# ID: svediakorp-per2604
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,020
# sentences: 629
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ROSTRATT FOR KVINNOR Tidning utgiven av Landsforeningen f6r kvinnans politiska rösträtt.
*.
Mono: Vi kunna aldrig göra s &amp; mycket för en stor sak som en stor sak kan göra for oss.
- I-c IV.
ARG.
N r 22.
STOCKHOLM, 15 NOVEMBER 1915.
I RÖSTBÄLTT FOR KYIHlSlOR I utkommer dem 1 och 15 i var minsd.
Redaktion o+ Expedition: 6 LgetmakaregSlnI Redaktionstid: onsdag och lördag Id.
* / r3- / rk Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikatel.
Norr 600.
Allm.
tel. 14729.
I I Stockholm.
TelegramMllees: €&amp;&amp;ätt, Prenumeration genom posten: P r i ~ för 1915 1 krona.
4de kvartalet 30 öre.
Menummer Böre.
För utlandet ekar prenumeration antingen ge- noin poeten eller genom inamdande av l kr.
' i6 öre i poetanViWing till tidningene ex- Krig &amp; r det fullkomligaste Ocb mest oinskrttnkta uttrycket fdr de maskulina egenskaper, sdm &amp; ro kvinnornas fiender, Ilbom det år det slutliga resultatet au en civilisation, som vilar pb en oins ekrankt t W a n i rustningar.
D&amp;r varest kriget och de känslor, som utgöra de05 förutsiittning, SbIIas sitsom det hdgsta goda, ditr fin= nes intet rum för kvfnnordrelsens ideal.
D&amp;r finnes ingen annan plats f6r kuinnorna, &amp; n den de i$ttflls innebak Rosa Mayreder.
- snart nog även lokala livsmedelskom- missioner litet varstädes i landet, vil- ka senare skulle säkra livsmedelstill- gången var på sin ort, ta initiativ i frågor, som beröra livsmedelshandeln o. s. v. I allmänhet ha livsmedelskommissio- nerna ansett sig kunna reda upp saken utan hjälp av kvinnans, på vissa delar av detta område, obestridliga sakkun- skap.
Där de lyckats, är j u ingenting att invända, ty huvudsaken är dock, att man söker göra det bästa möjliga av förhållandena.
Där så ej varit fal- let, är det emellertid en skyldighet för var och en, som känner, att det brister, och kan göra något för att avhjälpa det, att ej stillatigande se på.
Där an- ledning finns ' att önska förbättrade för- hållanden, C s g 20d4 på hur livsmedels- kommissionen är sammansatt, vad den uträttat och vad den planlägger för vintern.
Om SA behövs, sök att få kom- missionen tillökad med lämpliga per- soner, se till att den kvinnliga sakkun- skapen då också blir representerad o * 6. v. Några exempel på frågor, som kräva särskild uppmärksamhet från kvinnor- nas sida, viil jag här nämna.
Först och främst är det en viktig sak att se - mjölkfrågan ej blir försum- till, - att Det kan möjligen synas egendomligt, att i en tidning med det syfte som Rösträtt för Kvinnor har, komma med en fr&amp;ga av i ovanstående rubrik an- given art. Rösträttskvinnor ha emel- lertid många gånger förr visat, att det för dem icke endast gäller att ensidigt arbeta på ephaande av vissa rättig- heter inom samhället, utan att de, när det gäller, också vilja ställa sig soli- dariska med och stödja hjälpbehövan- de medsystrar.
Sådana finnas i Hr fle- ra iin någonsin och äro främst att söka bland husmödrarna, icke bara inom de mindre bemedlade klasserna i de stora stiidema, utan kanske i ändh @ örre an- tai ute i landsbygden, där kommunika- och åtgärderna för tionerna äro mildrande av dyrtiddn äro otillfreds- ställande eller inga.
De, som sitta med sin säkra, om än begränsade inkomst, ha nog svårt att fatta vilka verknin- gar dyrtiden redan haft i de många små hemmen runt om i Sveriges byg- der, där under normala förhållanden inkomsterna nätt och jämt räcka tiT för det nödvändiga.
Det är emellertid e j svårt att räkna ut, att i sådana hem den stundande vintern kommer att medföra umbäranden och försakelser av många slag.
Ja, vad skola nu vi röstnättskvin- nor kunna ' göra åt den saken.
Jo, den som vaknat upp till så pass starkt so- cialt medvetande, att hon låtit inregi- strera sig i rösträttskvinnornas led, har säkerligen också öppen blick för de brister i organisationen av livsme- delshandeln, solp på många håll äro en bidragande orsak till att priserna äro så uppskruvade, och att tillgången p A de billigaste livsmedlen är så ringa.
Eon har framför allt ocksb mod och självtillit nog att undersöka förhållan- depa o &amp; försöka få vederbörande att rätta det som är galet.
Vad särskilt angår frågan om ett ingripande från kvinnornas sida på det område jag an- tytt, m h t e vi komma i h k, att det här gäller svårigheter för husmödrar, som minga gånger e j förstå varpä brister- na bero och som ofta tro, att de äro oundvikliga, och att man måste finna sig i allt.
Fr$n offentligt hbll ha som bekant åtskilliga åtgärder vidtagits i livsme- delsfrågan för att mildra dyrtiden, Strax efter krigsutbrottet tillsattes en statens livsmedelskommigsion och.
valen i Förenta Stateraii, För Rösträtt tör Kvinnor.
Av Edwin Björkman.
j Första tisdagen efter första mbnda- gen i november d. v. a den 2 äg- de som vanligt val rum i ett antal amerikanska stater.
Detta är emeller- tid vad där kallas " an off-year ", vil- ket innebär att valen e j hade någon direkt förbindelse med den nationella styrelsens sammansättning.
President- valet äger r u m nästa år, då även samt- liga kongressmän och omkring en tredjedel af senatorerna måste under- kasta sig folkets dom.
De nu hållna va- len av ämbetsmän inom de särskilda staterna ha ej haft nigot som helst in- flytande på den närvarande demokra- tiska administrationens ställning, ehu- ru den å mellanårens valdagar vanli- ga förskjutningen A t oppositionssidan troligen ägt rum och naturtigtyis av re- publikanerna tydes som ett förebud om deras nästa å i förestående seger.
Under sådana förhållanden är det troligt, att en hel del av det allmänna intresset i valen koncentrerats oå de folkomröstningar som ägt rum i sta- terna New York, Massachusetts och Pennsylvanien för att bestämma hum- vida den politiska rösträtten skulle ut- sträckas även till kvinnorna.
I var och en av de omnämnda staterna tog omröstningen formen av ett enkelt ja eller nej, registrerat med hiinsyn till et€ konstitutionellt ändringsförslag.
Den för dylikt ändamål brukliga valsedeln utgör stundom en del av den, I vilken de röstande ha att uttrycka sitt vaI av statsämbetsmän.
Oftare särskiljes den helt och hållet och " lägges i en särskild valurna: som regel kan emellertid fast- slås att resultaten med hänsyn till alla omröstningar å konstitutionella än- dringsförslag beräknas sist och s ä l i a n bli kända förrän ett par dagar efter de övriga valresultaten.
Detta är av vikt att ihågkomma i sammanhang med läsningen av de un- derrättelser om valutgången, som av några Stockholmstidningar gåvos min- dre än tre dagar efter valets avslutande.
Dessa baserades å ett Londontelegram av den 4 november, vari det sades att " valen i Massachusetts, Pennsylvanien, New York och New Jersey blevo ett stort nederlag för kvinnorösträtten. "
Omröstningen i New Jersey ägde rum den 19 oktober och pbtås ha re- sulterat i rösträttsreformens avslående en siffra, med en majoritet av 50,000 som synes oerhörd här, men som m b t e bedömas i förhållande till hela det av- - I Livsmedeh frågan.
4 I I Frågan om kvinnlig värnplikt, eller hell- re ett kvinnoår, är ingalunda ny, tvärtom par denna fråga vid olika tillfällen ingå- enda och livligt diskuterats inom rösträtts- föreningen.
Det var p &amp; kvinnoriksdagen i Karlsthd år 1907. som fru Gerda Hellberg första gån- gen föreslog anordnandet av ett obligato- riskt kvinnoår far Sveriges unga kvinnor, varigenom de skulle erhålla en allsidig ut- bildning i ' de arbeten som inom ett hem böra tillkomma en kvinns.
Förslaget de- batterades ivrigt och blev även föremål för stort intresse från pressens &amp; da.
Id &amp; som legat fru Hellberg varmt om hjärtat, återupptogs på kvinnorösträttsmötet i Hns- kvarna sommaren 1915, då fru Hellberg ta- lade om Rösträtt och rashygien och for- made siutet av sitt föreärag tiii en kraftig vääjan för de unga kvinnornas utbildning.
Hon yttrade därvid bland annat följande: " Idealet vore, att staten införde ett kvin- noår, en obligatorisk kurs i modersvård för de unga flickorna i 15-18 å.rs åldern.
Det är kvinnor, fyllda av ansvarskänsla, och medvetna om livet s a h h s l e t behöver, mödrar, som man kan vädja till, när det gäller de nya individernas fostran, o &amp; som inte stå svarslösa och oiörstående inför ti- dens mbnga problem.
Vi måste bortse från överklassen.
som är i minoritet och se för- - - ' solutionsförslag uppliistes och antogs av mötet.
Det förlösande ordet i denna diskussion har sagts av d:r Lydia Wahlström, som av- slutar en ledande artikel i samma ämne i Rösträtt för Kvinnor för den 15 juni 1913 med det antagandet att frågan " säkeriigen icke kommer att bli verklighet förrän just när kvinnorna fått rösträtt ".
Annon: s e r a 7 R ö s t r ä t t för K L v i n n o r.
h o n a p r i s 10 öre efter texten, 12 ore &amp; textsida pr mm.-Mjd, spaltbredd 65 mm.
Marginalannona samt annons B bestiimd plats 20 öre pr mm.
Arsannonaer 20 % rabatt, haivåre 10 % rabatt, kvartals 5 % rabatt.
För annotls till införing 1 eller 2 &amp; ger torde likvid medf6lje ordern.
Annons bör vara insänd senast 5 dagar Bre tidningena utgiv- till RasMltt för Kvinnors expedition, Lbtmalrsregatan 6, Stockholm.
För annonsavdelningen: Rikstel.
Norr 600, Allm.
tal.
14729, mellan 9 f. m. och 7 e. m.
