# ID: svediakorp-per2596
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,414
# sentences: 802
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


RÖSTRATT FOR~KYINNOR ‘ Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans politiska rösträtt.
.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket for en sfor sak som en stor sak kan göra för oss.
IV.
ARG.
Nr 13.
STOCKHOLM, 1 JU&amp;I 1915.
I RÖSTR&amp;TT F Ö B KYiHlSlOB utkommer den 1 och 15 i var mhad.
Redaktion och Expedition: 6 LllatmakaregatanI Redaktimstid: onsdag och lördag kl. 1 / s3-1 / s4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
Norr 600.
Allm.
tel. 147 %.
Telegramadress: Rclsträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Pris för 1915 1 krona.
Lösnummer 5öre.
För utlandet sker prenumeration antingen ge- nom posten eller genom insändande av l kr.
75 öre i poetanvisning till tidningens ex- pedition.
Det !syhalogiska Igenblieket, En stark stämning av entnsiasm och allvar vilade över både förhandlingar och offentliga möten vid sommarmötet i Huskvarna.
Det var som ett sam- lat uttryck för det medvetande, som väckts till liv inom oss, att det nu iir kvinnornas tid.
Den värld, där männens maktprinciper haft ensam be- slutanderätt, håller på att förblöda i in- bördes fejd.
Den ropar nu efter kvin- nornas hjälp, och det är fegt att hålla sig undan, alla måste ge sina bästa krafter €ör att rädda och hela.
Det ser nästan ut, som om endast kvin- norna, släktets mödrar, kände slaktets lidanden s % djupt, att de glomma sig själva, ställa sin egen framgång i an- dra rummet och tanken på de av kri- gets elände tryckta i det första.
Män- nen döda varandra utan att egentligen veta varför, ingen vill kännas vid att ha börjat kriget, alla önska innerst dess snara slut, men så klavbundna av gam- la fördomar och formella svårigheter äro statsmännen, att ingen vågar ta det första steget.
De vänta alla på det psykologiska ögonblicket, d. v. s. det ögonblick då utsikterna att lyckas äro så stora, att man kan hoppas att skör- da ära av företaget.
Men kvinnorna vänta inte.
De ha samlats till en fredskongress och deras ombud ha rest Europa runt till de olika regeringarna; och i Sverige sam- lades kvinnorna till en gemensam Fredssöndag den 27 juni för att säga sitt ord mot kriget och för freden.
De vilja, som Rosika Schwimmer sade, skapa det psykologiska ögonblicket, de vilja driva fram fredsstämningen, hjiilpa de nedtystade fredsrösterna i de krigförande länderna till att våga ge sig uttryck, de vilja skapa den atmo- sfär, som gör freden möjlig.
Detta är j u det enda de kun ’ na göra, därför att de äro uteslutna från meddelaktighet i landets styrelse.
Om något kunnat väcka kvinnorna.
.
.
ä3et är icke genom att deltaga i männens förstörelsearbete kvin.
norna bekämpa detsamma, utan genom att fblja deras exempel i frdrga om sammanslutning ocb organisation i nyttig samt) ällsverk= samijet.
Curopas kvinnor ija redan blivit kallade att intaga man.
nens plats p &amp; en mängd omrdrden, bittills främmande för dem.
Deras fbtdrnd O C arbetsf0rmdrga ~ som mänskliga uarelser sättas pb allvarliga prov.
Be ha tillfällen, som aldrig f6rr st&amp;tt dem till buds, att litra sig inse värdet av kunskap, utbildning, specialise.
ring, men först ocb främst moderligbetskänslans solidarisering in.
f0r allt, som rever oct) andas - inför en framtid, där varje uitIds= SandIing är en f0rbrytelse.
Frigga Carlberg.
till medvetande om den oerhörda vådan av ett ensidigt manligt regemente, så ä r det erfarenheterna från krigsåret.
Vår förtröstan att folk och land styres utmärkt väl av männen, vår hjälp för- utan, är rubbad.
Vi kunna inte längre visa ansvaret ifrån oss och säga, att då vi ingeq makt ha, rå vi heller inte för vad som sker.
Vi måste tvärt om ta på oss både makten och ansvaret, det må kännas aldrig SA tungt.
Det blir intet lätt arbete att söka läka alla de sår kriget tillfogat mänskligheten, både i krigförande och neutrala länder; det vore säkerligen bekvämare att skju- ta det ifrån sig, och be männen sjiil- va reda ut den härvan de så ohjälpligt trasslat till, men om mänskligheten skall mänskliggöras, som Ellen Key sa- de, så måste vi taga den mödan, på oss.
Danmarks kvinnor ha ju nu under de mest kritiska tider fått sin medborgar- rätt, och vi hade vid mötet vittnes- börd om att de togo emot den med allvar och glädje.
Deras exempel bör mana oss till efterföljd.
Huskvarnamötets entusiasm får icke förrinna i sanden.
Det ä r inte nog med att åtskilliga nya medlemmar gingo in i rösträttsföreningarna i Huskvarna och Jönköping.
På alla håll måste man strhva efter dtt ta vara på kvinnornas vaknande ansvarskänsla, så att den in- te somnar in igen, och allt blir vid det gamla.
Tidsläget självt uppfordrar kvinnorna att tänka och handla själv- ständigt och inte endast vara tomma eftersägare till männen.
Männen själva borde förstå, att de inte.visat sig som goda styresmän i den värld, där de släppt krigets furier lösa, och många av dem vilja inte längre förneka beho- vet av kvinnans hjälp i statsstyrelsen.
Rösträttsfrågan kan närma sig sin lös- ning fortare än a a n tror, om kvinnor- na blott ville vara vakna och modiga och från alla pzrtier förena sina kraf- ter för att även härutinnan skapa det psykologiska ögonblicket.
m i i S Länge läste vi den gamla versen: Fra Graven Margarethe Smiler til Nordens Mamd.
Men stod hon nu upp ur graven, månne hon då loge mot Nordens män, som så förfuskade hennes stora drott- ningtanke?
Nej, stode hon i dag bland Danmarks kvinnor, då vore det till dem, hon vän- de sitt kloka och glada leende i hop- pet-cim-att de - och hela Nordens kvin- nor - med större visdom och rikare värme än männen må åter upptaga hennes stora och oförgängliga tanke om en enig och samverkande Nord.
Nu, då de nordiska kvinnorna - med undantag av de svenska - blivit poli- tiskt myndiga, är det deras sak att sö- ka förverkliga den ur en kvinnas själ sprungna samhörighetstanken - den enda storpolitiska tanke, som vi, nor- diska folk, tillsvidark kunna och böra verka för.
I Danmark, som överallt i världen, ä r nu plats för alla goda kvinnokrafter.
Ty det stora problemet är Overallt det: att mänskliggöra mäqskligheten.
Icke blott att skapa människovärdiga livs- förhållanden åt alla.
Nej, att göra alla folks barn till mKnniskor i anda och sanning.
Lika så litet som ett människoliv tändes, utan fader och moder, lika litet blir ett folk mänskligt utan att dess kvinnor som dess män taga del i de handlingar och beslut, som ange rikt- ningen av folkets utveckling.
Mån I, kära danska systrar, kunna bidraga till seger för den sanning, som ännu hör till de försmådda: den att rättfärdighet och samarbete inom var- je land och mellan alla land ä r den en- dä verkliga statsvisheten.
Då skolen I, genom Er nya rätt, sätta märke i Ert lands utveckling!
Detta hoppas Er - rösträttslösa - svenska syster Ellen K ~ u.
” Tiderna förändras och vi med dcm ” är en sats, som nog inte är så allmänt tillämpbar, som mången tror.
Ty visst ä r det sant, att tiden ändrar sig, men hur många är det, som ändra sig med den i den meningen, att de följa med utvecklingen och rätta sig efter dess krav?
En av dessa lyckliga, som förstått att i ordets vackraste mening följa med sin tid, såväl i sin offentliga verksam- het som i sitt enskilda liv, ä r dock den kvinna, vars namn läses här ovan.
När jag tänker tillbaka på den tid - för jämt 40 år sedan - då jag un- der hennes skickliga ledning inhämta- de de första grunderna av tyska språ- ket och geometrin, och försöker att i minnet återkalla en bild av den unga lärarinnan, så ä r mitt första intryck just att hon var så ung och förstående, men mitt andra intryck att det djupa allvar, som redan då präglade henne, hos lärjungen ingöt respekt både för henne själv och för de ämnen, i vilka hon undervisade.
Förståelsen för ungdomen i förening med den allvarliga uppfattningen av lärarekallet hap följt henne genom åren, och häri har man just att söka förklaringen till att hon i så ovanlig grad följt med utvecklingen av allt det goda nya och förstått att tillämpa det på ett så sympatiskt sätt i sin livsgär- ning.
Inom rösträttsrörelsen har Andriette Floren från början utgjort en för- grundsfigur, och det är huvudsakligast tack vare hennes enande förmåga och auktoritet inom samhället, som röst- rättsföreningen kunnat lotsas fram mellan bränningar och skär i hennes hemstad.
Hon har på sin o r t varit just ” människan ”, som behövdes, och som oftast ä r så svår att få tag uti.
Och när hon den 10 juni detta år firade sin 60-årsdag, visade också Mariestads F. K.
P.
R. sin beundran och tacksamhet för sin avhållsa ordförande genom att till henne överlämna en klockkedja av guld jämte vidhängande berlock med inskription.
Aven från många andra - korporationer och enskilda till ett 70- tal - fick fru Floren under dagens lopp mottaga uppvaktningar och blommor.
‘ # Redan vid 16 års ålder började fru Floren sin verksamhet som 1äTarinna vid Mariestads flickskola, som då var 6-klassig, men senare utvidgats till 8- klassig.
I 34 å r har hon verkat som föreståndarinna vid samma läroverk, vilket ä r hennes privata skola, ehuru med understöd av stat och kommun.
Inom samhället innehar hon många för- troendeuppdrag, bl.
a. valdes hon 1910 och återvaldes 1914 som stadsfullmäk- tig på de frisinnades lista.
Bättre önskan kunna vi icke uttala för det samhälle, där Andriette8Floren lever och verkar än att hon länge, och ~ med obrutna krafter, måtte få fortsätta.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.............................................. * ~ ........ ~.
Annonsera i Rösträtt för K v i n n o r.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
m.
.
.
,.
m.
,.
,.
.
.
m.
,.
%mm8~ .. m8m ...
.m.
.
~.
.~.m.
mm. %~ ...
8.
~~m.m.
m.
~ 8 Hälsning till de danska kvinnorna på den politiska myndighetsdagen.
Andriette Floren 60 år,.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
m.
,.
.
.
.
.
.
n r.
.
.
I: Annonspris 10 öre efter texten, i 2 öre H textsida pr mm.-höjd, spaltbredd 65 mm.
Marginalannons samt annons A bestämd plata 20 öre pr mm.
Arsannonser 20 % mbatf halvha 10 % rabatt, kvartais 5 5 rabatt.
