# ID: svediakorp-per2599
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,842
# sentences: 416
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ROSTRATT FOR KYINNOR, Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket for en stor sak som en stor sak kan göra for oss.
- IV.
ARG.
N r 17.
STOCKHOLM, 1 SEPTEMBER 1915.
RÖSTR&amp;TT FOB KYIENOR utkommer den 1 och 16 i var &amp; ad.
Redaktion och Expedition: 6 LBatmakaregabI Redaktionstid: onadag och lördag ki.
l / ~3-~ / 94.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1 4 Biksksl.
NOR 600. a l m.
tal.
14729.
Telegrmmbem: Rosträtt, St~~kholm.
Prenumeration genom posten: Prie för 1915 1 krona.
Mwummer 661-0.
För utlandet sker prenumeration antingen ge nom poeten eller genom inabdande av 1 kr.
75 6re i poetanvianing till tidningens ex- Det väsentliga.
" Det bästa vi kunna göra för fred i världen, ä r att vinna rösträtt för kvinnor. "
Anna Howard Shaw.
Kooperationen, freden och kvinnorna.
&amp; om den svagare har kvinnan varit den ur6prungiiga tr&amp;len och befinner 6f9 ännu ho6 alla r&amp;a nationer i detta tillbt&amp;nd.
Cid- libationen har givit henne mänskliga och även borgerliga rättigheter d.
Y.
6. btällt henne under lagarna6 6kydd.
Men de politibka rättig heterna, bom innebära att med eget 6amtycke bidraga Gli lagarna6 Mftande, hava blivit henne av allmänna meningen Fdrnekade, under det den likväl medgivit undantag bom kullka6ta.
regeln.
Eller huru rimmar 6ig inedgivandet att kvinnan även kan intaga tronen, med den allmänna grundbutben, att hon i offentliga angetägenheter äger Ingen röst?
Kvinnor f i n n a, 6Om uppfyllt de hÖg6ta politi6ka plikter, 60m kraftigt bidragit att rädda 6itt Paderne6land.
Yurje rättskuffen6 kvinna känner 6inU i %rbiadel6er även mot det allmänna och vfbar dettu Wen undeli den mest obemärkta verk6amhet.
Huru bkulle hon ej även i avseende p &amp; den allmänna välfärden äga rättigheter?
Att kooperationen till själva sitt väsen iir en befrämjare av fred mellan folken, fram- hålles ofta.
Nu bevittna vi också att denna rörelse, jämte kvinnorörelsen, ä?
bland de ytterst få, som förnått upprätthålla sin internationella karaktär trots världskriget.
Nedanstående fredsresolution, som utgått från den kvinnliga kooperativa agitations- kommitten i Osterrike, och undertecknata av kooperativa kvinnoorganisationer i Eng- land, Holland och Schweiz, är ett samfällt bevis på kooperatörernas och kvinnornas fredsvilja.
Den lyder i någon förkortning: " Kooperativa kongresser i hela världen ha städse högtidligt förklarat, att känslor av brödraskap och solidaritet förbinda värl- dens alla nationella brodemorganisationer.
Kriget har väl avbrutit den kooperativa Internationalens hjärtliga förbindelser, men det har icke förmått att förkväva känelan av internationell solidaritet.
Liksom krig i allmäphet kan kalla6 en fortsättning av po- litiken, ehuru med andra medel, SH är detta världskrig en fortsättning av den ekonomi- ska kampen, ehuru med politiska och viild- samma medel.
Vik rörelse är grundad pB principen att ersätta denna världakamp med samarbete, konkurrensen med koopera- tion själva dess väsen ä r fred och en- dräkt.
Kapitalismen är grundad pll principen om utsugning och konkurrem.
Den som tjä- nar kapitalismen, vare sig som arbetare eller köpare, mhta betala densamma den största tribut.
Den som deltager i denna kapitalistiska utaugning, kan blott genom Bonkurrens vinna möjlighet att rikta sig.
I industriens konkurrens med hantverket ä r det kapitalstyrkan som triumferar; i konkurrensen med den utländska induatrien och handeln ii-r det de resp. ländernas fl- nansförmäga, som blir avgörande, ooh na- tionernas konkurrens om marknaden var ytterst världskrigets oreak.
De kooperativa organisationerna däremot vilja i det egna landet obehövliggöra kon- kurrensen samt låta fritt varuutbyte, ostört av skyddstullar och handelskrig, träda i stället for konkurrensen mellan folken.
Kooperatörerna vilja a w ä r j a själva de grundtendenser hos det ekonomiska livet, vilka hava lett till världskriget, och de hålla lika orubbligt som tillförne fast vid principerna om internationell fred och eoli- daritet.
Annu mer än denna organisations män äro emellertid dess kvinnor beredda, att också under pågående krig förbliva sina gamla ideal trogna, och alla de hinder till ERIK CIUSTAF CIEIJER.
Ett åi har gått tillända sedan världs- kriget bröt ut och ännu ha v i inte sett tragediens epilog.
Annu ijuda nöd- ropen från hemlösa människor, ännu stickas städer och byar i brand, stupa mödrars söner på slagfaten och utgjutes oskyldigt blod.
Maktlösa ha vi fått b e kulturens förstöpelse och mänsklighetens förrilande, som en pest har det onda spritt sig från land till land, TIrgiftat människornas sinnen, sått hat och ofrid, 6lh kvinnorna inte längre kunde vara stnmma vittnen till blodsutgjutelsen, utan samlades till den " Smärtornas kongress ", som sam- manträdde i Haag och från vilken ro- pet om fred ekade över all världen.
Där samlades kvinnor, för vilka per- soniii lycka och personliga önskemsl betydde mindre än intet inför den vån- da och de fasor som hemsökte värl- den.
Några av dessa kvinnor reste från land t i i land, utan att akta på mödor eller besvär, för det stora målet, det, som den döende soldaten sett i en vi- sion, som mödrarna bönfallit om, men de Iriimpande förgätit: frid på jorden och människorna en god vilja Kanske har intet så som världskri- get väckt kvinnornas känsla av solida- ritet.
Den trotsade hat- och hämnd- känslan mellan de krigförande folken, den tändes hos varje kviqna, som viss- te att andra mödrars söner stupade på fjärran slagfält.
Det som skedde var si grymt, så; fasansfnllt, att det bort- skymde allt oväsentligt som annars fyller tankar och sinnen.
Det är den- na spirande solidaritet, som kvinnor- na måste ta hand om och vårda, och när v i nu stå inför begynnelsen av ett nytt arbetsår, måste vi, kvinnor i ett land som ännu njuter fredens välsig- nelse, mer än någonsin arbeta för vår rösträtt, varigenom vi även komma att.
