# ID: svediakorp-per2602
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,459
# sentences: 592
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ROSTRATT FOR KYBii " R~ Tidning utgiven av Landsföreningen for kvinnans politisk rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket for.en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
RÖST€&amp;T?
F Ö B KYIHNOB Ja, förvisso är det en stor välfardsfr&amp;ga för vårt folk, att politiska företrädesrättigheter utplånas, att gamla skiljemurar, som verkat söhdring och split, falla, att även hos oss folkets vilja och folkets krav komma till sin rätt och att jämväl kvinnorna.bji helt och fullt medborgare.
Mbtte så utan långa och upphetsande strider ske till, vart svenska folks sanna ära och lycka!
utkommer den 1 och 15 i var manad.
Redaktim O * E x e t i o n: 6 M A a r e @ h l Redaktionstid: onsdag och lördag kl. * / 93- ' / ~4.
* N r 20.
STOCKHOLM, 15 OKTOBER 1915: N.ARG.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel Non 600.
Allm.
tel. 14729.
Teiegrsmadreas: Bösträtt, Stocgholm.
Prenumeration genom posten: + Pria för 1915 1 krona.
4de kvartalet 30 öre.
LBwammer 5öre.
För utlandet sker Drenumeration antingen ue- nom posten eIl &amp; genom insandande av 1 L.
75 öre i postanvirming till tidningena ex- pedition.
Kari Staaff.
I ______ Vårt dubbla amvar.
sin pastpättsseiep, förande i den österrikiska kvinnoröst- Rujnuop fira Ännu med ekot av det danska seger- rättsorganisationen i dennas ' officiella jublet klingande i våra öron, och sam- organ: Den 7 juli samlades det isländska tidigt med att vi bevittna, hur även i För oss kvinnor i de krigförande länder- Alltinget för första gången sedan den de krigförande länderna den ena efter na, där vi nedlagt lika mycket arbete för nya grundlagen sanktionerats av ko- den andra av motståndarnas skansar kulturens främjande som de danska kvin- nungen, och Islands kvinnor firade den norna, och SOM nu genopi detta fasansfulla börja falla, och kvinnorösträtten vin- världskrig träffats i det innersta av vårt dagen sin resträttsseger med en anslå- ende fest.
Under musik tågade en pro- ner terräng, där man minst skulle anat väsen, för oss betyder denna nya danska cession av kvinnor, företrädda av 200 det, f å vi i vårt eget land erfara, hur författning mera än blott och bart resul- vitklädda små flickor fram till All- till ach med gamla och som säkra an- tatet av den politiska kvinnorörelsen.
Hopp tingsbyggnaden, som med anledning och ny tillförsikt hämta vi ur den danska sedda anhängare sträcka vapen, och regeringens folkbefriande gärning och den av dagens betydelse var rikt smyckad antirösträttsrörelsen finner nya vägar fasta tron, att nöden i den tunga tid, som med flaggor.
En deputation begav sig för en verksamhet, vars förnämsta vi nu genomleva, skall bli en brännande därpå in i den sal, där Alltingsmän- sporre för att principen om självbestäm- nen vor0 samlade och överlämnade kännemärke är ljusskygghet.
manderätt hos folken, vilka i lika hög till deras talman en adress.
Sedan s$- Det ligger i sakens natur, att argu- grad bestå av kvinnor som av män, också väl talmannen som ministern frambu- ment, som icke kunna uttalas högt, hos oss skall få betydelse och kunqa ge- icke kunna upptagas till bemötande.
nomföras, eå att ur såren, som en blod- rit sitt tack till deputationen, höll en av Alltinget utsedd ordförande ett väl- Dessa lämna vi således åt sitt värde.
dränkt samtid slår, en ny och sann folk- komsttal till kvinnorna, vilket av de Men det har sagts högt och från håll, kultur skall kunna uppstå.
närvarande besvarades med ett fyr- I samma riktning uttala sig även de faldigt leve.
Utanför byggnaden hölls där man haft anledning vänta bättre, att " tidsförhållandena i vårt land icke tyska tidningarna, och, dessa, såväl som därefter tal av redaktör Briet As- påkalla införande av politisk rösträtt de franska, visa med talrika citat, hur mundsson, som skildrade kvinnosakens for kvinnor ".
vi känna igen argumen- man, som se kriget på tillräckligt nära framgång på Island, och efter henne tet.
Tidsförhållandena ha alltid varit håll, mer och mer få ögonen Öppna, icke talade.
skolföreståndarinnan Ingebrog olämp~iga för ndgoia kategori av de.
blott för det berättigade i kvinnornas Bjarnason om kvinnorpas verksam- maktägande i vårt land, under det att rösträttskrav, utan också för det nöd- hetsområden i forntid Och nutid.
Kär- lämpliga tidsforhållanden kunnat ska- vändiga i detta kravs snara genom- lek Och barmhärtighet hade Ofta präg- lat kvinnornas gärningar och därför pas i alla våra grannländer och i ett förande.
hade Islands kvinnoföreningar enats dem till Och med under brinnande " sa * ma gång ' Om den danska se- om, att ett bättre hugfästande av deras världskrig.
gern har blivit oss en sporre att för- rösträttsseger inte kunde tänkas än Att de danska männen visste, vad de dubbla våra ansträagniwar for egen upprättandet av ett sjuhhus i Reykja- gjorde, d i de just i tider som dessa del, har den mångdubbelt ökat vårt an- vik, där sjuka från hela landet kunde gåvo landets kvinnor meddelaktighet i svar inför de miljoneh olyckIiga kvin- f A den bästa möjliga vård.
Telegram ansvaret for landets väl, därför ha vi nor, som under det omedelbara trycket avsändes till konungen och drottnin- många bevis, liksom för att de danska av den pansrade naven blivit visade geh med tack för grundlagens Sanktion dag ett ' yCkönsk ' kvinnorna veta att uppskatta sin del i.
" kvinnans plats i samhället ", och som Och nu se till de neutrala ländernas kvin- ningstelegram från konung ' detta ansvar.
På aftonen samlades kvinnorna till en Vad den danska segern betyder för nor som till dem, som skola kunna be- fest, som varade in På den ljusa, oss - de enda efterblivna i Norden reda väg för bättre förhållanden.
nordiska natten, och där tal och sång Medan rösträttskvinnor i de krigfö- omvbla,je.
det ha vi redan vid flera tillfällen haft anledning framhålla, det skärpta mot- rande länderna mitt uppe i hjälparbe- st&amp;nde &amp; öppet o &amp; förtäckt, visar ock- te, om vars art och dimensioner vi utanförstilende icke kunna bilda OSS en Amerika och Sverige se de krigforan- så därpå Vad det betyder för den internatio- föreställning, kämpande under sorg de ländernas kvinnor för segrar, som neUa rösträttsrörelsen, därom f å r man och lidande, genom nästan ö v e r m ~ k - skola stärka den stora sak, som ligger en föresmoim, då, man läser röst- liga ansträngningar förmi h&amp;Ua röst- oss alla lika varmt om hjärtat ", säger rättspressen fran andra länder, cen- rättsfanan högt, är det pil de neutrala the Common Cause, den engelska lands- trai- såväl som västmakter.
Saunda ländernas kvinnor, som det egentliga föreningens organ.
Måtte vi kunna skriver f r a Ernestine von Fürth, ord- rÖsträtb&amp;etet nu d s t e vila.
" Till motsvara deras förväntningar!
Frågan om kvinnors natt- arbete i Norge.
En revision av lagarna för arbets-.
skydd har nyligen varit före i Norge, och då däri även inbegreps möjlighe- ten av särlagar för kvinnors nattarbe- te, ha kvinnorna med det största intres- se följt frågans behandling i Odels- ting och Lagting.
Protest mot ett in- gripande i deras arbetsförhållanden har ingått från kvinnliga arbetare vid Sulitelma gruvor, och från Kristiania I kvinnliga typografer förelåg följande, av 371 kvinnor undertecknade skrivel- se, ställd till Norges storting: Kvinnliga organiserade tryckeriarbetare i Kristiania och Kristiansand tillåta ~ 2 % vördsamt att på det bestämdaste protestera mot att i lagen införas särbestämmelser om kvinnors arbete (nattarbete, övertidsarbete o.
d.)
och om deras arbete i yrken med särskilt farligt, hälsovådligt eller ansträn- gande arbete eller arbete som kan medföra särskild fara i sedligt hänseende, därför att dessa bestämmelser äro till skada för de kvinnliga arbetarna i konkurrensen om arbete.