För afmons till införing 1 eller 2 gånger torde likvid medfölja ordern.
Annons bör vara insänd senast 5 dagar före tidningens utgiv- ningdatum till Ri %r&amp;tt för gvinnom expedition, Lestmabsregatau 6, Stockholm.
För annonsavdelningen: Rikstel.
Norr 600, Allm.
tel. 14729, mellan 9 f. m. och 7 e. m. i:: L m m m r n u i.
.
.
u u.
r m m m i.
u ~ m m ~ m m r n m m m m ~ n ~ ~ ~ m r n m ~ m m ~ m ~ m m m m m m m m m ~ ~ ~ ~ u ~ m m m m m m ~ m ~ m m m m m m ~ m m ~ ~ m ~ m ~ m m ~ ~ ~ m m ~ m m ~ m ~ m m m n r n ~ ~ ~ ~ m m m ~ ~ ~ m m ~ ~ ~ ~ ~ ~ \ 1 I
2 LAGERBONS SKOl ' ilAGASIN, Jakobsgatan 18 i a d a r p..
I- mannavilja, mannakraft, samverkan, försa- kelse, offer.
Gentemot en erövrad fästning, en erövrad provins tar sig den erövrade Fotografier f r h mötet på Visingsö kvinnliga rösträtten inte så synnerligen im- ponerande ut.
Och heller inte så alldeles med F l e n Key i talarstolen (3 0 x 2 4) tidsenlig, som för något decennium se- till ett pris av 1 kr.
samt vykort till ett dan ..
. "
pris av 25 öre kunna rekvireras mot Ostergötlands Dagblad: postföqkott irån postkontrollör Knut " Det är ytterst litet sannolikt, att mot- Björliugson, Jönköping.
s a n d e t mot den kvinnliga rösträtten här i ~ _ _ _ _ _ Sverige ' kommer att i ringaste mån avväp- nas med en enkel hänvisning till förhållan- sitt arbete inom detsamma.
Och ingen dena i Norge och Finland, så länge e j kvin- bättre önskan för henne själv än att norösträtten där kan uppvisa några gagne- hon måtte få vara med om att skörda liga frukter.
__- I Iv G 4447 4 ' %.
* + * * 9=44 Y ".
.
.
.
E V ä m t e r i i % n g g a t a n E i Asmm S~DERQUIST I Den danska kvinnorösträtten och den svenska pressen,!
ANNA LENAH ELGSTRÖM: Stjär- Det har varit tyst om rösträt- nan, vars ?hamn är malört.
Kröni- ten i pressen på senare tider.
Genom kor och berättelser.
Alb.
Bonniers den danska grundlagsändringen har förlag.
250 sid. pris kr.
3: 75. frågan emellertid fått ny aktualitet även i Sverige, och tidningarna ha icke Steget kan synas långt från Anna kunnat undgå att i detta sammanhang Lenah Elgströms första bok och hen- också ägna kvinnorösträtten några be- nes senaste, från Glasbruksgatans p % traktelser.
Vad som härvid är av det Söder fattiga existenser till renässan- största intresset är att se, i vad mån sens Firenze och revolutionens Paris.
de danska kvinnornas förändrade ställ- Men skillnaden är endast skenbar.
Ts ning förmått inverka på våra motstån- de människor hon diktar äro de sam- dare här.
Högerpressen erbjuder i det- ma, om klädda i grå trasor eller i ta avseende en ganska skiftande tav- guldstickade brokader.
Deras smärtor la: från Lunds Dagblad, som talar all- och vedermödor, deras synd och pas- deles som ur vårt eget hjärta, till Gö- sioner, deras otillfredsställda längtans teborgs Morgonpost, som talar u r pro- kval - allt är detsamma.
Och alla fin- fessor Kjellhs, och Ostergötlans Dag- na de i själva sina lidandens gränslös- blad ur hr Millqvists.
Mellan dessa po- het kraften till att övervinna dem, de ler finnes det en del högertidningar, kämpa sig fram till " människohjärtats med Helsingen i spetsen, som represen- härliga trots, vilket säger till smärtan: tera mellanregistret, och det anmärk- du skall bli sång, strömmande klar ur ningsvärda är, att man ur dessas leda- min strupe!
- till lidandet: du skall bli re verkligen kan avlyssna en ny ton.
min levnads smycke! "
" Börjar högerblocket äntligen spricka? "
Det svåraste hindret att övervinna i frågar Jämtlands-Kuriren.
kampen för " den sista dagens svala Vi lämna här några provbitar på de hjärta " blir alltid kärleken.
Sitt eget tre anförda riktningarna inom höger- lidande kan den tappre till slut härdas pressen: att bära tyst och stolt, men inför den Lunds Dagblad: älskades lidande vill lugnet brista.
Kärleken ä r den sista känsla som dör, " Man må icke förtänka vårt lands kvin- nor, att de i dessa dagar se sin situation dess längtan ä r hjärtats sista längtan, med blandade känslor.
Ingen har dristat innan själen når oåtkomliga höjder.
påstå, att de icke skulle vara lika långt För sina svagare medmänniskor hunna i politisk och kulturell utveckling kunna dessa segrande själar bli en som deras systrar i Nordens övriga länder.
hjälp, en tröst och en föresyn, men ock- De ha icke heller på något sätt lagt i dagen så orsaken till det bittraste kval.
Den egenskaper, som göra dem obekväma för handhavande av politisk makt.
I fråga om unga, hogättade fränsyskan, " lille kunskaper, sinnets ädelhet och ärlig plikt- Louis ", som förgäves sålde sin ära för uppfyllelse stå de icke efter grannländernas att rädda sin broder från revolutionens kvinnor.
De ha med nit och levande in- giljotin, kan, fängslad i bödelskärran, tresse deltagit i sådant medborgerligt arbe- med dens ljusa leende, som övervunnit te, där den frivillfga insatsen måst vara hu- och förlåtit, hjälpa och styrka sina vudsaken.
I det sega och tålamodsprövande dödskamrater.
Men å andra sidan: när försvarsarbetet, sådant det började på åttio- en bliver upptagen, finns det gärna en talet, ha de tagit en verksam, att icke tidvis avgörande del.
I den allmänna dis- anuan, som bliver kvarlåten.
För en säga kussionen äro deras inlägg icke de minst kvinna att se sin älskade lossa de bo- beaktansvärda.
I de olika ställningar, de jor, som bundit honom vid henne och numera intaga inom affärslivet, i litteratu- höja sin ande mot svalare rymder, är ren, på lärarebanan o. s. v., ha de visat sig att förlora honom långt fullständigare som männens fullgoda likar.
Hos oss lik- än genom någon otrohet.
Så måste som i flertalet andra länder ä r en stor del Mona Lapa i berättelsen " Fjärran " och kvinnor numera hänvisade att försörja sig i olika tjänsteanställningar eller i av Camilla Rucellai i " När liljorna blom- själva dem ledda affärer.
, Det ' kan således icke sä- ma " båda maktlösa åse hur den man, gas, att det brister-dem något i den sam- för vilken och genom vilken de levde, halleliga utbildning, som utgör grundvalen oåtkomlig lever i en annan värld.
De för politiskt arbete.
måste tåla, att de för den älskade icke - - - äro mera än en frestelse, till sist icke Det är ingen heder för vårt land, som eljest gör anspråk på att i mångt och myc- ens det.
ket vara ett föregångsland, att kvinnorna " Jag kan icke, men jag skall ", svarar ännu icke släppts fram till de politiska rät- Mona Lapa ' sin tillbedde make, när han tigheter, som grannländerna ansett sig kun- ber henne att för hans själs frids $kull na skänka dem.
Detta kastar över oss ett upphöra att vara hans maka.
På denna skimmer av efterblivenhet, som aldrig kan paradox ä r det som Anna Lenah Elg- gagna oss, och som väl i verkligheten icke ström låter sina miin och kvinnor seg- heller är riktigt, även om trångsyntheted i politiska kretsar kan giva sådant vid ra över alla jordens kval.
Vad som vissa handen. "
fängslar i hennes bok ä r den ädla vil- jans seger ännu i de hårdaste prov, in Göteborgs MoTgonpost: i själva döden - " segern över livet, se- " Hela det parlamentariska väsendet så- gern över diidei+ segern blint ut i dant det utkristalliserats i våra moderna demokratier t a r sig allt bra tomt och fut- mörkret - - " tigt ut i en tid, som ånyo börjat räkna med Elin Wugner.
primitivare, men också reellare värden: frukterna av det arbete hon nedlagt för kviitiiornas medborgarrätt.
Ezaline Boheman.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
I Kungl.
Hofleverantör - Fredsgatan-8 Ur.
bokmarknalden.
- Sveriges Udsta, största o. bäst A,-B, JOHN V, LÖFfiREN &amp; ko pnommerade specialaffär N:R 13 (i. d. Bamhgens lokal).
*.
KAPPARWÄR -- l Klam Damskrädderi.
Alltid välsorterat lager i f6rdelaktiga prislägen.
specialit4: J.
A. WETl ' EBaBENS FABRIKATER.
Om nu Danmark skall komma att bjuda på erfarenheter i motsatt riktning, ä r ju möjligt, men dessa böra först inhöstas, in- nan vi förhasta oss med några efterap- så samhällsbevarande, att man vägrar hälf- pingar.
ten av medborgarna medbestämmanderiitt __- Uppriktigt sagt tro vi ej kvinnorösträtten i rikets augelägenheter. "
Karlstads-Tidningen: komma att p å allvar diskuteras hos oss, " Det var säkert mer än en i vår riksdag, förrän man har att peka på exempel från som, när för ungefär en månad sedan det något av de ledande kulturländerna. "
viktiga förslaget om ny äktenskapslag bc- Helsingen: handlades där, pinsamt kände orättvisan i " Emellertid äro vi för vår del fullstän- att en sådan fråga avgjordes ensamt a v ständigt på det klara med, att högerpartiet män.
icke hädanefter bara bör säga nej till kvin- _ _ _ nornas krav, utan allvarligt söka en utväg Inom kort kommer väl också hos oss den att tillmötesgå det berättigade i desamma, viktiga frågan om ogifta mödrar och oäkta som, utan att samhället lider skada därav, barn, som i år fått en så genomgripande lös- kan tillmötesgås.
ning i Norge, inför representationen.
Även Denna vår åsikt bottnar uti den stora kunna de närmast berörda, kvinnorna, respekt vi hysa f ö r kvinnans personlighet då inte öva någon direkt inverkan på utgån- och för det allvarliga och oegennyttiga sam- gen, varken som väljare eller representan- hällsarbete, hon frivilligt på så många om- ter.
Vår Första kammares majoritet vill 1 råden utför.
nämligen att de skola vara rättslösa i stats- V i göra också gärna det medgivaudet, att livet.
många tusen av den s. k. överklassens och Det är emellertid givet, att denna rilja medelklassens kvinnor i fråga om medbor- blir svårare att upprätthålla hädanefter, gerligt intresse och samhällelig vakenhet sedan kvinnorna i alla våra närmaste gärna kunna tagas såsom mönster av allt grannland fått politisk medborgarrätt.