Y ... ~~ .. ~ .... ~.~ .. ~~~.m .... ~.mlIIm.mmmm " .m .. m8m8m ....., m förbättra villkoren €ör de krigförande ländernas kvinnor.
Vad v i under det gångna hret sett av omätliga lidanden, av ödelagda lands- ändar och förtvivlade människor måste sporra oss till mera arbete än nkon- sin.
Vi kunna lindra de sårades iidan- den, torka deras tårar och avtvätta de- ras Blod, mätta dem som hungra och organisera det sociala hjälparb$tet, men utan röstsedeln i v&amp;r hand är doek detta arbete intet annat än ett sur- rogat för de reformer vi kunde f &amp; ge- nomförda; de äro kryckorna, som aldrig kunna ersätta blodomloppet, musklerna och rörelsekraften i en frisk och ofördärvad organism.
Over oss re- gerar dock godtyckligheten, vi få vara med om att hjälpa i stället för att före- bygga, och den som tror att rösträtten kommer att tillfalla kvinnorna som en skänk för deras sociala arbete, begår med all säkerhet ett logiskt felslut.
Den som inte kämpar för sin rätt, får nöja sig med den bråkdel av rätten som fallit på hennes lott, och när kri- get är över och kvinnornas insats i det sociala arbetet fått sitt erkännan- de, då komma männen att framdraga nya skäl för olämpligheten av det fulla medborgarskapet.
Därför gäller det för kvinnorna att stärka sina organisationer så att de tili sist bli obetvingliga Det sista året har medfört en social förskjutning, som man för några tir sedan knappast skulle trott vara möjlig.
I de krigförande länderna är det kvinnor som nu bekläda mäns poster och ämbeten och de ha därigenom nått en position, från vilken de inte mer kunna drivas tillbaka.
På ett synner- ligen erkännansvärt sätt ha kvinnor m~.~im.mmm.m~m~~~~~8 .......... ~ ....... ~~~~~~~~~~~~~~~~ i England och Tyskland förmått att jämsides med sitt sociala arbete även arbeta för rösträtten.
De ha aldrig tap- pat blicken for det väsentliga och bor- de icke detta, mer än något annat, bli 08s en sporre under den kommande vintern.
Vi äro ännu för f &amp; Vi måste vårda solidaritetskänslan och tvinga de mån- ga, som gått förbi oss med likgiltig- het eller hån att inse, att m e d b o r g e skapet, rätten att utöva sitt inflytande på landets styrelse, är enda medlet och enda möjligheten, när det gäller att skapa bättre och lyckligare livsförhål- landen för människorna.
Det sociala hjälparbetet blir aldrig annat än nya klutar på en gammal klädnad, så länge inte reformarbetet bygges UPP från grunden.
På sommarmötet i Huskvarna var det en glädjande företeelse att se så många unga ansikten bland rösträtts- kvinnorna.
Det är ungdomen som skall rycka in under fanorna och med sitt friska mod och sin käcka tro hjälpa till att lägga grunden för det tillkom- mande.
Rösträttens mål är ju att göra mänskligheten lyckligare och bättre och låta samhällsmoderligheten kom- så många gånger förr hjälpt - 1 en rätt- att tillsammans verka för fredens &amp; terupp rättande.
färdig sak till semr.
Det - gångna året - har mer än någon- De kvinnliga kooperatörerna i Storbri- tannien, Holland, Österrike och Schweii till- sin gjort Oss medvetna Om ropa alla ländem kvinnor: Verka för fm samhörighet och lärt, 088 inse hur in- den, arbeta outtröttligt för att de.
inter- - timt förbundna hem och samhälle i I nationella förbindelserna.
icke endast bli - maskulina kdturen gått mot sin under- gång, därför att den inte varit förbun- den med rättfärdighet och människo- kärlek.
I av våra kamrater i alla länder, PB det v i må hjälpa att påskynda slutet P &amp; den folk- mödande kraftmätningen samt bevittna Ateruppstandelsen av idedet.
, -.
folkeiui - __ in- __ bördes solidaritet. "
~.
I Annonspris i0 öre efter texten, 12 öre B textsida pr mm.-höjd, spaltbredd 65 mm.
Marginalannona samt annons I H bestämd plats 20 öre pr mm.
Arsmonser 20 % nbatt, i 5 haivllre 10 % rabatt, kvartda 6 % rabatt.
För annons till intoring 1 eller 2 ghger torde likvid medfölja ordern.
Annons bör vara insänd senaat 6 dagar före tidningena utgiv.
: ningsdatum till - trätt för Kvinnora expedition, LHatmalrsregatan 6, Stockholm.
För annonaavdeiningen: Rikstel.
Norr 600, Allm.
tel. 14729, mellan 9 f. m. och 7 e. m. i ~.~m~~mmm~.mmn~m~.~~ ................. mm~mmmmmmmm~~~mm~~=~mmmmmm~m~ ~~=~m .. m.m~m~~~~~~~mmmmmmm~m~~m~~~m~mmmm~~Dmm=~~~m.~.~mmm~m~mm~m.~~m .. nmmm~mmm .. m.m.m.m.mmmm .. m~.m.~~n~m.m.mmm~.mmmmm.m.~~~~~~-~ --.
N:R 17 S Ö S T S A T T FOR KYIHNOR SKOmAGASIN dakobmatan 1 8 .L Am-Bm JOHN Vm LÖFfiREH &amp; C:O Sveriges äidsta, största o. bäst renommerade specialaffär i Predwatan 8 I Medeltidskyrkam och kvinnan.
I fyra amerikanska stater skall omröst- ning om införande av rösträtt för kvin- nor äga rum innevarande höst nämligen i Massachusetts, New Jersey, New York och Pensylvania.
Man får en föreställning om den kvinnliga rösträttsorganisationens ar- bete, då man hör att ensamt i staden New York håiles omkring 1Qo rösträttsmöten var- je afton, och att från huvudkvarteret har sedan i februari en million flygblad utsänts.
I ett av huvudkvarteret upprättat lunch- rum, som icke bara inbringar pengar utan också proselyter, ha icke mindre än 14,732 %-cents luncheons serverats sedan i fe- bruari.
Professor Whitney, som förut tillhört uni- versitetet i Kalifornien, men numera är bo- satt i New York, rekommenderar alla " an- tis " att tillbkinga sin semester i Kalifor- nien, dar kvinnorna haft rösträtt sedan 1911, de skulle då snart bli omvända.
Rösträtt för Kvinnor har redan omnämnt, hurusom den danska rösträttaveteranen fru Jutta Bojsen-Möller till minne av den 5 juni planterat en rösträttsek på Himmel- bjerget.
