# ID: svediakorp-per2597
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,125
# sentences: 546
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


L- ROSTRATTIFÖR KVINNOR Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans politiska rösträtt.
,.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket f6r en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
IV.
ARG.
N r STOCKHOLM, 15 JULI 1915.
RÖSTRÄTT FOB KYIHXOB utkommer den 1 och 15 i var mhad.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan1 Redaktionstid: onsdag och lördag ki.
1 / a3-1 / s4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel, Nom 600.
Alm.
tel. 14729.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Pris för 1915 1 krona.
Lösnummer 5öre.
För utlandet sker prenumeration antingen ge- nom posten eller genom insihdande av l kr.
75 öre i postsnviening till tidningens ex- Dedition.
6 Till våra prenumeranter.
I ' likhet med vad som skett m d e r ett par föregående år kommer under som- maren ett nummer av Rösträtt för Kvinnor att indragas.
Nästa nummer utkommer den 15 augusti.
Kvinnorna och freden.
Internationellt ha kvinnorna gjort sin första stora insats för fred, en snar och varaktig fred, genom den interna- tionella kvinnokongressen i Haag 28 april-1 maj.
Som naturligt är, lades härvid huvudvikten pi3 strävandet att så snart som möjligt få slut på blods- utgjutelsen; for kvinnorna, vilkas dju- paste instinkt det alltid ä r att vårda liv, måste det första kravet rikta sig p ä åstadkammande av fredsslut hellre i dag än i morgon.
Härvidlag ha kvin- norna icke låtit det stanna vid endast opinerandet, utan försökt att gå raka vägen fram för att möjliggöra en med- lingsaktion från de neutrala eller för att åvägabringa någon anmin utväg till fredsunderhandlingar.
I detta syfte resa de två kvinnodelegationerna nu frän regering till regering, i detta syf- te samlas de i dagarna åter i Holiand för att kollationera sina rön och över- väga angående nästa steg.
I närvarande ögonblick ser det också ut, som om en snar fred skulle vara det forsta villkoret för en varaktig fred, Det köpslående, som nu äger rum angå- ende en del neutrala staters deltagande eller icke deltagande i kriget, med löf- ten från båda parternas sida om av- trädande av olika landområden, bin- der händerna på de krigförande och hindrar dem att vid det kommande fredsslutet tillämpa en på rationella och rättvisa grunder byggd landöver föringspolitik.
Aven ur denna syn- punkt bör man följaktligen ge kvinnor- nas medlingsaktion sin fulla sympati, I övrigt har kvinnokongressen i Haag -.
i. i..
.i.
i.i.
.i.
i.i i .i i.
.
m,mm .., .m,.
.
Be menska kDinnoPna6 fk ?d&amp;n %o&amp;a~on.
&amp; %€agen å 348 platser söndagen den 27juni.
Vi svenska kvinnor, representerande alla samhällslager och meningsriktningar, förena oss med de kvinnor yrån krigfirande och neutrala länder, pilka p å kongress i Baag den 28 april-1 maj enigt protesterat mot krigets oförnuft och fasor, mot dess hänsynslösa offrande av människoliv och mot dess skövling av Kulturvärden, som generationers strävan gjort- till mänsklighetens gemensantma egendom.
Vi stå eniga med dem i medkänsla for alla, som p å skilda håll kämpa och lida för sitt fosterland och p å skikda sätt ha att bära de tunga bördor kriget pålägger.
Vi instämma med dem i fordran,, att det göres slut på blodsutgjutelsen genom en fred, som bygges p å rättfärdi- hetens grund, icke p å erövringen;, och som blir inledning till ett rättsförhållande mellan staterna, som möjliggör en fredlig lösning av alla mellanfolkliga tvister.
Tillsammans med dem uttala vi vår övertygelse, att kvinnornas växande inflytande på.
samhällslivet innebär en ny förhoppning om bestående @ ed.
I anslutning till 59cta-gkongresens uppmaning till neu- trala Zänders regeringar att gemensamt erbjuda medling i den pågående striden rikta vi härmed till vår regering - tachsamt erkännande den neutralitetspolitik, som hittills åt c %p.t land bevarat en ställning utafiför striden - en vördsam och en trägen anhållan, att den måtte överväga, gen,om vilka mått och steg vårt Zand kan verksamt deltaea i arhetet för att ernå en rättfärdig och varakt &amp; fred.
anslutit sig till alla de viktigaste av de garantier för en varaktig fred, som den vederhäftiga fredsdiskussionen hittills samlat sig om, och har, som na- turligt är, därtill fogat även det sär- skilda kravet på kvinnornas fulla med- borgarrätt.
Aven detta kan vara och bör vara en verksam fredsgaranti; må kvinnorna härvidlag aldrig glömma sitt oerhörda ansvar, aldrig glömma, att fosterlandskärleken i dess högsta form består i att även det egna landet sätter hänsynen till vad som är rätt framför hänsynen till egen fördel och egen makt.
De svenska kvinnorna hasuttalat sin anslutning till det internationella kvin- nokravet genom mötena den 27 juni.
Det är viktigt, att kvinnorna nu gö- ra det mesta och bästa de kunna.
Det är viktigt för den institutionella fre den, för vars genomförande behövs stödet av en stor och verksam folk- opinion; det är icke mindre viktigt för kvinnorna själva; att handla medför alltid ansvar, och genom ansvar växer man.
0 De svenska kvinnornas fred as ön da^, Den storslagna karaktär, som präg- lade kvinnornas f redssöndag, vittnar om att hos Sveriges kvinnor finns en allvarlig fredsvilja, en brinnande ön- skan att med sin röst bidraga till den massopinion, som fordrar ett slut på blodsutgjutelsen.
Kvinnorna kunna icke stå som stumma åskådare till världsdramat; när varje minut beyder nya liv som offras, nytt blod som ut- gjutes.
Fredssöndagen var ett uttryck för det ansvar, som även Sveriges kvinnor känna inför det ohyggliga, som timar runt omkring dem.
Förbe- redelsetiden var så kort, endast fjorton dagar, och även tiden måste j u anses s o p synnerligen olämplig, men trots detta visar slutsumman det imponeran- de resultatet av 88,784 mötesdeltagare plus 2,472 instämmande från kvinnor, som v a n t förhindrade att närvara.
På de flesta ställen i landet har det varit rösträttskvinnor, som tagit initiativet till anordnandet av mötena, och kan- ske var Huskvarnamötet det centrum, från vilket medkänslan för de krigfö- rande staterna och entusiasmen för fre- dens id6 utstrålade.
I Stockholm vor0 sju möten anordna- de: i Auditorium, Norra latidärover- 14. ket, K. F. U.
K., Enskede folkpark, Södra folkparken, Södra läroverket och Värtan.