Vi tillåta oss att hänvisa till tryckeri- arbeterskornas protester från 1896 och 1909, vilka biläggag och vid vilka vi alltjämt fasthålla Vi tillåta 08s dessutom att hkn- visa till de protester mot liknande lagför- slag eller lagar, vilka våra kvinnliga ar- betskamrater i de andra nordiska ländernai.
Danmark och Sverige, framkommit me &amp; Dessa protester bifogas.
I de nämnda do- kumenten framhålles den syn på saken, som överensstämmer med våra intressen som arbeterskor.
-?
Under debatten i Odelstinget före- kommo många utomordentliga i frågan och hävdades den principen, att män och kvinnor böra ställas un- der samma villkor på arbtsmarkna- den.
Först när de lyda under gemen- sig lagar, kunna de fram till ljusare och bättre levnads- villkor.
Förslaget att förbud för kvin- nors nattarbete inte skulle upptas till behandling under innevarande Odds- ting antogs med 54 röster mot 3o mötte inte heller något i Lagtinget.
Frågan är för när- varande bordlagd, även om icke härav skulle följa att den för alla tider är bragt ur världen.
-.
.
.mmm~~~~~~~~U~~~.m.m.I ... U ........... R .. ~m~m .. m.mmmmm 9 m ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ i- * i " Presidenten Wilson för kvinno- rösträtten.
Enligt meddelande från Amerika har presidenten Wilson nu förklarat, att han vid omröstningen i New Jersey, där han är röstberättigad, kommer att för Mrno- röst till avge rösträtten, ett meddelande som mot- setts med spänning ej blott av b e f i - kas rösträttskvinnor utan av rösträtts- kvinnor världen runt.
~ ~.
~ Annonsera i Rösträtt för K v i n n o r.
~.
.
l: ~ *
__.
.. -.
.. _,.
.
LAQBRSONS i / ' SK0lT) AGASIN dakobsgafan 18 - Predsgatan 8 Ett besök på vår nyaste advokatbyrå.
En imponerande namnskylt vid por te^, Vallingatan 18- och en halv t r a p pa tipp tiii den Kvinnliga juridisks byrån, där fordom fröken Anna Pet terson, men numera jur. kand. Eva An.
d8n residerar.
Genom ett s t o r t ock rymligt väntrum foras vi.
in i det all.
ra heligaste och fröken Anden rese1 sig från det stora skrivbordet, som e r bjuder en såpass rymlig yta, som en jurist kan tarva för sina handlingai och lagböcker.
- Snälla advokaten, det är varken fråga om skilsmässa eller arvstvisi eller något sådant, bara en liten in tervju.
, - Fröken Anden, som i förbigående sagt gjorde ett så vederhäftigt och förtroendeingivande intryck att man ' inte skulle tvekat att lägga sina k i n kiga spörsmål i hennes händer, såg genast en smula stram och tiilknäppi Ut.
- Det finns verkligen ingenting a l i s att berätta, ingenting alls.
Kom till- baka om ett år.
Ett år - sade jag dröjande, det är en bra lång tid.
ja,^ varsågod och sitt ned så länge4 Undef de första ögonblickens tyst- nad tog jag interiören i betraktande.
Det amerikanska skrivbordet, kassa- skiipet, skelettet av en skrivmaskin.
som skönjdes under ett vaxdukshölje.
en soffa och ett par stolar.
En fullt korrekt juridisk omgivning, men de persiska vävnaderna i varma och smäl- tande färgnyanser gåvo ändå en fläkt av kvinnlighet åt inredningen.
Jaha advokaten, här finns många blanka blad, började jag och bläddrade i anteckningsboken.
- Vad är det ni vill veta?
Några data ur ert liv till exempel.
- Juris kandidatexamen 1912, under ett år ledare av de Bergman-Usterberg- ska samhällskurserna, tjänstgöring på domarkansli i Norra Roslags och Falu domsagor, anställd på Tjerneld och Morssings advokatbyrå och nu här, räknade fröken Anden upp med en fermite, som gjorde det svårt för pen- nan att löpa i samma takt.
Och klienterna?
- Jag har ju så nyss börjat, men de dugga ändå ganska tätt.
- Kvinnan jag mötte i trappan, hon hade två små barn med sig, kom kan- ske härifrån?
- Jaså, ni mötte henne, då såg ni väl också hur blåslagen hon var.
Hon vill skiljas, men mannen viii inte och han tvingar henne genom att ne- ka henne barnen.
Misshandlar henne grov&amp;, men hon har inga vittnen.
Så- dana uppträden vill man ju helst inte ha vittnen till.
Nåja, hon kan j u vara svår hon också, men i alla fall ..
Man får vara med om många ruskiga sa- ker, när människor vänder u t och in på sitt privatliv.
Här gick de sta * kar8 barnen och larvade omkring, me- dan modern berättade sin lidandes hi- storia.
Hon hade inte haft någonstans att göra av dem.
J. samband med dessa de mindre be- medlades svårigheter i äktenskapet och utom detsamma, berättade fröken Anden, att hon ämnade, upprätta en ju- ridisk poliklinik, där hon en gång i veckan lämnar avgiftsfria råd och upplysningar.
- Det finns väl inte många kvinnli- ga advokater i Stockholm, så en kvinn- lig juridisk byrå har säkert en qpp- gift att fylla.
- Så vitt jag vet, är det endast fru Hansson-Söderqvist och jag själv.
- Frågan om de kvinnliga advoka- terna har väl blivit än mera aktuell - - - -.
-.
t STAAFF '.
Så har då allas vår besegrare döderi fällt honom, förgrundsfiguren i svensk frisinnad politik, mannen med det livs- långa fasthållandet vid sin ungdoms ideal, kämpen för de smås och svagas rätt, den varma fosterlandsvännen, som satte Sveriges väl, såsom han upp- fattade det, långt över sin egen eller sitt partis framgång.
Sällan har en svensk missförståtts så grundligt, hatats och smädats så in- tensivt som denne svåråtkomlige man med sitt varma hjärta och sina rena händer.
I vilken grad han lidit under de illvilliga anfallen och det måttlösa förtalet, har han väl knappast anför- trott åt någon, men för att förstå att han lidit, behöver man blott vara män- niska.
Men ingen personlig bitterhet eller smärta kunde hindra honom att till det sista oavlåtligt verka för sitt lands bästa, vilket under nuvarande förhållanden betydde, att han med hela sin auktoritet understödde den upprik- tiga neutralitetspolitik, som företrädes av den regering, som efter den 6 febr.
kom till makten.
Att han gick bort utan att ha fått se utlösningen av den spänning, i vilken världskriget försatt varje land och varje människa i Euro- pa, förstärker i sin mån den tragik, som i trots av allt omböljar Karl Staaffs gestalt.
D å tiden virvlat bort dunsterna från partifanatismens gasbomber, skall hans personlighet och hans verk upp- skattas efter förtjänst.
Man ' skall in- se, att hans misstag berodde på den oundvikliga begränsning, som varje människa bär med sig i och med sin egen natur, men hans vilja till sam- hällsrättfärdighet, hans brinnande fos- terlandskärlek, hans lysande intelli- gens, hans aldrig svikande plikttrohet och hans ledarförmåga skola ställa ho- nom på den plats i Sveriges politiska historia, som med rätta tillkommer ho- nom.
De svenska rösträttskvinnorna ha i honom förlorat ett pålitligt stöd och en varm vän.
Länge nog uppfattade han - såväl som det överväldigande fler- tdet - striden för allmän rösträtt ute- slutande som en kamp för männens politiska rättigheter.
Men då det blev honom klart, att de svenska kvinnorna på allvar eftersträvade att bli erkända som fullmyndiga medborgare, insåg han rättvisan i deras fordran.
Oc€ från denna stund blev kvinnornas röst rättsfråga för honom en rättfärdig hetssak, och han gav den sitt starkt stöd.
Icke mindre än fyra gånger fram förde han frågan i riksdagen i form a \ motioner, undertecknade av Liberalz samlingspartiets förtroenderåd, oc€ vid i912 års riksdag framlade der Staaffska regeringen en kunglig pro position om politisk rösträtt och val barhet för kvinnor på samma villkoi som för män.
Ehuru tillstyrkt av kon stitutionsutskottet strandade frågar åter på Förstakammarmajoritetenr motstånd.
Ingen av de kvinnor, son åhörde rösträttsdebatten i denna kam mare, kan någonsin glömma statsmini ster Staaffs storstilade anförande vic detta tillfälle.
