# ID: svediakorp-per2601
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,954
# sentences: 497
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


RÖSTRATT FÖR KVINNOR ' Q Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket for en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
N r 19.
STOCKHOLM, 1 OKTOBER 1915.
IV.
ARG.
~~ BÖSTBÄTT FÖR KYIHHOR utkommer den 1 och 15 i var m W.
Redaktion och Expedition!
6 Lästmakaregatan1 Redaktionstid: onsdag och lördag kl. 1 / s3- ' / s4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1 4.
Riktel Norr 600.
Allm.
tel. 14729.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Pris för 1915 1 krona.
Ulwummer 5öre.
För utlandet sker prenumeration antingen ge- nom posten eller genom in&amp;ndaude av l kr.
75 öre i postanvisning till tidningens ex- Kriget har säkerligen fört oss närmare rösträtten där- igenom att våra motståndare blivit berövade så många av sina mest använda argument, men framför allt därför att även den minst intresserade kvinna måste se, hur nödvän- digt det är för kvinnorna att f å det politiska inflytande, s o m de endast genom rösträttens utövning kunna erhålla.
Själva den omständigheten att ett krig med så fruktansvärda verkningar, med en SB oerhörd omfattning och med s 8 forfärliga förluster i alla de krigförande länderna har kun- nat bli verklighet, måste skapa hos kvinnorna - s o m äro de hårdast prövade - ett beslut att samarbeta för att hindra framtida krig.
En kvinnlig stämma i " VorwcZrts ".
Årets Fiirsta-kammarval vilka nu avslutats, ha omfattat Jön- köpings, Västmanlands, Gottlands och Västerbottens län samt Stockholms stad.
U r partipolitisk synpunkt är ställningen oförändrad utom i Stock- holm, där högern vunnit t v å nya plat- ser, den ena såsom resultat av de fri- sinnades förluster vid årets stadsfull- mäktigval och på bekostnad av detta parti, den andra på grund av represen- tationens utökning med en ny plats, som förut tillhört Gottland.
Då Gott- land sålunda förlorat den ena av de två platser, som där innehafts av höger- män, reduceras högerpartiets.- " inom Första kammaren totalvinst till en.
Det val, som u r kvinnorösträttssyn- punkt otvivelaktigt ä r av det största intresset, är valet i Stockholm, dels på grund av att kvinnor där äro väljare, och sålunda med sina röster kunna in- verka på utgången av valet, men också därför att detta val tillfört Första kam- maren flera nya namn.
För att utröna kandidaternas ställ- ning till frågan om kvinnans politiska rösträtt utsände Stockholms F. K.
P.
R:s styrelse ett formdär med följande frägor: l:o Är Ni i princip anhängare av kvinnans politiska rösträtt och valbar- het?
- 2:o Är Ni beredd att vid ett eventu- ellt förslag härom i riksdagen avge Eder röst till förmån för detsamma?
Det ä r betecknande att från samtliga valda vänstermän, vilkas sympatier i allmänhet redan förut vor0 väl kända, svar ingatt, medan ingen enda av hö- gerns kandidater, med undantag av tdafikdirektör Welin, bevärdigat skri- velsen med ett svar.
* Hr Welin blev visserligen icke placerad, icke ens som suppleant, så att u r den synpunkten ' kan svaret anses utan intresse, men då h r Welin på grund av tidigare utta- landen ansetts såsom en pålitlig an- hängare av kvinnorösträtten, torde det icke vara ur vägen att här återge in- nehållet av det nu avgivna svaret.
Ef- ter att ha förklarat sig fortfarande så- som principiell anhängare av saken skriver han: " 2:o Jag anser de nuvarande tidsför- hållandena i vårt land icke påkalla in- förande av politisk rösträtt för kvin- nan, och kommer därför icke, därest jag skulle inväljas i riksdagen, att av- giva min röst till förmån för ett för- slag därom. "
För den som har i minne hr Welins på ett tidigare stadium avgivna förkla- ring, att " huvudskälet för att lämna kvinnan medbestämmanderätt i landets lagstiftning ligger på det religiöst-sed- liga området ", att stora uppgifter vän- ta henne där, att just de kvinnliga syn- punkterna måste göras gällande, för att lagstiftningen skall bliva till verk- ligt gagn, och att landet genom kvin- norösträtten skall " tillföras stor och rik vitlsignelse ", måste förvånas, att tidsförhållandena icke ndu skulle på- kalla just en sådan åtgärd.
För ett av partidisciplin oförvillat sinne förefaller det, att vad som 1908 kunde anses vara " till gagn för vårt kära fosterland ", borde vara det i ännu högre grad 1915, och att, om den sven- ska kvinnan redan för sju år sedan ansågs " mogen för erhållande av po- litisk rösträtt ", detta betyg borde vara ännu mera förtjänt i dag ..
De - Bman-oSterBmska tamhällskmserna.
Arbetet inom samhällskurserna upp- togs för höstterminen med en kurs uti Västmanlands län, vilken tog sin bör- jan den 15 september och kommer att * Sedan detta skrivits har svar ingått pågå till den 27 oktober.
Därunder även f r h frih.
Langenskiöld, som medde- komma 14 platser inom länet att be- lar, att han ej är i tillfälle besvara de däri sökas.
Ledare är fortfarande fröken framställda frågorna.
Valborg Bergström.
Till diskussionen om den kommunala rösträtten.
I en liten Verdandiskrift med titel Den kommunala rösträtten har d:r Da- vid Bergström sökt utreda verknin- garna av ett vidaregående på den väg till reformering tiv den kommunala rösträtten, som beträddes genom den Lindmanska rösträttsreformen av 1909.
Skriften ä r mycket populärt hållen, synnerligen översiktlig genom sina talrika grafiska tabeller, klar och lätt- läst; den kostar endast 25 Öre, och vi rekommendera samtliga våra läsare att skaffa sig den och ta grundligt del av dess innehåll.
Det resultat, till vilket den kom- mer, ä r att, om man vill vidare gå den redan inslagna vägen, det icke lönar sig med några flera hållplatser på den graderade skalan.
Författaren har un- dersökt verkningarna av en röstskala med ett maximum av 20 röster (2-201, 15 röster (5-15), 3 röster och slutligen lika rösträtt.
Förutsättningen är över- allt, att de nu övliga strecken i det.
vä- sentliga behållas.
Genom sänkande av skalan från 40-gradig till 19- respektive ll-gradig visar sig förskjutningen så ytterst obetydlig, att intet allmänt in- tresse därav skulle kunna tillfreds- ställas; prövar man å andra sidan den 3-gradiga skalan och den lika rösträt- ten, så blir åter skillnaden mellan des- sus verkningar så minimal, att om statsmakterna först kunna förmås att ta steget till 3-gradig, så kunna de lika gärna ta det till lika rösträtt med ens.