Då Auditorium, som rymmer 1,800 personer genast blev fsllt, måste i all hast ett extra möte anordnas i Norra latinlärover- kets aula, och även här måste dörrar- na snart stängas för de inströmmande skarorna.
I Auditorium fungerade frö- ken Anna Whitlock som ordförande, och föredraget upplästes a * fröken Kerstin Hesselgren.
Det var samma föredrag, som upplästes på alla möten i landet, och med kraft betonades däri kvinnornas protest mot blodsutgjutel- sen och deras krav på en snar och var- aktig fred.
" Men ", heter det, " kvinnor- na ha icke blott en plikt att söka få ett slut på detta krig, de ha också en plikt mot framtiden.
Om vi tidigare varit eniga och brinnande för fredens sak, om vi icke lämnat något medel oför- sökt att verka för den, då hade måhän- da världen icke nu varit översväm- mad av blod.
Så visst som vi tro på att en ny, medveten fredsvilja fötts hos kvinnorna ur vär skrigets fasor, så visst måste vi arbe på att vinna inflytande för den.
I den framtida fre- dens intresse begära vi att bli erkända som medborgare. "
Haagdeputationens närvaro gav ökad högtidlighet åt mötet i Auditorium, och det avslöts med Du gamla, du fria.
In- alles räknades 5,411 mötesdeltagare i Stockholm, men denna siffra överfiyg- lades av Göteborg, som på tre möten hade att uppvisa icke mindre än 9,200 deltagare.
I Slottsskogen höllos två fri- luftsmöten, det ena med f r u Frigga Carlberg som ordförande och uppläsa- re av föredraget.
I Strömstad upplä- stes föredraget av d:r Selma Lagerlöf, som även föredrog sin stämningsfulla dikt Margareta Fredkulla.
Över hela landet ha inalles hållits 343 möten, därav 39 i kyrkor och kapell.
De län, som räkna största deltagaran- talet, äro Göteborgs och Bohus län med 12,805 deltagare, Gävleborgs län med 7,328, Alvsborgs län med 6,791 och Mal- möhus län med 6,555..
, Haagkongressens freds- delegation.
De fyra delegerade från kvinnokon- gressen i Haag, miss Chrystal Macmil- lan, madame Ramondt, miss Emily Balch och friherrinnan Ellen Palm- stierna återkommo söndagen den 27 juni från sin uppvaktning i Petersburg.
Deputationen hade mottagits i audiens hos utrikesministern Sasonov, som un- der en timmas tid livligt underhöll sig med dess medlemmar.
Ett par dagar efter ankomsten till Stockholm avreste deputationen till Amsterdam för att där sammanträffa med den deputation som besökt England, Tyskland, Öster- rike, Ungern och Italien och gemen- samt med denna rådslå om planerna för den närmaste framtiden.
.....
" .............. ~ .................... " .. * .. ~., ....., ...................... * ............................ * ... ~~~ Annonsera i Rösträtt för K v i n n o r.
k m d % i i.
.... ....
........ *.
* ...... ...... .............. .......
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
..... 1rn~~rnrn~~~~~ .. m~.~~~~~ ... ~ ... rn~a~rn~rn~.8~~~~~.~ .... ~~.~m~ i p. i. Annonsp &amp; 10 öre efter texten, 12 öre B textsida pr mm.-höjd, spaltbredd 66 mm.
Marginalannons eamt annons &amp; plata 20 öre pr mm.
Arsannonser 20 rabatt, halvära 10 $ rabatt, kvartals 5; C rabatt.
För annons till inf6ring 1 eller 2 gånger torde likvid medf6lja ordern.
Annons bör vara insänd senast 5 dagar före tidningens utgiv- ningadstum till =trätt för Kvinnors expedition, Lästmakaregatsn 6, Stockholm.
För annoneavdelningen: Rikstel.
Norr 600, Allm.
tel. 14729, melian 9 f. m. och 7 e. m.
...................... 8.
m.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
m.
.
...................... m.
.
m ~.
.
m ".
.
m m ".
.
~ m.
8.8 U.
.
.
.
.
.
.
.
.
8.
W.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
:
2 LAGERSONB SKOmAGASIN Jakobsgatan 1 8 - Fredsgatan 8 Am-Bn JOHN Vm LÖFtBEI &amp; C:O Kungl.
Hoiieverantgr B-t.
4 2s Fredsiatan 3, Stockliolm.
-!
Sveriges äidsta, största o. bäst renommerade specialaffär i Siien- &amp; Ylle-Klädningstyger ?i f Kära systrar från alla land, nu sam- lade i mänsklighetens namn!
Då jag icke kan vara bland Er, vill jag åtminstone sända Er en häls- ning, uttryckande min sympati med Ert företag och de bästa&lt; önskningar från mitt, för alla de sins emellan stri- dande folken bl6dande hjärta.
Även för Er kvinnor äro de värden höga och heliga dem Ert fäderneslands män i och genom kriget försvara.
Men Ni vore e5 samlade här för fredens sak, ifall Ni icke ställde mänskligheten högre än fäderneslandet.
Och detta in- nebär, att Ni ej medge det egna lan- dets rätt att handla mot folkrätten för att försvara eller vinna fördelar å t sig själv.
I bekämpen den nationalistiska lära, som säger: ” Då mitt lands väl fordrar det, blir det orätta rätt. ” I viljen sätta in alla Era krafter för att få till stånd en statsrättsligt organiserad fred, eme- dan Ni sett att den väpnade freden framkallat kriget.
Ni vilja folkförso- ning i stället för folkhat.
Därför är min innerliga bön till mot den olyckliga villomeningen att patriotismen bjuder oss att godkänna vårt eget lands alla handlingar, att för- neka dess del av skuld vid krigsutbrot- tet och att urskulda dess rättsvidriga handlingar under kriget.
Era utsikter att nå Era ädla mål vila på möjligheten av varje folks ran- sakan av och domedag över sig själv - i stället för det nuvarande döman- det endast över fienden.
Arbeten även därför, att icke varje ogillande från de neutrala landen, som riktas mot Ert eget, uppfattas såsom fiendskap eller skymf.
Lären Era folk förstå, att den vän ä r den ärligaste, som har mod att visa oss på våra fel och ej endast lovordar vå- ra dygder; ja, att ingen ärlig vänskap består utan en uppriktig självpröv- ning.
En försoning mellan folk, liksom mellan individer, måste vila på ömse- sidig självkritik, och inga händer kun- na utsträckas med den verkliga fredens gåva, så länge händerna hårt sluta sig om den nationella egenrättfärdigheten, Må Ert närmaste mål vara en ändrad folkmening, så väl i fråga om över- skattningen av Ert eget folk som un- derskattandet av fienden.
För denna E r första uppgift önskar jag, att Ni må hämta mod och kraft u r det möte, till vilket Ni nu samlats.
Den danska segern firas i Holland.
För och mot i engelska regeringen.