Han ansåg att ' det krav som framställts av kvinnorna omöjlig kunde tillfredsställas genom något an nat än sin egen uppfyllelse, därför at ' det ingenting annat vore än ett nyt1 uppslag på ett särskilt område av de1 största politiska kraft, som verkat un der mer än ett sekel, den politiskr kraft, som den franska revolutioneI formulerade som fordran på jämlik.
het.
De ofrälse störtade gdelsprivile gierna, de medellösa censusrösträtte1 oeh införde vad man kallat den all manna rösträtten, kallat, intill desr kvinnorna fordrut att bli behandlad6 som fullmyndiga medborgare.
Likavä skulle också kvinnorna nå fram til sitt mål.
Kvinnornas fordran på röst rätt vore j u ock &amp; den naturliga följ den av den utflyttning i samhällsarbe tet, som utvecklingen medfört och son: e j kunde vridas tillbaka.
Karl Staaffs uppfattning av kvinno rösträtten som ett krav, grundat pi rättvisa och samhällsrättfärdighet för nekade sig aldrig.
Han avspisade os5 icke med vackra, till intet förbindandt ord, han anslog ingen chevaleresk ton Han tog oss på allvar och behandladt oss ärligt och rättframt.
Vi kände, ati på honom kunde vi lita, han ville a r beta för oss utan alla bihänsyn, ts kvinnorösträtten ingick som ett led 1 hans på ' djupa studier grundade poli.
tiska uppfattning.
Vid Karl Staaffr bår vilja Sveriges rösträttskvinnoi frambära sin djupa tacksamhet till ho.
nom, den storstilade och uppriktigt främjaren av deras sak.
Anna Whatlock.
genom att fru Hofvander-Sandberg nekades att uppträda inför rätta, fast hon hade sin mans fullmakt.
Tror ad- vokaten att hon har någon utsikt att vinna, när hon vädjar till högre rätt?
- Det tror jag inte.
Frågan om man kan upphäva målsmanskapet genom €dimakt är mycket omtvistad.
I rätte- gångsbalkens 15 kap. $ 3 står det näm- ligen: " Den som under målsman står, Eår e j uppträda som fullmäktig i rät- tegång. "
Frågan hänger alltså intimt samman med malsmanskapet och först när vi få bort detta, s m är roten och upphovet till så mycket annat ont, kan det bli ändring i dessa absurda förhållanden.
Betydelsen av att fru Eiofvander-Sandberg vädjar till högre nstans är att frågan kommer under iebatt, och att människor bli väckta, De slamra så lätt till och behöva en uppryckning då och då.
Klockan ringde därute och vi anså.
go oss inte längre ha rätt att uppta fröken Andens tid.
Besöket på hennes byrå och hennes egen sympatiska person, fastslog emel.
lertid betydelsen av att kvinnorna nu.
mera ha kvinnliga advokater atD vän.
da sig till, och att denna gren av kvinnlig verksamhet, som hittills va- rit ganska oprövad, går en rik utveck- ling till mötes.
Fröken Anden är i rösträttskretsar väl känd, dels såsom ledare av de Bergman-Österbergska samhällskurser.
na och dels genom sitt uppträdande i diskussionen rörande äktenskapsla- garna, där hon på ett aakligt och ve- derhäftigt sätt framförde sådana syn- L-B, JOHN Vn LÖF6REN &amp; C:O Aiitid Väh30 ?bmt lager i föräelaktiga prisiägen.
Specialit6: J.
A. WETTEBGRENS FABRIKATEB.
" Vad kvinnan duger till " är rubriken på en ledande artikel, som ny- ligen stått att läsa i Lunds Dagblad (h.).
Tidningen skriver: " Så fort här hemma blir tal om, att nå- gon ny verksamhetsmöjlighet skall Öppnas för kvinnorna, sättes det alltid i fråga, om hon " passar " eller " duger " att sköta de nya affärerna.
Därom överlägges djupsin- nigt och ingående av pressen och av " sak- kunnige ' ', och alla utgå från säsom ett axi- om, att männen i allt äro kvinnorna över- lägsna, och att dessa sistnämnda äro ett slags mindervärdiga människor, som man endast med stor försiktighet och urskilj- ning kan släppa in på männens hittills monopolisekade arbetsfält.
Det kunde icke skada om dylika viktig- hetsmakare finge studera ämnet i de krig- förande länderna.
Där ha kvinnorna under ett års tid haft tillfälle att dokumentera sin duglighet både i praktiskt arbete, som hittills alltid utförts av männen, och i le- darest ällning. "
Sil citeras märket Volmar, som skriver från Paris: " Om man här så föga lider av kriget, om livet går sin gång liksom affärerna.
är det parisiskans förtjänst.
Mannen är ute i kriget, hustrun står i butiken, sköter affärerna, tar till och med hans yrke.
Hon duger inte till stenhuggare men annars du- ger hon till nästan allt.
J a g vet till och med en kvinna, gift med en veterinär, som titan examen remplacerar mannen si bra, att hans klientel ökats under hans från- varo.
Veckorna innan han mobiliserades satte han henne in i de vanliga fall, som förekomma, och nu s k h e r hon hans prak- tik.
Om kvinnorna i allmänhet fått man- nens tekniska utbildning skulle denne un- der kriget bli överflödig.
Överallt ser man nu kvinnor som konduktörer, bank- och postbiträden, till och med brevbärare.
I början var det inte utan opposition, men nu har man vant sig vid " la patronne ".
Min kolleverantör, som mobiliserats jämte sin son, remplaceras av sin hustru.
Men så är hon också en jättestark auvergniska.
Alla kolbärare här komma frän Auvergne och äro härdade bergsbor, som det härda yrket kräver. "
Varpå Lunds Dagblad tillägger: " Detta omdöme är fällt om världens som mest " kvinnlig " ansedda kvinna.
Vem ha- de tänkt sig parisiskan sådan!
Nu har hon emellertid visat att hon icke är den Bort- klemade modedocka, som, man trott, utan att hon är fullt rustad att möta även livets allvar.
Liknande saker berättas både f r h Eng- land och Tyskland.
Uverallt ha kvinnorna under kriget gripit in och ersatt mannen och gjort det förträffligt.
Månne icke detta tyder pi, att hon är värdig och mogen både att deltaga i lan- dets styrelse och att utföra arbete av vad slag och beskaffenhet som helst. "
~~ punkter, som till och med en borgmg- stare i riksdagen erkände sig inte ha kommit att reflektera över.
Fröken Anden, som ä r rik på id6er och uppslag, torde inom Stockholms rösträttskretsar snart ånyo giira sig påmint genom att väcka diskussion i Sveriges äidata, storsta o. bäst en fråga inom äktenskapslagstiftnin- renommerade sueciaiafiär i gen, som ligger henne varmt om hjär- tat, och som gäller ingenting mindre än \ e t t.
nytt rättsinstitut.
Man kan också känna sig övertygad om, att frö- ken Anden inte ' kommer att stelna i någon juridisk formalism, hon står i livlig kontakt med dagens frågor och har blick för vad tiden kräver.
Vi till- önska henne därför all framgång på hennes nya verksamhetsområde.
G. a.
E.
t
, 4 RoSTS&amp;TT FOB EPIXHOR 4 N:R 20, I En förlust inom den interna tionella rösträttsröreben.
James Keir Hardie t. Kvinnorösträttens pionjärer bli all fiizre.
Nyss har den svenska rösträtts rörelsen i Karl Staaff mist sitt pålitli gaste stod och i England h a r en ai kvinnornas förkämpar, James Kei Bardie, lämnat ett stort och oersättlig tomrum efter sig.
Keir Hardies kar riär, hurusom han från vanlig kol gruvarbetare genom sin eminenta be gåvnirpe och sina egenskaper som le dare svingade sig upp tiii en betydan de politisk ställning, han var under e1 lång följd a v år arbetarpartiets främ.
ste man, torde genom de tidningsartik lar som förekommit vara väl bekant Men hans betydelse för den engelsk2 rösträttsrörelsen och hans strävan at åt kvinnorna förskaffa samma med borgerliga rättigheter som åt männen h k så vitt vi veta, inte på något ställi förekommit.
Doqk var detta ett av dc reformsträvanden han satte främst och de, som bevistade rösträttskongres sen i Budapest, glömma nog aldrig hans eldande tal och hans imponeran de personlighet med drag av profetis1 stränghet.
