# ID: svediakorp-per2603
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,994
# sentences: 546
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


C.
ROSTRATT FOR KVINNOR Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans Politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kanna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för IV.
ARG.
STOCKHOLM, 1 NOVEMBER 1915.
BÖSTBÄTT FÖR KYIHIPOR Överallt där kvinnorna vaknat till kamp €ör sin rätt, måste man önska dem mod och fålamod, tills segern är vunnen.
Ty i den segern ligger mänsklig.
hetens största framtidshopp just nu.
Visserligen tror jag ej, att världskriget uteblivit, ifall kvinnorna redan nu haft rösträtt.
p e n skall ett ngtt, förfär= ligare världsl@g kunna avvändas, då måste lpin= norna i den nya som i den gamla världen snart, mgc= ket snart få rösträtt!
Ellen Key utkommer den 1 och 15 i var mbad.
Redaktion och Expedition: 6 LilritmakaregabI Redaktionstid: onsdag och lördag id.
' / a3- ' / a4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
Norr 600. a l m.
tel. 14729.
Telegramadress: RöBträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Pris för 1915 1 krona.
4:de kvartalet 30 öre.
Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen ge- nom posten eller genom insiindande av l kr.
75 öre i postanvisning till tidningens ex- Ett folk i val.
För första gången har det norska f o l k e t gått till val a v sin lagstiftande församling.
Ty för första gången h a kvinnorna, sedan de 1913 erhöll0 fulla medborgerliga rättigheter, kunnat så- som jämlikar framträda vid männens sida.
Vid detta första stortingsval på den allmänna rösträttens grund visar väl- jarekåren genom kvinnornas deltagan- de en ökning på c:a 250,000 röster.
Siff- ror för deras fördelning på de olika partierna är det ännu icke möjligt att auföra, helst som det slutliga resulta- tet av valen icke föreligger i omkring 50 av landets valkretsar.
Den norska vallagen föreskriver nämligen omval, för den händelse att intet parti i första omröstningen uppnår kvalificerad ma- joritet.
Det anses emellertid säkert, att för intet a v de många grupper, på vil- ka den norska valmanskåren fördelar sig, någon avgörande förändring kom- mer att inträda, och att vänsterns ma- joritet inom stortinget kommer att för- bli orubbad.
Till stor del beror detta på folkets motvilja att initt under världskrisen förorsaka ett regeringsskrifte.
Valen innebära i främsta hand ett förtroen- devotum åt den n. v. vänsterregeringen - och det sätt varpå den i en farlig tid lett landets öden.
Att högerpartiernas tullvänliga program icke kunnat vinna varken lant- eller stadsbefolkningens öra torde dessutom komma sig a v väl- .jarekårens fruktan att förvärra dyrti- dens tryck i ett land, som även under normala förhållanden är tvunget till till Minnesotas f ö r röstratt arbetande koinnor.
I Fråga om såväl tullskydd som för- 9!
svarsåtgärder ställa sig på utrednin- Respekt för sakkunskapen?
gens ståndpunkt, avvaktande de lärdo-I Så många och säregna uttryck tar mar.
som världskrisens och världskri- sig i våra dagars Sverige reaktionen mot kvinnorörelsen, att den måste giva gets resultat komma a t t giva.
även den ljummaste och likgiltigaste Det är uppenbart, att de norska kviri- åtskilligt att tänka På.
Medan i de nornas deltagande i valen varit ganska krigförande länderna omständigheter- ståndpunkt till I n a s tryck tvingat de maktägande att i livligt, och att de tagit - - - partierna på grund av de tänkesätt och möjligaste mån tillgodogöra sig kvinn- lig energi och kvinnlig arbetskraft även isikter, vilka betingats och på områden, från vilka kvinnan förut BV social miljö och personlig läggning fördonlarnas milrar varit ute- På alldeles samma sätt son1 männen.
&amp;, ängd, anser man sig h ä r på ansva- För förfäktare av kvinnans iriedbor- rigt håll, n ä r det gäller den viktiga =arrätt kommer detta långt ifrån över- lönefrågaii vid statsunderstödda e n skilda läroanstalter - däribland den raskande, tvärtom ä r det endast en be- stora mängden flickskolor - ha råd att kräftelse På vad vi ständigt förutspått undvara en för sin \ - ederhäftighet.
dug- Ich ett återupprepande a v erfarenheten lighet och triining på området ' kä&lt;d Från de länder.
där lcvinnorna gro röst- och högt skattad kvinnlig kraft.
För den, som såväl genom studiet av berättigade.
För våra motståndare Ater Lärarelöneniimndens betänkande som Innebär de norska stortingsvalen en genom åhörande av föredrag dis- Från deras hå11 har alltid frainförts I seniinarieadjunkten fröken Anna Sö- Farhågan, att lcvhinorösträtten sliulle nemen medverkat, fått ett starkt in- tryck icke blott a v ingående sakkun- Innebära en överviildigande, förstärk- utan också av en ovanlig förmå- oing av de socialdemokratiska väljar- ga att klart, koncist och lugnt fram- skarorna.
Denna farhåga har i före- Iiigga sina åsikter, kom underrättelsen, iggande fall ingalunda besannats: öIr- att hon vid den rekonstruktion av iingen i det socialdemokratiska parti- ?ts numerär inom stortinget väntas in- skränka sig till 3 A 5 platser, vilket sä- ierligen icke enbart kan tillskrivas de ivinnliga väljarna - den socialistiska ralsegern i Sverige hösten 1914 vanns, ydligen på andra grunder!
Ej ens en så renlärig högerman som professor Reuterskiöld har vågat tillmäta b p o - tesen om de socialdemokratiska väljar- jkarornas förstärkning något värde som argument, - tvärtom framhåller ban som bekant i sin stora utredning sannolikheten av, att kvinnorna såsom väljare skulle fördela sig på de olika oartierna på samma sätt och av sam- m a skäl som männen, en förmodan, som ju överdirektör Widell i sin del stund.
Majoriteten bland de röstande xv utredningen ytterligare med siffror h a r alltså följt vänsterns paroll: att i bestyrker.
Det torde vara anledning ~. " .................................................
* ..., .............................................,.
.
.
.
.
.
.
.
.
~.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
~.
~.
~.
.
.
.
.
.
~.
.
.
.
.
~ m.
m ~ ~ ~ a s ~.
i oss.
i att i detta sammanhang citera slutor- den i professor Reuterskiölds avhand- ling: " Där såsom i nutiden ' den allmänna rösträtten principiellt införts, blir (det politiska) rösträttsproblemet så till vida försvårat, som den allmänna röst- rätten teoretiskt betyder alla indivi- ders rösträtt, ehuru den praktiskt in- neburit allenast en form för upptagan- det av arbetarnas sociala grupp såsom rättsligen medansvarig politisk makt- faktor, och därför historiskt fattats så- som liktydig med alla mäns rösträtt. "
När skall den år 1909 i princip erkän- ila och i praktiken partiellt tillämpade " allmänna rösträtten " omfatta även Sveriges kvinnor?