Ett f ö r många män - med fulla medborgerliga sådant grannskap kan naturligtvis inte rättigheter. "
undgå att öva en viss inverkan.
Om ifall Vi komplettera dessa uttalanden från också, såsom rätt sannolikt synes, Englauds högerhåll med några provbitar även ur kvinnor efter krigets slut komma att fil samma likställighet med männen, så blir vänsterpressen: det ännu svårare att fasthålla rättsförnekel- Ronneby Tidning: seståndpunkten mot dem här i Sverige, ' ' " Den stora dagen €ör Danmarks kvinnor har äntligen kommit.
Mitt under det Euro- Jönköpings Läns Tidaing: " Intet skäl talar f ö r att kvinnans rättig- pa står i Ijusan låga och så gott som alla dess folk och länder ej tänka på annat än heter och skyldigheter i samhällslivet skola att förinta varandra, kan Danmarks, ja vara mindre än mannens.
Men det egcii- hela Nordens kvinnor, fira såsom en av sina domliga är, att det samhälle, som intill sista största triumfer den både ärofulla och ly- skärven tvingar kvinnan att fullgöra sina sande segern över konservatism och fördo- skyldigheter, är så njuggt, när det blir frå- mar.
Det stora framsteget siar om en ny ga om hennes rättigheter.
allmännare utveckling i socialt och kultu- - - - Samhället kräver sin skattetribut av rellt avseende icke blott i lördagens jubel- land, utan även i de länder, där kvinnan kvinnor med egen inkomst, men p i den po- ännu kämpar för sin rätt.
Där liksom i litiska valdagen är kvinnan e j värdig att Danmark skall hon trots allt motstånd seg- säga sin mening i landets viktigaste livs- ra, därför att hennes sak helt enkelt är Bå- frågor.
Kvinnorna få uppoffra sig själva för samhällets fortbestånd, men n8r lagarna de mänsklig och rättvis.
Den danska kvinnan är att lyckönska.
skrivas, som röra deras barns fostran, då äro Men för den svenska kvinnosakens vänner de uteslutna.
Med grämelse i själen få de bör segern bli en sporre till ännu kraftigare maktlösa åse hur lagar skrivas och förord- ansträngningar att i en nära liggande fram- ningar utgivas, som i sina verkningar slto- tid nå samma plattform, som kvinnorna på la ödelägga hemmen, ungdomen, ja, hela andra sidan sundet nu erövrat, liksom det nationen.
Det är inte en dag för tidigt, om kvinnan Över huvud bör mana alla svenska fram- stegsvänner att i sinom tid vandra vidare får den plats vid mannens sida, som ä r hennes.
Den dagen kommer.
Utvecklingen på demokratiens väg. "
kan ej hejdas, endast i någon mån förhind- Oskarshamns-Posten: ras.
Men hur länge skall det dröja? "
" Så mycket har senaste stora händelse i Gävle Dagblad: Danmark utvisat, att världskriget icke med " Då därför svenskorna sist av Nordens nödvändighet behöver betyda inrepolitisk kvignor nå sitt mål och sin solklara rätt, reaktion.
Den visar tvärtom, att en klok så ha de åtminstone den trösten, att det och vidsynt politik kan vända det onda tili e j berott eller beror på dem själva.
M å gott och låta just krigets tryck ena alla åtminstone männen helt och fullt påtaga partier i en stor gemensam handling av sig orsaken och ansvaret. ' '
rättvisa och låta kvinnorna få den rätt, Till slut några ord även från kvinno- som tillkommer dem från rent mänsklig synpunkt sett, Må vi med kraft arbeta f ö r håll.
Fru Hilda Sachs skriver i Afton- genomförandet av denna rättvisa åt h i n - tidningen: " Men om det gäller att vi svenska kviii- norna. ' '
nor visat vår vilja till medborgarrätt, d i Dalabladet: peka vi på vår Landsförening med omkring " Ty i h u r hög grad antagandet av den 200 lokalföreningar, på vår opinionsyttring nya lagens övriga bestämmelser än må an- till riksdagen för ett år sedan med över ses som ett frisinnat genombrott, är dock 350,000 namn.
Vi visa också på männens intet i sann demokratisk anda viktigare än egen liist att t a kvinnornas tjänster i an- den ändringen, a t t icke längre den ena språk i deras egna politiska intressen, och hälften av landets myndiga invånare är på den offervillighet i det allmännas tjänst, utesluten.
Och då utom vad kvinnorna kun- som kvinnorna visat icke minst under deu- na komma att verka för sin egen ställning, na vinters kristid.
Och vi l-ets djupt i vå- f ö r barnens skydd, det också.
ges allmänna ra hjärtan, att, i motsats till motståndar- politiska frågor av största vikt, vilka mer nas ord om det okvinnliga hos feminister- än andra beröra deras liv och verksamhets- na, det är just de kvinnligaste kvinnorna, sfär, blir också därigenom deras politiska som mest brinnande önska att På arbeta medborgarskap betydelsefullt för samhällets med i sitt folks och mänsklighetens stora hela liv. "
frågor och för kommande släktled. "
Hudiksvalls Nyheter: " I Norge och Finland ha kvinnorna icke åstadkommit någon omstörtande inverkan Vad säger lektor Nyström?
på de respektive ländernas styrelse och för- Det berättas, att då John Burns en gång valtning utan tvärtom visat att de med an- svar använda sin medborgarrätt till landets återvände till England efter ett besök i och folkets bästa och samma erfarenhet Amerika, han p å en fråga svarade: " Ameri- skall säkerligen nu snart också komma att kas största man är en kvinna - Jane Ad- göras i Danmark.
Endast i Sverige är man dams. "
ANTON SRODI~CNS JURIDISKA 68 V A S T E R L A N ~ ~ ~ ~ T 68, A STOCKHOLM.
N Alim.
Telefon 201 d % BYRÅ Rlkatelelon 144 68.
~g;;; g:r;: g,; fort och biliigt.
BOSTRATT FOB K Y I N N ~ R N:R 13 3 - 9.
I Fösträttsdagar vid Vättern.
De svenska kvinnornas tredje allmänna rösträttsmöte i Huskvarna.
Första dagens förhandlingar.
Det halvenskilda mötet.
o På inbjudan av Huskvarna F. K.
P.
R. ägde de svenska kvinnornas tred- je allmänna rösträttsmöte rum i Hus- kvarna lördagen den 19 och söndagen den 20 juni.
Om man ger uttryck åt den uppfattningen, att detta sommar- möte i särskild hög grad präglades av samhörighet, entusiasm och en okuvlig vilja att övervinna svårigheterna, så har man först och främst att söka or- saken i de€ förträffliga sätt, på vilket Huskvarna F. K. P. ’ R. organiserat detta möte med sina i detalj genom- tänkta anordningar.
Aven naturen, som så frikostigt slösat sin rikedom över Vättertrakterna och kvinnornas glädje över att gemensamt få dryfta de problem, som så intimt äro förbundna med deras livsförhållanden, vor0 bidra- gande orsaker.
Till slut är också att nämna de danska gästernas, fröknarna Henni Forchhammers och Sarah Orths I närvaro, vilka, genom att representera ett land, där kvinnorna nyss erhållit sin fulla medborgarrätt, återkallade i minnet de glansfulla dagar, av vilka även Sveriges kvinnor fått ett så starkt intryck.
När man första morgonen samlades till förhandlingarna i Huskvarna F. K.
P.
R:s egna hus, erforo nog också alla de närvarande samma hemkänsla som miss Macmillan sade sig ha erfarit i Norge; man befann sig på rösträttens egen mark och grund, och redan när man närmade sig det hus, på vars krön rösträttsfanans gula och vita färger så vackert bröto sig mot en blygrå bak- grund, belysta av solstrålarna, som stncko fram mellan drivande molnfloc- kar, hade man den stolta förnimmelsen att dess murar rests genom svenska röstSättskvinnors energi och duglighet.
Det var också något av försommarens ljusa förtröstan, något av dess löftes- rikhet, som präglade alla dessa ansik- ten, unga och gamla, som i Euskvarna F. K.
P.
R:s vackra samlingssal riktades mot den i rösträttens färger smakfnllt dekorerade estraden, där hela fång av gullregn och syrener fyllde varje tom- rum.
Det var även en glädje att se landets rösträttsföreningar så talrikt representerade, maningarna hade inte utgått förgäves, och att deltagarna uppgingo till ett antal av 351, måste utgöra ett bevis för att det intresse f ö r rösträtten, som man fruktade tynat av under vinerns stiltje, med vårvindarna åter tagit fart och numera kommer att hållas vid liv genom de världshändel- ser, som klargjort, vad som brustit i världsorganismernas byggnad.
Man fick under detta möte starkare än nä- gonsin bekräftelse på att den kvinnli- ga rösträttsrörelsen är en makt, som ä r att räkna med, och som inte ens vå- ra bittraste motståndare numera kun- na avfärda med en axelryckning.
Förhandlingarna öppnades av Lands- föreningens ordförande, fröken Signe Bergman, som i sitt vackra och varma hälsningsanförande framhöli kvinnor- nas behov av att få komma tillsam- mans och diskutera sina angelägenhe- ter.
Förhållandena äro mer än någon- sin ägnade att kalla kvinnorna under rösträttsfanorna, de yttre händeIserna kräva deras medansvarighet och Haag- kongressen var ett uttryck för denna deras vilja.
Det har på sina håil i lan- det arbetats på att skjuta rösträtten åt ~ ~ I I måste hålla jämna steg med sina gran- nar och jämte de övriga nordiskd län- derna bilda motvikt mat den moderna maktlärans förkunnare ute i Europa.
Efter att ha givit sitt stora erkännande åt Huskvarna F. K.
P.
R:s insats i sam- hällsarbetet och uttalande den förhopp- ningen att Huskvarnamötet skulle präglas av samma arbetslust och inten- sitet, som utmärkte det föregående mö- te, vilket var förlagt till Vätterns stränder, förklarade fröken Bergman mötet öppnat.
Till sekreterare vid mötet utsågos fröknarna Ester Lamberg, Tyra Möller och Eva Wetterholm, och till proto- kollsjusterare fröken Emma Aulin och fru Hilma Andersson.
En presskom- mitt6 för det halvenskilda mötet till- sattes även, bestående av fru Frigga Carlberg, d:r Gulli Petrini och fröken Ellen Wester med fru Gurli Hertxman- Ericson som referent.
Efter förrättade val vidtog diskussion över ämnet: Vad kan göras för att övervinna det sista, sega motståitdet mot kvinnans politiska rösträtf i vårt land?
a) hos männen: b) hos kvinnorna.
Den förra delen inleddes av d:r Gulli Petrini, som först uppehöll sig vid frå- gans allmänna läge, det motstånd den hade att räkna med bland förstakam- marmajoriteten och den oerhörda non- chalans, sorh präglat den senaste de- batten om kvinnorösträtten i samma kammare.