Keir Hardie v a r en man som med logisk klarhet och beräkning följde tidsrörelsens många problem Han hörde inte till dem, som sätta all1 på ett tärningskast, och som otåligi vänta att det nysådda kornet skal!
mogna till skörd.
Han visste att o m välvningarna försiggå långsamt, och att i synnerhet det konservativa e n gelska öfolket endast småningom och gradvis omfattar en reform, som bry ter mot hävdvunnen tradition.
Därföi ansåg han, att män såväl som kvinnoi borde nöja sig med begränsningar j rösträtten, om de inte på en gång k u n de få den genomförd utan alla streck, Hans erfarenhet a v det politiska livel i England sade honom, att bästa sät- tet att främja den fullständiga röst- rätten vore att åtminstone först ge de självförsörjande kvinnorna rösträtt, Funnes det endast några kvinnliga väljare, så skulle männen vänja sig vid att avstå f r å n det monopol på ut- övandet av makt, som under århundra- den varit deras, och vägen beredas för en friare rättsordning.
Ur en i England utkommen broschyr citera vi följande uttalande, vilket bätt- re än långa utläggningar visar hans ställning till frågan: Jag har inte mycket att säga dem, som äro motståndare till kvinnans medborgar- rätt.
Det är bättre att beklaga dem än att resohera med dem.
Men när de förutspå den syndaflod, som måste bli en följd av rösträtten, dB hänvisar jag dem tili kolo- nierna.
Där äro kvinnorna medborgare, men de ha inte för den skuii upphört att Tara hustrur och mödrar.
Deras livssyn har vidgats genom rösträtten, som antin- gen de velat det eller ej, nödgat dem att omfatta politiska och sociala frågor med ett viset intresse.
På så sätt äro de ägnade att bli bättre ledsagare åt sina män och jag säger detta med djup övertygelse - bättre mödrar.
De kvinnor, vilkas intresse- sfär begränsas av grytor och pannor, skval- ler med grannarna och trätor med mannen, kunna icke, vore de än så ömma och mo- derliga, verka annat än hämmande på sina barns nyvaknade intelligens.
Vidga mo- derns eyn på tingen och man Öppnar en ny värld för barnet, och mången yngling, som nu av brist på sina närmastes föratåelse ute i livet söker den sympati och det kam- ratskap, som han endast kan finna hos en bildad och vidsynt mor, skuile med starka band vara fäst vid hemmet.
Statsmän och reformatorer erkänna också viliigt, att kvinnans inflytande i politiken verkat i en god och sund riktning.
Den tidsålder, som tilldelade kvinnan rol- len av ' halvt ängel, halvt idiot ', är numera en övervunnen ståndpunkt.
Hon kämpar sig till en ställning pA alla områden.
Inom det indnstrieiia arbetat upptar hon täv- lan med mannen.
PA den akademiska - Kvinnornas Kalender 1916.
Framför mig ligger en liten läcker vc lym i gult band och Över det internatic nella rösträttsmärket står i guldbokstävt tryckt Kvinnornas Kalender.
Det är de länge bebådade som nu blivit verklighg genom Göteborgs F. K.
P.
R:s initiatii kraft och energi.
En särskild honnör måst frambäras åt kalenderns nitiska och dul tiga redaktör, fröken Hildur Oijer, so1 på ett så utmärkt sätt förstått att komb nera det smakfulla med det nyttiga.
Slå man, upp den lilla boken, fäster man si allra först vid illustrationerna.
som är valda med god urskillning.
Från V. U: välbekanta drag föras vi ned till Vätter i det minnesrika ögonblick, då Gerda Plar ting-Gyllenbåga frambär rösträttskvinnoi nas tack till Ellen Key och vidare til Haag via Köpenhamn.
Efter ett kortfatts och innehallsrikt företal möter oss e stämningsfull dikt Mod, författad av Els Collin, som är känd från Rösträtt för Kvin nors spalter, och sedan följer ett samman drag av Den nya lagen om äktenskaps in gående och upplösning, klart och övei skadligt skrivet av jur. kand. Eva And61 Dr. Gulli Petrini bidrar med en artike Jm de för vår rösträttsseger så viktig landstingsvalen och Frigga Carlberg sak nas inte heller.
Hennes namn står unde ?n mycket väl skriven och sakrik uppsatt Vad man spått - och hur det gått, i vi1 ken hon, enkelt uttryckt, slår huvudet p spiken.
Sehan följa många vita blad med året alla dagar, och då även blyertspenna med Följer kalendern, kunna kvinnorna här an .eckna den nytta de gjort och det arbet1 ie utfört för rösträttens sak.
Det bör ji rid årets slut kunna bli ett ganska intres iant dokument.
För varje månad flnne iven införd en tryckt sentens av förkäm larna för ljus och frihet: Susan Anthony Fredrik Borg, Björnstjerne Björnson, fö ttt endast nämna några namn.
I slutet al, oken är hela L.
K.
P.
R:s Minneslista in agen.
Kalendern föreligger alltså färdig ocl iaturligtvis försummar ingen rösträtts Kvinna att skaffa sig den.
När man be änker, vad alla dessa sammanlagda kro ior komma att tjäna för ett syfte, behå11 iingen tillfaller nämligen resetalarefon len, så köper man nog hellre Kvinnorna1 Calender än någon annan bok att ge bor julklapp.
Syftet är också tvåfalt.
Me (itt tilltalande yttre förenar kalendern de1 genskapen att vara av agitatorisk bety ielse och bör därför inte saknas p i någor ivinnas julbord.
Tänk om vi kunde kommt å långt.
Låt oss åtminstone anstränga OBI den riktningen och dymedelst även vist trkänsla åt Göteborgs F. K, P. a., son askt och beslutsamt satte den vackra id &amp; verket.
Q.
E.
E. lanan intar hon en framskjuten ställning iå grund av sin energi och sin intellektuella tyrka.
Förr eller senare tvingas manner, tt erkänna henne som en like i fråga OJI rbete och han kunde inte göra detta bättre n genom att även erkänna henne som sin ike ifråga om medborgarrätt.
Och de, som nderkänna kvinnans värde, borde ta del av e läkares och advokaters åsikter om hen.
e, som med all kraft söka hindra hennee nträngande på deras områden.
En kvinna an bli Englands drottning, men hon har ntet att skaffa på de områden, där landets ögsta ämbetsmän vinna sin utbildning.
Kvinnornas politiska rösträtt är inte en artifråga.
Min åsikt är, att kvinnorna in- m politiken inte borde stödja något parti ller någon kandidat, som inte helt och Allet står på deras sida, och då skulle de, m inte vid denna session, så åtminstone id nästa, i Underhuset i &amp; den motion ge- omförd, som gör dem delvis röstberätti- ade och politiskt jämnställda med män.
Fetta är ett steg mot den allmänna röst- ätten; men hurudana villkoren än mB bli, iåste de hålla fast vid den politiska jäm- kheten.
I Kvinnorna, och ItLroverken.
linnu ett dokument.
EMIL HÄQQ: De suenska läroverken förfall.
E€anders boktryckeri, Göte borg.
279 sid. Pris 3 kr.
Envar, som i denna kaotiska över gångstid mellan ganimalt och nytt stå i lärarekontakt med ett gymnasium ungdomsskara, tvingas att stanna ocl ta sig en funderare över v a r t h ä n ' u t vccklingen väl skall leda Trycket un der förslitna och utdömda former ha efterträtts a v ett nytt lidande, son stundom tyckes övergå det andra: lös ligheten, tänjbarheten och missbruke av nya former, som ännu e j danat nå gon hävd a v självklara disciplinärt förutsättningar till ryggrad för ei skola, vars allra flesta lärarekrafte.
själva vuxit upp under det gamla sy stemet och med all god vilja stå 5011 famlande gränsbor mellan gammal och nytt.
Var och en som känner skol frågans allvar så brännande, a t t hm €ör " vår ungdoms och vårt landi bästa " ropar ut sin oro och sin harm är värd en allvarsam prövning av sint erfarenheter, de må nu ha hopförti till höger eller till vänster om den sto ra landsvägen.
J a g tager sålunda för f a t t a e n s nit om läroverkens sak sou otgångspunkt och centrum för dennt anmälan och skall blott i andra hanc något litet vidröra det stycke kvinno psykologi, som utgör det teoretiskr underlägget för förf:s fasa vid tanke: på kvinnliga lärarekrafters använd ning i gossläroverken.
(Förf:s utfal mot enskilda personer förbigår jag hel1 ich hållet.)