~ m ~ ~ R.
m ~ n ~ m ~ ~ m ~ ~ h m u ~ ~ m m ~ n ~ ~ ~ ~ n ~ m m ~ m ~ ~ m w m ~ ~ m ~ ~ ~ ~ m ~ ~ m ~ ~ i.
.
: ~ m S ~ ~ ~ n
BOSTRATT FOB KYIHHOB 2 N:R 22 ~ givna röstantalet for att dess verklkz innebörd skall kunna förstås.
Att kvinnosaken även lidit nederlag inom de tre stater, som gingo till om röstning den 2 november, ä r blott allt för troligt.
Staterna ifråga äro blanc de äldsta, största, mest konservativr och mest korrupta i unionen.
Aila trt innefatta miljonstäder, inom vilkr kvinnorösträtten alltid finner sint värsta fiender.
Alla tre äro ökända föl sina oerhört mäktiga och djupt inro tade politiska " maskiner ".
Det hadt varit nära nog ett underverk, om kvin norna redan nu segrat i en av dessr stater.
En dylik seger hade inneburit att kvinnorösträttens genomförande de återstående staterna reducerats til litet mer än en formsak, då intet poli tiskt parti därefter skulle vågat mot sätta sig de redan röstberättigadt kvinnornas önskningar i detta avse ende.
När emellertid Londontelegramme ifråga talar om ett " stort " nederlag, sl måste detta betraktas som en ren giss ning, troligen baserad å några få jhförelsevis tidigt kända resulta ' från storstäderna.
Adjektivet stor måste här innebära antingen att pro centen av nej-röster vida övervägt de1 av ja-röster, eller ock att endast et försvinnande litet antal valmän bryt sig om att rösta på förslaget.
Det se nare alternativet kan, pb många grun der, anses i förväg uteslutet, medan, l andra sidan, verkliga antalet röste] avgivna för och emot i de tre staternr knappast kunde vara känt förrän eftei telegrammets tryckande här i Stock holm.
I detta sammanhang måste äveI tidsskillnaden ihågkommas: då valer avslutades vid 7-tiden den 2 november hade redan den 3 november inbruti här i Stockholm.
Stort eller litet, ä r det troliga neder laget i tre sådana stater kännbart nog fiir kvinnorna - och särskilt i $ev York, där de.i aderton månader arbe- tat med en iver, en grundlighet och e1 självuppoffring väl värda en bättrt utgång.
Min hustrus nära förbin delse med detta arbete har givit mig ett utmärkt tillfälle att bedöma dest natur, och på grund av vad jag sålun da lärt känna, måste jag säga, a t kvinnornas kampanj i staten Nem York under år 1915 utgör en av dt mest beaktansvärda ansträngningar som någonsin gjorts av en sahhälls klass för vinnandet av politisk likstäl - 1ighet.
Och när de slutliga valsiffror na hitkomma, tror jag också det skal framgå, att denna ansträngnings resul tat ej varit så obetydliga som hittillr erhållna underrättelser synts antyda Om i New York kvinnorna lyckatt vinna ett par hundra tusen röster föl sin sida, så innebär detta ett oerhör framsteg, hur många röster än må hr avgivits å andra sidaa Och naturligtvis ha kvinnorna i all2 de ifrågavarande staterna börjat e1 ny kampanj dagen efter valet.
Allt äi för dem blott en tidsfråga.
Alla neder lag äro blott tillfälliga.
Redan nu er känna den stora republikens mes1 framsynta politici, att kvinnoröst rättsfrågan måste anses avgjord tX kvinnornas förmån.
Tiden för refor- mens genomförande i den ena eller den andra staten äT endast en detalj.
Nästa höst komma nya omröstningar att äga rum i ungefär femton stater, och icke ens den mest reaktionära amerikan vågar hoppas, att utgången då skall bliva överallt ofördelaktig för kvinnorna.
Om blott två eller tre nya stater av dem då vinnas, blir följ- den densamma, som om de nu vunnit i en av de tre stora östra staterna: poli- tikerna skola e j längre töras sätta sig på tvären.
Så tillvida har kvinnornas politiska agitation bedri its inom de olika sta- terna med avsi t att vinna dessa var för sig.
Härefter kommer den troligen mer och mer att omläggas efter natio- riella linjer.
Allt efter som antalet sta- 1 Ai-Bi JOHN Vi LÖF6REN &amp; C:O Sveriges iiidsta, största o. bäsl renommerade specialaffär 1 har kanske också blivit tröt De neutralas förpliktelser&lt; och Man led av allt detta klicheartade par OM BELGIERNA NU.
Av Anna Lind hugen.
Tidens .. Förlag, Stockholm Pria kr.
1: 50.
Säljes till förmån fö.
belgierna.
Anna Lindhagen talar i denna si1 varma, eldiga bok om ett förakt, son kan d6da den egna själen, och som mai till varje pris måste värja sig för Den känslan känna vi nog numera til litet var, vi som icke kunna förgyllt upp mördandet med fraser, vi som mec fasa och förtvivlan se, huru nära be stialiteten ä r förknippad med självt mänsklighetens väsen - hur litet v hunnit få bort av djurisk okänslighet dumhet och råhet.
Vi känna allt för väl igen den kän sla av vämjelse vid vårt eget släkte som då ofta griper oss, en avsky OCE leda., vilken fräter sönder hjärtat.
001 därför känna vi också så väl igen de1 fruktan att alldeles fördärva oss själ va med förakt, som kommer oss att minnet söka fasthålla alla de goda ädla, uppoffrande drag mänsklighetei dock visat även under denna djurisk hetens renässans, ljusglimtar.
i mörk ret, som säga oss att godhetens, ädel modets, storsinnets och klarsyntheteni ledfyrar icke varit inbillningens be drägliga sken utan funnits och änni finnas i verkligheten.
Sådana ljus glimtar ha bland andra varit Lieb knechts protest, Romain Rollands a r tiklar, kvinnokongressen i Haag OCE sist, men icke minst, belgiernas håll ning under den tyska ockupationel och deras rörande, tysta, sega kam] för att hjälpa sig själva och stå emot Om detta sista ä r Anna Lindhagenr lilla bok ännu ett, i sin enkla, djupa genomlevade äkthet oförglömmelig dokument.
Man får av den boken de absoluta intrycket, att vad hon d a skrivit, även det otroligt hemska on de tyska grymheterna, ä r sant!
J a man tvingas tro det!
Eljes försöke man ju, pådriven av den kanske fegt känslan av själbevarelsedrift, att i de längsta tvivla.
Man vill icke tro, at Goethes, Kants och Schillers land gåt lika långt i förvildning som de ryskr horderna, ja än längre, emedan i dt tyska brutaliteten är väl ordnad.
- ter med kvinnorösträtt ökas, blir de.
möjligt för kvinnorna att utöva störrt tryck på och inom kongressen, och där med måste naturligtvis följa en ten dens att söka vinna slutmålet genon ett enda stort slag i stället för gerron många småslag.
Detta kommer doc1 blott att innebära en modifikation, e; ett övergivande av arbetet inom de oli, ka staterna.
Ty även om kongresser akulle antaga den önskade förändrin- gen av republikens konstitution, så blir denna ändring dock ej lag, innan den blivit vederbörligen accepterad in- om en majoritet av republikens samt- liga stater.
Troligen blir nästa å r det avgöran- Je.
Demokratiska partiet kommer då nästan säkert att göra fordringen på rösträtt för kvinnorna till en del av dtt officiella program.
Och hur upp- muntrande de just hållna valen än må betraktas av republikanerna, så kan president Wilsons återval likväl anses Jom avgjort, så framt han är villig att Snnu en gång bli uppsatt som sitt par- tis kandidat.
Med andra ord, utsikter- na för kvinnorösträttens slutliga seger inom de Förenta Staterna ha aldrig varit ljusare än de äro just nu.
titagande, allt efter hemmagjorda po iitiska åsikter, som grasserar här hem ma, där man, om man är radikal, ge nast nödvändigtvis skall vara enten tevänlig, medan man ändå absolutare om man ä r högersinnad, bör vara mer; tysk än tyskarna själva.
Man svara.
kanske på dylikt, att över sådana kon junkturbegrepp som ententen och cen tralmakterna, ja över sådana tidsbe grepp som fransman, tysk eller ryss stå evighetsbegreppet människa, och at man inför det känner alla konstgjord: distinktioner och spekulationer smäl ta ner i en enda stor sorg, en enda sto: förtrytelse över att människan sålun da förråder begreppet människa.
Mei då händer det ofta, att man får endas oförstående grin till svar.
För allt fö: få i Sveriges land har det gått upp, at vi som nation svikit vår plikt mot kul turen, då vi icke i likhet med Hollanc och Schweiz begagnat oss av vår neu tralitets och freds privilegier för at fullständigt opartiskt bliva de av kri get lidandes hjälpare för stunden, ocl för framtiden det lugna sanningsvitt net, vilket hopsamlat de olika, alla mo varandra stridande vittnesbörden on begångna oförrätter, vägt dem mo varandra och bevarat de äkta, sam manfattande resultaten av undersök ningen för alla tider- - en kultureni sörjande vän och domare.
En br: mycket större och vackrare roll än dei Sverige valt nu med allt dess kort synta käbbel, dess aktivism och ger manism, allt dess lidelsefulla partita gande.
Dock, vi enskilda, som ännu är (" ljumma " nog att vara neutrala, son av någon obegriplig envishet sätta be greppet människa över allt annat, f i väl försöka att i vår ringa mån si gott vi kunna rädda några spillror a7 sanningen ... för våra egna hjärtan åt minstone.
Och som ett led i denna strävan häl sa vi Anna Lindhagens hovsamma sorgsna oh värdiga lilla bok med desr av inre sanning medaljskarpt prägla de sidor, vilka komma en att glömmt sig själv och sin sorg, sin leda OCE sitt förakt för en enda brinnande ön skan - att hjälpa - så gott man kan med vad man kan - blott hjälpa h j älpa!
' Bara med att köpa boken hjälpei man något litet.
Gör det då - gör det genast!
Anna Lenah Elgström.
Ny konsulentverksamhet.
Av Tobaksmonopolet har upprättats ei upplysningsbyrå för de arbetare och arbe, erskor, som genom monopolets ikraftträ- iande blivit .arbetslösa.
Upplysningsbyråa har sin uppgift i att giva råd och upplys- ningar angående val av nya levnadsbanor,, gångsättande av utbildningskurser i olika yrken, avvisningar angående placeringen av de utbekomna ersättningsbeloppen m. m. iylikt.