Även steget från 40-gradig skala till lika rösträtt visar sig vara mycket mindre genomgripande, än vad man skulle kunnat vänta.
Om man tar landstingsvalen 1914, så skulle på landsbygden högerns röstkraft sjunka från 48 % till 39,2 %; liberalernas skulle stiga från 27,8 till 35,2 %, medan social- demokraterna skulle bliva stfiende un- gefär på samma procenttal, endast en liten stigning från 24,l till 25,6 %.
I stä- derna åter skulle högern sjunk &amp; från 56,4 till 42,9 %, förhållandet mellan libe- raler och socialdemokrater skulle kas- tas om, så att de förra stego endast från 23,7 till 26,6 %, de senare däremot från 19,9 till 30,5 %.
Högern skulle allt- så fortfarande såväl på landsbygden som i städerna bli vida överlägsen vart och ett av de andra partierna, och med den förskjutning till det största parti- ets förmån, som tyckes knuten till de proportionella valsystemen, och som, nar det gäller Första kammaren, alltså kommer att verka dubbelt, är det san- nolikt, att högern i denna kammare fortfarande skall sitta med absolut ma- joritet, fast icke så stor som nu.
Det finnes dock här en obekant faktor, som icke tagits med i räkningen, nämligen de talrika små röstägande, som nu ej anse det lönt att avgiva sin röst, men som möjligen skulle göra detta, ifall " en ann vore så god som en ann ".
I vilken utsträckning detta skulle ske, och hur dessa röster skulle fördela sig på de olika partierna, vet man ju gan- ska litet om.
Det tyckes emellertid vara säkert, att även u r högersynpunkt den före- slagna reformen skall te sig som gan- ska försiktig och i alla händelser myc- ket mindre skrämmande, än man på förhand kunnat tro.
För vänstern äter är ju en reform i denna riktning - helst ännu längre gående, icke endast till lika utan även till allmän kommu- nal rösträtt - ett gammalt demokra- tiskt önskemål.
Det kan emellertid vara skäl att även tänka efter, vad en sådan reform skulle betyda för oss kvinnor såsom så- dana, alltså utan avseende på, huru- vida vi tillhöra högern eller vänstern.
Därvid må först nämnas, att d:r Berg- ström i samband med införande av lika rösträtt även önskar utvidga den kom- munala rösträtten jämväl till de gifta kvinnor, vilkas män ha kommunal rösträtt.
Detta krav har L.
K.
P.
R. re- dan uttalat sig för (1908).
Utom denna direkta gåva till kvin- norna skulle, såvitt jag kan se, en dy- lik reform influera på kvinnornas med- borgerliga ställning på två &amp; tt.
Den skulle betydligt stärka kvinnornas ställning inom partierna, alla partier.
I allmänhet ha kvinnorna nu små röstetal; även med dessa äro de dock en faktor att räkna med; få de verka med hela styrkan av sin numerär, denna eventuellt utökad med de gifta kvinnorna, så ä r det klart, att de på det kommunala området bli en verklig maktfaktor, med inflytande j h v ä l på partiernas program.
Ur ren kvinno- synpunkt är jag för min del böjd för att häri se den väsentligaste vinsten av reformen.
Den vinst, som ligger i Första kamma- rens ändrade sammansättning, kom- mer ju kvinnorna till godo, i den mån som de rena kvinnofrågorna tendera att bli vänsterfrfigor, d. v. 8. avvisas av hö- gern.
Detta ä r j u först och främst fal- let med frågan om kvinnans politiska rösträtt, den som egentligen i sig inne- sluter alla de andra.
Här vore ju vin- sten obestridlig, fast det som sagt in- galunda ä r klart, att det skulle gå fort att skörda in den.
Sedan lika rösträtt till äventyrs införts, - och det gär nog inte med snälltågsfart - tar det ändå 6 å r innan Första kammaren i sin hel- het valts På de nya grunderna; så nog får jag för min del bekänna, att jag.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Annonsera i R ö s t r ä t t för K v i n n o r.
9.=.9 * 9 ...... === ... 9 .... =.== ... rn I =.
rnrn= m.
g = r.
n.
g r.
n.
~.
=.
r.
n.
.
.
.
9
2 ROSTBÄTT FOB KVIIPNOB Glöm ej kvartalsprenumerationen å Rösträtt f ö r Kvinnor, tre månader - oktober- december - för det billiga priset av 30 öre.
En massprenumeration f ö r sista kvartalet är bästa sättet att f å tidnin- gen känd i nya kretsar.
En massprid- ning av tidningen är bästa sättet att sprida upplysning om kvinnornas ' röst- rättsfrclga och värva nya medlemmar i föreningarna.
Må var och en göra sitt till för att f y l l a nästa tusental prenu- meranter.
En btittre användning för tioöringarna finns icke.
Kom ihåg att ull prenumeration sker å posten.
Ett Giv akt Redaktionen av Ronneby Tidning har tillställt oss nedanstående den 16 september på ledareplats införda arti- kel, vilken vi för dagen återgiva utan kommentarier: Kvinnor som gb bakiänges.
Av tecken att döma pågår alltjämt hö- geragitationen mot kvinnans politiska röst- rätt, även om det tiges stilla i dess press om vad som föregår runt om i landet.
Det gäller tydligen för den kvinnliga röst- rättens motståndare att, tills frågan nästa glng pP allvar kommer före i riksdagen, skapa en opinion mot densamma bland in- gen mindre än kvinnorna själva, för att - om det lyckas - triumferande visa tillbaka kravet med det faktum att så och så mån- ga kvinnor på det bestämdaste motsätta sig att bli indragna i det politiska livet genom rösträttens inkörsport.
För skapande av denna utan tvivel värde- fulla opinion resa kvinnliga talare omkring i bygderna och utså misstroende mot den stora och vackra tanke som ligger bakom kvinnorösträttsrörelsen.
Om initiativet kommit från kvinnorna själva skulle Btminstone som förmildrande omständighet kunna anföras att de visste ej bättre, och denna dumma agitation så- hoppas vår rösträttsfråga rskall kunna lösas, utan att vi behöva vänta så län- ge som tiils denna reform fullt genom- förts.
Men i alla fall är det nog en säker väg till målet, fast icke en kort, och naturligtvis önskar jag för min del livligt, att reformen måtte komma till stånd.
De högerkvinnor åter, som kun- de önska reformen för kvinnornas del, men samtidigt frukta den på grund av att den kan komma att försvaga deras partis ställning i allmänhet, böra betän- ka, att ifall de av detta skäl vilja for- vägra reformen sitt stöd, så ökar detta i väsentlig mån deras skyldighet att piverka sitt parti i riktning av en för- ändrad ställning till rösträttsfrågan.
