# ID: svediakorp-per2593
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,794
# sentences: 668
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


1ROSTRATT FÖR KVINNOR Tidning utgiven av Landsforenifigen for kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra sd mycket j 5 r en stor sak som en stor sak kan göra for I IV.
ARG.
RÖSTBÄTT F Ö B ECIIIHIPOB utkommer den 1 och 15 i var mllnad.
Redaktion och Expedition: 6 Liistmakaregatan~ Redaktionstid: onsdag och lördag kl. 1 / a3-1 / s4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
Norr 600.
Alm.
tel. 14729.
Telegramadress: Maträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Pris för 1915 1 bona.
Mwummer 5öre.
För utlandet sker prenumeration antingen ge- nom posten eller genom insändande av l kr.
75 öre i posta+sning till tidningens ex- pedition.
Dir deras plats borde varit, Den gamla svenska lagstiftnings- principen: så få och så omärkliga rubbningar a v det bestående som möj- ligt har naturligtvis som vanligt sam- lat en stor styrka, även d å det gällde en så omfattande reform som ny äkten- skapslag.
Det är en alldeles utmärkt princip att följa, särskilt om man, a v helt natur- liga skäl såsom härvidlag, känner sig s t å på osäker mark.
J u mera obekant man ä r med den mark man trampar ph, dess öilesdigraretmr man natur- ligsvis varje steg vara.
Endast den väg, som för tillbaka, är riktigt säker för den som helst ser åt det hållet.
Att till grund för förslaget ligger en allmän önskan att bereda kvinnan ef- fektivare skydd i hennes ställning som maka och mor h a r lika kraftigt fram- hållits a v förslagets anhängare, som motståndarna förfäktat att familjen (+ kvinnan?)
och samhället hotades med undergång om förslaget skulle gå igenom.
Aven på detta håll v a r det kvinnans sanna väl det gällde.
Att meningarna vor0 delade efter vars och ens individuella manliga synpunkt och personliga erfarenhet säger sig själv och någon större häpnad förmådde ut- talandena icke framkalla - ens på åhö- rareläktaren.
Men helt säkert v a r det mer än en av kvinnorna, som, d å hon lyssnade till männens debatt om den nya äkten- skapslagen, kände sig frestad till ett leende vid den allvarliga varningen till riksdagen att besinna de ödesdigra följderna av en lagstiftning som skall bestå - i sekler.
Tidsförloppet mellan åren 1448 och 1734 framhölls som den normala lunken inom familjerättsut- vecklingen.
Skulle det vara alldeles främmande för nutida manlig tankegång, att en äk- tenskapslag tillkommer under något olika förhållanden 1734 och - 1915.
Att det senare året h a r en faktor att räkna STOCKHOLM, 15 MAJ 1915.
Det f i n n e s intet problem, över vilket en intelligent kvinna icke kan kasta ett nxtt ljus.
Genom att vi beröva oss kvin- nornas hjälp i l a g s t i f t n i n g s a r b e t e t begå vi en mängd miss- tag, icke endast då det gäller saker, som vi uträtta, utan än mera då det g ä l l e r saker, s o m vi Försumma.
Vi behöva kvinnorösträtten lika mycket f ö r vår egen skull som For kvinnornas.
ISRAEL Z A N G W I L L.
Internationella kvinnokongressen i Haag 28-30 april, När i mitten a v februari månad in- bjudan utgick från några holländska, tyska, belgiska och engelska kvinnor till en internationell kvinnokongress, uppmanades de länder, som ämnade låta representera sig vid kongressen, att utse 2 medlemmar var, vilka till- sammans skulle förbereda kongressen och utarbeta förslag till resolutioner.
Denna s. k. resolutionskommitte arbe- tade omedelbart före kongressen i mer än en vecka och kunde också, när kon- gressen öppnades för deltagarna, fram- lägga ett vidlyftigt arbetsprogram.
Enligt detsamma skulle på förmid- dagarna förhandlingar äga rum och på aftnarfia offentliga möten anordnas.
' De egentliga förhandlingarna börja- de den 28 april på f. m., men redan kvällen förut hade kongressdeltagarna tillfälle att sammanträffa med varan- dra.
Den holländska kongresskommit- ten hade nämligen inbjudit samtliga deltagare till ett enkelt samkväm i Dierentuin.
Till denna sammankomst såväl som till alla andra hade allmän- heten tilltriide.
Den stora konsertsa- leil, vilken rymmer 2,000 personer, v a r fylld till sista plats.
Förutom många RV de mest kända förkämparna för kvinnosaken i Amerika och Europa - Jane Addams, Aletta Jacobs, Chrystal Macmillan, Kathleen Courtney, Anita Bugspurg, Lida Gustava Heymann, Rosika Schwimmer för att endast näm- na några - märktes medlemmar a v holländska regeringen och riksförsam- iingen.
I sin välkomsthälsning utta- lade Aletta Jacobs sin stora glädje över stt så många som 1,200 kvinnor, trots de svårigheter en resa under nuvarande Förhållanden innebar.
kunnat komma samman.
Hon var förvissad om att v a r och en, vilken nation hon ä n till- hörde, skulle känna sig som bland idel vänner.
På denna välkomsthälsning svarade först å de tyska kvinnornas vägnar dr. Augspurg.
Hon talade med djup sorg om alla de internationella förbindelser, som brustit genom det hat, kriget fört med sig.
En ljuspunkt fanns dock: kriget hade e j kunnat döda kvinnornas känsla a v samhörighet och allmänmänsklighet.
När en gång ef- ter krigets slut det åter skall börja byggas bryggor mellan folken, då skall man också t a denna kvinnornas sam- hörighetskänsla i anspråk.
Hon hop- pades, att det rop, kvinnorna nu ville höja, skulle höras över hela världen: vi vilja ej förstörelse och hat, vi vilja kul- t u r och vänskap.
- Miss Courtney be- klagade, att hon endast kunde tala å i r e engelska kvinnors vägnar, d å hon ursprungligen hoppats få representera 180 kvinnor.
Hon hoppades emellertid, a t t förbindelserna mellan England och Holland skulle återupptagas en a v de närmaste dagarna, så att åtminstone ett 20-tal skulle komma.
Hon talade om den glädje, som spritts bland Englands kvinnor, n ä r inbjudan till kongressen kom, därför att ett tillfälle därigenom erbjudits kvinnorna att säga ifrån, så att det hördes över hela världen vad de tänka om kriget, icke såsom engelsmän, tyskar, belgier o. s. v., utan såsom kvin- nor, och därför att de också kunde få visa, att de betrakta alla länders kvin- nor såsom systrar.
Därefter framför- des tack från samtliga vid kongressen representerade länder.
A Sveriges väg- n a r talade fröken Anna Kleman kraf- tigt och varmt.
med som det förra saknade, nämligen len kvinnliga sakkunskapen och - kritiken.
Att vid en lagstiftning a v den mest vitala betydelse för kvinnor och barn män ensamt skola vara de bestämman- je borde vara kränkande för en nor- malt utvecklad rättskänsla.
Var det in- pen blick som nedifrån salen höjdes upp till läktaren och vid åsynen av fruarna Agda Montelius, Emilia Broo- n6, Anna Wicksell, Frigga Carlberg) ch många fler kände sig en smula ge- oerad.
Om hans samvetes röst bett ho- nom att på heder och tro säga v a r sak- kunskapen i den fråga det h ä r gällde att lagstifta om fanns, så hade han som ärlig man haft endast ett svar att ge, det som klokhet, billighet och rättvisa bjöd honom.
När man anser kvinnan som seder- nas och de etiska värdenas väktare, s % är det väl ingen mening i a t t hålla henne borta från lagstiftningen, som har att behandla dessa frågor.
Det är icke endast i samhällsnyttans och rätt- visans namn kvinnorna begära röst- rätt, de göra det även i logikens.
oss.
N r 10.
På onsdagsniorgonen öppnades kon- gressen av dr. Jacobs.
Hon redogjor- de f ö r hur kongressen kommit till och meddelade att resolutionskominitten till Bongressens president föreslagit miss Jane Addams, vilken med ackla- mation valdes till ordförande.
Därefter vidtogo förhandlingarna omedelbart.
Då under de tre dagar, som vor0 an- slagna till kongressen, man endast hann att behandla de föreslagna reso- lutionerna, måste kongressen fortsätta även under lördagen.
Det var icke mindre ä n 14 olika för- slag till uttalanden, som förelagts kon- gressen.
Då det ä r omöjligt att gå in på dem alla, vill jag dröja vid dem, som knöto det största intresset vid sig.
Dessa rörde: vapentillverkning och vapenhandel, demokratiskt follclig kontroll av ut- rikespolitiken, landavträdelser och medling, skiljedom och undersölc- ningskommission, kvinnans politiska rösträtt.
Man uttalade sig för att staten bör övertaga såsom statsmonopol all till- verkning, kontroll och handel av vapen och ammunition, då det visat sig, att den privata vinsten av vapenfabrika- tion utgör ett mäktigt hinder för kri- gets avskaffande.
E t t radikalare för- slag framkom från amerikanskt håll, vilket yrkade på upphörande av all va- penhandel mellan nationerna.
Detta av- slogs emellertid.
Resolutionen angående den andra i ordningen a v de nämnda frågorna in- nebär en fordran på att utrikespoliti- ken ställes under demokratisk kontroll, d. v. s. under kontroll a v parlamenten, samt tillägger att kongressen kan anse som demokratisk endast den statsforn, där män och kvinnor äro i lika grad representerade.
Diskussionen om landavträdelse tog lång tid i anspråk och en mångfald förslag framkom.
Man enade sig slut- ligen om ett uttalande av ungefär föl- jande lydelse: Internationella kvinnokongressen pro- testerar mot varje avträdelse av land utan att befolkningen i de annekterade områdena genom omröstning uttalat sig därför samt fordrar, att autonomt och demokratiskt stgrelsesätt inte skall vägras något folk.
I frågan om internationella organi- sationer uttalades fordan på bl.
a.
En permanent internationell konfe- rens, i vilken även kvinnor skola ha säte, en permanent internationell med- Eingskommission, en permanent inter- nationell skiljedoms- och undersöli- ningskommission.
En resolution, som man från ett par olika håll önskade få struken, v a r den om kviniiornas politiska rösträtt.
Man menade, att kvinnorna nu kommit sam- man inte för att begära rösträtt utan fred.