När skall i Sverige f o l k e t gå till valt N r 21. nämnden, som skulle äga rum, d å den- na skulle öveygå till behandlingen a v flick- och samskolornas löneförhållan- den, uteslutits som en fullständig över- raskning.
Ty den omständigheten, att statsrådet Westman insatt tvenne för- tjänta representanter för dessa skolar- ter, föreståndarinnaii vid Djursholms samskola fil.
mag. Ester Lager och 1ä- rarinnan vid Strängnäs flickskola Ninni Huldt, motiverar u r sakkunska- pens synpunkt sett, ingalunda uteslu- tandet.
Flickskolefrågan står j u i oupplösligt samband med tidens övriga kvinnofrågor, och här krävde väl, om någonsin, kontinuiteten i kommittear- betet, att den på detta område speciellt sakkunniga kvinnliga ledamoten stod kvar, detta sagt med all respekt för dem a v nämndens manliga ledamöter, som visat sig både förstå och behjärta åtskilliga av vår tids kvinnoproblem.
Därtill kommer, a t t fröken Sörensen genom flera års arbete inom flicksko- lan vunnit ganska stor förtrogenhet med densamma.
Vore det för mycket begärt, a t t d å nu nämnden har att behandla en så speciell kvinnofråga som denna åtmin- stone tre a v medlemmarna vor0 kvin- nor?
Nu består nämnden av endast två kvinnor och fem- " manliga ledamöter, av vilka icke mindre ä n fyra till vä- sentlig del hava hämtat sina erfaren- heter från gossläroverkens område.
Särskilt uppseende väcker inom kvinnokretsar läroverksadjunkten Olov Olssons bevarande inom nämnden, då på hans sakkunskap på hithörande områden intet sgnligt bevis åtmin- stone finnes i Lärarelönenänmdens be- tänkande.
Ty att den i lätt kåserande och sällsynt nonchalant ton hållna re- servation han vidfogat betänkandet och vari han framlägger sin kvinno- fientliga åskådning skulle utgöra något sådant våga vi på det bestämd8ste be- strida.
Skulle det återigen vara så, att stats- rådet Westman vid nämndens rekon- struktion har måst låta politiska hän- syn spela in, så hade enkel rättvisa mot de orepresenterade bort förmå honom att bibehålla en kraft, angående vilken han haft tillfälle att förvissa sig om, att hon visat sig i synnerlig grad mot- svara kvinnornas förtroende.
Att lyckönska till den skedda för- ändringen är emellertid såväl folksko- leseminariet i Falun, vilket n u återfår en av sina mest framstående lärarkraf- ter som de många styrelser a v olika slag i Falun, i vilka adjunkten Sören- sen är en verksam och högt skattad le- damot.
x.
Till landshövding .Sjöcrona, deii forne motionären i Första kamma- ren för rösträtt för kvinnor, sände L.
K.
P.
R. genom sin ordförande på 80- årsdagen den @ oktober ett telegram a v följande lydelse: I tacksam erinran om värdefulla in- lägg till förmån för svenska kvinnors medborgarrätt sändes vördsam häls- ning på 80-årsdagen.
I ~ ~.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
I:.
Annonspris 10 öre efter texten, 12 öre H texteida pr mm.-höjd, spaltbredd 65 mm.
Marginalannons samt annons A bestämd plats 20 öre pr mm.
Arsannonser 20 $ rabatt,.
i
N:R 2r 2 LAGERSONCS SKOmAGASI N dakobsgatan 1 8 - FPedwatan 8 L-B, JOHN - Vi LÖFBBEN &amp; C:O Kungl.
Hofleverantör 3ilrilt.
429 Fredsaatan 3, Stockholm, A.
T.
IN 116EMORIAM.
5048 Sveriges äidsta, största o. bäst renommerade specialaffär i i Siäen- &amp; Ylle-Klääningstyger i Värnterlånggatan (i, d. Barnängens lokal).
i ASTRID SÖDERQUIST i fiovert.1andriorten näncinn matian b n a o.
Fru Blenda Dahlquist-Thålin v a r en verk.
sam medlem inom rösträttsrörelsen i en a x våra utposter i höga norden.
Hon torde ge.
nom sina bidrag till Rösträtt för Kvinnoi varit känd och iippskattad även av våre läsare.
Kvinnoinitiativ.
Fackskolan för huslig ekonomi i Upp sala hemställer hos k. m:t om avlåtandt av förslag tiIP nästa riksdag om ett an.
slag av 20,000 kr.
för upprättande av et4 system av husmoderskolor, spridda Över he la landet.
Kursen skulle vara Ett-årig, OCI man beräknar, att det begärda anslage ' skulle räcka till 15 skolor.
Fröken Wellin h a r i Stockholms stads fullmäktige motionerat i syfte att få upp handlingen för stadens inrättningar (fat tigvårdsnämndens m.
fl.)
att samarbeta mec kommunens organ för livsmedelshandeln Betecknande.
Med anledning av den i våras till överståt hållaren ingivna petitionen om gatufrid h a polismästaren icke funnit skrivelsen föran leda någon vidare åtgärd.
Enligt pressen h: en del distriktskommissarier förut yttra sig, och i allmänhet funnft allting bra son det är.
Såsom betecknande för åskådnings sättet på detta håll torde få anses det ytt rande, som avgivits av kommissarien i Ni kolai, som framhåller, " att det nuvarandi tillståndet är rätt tillfredsställande,.
ity at personer blivit i pqlisdomstolen dömda fö att de stört kvinnofriden, e h u r u f Ö r a r gelse v ä c k t s e n d a s t h o s dei f ' ö r n ä r m a d e k v i n n a n ".
Endas hos den förnärmade!
Man skulle väl tycka att det annars kunde räcka.
1 ~ KA 1 Kiass P P Damskrädderi.
AE~E~ÄR Blenda Dahlquist-ThUn.
Söndagen den 17 oktober v a r en gri- pande sorgehögtid för Kiruna samhäl- le.
Då vigdes den av alla avhållna fru Dahlquist-Thålin till gravens ro.
Ogenomtränglig är dödens gåta Ett dödsbud så tragiskt som det, vilket fö- regått denna sorgeakt, låter sig sällan förnimmas.
Den bortgångna hade så mycket att leva för; hon stod mitt uppe i livet med en så intensiv lust att leva sitt liv till andras gagn, att det SY- nes ofattbart, hur hon kan vara borta.
Främst bland hennes själs rika skat- ter, räknar jag hennes varma och förstående hjärta.