I egenskap av vänsterkvinna skulle jag förresten också vilja påpeka för våra högerkvinnor, att denna reform icke uteslutande bör bedömas efter parti- nyttans synpunkt; den innehåller också samma rättfärdighetsmoment, som vi åberopa för vår egen fråga.
Därför borde den kunna vinna bifall jämväl av rättsinniga högermänniskor.
Här- vidlag kan anföras ett uttalande, som även d:r Bergström citerar, ur docen- ten Gunnar Rexius ' arbete: " Det sven- ska Tvåkammarsystemets tillkomst och karaktär ".
Författaren framhåller här, att de liberala " tala i det de Beerska systemets anda, då de i motionen av 1907 kritisera den konservativa första- kammarreformen såsom otillräcklig och kräva att reformez, därest den skall få något värde, utsträckes så långt, att en mera varaktig folkmajo- ritet småningom kan göra även För- sta kammaren till uttryck för sina Önskningar ".
Anna Wicksell.
LAGERrnONSI S KO m,AG A S I N Jakobsgatan 18 - Predsgatan 8 8m-B.
JOHN Vm LÖFGEEN &amp; C:O Kungl.
Hoiieverantör E h t.
429 Fredauatan 3, Stockholm, A. T- 504s N:R 19 - Bveriges äldsta, största o. bäst renommerade specialaffär i * * * " .e * ' ........... u y47.1 h ... ....... .D iårigggatan i Siden- &amp; Ylle-Kladningstyger i e V ä m t e r Barnängens lokd).
Prover t isonnorten nkndangratlso tranao.
- (i. d. '
- ASTRID sÖDER (JJIST i i fl) I] KAPPA~WÄR 1 Klass Damskrädderi.
Wtid välsorterat lager i fördelaktiga prislägen.
Specislit.6: J.
A. WETTEBGRBNS FABEUKATER.
ledes fått ett mycket sorglustigt skimmer över sig.
Men när man vet att deras agita- torer göra slavtjäust åt reaktionära ele- ment bland männen - för eller utan be- talning - måste man helt enkelt beteckna dessa kvinnors " insats " i vårt politiska liv som minst sagt olämpligt och osympatiskt.
Vad våra vakna, framsynta och intelli- gentaste kvinnor mödosamt byggt upp un- der åratals självuppoffrande, hängivet ar- bete för hela släktets bästa och framåt- skridande, det ha alltså andra kvinnor hjärta att på detta sätt söka störta samman.
Lyckligtvis har den svenska kvinnan i all- mänhet kommit så långt att hon vet i vil- kas ärenden antirösträttsdamerna äro stadda.
Det gäller emellertid särskilt för F. K.
P. R.-föreningarna att se upp med anti- rösträttsrörelsens agitatorer och om möj- ligt få diskussion till stånd på deras mö- ten.
Detta kan understundom vara lättare sagt än gjort då det synes ligga i rörelsens natur att bli framdriven bakvägar och med så litet buller som möjligt, en förmodan som icke jävas av en del hållna mötens karaktär.
Man letar förgäves i tidningarnas - icke ens i högertidningarna - annons- eller no- tisspalter om dessa antirösträttsmöten.
De tillkännagivas icke heller genom affischer.
Nej, mötena hållas i någon fridfull lokal, helst på ett hotell, dit publiken: damer frin säkra högermäns hem, inbjudes i all tyst- het.
Ett sådant möte hölls i lördags å Stadshotellet i Ronneby där en fröken Edith Kindvall i över två timmar lär ha ovanligt tröttat ett ej ringa antal personer.
Några intryck från ett be- sök på andra sidan sundet.
Danmark har jag besökt flera gån- ger förut, men det intryck jag denna gång fick av dess kvinnor var nytt.
Det var en festlig glans över dem, en jublande stämning, något av solsken och lycka.
Vid den nyss avhållna Nordiska fredskongressen såg jag många av dem i talarstolen.
De talade om kvin- nornas plikter som mödrar och upp- fostrarinnor, om hur de böra fostra det unga släktet till broderskärlek och lära det avsky våldsgärningar och krig.
De talade om kvinnornas rättig- het att få vara med, när det avgöres om krig och fred, när det gäller att värna de liv, som de fött med smärta och fostrat under otaliga mödor.
De flesta av dessa kvinnor talade med flytande lätthet och med en lo- gisk tankeskärpa, som om de varit gamla vana parlamentariker.
Och som en underström gick det en djup känsla av ansvar och ansvarsglädje.
Bland de talande fäste jag mig sär- skilt vid fru Louise Nörlund, som med en enastående energi och uthållighet lär ha kämpat för kvinnornas politiska rösträtt, och som, ehuru svag och bräcklig, dock haft kraft att kväll ef- ter kväll uppträda på möten och tala.
" I omkring 25 år har jag varit med om att leda kampen ", sade hon till mig, och här kom det en skälvning i rösten, något hgnfört över hennes anletsdrag, " det finnes intet, som övergår det att få offra sina krafter å t arbetet för en rättfärdig sak, att genom oavlåtlig kamp få föra den fram till seger. "
" Ni danska kvinnor fingo er poli- tiska rösträtt så snart - endast 7 år - efter den kommunala ", sade jag.
" Ja,, svarade hon, " det kom sig därav, Skall Holland också gå om oss?
Brev till Rösträtt f ö r Kvinnor.
Från ordföranden i den moderata kvinno- rösträttsföreningen i Holland, De Neder- landsche Bond voor Vrouwenkiesrecht, ha vi mottagit följande redogörelse för ställ- ningen i detta land just nu.
Det väntas att förslag till grundlags- ändring före denna månads slut kom- mer att föreläggas den holländska riks- dagens Andra kammare.
Vad betyder detta för de holländska kvinnorna?
De sista allmänna valen ägde rum 1913, då de förenade liberala och demo- kratiska partierna slog0 de förenade klerikala.
De förra, som nu äro i ma- joritet, räkna 54 medlemmar, tillhöran- de fyra olika partier.
Minoriteten räk- nar 46 medlemmar, och består likale- des av fyra olika, partier.
I Första kammaren är ett motsatt förhållande rådande med 18 liberala mot 29 klerikala.
Nästa val till Första kammaren äga rum 1916.
De liberala och demokratiska med- lemmarna valdes 1913 på ett progra?, som upptog allmän rösträtt för man oeh med möjligheten att tillägga röst- rätt för kvinnor utan att behöva gå till nya val på denna fråga.
Hindren för kvinnornas valbarhet måste un- danrödjas.