F r å n motsatta hållet betonades, att vi kommit samman för att överläg- ga om vad kvinnorna i framtiden l i m - na göra för att förebygga krig och ett av medlen därtill är kvinnans politiska \, ................ ........................................... * ........... ~ Annonsera i R ö s t r ä t t för K v i n n o r.
rn.m~~~arn .. ~~~mrnrn~~ ........... ~.~~ ... srn~ .........................................................
N:R 18 RÖSTBATT FOR KYINPHOB 2 LAGERSONS SK0BT) AGASIN dakobsgafan 1 8 - Fredsgatan 8 rösträtt.
Beslutet blev, att man begär a v den konferens, som skall fastställa fredsvillkoren, a t t den skall uttala sig för behovet av kvinnornas medverkan i det politiska livet i fredens och civi- lisationens intresse.
Först på löruagen hann kongressen fram till diskuterande a v ett arbetspro- gram f ö r närmaste tiden.
De vikti- gaste besluten man enade sig om äro de tre följande: I.
A t t välja delegationer, vilka till samtliga regeringar i Europa och till körenta staternas president skola över- lämna de u kongressen fattade resolu- tionerna.
Den första av dessa resolutioner, som antogs utan debatt, lyder sålunda: V i kvinnor a v skilda nationer, klas- ser, partier och trosbekännelser, före- nade till en internationell kongress, ge uttryck f ö r vår varma medkänsla f ö r allt lidande, som de utstå, vilka o f f r a sig i striden f ö r sitt fosterland, vilken nutionaiitet de än m å tillhöra.
bu intet a v de krigförande länderna anser sig f ö r a ett anfallskrig, utan faserner Iziimpar för sin hotade nationa- litet, fordrar dela internationella kvin- nokongressen att alla de olika Eänder- nus regeringar måtte göra slut på blodsutgjutelsen och inleda fredsför- handlingar.
Kongressen fordrar ut- trgciiliyen att den blivande freden mut- te bli varaktig och därför byggas på ck g,rundsatser, som äro inbegripna i de uv denna kongress beslutade resolutio- nerna.
Rörande sättet, på vilket resolutio- nerna skulle överlämnas till makter- na, vor0 meningarna delade.
Miss Mac- millan föreslog att en av kongressen vald delegation skulle överlämna reso- lutionerna till samtliga vid hovet i h a a g ackrediterade ministrar.
Rosika Schwiinmers förslag, a t t flera delega- tioner skulle tillsättas, vilka direkt till regeringarna i Europas samtliga länder samt Förenta staternas presi- dent skulle överlämna resolutionerna, segrade.
Till medlemmar i dessa de- legationer utsåg kongressen sin presi- dent, J a n e Addams, resolutionskom- missionens ordförande Aletta Jacobs samt de två, * som framfört och under- stött det segrande förslaget, Rosika Schwimmer och madame Genoli från Milano.
De övriga utses av m i s s Ad- dams.
I I.
A t t tillsätta en internationell kom- mittk, vilken har att förbereda mass- möten i alla vid kongressen represen- terade Eälzder f ö r demonstration f ö r fred, varvid också de vid kongressen fattade resolutionerna skola stödjas.
Denna kommitte skall utgöras a v samma medlemmar som resolutions- kommitten.
Förslaget om att dessa mö- ten skola hållas samma dag, 18 maj, i alla länder, förkastades.
I I I.
A t t tillsätta en kommitte f ö r att sammankalla en n y internationell lcvin- nokongress på samma ställe och vid samma tid, där den konferens kommer att samlas, vilken efter krigets slut skall fastställa fredsvillkoren.
Eärmed vor0 förhandlingarna av- slutade, och det återstod endast att upplösa kongressen.
Avslutningsak- ten formade sig till verkliga ovationer för kongressens ädla, omutligt rättvi- sa och opartiska ordförande, för med- lemmar a v resolutionskommissionen och andra framstående kongressdelta- gare.
På förslag a v dr. Augspurg, Tyskland, beslöts avsändande a v ett hälsnings- och sympatitelegram till de engelska kvinnor, som vor0 anmälda till kongressen, men a v olika skäl e j kunde komma, samt till de franska ’ 8~Bi JOHN Vi LÖFGREN &amp; G:O Kungl.
iioflevorantör RW.
429 Freiaiatan 3, Stockholm, A.
T.
6048 kvinnor, som velat vara med, men av sin regering hindrats därifrån.
För- slaget mottogs med varmt bifall, och i detta bifall låg också en hyllning till dr. Augsgurg, mm på ett så ädelt, varmt och storsinnat sätt föreslagit denna hälsning till de franska och en- gelska kvinnorna.
På aftnarna vor0 offentliga föredrag anordnade, varvid man en afton ute- slutande sysselsatte sig med kviiino- rösträtt och krig, och en annan med kvinnan och kriget.
Vid ett a v dessa tillfällen höll fröken Anna Lindhagen ett a v varm känsla buret föredrag om folkens rätt att själva bestämma sitt öde och mot påtvingad skilsmässa från nationell och kulturell gemenskap.
1: Intrycket av kongressen skulle emel- lertid bli alldeles ofullständigt, om jag inte också tillade några ord om stäm- ningen under den.
Det är omöjligt att nu klart skönja i vad mån kongressen kan verka för uppnående av fred och för dennas framtida betryggande.
På en punkt ligger dock kongressens stora betydelse i öppen dag, inte minst för dem, som haft den stora lyckan att närvara vid densamma.
Den har i vä- sentlig mån stärkt kvinnornas samhö- righetskänsla med varandra, den har stärkt v å r tro på att det, som förenar människor och folk i grunden är större och starkare än det, som skiljer dem åt.
Den har givit oss alla, SOM haft den ovärderliga förmånen a t t v a r a med, en tillitsfullare syn på framtiden, ett hopp om att arbetet för folkens för- brödring e j skall varaktigt hämmas genom det pågående världskriget, utan skall upptagas med ökad energi och hänförelse.
Den hänsynsfullhet, den finhet och takt, den kärlek, med vilken de olika ländernas kvinnor bemötte varandra och diskuterade de mest öm- tåliga frågor, vittna om, att mitt under det hatfyllda kriget de krafter leva och verka, som en gång skola bygga upp en ny tid och en ny kultur - det mel- lanfolkliga broderskapets och fredens.
Anna Holm.
24,151 namn ~å 3 dagar, F r å n flera håll hade framställts en önskan a t t möjlighet skulle beredas alla de tusenden kvinnor över hela Sveriges land, som, själva hindrade a t t närvara vid Haagkongressen, med sina tankar och goda önskningar följde kon- gressens arbete, att ansluta sig till dess stora syfte: fredens återställande.
För att tillmötesgå denna önskan, lät den svenska kongresskommitth införa ett upprop i tidningarna med anmaning till kvinnorna att inom tre dagar in- sända sina namn till kommitten.
Oak- tat någon propaganda eller organise- rad namninsamling på denna korta tid helt naturligt icke hann igångsättas, kunde kommitten vid den fastställda tidens utgång telegrafera till kongres- sen, att kommittens vädjan till förmån för ett sympatiuttalande för kongres- sens syfte på den korta tideq av 3 da- g a r besvarats av 24,151 svenska kvin- nor, ” förenade i en brinnande önskan om fredens återställande ”.
Under de närmast följande dagarna inkommo ytterligare 3,613 namn, var- för slutsumman av namn, som kommit- ten åtagit sig att befordra till Holland, blev 27,764.
N cf Sveriges äidsta, största o. bäst renommerade specialaffär i .......
.... 201 63: prover t.landsortens~ndssmatiso.franc0.
Omvägar.
” NU rösträttskvinnor, skola ni visa vad ni duga till - nu ar det tid att genom ett aktivt arbete i ’ statsnyttans ’ tjänst skaffa respekt för e r själva och därigenom även för - den sak ni repre- sentera! ” H a r ni hört den maningen någon gång under den gångna vintern?
Förmodligen har ni både hört och följt den: man skall icke hava hjär- ta i bröstet för att låta den gå allde- les ohörd förbi sig.
Men ...
Det synes mig ändå som om allt det- ta myckna arbete, som många av oss i år slita upp sig i, för oss endast är en omväg, och för dem det galler, kan presteras lika bra och lika villigt av kvinnor, som på grund av sina åsik- ter icke anse sig ha rättighet att arbeta f ö r de rent feministiska synpunkterna.
Vi veta ju, a t t det icke finnes något överflöd på verkliga feminister, och vi som äro det böra först ihågkomma att all den hjälp vi nu kunna lämna för att något jämna u t de skriande miss- förhållanden männen skapat, endast blir en bråkdel av den verkliga nytta vi göra, om vi i dessa tider, liksom iinder de bättre, arbeta för den sak, i vilken vi tro att samhällets frälsning ligger.
Resultatet kommer visserligen icke ‘ att omedelbart föreligga, vare sig i form a v strumpfästningar eller mat- lagningskurser, men när det i sinom tid kommer, sker det därför, a t t vi al- drig iörtröttats och aldrig låtit några andra företeelser, a v vad art de vara må, skymma v å r syn.
I kraft a v detta resultat skall vinnas värden, som mångfalt överstiga allt vad vi nu kun- n a drömma om att nå, även om v i flådde oss för a t t breda u t oss till mat- tor för frusna och olyckliga att stå på.
Det är icke min mening a t t någon av oss skall missunna någon god sak nå- gon god människas hjälp; och de fin- nas främst kanske bland oss, som ha råd att spänna sig själva framför mera iin ett tungt lass.
Vad vi därvid fram- för allt böra ihågkomma, är blott att varken den sak, som ligger oss främst om hjärtat, eller de människor de nu rasande olyckorna hårdast drabbat, ha råd att undvara ett uns av den kraft, vi kunna ägna v å r egen sak.
Välja vi, a v spontant medlidande el- ler medborgerlig pliktkänsla, i år an- d r a vägar för vårt arbete, blir det i varje fall endast omvägar, som dess- värre icke endast öka v å r a bördor, utan också bidraga att uppskjuta v å r seger.
TY, icke sant, det finnes väl ej en enda a v e r som icke är övertygad om, att detta och föregående års historia al- drig skulle h a skrivits i blod, om v i kvinnor fått h a någon medbestämman- derätt över hur samhället använde de pengar vi, likt andra medborgare, giva samhället?
Det heter att vi väcka ond blod om vi i dessa tunga tider arbeta för röst- rätten, ” för våra egna intressen! ” Detta synes mig, med förlov sagt, vara ett kortsynt tal.
