# ID: svediakorp-per2595
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,369
# sentences: 597
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


RÖSTRATT FOR * KVINNOR Tidning utgiven av Landsforeningen f6r kvinnans politiska rösträtt.
9 MOTTO: Vi kunna aldrig göra qå mycket för en stor sak SOM en stor sak kan göra för oss.
STOCKHOLM, 16 JUNI 1915.
IV.
A R G BÖSTR&amp;TT FOR IFPIHHOE &amp;.
1 utkommer den 1 6ch 15 i var Redaktion och Expedition: 6 LSatmakaregatan~ Redaktionstid: o d a g och lördag kl. ' / 13- ' / 14.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4 Rikstel, Norr 600.
Ulm.
tel. 14729.
Telegram&amp;irws: R (letrstt, Stockholm.
Prenumeration enom posten: pris för i &amp; i inona.
m u m r n e r 5 öre.
For utlandet eker prenumeration antingen ge+ nom poeten eller genom i m d a n d e av 1 kr.
75 öre i postsnvirming tiil tidningw ex-.
Vi Maend haaber at Kvindernes politiske Valgret I skal faa en heldbringende Virkning for Statsstyrelsen.
Det er min Tro, at Kvinderne vi1 elske Freden, og at de vi1 fremme den sociale Lovgivning.
I det Haab, at denne Tro maa blive til Virkelighed, byder jeg - Kvinderne Velkommen som danske Medborgere.
Konseljpresident Zahle När få Sveriges kvinnor rösträtt?
nens, klassens och partiets efter foster- Vid fredsslutet o &amp;] zvin- landets och strävar att ge:om rättvi- till kvlnnbdeputrtianen i danska rfksdagcn dan 5 junf 1915. nornas plats d&amp;rw Det är den fråga de svenska förenin- sa åt alla samla och ena folket.
Den garna för- kvinnans politiska rösträtt fosterlandskärleken behöver inte upp- Millicent Garrett Fauicett, L.L.D.
i dessa dagar ställa till 8veriges män, eldas genom hets mot grannar och den enkannerligen till medlemmarna av väcker heller ingen misstro hos deip.
pör etthundratjugn år sedan offent- den svenska riksdagen, och den frågan Tvärtom, en seger för större rättvisa i liarnorde en av Tysklands största filo- kommer att upprepaB till dess att sva- r e t blir: i dag.
Nu äro vi helt omslutna av länder, där kvinnorna äro verkliga medborga- Att det är den senare, som nu firar si- kunna förebyggas, hur grundvalen till re, och det kan ej förtänkas oss: om vi na segrar i vårt arma Enropa, är ove- en varaktig fred &amp; kall kunna läggas.
Bland dem må nämnas Dante, Eras- måste fr&amp;ga: äro då Sveriges kvinnor dersägligt.
Qrotius, sir Thomas More, Ben- så underlägsna de övriga nordiska Iiin- Om man lagt ner lika stor möaa på mus tham, Rousseau och William Penn.
dernaq eller är det Sveriges män, som att göra rätt inom det egna landet som Ingen nation och ingen tid kan sålun- stå så långt tillbaka i rättrådighet?
på att väcka hat och misstro mot andra da tillskriva sig äran att ha kommit I dessa tider, då man ser allt frän en nationer, så hade kriget aldrjg blivit fram med denna tanke.
Den är i sann ny synvinkel, då man ständigt syssel- verklighet.
Hur mycket av allvarlig mening internationell.
sätter sig med tanken på vad som äkta känsla för fosterlandet det ' än kan ' En metod, som så gott som alla de stora män jag nämnt ha rekommende- åstadkommit världsbranden, på möjlig- rymmas inom denna kapprustningar- rat, är bildandet av ett statsförbund heten att släcka den och hindra upp- nas dreadnoughtspolitik, så är det dock (ett eurorJeiskt förbund), vars olika komsten av nya krig, vill man gärna den, som bär ansvaret för kriget.
i stater förpliktigade sig till gemensam se förklaringen i de riktningar inom Och när vi tanka på vårt eget land, aktion gentemot någondera av dem, det moraliska och politiska livet, som så måste vi Bäga, att även vi smittats som bröte freden.
Kants uppsats gav uttryck åt denna tanke, men innehöll nu härska i världen.
Det finns ännu av den härskande tankeriktningen; vi darjämte en annan, som gav hans för- människor, som anse att v i leva i storu ha fått för mycket av maktläran och slag större aktualitet än nagot av de tider, stora inte bara i ohygglighet, för litet av rättfärdigheten, och där- föregilende.
Han påvisade, att frihet utan även i god mening, därför att de med har som naturlig konsekvens följt och självstyrelse - demokrati således i hög grad skulle stärka fredens befordra fosterlandskärlek, nationell en reaktion i kvinnofrågan.
I Sverige grbndvalar.
Det är den oinskrfnkta enighet och uppoffring.
Men den som söker man * nu på alla områden driva konungamakten, en.
autokratisk stats- känner och talar så, har aldrig vetat kvinnorna tillbaka - de passa inte in styrelse, som leder till krig, ofta för att vad verklig fosterlandskärlek viii säga.
i det " moderna " maktsystem, som här bevara sin egen makt och sina egna För honom är fosterlandet en fäst-, predikas med pukor och trumpet &amp; färeträdesrättigheter eller för att .av- vända uppmärksamheten från besvär- ning, som måste förses med så starka Ned dess större beundran vända vi oss liga inre angelägenheter.
Fria natio- vapen som möjligt för att kunna stå därf6r i dessa dagar till Danmark, ner gripa icke till krig annat än för emot fienden.
Men människorna, som som satt emot maktberusningen.
Mitt frihet och till självförsvar.
Dlrför är bygga och bo därinom, intressera ho- under det att kanonerna dåna vid dess den första bestämda punkten i Kants nom föga, annat än när han räknar ' gränser, har detta lilla land, vars uppsats om " Ständig fred ", att vzrje stats författning skall vara grundad dem i armeer.
Den enda uppof€rande stämma ingenting betyder i den euro- på frihet och självstyrelse.
Han stödde gärning han känner är orren för Qeiska konserten, givit ett exempel, sig på det antagandet, att det är dy- krigskassan.
Han förstår inte, att man som skall överleva den ragnarök kri- nastierna och icke folken, som föra an- i djupaste fred kan göra de mest ly- get ästadkonimit.
Danmark har visat, fallskrig.
Rant har pApekat, att en en- sande offer för fosterlandet genom att att det tror pb alla sina medborgares våldshärskare kan göra en krigsför- kiaring med lika stqr lätthet, som han - s: m W ' 1 Nz 12. egen krets anses vara det enda slag av sDort.
- ~ som är konungar och kejsare värdigt.
Folket däremot är utsatt för svåra lidanden, oerhörda fasor och för- luster, de som vinna såväl som de som förlora.
Därför, så resonerade Kant, " lägg politisk makt i folkets händer, och risken för krig minskas ofantligt ".
Sedan Kants uppsats skrevs, har en erfarenhet av nära ett och ett kvarts sekel bekräftat riktigheten av hans principer.
Under dessa iao år har de- mokratins tillväxt varit oerhörd, och demokratiskt styrda länder hava icke börjat anfallskrig.
De ha deltagit i frihets- och försvarskrig, men de ha icke försyndat sig genom lättsinnigt anfall på oskyldiga grannar för att vinna ökat landområde eller för att vända allmänhetens uppmärksamhet bort från besvärliga inre förhållan- den.
Min förhoppning är, att makternas nästa stora kongress åter skall godtaga den Kantska principen, att demokratin är det bästa skyddet mot krig, men ge den en ny tillämpning och en vidare tolkning, än vad som avsågs år 1795 eller 1815.
Demokrati innebär nu mera, än vad det gjorde då.
" Folket " betyder nu män och kvinnor inom varje na- tion.
Detta är vad som nu håller på att bli verklighet i alla världsdelar.
Att utsträcka självstyrelse och politisk makt till kvinnorny skulle ofantligt stiirka de krafter, som bidraga till att skapa fred.
De oerhörda krigskostnaderna i dyr- bara människoliv framtriida klarare för kvinnorna i deras egenskap av släktets mödrar än f ö r männen; ja, det är i själva verket först med kvin- norörelsens gryning, som några allvar- liga ansträngningar gjorts av värl- dens härskare att på något sätt hejda det abbyvärda ödslande med liv, som kriget innebär.
Före Florence Night- ingales tid kastades helt enkelt hundra- tusentals liv bort av brist på anständig vård.
Jag påst &amp; icke, att kvinnor skulle vara immuna mot krigsfebern, a e n vad jag påstår är, att de sannolikt, mer än män, innan krigsfebern brutit ut, skulle vara benägna att skapa förut- sättningar för att krig skola kunna förebyggas, att stärka sådana förbin- delser mellan staterna, som leda till öm- sesidigt samförstånd och god vilja sna- rare än sådana, som äro grundade på ömsesidigt hat och konkurrensavund.
Det är denna synpunkt, som vi måste försöka att med all den styrka v i äga framhålla för de statsmän, vilka kom- ma att motas vid den kongress, som måste sammankalias, när kriget är slut.
De skola mötas, det hoppas vi, i den be- stämda avsikten och strävan att söka åstadkomma ett sådant sakernas till- Annonsera i R ö s t r ä t t för Kvinnor.
i ': m
i, a.
N:R i2 RÖSTBATT FOR EYI1PHOB 2 SKOmAGASIN dakebggatan 18 - Fredwatan 8 de ödelagda hemmen i varje krigföran- de land.