Härmed menas att, sedan grundlagsändringen genomförts, kan ett enkelt lagförslag giva landets kvin- nor rösträtt.
att kvinnorna vor0 så eniga här.
Först började de liberala, samarbeta med de socialdemokratiska, och snart däref- ter kommo högerkvinnorna och anhöll0 att få vara med.
Vi bannlyste all dis- kussion om politik från våra möten och överenskommo om att uteslutande arbeta för detta enda: vår politiska rösträtt.
Högerkvinnor i den mest framskjutna sociala ställning öpp- nade sina hem för möten, till vilka de inbjöd0 kvinnor ur arbetsklassen, so- cialdemokratiska kvinnor.
Dessa högt uppsatta damer ha upprepade gånger förklarat, att detta närmande varit dem till ovärderlig nytta.
De ha där- igenom bättre lärt känna en hel del so- ciala förhållanden och - missförhål- landen - och ofta fått tillfälle att be- undra den oegennytta och självupp- offring, som de fattiga arbetande kvin- norna visa för att gagna sin saks fram- gång. "
Men vad som rörde mig mest var de danska männens glädje över kvinnor- nas rösträttsseger.
Det var vid en av de banketter, som gavs för Nordiska fredskongressen.
En svensk herre ha- de hållit tal för kvinnan.
Det var i den vanliga stilen, något skämt och många blommor.
Då reste sig en dansk man.
Det var en enkel man av folket.
Han talade med en klart ljudande stämma, som förnams över hela salen: " När jag hör en svensk herre hålla ett vackert skåltal för kvinnan ", sade han, " så vill jag ropa ut till honom - jag skulle vilja ropa det till alla Sveriges män - håll upp med de vackra tale- sätten och ge edra kvinnor rösträtt i stället.
Jag är säker på, att de för- tjäna det, ty de äro lika goda och klo- ka som våra. "
J a g tryckte hans hand.
Med ett ljust leende sade han: " Jag håller så myc- ket på att kvinnan skall vara med i det politiska livet.
Själv har jag en så- dan präktig hustru, och jag vet, att Många kvinnor ogilla, att de inte omedelbart få allmän rösträtt.
Men då man betänker, hur svårt det är att få majoritet även för detta, så förstår man, att om denna väg är längre, så är den också den säkraste.
För en lindring i grundlagen ford- ras 2 / 3 majoritet.
Det fordras således 13 röster från motsidan till de 54, som uttalat sig för frågan.
De klerikala partierna ha icke kvinnorösträtten på sina program.
Några av dessas med- lemmar äro häftiga motståndare, an- dra äro indifferenta, medan andra åter pått så långt, att de förklara, att de under vissa förhållanden icke skola sätta sig emot saken.
Det finnes goda utsikter, att det er- forderliga antalet röster skall kunna vinnas för det steg, som föreslagits, medan ett förslag om allmän rösträtt €ör kvinnor med all säkerhet skulle bli Pörkastat.
Tidsläget och förhållandena i all- mänhet arbeta kvinnorna i händerna.
De holländska kvinnorna ha icke hål- lit sig tillbaka, då det gällt att lindra nöden, och männen äro villiga att er- känna det.
Tyvärr är deras antal än- nu ganska stort, som anse ett uttalat wkännande nog.
Då förändringar här i landet endast ske gradvis och myc- ket långsamt, är det svårt att övertyga både män och många kvinnor, att röst- rätt är nödvändig icke endast för män utan också f6r kvinnor.
Amsterdam, september 1915., Marie Boissevain-Pgnappel.
Jet finns många, många sådana goda 3ch präktiga hustrur och mödrar. "
Han stod tillsammans med några vänner och en av dem sade: " När jag kom in i riksdagen i dag (där höllos Nordiska fredskongressens förhandlin- gar) och såg en kvinna i talarstolen och hörde hennes varmhjärtade ord om ar- föreföll det mig, delsen om den nya hoppas SA mycket i det politiska li- ag tror, att kam- oras med renare va- pen, och akt vi komma att sikta till högre må1, ' när hon är med.
Männen här i landet ha visst alla känt detsam- ma, ty om den nya grundlagen ha vi kämpat punkt för punkt, om dess oli- ka paragrafer ha meningarna brutit sig våldsamt, men om en sak har det ej varit strid, om en sak ha vi alla va- rit eniga: och det är om kvinnans po- litiska rösträtt.
Och att vi kunnat göra detta nu mot krigets mörka bakgrund, att vi kun- nat bevilja medborgerliga rättigheter åt nya skaror just nu, när runt om i Europa människsrättigheter förtram- pas, det känna vi djupt. "
Som en skärande motsats till dessa 3rd träder för svenska kvinnors min- ne den maning de fått från ledande män i sitt land, att, så länge vapenrass- let och kanondundret pågår därute, ti- ga med sitt krav på medborgarrätt.
De danska och norska män och kvin- nor, som jag träffat i Köpenhamn, gå- VO upprepade gånger sin förvåning till känna över det sätt varpå svenska män värdesätta sina kvinnor, och en sven- ska, bosatt sedan några år i Danmark, jade till mig på tal härom: " Jag är Förvånad över de svenska männen.
J a g blygs över dem. "
Tinni Sterner.
BOSTRATT F 0 3 KYINNOR N:R 19 Är kvinnans.
politiska rösträtt en vänsterfråga?
Av docenten Hilma Borelius.
8TOCKHOLM Gamla Kungsholmsbrogatan 28 il il (andra huset från Drottninggatan) Stort laser af finarr ock enklare Mö B L E R 8 0 i ek, mahogny, valnöt samt andra 0 träslag äfven målade, till billigaste priser.
8 Allm.
Tel. 11410 Riks Tel. 6505 0 O-~OOOC=WW=OOO=WO~-~ Flyglar, Pianinon och 0i.glar i konstruktion och kvalit6 oöver- träffade.
- Högsta utmärkelser 8, flera världs- utställningar.
Begär priskurant från Kungl.
Hovleverantör.
A-B.
OSTLIND &amp; ALMQUIST, ARVIKA.
- Bdvokat €Vii RHUEH JURIS KAND. Ruinnliga Juridiska Byrån * Vallingatan 1 8 - Stockholm G. KL. 10-4.
Ailm.
tei.
18336.
En oväntad reklam för kvinnans politiska rösträtt kom- mer, enligt vad vi erfarit, att inom kort igångsättas från unghögerhåll.
Vi h a i våra händer ett brevkort med Europas karta i rösträttsfärgerna gult och vitt - vi tycka att vi känna igen iden - med de länder, där kvinnoröst- rätten är genomförd, utmärkta med gul färg och de övriga i vitt.
Kortet upplyser i siffror, vad som redan vun- nits för saken, och vad som ännu åter- s t å r a t t vinna.