Även bland vänstermän ha- de man ku ’ nnat förmärka en viss miss- stämning, men eftersom vänstern har den uppfattningen, att politiken bör vi- la på rättfärdiga grunder, har den kvinnorösträtten på sitt program, och därför kan den heller icke frångå den- na princip, om den också kunde befara, att kvinnans rösträtt skulle medföra ett ökat röstetal för ett dem motsatt parti.
D:r Petrini trodde även, att det egentliga motståndet mot kvinno- rösträtten inom högern vore att söka hos en viss kontingent, som i stället för rättfärdighetsprincipen uppställt den starkares rätt över den svagare som ideal.
För att bryta motståndet ansåg talarinnan dock, att man skulle vända sig till den större del av partiet, som är mottaglig för rättvisa skäl, och hon ansåg även, att Danmarks exempel bor- de framhållas.
Till slut yttrade hon som sin åsikt, att om världsfreden kommer till stånd på rättfärdiga vill- kor följden blir, att kvinnorna i alla kulturstater få rösträtt.
I diskussionen, som blev synnerligen livlig, anslöto sig flera talare till den synpunkten, att Danmarks exempel skulle visa sig verkningsfullt, när det gällde att bryta motståndet mot kvin- norösträtten.
D:r Alma Sundquist framhöll det önskvärda i att söka åvä- gabringa samarbete med Männens för- bund för kvinnans politiska rösträtt.
Förslaget vann anklang, och mötet be- slöt att tillställa Mannens förbund en skrivelse, som fick följande lydelse: De svenska kvinnornas tredje allmänna rösträttsmöte i Huskvarna den 19-20 juni sänder Männens förbund för kvinnans poli- tiska rösträtt sin hälsning och uttrycker den förhoppningen, att vi, genom ett ge- mensamt arbete, snart måtte övervinna det sega motstånd, som från svenska mäns sida ännu reses mot kvinnornas krav på med- borgarrätt.
Sedan flera talare framhållit betydel- sen av att kvinnorna visa sin duglig- het i det kommunala livet, var man re- dan inne på den senare delen av diskus- sionen, om motståndet hos kvinnorna.
Fru Frigga Carlberg, som i stället for fröken Wallerstedt, som av sjukdom var hindrad att närvara, åtagit sig att inleda den andra delen av ämnet, på- visade sammanhanget mellan de soci- ala missforhållandena och bristen på kvinnlig rösträtt, betydelsen av att kvinnorna på en mångfald områden gripa in och dana bättre och drägliga- re livsvillkor för mödrar och barn.
Fru Carlberg uppmanade kvinnorna att inte bara tillhöra ett parti, utan vi- sa sitt intresse genom att bevista sina respektive partiers möten och där fram- hålla de speciellt kvinnliga synpunk- terna.
Hon framhi311 även betydelsen av landstingsvalen och vikten av att landsbygdens kvinnor, som äro i majo- ritet, arbeta för kvinnosakens fram- gång.
Motståndet trodde fru Carlberg mera bero på vaneföreställningar än en reflekterad ovilja, och hon ansåg ett verksamt medel vara att vädja till kvinnornas rättfärdighetskänsla och ansvar för släktet samt framhöll, att man inom flickskolorna borde finna ett lämpligt arbetsfält för utbredandet av rösträttens ide.
Det sista förslaget vann i hög grad anslutning bland de närvarande, och mötet uttalade sig i den följande dis- kussionen för att respektive rösträtts- föreningar skulle söka påverka de högre kvinnliga bildningsanstalterna på sina orter i denna riktning.
Dis- kussionen utmynnade- i följande reso- lution, som av aötet enhälligt antogs: De svenska kvinnornas tredje allmänna rösträttsmöte, samlat i Huskvarna den 19- 20 juni 1915, riktar en allvarlig maning till L.
K.
P.
R:s medlemmar, som äro anslutna till politiska orgpisationer - manliga så- väl som kvinnliga - att inom dessa ar- beta för upplysning om kvinnans politiska rösträtt samt att därjämte verka för den- sammas upptagande pB programmen, där så icke redan skett.
Enhälligt beslöts även att till konun- gen och statsministern avsända tele- gram av följande lydelse: erinrade om kvinnornas arbete under kriget, hur de uppehållit männens gär- ning och tagit hand om sårade och döda.
Hon ansåg, att världen behövde feminiseras, på det att ett återuppre- pande av det närvarandes ohygglig- heter aldrig måtte komma till stånd.
Ett verksamt medel för främjandet av kvinnorösträtten ansåg fröken Kruse vara att framhålla kvinnornas stora insats i samhällsarbetet, och i samband med detta föreslog hon samlandet av så- dana uppgifter för att genom press och föreläsningar spridas till den stora all- mänhetens kännedom.
I diskussionen uttalade sig mötet för det gamla agitationsmedlet att sprida Rösträtt för Kvinnor och flygskrifter, och Landsföreningens ordförande väck- te förslag om att man inom andra kvinnoorganisationer och kvinnliga yr- kessammanslutningar borde försöka bilda kvinnorösträttsgrupper för att sprida rösträttsiden i allt vidare kret- sar.
Även framhölls betydelsen av att den planerade rösträttskalendern vun- ne så stor spridning som möjligt.
Sedan fröken Bergman meddelat, att hon från en av Haagdeputationens medlemmar, friherrinnan Ellen Palm- stierna, erhållit telegram om deputa- tionens mottagande hos utrikesmini- stern i Petrograd, skildrade fröken Y a -, thilda Widegren under församlingens djupa rörelse sina Intryck från kvinnornas internatio- nella fredskongress i Haag.
Talarinnan gav en stämningsfull bild av första aftonens sammanträde och läste upp uttalanden av olika kon- gressdeltagare, vari uttrycktes fasan för krigets ohyggligheter och sorgen över att ingenting kunna göra.
” Jag såg dem draga bort sjungande ”, yttra- de en ungerska, ” jag såg dem återkom- ma lemlästade och som krymplingar ”.
Talarinnan läste även upp åtskilliga belysande brev från soldater i skytte- gravarna och ställde åhörarna inför bilden av Rosika Schwimmer, då hon, stilla och- allvarlig, höll det gripande tal, som av kongressdeltagarna aldrig skall glömmas.
Sedan fröken Wide- gren till slut redogjort för resolutio- nerna och sista dagens förhandlingar, betonade hon särskilt den fina hän- synsfullhet kvinnorna, även tillhörande fientliga nationer, visat varandra.
Med denna gripande skildring av en händelse av världshistorisk betydelse avslutades det halvenskilda mötets för- handlingar.
Innan mötet upplöstes, upptogs kollekt till förmån för L.
K.
P.
R:s resetalarefond, som vid samman- räkningen visade det vackra resultatet av 318 kr.
och 17 öre.
Hans Majestät Konungen, Stockholm.
De svenska kvinnornas tredje ’ allmänna rösträttsmöte, samlat i Huskvarna den 19 - 20 juni 1915, uttalar i underdånighet in- för Eders Majestät sina förhoppningar om att samma fulla medborgarrätt spm helt nyss givits åt Danmarks kvinnor, och som redan förut äges av Norges och Finlands, också måtte komma, Sveriges kvinnor till del.
A mötets Fägnar: Signe Bergman, ordförande.
I Hans Excellens Statsministern Hr Hammarskjöld, Stockholm.
De svenska kvinnornas tredje allmänna rösträttsmbte, samlat i Huskvarna den 19 - 20 juni 1915, riktar en vördsam vädjan till Sveriges regering att den måtte, i likhet med vad som redan skett i övriga nordiska länder och nu senast i vårt södra grann- land Danmark, där kvinnorna i dessa dagar tillerkänts full politisk medborgarrätt, visa den tillit till landets kvinnor, som ett be- Det offentliga mötet i Huskvarna.
aktande av deras krav på medbestämman- derätt i fosterlandets öden innebär.
Klockan 7 e. m. var ett offentligt mö- A mötets vägnar: te anordnat i Stadsparken, och redan Signe Bergman, en timma i förväg myllrade vägarna av qrdförande.
människor, som begåvo sig till mötes- Sedan lunch intagits, återtogos för- middagens förhandlingar, varförinnan ordet överlämnades åt fru Margit Holmgren-Ekman, som å Motalaför- eningens vägnar till Huskvarna F. K.
P.
R. överlämnade en byst av Fredrika Bremer.
Det var i känslan av att in- tet bättre hem än Huskvarna F. K.
P.
R:s eget kunde beredas åt den sven- ska kvinnorörelsens pionjär, som gå- van överlämnades.
Fröken Gerda Plan- ting-Gyllenbåga frambar å sin för- enings vägnar dess varma tack och ut- talade hoppet om att kunna avbetala något av den tacksamhetsskuld, i vil- ken vi alla stå till Fredrika Bremer och hennes livsgärning.
Nästa punkt på programmet: Vad kan göras för att motarbeta kristidens inflytande på kvinnorösträttsrörelsen?
inleddes av fröken Sigrid Kruse, som platsen.
En lämpligare plats och en lämpligare tid än denna strålande juni- afton kan inte heller tänkas för ett fri- luftsmöte.
Stadsparken ligger högt över Huskvarna, vägen ditupg leder mellan ängar och lövträd, vilka i fro- dig växtlighet söka sin like, och så långt blicken når, breder Vättern u t sin stålblanka sköld.
Molnen ligga lätta och luftiga runt horisonten, där man även skönjer stränderna som blåa strimmor, och solen, som är i nedgå- ende,, spänner en guldbrygga över vattnet.
Åhörarna flockas redan kring talarstolen, bakom vilken Huskvarna E ’.
K.
P.
R:s rösträttsstandar lyser i vitt och guld, allt tätare samlas skaror a, de kanta hela backsluttningen, och i n - talet beräknas uppgå till 1,200.
Huskvarna F. K.
P.
R:s ordförande, fröken Gerda Planting-Gyllenbåga öpp-,
RbSTB&amp;TT FOB KYIHnIOB 4 nade mötet, och i sin välkomsthälsnini inneslöt hon särskilt de båda dthsk; gästerna, fröken Henni Forchhamrner formand for Danske Kvinders Natio nalraad, och fröken Sarah Orth, fil kand. och medlem av verkställande ut skottet i Landsforbundet for Kvinderi Valgret.
Fröken Borchhammer, som var afto nens första talare, inledde sitt anfö rande med att uttrycka sin beundrai för Huskvarna F. K.
P.
R., som i en si liten stad kunnat anordna ett så stor slaget möte.
Talarinnan övergick där efter till rösträtten och dess uppfo strande betydelse.
Kvinnorna se intc så skevt, att de tro, att allt blir got och väl i samhället genom deras ingri pande, men liksom ett hem inte barr behöver en far, utan även en mor, lika nödvändigt är det för samhället a t stå under både kvinnors och mäns in flytande.