Vi h a j u hitin- tills icke gjort oss några vidare illu- sioner om v å r egen popularitet i denna manbyggda värld.
Av vad anledning låta vi nu imponera på oss a v en så självfallen företeelse som att vårt krav skall vara det första, som skall sättas i skymundan nu, när det gäiier på helt annat sätt akuta kriser?
Ha vi någonsin på allvar trott, att vi skulle mötas a v lovsjungande och ett gott uppförandebetyg, för att vi vilja 68.
........... w Siden- &amp; Ylle-Kläininistyger M I Västeriqtngggatan a m [[(t. d. Barnängens lokal).
ASTRID SQDERQUIST KAPPAXTÄR VABTERLANCWATAN 68, STOCKHOLM.
!!
e N): 1 Klass Damskrädderi.
Alltid välsorterat lager i fördelaktiga prislägen.
Specialit6: J.
A. WETTERGIRENS FABEiKATER.
vara med och kritisera, vad de makt- ägaccis ha gjort?
Och vilka äro vi - hur lång sikt har vår syn och vårt hopp - att vi inför det första ropet: ” Gömmen eder på det a t t samhället icke behöver mäta värdet av er hjälp, soin det måste mot- taga, emedan det icke kan v a r a den förutan ” lystra till med en undergiven kvinnlighet, som var söt och klädsam för femtio år sedan, men som sedan dess i svett och försakelse och mycken möda genom hundratusende arbetande kvinnors inskridande blivit, som vi trodde, väl skrinlagt på hyllan, för att p å sin högsta höjd tagas ned till före- visning i ett framtida feministiskt mu- seum.
Det finns ett norskt ordspråk som sä- ger: ” Pene barn ber ikke - men så får de heller ik-e noget! ” Det är ett bra ordspråk för röst- rättskvinnorna att komma ihåg - kan- ske allra mest i Sverige!
Gwen.
MARIKA STJERNSTEDT: Den grymma Zäxan.
Albert Bonniers förlag.
Pris 25 öre.
26 sid.
Ingen borde försumma att för det billiga priset av 25 öre skaffa sig Marika Stjern- Stedts broschyr ” Den grymma läxan ”, som utgör ännu ett dokument till de uttalanden om kriget, som föreligga av våra främsta författarinnor och feminister.
Broschyren utgöres i huvudsak av det föredrag förfat- tarinnan hållit i vissa orter i mellersta Sverige och när det nu föreligger i tryck, får man hoppas att det sprides till alla de- lar av landet; Skriven med Marika Stjern- stedts klara och fulländade stil och besjä- lad av den varmaste medkänsla, utgör bro- schyren den kraftigaste vädjan för fre- den.
Det är Belgiens olyckliga öde, som för- fattarinnan speglar i en serie skräckfulla bilder, som visar oss ett litet, idogt och högtstående folks ödeläggelse under krigets demon.
Belgiens skövlade land, de ödelag- da hemmen, de förstörda konstskatterna, de lidande, olyckliga människorna, som sakna tak Över huvudet och som i främmande land måste leva av andras barmhärtighet, står det inte som en fruktansvärd illustra- tion till det pågående världskriget, som så brutalt stryper kulturen och folkens alla utvecklingsmöjligheter och bör inte alla krafter sättas i gång för att från mänsk- ligheten lyfta denna dess största förban- nelse.
Det är medkänslan med ett olyckligt folk och ett härjat land, som drivit Marika Stjernstedt att fatta pennan och tala för Belgiens sak och för dem, som ännu äro nog lyckliga att leva utanför krigets skå- deplats, borde tanken på andras olycka ma- na dem att i någon mån lindra de lidanden, som * övergått Belgiens folk och a t t med en skärv visa sin medkänsla.
Mycket har redan skänkts, men mycken nöd återstår ännu att lindra.
G.
H.
E.
Ett nytt trevligt Kafe &amp; Konditori iinder namn Sbeppsbrocafiet B Konditoriet __ är öppnat 18 SKEPPSBRON 18 Allm.
Tel. 4226 .Servering av: Kaffefrukoetar, Thesupler.
Kaffe, The, Choklad och Srnargåsar.
OBS.!
Goda varor, billiga priser!
A.
HELIN.
ANTON BRODIENS JURIDISKA A b.
Telefon * mmmmr 44+474+1.
* Rikstelefon 14 68.
Ufför Pla Juridiska o. PitiVAT- DETEKTIVA fort och uppdrag billigt.
diakret.
Forvärvsverksamhet 3 ROSTRATT FbIB KYX " OR N:R 10 - en förödmjukelse?
Att den nuvarande äktenskapslag- stiftningen, vilken med några obetydli- ga ändringar daterar sig från 1734, be- hövde ersättas med en ny, som bättre harmonierade med nutidens och även framtidens omdöme och åsikter om det viktigaste förhållandet mellan kvinna och man, därom har man länge varit enig.
Men det gick långsamt med den saken, så långsamt att vi först blevo otåliga, sedan resignerade och slutli- gen började hoppas, att det skulle dra- ga ut så långt på tiden, att Sveriges kvinnor innan dess kunnat vinna sin fulla medborgarrätt och sålunda haft möjlighet att själva bevaka sina in- tressen och framhålla speciellt kvinn- liga synpunkter vid utarbetandet av ett lagförslag, som dock berör dem minst lika mycket som männen, Emellertid ligger nu förslaget till lag om äktenskaps ingående och upp- lösning färdigt att slutligt antagas av årets riksdag och troligen träda i kraft den 1 jan.
1916.
Allmänna meningen om förslaget ä r att det ä r ovanligt väl ut- arbetat med fullt tillgodoseende av alla parters berättigade krav.
Även kvin- norna äro nöjda och de ha även skäl därtill, åtminstone till största delen.
Men det är ett par punkter, som vi aldrig skulle varit med om att fram- lägga, och som vi e j vilja godkänna.
Första momentet i 3 lyder: Har kvin- nan under trolovningstiden blivit häv- dad av mannen, brytes likväl trolov- ningen, och bär mannen huvudsakli- gen skulden därtill, give han henne skäligt skadestånd.
Då kvinnornas åsikt rörande denna punkt emellertid redan förut genom L.
K.
P.
R:s Verk- ställande Utskotts skrivelse till Lagut- skottet kommit till synes i denna tid- ning, förbigår jag den här, oaktat än- nu mycket skulle kunna sägas därom.
Den andra punkt, som hos under- tecknad och många andra viickt harm, är den om underhållsskuldighet efter äktenskapsskillnad, eller rättare sagt ett yttrande i motiveringen till denna bestämmelse.
Kapitel 6 Q 22 mom.1 sä- ger nämligen: " Varda makar skilda i äktenskapet, och finnes den ena efter skillnaden bli- va i behov av bidrag till sitt tillbör- liga underhiill, äge- rätten ålägga an- dre maken utgöra sådant bidrag, efter med avseende å hans förmåga samt övriga omstandigheter prövas skäligt.
Underhållsbidrag må likväl ej tiller- kännas make, som huvudsakligen bär skulden till skillnaden.
Träder den be- rättigade i nytt gifte, skall bidrag ej vidare utgå. "
Häremot är intet att invända.
(Jag bortser härvid fullkomligt från stad- gandet i paragrafens andra punkt, vars kategoriska bestämmelse angående skuldmomentets inverkan PA rätten till underhåll väcker stora betänkligheter.)
Om en man efter giftermål med en rik kvinna lämnar sitt yrke, med vii- ket han förut försörjt sig, för att helt ägna sig åt något ideellt, men ej in- komstgivande arbete, och äktenskapet efter 10-15 år upplöses genom skils- mässa, kan det måhända, i synnerhet om han är gammal, bliva svårt nog för honom att återgå till sitt förra yrke eller att inom ett nytt söka vinna sin utkomst.
I ännu högre grad är detta förhållandet med kvinnorna.
Om de under ett mångårigt äktenskap helt ägnat sig åt hemmets vård, ä r det föga troligt, att de, även om de före äkten- skapet ägnat sig å t ett yrke, efter en kanske 20-årig bortavaro äro skickade att återupptaga detsamma.
Till och med kvinnor, som äro skickliga i sitt yrke, ha svårt, ja, nästan omöjligt att få anställning, om de närma sig 50-ta- let, huru mycket mera då den, som länge ägnat sig åt annat arbete.
Där- emot borde naturligtvis vid skilsmässa efter ett kortvarigt äktenskap under- hållsskyldigheten ej utsträckas längre än ett eller annat år, under vilken tid en ännu jämförelsevis ung person med någon energi bör kunna tillägna sig er- forderliga kunskaper för att på nå- got sätt försörja sig.
Men ingalunda borde det vara meningen, att den ena maken (i de flesta fall hustrun) skall sitta hela sitt liv med händerna i kors och låta sin f. d. make försörja sig, därför att vederbörande haft den äran att under några år vara den andres make.
Enligt den ovan citerade para- grafen tyckes det också, som om rät- ten skulle avgöra, vad härvidlag bor- de anses skäligt, och då fick man för- lita sig på rättens omdöme härom.
Men i motiveringen om underhållsskyl- digheten heter det särskilt med hän- syftning på hustrun: " Stundom har Denna artikel har p &amp; grund av utrym- hon genom sitt giftermål blivit försatt messkäl må6t Överstå från föregående num- i helt nya och förbättrade ekonomiska mer.
och sociala förhållanden och under äk- ty Sommarhem åt feriebarn, tenskapet vant sig vid ett annst lev- nadssätt än det hon tidigare fört; kan- ske har hennes ställning i samhället genom äktenskapet blivit sädan, att det icke utan skäl kunde kännas föröd- mjukande för henne, om hon såge sig tvungen att ägna sig åt förvärvsverk- synes det samhet.
- - - - Och --- vara något för rättskänslan sårande, att makarna skola genom skillnaden försättas i alltför olika ekonomiska villkor. "
Att f. d. makar, som j u ej mera hava något gemensamt, utan äro tvänne fri- stående människor, som i de flesta fall icke längre umgås med varandra, att dessa komma i olika ekonomisk ställ- ning - huru kan det såra rättskän- slan mera, än om av tvänne syskon den ena genom arv eller giftermåal kommer till rikedom och oberoende, medan den andra får sträva och knoga för livets nödtorft?
Då synes mig-ett icke ovanligt förhållande inom äkten- skapet vara långt mera sårande, näm- ligen när hustrun sliter u t sig i arbe- tet för att få de alltför knappa hus- hållspengarna att räcka till, medan mannen samtidigt med vänner och be- kanta förstör långt större belopp på restauranger eller andra nöjen.