Förmodligen komma nya upplagor att utges, allt eftersom den gula färgen sprider sig och nya landsträckor erövras.
Upplysningsvis bör kanske nämnas, att också Island hör till Europa., och borde för korrekt- hetens skull h a utmärkts med gult re- d a n nu.
Vi önska lycka i fortsättnin- gen.
Lunds kvinnlila studenthem.
, ’ Redan för Atskilliga år sedan väcktes tanken pA att ordna ett hem för de kvinn- liga studenterna i Lund.
Och genom pro- fessorskan Ribbings intresse och ekonomi- ska generositet samlades en grundfond.
som under Arens lopp ökats så, att den nn kunde i &amp; tas i anspråk för realiserande a T planen.
Men alldeles tryggat var ändå inte företaget, och det hade sannolikt blivit uppskjutet ännu en tid, om inte iden fåtl en s l varmt intresserad förespråkerska i fröken Ellen Brnzelius, som välvilligt ställ- de bAde sig och sina gamla vackra möblel till det blivande hemmets disposition.
Tacb vare denna frikostiga hjälp och under hen.
nes ledning har Lunds kvinnliga student.
hem i höst alltså blivit verklighet.
Och en förtjusande sådan.
Annu är det inte så stort: sex helinackorderingar och tio B toh matgäster kunna mrttagas.
Det ä r ’ inga vanliga studentrum i den klassiska stilen med inventionssoffan och de övriga bekanta mobilierna, som möter en här.
Fint och smakfullt ordnade böra de verks i hög grad lockande på hemlösa studentskor.
Til lägenheten hör också en stor3 vacker mat.
sal och ett hemtrevligt samlingsrum med piano.
Sommartiden och Iilngt fram i Skä.
nes blida höst torde kaffevrån i den vild.
vinshägnade trädgilrdstäppan bli särdeles uppskattad.
DA slutligen priserna äro syn, nerligen moderata, särskilt i dessa tider och läget ä r mycket centralt - vid St. Al.
gatan - så kommer säkert det kvinnliga studenthemmet att på ett förträffligt säti fylla sin uppgift.
L. M.-s.
e- Frågan om kvinnans politiska röst- 3 - * östrätt.
Varför skulle kvinnans hjälp rätt är i och för sig ingen partifråga.
ttt bevara vara mindre värd än hen- Det är sant att en motståndare, som les hjälp att förnya?
För några år sedan tycktes det ock- ippfattar rösträtten som en funktion statens tjänst, vid ett flyktigt påseen-; å här hos oss vara på god väg att bli le kan tyckas stå mindre svarslös än; å som det är naturligast: att kvinn- 3n motståndare, som kallar rösträtten ig rösträtt skulle komma att framfö- tör en mänsklig rättighet.
Men det är ras genom positiva anhängare inom) ckså endast vid ett flyktigt påseende.
3åde höger och vänster, ej som ett vän- [själva verket är svarslösheten bara herkrav, för vilket högern endast pas- ippskjuten ett steg.
T y på frågan: sivt, genom minskad motståndskraft, ’ varför e j också på kvinnor överlåta gav efter.
För ett ’ tiotal år sedan v a r ienna funktion? ” kan ej svaras an- 2olitisk rösträtt för kvinnor e j en ak- nat än med åberopande av samma tuell vänsterpolitisk fråga.
Däremot ’ skäl ”, som står även rättighetsanhän- hade principen då ännu eller redan, Faren till buds: ” emedan de äro kvin- joiii man t a r det, goda vänner bland nor. ” Att utestänga kravet på kvinn- säkra högermän.
På den tiden var det, lig rösträtt med begreppet ” maktfak- jom det kunde inträffa, att den grund-; or ” låter sig e j heller väl göra.
H a r agsförändring för öppnande a v till- jet icke ideligen på vers och prosa i Tång till statens qmbeten för kvinnor, ’ tal för kvinnan ” framhållits, att kvin- 3om sedan gick igenom 1907, och som norna äro en makt.
” Kvinnorna böra Sveriges läroverkslärare nu under an- 3 j ha politisk rösträtt, ty de utgöra ej förande av en socialist vilja annullera, ?n maktfaktor ”, betyder i själva ver- segrade i Första kammaren, ehuru den ket, om det betyder något alls: ” kvin- föll i Andra.
Arga motståndare till kvinnosak i norna böra ej äga politisk makt, eme- l a n de e j äga politisk makt. ” Den se- zllmänhet och energiska förfäktare av nare satsen förefaller enklare än den mansprivilegier finns det fortfarande €örra, men är blott en översättning.
i alla läger.
Det är tragikomiskt a t t se, Med resonemang a v det slaget kom- hur lätt höger- och vänstermän finna mer man ingenstädes.
Något företräde varandra, och hur eniga de äro, när eramför den logiskt enkla satsen ” kvin- l e t gäller något slags uppdelning mel- nor äro kvinnor ”, som i denna eller lan män och kvinnor.
I denna tidning liknande formulering efter vad vi nyss behöves ingen påminnelse om talande skådat är lika användbar för en so- exempel härpå i frågor, som u r andra cialist som för en högerman vid undan- synpunkter rört upp mycket damm.
Med sådant för ögonen är det omöj- förandet a v obekväma kvinnliga an- språk, har den ovan anförda knappast.
ligt att u r kvinnosakssynpunkt särde- Det är icke de teoretiska definitio- les högt värdesätta vänsterns pro- nerna utan den vilja, som står bakom gramanslutning till rösträtt för kvin- de teoretiska definitionerna, som av- Iior.
Sin stora betydelse h a r den nog gör det reella innehållet i en politisk ändå.
Genom väckande a v upphnärk- åskådning.
Vad kvinnans politiska samheten, ja även genom det inflytan- rösträtt beträffar, är det e j teorien som de, som en ideligen sig Presenterande sådan utan teoriens tillämpning, som föreställning utövar, påverkas den p e r sonliga åsikten hos de anslutna, och delar i anhängare och motståndare.
” Höger ” och ” vänster ” äro relativa omröstningssiffrorna äro på en gång begrepp, och den verkliga åsiktsgrän- ett påvisbart, om än till sin reella hall sen är alltid i viss mån flytande.
” Hö- omtvistligt resultat, och ett teknisk1 gern ” har mer uppskattning a v det för- villkor för det segerrika genomföran.
flutna i förhållande till det närvarande det a v kvinnlig rösträtt.
Men del och a v det närvarande i förhållande egentliga stödet h a r den kvinnliga till det framtida än ” vänstern ”, men rösträttsfrågan haft hos de vänster- en ” höger ”, som icke finner att något män, som icke a v partidisciplin eller behöver förnyas, och en ” vänster ”, som partiberäkning utan a v verklig över- icke finner något värt att beva.ras, kun- tygelse fört den fram.
