# ID: svediakorp-per2592
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,982
# sentences: 779
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


' 1 ROSTRATT FÖR KVINNOR Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra for oss.
IV.
ARG.
ROST-TT FÖR KYIHIPOB utkommer den 1 och 15 i var m b a d.
Redaktion och Expedition: 6 LiiatmakaregatanI Redaktionstids onsdag och lördag kl. ' /: 3- ' / 14.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Riketel.
Norr 600, Allm.
tel. 14729.
Telegramdress: mträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Pris far 1915 1 krona.
Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen ge- nom postan eller genom insiindande av l kr.
75 6re i postanvisning till tidningens ex- p$ition.
Krigets mörker har vilat så länge och a &amp; tungt över våra sinnen, att vi nästan trott oss oförmögna att någon- sin mera kunna känna verklig glädje, men när budet kom att grundlagsför- slaget om alhiän rösträtt även för kvinnor antagits i det danska folke- tinget mot en enda röst, då var det som om den klaraste solstråle bröt in i vår s j ä1.
Budet kom visserligen e j oväntat, ty man var säker på utgången i folketin- get, liksom forut i landstinget, men än- då var vissheten om att de danska kvinnornas rätt nu var säkerställd en god nyhet att få.
När nu riksdagen efter nya val åter sammanträder om en månad och ännu en gång antar för- slaget, varom iatetr tvivel råder, då ha alla kvinnor i Danmark - likasom för- ut i Finland och Norge - rösträtt och valbarhet och de kunna bruka den vid nästkommande val, vilka antagligen redan i höst komma att äga rum.
Sveriges kvinnor äro således nu i Norden de enda, som e j ansetts värdiga att skänkas det förtroende och den rättvisa, som rösträtten innebär.
Vi måste känna detta som en djup föröd- mjukelse och fråga oss, om vi förtjäna denna skam.
Med handen på hjärtat kunna vi säga nej, och åter nej.
Sve- riges kvinnor äro i stort sett samvets- granna och plikttrogna och värda sam- ma medborgarrätt som inännen.
De ha arbetat fullt ut lika mycket som grannländernas kvinnor på att gö- ra sig beredda att ta rösträttens an- svar, och de ha-fört en värdig kamp för att nå målet, men Sveriges riksdag nekar likafullt att giva dem samma aktningsbevis som grannländernas män skänkt sina kvinnor.
I Första kamniaren avslår man vår begäran med stor majoritet, och i Andra kam- maren rJTmmes en betydande minoritet, som röstar nej, medan i Danmarks bå- da kammare frågan ej alls varit parti- skiljande, och motståndet, sopi i det vår Första kammare motsvarande lands- tinget nu utgjordes av fattiga elva röster och i folketinget av en enda röst, icke var riktat mot kvinnorösträt- ten.
I Norges storting beviljades, som vi veta, allmän rösträtt för kvinnor en- hälligt, och i Finlands lantdag yttrades.
.
L " Det kommer vii bättre tider ", Vi retter vor Tak til det Slzegtled af Kvinder, som for mer end en Menneskealder siden Iöftede Kvinde- sagen op af Tidens Ström, og gennem en Menneske- alder ofrede den deres Ungdom og deres Livskraft, frivillig och for intet.
E r e vzere disse Kvinder paa Sejrens Dag1 Kvinden og Samfundet, Gläfijebaäskap fran Danmark, ~ .. .m.~.
.
.
.
.
.
.
.
.
~.~m~~.g~mm .. .m.
mm~.m.m~~rn .. rn~ N.r 9.
STOCKHOLM, 1 MAJ 1915.
X N B i F U D A N till de svenska kvinnornas tredje allmänna rösträttsmöte i Huskvarna 19 och 20 juni.
Tre år ha snart förflutit sedan sena- nevarande sommar, och liar det till- ste allmänna rösträttsmöte hölls i Lund, kommit Huskvarna F. K.
P.
R. hedern d å kvinnor från olika trakter av lan- att i sin stad f å anordna detta möte det kommo samman att rådslå om de den 19-20 juni.
åtgärder, som borde vidtagas i röst- I anledning härav sänder Huskvarna rättsarbetet, vilket sedermera resulte- F. K.
P.
R. en hjärtlig inbjudan till rade i namninsamlingen under den sto- rösträttskvinnor övei.
hela landet att ra opinionsyttringen.
För alla ' delta- talrikt iiifinna sig till mötet.
För en gare i detta möte står niinnet kvar av var av oss står nog klart betydelsen av den entusiasm, av de ljusa förhoppnin- ett personligt sainmanträff ande för gar varmed nya arbetsuppgifter mot- dryftande av nya aktuella spörsmål, togos.
för sammanhållningen och för uppgö- Också blev denna namninsamling en relse av nya verksamhetsplaner.
Huskvarna den 23 april 1915. imponerande yttring av svenska kvin- nors rösträttsvilja.
Att den ej fick de Sturelsen för Huskvarna F. R.
P.
R. verkningar, som avsetts ined densam- ma, känna vi alltför väl till: inre och Preliminärt program.
yttre politiska förhållanden tvingade Mötet tager sin början lördagen den andra spörsmål i förgrunden, och vår 19 juni kE.
10 f.
m. i F. K.
P.
R:s hörsal.
rösträttsfråga står alltjämt olöst.
Om än världskriget med alla dess Förmiddagen ägnas åt halvenskilda skakningar medfört en prövningens förhandlingar, vid vilka alla medlem- tid även för vår rösträttsrörelse, om än mar av F. K.
P.
R. äga närvara och ha kvinnornas krafter ocb intressen bun- därvid yttrande- och rösträtt.
På efter- dits för nya plikter, framkallade ge- middagen beredes deltagarna i mötet nom krisen, kunna dock icke nuets om- tillfälle bese Huskvarnafallen och sta- sorger skymma det stora målet, kvin- dens skolor.
På aftonen offentligt mö- te i Stadsparken med korta.
rösträtts- nornas fulla medborgarrätt.
anföranden.
Därefter intages tesup6 i Det var i kanslan härav som årets parken, varvid alla främmande mötes- centralstyrelsemöte beslöt _att ett all- iiro Huskvarna F. K.
P.
R:s mänt rösträttsmöte skulle äga rum in- deltagare gäster.
Söndagen den 20 juni anordnas en ut- färd med ångbåt till Visingsö; öns se- ej ett okd om att kvinnorna borde ute- värdheter förevisas.
Därefter stort of- slutas, när Finlands folk fick allmän fentligt möte med tal av Elleit Key.
På rösträtt.
Det ansågs självfallet, att de aftonen återfärd pr ångbåt till Jönkö- skulle vara med, De tjänade sitt land ping, mötet avslutas i Stadsparken.
lika mycket som männen.
Detsamma rarvid Jönköpings F. K.
P.
R. åtager g6ra vi i Sverige, men oss vägrar man sig värdskapet.
vår rätt.
Anmälan om deltagande i mötet.
Vi sända nu vårt hjärtas varma lyck- jämte mötesavgift 1 kr., beställning av önskan till våra systrar på andra sidan rum samt förfrågningar i övrigt torde Sundet.
Hos dem spirar våren.
De insändas under adress: Rösträttsmötet kunna börja sin sådd.
Hos oss råder Tormeniis, Huskvarna.
ännu vinterns dvala och isarna ligga Rum kunna erhållas antingen i peii- tjocka.
sionat eller hos privatpersoner.
Et1 När skall våren stunda även för Sve- begränsat antal mötesdeltagare kunna erhålla fri inkvartering.
För dem, som riges kvinnor?
Ha vi gjort allt vad vi kunnat för att föredraga att bo i Jönköping, (22 min järnvägsresa från Huskvarna), kiinna smälta isarna?
.e avgiftsfria rum anskaffas, om anmälan Ann Margret H o h g r e n, härom göres under förut nämnda adress.
f. Tersmeden.
