# ID: svediakorp-per2600
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,121
# sentences: 486
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


A " 1 An / y f - / @ -- RÖSTRATT FOR KVINNOR ' Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket fär en stor sak som en stor sak kan göra for oss.
STOCKHOLM, 15 SEPTEMBER 1915.
IV.
ARG.
Nr 18.
~~ BÖSTR&amp;TT F Ö B KYIHNOR utkommer den 1 och 15 i var manad.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan1 Redaktionstid: onsdag och lördag kl. 1 / * 3-11 * 4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
Norr 600.
Allm.
tel. 14729.
Telegrama3ress: msträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Pris för 1915 1 krona.
Mrnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen ge- nom posten eller genom insändande av l kr.
75 öre i postanvisning till tidningens ex- Dedition.
" Slagfältets ohy-glrzaste tragedi ", sade e n engelsk officer,.
" är att höra anga gossar p d sjutton och aderton år i döds- stunden utstöta det sista ropet p d mor.
Be må säga ' mother ' eller ' Nutter ' eller ' mere: i sin d n g m t ropa de alla pci den, som gav d e m liuet. "
ZeZa världens kvinnor bo?
* de höra ekot au det ropet i sina hjartan såsom e n maning till d e m att for släktets mödrar ztinna delaktighet i nationernas rådsla-g.
Zliee Stone Blaekmell i the Woman ' s doicrnd.
I ?östrätt för Kvinnor.
Fjärde kvartalet 1915 30 öre.
I likhet med vad som skett ett par föregående år, inbjuder Rösträtt för Kvinnor härmed till prenumeration för sista kvartalet 1 oktober - 31 de- cember för det billiga priset av endast 30 öre.
De som vilja stödja rösträttsrörelsen, och som veta att rösträttens eget organ är det främsta medlet f ö r spridande av kunskap om allt som rör kvinnams med- borgarrätt och hennes ställning i stat och samhälle, beredas genom d e m a kvar- talsprenutneration möjlighet att arbeta för rösträttsidins spridning i allt vida- re kretsar.
Det är redaktionens fasta förhoppning, att Rösträtt för Kvinnors läsare, var i sin stad, vilja arbeta på det stadigt ökade prenumeramtantal som utgör en borgen f ö r tidniagens fram- tid.
Priset är satt så lågt, att det icke behöver vara förenat med någon större ekonomisk uppoffring att prenumerera p å tidningen, men d e n som ena dagen föresatt sig att gå till postkontoret och ecnderskriva en blankett, glömmer det d e n nästa, och för dessa kan det inte N o g ofta upprepas, att en rörelses fram- gång beror på var enskild individ och hennes insats i arbetet.
Ingen får där- för undandraga sig sin del av ansva ret, då det gäller att säkerställa den svenska kvinnorösträttsrörelsens egen tidning.
Då Rösträtt för Kvinnor utom in- och utländskt rösträttsn ?jtt dessutom ofta in- nehåller litterära bidrag av vårt lands onera betydande pennor, .torde det för var och elz stå klart att prewuumerations- avgiften, i förhållande till den valuta som bekommes, är synnerligen billig$ All prenumeration sker d pos- ten (se tillägg till Postfaxan 15 sept.
; och det är av vikt att prenumerationen sker så tidigt som möjligt p å det ati znpplagans storlek ma kunna beräknas.
Dyrtidens lärdomar.
Det är förunderligt att se, hur " kvin- nornas spalt " växer i den dagliga pres-; en.
Tidningar och tidskrifter ha i en hast blivit mycket husliga, och nära nog främst på bokhandlarens disk lig- T a kokböcker av alla slag.
Man väd- jar till kvinnornas sparsamhet, för- tänksamhet, husmodersskicklighet, flit, ihärdighet.
Råd och recept utdelas med hikostig hand.
Det skall produceras, konserveras med kvantitativt och kva- litativt mästerskap.
Det skall konsu- meras med förnuft och med tanke på morgondagen.
F r å n alla håll höra vi, att ilet är kvinnodygder, som skola be- vara folkets liv i dessa onda tider, att det är kvinnohänder, som skola bära oss genom nödtider, då vi bli i farlig grad isolerade från de länder, som bru- k a tillföra oss livsmedel.
På kvinnorna lägges ett drygt ansvar för att det hus- hållas förnuftigt med det lilla som fin- nes.
På all denna vädjan bör och får den svenska kvinnan icke h a mer än ett svar: att i fullaste, rikaste mått skän- ka sin kraft.
Och det kan icke nekas henne allt beröm för uppriktigt beja- kande av alla skyldigheter och allt an- svar därvidlag, ävensom för kloka och ivriga ansträngningar att fylla sitt värv.
Utan tvivel söka även husmöd- rar, som aldrig fått någon som helst utbildning för husmoderskallet, att ex- perimentera sig till färdighet och skicklighet.
Utan tvivel lagras nu för- råd även i hem, där man varit van att leva u r hand i mun, och d ä r den hu- vudsakliga hushållningen består i att göra en morgontur till en fyra, fem furnissörer för att för småslantar köpa litet beredd eller halvfärdig föda.
Hurudant månde nu resultatet bli a v all denna iver?
Ja, det ä r något, som vi aldrig få riktigt veta, ty ingen statistik i värl- den kan blotta de tusende hemmens vinst- och förlustkonton.
Men att re- sultatet skulle blivit mycket bättre, om kriser och nöd mött oss under andra förhållanden än nu är fallet, det är säkert icke för djärvt att påstå.
" Aw skadan blir man vis ", är j u en gammal tröstefull sats, " men icke rik ", är ett tillägg, vars riktighet erfaren- heten i regel bekräftar.
A r det nu verkligen så, att man blir v i s av ska- lan, då ä r en vinst hemburen, som gör let lätt a t t resignera under den fata- liteten, att man e j till på köpet blir tik.
Skulle i detta fall t. o. m. stats- nakterna upptäcka skadorna, då skulle hårda ödens gissel e j förgäves ha svängts över oss, och skulle stats- makterna t. o. m. bli visa a v dem, då skulle all utsikt föreligga för att na- tionen vid en slutlig överblick skulle Gnna, a t t ond sådd givit god skörd.
De förhållanden, som så farligt öka 3e svårigheter, kvinnan har a t t kämpa med i sitt svåra värv, och som i mycket hög grad äventyra ett lyckligt resul- tat, bero dels därav att varken hennes individuella eller sociala uppfostran förberett henne för värvet, dels av att hennes .ställning i samhället som med- borgerligt omyndig g ö r för henne oåt- komliga de viktigaste medel och möj- ligheter, som behövas för detta värv.