De tu äro ju fortfarande ett, vilket dock väl ej kan sägas om frånskilda makar.
Vad som emellertid huvudsakligen mötts med indignation bland kvinnor- na iir lagberedningens av omtanke för hustrun gjorda uttalande, att hon kan ha kommit i sädan samhällsställning, att det kan kännas förödmjukande för henne att försörja sig genom arbete.
Vad menas med detta?
Vilken ställ- ning i samhället skall man inneha för att arbetet skall bli en förödmjukelse?
Och varför skulle det vara mera föröd- mjukande för den, som varit gift, att försörja sig med hederligt arbete, än för den ogifta?
I alla självförsörjan- de kvinnors namn protesterar jag mot cn sådan uppfattning av arbetet.
Ett sninvetsgrant och .ter bästa förmåga utfdrt arbete hedrar den som gör det, inen kan aldrig bli en förödmjukelse.
I.&amp;iigi större synes mig den förödmju- kelsen att för mitt uppehälle nödgas taga emot understöd av en person, som j a g inlet kan ge i gengäld och med vilken jag e j längre vill ha något ge- mensamt, anledningen därtill må nu vara vilken som hels€.
Jag har alltid beklagat dem som nödgats taga emot ett sådant understöd, beklagat dem emedan jag tänkte mig att de genom sitt äktenskap utvecklats eller rättare sagt ombildats - ty en utveckling kan ständiga varelser, men aldrig har jag kunnat föreställa mig att det kunde vara en skam för dem att arbeta.
En skam för dem ä r endast att e j vilja ar- beta, om de ha förmåga därtill.
Valboro Ulrich.
stilla och välkomnat de vilsefarande hem igen till det väsentliga.
Hjältar ha viskat Ert namn: ', Moder! "
PA dödsbädden - stora snillen ha i tysta stunder erkänt sin skuld till någon kvinna - alltid en kvinna - vilken j kraft av sitt väsens djup, sin kärleks klarsyn förmått förstå det ingen an- nan i tiden varit mogen fatta.
Sålun- da, prisade ibland, häcklade ibland, men aldrig förstådda ha Ni dock all- tid förstått att hjälpa och lisa, att bära andras bördor och stillatigande även Edra egna.
I oändlig hängivenhet ha Ni gett ut och bort Er själva, men in- nerst inne, tack vare århundradens va- na vid oförstående och hån, förmått at1 vara Er själva nog.
På det rätta sät.
tet, utan själviskhet, utan bitterhet, p å mödrars sätt, vilka utan att alltid själ.
va vara lyckliga dock förmå att lyck.
liggöra.
O, Ni kvinnor, kvinnor, mycket ha Ni fått lida och als, mycken träldom och försmädelse, men ä r det icke som om just denna Er yttre förnedring tvingat Er, de bästa av Er, att resa E1 i envist oberoende, i oryggligt förlitan.
de på det enda Ni haft att lita Er till - Ert samvete!
Ar det icke som om di den yttre inskränkning man tvin.
gat p &amp; Er, kommit Er a t k r i k t a bKc, karna inet, utspanande det väsentligs i livet, dess verkligga värden bakom alla de skenvärden samhället så smånin- gom belamrat det med.
O Ni kvinnor, alla kära systrar - jag skulle önska mig en mästares ord, ord skönare än allt annat i världen för att därav bilda blommor till Er ära, härliga kransar åt Edra tinningar, massor av gula nar- cisser att hölja Er med på den punkt av Er vandring genom världen för att finna Er plats, där Ni nu tysta och förtröstansfulla stå - den punkt vi kallat fredskongressen i Haag.
Ty ä r det icke så att denna tilldra- gelse i kvinnorörelsens och därmed även i kvinnans historia står som det hittills klaraste uttrycket för kvinnans nya medvetande av att hennes speciella värden och synpunkter, kärleken, sam- hörighetskänslan och alla de andra värnande egenskaper hon i och med sitt moderskap ä r satt att framföra, ic- ke längre kunna, icke längre f å sät- tas i andra rummet.
Om deras rätt har hon väl alltid i sitt innersta hjärta varit övertygad - den kristna religion vi alla tillhöra har ju visat henne det.
Men männens värld har visat henne något annat, - i den har hon väl sett kristendomen erkänd som statsreligion, men i verkliga livet en helt annan reli- gion " statsnyttan " proklameras som det enda vilket duger i verkligheten.
Och har hon icke hört till de klokare av sitt kön, har hon i tysthet tryckts - En vadJan W landsbygdens rösträthIoredngar.
Fr&amp;n ordföranden i ' örebro länsförbund av F. K.
P.
R. hava vi mottagit nedanstående vädjan med begäran om införande, en begä- ran, som vi så mycket hellre villfara, som v i veta att arbetet för skollovskolonier icke ir främmande för våra rösträttsföreningar, vilka på sina håll redan sedan 18ng tid; illbaka upptagit denna gren av social verk- gamhet: På sitt nyligen hållna Brsmöte fatta- le Urebro länsförbund ett beslut, som ir värt att följas av F. K.
P.
R. landet runt: om samarbete ' för att skaffa som- marhem på länets landsbygd Bt fattiga skolbarn från Urebro stad.
Av de Ure- brobarn, som äro i största behov av lantvistelse, kunna omkring två tredje- ielar komma med i stadens skollovs- kolonier, för vilka särskilt Urebro F. K.
P.
R. nedlagt ett intensivt arbete.
Det återstår sedan omkring ett hun- iratal barn, alla från mycket fattiga hem och i kanske lika stort behov av iantluf t.
Hur många hundra, kanske tusen, barn bli månne i Stockholm och lan- dets andra storstäder över, Iiär koloni- erna fyllts7 Och i år, efter denna nö- dens vinter, är behovet naturligtvis ojämförligt större än någonsin förr.
Kär ä r ett tillfälle €ör alla landsbyg- dens F. K.
P.
R. att göra en insats i hjälparbetet.
För att erhålla s. k. feriebarn från Stockholm kunna föreningarne lämpli- East vända sig till sekreteraren i cen- tralkommitteen för feriebarn fröken Marianne Bolin, Karlavägen 59 eller fru Hanna Granlund, Klara folkskola, Stockholm, vilka båda stå i kontakt med de olika skolorna, samt till dem meddela sommarföräldrarnas namn, yrke och tydlig postadress, varefter re- spektive ombud i Stockholm hos veder- börande prästerskap ha att inhämta närmare upplysningar angående som- marföräldrarnas anseende i orten och lämplighet i övrigt.
Endast välartade barn utsändas.
Dylika meddelanden böra vara ajorda före den 1:sta juni.
sådant e j innebära - till parasiter, som e j llingre kunna existera som själv-?
E!
%!
Blommor.
Av Anna Lenah Elgström.
Det händer en ganska ofta att man vid läsningen av Rösträtt för Kvinnor mitt i en till synes mycket torr röst- rättsnotis plötsligt stöter på något, som gör att man måste knäppa hop händer- na och le mot hela sitt kön i rörd ömhet och viska: O, Ni kvinnor, o Ni alla kä- r a systrar!
Så gjorde jag härom da- gen, då jag läste den lilla notisen om folkomröstningen angående kvinnans rösträtt i en del av Amerikas förenta stater, vilken förekom i näst föregåen- de nummer av denna tidning och som slutar sålunda: " I Massachusetts hade en stor mängd kvinnor samlats på åhö- rarläktaren och då voteringssiffrorna tillkännagåvos - 196 röster för - 33 mot - läto de hela fång av gula nar- eisser dala ned över församlingen. "
Ar ieke ett sådant litet drag så vackert, att man leende av stolthet måste viska: O, Ni kvinnor, kvhnor!
Ty detta tysta blomregn, denna stol- ta, blida åtbörd av värdig tacksamhet för en rätt, är den icke en av de små, mitt i vardagslivets gråhet ofta fram- brytande glimtar, som visar en detta nigot av varmt högsinne, av nrsprnng lig poetisk eld och omedelbar känslo- kraft, som är v&amp;rt häcklade kon eget och vilket påminner en om dese liv@- vande, värmande, i slösande ädelmod uppoffrande grundprincip - påminner en om våra mödrar, om alla de stora, goda och ädelmodiga kvinnor som, om icke alltid kroppsliga mödrar, dock va- rit mödrar för generationer, andliga mödrar, själafostrarinnor.
Och vid tanken på dessa ler man än varmare sitt: O, kvinnor, kära systrar!
Mänsk- lighetens lastdjur, tänker man, släkte- nas syndabockar, evigt kuvade, hånade, förtryckta - vilka djup av överflödan- de storsinne måtte Ni icke gömma, Ni som fått så litet, så litet frihet, så litet lycka och dock alltid gett och alltid kunnat ge ge mer och mer, allteftersom Ni mera finna Er själva, Er egenart.
Er gång genom ser seklerna på väg mot den - - man genom skymningen och obemärkt- heten skall man finna den lik ett blom- stertåg stilla i tålig slutenhet, i seg, lugn motståndskraft, i oförgäng- ligt ädelmod, som evigt glömt och för- låtit, och evigt nedtrampat, lika evigt åter rest sig i ny kraft ha Ni gått där och strött blommor Över det hårda li- vet genom Er hängivenhets storhet, Er godhets skönhet.
Männen ha förirrat sig, tagit fel om livets rätta värden och jagande dimbilder, fyllt världen med fasa oeh kaos.
Men Ni ha alltid sthtt där Ni stlltt, liksom i livets cbn- trum, med handen p1L dess hjärta, sttitt - - -.
Herr Laurins aftonbön.
Det är numera näatan banalt att säga, att hr Carl O. Laurin är den kvic- kaste karlen i Sverige.
Alla veta det.
En del vet t. o. m. att han är nästan för kvick, ty man kan få för mycket av det slaget också.
Man kan visserligen av- färda alla företeelser här på jorden med ett bonmot och ett fint smålöje, men man riskerar lätt att småningom inte bli tagen riktigt på allvar.
Hr Laurins kvickhet sprakar och bländar, den lyser inte med humorns stilla, vär- mande låga.
Den talar till förståndet och ej till hjärtat.
Hans spirituella vanvördighet skonar ingen.
Hans smi- diga franska klinga sticker både till höger och vänster, ' politiskt sett, mest dock å t vänster.