Samman kunna de kämpr mot krig, fattigdom, sjukdom och last Yröken E ' orchhammer slutade med at skildra det imponerande danska kvin notåget och kvinnornas känslor inföi det mål, som var vunnet.
Fröken Sarah Orth, till vilken ordei därefter överlämnades, framförde, til de närvarandes stora överraskning, siti tal på en utmärkt svenska.
Hon vändt tanken och blicken från det uppnådds målet tillbaka tili det arbete, som före gått och berett väg för medborgarska pet, och hon skildrade den tid, då dt nya i d h r n a bröto sig fram och Stuarl Mills och Georg Brandes nya tankai medförde en omvälvning i tidens va.
neåskådningar.
Efter att ha talat OIL vad Dansk Kvindesamfund sedan åi 1871 betytt för Danmarks kvinnoi övergick fröken Orbh till våra dagara kvinnorörelse, och på den frågan, om dc danska kvinnorna äro mogna för röst.
rätten, ville hon svara med att hänvisa tiii deras deltagande i de kommunala valen och den anslutning, som kommil det stora kvjnnotåget till del.
Fröken Orth slutade med att betyga de sven- ska kvinnorna sin aktning för det ar- bete de nedlagt på att genomföra röst- ratten, de hade förtjänat att komma först, i stället för sist, men hon hoppa- des, att det inte skulle dröja länge, in- nan de bildade den sista länken i nor- dens frihetskedja.
Sedan de båda danska talarinnorna avtackats med hjärtliga applåder, b e stegs talarstolen av fru Jenny Velan- der, som i stället för fröken Anna Whitlock, vilken var förhindrad att närvara, talade över ämnet: Kvinnorfia och kriget.
F r u Velander gav en, vältalig skild- ring av den sorg kvinnorna erfa- rit över att de, som gått i spetsen för kulturen, nu vilja, att vi skola offra våra tankar, känslor och åskåd- ningar inför krigets Molok.
Efter att ha påvisat krigets brutaliserande in- flytande, framhöll talarinnan nödvän- digheten av att de neutrala länder- nas kvinnor inte stå som blotta åskå- dare.
Vi få inte vila, så länge krigets digerdödsallvar vilar över världen, och vi måste arbeta för den medborgarrätt, som kan bli ett medel att i framtiden förhindra krig.
" Vi äro inte rädda för de offer kriget kräver ", yttrade talarin- nan, " vi äro inte rädda att förlora namn och rykte, hem och ägodelar, men det finns en sol, som vi inte kunna und- vara, och det är själens sol. "
När kri- get rasar, är det så jämmerligt stälit, att vi inte märka, att vi leva i mörkret.
Kriget kräver a v kvinnorna, att de tränga till djupet av dess väsen, och att de gå i förbund med de män, som vilja frälsa världen från dess fasor.
Därefter höll fru Gerda Hellberg ett formfulländat och av varm känsla bu- ret föredrag över ämnet: Rösträtt och rashygien.
y d n i n g s v i s liknade talarinnan sam- h " slivet vid en organism av celler, där den ena är nödvändig för den an- dras bestånd, och ur en liknande orga- nism har även iden om lika medborgar rik på skönhetsintryck och ny&amp;, frukt bärande tankar.
la få fram den nya sociala människr som vår tid behöver.
De kvinnor, son när tal blir om deras rösträtt, vädj, till hemmet som kvinnans enda verk samhetsområde, göra sig skyldiga til qtt oerhört felslut.
Hem och samhäll äro inte genom några fasta gränse åtskilda från varandra, de ingripa bå da i individens liv, och rösträtten bli i själva verket,en kamp för hemmet bestånd.
Det fordras av kvinnorna, at de inte längre skola se så skumt ocl begränsat som fordom, utan att blic ken spännes över större vidder och at vi bli kvinnor på ett djupare sätt äi förr.
Det är kvinnorna, som äro satt: att vårda det uppväxande släktet.
Ei nations stora tillgångar äro jorden ocl folket, men den sistnämnda tillgångei är den ojämförligt viktigaste av di båda.
Ett, friskt folk, som blomstrar a ' kroppens och själens hälsa, är källai til landets kraft, och det borde vari et av uppfostrans huvudändamål at vårda folkets hälsa och se till, att lan dets invånare växa upp under drägli ga livsvillkor.
Kvinnorna måste se de hela i socialt sammanhang och tvingr fram den sociala hygien, som betryg gar folkhälsan.
Kvinnans gärning hemmet har blivit sedd för optimi 3tiskt, den har blivit kvävd under allt €ör mycket blomstertal.
Man har glöm cte dåliga hemmen, när man framhålli de goda och i kvinnans moderskap set hennes fullkomning, glömmande at iiven för moderskapet fordras kompe tens och att det finns hem, där barner nlltför ofta växa upp till dåliga indi vider.
Talarinnan ansåg inte, att våre unga flickor fyllde det mått man hai rätt att ställa på släktets blivandt mödrar.
Idealet vore, att staten inför 3e ett kvinnoår, en obligatorisk kurs.
modersvård för de unga flickorna i 15- 18 års åldern.
Det är kvinnor, fylldz riv ansvarskänsla och medvetna om li.
vet samhället behöver, madrar, SOIT man kan vädja till, när det gäller dt nya individernas fostran, och som inte.
ovetenhet stå svarslösa och oförstå.
?ride inför tidens många problem.
Vj nåste bortse från överklassen, som äi minoritet och se förhållandena ur ar.
letarklassens synpunkt.
Bleve den dassens kvinnor undervisade i m o lersvård, uppfostrade till ansvar, så) leve de våra bundsförvanter i kampen not alkoholismen, prostitutionen och itorindustrialismen, som tära på släk-, ets livsnerv, och de bleve även våra mndsförvanter mot kriget, som tillin- etgör de livsdugligaste och är den vär-; ta fienden till all rashygien.
Ahörarna mottogo fru Hellbergs ord inder andlös tystnad.
Enkelt och klart iade de ljudit genom stillheten, och när le tystnat, bröt en storm av applåder bch bravorop lös.
i Aftonens sista föredrag När kvin- aorna vakna hölls därefter av f r u 42sgzssta Widebeck, som i ett kåseran- le och humoristiskt anförande fram- örde olika samhällsspörsmål samt: vinnornas ställning till desamma.
Kvällen var redan långt framskriden ich sedan fröken Plantfng-Gyllenbåga ackat samtliga talare och en musik-; år spelat ett par nummer, t k a d e ska- ' orna med rösträttsstandaret i spetsen ied till Stadsparkstugan, där tesup6 in- ogs och alla främmande mötesdeltaga- ' e vor0 Huskvarna F. K.
P.
R:s gäster.
Jnder supen höllos tal av d:r Karolina Viderström, som framförde mötets ack tiU Huskvarna E '.
K.
P.
R., och av, tadsstyrelsens ordförande, kamrer Zarl Ljungström, som i hjärtliga och räl valda ordalag tolkade sin glädje Iver att mötet ägt rum i Huskvarna ch sin fasta tro på kvinnornas värde- ulla insats i samhällsarbetet.
Mötes-, eltagarna spredos därefter till de oånga små hemmen i staden, som gäst- ritt öppnat ' sina dörrar, och medta-: ande minnet av en oförglömlig afton, Söndagen den 20 juni.
rätt för man och kvinna sprungit up1 Det är genom medborgarrätten vi ska d ' Klockan halv 12 f. m. var en utfärc anordnad till Visingsö, och vid bryg gan väntade ångbåten Motala Express festligt smyckad med björklöv ocl vimplar och med rösträttsfiaggan toppen.
Färden gick längs med högr: vätterstranden, som med sina lummi ga höjder beredde en ständigt växlandc tavla, och man visste knappast orde av, innan den lilla staden Gränna idyllisk avskildhet SYnteE utbredd pi strandbädden, och när ångbåten närma de sig hamnpiren, kunde man urskilj; Ellen Keys välkända drag.
Leende ocl viftande stod hon där och inväntadc sina vänner, som högtidligt förde hen ne ombord.
E n kvart senare landadt båten vid Visingsö brygga, och mec rösträttsstandaret i spetsen tågadt kvinnorna upp till den åldriga slotts ruinen, där talrika människoskaroi väntade.
Sedan Huskvarna hembygds kOr, som medföljt båten, sjungit någrr sånger, steg fröken Gerda Planting Gyllenbåga upp på kullen, som bildadf en naturlig talarstol, och där dt sönderbrutna, ärriga murytorna ocl spräckta valvbågarna bildade en säll synt vacker bakgrund.
Fint och bär digt framförde fröken Gyllenbåga siti hälsningsanförande till de församlade skarorna och sitt vördsamma tack til Ellen Key, som hörsammat rösträtts kvinnornas kallelse.
Inför glädjen at1 f å höra henne tala och i den rådandt stillheten hoppades talarinnan att $hö.
rarna åtminstone för en kort stund skulle kunna glömma det som timade ute i världen.
Hon uttryckte även sin glädje över solidariteten Bland kvin norna, över deras önskan att åtaga sig nya plikter och ökat ansvar.
Målet slu.
tar inte med förverkligandet av röst- rättskravet, detta är blott medlet att med männen arbeta för större rättfär- dighet på jorden.
Och när nu förhål- landena ute i världen påkalla kvinnor- nas ingripande, när ropet ljuder på fred, då måste vi för denna stora sak Jffra lid, krafter och bekvämlighet och tillsammans häqita nytt mod och nya krafter för att kunna gå de nya-vä- garna.
Fröken Gyllenbåga överlämnade dar- 3fter ordet åt Ellen Keu, som talade h e r ämnet Kvinnovilja och kvinnomakt.
Ellen Key inledde sitt föredrag med itt erinra om de tider under kvinnofrå- jans första skede, då ett svalg var be- täst mellan hemkvinnan och rösträtts- Ivinnan.
Detta har minskats, sedan zvinnorna blivit medvetna om, att det lust är i sin egenskap av hemdanarin- ior och mödrar de fordra medbestäin- nanderätt i det samhälle, för vilket de ippfostra sina barn.
Kvinnofrågans jtora mål är att göra det möjligt för rvinnorna att sätta in sin moderlig- ietskraft i samhället.
Talarinnan ci- (erade Almqvists yttrande att " mänsk- igheten ännu är ett embryo på utveck- ingens väg ", och hon framhöll själv, ttt vi vaknat upp ur en villa, då vi ioppades och trodde, att mänskligheten iöll på att mänskliggöras.
I våra tider ' å vi bevittna en oerhörd maktspän- iing mellan de gamla idealen och de iya, som vilja hålla före att makt är * ätt.
Vår kvinnosträvan sträcker sig nte mot detta falska ideal, men vi krä- ra, att rätten skall bli makt.
Sedan ta- arinnan berört världskriget och dess asor, de olyckor, under vilka kvinnor- ia lidit, yttrade hon, att, hur fasans- ' ullt det än låter, har världskriget dock ört kvinnorna närmare deras mål.