Jag tror, att redan nu något av den- na känsla börjar göra sig gällande i världen, och den stärkes genom de för- färliga lidanden, som detta krig bragt över kvinnorna.
Det är gagnlöst att försöka komma med några siffror och anställa noggrann jämförelse mellan mäns och kvinnors lidanden i krigstider.
Bådas kval äro otroliga och kunna icke mätas.
Må vilken man som helst för- söka föreställa sig den själsliga och moraliska ångesten hos en kvinna, som är dömd att föda till världen ett barn, avlat i våldtäkt och hat av en segrande fiende.
Sådana kvinnor, i icke ringa antal, stå den dag som i dag är ansikte mot ansikte med ett förstört liv, och det finns verkligen en regering, som har ta- git i övervägande, på vaii sätt sådana kvinnor bäst kunna hjälpas att bära sitt så gott som bottenlösa elände.
Hur avskyvärda männens lidanden i krig än må vara, ha de någonsin haft att nthärda en belägenhet, som kommer dem att vämjas vid sin egen kropp och att icke kunna uthärda dagens ljus?
M å därför kvinnornas synpunkter vinna beaktande och kvinnornas röst få höras.
Låt dem få intaga den ställ- ning, som gör det möjligt för dem att i framtiden hjälpa männen att omöjlig- göra alla krig utom försvarskrig.
Kvinnorna i alla de krigförande län- derna ha lojalt gjort sin plikt mot män- nen och ha med alla till buds stående medel strävat att stärka och upprätt- hålla sitt folks motståndskraft.
De bör- ja i mera framskridna länder att er- kännas som politiska faktorer.
Stats- män, som haft erfarenhk av kvinnor som väljare, komma att bevista kon- gressen, och de veta på grund av fak- tisk erfarenhet, att de fantastiska far- hågorna hos motståndarna till kvinno- 0 rösträtten helt och hållet sakna grund.
Tjugusex länder äro anslutna till In- ternationella alliansen för kvinnans po- litiska rösträtt.
Om ett något så när stort antal av dessa kan inskärpa hos sitt lands representanter vid kongres- sen att påminna om, att det icke finnes niigon sann demokrati, så länge halva folket är uteslutet och berövat varje spär av politisk makt, skall 1Sl5 ha att uppvisa ett stort och värdigt framsteg fråh 1815.
At Kants principer skall ges en ny tolkning, och det faktum skall ännu en gång hävdas, att wärldsfreden är i betydligt säkrare förvar, ' om den lägges i händerna på de män och kvin- nor, som lida mest genom kriget, än hoa fem eller sex krönta huvuden och deras drabanter, som nu äga makt ati ' när som helst störta världen i krig.
Till Anna Lindhagen ' har med anledning a v hennes avgång som ordförande i Stockholms F. EL P.
R. överlämnats en smakfull tex tad adress, utförd av frölten Eivoi Hedvall.
Adressen, som bar 55 namn underakrifter, hade följande lydelse: Till Anna Lindhagen.
Till minne av 13-årig verksamhet son: sekreterare och ordförande i Stock.
holms F. K.
P.
E., som initiativrik del tagare i ' och anordnare av 53 offentli ga och 46 föreningsmöten samt 133 sty relsesammanträden.
.
För oväld och vidsynthet, för aldrig $vikande intresse, för hängivet ock uppoffrande intresse i rösträttsideni tjänst, bringa vi Eder vårt taek oc€ v å i hyllning.
Stockholm den 7 juni 1915.
NzrVaran.de och forna stg~elaetnedlem mar i Stockholms F. K.
P.
R. Haagkengressenn sändebuil Onsdagen den 2 juni anlände till Stockholm med nattåget från Kristia- iia den deputation, som på kongressen Haag fått sig ålagt att besöka de no+ iiska länderna och till dess regeringar iverlämna de resolutioner om protest not blodsutgjutelsen och krav på en Taraktig fred, vilka på kongressen an-; ogos.
De framstiiende kvinnor, vilka under iära en veckas tid giistade huvudkta- len, vor0 inga främlingar for de med - östrättsrörelsen förtrogna.
Rosika Jchwimmer har under sina tre föregå- mde Stockholmsbesök genom sin entu- siasm och sin vältalighet blivit UPP- skattad och avhållen som få och m i s s Jhrystal Macmillan, även hon känd i Sverige sedan den stora rösträttskon- gressen 1911, har genom den energi, med vilken hon efter krigsutbrottet or- ganiserat det internationella nödhjälps- arbetet i England, blivit vida känd.
Även mrs Ramondt, Holland, och pro- Fessor Emily Balch, Amerika, äro per- sonligheter, som gjorde deputationen dl heder.
Innan färden styrdes till Sverige, ha- l e deputationen besökt K6penhamn wh Kristiania, där stats- och utrikes- ministrarna uppvaktades.
Kung Hå- kan i Norge beviljade även de delege- rade en lång audiens.
Enligt ett ytt- rande av en av deputationens medlem- mar ha de, liksom ock den deputation, 3om besökt de krigförande länderna, varit mycket tillfredsställda med det mottagande de fått röna, och om de i Norge haft en alldeles särskild hem- känsla, berodde detta säkert på att de Fästade ett land, där kvinnorna redan länge räknats med som fullvärdiga medborgare.
Klockan 12 den 2 juni ägde uppvakt- ningen rum hos excellensen Wallen- berg, och mottagningen i Arvfurstene palats, med vilken de delegerade sena.
re förklarade sig synnerligen nöjda varade ungefär tre kvarts timme.
Måndagen den 7 juni avreste deputa.
tionen med Lapplandsexpressen övei Karungi till Petrograd.
I stället föi Rosika Schwimmer, vilken i egenskal: av undersåte i ett krigförande fientligi land, icke kunde komma (över Ryss.
lands gränser, inträdde en av de sven ska delegerade vid kongressen, friher rinnan Ellen Palmstierna, känd son intresserad och verksam medlem * ax riisträttsrörelsen.
Den deputation, som begav sig södeF ut, när den andra reste mot norden räknar ibland sig Haagkongrassenr ordförande, miss Jane Addams, d:i Aletta Jacobs, den holländska kommit t6ns ordförande, och italienskan, ma dame Benoni.
Deputationen, som i bör jan av juni befann sig i Bern och Ron o &amp; anträder hemfärden över Paris har förut besökt London, där den mot togs av utrikesministern, sir Edwarc Grey.
Miss Addams hade dessuton företräde även hos statsministern, mi Asquith.
I Berlin skedde uppvaktnin gen hos rikskanslern Bethmann-Holl weg och utrikesministern von Jagow I Wien blev deputationen mottagen ai utrikesministern Burian och i Buda pest av statsministern Tisza Den mission de två deputationerni åtagit sig är alltså snart fullgjord Vad man vågar hoppas såsom resultat är ännu för tidigt att yttra sig om men varje av varm medkänsla ocl övertygelse framsprungen fredsaktioi blir dock en vikt p &amp; den våg, som e1 gang skall väga tyngre för människo kärlek och fred än för krig - och bar bari.
Kvinnoikilgan och antiken.
Vid läsningen av ett populärveten- ikapligt arbete, " Qriechische Kultur UiMd väinorterat iager 1 fördelaktiga prhiilgen.
specialit4: .ip Bilde " (i serien " Wissenschaft und Bildung ", Leipzig 1914), överraskades - J.
A. WETTEBOBENS FABIUKATEB.
iag av den vidsynthet, som författaren; ill den briljanta lilla boken, doktor H. Lamer, röjde i kapitlet om kvinnornas Ett släkte som förblöder.
3tällning i det gamla Grekland.
Ett Vid avresan från Sverige sände Ro- referat av det huvudsakliga borde, S Y - iika Schwimmer följande smärtfyllda nes det mig, kunna intressera denna iälsning till Sveriges kvinnor.
Kun- tidnings läsare.
" Det förblir ett underligt faktum i ia vi stå emot hennes bevekande ord?
cdturhistorien ", skriver doktor La- Mänskligheten vrider sig under pisk- mer, " att de eljest så bildningstörstiga rappen &amp; v den rasmördande krigsfu- grekerna ängsligt utestängde den ena hälften av mänskligheten från allt ve- rien, som ödelägger kultur och civilisa- tande, under det dock några få, högt iion.
Outsäglig smärta söndersliter mänsk- bildade kvinnor bevisa, att åtminstone inte alla förtjänade lotten att förslöas.
ighetens hjärta, och viljan till liv vi- Det gamla Breklands kvihnor i alla merar allt saktare och saktare.
åldrar tillbragte sitt liv så gott som ständigt inom hemmets fyra väggar, ' Skola vi låta vårt släkte förblöda och denna inskränkning i rummet b e ?Uer ' Skola vi försöka rädda det?
tydde på samma gång en inskränkning Om vi vilja rädda det, måste vi stil- av den andliga horisonten.
Att förvär- a blodet, innan hjärtats slag upphöra.
v a kunskpp och därigenom möjlighet att taga aktiv del i allmänna frågor Det är ej frågan om, huruvida blodet det förvägrades dem.
Helt visst åt- Bödar ur franska, tyska, engelska, un- njöt den grekiska kvinnan som maka gerska, ryska, italienska, serbiska eller attiska jsterrikiska hjärtan: det flödar ur och moder mycken kärlek gravreliefer från 300-talet visa detta däktets hjärta.
på ett gripande sätt.
Men mannene Sveriges kvinnor!
Vi lita på att I intellektuella intressen delade hox blott föga, d. v. 8. endast så långt som skolen bistå oss i denna mödrarnas hennes medfödda sunda förnuft tilläi kamp €ör livet hos vårt släkte.
det.
Den bildade mannens sanna kam.