Med vemod minnes jag hur god hon var, min barndoms leksyster.
Då hon blev vuxen, valde hon lärarinnekallet.
I barnasjälen väntade hon resonans för sin egen själs vack- raste toner.
Och hon blev e j besviken.
Som folkskollärarinna i Kiruna hade hon nu verkat i flera år och alla, som hon l ä r t och fostrat, minnas henne med en rörande hängivenhet.
Föräldrarnes förtroende till henne v a r obegränsat.
Hon ömmade varmt för alla betryckta och nödställda.
Först för sina skol- barn.
Hon deltog i deras sorger och rådde bot, d ä r hon kunde.
I det sociala arbetet mot nöd och elände tog hon verksam del.
Allt hennes uppträdande, såväl i tal som skrift, präglades a v en hög och ädel intelligens.
Hon tolkade ej sällan sina känslor och tankar på vers och visade därvid ett sällsynt herravälde över språk och form.
Man väntade sig, att hon en dag skulle slå igenom som fsrfattarinna.
.
Men vad hon först och främst var, ' det v a r människa och kvinna.
Och hon längtade alltid efter att få leva sitt liv helt och fullt.
F ö r knappt ett år sedan hade hon trätt i äktenskap, för ett par veckor sedan hade en innerligt efter- längtad liten dotter kommit till värl- den.
Och ändå måste hon gå bort.
J a.
dödens gåta ä r ogenomtränglig.
Emy Neander.
m Uitld välsorterat lager i fördelaktiga prislägen.
Specialit4: J.
A. WETTERGRENS FABRIRATER.
" De mest beklagansvärda, ' ' En bok om krigets offer.
Människospillra är ett ord vars ful- a innebörd vi först med världskrisens ingång lyckats fatta.
Under den gång- ia sensommaren och hösten h a r detta) rd för oss svenskar fått en hemsk ak- malitet, d å vårt land skådat skaror av lessa beklagansvärda, för vilka intet snnat ord än människospillra kan an- vändas, draga genom våra bygder.
In- validutväxlingen är ett led i den stor- srtade Iiärleksverksamhet, som i Röda korsets namn följer i krigets spår och som i sig upptagit och koncentrerat de flesta a v de växlande formerna av so-: ialt arbete före kriget.
Den som vill ta del i vad krigsinvalidutväxlingen innebär, bör läsa en publikation, som med titeln Krigets offer, skildringar mh bilder från invalidutväxlingen av Knut A. Norling, i dagarna utgivits Erån Svenska Andelsförlaget, Stock- holm.
Om det finns någon kvinna i Sveri- ges land, som, om också endast för en kort sekund, har tänkt sig Sveriges aktiva deltagande i världskrisen, bör hon framför alla andra ta del av krigs- invalidernas tåg, denna marche f une- bre, som är avigsidan till de parader med flygande fanor och klingande spel med käcka kraftiga ungdomar, hurti- ga i fullheten a v sin styrka, som vj alla sett någon gång.
Alla dessa utan armar, utan ben, blinda, tuberkulösa vansinniga,.
ha en gång deltagit i en sådan festparad, h a känt hänförelsen från massorna omkring dem som et1 rus och h a gripits själva a v storbeten i ett bräddfullt ögonblick.
Det är svårt att tänka sig, att dessa härjade, resignerade män, dessa spill.
ror av människor, för endast några månader sedan vor0 med om att njuta glansen, som ligger över kriget, innar allvaret kommer.
När man läser dc korta, knapphändiga skildringarna al invalidernas öden - så flärdfritt ock enkelt framställda, som det oerhörds allvaret i ämnet kraver - måste mar med våld söka fasthålla bilden av hui dessa unga människor levat sitt var dagsliv, haft sin bana utstakad fram för sig, bundits vid hem, anförvanter vänner, som vi alla, och så plötslig.
med några korta, festliga ögonblid som övergång kastats in i ett infernc a v kval, ur vilka de utgått som spill ror.
De stå vid porten till en ny till varo, som blir oändligt mycket tröst lösare och svårare än den de lämnade då de drogo ut i fält.
I alla skildringai a v invalidernas färd genom Sverigc betonas deras förnöjsamhet, deras hu mor och deras hjälpsamhet mot v a r andra.
Det är som om man ville skän ka dem något i stället f ö r vad de för lorat genom att tillägga dem mång; goda egenskaper.
Men man glömmer att än så länge äro de ett brödraskal med ungefär lika utsikter inför livet Vad de genomgått är så mycket värn än vad de känna nu med den relativt tryggheten bland vänliga och hjälp samma märiniskor.
Det är när de kom ma i sin hemvana omgivning, som de ras martyrium börjar på allvar, nä de skola söka ta vid d ä r de lämnadc sin verksamhet, d å de ännu kunde räk nas bland människornas skara o &amp; icke vor0 stympade som nu.
Det går över den lilla bokens upp gift att följa krigsinvaliderna längri än till vårt lands gräns, men då mal läser den, kan man icke undgå att gör; Mera agitation.
Nyligen kom jag på en resa i sam- pråk med en dam om kvinnans politi- ka rösträtt.
(I parentes, på resor erbju- ler sig mycket ofta tillfällen till agitation.
Sn god inledning är att lämna u t röst- ättslitteratur.)
Damen ifråga, en lärarin- L a från en mindre stad, visade sig varmt ntresserad av vår rösträttsfråga.
Hon var Taken och intelligent och föreföll så hand- ingskraftig.
a t t jag kände mig övertygad Im.
att hon ej nöjde sig med att blott stå om " mAn i ledet ", utan måste vara en av Le ledande i föreningen på sin ort.
Min förvåning blev därför stor, då hon pB ain framställda fråga meddelade, att hon tnnu e j " kommit sig för " att gå in i nå-: on rösträttsförening.
Jag sade henne då, om j a g brukar vid dylika tillfällen, att råra motståndare i riksdagen endast god- cänna medlemmarna i F. K.
P.
R. som inhängare av rösträtten, och att de som, käl för avslag bruka åberopa sig på del kora antalet av dem, som stå utanför och, Aledes " inte vilja ha rösträtt "; a t t hon ijälv, trots all sin sympati för saken och iina varma önskningar för dess framgång ust var en av dem, som stå hindrande 1 Iägen för densamma.
Hon såg häpen ut 3etta hade hon e j tänkt på, och hon lo.
iade att strax gå in i föreningen.
Denna lärarinna är intet enstaka exem.
, el.
J a g har på mina resor träffat er nängd kvinnor, de flesta från landsorten rilka, ehuru de varmt önska rösträtt, e.
.yckas ha en tanke på, att de då ockss, öra tillhöra föreningen.
Detta är ned rlående.