I senaste numret av Votes for Women ger Martina Kramers en sympatisk skildring 3v de högtidligheter, varmed Hollands kvin- nor firade de danska kvinnornas seger.
Kolland står själv inför en grundlagsän- dring och har därför med största intresse töljt frågans utveckling i Danmark.
Så fort meddelandet om att Danmarks kvin- nor blivit tillerkända sin fulla medborgar- rätt ingått, anhöll styrelsen f ö r Landsför- eningen för kvinnans politiska rösträtt i Kolland om audiens hos danske konsuln i Kaag, Borregaard, som mycket artigt tog rmot de uppvaktande.
Dr. Aletta Jacobs, Eöreningens ordförande, var såsom delta- gare i deputationen från fredskongressen förhindrad att närvara, och det blev fru van Balen, som i hennes ställe framförde de holländska kvinnornas hälsning.
Fru van Balen uttryckte deras erkänsla för Dan- marks regering och Danmarks män, vilkas pärd av rättvisa mot kvinnorna inte bara 3kulle vara till välsignelse f ö r Danmark, utan i dessa tider av mörker visa världen att rättfärdighet ännu gällde något.
A dan- ske konungens och regeringens vägnar framförde konsul Borregaard därefter ett varmt tack till deputationen.
Samma dags afton var ett stort, offentligt möte anordnat, och festsalen var vackert dekorerad i de danska färgerna och i röst- rättens vita och gula.
Sedan en kör sjungit danska sånger, beslöts a t t sända telegram till danske kungen, till regeringen och riks- dagen.
Fröken Martina Kramers framhöll i ett kortare anförande orsakerna, varför Danmarks kvinnor förtjänat sin rösträtt, och h r Marchant talade om vad Hollands po- litici hade att lära av sina danska kolle- ger.
H r Buntsen, en dansk journalist, bo- satt i Holland, framförde på holländska si- na landsmäns tack, vilket livligt uppskat- För svenska rösträttskvinnor kan det ha sitt intresse att se, hur den nya engelska koalitionsministären ställer sig till kvinno- rösträtten, jämförd med den förra liberala regeringen.
I den sistnämnda fanns en ma- joritet av fyra ledamöter, som vor0 för kvinnorösträtten; den nya regeringen räk- nar en mindre.
En allvarlig förlust har blivit kvinnorna tillfogad genom att lord Haldane utträtt ur ministären, men i er- sättning ha de att räkna med lord Selborne, som är en varm anhängare av kvinnoröst- rätten, likaså mr Arthur Balfour.
Mr Hen- derson, ’ arbetarepartiets ledare, utgör ett tillskott av kraft, men lord Cunon, som är ordförande i en förening mot kvinnans rösträtt, blir en stötesten i deras väg.
I sin helhet ställa sig medlemmarna av den nya ministären sålunda: För kvinnans politiska rösträtt: sir Ed- ward Grey, sir John Simon, sir s. Buck- master, lord Crewe, m r Lloyd George, mr Birrell, mr McKinnon Wood, m r Runciman, mr A. Henderson, lord Selborne, mr Balfonr och m r Bonar Law.
.
Mot kvinnans politiska rösträtt: mr As- quith, lord Lansdowne, lord Curzon, mr McKenna, mr Austen Chamberlain, m r Wal- ter Long, mr Churchill, mr Harcourt och sir E. Carson.
Oviss: lord Kitchener.
Ny kvinnlig stadsfullmäktig.
Vid av K.
M:t anbefalld ny röst- sammanräkning för stadsfullmäktig- valet i Eslöv sistlidne december må- nad har de frisinnades kandidat fröken Emilia Lindkvist, föreståndare för S v e riges offentliga arbetsförmedling där.
städes och förutvarande ordförande j F. K.
P.
R., nu förklarats vald i ställe1 för den ursprungligen valde högerkan- didaten.
Fotografier från mötet på Visingsö kunna till ett.
pris av 20 öre pr st. och 1 kr.
för hel sats rekvireras från hr Edw.
Andersson, 5 O. Storgatan, Jönkö- ping.
I I \ T tndes av de närvarande.
Till slut upplä- stes det brev, fyllt av varma välönsknin- gar och entusiasm över rättvisans seger, som från Landsföreningen för kvinnans po- litiska rösträtt i Holland sändes till de två danska rösträttsfäreningarna.
u] 68 VASTERLANQCfATAN 88, STOCKHOLM.
Västerlånggatan f (I. d. Barnängens lokal).
E KAPPAWPÄR 1 Klass Damskrädderi.
[I] Aiitid välsorterat lager i fördelaktiga prislägen, Specialit6: J.
A. WETTEBGIEENS FABRIKATER.
Skolvärldspolemiken ur föräldrasynpunkt.
Föräldrar och målsmän till eleverna vid en viss stads samtliga elementar- läroverk för gossar tillfrågades en gång, vilken tid de skulle föredraga för skolans dagliga öppnande.
Cirku- läret framställde tre olika klockslag att välja emellan.
Omröstningen gav till resultat, att hemmens jintressen be- fordrades högst väsentligt.
Nu till dags ha föräldrar onekligen förutsättningar att i någon mån kun- na bedöma även uppfostringsfrågor av djupare art, då de själva rätt allmänt erhållit vad man kallar uppfostran.
Om föräldrar blivit tillfrågade, huru- vida de för sina söner under elemen- tarutbildningstiden önskade uteslutan- de manliga kraftverkare eller därjämte något kvinnligt inflytande hela vägen, så kanske omröstningen resulterat i önskan att även här pröva en ny re- gim.
Kanske skulle just den kunna föra fram till mål, dem man hittills inte hållit i sikte tillräckligt skarpt.
Om skolan med sina högre medel h a r till mål att bereda gossen för viss po- sition i livet, har den ju i alla fall med föräldrarna det arbetet gemensamt, att hos honom söka utbilda en god karak- t ä r och ideell livsuppfattning, vilket mål u r nationalsynpunkt torde vara värt lika mycket som träningen för karriären.
Och vid arbetet för detta mål kunde en både moraliskt och ur yrkessynpunkt ” förstklassig ” kvinnlig lektor eller adjunkt tänkas taga vara på vissa anlag eller annars motarbeta särskilda andra, för vilka manliga 1ä- rare kanske äga mindre skärpt blick.
Att andra kvinnliga akademici än de allra yppersta skulle segra i kon- kurrensen om plats, kan ej förutsättas.
Alla läroverkslärare, dem underteck- nad k m i beröring med under loppet av d e i i r k a 15 år, mina söner frekven- terade läroverk, visade sig resonliga och tillmötesgående.
En och annan la- de i dagep ett finkänsligt hänsynsta- gande till discipelindividualitet, som fröjdade och ingav största tilltro till uppf ostringsförmågan.
Inte i första taget spanar man upp en kår, som har att framvisa gedigna- re representanter för själsadel än 1ä- roverkslärarnas.