För att visa sin samhörighet med Danmarks kvinnor har Tyska kvinnoröst- dttsförbnndet, va- ordförande är doktor Anita Augspurg, förklarat sig också vilja plantera en minnesek i Danmark, men, dB aetta kan äga rnm först fram på hösten, ber förbundet äe danska kvinnorna till dess nt- se en lämplig plats.
initiatjvtagarna hop- pas själva få överbringa trädet ooh vara närvarande vid planteringen.
I en serie artiklar i Times under rnbri- ken Besök hos ilenden ger en " Neutral åskå- dare " sitt erkännande även åt de tyska kvinnorna, vilka han förklarar utgöra en av de iornämta källorna till nationens styrka.
Oaktat de i stort sett äro oorgani- eerade.
heter det, o &amp; ovana vid offentliga plikter ooh utan politisk träning, hava de lärt att tänka och handla för det allmän- nas väl; männens utkommenderande i mi- litärtjänst betecknar en vändpunkt i deras liv.
I England samlas underskrifter under en kvinnopetition till drottning Wilhelmina av Holland med begäran att drottningen vid de blivande fredsunderhandlingara måtte framlägga förslag om en internatio- nell överenskommelse mellan staterna, om ordnande av alla framtida tvistefrågor P &amp; fredlig väg.
Bland undertecknarna mär- kes mrs Despard, ordförande för the Wo- men ' s Freedom League.
Genom telefonens införande i Tnrkiet har ett betydelsefullt steg tagits p &amp; kvinnofri- görelsens väg och ett nytt arbetsfält öpp- nats f6r de turkiska kvinnorna, som visaf sig så dugliga som telefonister, att nästan allt arbete vid telefonen nu ligger i kvin- nornas händer och även chefsposter anför- trotts dem.
Men något som icke passar för det nya arbetet är den traditionella slöjan.
Telefonisterna ha ookeå erhållit myndigheternas tillstånd att avlägga den- na ooh i stället använda en vit schal som huvudbonad.
- Skottning lergarata och Fredriha Bremer.
Ett par statyfrågor.
" Kvinnan, som du har givit mig, besvek mig, så att jag åt ", lydde det Eörsta försöket till en ursäkt, varom historien har något att förmäla.
Men len första ursäkten har haft långa ra- der av andra i släptåg, utan att efter- Följarne kunnat göra anspråk på den bittersta originalitet.
Adams söner ha alltid skyllt sina olater på kvinnan, mest öppet och ohejdat kanske under medeltiden, hå deras enda läromästare, kyrkan, åtog sig besväret att skaffa de nödiga formlerna.
Härom får man all kunskap man kan behöva genom en i å r utgiven, mäkta rolig bok av profes- sorn i kultprhistoria i Helsingfors, Hjalmar Crohns.
Den borde egentli- gen haft ovanstående titel med något förtydligande tillägg möjligen, men har nu tyvärr fått den ur tidningssyn- punkt något anskrämliga: " Legenden och medeltidens lat5nshxa predikan och ' exempla ' i deras uärdesättning av kvinnan. ".
Det ä r skada, ty den skulle eljest kunnat framkalla riktiga högti- der av skratt, åtminstone hos den al- d r i g så litet latinkunniga allmänheten; den är nämligen till följd av sin nå- got delikata uppgift mera latinspäc- kad än vad som för en realstudent vo- re behagligt, och jag kan tillägga, att den inte heller är riktigt lämpad för högläsning i vilken familjekrets som helst.
Detta betyder emellertid ingen- ting nedsättande; boken hör säkerli- gen till det gedignaste, som den veten- skapliga forskningen i medeltidens kulturhistoria har att uppvisa, och nog har även den, som är mer beläst på området än undertecknad, här mycket nytt att inhämta.
Författaren börjar med ett citat från Harnack: " Man kan i våra da- mr inom protestantismen svårligen göra sig ett begrepp om den betydel- se askesen haft i 4 och 5 århundra- det e.
Kr., om huru den behärskat människornas fantasi och tankelivet i hela dess vidd.
I grund och botten var det därvid fråga om ett enda: avhållsamhet från sexuella förbindel- ser. "
Eiler som Crohns formulerar det: " kampen mot rasens ande ä r €ör den kristne bjudande plikt, jungfrulighe- ten dygdernas blomma. "
Boken avser nu att visa hur denna ideströmning un- der medeltiden påverkat den allmänna uppfattningen och " lyckats vidmakt- hålla en opinion, stor nog att leva kvar också inom den protestantiska värl- den ", och detta fast denna icke skrivit askesen på sitt program.
Slutligen hur med föraktet för släktuppehållelsen ock- så ' följde föraktet för kvinnan som " det lägre könet ".
Författaren vore na- turligtvis icke den allvarlige veten- skapsman han är, om han icke på sam- ma gång påpekade hur denna sist- nämnda uppfattning funnits långt före kristendomen och hur å andra sidan kyrkan både medfört relativ frihet för kvinnan och bidragit till det sedliga li- vets renande.
Men det kvarblivande to- talintrycket av hans bok blir dock, att den katolska kyrkan under medelti- den på samma gång genom sin popu- lära uppbyggelselitteratur givit riklig spridning åt den uppfattning av kvin- nan, som än i dag bestämmer skämt- tidningarnas billiga kvickheter.
Prof. Crohns material har varit dels helgonlegenderna, dels den mycket rik- haltiga medeltida predikolitteraturen, inte bara de otaliga handskrivna postil- lorna, utan också de för predikanter avsedda " exempelsamlingarna ".
Dessa vor0 " uppbyggliga " och " sedelärande berättelser ", till för att på samma gång hålla åhörarne vakna och låta prästerna slippa bereda sig och få " sova lugnt "; en av dessa, med register omsorgs- fullt försedda samlingar hette verkli- gen " dormi secure! "
Här utmålas jungfruligheten överallt som " dygder- nas ädelsten, änglarnas syster, kyrkor- nas fackla, själarnas ljus ", och sjunger man äktenskapets lov, är det endast för så vitt det kan skänka oss ett jung- fruligt släkte, eller som det på kyrko- fadern Hieronymus ' granna språk he- ter: " Jag väljer rosen ur törnena, guldet ur stoftet, pärlan u r snäckan. "
- " Giftermålet är en kort glädje och ett långvarigt elände ", och håller man predikningar därom, så är det, för att man måste göra det bästa möjliga av ett naturförhållande, som man ändå inte kan slippa ifrån, om kyrkan skall kunna få nya medlemmar.
Men att det är männen, som ensamma hållit alla predikningar i världen, det förklarar bäst det faktum, att de förmaningar de innehålla nästan uteslutande rikta sig till kvinnorna, såsom de både fysiskt och psykiskt sämre funtade.