Det kan icke ges någon sommarvila, rat förmådde hon ej vara, emedan del någon ferieglädje för Eder: I måsten brast henne i bildning och uppfostran Liksom än i dagf ansågo tusentals fä.
stå oss bi, I de livsstarka, oss dc för- der det som sin självklara plikt atl blödande.
uppfostra sönerna till bildade männi.
Hjälpen oss, I svenska systrar!
skor, under det att det syntes dem lika Rosika Schwimmer.
naturligt, att deras döttrar inta behöv de, ja, inte ens borde, erhålla en lika dan bildning.
Sommarmötet i Huekva&amp;.
Under en bland de största tider al andligt uppsving, som historien kän Anmälningarna iiil Huskvarnamötet ner, under 400-talet f. K., se vi alltsi ha varit synnerligen talrika, oeh pro- kvinnorna utestängda från alla de sto grammet, vilket i förra numret av ra kulturella landvinningarna.
Vilkei Rösträtt för Kvinnor avtrycktes, kom- skillnad mellan Grekland år 500 och åi mer med en del smärre ändringar rö- 4001 Men bland de människor, son rande tider, matservering o. d. att till- möjliggjorde framstegen, bland politi sändas alla anmälda mötesdeltagare.
ci, diktare, bildhuggare, arkitekter Diskussionen på det halvenskilda mö- aldrig en kvinna.
Få vor0 åt tet om Vad kan göras för att övervin- lärda minstone de, vilkas tankar betytt någo na det sista sega motståndet mot kvin- för framåtskridandet.
Inte ens intres nans politiska rösträtt i vårt land?
set för sport, som i så hög grad fylldc a) hos männen, kommer att inledas av männen, fingo de dela Ensamt Spartc d:r Gulli Petrini; b) hos kvinnorna, av gjorde i fråga Qm flickornas uppfost fröken Jenny Wallerstedt.
Diskussio- ran ett undantag åtminstone såtillvida nen om Vad som kan göras f ö r att mot- som det i sina flickgymnasier gav lan kristidens inflytande på röst- dets döttrar en god fysisk uppfostran verka rättsrörelsen?
inledes av fröken Sigrid Tiden efter Alexander medförde ä ~ e i Kruse.
i kvinnofrågan tecken till befrielse 8 men en verkligt genomgripande för ändring skapade varken hellenismei I samband med rösträttsmötet kom- eller kristendomen.
Blott i undantags mer ett religiöst möte att anordnas i fall se vi under antiken kvinnor vit Huskvarna F. K.
P.
R:s hörsal månda- männens sida i universitetens hörsa den 21 juni kl. 8 e. m. h n e n: lar, i ett domar-, läkar- eller lärarkol gen 1.
Vårt ansvar såsom kristna inför legium.
Den enda rätt, som de Bgde samhällets nöd: fröken Sigrid Netzel.
bekläiiandet av prästerliga ämbeten 2.
Jesu evangelium något, vartill de ju i så hög grad ärc frågan: fru Lutteman.
och den sociala ägnade -, berövades dem av kristen domen.
Då även senare tiders liv in i detal empel p &amp; att man alls.
inte kan över- bestämdes (och bestämmes) av antik; skåda.
ett så modernt problem som fe- åskådningar, så blev i Tyskland del minismen utan att kanna till antiken.
gammalgermanska uppskattningen a Den som avböjer kvinnorörelsens kvinnan som en bildningsvärdig vare1 krav, är - oftast omedvetet - snärjd se snart.undertryckt, och först den se i gammalgrekiska dskådningar, han naste tiden har häri åstadkommit nå m i hålla sig själv för en aldrig så mo- gon förändring.
Detta är ett gott es dern och målmedveten tysk. "
Må dessa rader tala för sig eälva!
Minne inte i detta fall tidsbestämnix Vissa " moderna och målmedvetna " gen " än i dag ", ätminatone med hänsyn ti: dvenskar bokde de kunna egga till avensks förhtlllanden, är överdrivet peaaj aj älvprövning.
Georg Edlund.
mistisk?
övsrri.
- - I - ~~~ I
S ~ S T B A T T Föx KYIHEOR N:R 12 I Hur länge skela vi tåla det?
1 t I Det hör tyväv icke till nällsmthe ten, att kvinnorna ha att kämpa mot orättvisor ach fördomar, men jämföra v i oss med forna tiders kvinnor, med våra far- och mormödrar, som förgä- ves sträckte sig efter den bildning och de utvecklingsmöjligheter, som vor0 männeh ensamt förbehrnna, ha vi dock ansett oss ojämförligt mycket bättre lottade, tills vi plötsligt ställas inför en tilldragelse, inför vilken vi tveksam- ma och förvånade måste fråga oss om vi verkligen leva i en tid av frihet och upplysning, som tillgodogör sig indivi- dens möjligheter, eller om inte tidens hjul rullat hundra år tillbaka.
Atmin- stone kände nog flertalet kvinnor nå- got liknande, en berättigad harm, in- dignation, inte bara Över en kompe- tent och duglig individs åsidosättande, utan över de synpunkter av bornerad och orättfärdig åskådning, som tagit sig uttryck i fröken Maria Aspmans förbigående vid tillsättandet a v den överlärarebefattning i Klara folkskola, till vilken hon, såväl av allmänhet som av pedagogiskt initierade personer, an- sågs självskriven.
Vi ha fått erfara trycket av de för- domar, som utestängt kvinnorna från en mängd ämbeten, yrken och ensvars- poster, men hur skall man känna det, när förlåten äntligen remnat och vä- garna öppnats, när man med glädje sett männen hjälpa till att undanröja missförhållandena, men denna giva ' i praktiken ofta visat sig liktydig med att ge med den ena handen och taga igen med den andra.
Det är inte bara harmen över att en person med fröken Aspmans kompetens och meriter blivit förbigången, som borde väcka kvinnor- na, utan det är-grundsynen, känslan av det outhärdliga att arbeta i ett sam- hälle, där rätten har så litet att betyda och så lätt kan vrängas, när privata åskådningar, känslor och förhållanden komma med i spelet.
Det är inte vår mening att här ingå på någon detaljerad skildring av frö- ken Aspmans personlighet och det livs- verk hon lagt ned i Klara folkskola, som hon under ' Bit * åra tjänstgöring tillhört, de äro av alla kända och upp- skattade och ha förut framhållits i Rösträtt för Kvinnors spalter, men det torde inte vara u r vägen att skärskåda vad som kunnat vara bestämmande för skolrådets och folkskoledirektionens beslut.
W a n för en del år sedan sökte nbgra kvinnor platsen som överlärare, men folkskoledirektionen kunde inte godkänna deras ansökan, emedan pen- sions- och lönereglementet lade hinder i vägen för kvinna att bli Överlärare.
Detta hinder upphävdes på folkskole- direktionens tillstyrkan av Rtadsfull- mäktige 1912, varför man kan säga, att det numera förefinnes en moralisk skyldighet att inte göra skillnad på kön.
I folkskoledirektionen sntto vid det tillfället män sädana som Samuel Fries, Fridtjuv Berg och Knut Kjeil- berg, och direktionen föreslog även att överlärarearvodet skulle bli för män och kvinnor lika, vilket ock godtogs av stadsfullmäktige.
Men när nu ett tillfälle gavs att till- sätta en kvinnlig överlärare, mera me- riterad än sina manliga medsökande, har direktionen genom att tillsätta en mindre meriterad visat prov på s i fö- ga objektivitet och omdömesgillhet, att man ' kan frllga sig, hur det står till med deras omsorg om den lärarkår, som till YS består av kvinnor, och om de lärjungm, där ungefär halva anta- let är flickor.
Vilka metoder tillämpas inom en di- rektion, där man inte går efter merit- lista och kvalifikation, utan efter vad?
De grundprinciper och logiska slutled- ningar, som borde ligga till grund vid varje plats tillsättande och mm bruka Srha sin stränga tillämpning, ha hai nmkfullt brutits.
Det är inte menin- Brömlandet.
För Rösträtt för K V ~ ~ W P.
a v malmar Wdiander.
Som när min mor förtalde mig e n saga o m äventyr e n g&amp;ng för längesedan, oeh det var mörkt i rummet, brasan brann, jag såg first sagans bild i töcken draga, en drömsyn lik fhoirbi mitt ' ögä, medan p d ögonblickets vingur tiden svann.
=en så kom plötsligt krafi i linjer svaga, och sagan stod där, Zevande och sann, och innan brasan, brunnit ut, den hann bdd ' malnsklig form och mänsklig skönhet taga Så är det ock med Suerige - sagans land!
Bess mörka skogar vor0 sagans gårdar, dess jättetalkzr, näs och blåa berg fcorgångna sagotiders hinnisvdrdar av urtids seder och au urtids färg.
Bjupt ur dess ghwlen hörde jag e n gång som barn med hemlig bävan vitrans sång.
Bär levde sagoting och troll och råt, och bodde dolda krizfir djupt i m y r och där Zåg farlig gast p å Zörnskt försåt - där levde o c h å bragders aventyr med purpurtrådars @ ans i sagoväven.
Och vid var " insjöstrand, då månen slog sin silverslbja omkring land och skog jag hörde yofiun röra sigQ; säven och såg hur mörkt oeh hemligfullt hon log.
.
.
.
I Sen dess ha åren gått; min barndom svann, min ungdoms drömtid me4 och jag blev man och fördes bort av livets hårda vindar.
i; min dröm är slut och själv jag är e n ann: Nu lyser allting i e n annan färg: mitt Zand är starkt, med malm i sina ber-.