..................... rn ...
.
.
m.
~.rn~ ...
.
8~~.rnm~,.
. '
.
,.
* ~.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
B I.
.
.
8.
.
.
med dessa ord avslutar docenten Hil- ma Borelius sin uppsats i förra num- ret av Rösträtt för Kvinnor om " Ak- tiv och passiv reaktion ", i vilken hon med förklarlig pessimism skildrar den kvinnliga rösträttsfrågans såväl som indra kvinnofrågors nuvarande läge i Sverige.
Hon nämner icke särskilt, att jet ä r på svenska förhållanden hon syftar.
Detta förtjänar att påpekas.
Annars ligger det nära till hands att tro, att Sverige i detta fall, som i så många andra, hämtat intryck från ut- landet.
Så ä r det emellertid icke.
Vi behöva icke se längre ut över världen i n till vårt grannland Danmark.
Där har kvinnorösträttsfrågan gått sin jämna gång framåt, och, stödd av alla partier, står den nu inför sin slutliga lösning.
I England förmärkes icke, trots kriget, någon minskning i intres- set för kvinnorösträtten.
Tvärtom sy- nes stämningen icke blott i England, utan även i andra krigföranbe länder, vara avgjort till kvinnornas fördel.
Kvinnans arbete och prestationer un- derskattas där icke, och med lugn för- väntan tyckas kvinnorna se mot kri- gets slut, vissa om att fredens dag ock- så skall medföra å t dem det fulla er- kännandet av deras medborgarskap i sanihället.
I Förenta staterna växer år från å r antalet statey, som beviljat kvinnorna rösträtt. '
Det sista budska- pet därifrån meddelar oss, att i staten New-York parlamentets bägge hus nu antagit lagförslag om rösträtt för kvinnor.
New-Jersey hör också till de stater, där kvinnornas rösträttsfråga i år skall avgöras genom folkomröst- ning.
Och de amerikanska kvinnorna sätta all sin energi på att betrygga " erövringen " av dessa två östra stater.
När det väl ä r gjort, så ä r det slut med talet om att det endast är de väst- Iiga staterna, nybyggarstaterna, som vågat ge kvinnorna rösträtt.
När kommer det väl bättre tider hos oss!
De komma - och de komma med all säkerhet, när de svenska kvinnor- na hunnit några steg längre i utveck- ling och självuppfostran.
När de hun- nit s % långt i självständigt tänkande, att ej första manliga förhånande argu- ment bringar dem att ändra åsikt eller att retirera.
När de vunnit större sjiilvtillit och övervunnit sin barnsli- ga rädsla för att såsom ansvariga sam- hällsmedlemmar stå för sin mening.
När da lärt sig att ej betrakta olika tänkande genom partilidelsernas syn- glas.
När både svenska män och sven- ska kvinnor våga tro, att det ej är far- ligt att genomföra en rättvis reform.
När de kvinnor, som nu slå sig till ro i likgiltighetens passivitet, tir samve- tets röst bringas till att känna, att de icke ha rätt att vara okunniga om sitt samhälles liv, icke rätt att sluta ögo- nen till för samhällets lidanden; när de vakna till medvetande om att alla individerna i ett modernt samhälle, de lyckligt lottade i främsta rummet, bä- ra ansvaret för både de reformer, som ~ m.
~:.
.
~.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
~ Annonsera i Rösträtt för K v i n n o r.
.
I
2 LAGERtSONfS SKOillAGASli ’ dakobsgatan 18 - Frcdsqatan 8 Ai-Bn Kungl.
Hofleverantör Rikst.
4 29 En hjältes död, Jean du Breuil de St. Germain Med detta namn på dödslistorna h, krigets nedmejande lie iiått oss nä inare ä n förr.
Sex millioner äro fa na a v de stora okända krigarskarorn nu glesna även leden inom den lil trupp av föregångsmän, a v mänskli hetens riddare och ädlingar, vi kunc räkna till de vdra.
De flesta a v dem som deltogo i Stoc holmskongressen 1911 minnas M.
E Breuil de St. Germain.
Vid alla fö handlingar syntes den högresta gesta ten med den klara pannan under d täta, mörka håret.
H a n var en Fran ’ rikes son, som icke kunde och icke vi le vara endast en passiv åskådare a en rörelse, som väckt hans sympati6 och mycket till följd a v hans initiatj bildades just vid Stockholmskongre sen ” Männens internationella förbun för kvinnans politiska rösträtt ”.
M. d Breuil blev vald till dess vice-pres rlent.
I Budapest v a r han iiven me1 livligt deltagande i de stora offentlig möten, som ” Männens förbund ” d i anordnade vid sidan a v den egentlig kongressen.
M. du Breuil franiträdde tidigt so1 författare till historiska och politisk studier och v a r uppskattad för si fina, personliga stil.
Djupt intressera som lian var a v sociala problem kor ban att särskilt sysselsätta sig med 01 sakerna till revolutionen och förhå landet mellan staten och kyrkan.
Blan det sista han skrev var tre broschyre riirande kvinnornas socialt och ekonc miskt osäkra stallning, kvinnorösträl ten och miimens intresse a v kvinnoi rias medborgarskap.
F ö r arbetarkvin nornas hårda lott var han fylld a v el varm och levande medkänsla och fö höjandet a v deras villkor arbetade hal nitiskt i tal och skrift.
Som föreläsare var han outtröttlig Besvär och svårigheter avskräckte ho nom aldrig från att komma kvinnoor ganisationer i skilda delar a v Frankri ke och England till hjälp och uppmun tran genom sin entusiastiska vältalig het, sin törst efter rättvisa och rättfär dighet, sin oegennyttiga strävan, att vad p å honom ankom, söka gottgör; vad som sedan århundraden brutit!
emot kvinnorna genom fördomar ocl förtryck.
M. du Breuil innehade, förutom mån ga andra befattningar a v liknande art posten som förste sekreterare i der franska valmansförening för K.
P.
R i vilken M. Buisson är ordförande Den franska kvinnorösträttsrörelser har gjort en betydande förlust och in om hela världsalliansen kommer u n derrättelsen om hans bortgång at1 mottagas med vemod och saknad.
I le Figaros artikel om honom skil.
dras hans död med följande ord: ” M Jean du Breuil de St. Germain, löjt- nant vid 10:de dragonregementet, föll den 22 febr.
nära A.-då han skyndade för att hjälpa tre a v sina män, som på sin post blivit angripna a v en tysk patrull och svårt sårade.
Två kulor i bröstet - tre minuter därefter var hans liv slut. ” Vid rapporten om hans död yttrade regementschefen: ” En verklig hjälte var löjtnant d u Breuil.
Jag måste beundra honom redan under striderna i Belgien.
H a n var den tapp- raste bland de tappra. ” Vi veta att han var tapper.
Det fordras mod och självövervinnelse för att träda i breschen för en ofta förhå- - ~ __- göras och de, som icke göras.
När allt detta sker, då skola bättre tider redan ha stundat.
Jenny Wallerstedt.
JOHN Vi Fredsgatan 3, Stockholm.
&amp; C:O Sveriges äidsta, största o. bä renommerade specialaffär !iilen- &amp; Ylle-Klidningstygi A.
T.
5048 Provert.lsndaortens8ndasgratiEo.
Kviiinor ncz och äktenskapslags tiftnin gen.
L.
K.
P.
R:s Verkställande Utskott insänder en skrivelse till lagutskotte Den 14 april överlämnades till riksdagei lagutskott en av V. U. undertecknad skr veke angående det föreliggande förslag till lag om äktenskaps ingående och u p lösning, närmast i anslutning till några L de uttalanden, som gjorts vid möten anori nade av F. K.
P.