Men det är dock framför allt ex iraftig maning till ett ivrigare agitations arbete.
Det förefaller, som om först ock Mmst föreningarna i landsorten skulle be löva utföra ett ökat arbete.
I de små sam iällena, där nästan alla människor känn: varandra, är det ju också lätt att kontrol lera, om alla de kända namnen återfinnas nedlemsförteckningen.
De, vilkas namr jaknas, skola måhända vid ett personlig besök icke visa sig obenägna att skrivr in sig, när de få veta, att det betyder nå yot, att de äro med.
Men icke blott i landsorten, överallt flnnc let säkert, mer än nog av tillfällen a t t ver k a för vår sak.
Inom umgängeskretsen bland tillfälliga bekanta, finns det måhän aa någon, som, ehuru intresserad, e j " kom mit sig för " att gå in i föreningen och där för behöver en påstötning, kanske finns dä likgiltiga att väcka eller motståndare at övertyga.
Och vilken ställning alla dessi än sedan inta, därom böra de dock få klar besked, att stå de utanför rösträttsförenin gen, då stå de också hindrande i vägen men att, om de däremot äro med a t t fyll; dess leder, så att dess medlemmar en dal kunna räknas i hundratusenden, då blir dei en makt, och när det står makt bakom kra vet, då framställes det icke förgäves.
Tinni Sterner.
dem sällskap vidare.
Med dessa dl " mest beklagansvärda " som författa ren med skäl kallar dem borde vi all: färdas en bit på vägen f ö r att riktig få klart för oss, att detta är kriget.
Dl vaneföreställningar, som vi ännu sitt; fast i om kriget som någonting antag ligt, någonting som måste finnas, al dess ohygglighet till trots, därför at människorna nu en gång äro, sådans försvinna som rök inför skådespele av krigsinvaliderna, människospillror na, de halta, de blinda, de vansinnigs 0villkorl.igt stiger protesten inom ei vid deras åsyn: detta vanvett måst u r världen, kriget måste försvinna.
Vi veta a v många små, om än halv förkvävda tecken, att skarorna väx2 r Exemplet verkar - i Amerika.
Enligt Daily News håller kvinnoröst- .ätten på att vinna insteg även i Ka- iada.
Ledarna a v de två politiska par- ierna i provinsen Alberta hava nämli- yen undertecknat ett fördrag, som sä- rerställer genomförandet av rösträtt ' ör kvinnor i denna provins, så snart len lagstiftande församlingen å t e r; ammanträder.
" Utan tvivel är det det lära grannskapet med kvinnorösträtts- katen Montana, som haft inflytande på kamgången i Alberta ", säger Votes f o r Women och fortsätter: " Detta är ett a v ie tillfällen, då vi kunde önska, att v i cke själva bodde på en ö.
Ty d å man ger, hur oberörda våra lagstiftare äro tv det goda exemplet från Norge och Danmark och även från ön Man i v å r t l ä r a grannskap, måste man komma till ien slutsatsen, att vatten är en dålig rösträttsledare. "
Kvinnorörelsen på Havaii.
Även till stränderna av världens nest avlägsna delar n å böljeslagen a v rampen för kvinnans medborgarrätt- På Hawaii, den största a v Sandwich- jarna, finnes en organiserad kvinnorö- relse.
I föreningen kunna alla kvinnor, vilken ras de än tillhöra, vinna inträ- le, och dess ordförande är mrs G.
M. Dowsett.
Hawaii blev år 1900 territoriuni i Amerikas Förenta stater, och enligt Författningen äga endast manliga med- borgare rätt att rösta.
För att kunna utsträcka rösträtten även till kvinnor, måste frågan föreläggas Förenta sta- ternas representanthus, och en sådan motion framlades år 1914 av öns dele- gerade, Kalanainaole.
Hawaiis båda politiska partier ha uttalat sig för kvinnorösträtten, varför frågan inom territoriet icke kommer att möta något motstånd.
Situationen påminner om den i Arizona några månader före dess röstrattsseger.
Där finns ingen oro.
eller upphetsning.
Människorna för- klara helt lugnt, att så snart de lagliga formaliteterna vidtagits, komma kvin- norna att utöva sin rösträtt.
I Honolulu existerar en kvinnoorga- nisation, som bättre än något annat förutsäger, att den tid inte kan v a r a avlägsen, då kvinnorna bli fullmyndi- ga medborgare.
Organisationen ifråga, som kallas Centralkommitten, består av delegerade från 30 kvinnliga klub- bar och föreningar, och ganska an- märkningsvärt är det politiska pro- gram, som den trots kvinnornas sak- nad a v rösträtt, uppställt.
De förklara sig i detsamma arbeta för reformer, som sammanhänga med ökad skolbild- ning, hygieniska anordningar för skol- barn och skyddslagar f ö r kvinnor och barn.
Staten New Yorks äidsta invånare, mrs Mary Sage, som är 107 år, War nnder- tecknat ett uttalande till förmån för röst- rätt för kvinnor.
Mrs Sage har alltid va- rit rösträttskvinna och alltid trott, att New Yorks kvinnor en dag skola f å rösträtt.
" Jag har naturligtvis inte många år kvar att leva ", säger mrs Sage, " men det är min ärelystnad att f å leva så länge, att j a g får Vara med om att rösta. ' '
för vilka denna protest blir ett gemen- samt lösensord.
Om vi icke se dem el- ler förnimma dem just nu, ha vi dock vissheten, att de finnas där, att a v de- ras tysta tankar och förhoppningar snart skall födas handling.
Elisabeth Krey.
N:R 21 ROSTB&amp;TT F Ö B KPINNOB 3 ~~ Ur rösträttskvinnornas minnesrunor över Karl Ann Margret Holmgren i Idun: Det fanns ett starkt framträdande drag i K a r l Staaffs karaktär och det var hans medkänsla för de svaga och undertryckta.
Denna framkallade en djup önskan att taga sig an deras rätt.
Härpå berodde kanske innerst hans uppträdande till förmån för kvinnan vid många tillfällen.
Så t. ex. i iebatten angående folkpensioneringen, där han yttrade, att han betecknade som en mörk punkt, att denna för hela landet så betydelsefulla fråga blivit förberedd, dis- Domaren Cadys kansli v a r ryktbart över hela Förenta staterna, och stu- lenter kommo från landets alla delar för a t t studera juridik under en a v den tidens skickligaste jurister.
Hans un- g a dotter tillbragte många timmar i faderns ämbetsrum, och studenterna Funno snart, att det var mycket roli- gare att bevittna hennes vrede, då de aerättade om kvinnornas dåliga ställ- ning inför lagen, än att själva plugga iuridik ur dammiga lagböcker.