Medelti- den hade en fysiologi för sig själv, och den lärde, att kvinnans kropp, " så- som mera vätskehaltig ", också var me- ra njutningslysten - därför är det all- tid kvinnan, som är den förförande par- ten, mot vilken man måste härda sig genom kallt vatten, bön och arbete.
" Från hjässan till fotabjället finnes hos kvinnorna icke ett ställe, som icke är en snara för ögonen; att röra vid dem är liksom att röra vid en skorpion, och en vacker kvinna är ett tempel, byggt över en kloak. "
Man bör inte önska sig en vacker hustru, emedan det ä r svårt att vaka över vad d a tycka om,.
och icke en ful, emedan det är föga glädje att äga vad ingen frågar efter.
" Den urgamla sammanställnin- gen ' vin och kvinnor ', säger författa- ren, " som så kärnfullt och eftertryck- ligt rubricerar den ena hälften av män- niskosläktet som njutningsmedel for den andra vid sidan av alkoholen, åter- firina vi också här. "
I medeltidspredikans syndaregister för kvinnan finna vi också niassor av gamla bekanta, t. ex. käringen mot strömmen, hustrun, som kröp in i ug- nen, därför att mannen förbjudit det, och därför naturligtvis blev ihjälsla- gen, kvinnan, som plundrat en ung riddare på hans dräkt och sedan grät, därför att hon inte också tagit skjor- tan av honom!
Det är, som vi se, rike- domar av nya bevis på folksagans vandringar genom kyrkans förmed- ling från Österlandet och antikens värld till vår egen.
Kvinnans behag- sjuka är här som överallt det omtyck- ta temat.
Man skulle lättare kunna rengöra ett stall på tjugufyra hästar än en dam blir färdig med sin toalett; deras släp är åkdon för smådjävlar, u r kläderna kommer malen och av Aiitid välsorterat lager i iöräelairtiga prislägen.
specialit6: J.
A.
WE ' JTEBGIRENS FABBJKATEB.
kvinnorna mannens.
synd.
Och får kvinnan någon gång beröm, vilket ock- så händer, så hämtas det u r legendens samling av asketiska och försakande hjältinnor: " våra dagars kvinnor äro helt annorlunda ", säger predikanten.
Legenden saknar emellertid inte sin poesi, ibland fasaväckande och hemsk i sin skildring av det självtagna mar- tyrskapets hjältemod, ibland full av drastisk humor i utmålningen av den fruktlösa kampen mot " rasens ande ", alltid med den naivitet, som gör medel- tiden så rörande även i dess värsta vidskepelse och sinnlighet.
Här finna vi eremiten, som möter sin mor en- dast med slutna ögon, emedan kvin- nans anblick är farlig, eller den gam- le prästen, som förfärad rusar upp från sin dödsbädd, emedan hans syster lyss- nat efter hans hjärteslag.
Men här träffa vi också på den pedagogiska abedissan, som när den unga nunnan första gången får se en get, säger hen- ne, att det är en äldre kvinna, som le- vat i världen: " När sådana bli gam- la, få de horn och skägg. "
Det temat har många variationer, bl.
a. i histo- rien om den unge munken, som på vandring med sin fader, eremiten, för första gången möter några kvinnor och på sin förundrade fråga får tili svar, att det var gäbs, och sedan efter hemkomsten sätter sig att gråta över sin tarvliga mat, emedan han så gär- na ville ha en gås, " bara en enda ".
Temat går också igen i berättelsen om den fjärran från världen uppfostrade prinsen, som äntligen skulle fB.
se och lära sig något.
Man visade honom " höviska kvinnor och fagra, dyrliia klädda ", faderns skatter, hästar och vagnar, och nämnde alla ting vid namn, men om kvinnorna sade man: " de äro djävlar, som svika och dåra männena. "
Resultatet blev emellertid, att när kungen frågade sin son vad han mest tyckte om av det han sett, gossen utan tvekan svarade: " Fader, intet utom djävlarna, som svika män- nena - mer åstundar jak dem än allt det andra jag haver sett. "
" Du driver ut naturen med högaffel, men hon kommer alltid tillbaka ", sade de visa gamle.
Och så kom refor- mationen och gjorde äktenskapet till en samhällsplikt och kvinnan till ett slags nödvändighetsvara för mannen, visserligen lite drastiskt även det och inte obetingat vördnadsfullt, men dock bättre och sundare än att kalla henne djävul.
Och så kom vår egen tid med kravet på den individuella kärleken och det andliga kamratskapet mellan makarna Här kommer till samhädls- plikt och folkhälsa något ännu mera: skönhetens solglans över ett livsdjup, inför vilket det förgängliga i all sin allmängiltighet dock bara blir till sym- bol av något högre.
Prof. Crohns egen uppfattning av " kvinnan " är tydlig och klar, som ' vi redan sett av ett par citat, men den framgår också i sin mån redan av fö- retalet, där han främst tackar sin hu- stru, som varit honom till oersättlig hjälp vid det krävande arbetet i " smått och stort ".
Tillsammans med Yrjö Hirns ut- omordentligt intressanta bok, " Det he- liga skrinet ", bildar Crohns bok en för- träfflig vägledning i studiet av medel- tidens själsliv.
&amp; dia Wahlström.
Dansk Kvindesamfunds Fellessty relse har beslutat sätta sig i spetsen för en insamling bland Danmarks kvinnor för resande av en ryttarstaty av drott.
ning Margareta till åminnelse av kvin.
Förlagsaktiebol.
Söderström di Comp., norösträttens seger i Danmark.
" Om Helsingfors.
IV &amp; 244 sid. Pris kr.
4: 25.
70,000 danska kvinnor giva 1 kr.
var är uppgiften löst, och ingen har at denna anledning blivit bragt till tig garstaven, trots dyrtid och världskrig " säger förslagsställaren, fru Gyrithe Lemche, i Kvinden og Samfundet.
När skola svenska kvinnor få si1 Fredrika-Bremer-staty?
Skola de få ANTON BRODEN @ JURIDISKA sy &amp; resa den till minne av sin rösträttsse ger och när skall det bli?
U. Telelon 201 (L8 68 VASTEBLANBOATAN SS, STOCKHOLY.
Rikstelefon 144 68.
I IU Utför alla Juridiska o. PBiVAT.
DETEKTIVA uppdrag diskret.
!ort och biiiigt.
Hos världsrörelsens ledare.
i * STOcKEOLlK Gamla Kangshalmsbrogatan W f r h Drottninggatan) (andra h-t a r e &amp; ger (If flnarr ocb rakiarr MUBLER i ek, mahogny, valnot samt andra $ träslag äfven m&amp;lade, till billigaste priser.
Allm.
Tel. 11410 Rike Tel. 6505 fl - 0-.- .. C3. --- I a Flyglar,.
Pianinon och orglar i konstruktion och kvalit6 oöver- tr %ffade.