R. i Stockholm och Up sala.
Det hade ursprungligen varit V. U avsikt att avvakta ett uttalande från Fr irika-Bremer-Förbundet för att eventuel instämma i detsamma, men da detta utt: lande icke kunde väntas föreligga färdii i så god tid, att det hunne tillställas and1 minnoföreningar, beslöt V. U. att ingå ti agutskottet med särskild skrivelse.
De rar av följande lydelse: Med anledning a v K.
M:ts propos ion till riksdagen med förslag till l a lm äktenskaps ingående och upplöt iing f å vi, med uttalande av vårt ei cännande a v det allvarliga arbete oc len goda vilja att göra även kvinnoi l a rättvisa, som utmärker förslage il1 lagutskottets beaktande vördsam: öra följande hemst ” l1 R an: I lagförslaget äro icke allenast d orutvarande bestämmelserna om s. 1.
) fullkomnade tiktenskap upphävdr itan man har också frånträtt den prin Gp, varpå dessa bestämmelser vila, så lan den återfinnes i G.
B.
3:9 och 3: l ned uttrycken: ” Hävdar man sin fä tekvinna, då iir det ett äktenska1 om skall fullkomnas med vigsel ”, oc1 Hävdar man kvinna under äkten kapslöfte, då skall han taga henne til kta, om hon det påstår. ” H ä r ä r de e reella nioilienten, överenskoinmelsei ch sammanlevnaden, som konstituer; ktenskapet, medan mindre vikt fäste1 id uppfyllandet a v de lagliga formali eterna, under det att i det nya försla, et dessa senare äro avgörande för äk enskapets bestånd.
Endast n ä r dessr il1 fullo uppfyllts, räknas förbindelser a r a a v den ” högre art ”, att den kar m e s som äktenskap, och alla de va iationer a v icke vigselfästa äkten kapliga förbindelser, som verklighe: n företer, räknas icke hit utan läg gas under den ekonomiska synvinkelr) ch degraderas till fullständigt fria Förbindelser.
Medan tro och loven hål.
es i helgd i den nu gällande lagen rilken förpliktar mannen a t t under j 3.
B.
3: 9 och 3: 10 givna förutsättnin-: ar fullkomna äktenskapet, grundläg: a dessa faktiska förutsättningar i för- daget icke någon äktenskaplig för- diktelse utan kunna på sin höjd ge ipphov till skadeståndsplikt för man- ien.
Den kvinna, som i gällande rätt ‘ örklaras för äkta hustru, skall enligt ‘ örslaget få skadeersättning bl.
a. på: rund a v den ” vanära ”, vari hon rå-: at.
(Se lagberedningens motiv sid. 24 rad 7 nedifrån.)
Ha löften om äk- enskap redan förut lättsiunigt givits ich brutits, så torde detta förslag, om iet upphöjes till lag, komma a t t verka iirekt upplösande på den ansvarskän- la, som dock ännu finnes.
I .. ad, alltid ringaktad strävan bland de attiga och icke maktägande i sam- ället.
Till hans moder skrev M:me de Witt Ichlumberger å franska rösträttsför- ningens vägnar - han v a r medlem a v ess centralkommitte -: ” Om M. du Ireuil ä r det icke ett tomt överord att äga det han ständigt v a r villig att ffra sitt liv för varje stor och ädel 16, - nu offrade han det för sitt folk ch för sitt land. ” Ellen Hagen.
Förslagets kap. I $ 3 mom. I i nebär även ett sanktionerande a v du belmoralen för man och kvinna.
Ma nen blir icke vanärad, fastän han br; ter sitt genom den efterföljande hä den alldeles särskilt bindande äktei skapslöfte, medan kvinnan blir s fläckad genom sitt pb förtroende ti hans ord grundade förhållande, att ha tilldelas skadeersättning särskilt fi sin vanära - åtminstone om hon icE förut har dåligt rykte.
Ty (enligt la4 beredningens motiv, sid. 125 rad 8 up] ifrån ff.) ” om kvinnan till exempel ri dan förut vanvårdat sitt rykte, kansh rent a v ä r känd för lösaktighet, lärt den ersättning, hon enligt förslagel bestämmelser kan påräkna för mins1 oing i förvärvsförmåga och för skad 3v icke ekonomisk art, i allmänhet bl va ringa eller ingen. ” Förslagets upphovsmän ha tydlige icke reflekterat över, att det oftare bli iust dessa sistnämnda kvinnor, SOI iomma a t t söka tilltvinga sig skadt rtånd, medan de som enligt nu g ä ande lag betraktas såsom verkliga h i drur, enligt förslaget faktiskt förlor i11 riitt.
Förslaget tenderar på denn iunkt till en lagfästning a v prostiti ionen, därigenoin a t t detsamma prah isk t taget legaliserar be talningsskyl lighet för könsumgänge, eftersom ska lestånd skall utgå, även d å barn ick Ilivit frukten a v förbindelsen.
Lagförslagets bestämmelser om at ysning hädanefter skall gälla i alle last tre månader står i skarp motsat il1 den särskilt på landsbygden djup otade uppfattningen a v lysningen ielgd och förpliktelser och skulle, on !en bleve lag; verka oerhört upplösan le på ansvarskänslan.
I anledning a v det här anförda f i i vördsamt hemställa, att den humant ch sedligt riktiga grundtanke, son ått sitt uttryck i nu gällande rättsreg ?r om s. k. ofullkomnade äktenskap ‘ en nya lagstiftningen bevaras, ocl ä r i gives en sådan form, a t t de olä enheter, som vidlåda de nuvaranda estämmelserna, måtte i den nya lager ndvikas.
Vad beträffar förslagets bestämmel e r om separation och äktenskapsskill ad anse vi, att, då det är ytterlig1 vårt, i många fall omöjligt, att a v Öra vem all makarna, soin bär deE uvudsakliga skulden till brytninger - och att över huvud avgöra vad som Tall kunna anses såsom skuld -, dei iå överlämnas åt domstolen att efter rövning a v alla förhandenvarande mständigheter bedöma såväl om skyl- ighet att utge underhåll som om vil- en a v makarna, då båda äro lika skic- ade därtill, bör tilldelas vårdnaden n barnen, detta såväl vid separation 1x11 iiktensltapsskillnad.
Utan a t t här ingå på det kungl.
för- slaget i dess övriga delar vilja vi slut- ligen instämma i vad däri stadgas be- räffande skyldighet för kvinna såväl, om man, a t t för erhållande a v lysiiing tvgiva skriftlig försäkran på heder) ch sanivete att såvitt veterligt icke li- l a a v könssjukdom i smittosamt ske- k.
Vi kunna således icke dela h r Ek- nans uppfattning i hans motion (n:r i8 i I kam.
), a t t det skulle v a r a någon rränkning för kvinnan a t t avgiva en lylik förklaring.
Man bör förutsätta ttt en kvinna, som ingår äktenskap,, kall vara så mogen, a t t hon förstår, itt denna bestämmelse tillkommit i arnhiillets intresse.
.
ASTRID SODERQUIST ’: Viiaterlånggatan i i 1 (i. d. Barniingens lokal).
KAPPARRÄR 8 1 glass Damskrädderi.
W t i d välsorterat lager i fördelaktiga prislägen.
Specialit4: J.
A. WETTEBQRENS FABBIXATER.
Haagkongressen.
Listan på svenska delegerade till Haag- kongressen fick, sedan en del avsägelser från de först utsedda inkommit, följande slutliga utseende: fru Nina Andersson, Västerås, fröken Emilia Fogelklou, Djurs- holm, fru Anna Glasell-Andersson, Djurs- holm, fröken Emma Hansson, Landskrona, fru Anna Holm, Nääs, fröken Anna Kle- man, Stockholm, fröken Anna Lindhagen, Stockholm, friherrinnan Ellen Palmstierna, Stäringe, fru Ruth Randall-Edström, Vä- sterås, doktor Nsema Sahlbom, fröken Ma- thilda Widegren och fru Elin Wägner-Land- quist, Stockholm.