På det-; a sätt lärde hon sig tidigt, h u r lagarna gynnade männen på kvinnornas be- kostnad, och n ä r hon inför sin fader klagade över orättvisan häri, sade han henne, att om hon ville ändra lagarna, måste bon vänta till dess hon blev fullvuxen, och då tala med lagstiftarna och förmå dem att ändra lagarna.
Re- sultatet a v dessa råd visade sig år 1854, n ä r Elizabeth Cady, d å mrs Stanton, p å väg till Albany gjorde ett uppehåll i Johnstown för a t t göra sin första hänvändelse till .den lagstiftande mak- ten om ändring av statens lagar i kvin- nornas intresse.
Vi, som alltid vilja framhålla, att kvinnorna, d å de få med- borgarrätt e j därför skola sluta att uppfylla sina plikter som hustrur och mödrar, vi vilja gärna tala om, att på denna resa medförde mrs Stanton två små barn och två barnsköterskor.
Full- görandet a v ett offentligt uppdrag hindrade henne e j a t t fullgöra sina personliga och husliga plikter.
Mrs Stantons fader såg mycket ogärna, att hon inträdde i det offent- liga livet.
Med sin konservativa natur kunde han e j böja sig för en yngre och friare åskådning och låta denna kom- ma till sin rätt.
H a n gillade e j alls $e besök, hon före sitt giftermål gjor- ile i Peterboro hos sin kusin Gerrit Smith, känd för sitt arbete mot neger- daveriet.
Emellertid vor0 de båda fa- miljerna genom släktskap och vänskap &amp; nära förbundna med varandra, att m brytning var otänkbar, och Eliza- beth lyckades allt som oftast komma undan från sitt eget allvarliga och gträngt religiösa fädernehem till den mera fria och vänliga atmosfären i Peterborohemmet.
Det v a r h ä r hon mötte en a v de ivrigaste kämparna mot negerslaveriet, Henry B. Stanton, och hon blev djupt gripen a v hans tän- dande vältalighet.
Hennes fader ogil- lade mycket hennes äktenskap med mr Stanton, men trots alla hinder blevo de gifta våren 1840 och seglade ome- delbart därpå över till England för att bevista världskongressen mot slaveriet - d ä r de kvinnliga delegerade från Amerika blevo nekade att deltaga.
Under hela kongressen satt mrs Stan- ton uppe på läktaren vid sidan a v Lucretia Mott, som inom kort fick ett mäktigt inflytande över sin unga vän.
De t v å diskuterade tillsammans de livsfrågor, som rörde deras tids kvin- nor, och det blev avgjort, att de vid sin återkomst till Amerika skulle sam- mankalla en kongress uteslutande för att behandla kvinnornas rättsfrågor.
Kongressplanen blev ej verklighet förrän 1848, msn åren dessförinnan blevo för Elizabeth Stanton fyllda a v offe.ntlig och enskild verksamhet.
Hon grundade i Central New York ett lit- terärt sällskap, som l ä t mycket tala om sig i Seneca FqUs och städerna i dess Ellen Hagen vid minnesfesten p i Strand Hotell: Gtamia Kungshoimabrogatan 28 Alltför litet har kommit till synes om den (andra huset från Drottninggatan) betydande förlust, som kvinnornas strävan- $ Stort lager af finare och enklare den gjort genom Karl Staaffs bortgång.
Re- M~BLER dan under sina första riksdagsår agnade han sin uppmärksamhet åt humana lag- i ek, mahogny, valnöt samt andra stiftningsreformer, berörande &amp; vinnors och 8 träslag * en målade, till billigaste priser.
barns intressen.
Som medlem av Förenin- Allm.
Tel. 11410 Riks Tel. 6505 gen för gift kvinnas äganderätt utgav O ~ ~ ~ -.
.
o ~.
.
.
.
~ O.
.
C 3 Staaff.
.
~ år ~ 1892 en broschyr om huvudpunk- terpa av den svenska lagstiftningen om kvinnan, en utredning som fått tjäna till grundval för senare arbeten i samma äm- &amp; h o r g h i konstruktion och kvalit6 oöver- ne.
Han hörde icke till de allra första träffade.
- Högsta utmärkelser B flera världs- framträdande förkämparna för kvinnornas utställningar.
Begär priskurant från rösträttsfråga.
Hans utveckling härvidlag följer samma linje som den för själva kvin- Kungl.
Hodeverantör.
A-B.
OSTLIND Bi ALMQUIST, ARYIKA.
norörelsen betecknande.
Först arbete för en del speciella förbättringar på olika om- råden, till sist koncentration på området av medborgarrätten - med fullt förståen- de av att det är på den vägen, genom sam- arbetet mellan man och kvinnor, som re- JURIS KAND. iormerna böra uppnås.
Q Q 9 1 1 Flyglar, Pianinon Bdvokat EV1 BNUCN Kuinnliga Juridiska Byrån Vallingatan 1 8 - Stockholm C. Rättegangar o. jaridisim uppdrag av alla slag.
KL. 10-4.
Alim.
tel. 18336.
Riks tel. 75 76.
Anna Kleman i Hertha: Vid Karl Staaffs bortgång är frågan om politisk rösträtt för kvinnor alltjämt olöst.
En betydelsefull insats h a r han dock gjort i arbetet för denna frågas lösande.
Tungt vägande och minnesvärkla ha de ord varit, varmed han fört de rösträttskrävande kvin- nornas talan i vår lagstiftande församling, liksom ock vid många tillfällen inför den gtora allmänheten.
Kvinnornas Kalender _ - - - 1916 ' är nu utkommen och anbefalles åt varje föreningsmedlem.
Den lämpar sig syn- nerligen väl som julgåva och säljes till ett pris av 1 kr.
pr exemplar.
Rekvisitioner ställas till fröken Hi / - dur &amp; er, Göteborg I, och mottagas även pr telefon Göteborg 13314 kl. 5-6 e. m.
Upplagan är begränsad, vadan be- ställningar skyndsamt böra verkställas.
Elizabeth Cady Stanton.
Ett hundraåramibe.
F ö r Rösträtt för Kvinnor.
Av Harriot Stanton Blatch.
Elizabeth Cady Stantons födelse firas i dessa dagar med möten och festligheter över hela Amerika.
En särskild kommitte med en mängd framstående kvinnor och under ordförandeskap av mrs Stantons dot- ter mrs Harriot Stanton Blatch har till- satts för ändamålet.
Bland talarna i New York märkas mrs Chapman Catt och d r Anna Shaw.
Rösträtt för kvinnor har i dag förmånen att få publicera en kort levnads- skildring av " den första rösträttskvinnan " skriven av dennas dotter.
För hundra år sedan föddes uppe bland bergen ovanför Mohawkdalen vid Johnstown, Fulton County N.
Y. den kvinna, som för första gången vid en kvinnokongress skulle begära röst.
rätt för sitt kön.