Till konsulenter vid denna byrå Tar utsetts fru Gertrud Törnell, fru Ella Billing och fru Edit Almen.
- Fröken Huldt avsäger sig.
Lärarinnan vid Strängnäs elementarlä- Foverk för flickor, fröken Ninni Huldt, som divit kallad till ledamot av lärarelöne- iämnden, har hos regeringen anhållit att ili entledigad från uppdraget, vilket hon läger sig av flera skäl varken viija eller kunna mottaga.
Politiskt Bvinnomöte i Köpenhamn.
Både upplysnings- och agitationsvis har man i Danmark börjat förberedel- serna för nästa års val.
Och att det ä r särskilt kvinnorna, som ' nu skola preparefas, faller av sig självt, eftersom de stå inför sin debut i det politiska dramat.
Kvinnornas egen ansvarskän- sla inför sin nya ställning har senast tagit sig uttryck i en serie utmärkta samhällskurser, och männens iver att öka sina respektive partiers numerär, märker man på den mängd av poli- tiska föredrag, som vända sig speciellt till den kvinnliga valmanskåren.
AV alldeles särskilt intresse var det kvin- nomöte, som den 4 nov.
anordnades av Den radikale Venstreforening i KÖ- penhamn med inte mindre än fem ta- lare, därav två regeringsmedlemmar.
Cand.
mag. fru Elna Munch öppna- de talens rad med ett livfullt anföran- de, vari hon bl.
a. strök under hur oer- hört viktigt det är, att kvinnorna skaf- fa sig politisk upplysning.
Nu duger det inte att hoppa över tidningarnas politiska artiklar eller dra sig för po- litiska sammankomster och valmöten.
Men nåkot kvinnoparti varken böra el- ler kunna kvinnorna bilda, utan sluta sig till det parti, dit var och en när- mast hör.
Indenrigsminister Rode redogjorde för regeringens dyrtidspo€itik, och in- te utan en viss avund erfor en svensk mötesdeltagare, att denna politik förts så, att priserna på de viktigaste livs- medlen ställa sig betydligt lägre i Dan- mark än i Sverige.
Kvällens glanspunkt var finansmi- nister Edvard Brandes ståtliga tal om Kvinnan och riksdagen, varur några brottstycken här anföras: " Jag vill gärna strax uttala min glädje över att frågan om kvinnoröst- rätten löstes genom Junigrundloven.
Jag har aldrig kunnat finna något be- vis, varför man skulle neka den ena hälften av samhället medborgarrätt, så snart som kravet framställdes med en sådan styrka, att man kunde anta, att ej bara några få brushuvuden och upp- rorsandar talade på en mängd av lik- giltigas vägnar.
Och likväl vågade man ej vara alltför sträng, även om den första hären bestod av idel office- rare, ty på börjar ofta det nyas poli- tik, i det den påpekar för de okunniga en nödvändig fordran, som de obetin- gat måste uppställa, om de eljest skola kunna uthärda livet.
Qch ut från den- na dittills okända nödvändighet fram- går- så en mäktig rörelse, starkare kan- ske än dess förste ledare hade tänkt ...
Från en del håll hävdas det, att kvin- norösträtten kommer att ödelägga hus- friden - vilket säkert ä r bara ' vrövl ', ty en starkare samhörfghet kommer naturligtvis att uppstå, när hustrun verksamt delar mannens politiska in- tressen. "
Och talaren antydde, hur detta tar sig uttryck redan vid de kommunala valen.
Aldrig ser man så många äkta par vandra arm i arm som på valdagen och get t. o. m. före frukosten, och sådana, iom annars bruka gå var för sig.
Även 3randes framhöll, att lika litet som det inns ett mansparti, lika litet kommer let att bildas ett kvinnoparti i riks- lagen.
Han slutade med att hälsa [vinnorna välkomna in i politiken.
L. M.-S.
lyrkomötet antar äktenskapslagen.
Efter en delvis mycket hetsig diskus- som pågick i två dagar, antog; yrkomötet med ganska stor majoritet Id delar av den nya äktenskapslagen,, om fallit under dess prövning.
I vo- eringen bifölls nämligen utskottets örslag med 37 röster mot 20.
SdSTBATT FÖB EYIHBOB !Y: &amp; 22 I E~innoilrels~a i niadlirinsk belysning.
Forum för den 30 oktober innehåller en artikel “ Adlers nevroslära och några reflexioner med anledning av densam- ma ” av dr. Alfhild Tamm, en artikel, som vi livligt rekommendera våra 1ä- sare att i sin helhet t a del av.
De kvin- nor, som arbeta för vinnande av poli- tisk medborgarrätt för sitt kön, få ett kraftigt stöd i de slutsatser, som arti- kelförfattaren drar ur Adlers arbeten.
Vi kunna icke neka oss nöjet att här återge några brottstycken ur den in- tressanta artikeln.
Med sin redogörelse för Adlers UPP- fattning jämte citat från ett annat ve- tenskapligt arbete, Handbuch der men- schlich-naturlichen Sittenlehre av A. Döring påvisar dr. Tamm, att behovet av eget värde säkerligen är en ytterst viktig drivfjäder för människans hand- lande och ” att det för till ett verkligt etiskt liv, då det ä r grundat på ett be- slut att vinna värde genom sin betydel- de för den stora gemenskapen av män- niskor, för det hela, och samtidigt är förbundet med insikt om hur detta mål skall nås ”.
Med tillämpning på kvin- norörelsen och med tillbakavisande av en från manligt håll framkommande beskyllning, att kvinnorna genom att eftersträva jämlikhet med mannen skulle råka in på sjukliga awägar, sä- ger artikelförfattgren: Vi kvinnor böra alltid komma ihåg, att det icke är genom att söka efterapa man- nen, åtminstone icke hans fel utan fast- mer genom att söka bringa vår egen egen- art till allt rikare utveckling, som vi skola komma längst och mest gagna mänsklig- heten.
Det finnes nog individer, som råkat på a w ä g a r i detta hänseende.
Att detsam- ma skulle gälla kvinnorörelsen i dess hel- het anser jag icke utan vidare klart.
Den- na arbetar visserligen för att vinna röst- rätt, lika lön för lika arbete, samma rät- tigheter inom familjen, alltså i stort sett för j ’ jämnställdhet med mannen ”.
Men äro nu alla dessa strävavden av okvinnlig be- skaffenhet, ja, kanske rent av nevrotiska?
Det vore mycket beklagligt, om så vore för- hållandet.
Vi skulle då ha att draga oss tillbaka till vår förra obemärkthet och ver- ka uteslutande inom hemmen.
Ty det ä r klart, att det framför allt är kvinnornas deltagande i förvärvsarbetet, som gjort nämnda frågor aktuella.
Men oavsett det faktum, att nutidens ekonomiska förhållan- den göra en sådan återgång otänkbar, är det ingalunda självklart, att dessa strävan- den äro stridande mot kvinnans natur.
De a v mannen stiftade lagar, som binda kvin: norna, äro inga naturlagar, oppositionen mot desamma ej nödvändigtvis natnrstri- dig.
Hum långt kvinnans naturliga anlag sträcka sig, vet man väl knappt ännu.
Först när inga konstlade skrankor mera binda kvinnan, torde man kunna se vidden I ‘ lhugafer.
I av hennes ‘ begavning och kunna bedöma dess begränsning.
Det offentliga erkännan- det av att hennes egenskap av kvinna ej på något område hindrar henne, om hon eljest besitter nödiga kvaliflkationer.
tor- de komma att verka fördelaktigt på man- nens aktning för henne och på vad som må- hända är viktigare, pP hennes egen själv- uppskattning.
Ty enligt min erfarenhet lida många utanför hemmet arbetande un- ga kvinnor, även synnerligen begåvade, av tvivel på sin egen förmåga, helt säkert därtill suggererade av den allmänna me- ningen.
Ett obetydligt nederlag kan tryc- ka dem till jorden, de inbilla sig vara på orätt plats och mena, att de ej fullgöra kvinnans bestämmelse, då de e j äro gifta, ej mödrar.
Det ä r klart, att en sådan stäm- ning kan vara i hög grad nedtryckande och skadlig, t y tillfälle till ett lyckligt äk- tenskap erbjuder sig ej utan vidare.
För övrigt lider kvinnans självkänsla även mången gång, d l hennes huvudsakliga verksamhetsfält faller inom hemmet, t y även där ä r mannen herre, åtminstone en- ligt lag.
Under idealiska förhållanden be- tyder detta intet, praktiskt taget, men nog verkar det ändå nedslående för kvinnan att veta, att så snart missförhållande råder, mannen städse har lagen på sin sida.
Nu är visserligen att förvänta, att i Sverige tämligen snart en ändring i dessa förhål- landen skall komma att genomföras, men månne detta bleve av, om ej kvinnotörelsen existerade?
Att särskilt en sildan sak som den all- männa rosträtten innebär ett symboliskt erkännande åt varje medborgares lika vär- de för det hela och därför medför en höj- ning av den enskildes självkiinsla, anser jag otvivelaktigt.
För min del betraktar jag detta moment som rösträttens kanske allra största betydelse.
Innan jag fick den- na synpunkt klar för mig, var jag dess motståndare och det synes mig ännu, som om mångväldet lätt skulle kunna föra till farliga konsekvenser.
J a g tror, att i oro- liga tider en upplyst despotism kanske skulle vara mera betryggande.
Och dock ä r jag övertygad om, att man får lov att hålla på den allmänna rösträtten och ha fördrag med det ökade partibråk och andra svårigheter, som den för med sig.
En röst- rätt, utsträckt till alla, låg som hög, fat- tig som rik, måste nämligen p i många sätt vara, gagnelig.
När alla i fråga om denna grundläggande rätt äro likställda, känna de också sitt värde för sitt land och i och med detsamma sina plikter gent emot detta.
Helt säkert ligger häri ett viktigt upp- fostrande moment, som kanske innebär, att massorna i framtiden skola bli bättre skic- kade att förvalta sin rösträtt, än de nu äro.
Om man skulle utsträcka Adlers åskådning även till detta område, skulle man även kunna säga, att den torde innebära-ett icke oväsentligt hälsomoment.
A r detta sant, så borde det även i lika mån gälla beträf- fande den kvinnliga rösträtten.
Vid en jämförelse mellan å ena si- dadera.