Det förberedande kongressarbetet tog sin början redan den 20 april i Amsterdam, i det att den kommitte, med två medlemmar från varje land, som utsetts att behandla i e inkomna resolutionsförslagen, då bör- jade sitt arbete.
Till svenska representan- ter i resolutionskommitten.
hade utsetts Fröknarna Anna Kleman och Emma Hans- ron.
Övriga svenska delegerade deltogo i let skandinaviska samkväm, som den 24 april ägde rum i Köpenhamn, och där man rid sidan av det egentliga programmet fick illfälle att fira de danska kvinnornas röst- ‘ ättsseger.
Enligt från kongressbestyrelsen inkom- net meddelande hade Jane Addams utsetts il1 kongressens ordförande.
Vi hoppas att i vårt nästa nummer kun- ia lämna en utförlig redogörelse för kon-: ressen och dess förhandlingar.
Två kvinnogärningar.
K.
M:t har med medaljen Illis quorum neruere labores, belönat en av våra främ- t a krafter på det pedagogiska området, ämligen seminarieadjunkten Hedvig Sid- ler.
Hennes lärareverksamhet har varit vanligt omfattande, bl.
a. har hon varit: damot av folkundervisningskommitten ch av Överstyrelsen för Stockholms folk- kolor.
I år blev hon vid fyllda sextiotvå r, alltså sju år efter nu gällande pensions- lder, tillkallad som sakkunnig för kvinn- g slöjd i både folkskole- och läroverks- verstyrelsen - ett bevis på alltjämt oför- iinskad arbetskraft.
Samtidigt har samma medalj tilldelats jreståndarinnan för skolan för blinda ivinnor i Uppsala, fröken Anna Wikström, för den storartade hjälpverksamhet hon där itrecklat.
Män, som tro pil kvinnorna.
Männens förening för kvinnans politiska nösträtt i Ungern har i en resolution ut- alat som sin mening, att kriget aldrig bru- it ut om kvinnorna haft politisk rösträtt.
ledan före krigets utbrott var föreningen nycket livaktig och nyligen sammankallade le hemmavarande medlemmarna, mest be- tående av äldre akadeEici och affärsmän tt möte i Budapest, där talare efter talare inderströk den synpunkten att kvinnoröst- ätten vore ett av de effektivaste medel att örebygga krig.
En var bor gynna AFEET 81 KONDITORIET, S:t Eriksg.
30 CENTRALKAF~ET, samt Vasagatan 10 OBS!
Goda varor - bjlliga priser!
n
RGSTRATT F ~ KYIN~IOR R N:R 9 I.
Annu ett stort fal av hr Thyrdn.
Högerns massmotion från förra året om upphjälpande av det sedliga tillståndet i riket återupplivades av professor Thyr6n vid årets riksdag och behandlades i Första kammarn under en flera timmarsdcbatt.
Man visste att förslaget skulle avlivas i medkammarn, men h r T h y r h hade satt sig i sinnet, att det skulle åtminstone inte dö i tysthet och Ack därigenom anledning till ett av sina långa anföranden.
Denna lust att utbreda sig över ett ämne, i vilket rians åsikter äro så nogsamt kända, straffade sig dock: allmänt, t. o. m. bland meningsfrän- der, torde omdömet ha varit det, att ett så svagt anförandc som detta måste anses som en spik i det thyrknska vältalighetsryktets likkista.
Provet gällde att visa hur väl en utred- ning om sedlighetstillståndet var av nöden och till den ändan skulle bevisas, hur dåligt vi nu i detta avseendc ha det ställt.
Om hela det långa talet föreföll flackt och yt- ligt, kom detta därav, att dess tankegång var i hög grad förlegad, framdragen från en tid, då de sociala frågorna sågos som enstaka företeelser utan det inbördes sam- manhang man nu alltmer tillerkänner dem samt även av den ensidigheten att döma ett lands sedlighet uteslutande efter kvin- nornas sedlighet.
Riktigheten i detta sätt att döma behövde icke bevisas: tillståndet, stL yttrade talaren, ä r sämre nu Rn för trettio år sedan, emedan nu flera kvinnor ingå fria förbindelser.
Men en uppfatt- ning, enligt vilken männens nivå ä r nu sådan den varit och aldrig behöver bli an- norlunda, lär icke kunna sträcka sig till att fatta ett förbättrat tillstånd, då ju män- nens kvarblivande på samma ståndpunkt nödvändigt måste kräva en kvinnlig kon- tingents kvarblivande.
Det tilltagande antalet barn födda utom C iktenskapet framdrogs även.
Här hade &gt;latsen varit att påminna om mannens dju- &gt;are skuld, då i de flesta av dessa fall löf-, en från hans sida, löften som sedan gfta) rutits, torde vara en kraftig orsak till att ’ örbindelsen kommit till _stånd.
Dessutom risar den ännu så vanliga manliga uppfatt- iingen, som gör att niän kunna handla be- lrägligt mot kvinnor i ctt av livets djupa- ste förhållanden samt kunna undandra sig iet största av allt ansvar, föräldraplikteri, ttt det är de manliga sedlighetsbegreppen,; om framför allt behöva höjas.
Som det allvarligaste f ö r talaren i fråga, m könssjukdomarnas spridning, sedd som sevis för tilltagande osedlighet, stod att jiffrorna f ö r sjuka kvinnor stigit.
€Ian glömde härvid att för varje Pall måste ju: n nian \ Tarit lika brottslig, förutom att lan tillika begått den samvetslösheten att 3ibringa smitta.
Det är onödigt att fortsätta ...
Sedan hr Thyren skapade å t sig eller uiid- Rck eller ärvde bin syn på den sexuella sed- igheten, har för många personer, och f ö r nånga andra Mngt innan dess, vilka satt 3ig in i detta viktiga samhällsspörsmål, blivit klart, att så länge dnbbelmoralen - m särskild måttstock på männens sedlighet,: n annan p % kvinnans - härskar, finns inte uågot att hoppas på detta område.
Den, soin iinnu icke insett detta, torde äga föga R V värde att koniina nied.
Sivida icke till arentyrs saken ses så, att då kvinnornas ställning i fråga om sedligheten är så övervägande viktig, då är varje man som lockar eller låter s i g loc- kas, som provocerar med penningen eller med löften, djupt uiedbrottslig, icke endast i fråga om en kvinnas, utan också om sitt lands fördärv.
Då h r ThyrBn återkoniiner nied en syn 118 tingen ändrad i någon av dessa riktningar, d å kunna vi måhända tro, att han tänkt all- rarligt över det sedliga tillståndet i landet.
Hilda Sachs.
~ Mot kriget - för freden.
Rosika Schwimmer talade i Stockholm, I inför ett auditorium, som till sista plats fyllde Grand Hotels stora festsal, där för fyra 8r tillbaka den sjätte internationella rösträttskongressens förhandlingar ägde rum.
Rosika Schwimmer erinrade om de dagarna, så briiddade av glädje, entusiasm, ljust hopp och tillförsikt mitt nnder den Stockholmska försommarens vackraste och mest löftesrika tid, och hon ställde den bil- den i relief mot nutidens mörka bakgrund, mot en bakgrund av krutrök och männi- skooffer, tårar, blod och olyckor.
En nu- tid som berövat oss hoppet, glädjen och livsmodet och vars Kainsmärke alltid skall flnnas inbränt på den nu levande genera- tionen.
a v e n Rosika Schwimrncr var en annan.
Hon gav intryck av en människa som lidit.
som levat i händelsernas medelpunkt, set1 idealen ramla, hoppet grusat, livsglädjen krossad, men vars hela väsen var inkarne- rat till en flammande protest mot våldet och makten, den råa styrkan vars pansrade näve sönderbryter de andliga värden, Nom det fordrat århundraden av hjärnkultur at1 bygga UPP.