Ajusningen, som skönjes genom det äta mörkret, är att människorna vak- lat till insikt om nödvändigheten av nänoiskoekonomi, och att vanetankan- lets glasklocka, under tr$cket av den iöga ton som ljudit, sprungit i bitar.
Calarinnan uppdrog paralleller mellan N:R I3 det vanetänkande, som sett något följd- riktigt såväl i kriget som i föreställnin- gen om att kvinnan endast skall röra sig inom hemmets trånga krets.
Båda dessa dogmer ha under senaste åren vi- sat sin ohållbarhet.
Kvinnornas stor- artade hjälpverksamhet vittnar om att de gjort sig oumbärliga under kristi- derna, och efter kriget skall det visa sig, att kvinnorna inpassat sig i sam- hället på ett sådant sätt, att de inte längre kunna makas ut.
Ellen Key hoppades också, att kvinnorna skulle mogna under den tid de vänta på sin medborgarrätt, och hon varnade för faran att komma in i den tankegång, som godkänner våldet; där sviker man den utgångspunkt, som varit före- gångskvinnornas, när de velat sätta riitt i stället för våld.
Kvinnorna måste också befria sig från den tankegången, att fäderneslandet står över mänsklig- heten.
Över de på jorden stridande står striden mellan idberna, och det är av- görande för framtiden, på vilken sida kvinnorna ställa sig.
Vad som gäller för kvinnoviljan är att utöva sin makt på känslolivets område, där en oerhörd brist föreligger, ty bakom varje kultu- rellt framsteg har funnits en avgrund av råa känslor.
Ellen Key uppmanade också kvinnorna att unna mera tid åt själsutvecklingen, arbeta på den, både inom sina egna hjärtan och först och främst hos sina barn.
Kvinnorna äro inte bara satta att sköta vardagens id, utan även att vårda helgdagens flam- ma.
Och det är kvinnorna, de rösträtts- lösa och oansvariga, som det först för- unnats att utropa ordet fred.
Må vi då, dutade Ellen Key sitt varmhjärtade Ich tankeväckande föredrag, låta hop- pets stråle lysa, att vi få den omedel- bara makten att bli miinsklighetens mödrar.
Med varma bifallsrop gav / församlin- gen uttryck åt sin tacksamhet mot El- en Key och sedan handklappningarna mtnat, trädde fru Anna Wicksell fram för att tala om €lur man skall trygga en varaktig fred.
Det gäller för oss att trygga fram-, iden, började fru Wicksell sitt före- hag, trygga barnen, så att detta krig tldrig upprepas, och det gäller för oss rtt få slut på det så snart som möjligt.
Vi måste besinna, att för varje liv, som znäckes därute, är det en mors son,; om dör.
Sedan fru Wicksell framma- iat krigets ohyggligheter, hävdade hon ned kraft, att varje individ, som ' för-; törs eller förråas därute i världsvim- et, är en förlust för oss alla, och allt rad de strida för blir smått i jämförel-) e med livet självt.
Vi fordra freden iu, och vi ha kommit till den punkt, Itt även statsmännens visdom anser att illfället kan vara kommet.
Fredsexper- erna äro nu på det klara med att de örsta villkoren för en varaktig fred, är in snw fred.
Talarinnan övergick där- !fter till fredskongressen i Haag och redsdelegationerna, och skildrade de- ' as mottagande hos de olika makterna.
?är de gjort sin rond, skola de åter mö- as i Holland, jämföra &amp; e olika svaren, iverlägga om vad som bör göras, och ordras det av dem, äro de beredda att ' esa samma rond igen.
Fru Wicksell lutade sitt utmärkta föredrag, som ynbarligen gjorde ett djupt intryck på .hörarna med att uppläsa resolutioner- ta från Haagkongressen, vilka av mö- et enhälligt antogos.
Likaså antogos Ich utdelades de resolutioner som ut- änts av undertecknarna av Uppropet ör varaktig fred.
Sedan Huskvar- a hembygdskör uppstämt några sån- ' er, som klingade vackert och stäm- .ingsfullt i den gamla slottsruinen, be- eddes mötesdeltagarna tillfälle att be- e ön med dess rika vegetation och istoriska minnen.
Elockan 5 anträddes återfärden och iiddag serverades ombord, men vid nkomsten till Jönköping måste fri- uftsmötet, till följd av vädrets ostadig- et, inställas, och det blev till Rådhus- 8
c 5 N:R 13 För bokvanner och bibliofek &amp; OCKHOLM Q 9 Gamla Kungshohusbrogatan 26 (andra huset från Drottninggatan) Engström &amp; Engeströms välkiinda lån-) ibliotek, Norrlandsgatan 15, iir på grund i IV affärens upphörande, till salu f ö r mo- ierat pris.
Cirka 22,000 volymer i såväl: 1 Stort lager af finare och enklare MUBLER 3 0 i ek, mahogny, valnöt samt andra träslag bhen målade, till billigaste priser.
Allm.
Tel. 11410 Riks Tel. 6505 orJ .. - .. ~WCo 3 0 Flyglar, Pianinon och Orglar i konstruktion och kvalit4 oörer- träffade.
- Högsta utmärkelser å flera rarlds- ntstallningar.
Begär priskurant från Kungl.
Hovleverantör.
A.-B.
OSTLIND &amp; ALMQUIST, ARVIKA.
Sommargäster kunna erhålla trevliga rum, belägna i närhe- ten av Ronneby Hiilsobrunii.
Adress VILLA ROSENHAGA, Ronneby.
KALASIRIS Idealisk ersättning för korsett.
Hälsosam I Bekväm I Elegaot!
Franihåller en smiirt figurs eleganta former, minskar korpulens.
Biista bandage för damer i grossess.
Broschyrer gratis från AMELIE BILLQUIST 9 Tegnerlunden, ii.
b. Eiisainfömäljare för KALASIRISFABRIKEN I KOLN.
salen, i stället för till stadsparken, fiir- ci PI^ s t 511 des.
Mötet i Rhdhussalen.
Klockan halv 8 var den stora salen fylld till sista plats och Jönköpings F. K.
P.
R:s ordförande, fröken Emma Aulin, liiilsade med några hjärtliga ord de närvarande välkoinna, varefter hoa äverlämnade ordet till f r u Elisabeth Wcern-Bugge, som talade om Världsfreden och kvinnorösträtten och skildrade kvinnornas känslor inför kriget, känslor, som hon i egenskap a v delegerad vid Haagkongressen bättre ä n någon kunde fatta och den hjälp- verksamhet, som tagit så oerhörda mått.
Efter att ha beskrivit krigets ohyggligheter, yttrade f r u Bugge, att när vi protestera mot kriget, ä r det mot våldet och egoismen vi protestera.
Hon visste endast ett internationellt band, som under de rådande kristiderna hål- lit, och det var kvinnornas.
N ä r en naturrevolution bryter lös, springa he- t a källor i dagen.
Så har det också va- ' sik med kvinnorna.
De kunde inte se släktet förintas, de måste sätta en gräns för lidandet och eländet.
OcE kommer veldsfreden till stånd genorr kvinnorna, kan ingen &gt;åstå att de intt gjort en insats i samhällsarbetet, ty då iir det den största insats världshisto.
rien har att uppvisa.
Slutet a v fru Bugges föredrag formades till en skarr vidräkning med de kvinnor, som sitt8 i avskildhet och i egoistisk ro, medar släktet förblöder.
Vi ha ingen r ä t t ati tiinka på vårt eget nöje och v å r egen bekvämlighet, n u när mänskligheten behöver oss, och den som inte gör vad i hennes förmåga står för att avvärja det onda, hon gör sig medskyldig däri Fru Bugges tändande föredrag väck.
te entusiasmen till liv hos de när- varande, och sedan fröken Aulin till talarinnan framburit sitt varma tack läninade hon ordet åt den sista mötes.
I talarinnan, f r u Ella Billing, som höll ett vackert och väl framsagt föredrag over ämnet När fosterlandet kallar.
Fru Billing liknade rösträtten vid en eurdeg, som genomsyrat världen.
N ä r kvinnorna vaknade upp till medvetan- j e om sitt människovärde, fordrade de sin rätt som medborgare.
Rösträtten inrymmer allt det mångskiftande kvin- norna vilja arbeta för, alla de tusen uppgifter, som de n u utestängas från.
Efter a t t h a framhållit h u r rösträtts- rörelsen, trots motstånd, dock gått seg- rande fram, påvisade f r u Billing ge- nom talande exempel allt vad kvinnor- na uträttat för samhällets och för bar- nens basta, för de sjuka och nödlidan- de.
Och den som under det sist förflut- na året kallat dem till detta arbete, var Eosterlandet självt, fosterlandet, som hade bruk för den praktiska rådighe- ten och den ömma moderligheten.
Ta- iarinnan ansåg, a t t om kvinnorna inte nu på allvar tagas med, kan ingen verk- lig, nationell samling komma till stånd.
I vår tid flyter en ständig kanal mellan hemliv och samhällsliv, och de svåra tiderna h a gjutit stål i kvinnornas vilja.
Dess frukter skola bli till väl- ~ignelse för hemmet, samhället och Eosterlandet.
Sedan publiken genom oavbrutna applåder givit sitt bifall tillkänna, var 3en allvarliga delen av aftonens möte avslutat och deltagarna samlades till vtt avskedssamkväm i Stadsparken, d ä r Jönköpings F. K.
P.
R. utövade värd- skapet.
Det var en vacker anblick att komnia in i den festligt upplysta, blom- stersmyckade stugan, d ä r långborden stodo dukade, och kvinnornas glada an- sikten buro vittne om vad dessa två mötesdagar betytt för dem.
Det hade varit glans och fest över Huskvarna F. K.
P.
R:s sommarmöte.
D ä r hade varit glädje och stämning, men allvar på djupet och minnen a t t föra med till vinterns långa arbetsdagar, då man så pärna vill mana fram något a v som- marens solljus.
Telegram upplästes, tal höllos - f r u Ezaline Boheman fram- förde mötets tack till Jönköpings F. K.
P.
R.
- men kanske gömde man helst på fröken Forchhammers vänliga ord, att de danska kvinnornas glädje och Seger inte är fullständig, så länge de inte ha de svenska kvinnorna med sig., Så blev det avskedstagande och hopp Dm ett snart återseende.
Det började mörkna under trädens lövvalv, bil efter b i l susade nedåt vägen, glada röster ekade genom tystnaden och i staden började ljusen tändas.
Man skildes åt med känslan a v att de band, som ena kvinnor från skilda delar av Sverige, under dessa dagar knutits fastare ä n någonsin.
Och först och sist ett varmt tack till Huskvarna F. K.
P.
R., som genom sin storartade gästfrihet, sin omtanke och sin organisationsduglig- het fått ett sådant möte till stånd.
Till mötet ingingo en mängd tele- gram, bland andra f r å n Dansk Kvin- desanifund7 som samtidigt med Hus- kvarnamötet avhöll sitt första årsmöte efter segern i Odense, dit också Hus- kvarnamötet sände en telegrafisk häls- ning.