I blekta trasor är min sagoväv, gZämd qyofruas späkgestalt i strandens säv.
Bär ligger landet med sin djupa skog sin teg som svartnat efter plbjarns p l o g ett mödans land, där ocksct livet går med frukt och fkö i nutidsrojda snår, sen berget öppnade sin sagovärtd och göt sin h d d a malm i sma / ' ltans härd.
Jä, så ha sagans dunkia bilder bytt med verkligheten hamn, allt dunkelt f7gtt.
Blott jorden, hemmets ' j o d har än mig fctngelt och vishr sagor om e n tid firgången, fiän Sverige, sagans urhem stolt och fritt.
B &amp; lyssnar jag med .hjärtat fullt, till sången ur sagans skog som till min moders röst och känner, lisad, barn p å nyt6 hur rndngen förtviulan-s tanke lyfices $k&amp;.it Witt b6sk Professor Schkle framhåller vidare, liksom reservanten, d:r Karolina Wi- derström, att skolrådets majoritet sy- nes ha underlåtit att uppföra fröken Aspman på förslaget a v det principi- ella skälet, att en kvinna ej vore l ä m p lig till befattningen som överlärare.
D:r Karolina Widerström och, f p Emilia .Broom6 ha i en reservation gjort en jämförelse mellan fröken Asp- mans och h r Ehlins meriter och kom- mit till följande resultat: vad angår lärarerfarenhet, så har fröken Aspman tjänstgjort i folkskola 8 år längre än hr Ehlin.
Dessutom är fröken Asp- mans lärarerfarenhet mångsidigare.
Hon har undervisat i flera privata sko- lor samt vid Högre lärarinnesemina- riets utbildningsanstalt för lärarinnor i huslig ekonomi, medan hr min, utom folkskolan, endast .uiadervisat i Stockholms Borgarskola I fr&amp;a om utbildning, undervisningsskicklighet och kunskaper stå Mda ungefär lika.
Båda, ha även utgivit läroböcker ooh utarbetat undervisningsmateriel.
Frö- ken Aspman har ordnat och lett fort- bildningskurser, ett viktigt företräde.
Hr Ehlin har framför fröken Aspman den meriten, att han avlagt musiklä- rare-, kyrkosångare- och organistexa- men.
Fröken Aspman har vid flerfal- diga tillfällen dokumenterat sig såsom dugande organisatör och ledare.
Vida- re blev hon år 1908 av K.
M:t kallad till ledamot i direktionen för stiftelsen Sunnerdahls hemskolor på landet och har även erhållit åtskilliga förtroende- uppdrag för folkskoledirektionens räk- ning.
" Allt detta och dessutom åtskil- ligt annat, som skulle kunna framdra- gas, vittnar om en banbrytande och ordnande, trots sin mångfald enhetlig, pedagogisk och socialpedagogisk verk- samhet, som ådagalägger en eminent organisatorisk begåvning.
Något mot- svarande har icke vare sig uti hand- lingarna eller under debatten fram- lagts om ' hr Ehlin ", yttra reservan- tema.
I trots av vad som av meritliatan framglltt, i trots av vitsord från tre av våra mest framstående pedagoger, av vilka den ene är förste folkskolein- spektören, och i trots av den skrivelse s med bön om att erhålla fröken Asp- man till överlärare som till folkskole direktionen avgivits a v 16 kvinnliga medlemmar av mara folkskolas lära- rekår, har dock folkskoledirektionen fastställt skolrådets förslag och ut- nämnt hr Ehlin med förbigående av fröken Aspman.
Reflexionerna göra sig själva.
Vad är meningen med att förklara en befattning ledig till ansökan även ' för kvinnor, men vjd samma befatt- nings tillsättande helt godtyckligt frångå de principer, som borde vara bestämmande, och i stället giva en min- dre meriterad person företräde pä grund av hans kön.
Här föreligger en så allvarlig kränkning av rättsbe- greppen, en så snedvriden syn pfi tin- gen, att allmänheten, och vi kvinnor i synnerhet, på det kraftigaste borde reagera däremot och inte längre foga oss i den ordning, som endast därför att det gäller en kvinna, genast är be- redd att göra undantag och eftergifter från det, som annars brukar gälla som norm.
Festligheter i Danmark och även i Stockholm.
Med kvinnotåget i Köpenhamn.
- Den 5 juni fick Danmark en ny grundlag, som i begreppet det danska folket innesluter såväl formellt som reellt både kvinnor och män.
Kvin- norna hade beslutat att fira dagen med ett kvinnotåg till båda statsmak- terna, först till kungen omedelbart ef- ter att han genom sin underskrift gi- vit lagen bindande kraft, därefter till riksdagen i det ögonblick, då regerin- gen ' till dess talmän överlämnat det autentiska grundlagsexemplaret.
Tåget samlades under gröna träd ute vid Langelinje; försommarens ljusa grönska omgav det, och något av vå- rens hopp och tillförsikt präglade de lugna, medelålders ansiktena hos de gamla kvinnosaks- och rösträttsför- kämpar, som bildade dess början.
Allra främst gingo dock unga, vitklädda marskalkar med breda röda band över bröstet och med danska flaggor, fana och emblem, bland vilka Dansk Kvin- desamfunds baner med kvinnan, som lyfter guldhornen u r mnllen, mest drog blickarna åt sig.
Omedelbart ef- ter fanorna kom den delegation på 25 kvinnor, som skulle uppvakta konun- gen och riksdagen, och där alla de kvinnor funnos, vilka burit kampens börda, icke endast under det sista tio- talet år, utan från den dag för 45 år sedan, då det organiserade kvinnosaks- arbetet började i Danmark.
Där vor0 de båda rösträttsorganisationernas ordförande, fröken Eline Hansen och fru Elna Munch, jämte deras verksam- maste krafter; likaledes Dansk Kvin- desamfunds ordf. f r u Astrid Htampe- Feddersen och veteranen och stiftaren a v den organiserade kvinnorörelsen, f r u Matilde Bajer, ordf. för Köpen- hamnskretsen av Landsforbundet for Kvinders Valgret, fröken Meta Han- sen, och av Dansk Kvindesamfund, f r u Estrid Hein; gamla fru Johanne, Mun- ters ännu resliga figur syntes bland de andra.
Som delegationens ' ordförande fungerade fröken Henni Forchham- mer, ordf. för Danska kvinnornas na- tionalforbund, vilket tagit initiativet till kvi#otåget.
Tåget själv räknade minst 20,OOO del- tagare, sannolikt mera.
Inmarschen genom portarna till Amalienborg tog gott och väl V S timma.
Där visste man, att samtidigt med att kvinnotåget ord- nade sig på platsen, höll konungen ut- omordentligt statsråd i en av byggna- derna för undertecknande av den nya grundlagen; då det gjorts, åkte han tvärsöver till sin bostad, där han till- sammans med drottningen och ett par små prinsar mottog delegationen.
Frö- ken Forchhammer uppläste och.
över- lämnade följande av namn underteck- nade adress: I Paa denne for os saa betydningsfulde Dag, da danske Kvinders politiske Valgret er en fuldbyrdet Kendsgerning, har vi som Talemeend for Tusinder af Kvinder önsket at ndtale for Danmarks Regering og Rigs- dag vor Glade over den fulde, politiske Bargemet, som den nye Grundlov giver Kvinderne.
Vi vardseetter i fuldeste Maal denne Valgret, som aabner os Mulighed for Ind- flydelse paa Landets Love, de Love, der geelder for Kvinder saavel som for Mamd.
Det har veepet 08 en stor TilfredsstiHelse at 88 alle Partier staa enige i denne Sag, og det er vor Forventning, at det Lovgiv- ningsarbejde, som Meend og Kvinder nu sammen skal tage ~ p vii, blive övet med fnld Hensynstagen saavel til kvindelige som til mandlige Synsmaader og Interesser.
Vi er oa bevidst, at der folger Ansvar og Pligter med de nye Rettigheder, og vi ud- taler som vort Haab og vort alvoriige On- ske, at Kvindernes Deltagelse i det politi- Sk0 ' Lh maa blive til Lykke for Land og Foik.
Sedan kungen i ett kort tal förkla- rat, att det var med full förtröstan han välkomnade de danska kvinnorna som fullmyndiga medborgare, lät han dele- gationens samtliga medlemmar presen- teras för sig och drottningen, varefter båda stego u t på en balkong och häl- ade tåget, som under sjungande av osterländska sånger tåligt avbidat de- legationens återkomst.
Från Amalienborg gick tåget till riksdagsbyggnaden, där båda tingen samlats i Folketingssalen.
Delegatio- nen placerades här till en början på stolar i salens bakgrund; folketingets talman, Pedersen-Nyskov ledde för- handlingarna, varvid konseljpresiden- ten Zahle å den samlade regeringens vägnar överlämnade grundlagsexem- plaret, i det han med ett handslag till talmannen uttalade: S å lova vi varan- dra, att Danmarks regering och Dan- marks riksgag obrottsligeh skola hål- la Danmarks nya grundlag.
Sedan denna därefter nedlagts i det därför bestämda siiverskrinet, uppkalladescde- legationen, och dess ordf. uppläste från folketingets talarstol samma adress som förut till konungen.
Konseljpre- sidenten svarade, att det var med gläd- je samtliga statsmakter motsågo kvin- nornas ansvariga deltagande i landets politiska liv och att han av dem sär- skilt hoppades insatser för det sociala arbetet och for freden mellan folken.
Medan allt detta försiggick, hade tå- gel?
fortsatt tillbaka till sin utgångs- punkt, dit efter en liten stund delega- tionen ankom i bilar och ' där f r u Elna Munoh från en av bilarna uppläste adressen och redogjorde för mottagan- det hos konungen och riksdagen, var- efter tåget upplöstes.