J u s t de kvinnor, som nu ä r o i sin bästa ålder och alltså borde vara bäst skickade a t t ta itu med dyrtidens stora frågor, tillhöra den period i v å r upp.
fostringshistoria, som karaktärisera.
des av plugg med teorier.
Folkskolan pluggade i dem katekes och folksko.
lans läsebok.
Flickläroverken jagadc dem i examensplugg för att komma gossläroverken så nära som möjligt men hemmets ekonomi och livsmedels.
problem hade inga katedrar.
Hemmer vor0 inkompetenta att fylla denna brist och kunde dessutom icke erhålla vare sig de ungas tid eller, deras in.
tresse för dessa prosaiska ting.
Därav kommer en inkompetens som dels vållar ett misslyckande ellei ett resignerat avstående från alla mö.
dor, dels vållar en obotlig kraftförlust nämligen en förlust för det positivs arbetsresultatet a v all den kraft, SOIT måste användas för a t t göra lärospån Det andra tyngande missförhåll ' an.
det är, att kvinnorna icke fostrats i so cialt och merkantilt tänkande.
De ärc händer, men i alltför ringa grad huvu den i den nationella hushållningen En husmor, en tjänarinna arbetar i re gel i för liten skala, efter opraktisk2 metoder, med mycket bristfällig tek nik och med ringa tanke på det socialt sammanhanget och den nationaleko nomiska betydelsen i verksamheten Med avseende på arbetets ekonomi ock teknik är det säkert sämre ställt i hem men än på någon annan arbetsmark- nad.
På sistone h a r j u statens likgiltighet €ör hemmets arbete hämmat sig så pass, att den lånat en ringa bråkdel a v sitt öra åt att lyssna till kvinnornas klagan över denna dåliga ekonomise- ring av kraft, tid och penningar, men Jet ä r fara värt, a t t det kommer att hämma sig långt mer kännbart.
Månne dnda därhän, att statsmakterna bli be- nägna att ge kvinnorna medlet att av- lägsna dessa missförhållanden: med- borgarrätten? '
Kvinnornas brist på ekonomisk all- mänanda och politiskt omdöme visar sig däri, att de alls icke, eller åtmiri- stone i minimal utsträckning, använda Je medel, som finnas för att motverka abnormiteter, brottslighet, jobberi o. a.
3kadliga företeelser särskilt på de af- €ärsområden, som intressera hemmen, nämligen livsmedels-, beklädnads- och bostadsmarknaderna.
Sådana medel i r o sammanslutningar, offentlig kri- tik, hänvändelser till statsmakterna x h till politiska och kommunala orga- nisationer för allmänna hushållnings- angeliigenheter.
Mycken effekt därav går ju visserligen förlorad, därför att hon icke kan föra sina intressens talan i regering och riksdag, men mycket kunde nås genom kraftiga påtryck- ningar för att kväva eller minska all- mänskadliga verksamheter.
Vart vi vända oss, stöta vi på den kvinnliga maktlösheten.
Utestängd från lagstiftningen, den politiska råds- kammaren och förvaltningen av de na- tionella tillgångarna står hon barns- ligt omyndig och därför ohörd, obeak- tad, ja, ofta föraktad i allt det reform- arbete, som måste komma i den natio- nella hushållningen, och som blir nöd- vändigare j u längre in i äventyr och lidanden de nuvarande bristerna föra folken.
Dessa olösliga ekonomiska och politiska konflikter, som nu hota med oöverskådliga serier a v .krig, kanske icke längre bleve olösliga, om de li- dande kvinnorna genom medborgar- skap i alla stater finge utbilda och i det allmännas tjänst erbjuda de gåvor att hushålla, som årtusendens erfaren- heter skapat, men som behöva veten- skapliga arbetsmetoder och uttrycks- medel för att bli statsnyttiga i högre bemärkelse, och som behöva politiska maktmedel f ö r att åstadkomma något av större värde i den nationella och in- ternationella hushållningen.
Kunde de nutida skadorna driva till denna visdom, d å vore visserligen mycken vinst därmed inbärgad, om än det varit större heder, om denna vis- dom förvärvats godvilligt och e j först under de ohyggliga skadornas gissel.
Vid det sjunde nordiska interparlamenta- riska delegerademötet, som i dagarna ägt r u m i Köpenhamn, uppläste Fredrik Bajer ett telegram från den internationella kvin- nokommitten i Amsterdam för varaktig fred, i vilket telegram de nordiska länder- na uppmanas att genom medling hindra, att Europa alldeles förblöder.
........................................................ ........................................................ .............................................................
.
Annonsera i Rösträtt ' för K v i n n o r.
B.
% % % 5 I .......... ................................................................................................................................................................................................................................. .......................................................... Annonspris 10 öre efter texten, 12 öre textsida pr mm.-höjd, spaltbredd 65 mm.
Marginalannons samt annons B bestämd plats 20 öre pr mm.
Arsannonber 20 rabatt, halvBrs 10 rabatt, kvartals 5 rabatt.
För annons till införing 1 eller 2 gånger torde likvid medfölja ordern.
Annons bör vara insänd senast 5 dagar före tidningens utgiv- ningedatum till Rlkrträtt för Kvinnors expedition, Lästmakaregatan 6, Stockholm.
För annonsavdelningen; Rikstel.
Norr 600, Allm.
tel. 14729, mellan 9 f. m. och 7 e. m..
i:
BÖSTBÄTT - 2 ILAGERSONS SKO iil AGAS I N - Fredcqatan 8 rlakobsgatan 1 8 1935 hrs klass.
Det finns saker, som äro så råa, att man icke talar om dem.
Detta enligt gammal god hävd och i medvetandet a t t de nog finnas änd %.
Man vill ha dem så mycket undan som möjligt, man vet att händelserna kanske bringa en i kontakt med dem, och för att stå ut, räddar man sig med att förvisa dem över i det stora namnlösas domän.
Men då och då går het hål på böl- derna i " denna manskapade värld ", och till och med den namnlösa råheten antar en så aktuell karaktär a t t den f å r namn, rubriceras, inregistreras och, vem vet, kanske rent av finner någon stark och primitiv själ, som för- härligar den!
Säg, svenskor, ha ni läst i v å r a tid- ningar om " årsklassen 1935? "
Och h a ni förstått vad som ligger bakom?
Om n i h a förstått, h &amp; ni verkligen orkat tänka på det?
Ha ni orkat sitta stilla över ert arbete, h a ni haft sam- vete att stanna i, e r fristad, vilken den än m å vara?
Ha ni kunnat motstå im- pulsen att nu, nu genast, och framför allt annat, göra något för kvinnosa- ken?
Om det så bara ä r att gå in i när- maste rösträttsförening, eller att leda dit någon annan, är det en organiskt riktig utlösning på den vedervilja ni erfarit, jag g e r er härmed receptet till tröst.