- Högsta utmärkelser &amp; flera världs- utatilllniigar.
Begär priskurant fi %n Kungl.
Hovleverantör.
IL-B.
OSTLIND &amp; ALMQUIST, MVlKAm Brevkort med ovanstdende karta utuisanae kvinnorösträttena ställning i de nordiska länderna bör begagnas av alla rösträttskvinlaor.
Rekvireras il Rösträttsbyrån, 6 Lästmakaregat., Stockholm.
Pris 5 öre pi st. eller 4 kr.
pr 100.
Ofdia och - rösträtten.
Av Maud Bell.
Översättning från engelskan av Ellen Wester.
, 3 ROSTRifkTT FOR KUIHNOR N:R 17 Då jag var borta härom dagen och inte hade någonting att läsa, var jag nödsakad att taga till de dramatiska ar- betena av en författare från lW-talet, som var i ropet på sin tid - en viss William Shakespeare.
Då jag läste hans skådespel - och jag kan säga, att jag läst de &amp; förr - blev jag slagen av det moderna hos hans kvinnotyper, så olika de " kvinnans-plats-är-i-hemmet ", som framställas av senare författare.
Där är Rosalinda, tiil exempel, som kiär sig i jacka och vidbyxor och dra1 u t för att söka sin lycka med en glädje&lt; som visar att hon var trött på livet vid hovet och längtade efter ett skämt, Där är Viala, skeppsbmten på en främmande kust, med sin ende manli- ge släkting drunknad, utan penningar, men hon ger sig blott föga tid att grå- ta, utan samlar sina krafter, och inse- ende att hon måste förtjäna sitt uppe- hälle, gör hon upp en plan, klär sig därefter och börjar sitt nya liv, utan fruktan och med glatt mod.
En nitton- de seklets hjältinna skulle ha gråtit sig till feber, fått svimningsanfall och nervattacker, sknlle inte ha haft den avlägsnaste tanke på att rätta sig eftei omständigheterna och s k d e till sis1 ha fått lungsot eller råkat i olycka.
Shakespeares unga flickor äro fnlikom Av Helene Berg.
Ur den danska tidningen Kvinden og Samfundet hämta vi följande skildring av ett besök, som en av de ledande danska rösträttskvinnorna, fröken Helene Berg, ny- ligen gjort hos mrs Chapman Catt i hög- kvarteret i New York.
I tjugonde våningen i n:r 303 på Fifth Avenue i New York har staten New Yorks kvinnorösträttskampanj sitt huvudkvarter.
I en lång rad kon- torslokaler - ej mindre än 13 ' - sitta kvinnor och arbeta dag efter dag, från morgon till kväll, på detta enda: att göra allt som står i människomaktj allt som står i kvinnors makt för att vinna seger i staten New York i år.
Den 2 november är-den stora dagen, då frågan om kvinnorösträtten skall föreläggas de enväldiga manliga väl- jarna i denna stat.
1,900,000 män skola denna dag avge sin röst för eller mot kvinnans rösträtt.
Och i medelpunkten för denna verk- samhet sitter Amerikas populäraste kvinna, den över allt i världen, även i Danmark, mycket beundrade och myc- ket älskade Carrie Chapman Catt.
Då beslut fattats om rösträttskirm- panjen, valde man henne till dess ord- förande.
Helt naturligt.
Hur skulle man kunnat få någoh bättre?
Hon är den födde ledaren; det veta alla, som följt hennes arbete som den internatio- nella kvinnorösträffsalliailsens ordför rande.
Hissen, har fört mig upp genom de 2O våningarna (i mitt stilla sinne tac- kade jag hissens uppfinnare för att jag slapp att gå uppför trapporna.
Emel- lertid hade man väl knappast byggt 20-80 våningars hus, om ej hissen ex$- sterat först), o &amp; nu sitter jag i ett stort, ljust arbetsrum med en hänföran- de utsikt över tak, torn och broar; hit upp når icke gatubullret, det är all- tid eii god sclk hos skyskrapo~ma.
På alla väggar hänga kartor och planrit- ningar; på bord, stolar och golv ligga massor av trycksaker, mitt på golvet står ett jätteskrivbord belamrat med papper.
Här är det centrum, varifrån alla rådar löpa ut, och här sitter mrs Chapman Catt som den som har mest kråttom mitt i all brådskan och ändå så oföränderligt lugn.
Intet kan &amp; ra hennes jämvikt eller den stillhet, som ligt i stånd att taga vara på sig själva, €ör det onda i världen.
De &amp; a det med kloka, klara ögon, och med ett enda undantag leka de ej med faran.
Detta enda undantag ä r Ofelia, och hon är också den enda av Shakespeares hjältinnor, som inte kunde hjälpa sin älskade i hane besö- kelses stund.
Dock har Ofelia en ur- säkt; till och med Portia, Brutus ' maka, tillskrev sin själsstyrka den omstan- digheten, att hon haft en " sådan far och en sådan man ", varemot Ofelia hade särskild otur med sina manliga anhöriga.
Hon synes ha varit moder- i hela stycket nämnes e j hennes lös mor och uppfostrats av sin far " en ledsam gammal narr ", och den obehaglige unge mannen, hennes bror Laertes, utan att ha .haft wn enda god kvinna till vän.
Ty drottning Gertrud, som höll av henne, kunde inte ha nå- got särskilt gott inflytande pik en upp- växande flicka.
Således växte den " vackra Ofelia " y p, självmedveten och mognad i förtid och med en för hennes ålder icke vanlig kunskap om kärlekens avigsida.
Den enda ljusa sida jag funnit hos henne är hennes ord, då Laertes orerar om Hamlets an- tagligen vanhederliga avsikter och hen- nes plikt att taga sig i akt.
Hon sva- rar då: och de ha ögonen öppna - - - - Rdsohaifirman RRERBERG och SCRRODER Lnntmakirepatan 7 (h t h e t av Krng@.)
StoBlrhoim.
FAMILJEBATT AI ' V8- .Iltid och oföränderligt år efter år vilar över henne; människor komma och go, frågor ställas oupphörligt till henne; i varje ögonblick måste hon fälla ett avgörande.
Men hon förlorar aldrig tålamodet; hon ser på allt och alla med samma lugna, milda blick, talar långsamt och väl överlagt, är lika vän ' tig, nästan kärleksfull, mot alla.
Hon börjar vårt samtal med att be mig framföra hennes varmaste lyck- önskningar till de danska kvinnorna.
- Det var för mig en stor missräk- ning, om också inte överraskning, då kriget, som avbröt så mycket gott och nyttigt arbete i världen, också avbröt arbetet på grundlagssaken i Danmark.
Det blev därför en stor och glädjande överraskning, då arbetet åter togs upp i mars.