En del utlännin- gar, huvudsakligen svenskor och nor- skor, men även ett par engelska och tyska kvinnor samt last but not least, Rosika (Schwimmer deltogo.
Efter en middag, där fru Estrid g e i n samlat alla spetsarna inom den danska kvinnorörelsen jämte några få utlän- ningar, samlades kvinnorna åter till samkväm och tesup6 i Grundtvigs Hus.
Här skötte fröken Meta Hansen ord- förandeskapet, och fröken Daugaard började mötet med att uppläsa en mas- sa telegram.
Bland dessa funnos från mrs Chapman Catt, mrs Fawcett och ett gemensamt från miss Chrystal Macmillan och fröken Signe Bergman, alla medlemmar av Alliansens styrel- se, flera från Finland, många från Norge och en del även från Sverige.
Fröken Fredrikke Mörck öppnade ta- lens rad med en varm hälsning från de norska kvinnorna, och undertecknad fortsatte med en hälsning från Sverige, i vilken förklaringen till Sveriges ef- terblivenhet i rösträttsfrågan gent- emot de andra skandinaviska staterna söktes däri att nuvarande generation av norrmän av sina stora diktare och danskarna av den grundtvigska hög- skolerörelsen i sin ungdom fått inplan- tat i sig den aktning för kvinnan, som gjorde det lätt och naturligt för dem att som mogna män medgiva dem po- litisk medborgerlig likställdhet; talet avslöts m a uppläsandet av L.
K.
P.
R:s smakfullt textade adress, vilken väckte allmän beundran.
Bland övriga talare märktes Rosiba Schwimmer, som talade om kvinnor- nas internationella solidaritet och det trängre fäderneslandet samt de neu- tralas skyldighet att arbeta för freden; en engelska bragte en hälsning från mrs Despard.
Av de danska talarna re- dogjorde fröken Henni Forchhammer för förmiddagens mottagningar på Amalienborg och i riksdaga; fröken Anne Bruhn talade om äldre tiders kvinnorörelse, och fru Gyrithe Lem- che avslutade mötet med några vvrma ord, till vilka knöts en sång,av samma!
författarinna, av de närvarande uni- sont avsjungen.
Det var en stämning av allvar och ansvar, som vilade över de danska kvinnorna på denna deras medborger- liga födelsedag; den faller ju också inom en tid, som kan giva kvinnor mycket att tänka på och giva deras framtidsföresatser en prägel av hög- tidlighet och ödmjukhet på en gång.
Måtte det lyckas Danmarks kvinnor att med tiden realisera vad de nu hop- pas på och drömma om för sitt land.
Anna Wicksell.
På glädjefest på Cliiiet i Stockholm.
Den 5 juni, en av de betydelsefulla dagar, som för alltid skola stå inristade i rijkträttens annaler, då den åt Dan- marks kvinnor skänkt den rösträtt, som av så många länders kvinnor ef- tersträvas, men endast av få uppnåtts, firades i Stockholm genom en av Landsföreningen för kvinnans politi- ska rösträtt anordnad fest på Gillet.
Den ljusa, vackra lokalen fylldes snart av en förväntansfull publik, bland vil- ken främst märktes medlemmarna av deputationen från Haag, med undan- tag av Rosika Schwimmer, som kväl- len förut avrest till!
Köpenhamn för att på ort och ställe fira den danska segern.
Men där syntes miss Macmil- lans högresta gestalt och mrs Ramondt, som livligt underhöll sig med sina ny- förvärvade svenska vänner.
Avenledes såg man representanter för de danska kvinnorna, bland vilka märktes förfat- tarinnan Carit Etlar.
D:r Alma Söder- hjelm från Finland hedrade också mö- tet med sin närvaro.
Talarstolen var smakfullt dekorerad med svenska och danska flaggor, röda och vita blommor samt blommor i de internationella rösträttsfärgerna gult och vitt.
Nog kände de svenska kvinnorna en smula vemod i glädjestämningen, men om också droppar av malört blandades däri, var det ljusa inslaget domineran- de, och den känsla var säkert förhärsk- ande, som tog sig uttryck i miss Mac- millane tal under supen, då hon yttra- de, att vi aldrig kunna känna bitterhet emot de länders kvinnor, som få röst- rätt, fastän vi själva sakna den, ty vi ha alltid förvissningen om, att varje vunnen seger betyder, att kvinnorna i övriga länder komma närmare målet.
Sedan auditoriet samlats och Lands- föreningens ordförande, fröken Signe Bergman, hälsat de närvarande väl- komna, bestegs talarstolen av d:r Ly- dia Wahlström, som höll ett intressant och instruktivt föredrag över ämnet: Varför dröjer Sverige?
Med hänsyft- ning på dagens stora betydelse inledde d:r Wahlström sitt föredrag med att berätta en gammal sägen om Dan- marks flagga, som förskriver sig ända från korstågens dagar, och berörde se- dan det nya slag av skandinavism, det samförstånd mellan de nordiska län- derna, som nödvändiggjorts av de ti- der vi leva i.
D:r Wahlström byggde sitt föredrag på historisk grund och gav en levande skildring av vårt rät- linigt utvecklade statsskick, över vil- ket vi kunna känna berättigad stolt- het, och till vilket endast ett land har att uppvisa motstycke, nämligen Eng- land, som också utvecklats i demokra- tisk och frisinnad anda.
Talarinnan uppdrog därefter paralleller mellan Sverige och de andra nordiska länder- na.
Det har varit svårare för Sverige att revolutionera än för dem, ty de ha ifite haft en så lugn och enhetlig ut- veckling av sitt statsskick som vi.
Det är svårt f ö r den,som har förmögenhet, att göra sig urarva.
Häri såg d:r Wahlström orsakerna till oviljan att här rubba det bestående.
Vad som en- ligt hennes uppfattning för oss åter- stod att göra var att sätta samhälls- skyldigheten i stället för den indivi- luella rättigheten.
D:r Wahlström an- såg, att de tretton år av arbete, som ligga bakom oss, ha varit av stor be- tydelse, men arbetet måste bli ändå mycket intensivare och nå till allt större och bredare lager av kvinno- släktet.
Det är ännu för få, som göra sin insats i rösträttsrörelsen, men när rösträtten en gång blir vår, var d:r Wahlström övertygad om, att den svenska kvinnan skulle vara tillräck- ligt kvalificerad för att rätt utöva den.
D:r Wahlström6 föredrag mottogs med det livligaste bifall, och sedan frö- ken Bergman tilI henne framfört de närvarandes tack, sjöng f r u Falkman- Weiss, ackompanjerad av fru Hed- 3tröm, Heyses Dyvekes sånger, som hon tolkade på ett utomordentligt sätt.
Därefter talade f r u Karin Fjällbäck- Kolmgren om Vårt mål, och hon ma- nade fram allt som under årens lopp varit till glädje och ljus.
F r u Holm- gren ansåg även, att det var omöjligt att förbli overksam inför de missför- hållanden, som rymmas inom samhäl- let, och vi kunna inte tillåta, att våra 3fterkommande uppleva sådana tider BV skräck och lidanden, som blivit den nu levande generationen beskärda.
Ta- larinnan övergick därefter till att tala om den danska segern och dess bety- delse även för oss samt framförde de svenska kvinnornas varma välönsk- ningar till sina danska systrar, vilken av publiken stående underströks.
Som slutord anförde fru Holmgren den soli- daritet och inbördes hjälp, som skall ma män och kvinnor att gemensamt arbeta för ett nytt och bättre samhälle.
F r u Holmgrens med värme framför- la anförande mottogs av auditoriet med starka applåder, varefter ett liv- ligt och animerat samkväm vidtog.
Vid supen höll fru Ezaline Boheman tal för l e danska kvinnorna, och fru Carit Etlar svarade med några varmhjärta- l e ord, varefter den.
danska national- sången stämdes upp och kraftiga leve- rop utbringades för Danmarks kvin- mor.
Fröken Ingeborg Walin utbragte 3n skål for de utländska gästerna, som besvarades av miss Macmillan.
F r u Anna Wicksell, som avrest till Köpenhamn för att närvara vid hög- tidligheterna under 5 juni, medförde Erån, Sveriges L.
K.
P.
R. en textad %dress, som hade följande lydelse: Till Danmarks kvinnor.
Lycka tiil målet ni nått, Lycka till rätten ni fått, Danmarks medborgarinnor.
I jublet, som fyller er själ, Kan ingen ta varmare del An svenska rösträttskvinnor.
Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Under aftonens lopp ingick följande telegram från Danmark: 10,OOO danska kviniiliga politiska medborgare sända svenska systrar en iublande hälsning och hoppas att vår seger måtte föra er seger närmare målet.
Henni Forchhamrner.
Rosika Schwimmer telegraferade: Då jag icke kan deltaga i Eder fest, sänder jag hjärtliga önskningar om att Ni snart måtte följa det danska ex- Rosika 8chwimmer.k smplet.
De av fru Ezaline Boheman upplästa telegrammen mottogos med livligt bi- fall och nådde sin kulmen, när fröken Signe Bergman uppläste en av henne Gilv och miss Chrystal Macmillan Eörfattad hälsning att sändas till den
! '
N:R 12 3 Stort lager qf finare och enklare 9 M6BLER fl i ek, mahogny, valnöt samt andra träslag äfven målade, till billigaste priser.
Allm.
Tel. 11410 Riks Tel. 6505 f.
- e Hem för spada barn öppnas 15 juni av ex. sjuksköterska med flerårig praktik från BpMbamsejukhus i Sverige och Tyskland.