Föreläsningar höras och glömmas.
Men vad Rosika Schwimmer aftonen den 23 april talade till Stockholms kvinnor kom.
mer inte att glömmas.
TY den kvällen kon.
centrerades för vår blick krigets oiyckoi och krigets vanvett till en så förtätad bild att man genom Rosika Schwimmers ord förnam allt det lidande och all den jäm.
mer som rymmes inom det enda ordet vlirldskrig.
Där hon stod på estraden ” al Are and flame ” var det inte bara hennet glödande vältalighet som kom Bhörarna ati andlöst lyssna, utan framför allt var del känslan av att hennes indignation och hen nes protest, hennes sorg och hennes skam var ett skri ur hennes eget väsens inner sta.
När det förskräckligaste av allt äi möjligt, då finns j u intet att tro på, inte1 som håller.
Alla värden vändas upp ock ned.
Alla band brytas.
Och nu vill en li ten kontingent av mänskligheten, den son inte räknats, inte erkänts, men som doc1 ’ ~ varit den ciida, vilken under dessa hatets och blodsutgjutelsens tider förmått bevara de internationella sambanden och som inte kunnat tvingas att hata på befallning, för- söka det omöjliga, att på en kongress av- skaffa kriget.
Från norr och söder, öster och väster samlas kviunorna för att pro- testera mot det ohyggliga som nu sker, för att rädda de rester av kulturen som Ater- stå, de liv som ännu inte blivit spillda.
Tre franska kvinnor som arbetat för anslut- ning från Frankrike sitta nii häktade.
” Vil- ket ödc väntar oss själva? ” undrade Ro- sika Schwimmcr.
” Vi veta det inte, men vi iiro beredda på allt, och om våra hän- der bindas, våra röster förstummas, då blii det ni, kvinnor från de neutrala länderna som måste taga vid där vi slutat och full.
borda r å r t arbete. ” J a g tror intc a t t Rosika Schwimmere vädjan var förgäves.
De bleka ansiktena de tårade ögonen vor0 ett vittnesbörd om att det inte bara var en stundens flyktiga stämning som gripit de närvarande, och dc applåder, som knappast ville upphöra näi de församlade, stående bringade henne sitl tack, vor0 ett uttryck för att kvinnorna in för en stor sorg, liksom iniör en stor gläd je förnimma den gemensamma plikt och del gemensamma ansvar som binder dem allt tillsammans.
G.
H. E.
- __ Kvinnornas kalender.
En hel del från våra F. K.
P.
R. inkomm rekvisitioner visa, att förslaget om utgi vande av en Kvi ?znornas Kalender motta gits med sympati, men ännu felas myckei innan garantisiffran Gppnåtts.
En svårig het att avlåta beställningar ligger helt na turligt däri, att föreningsmöten icke Iåtr anordna sig när som helst.
Ett efterföl jansvärt exempel lämnar därför en lite1 men livaktig förening, vars ordförandc skriver: ” Gärna vilja vi här arbe !a för ka lendern, helst som användningen av över skottet mycket tilltalar oss, men något för eningsmöte kunna vi ej anordna förr än slutet av april.
För att ej förhala tiden hava emellertid fem styrelsemedlemmai tecknat sig för 5 ex. vardera i avsikt at sedan avyttra dessa.
Alltså rekvirera v härmed 25 ex. - att börja med. ” 3 k.
Kvinnorna och lär ar befattningarna vid statens lär Dans talt er, ” Frågan om det s. k. kvinnoöverskot- tets uppgift och ställning i samhället i r av mycket gammalt datum.
Olika kulturperioder hava sökt lösa frågan p å olika sätt.
Våra urförfäder avliva- l e en del a v de nyfödda kvinnobarnen €ör att på sådant satt reglera det nu- meriska förhållandet mellan kvinnor x h män.
Andra sätt att lösa frågan i r o polygamien, slaveriet och livegen- diapen. ” Så inleder kanslirådet Per Elof Lindström i sista häftet a v Social tidskrift ett intressant inlägg i den nu så aktuella frågan om kvinnors aii- 3tällning vid statens liiroanstalter.
Författaren påminner om, att det år 1910 fanns i Sverige saininanlagt 1,053,488 ogifta vuxna kvinnor, änkor och frånskilda, utgörande nära en £elii- tedel a v hela befolkningen, och uppvi- sar, hur frågan o m den ogifta kvin- nans existensvillkor träugt sig fraiii på qrund av inaskintekniken, som flyttat det arbete, soin kvinnorna haft att för- rätta i hemmen över till fabrikerna.
” Frågan är ”, y t t r a r författaren, ” en stor samhällsfråga, som icke kan av- färdas med det-vanliga argumentet, att kvinnan bör hålla sig till sin egentliga verksanihetssfär, lieinniet, ett argu- melit, so111 skulle verka som hån, dur- est det icke bottnade i bristande insikt oin de sociala förhCtllanden, under vil- ka vi leva. ” De förändrade förhållan- dena ha gjort det nödvändigt för me- delklasskviniian att förvärva tilltriide till verksamhetaorLirådeii, som dittills huvudsakligen förbehållits iiiäiinen, och detta icke endast för brödets skull, utan för a t t genom en ordiiad verlisam- het erhålla en livsuppgift.
Sedan för- fattaren erinrat oin vad de svenska statsmakterna gjort för kvinnorna i detta avseende, framhåller han, a t t det innebar ett fullföljande av det lagstift- ningsarbete, vilket fortgått sedan mit- ten a v det fijrra århundradet i syfte a t t bereda kvinnorna ökade förvärvs- möjligheter, d å $ 28 i regeringsformen år 1909 erhöll ett tillägg a v innehåll, att till liirarbefattningar \ - id statens läro- anstalter, de teologiska lärartjänsterna vid universiteten lilrvlil undantagna, till andra beställningar vid inrättnin- g a r för vetenskap, slöjd eller skön konst samt till läkarbefattningar niå av K.
M:t, nied tillämpning av grun- der, som a v K.
M:t och riksdagen god- känts, kunna utnämnas och befordras även infödda svenska kvinnor.
I den oindebatterade frågan on1 den- na grundlagsändrings innebörd fram- håller författaren, att a v allt som i den- n a fråga förekom vid riksdagen fram- går, ” att den besliitande riksdagsinajo- riteten hade den uppfattningen, att kvinnor kunde och borde i d g o n ut- sträckning och i någorlunda avsevärd utsträckning vinna anställning vid sta- tens läroanstalter, ehuru det i sakens dåvarande läge ansAgs nödvändigt att låta det ankomma på en blivande ut- redning i huru stor utsträckning så- dant borde äga rum ”.
Om riksdagen räknat med iiiöjligheten, att grundlags- ändringen icke skulle komma att leda till någonting, då hade denna ändring aldrig kommit till stånd.
” Ty på grund- lagsändring ställer grundlagen själv den fordran, att den skall v a r a högst nödig och riyttjg.
Skulle det nu, såsom Tjugufem exemplar pr förening!
Det är just vad som behöves f ö r Ett förslaget skall bli verklighet, nien då bar man förstås tänkt sig, att de större förciiingarna skola betydlist överskrida denna siffra, till vil- ken m %nga av de mindre aldrig kan nå.
Vår rösträttsfrbga6 framgång beror ej på kalenderns vara eller icke vara, men rese- talarefondens Betydelse får ej imderskattas - kanske att genom dess förverkligande till och med en försummelse gottgöres.
Rekvisitioner ställas till fröken Hildui Oijer, Göteborg 1. låstås, förhålla sig så, att riksdagens) erörda beslut var förhastat, så larer let icke ankomma på någon annan ä n Uiksdagen själv att vidgå detta och er- cänna beslutets grundlagsstridighet.