Han älskar att se sig högt ovan något så lumpet som de dagspolitiska striderna, och dock kom- mer hans renodlade aristokratiska blod i (låt vara mycket lätt) svallning vid allt som tyckes honom på minsta vis smaka demokrati - fortfarande rent politiskt sett.
H r Laurin är en fullän- dad typ i sitt slag och som sådan myc- ket sympatisk.
Men han skall icke tro sig i stånd att i allt som händer och sker kunna tala som befullmäktigat ombud för den fint bildade, belästa, djupt konstnärliga och reflekterande Svenska Folkviljan.
Därtill tar han dock stundom för lätt på företeelserna: en axelryckning, en gasconnade, och så lir det färdigt!
J a g tror, att hr Laurins ord betyda mycket för vissa människor.
Det är egentligen denna tro som satt pennan i min hand.
Ty att förf.
till " Svensk självprövning " skall få stå oemotsagd i allt vad hans rörliga intellekt narrar honom in på, det tycker jag knappast är rätt.
Därtill gälla hans ord Säker- ligen för mycket inom åtskilliga, vis- serligen exklusiva, men betydelsefulla kretsar.
Det var nu närmast om hr Laurins svar i en uppmärksammad enquete, an- ordnad av s. s.
U.
H:s organ " Unga krafter " rörande möjligen förefintliga " brister i absolutismens ide ': Vad hr Laurin tänker därom är emellertid i detta ögonblick för mig av mindre in- tresse.
Men han passar samtidigt på att i förbifarten ge en släng - inte den första för övrigt - åt någonting helt annat: e morgon, och då kvinnoröstriitten, som ngen egentligen vill ha, blir genomförd av ideella skäl '.
dA skall jag bedja den om rväiiarna ocks4. "
" Av ideella skäl! "
H r Laurin vet nog xtt man kan sätta citationstecken kring vad som helst och göra det löjligt?
Men cänns det inte liksom en liten aning lm att saken är en smula för lätt av- Eärdad med detta7 Vet inte hr Laurin stt det finnes många människor, som i r o färdiga att falla ner på sina bara knän och tacka,den Vårherre, som han snropar i helt annat syfte, för att det finns idealister i världen?
Ja, av ideella skäl önska kvinnorna rösträtt och av praktiska också.
H r Laurin har kanske aldrig tänkt på ex- 3mpelvis den saken, att om kvinnans politiska rösträtt nu varit genomförd i vårt land, så hade ålderdomspensione- ringen sannolikt inte sett ut som den ou gör vad kvinnorna angår.
Det må väl vara " praktiskt " så det förslår!
Det talas om " kvinnorösträtten, som ingen 3gentligen vill ha ".
Den senaste opini- insyttringens 350,000 namn äro natur- iigtvis " inga! "
Kvinnor runt hela värl- ien, sammanslutna i Internationella rösträttsalliansen, kvinnor från alla kontinenter, av olika raser, hudfärg, vanor och bildning - de äro natur- iigtvis " inga! "
Och de män som, nu- mera litet varstans i världen, önska medborgerliga rättigheter åt kvinnor- na, antagligen mest av " ideella " skäl - de äro också " inga! "
Det kan inte falla mig in att disku- tera de ideella och praktiska skälen för kvinnorösträtten med hr Laurin.
För det första därför, att han säkerligen ej önskar diskutera dem med mig, och för det andra därför, att hans ögon väl knappast komma att falla på dessa ra- der.
" Bevare oss milde Herre Gud! "
- - Men jag ville ändå tala och rädda min själ och ansåg därvid Rösträtt för Kvinnor vara rättaste forum.
H r Laurin kommer säkert att få bed- ja sin litania om kvällarna också.
Ty kvinnorösträtt hör till de saker, som, ehuru ofta långsamt, förr eller senare arbeta sig fram till verklighet våra bö- ner förutan.
Den är ett led i evolutio- nen; kommande generationer skola för- undra sig över att det en gång i värl- den kunnat stå så mycken strid om den saken.
Man må stå likgiltig inför kravet på kvinnorösträtt, man må hata det intill " Från idealisternas vilda raseri fräls oss döden - men man viftar inte bort det milde Herre Gud, beder jag av hjärtat var- med en handrörelse1 Jus Suffragii.
av föreställningen om de rent manii- ga synpunkternas ofelbarhet och över- höghet och det tvivel på sig själv och sina tankar denna föreställning inspire- rat.
Dock den världsbankrutt vi nu bevittna torde ha lärt även de skyg- gaste av kvinnorna att det är de som haft rätt. '
I Haag se vi dem därför göra, icke det första, men det hittills kraftigaste försöket till protest mot det nuvarande virrvarret i en enbart m a n styrd värld med dess fruktansvärda moraliska dualism, där etik står mol etik i oförsonlig motsats - en moral för mannen, en annan för kvinnan, en för staten, en helt annan för individen med hat och hämndkänslor, fördo.
mar och beskyllningar på alla håll.
Utom ett - det där den lilla skaran kvinnor från stridande och neutrala länder samlats.
O, Ni kvinnor, kvin.
nor med Ert " känslobetonade själsliv " ert " illogiska tänkande ", Er " oförmåga att befria Er från små synpunkter och fatta de stora ", att " fria från fördomar döma rättvist ", Ni ha alltså förmåti det knappt någon av männens upply.
sta, oväldiga, logiska släkte ansett va.
ra möjligt, där de sitta fast i var sitl träsk av nationalhat och nationalför ha förpått att mötas 8011: domar -.
- N:R 10 EOSTB&amp;TT FOB KPIHoIOB 4 - - * Då jag säger " kvinnorna ", menar jag aldrig de få av 089, 8om äro krigsentusia.
ster och tillika med männen jubla över stri.
dens uppfostrande makt.
!i ?y de äro inga kvinnor.
- vänner, avhandlande ett gemensami målf Hustrur, mödrar, systrar, vän- ner till män, vilka kämpa mot var- andra, ha de dock kunnat räcka varan dra handen och le mot varann - sorg set intill döden måhända, men kärleks- fullt likt bedrövade systrar.
Ty med goda, älskande kvinnoögons klarsyn ha de sett till botten av det för, färliga lidande som nu övergår värl- den och sett den grundval av gemen.
sam orättfärdighet, gemensamt förne.
kande av livets alla högsta värden tiU förmån för rent egoistiska och mate.
rialistiska intressen, varifrån det upp.
stigit och som deras kära nu gemen.
samt lida och betala för.
" Our common crime, our common sorrow ", sades det därborta i Haag.
Sådant säga kvinnor, kunna bloti kvinnor säga.
Sådana ord strö blommor av hopr över vår arma jord.
De säga oss ati kanske det dock finnes en väg ut u1 det stora hatet - om mödrarna äver i strid med fäderna neka att lära sins barn annat än kärlek och barmhärtig het även mot fiender - om kvinnornc av den fruktansvärda världsolycka vilken nu övergår oss lärt sig klaran än förr sin plikt att som livets mödrai med myndighet och klokhet hävda sir naturs värnande, fredande egenskapei säsom m e l än förr de bestämmande.
Kom icke vårt hopp på skam!
- De engelska kvinnornas " krigstjänst ".
Under ett krig i v&amp;r tid, när million- hiiren skall tagas ut bland riket8 alla manliga medborgare, beröras kvinnor- na på ett sätt, som aldrig förr av de Dmkullkastade förhållandena, och ett större ansvar än eljest faller på dem i det som rör hela landet.
Det var i käns- lan härav, som Englands kvinnoföre- ningar redan vid krigets utbrott bör- jade diskutera frågan om att organi- sera och utbilda kvinnor att övertaga de mäns arbete, som togo värvning.
Ett förslag härom till regeringen awisa- des dock utan vidare såsom onödigt.
Och med de snäva förhållanden, som i England råda i fråga om kvinnors rätt till yrkesarbete, var det ej möjligt att p å privat initiativ uträtta något nämn- värt.
Kvinnorna hänvisades till Röda- sticka i kors-arbetet och att sticka oändlighet till soldaterna.
Månaderna gingo och det blev med tiden tydligt att kvinnornas arbets- kraft skulle bli nödvändig.
Men rege- ringen, som aldrig förr erkänt betydel- sen av kvinnors insats i samhällets liv, som gjort allt för att få kvinnorna till sina fiender, regeringen drog sig i det längsta.
När slutligen i februari må- nad utkom en förordning, att gossar mellan tolv och fjorton år skulle få ta- gas från skolan för att användas i lantbruksarbete, blev kvinnornas in- dignation allt starkare, och ledande ar- tiklar i deras tidningar ställde fram det orimliga i att omkring 5,000 yrkes- lärda kvinnor gingo arbetslösa, medan barn på tolv år togos ut från skolan till hårt arbete.
Då kom i mitten av mars regeringens cirkulär om " kvin- nornas krigstjänst ".
Regeringen upp- manade kvinnor, som ville tjäna sitt land, att anteckna sig i ett register för det arbete de ville utföra som ersätt- ningsarbete för mäil, som gått i krigs- tjänst.
Detta deras arbete skulle vara lika viktigt för fosterlandet som fält- tjänsten, kallades krigstjänst, och skulle hedras därefter.
Särskilt för va- penindustrin och kliidestillverkningen för armens behov behövdes arbetskraft, och meningen skulle vara att få reda på hur stor reserv av kvinnliga arbe- tare, utbildade och outbildade, man kunde göra räkning på.
Med kännedom om regeringens före- gående ställning till kvinnorörelsen kan man ej undra på om kvinnornas glädje över att äntligen bli erkända som nyttiga samhällsmedlemmar blan- dades med en viss misstro från de förr så totalt ignorerade kvinnof öreningar- na.
Samma dag cirkuläret utsänts, fat- tades vid ett massmöte av rösträtts- kvinnor (United Suffragists) enhälligt en resolution om, att då kvinnorna nu uttryckligen förklarades göra krigs- tjänst för fosterlandet genom att upp- taga de stridande männens arbete, UPP- manades regeringen att som konse- kvens härav erkänna kvinnornas med- borgarskap och vid första lämpliga tillfälle lägga fram förslag om kvinno- rösträtt.
Vidare fordrades, att samma lön som männen haft skulle givas dem, som skötte männens arbete.
Rösträttskvinnornas tveksamhet in- för cirkuläret koncentrerade sig i for- dran på vissa garantier för att ej en nedpressning av arbetslönerna och ex- ploatering av oorganiserat och således oskyddat kvinnoarbete skulle äga rum.