Oäkta barn, som törhända ur- dan de danska och norska barnlagar- sprungligen enligt 1734 Ars lag ansågs na från respektive 1908 och 1915 samt utan släkt med undantag dock för sin å andra sidan den svesska rättens reg- egen rakt nedstigande avkomma, njn- lering av oäkta barns ställning i den ter enligt lagar av åren 1866 och 1905 härutinnan oförändrat gällande 1734 års arv efter model: och mödernefrändef.
lag (med komplement av 1866 och 1905 Genom dessa lagar upphöjdes alltså års lagar om begränsad arvsrätt .för det oäkta barnet att få räkna släkt sådana barn), kan man inte värja sig med forst sin mor och sedan även med för den slutsatsen, att det är en ny hennes fränder.
Från arvsrätt och åskådning, som håller på att arbeta släktskap med far och dennes fränder sig fram på detta område.
E n kort re- är det fortfarande av svensk lag ute- dogörelse för de väsentligaste skiljak- stängt.
tigheterna mellan vår rätt och exem- En nog så karaktäristisk inkonsek- pelvis den norska lagen torde visa i vens att beakta är, att lagstiftarne ic- vad riktning denna nya uppfattning ke i sammanhang med antagande av går.
nyssnämnda arvslagar av 1866 och 1905 Vår svenska rätt skiljer ~å äkta och kommo sig för med att upphäva be- oäkta barn.
Enligt den nya redigering stämmelsen om att oäkta barn skall av bestämmelserna om äkta och oäkta ärvas såsom äkta.
P å grund av detta börd, som i och med den nya äkten- förbiseende har den dag som i dag är skapslagen träder i kraft den 1 januari både fader och moder, både fäderne- 1916, skall såsom äkta barn anses: fränder och mödernefränder rätt att taga arv efter oäkta telning, som där- 1.
Barn.
som är avlat i äktenskap.
2.
Barn, vars föräldrar efter avlel- emot icke har motsvarande rätt beträf- sen ingått äktenskap med varandra.
fande far och farsfränder.
3.
Barn, som är avlat i trolovning.
Vad rättigheterna för övrigt gent 4.
Barn, vars föräldrar efter avlel- emot far och mor beträffar, så anses sen ingått trolovning med varandra.
äkta barn ha rätt till försörjning och Under 1. och 2. omnämnt barn blir uppfostran efter föräldrarnas stånd äkta, även om föräldrarna vor0 så be- och villkor.
Oäkta bar däremot enligt släktade eller besvågrade med varan- ännu gällande Arvdabalken 8: 7 aiie- dra, att äktenskapet måste återgå.
Om, nast rätt att av fader och moder nju- trolovning slutits, ehuru mot äkte - ta nödtorftig föda och uppfostran, till skap var hinder av nu nämnd beska ?- det sig själv nära kan, d. v. s. i all- fenhet, är barn, 6om efter trolovnin- mänhet till 15 år.
Alltså alldeles o b s gens slutande avlats, likväl äkta, om roende av om föräldrarna eller en av föräldrarna eller en av dem var i god dem har god råd.
Understödet kall tro.
fördelas på dem till hälften var era, Från den i omredigeringen icke in- även här oberoende av om den ene är begripna § 7 i Arvdabalkens 8 kap. kap i god ekonomisk ställning och den an- som ytterligare fall upptagas.
dre kanske ingenting har att komma 5.
Barn, som avlats i våldtäkt.
med.
Barn avlade under andra än under Annu mer karaktäristisk för svensk 1-5 nämnda förutsättningar äro att lags ståndpunkt ä r vilka möjligheter betrakta såsom G k t u.
den erbjuder att realisera dessa bar- Den principiella rättsliga olikheten nets rättigheter gent emot far och mor.
mellan äkta och oäkta börd kan när- Vi kunna ju beträffande ett äkta barn mast karaktäriseras så, att äkta barn förutsätta, att fadern nekar eller un- i väsentligare avseenden följer fadern derlåter att fullgöra sin försörjnings- och oäkta modern.
Så erhåller t. ex. äk- plikt.
Barnet och inte heller modern ta barn faderns nationalitet, religion för barnets räkning kan inför dom- och namn varemot oäkta erhåller mo- stol göra gällande någm rättigheter derns.
Fader ä r förmyndare för och härutinnan eller få någon myndighet utövar vårdnadsrätten över sitt äkta att realisera försörjningsanspråket.
barn, (över vilket modern just intet bar Den enda hjälp samhället består är.
att bestämma, med vissa undantag för att om barnet kommer att lida sådan utomäktenskapliga äkta barn) och mo- nöd, att fattigvården måste ingripa den?
har motsvarande oinskränkta och meddela understöd, fattigvårde rätt beträffande det oäkta barnet.
styrelsen då kan vända sig mot barna- Denna bördsskillnad är kanske skar- fadern och med medel enligt fattig- past vad arvsrätten beträffar.
Akta vårdslagen tvinga honom uppfylla si- barn, som räknas tillhöra både faderns na fadersförpliktelser.
Oäkta barns och moderns släkt, tar arv efter bå- ställning är på visst sätt, så underligt än att mjölka sin fars kor.
Men hon hade ingen tanke p.4 denna rätt.
Min far har lärt mig att skjuta med pil och båge.
sade den ene av bröderna.
Jag kan leva av jakt och vill gå ut i värl- den och leva för egen räkning.
- Mig lärde han att fiska, sade den an- dre.
Jag vore väl galen, om jag alltid höll på med att mjölka &amp; t andra.
Han lärde mig, hur man skall byg- ga en båt, ropade den tredje, jag vill veta, vad som flnns på andra sidan havet.
J a g vill bo 8amman med en ljusharig kvinna, sade den fjärde, och jag vill ha ett eget hus samt många Thugater, som mjölka Bt mig.
Så hade varje bror en ön- skan, ett begär, en vilja.
Och de vor0 så upptagna av sina önskningar, att de icke gåvo sig tid att mjölka ut grädden, vil- ken korna nu flngo behålla till ingens nyt- ta.
Men Thugater mjölkade till sista drop- pen.
- Far!
ropade bröderna till slut, vi re- ser.
- Vem skall d l mjölka?
frågade fadern.
Thugater.
Men hur skall det bli, när hon också f&amp;r lust tiii att ro, neka, jaga och se sig om i världen.
Hur skall det bli, när hon kommer att tänka på att vilja bo samman med en ljus eller mörk man, så att hon får sitt eget hus och vad därtill hörer?
Er kan jag undvara, men inte henne, t y hon bringar hem den bästa mjölken.
Efter att ha besinnat sig en stund, ma- rade sönerna.
Far, lär henne ingenting,, sh skall hon hålla på med att mjölka till sina dagars ände.
Visa henne inte, hur en spänd sträng kan sända av en pil, så skall hon aldrig få lust att jaga.
Berätta henne inte om fisken, som simmar efter den vassa kroken, som ä r dold under betet, och hen skall al- drig tänka på att kasta ut nät eller krok.
Lär henne inte, hur man holkar ur en trä- stock, så att man med hjälp av den fort- skaffar sig p i vattnet; då skall hon aldrig längta ti !l andra sidan havet.
Och säg hen- ne aldrig, att hon samman med en ljus ell6r mark man kan skapa sig ett eget hem.
Säg henne aldrig detta, o fader, så skall hon alltid stanna hos dig och mjölka dina kor, men låt oss draga dit vi vill.
Så talade sönerna.
Men fadern, som var en mycket försiktig man, svarade: Men vem skall hindra henne från att veta, vad jag icke lärt henne.
Hor skail - - - de egentligen bereda åt sina kalvar.
Men människorna tycka om att äta kalvkött, och därför är juvret spänt a v all mjölken.
Vad händer nu medan korna stä och vän- t a vid grinden?
Jo, den lättaste delen av mjölken, grähden, fettet, smöret, flyter upp och ligger längst inne i juvret.
Den som mjölkar länge och ihärdigt får till slut 3 - - I.
Av jur. kand. Eva Anddn.
d - - det bli, när hon få se flugan föras bort a * ” en förbiflytande gren, och när tr8den på hennes slända drar ihop sig och spännes ut.
Hur skall det bli, när hon vid bäc- kens rand iakttager fisken, som lurar på den slingrande masken, men i sin iver tar miste och biter sig fast i det vassa grä- set.
Och till slut hur ska11 det bli, när hon i klövern flnner det rede, som lärkan byggt.
Sönerna funderade en stund och sva- rade: - Hon kommer inte att dra några lär- domar av allt detta, det ä r hon för dum till.
Vi skulle inte heller förstått det, om du inte förtalt oss allt.
Men fadern svarade: Nej, dum är hon inte.
Jag är rädd, att hon lär sig själv, det jag lärde er.
Dom är Thugater h t e.
Sönerna tänkte åter efter och sade: Far säg henne detta: att veta, förstå och begära - är syndigt för en ung flicka.
DA blev den mycket försiktige fadern nöjd.
Han lät sina söner draga bort för att jaga, flska, 66 sig om i världen och gifta sig.
Men Thugater förbjöd han att veta, att förstå och att begära.
I ovetenhet fortsatte hon att mjölka till sina dagars än- de.
Och d skedde allt intiii denna dag.
- -
4. det än låter, i detta avseende gym sammare ställt.
Vid faderns nnderli teiihet att bidraga till barnets försör, ning, kan nämligen modern såsom föl myndare för barnet instämma den föl sumlige till domstol med yrkande al han måtte förpliktas utgiva bidra1 Det blir en s. k. barnuppfostringsprc cess med modern kärande och fader svarande.
Nekar denne för faderskt pet, är det modern, som skall forebrir ga bevisning för sitt påstående.
K a hon framskaffa si.
k. halv bevisnini ålägges mannen värjemålsed, d. v. han får med ed betyga, att han ick med kvinnan haft sådant umgänge, al han kan varg far tiil barnet.
EmellaI ät brukar i edstemat utsättas " en ti m d e r vilken ", men oftast lämnar don stolen avgörandet om tiden och andr synnerligen relevanta omständighete åt mannens fria skön.
Med den til gång till kryphål för det egna san vetet och framför allt den egna log: ken, som ett sådant åt parten överlän: nat avgörande för med sig, har de också blivit ett man torde kanske våg säga officiellt erkänt faktum, att men ed i sådana processer är mycket oft förekommande.
Den uppfattningen al man kan vara f a r till barnet men än då " avära sig fri " - från underhåll€ bidraget - är nog ganska vanlig.
Erkänner mannen faderskapet elle brister han åt förelagd ed eller anse han mot sitt nekande utan att edgån, medgivits honom kuiina vara far til barnet, har Rätten att bestämma sto1 leken av hans försörjningsbidrag.
8- 12-15 kronor plägar utdömas.