Elizabeth Cady föddes den 12 november 1815, dotter till doma.
ren Daniel Cady, ledamot a v New York$ högsta domstol, och Margaret Living stone, vars fader, överste Livingstone hade tillhört Washingtons stab.
Den lantliga residensstad, d ä r Elizabeth Cady först såg dagens ljus, v a r typisk för en småstad i början a v nittonde århundradet.
Gatorna Toro kantade med ståtliga almar, stadens vackraste byggnader vor0 den gamla domstols- byggnaden, domkyrkan och skolan.
vars portar stodo öppna för gossar och flickor.
Domaren Cadys bostad var be- lägen mitt emellan domstolsbyggnaden och skolan, och både fadern och dot- tern spelade en viktig roll vid dessa båda medelpunkter för stadens liv.
Allm.
6296 kuterad under ansvar och nu skulle avgö- ras av blott halva folket och dess repre- sentanter.
" NU är det dock så, att det är så a t t säga de självtagna förmyndarne, som ensamma besluta och de tvångavis Malmtorgsgatan 6, StocRholm omyndiga, som få rätta sig efter beslutet.
Efter min mening är detta icke nyttigt, därför gjorde han också allt vad han mäk- icke lyckligt för samhället. "
tade för att föra fram kvinnornas röst- Ezaline Boheman i Dagens Nyheter: rättsfråga.
De svenska kvinnorna äro allt fortfaran- - - - - E j blev det Karl Staaff beskärt att föra de " tvångsvis omyndiga ", men den dag då de upphöra att vara det, då få de icke oss fram till vårt mål.
Men in i det sista glömma huru mycken tack de äro skyldiga gjorde han vad han kunde för att vi en den man, som visserligen icke fick hemföra gång skulle nå det.
Ännu under den gång- segern å t dem, men som dock satt in så na sommaren förde han vid flera tillfällen mycket ärligt och osjälviskt arbete på att fram vår fråga, och det på ett sådant sätt, att man givet fick det intrycket, att hans bana vägen till målet.
intresse för saken snarare hade ökats än Elin Wahlqnist i Snndsvalls Tidning: minskats.
Det var våren 1912.
Den av vänsterrege- ringen framlagda propositionen om kvinno- Frigga Carlberg i Güteborgs Handels- och rösträtt skulle b e b n d l a s av riksdagen.
Sjöfarts-Tidning: ---- När Sveriges kvinnor en gång få hemföra Så kom till sist dåvarande statsminister segern i den kamp, vars främste målsman Staaffs anförande.
Med ens blev atmosfä- han var, så blir det f ö r visso - hur långt ren ränsad från kvalm och småsint egoism.
i fjärran den dagen och stunden än mA Det blev hög och sval luft.
I enkla, klara vara - till honom deras tankar och ord gå linjer skisserade han upp en historisk bak- med tacksamma känslor.
Fredrik Borg, grund, mot vilken han ställde upp vår Adolf Hedin och Karl Staaff äro tre namn, fråga som ett ofrånkomligt krav, länkan- som stå outplånligt inristade i den kvinn- de den in som ett led i utvecklingens stora liga rösträttsrörelsens historia - på " den kedja.
Det borde ha blivit lika klart för sidan, som nämnes den röda, hjiirtats sida ".
de mångordiga männen därnere som för kvinnorna däruppe, att visarna på det sto- Slutligen må anföras några rader u r ra tidsuret söker ingen ostraffat att hejda K v i n d e n o g S a m f u n d e t, som under eller vrida tillbaka.
Talaren stod lugn och rubriken " To Riddemmaad, der er borte " lidelsefri, men orubblig som klippan.
Vi ägnar några minnesord å t Keir Hardie och kände att våra livsintressen vor0 i goda Karl Staaff, och om den senare säger: och säkrn händer, och med tacksamhet er- Som engelsk Kvindebevregelse h a r slidt inrade Fi oss de insatser det liberala par- et uoprctteligt Tab ved Keir Hardies Död, tiet med sin chef i spetsen redan förut saaledes har ogsaa Nordens Kvindesag ved gjort för vår politiska rösträtt och hur tidligere Statsminister i Sverige Karl kvinnornas kommunala valbarhet är fruk- Staaffs Död mistet en af de faa Mrend, om ten av deras ansträngningar.
hvem det kan siges, a t de har formaaet at Karin Fjällbäck-Holmgren i Stoekholms- trtenge til Bunds i og f o r s t a a de Tan- ker, der ligger til Grund f o r den Revolu- Tidningen: Till och med hans motståndare ha nu vid tion, der i dette Aarhundrede foregaar med hans frånfälle medgivit att drivkraften till Hensyn til Kvindens Stilling i Samfundet.
hans liv och gärningar innerst bottnade i idealitet, i medkänsla för de små i sam- hällct, i vilja till rätt även å t dem, som stå Alla föreningsmeddelanden måste pA " utanför ".
Därför blev lösningen av män- griind av utrymmesskäl överstå till nästa nens rösträttsfråga honom en livssak och nummer.
STOCKHOLM 8 RiRs 2550 ~ Tacksamma må vi minnas Karl Staaff,, om i ord och handling arbetat för vår sak och på den anlagt stora synpunkter - icke partiintressets.
omnejd.
Hon v a r en flitig medarbetare i " New York Tribune " och skrev i varje nummer a v " The Lily ", en tid- ning som var grundad a v mrs Bloo- mer, vars namn ' för alltid fästats- vid tidens dräktreformsträvanden.
Vid denna tid började hon även att pröva sina krafter som talare.
Det tal hon höll i Albany 1854 v a r hennes första större inlägg i lagfrågorna.
Vad hon fordrade var, att gifta kvinnor skulle få äganderätt till sin egen arbetsför- tjänst.
På den tiden kunde nämligen i staten New York en gift kvinna arbeta hela dagen vid tvättbaljan, och på af- tonen, kunde hennes druckne man hos arbetsgivaren uppbära hennes avlö- ning.
Efter 1854 utarbetade hon det ena lagförslaget efter det andra.
Mrs Stanton förfogade över en sä- ker penna, och det var hon som för- fattade alla de officiella dokument, som på ett så utmärkt sätt markera rösträttsrörelsens utveckling i Ameri- ka.
Av hennes hand vor0 de eldande uppropen till rösträttsmötena, hänvän- delser till de lagstiftande fijrsamlin- garna och till kongressen, utredningar i lagfrågor, riktade till jurister, allt var hennes verk.
Hon skrev briljant och v a r en god talare.
Hennes fram- stående egenskaper som skriftställare framstodo dock kanske allra klarast under den tid hon utgav en politisk tidning, för vilken hon stod som hu- vudredaktör och Susan B. Anthony som utgivare.