Det fanns emellertid ett par lärare, som genom sitt mera än rimligt svåra humör utgjorde några klassers fasa, liksom det fanns en, som skattade så hårt å t ett visst begär, att lektioner ibland måste inställas på grund av ” sjukdom ”.
Dock ‘ var denne Bacchi- dyrkare så avhållen, att gossarna all- tid funno ursäkter för hans svaghet.
Men att gossarna, och genom dem för- äldrarna, ganska hårt pressades av svå- righeten, för att icke säga omöjlighe- ten, att erhålla betyg i de humörsjukas ämnen, det ä r absolut visst.
Emeller- tid klarades till sist på visst sätt den trassliga härvan.
En av sönerna kom hem en dag och utbröt med tårfylld röst: ” Nu ska jag aldrig mera vara ursinnig på doktor X.
- han har kräf- ta i magen!
Så som han plågas, kan han inte vara annat än omöjlig. ” Dok- tor X. blev inte ljuvligare f ö r denna upptäckts skull, men gossarnas med- känsla hindrade dem att förbittras.
ANTON BRODENIS JURIDISKA Allm.
Telefon 201 88 g * - 47- * $ &amp; “.
.
.
.
.
.m i ASTRID SÖDERQUIST i u till kvinnornas fredskongress i Haag Söhdagen den 27 juni höll härads- ning genom felaktig översättning därstädes blev hövding Karl Staaff tvänne föredrag i alldeles meningslös, h a r hon anhållit om Skåne å platserna Hässleholm och Bö- här f å den införd i dess ursprungliga keberg.
Södra distriktlogen av god- att templarorden hade å den sistnämnda skick: ” Den kvinnliga rösträttens genomförande även hos oss borde icke blott erkännas så- som en plikt emot den nu undanträngda halvdelen av landets befolkning, utan skul- le jämväl tillföra statslivet nya och värde- Yulla insatser.
Det är icke tomt prat, att de politiskt och socialt intresserade kvin- norna hava något särskilt att säga oss.
Jag kan berätta något därom.
Man ser i några av huvudstadens tidningar då och då sig- nerade artiklar av vissa kvinnliga publi- cister.
Dessa artiklar handla ofta om orätt- visor, begångna mot enskilda eller mot en grupp av människor.
De utmärka sig för skarp iakttagelse och ofta flammande harm.
De tala sitt eget-språk.
De äro icke ” gjor- da ”, de springa fram ur ett hjärta, som li- der med andra.
De äro i sällsynt hög grad trosvissa, varma och värmande.
Då jag läst dem, har jag mången gång tänkt, att de svårligen skulle kunna skrivas av man- liga författare, t y de beröra merendels sa- ker, som falla utom den manlige skriftstäl- larens erfarenhet eller intresse.
Men då jag talar om de svenska kvin- nornas insatser, fortsatte talaren, låt oss icke gIömma, att de velat göra en sådan insats just i dag.
Det är ju i dag kvinnor- nas fredssöndag, den dag då de samla sig tiii ett uttalande för freden.
Av allt vårt hjärta instämma vi, tänker jag, i deras ädla önskningar, i deras brinnande vädjan.
Och då jag tänker på våra svenska kvin- nors strävanden i ljusets tjänst och på huru mycket de ytterligare skulle kunna skänka vårt fosterland, om full medborgar- rätt bleve dem förunnad, då falla mig i minnet de underbart sköna ord, Björnstjer- ne Björnson i sin stora kantat ” Lyset ” rik- tat till kvinnorna som medborgarinnor. ” Efter att ha föredragit det antydda styc- ket ur Björnsons dikt avslutade talaren sitt föredrag med följande ord: ” Ja, förvisso är det en stor välfärdsfråga för vårt folk, att politiska företrädesrättig- heter utplånas, att gamla skiljemurar, som verkat söndring och split, falla, att även hos oss folkets vilja och folkets krav kom- ma till sin rätt och att jämväl kvinnorna bli helt och fullt medborgare.
Måtte så utan långa och upphetsande strider ske till vårt svenska folks sanna ära och lyckd! ” m ...
.
.
.
.
A.
T.
5048 Prover t.landsorten@ända # matiso.
framo.
Ett uttalande om kvinnorösträtten Ellen Kels hälsning till Internationella kaiunokongressen i Haag, Som Ellen Keys på svenska skrivna häls- Er: arbeten, envar inom sitt land, av hr Karl Staaff, platsen anordnat en hembygdsfest, och det var i samband med denna hr Staaff höll sitt föredrag om Välfärdsfrågor för v å j svenska folk.
Föredraget be- vistades av en folkmassa, uppgående till 6 ii 7,000 personer, som med spänd uppmärksamhet lyssnade till talaren.
Bland de frågor, som ännu väntade på sin lösning, nämnde hr Staaff även kvinnorösträtten och yttrade sig om densamma på följande sätt, sedan han först erinrat om den seger för folkfri- heten Danmark nyligen firat: N:R 14 FÖR KYINHOR B&amp;3TRkTT - BYRÅ Rikstelefon 144 68.
~tfarda~~r~~~p;;; fort och billigt.
~~ ~~~ * i B Ö S T B k T T F O R KYIHHOB ' 0 1.
P. IIIDERSSOIS NUBELIFFAR y a 0 O ö i $ i STOCKHOLM Gamla Kungsholmsbrogatan 26 (andra huset från Drottninggatan) S t o r t lager a f f i n a r e och enklare M~BLER i ek7 mahogny, valnöt samt ' andra: träslag äfven målade, till billigaste priser.
0 Alim.
Tel. 11410 Riks Tel. 6305 0~ .. 0 ... 0 .... 0 ... ~~0 f O O i i ' Den andre omnämnde hamnade på vårdanstalt för övernervösa.
Mer ingripande och för livet ödes- digrare syntes det, att vissa lärare, själva på andra sidan gott och ont, icke gjorde sig mödan att behålla den personliga avgörelsen för sig själva, utan - ehuru icke kristendomslärare - vid tillfälle rev0 ned på kristliga begrepp.
" Vi ska ' inte tro det och in- te det, har doktorn sagt ", hörde man ofta nog sönerna upprepa.
De flesta föräldrar skulle sannolikt varit tack- sammast, om ingen lärare opåkallad kastat tvivlets brand i unga själar.
A andra sidan hade en kristendomslära- re en så ohyggligt systematisk under- visningsmetod, att gossarna t. o. m. ri- tade upp ett slags kartblad - med vä- gar och etapper - fram till himmelrik.
Hur unga de voro, reagerade för- nuftet mot att tron på den allestädes närvarande på detta sätt kapsonerades.
Dessa små anföranden h a blivit gjor- d a uteslutande för att fastslå: vi äro ju människor allesammans.