Med detta domstolens utslag har baI net eller rättare modern, såsom för myndare till barnet, icke fått ut för sörjningsbidraget av fadern, endas fått förklarat, att det har rätt till ett så dant.
Betalar fadern trots detta icke, ha modern att vända sig till de exekutiv; myndigheterna för att få ut beloppei Här möter åter en stötesten.
De allrr flesta oäkta fäder höra tili dem, son utom det allra nödvändigaste äga alle nast vad de förtjäna - sin arbetslön Enligt Utsökningslagen § 67 kan gäl denärens innestående avlöning icke ut mätas, förrän han är berättigad att lyf ta den.
Passar icke utmätningsman nen på vid avlöningstillfället och läg ger beslag på den del av lönen son rättvisligen löntagarens oförsörjda barn bör ha, så kan man vara viss on att det sedan är för sent att f å något Det går så lätt att placera över kon tanter på andra personer, så att de är (tillgängliga för en själv men utom räk ningen för andra.
Och då står moden och barnet där med domstolens hög tidligt avkunnade utslag, att svensk lag förpliktar fadern såväl som moden att försörja barnet.
Och om barnet intt dör av svält, - det får j u på det häi viset bara halv ranson, - så gör del nog vid mognare ålder en del reflexio.
ner om, vem det är lagen skyddar, ock ett testamente, som utesluter fadern frän arvsrätten.
En sak att särskilt i detta samman hang taga,upp är frågan om anonymi- tetsrätten.
Genom ett kungligt brev den 17 oktober 1878 angående barna.
mord stadgas, i punkt 7, att kvinna som vill å okänd ort framföda foster.
må i sådant uppsåt lämnas ostörd utan någons åtal ' eller efterfrågan om h e n nea person.
Denna bestämmelse k o m pletteras av § 21 i gällande barnmor- skereglemente av den 3 september 1909, där barnmorska, om kvinnan vill vara okänd, är förbjuden att avtvinga eller avlocka henne någon uppgift, som e j har med förlossningen att skaffa.
Ge- nom att begagna sig av den i denna bestämmelse givna rätten, kan en mo- der beröva sitt barn - äkta eller oäkta - all rätt till far och mor, släkt och familj.
Norsk lag skiljer på, å ena sidan äkta barn och å andra sidan barn, vilkas föräldrar icke ingått äktenskap med varandra, och har skilt p i bestämmel- I serna om dessa kategorier i två olik lagar.
Lagen om föräldrar och äkt barn är emellertid synnerligen kor emedan den i stora delar hänvisar ti lagen om de utomäktenskapliga bal nen.
I den norska lagen om barn, vilka föräldrar icke ingått äktenskap me varandra, finnes icke någon anonym tetsrätt.
En kvinna, havande utom ä1 tenskap, är skyldig; att inom tre måni der förrän hon väntar sin nedkomf och senast vid barnets födelse göra a1 mälan om detta samt tillika uppgivr vem som är fader till barnet.
Anmäla sker till den s, k. bidragsfogden, SOI fortskaffar densamma med erforderl ga upplysningar till amtmannen, vi ken därefter utfärdar föreläggande fä den uppgivne fadern.
Detta föreläg gande innehåller, att om mannen e1 känner sig vara barnets far, han, ocl: så kommer att så anses, samt att hai om han icke erkänner detta, måst inom 4 veckor väcka talan mot mc dern, för att icke trots sitt förneka1 de av faderskapet, betraktas som fa: Alltså här ett förfarande raka motsai sen till det svenska, där det är moder1 som genom att öppna process merer dels skaffar sitt barn dess fader.
Vad därefter barnets ' ställning til föräldrarna beträffar, så göres i prir cip ingen skillnad mellan fadern oc modern.
0 1 i den nämnda lagen ar ger klart utgångspunkten, att barne har samma rättsställning i förhålland till fadern som i förhållande till mc tlern.
Det har rätt till såväl fadern som moderns familjenamn, har räl till underhåll, uppfostran och yrkesul bildning av både fader och moder.
De skall uppfostras efter faderns villkoi men efter moderns om hon har det bäs ställt.
Dess uppfostran skall över hu vud taget ske med hänsyn tagen til den ekonomiskt bäst situerades vill kor.
Barnet skall som regel vara ho modern men under vissa förutsättnin g a r kan det överlämnas tili faderr Den av föräldrarna som har barnet ho 3ig skall sörja för det som om det va ce äkta fött.
Den av föräldrarna, son: j har vårdnaden har att lämna pen ningbidrag.
Uppfostringsbidrag skal jom regel utgå tills barnef fyller 16 å: i vissa fall 15 år), men kan utgå ävei gid högre ålder, om endera eller bådi Iöräldrarnas ekonomiska ställning mo, iverar detta.
Uppfostringsbidrage ippdelas icke matematiskt lika på bå la föräldrarna utan proportionellt ef, er varderas ekonomiska villkor, likr itor börda realiter sett.
Om modern har barnet hos B i g, skal ' adern betala ett särskilt bidrag för dt ' örsta 9 månaderna efter fodelsen amamningsbidrag, i stad minst 2 (: ronor under den första månaden ock ninst 15 för de följande, på landet 1: Sespektive 10.
Till modern skall fadern ickså betala utgifterna vid nedkom.
ten och skötseln under barnsänger amt för läkare och barnmorska.
Det.
a även om barnet är dödfött.
Vidare skall fadern till modern be.
ala bidrag under de tre sista måna.
lerna före barnets födelse.
I stad mins1 O kronor i månaden och på landel ninst 15.
Om faderskapet icke skulle kunna .dagaläggas t. ex. genom den omstän- igheten, att kvinnan under den kriti- ka tiden haft sådant umgänge med fle- e män, så att de alla ha förutsättnin- ' ar att kunna vara far till barnet, skall u nämnda bidrag till moder och barn tgivas av dessa de s. k. bidragsplik- ige solidariskt.
En olikhet mot svensk lag är vidare tt om någon fader eller bidrajgpliktig - ng familjerättslig titel!
- tredskar tt betala, kan hans arbetslön innehål- i s (- införsel) på anmodan av bidrags- Jgden.
Skulle arbetsgiqaren icke ställa ig en sådan anmodan till efterrättelse, lir han själv ansvarig för beloppet.
, ven böter, fängelse intill 3 månader Bmt tvångsarbete kunna användas så- Innebörden av det holländ ska rösträttsförslaget.
Brev till Rösträtt för Kvinnor.
Alltsedan den nuvarande författnii gen år 1887 infördes i Holland, har ag tationen för en rösträttsreform pågåt då författningen inskränkte rösträtte till män, som uppfyllde vissa i lage fastställda villkor för densamma oc som ägde en viss social ställning.
Ag tationen bedrevs till en början endar av män och för män, den ledde till a år 1897 ett ganska demokratiskt rös rättssystem antogs, vilket nu bragt ai talet valmän upp till nära en millioi %S av männen över 25 år äro alltjän rösträttslösa jämte alla kvinnor.
C senare ha alltid drivit sin egen agit: tion utan hjiilp från något politisl parti, och år 1894 bildade de en kvini lig rösträttsförening, vars medlemsai tal nu uppgår till 18,000.
Aren 1900-1908 låg den nationella al tionen för en rösträttsreform i hände.
na på en kommitt6 bestående av pol tiska partier, fackföreningar och andr föreningar, vilken yrkade på allmä rösträtt.
För detth ändamål krävde de en författningsrevision. &amp; Ar 1908 up] löstes denna kommitt6, och agitatione har sedan varit anförtrodd å t det s (cialdemokratiska partiet i förenin med fackförbunden.
Det socialistisk partiet samlade 1911 320,000 underskri ter på en petition till regeringen 01 allmän rösträtt, och år 1912 då parlr mentet öppnades, den s. k.
" röda tit dagen ", kom det nästan till orolighete med polisen i residenset, så ivrig trängde folkmassan på.
Den närvarande regeringen har ui gått ur valen 1913 och är därigenor förpliktad att framlägga en förfati ningsrevision i rikining mot allmä rösträtt och avskaffande av de hinde Eöofattningen lägger för kvinnorna rösträtt.
I dag (den 1 november) ha regeringen framlagt lagen om förfati ningsrevision, och en del av art. 80 ly ler så: " Rätt att välja medlemmar till An l r a kammaren tillkommer manliga in aevånare, holländska medborgare elle le som av lagen erkännas som sådana vilka uppnått den ålder, som lagei rkall fastställa, vilken icke får sätta ägre än 23 år, samt kvinnliga innevå iare ägande samma kvalifikationer törsåvitt lagen vill giva dem rösträt iv orsaker, som icke äga sammanhang ned deras ekonomiska ställning. "
Detta innebär ett verkligt steg fram It för kvinnorna, eftersom de ickc ängre äro diskvalificerade, och författ iingen t. o. m. uppmanar vallagen a t riva kvinnorna rösträtt.
Men vilkr cvinnor skola ha rösträtt) Och vilkr eke?
Och varför ställer förslaget di) åda könen på samma plan i fråga on ralbarhet, men e j i fråga om rösträtto lessa frågor komma måhända riks lagsdebatterna att besvara.
Det kom ner då också att visa sig vad verkar len kvinnliga rösträttsf öreningencl Iförtröttade agitation haft.
Liksom de flesta av de till den In.
ernationella kvinnorösträttsalliansen nslutna föreningarna befattar sig den alländska rösträttsföreningen ickc 2ed rösträttens utsträckning, kvalifi.
ationerna för rösträtten eller antalei almän.
Rösträttsföreningen håller sig tanför klasskampen, vilken den över.
imnar åt socialisterna.
Den begränsar in aktion till kravet på att könet icke kall utgöra något hinder för rösträtt, om påtryckningsmedel.
Bestämmelser- a om detta kompletteras av utvan- ringsförbud för sådan fader eller bi- ragspliktig, som icke fullgjort honom liggande försörjningsplikt eller i vis- sa fall icke kan ställa borgen för icke förfallna bidrag.
Utvandringsagenten kan i vissa fall bli ansvarig för den utvandrades dylika förpliktelser.
N:R 22 Aktivistiska tendenser.
Det var många kloka och tänkvärda saker fru Ebba von Eckermann utta- lade i sitt inledningsföredrag vid det diskussionsmöte rörande kvinnlig värnplikt, som ägde rum å K. F. U.
M:s lokal i Stockholm torsdagen den 4 no- vember.
En sammanfattning av det sagda utmynnade i att den unga flickan borde uppfostras till en an- svarsmedveten medborgarinna, i stånd att ingripa i samhällsmaskineriet och bliva männens ersättare, om dessa, i händelse av krig, skulle kallas under fanorna.