Ty tröst kan behövas.
Vi orka icke ' mera tala om kriget, Vi äro j u fullvuxna allesammans, och veta a t t ord i alla fall icke mera spela någon roll, emedan allt det, som kan sägas, redan ä r utsagt.
Framgråtet, om ni hällre vill!
Men detta är något annat!
Enligt tidningarna är det j u end @ att man nu även i Frankrike börjai rädas för avfolkningen, och general Joffre, som skall allting bestyra, vilkei for övrigt ä r klokt och praktiskt, näi han skall stå ansvaret, han h a r heli enkelt givit sitt folk, undan for undan fyra dagars permission med fri resa till hemmet.
" För att göra något för årsklasser 1935! "
Detsamma har man för länge sedax ordnat i Tyskland, men - en självbe.
kännelse!
- i min önskan att vara nå.
got rättvis och i möjligaste mån new tral upprepar j a g för mig tre gånge] om dagen, att tyskarna icke i verklig heten äro sådana som de kanske te sig Det h a r visserligen hetat att syftei med permissionen (där en vecka!)
val det i rubriken här ovan angivna, me1 det h a r dock icke publicerats annor lunda, än man kunnat taga det för et1 mera grovkornigt och godmodigt u t slag a v den speciella humor, som kri get alstrat, för att dock någon humoi skall finnas kvar!
Men i Frankrike.
d ä r man mycke ' 4 In memoriam.
Anna Toll.
E n svår förlust h a r drabbat Oskars hamns F. K.
P.
R. genom fröken Annr Tolls bortgång.
Sedan föreningen bil dades h a r fröken Toll varit dess sekre terare och ständigt nedlagt ett intres serat och nitiskt arbete i rösträttenr tjänst, varför saknaden efter henna blir mycket stor.
Sedan år 1896 inne hade fröken Toll befattningen son teckningslärarinna vid Oskarshamn!
högre allmänna läroverk.
Hon anlita des även för allmänna förtroende poster och v a r ledamot a v stadsfull mäktige åren 1912-1915, ordf örande Oskarshamns majblommekommitt6, sty L-Bm JOHN V i F Ö B KTIINNOB Sveriges äidsta, största o. bäst renommerade specialaffär i LOFfiREN &amp; C:O Kungl.
HofieveranUlr: &amp; st. 4 2 9 Freasgatan 3, Stockholini.
A.
T.
5048 iiet hycklar, i stort sett, och där man r van att öppet tala om problemet Fråga, där har man satt pricken över 3t med all önskvärd tydlighet.
Ni, om läst detta, ni f å r icke låta bli att änka på vad det betyder!
Och n ä r ni tänkt och förstått får ni eke låta bli att göra något f ö r kvinno- aken!
Det är den enda vägen!
Och: udskelov för att riågon väg finnes!
Betänk, att över allt Frankrikes land itta dessa millioner kviiinor, som nu ett år undel.
namnlösa kval trälat un- ler bördor, dem de naturligtvis utan itt knysta, ja, till och med med stolt- iet och glädje bära, men som i alla all säkerligen icke skulle pålagts dem, lm de varit medborgarinnor i det land, om till bördan är deras.
Man h a r skrattat åt dem, som trott: riget omöjligt, därest kvinnorna haft * östrätt.
De, som h a möjlighet att av- äsa företeelserna, h a dock under det, ista året kommit till just detta: med C.
P.
R. intet krig!
Vi få väl se!
Emellertid, när nu dessa kvinnor trä- a t sig igenom ett år, i de flesta fall inder namnlösa kval, d å beredes dem: yra dagars lindring.
I fyra dagar; kall manilen, deras livs hela innehåll, iterbördas till dem.
Om detta ä r in- renting a t t säga, icke heller om resul- atet blir det a v Joffre åsyftade, där- tör att så är en gång människans drift.
) ch så h a r hänt några gånger förut itan generalorder!
Men, och häri ligger hela skillnaden!
V u sker det p å generalorder!
Nu skall len hemmavarande i armod och um.
Giranden strävande, med något som iag skulle vilja kalla statslig våldtäkt, ångest och kval bära en livsfrukt, till.
iommen med bestämmelsen att om 21 Zrigå samma väg som maken nu gått!
Kvinnan, som sörjt genom året övei sitt eget liv, hon skall nu tvingas föda För att förlänga och möjliggöra fasar IV den manliga civilisationen i nästa generation a v företeelser, som i djupei ~v hennes själ äro henne främmandc) ch vedervärdiga!
Hon skall, kort sagt, under det andra krigsåret öka sitt lidande med att i sir tur göra sitt för fosterlandet och 193: års klass.
Och som vanligt är icke hennes lott ens i kriget, den lättaste!
Säg, systrar, tro ni de kvinnor, son L915 skola göra sitt för 1935 å r s klass också f å medbestämmanderätt över dt Eörhållanden, som skola reglera live €ör dessa söner, som nu på order ocl under omänskliga umbäranden födas kunna ni, med tanke på detta, låta bl att göra något för v å r sak?
Kom ihåg, att för varje land, son vinner sin kvinnorösträtt, komme] timmen närmare för dem, som ärc utanför!
Vi arbeta icke för oss själva, v i arbe ta for alla våra systrar, vi arbeta föl hela mänskligheten!
Gwen.
Siden- &amp; Ylle-Klädningstyger Piovert landenrtensändea matian.
h.anc0.
Kvinnornas uppgift.
Ett tyskt uttalande.
Minna Cauer fäster i Die Frauenbewe-: ung uppmärksamheten på ett av svaren 1 % den rundfråga, som Svenska Dagbladet iör någon tid sedan tillställde ett antal ve-, enskapsmän och konstnärer angående åter- itällandet av de kulturella förbindelserna nellan folken efter kriget.
Det ur kvinno- iynpunkt anmärkningsvärda uttalandet.
är iv den framstående professorn i national-, konorni vid universitetet i Kiel, Ferdinand Pönnies.
Ett utdrag torde vara av intresse iven för Rösträtt för Kvinnors läsare.
Professor Tönnies skriver: Men framför allt - så ä r min tanke - skall det bli kvinnornas sköna upp- gift - och företrädesvis kvinnorna i de neutrala länderna - a t t medla mel- lap de fientliga och för varandra djupt främmande blivna nationerna.
Kvinnorörelsens tilltagande, även poli- tiska, styrka kommer att medelbart bli en av världskrigets stora följder.