De bägge grundfelen hos den moder na undervisningen ser förf.
i den hu aanistiska bildningens förytligande) ch i silkesvantarnas pedagogik.
Vad det förra beträffar, instämmei iag fullkomligt med författaren i at1 fnse den oerhörda massfabrikationer av svenska studenter, kvinnliga SOII nanliga, for någonting mycket olycks.
Iigert.
För karaktärsbildning och ini.
iiativkraft är det löst påhängda kun.
rkapsgepäck, för vilket individen al- Irig haft ett uns av äkta intresse, föi ~ i l k e t han aldrig arbetat med liv och ust, utan endast tvångspluggat år ef.
.er år, en livsfara, mot vilken man icke log kraftigt kan varna, såsom förfat-, aren också gör, framför allt ur sam- iälleliga synpunkter.
F r å n ett h u m a iistiskt bildningsideals synpunkt kan nan; måhända alldeles särskilt om nan är språklärare, gripas av för- vivlan inför " denna tröstlösa massa ", mm dock består av levande individer,; om själva fara illa under persen, imedan den universitetsförberedande ärdomsskolan - som j u egentligen är rtt slam yrkesskola.
också den - ingalunda kan bestå alla dessa med den speciella träning de kunde behöva.
" Vita mössan " är verkligen en fåfän- gans fetisch, åt vilken det i vårt land offras vansinnigt med pengar, lärare- kraft, ungdomsår och mera sådant, det se undervisarne klarare än lärjungar- nas målsmän än så länge.
Men a t t den moderna undervisnin- gen skulle sikta åt en ytligare bildning än det gamla filologhumanistiska exa- mensidealet, det måste bestämt bestri- das.
Den vill j u trots allt bringa lär- domen och livet närmare varandra än den gamla skolan ens hade en tanke på.
Den vill e j endast formellt trä- na intellektet, utan göra bildningsin- nehållet så gripbart, som det vore möj-.
iigt.
Den vill ju, som Pestalozzi ut- tryckte det, psykologisera undervis- om analogien ningstoffet, e j blott tillåtes - logisera det.
Vill, ja!
Nog är det så gott först som sist att erkänna., hur långt vi s t å, från målet.
Vi sakna i vår moderna skolbildning en central undervisningskärna, från vilken alla de enskilda facken liksom kunde utstråla.
En sådan har filolo- gien länge varit, en sådan var en gång teologien, kanske rättare dogmatiken med sitt imponerande, i sin glanstid allt rymmande, kunskapssystem.
De nya kraven h a fört med sig ett bred- vidvartannat av olika ämnen och olika tillägnelsemetoder, som sanner- ligen måste göra stora minus i fråga om det mera enhetligt flologiskt-lo- giskt inriktade kunskapskvantum, som €örut presterats som mogenhetsexa- men.
Detta kunde dock endast betyda att nya bildningsdimensioner ändrat måtten för det gamla kunskapsplanet, utan att därför representera ett ringa- re kunskapsvärde, utan snarare mot- satsen.
Men tyvärr betyder det också 3n brist i fasthet och överskådlighet, som ej blott minskar den rent intellek- tuella träningen, utan också kan bli menlig for karaktären.
Det långt ifrån rtliga, utan snarare alltför djupa kun- skapsideal, som icke enbart går u t från vissa kurser, som skola utläras, utan) ckså från ett nytt tidsläges levande adivider, vilkas behov det skall till- I: codose (i statens intresse såväl som, ' leras eget), kommer allt för lätt ath praktiken oscillera mellan kursen och i ndividen på ett i hög grad olycksdi-.
cert sätt, varvid det omutligas maje- ität ersättes med något alltför tänj-) art i bestämmelserna, något som gär- i a för mig må bära öknamnet silkes- rantarnas pedagogik, d å jag tror den rara alldeles lika dålig som överdrif- * en å t motsatt håll: järnhandskarnas.
- M&amp;lsmanskapets Films.
k o n m e k v e n a e r.
Efter underhandlingar mellan represen- Förra året nekades praktiserande ad- anter för de engelska järnvägarnas sty- rokaten i Stockholm, f r u Hilma Hans- on-Söderqvist, att föra en av sina kli- nters talan inför rätta, och nu är ett iknande fall att notera från Skåne, lock med någon skiljaktighet.
F r u Cster Hofvander-Sandberg från Eslöv, om i egenskap av gift kvinna nekades .tt uppträda som rättegångsbiträde, öretedde nämligen fullmakt från sin oan, men då lagen förbjuder sådana om stå under målsmanskap att upp- räda inför rätta, förklarade sig rätten nte kunna bevilja hennes önskan.
F r u Iofvander-Sandberg, som inte l ä t sig öja med detta, har nu vädjat till ögre instans.
Ett lagändringsforslag, om medger gift kvinna att föra an- ans talan torde komma under be- andling vid nästa års riksdag och de lägenheter, som de gifta kvinnliga ju- isterna varit utsatta för, och som iåste menligt inverka på deras ut- vande av sitt yrke, därmed avlägsnas.
elser och järnvägsmännens förening har nan kommit överens om, att kvinnor, som ned anledning av kriget användas i järn- rägarnaa tjänst, skola åtnjuta samma av- öningsförmåner som män i motsvarande rad.
Denna bestämmelse gäller för alla ärnvägar i England och Skottland.
Då Georg Brandes för 40 Ar sedan hade versatt John Stuart Mills " Subjection af Vomen " tiI1 danska, vilie ingen tidning nmäla boken av fruktan, att den skulle ippmuntra de gifta kvinnorna att sätta ig upp mot sina män.
F. K.
P.
B. i Pennsylvanien har på tre iånader utdelat och sålt flygblad och bro- chyrer till ett antal av 1,221,473 st.
Penn- ghanien hör till de amerikanska stater, är kvinnorösträtten stär under omröst- in0 i Ar.
ROSTR&amp;TT FOR KYIHliIOR MLslag afven mUade, hl1 billigaste priser.
Allm.
Tel. 11410 Riks Tel. 6506 i sanat håU.
går jag över nehåll: tiu den andra delen i boken, den som rör kvinnorna.
Skulle jag nu påstå, att vid en sådan.
psykologisk inriktning av lärostoffet, ~~m.mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm~~ som ovan antytts; kvinnorna med sin o 0 struktur äro skyldiga en stor o m insats, ja, d$ kan jag ju pedagogisk: inte vänta annat, aom äro praktiska anvhda än att förf.
och mån- ga med honom skola namna detta en 1 " kolartro " - de Se JU i den Världsom- m: fattande kvinnorörelsen en osund före- till porslin, emalj, diskbiinhr, ägnad att bereda företräden åt en k&amp;skiiZl, golv och allt omålat.
: teelse viss samhällsgrupp, till förfhng för det % Henrik.
Bahno Aktiebolag, Uppsala.
Stora hela, och visst icke en strömning, som inifrån drives a~ nya historiska * I. mmmm.mmm .. mmmmmmmm~mm~mm~mmmm~mmmm~ ' nödvändkheter, ta gam för det sto- ra hela.
Jag skulle På ta1 om nya for- mer för kvinnoarbete endast vilja Ci- tera vad författaren själv säger P$ tal om ' de klassiska språkens berätti- JURIS KAND. gande: " De få som kunna tala, känna instinktivt, att de även hos demy Som ej k0 motståndare, sakna den reson- Vallingafan 1s Stockholm G * nanS, det förstående av problemets.
p a s b innebörd, som är oundgängli! &amp; 1 0. laridislp 1 alh för att ej deras tankar skola förefalla KL. 10-4. läsaren e&amp;r åhöraren Som en kollek- Allm.
tei.
18336. tion av vackra ord. "
Riks td.
7576.
Apropos kollektioner fast inte " Verkställande utskottet i Landsförenin- gen för kvinnans politiska rösträtt ber att till Eder få uttala sin varma medkänsla i den stora sorg som drabbat Eder.
Karl Staaffs bortgång kommer att kännas som en oersättlig förlust för vida kretsar av Sveriges folk och ej minst för dess röst- rättskrävande till sin och för kvinnor, vilken han vilkas trofast sak han och ener: gjort g i s ~ kämpade. "
Till båren s&amp;nde L.
K. p.
R. en krans av lager med band i rösträttsfärgerna och med följande inskription: " Karl Staaffs gärning för kvinnans medborgarrätt skall bevaras i tacksamt minne hos svenska kvinnor. "
Till Stockholms F. K.