Det var stora krav, som ställ- des på den unga kvinnan, krav, vilka den moderna tidsandan komplicerat, och som måste fyllas för att inte kon- tinuiteten skall lida avbräck.
Men varför satte fru v. Eckermann punkt efter skyldigheterna?
Varför drog hon inte ut konsekvenserna av vad hon förut yttrat och satte ett lik- hetstecken mellan rättigheter och skyl- digheter?
Högersynpunkterna om kvinnans plats i hemmet ha inte bara i teorien blivit motsagda.
Aven i praktiken ha de jämmerligen brustit, därför att tids- förhållandena själva bevisat deras ohållbarhet.
Hur skulle kvinnorna kunna tänkas ingripa i männens yr- ken och fylla deras platser, vilket kri- get i många länder nödvändiggjort, om de uppfostrades allenast till en makas och moders plikter.
Det måste finnas en växelverkan mellan hem och sam- hälle för att inte det förra skall bli en död punkt i den allmänna utveck- lingen, ett tillstånd av stagnation, där gemenskapen och solidariteten med det stora hela, inte förnimmes.
Detta samhällsansvar betonades också av fru v. Eokermann, men för att den kvinna, vars medverkan i samhället man på- yrkar, och som samtidigt måste fylla de plikter hemmet ställer på henne, in- te skall betraktas som underlägsen, måste hon erkännas som fullmyndig medborgare och för sin del kräva, in- te bara ansvaret och skyldigheterna, utan även rättigheterna.
Vart skyldigheterna utan medborgar- msvar komma att leda, därom bar fru Sillens, uttalande vittne.
Man måste fråga sig om de kvinnor, vilka föra så iädiska och cyniska oqd på läpparna, cke frånsäga sig medborgarskapet iust därför att de icke våga bära an- svaret för de åsikter de proklamera.
9tt bringa någon reda i det konglo- nerat av krigshänförelse, vämjelse vid itillaståendet, socialistiska partileda- - e, sexuell tygellöshet och politisk %strätt för kvinnor, som fru Sillen ned oratorisk svada förde fram, har iig icke lätt, och då hennes tal icke, tod i ringaste sammanhang med dis- cussionen i övrigt, väntade man he- a tiden på ordförandens ingripande,, ch- fordrar i överensstämmelse därmed Begränsad rösträtt för kvinnor, om nännen endast ha begränsad sådan, ich allmän rösträtt för kvinnor, om nännen äga allmän rösträtt.
Det se- iare blir fallet i Holland, om rege- ingsförslaget blir lag.
Våra ansträngningar måste nu kon- entreras på att få det föreliggande örslaget antaget med tillägg om lika östrätt för män och kvinnor.
Förra ret samlade rösträttsföreningen under e fyra månaderna närmast före krigs- tbrottet, vilket gjorde slut på all agi- ation, 165,000 underskrifter på en peti- ion för politisk jämställdhet mellan iän och kvinnor i författningen.
Den olländska regeringen har ofta förkla- at sig villig att utföra " fdkets vilja ", ch härvidlag har folket tydligt givit in vilja tillkänna.
Nu ha alltså de socialistiska och ra- ikala partierna samt den kvinnliga östrättsföreningen enat sig om sam- ia krav: allmän rösträtt för män och vinnor genomförd i författningen.
Martina G. Kramers.
, 1
I N:R 22 ' 1 R i B s 2550 rnOcKHOLa6 eamia Kangshombmgah 28 (andra huset II.an Drottninggatan) ö: 0 5 i ek, mahogny, valnöt samt andra n triblag &amp; en målade, till billigaste priser.
Allm.
Tel. 11410 Riks Tel. 6505 0 Upprop till understödjande av kriget mot kriget .. Till Svenska Sektionen av Interna- tionella Kvinnokommitth för Varak- tig Fred har från sekretariatet i Hol- land insänts ett upprop, som tillställts samtliga nationalkommittber i krigfö- rande och neutrala länder.
Vi meddela därur följande: för de största frågor, som världen har at1 lösa!
Men vi begära mindre.
Penningai m å s t e emellertid anskaffas U11 bestridan de av utgifterna.
De holländska kvinnor na, som nu ensamma bära bördan av cen tralbyråns underhåll, måste befrias fråI detta bekymmer. "
" Alla nationer bidraga med eller mot sin vilja genom direkta eller indirekta skatter till död och fördärv - och dess bidrag upp- gå till b i 1 1 i o n e i.
5 som bro praktiska använda * e De varmhjärtade ge sina m i l l i o n e r i för a t t lindra nöden - och dock, deras m i 11 i o n e r kunna endast för ögonblicket e minska det elände, som b i 11 i o n e r n a förorsakat.
Kriget ställer hela folk inför oerhörda uppgifter; människovännernas uppgift blir att läka de sår, som kriget slagit; a t t söka h i n d r il krigets fortvaro och f ö r e b y g- g a dess återupprepande är uppgiften för de få, som i denna strävan se vår tids vik- tigaste angelägenhet.
Krigct - lindradet av dess olyckor - JURIS KAND. dess förhindrande och förebyggande - se där de tre frågor, som i detta nu utgöra världens medelpunkt!
Låt oss noga tänka efter vilken av dessa frågor, som innebär Vallingatan 1 8 Stockholm C. den viktigaste, den mest trängande, n d - vändiga fordran.
ilitie~b#iu o. juridiska appiq av slag KL. 10-4.
Vi, medlemmar av den Internationella Kvinnokommitth för Varaktig Fred, ha Allm.
tel., 18338.
Riks tel. 7576. besvarat denna fråga genom att samman- sluta oss i denna kommitte.
Vi kvinnor måste börja krig mot kriget.
Det är en ty platsen och ämnet för diskussionen ojämn kamp, som det vore ett vansinne att avsågo j u varken att ge luft åt parti- fortsätta, om vi e j ägde en fast tro, att en lidelser eller att framslunga person- rättfiirdig sak måste segra till sist av egen ligt färgade åsikter om förhållanden i inneboende kraft.
Men huru anskaffa nö- allmänhet.
digt kapital för att utvidga och utbygga Men då fru Sillen, utan ens en var- vårt arbetet ning från ordförandebordet eller en Om krigsutgifterna för en dag, j a f ö r en protest från de för mötet ansvariga, timme kunde komma fredsrörelsen till go- fick föra sitt skrivna anförande till l o, vad skulle icke det betyda!
Enligt upp- slut, kan man inte underlåta att här gift från en krigförande makt uppgå dess på det kraftigaste reagera mot hennes krigskostnader per timme till i runt tal synpunkter.
700,000 mark.
Vore det anspråksfullt att De i d k r, som proklamerades, den jätta priset för en timmes krigföring som 1 brutala och cyniska maktläran utan måttstock för vad vi behöva i kampen Så långt uppropet, som slutar mec några praktiska förslag för insamling av nödiga medel.
Vi låta den behjär tansvärda maningen gå vidare tiU svenska kvinnor i den fasta förhopp ning att de - som alltjämt åtnjuts fredens välsignelser och som hitintill5 icke blivit ställda inför sådana kral på sin offervillighet, som exempelvir Hollands kvinnor, vilka härbärgerat klätt och fött hundratusental av kri.
gets olyckliga offer - i sin mån gärna vilja bidraga till vidmakthållande ax den förbindelseled menan kvinnor 1 olika länder, vilken grundades genon: kongressen i Haag och alltjämt uppe.
hålles genom den i Amsterdam befint liga centralbyråns verksamhet.
Detta band av internationell samhörighel f d r icke brista.
Bidrag, även de minsta, mottagas aT: undertecknade.
Stockholm i november 1915.
Stort lager af flnar8 och enklare M~BLER i OE) OO-O~O-W~OO-H-~ i Gahns Skursåpa I Bdvokat EVB iiHDtH Kuinniiga Juridiska Byrån - alla alia förskönande omklädningar, ha vi hört många gånger förr.
Det var ekon från ung-svenska förbundets glansda- gar, ekon, vilkas klang blivit betänk- ligt ihålig och tom.
Var fanns den mångbesjungna kvinnligheten, var den ömma moderligheten ' i fru Sillens hårt klingande tirader?
Den fanns där inte alls.
Men i dess ställe framskymtade maktlystnaden, hårdhe- ten, den starkares rätt över den sva- gare, krigets förhärligande och fre- dens dåsighet, en efterklang av den ensidigt maskulina livsuppfattning, som man hade hoppats att åtminatone kvinnorna skulle hålla sig för goda att göra sig till tolk för.
Ha vi verkligen anammat så litet av krigets lärdomar, att ett förhärligande av den råa styrkan, ett lovsjungande av kriget, skulle mötas av en smatt- rande applådsalva?
Veta vi så litet, förstå vi så föga, att inte all nim- bus forsvunnit från det tygellöshetens tillstånd, brottet mot de lagar som hit- tills reglerat våra samhällen, blodets, hatets, tvedräktens och förstörelsens tillstånd, som kriget i verkligheten in- nebär.
Fru Sillen talade om dem, som leva i lyx och överflöd, i maklighet och då- sig lättja och vilka behövde krlgets uppryckning för att åter bli männi- skovärdiga.
Hur många människor i vårt land leva väl i lyx och överflöd?
Vet inte fru Sillen, att V a av v,år be- folkning lever på en inkomst, som e j överstiger 2,000 kr.
om året, en inkomst, som under tider som dessa, ä r liktydig med umbäranden av alla slag, och vill hon att dessa trälande, arbetande män- niskor till råga på allt annat skola bä- ra på krigets förbannelse för att rädda Allm.
6296 len fjardedel, som hänger sig å t ett liv i maklighet och överflöd.
Äro vi blinda, då vi hävda våldet i stället för rätten, lögnen i stället för sanningen och hälsa dem med applå- ier.
Se släktets unga och blomstran- ie män falla som ax för lien, se de dö- 3ndes förvridna anletsdrag, hör de så- rades jämmer.
Tänk på hemlösa barn, ch förföljda mödrar, vandra de långa iträckorna genom brända byar och stä- ler, där ruinhögdr och skelett av mu- rar tala om krigets härjningar, och iörhärliga sedan kriget, om ni kunna, lm ni orka.
Finns något spår av skönhet kvar 10s konung Död, när han med tomma igonhålor rider fram sin hemska 3riksgata.
Inga blommor spira, där ian dragit fram.
Marken ligger kal &gt;ch bränd, hård och förtorkad som de nänniskors sinnen, från vilka han ta- rit allt, som gjort livet värt att leva.
fosterland, hem, släkt och vänner.