Dessa garantier eller skyddsåtgärder voro: lika lön för lika arbete under förutsättning av utbildad arbetskraft, tillräcklig yrkesutbildning, samt an- skaffning och inspektion av bostäder, särskilt för de kvinnor, som skulle ar- beta i lantbruket.
Rösträttstidningarna konstaterade med en viss humor att männen nu officiellt upptäckt, att kvinnorna hade egenska per, som kunde berättiga dem till arbe- te även utom hemmet.
Att 6 B 7 mil- lioner kvinnor i Storbritannien redan arbetade i olika yrken hindrade ej " Times " att betrakta det hela som kvin - lans första framträdande, hennes eto- * a chance att visa vad hon dugde till.
- I Tyskland och Frankrike hade kvin- iorna utan vidare ryckt in pA sina näns platser, men i England fingo de deg för steg och med tvekan tillåtelse rtt försöka sådana farliga yrken som: haufför (dock ej alls för droskbilar), iolis, biljettförsäljare och hisskonduk-, örer, Endast inom posten användes minnlig arbetskraft i något större ut- sträckning.
Vid ett möte mellan kvinnoförenin-; ar och manliga fackföreningar visade iet sig, att fackföreningarna vor0 ninst lika ivriga som kvinnorna att iålla på principen om lika lön, då de iruktade, att inkastandet på arbets- narknaden av billig arbetskraft skulle Eöranleda massavskedande av män för att tvinga dem att taga värvning, och iela arbetsstandarden därvid pressas led.
Kvinnotidningarna fortsatte att dis- &amp; era saken och möten höllos.
Det framhölls hur underbetalt arbete för- stör arbetarens hälsa, initiativ och mergi, tills arbetaren slutligen endast gör skäl för svältlönen.
Kvinnorna seklagade, att de ej fått börja under iösten med yrkesutbildningen, så att le varit färdiga, när det behövdes.
Det ir få yrken, säger " The Common Cjause ", där kvinnor e j kunna ersätta män, om de få samma utbildning, lön) ch villkor i övrigt, och kunna de ej, ir det i de flesta fall muskelstyrkan rom fattas.
- Det påpekades vidare fikten av att fackföreningarna öppna- les för kvinnliga medlemmar.
Kvinnornas fordran på en represen-; ativ kvinnokommitte, som skulle i Samarbete med regeringen och fackför- mingarna ordna förhållandena, tillmö- .esgick regeringen på det sätt, att han- ielskammarens president i mitten av ipril sammankallade representanter för 18 kvinnoföreningar till ett möte €ör överläggning i frågan.
Presidenten meddelade där att dittills 33,000 kvin- Dor antecknat sig.
De flesta av dessa 3ade förut vana vid något yrke, ehuru 3 j alltid för det, de anmält sig vilja utöva.
Regeringens mening var att vid behov av kvinnlig arbetskraft skulle först användas de arbetslösa kvinnor, som vore anmälda vid den lo- kala platsförmedlingen, och först där- 3fter, för att utjämna tillgången, de som antecknats i registret.
Med hän- syn till att soldatrekryteringen vänta- des taga ökad fart, skulle snart en mängd kvinnor behövas.
Angående 1ö- oerna meddelade han, att de lokala kommitteerna, som först ej haft att be- fatta sig med löneförhållandena, nu blivit ålagda att meddela varje arbets- sökande de olika yrkestaxorna.
Vid betingarbete hade regeringen bestämt att lönerna skulle bli desamma som för männens arbete.
För arbetsgivarna skulle påpekas vikten av att männens platser hölles öppna för dem efter kri- get.
Kommitteer för att ordna bostads- Pörhållandena vor0 i verksamhet på flera ställen, men många fler behövdes, och vid detta arbete vore regeringen tacksam för kvinnoorganisationernas hjälp.
Utbildningskurser for lantarbe- terskor vore redan i gång och flera olika kurser skulle ordnas vid behov.
- Efter presidentens meddelanden följde diskussion, varvid kvinnorna framlade sina önskemål, bl.
a. minimi- lön för okvalificerat kvinnoarbete be- räknad lika som för männens, fler kvinnor använda tatens verk, bättre inspektion för d # kvinnliga arbetet och bättre villkor vid arbetet i vapen- fabrikerna, där förhållandena nu vore olidliga, en gedignare yrkesutbildning samt de gifta kvinnornas jämställande med de ogifta.
Fordran på en perma- nent kvinnokommitte, som skulle be- vaka de rösträttslösa och oorganisera- de och därigenom skyddslösa kvinnor- nas intressen framhölls särskilt, för.
.
F RoSTB&amp;TT FbR EYI1IpnfOR STOCKHOLM ' Gamla Kmgsholmsbrogatan 26 1 9 (andra huset frHn Drottninggatan) Stort laaer af finare och enklare 8 i ek, mahogny, valnöt samt andra träslag äfven målade, till billigaste priser.
Allm.
Tel. 11410 Rika Tel. 6505: 0 Kvinnorna under vapen - en kulturfara.
i: 0 9 R u 1 O ~ O O U O O ~ O O O O O ~ ~ ~ ~ O O Danmarks nya grundlag i hqmn.
Efter riksdagens upplösning har man i Danmark skridit till nya .val, vilka utfallit så, att de hemförlovade med- lemmarna av folketinget återvaldes.
Av de 114 folketingsmännen ä r endast en, nämligen högermannen Wulff emot den nya grundlagen, som nu är tryg- gad och med den kvinnornas politiska rösträtt.
Behandlingen av frågan i den nyvalda riksdagen samt konun- gens sanktion, vilken kommer att äga rum den 5 juni, äro nu endast de form- saker, som erfordras för att lagen skall träda i kraft.
Den nya äktenskapslagen, avseende äktenskaps ingående och upp- - lösning, förelåg till behandling i riks- dagen lördagen den 8 maj.
Resultatet blev att båda kamrarna i stort sett, om också med betydande skiljaktigheter i vissa punkter, antogo förslaget.
Lag- ut skottets sammanj ämkningsarbe te be- gynner omedelbart och torde resultatet av detta inom några dagar föreligga till antagande.
Huskvarnamötet.
Det är nu fastställt att talarna vid det offentliga mötet i Huskvama bli- va: fröken Anna Whitlock, fru Augu- sta Widebeck och f r u Gerda Hellberg.
Vidare kommer en talare från Dan- mark att redogöra för den danska se- gern.
Detaljerat program för sommar- mötet kommer att inflyta i 1 juninum- ret av Rösträtt för Kvinnor.
Arbetet,.
u i-landet måste på grund av utrymmesskäl överstå till nästa nummer.
Stockholms F: K P.
R. anordnar tisdagen den 18 maj kl. halv 8 samkväm å Margareta hushållsskolas lokal, Drottninggatan 71 a. Bmne för diskussion blir Makars egendomsför- hållanden och inledes av jur. kand. Eva And&amp;.
1 att denna kvinnornas krigstjänst ej skulle bli dem .till direkt skada.
Presidenten tackade för de uppslag han fått och ställde i utsikt ett nytt möte för blivande diskussion.
- Något egentligt resultat av kvinnornas fram- ställningar tyckes dock ej än visat sig, att döma av de ytterligare klagomål över " svettning " vid arbeten för sta- tens räkning och dåliga arbetsförhål- landen som fortfarande framkomma.
De glädjande undantag, där kvinnorna behandlas lika med män, torde snarare bero på fackföreningarnas protester mot en hotande konkurrens av billigt arbete.
Men början ä r gjord till kvin- nornas frigörelse från de stränga band, som så länge hållit tillbaka deras ar- betsfrihet och Englands kvinnor kon- statera åtminstone en god följd av kri- get.
Gertrud Rodhe.
Under ovanstHende rubrik finnes in- förd i n:r 18 av tidskriften Forum en artikel av fru Frigga Carlberg, som förtjänar läsas i de vidsträcktaste kretsar.
Efter att inledningsvis ha be- rört tron på att kvinnornas växande makt och inflytande skulle varsla om den nya dag, som skall frälsa vår olyckliga jord från blodsknlden, över- ~ -.
I.
går författarinnan till en granskning av förhållandena, sådana de te sig i verkligheten: Att under sådana förhållanden som de nu rådande, skriver fru Carlberg, då nationer- na kämpa den blodigaste kamp världen än- nu sett, även kvinnor kunna gripas av stridslust och i vild förtvivlan Över sitt folks och sitt lands hotade existens gripa till vapen, är endast naturligt och följd- riktigt i det kulturskede vi nu beflnna oss.
--- I varje stor, epokgörande tilldragelse i världen h a kvinnorna tagit del som stri- dande och - icke minst - som offer.
Mån- ga av dem ha modigt och glatt lidit mar- tyrdöden för sin hänförelse.
- Författarinnan övergår så till ett färskt exempel, Belgien, där kvinnorna grepo till vapen vid försvaret av sina hotade hem, men tillägger: Det är kvinnornas sysslande med vapen under fredstid, som är den stora faran.
Det börjar som lek, som sport, ett angenämt tidsfördriv med en falsk nimbus av ung- domlig käckhet, mod och patriotism över sig och utmynnar i - vad?
- Vart det leder visar författarinnan med exempel från England, där förslag fram- kommit om en militäriskt organiserad kvinnlig skyttekår, som vid behov skulle ställas till krigsdepartementets förfogande och hon fortsätter: Den som ivrar för likställighet mellan könen, står kanske härvidlag inför ett nog så kinkigt problem.
Det är j u fråga om en för kvinnan ny yrkesutbildning, kanske en ny förvärvsmöjlighet och - böra icke i konsekvensens namn alla banor stå henne öppna?
Lyckligtvis flnns det större synpunkter än kvinnosaken, nämligen människosaken.
D. v. 8. både mäns och kvinnors högsta ge- mensamma intressen.
Kvinnofrågan är endast ett led - ehuru onekligen ett av de viktigaste - i den stora sociala rörelsen, som arbetar för en bättre och värdigare mänsklighet, en högre och flnare kultur.
--- Att de kvinnor, som ävlas att f å bruka vapen, kunna drivas av ädla motiv, får icke betvivlas.
De vilja försvara sina hem, heter det, försvara svaga och hjälplösa mot råhet och övervåld.
Vilken kvinna skulle icke känna sig berättigad att skjuta ned den soldat, som gjorde sig skyldig till nes- ligt våld mot ett barn t. ex., även om det skulle kosta henne livet?
Vet hon då icke att hon har de rikaste tillfällen att taga sig a n dessa barns skydd under djupaste fredstid och mot andra än soldater i krig?