(ungl.
Maj:t och dess organ göra klo- rast uti a t t i detta hänseende icke gå riksdagen i förväg.
F r å n Kungl.
bIaj:ts sida skulle sådant innebära upp- ilaget till en konstitutionell konflikt. ” Författaren upptar sedan till bemö- ande de viktigaste a v de argument,: om pläga anföras mot kvinnas till- rlide tiil lärarbefattningar och fram- iåller diirvid, att inan i fråga 0111 kvin- * iors verksamhet som lärare har ett så * ikt erfarenhetsmaterial, att ” det torde runna ifrågasättas, huruvida vid nå- rot föregående tillfälle, då nya verk- rainhetsoinråden öppnats för kvinnan: n så jäiiiförelsevis säker grund fun- lits a t t bygga på ”.
Siirslrilt kraftigt illbakavisar författaren farhågan för: n allt för stark invasion a v kvinnor il1 de allmänna läroverken.
Den om- jtändiglieten att för kvinnan det yrke lon utbildar sig för endast är ” ett al- ernativ a t t repliera på, medan hon ciiiitar på hononi, som skall komma och jefria henne, eller när förhoppniiigar- ia i detta hänseende definitivt gru- jats ”, gör, att iiredelklassens kvinnor jftaro välja lättare och ringare yrken in män ur motsvarande sociala sam- iällslager.
Tages vidare i betraktande,: tt flertalet kvinnor bliva gifta, så kan let antagas, att kvinnornas tillström- iiiig till levnadsbanor, vilka fordra en 3 % Iång och krävaiide förberedelse som inineslärartjänsteriia vid exempelvis - le allmiinna läroverlien, skall bliva rätt begriinsad.
Som en belysande siff- ra anför författaren, a t t från och med let Gr den första kvinnan legitimera- les boin läkare endast 45 kvinnor mot 1,431 iiiiin, d. v. s. endast 3 proc.
erhål- it sådan legitimation.
Författaren an- tar, att den kvinnliga lektorn vid goss- iärorerken kommer att utgöra en un- iantagsföreteelse och att icke heller an- talet kvinnliga adjunkter blir så stort, att läroverken a v den grund förändra sin liarakttir.
Frågans räckvidd h a r Linder diskussionen i hög grad överdri- vits.
Den är likväl icke utan betydelse.
” För den ”, yttrar författaren, ” som ser till realiteter, ä r det ingen förnuftig mening i, a t t en människa, om vilken vi veta eller med hög grad a v sanno- likhet kunna antaga, att hon ä r i stånd att tillfredsställande sköta en tjänst, skall på grund a v förhållanden, som ä r o för saken främmande, under alla omständigheter r a r a utesluten från iiiöjligheten att komma under bedö- niande vid sysslans tillsättande.
För en sådan uppfattning ä r det icke a v någon avgörande betydelse, huruvida antalet a v dem, som sålunda bliva li- dande, ä r stort eller litet; det är nog, att sådaila personer över huvud taget finnas. ” Slutligen lugnar författaren deni, soni velat se något kausalsammanhang mellan kvinnornas uppträdande på den öppna arbetsmarknaden och de tenden- ser till avfolkning, som uppenbara sig särskilt inom väst- och nordeuropeiska stater på följande sätt: ” Den yrkesan- ställda kvinnan h a r lika stark moders- trängtan som den i kulturellt hänseen- de likställda kvinna, vilken h a r sin verksamhet eller overksamhet förlagd till hemmet.
F ö r de män, som vilja gifta sig och föda barn till världen, fin- nes nog och över nog med kvinnor.
Och mot det påståendet, att kvinnorna genoin att konkurrera med männen skulle minska dessas möjlighet att bil- da familj, står det påståendet, att kvin- norna genom sin arbetsinsats giva lan- det en starkare ställning i den ekono- mi ska konkurrensen, så medelst bidra- gande till en rikare utveckling a v lan- dets ekonomiska liv och till skapandet av nya arbetstillfällen även åt män- nen. ” X.
4 RbSTRATT FOB EYIHHOE Barnen.
och religionen.
I dessa dagar har till många tusen.
den av svenska hem utgått ett upprop i en sak som bör på det djupaste in- tressera varje tänkande svensk kvinna.
Och i all synnerhet alla mödrar.
Författarinnan Lucie Lagerbielkc (sign. Vitus) har med samtliga uppla- gor av Aftonbladet utsänt en broschyl " Barnen och religionen ", tillägnad Sve riges kvinnor.
I denna broschyr f r a m htilles med kraft och med flammande vältalighet bristerna i den nu bedriv- na kristendomsundervisningen och dc olycksdigra följder den medför.
Den ena anledningen till förf:s framträ- dande i denna fråga är - skriver hon - minnet av hennes egen barndoms e r fareiiheter: den sorg och det trots som det väckte hos henne att nödgas u p p rabbla inlärda svar, vilkas innehåll hon i sitt hjärta protesterade emot.
Och den andra anledningen har varit del stora antal uppmaningar hon emotta- git från skilda håll, däribland också från några barn, som i brev förklarat att " katekesen ä r en dum och elak bok ".
och att " vi barn tycka att katekesen ä r ryslig ", varför de ivrigt be " Vitus " att göra vad hon kan f ö r att de må f å slippa den.
Bibliska historien ä r också föremål för de små brevskrivarnas kri- tik.
Att " Gud slog ihjäl allt förstfött i Egypten " finna de upprörande grymt och orättvist, och att han - som kallas den Allseende - behövde se dörrpos- terna bestrukna med blod för att veta var medlemmarna av " hans egendoms- folk " bodde, det finna de med skäl un- derligt.
I sin kritik av den lutherska kate- kesen som barnalära framhäver VitUE bl.
a. huru de budord med vilka den inledes till stor del äro sådana för vil- kas inhehåll barnen stå helt främman- de.
Vad är det för mening i att för- bjuda barn att missbruka Guds namn till vidskepelse och bedrägeri, eller i att uppmana dem till att " älska och ära sin äkta maka? "
" Såsom det nu är ", skriver förf., " blir det genom religionslärarens un- dervisning som barnen få inblick i all världens ondska och först få höra ta- las om hor och tvegifte, lögn och be- drägeri, mord och massmord, avguda- dyrkan och brutna löften, och detta in- nan själen ä r nog balanserad för att kunna bära all denna kunskap om det onda i dess olika former " - - - Mödrar och döttrar.
Av Elisabeth Kuylenstierna-Wenster.
(Forts. och slut.)
Så länge döttrarna äro barn, har det förefallit mig som om mödrarna e j i allmänhet toge vara på deras små sjä- lar, som de dyrbara och tacksamma blommor dessa äro; det har tyckts mig, att skolan får ensam uppfylla den plats, där modern skulle stå främst vakande, e j blott över det bokliga bild- ningsarbetet utan ock över hjärtats och tankarnas daning.
Hemmens tid är en, barnens en annan.
Mödrarna äro upptagna av arbete eller vila, just när de små flickorna, som e j i likhet med pojkarna rusa ut, strax de ätit middag, kunde behöva moderlig själs- syn.
Många band ha brustit eller sli- tits under det jorden vridits runt år ef- ter år, men ett håller ännu: moders- kärlekens, och det är i tro på att den- na kärlek fortfarande vi21 det största, jag nämner, att det förefaller, som om den stundom utan att veta det, skug- gade sig själv med dagens alla små obetydliga intressen, i stället för att helt fylla sin uppgift.
Mer än någon- sin borde mödrar och döttrar lära sig inse, att de skola gå med varandra och i ärligt förtroende blicka in i varan- dras ögon.
Tidens allvar är över kvin- norna liksom över männen, ansvaret drabbar båda lika, men kravet är störst ho8 kvinnan modern, och hon ekall " När skall man här i Sverige be.
fria barnen från katekesplugget?