Ha kvinnorna kommit så långt, att le, släktets uppehållare, livsspridar- la, kommit att lovprisa tillintetgörel- Gurli Hertaman-Ericson.
) en?
Till komplettering av vårt i förra num- et lämnade meddelande om tillsättandet .v den svenska sektionen av internationella .vinnokommitten för varaktig fred med- ' elas, att denna utsetts av styrelserna för öljande föreningar: Landsföreningen för .vinnans politiska rösträtt (V.
U.
), Fred- ika-Bremer-Förbundet, Vita Bandet, Krist- iga- föreningen av unga kvinnor samt iocialdemokratiska kvinnornas centralsty- else.
Malmtorgsgatan 6, StocHholm - I Svea Växt ' Ir Landets fljrniimsta MARGARIN Huinnor nas Ralender 1916 Hr nu utkommen och anbefalles W varje föreningsmedlem, Den lämpar sig syn- nerligen väl som julgåva och säljes till ett pris av 1 kr.
pr exemplar.
Rekyisitioner ställas till fröken Hil- dur Oijer, Göteborg I, och mottagas även pr telefon Göteborg 13344 kl. 5-6 e. m.
Upplagan är begränsad, vadan be- ställninaar skyndsamt böra verkställas.
Svenska Sektionen uv Internationella ra, i samma stund som minsta tvång Jiz * innokommittdn f ö r Varaktig Fred.
hotar i form av exportförbud eller maximipris.
P å ännu ett verksamt sätt kunna * Anna Kleman, ordförande, kvinnorna, enkannerligen kvinnosam- Valhallavägen 59, Stockholm.
manslutningar, såsom rösträttsförenin- bidraga till att underlätta hus- Mathilda Widegren, vice ordförande, garna, mödrarnas arbete under denna tid, Sibyllegatan 59, Stockholm.
nämligen genom att igångsätta kurser i dyrtidshushållning.
Från stadsför- Ellen Palmstierna, sekreterare, bundet har till de olika folkbildnings- Riddaregatan 49, Stockholm.
institutionerna i landet utsänts en, skrivelse med uppmaning att snarast Nina Andersson, kassaförvaltare, möjligt sätta i gång över hela landet en ingående upplysningsverksamhet Väs terås.
rörande hemmens ekonomi.
På många håll har arbetet redan förberetts.
Så Anna Lindhagen, har Folkbildningsförbundet satt sig i Floragatan 15.
Stockholm.
förbindelse med skolkökslärarinnor från olika håll med förfrågan om de äro villiga att genom föredrag eller Livsmedelsfrågan.
matlagningsdemonstrationer deltaga i (Forts. fr. sid.
1.).
denna verksamhet.
Arbetarnas Bild- har t. o. m. uttalats den åsikten, att det ningsförbund har ävenledes upptagit vore olämpligt, om färsk sill komme i n frågan på sitt program och står redo i stora mängder, ty allmänheten tycker att vid rekvisition utsända lärarinnor.
ej om färsk sill, utan följden skulle bli, För de trakter, där e j lämplig uppsätt- att den måste skickas till guanofabri- ning för matlagningsdemonstrationer ker.
Om en så förvänd uppfattning gör finnes, tillhandahåller man även ett sig gällande å Er ort, så bör Ni UPP- ambulerande demonstrationskök från lysa vederbörande om misstaget.
Har Statens skolköksseminarium, som ock- man någonsin ansett sig ha råd att för- så utskickar lärarinna med köket.
Det kasta ett så värdefullt födoämne, så äro utgöres av de nödvändigaste redska- dock nu tiderna sådana, att man mer pen för enkel matlagning jämte Pri- än gärna håller till godo med färsk musar för kokningen.
För att man sill.
Upplys även vederbörande om, att skall få möjlighet använda stekugn, ä r när överskott av färsk sill uppstår, är det emellertid önskvärt, att i närheten saken för övrigt lätt hjälpt med att riv demonstrationslokalen ett rum med man föranstaltar om nedsaltning eller 3pis finnes att tillgå.
annat slags konservering därav, t. ex.
Det ä r att hoppas, att de olika före- nedläggning som kryddsill.
läsningsföreningarna eller de lokala Vilja vi göra en verklig insats i livs- ivsmedelskommissionerna skola be- medelsfrågan, måste vi emellertid söka gagna sig av dessa möjligheter, 601x1 sätta oss in i den och se den från alla nu erbjudas.
Rösträttsföreningarna ha håll.
Det är en högst komplicerad och i allmänhet icke tillräcklig ekonomisk ömtålig fråga.
Allmänheten ä r ofta bärkraft för att ensamma kunna stå böjd för att tro, att sa$en ä r lätt löst som anordnare för dylika företag, genom att t. ex. exportförbud utfärdas men kunna dock verka f ö r saken ge- eller maximipris åsättas vissa varor.
nom att laga, att man inom de olika Vi måste emellertid lära oss förstå, rommunerna verkligen anordnar de att det finns många förhållanden att xbjudna föredragen elier demonstra- ta hänsyn till, innan sådana kraftåt- ionerna, samt genom att erbjuda sig gärder vidtagas, och att bland annat i.tt stå för besväret, om ock e j för kost- producenternas intressen ej få förbi- laden.
I närvarande dyrtid ä r vad ses.
Svårigheten ä r emellertid att se; om behövs visserligen först och var deras rättmätiga intressen upphö- främst bättre tillgång på livsmedel, ra och profitbegäret blir det förhär- ned ty åtföljande prisnedsättniiig, men skande.
Vi bli med skill misstänksam-.
alla händelser, och särskilt när denna ma, när från lantbrukarehåll genast zjälp ej höres av, bör ej glömmas, att, hotas med att man helt enkelt upphör iven ökade kunskaper äro en gud med produktion av en eller annan va- y älp.
QeTtTUd Bergström.
I
ROSTRATT FOB KYI~IHOB En gemensam plattform för mots tånde t mot ‘ kvinnoröst rätten hos två representanter for så i övrigt vitt skilda politiska åskådningar som hr Millqvist i Ostergötlands Dagblad och h r R y d h i Arbetet tyckas de nyss avslutande norska valen utgöra.
HI Millqvist konstaterar först med en vise skadeglädje, att ingen enda kvinna ic- ke heller nu blivit vald, och det fastän allmän rösträtt för kvinnor blivit in- förd.
Hr Millqvist vet .nog annars lika bra som vi, att så länge det nu rådant de valsystemet - majoritetsval i en- mansvalkretsar - tillämpas i Norge.
finns det ingen som helst utsikt för någon kvinna att få säte i Stortinget.
Om verkningarna av den kvinnliga röst- rätten i övrigt, säger h r Millqvist, är man endast hänvisad till antaganden.
En be- räkning har varit synlig från socialistiskt håll, att av de nu senast tillkomna väljar- ne, skulle socialisterna ha lagt beslag på 54 procent, liberalerna på 29 och höqern på 17.
Då omröstningen är sluten, kan man vis- serligen invända: ” Hur vet han det?, sa Bjelke om vindflöjeln ”, men skulle beräk- ningen vara riktig, torde den vara ägnad att ytterligare skärpa betänkligheterna mot ett i och för sig ödesdigert politiskt experiment.
Enligt hr Millqvist är kvinnorösträt- ten ödesdiger i och för sig och allde- les oberoende av hur den verkar.
An- nars borde ju den slutledning, vartill hr Byden kommit, kunnat verka lug- nande just på det motsatta hållet.
Satta mot varandra, torde de båda uttalan- dena bäst kunna uppskattas till sitt fdla värde.
Hr R y d h förklarar, att valresultatet blivit en besvikelse för socialdemokraterna och säger: Nu ser man, att den till kvinnorna ut- s€räckta rösträtten bär skulden till att in- te segern blev större.
I stor utsträckning har, som man borde ha väntat, kvinnorna visat.
h u m litet mogna de i själva verket äro för den politiska rösträtten.
De ha ju nu för första gången släppts fram till stortingsvalurnorna, och de ha, uppskräm- da a v högerns sagor för kvinnor och med sann kvinnlig inskränkthet, gett sina röster till förmån för högern.
Härtill genmäler Karlstads-Tidnin- gen i en ledande artikel: Man skulle knappt kunna tro att detta stiltt i en ledande artikel i ett av huvud- organen för ett parti, som har kvinnoröst- ratten på sitt program, men sä ä r det verk- ligen.
De svenska kvinnorna få tydligen akta sig för h r R.
- flnge han råda lika f r i t t inom riksdagen som i Arbetets spalter, så bleve det tydligen ingen kvinnorösträtt utav, förrän kvinnorna förbundit Sig att rösta socialdemokratiskt!
Men för högern här hemma, som hittills motsatt sig kvin- nokravet på politisk myndighet av fruktan for att dess beviljande skulle oskäligt gyn- na socialdemokratien - f ö r den kan det möjligen verka lugnande att läsa denna so- cialdemokratiska litania Över de många fattiga norskorna som skola ha röstat höger.
Föreningsmeddelanden.
Häisingbodgs F. E.
P.
R. anordnade i medio av oktober sitt första månadssam- kväm för hösten ä hotell Continental.
I ett inledningsanförande om den bortgång- ne statsmannen förre statsministern K a r 1 S t a a f f erinrade fru Kristina Borg om vad kvinnosaken förlorat i honom, som varit en av de få, vilka i vår riksdag vå- gat bryta en lans för denna sak.
Efter det sekreteraren, fröken Emily Bölling, föredragit sin rapport, som med godkän- nande lades till handlingarna, framträdde fru Fagerström och gav, i ett nära tims- långt, förträffligt anförande, en del in- teriörer Irån det bekanta Huskvarnamö- tet i somras, sakrikt och uttömmande.
Frö- ken L. Giistafsson recenserade Ellen Keys i broschyrform utkomna föredrag K r i g e t, f r e d e n, f r a m t i d e n, .detta liksom före- gående anförande mottaget med mycket bi- fall.
Efter teet kom konsertavdelning med kantor Hildestrand och fru Almryd-Olsson som sångare och fru Nyberg vid pianot.
Kantor H. ooh fru Almryd-Olsson sjöngo dels duetter, dels solo.
ApplBderna föllo kraftiga och ihållande efter varje nummer.
Kalmar F. K.
P.
R. hade den 11 oktober sitt första sammanträde för hösten.
Ord- föranden öppnade mötet med några ord av tacksam erkänsla mot den nyss bortgångne K a r l S t a a f f och hans arbete för den svenska kvinnan.