Lik- som sabinskorna en gång, enligt den romerska sagan, kastade sig mellan stridslinjerna och åstadkommo fiender- nas förening, så skall Europas kvinno- värld mycket livligare och verksam- mare än förr kasta sitt intresse för Europas och världens fred i vågskålen Den sedliga kulturens framåtskridan.
de har alltid företrädesvis varit kvin.
nans verk och gått hand i hand med hennes sociala läge och andliga bety delse.
Den moderna civilisationen hai visserligen i flera avseenden, höjt kvin.
nan, men genom den allmänna mekani.
seringen och utvändigheten, genom der praktiska materialismen i levnadsfor merna har den otillbörligt trängt hen.
ne i bakgrunden.
Kvinnorörelsen bor de alltid vara medveten om, att der h a r sin viktigaste uppgift i att före träda och befordra en reaktion d ä r emot.
Dess naturliga och historiskt mission är att verka och strida för fa miljens kultur, för barnavård och upp fostran, för det sociala livets förskö nande och smyckande, f d pieteten ocl ömheten i människornas inbördes för bindelser, kort sagt, för humanitet ocl: sedlighet.
J u s t därför också för fre den!
- --- Vågar man vänta, att mänsklighete1 någonsin skall upphöra att bruka för störelsens och förintelsens vapen mo varandra, mot mänsklighetens verk ' Vi försöka icke att lösa frågan.
Mer det kunna vi säga: j u ohyggligare dc nutida krigens oiyckor, j u väldigart rustningarna därtill, desto större må ste också motorganisationen bli, son kommer att bemöda sig att förekom ma, avvända och läka ett så gränslös lidande.
Även om de förbindelser åter ställdes, som knutits mellan nationer na, mellan vetenskapernas, litteratu rens och konsternas företrädare, si skulle de föga förmå i denna mening Erfarenheten lär oss på ett oemotsäg ligt sätt, att även för deras trivsel fre relsemedlem i Oskarshamns barnkolo den är en oumbärlig förutsättning.
niförening samt ledamot a v folkskole Därför måste alla andliga internatio styrelsen i staden.
nella strävanden i första linje inrikta!
på fredens bevarande, och - jag upp Stöd arbetet för kvinnans politiska röst repar det - till att medla och förson: rätt genom att ingå i närmaste rösträtts äro i) de neutrala folken och 2) kvin förening och genom att prenumerera pi norna kallade, genom tingens natui och genom sedelagen.
Rösträtt för Kvinnor.
e I N cf N:R 18 - - ...... E * 47-! "
...... .... mg I e * ' I.
.
.
.
.
.
m Västeriårigggatan -: i @ (f. d. Bernängens lokal).
ASTRID SODERQUIST KAPPARRÄR ANTON BRODENS JURTDISKA 68 VASTEBL&amp;GlGATAN 68, STOCKHOLM.
1) Damskrädderi.
Wtid välsorterat lager i fördelaktiga prisiägen.
1 Kiass ~ Specialit6: J.
A. WETTER (IEEN8 FABRIKATER De norska stortingsvalen oli i år a v särskilt intresse, enär den allmänna rösträtten f ö r kvinnor för [örsta gången kommer att tillämpas.
Kvinnorna ha nu rätt att deltaga i va- len på samma villkor, ' som gälla f ö r männen.
Den 11 juni 1913 blev den all- männa rösträtten för kvinnor godta- gen utan debatt och alla kvinnor, som fyllt 25 år och bott fem år inom landet, h a nu rösträtt antingen de betalat skatt eller ej, Den nya lagen medför att det blir 225,000 nya kvinnliga väljare och det samlade antalet röstberätti- gade kvinnor beräknas därför komma att uppgå till cirka 550,000.
De som förut stupat på fattigvårdsstrecket äro genom den nya lagen oförhindrade a t t avge sin röst.
Av dessa siffror framgår att den all- männa kvinnorösträtten med all sä- kerhet kommer att utöva inflytande på årets valresultat, och det är att hoppas a t t dessa skola bli sådana att de kom- ma a t t lända kvinnorna till heder och landet till gagn.
Förre amerikanske utrikesminis- tern om kvinnornas medbestäm- manderätt.
.
Enligt referat i amerikanska tidnin- g a r har förre utrikesministern W. Rryan på ett av arbetarkvinnor nyli- gen hållet möte för åvägabringande av varaktig fred, uttalat sig om kvin- norösträtten i följande ordalag: " Har inte kvinnan rätt a t t v a r a medbestäm- mande i frågor, som äro av interna- tionell betydelse?
Har hon inte r ä t t att protestera mot försöken att upp- rätta en viss måttstock för den natio- nella äran, alldeles som man gjorde på den tid, då dueller vor0 vanliga.
Enligt duellantens hederslagar bor- de en man inte taga någon hänsyn till sin familj.
H a n måste hämnas en skymf med att våga sitt liv, eller ock bli stämplad som pultron.
Måste vi även nu handla efter sam- ma norm?
N ä r det gäller a t t be- stämma vad som kräves för bevaran- det a v den nationella äran, h a r kvin- nan inte blott rätt att avge sin röst, hon har även en plikt att offentligt ut- tala sina åsikter, annars kan följden bli att hon får uppleva att hennes rätt trampas och hennes intressen för- bises a v dem, vilka på grund av pri- vata intressen eller av falska heders- begrepp h a en oriktig uppfattning om vad den nationella äran kräver. "
Talande bevis.
Följande statistiska siffror äro häm- tade från fem av Amerikas Förenta stater och belysa den ökning i röster vid vai som avgivits sedan kvinnorna fått rösträtt, en ökning som torde jäva varje påstående om kvinnornas mini- mala politiska intresse.
stat: Avgivna ro- ster, innan kvinnans rostratt ge- nomiordes.
Arizona Kansas Oregon Kalifornien Washington Alim.
Teidon 20168.
~ BYRA Bilratelefon 14468.
23,722 (1912) 365,444 (1912) 137,040 (1912) 385,713 (1910) 176,141 (1908) Avgivne ro- dä ster &amp; ven är 1914, kvin- nor agde rost- r&amp;tt 51,007 530,206 210,566 926,689 345,279 g;; gg~~pd,; fort och billigt.
N:R 18 0- BÖSTRATT F Ö B KPIHlSlOR o ~ @ ~.
.
o ~ @.
.
~.
a P -) o!
II.
P. AUlkRSSIliS RIUBElIIFFIR i L STOCKHOLM Gtamia Kmgshoimsbrogatan 26 t n t e i Inför de nya uppgifterna.
Bar mlijligheterna kringskäras, Ett besök hos Dansk Kvindesamfund.