Aven klena spädbarn mottagas till god, sakkunnig vård.
Pris 60 kr.
pr månad.
Ref.: Prof. E. Alin.
Förfråp.
hos hemmets föreståndarinna Syster Astrid Landberg, Stock- holmsvägen 22, Allm.
tel. 361 Råsunda.
Sommargäster kunna erhålla trevliga rum, belägna i närhe- ten av Ronneby Hälsobrunn.
Adress W; L A ROSENHAGA, Ronneby.
~~ NU Kyrkans aissvar i nämrararide tid, - ha Danrnsarke kvinnor fatt röstr&amp;tt t I Finlmd O. Norge ha kvim- norna redan förut rösträtt.
RuÄW få sveri&amp;g€ ?si larvin.raor rösträtt?
Som ett memento för Sveriges män lät L.
K.
P.
R. genom sina lokdförenin- gar, omedelbart efter det underrättelse ingått om den danska grundlagens stadfästelse, över hela landet medelst stora gula affischer sprida ovanstående frågq Till riksdagens medlemmar ställ- des frågan direkt genom tryckta brev- kort, som också utsändes genom för- eningarnas försorg.
Flera tusen af- fischer och brevliort ha på detta sätt spritts över landet.
Svenska kvinnor!
Sedan jag varit med i Danmark, när de danska kvinnorna erhöllo sih med- borgarrätt, ber jag e r alla kvinnor i Sverige: hjälp oss i arbetet att vi ock- så snart måtte erhålla vår medborgar- rätt, så att också i Sverige, liksom i de övriga nordiska länderna, män och kvinnor tillsammans få stifta landets lagar.
Måtte vi snart få uppleva den dagen!
Upp till arbete och kamp!
På överfarten mellan Köpenhamn och Malmö, den i ' juhi 1915.
Er Augusta Tonning.
1 svensk som nomk, dansk, tysk, engelsk och fransk litteratur.
Ett lämpligt tillfälle för För att hedra do atländska gäster från samhällen med nystartade bibliotek eller Haagkongressen, som Btockholm haft gläd- boksamlingar.
jen att hysa, anordnade Haagkommitten torsdagen den 3 juni ett festligt samkväm å Grand Hotel, vilket genom den repreaen- tativa samllng kvinnor, som var narva- rande.
flck en stämningsfull prägel.
En Av Maria A l d n.
särskild glädje för kommittdn var att f å Det var bikdag och den svenska kyr- pas åt att öppna ögonen på dem, som hälsa Selma Lagerlöf välkommen, och hen- kans reformationsfest.
Jag bevistade ännu gå blinda.
Vi måste lära dem nes närvaro, såväl som de ledandes inom då en aftonslngsgudstjänst i en av hu- inse, att krig är detsamma som mord kvinnorörelsen och de utländska gästernas, " vudstadens kyrkor.
Predikan rörde - massmord.
Vi måste lära dem inse återförde tahken till den lysande koagres- sig förklarligt nog till stor del om de det förnedrande i att begagna sig av sen 1911, vilket Rosika Schwimmer också närvarande politiska förhållandena.
sådana medel för att nå vissa yttre senare betonade i sitt anförande.
Väikomst- Predikanten framhöll - vad som ofta fördelar.
Vi måste lära dem förstå, att hälsningen till deputationens ' medlemmar sagts i dessa dagar - hur kristendo- tvister staterna emellan kunna och framfördes på engelska av yrkesinspektö- mens motståndare begagnat sig av det böra avgöras på fredlig väg genom ren fröken Kerstin Hesselgren, som även närvarande världskriget för att påvisa, skiljedomstol.
Vi måste lära dem in- valdes till aftoneqs ordförande.
Hon nämn- hur kristendomen gjort fullständig se, att en sådan uppgörelse har alla de, a t t tre av de delegerade lovat att tala bankrutt.
Häremot opponerade han förutsättningar för att bli rättvisare och överlämnade först ordet åt miss chrg- sig på det kraftigaste.
Det nuvarande och för de olika folken mera tillfreds- stal Macmillan, som redogjorde för Haag- kriget, grymmare, omänskligare än nå- ställande än den, som blir följden av kongressens uppkomst och förlopp.
Tala- got annat i världshistorien, visade ett hetsigt och blodigt krig, då sinnena rinnan betonade särskilt den känsla, som drivit alla jordens kvinnor till en aktion tvärtom fullständig brist pA kristen- ännu äro i uppror.
dom i de s. k. kristna länderna Och till sist: vi måste lära en stac- för fred och lett till solidaritet och gemen- Så långt var jag med talaren.
TY kars vilseledd mänsklighet, att kriget skap.
Hon nämnde även, att det är till vad ur kristendomen om inte ett kär- ej kan försvaras i religionens namn.
de neutrala länderna man sätter sitt hopp lekens evangelium!
I det ögonblick, Här måste vi vädja till prästerna Det och att man väntade, att kvinnorna genom som " kristendomen " t a r våldet och rå- är först och främst deras sak att fri- fredsmöten och anslutning till fredens id8 heten i försvar, blygs jag att benäm- taga en rättfärdig Gud och det är skulle verka för dess slutliga uppnående.
nas kristen, att tillhöra ett kristet folk.
j u en sddan herre vi vilja tjäna från Mrs Ramondt talade därefter om den kän- Skall jag göra mig förtjänt av ett dy- ansvaret för kriget.
Det är deras sak sla, som gripit kvinnorna, nämligen att de likt namn, måste jag först och främst att framhålla människornas ondska ville göra något, en personlig insats i ar- betet mot blodsutgjutelsen, och det var den- genomträngas av samma höga ideal, såsom själva upphovet till kriget som en gång besjälade denna religions men på ett annat sätt än vad som nu na känsla, vilken i alla länder kommit till störste son.
För honom var kärleken oftast sker.
Det är mycket, som vilar synes, som mer än något annat uppmun- det högsta, kärleken mellan individer- på våra präster i dessa allvarstunga ti- trat de holländska kvinnorna.
Förha- na och kärleken mellan folken.
Hur der, och säkert är: skall deras arbete landet var detsamma, som när de första strängt bedömde han ej sin tids och sitt bli fruktbärande, då gäller det att e j rösträttsföreningarna bildades, jorden var folke fariseism och partisinne!
Hur trampa de gamla, nötta stigarna utan beredd för sådden, och det är i egenskap visade han ej, framför allt genom sitt att bana nya, präktiga vägar, där män- av släktets mödrar kivnnoma måste rädda förhållande till de hatade samariterna, niskornas samveten e j råka i nöd på den ras, som nu hotas att g å under.
att han kritiserade och ogillade sin grund av ständiga motsägelser och Aftonens glanspunkt blev.
som j u var att vänta, Rosika Schwimmers anförande.
Hen- egen nations politiska ståndpunkt!
därav följande pliktkollisioner.
Det är ofattbart, hur bildade män- Det är med glädje man tar del av nes entusiasm är oförliknelig.
Hennes för- niskor i vår tid, med tillfälle att ta eådaiia tankar, som dem pastor Mohn måga att gripa sina åhörare likaså.
Audi- kännedom om Kristi lära sådan den uttalat i sin lilla skrift: " Kriget och toriet lyssnade lika andlöst som när hon möter oss i de fyra evangelierna, oge- Gud ".
Men vi behöva många, många för en och en halv månad sedan f r h sam- nerat påstå sig vara anhängare av den- fler sådana röster.
H u r skulle man ej ma estrad talade tiil ett auditorium, mm na förkunnelse, samtidigt som de för- önska, att i varje liten landskyrka i hon band genom sin viljas intensitet och svara och förhärliga det, som är kri- Sveriges mest avlägsna bygder dylika sin vältalighets glöd.
stendomens raka motsats: själviskhe- kloka och verkligt kristliga ord finge Rosika Schwimmer inledde sitt anförande med en vacker hyllning till Selma Lager- ten, vinningslystnaden, hatet, våldet ljuda denna fagra midsommartid!
och råheten.
Dock e j endast hos oss, utan kan- löf, som i rösträttsarbetet betytt så myc- Talaren vid ovannämnda tillfälle ske först och främst i de länder, där ket, inte bara för sitt eget lands, utan även framhöll slutligen, hur det dock är en sommarens härliga blomster färgas för andra länders kvinnor.
Hon övergick Guds dom, som för närvarande går u t röda av blod, där människorna i sin därefter till den nyligen hållna Haagkon- över mänskligheten.
förfärliga belägenhet glömt det Bköna gressen, som varit ett uttryck för den rena, äkta kvinnoviljan, och hon liknade den vid Mig förefaller dpt, som om denna ordet från sin barndom: förkunnelse från våra predikstolar VO- " Allt vad I viljen, att människorna en ö av harmoni mitt i hat och våld och re den största faran, det värsta onda, skola göra eder, det gören I ock dem " blod.
Haag kommer att få en plats i för närvarande.
Så länge de enskilda, Och vi kvinnor, ja, vi anmäla oss världshistorien som ett bevis för a t t män- så länge statsmännen i de respektive med glädje som frivilliga deltagare i niskorna inte vor0 så d a g a som de syn- länderna gå fria från ansvar, så länge detta upplysningsarbete!
I hemmet, i tes.
Den var det första offentliga beviset kriget alitjämt framhålles som en skolan, i umgängeslivet överallt, där ror att en fredsvilja verkligen fanns hos så länge kan man ej tän- våra stämmor kunna göra sig hörda, folken.