Till dem står na intet uträtta, endast hålla varandra rösträttskvinnornas höger i lika sto1 i ett dött jämviktsläge.
Sker någoi skuld som deras vänster.
Även i dessa framsteg, så är det genom personer, förbistrade tider, i vilka ” övertygel.
som vilja både förnya och bevara, va- sen ” på alla håll så ofta framföree re sig tonvikten för dem ligger på det med en skrikande bravad, som komme1 ena eller andra momentet, och vad de den att te sig som blott fraser även däl än i överensstämmelse därmed kallas, den är sann, även i dessa tider ha * j Eftersom politisk rösträtt för kvin- svenska riksdagen hörts ord av varm nor är något,nytt i förhållande till fö- och äkta klang för kvinnans politiska regående tider, är det naturligt nogq rösträtt.
Länge hade det, efter de genomgri- att den h a r lättare att vinna terräng hos ” vänstern ” än hos ” högern ”.
Del pande förändringar i åskådning och motstånd, som dess nyhet såsom så- typ, som riksdagens höger undergått dan h a r att övervinna reses j u e j i?
varit endast från vänsterhåll, som priori a v ” vänstern ” men väl a v ’ %ö- dessa ord hördes.
Ä r icke nuvarandc gem ’ ’, eller närmare uttryckt, detta justitieministerns uppträdande i der motstånd, vanemotståndet, som i den.
kvinnliga rösträttsfrågan ett lycko.
na punkt kan vara rätt starkt även bringande varsel?
Där fanns klangen hos vänstermän, är hos dem mer iso.
Där förnams personligheten.
I mot.
lerat från deras övriga åskådning, m e ståndet hade det ” personliga ” gjort sig dan det hos högermännen står i för- gällande i form a v misslynt smågnai ening med och mätes a v deras total.
och billiga kaferoligheter.
Ett mörkl förhållande till nytt och gammalt i all.
och ogenomträngligt moln döljer fram tiden.
Men det är gott att högersinna mänhet.
Så till vida är en viss tröghet och de och ridderliga ord för kvinnans hårdsagdhet hos ” högern ” i den kvinn.
rätt åter klingade i Sveriges riksdag liga rösträttsfrågan psykologiskt för.
fråu en högerman, e j själv riksdags klarlig och intet a t t förundra sig över man visserligen, men medlem a v rege Så till vida är det naturligt, att röst.
ringen.
Det är gott som löfte och vitt rättskvinnorna a v vänstern lättare ocl nesbörd om att det finns - även nu - beredvilligare upptagits a v sitt parti en annan höger än den, som länge en sam hoverat sig i riksdag och press än rösträttskvinnorna a v högern.
Men kvinnans politiska rösträtt äg och det är gott som maning och upp muntran till rösträttskvinnor a v hö icke en vänsterfråga.
Det rimliga vore, att den ” höger ” gerfärg att hålla ut och taga i på nytt som icke endast syftar att bevara dei En sådan maning och en sådan upp gamla eller återgå till det ännu äldre muntran behövdes väl.
Så kringskur lika väl som ” vänstern ” vore förmö.
n a som högerkvinnorna a v F. K.
P.
R gen a t t se ett positivt gott i kvinnans varit i fråga om möjligheter att kom Ett steg och ett domslut.
.
Det g å r långsamt, men det går med le stora reformerna eller rättare de iödvändiga rättelserna.
I dessa dagar i a r ett fruktansvärt missgrepp fått iver sig avkunnat förkastelsens ord.
Reglementeringskommitt6ns betän- cande blev färdigt efter sju års arbe-; e.
Det är nu nära fem år sedan det utställdes till olika institutioners dom- $lut.
Nu har medicinalstyrelsen äntli- gen fällt sitt: den instämmer till fullo med kommittens förklaring att det gamla systemet bör avskaffas.
Och än mer!
Kommittens majoritet hade fram- ställt ett förslag om ett slags nytt po- Iisövervakande och straff för s. k. hel- prostituerade.
Mot detta hade två le- iamöter, professor Johansson och kam- rer Westerberg reserverat sig.
Och det ir med dessa reservanters uttalanden €ör fullkomligt slopande, som nu medi-: inalstyrelsen instämt.
Därmed kan man hoppas, att vid v å r nästa riksdag prostitutionsreglementeringen faller.
Vi kvinnor kunna inte - när dessa tvångsåtgärder riktade enbart mot kvinnor nu äntligen torde avskaffas även i vårt land - vi kunna inte se ett bättre exempel på vad det kvinn- liga modet kan uträtta.
Det var en kvinna, som började kampen, kvidnor som under skymf och hån fortsatte den.
De flesta torde känna Josephine But- lers namn, denna engelska prästfru, som då hon förlorat sin dotter, ägnade sitt liv åt att hjälpa förvillade unga flickor, ja tog dem i sitt hem.
Regle- menteringen, en frukt av krigen - den uppstod i Frankrike under Napoleons- tiden - hade införts i ett par engelska städer.
Josephine Butler såg h u r den band fast dem som ville komma ifrån ett oordnat levnadssätt, och i januari 1870 grundade hon ett förbund a v 70 kvinnor, som ingingo med en petition till parlamentet, samt började en liv- lig agitation över hela landet.
Den ovilja det väckte a t t en kvinna vill tala om sådant, gick ända därhän a t t hon höll på att inte få en bostad, emedan folkmassan ville storma hotellen, och måhända än värre vor0 prästers, 1ä- Bares, det fina sällskapets skymfande omdömen.
Det kan vara gott a t t höra att bland dem, som kraftigast upp- muntrade henne och profeterade seger var kvinnosakskämpen John Stuart Mill.
I sitt land segrade hennes och hennes medkämpars ide.
Likaså i Hol- land, Italien, Schweiz, d ä r hon även stritt för saken.
I de skandinaviska ma till tals med sitt parti, är det be- gripligt nog, om än e j efter min me- ning försvarligt, att så många a v dem blivit passiva, antingen de d å kvar- stått som overksamma medlemmar a v F. K.
P.
R. eller rent av utgatt.
De som kvarstått, och.
som bevarat åtminstone viljan till aktivitet, böra känna sig stärkta i tron på att dock omsider kun- na uträtta något och i pliktkänslan att e j få överlämna rösträttsarbetet åt vänsterkvinnorna ensamma.
E t t stöd h a de faktiskt i någon enstaka av lands- ortens högertidningar.
Den hållning, som högertidningen Lunds Dagblad t. ex. iakttager i rösträttsfrlgan och i andra kvinnofrågor därjämte är e j vacklande, e j heller är den blott all- mänt välvillig utan utfästelser.