Den startades 1868 och utkom under tre års tid.
Under denna nydaningens tid med så många brännande politiska frågor stodo dessa två kvinnor så gott som en-
4 RÖSTRÄTT FOR XYIIPNOR &gt; En avvikande mening.
Med anledning a v Lärarelönenämn- dens betänkande angående ny lönereg- lering h a r Teckningslärarnas Riksför- bund, som i sig upptager lokalförenin- gar a v teckningslärare från skilda platser i landet med tillsanimans 150 medlemmar, ingått till Kungl.
Maj:t med förslag till ändringar och tillägg i ovannämnda betänkande.
Vad som i denna hemställan är a v lika glädjande som stor betydelse är den avvikande uppfattning rörande kvinnliga lärare, som Riksförbundet intar.
I motsats till Lärarelönenämnden hävdar nämli- gen Riksförbundet principen om lika lön för lika arbete och i moment 2 he- ter det: ” Med fullt instämmande i nämndens åsikt, a t t kvinna bör äga rättighet att söka och innehava teckningslärarebe- fattning vid 11. a. läroverk, ä r förbun- det dock, i olikhet med nämnden, av den åsikten, a t t manlig och kvinnlig teckningslärare böra, såsom nu är fal- let, v a r a likställda i avlöningshänseen- de.
De manliga teckningslärarna vilja vid detta tillfälle h a sagt, a t t de kvinn- liga teckningslärarnas insatser och in- tresse kraftigt bidragit till tecknings- undervisningens höjande vid v å r a 1ä- roverk.
Förbundet är a v den åsikten, att genom likställighet i löneförmåner mellan manliga och kvinnliga teck- ningslärare skapas en iirlig konkur- rens.
De kvinnliga teckningslärarnas arbete skulle enligt vårt förmenande genom en lägre lön stämplas som min- drevärdigt.
Förbundet anser därför, att de kvinnliga teckningslärarna böra h a samma effektiva lön som de man- liga teckningslärarna. ” _____ BeiBman- !sk !rbmska saiaBållskmoma.
Kursen i Västmanland är nu avslu- tad och arbetet kommer att fortsättas med en kurs i Norrbottens län, som ta- .ger sin början den 8 november och på- går till den 17 december under ledning av fröken W. Bergström.
Härunder komma 19 platser att besökas bl.
a. Haparanda, Kiruna, Jockmock och Ar- vidsjaur.
- Dessutom är en månads- kurs anordnad i Kristianstads län un- der november månad under ledning a v samma i arbetet för den politiska rikt- ning, som det borde varit i nationens intresse a t t följa.
Allt eftersom För- enta staternas konstitution ändrades och förbättrades, kämpade de, steg för steg, för kvinnornas rättighet a t t lika- väl som männen skyddas av lagen och för att, oni ett streck skulle sätta grän- ser för rösträtten, detta streck borde v a r a fordran på en viss uppfostran.
År 1869 fann mrs Stantoii, att det för rösträttsrörelsens vidare utveck- ling blev nödvändigt a t t lägga om verksamheten på en bredare bas.
Hon g a v då för första gången sitt namn till en föreläsningsbyrå ” och efter det- ta ”, berättar hon i sina minnen Åttio år eller mera, ” började den 14 novem- ber den långa, tröttsamma pilgrims- färden, från Maine till Texas, som räckte i tolv år, med oupphörliga före- drag åtta månader om året från okto- ber till juni. ” Mrs Stantons två mest omtyckta föreläsningar under dessa tolv år vor0 ” Våra flickor ” och ” Våra gossar ”.
De vor0 fyllda a v sunt för- nuft, av sympati och förståelse för ung- domen, och innehöll0 råd till föräld- rarna givna med takt och ändå med skärpa.
De iiro klassiska därigenom att de tankar som genomgå dem ej äro att hänföra till någon viss tid, de pas- sa lika väl i dag som 1870.
Tillsammans med mrs Matilda Jos- celyn Gag6 och miss Susan B. Anthony skrev mrs Stanton de t r e första de- larna a v ” Kvinnorösträttens historia ”.
Som mrs Stanton säger i företalet, in- nehåller denna bok e j egentlig historia utan ” en arsenal a v fakta ”.
Fakta från rösträttsrörelsen, såsom författarin- N:R 21 HAXKANSON H=RIE-AN fröken Emma Aulin från Jönköping.
FBRG- &amp; KEMIKALIE-AFFARER På nedresan till Skåne föreläser fröken Auliii på en fyra dagars kurs i Växjö, Bikatel.
96 49.
9 Gref-Thuregatan 9 Allm.
tel. 9649. d ä r F. K.
P.
R. anordnat föreläsningar REKOMMENDERBX.
M e d l e m m a r af F. K.
P.
R. erhBlCa rabatt.
i samhällsfrågorna.
- Av Eslövs F. K.
P.
R. är även en serie föreläsningar i samhällslära anordnad under sista veckan a v oktober med tillhjälp a v me- InnehUlande 2 omgbngar = 12 s t välsydda plagg f8r den nyfödde.
del från Bergman-Osterbergska dona- Maria Edgrens Vitvaruaffär tionen.
Som föreläsare komma a t t fum- UMEA.
gera: jur. kand. f r u A. Bugge Wick- sell, jur. kand. f r u E. Hofvander-Sand- berg, jur. kand. fröken E. Nilson, f r u Elsa Alkman samt fröken Walborg TVAL-, &amp; PARFYMHANDEL Alla färger.
Bergström.
____ 39 Vesterunggatan 39 Babylåda a 5 kr, I Directoire- 1 Benkläder Louise Blomberg TRIKA.
~ Litteratur t i i de Bergman-oster- bergska kursernas föreläsningar.
REKOMMENDERAS För a t t giva deltagarna i de Berg- Kammar, Borstar, Svamp m. m. x3 Allm.
Tel. 2817. man-Österbergska samhällskurserna en verklig och varaktig behållning av vad Från Ystad till Haparanda de under kursernas föreläsningar få användes höra, är det meningen att utarbeta s. k. grundlinjer till alla de olika föreläs- ningar, som ingå i - kursplanen samt tillhandahålla dem åt kursdeltagarna.
Säljes i varje välsorterad Parfym- och Herr- ekiperingsaffär för 50 öre styck.
Den fastställda kursplanen, vilken hit- tills följts, omfattar föreläsningar över 8 följande ämnen: YVY=TVÄL Osterlia Olrikssons Hem.
Tekniska fabrik Grupp Kr.
2.95.
YSTAD.
I.
A.
Kommunernas organisation och Grundlinjerna till de återstående förvaltning.
ämnena komma under loppet av nästa B. Kommiinernas hälsovård.
år a t t bliva tillgängliga.