Vidare f r å n Landsforbundet for Kvinders Valgret genom Elna Munch, från Norske Kvinders Nationalraad ge- nom Gina Krog, Kvindesagsforenin- gen och Fredsforbundet genom Randi Blehr och f r å n Dagny Bang.
Svenska hälsningar anlände från Anna Whit- att beakfae De svenska kvinnornas åedssöndag evensk som norsk, dansk, tysk, engelsk och ' fransk litteratur.
Ett lämpligt tilifälie för jamhüllen med nystartade bibliotek eller hölls söndagen den 27 jtmi och väckte boksamlingar.
lock, Ann Margret Holmgren, Ebba Palmstierna, Uppsala F. K.
P.
R. ge- nom Ellen Hagen, Hilma Borelius, Jen- ny Wallerstedt, Sigrid Malmgren, Aurora Kjiillin samt f r å n rösträtts- kvinnor i Kristianstad och Örebro.
stor anslutning över hela landet.
Mö- ten anordnades på ett p a r hundra olika platser och bland dem, som läste upp fredsföredraget, mörktes även Selma Lagerlöf.
Rösträtt för Kvinnors press- läggningsförhållanden medgiva t y v ä r r inte något referat över den stora dagen förrän i nästa nummer a v tidningen.
Det religiösa mötet.
För sommarkampanjen.
I samband med rösträttsmötet anord- nades måndagen den 21 juni ett offent- ligt möte kl. 8 i F. K.
P.
R:s hörsal i Huskvarna, som redan före utsatt tid var fylld a v åhörare, och sedan fröken Planting-Gyllenbåga hälsat de närva- rande välkomna och uttalat sin glädje över a t t mötet vunnit så stor tillslut- ning, överlämnade hon ordet åt f r u Ester Lutteman, som höll ett klart och väl genomtänkt föredrag om Jesu evangelium och den sociala frågan.
Fru Lutteman redogjorde för de so- ciala problem, som i det moderna livet överallt möta oss, och i en sådan mång- fald, att när vi gripa oss an ett, vi ge- nast ställas ansikte mot ansikte med ett annat.
Nutidsmänniskans liv kan liknas vid ett träd med många grehar, som skjuter upp ur de sociala missför- hållandenas mark.
Talarinnan gav där- efter en skildring a v industrialismens genombrott och vad den medfört a v .,ocial nöd å ena sidan och storkapita- lism å den andra.
Den sociala frågan, under vars tryck hela samhället vi- brerar, kan inte lösas utan genom hela samhällets omdaning.
Efter att ha ut- talat sin åsikt om niarxismen, som ta- larinnan fann otillfredsställande, vän- de hon sig till dem, som i evangelierna sökt svar på sina frågor.
Hon framhöll de olika socialisternas synpunkter på evangelierna och varnade för den miss- tolkning många gjorde sig skyldiga till, då de inte betraktade Jesu läro- satser i hela deras sammanhang, utan i lösryckta yttranden trodde sig ha fån- gat hela sanningen.
Jesus h a r aldrig framställt någon bestiimd samhällsord- ning, men hans l ä r a kan förenas med varje program, som inte kränker dess anda.
Vad Jesus ville var a t t fostra människorna till fria personligheter i Guds rike, och dithän måste också vi sträva.
Vårt ansvar som kristna inför samhäl- lets nöd.
Över ovanstående ämne talade fröken Sigrid Netxel och uppdrog talande exempel på den oerhörda nöd, som trots alla förbättringar på fattigvår- dens område dock möter oss på mång- faldiga sätt.
Talarinnan beskrev t r e nödsområden: den stora hemlöshetens, Drättfärdighetens och gudlöshetens.
Hon berörde även den olika moralen för man och kvinna, vilken vilar som en skymf och en skamfläck på vår kul- tur samt rusdryckernas elände, som skövlar hemmens lycka och förvandlar människorna till moraliskt undermå- liga individer.
Hon ville särskilt aii- befalla kvinnorna a t t bevara hemmenf helgd, göra det glatt för de unga, så att de inte söka sig dåliga nöjen och förlustelser samt uppmanade till vörd- nad och kärlek mot de gamla, trilka så ofta få känna,ålderns och fattigdomens tryck, när de unga inte känna sitt an- svar utan lämna dem åt konimuneils barmhärtighet.
Överallt fordrades kviii- nornas hjälp och deras ingripande och talarinnan hoppades a t t de skulle bli fullt medvetna om sitt ansvar.
Nytt rösträttstryck.
Det framhölls vid mera än ett tillfälle p &amp; mötet i Huskvarna, att det är av stor vikt, att kvinnorna icke försumma något tillfälle, d å de kunna göra pro- paganda för rösträtten / och värva nya medlemmar i föreningarna.
Särskilt framhölls vikten a v att vid sommarens stora möten, hembygds-, nykterhets- och fredsmöten m.
fl., utdela tidningar och skrifter.
Detta kan även med für- del göras vid brunns- och badorter, d ä r rösträttskvinnorna böra se till att Röst- rätt för Kvinnor icke saknas i något läsrum.
Till mötet i Huskvarna hade L.
K.
I '.
R. utgivit ett nytt flygblad " Varför vi iilåste arbeta för rösträtten " a v Ka- rin Fjällbäck-Holmgren samt en ny Minneslista, åttonde upplagan, visande kvinnorösträttens utveckling i in- och utlandet till och med juni månad inne- varande år, en oumbärlig hjälpreda för alla, som arbeta i vingården.
Vidare har utgivits ett nytt, mycket instruktivt brevkort med en karta över Norden, d ä r Sverige framstår som det enda, land, d ä r kvinnorna icke h a rösträtt.
Brevkortet ar ritat a v röstriittsförenin- gens expert på detta område, fröken Emma Aulin.
Priset för såväl brevkort som flygblad och Minneslista är 5 öre pr styck eller 4 kr.
pr 100.
Rekvisitjo- ner ställas till Röstrkttsbyrån, 6 Läüt- makaregatan, Stockholm.
Kanske ändå - I U. fäste man sig vid att de med anled- ning a v de danska kvinnornas seger p % sta- dens samtliga annonstavlor uppsatta af- fischerna blevo i glädjande och oväntad grad respekterade.
Änuu på tisdagen v a r, ingen a v dem nedriven!
På det gula blad, som lyste vid " politiska knuten ", där sta- dens stora stråk går fram, hade dock be- stämda känslor givit sig uttryck genom att på frågan: " När få Sveriges kvinnor röst- rätt? "
ge ett fulltonigt svar: jamais, nie- mals, never, aldrig!
Osäkerheten fick dock sista ordet, t y sist och störst kom det ur- svenska: vete f-n!
Varför icke också som ett lromplenient ett stilla: om Gud vill och vi lera?
- n-n.
En rösträtteek.
Den bekanta danska kvinnosaksvetera- nen, Iru Jutta Bojsen-Möller, reste på iiat- ten efter grundlovsfestligheterna i Köpen- hamn, där hon x-arit med i livinnodeputa- tionen som hedersmedlem, direkt till Jyl- land för att dagen efter på Himmelbjerget hålla tal f ö r grundloven och plantera en rösträttsek.
Känner inan vilken kalla av liv och värme fru J u t t a Bojsen-Möller äger, så tror man gärna, att den eken &amp; all växa och bli till ett vårdträd.
Åhörarna föreföll ' o djupt gripna a v de båda föredragen och den stämnings- fulla aftonen avslutades med sjuiigaii- det a v psalmen V b Gud är oss en vU1- dig borg.
RduoRatfiPman RRERBEKG och SGHRÖDER Luntmakaregatan 7 (hörnet av Kuugsg.)
Stockholm, -.
--- FAMILJERILTT Wåff-och Färg &amp; Akfiebolag G6f eborPg - - I - Arvs- och Aktenskapstvister, Boskillnader !J !eetauienten) sanit ovriga juridiska uppdrag.
FE= EXPEDITION.
MODERAT ARVODE,
6 SOSTRATT FOB KYIXROB Arbetet ute i landet.
Stden " Enilish School " Tjärhovsgatan O. ÄIlm.
Tel. Söder I Göteborgs och Bohus läns f&amp;bul$d av F. K.
P.
R:s årsmöte hölls i Strömstad under ordförandeskap av fru Frigga Cariberg f r h Göteborg.
Revisionsberättelsen över det gångna arbetsårets räkenskaper före- drogs och ansvarsfrihet beviljades.
Mötet beslöt att i slutet av september anordna en fÖreläsningsturn6 inom distriktet med fru Ella Billing som föreläsare.
Styrelsen, som består av de olika föreningarnas centrai- stgrefseledamöter och suppleanter, valde till ordf. fru F ' rigga Carlberg och&amp;ill sekr. och kassör förste postexpeditören i Oöte- borg, fröken Hildur Öijer.
I samband med Iänsmötet hade Ström- stads F. K.
P.
R. kallat fru Anna Holm irån Nääs att håda föredrag.
Mötet öppna- des vid halv g-tiden på kvällen av fru Frig- ga Carlberg, som hälsade de närvarande välkomna och med några ord berörde det pågående krigets fasor, varpå hon över- lämnade ordet till fru Holm, som talade om Kvinnokongressen i Haag.
Det intressan- ta och sympatiskt framsagda föredraget &amp; höi.des h e d spänd uppmärksamhet och av- tackades med en hjärtlig applåd samt med några rarma ord från Strömstads F. K.
P.
R:s ordförande, fru Reilborn.
gedan slogos dörrarna till matsalen upp, och tesup6 in- togs under livlig och animerad stämning.
Den angenäma aftonen avslutades vid 11- tiden med att postexpeditören fröken Hil- dur Oijer föredrog " Madame Antis " mono- log, hälsad med bifall.
Jönköpbngs F. K.
P.
R. hade den 20 maj styrelsesammanträde, varvid L.
K.
P.
R. be- viljades decharge för 1914 års förvaltning.
Vidare upplästes cirkuläret och beslöts med avseendc å högtidlighållandet av den 5 juni, då de danska kvinnornas seger skulle stad- fästas, att rekvirera affischer att uppsättas i % anslagstavlor i staden samt brevkort att genom olika medlemmar utsändas så talrikt som möjligt.
För övrigt firades de danbka kvinnornas seger med enskild flaggning av flera intresserade kvinnor.
Ävenså behand- lades olika frågor rörande sommarens röst- rättsmöte, upplästes dess arbetsordning, uppsattes skrivelse att utsändas till snmt- liga föreningens medlemmar, anbefalldes agitation för mottagande och beredande av trevnad för ankommande gäster och utdela- des listor, varå intresserade hade att an- teckna såväl bidrag som deltagande.
Den 5 juni överlämnade en deputation av föreningsmedlemmar till föreningens avgå- ende vice ordförande, fru Hulda Lundberg, som på grund av flyttning från orten läm- nade föreningen, en å pergament textad adress, som uttryck för föreningens stora tacksamhet till fru Lundberg för intresse och hängivenhet i arbetet såväl inom för- eningen som för kvinnornas sak i övrigt.