Hon kan göra det långt effektivare ge- nom att arbeta för bättre sociala förhållan- den och en förnuftigare lagstiftning än ge- nom att skjuta ned en eller annan av för- brytarna.
Detta slags värnplikt borde kvinnan känna som sin första plikt och för att fylla den behöver hon varken kunna fäkta eller skjuta.
Det flnns ett ordspråk, som visst har engelskt ursprnng, att då ge- nomsnittsmannen säger: " Det är vackert väder i dag, låt oss gå ut och skjuta nå- got ", så säger genomsnittskvinnan: " Det är låt oss taga vård om något som lever det. "
Kvinnor och krig!
Kvinnor och dödan- de!
De begrepp orden representera stå som oförenliga motsatser, som värme och köld, som liv och död.
- - Medlemmar av F. K.
P.
R. i Stockholm f å gratis avhämta ett exemplar av Landsföreningens och lokalföreningar- nas nu utkomna årsberättelse å Röst- rättsbyrån, Lastmakaregatan 6.
S Ur Ll Kl PI R:s årsberättelse, Ndgra siffror från 1914 drs stadsfull- mäktigval.
I L.
K.
P.
R:s årsberättelse för 1914 finnes införd en tabell utvisande delta- gandet i förra årets stadsfullmäktig- val, utarbetad med stöd av inkomna uppgifter från 46 F. K.
P.
R.
För jäm- förelsens skull äro även siffrorna för männens deltagande p &amp; samma orter införda.
Härav framgår att, medan kvinnornas deltagande i allmänhet nå- got understiger männens, siffrorna för de förra på många ställen likväl utvisa en stigning sedan förra valet, och på icke mindre än 7 platser överstiger pro- centtalet röstande kvinnor de röstan- de männens.
Detta ä r förhållandet i Falun, Hjo, Kalmar, Mariestad, Sim- rishamn, Söderhamn och Sölvesborg.
Störst är skillnaden i Söderhamn, där 40.8 proc.
av de röstberättigade kvin- norna begagnade sin rösträtt mot 28.2 proc.
av de röstberättigade männen.
Det minsta antalet röstande kvinnor i förhållande till röstande män visar Strängnäs med 49.4 proc.
kvinnor mot 90.0 proc.
män.
Därnäst kommer Ström- stad med 41.2 proc.
kvinnor ' mot 74.8 proc.
män.
Medeltalet röster, som äges av personer, som begagnat sin rösträtt, är genomgående lägre f6r kvinnorna; det utgör 10.7 proc.
för kvinnor mot 16.2 proc.
för män.
Antalet valda kvinnliga stadsfullmäktige utgör 23 på 17 platser.
Av dessa vor0 valda av: de frisinnade 9, de moderata 9, socialdemokraterna I, \, Linster och socialdemokrater 1, de fri- sinnade och nykterhetsvännerna 1, de borgerliga 1 och kvinnliga gruppen 1.
21 av de valda äro medlemmar av F. K.
P.
R. Örebro länsförbund hade Brsmöte den 11 april i Örebro, var- vid 17 ombud från 8 av länets 9 föreningar vor0 närvarande.
Ars- och revisionsberät- telser upplästes, varjämte ansvarsfrihet för 1914 års förvaltning beviljades.
Arbetsut- skottet omvaldes och består av fröken Maja Forsslund, Kopparberg, ordf., fru Elsa Perselli, Örebro, v.
ord., fröken Clara Lundh, Karlskoga, sekr., fröken Hilda Karlsson, Örebro, v. sekr., fru Gerda Aström, Kumla, kassaförvaltare, samt fru Selma Liljekvist, Hallsberg.
Revisorer blevo fröken Hulda Hedberg och f r u Hilda Ekman, Kumla.
Mötet beslöt trycka 100 ex. av länsförbun- dets stadgar och årsavgiften bestämdes till 10 öre pr medlem.
Ombuden lämnade med- delanden av intresse från lokalföreningar- na, varvid framgick, att de flesta förenin- g a r ägnat sig åt någon form av hjälpar- bete.
Även dryftades utsikterna för direkt rösträttsagitation och för bildandet av nya rösträttsföreningar.
I Laxå hoppades man snart f å en förening till stånd, och även andra orter i länet ha bearbetats för detta ändamål.
Länsförbundet anslog en summa för prenumeration å Rösträtt för Kvinnor för länets sanatorier och badorter.
Mötet beslöt även verka för anskaff %nde av som- marhem för s. k. feriebarn från Stockholm och Orebro.
För att stegra kvinnornas in- tresse för sociala frågor framkom en del förslag, bl.
a. fröken Forsslunds, att för- bundet skulle anhålla, att Bergman-Öster- bergska fonden bekostade utgivandet av en Vägledning i sociala och politiska frågor att gratis utdelas bland kvinnorna.
Mötet uttalade därjämte önskvärdheten av lokal- föreningarnas samarbete med andra kvin- noorganisationer, exempelvis Vita Bandet, där sådana funnes.
Ett förslag att anord- na sjukvårdskurser avslogs, enär sådana redan hållits på de flesta orter inom länet.
S E O D O N köpas ovillkorligen fbrdeIaktigäst hoa Fabrikslagret RECORD 82 Qamla Kungshohusbrogatan 32 - Stockholm ?ska, Engelska Franska, Ryska Kunskaper i språk iiro av stijrsta värde för var och en.
Den, som i tal och skrift behärskar ett eller flera avdestoravärlds- språken, har alla utsikter at,t skaffa sig en välavlönad och säker plats.
Språkkurserna vid vårt korrespon- densinstitut äro utarbetade med största omsorg av akademiskt bildade språk- språkmän.
lärare och genomsedda av infödda Aninar Ni därför lära tyska, engelska, franska eller ryska språken, bör Ni vända Er till vårt korrespondensinstitut.
Våra kurser ha av fackmän och elever erhål- lit de amplaste lovord.
Vårt 16-årigq framgångsrika arbete på korrespondens- undervisningens område bär vittne om det stora förtroende, som kommit oss till del.
Bland våra elever ha flera, se- dan de shderat språk uteslutande efter vår metod, avlagt realskole- eller student- examen i dessa ämnen.
Eder ålder eller boningsort utgöra ej något hinder vid vår undervisning.
Våra avgifter äro anmärkningsvärt - Uga och bet,alningsvillkoren Synnerligen fönniinliga.
Vårt korrespondens- institut är det äldsta, största och förnämsta i Sverige.
Vi ha hit,tills undervisat över 74,000 personer.
Skriv därför redan i dag efter pro- spekt genom att ifylla nedanstående ku- pong och sända den i öppet kuvert, f &amp; märkerat med 4 öre!
Hermods Korresponiiensinstitut I Sand mig gratis och utan n %gon som halst forbindelse å min sida Ert pro- spekt over Edra sprlikkurserl.
Namn: Adr: Rostratt for Krinuor 207 15 Under njkt erhetsdebatten på onsdagen i Första kammaren erinrade hr Carl G. Ekman under tal om det lokala ve- tot högerns ledare om att över de mest en- visa nej ha de största reformerna gått fram till seger, såsom t. ex. rösträttsreformen i Danmark, där den fulla medborgarrätten tillerkänts såväl män som kvinnor.
Talaren framhöll därpå det orimliga i att högern hos oss nekar kvinnorna rösträtt under den förevändningen att hemmet är den enda värld, där de kunna och böra verka, men samtidigt avskär dem möjligheten att utöva något inflytande på frågor, vilka liksom nykterhetsfrågan är av avgörande betydelse f ö r denna samma världs lycka.
ilduohatf irman fiRERBERG och SCHRÖDER Luntmakaregatan 7 (hörnet av Kungsg.)
Stockholm.
FAMILJERATT Arvs- och Aktenskapstvister, Boskiiinader c!
estamenten) s a m t övriga juridiska uppdrag.
mRM EXPEDITION.
MODERAT ARVODE.
BoST.RATT FOB KYINNOR 6 Malens Havsbads Restaurang vid kurorten Malen, 3 min.
fr. Båatads station.
Sasong 1 juni-1 sept.
rekommenderas.
Inneh.
Nanns Iiolmstrand.
" Det emöjli~a, som måste ske, " Genom en stor del av den frisinnade landsortspressen har gått en cirkulär- ledare, i en tidning undertecknad J. B-tt, som i hög grad varit ägnad att uppväcka förvåning och en högst be- rättigad indignation hos alla kvinnor, som äro insatta i den fråga, varom artikeln handlar.
Under rubriken " Det omöjliga, som måste ske " söker för- fattaren genom insinuationer och obe- visade påståenden - närmast med an- ledning a v Rosika Schwimmers före- drag i Stockholm och kvinnokongres- sen i H a a g - a t t kasta en skugga över kvinnornas fredssträvanden, över kvin- norörelsen och alldeles särskilt över rösträttskvinnorna.
Vi nöja oss med att u r den för övrigt rätt osammanhän- gande artikeln anföra följande prov- bit: Söders " Enilish Sehaol " Tjärhovsgatan 6.
Ällm.
Tel. =der 8 2 1.
Engelska lektioner o. Översättningar.
- ANNIE I. SCOTT.
I villa i Mö11e I I AFFÄRSREGISTER I I Frida J a r i m s o n s i ithyras 2 möbierade rum, det ena med bal- rong.
Egna ingångar.
Härlig utsikt.
Pris för rarje rum 75 kr.
för sommaren.
Närmare ge- lom n A.
n Angelholm.
Rekommenderar sina goda frukostar, middagar och supber till moderata priser.
A.
T.
9774.
Vördsamt Ch.
Skonlund.
Obs.
Syster Fridaboras ~ Elhskinmärkning H [&amp; lsömnad utforas väl uti ELIN BUIDENS MARKNINOSATELJE, 12 Lilla Vattugatan, hornet av Brunkebergstorg Allm.
Tel. 11906 Siks Tel. Norr 511 HE&amp;lBAGIERX 14 Kommenaörsgatan 14 Maimtorgagatan 3 SJuksköterskebyrd A v e n Sjukhem Kiingiitensg.
22,l tr. B. t. Vasa 99.
BeatBllningar h artor och Namnsdagskakor emottagas.
Allm.
Telefon 2951.
Damgarderoben 48 Upplandsgatan 48 ALLM.
TEL. 28726 - 8ToeKEOLM BEKOMMENDEBAS.
A. t.
286 72.
Ivar Grönqvist Biusbasaren, SVEA " EEBB- &amp; DAMSKBADDEBI bS~eimalmSgatan 25-27 (Hemgärden).