Även på den tid, d å högern i allmänhet v a r vänligare stämd mot kvinnans röst- rätt än nu, förekommo knappast så be- stämda och skarpt pointerade uttalan- den som dem Lunds Dagblad sedan några år, tid eftet annan, utsänder a v helt och hållet eget redaktionsinitiativ, utan någon som helst påtryckning från rösträttshåll.
Vad är, när det gäller det stora hela, ett högeranförande, en högertidning?
Antydningar om att den kvinnliga rösträtten icke heller nu och hos oss är en vänsterfråga.
-
BÖSTBATT FOB KTIIHHOB N:R 19 Barrimorskan länderna är reglementeringen avskaf- fad utom i vårt - det blir det sista.
Den förening Josephine Butler bil- dat, den " Brittiska och allmänna fede- rationen " fick sin svenska avdelning i slutet av sjuttiotalet ..
Vi vilja inte ens vidröra hur dess män, och i synnerhet dess kvinnor, bemöttes här, i stället på- minna om det erkännandet i kommitte- betänkandet, att det var federationens verk att läkares och allmänhets upp- märksamhet väcktes angående regle- menteringens förkastliga sidor.
I riks- dagen framfördes först saken av brukspatron Hugo Tamm.
Då federa- tionen fatt avslag på en förnyad hän- vändelse till stadsfullmäktige i Stock- holm, väckte den gamle Adolf Hedin och Edvard Wavrinsky 1893 motion om skrivelse i frågan.
Regeringen tillsat- te dA den kommitte, vars verk nu lett fram mot avskaffandet.
Men under tiden ha kvinnorna inte fått förbli overksamma.
Genom Vita bandets initiativ ordnades tillsammans med andra kvinnoföreningar över hela landet möten, vilka anslöto sig till reservanterna - just det förslag som medicinalstyrelsen nu med några till- lägg förordar.
Det är med reglementeringens av- skaffande som med borttagande av rösträttsstrecket mot kvinnorna.
När det senare faller kunna vi börja ett frfare arbete för kvinnornas sak.
När den förra slopas kunna vi kraftigare kämpa mot dubbelmoral och prostitu- tion.
Men aldrig få vi glömma vad vi ut- statt i denna första strid eller att en kvinna väckte den, och utan att kvin- nor vakat, strävat och hållit ut, hade vi kanske aldrig vunnit den.
Hildu Sachs.
K a r i n Kindvall Boslagegatan 20, Stockholm.
Emottager patienter i sitt hem Trevliga enskilda rum med elektr.
ljus.
God omsorgsfull vård.
Rikstel Vasa 464.
Allm.
Tel. 22446 Ung flicka AffBrsformedlingar, uthyrningar m m Juridiskt bitrhde 18mnas R T 12680 Anna M, Itettig A T 18164.
........ fbr Maria Edctrens VitvaruaiPär 23-år ig lan t b r nkar edo t t er - UYEA.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
I kunnig i matlagning och enkel sömnad, sö- ker plats l okt.
eller l nov.
i gott hem, hälst på landet.
Små löneanspråk.
Svar till " I.
L.
", Öresunds-Posten, Helsingborg.
För eningsmeddelanden.
- Meddelanden f r h V. U.
1.
Den i cirkulär N:r 109, punkt 4 ut- lovade ritningen kommer att utföras i fotolitografi i skalan 1.10 och kan jäm- te anvisningar om mått m. m. rekvire- ras genom Rösträttsbyrån till ett pris av 10 öre pr ex. i- porto.
2.
Ännu har endast ett fåtal förenin- gar rekvirerat de med samma cirkulär (se punkt 5 c) utsända formulären, av- RADRRWGNING~JBYRA Babylåda A 5 kr.
med praktisk skolbildning önskar mot fritt vivre plats i bättre familj eller hos eneam dam som hjälp eller sällskap.
Innehäilande 2 omgängar = 12 st v&amp;lsydda plagg den nyfodde.
Svar till DFamiljemedlemu Ronneby p. r. Jönköping8 F. K.
P.
R. anurdnade den 11 sept.
en soare å Stora hotellet därstädes och hade att glädja sig å t fullsatt salong och livligt bifall samt idel beröm i orts- pressen samt dessutom å t ett mycket gott ekonomiskt resultat.
Överskottet, omkring 340 kronor, skall delas lika mellan rösträtts- föreningen och Kvinnornas uppbåd.
En av fröken Fanny Claudelin för tillfäl- let skriven prolog, vari framhölls kviq- nornas varma, uppoffrande fosterlandskär- lek under alla tider, från antikens amazo- ner till vår tids Rödakorssystrar och freds- medlerskor, - samt det självfallna och na- turliga i att varje hederlig människa skul- le åtnjuta sin fullständiga medborgarrätt, upplästes af fröken Aulin och har sedan in extenso återgivits av Jönköpings Läns- tidning.
Därnäst på programmet kom Frig- ga Carlbergs " När begreppen klarna ", syn- nerligen bra spelad av ungdomar inom och utom föreningen.
Som mellannummer sjöng operasångerskan fröken R. Whitefleld på ett glänsande sätt ett par nummer och därefter gavs det uppsluppna skämtet " Re- volutionen i drivbänken ", som framkallade mycken munterhet, e j minst genom det lyc- kade och roliga utförandet.
Soaren avslu- \ tades med dans och allmänna meningen var att en så lyckad offentlig tillställning e j p % många år givits här.
I början av I Amerika, som man åtminstone vad het Dkt.
återtar föreningen sin vanliga verk- kvinnliga rösträttsarbetet beträffar, måste samhet med arbetsaftnar till förmån för karaktärisera som de goda idhernae och Kvinnornas uppbåd, Röda korset och Land- den okuvliga energiens land, lämnar man stormen.
icke några vägar oprövade, när det gäller Stockholms F. K.
P.
R:s samkvämsaftnar att påverka de stundande omröstningarna h a åter tagit sin början med en samman- Särskilt i New York, där omröstning kom- komst på hushållsskolan Margareta mån- mer att äga rum den 2 nouember och där iagen den 13 september.
Diskussionsämnet världsrörelsens ledare, mrs Chapman Catt för aftonen utgjordes av " Läroverkslärarna residerar, har en sällsynt livaktighet gjort Dch ungdomens respekt för kvinnan ", och inleddes av fru Elisabeth Warn-Bugge.
sig spord.
Varje dag utslungas från hög- Diskussionen som följde var synnerligen kvarteret nya ideer som gnistor från ett livlig och särskilt framhölls att ungdomens fyrverkeri.
Nyligen organiserades i hela respekt för kvinnan systematiskt under- staten en telefondag med syfte att ringa Kräves genom hennes utestängande från upp valmännen för a t t utröna deras ställ- vissa sysslor.