Med kraft hävdade fru Schwim- Guds sak ka sig en förändring till det bättre.
där vilja vi höja dem som förespråker- mer,.att det fordras arbete av oss och oav- Så länge våra präster med kraft och skor för fred, kärlek, sanning och riitt!
låtligt arbete, tills kriget är slut.
Mili- tarism är allt det, där makt sättes före rätt, myndighet framhålla kriget som ett men principen rätt däremot är liktydig nödvändiat medel till människornas med fred.
Det är makten, som fört oss till " förädling ", så länge komqier kriget att Belönad kvinnogärdng.
de rysliga olyckor, som nu föröda folken, av den stora allmänheten betraktas som något berättigat, ja, rent av som Regeringen har tilldelat fru Stina Roden- och vi f å varken unna oss rast eiier ro, något stort och gott.
S å länge våra stam i Hufliksvall medaljen i guld av femte förrän rättsprincipen segrar.
Det duger och andra länders präster låta försy- storleken med inskrift: Illis quorum me- inte att lugnt sitta och vara vittne till nen bära ansvaret för detta förskräck- mere labores, som belöning for det for- vad som sker, var och en måste vara med, liga elände, bakom vilket varje tänkan- tjänstfulla arbete hon på flera olika områ- när det gäller att rädd8 rasens framtid och de människa ej ser annat än mänsk- den nedlagt.
Det är fru Rodenstam, som inte i egoistisk avskildhet blott tänka på lig maktlystnad och mänskliga lidel- varit den ledande kraften, då det gällt att sin egen fördel.
Fru Schwimmer gav även ser, så länge känna sig diplomaterna återuppliva hemslöjden i norra Helsing- en verkningsfull skildring av de soldater, säkra.
Dd tjäna en hög herre: det är land.
Sedan år 1908 är hon ledare av Oävle- vilkas ansikten under striden bära en järn- dock något stort att vara " Guds " red- borgs läns hushållningssällskaps hemslöjds- mask av hård beslutsamhet, men som i dö- skap och språkrör bland människorna!
och växtfärgningskurs i Hudiksvall och in- den visa ett barnaansikte.
Det är detta Tanken på detta ger dem kraft och nehar flera olika förtroendeposter såsom barnaansikte, som samlat kvinnorna tili mod att uppträda som en gång Gamla ledamot av Hudiksvalls skolråd, styrelse- enigt arbete för freden.
Kvinnorörelsen är testamentets domare och profeter medlem i stadens flickebarnshem m. '
m. intimt förbunden med freden och därför folken ha endtast att lyda och göra bot.
Fru Rodenstam är intresserad medlem av böra nationerna ge kvinnorna rätt a t t bli och vad vil- F. K.
P.
R., vars styrelse i Hudiksvall hon hörda i mänsklighetens största frågor.
Vi Skola vi våga hoppas ja vi väl hellre i närvarande stund tillhör och har även skrivit en av Cävle- kvinnor måste fullborda det arbete, som att detta ödeläggande krig snart skall borgs länsförbund av F. K.
P.
R. utgiven begynt8 på Haagkongressen, och i det ar- få ett slut och dessutom bli det sista skrift, Den unga kvinnans praktiska fost- betet m L t e varje kvinna, som känner sitt ansvar, taga del.
i världshistorien.
så mbste vi alla hjäl- ran.
Engström &amp; Engeströms välkända l b - bibliotek, Norrlandsgatan 15, är pd, grund av affäreps upphörande, till salu för mo- derat pris.
Cirka 22,000 volymer i såväl STOCKHOLM c) amla Kung8hoimabrogatan 26 (andra huset frlhn Drottninggatan) 5 BOSTBATT FOB EYIlpBOR internationella alliansens ordförande, mrs Chapman Catt.
Hälsningen, som sedan låg fcamme för att så många som ville skulle få tillfälle att under- teckna densamma, lydde sålunda: " Vi medlemmar av rösträttsorgani- sationer i flera länder, anslutna tili in- ternationella rösträttsalliansen, för- samlade i Stockholm för högtidlighål- lande av våra danska systrars seger, sända lyckönskningar och varmaste hälsningar till vår avhållna ordföran- de.
V i skola hålia rösträttens fana högt tills seger är vunnen i alla länder. "
Icke mindre än åtta nationer vor0 representerade bland undertecknarna.
En stund efter supBn skedde upp- brott, och alla uttalade sin belåtenhet med den vackra festen, som i minnet skall vara förbundet med den dag Dan- marks h i n n o r erhöllo sin medborgar- G. HL E.
- - - - - - - - Rduohatfirmao hERBEfl6 och SCHB~ilER Lnntmakaiegatan 7 (hörnet Kungsg.)
Stockholm.
EV FABULJEUTT Arve- och aMenskapetvi8ter Boakilluader &amp; fs~tambnten) samt örnipa juridiska upp-.
FERM EXPEDmION.
MODERAT ARVODE.
N:R 12 Malens Havsbads Restaurang vid kurorten Malen, 3 min.
fr. Bilatads station.
S m n g 1 juni-1 sept.
rekommenderas.
Inneh.
N-y Holmstrand.
Siiders " Enulish School " iaote i fiiiBstad.
Filipstads livaktiga och &lt;erksamma F. K.
P.
R. firade söndagen den 2 maj sin 10-8riga tillvaro och sin ordförande allt- ifrh början, fröken Ottilia Marin, med en enkel och anslående högtidlighet i stadens - ' Ordenshus, som dagen till ära var festligt dekorerat med blommor, grönt, svensks flaggor och röeträttaflaggor.
Fröken Marin tecknade föreningens hit- tills förlupna levnadslopp och redogjorde för allt utfört arbete.
Bland annat hade föreningen redan under sitt första Ar fått upptagen som motion i stadsfullmäktige en skrivelse om inrättandet av nytt tidsen- ligt varmbadhus och överlämnade 1906 till staden som grundplåt till ett sådant bad- hus 2,100 kr., åstadkomna genom en basar.
Aren 1906 och 1907 anordnade föreningen en läsestuga, som första året var flitigt an- litad, men på grund av allmänhetens sval- nande intresse stängdes efter 2 års tillva- ro.
Fröken M. riktade till slut tacksamhe- tens och erkänslans ord till vänner och kamrater inom styrelsen och föreningen, särskilt till de redan hänsovna, erinrade om det glada mod, med vilket, man en gång seglade ut från stranden, och uttalade den förhoppningen, att det trots den sega re- aktionen dock skulle lyckas de svenska kvinnorna av den nu levande generationen att nå fram till målet.
Föreningens tack till dess avhållna ord- förande framfördes i ett mycket sympa- tiskt anförande av fru Maria Andersson, varpå som hyllniggs- och minnesgärd till fröken Marin Överlämnades " rösträttskvin- nornas tapperhetsmedalj ", det internatio- nella rösträttsmärket i guld jämte härliga gula rosor i kristallglas.
Festföremålet tackade rörd och Överraskad.
* Ingångna telegram upplästes.
En från staden avtiyt- tad styr&amp;lsemedlem hade insänt följande telegraiiska hälsning: " Vårt högtidslöfte vare att i våldets och hatets värld allt mo- digare höja rättens och barmhärtighetens ideal. "
Till sist talade länsförbundets ordföran- de, frn G. Hellberg, om, Landsföreningens verksamhet under de gångna åren och den Ifvinnliga rösträttsfrågans vandring ge- nom politikens irrgångar.
t Gemensam middag intogs i stadshotel- leta stora sal och minnesdagen flck en vär- dig avslutning genorh f r u Gurli Hertz- msn-Ericsons präktiga föredrag på aftonen om " Fredstankens seger ", Bhöd av en fnll- talig och andlöst uppmärksam publik.
Värmlands länsförbund hade med anled- ning a v minnesdagen inbjudits att förlägga sitt årsmöte till Filipstad och undangjorde sina förhandlingar på förmiddagen.
Till arbetsutskott omvaldes fru G. Hellberg, fröken O. Marin, och fru A. Mel6n.
Efter diskussion om lämpliga åtgärder för att Bprida rösträttstidningen beslöts, att v d e förening skulle åtaga sig att skaffa ett mi- nimiantal prenumeranter i var och en av de socknar den hade ph sitt ansvar under namninsamlingen.
AFFÄRSREGISTER TJärhovsgatan 6.
" Allm.
Tel. Söder 6286.
Engeidta lektioner o. Översättningar, ANNIE I.
SCOTT., I villa i Mölle =ad-Caf6e-f A. Halmtorgagatan il uthyras 2 möblerade rum, det ena med bal.
kong.
Egna ingångar.
Härlig utsikt.
Pris föi varje rum 75 kr.
för sommaren.
Närmarege.
nom Angelholm.
Niaskinm#rkning Rhbömnad utföras väl uti ELIN MADENS BfARK " GSATEU&amp;, 12 Lilla Vattugatan, hörnet av Brunkebergstorg.
.
Allm.
Tel. 11906.
Riks Tel. Norr 8il.
€ör resanile att beakta!
Rekommenderar sina goda frukostar, mlddsgar och supkr tiii moderata prieer.
A.
T.
9774.
Vördsamt Ch.
Skogland Ohs.
Syster FrMebargs V A R OCH H W R P R. t. Vasa 99.
" VAL- &amp; PARZTMHANDEL 39 VesterlAnggatan 39 REKOMMENDERAS A. '
WAHLGREN SLAKTERI &amp; CHARKUTERI 15 B Nybrogatan 15 B Allm.
8880 &amp; 23052 SKANSK MAT Qod och billig hel- och rnllltfdsinackorderhg p6 kor- Skhek Fru.
Elelrtr.
Ijnebad, Massagebad, Varmbad, Halvbad 4 Södermalmstorg 4.