Herrar lärare tyckas så tvärsäkra om egen tillräcklighet som uppfostra- re, att de med händer och fötter av- värja intrång på ett gebit, där de av ålder varit ensamma om makten.
Och detta ä r rätt naturligt.
Vem söker in- te mot inkräktare säkra sig sitt eget arbetsområde så gott han kan.
Men då får också detta vara detta: jag behö- ver mitt arbete, som jag tror mig sköta bra och jag vill behålla det i fred.
Det vore rent spel.
Men samma tvärsäker- het med betoning av att kvinnan inte behövs, inte duger, är någonting annat.
Föräldrar bli allt en smula under- samma ibland om hur det på sina håll kan ' st &amp; till med den maskulina till- räckligheten i uppfostringsväg.
Som nu exempelvis " Barbarskogens " illu- strationer till nutida intelligensgrup- per, vilka tvivel kunna e j de väckaf " Beträff ande skildringens detaljer, kan jag endast försäkra, att de äro livets och erfarenhetens, att jag alltså var- ken förfulat eller förskönat ", säger författaren själv i företalet till 5:te upplagan (1908).
Lektor Lunde, h r r Nylen, Winterblad, Mattson och vad de nu heta, dessa her- remän, som tillsammans utgöra en re- daktionspersonal, föra en konversa- tion, vars råhet med nöd lär kunna överträffas.
Där är ju Hall, den unge idealisten, som utgör ljuspunkten i denna mörksens tavla, men han räcker inte till att försona oss med Lundes gelikar.
Eller hur vittna vissa " Skil- dringar ur svenska nationens liv " (1911)?
Månne man på bokens 422 sidor möter en anständig människa?
m e r denna serie svenska militärbaroner, dästa Silfverstååhlar, den fysiska styr- kans personif2ationer med rätt dunk- la aningar om andra livsvärden än så- dana, som komma lekamen till godo?
Om nu dessa vittnande rangförfatta- re skola anses omdömesgilla och det alltså på maskulina sidan, bredvid allt det utomordentligt förtjänstfulla och tilltalande, som vi mödrar ofta lära känna och skatta, i alla fall förekom- mer andligen sett brutala manliga fy- sionomier och gott om sådana - med ursprunglig elementarbildning!
- kan det då inte sättas i fråga, att någon- ting väsentligt fattas i den grundläg- gande bildningen?
Den, som hunnit förbi illusionernas luftslottsrader, har kommit u t på vidderna genom delvis förtvivlat trista erfarenheter.
Kanske kunde gossar - även från moraliskt slappa hem med undermåliga mödrar - tack vare någon kvinnlig ämneslä- rares " psyke ", komma att bära med sig ut i livet en fond av aktning för kvin- nan, varigenom den egna värdigheten och lyckan i världen bättre tryggades än med nuvarande system.
Men så är det ju det " känslobeto- nade " omdömet å feminint håll, som ä r så mal a propcs i ViktigaFfrågor.
" Där var 9 damer med Brinkman ", sade Tegner en gång om ett sällskap, han bevistade.
Att träffa på en Brink- man bland hrr lärare hör inte till det otänkbara ens i våra dar.
Hur kän- slotänka inte pebersvennerna på var mötande glättig eller vänlig flicka och änka som på franktirörer, hotande de- ras liv!
" Ur mina minnen och ur gamla pap- per " (O. Ahnfelt 19071, är en rekapitu- lation, som skulle kunna kallas kuriös, i det att varje spår av kvinnligt in- flytande eller verkande omsorgsfullt avlägsnats.
Man är ju dock van vid gamla föregångares skrupulösa fruk- tan för att låtsa om något feminint ingenium.
Med undantag av att för- fattaren som litet barn står vid sin mors knän under en flyttningsresa, fö- rekommer i den lärdes minnen ingen- ting att hänföra till någon kvinna.
Prosten den och den har fått sin teo- logie doktorshatt där och där, en pa- storal personlighet, " härlig med sina stora blå ögon ".
Professorn den och den, " en av Lunds härligaste, ädlaste män ", skänker åt fruar prostinnor " underrättelser om hushållsdjurens vård och skötsel att rådfråga när nå- got tager vid kor, kalvar, lamm och grisar ".
Till och med den ekonomiska förmågan hos en präst med 21 barn prisas storligen, men inte ett ord för- råder, att modern till dessa 21 barn, efter alla f+nuftiga begrepp, måste satt in åtminstone lika mycken kraft i det strävsamma familjelivet som hr kyrkoherden.
Ingen av 1830-70-talens hustrur hade fått taga någon akademisk examen el- ler utföra arbete " för staten ", annat än möjligen inom folkskolan, ingen utgi- vit avfiandlingar för förvärvande av grad.
Hade de inte ärvt förmögenhet, så ägde de inte ett kronans kopparöre, de kunde kalla för sitt.
Allt hade ma- ken " givit " dem: samhällsställningen som levebrödet.
Därför föreföll det så naturligt, att för mannen fanns biblio- teket, salarna, befordringen, inkomsten ' 3 Reflexioner.
Lmtmakaregatan 7 (hörnet av Kungsg.)
Stockholm.
FAMILJERATT Huskvarnamötet var slut.
Bakom lågo Arvs- och Aktenskapstvister Boskiiinader (Tastamenten) samt övriga jurhiska uppdrag.
dagar, som varit så odelat angenäma och MODERAT ARVODE.
som givit så mycket.
- Man hade träffat FERM EXPEDITION.
gamIa ' vänner och forna arbetskamrater, knutit nya förbindelser, som lovade gott ut- byte, fått se och tala vid kvinnor, vilka man på avstånd länge hållit av och beundrat och, icke minst, man hade fått höra så ELLEN LANDQUIST: Suzaizne.
184 sid. Pris kr.
2:25. många präktiga anföranden av kvinnor - kvinnor, som trots sina kunskaper, sina ri- Alltifrån Heloises brev till Abelard ka erfarenheter och stora gåvor ändå icke ha bikterna, i vilka kvinnorna sökt läg- anses värdiga att kallas medborgare.
ga fram det innersta i sin själ, sin sön- Tåget ångade hemåt mot allt arbete som derslitenhet och på samma gång sin väntade, men tröttheten var helt besegrad okuvliga längtan efter helhet och har- av det nya livsmod, som mötet givit.
- En moni i tillvaron, blivit mottagna med skugga fanns dock, och den skymde ofta mer ovilja än förståelse, icke blott av ljuspunkterna, som minnets spegel nu åter- männen utan även av kvinnorna själ- gåvo.
Det var diskussionen angående för- va.
J a g vet icke om den lilla bok det eningsarbetet.
Varför skulle alla dessa här är fråga om skall möta övervägan- kvinnor, med sina duktiga ledare, ha även de kyla från det håll, där den borde penningbrist att strida emot?
Det är upp- väcka sympati och varm medkänsla.
lysning, som behöves, det veta vi alla.