Därefter redogjordes för det synnerligen välordnade och angenäma rösträttsmötet i Huskvarna, och i samman- hand därmed berördes de danska och is- ländska kvinnornas nyvunna politiska rät- tigheter och att vi ‘ äro de enda av Nordens kvinnor, som sakna full politisk medbor- garrätt.
De slsom grundval för en var- aktig fred på Haagkongressen i april 1915 framställda önskemålen upplästes, och för- eningen uttalade sitt instämmande häri.
Torgfrågan och torghandeln var aftonens diskussionsämne och framkallade ett liv- ligt meningsutbyte, som utmynnade i ett beslut att ingå till stadsfullmäktige med en anhållan om torghandelns effektiva ordnan- de.
Som föreningens kassa är i stort be- hov av förstärkning hade tillåtelse begärte och erhållits att utlotta n@ra smärre före- mål, och lotterna hade god avgång vid den tesupe, som avslutade mötet.
N:R 22 EitfEIRHX19.N H 2 b X A N m O N F A R S &amp; KEMIKALIE-AFFARER Bikakel.
9649.
‘ 9 Gref-Thuregatan 9 Allm.
tsl.
9643.
REKOMMENDERJPS.
Medlemmar af F. K.
P.
R. erhdllu rabatt.
1 Babylåda a 5 kr.
i n n e h m d e a omgangar = 1 % st vusydda plagg il) den nyfodde.
Maria Edgrens Vitvq1.1afii3.r UHEA.
Louise Blomberg TV &amp; &amp; PAR-DEL 39 Vesteribggabn 39 REKOMMEMOERAS Allm.
Tel. 2817.
The Qnean Brodarringar, 6 storl.
stopp-~drn Princess med fjäder.
76 med tlader 76 a * .. öre pr par.
seiect utan Yaer.
50 RammrlC, Borstar, Svamp m. m.
Mer och mer övertygas den ärade allmbheten om att YVY TVALEN är den förnämsta bland tvålar.
* WddPre HHlehyddareför vnxna WY-TVAISN siujes i varje väisorterac 60 öre pr par.
76oref.barn.M) öreprpu Malmö F. K.
P.
R. h s r under hösten haft parfym- och herrekiperingsaffär.
två offentliga möten med föredrag av fru Till IWtdEOrten mot postförskott + porto.
Elisabeth Waern-Bugge om ” Kvinnorna och Österlin 8 Ulrikssons Kem.-Tekn. Fabrili YSTAD.
kriget ” och av fru Anna Wicksell om ” Grundvalarna for varaktig fred ”.
Efter det senare föredraget följde samkväm oc71 föreningsärenden med diverse val.
Samt- liga funktionärer omvaldes.
Stockholms F. K.
P.
R. hade måndagen hade den 10 okt.
sammanträde i Ronneby den 11 oktober sitt sedvanliga månadssam- Samtliga fem föreningar i länet vor0 repre kväm å Margareta hushilllsskolas lokal.
senterade, och dessutom vor0 representan Aftonens diskussion inleddes av jur. kand. ter från Vång, Listerby och Jämshög när, Eva Anden, som talade om Föräldraskapet varande.
På förmiddagen begav man sig Drottninggatan 58, Stockholm - ett nytt rättsinstitut.
Den diskussion till fru Augusta Tonnings rösträttshem, Sol som följde blev synnerligen livlig och an- vik.
Det var fru Tonnings egen motorbåt Allm.
Tel. 14925.
Rikstel.
Norr 19. slutningen till samkvämet röjde deltagar- som förde, de blekingska rösträttskvinnorni nas stora intresse för de problem, som vor0 dit.
Det är 1 ‘ 12 timmes väg, och det blev er under debatt.
så vacker färd i den stilla höstdagen; förs Etablerad 1819 Suadsvalls F. K.
P.
R. hade den 12 okt.
genom Ronnebyån, där Villaträdgårdarna sitP första höstsammanträde 6 flickskolans Brunnsparken och skogarna vid stränderni 42 JARNTOBGSQATAN 42 slöjdsal.
Ordföranden, fröken Elin Wahl- stodo i den allra grannaste färgprakt 001 Allm.
Tel. 14168 quist, hälsade de närvarande välkomna och sedan ut i skärgården förbi Karön och vi Väisorteradt lager ev in- och utlpndskr Handskar lämnade en intressant redogörelse för vad och Vantar.
Parfymer och herrekipdringsartlnlar m. m. som i rösträttsintresse förekommit sedan fö- dare väster ut till fiskläget Bökevik.
Däi Medlemmar i F. K.
P.
R erhklla rabatt.
regående termin.
Talarinnan dröjde även vid pil en udde ligger det vackra, vanliga Sol i. statsministern K a r l S t a a f f s bortgång vik.
Här var kaffebordet dukat och innar och framhöll, under betonande av den vi började förhandlingarna, gingo vi r u n smärtsamma förlust hans frånfälle berett i villan och .besågo v å r t, r u m, där allr kvinnosakens anhängare, hur hans stora in- rösträttskvinnor äro välkomna gäster.
satser för kvinnornas arbete förpliktade till SLAKTERI &amp; CHARKUTERI Fru Tonning halsade 08s välkomna i sit tacksamhet och nya föresatser.
Föreningens nya hem och försäkrade, att det gladdt arbetsuppgifter under terminen diskutera- 15 B Nybrogatan i5 B des livligt,, och bl.
a, beslöts att anordna henne mycket att se länets rösträttsrepre Rika 3054.
Ailm.
8880 C ?Z 23082 sentanter samlade under hennes tak.
Där diskussionsaftnar.
Vid den första av dessa skulle till diskussion upptagas frågan om efter vidtogo förhandlingarna.
FILIAL: Till styrelse för år 1916 omvaldes f r t vilka personliga uppoffringar och inskränk- ningar, som dyrtiden ålägger 06s.
Frågan Augusta Tonning, Ronneby (ordförande) 17 Storgatan I7 om den 25 öres extra beskattning pr med- fröken Ebba Hultquist, Sölvesborg (sekre CHARKUTERI lem, som V. U. förordat, debatterades.
Flera terare och kassör), samt fröken Sigri&lt; förslag att skaffa pengar framställdes, men Kruse, Karlskrona.
Till suppleanter utså Riks 8194 Alim.
8865 slutligen beslöts, att pengarna skulle skaf- “ iii landiorten ferm sxpsdttioe fas genom upptagande av frivilliga bidrag go6 fru Lisa Velander, Karlshamn, och frr vid sammanträdena.
Början gjordes genast, Jenny Johansson, Eringsboda.
Därefter diskuterades huru man bäs varvid en ganska stor summa inflöt.
skulle kunna främja rösträttsarbetet inon, Växjö F. K.
P.
R. hade den 31 augusti sitt länet, och det beslöts att fru Tonning un första sammanträde för hösten, varvid fri- der.
hösten skulle göra en tum6 till samt herrinnan Ellen Palmstierna föredrog sina intryok från internationella kvinnokon- liga filialer och ett par andra orter.
Efter återkomsten till Ronneby intogi gressen i Haag.
Det, känsligt och vackert framförda föredraget mottogs av förenings- gemensam middag på Grand Hotell oc€ medlemmarna med största tacksamhet, och därefter var möte, vartill Ronneby F. K aftonen kvarlämnade säkerligen hos alla P.
R. hade tillträde.
Härvid talade fn: närvarande ett djupt och varaktigt in- Tonning om de danska kvinnornas röst tryck.
- De Bergman-Österbergska kurser- rättsseger och om den historiska 5 juni na ha sista veckan varit förlagda hit.
Före- läsningar höllos den 26-29 okt.
av fröken då hon själv varit i Köpenhamn och be E. Aulin Över följande ämnen: Statens or- vittnat det storartade sätt, p l vilket di ganisation och förvaltning, Aktenskapslag- danska kvinnorna flrat sin medborgarrätt stiftningen, Barnavårds- och Fattigvårds- Fröken Sigrid Kruse gav därpå en kor lagstiftningen och Folkpensioneringen.
skildring från Huskvarnamötet.
Grundlinjer utdelades.
De mycket instruk- S.
K. tiva föreläsningarna, framförda pä ett klart och Iättfattligt sätt, åhördes av en efter förhåIIandena relativt talrik och in- tresserad åhörarskara.
Söndagen den 31 okt.
höll fröken Aulin ett .intressant föredrag “ JKrhovsgatan 6. bum.
Tel. Söder 6286. över Fredrika Bremer, vilket mottogs med tjuguandra nummer för 1915 innehiller bl.
a.
livligt bifaII.
De av foreninmmedIemmar- Engelska lektioner o. översiitiningar.
na, som under veckan hade glädjen person- Livsmedeisidgan.
Av G e i d Bergstram nKvlnnlig värnplikt.^, ANNIE I. SCOTT.
ligen få göra bekantkap med föreläser- skan, ha bibehållit ett i allo angenämt Vaien i Förenta Staterna.
A v Edwin Bjösknzan.
minne härav och äro djupt tacksamma för Om belgierna nu.
Av Anna Lindhagen.
Rec.
al Anna Lenah h 7 @ t h.
de väckande tankar hon gav och för det varma intresse hon visade föreningens an- Politiskt kvinnomöte i Köpenhamn.
Av L.
K.
S.
Telägenheter.
Det flnns anledning att hop- Färäldraskap ett nytt nytt rättsinstitnt .. I.
AV 2 4 B Grefturegatan, vid Tattersali.
jur. kand. Eva And&amp;.
Das, att medlemsantalet, som sista tiden 1 0 % RABATT I VAROR - FRITT VAL.
nugater.
En berättelse om makt.
Av Multatuit.
visat tendens till nedgående, i samband [nnebörden av det holländsks, rösträttsmrslaget.
med kurserna åter skall tilltaga.
Av Martina O. Kramets.
(Forts. i nästa nummer.)
Aberopa söstrlltt för Kvinnor vid bedk Aktivistiska tendenser.
Av Gurli H &amp; - ~ ~ t c a o n UDDI-OP tiii underiUMjanUe av kriget mot kriget.
IOS tidningen8 annonsörer.
Blelinge länsförbund a!
F. R.
P.
8.
G. NYSTRÖMS MODESALONG Skånska Handskmasasinet - A. WAHLGREN - - ~ Rösträtt för Kvinnors - - Söders ” English Sehool ” IJACOBSONS VALKANDA @ TAPISSERI-AFPAR 0 - ~ JbCbhObU, I U airpeplai Bo- A B., iSM.