- 8 AUm.
Tel 1641 fX.
(Hiss.)
Till landsorten ferm expedition.
- * För sällskap TAPISSERI-APPAR 24 B Grefturegatan, vid TattersaU 10 % RABATT - I VAROR - FRITT VAL.
; ... ==.= ...... =.=.=.=.
" =m====~~=~m~=~=~grn8 .. =,===.~am~ a Juridiska Inkasso- X RdioRatbgriia i päetersamtielsg.
w ~ t o c f i o ~ m =-vaste.
E ~ s E e r h Z S b Y?
&amp;.
kittenbear.
EOliditetsiiDDlv#-: ningar, bou6edhgar aktiihi-soi och allajud&amp;&lt;ka: upparag.
Billigto.p&amp;.
R.t.il06.
A.t.Br.
8615.
I 5 Damhattar HATTFABRIKEN.
Barnmorakan ~ ~~ Engelska strampor furfetas ULMU TRIKAMAGASIN Cecilia Ahiström Amiralsgatan 17.
Bilrstel.
1163.
B W ' DAMER!
S E N H X T!
hp Oetman-Kaid6n öppnar den 1:sta Sept.
i sitt hem, Frejg.
21, III tr., tillldippnings- oeh avpmv- ningubyrll för allt vad tiii barn- och dammder hörer.
För damer som vilja sy sina kmder själva eller som använda sia av hemsömmerskor bör b v r h bliva tiii verklie nvtta.
Bvrän är ömen alla - ar - med undantrut - av Lörd.
f d n 10 i. m. till 8 e. m., dessutom Tisd.
och Freä.
mellan 7-9 e. m.
- - Vidare upplysningar pr Telefon Allm.
10181. och inbördes trevnad önskar äldre dam a t t från 1 Sept.
i litet trevligt sm %stads- hem i mellersta Sverige som inackorde- ring mottaga en snäll och intelligent dam.
3var t.
$Änkefru&gt;, Rösträttsbyrån, Sthlm.
3 km.
från Tälläng station å Sävsjö-Vetlanda-Målilla järnväg.
Ny bekväm förbindelse över Näsajö-Vetlanda-Kalmarbauan.
Beläget i en härlig natur å södersluttning invid skog och sjö i Skirö socken.
&gt;Smålands Trädgårds 200 m. ö. h.
Enkelt friluftsliv.
För året nyför- värvad badstrand.
Betydligt ökat utrymme.
God lacto-vegetarisk kost.
öppet 31 Maj-1 September.
Föreståndarinna Fröken Valborg Lundberg.
Pension 70 kr.
för delat - 80 kr.
Alla minnas den hemska explosionsolyc- för ensamt rum pr månad.
Förfrågningar besvaras av can vid Scheelegatan i Stockholm, där flera Sjöarps Vegetariska Sommarpensionaf, adr.
Sjöarp, Tälläng; personer flngo sätta livet till genom en ung K. NORDSTRÖM lickas, Greta Holm, och hennes fästmans) frivilliga förvållande.
De, som själva Gkte döden, blevo skonade, men f &amp; nu i itället i fängelse lida sin obetänksamma: ärnings straff.
FARG- &amp; KEMIKALIE-AFFARER Vad som gör detta fall så särskilt beak- .ansvärt är, att den unga flickan väntar Riksbel.
9643.
9 Gref-Thuregatan 9 Allm.
teL 9648.
Itt bli mor.
Denna omständighet har ock- REKOMMENDERfiX.
Medtemma?
a f F. K.
P.
R. erbdlla rabatt.
rå föranlett ett antal såsom socialt intres- serade kända kvinnor i Stockholm, och Lugna dej, pojke!
.
.
iland dessa flera av våra kvinnliga läkare, Det gär pa ett itt ingå till konungen med en nådeansökan ' ör Greta Holm.
Under framhållande av de par minuter iåväl psykiska som fysiska vådor för så- skickade Göteborgs F. If.
P.
R. ett av 491 6 1 modern som barnet, vilka äro förknip- namn undertecknat telegram av följande med ett liv i fängelse under denna tid, iydelse: Efter fru Sohwimmers me &amp; ovationer mot- pade) ch vilka undertecknarna i egenskap av " Till det nya Dannevirke, som rests kring tagna anförande fFamförde fröken Hessel- rvinnor bäst torde kunna förstå, anhålla de, gren de närvarandes tack till de tre talarin- rtt Greta Holm genast måtte bli befriad Edert lands frihet och rätt, slå vi i dag en norna, varefter de församlade spredos till ' rån vidare avtjänande av det henne ådöm- bro av jublande lyckönskningar byggd på fast förtröstan att Nordens nya medbor- smårummen, där tesup6 intogs under ange- la straffet.
Earskaror snart skola ökas med de enda nämt samspråk.
Fröken Anna Kleman höll g it er blivna. "
tal till de utländska gästerna och såvälmiss Barnlogik.
Mamillan som mrs Ramondt svarade.
En liten femårig sonson till en av våra Fredagen den 4 juni var subskriberad middag för de delegerade anordnad i Idun- minnliga rösträttspionjärer yttrade härom HUSQVARNA SYMASKIN.
hallen ä Skansen, i vilken ett fyrtiotal per- iagen till sin mor: " Vet mamma, jag tyc- toIfte nummer för 1915 innehHller bl.
a.: soner deltogo.
Hälsningstalet höiis där av rer att kvinnorna ska ha rösträtt och att Fönndniiga afbetalningsvilikor riksantikvarien Montelins, som tackade för ii ska sitta i riksdagen också.
För somligt När f &amp; Sveriges kvinnor rösträtt?
Haagkongressens arbete, som säkert sknlle törstår karlarna bättre, och somEgt försth Vid fredsslutet och kvinnornas plats d&amp;.
A r vika Vagn fabrik, A r vika.
.
Av Killiceni Gamet Fawedt, L.L.D.
visa sig vara till gagn bhde för nutid och kvinnorna bättre.
Det ä r ju så enkelt, ser n Sverines etorSta fab- framtid och uttalade den förhoppningen ati mamma.
När jag blir stor, ska jag gå U P ~ Haagkoagressens sändebud.
rik fök tillverkning av Kvinnofdgan och antiken.
Av Qeorg Edlund.
sorters lyx- och alla den tid måtte komma, dS, vapnen endas1 till kungen och tvinga honom att ge kvin Prbetstikdon Ett aiäkte som förblöder.
Av BosZka Schwimwkm.
funnos till som mu,seiföremåi.
Rosiks norna rösträtt. "
Utställning: David Hur Unge skola v i tUa detP Bagnresgata 1, Sthlm.
När modern upplyste honom om att knn, Drömlandet.
Av malmar Waliaredm.
.
Schwimmer tackade i sitt svarstal för riks.
Priskurant pB begli- antikvariens försttlelse och hoppades ä six gen inte hade makt att ge kvinnorna röst De danska kvinnornas dag.
m. Ritst.AIvFLs87, sida att den tid, om vilken han siat, måtb rätt, svarade han lugnt: " Jasä, ja dA g&amp;i Kyrkans ansvar i närvarande tid.
Av Marfa Alm&amp;.
Sthlm 4644.
Begär priskurant Kven &amp; KpUagerarlar.
jag väl till drottningen d&amp;. "
Haagdelegationen i Stockhoiq inträffa förr än nägon vikar förutspi %.
Sjöarps Vegetariska Sommarpensionat Där kvinnor måste gripa in, HERBXAN HAEANSON Till ds danska Ruinnornas grundlagsfast ~.
- Rösträtt för Kvinnors - a 9 ~AGOBSONS VALKANDA pregeas tvättas.
Tagel- och flät.
hattar sys om efter nyaste modeller.
Panamahattar tvattas omsorgsfullt.
Kom i tid.
Emottager patienter i sitt hem.
Trevliga enskilda rum med elektr.
ijus.
God omsorgsfuil vArd.
Rikstel.
Vsaa 464.
AUm.
Tel. 22416.
Allm.
8866 A.T.
l a m.
DAMERNXS &amp;.
- Bada = i tare eiier lllngre tid.
Allm.
Tel. 14268.
Boslagsgatan ZO, Stockholm.
CHARKUTERI 8194 a M. Rettig SVENSKA =arin Kindvail 17 Storgatan 17 h speciella n psl bok ouiub !Wig för alla Udnu, er- DAiUSKRADDERi A.
T.
11808 hwea ä &amp; 1 % &amp; des i postanvisihg tiii 47 W e s t e r l h g g a t a n 47, 2 tr. BOKEXPEDITIONEN Modernt snitt I Snabbt utiörande I Billigaete priser STOCKHOLM C. mara Oetra Kprkogata 6, l tr. FFIAL:.
Rikn AfUlrsförmedlingar, uthyrningar m. m.
Juridiskt bitriide lämnas.
A t. m 7 2.
R.
T.
mao.
O. F. Nordströrns Alm.
Tel. 2817.
Kammar, Borstar, Svamp m. m.
* Kungt&amp;nag.
23.1 tr. ~DR \ RAGNXNGBBYRW A.
T. il806.
Louise Blomberg Riks 3054. ffrevtiuegatan 24 B Sjukeköterakebyrd Aven Slukhem Malmgren rekbinmenderas1 Pensionat Olovsgatan 3, 2 tr. Lööfs hoteii AR- M. PETTERSON 8d Parilegatan 3 B, Allm.
Tel. 80114 Försuer och reparerar KAPPAB och PAEAPLYEB Renovering av &amp; hnterI- och Komtaröeten av Ben, \ Sköldpadd och Pllrlemor m. m. vlugfort arbete garanteias.
3 I