Allm.
tel. 260 02 Utför beställningar och reparationer av alla sorters 67 Karlbergsvägen ö7 (hörnet av Vikingagatan).
SKAMSK M A T VAR OCH HUR?
Ailm.
Telefon Vaaa 8860.
Bestäilningar A finare och enklare kiädningar och blusar.
FörstPaaafgt arbetc garanterar Berr- och Damkläder till billiga priser.
Beställningar utföras även när tyg tillsläppes.
Pensionat Malmgren.
Olovagatan 3, 2 tr. Grevturegatan 24 B RADPRAGNING-BYRA Bod och billig hel- och mältidsinackordering pB kor- Lare eller längre tid.
Ailm.
Tel. 14266.
Affäraformedlingar, uthyrningar m. m.
Juridiskt biträde iämnas.
a.
T.
12880.
Anna M. Rettig A.
T. ISIM.
Moktr.
yaabad, Massagebad, Varmbad, Halvbad speciella u psl bok, oumbärlig för alla äldrar, er- 1 % insändes i poetanvisniiig till h u e s dh 4 Södermalmstorg 4.
SVENSKA BOKEXPEDITIONEN - - Bada = Skfinsk Fru.
Det iir ju nämligen ett ofrånkomligt faktum, att det stora flertalet kvinnor i de kämpande nationerna med nästan lika stor iver som männen ägnade sig åt den chauvinistiska hetsen vid krigets utbrott och därefter lika energiskt medverkat i arbetet på att möjliggöra krigets fortsät- tande intill nationernas yttersta krafter.
Icke minst ha ledarinnorna av rörelsen för kvinnans rösträtt i stormaktslanden upp- trätt som fullödiga " nationalister ".
Var och en som någorlunda följt med i den in- och utländska rösträttspres- sen vet att detta icke är sant.
Om det ä r några, som uppträtt och verkat i motsatt riktning, så är det rösträtts- kvinnorna och just de ledande röst- rättskvinnorna såväl i " stormaktslan- den " som i de små länderna, i de krig- förande såväl som de neutrala.
Detta h a r också i en artikel i Sundsvalls Tid- ning, d ä r samma cirkulärledare fun- nits införd, med " ofrånkomliga fakta " bevisats a v fröken Elin Wahlquist, som i kronologisk ordning från dagarna närmast efter krigsutbrottet och till nu redogör för vad som av Internatio- nella kvinnorösträttsalliansen och dess ledande kvinnor i olika länder åtgjorts såsom protest mot kriget och till för- mån för freden, en i sanning impone- rande lista.
Fröken Wahlquist påmin- ner om a t t Internationella kvinnoröst- rättsalliansen är " den enda internatio- nella förbindelseled, som e j avslitits av de lidelser världskriget framkallat ", och hon nämner J u s Suffragii, den in- ternationella rösträttstidningen, som genom sin hållning i dessa prövande tider förvärvat sig hela den internatio- nella kvinnorösträttsorganisationens beundran och tacksamhet och kan stå som ett mönster för andra tidningar.
" Dessa kvinnosträvanden i fredens och kulturens intresse ha ännu ej läm- nat några spår i världshändelserna ", säger fröken Wahlquist.
" Men de äro dock, tyckes det mig, så gott som den enda hoppfulla glimt i allt det hat och all den blodsutgjutelse, som står som en tjock dunst över världen. "
Vi in- stämma med fröken Wahlquist.
N:R 10 E tr.
(Hiss.)
pressas, tvättas.
Tagel- och ilät.
hattar sys om efter nyaste modeller.
Panamahattar tvättas omsorgsfullt.
Kom i tid.
100 Drottninggatan 100 REKOMMENDERAS.
Hoderata priser.
Barnmorokan Boslagsgatan 20, Stockholm.
Allm.
Tel. 12392 Emottager patienter i sitt hem.
Trevliga enskilda rum med elektr.
ljus.
God omsorgsiull v h d.
Rikstel.
Vasa 464.
Allm.
Tel. 22446.
För resande att beakta!
FCSRLO EATTFABBIKEN Kyrkogata 4 1 tr. glnra östra K a r i n Kindvaii Lööfs hoteil ARVIKA rekommenderas!
VADE .. Smakfuii möbler in^.
[ngen som skall sätta bo får försumma att begära skisser och fotografier från Haltkrants Arvika.
&amp;.
STOCKHOLM C. Ailm.
Tel. 1647 - Damhattar Modemagasinet DAMERNAS dAGOi3SONS VÄLKÄNDA TAPISSERI-AFFÄR 24 B Grefturegatan, vid Tattersall.
10 % RABATT - I VAROR Juridiska Inkasso- Lb ilduokatbyrån Mästersamueisg.
37, Btockholm.
Effektivaste InkasseringsbyrP.
FUttegAngar soliditetsupplys- i::: ningar boutredningar skilsrnässo; och alla juridiska 5 i uppdr&amp;.
Biliigto.
pu-nktligt.
R.t.
1106 A.t Br.
8616.: O. F. Nordströms, A.
M.
P E T T E R S O N 8:t Parilsgatan 2 B, Allm.
Tel. 80114 A.
T.
11806 DAMSKRADDEBI A.
T.
11806 Försäljer och reparerar KAPPAB och PABAPLYEB Renovering av Galanteri- och Konstarbeten av Ben, 47 Westerlfinggatan 47, 2 tr. Sköldpadd och Pärlemor m. m.
Modernt snitt1 Snabbt utförande!
Billigaste priser Valgfort arbete garanteras.
W - DAmER!
S E N H X T!
Fru Ostman-galden öppnar den 1:sta Sept.
I sitt hem, Frejg.
21 iii tr. tilikiippnings- och avprov- nlngebyrA iör allt vad till barn- och damkläder hörer.
För damer som vilja ' sy sina kläder själva eiier som Rikst.
241. snvända si av hemsömmerskor bör byrhn bliva till verklig nytta.
Byrlln är öppen aiia dagar med undantag frin 10 f. m. till 8 e. m., dessutom Tfsd.
och Fred.
meiian 7-9 e. m. Obs.
Endast verkligt gamla pietetsfullt renove- av Lörd.
Vidare upplysningar pr Telefon Allm.
10131. rade möbler uti allmogestil och högre stilar, syn- nerligen lämpl.
för Matrum, Vardagsrum, Hal- iar, Villor.
Fina referenser och intyg från belåtna köpare på begäran.
Nyheter för Våren - Louise Blomberg i Parasouer, Paraplyer &amp; Käppar TVAL- &amp; PARFYMHANDEL 39 Vesterklnggatan 39 nu inkommet i LOTTEN LJUNGSTROMS REKOMMENDERAS Allm.
Tel. 2817.
PARAPLY MAGASIN Kammar, Borstar, Svamp m. m.
Hur man gör gott.
Drottninggatan 73 A.
OBS.!
Ett parti PARASOLLER sedan förra äret bortslumpas till ~ Tidningen N y Tid i Göteborg h a r avslö- jat förhållandena vid tillverkningen av majblomman, vilka äro sådana att de j sanning ge anledning till reflexioner: me- dan man med ena handen söker minska ett samhällsont ökar man ett annat samhälls- ont med den andra.
Här som på så många andra områden är det kvinnorna, som f å Ett leve fiir Danmarks nya grundiag sitta emellan, det är den kvinnliga arbets- utbragtes från åhörarläktaren i folketinget kraften, som exploateras.
Arbetet utföref den historiska 23 april, då Danmarks kvin- på ackord, och till arbetet användes unga nor finge rösträtt.
Den som bröt mot den flickor i 17 a 19 års åldern.
Priset som be- traditionella tystnaden var den danska talas är kr.
l: 10 pr 1,000 blommor och ar- kvinnorörelsens nestor, hedersordföranden betsförtjänsten uppgår i allmänhet till 5 i Dansk Kvindesamf und, den.
nu 79-åriga B 6 kr.
pr vecka, undantagsvis tia 7 kr.
fru J u t t a Bojsen-Möller.
Politiken, som om- Arbetsgivaren erhåller 7 kr.
pr 1,000 blom- talar händelsen, säger att det var riktigt, att det första levet för den nya grundlagsn mor, och det antas att han på en enda utbragtes av en kvinna och a t t denna kvin- säsong gör sig en nettovinst, som kan skri- vas med femsiffrigt tal.
na var fru Jutta Bojsen-Möller.
halva priser.
G) olfkappor A r v i k a Vagn fabrik, A r v i k a.
Sveriges 8t6rnta fab- rik @ r tillverkning av sorters lyx- och alla arbetskkdon Nyheter för våren i silke, ylle och bomull.
Malmö Trikåmagasin U@t&amp;llning.
David Bagaresgata 1, Sthlm Priskurant pA begh- Sthlm Rikst ran 4544 Arvika87, CECILIA AHLSTRÖM Rikstel.
11 52.
Amiraisgatan 17 Rösträtt för Kvinnors tionde nummer för 1915 innehiiller bl.
a.: Där deras plats borde varlt.
Internationella kvlfiokongressen i Haag a8-30 a ril.
g v hnlza Holm.
OmvEgar.
Av h e n.
ma läxan.
Rec.
av ff H.-E.
sverksamhet - en iorödmjukelse.
Av Val- K borg &amp; Ulfäeh.
r Beg&amp;r priskurant även ' 8,Enllageraxlar.
A. WAHLGREN SLAKTERI &amp; CHARKUTERI 15 B Nybrogatan 15 B FAR @ &amp; KEMIKALIE-AFFÄRER 9 Gref-Thuregatan 9 Alim.
tel. %49.
REKOMMENDERRX.
Medlemmar af F. K.
P.
R. wh&amp;lla rabatt.
FILIAL: Rodhe.
17 Storgatan 17 Anna - aKvlnnorna under va en en kulturiara .. .Det omöjliga som miste bke .. Allm.
8880 &amp; 23052 Riks 3054.
Blommgr.
Av Lenah Elgström.
E X E R ~ A HAEKANSON N Herr Laurins aftonbön.
Av Jua Szlffrnglt.
De engelelra kvinnornas krlgstjbst.
Av Uertrud Rikstel.
9649.
- FRITT VAL.
: .................... =.~ ....... ~~~ ....... ~~.n~~~~ .... CHARKUTERI Riks 8194 Ailm.
8865 - " U landsorten ierm expedition.
: ~toatbalsp IUZ - ma - Boktryoked A.
E., 1916.
-