Deputationen mottogs med stor hjärtlighet av fru Lundberg, och föreningens tack framfördes under djup rörelse av dens ord- förande, fröken E. Aulin.
Därefter tillbrag- tes en av dessa oförgätliga stunder, viBa med eldskrift ristas i ens minne.
Förlusten kändes svår, men genom smärtan skymtade fram hoppets Ijnsglimt, stärkt av dagens betydelse, samt känslan av samhörigheten i arbetet för kvinnornas sak, som fortfarande binder saminan.
Föreningen hade den 8 d:s styrelsesam- manträde för a t t fastställa de senaste an- ordningarna för Jönköpingsavdelningens delar av programmet för sommarens röst- rättsmöte, för vilket intresset syntes vara stort.
Kalmar F. K.
P.
R. hade anordnat ett of- fentligt förcdraa den 8 April, då d:r Gärda Lidforss af Geijerstam höll ett intressant föredrag, som åhördes ' av en talrik och tacksam ' publik.
Sista sammanträdet för vårterminen hölls den 7 maj och var an- ordnat som samkväm med uppläsning, sång och en enkel tesnp6.
I Kumla F. K.
P.
R. avhöll sitt ordinarie möte den 4 maj å Säbylund.
Därvid disku- terades frågan hur föreningen skulle kun- na verka gagnande i socialt hänseende un- der denna kritiska tid, då ej något direkt agitationsarbete ansågs.
vara lämpligt.
Ord- förariden uttalade sig på mötet om det be- hjärtansvärda i att skaffa feriebarn till- fälle att komma ut på landet.
Uppsala F. K.
P.
R. firade sitt årsmöte med en synnerligen lyckad teaterföreställ- ning, varvid uppfördes " Hur kvinnorna An- go politisk rösträtt ", översättning fr %n en- gelskan av Frigga Carlberg.
Samtliga med- verkande skapade av sina roller präktiga och roliga typer.
De många åskådarna ha- de en verkligt rolig afton.
Programmet bjöd även på utomordentligt vackcr sång och musik av fröken H. Fagerlin, professorskan Frey Svenson, fröken Lagerholm och kand. 6286.
Engelska lektioner o. översättningar.
ANNIE I. SCOTT.
IEsskinznLrkning a [hlsömnsd utföras viii uti N:R 13 I I AFFÄRSREGISTER n Baurimorekan Karin Kindvall ---- i Roaiagsgatan 20~~tocirhiiim.
I VAR OCH HURP Orevtangatan 24 B RAD~RAGNING~BESTRÄ Emottager atienter i sitt hem.
Trevliga enskilda rum meieiektr.
ljus.
God omsorgsfull v h d.
Rikatel.
Vasa 464.
AUII.
Tel. 22445.
AlBImförmediingar, uthyrningar m. m.
Juridiskt biträäe lämnas.
R.
T. IMSO.
Anna a &amp; Rettin A T 1R1 h4 Maria Edgrens Vitvaruaffär SVENSKA BOKEXPEDITIONEN ELIN MADENS MARKNINC3SATEa 12 Lilla Vattogatan, hörnet av Brunkebergstorg Riks Tel. Norr 8ii.
Allm Tel. 11905 UMRA.
STOCKHOLM C. sjögren.
Efteråt ett talrikt besökt sam- rväm.
- Nyvald i styrelsen blev Al.
kand. Elsa Warburg.
Västerås 3 '.
K.
P.
R. hade onsdagen den Fru Ostman-Kaidh öppnar den 1:sta Sept.
i sitt hem Frejg.
21, Iii ir., tillklippnings- och avprov- !6 maj ett talrikt besökt föreningsmöte, ningsbyd för allt vad till barn- och damkläder hörer.
Fö; damer 6om vilja sy sina kläder själva eller Nom iom präglades av särskilt högtidlig stäm- snvända sig av hemsömmerskor bör b y r h bliva till verklig nytta.
B y r h är öppen alla dagar med undantag iing.
Också var ämnet för aftonen redogö- BV Lörd.
!rän 10 1. m. till S e. m., dessutom Tisd.
och Fred.
mellan 7-9 e. m.
Vidare upplysningar pr Telefon Allm.
10131.
- else för den internationella kvinfio- och kedskongressen i Haag 88-30 april.
Tala- - innor vor0 föreningens ordförande, Iru Vina Andersson samt fru Ruth Edström, FARQ- KEMIKALIE-A&amp;ARER låda kongressdeltagare.
Ordföranden skil- irade färden till samt samlingen i Haag Bikatel.
96 49.
9 Gref-Thuregatan 9 4llm.
tal.
9645., ch förloppet av kongressen, de viktigaste REKOMMENDERJPX.
Medlemmar af F. K.
P.
R. erhålla rabatt.
.alen och resolutionerna.
Fru Edström re- ' ererade miss Florence Holbrookes föredrag tm barnens uppfostran till fredsvilja samt rvinnornas ansvarskänsla.
De båda före- lragen åhördes med spänd uppmärksamhet mder allvarlig stämning, vilken nådde sin iöjdpunkt, då fru Edström uppläste de bå- la dikterna " Protest " samt " Fem sjalar ": fter tyskt och eilgelskt original.
Efter ' öredragen var gemensam tesupe och sam- iväm. "
W DAXER!
S; ENH] IS ' P!
~ HERIKAN H Å, E A N ~ O N En dag au stor betydelse för Siinhöping, iå lydde överskriften på ledaren i Smålands Allehanda dagen efter de stora rösträtts- nötena på Visingsö och i Jönköping.
Och vid Isyneri härav fylldes mitt rösträtt&amp;- ijärta av en häpnad och glädje, sådan man ränner över den som sig omvänder och lättrar.
Men så läste jag vidare, och gläd- ien flydde lika hastigt som den kommit.
Den betydelsefulla dagen visade sig vara len, då det skulle avgörafi, huruvida ett rndelsswinslakteri skulle komma att föriäg-: as till Jönköping eller Värnamo.
Och er- rännas måste ju, att detta är en fråga av itor praktisk betydelse, i jämförelse med iiiken kvinnornas strävan efter medborgar- - ätt och deras protest mot krigets fasor äro itt räkna som mindre än intet, men i alla ' all - - - För att ytterligare helysa tidningens itåndpunkt vill jag till slut citera en strof, rarmed en insändare i ett annat nummer w samma tidning avslutar sitt anatema iver kvinnorösträtten: EXCARA (Innehavare: EXPRESSEIYR~ C.
A. Rydberg) Stbra Vattugatan 11 Ombesörjer packningar o. tiyttnlngar sliväl inom huvudstaden som tiii o. frAn landsorten.
Transpor- terar planon, res- o. fraktgods.
Befordrar brem o. paket m. m.
Ombesörjer föitPllnlngar.
OBS.!
Förstklassig sjukbctr och sjukstol.
OBX.!
Fuii garanti för anförtrodda uppdrag.
M b g H r i g praktik.
Van och pålitlig personal.
Feletoner W bvmn: Riks 6687, Ailm.
6292.
Telefoner till boataden: Riks Huddinge 67, Allm Huddinge $6.
........................................................ i i Mästersnmuebg.
87, Stockholm.
Effektivaste Inkasseringsbyid.
Rättegängar, 6oliditetSiipplvs- nkigar, boutredningar, EkilSmä680r och alla juridiika ............. " ...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
1 i; uppdrag.
Billigt o. punktligt.
R. t.
11 06.
A.t.
Br.
8615. i: z A. WAHLGREN SLAKTERI &amp; CHARKUTERI De ädla kvinnorna i dessa tider, Som älska kristendom med tro och bön, De böra icke kasta sig i strider, De böra lugna andra av sitt kön.
Vi böra tacka Gud för vad vi aga, I hemmet våra ord så mycket väga Och goda mödrar fostra goda män.
Om tusen kvinnor om det goda beder, Men 10,000 allting riva neder, Var har du nyttan utav rösträtten?
- ___- Inkasso- I iiduokatbyrån i i!
Suridisha - 0 - 15 B Nybrogatan 15 B Allm.
8880 &amp; 23052 Riks 3054.
FILIBL: I7 Storgatan 17 - CHBRXUTERI Rihra 8194 - Brösthållaren .Charmant » Allm.
8885 ' Till landiiorten ferm expedition.
Vit batist Kr.
1.90 Vit tyll Kr.
3.00 2s.
(2-30 &gt;&gt;, &gt; 3.75 Till landsorten mot postforskott porto.
3, 3, Meddelanden från V. U.
+ Arvika Vagnfabrlk, Arvika.
1.
L.
H.
P.
R:s ordförande ä r bortrest Sveriges storsta fab- BUTTERICKS MONSTERAFFAR rik fo?
tillverkning av iuli månad och sekreteraren 15 juli- A.-B.
MABIUS EABTZ 8118 aorters lyx- och 15 augusti.
Alla meddelanden och för- arbetstikdon Drottninggatan 67 Erågningar ställas under tiden till Wöst- Allm.
Tel. 1410.
Utatrillning: David Rikstel.
1726.
Bagaresgata 1, Sthlm.
rä ttsbyrån.
Priskurant pil be@- 2.
I augusti utkommer Rösträtt för ran Rikst hrvika87, Kvinnor endast med ett nummer.
För- Sthlm 4644.
Begär priskurant även Kuilageraxlar.
sta augustinumret indrages.
TVAL- &amp; PARFYMLANDEL - ___ 39 Vesterlknggatan 59 ~~ Louise Blomberg Rösträtt för Kvinnors trettonde nummer f6r 1915 inneh&amp;ller bl.
&amp;.
: Det psgkoio ska ögonblicket.
Eätwing d d e danska kvinnorna.
Av Ellen Key.
Andriette Fiorhn 60 lir.
Av EIuZine Bohemun.
Anna Lenah Elgström: Stjärnan vars namn är mafört.
Rec av Elin Wagner.
Fur resante att beakta!
Lööfs hoteil AR= rekommenderas!
Skånska Handskmair - asiaet Etablerad 1819 42 JARNT~RCISOATAN 42 REKOMMEMDERAS Allm.
Tel. 2817.
Kanunar, Borstar, Svamp m. m.
PENSIONATET Hamntorget 3 (vid Ångfhrgesbtibnen) Den danska kvinnorösträtten och den svenska Allm.
Tel. Ml83 pressen.
HELSINOBOBO Väleorteradt inger av in- och utiiindska Handskar &amp; oeträasdagm vid Vättern.
De svenska kvinnor- och Vantar.
nas tredje allmänna röstr3ittw8te i Huskvarna Rekommenderas abonnenter och resande.
Parfymer och hemekiperingsartfldar m. m.
19-20 rinl.
Tel. 10 53.
M e d l e m r i F. K.
P.
R erhblla rabatt.
Arbetet u &amp; I Landet.
Btochholin, I u aiep.tramr Fh&amp;,ryc&amp;erl A E., 1916.
.4