Ocl de vuxna från inbillningen att bibelr är en papperspåve?
Och när skall mau klargöra för deni att rättfärdiggörelse.
begreppet icke är lika med andlig stagnation eller ett de kristnas ste reotypa leende med en i mörker för sänkt värld?
- - Vad våra dagarr människor begära och fordra, det äi icke ' en försiktig revision ' av Martir Luthers katekes utan en fullständig be.
frielse från decua föråldrade lärobok Om denna befrielse nekas dem och de ras barn, skola föräldrarna i masso1 anhålla om befrielse för barnen fråi all ' kristendomsundervisning '.
I et1 sådant vanrykte har den så länge be drirna undervisningen i enlighet me (den ' rena läran ' fört kristendomen Kan där givas ett större fiasko? "
Missnöjet med katekesen ä r ju gam.
malt.
Gång på gång har man dragit j härnad emot densamma.
Det finner eiiiellertid skäl för att hoppas att Vi tus ' skrift verkligen skall lyckas åstad komma något.
Hennes föregående f ö r fattarskap har ådagalagt vilken säll.
synt förmåga hon äger att gripa män.
niskorna i deras innersta, att tvinga dem till eftertanke, att driva dem till handling.
Hon ä r en eldsjäl som för mår att också sätta andra i brand, ock på samma gång äger hon den klara blick för realiteter som kräves, när del gäller en fråga av praktisk innebörd Vitus ä r viss om att den likgiltighei för eller motvilja mot kristendomen som i våra dagar är så utbredd, ä r eG verklig olycka för individer och föl samhälle.
Och i övertygelsen att en förvänd barnaundervisning bär stör sta skulden till detta missförhållande har hon icke tvekat att - med bety dande personliga uppoffringar - spri- da sin vädjan till de svenska kvin- norna.
" På ett sätt skola väl vi kvinnor ha rätt - att protestera - dels såsom mödrar och dels såsom kristna med minst sagt samma förmåga att fatta och tolka andliga sanningar som m ä n nen. "
- - " Var och en medger så gärna at1 kvinnorna i regel äro mera religiösa och att de desslikes synas ha större be- hov av religionen än männen, och lik- väl synes det dessa alla - dessa " var och en " - att det är en självklar sak att kvinnorna på god tro skola accep- tera Drecis vad som helst.
som herrar prelater i dogmväg sekler igenom på- bjudit såsoni uttryck f ö r ' gudomlig sanning '. ' '
Det siiges sluiidoiii - och kanske ej alldeles utan skäl - att hos många rösträttskvinnor intresset för rösträtts- reformen förkväver så gott som alla andra sociala intressen. "
Det finns kvinnor som mena: Låt oss först bara få rösträtt; sedan skola vi visa huru kvinnorna förmå oniskapa samhället.
Det är ett resonemang som något för mycket - tyckes det mig - påminner om deras vilka förklara: när jag bara hunnit förvärva en så och så stor för- mögenhet, skall jag börja att göra nå- got för andra; dessförinnan ä r det ä n då relativt så litet jag förmår göra.
För min del tror jag, att varje k \ ' innor- * nas strävan av ideell art stärker röst- rättsrörelsen.
I sin niån bidager varje sådan strävan till att tysta det illvilli- ga talet om att rösträttsfrågan för kvinnorna främst är en maktfråga.
Skulle det ej vara lämpligt att vid rösträttsföreiiiiigariias sammanträden till diskussion upptaga detta ämne: " Barnen och religionen? "
Frågan bör ju kunna intressera kvinnor av vitt skilda åsikter.
Vid innevarande riksdag har, som bekant, motion varit väckt om avskaf- fande av katekesen som lärobok.
För- slaget föll i första kammaren men gick - med ganska stor majoritet - igenom i andra kammaren.
Helt visst kommer denna fråga upp vid varje riksdag, ända tills den blivit löst.
Sveriges kvinnor äga i sin makt att skapa en opinion som högst betyd- ligt måste påskynda frågans lösning.
Till tjänst för dem som ej känna till broschyren i fråga, nämner jag att den utkommit i bokform från aktiebolaget Sandbergs bokhandel, Stockholm.
Till sist ännu några rader u r denna medryckande och varmhjärtade vädjan till den svenska kvinnan, som i san- ning förtjänar att ej få förklinga ohörd: " Länge nog ha kvinnorna tegat.
Länge nog ha barnen gråtit.
Länge nog har det andliga förtrycket härskat.
Länge nog har ' det svaga ' könet varit svagt, emedan det ej djärvts att bruka sin medskapade styrka.
* Att samhällsspörsmålen icke äro främ- nedlägga i dotterns unga sinne det le- ende ljusa mod, som heter framtids- tro.
Sorg skall hon icke amina, ej hel- ler ytlighet, men styrka och glädje.
Hon sår j u för ett kommande släkte, det må en mor aldrig glömma, och för ädel sådd skall en vuxen dotter alltid tacka.
Mödrarna få ej falla till föga för döttrarnas pockande maktlystna fri- språng ut i en värld, som dessa icke känna; de måste, om så fordras, hej- dande sträcka ut handen och yttra ett varnande ord, innan det är för sent.
Och har något historiens blad visat oss, att den mor blivit mindre älskad, som förstått att böja plantan medan den var grönt - Om vi äldre själva se tillbaka på en barndom och första ung- dom, vilken så att säga hade lydnad till ryggrad, känna vi oss då förbitt- rade mot mor.
När barnet växt sig till egen tanke- kraft, låt det handla, men ställ dig ej, 3m du vill vara dess mor och vän, vid sidan endast för att applådera det un- ga, det nya.
Vad forna tider saknat, har varit Förstående för ungdomens rätt?
denna brist har man nu velat avhjälpa, men som ofta vid reformer skjutit över må- let, och trott, att eftergivenhet ä r det- s a v a som förstående.
I övergångsti- ier inträffa alltid brytningar; all storm rår med höga vågor över haven, och iet har väl tidtals förefallit, som skulle mödrar ooh döttrar skiljaa så tiii själ och kynne, att återföreningen endast kunde ske i minnets försonande skim- mer vid en öppen grav.
På adertonhundratalets mitt inföllo de svåraste slitningarna mellan gam- malt och nytt och inom litteraturen uppstodo moderstyper, vilka liknade sagornas häxor.
Döttrarna tvungos kvar i hemmet, och deras åtrå efter självständighet skrattades ut.
Man fick den föreställningen, att mo- dern e j kunde följa med tidens krav; detta är naturligtvis sant.
- Hon sak- nade förutsättningarna; endast helt långsamt kunde de nya lärorna tränga igenom, då däremot modersinstinkten att skydda dottern mot världen som mot ett yttre våld var tusenårig.
Vi få aldrig glömma detta, när vi se kvin- nokampen i retrospektiv belysning.
När modern in i det sista höll dot- tern kvar vid vävstolen, menade hon det bästa med henne, men underligt är det att se, hur hon, sedan skytteln för beständigt fallit ur dotterns hand, mist sin förmåga att granska flickans nya arbeten.
En modärn mor tyckes ofta nog älska sin uppväxande dotter med En visa fruktande ömhet.
Hon liksom icke anser sig ha rätt att säga ett av- görande ord.
I blindo beundrar hon, i blindo slösar hon med en kärlek, vil- kens styrka ä r - dess svaghet, ty det händer, att dottern ädelmodigt tycker synd om lilla mamma, som sitter en- sam i någon avskild vrå, oändligt tack- 3am för ett fattigt erinrande ord.
Den sjunde basunen.
Ovanstående är titeln på en broschyr, för- fattad a v Anna Lenah Elgström och ut- kommen i den serie av småskrifter, som utgivits p &amp; Tidens förlag.