Då det j u är Grupp II.
av vikt att upplysning i förevarande A. Fattigvårdslagstiftningen.
B. Barnavårdslagstiftningen, jämte ämnen sprides i så vida livinnokretsar som möjligt, så kunna F. K.
P.
R. eller lagstiftning angående oäkta barn.
enskilda rekvirera de n u utarbetade Grupp III.
grundlinjerna till ett pris a v 5 öre pr Äktenskapslagstiftningen.
styck eller 4 kr.
p r 100 ex. f r å n Röst- G r u p p IV.
rättsbyrån, Lästmakaregatan 6, Stock- A.
Den sociala försäkringen.
holm.
B. Skyddslagstiftningen.
Grupp V. A.
Kvinnornas ställning inom yr- ap arbete.
kena.
På den Internationella kvinnokon- R.
Statens Organisation och de poli- gressen i H a a g i våras bildades, som tiska partierna.
nog alla veta, en International Com- Grundlinjer föreligga n u färdiga till: Kommunernas organisation och för- mittee of Women for Permanent Peace valtning, Äktenskapslagstiftningen, Den med grenar i de olika länderna.
Varje sociala försäkringen, Statens organisa- land skulle utse 5 medlemmar och för tion och de politiska partierna samt Sverige äro n u valda fröken Anna Skyddslagstiftningen, de fyra första Kleinan, fröken Mathilda Widegren, utarbetade a v fröken Emma Aulin, f r u Nina Andersson, friherrinnan El- Jönköping, den sista a v fröken Wal- len Palmstierna och fröken Anna Lind- hagen.
Denna kommitt6 står nu färdig borg Bergström, Eslöv.
att tillika med de övriga svenska kon- gressdeltagarna upptaga arbetet för norna själva varit med om dem och Sverige.
De förlita sig på hjälp och kände till dem, äro här samlade med stöd a v de Sreriges kvinnor och män, tanke att i framtiden, sedan rösträt- som sträva för samma mål.
ten blivit vunnen, någon historiker Det verkliga motståndet.
skall utarbeta dem till ett lättläst och sammanhängande helt.
lfr George Creel, som tillsammans med Ända f r å n sin tidiga ungdom hade Jiidge Lindsey f ö r några år sedan utgay mrs Stanton tillbragt mycken tid på en broschyr om verkningarna av kvinno- resor.
Det fanns e j en vrå av Förenta rösträtten i Colorado, och som härigenom staterna, d ä r hon e j varit, och flera blivit känd även p &amp; denna sidan Atlan- resor utsträcktes till England och ten, har nu nyligen åter tagit till orda i Frankrike.
Genom a t t ett a v hennes frågan, denna gång i en artikel i Pear- barn blev gift i England och ett i bon ’ s Mapazine, diir han går till rätta sär- Frankrike, kom hon i nära kontakt skilt med antirösträttsrörclsc~i.
Han säger med livet och förhållandena i dessa hl.
a.: länder, och hon lärde sig förstå och ” Det iir uppenbart, att det inte ä r i de sympatisera med andra nationer, allt ytliga argumenten, man har att söka det eftersom hon kom i beröring med de- verkliga motståndet till kvinnorösträtten.
r a s politiska liv och deras hemliv.
Man miste g i djupare än så.
Från vilken Hela världen vax hennes fosterlahd.
outtömlig källa strömma de tusentals dol- Hon var en person med djupa sympa- lars, vilka äro starka rapen i kampen mot tier, med en omfattande, bildning och rösträtt för kvinnor8 Det är inte troligt.
kunskaper och med en påfallande in- att män och kvinnor, ledda endast av sina tellektuell förmåga.
Det v a r hon som fördomar, skulls vara hågade att donera först framställde fordran p å rösträtt de stora summor, som nu kastas ut p % tid- för Amerikas kvinnor.
Hon framförde ningar, annonser, broschyrer, anonyma cir- och bragte till mognad många refor- kulär, löner och hyror.
Varav kommer det.
mer, som vor0 nödvändiga för kvin- att denna agitation aldrig försiggår i det nornas frigörelse.
Med hennes hjälp fulla dagsljuset, d i de, som stå i spetsen fingo de gifta kvinnorna rättighet att för kvinnornas rösträttsrörelse, äro villiga behålla sin egendom, rätt till sin egen att ange källan för varenda penny, som arbetsförtjänst och rätt att tillsam- går genom deras händer.
mans med mannen bestämma över sina Var ligger det verkliga intresset?
Ja, var.
barn.
Hon arbetade för kvinnors till- om inte just i rusdrycksintresset, i trafiken träde till medicinska studier och ge- med vit slavhandel och i deras intresse nom föredrag och artiklar i landets le- som utnyttja kvinnors och barns arbete?
I dande tidskrifter medverkade hon varje stat, där kvinnorösträtten införts, ha1 kraftigt till att förenkla skilsmässo- arbetstiden för de kvinnliga arbetarna för.
lagarna i olika stater och till att rensa kortats och deras förhållanden ändrats till bort mycket a v sin tids religiösa vid- det bättre,&gt;missbruket med barns fabriksar.
bete avskaffats och vaksamheten skärpts. ’ skepelse och fördomar.
Fortsittning Kaaghongresseus i Till landsorten mot post- förskott porto.
+ BUTTEBICKS MONSTERAFF~B i Drottninggatan 57 Riks 1726 ~llm 1410 STOCKHOLM OBS.!
ilya Jrtumaler och Manster äro inkomna.
G. NYSTRÖMS MODESALONG Drottninggatan 58, Stockholm Rikstel.
Norr 19.
Allm.
Tel. 14923.
Skånska Handskmarasinet I Etablerad 1819.
42 JARNTORGSGATAN 42 Allm.
Tel. 14163 Välsorbradt lager av in- och utländska Handskar Parfymer och herrekiperingsartiklar och Vantar.
m. m.
Medlemmar i F. K.
P.
R erhälls rabatt.
A. WAHLGREN SLAKTERI &amp; CHARKUTERI 15 B Nybrogatan 15 B Riks 3054.
Allm.
8880 &amp; 23052 FILIAL: 17 Storgatan 17 CHARKUTERI Rika 8194 - Allm.
8865 Till landsorten ferm expedition.
- Söders ” Enilish School ” lyärhovsgatan 5.
Ällm.
Tel. Söder 6236.
Engelska lektioner o. översättningar.
ANNIE I. SCOTT.
JACOBSONS V Ä ~ K Ä N D A 0 TAPISSERI-AFFÄR 24 B Grefturegatan, vid Tattersail.
10 s /.
RABATT - I VAROR - FRITT VAL, För resande att beakta!
Lööd hoteii ARVIKA rekommenderas!
8tockbo3m.
Ivar Hbggatroma Boktryckeri A.
E., 1916.