Icke endast, om också först och mest, för kvinnorösträttens skull, men också därför att det gjorde gott att se att det dock fanns en plats på jorden, där man satte sig emot att stå stilla eller gå tillbaka; där man ville fram, även under de svåraste förhållanden.
J a g har alltid älskat Danmark; nu älskar jag detta lilla land i norden mera än någonsin.
Säg &amp; et till era landsmän.
Nu blir det nästa att se hur de dan- ska kvinnorna använda sin röst- rätt - - - När komma kvinnorna i alla Ameri- kas Förenta stater att s t å vid sidan av sina danska systrar?
frågar ni.
Ja, här i staten New York skall det av- göras den 2 november i år, om denna del av Amerikas kvinnor skall nå fram till den punkt, där våra danska systrar nu stå, eller om vi fortfarande skola använda krafter, energi och pengar på att kämpa för vår första medborgar- rätt i staten i stället för att använda dem till att arbeta för statens framsteg och utvecklind Som aldrig förr sätta vi denn &amp; gårng in alla krafter, som vi kunna väcka och vinna för vår sak och som vi kun- na uppbåda inom oss sjilva.
Hela staten ä r delad i kampanjdi- strikt; tusentals möten hållas runt om- kring i alla städer och mindre samhäl- len; i samlingslokaler, på gatorna, i verkstäder, på fabriker och överallt där vi kunna komma åt.
Massor av Och AMeMhp#tVbte?, Bosldllnadei fr entamenten) samt bvriga juridiska uppdrag.
FERM EXPEDITION.
MODERAT ARVODE.
trycksaker skickas ut i en ständig ström, tidningarna innehålla nästan dagligen artiklar antingen för eUet mot.
Motartiklarna ombesörja våra motståndare, men också därigenom agiteras det.
Den betydelsefullaste &amp; - tationen är emellertid kanske den, som sker genom besök i hemmen.
5,000 kvinnor gå varje dag, två och två, från hus till hus och tala med varenda man, som den 2 november skall avge sin röst för eller mot kvinnorösträtten.
Av alla valmän fordras ett bestämt svar, och alla bokföras under en av de tre rubrikerna: anhängare, motstån- dare eller likgiltig.
Hos motståndarna och de liggiltiga kvarlämnas litteratur, innehållande sinror och fakta från de stater, där kvinnor äga politisk röst- riitt.
Hela vårt agitationsarbete är klart och fast organiserat in i de minsta de- taljer.
Vi ha 20 organisatorer i arbe- te; hela staten är uppdelad mellan dem, och de resa oupphörligt omkring och organisera lokala rösträttsföreningar till kampanjstationer, varifrån adta- tionen kan föras ut i var vrå och nå vartenda hus och varenda valman.
Den 12 oktober skall en jätteparad genom New York äga rum, och den skall kulminera i ett imponerande massmöte.
Vi f &amp; god hjälp av männen; vi ha många anhängare bland dem, de hjäl- pa oss med möten, med tidningsartik- lar, med agitation på tåg och i spår- vagnar på väg till och från sitt arbete och på många andra sätt.
De hjälpa oss även ekonomiskt, Våra flesta och största bidrag komma emellertid från kvinnor.
Vi ha nu fått in l %,OOO dollars till vår rösträttskampanj; därav inflöt0 15,000 dollars vid ett enda möte här i New York, där över 1 O, OO aktiva delta- gare i kampanjen vor0 närvarande, till största delen kvinnor.
- När så stora insatser gjorts, ste segern vara viss.
Mrs Chapman Catt sluter läpparna tätt och ser ut som en s h x.
- Vad vi ha mot oss?
A- Qarpå den odriiglige pedanten sva- lenskap var låtsad; hon lät Isig be- rar: O, var Iuga för mig.
På det sättet blev Ofelia avspisad, och hon hade allt för väl lärt sig sin plats för att våga protestera mot sin fars och brors misstro till Hamlets kärlek.
J a g undrar, vad Beatrice skul- le ha gjort i så fall?
Om man befailt henne att återsända sin kärastes brev och inte tala med honom mera, skulle h m ödmjukt ha svarat: " Jag skall ly- d a m i n herre "?
Jag tror det inte.
Att döma av vad man s e t om den damens slagfärdighet, skulle det h a blivit en ganska skarp tvist.
Men Ofelia gör som man befaller henne och återsänder Hamlets br ' ev utan ett ord eller en rad, som visa att hon gör det av tvång, att hon alltjämt litar på honom och att hon, fastan hennes tillit e j kan ge sig uttryck, dock tror som förr hon trott, fast lydnad nu är hennes lott.
Hon måste ha känt honom mycket bättre än hennes far gjorde och åtmin- stone lika väl som hans mor, vilken trodde att hon " skulle ha blivit min Hamlets hustru ", och man kan med skäl undra, om hon var lika förvånad som hon låtsade, då föijden av de till- bakaskickade breven blev, att Hamlet I - men min bror, kom till den kammare, där hon satt gör ej som vissa slemma präster göra, och sydde.
Om han där furnit en star- som visa brant och törnig väg tiII himlen, kare kvinna, hur olika skulle då inte men gå som liderliga säliar själva, hela dramat ha utvecklat sig.
Ofelia ej aktande sitt eget rfla.
var ej klok nog a t t inse, att hans ga- - dragas av de nedhasade strumporna och den övriga förklädnaden, som inte skulle lurat Perdita i fem minuter, och varåt Beatrice skulle haft svårt att låta bli att skratta.
Inte heller hade hon nog fantasi för ' att sätta sig i n i det förfärliga i hans tillstånd, om det varit verkligt; hon kände endast att.
detta var en ny hyllning åt hennes be- hag och skyndade sig genast att berät- ta det för sin far och att låtsas mera förfärad än hon verkligen var.
Det är så kvinnligt att vara rädd, men det var kanske inte Ofelias fel utan hen- nes otur, att hon var så enfaldig, men hur olika hade det inte vant, om Ham- lek kärlek varit annorlunda?
Han kom till henne, bekymrad, osäker, full av oklar skräck, nära att fatta stora beslut, i behov av sympati och visa råd, och han fann en flicka, vars enda tanke var den, att hon var vacker nog att förvrida huvudet på en prins.
Desdemona skulle ha lockat hela hi- storien ur honom och aldrig Iåtit ho- nom se, hur hon ryste därvid; han skul- le ha vetat, att hon stod vid hans sida i den onda tiden som i den goda.
Lady Macbeth skulle, då hon sett hans tve- kan, hans tvivel, den ångestfulla obe- slutsamheten i hans sinne, ha planerat för hans framtid, innan han lämnade kammaren, och skulle ha sett till att han genomförde dessa planer.