Samtidigt med att man bevittnar, hur i de krigförande länderna kvinno- arbetet mer och mer tages i anspråk, hur på.
det ena arbetsområdet efter det andra, även sådana, som förut va- rit stängda för kvinnor, dessa n u få ersätta männen, varvid icke ens chefsbefattningar uteslutas, få vi h ä r i v å r t eget land erfara hur arbetsmöj- ligheterna allt mera kringskäras, h u r även på banor, som förut erbjudit åt- minstone relativt goda framtidsutsik- ter, dörren plötsligen stänges, och de arbetande kvinnorna befinna sig fram- för ett obevekligt: hitintills men e j längre.
Förhållandena på lärarbanan äro alltför väl bekanta för att h ä r behöva \ - idröras, men på det yttersta i dessa dagar har uppmärksamheten fästs vid en tidningsnotis, som avslöjat ett nytt område, som det härskande indrag- ningssystemet slagit under sig.
" 200 kvinnliga högFe statsbanetjän- ster indragas ", var den talande rubri- ken över ett meddelande om, a t t den stora ariställningsreformen vid stats- banorna bland annat medfört, att ine- mot tvåhundra kvinnliga kontorsskri- varebefattningar på järnvägsstyrel- sens olika kontor skola ersättas med tjänster a v lägre grad.
Ensamt på kon- trollkontoret komma 190 kvinnliga kontorsskrivare att ersättas med man- liga och kvinnliga kontorsbiträden.
På milkontoret utbytas 22, på statis- tiska kontoret 20, på tariffkontoret 11 o. s. v. Man frågar sig, h u r länge skall det- ta få fortgå och vart skall det leda?
Hur Iångt skall kvinnornas tålamod räcka?
När skola de arbetande kvin- norna i vårt land komma till insikt om, a t t varje åtgärd, sådan som den här omtalade, icke är ett slag mot en en- skild k å r blott, utan ett slag, som drab- bar - direkt och indirekt - hela den arbetande kvinnokåren?
På h u r mån- ga arbetsområden skola operationer som dessa få företagas, utan att kvin- norna resa sig och fordra a t t f å ha ett ord med, d å det gäller arbetets rätt.
Det finnes blott ett medel och det är: rösträtt f ö r kvinnor.
Jo, det finnes ett medel till - krig.
Men det är icke på den vägen, som kvinnorna vilja vinna likställighet.
Priset ä r f ö r dyrt, och det händer, att det blir omöjligt be- hålla positionen efter kriget.
Den an- dra vägen är säkrare.
För en svensk rösträttskvinna, som i dessa dagar besöker Köpenhamn, le- da stegen av sig själva till Studie- S t o r t fager af finare och enklare strEde 49, d ä r Dansk Kvindesamfund M~BLER residerar, medelpunkten för de danska i ek, mahogny, valnöt samt andra kvinnornas kommande arbete, nu när 8 trhlag äfven målade, till billigaste priser.
rösträttsföreningarna sett sin egent- liga uppgift fylld.
Riks Tel. 6505 Allm.
Tel. 11410 o o o ~ o m ~ o o a o a ~ o m n o o o Det m första, som mötte mina ögon vid inträdet i lokalen var en välbekant syn: vår egen gula affisch med anled- 2- ning a v den danska rösträttssegern och: dess fråga: När få Sveriges kvinnor I som äro praktiska använda!
rösträtt?
och det är omöjligt a t t ej - i känna ett stygn a v bitterhet i sitt hjär- ta bredvid glädjen över att dock de danska kvinnorna hunnit ett stycke rn till porslin, emalj, diskbänkar, längre på vägen ä n vi.
Så kommer re- kökskärl, golv och allt omålat.
I daktören för Kvinden og Samfundet.
%.
Henrik Gahns Aktiebolag, Uppsala.
f r u Gyrithe Lemche, läkarefru och mor till 7 raska pojkar, emot mig, strå- lande av mod och arbetsglädje, en verklig levande bild a v en energi, som aldrig förtröttas.
- Vad vi n u ha a t t göra?
säger hon, Ja, nu blir det a t t tala om för kvin- norna, att de fått rösträtt - det fin- nes många, som ännu inte ha en aning om det eller någon förståelse för vad det innebär.
Vi ska hålla nya sam- hällskurser i höst, och vi ska söka statsunderstöd för dem - det bör ju ligga i statens intresse a t t medborgar- kunskap sprides i möjligaste mån.
Vi tänka inrätta dem efter en ny plan, som verkliga undervisningstimmar med lektioner och förhör, så att vi verkligen lära oss något, inte bara pas- sivt höra på ett föredrag.
- Kurserna ska omfatta framför allt den nya författningen jämte kom- munalförfattningen samt familjerätt och nationalekonomi.
Till undervis- ningen skola så vitt möjligt kvinnliga krafter användas och endast avlönade sådana.
- Vad vi vidare måste sätta in vårt arbete på är att få kvinnornas intres- sen representerade i riksdagen.
Vi äm- na vända oss till de resp. partierna med anhållan om att sätta upp kvinn- liga kandidater, vilka som ett oefter- givligt villkor måste vara pålitliga Brevkort med ovanstdende karta utvisande kvinnorösträitens ställniry i de nordiska länderna kvinnosakskvinnor.
Partierna i vårt land måste nu revidera sina program.
bör begagnas av alla röstriithkvinnor.
d å den fråga.
som förr skilde dem - grundlagsändringen - nu blivit av- Rekvireras å Rösträttsbyrån, 6 Lästmakaregat., Stockholm.
gjord.
Och nu frågar männen: Skall Pris 5 öre pr st. eller 4 kr.
pr 100. det bli ett särskilt kvinnoparti eller ej9 - Härpå svara vi, fortfor fru Lem- che, a t t det ligger helt och hållet i de- ras händer.
Det ä r nödvändigt för kvinnorna att hävda sin egen stånd- punkt inom partierna.
Vilja männen hjälpa oss därmed, skulle vi anse del lyckligast att ej bilda något kvinno- parti.
- Några särskilda frågor, som till en början komma att kräva vår nppmärk- samhet?
J a, vi ha t. ex. v å r Hus- mandslov, som då den utfärdades 190s endast innehöll bestämmelser om un- derstöd å t män - och dock ha vi här i landet en hel del kvinnliga småbru- kare.
Dansk Kvindesamfund tog då upp denna fråga och lyckades till sis1 f å igenom understöd å t kvinnor - men blott de ogifta.
De gifta stå alltjämt utanför och nu gäller det a t t också få dem med.
- Likaså vilja vi ha ändrat bestäm- melserna om den kommunala beskatt- ningen, framför allt därhän att den gifta kvinnan taxeras för sig själv, så att ej - som nu stundom sker - den man, som e j vill ha sin hustru valbar helt enkelt låter bli a t t betala hennes skatt.