Vi H a vi kvinnor icke blivit mildare, min- måste ha föredrag, sammankomster, littera- dre hårda i våra domar över varandra, tur m. m., men till allt detta fattas till- sedan den kvinnliga solidaritetskän- räckliga medel.
Bitterheten steg vid tan- slan föddes med möjligheten till kam- ken på, a t t det skall flnnas så många kvin- ratskap i gemensamt arbete för ett ge- nor som, då det gäller rösträttsfrågan, ej mensamt mål?
H a vi icke lidit tillräck- förstå penningens makt.
Och de andra - ligt, de flesta av oss, för att ha förvär- fåtalet - ja, de kunna Icke ensamma fylla vat förmågan att känna igen ett smär- vad som brister.
tans rop?
Äro då alla kvinnor fattiga?
- Tidnin- Ellen Landquists Suzanne är ett så- garrr!
ljöd det i korridoren.
J a g grep efter dant smärtans rop.
Den vädjar, utan ett exemplar och började läsa.
Från ett re- att medvetet söka göra så, direkt till ferat Över mötesförhandlingarna gled blic- vår medkänsla, till vår djupaste kvinn- ken till nästa spalt, till en rubrik som bör- liga instinkt.
Lilla syster, ville man jade såhär: " De högst beskattade i - - - " säga till Suzanne, du skall icke tro, att Det första namnet var en kvinnas, och hen- du ä r så ensam och övergiven, som du nes årsinkomst angavs i ett högt 6-siffrigt känner dig.
Se, vi alla ha kämpat ut tal.
Var det ett svar på min tysta fråga?
en kamp för vår själs frälsning u r bo- Det kom flere efter henne - jag räknade jor, som v&amp;r natur och yttre omstän- till 11.
Slutsiffran för dessa blev 3,528,000 digheter smitt den i, och även om vi kronor - - - icke alla haft att vandra samma mörka Känna vi oss inte övertygade om att det stigar, även om för somliga av oss vä- Er upplysning, som behöves?
Först och gen jämnats mer än för dig, så ha även främst bland dem, som kunna hjälpa oss och vi med blod och tårar köpt det lilla vom ännu synas ha så föga aning om den grand levnadsvishet och levnadsmod, makt de besitta.
som vi förvärvat.
Därför är du som en Låt oss icke ett ögonblick tvivla på de- av oss, tag vår hand, modiga lilla vän, ras vilja, utan söka medverka till, att de i och se dig omkring i din krets av SY- detta fall få " full synskärpa ".
strar.
X. Suzanne är historien om en liten upp- EII bok om en själs frlgörelse, ~~ ~~ ~ ~~ ~~ ~ ~ ~ ~ och äran.
För hustrun köket, vardags- luften, släpet och glömskan.
Den politiska satsen att varje av- gränsat parti förr eller senare blir in- karnatipnen av kollektiv egoism, kan med lika sanning tillämpas på den studerade mannen, som mognat under de forna principerna för könens ugp- fostran.
Nu råder ny åskådning, och tillsam- mans med den passar i åtskilliga för- salastudentska, uppburen och firad mer än de flesta.
Hon är känd som en flirt, som den gladaste bland de glada.
Hon __~___ - - äldrars tycke huvudsakligen manlig 1ä- rarstab vid läroverken, men torde des- sa, utan men för det nationella fram- åtgåendet, kunna assimilera ett och annat av det allra yppersta, som möj- låt ligen skulle tillföras dem från oss säga - modersrepresentanter.
Mor.
- ~ Dödens udd.
Besegrad, inte av sina motgångar men av ihållande svält, alltför tunna kläder i ky- lan och trasiga skor, var Leda Leman förd till sjukhuset, där det genast från början blev klart, att hon inte hade många dagar kvar av sitt sorgliga liv.
Den stora salen hon hamnat i med den långa raden av bäddar, i d l k a lågo tyst lidande männi- skor med främmande ansikten och öden, föreföll henne, den som så mycket annat, som en dröm.
Och hennes tankar vor0 som bittra droppar, som oavbrutet föllo i en redan förut till randen bräddad bägare.
- J a g skall dö, tänkte hon - och jag skall aldrig f å veta vad det vill säga att inte vara ensam.
Intet har jag att f &amp; med mig, intet ord, i vilket mitt hjärta kan finna vila, intet minne, mot vilket mitt leende skyndar tillbaka över tider och värl- dar och oändligheter, intet barns blick skall likt en blommas doft göra mig färden min- dre tung och bitter.
J a g skall dö, och det enda jag vet av är sorgen, ensamheten, besvikelsen, ödslig- heten.
Ingen skall i sin famn ännu en sista Bort sekund söka hålla mig tillbaka, när jag dröjande, frysande, svag och hjälplös går Över gränsen in i det okända.
Redan som från en annan värld ljuder mitt hjärtas allt ångestfullare rop.
Ingen svarar - ingen har något att svara.
Dö- den är som en dörr, som längtar att sluta sig bakom mig.
Solljuset, som faller in där borta genom fönstret - också det skall inom kort vara mig främmande.
Och all den underbara vårens grönska och blom jag återser därute i sjukhuspar- ken varje dag man på samma bestämda timme låter mig vara uppe, och jag, sit- tande vid fönstret, söker mätta mina hung- riga ögon med prakten utanför, skall snart inte vara mig orsak till så oändlig glädje att jag skulle kunna gråta av tacksamhet.
Inte är jag rädd att dö - jag är inte rädd för någonting.
Men mitt hjärta är som det vore bränt i frätande syra - av all smärta och ångest och vämjelse i livet - allt som varit och är och skall vara - alla outrannsakliga syften, som länkats ihop till ett Öde, som är mitt och dock icke mitt.
Vem är jag - vad är jag - vart går jag3 En dröm är det, allt, allt, allt - och nu lider det mot morgonen, när verkligheten framträder som en tavla, från vilken man drar undan ett förhänge.
Nu började hennes tankar förvirras, veko undan och sjönk @ i bottenlösa djup, ur vil- ka bron aldrig mer skulle förmå hämta dem upp.
N ä r sköterskan kom in, satt hon upp- rätt i sängen med det vita, upprörda och i döden allt genomskinligare ansiktet vänt mot den nedgående solen, vars sista bleka ljus föll in genom fönstret.
- Stackare, tänkte sköterskan - hon har visst ingen enda, som ser till sig.
Och hor, flyttade ett glas med blommor över till bordet bredvid sängen.
Men hisnande som en spillra, som av vågorna kastas i höjden och blir hängande där, liksom andlös ett ögonblick, innan den åter försvinner i djupet, så tyckte Leda Le- man att hon plötsligt som i en syn såg det förflutna öppna sig som en avgrund på hen- nes ena sida och det kommande som en på den andra, och i den förra försvann, hastigt virvlande, allt som varit och var, hela hen- nes liv med dess mörker och möda, hon själv och allt.