Som det nu var, " forskade han så skarpt uti Ofelias anlet, som viile han det måia ", och då han e j fann vad han sökte, J
- 4 - BarnmoFakan Svaret kommer med en för hennc mycket ovanlig snabbhet och häftig het.
- Allt vad som finns av last i dennr stat.
Alla rusdrycksintressets krafter och de äro utomordentligt starka i po litiskt avseende i detta land; alla SOR fabricera, sälja eller på annat sätt hl fördel av största möjliga alkoholför brukning.
Prostitutionen och vita slav handeln är mot oss.
Okunnighet ocl dumhet är mot oss - Vårt samtal avbrytes tvärt.
Vagner väntar, som skall föra mrs Chapmar Catt till stationen, variirån det bär aT på en snälltågsresa till alla de viktiga ste punkterna.
Där vänta henne an strängande dagar.
Varje dag resor kommitt6sammanträden och myckei annat, varje afton offentliga möten.
- Tag vara .på er själv.
Kom ihåg att efter den 2 november och efter kri, get kommer den internationella allian sen att åter kräva ert arbete och ei personlighet.
Efter alla de nederlag in.
ternationalismen lidit i denna förfarli.
ga krigstid, blir den, som kan arbeta på att hela det söndrade, en valsignel.
se i världen.
Hon vinkar ett ja och ett löfte, och BB försvinner vagnen i gatans bullei och trängsel med den kvinna, som mei än de flesta har gåvan och kraften at1 sammansmälta det till synes oförenli- ga och att få harmoni och sympati at1 växa.
Från vår läsekrets.
ETarin K i n d v a l l Kvinnor såsom läroverksiärare.
Undertecknad har med stort intresse ti git del av de inlägg i ovanstående ämni som förekommit i Eder ärade tidning oc nu senast av Gnlli Petrinis, den 15 augr sti införda h~rmfyllda bemötande av Uvei styrelsens yttrande.
Utan att vilja gå i på förf:s resonemang i övrigt, är det e passus, vid vilken även en icke fackma måste stanna.
Det heter: " Utlåtandet gör, i sin helhet med sil myckna prat och sin ohöljda partiskhet el rent pinsamt intryck, och den enda slutsat man kommer till vid genomläsningen äi vi måste laga att vi få åtminstone el kvinnligt läroverksråd. "
&amp; r detta verkligen den enda slutsats ma kommer till¶ Den slutsats underteckna och säkert många med mig kommer till är vi måste laga att vi få röstrqt.
Då man hör, vad det betyder att kvin norna äro väljare, och hur detta inverka på deras ställning på alla områden i d länder, där kvinnorösträtten är genomförc kan man icke tro annat än, att om kvin norna hade rösträtt i Sverige, skulle nå got sådant bom de nu pågående försöke att förfuska 1909 års grundlagsändring var, en ren omöjlighet.
Självförsörjande och rösträttskvinna.
- De efterblivna.
Nyss återkommen från ett nordiskt skol möte kan jag e j underlåta att meddelr Rösträtt för Kvinnor, att såväl danska son norska mötesdeltagare vid flera tillfällei vid tal om kvinnans politiska rösträtt ut Sigtuna F. K.
P.
R. hade den 25 juli an- tryckte sin förundran över att svenskarnr ordnat offentligt möte med föredrag av fru Ella Billing från Stockholm.
Fru Billing i detta avseende äro s &amp; efter sin tid i för talade över " DA fosterlandet kallar " och hållande till de omgivande länderna.
När det i Sverige icke tyckes flnnaa de framhöll, h u m särskilt de allvarstunga tider, som vi nu leva under, ställa stora företående för kvinnornas rättfärdiga krav krav på kvinnor såväl som män, att kvin- Bom de omgivande länderna visat, vore de norna utan knot påtagit sig de bördor som icke tänkbart att Företa kammaren skullc fosterlandet behövt pålägga dem, men att vilja gå med på ett förslag att till att börjr de också fordra, att fosterlandet skall anse med giva åtminstone de självförsörjande dem som fullmyndiga medborgare och ge dem de rättigheter, som följa därmed.
Den ikattebetalande svenska kvinnorna röst ganska talrika publiken åhörde med stort rättl Detta är en så hovsam begäran at1 intresse fru B:s framställning, som säkert icke ens Första kammaren borde kunna ne.
gjorde god verkan på dem, som kanske ka den.
förut stått tveksamma inför kvinnoröst- Skattebetalande, självförsörjande svensk rättsfrågan.
Frn B:s föredrag blev under de följande veckorna i sin helhet infört i hinna, som känner berättigad harm övm Sigtuna Tidning och kom därigenom en xti ej ha samma anseende som hennei medsystrar i nordens övriga länder.
större allmänhet till godo.
Föreningsmeddelande.
han drog en suck så tung och så erbarmlig och sh djup, som vilie hela hans lekamen sprängas och givas UPP, och gick s &amp; förtvivlat övemgad om att hon varken kunde fatta hans bekymmer eller bevara hans hemlig- het.
Och i samma ögonblick han gått, skyndade .hon att berätta det för sin far och s &amp; ut som en kattunge, som lyckata stjäla grädden.
Sympati med hans tydliga bedrövelse synes hon in- te ha haft; det förefaller ej som om det stört hennes frid, att hennes fars misstro och hennes egen köld for- stört Hamlets liv och rubbat hans för- stånd; på det hela taget var hon stolt däröver, som över något, vilket säker- ligen inte hänt andra flickor vid hovet och som gjorde henne nästan lika in- tressant, som om Hamlet gift sig med henne.
Hur olika skulle inte Julia sett saken, om Romeo blivit tokig av kär- lek tii henne?
Hon skulle inte ha sam- tyckt till att nyttjas som lockfågel för statsändamål och nästan omedelbart efter det sorgliga uppträdet förmå Hamlet att tala, medan kungen och hennes far lyssnade bakom förhänget.
Men Ofelia hade så liten självaktning, trots sin visade jungfruliga blygsam- het, och så litet kansla för den sanna kärlekens helgd, att hon inte gjorde in- vändningar.
Hon hade inte en gång forathd nog att vara religiös och, sam- tyckte till och med till att låtsa läsa böner för att göra sig mera tiildragan- de för sin tilibedjare.
itoslagsgatan 20, Stockholm.
Emottager patienter i sitt hem.
Trevliga enskilda mx med elektr.
ljus.
Qod omsorgstull vaid.
Rikatel.
Vasa 464.
Ailm.
Tel. 2244f Babyiåda - a 5 kr.
InnehUiande 2 omgängar = 12 st. vlllsydda plagg fö den nyfödde.
Haria Edgrens Vitvaruaffär UMEA.
iig.
SQ kom tragedien med fadrens död, bch Ofelia, som inte hade några andra ntressen än hemmet och sina känslor, ilev tokig av slaget och sorgen.