Och så h a vi äktenskapslagen.
som är under omarbetning - liksom hos er - och barnavårdslagen, där alltjämt mycket brister - arbete kom- mer e j a t t fattas oss.
- Och rösträtts- föreningarna?
frågar jag.
- De komma fortfarande a t t existera för a t t kunna behålla sin plats i det internationella arbetet.
Men det prak- tiska, aktuella arbetet blir det nu Dansk Kvindesamfunds sak a t t ta hand om.
F r u Lemche ler förhoppningsfullt vid avskedet och önskar oss ett väl- kommen snart efter.
När j a g kommer hem till mitt pen- sionat, visar j a g för damerna d ä r mi.
na nyförvärvade fotografier från den stora kvinnoprocessionen den 5 juni grundlagsdagen.
De bese dem intres.
serat, och en av dem frågar: Vilken dag var det?
- Den 5 juni, svarar jag litet häpen, och hennes syster knuffar på henne: Kommer du inte ihåg at1 vi då låg i fönstret och såg på dem?
Ligga i fönstret och se på, när man kunde få g å med och glädjas - jag tänkte för mig själv a t t vi därhemma måste använda v å r väntetid så, att det inte blir många av oss som komma att ligga i fönstret och se på.
Ester Brisman.
Ofelia och - rösträtten.
hugg och genomgå en vilokur efteråt; och Portia skulle röna stor efterfrå- gan som talarinna.
Den stackars lilla Katharina skulle h a sympatiserat med saken och även i hemlighet givit en och annan femtioöring till rörelsen, men Petruchios bryska sätt skulle av- hållit henne från en öppen bekännelse.
Lady Anna Neville skulle måhända ha hört till de laodiceer i början, men in- te sedan hon i några veckor varit Richard 111:s gemål.
Men det är en- clast två i hela det illustra sällskapet, 3m vilkas antirösträttssympatier vi kunna vara säkra - Kleopatra och Ofelia.
Kleopatra skulle fråga, varför hon skulle bråka om rösträtt, när hon kunde vira alla regeringsmedlemmar i världen kring sitt lillfinger?
N ä r de bästa a v dem äro färdiga att sälja sin själ för hennes kärlek?
Men hon skulle ylömma, att till och med den mest tri- umferande skönhet kan bli försmådd, 1 % den stöter på verklig fosterlands- kärlek, och hon skulle nog inte gärna vilja påminnas om den d ä r lilla affä- ren med ormen.
Ofelia däremot skulle inte komma med argument, utan blott med fördo.
mar, och de mest omsorgsfullt valda skäl för rösträttens nödvändighet skul.
le h a lika liten verkan på henne som en åskby på ett bolster.
Hon vill intc ha rösträtt, hon behöver inte rösträtt (andra huset från Drottninggatan) i 9 ....................................... - 2.
EI [.rrinnox?
I.
Gahns Skursåpa i i i ....................................... - Av Maud Bell.
Översättning från engelskan av Ellen Wester.
(Forts. fr. föreg.
n x,) Ofelia hade mycket behag, mycken förmåga att vinna tillgivenhet.
Jag är viss omsatt hon var en " söt flicka ", med en liten kattunges graciösa later och inte en tanke i sitt gullockiga hu- vud.
Om hon varit en annan, skulle dramat h a slutat annorlunda.
Sådan som hon nu var, var det måhända bäst, for alla parter att " pilträdet stod lu- tat över en bäck " och att Laertes svärd v a r förgiftat.
Låt oss antaga att hon inte blivit tokig och att Hamlet dödat kungen, bestigit Danmarks tron, och gift sig med Ofelia.
Hon skulle h a bli- vit godmodig och lagt på hullet och, då Hamlet någon gång greps a v sin me- lankoli igen, och kom till hennes kam- mare, d ä r hon satt och sydde, och för henne utgöt sin själs bekymmer, skul- le hon h a väntat till dess han slutat, ordentligt lagt tillbaka sitt arbete och sagt: " Ja k ä r a du, det d ä r är mycke1 intressant, men kom nu, så går vi och ser, h u r lillan badar. "
Shakespeares kvinnor levde enklare liv än vi göra; stora frågors skuggox hade inte fördunklat deras sköna ögon.
Så vitt livet angick dem själva och de- ras omedelbara omgivning, v a r det mycket innehållsrikt och mycket in- tressant - till och med oroande emel- lanåt - men livet såvitt det angick världen i övrigt, rörde dem inte.
Den Eörnäma damen p % Shakespeares tid var läkare och allmosegivare för hela byn, men när armadan var slagen och; te sårade fördes i land, föll det henne icke i n att förvandla slottet till sjuk- hus och skicka vagnen till hamnen att hämta de sårade.
Hon märkte utan tvivel, att hennes underhavandes barn inte hade nog mat att äta eller kläder stt ha på sig, men det föll henne icke in att småd barn i städer, som hon inte kände, kunde vara hungriga eller frysa Inom hemmet arbetade hon nog, men med få undantag intresserade hon, ch hennes manfolk sig för allmänna angelägenheter ungefär lika mycket som en katt för månens olika faser.
Dch dock är det rätt intressant att tänka sig h u r dessa sköna damer skulle ställa sig till de frågor, som upptaga ~ S S, så att vi ej längre h a tid att väva och v å r a spinnrockar stå stilla.
På deras sympati för kvinnofrågan kan man inte tvivla och icke heller på a t t de skulle visa aktiv sympati.
Man kan nästan se Lady Macbeth stolt gå i fängelse med en hammare i högsta v hon är nöjd med livet, som det ter sig f ö r henne och kan inte tänka sig, att hennes ställning skulle kunna förbätt- ras genom rösträtten, som blott skulle vålla besvär, det är hon viss om; och om hon hade rösträtt, skulle hon inte veta vad hon skulle göra med den och skulle endast rösta, som hon blev till- sagd.
Och till sist är hon viss om, att alla verkligt fina kvinnor tycka det- samma som hon, och vill inte höra mera om saken.
V å r egen tids " vackra Ofelia ", lyck- ligare än sin förebild, h a r skakats UPP ur sin självbelåtenhet av kriget och med underbar lätthet lärt, att li- vet för många män och många kvin- nor inte är så behagligt som för henne.
Upptäcktens förfäran läses ännu i hennes ögon, men därmed har också den kärlekens ande drivits fram, som Eanns där, men varit dold förut, som gjorde Laertes ' syster tokig a v sorg och som drivit den nya Ofelia från det skyddande hemmet till sjukhusen och slummen, som l ä r t henne medkänsla Jch glädje i arbetet, fört henne över vägar, som hon aldrig drömt om och så vidgat hennes blick på livet, att n ä r freden kommer och det blir tid att tänka på andra saker, Ofelia helt sä- kert vunnit tillräcklig vishet och till- räckligt mod för att begära sin lön.