P.
R:S styrelse hade från enskilda föreningsmedlemmar förslag ingått, att föreningen skulle under eget standar deltaga i processionen till kyrko- gården .. J) å varken Sto&amp;holms F. K.
P.
R. e j heller Landsföreningen äger något stan- dar, kunde detta icke låta sig gärs, men medlemmarna uppmanades att ändå an- sluta sig till processionen.
Ett imPmeran- de antal rösträttskvinnor hörsammade ock- så kallelsen och bildade en egen avdelning i det stora sorgetåget, där de med knippen och vita blommor i händerna vitt- av riade om vad deras sak förlorat med Karl Staaffs bortgång.
Hopsamlade och nedlag- xWamrnar \ I Oahns Skursåpa i i Bpinnliga Jupidisha Byrån - m@w - precis av vackra ord - kan jaa inte Där st &amp; vi nu i en återvändsgränd.
hålla inne min förundran Över att Det g a e r antiragen att, med vissa er- förf., som bevismaterial mot kvinnors farenheter som vinst, återtåga, Såsom användbarhet i läroverken, i så &amp; Or författaren yrkar.
- Eller också att utsträckning anför yttranden, som uti- gå mycket längre fram, än vi hittills från erotiska förhållanden (resp. miss- gått!
förhållanden), precisera erfarenheter Detta sista låter väl som en billig om " kvinnan ".
Vi människor, kvinnor glosa, än så länge.
Men &amp; ge vi i den såväl som män, stå ju ändå till varan- " nya undervisningen " såsom central dra i en massa andra relationer, inom bildningskiirna en ämnesgrnPP av vilka vi representera icke " könet ", Utan starkt psykologisk i stället för i fram- ett stycke mänsklighet, i manlig eller sta rummet logisk karaktär, då k m - kvinnlig form.
I detta föreliggande de kanske eIL ny enhetlighet V i I I I W, av fall kunde ju bevis åvägabringas en- annan art än den gamla, en ryggrad dast av den enquete, som ännu icke för själsbildning, ej blott ett sksddan- föpeligger, nämligen vitsorden från de och fornreglerande kalkskal.
För dem, som PA nära håll sett vårt skol- det humanistiska gymnasiet tänker arbete, våra rektorer och våra manli- jag mig som sådant centralämne histo- ga arbetskamrater.
Förf: s professors-.
rien - i utvidgad betsdelse, till sitt citat gälla ju vetenskapliga prestatio- I begrepp omfattande hela livets utveck- ner och ej den praktiskt mänskliga h g på jorden, a t s å geologi, biologi, gärning, som tillsammans med betyga- Tk-, stats-, författnings-, religions-, de intellektuella förutsättningar, ingår: åk- och litteraturhistoria, natur- i undervisningsarbetet.
Vi kvinnor ' stå * is icke hoprörda, men % organiskt dock här i den svåra situationen att, amhöriga genom en likartad psykolo- icke blott söka fylla de manlighetens gisk inriktning och med de olika kur- kvalifikationer, efter vilka: mun alltid serna s &amp; lagda, att dessa ämnen inbör- mäter oss, utan även hävda den insats des forstärka i stiaet for förtränga kvinnlig psyke, som just ofta kun- 1 varandra.
Uppräkningen avser in@n av de fSua brister i undervisningen.
Jag ämnesök~ng, utan anger endast enam- är långt ifrån att tro, att våra " Per- nesinriktning.
Vid sidan av det Zevan- sonligheter " osvikligt skola förädla etc. des historia kommer det rent sakligas etc. - jag instämmer med författa- värld b P r.
av matematik, * sik, gram- ren i en livlig avsky f ö r det svampak- matik etc.), Som ju f r h begreppet tiga missbruket av detta höga ord; de t i i siffran eller ändelsen kräver en få, bland kvinnor såväl som män, in- annan metod ' den zogiska * for vilka vi i vördnad våga Ordet, Inom vissa t ' ex * ' pråken, är ka På vårt innersta, Oberoende av det väl högst antagligt, att en inbördes ader, kön, tid och r u m - men jag sammanställd och förnuftigt avpas- tror att de många präktiga eller dåliga sad språkhistorisk kurs skulle kunna lärarinnorna skola sätta in något an- bota en del av de revor i grammatisk nat - på gott och ont - an de många kunskapdasthet, som förmärkts, sedan präktiga eller dåliga lärarne.
språkundervisningen ändrats.
Liksom " Hur skall en kvinna, som aldrig va- inom religionsundervisningen en med- rit pojke och aldrig kan bli karl, i mel- vetet psykologisk inriktning skulle lanklasserna och på gymnasiet kunna komma att ge djupare resultat än hal- förstå och finna sig till rätta med poj- tandet mellan systematik och historia.
kar, som ingenting högre önska än bli I Att bygga samman den psykologiskt riktiga karlar ", frågar förf.
För det ' betonade ämnesgruppen med den före- första komma aldrig dessas lärare att trädesvis logiskt inriktade, skulle na- bli ens till halva a talet kvinnliga!
turligtvis kräva ett pedagogiskt geni, För det andra m å s t väl en " riktig som - vi aMn vänts p &amp; E a r man karl " först och främst vara en manni- författarens pessimistiska syn på det- ska!
Men för det tredje: har aldrig för- ta ofärdiga nya, då kan man inte an- fattaren märkt, att även ganska obe- nat än blåaa till återtåg med en gäl- tydliga kvinnor även utanför familjen lande fanfar.
Men har man ett okuv- ha en psykologisk instinkt for det ord ii &amp; hopp, att detta " nya " skall knn- eller den handling ögonblicket kräver na formas till en ny enhetlighet, när gentemot en medmänniska, barn, gos- dess slyngelår väl äro Överståndna, då 1 se, kvinna eller man, inför vilken de s - ' till ett pris av 1 kr.
pr exemplar.
Rekvisitioner ställas till f&amp;en Hi / -.
dur &amp; er, Göteborg 4 och mottagas a n pr telefon Göteborg 13344 kl. 5-6 e * Upplagan är begränsad, vadan " be- Stallningar skyndsamt bara verkställas.
Arbetet ute i landet.
Degerfors F. K.
P.
It.
hade den 29 augusti anordnat ett möte i det fria vartill all- mänheten inb judit % Musik av mässingssextett och därefter talade f r u Gerda Hellberg, Karletad, övcr ämnet: Samhällsanda och folkhälsa.
Föredraget, som samlat många åhörare, åhördes med synbart intresse och tacksamhet.
Eksjö F- K.
P.
R. hade torsdagen den 30 september kombinerat möte och samkväm å Nya konditoriet.
Därvid meddelade ord- föranden pågra paragrafer u r cirkulär i09, och föreningen beslöt verka för spridning av Rösträtt för Kvinnor och att genom ut- debitering av 25 Ö r e pr medlem få ett extra bidrag till L.
K.
P.
R. även beslöts att genom försäljning av flaggmärken och eventuellt Barnens julflagga få medel att Eksjö barnkrnbba.
fö- da i krematoriet, blevo de enkla blommor- redrog därpi upprop rör fmd, na en sista tacksamhetsgärd f r l n de en- och föreningen beslöt i n s t m a sgilda rösträttskvinnorna.
Något tillfälle ter samkvämet, som var livligt och däri.
anime- E.- att vid själva begravningshögtidligheterna rat, höll fröken Hilda Svensson ett utomor- i ord få uttala ett tack från kvinnorna gavs dentligt bra och utförligt föredrag om icke.
förhandlingarna vid sommarröstrattsm5tet Vid aftonens minnesfest på Strand Hotell ' i Huskvarna ack dock det tack uttalas, på vilket säkert semester, Earlskoga sedan F. K. de den P.
R. har haft sommar- juni firade de dan- många under dagen väntat.
Fru Ellen Ha- ska kvinnornas seger.
Höstens första sarn~ gen sökte dar i ett varmt och vackert an- manträde ägde rum den 30 sept., förande att ge uttryck för svenska röet- ordf. redogjorde för sommarens Huskvar- rättakvinnors känslor vid Karl Staaffs bår, namöte och för fredssöndagen den 27 juni, känslor av sorg över hans alItför tidiga som i KarIskoga samlat 500 deltagare.
Där- bodgång, känslor av tacksamhet för vad efter uppdrogs riktlinjerna för höstena ar- han verkat icke blott för deras egen stora fråga utan även för andra frågor, som böra Fredsuppropet undertecknades.
ligga dem såsom kvinnor särskilt varmt om Rönn (nge-Tumba F. K. p.