En sekund befann * hon sig, y r och förvirrad, i det klara ljuset på höj- den mellan två ögonblick - därefter stör- tade hon åter i djupet.
Allt flöt och flöt.
UI " Och väl veta de som leva, att de måste dö, men de döda veta alls intet, och de hava ingen vinning mera att vänta, utan deras.
åminnelse är förgäten.
Både deras kärlek och deras hat och de- ras avund har redan nått sin ände, och al- drig någonsin f å de mera någon del i vad som händer under solen. "
R a g n h i l d Prim.
IM 4 RaSTR.i %TT FOB KYIEHOB Bmmorekan är som en vacker blomma, och övei allt, där det ä r fest, måste hon vara med.
Men den lilla studentskan bär inon: sig en värld, dit leken och den lätta flirten icke nå.
- Gode Gud, jag bel dig, ge mig något, för vilket jag kan leva, eller låt mig dö, så uttrycker Sn sanne sin smärta över tillvaron.
Man skall kanske säga, att det är äkta kvinn.
ligt att vara så famlande, att man icke ens har de grova yttre konturerna för sin tillvaro klara.
Det är möjligt, at1 en sådan invändning är riktig, men den som gör den har glömt, att kvin- nans stallning till världen är en heli annan än mannens.
Han har utan tvi- vel samma svårighet som hon att få ut syntesen av livet, men han tvingae bestämma från början, vilken levnads- bana han skall välja, och så forma de yttre förhållandena hans personlighet, Att denna omformning utifrån icke all- tid blir till hans fromma, veta vi mer än väl, som se resultaten.
Men för kvinnorna ställer sig saken annorlunda.
De ha svårare att meka- nisera sin själ, mekaniken gnisslar, ocb förstörda nerver blir alltför ofta följ- den, om de göra grovt våld på sin na- tur.
Där är också alItid kärleken, som griper in i deras tillvaro på ett helt annat sätt än i mannens.
Den blir den stora stötestenen i vägen, som de måste fram över, och som de stundom stupa på.
Så går det med Suzanne, men dju- pare än erotiken ligger hos henne oron för livet, rädslan, som stegras till ång- est och kval, att alla hennes misstag, all hennes svaghet skall ställa sig som en mur i vägen för det id&amp;rnas mål, aom är hennes innersta längtan.
Det är Psykes vandring på nytt, men Eros möter henne icke som en gud längre, utan som en demon, den det gäller att bekämpa.
De levande punkter i livet, Bom utstrålade makt och värme, vor0 för Suzanne bl.
a. vänskapen.
Den lilla bokens vackraste sidor äro ägnade den- na känsla, och jag kan icke-neka mig nöjet att citera ett kapitelslut, ett sam- tal mellan Suzanne och hennes goda vän Andrea, som nyligen gift sig med sin barndomsvän Gordon, men som haft ett övergående tycke för en annan man.
Säg mig, varför skriver du till Gordon, när du själv reser i morgon?
(Det är Suzanne, som talar till An- dre &amp;) - Jag tror han blir glad - han kom- mer ut på morgonen, där Iigger ett brev i lådan från mig, och jag kommer på kvällen.
- Jag undrar om du blir ond, om jag frågar dig om en sak?
- Jag tror inte du kan göra mig ond.
- Men det är närgånget.
- Jag tror inte du kan vara när- gången.
- Säg, älskar du honom?
- Vem?
- Gordon.
- Skall man inte det med sin man?
Från ett angränsande rum hördes det lätta ljudet av en biljards kulor.
- J a g minns, där var någon vi be- undrade bägge två.
- Den som vill bli lycklig måste lära sig älska främst det han har.
Ja, sade Suzanne, om det går.
- Oår icke allt, som man riktigt vill3 - Dina förhållanden äro så lyckliga, Andre!
- Ja, jag vet.
Så är det borta då - alldeles?
- Nej, kära, jag äger det.
- Vad?
Andrea log.
- Det jag känt, sade hon.
Det skall vara en kvinna for att på ett så osökt sätt förstå att uttrycka den samlade skatt, som en känsla kan vara för själen.
Ett kapital, som ingen kan ta i f d n en, därför att man vun- nit det åt sig själv, vänt till Valsig- nelse, vad som ursprungligen var en bitter erfarenhet.
Det är u r sådana si- - - - Arbetet ute i landet.
Karin Kindva11 Arvika F. K.
P.
R. anordnade den 8 jun en utfärd till sjöss, som vann stor anslut ning, och som blir ett av sommarens ange nämaste minnen.
Ett 60-tal medlemmar ocl!
utomstående foro i motorbåtar till ön Ska.
gern i den för sin skönhet bekanta Glavs.
fjorden.
Vid Segelsällskapets sjöhydda, be.
lägen högt uppe på bergskrönet, varifrån man har den mest storslagna utsikt, till- bringades några oförgätliga timmar.
Sedan kaffe intagits, berättade fru Lydia Matson- Sager om Grundlagsdagen i Danmark och om de festliga dagarna i Huskvarna och Jönköping.
I den vackra kvällen lyssnades det med andakt, och fastän det .endast var en berättelse, grepos åhörarna.
tydligen a \ samma högtidliga stämning, som härskadc på sommarmötet.
Efter föredraget vidtog det angenämaste samkväm med omväxlande tal, sång och musik.
18 nya medlemIilar både äldre och yngre, anmälde sig, och nä1 man Över de stilla vattnen återvände till staden, var det allmän och stor tillfreds- ställelse med F. K.
P.
R:s lyckade " sjö- manöver ".
Avesta-KtyEbo F. K.
' P.
R. hade anordnat e t t möte i Avesta den 3 juli, då föreningens ordförande fru Erika Falkman höll ett mycket intressant och medryckande före- drag över ämnet Kvinnorösträtten och sam- hällslivet.
Föredraget åhördes med spänd uppmärksamhet och avtackades med en hjärtlig applåd.
Programmet utfylldes av musik och deklamation.
Efterht vidtog kaf- fedrickning och ett livligt samkväm.
Ett tiotal nya medlemmar ingingo i föreningen.
Bomhus F. K.
P.
R. har under å r e t h a f t .VA sammanträden.
Vid det första, som nölls i februari, framfördes först förenin- rens tack till dess avgångna ordförande fröken Elisabeth Nyström.
Därefter be- iandlades en del föreningsangelägenheter.
Fröken Karin Boman, som i fröken NY-; tröms ställe valts till ordförande, lämnade iärefter en med stort intresse åhörd redo-: örelse for centralstyrelsemötet.
Samman- rädet, som anordnats i form av samkväm) ch var talrikt besökt, avslöts med dekla- nation och musik.