- ____.
I
4 -.
RÖSTRaTT F Ö E KYIBHOB N:R 18 Barri-OXVBkari En österns föregångsman, I The Conimon Cause skriver Wil- fred Wellock om ett märkligt uttalan- de som fällts a v en indisk vis för nära ett halvt århundrade sedan och som berör mäns och kvipnors inbördes för- hållande.
Den som yttrade sig med så djup och ingående kunskap om män- niskonaturen var en viss Keshub Sun- der Sen, känd som en lärd och helig man.
Det uttalande, som m r Wellock a v en händelse påträffade i de gamla skrifterna v a r a v följande lydelse: " Ingen tvivlar på att män och kvin- nor skilja sig fråii varandra i vad som rör temperament, egenskaper, karaktär och sysselsättningar.
Olikheterna äro inte tillfälliga, utan fundamentala.
Na- turen h a r ordnat det så och markerat deras olika väsenart, på det att v a r och en må följa sin kallelse.
Men fastän vi medge dessa skiljaktigheter, tro vi dock fullt och fast p å könens likställig- het och enheten i den mission de ha att fylla.
Trots olikheten i karaktär och åligganden, finns det något enhet- ligt i deras ställning som människor.
Lägger man märke till deras karak- tärsdrag och utvecklingsmöjligheter, skall man finna, att vad som saknas hos den ene kompletteras hos den an- dra.
Och betraktar man dem som en enhet, bortfalla de skenbara olikheter- na.
I den tävlan som rått mellan kö- nen h a r aldrig det ena hemfört seger- palmen och kommer heller aldrig att göra det.
V a r och en är för sig Över- lägsen i vissa avseenden, men betrak- tar man dem i sin helhet, stå de på samma plan.
Absolut överlägsenhet eller underlägsenhet kan man varken tillskriva mannen eller kvinnan.
I Guds rike borde män och kvinnor ha samma rättigheter och båda hysa sam- ma aktning för varandra som männi- skor. "
Det berättas vidare om Keshub, att han blev skild från sitt prästerliga äm- bete, därför att han tillåtit sin hustru a t t närvara vid gudstjänsten.
Såväl han, som flera andra brahminer, hade lett sina hustrurs undervisning och sökt bibringa dem de religiösa åsikter som de själva hyste.
När Keshub, på grund a v bannlysningen, tillsammans med sin hustru lämnade sina förfä- ders hem och slog upp sina bopålar annorstädes, \ - ar även första grunden lagd för den indiska kvinnans frigö- relse.
Ron började räknas som en fak- t o r i samhället och man träffade an- stalter för att sksffa henne en bättre uppfostran och möjlighet till utveck- ling.
Dotta inträffade för ett halft sekel tillbaka, men ännu äro de platser räk- nade, d ä r kvinnor ha samma rättighe- t e r som män.
" Tydligen är skillnaden mellan östern och Västern inte så stor som vi haft anledning att tro ", tilläg- ger m r Wellock.
Varför vi äro motståndare till att kvinnor resa på järnväg.
En parodi på antirösträttslitteratur.
1.
D ä r f ö r att det icke tillhör de med- födda mänskliga rättigheterna att resa på järnväg.
2.
D ä r f ö r att våra mormödrars mödrar aldrig fordrade att få resa på järnväg.
3.
D ä r f ö r att kvinnans plats är i hem- met och icke på järnväg.
4.
D ä r f ö r a t t det är onödigt, det finns ingen plats, som nås med järnväg, som icke kan näs till fots.
5.
D ä r f ö r att det skulle komma att för- dubbla arbetet för konduktörer, eldare och lokomotivförare, som redan äro överan- strängda.
6.
D ä r f ö r att männen röka och spela kort på järnvägarna.
Finns det någon an- ledning att tro a t t kvinnorna skulle upp- föra sig bättre?
(Woman ' s Journal.)
Ett kvinnligt initiativ.
Karin Kindvall V A R Grevturegatan O C S HUR?
24 B RAD-RRACSNINGSBPRÅ Boslagsgatan 20, Stocldiolm.
Redan under förra vintern organisera- Emottager patienter Anllrsformedlingar, uthyrningar m. m. i sitt hem.
Trevliga enskiida r u m Juridiskt biträde lämnas.
des i stor skala arbetsfält för kvinnor, som med elektr.
ljua.
God omsorgsfull v h d.
AUm.
Tel. 22445.
R.
T.
12680.
Anna Bi.
Bettig A.
T ISIM genom kriget eller andra omständigheter Rikstel.
Vasa 464. g %tt sina platser förlustiga.
Kvinnornas praktiska duglighet och organisationsför- måga ådagalades genom de företag, som Innehållande 2 omgångar = 12 st. .välsydda piagg för då startades.
Prkesinspektrisen, fröken den nyfödde.
Kerstin Hesselgren, som nedlagt ett intres- Maria Edgrens VitvaruafPär umEA.
serat och verksamt arbete på olika områ- den och haft blicken inriktad på vad nöd- vändigheten kräver, har nyligen till rege- Lugna dej, pojkef ringen ingivit ett förslag om anordnandet Det går på ett av centrala sömnadsverkstäder för tillverk- par minuter ning av armepersedlar genom arbetslösa krinnor.
Fröken Hesselgren har även framlagt ett alternativt förslag till orga- nisation och för att ytterligare studera frå- gan har hon i dagarna avrest till Tysk- land.
Enda rationella underplagg för damer.
Kr.
2.-, 2.75, 3.25, 4.50.
Babylåda A 5 kr.
nations Comhi- Yrkesskolans kurser i husligt arbete.
Folkskoledirektionen har utsett fru Emi- lia Broorne till ordförande i styrelsen för Stockholms stads yrkesskolas kurser i hus- ligt arbete för tiden intill 1916 års utgång.
Till föreståndarinna för samma kurser in- till utgången av år 1915 har förordnats 1ä- rarinnan vid Klara folkskola fröken Maria Aspman.
En konsekvens.
Den lag, som gav de isländska kvinnor- na deras rösträtt, gav dem på samma gång deras fulla medborgarrätt och fulla likstäl- lighet med männen.
På Island h a kvinnor- na sålunda tillträde till alla ämbeten utan undantag, även de prästerliga och juridi- ska.
Detta innebär bl.
a. att intet hinder Ennes f ö r a t t en kvinna skulle kunna ut- nämnas till minister för Island och alltså få säte i danske konungens statsråd.
a I OBS!
lya Jwmaler 0th Mönster äro inkomna.
I ~a BUTTERiCKS MÖNSTERAFFÄR HUSQVARNA SYMASKIN.