R. höll den okt.
hjärtat: folknykterhet och fred.
årsmöte i Mimers lokal, Tumba.
Ansvars- frihet beviljades styrelsen, vilken i sin hel- het återvaldes.
Revisorer blevo desamma €bdb Våp lä@ekret&amp;h som förut och till deras ersättare ntsfigoe I stället för blommor.
fröken Anna Nyström, Tumba och fröken g; t v~~~e~~df,,de (aupp8fvos~~~~ - En insändare har i Dagens Nyheter före- att alla de kvinnor, ge- blommor velat hedra Karl icke vdrit i tillfälle där- minne, men till, i stället skulle - ooh ett mera be- ståndande sätt - hedra honom genom att understödja någon av de organisationer, som &amp; iva upplysningsverksamhet i de rätt- färdiga ideers tjänst, för vilka han verka- de, och nämner bland dessa även F. p. I1.
Det är för att låta denna tanke gå vidare, undertecknad begär plats för dessa rader i Rösträtt för Kvinnors hårt anlitade och i förhoppning, att tidn !ngen vill åtaga sig imamlingen och redovisnin- gen av eventuellt inko-ande mbdel, vii- ka naturligtvis i första band böra anslås till resetalarefonden.
I. V. (f. Rösträtt för Kvinnor vill gärna villfara insändarinnans önskan och hoppas, att för- slaget skall väcka genklang i vida kretsar.
Aven de minsta bidrag mottagas naturligt- vis tacksamt.
Bed.
stå i någon förpliktande relation8 De förstå ofta andra utan så mycket teo- retiska förberedelser och finna sig där- för också lätt nog tiil rätta.
Nu menar visserligen författaren, att denna psykologiska instinkt alldeles förtvinar hos de ogifta kvinnorna.
Och mot denna absoluta mening kun- na vi ju endast sätta argumentum ad homineml Förf.
känner egentligen en- dast två sorters kvinnovarelser: den gifta kvinnan är den ena, den " gna- tiga tant-typen " är den andra.
I Anna relsemedlem Lindblom, omvaldes Rönninge.
Till y. centralsty- Bolin och till suppleant nsrvaldes fröken Anna Lisa Lundgren, Rönninge.
Vid det mötet, som sedan ägde rum, talade im Ella Billing över ämnet: " När fosterlandet kal- lar ": piano och violinmusik utfördes, även- sänts som deklamation.
över loo bjudningskort Till detta möte till utomstå- hade ut- ende.
Till sist upptogs för bedri- vande av rösträttsarbete, vilken att till vs u.
På initiativ av Södertalje kvinnliga röst- rättsförening hölls därstädes ett opinions- möte for freden lördagen den 25 september.
En talrik och tacksam åhörarskara hade infunnit sig i läroverkets högtidssal.
där mötet öppnades 8v Sodertälje F. K. p. ordförande, fru M~~~~ D ~ ~ berörde ~, frågan kvinnorna inom rösträtts- föreningarna upptagit freden på sitt pro- gram.
Efter ett varmhjärtat föredrag av pastor J. Uddin fröken &amp; Söder- lund en resolution, innehållande de mini- mikrav, som representanter från de neu- trala länderna i Haag enats om.
Resolu- tionen antogs a v mötet och därefter följ- de en tilltalande musikavdelning med s i n g av fruarna Paulsson och Nylund med ac- kompanjemang av Dehn.
Men det är bara i hr Häggs logik, som ett tredje icke gives.
Verklighe- tens värld rymmer så oändligt många flera möjligheter, än någon av oss kan drömma om.
- Och medan vi kvinnor indelas, antingen till att beundras, un- derkännas eller anklagas, så finne det egentligen bara ett svammå2 som är oss värdigt: Arbeta vidare - för det h e k skulli Emilia Fogelklou, i
Varidr Pbter kem tillbaka, - Av T. O ’ Dfeara.
(Oversättning från engelskan av F.
C.)
De två små blivande människobarner stodo i den stora portöppningen till Slottei Oster om Solen och tittade ut.
De kunde se alla de små blinkande stjärnorna ock regnbå-a; och långt, l h g t nere, gömc av ett rökigt, grått moln, var Jorden.
Vi m b t e väl ge 088 av, kan jag tro sade gossen.
Flickan nickade.
- Ja, de säger, gör d6 inte det?
- att vår kung och vårt 1 behöver om., Massor av oss!
Jag undrar sd mycket varför?
Jag undrar vad det ‘ be.
tyder?
- Det f å r vi nog reda på, när vi kom.
mer dit, sade gossen och suckade litet.
- De hade varit så lyckliga i Slottet b t e i om Solen och de vor0 inte alls angelägna att bli födda.
- Peter har också gett sig av, tillade hdn.
- Han var en av de for.
sta.
Jag tycker inte vi borde dra oss föi att göra det, när Peter gjorde det.
Jag vill inte han skall tro att vi äro fega.
- Kanske vi träffar Peter där, sade den lilla flickan uppmuntrande.
- Kanske det, sade den lille gossen och så VOTO de tysta en liten stund.
Så sade den lilla flickan: - Se på de där små vita molnen, som seglar upp till Slottet Västex om Månen.
SS m b g a de är nu för tiden.
Ar det inte besynnerligt?
Jag undrar om det kan hänga ihop med deras iver att få 088 dit ner?
- Jag tycker inte om ’ et, sade den lille goasen och skakade på huvudet.
- De ’ är t3 &amp; många - och de skrämma mig.
Se bara så m h g a där är i dag och ett av dem - det där lilla ömkliga - driver bort f r l n de andra.
Det kommer bestämt hitåt, tror jag.
- 8, 1Bt o88 se efter!
ropade flickan och båda spningo fram för att kunna se bättre.
Som det lilla vita mplnet sakta närmade sig, hörde de en späd röst som sade: - Var så snäll och hjälp mig ut!
Och den lille gossen utbrast: - Vid mina vingar - det ä r Peter själv!
Men Peter, som vid avfärden från Slottet f ö r nägra veckor sedan varit den frodiga- ste, rosenrödaste och gladaste a v alla små människobarn, var nu så mager och ut- svulten och eländig, att hans vänner drogo sig skrämda tillbaka.
De hade aldrig varit på Jorden och visste därför inte att ett barn kan se ut pä det sättet.
- Det är alldeles riktigt, s k e Peter Iug- nande.
Så går de åt en där nere.
Lägg mig i en solstråle en liten stund, så kvicknar jag nog till.
S l lyfte de honom ut mycket varsamt och lade honom på en solstråle samt gav honom Iftet nektw.
De första ord han ytt- rade sedan han hämtat sig var: - Far inte dit i Skall vi inte fara dit?
upprepade gos- sen och flickan häpna.
- Nej, gör inte det.
Det ä r ‘ d e t värsta skoj i hela VärIden!
En riktig samman- svärjning - det är just vad det är, När en hös dem tala, så skulle en kunna tro, att de är glada för att en kommer.
Och att de bereda en god vård.
Ni tror kanske a @ de ha ordentliga bostäyier åt en - och god mat och pudervippor - och flanell och saker?
J o pytt!
Nej, det är rena, raina humbugen.
Jag föddes i ett rum där &amp; ex smä bröder och systrar bodde förut,, dWOr att min mamma hade ingen annan- stans att v a r a Och mina syskon var så förskräckta och skrek - oeh jag skrek - oeh mamma, hon grät.
Efter en vecka må- ste hon stiga upp och gå ner i brygghuset oah tvätta ät de feta människorna, däriör att understödet hade inte kommit - - Vad är det för nbgot?
utbrast gossen.
Det är nägot hon !Ar därför att vår ‘ pappa är borta och dödas p &amp; ett ställe som heter Fronten.
Visste n i inte att det är därför de vill ha 0881 Det visste inte jag heller; men det förefallqr, som om de vart trettionde år eller s$ när vi haft tid att växa upp och lära 088 alia möjliga konster, hittar på att döda oss i hnndratnsentai; a h eH säga de, att de behöves flera av oss wh SB am trettio &amp; r är det samma historia - - - - - - ipa.
‘ (r - Varför?
frågade den lilla flickan upp rörd.
- Jag Babylåda it 5 kr.
Innehllllande 2 omg&amp;ngar = 12 a t vuydda plagg den nyfodde.
I i vet det inte, J a g hade inte tid at ’ Maria Edgrens Vitvaruaffär ta reda på det.