Från folkskolelärarinnornas ning till kvinnorösträtten.
Resultatet av håll betonades starkt det sakförhållandet, descia tusentals påringningar blev sgnner- a t t de klasser som ledas av kvinnor i dis- ligen gynnsamt för kvinnorna.
Sjuttiofem ciplinärt avseende äro fullt likställda med dem som ledas av män.
Samkvämen kom- procent av de ledande männen inom staten ina att under vinterns lopp anordnas den New York, läkare, advokater och köpmän andra måndagen i varje månad.
vor0 anhängare av kvinnans politiska röst- örebro F. K.
P.
R. hade sitt första möte rätt och många ibland dem förutspådde kvinnornas seger innevarange höst.
En- under hösten å Strandrestaurangen den 14 samt från staden Albany noterades att 3ept.
Ordf., fru Elsa Perselli, skildrade Kuskvarnamötet och uppläste de där an- 42 procent av väljarna vor0 för rösträtten, tagna resolutionerna.
Därefter redogjorde 25 procent emot och 33 procent ovissa eller fru Hanna BBen och fru Josefine Smith för ohtigade att uttala sin mening.
Präster- de 8 fredsmöten, som på Kvinnornas freds- skapet visade sig vara det stånd, som man aöndag anordnades av F. K.
P.
R. inom hade att sätta den största liten till, t y he- Drebro och närmaste omnejd med Över 3,000 la 60 procent hade bland dem proklamerat kvinnor som åhörare.
- Föreningen beslöt sin anslutning till kvinnorösträtten.
Bland instämma i de av Haagkonferensen antag- ämbetsmäniien räknades 51 procent och av n a minimikraven f ö r en varaktig fred.
- Ordföranden meddelade, att sommarhem tidningsredaktörerna i New York vor0 14 beretts A t 8 feriebarn genom Örebro läns- för, 2 ovissa och 2 motståndtire.
- Vinner förbund.
Till slut uppmanades de närva- arbetet och den outtröttliga företagsam- rande att med anledning av cirkulär 109 heten sin lön, så måste etaten New Yorks svertänka och till oktobermötet framkom- kvinnor den 2 november hemföra seger- ma med förslag om bästa sättet att i dessa lyrtider ordna den ekonomiska frågan.
palmen.
Flera nya medlemmar och prenumeranter p å tidningen anmälde sig, och stämningen var förövriat den bästa.
En telefondag i New York.
V A R Qrevtruegatan OCH HUR??
24 B sedda att under hösten spridas bland Föreningsmedlemmarna.
Då det är av vikt, att formulären vinna så stor spridning som möjligt, uppmanas de föreningar, som ännu icke insänt sina rekvisitioner, att icke längre uppskju- ta därmed.
Här behöves allas hjälp.
Combi- nitions BOS~TTNINGSMAGASIN 30 Drottninggatan 30 Enda rationella underplagg för damer.
Kr.
2.-, 2.75, 3.25, 4.50.
STOCKHOLM Rörstrands och Custafsbergs porslin.
Glasvaror, Metallvaror %.
Köksartiklar.
Allm.
Tel. 7229.
Rlkstel.
72 29.
....
Medlemmar av F. K.
P.
R. erhålla 1 (!
% rabatt vid kontant inköp å aIla varor.
Ej å konser- veringsapparater och burkar samt isskåp.
OBS1 # ya Journaler oeb Mönstsr ar0 inkomna.
BUTTEUGKS MÖNSTERAFFÄR Riks 1726.
57 Drottninggatan 57 STOCKHOLM Allm.
1410..
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
I I Lonise Blomberg TVAG Bi PARJTYMHANDEL 39 Vesterhggatan 39 Skånska Handshmaaasinet " Etablerad 1819 42 JDNTORGSGATAN 42 Allm.
Tel. 14163 REKOMMEMOERAS Valsorteratit lager av in- ooh utländska handskar^ och Vantar.
Partymer och herrekiperingsartikim m. m.
Medlemmar i F. K.
P.
R. erh&amp;lla rabatt.
Allm.
Tel. 2817.
Kammar, Borstar, Svamp m. m. Söders " Eaalish School " F ' rån Ystad t i d Haparanda användes TfärhoVegatan 6.
Ällm.
Tel. Söder 62 86.
YvY-rvÅL Engelska lektioner a. översättningar.
ANNIE I. SCOTT.
Säljes i varje välsorterad Parfym- och Herr- JACOBSONS VÄbKÄNDA 0 TAPISSERI-AFFAR a 24 B Grefturegatan, vid Tattersaii.
10 % RABATT - I VAROR - FRIW VAL.
För resande att beakta!
ekiperingsaffär för 50 öre styck.
!sterlie 8 Olriksswis Km.
lekniska Fabrik YSTAD.
A. WAHLGREN SLAKTERI &amp; CHARKUTERI Lööfs hoteli ARViIIA rekommenderas!
15 B Nybrogatan 15 B Riks 3054.
G. NYSTRÖMS MODESALONG Drottninggatan 58, Stockholm Allm.
Tel. 14925.
H E R Allm.
88 80 &amp; 230 52 FILIAL,: 17 Storgatan 17 CHARKUTERI - - ~ A N EAXXANBON FAR &amp; &amp; KEMIKALIE-AFFARER RiErs 8194 Ailm.
8886 Till landsorten ferm expedition.
Rikstel.
Norr 19.
9 Gref-Thuregatan 9 Ailm.
tel. 4649.
REKOMMENDER&amp;$.
M e d l e m m a r a f F. K.
P.
R. erhtilla rabatt.
Bikabl.
9649. amsthende egenskaper bero Änkans skärv.
Jag var ute och såg på folkvimlet p % Barnens dag, då jag mötte en vän, och så gingo vi en stund tillsammans.
En söt liten flicka kom fram med en bössa, och jag lade ned min slant.
Min vän lät bössan gå förbi.
Ger du ingenting till Barneqs dag?
frågade jag.
- Nej, jag har inte mycket att ge, och det lilla jag kan undvara ger jag till röst- - rätten.
Barnens dag får nog in pengar än- då, men rösträtten har svårt a t t undvara även en så liten skärv som min.
Och det vi ge till rösträtten, k o n p e r ju ockst3 bar- nen - framtidens barn till godo, s &amp; att jag kan med lugnt samvete lägga min slant i rösträttsbössan i stället.
J a g kom ofrivillig6 att tänka på den, som på frågan om han spelade tennis svarade: " nej, hade jag råd att spela tennis, skulle jag rida. "
Luek.
- Stockholm.
Ivar Ammtrfims Rolrtryckeri A.
R I, 1916.