57 Drottninggatan 57 FörmdnZiga afbeta fningsvilIkor STOCKHOLM Riks 1726.
Allm.
1410.
Till landsbrten mot postfiörskott Louise Blomberg TVAL- a; PARFYMHANDEL + porto.
39 Vesterlånggatan 39 Skånska Handskmagasinet - REKOMMENDERAS 42 JARNTORGSGATAN 42 Etablerad 1819 Alim.
Tel. 14168 Allm.
Tel. 2817.
Kammar, Borstar, Svamp m. m. Väisorteradt lager av in- och utländsk?
Handskar och Vantar.
Parivmer och herrelsimrin-tikiar m. m.
Medlemmar i F. K.
P.
R. erhålla rabatt.
- Söders " Endish School " Tjärhovsgatan 6.
Ä h.
Tel. Söder 6286.
- Mer och mer Engelska lektioner o. Översättningar.
övertygas den ärade allmänheten om att YVY- ANNIE I. SCOTT.
TVÅLEN äro den förnämsta bland tvålar.
TVY-TVALEN säljes i varje välsorterad Leo Mechelins minne.
~AGOBSONS U Ä ~ K Ä N D A parfym- och herrekiperingsaffär.
Österlin &amp;?
Ulrikssons Kem -- Tekn. @ TAPISSERI-APPÄR YSTAD.
Med anledning av senator Leo Mechelins bortgång har Kvinnosaksförbundet Unio- nen i Finland beslutat, i syfte att hugfästa 24 B Grefturegatan, vid Tattersall.
minnet av den man, vars vakna rättskänsla 10 % RA4BATT - I VAROR - FRITT VAL.
ct,ädse drev honom att framträda som en förkämpe för utvidgning av kvinnornas medborgerliga rättigheter, att stifta en fond till " Leo Mechelins minne ".
Avkast- Lööfs hotell ARYIKA rekommenderas!
ningen av fonden skall användas till främ- jande av medborgerlig kunskap och hand- lingsskicklighet bland kvinnor.
För resande att beakta!
Deras stumma protest.
För någon tid sedan infunno sig ett tret- tiotal kvinnor i New Yorks rådhussal för att uttala sin stumma protest mot att tjugu utlänningar gjordes till amerikanska med- borgare, medan de själva vor0 uteslutna.
Där funnos kvinnor av olika ålder och sam- hällsställning, där syntes kvinnliga advo- kater, läkare, skriftställare, lärare och af- färsinnehavare, en representativ samling, och alla med tecknet p % att ha tagit aka- demisk examen.
Tyst och värdigt intogo de sina platser i salen och på d e gula skärp som lyste mot deras fotsida, svarta kappor, lästes inskriptionen: Rösträtt för Kvinnor.
Den stora, dagliga tidningen New York Globe kommenterade händelsen med följan- de rader: " I bakgrunden av salen sutto trettio kvinnor, alla synbarligen av hög bildning, födda i Amerika, men utestängda från rätten att rösta.
I salens förgrund syntes en brokig samling av utlänningar, somliga med de nödtorftigaste kunskaper, men det oaktat upptagna till amerikanska medborgare med rätt a t t rösta. ' '
Kvinnornas stumma protest tyckes ha gjort, inte bara ett mäktigt, utan även ett pinsamt intryck på de närvarande.
" Mina nerver råkade i uppror ", berättade en av ämbetsmännen, mr Fred Taylor, " jag ha- de en känsla av att jag ville springa ut på gatan och ropa.
J a g har aldrig varit anhängare av kvinnans politiska rösträtt, men nu är jag övervunnen genom den kon- trast jag varit vittne till i dag. "
A. WAHLGREN SLAKTERI &amp; CHARKUTERI 15 B Nybrogatan 15 B Rika 3054.
G.
NYSTRÖMS MODESALONG Drottninggatan 58, Stockholm Allm.
Tel. 14923.
Allm.
8880 B: 23052 FILIAL: 17 Storgatan 17 CHARKUTERI Rika 8194 Rikstel.
Norr 19.
Fabrik - Allm.
8865 Tiii lanusorten ferm expedition.
- - Fra Ostman-KaldCn öppnar den 1: s h Sept.
i sitt hem, Frejg.
21, iii tr., tiiikiippnings- och avprov- ningsbyrk för allt vad till barn- och damkläder hörer.
För damer som vilja sy sina kläder själva elier som använda sig av hemsömmerskor bör byrån bliva tiii verklig nytta.
Byrån är öppen alia dagar med undantag av Lörd.
från 10 f.
m. till 3 e. m.
, dessutom Tisd.
och Red.
mellan 7-9 e. m.
Vidare umbsninear ur Telefon Mim.
10131.
HER=AN HÅXKANSON FÄRG- &amp; KEMIKALIE-AFFARER Bikatei.
96 49.
9 Chef-Thuregatan 9 Allm.
tel. 9649.
REKOMMENDER&amp;S.
Medlemmar af F. K.
P.
R. erhålla rabatt.
Föreningsmeddelanden.
Innan man skildes å t sjöngs unisont " Du gamla, du fria " och ett fyrfaldigt leve MaEungs F. K.
P.
R. hade söndagen den höjdes för Svala och dess nye föreståndare.
22 augusti offentligt möte i ordenshuset.
Mötet öppnades med sång och musik samt hälsningstal av föreningens ordförande, fru Karin Holst, varefter h r P. Holst höll ett gediget föredrag över ämnet: Kvinnornas politiska rösträtt.
Intresset för mötet visa- adertonde nummer för 1915 innehåller bl.
a.: de sig vara mindre hos medlemmarna än Prenumerationsanmälan.
bland allmänheten.
Svartviks F. K.
P.
R. anordnade söndagen Dyrtidens lärdomar.
den 11 juli en utfärd till Njurunda för- 1995 Ars klass.
Av Gtuen.
Jörjningshem.
Ett 25-tal flagg- och löv- Kvinnornas uppgift.
Ett tyskt uttalande.
klädda åkdon med ett hundratal passage- Ofelia och - rösträtten.
Av Nuwl Bell.
Översattning rare deltogo.
Vid fattiggården trakterades från engelskan av EUen Wesfer.
understödstagarna med kaffe och dopp, Inför de nya uppgifterna.
Ett besök hos Dansk varjämte sång och musik utfördes, om- Kvindesamfund.
Av Ester B ~ ' 6 m a s växlande med lekar i det gröna.
Dagen Huru möjligheterna kringskäras.
var i allo angenäm för såväl anordnarna, som för dem, som bygga och bo i Svala.
En Österns föreghgsman.
Rösträtt för Kvinnors BcocLholm, hu His (lgsB (lma Boktrmkeri A.
B I 1916