På sammanträdet den 7 iuni beslöt föreningen att sända represen- ant till Huskvarnamötet, Det vilande stad- yeändringsförslaget godkändes, och full och acksam ansvarsfrihet beviljades central- ityrelsen.
I korthet redogjorde därefter wdföranden för fredsrörelsens viktigaste lata och institutioner och i samband där- ned för det huvudsakligaste av Haagkon- Cressens resolutioner.
Av Bomhus ' närma-; te granne, Gävle F. K.
P.
R., inbjöds för- mingen i maj till samkväm.
Kvällen blev iardeles angenäm och den visade vänlig- ieten uppskattades av alla närvarande.
Emottager patienter i sitt hem Trevliga enskilda run med elektr ijus God omsorgsfull värd Rikatel Vasa 464 Alim Tel !E445 Boslagsgatan 2i1, Stockholm.
- Babylåda a 5 kr.
N:R 14 VAR OCH HUR?
Qredaiegatan 24 B RWDPRAGN~CN&lt;; ~~BYRA Aallrsförmedlingar, uthyrningar m m Juridiskt biträde lämnas.
R.
T. imo.
Anna M. Rettig A T 1 8 1 ~ Platssökande.
~ Innehällande 2 omgllngar = 12 st välsydda plagg foi den nyfodde Maria Edgrens Vitvaruaffär UMEA.
O. F. Nordströms Hos snäll, äldre dam i stad eller på landet söker bildad, musik.
frunt.
plats att delta i lättare göromål, läsa högt och föredra musik.
Svar till %Mot fritt rivrep Gefle p., r. DAMSKRADDEBI A.
T.
118M 47 Westerllnggatan 47, 2 tr. Modernt snitt!
Snabbt utförande I Billigaste Drisei A.
T.
11806 Höfthållare N:r 111.
Fransk batist.
Alla färger.
Fyra strumpeband.
BUTTERICKS MONSTERAFFÄR Från Ystad till Haparanda användes YVY-TVÅL Säljes i varje välsorterad Parfym- och Herr- ekiperingsaffär för 50 öre styck.
hterlin &amp; Inkrsono Hem.
Tekniska Fabrik YSTAD.
tikstel.
1726.
A.-B.
MARIUS HABTZ Drottninggatan 57 Allm.
Tel. 1410.
Skånska Han~iskmalasinet - Etablerad 1819 42 JÄRNTORGSGATAN 42 Allm.
Tel. 14163 i ' äisorteradt lager av in- och utländska Handskar och Vantar.
Pariymer och herrekiDerinnsartikiar m. m.
- - I Medlemmar i F. E.
P.
R erhälla rabatt.
Loufse Blomberg Syster Astrids spiidbarnshem WAL- &amp; PARFYMHANDEL 39 Vesterlhnggatan 39 REKOMMEMDERAS bppnat i Råsunda, Stockholmsvltgen 22.
Även: lena barn mottages till god, sakkunnig vård.
teferenser Prof. E. Alin.
Förfrågningar.
Allm.
@ I. Råsunda 361.
VALKANDA TAPISSERI-APPAR Allm.
Tel. 2817.
JACOBSONS Förordnande som provinsialläkare Kammar, Borstar, Svamp m. m.
0 iar hittills varit kvinnorna förmenat.
Emellertid ser det u t som om även den- 84 B Grefturegatan, vid Tattersaii.
ia väg snart skulle öppnas.
Med.
kand.
PENSIONATET .O s!
RABATT - I VAROR - FRITT VAL.
Hamnhrget 3 (vid Ångfflrgestationen) Elin Odencrants har nämligen erhållit Iörordnande som extra provinsiallä- HELSINGBOBQ rare i Kinna, Västergötland, och det är pekommenderas abonnenter och resande.
iörsta gången en dylik plats innehas Tel. 1063.
SLAKTERI &amp; CHARKUTERI tv en kvinna.
A. WAHLGREN A.
Amerikanska summor.
Den kommitte, som leder agitationsarbetel för kampanjstaterna i Amerika, anordnade den 8 maj A hotell Astor i New York den största bankett, som någonsin hållits i röst- rättskretsar.
Inom mindre än en halv tim- ma hade 50,000 dollars insamlats, vilkel iiversteg även de djärvastes förväntningar, ty 35,000 dollars hade varit tillräckligt för a t t betäcka kostnaderna för agitationsarbe- tet.
New Tork World skriver att den fest- liga tillställningen i alla avseenden var en sncc&amp;s.
Hoteii Astors stora sal var fylld SS lbngt utrymmet räckte och även i korrido- rerna blev man tvungen att placera bord.
Mrs Chapman Catt var själv närvarande med mrs Whitman, guvernörens hustru på sin högra sida, och besvarade leende sina rösträttskamraters entusiastiska välkomst- hälsningar.
Bland talarna märktes d:r An- na Shaw och den kände engelske dra ' matur- gen och skådespelaren Granvilie Barker.
M.
P E T T E R S O N 15 B Nybrogatan 15 B S t Paalsgatan 2 B, AllLU.
Tel. 30114 Försäljer och reparerar KAPPAR och PARAPLYBE Renovering av Gaianteri- och Konstarbeten av Ben Riks 3054.
Sköldpadd och Pilrle or m. m.
FILIAL: Välgjort arbete garanteras.
I7 Storgatan I7 För resande att beakta!
Lööfs hotell ARViKA rekommenderas ' Allm.
8880 &amp; 23052 CHARKUTERI Riks 8194 Allm.
8866 - Till landsorten ferm exneditlon.
- W DAmER!
SENHIT!
h Bstman-Kaid6n öppnar den ningsbp!
1:sts Sept.
i sitt hem, Frejg.
21, III tr., till %lippnings- och avprov- för allt vad till barn- och damkläder hörer.
För damer som vilja sy sina kläder själva eller som använda sig av hemsömmerskor bör byrån bliva till verklig nytta.
ByrBn är öppen alla dagar med undantag av Lörd.
frän 10 f. m. till 3 e. m., dessutom Tisd.
och Fred.
mellan 7-9 e. m.
Vidare upplysningar pr Telefon a.
10131.
~ ~~ XXERmAN HJkXKANSON FAR &amp; &amp; KEMIKALIE-AFFÄRER Bistel.
9649.
9 Gref-Thuregatan 9 REKOMMENDERJIS.
Medlemmar af F.
K.
P.
R.
erhålla Söders " Enrlish Sehool " dor i Suzanne, som man väntar sig att TJärhovsgatan 6.
Ällm.
Tel. Söder 6286.
Jet skall växa fram, Som Ellen Land- zuist utan tvivel kommer att ge oss.
Bhgeleka lektioner o. översättningar.
Elisabeth Kreg.
ANNIE I. SCOTT.
Allm.
tel. 9649. rabatt.
Gynna Rösträtt för Kvinnors annonsörer!
Stockholm.
Iunr H1Paptromn Boktwckerl A.
B, 1915 #