Jag blev ’ så-led åt allt nmA.
sammans, att jag bara ville slippa ifrå1.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
n.
r.
=.
.
.
.
.
.
.
det.
Min mamma grät, men jag kunde än då inte stanna.
Och hon grät nästan all, tid, därför att hon var så trött, sade hon Och sä steg priset på mat - - - Vad vill det säga?
frågade den lille I gossen.
Det vet j a g heller inte; men det val så att alla var mycket hungriga och olyck, liga, och allra mest ens mamma.
Så steg 30 Drottninggatan 30 priset på kol och alla frös, men allra mes1 m.
9w, 460,6-, 660, U-, 7.-, 7.60 STOCKHOLM ens mamma.
Under hela tiden höll de pl att döda, och ett uslare ställe har jag ald.
Rörstrands och Gustafsbergs porslin.
rig tänkt mig.
Om jag vetat hnrdant del Glasvaror, Metallaaror 4.
Köksartiklar.
till montering av hattar.
Färdigt s M p r t 8rtln-Hattfoiier Ki.
1.- var, så hade jag aktat mig för att komma Allm.
Tel. 72 29.
Rlksfel.
7229.
Skall det alltid vara så?
frågade der lilla flickan darrande.
av F. H.
P.
R. erhålla 10 % rabatt - Jag vet det inte.
Men det hände er Medlemmar vid kontant inköp å alla varor.
Ej å konser- afton, när mamma hade tagit mig undel veringsapparater och burkar samt isskåp.
sin schal med ut för att få några brödbitar som var för hårda för de feta människor.
na.
Och vi fick stå så länge ute i regnel och vänta tills de feta människorna försi hade fått vad de ville ha.
Och så kom däi Etablerad 1819 en kvinna och talade till oss och hon sade 42 JARNTORGSGATAN 42 TVbG k PARFYMHANDEL att det kanske skulle bli på annat sätt nå.
Alim.
Tel. 14l68 gon gång, när - när - 89 Vesterhggatan 39 av in- och utländska Hanäskar - När vad?
frågade den lilla flickan Väisorteradt lager och Vantar.
Parfymer och herreldperingsartIlclar m. m.
REKOMMENDERAS ivrigt.
Medlemmar i F. K.
P.
R .erhAllUle rabatt.
- När de låter ens mamma hjälpa till a l m.
Tel. 2817. att säga när priset på mat skall stiga ellei Kammar, Borstar, Svamp m. m. falla, när dödandet skall börja eller sluta, Som det nu är, får ’ hon inte säga ett ord Tjärhovsgatan 6.
Alim.
Tel Mder 6286. därom - bara svälta och frysa och se hu1 alla de stora gossebarnen dödas och ha o81 Engelska lektioner o. översättningar.
alla små i ett r u m utan värme och se OSE övertygas den itrade allmilnheten om att YVY- ANNIE I. SCOTT.
TVÅLEN är den förnamsta bland tvålar.
gå vår väg, när vi inte kan stå ut längre, YVY-TVALEN sillje8 i varje vilisortmati Det är det värsta av allt att vara ens mam- parfym- och herrekiperingsdär.
ma - där.
J a g ville hela tiden ha beti henne om förl$telse, men hon förstod j u Österlin % Ulrikssons i Km.-Tekn.
Fabrik YSTAD.
inte mitt sprlk.
&amp; B i Greftmegatan, vid Tattersaii.
- Jag väntar, sade den lille gossen be.
10 % RABATT - I VAROR FRITT VAL.
stämt, jag far inte ännu.
Tack skall du ha för du varnade oss, Peter!
Den lilla flickan s&amp;g fundersam ut.
SLAKTERI &amp; CHARI&lt;UTERI - J a g skulle allt bra gärna vilja hjälpa folks mammor, sade hon.
I detsamma tog Lööfs hoteii ARVIKA rekommenderas!
15 B Nybrogatan 15 B hon ett språng och flög ned till Jorden.
Rikt3 3054.
Alim.
8880 &amp; 33053 - En smaksak!
sade den lille gossen och ryckte på axlarna.
- Carl Ujulstedt BOSÄTTNINGSMAGASI N Omon tsrade Sammetshattar fantatier, ili Moamer, saniaet, SI &amp; 5 - $ .................... Skånska Handskmalrasinet - Louise Blomberg Söders ” English Schoel ” Mer och mer ~ACBBSONS V Ä ~ K A N D A e TAPISSERI-AFPÄR e - Far resende att beakta!
För senare släkten att minnas.
I ett föregående nummer av Rösträtt för Kvinnor berättades det hurusom fru Jutta Bojsen-Möller på Himmelbjerget plantera- de en ek till minne av de danska kvinnor- nas rösträttsseger.
Tanken vann genklang runt Danmarks land och på m %nga ställen spira nu de ekar, vilka skola minna om den betydelsefulla dagen.
På trettioåtta platser firade kvinnorna den 5 juni under stora högtidligheter, föredrag, sång och musik.
På flera ställen vor0 även riksdags- män närvarande.
I Kolding nedlade kvin- norna vid ekens rot en pergamentrulle med Eöljande inskrift: ” Ar 1915, då Danmarks grundlag av den 5 juni gav kvinnorna full medborgarrätt, planterade danska kvinnor, medlemmar av Dansk Kvindesamfunds ni- onde distrikt denpa ek under förhoppning, att den för kommande släkten skall bära vittne om den tid, då frid och enighet här- ikade i Danmark, fastän Europa stod i brand ”.
Som en egenhet kan omtalas, att len lilla ekplantan växer i skuggan av ett par höga lindar, som drottning Dorthea, Kristian 111:s gemal?
med egna händer planterade för 450 hr sedan.
Räbnas kvinnorna tiii folket?
- Pappa, rad ar en lagstiftande försam- ling?
En representativ församling, som väl- jes av folket.
- Bäknas kvinnorna till folket?
- Nej, min son, brottslingar, dårar och kvinnor räknas inte till folket.
- Arbeta lagstiftilrna f ö r ingenting8 - Nej, de betalas med arvoden.
- Av vem?
, Av folket.
- Räknas kvinnorna till folket?
- Naturligtvis, min son, alldeles bom männen, (Woman ’ s Journal.)
- - A. WAHLGREN G. NYSTRÖMS MODESALONG Drottninggatan 68, Stookhoim Allm.
Tel. 14925.
Rikstel.
Norr 19.
FILIAL: I7 Storgatan 17 - CHARKUTERI R i b 8194 - Allm.
8865 TIl1 I.ndsorten ferm expeäition.
H E R X A N HAXANSON FåRa- &amp; ~HIKALIE-AFFAREB Rikstel.
96 49.
9 Gref-Thuregatan 9 ’ Alm.
tel. REKOMMENDERAS ’.
Medlemmar af F. U.
P.
R. erlicilla rabatt.
9649. hittade nyligen bland sin fars gamla pap- per ett brev från sin faster, som burit hen- ne till dopet.
Brevet var skrivet på 1820- talet till brodern, som var legationssekre- terare i Petersburg.
Hon skriver: ” As- berg har berättat, att i Ryssland få män- nen ej slå sina hustrur, men däremot hu- 3t,rur slå sina män utan att bli anklagade, let intresserar mig att få veta, om det förhåller sig så, och fruntimren någonstä- les ha företrädet för karlar.
Påminner du lig att fru Stael säger, att i våra tider äro huntimren i allmänhet mycket bättre än karlarna; jag tror de varit det i alla tider. ” - Rösträtt för Kvinnors tjugonde nummer för 1916 innehhller bl.
a.: Vkt dubbla ansvar.
[slands hrfnnor fira sin rösträttsseger.
F r h b om kvinnors nattarbete1 Norge.
Ett besök pB v &amp; nyaste advokatbyrh.
Av Q.
H.
E.
Karl Staaff t.
AV Anna WdtZoek.
En bild ocll ett komplement.
Av Hz7ma BoreZiw.
h r v i kunna M a v k frtiga levande.
En förlust inom 8en internationella röeträttarö- relsen.
James Kelr Hardie f-.
Kvinnornas Kalender l9i6.
Av 6.
E.
E. Emil E e g: De svenska läroverkens förfall.
Rea.
av Enzlta FogeZWm.
ariör Peter kom tillbaka.
Av T.
O ’ dfeava.
LINNEUTSTYRSLAR.
Smakfulla modeller till alla prislägen Omsorgsfullt arbete.
RTELiER iUiYRRn, Rlaaabwgsgataa M, ltp,