Se- lan följdeadet ömkliga slutet o &amp; bro- lrens sista låghet.
(Forts.) - \ dD * dGNXNGm€SYRA hiBlrsförmedlingar uthyrningar m. m.
Juridiskt iämnas.
R.
T.
12680.
Anna M. Rettig A, T.
1 ~ 1 ~.
.
[SY SJÄLV EDER HATT [f t Stor besparing I N Y ~ S 1 L " I N G DAAfEMTFORBfAR inkomna.
Specgjorda förhemqning.Pris 1.95 t BARNHATl ' FORMAR.
Pris 1.50 TAGELFLATOR Kr.
0.25 pr mtr, Kr.
2.25 pr 10 mtr.
HATTBLOMMOB &amp; FANTASIEB iiii montering av ha&amp;.
Bnormt billiga priser.
Qratis rAd gives av i facket kunniga damer Louise Blomberg TVAL- &amp; PARFYMHANDEL Riks 1726.
5 ' 1 Drottninggatan 57.
Allm.
1410.
Skånska Handskmar asine t 39 Vesterlänggatan 39 REKOMMENDERAS I Etablerad 1819 42 JARNTORQSGATAN 42 Allm.
Tel. 2817.
Allm.
Tel. 14168 Kammar, Borstar, Svamp m. m.
PENSIONATET Hamntorget 8 (via Angf&amp;rgestationen) IfELSINEiBOBO tekommenderas aboaneqter och resande.
Tel. 1005.
Q1ueortsnidt lager av in- och utlWdska H a n d ~ k ~ oeh Vantar.
PnrtymM och hemekipe- m. m.
Medlemmar i F. K.
P.
R e r h h rabatt.
JACOBSONS VÄIiKÄNDA TAPISSERI-APPAR I) M B Grefturegatan, vid Tattersail.
LO % RABATT För resande att beakta!
- I VAROR - FRITT VAL.
Lööfs hoteii ARVIKA rekommenderas1 A. WAHLGREN Syster Astrids spådbarnshem SLAKTERI &amp; CHARKUTERI 15 €3 Nybrogatan 15 B m u n d a, Stockholmsvägen 22: Även klena mm mottagas till god, sakkunnig vård.
Refe enser Prof. E. Alin.
Förfrågningar alm.
Tel, tåeunda 361.
(s.
T.
A.
8 ' 71426) Siiilers " English SchooP Tfiirhovsg&amp;n 6.
Ällm.
Tel. m e r 6286.
Zngeiska lektioner o. översättningar.
- Om B a d e t, som det är antagligt ANNIE I. SCOTT.
misstänkte närvaron av gömda lys &amp; nare, så snart Ofelia så tydligt kom i hans väg, kan han inte ha satt henni högre för den låtsade värdiga förbe hållsamhet, varmed hon återgav honon: hans nyligen skrivna brev, och hor Bck säkert mera än hon väntade a3 3cimmanträf€andet och blev verkligex janska illa skrämd.
Men fastän del mr tydligt för den lyssnande kunger %tt " hans tal om än i formen någoi rubbat, e j är vansinne likt ", anser Ofe.
ia, den vackra egoisten, Hamlets till.
stånd endast oroande för henne sjäh) ch beroende på hennes köld, och hen.
nes far höll fullkomligt med henne Fastän en del kvinnor.
visst inte, kulle ha strävat efter Hamlets säll-; kap efter hans ohövliga anmärknin- rar för ett par timmar sedan, var Ofe- ia alldeles förtjust över hans önskan rtt sitta vid hennes fötter samma af- on under spektaklet och beredd for innu en mild flirt inför alla de andra iovdamernas ögon.
Kanske hade hon iört vad kungen sade, d i han smög lort bakom förhänget, och inte var led- m att visa honom, att han misstagit V A R cfrevtarSgpt.n OCH HUR % 24 B W DA-R!
Riks 3054.
Ulm.
8880 I % 23062 mu: 17 Storgatan 17 CHAFtKUTEBI siks 8194 Allm.
8866 BENXXXT!
öppnar den 1:sta Sept.
i sitt hem, Frefg.
!a, III tr., tlilkllppnlngs- oah avpror- dngsbyrh för dit vad tiil barn- och damkltider hörer.
För damer som vilja ny sina klAäer 8jUva eller BOID svända si av hemsömmerskor bör b-n bliva till verklig nytta.
By &amp; är öppen alla dagar med andanty x Mlrd.
d n 10 i. m.
W 8 e. m dessutom Tisd.
och Fred.
mellan 7-9 e. m.
Vidare upplysningar pr Teledn Allm.
1OiS1.
Fru O&amp;an-Kaldbn EXERMAN HAEKANSON FAR @ &amp; KEMIKALIE-AFFARER %ikSkd.
9649.
9 Qref-Thuregatan O Allm.
tel.
REKOMMENDERAR Medlemmar a f F. q.
P.
R. erhdita rabatt.
En beaktad kvinnovädjan.
9649.
Från Ystad till Haparanda anvbdes Den vädjan, som ett antal framstbndt: vinnor i Stockholm inlämnat till konnn: en om nåd för den olyckliga Qreta Holm om varit den ofrivilliga orsaken till der Säljes i varje välilsorterad Parfym- och Herr- .emska gasexplosionen på Scheelegatan ekiperingsaffär för 50 öre styck.
iar i dagarna beviljats.
Greta Holm, son nom kort väntar att bli mor, har redan YSTAD.
efriats u r det fängelse, som under hen- e8 nuvarande tillstånd måste ha förefallil ubbelt dystert och bnthärdligt.
Eon Kam- @ des av sin mor och har fått mottaga långa prov på andra människors medkän- sjuttonde nummer for 1915 innehsller bl.
a.: la i hennes tunga öde.
yvy=rvÅL !sterlin i Idms Hem.
Telniska Fafirik Rösträtt för Kvinnors Det väeentUga.
Arvika F. K.
P.
R. anordnade sommar- 3st med.
föredrag och konsert å Sågudden Kooperptionen, freden oah hrinnonia.
indagen den 22 aug.
Man hade förmånen ledeltidakyrkan och hrinnan.
Av fl.
dr. Lydi0 WWd&amp;öVb.l tt få fru Gerda HeIIberg som talare, och ied stor uppmiirksamhet lyssnades till E06 V &amp; l d l i r O r e h i l e ledare.
Av Heknc~Berg.
Kvinnorösträtt och folkhälsa ", ett före- W a och - rönträtten.
Av dfuud BCR.
Övemiittning rag, som gav mycket av väckande tankar.
f r b engelakan av EUen WeaCr.
esten avslöts med sup6 å villan Sommar- 3 för medlemmar och utomstående.