Den är en flam- mande protest mot kriget och en skarp vid- räkning med de principer som kunnat le- da därtill.
Den är även fylld av inner- lig medkänsla, ett, man kunde vara fre- stad att säga, koncentrerat individuellt li- dande vid tanken på alla smärtor, allt onö- digt offrande och alla de ohyggliga försa- kelser och umbäranden som bilda världs- tragediens bakgrund.
Man kan inte skildra Anna Lenah Elg- ströms syn på företeelserna, ord bli så mat- ta, när det gäller att ge en föreställning om sådant, vilket hon själv skriver om med det patos och den medkänslans glöd, som måste rycka även den likgiltige och kalle åskådaren med, men dock inte svävar löst som en stämning, utan är uppbyggt på grundvalen av en förnuftig och allmänt mänsklig världsåskådning.
Säkert är att Anna Lenah Elgströms flammande strids- skrift kommer att vinna genklang hos kvinnorna, åtminstone den del av dem som från världskrigets början protesterat emot det och tagit avstånd från den maktlära, vilken under de gångna månaderna, shväl i pressen som i personliga uttalanden, ta- git sig allt mera motbjudande uttryck och vilken är frukten av den materialistiska nyttighetskult, som i sitt krav på staten förbiser och offrar delarna som den be- står av.
De kvinnliga synpunkter som för- fattarinnan frambär i sin essay, oviljan mot mördandet, det fruktansvärda lidan- det som övergår individerna, det vansinni- ga slöseriet med framtiden och ungdomen och främst av allt de etiska synpunkterna, som samhällena en gång uppställt som norm, men som underkännas när nyttig- hetskraven göra sig gällande, ha dock vi- sat sig vara de, som inneburit det mesta av sannipg och sunt förnuft.
Var har rätten funnits i detta krig, där Vår religion ä r vår styrka.
Vår andliga natur innesluter i sig våra största maktresurser.
Därnäst äro våra barn vår styrka - ty jorden tillhör det kommande släktet.
Och var- je moder, som danat och fostrat sitt barns själ, har givit det mer än livet i köttet.
Och själv är hon - genom den mande för rösträttskvinnorna, därför torde &amp; dd hon sått - delaktig i den kom- vår egen tidning Rösträtt för Kvinnor ut- mande utvecklingens offer och brag- der. "
göra det bästa beviset.
Red.
Anna Maria Roos.
Den från slagg renade tillgivenheten skall dock helt säkert växa fram u r ideernas kaos, och lika litet som vi kunna tänka oss flydda tiders despo- tism återuppstånden, vilja vi tro, att len vacklande, nervtrötta eller sjuk- ligt överspända fördragsamheten skall fortleva.
De kraftiga kvinnogestalter, vilka på nävdernas blad framställas för oss, äro skuggor blott.
Deras uppfostringsme- toder och vilja verka i tjugonde seklet $om slungade stenar i brusande floder.
De ha sjunkit till djupet, där endast iykaren - fornforskaren - å t e r h n e r ien.
Det är slut med hemmens förtrsc- cande envåldsmakt, må det också bli slut med slapphet och olust.
Synvid- len skall vara fri som tanken ä r det.
Mödrar och döttrar äro kamrater i .ivets stora skola, och de äldre årskias- ierna, som inse, att penalismen ä r en itsliten ferla, skola därför icke anse, itt deras makt är bruten.
Föredömet har i alla tider betytt mer in något annat, och det skall alltid räxa de fagraste blomstren omkring de nödrar, som i rätt mening taga fo- itringsvärvet och besinna innebörden iv vandringsstavens bästa inskription: ?ram&amp;, ej tillbaka gäller färden, ?ram skall du människa, och fram okall världen.
5 N:R 9 _ ... STOCKHOLM Gcnmla KFibgeholmsbrogatan 26 l t 8 (andra huset kån Drottninggatan) i ek, mahogny, valnöt samt andra i I Riks Tel. 6505 8 J t o r t lagar a f f i n a r e och enklare M~BLER: tritslag äfven målade, till billigaste priser.
1 Allm.
Tel. 11410 mcJH -- ... E3n -- ... E) .. C=).
0 ö ~ ~ 6 1 X 3 &gt; 0 0 1 H a r f v a - 1 $ lotteriet S i FÖrsningsn sj~fiirsörjande Bildada 1 8 RiiinQoFs Vilohem, 1 till förmån för Q 50,OOO lottar i 2 kr.
Vin- 0 S0,OOO kr- Q Bland de högsta vinsterna märkas: 0 Möblezzg till 3 rum o. hall m. m.
5,000, Motorbät 3,000, Pärlhalsband 2,100, Flygel 1,500, Linneutstyrsel i,m, Fullständig borduppsättning av nysilver o. al acca 1,300, Motor- cykel 1,035, Bihotek l,OOO, Pia- nino 985 etc.
Lotter erhllllas efter rekvisition märkt R un- der adress Harivalotteriet, Skepparegatan 19, Stockholm, antingen mot postförskott eller o mot förskottslikvid 2 kr.
jämte kostnad för porto och dragningslista (95 ore).
Anna ’ Josephson,, Q v. ordf. i 9.
B.
K:s styrelse.
Lotteriets töresthdare.
~ ~ 0 0 Flyg1 ar, Pi a ninon och orglar i konstruktion och kvalit6 oöver- träffade.
- Högsta utmärkelser i % flera världs- utställningar.
Begär priskurant från Kungl.
Hovleverantör.
A.-B.
OSTLIND &amp; ALMQUIST, ARVIKA.
den enskilda maktlystnaden och de ekono- miska intressena varit de verkliga be- ståndsdelarna i de fraser, med vilka sta- terna sökt skyla sin moraliska fattigdom.
De bästa, de livsdngligaste h a blivit offra- de för en kraftmätning, som antagligen kommer att resultera i intet.
Det h a r från manligt håll ordats så mycket om kvinn- liga synpunkter, de etiska kraven gent- emot statanyttan, men kunna statsmännen vrida dessa båda begrepp i strid med var- andra, ja, då bli kvinnorna desto fastare i sin övertygelse att de i statslivet verk- ligen ha en mission, och en mycket stor mission att fylla, ocJh de böra vara särskilt måna om att bevara dessa speciellt kvinn- liga synpunkter, som borde utgöra sältan i det politiska havet och utan vilka allt samhällsliv måste bli snedvridet.
Prutar man av på rättfärdighetskravet, då är det fara för att gränserna göras alltmera sud- diga och att man till slut kommer in på upplösningens och anarkins vildmarksom- råde.
Man får vara Anna Lenah Elgström tacksam, att hon just tillvaratagit denna kvinnliga syn på världsföreteelserna och att hon med sin psykologiska fördjupning, sin rättskänsla och sitt stämningsrika språk i förening skapat ett dokument som genom tiderna kommer att bära vittnesbörd om vad kvinnor kände och tänkte inför det drama som kallas världskriget.
G. H.-E.
I EJ I rn Nya landvinningar.
Nya F. K.
P.
R. ha bildats i Kälarna och Ytterberg, Jämtland, samt i Lill- herrdal, Härjedalen efter föredrag av fröken Walborg Bergström.
Friherrin- nan Ebba Palmstierna har i Laxå bil- dat en filial till Hallsberg och slutli- gen har filialen i Vadstena blivit sjeilv- ständig förening.
L.
K.
P.
R:s årsberättelse för 1914 iir nu utkommen och kan rekvire- ras å Rösträttsbyrån, Lästmakaregatan 6, Stockholm.
Göteborg 8.
Höatt.
ksta Sept.
Understödd av stat och kommw, utbildar.
Handarbets-, yrkes-, hemslöjdslärarinnor.
Direktriser, sömmerskor, tjliskabemkor.
Kortare kurser för hemmet.
Extra s o m m a r k o r n p l e t t e ~ för s lärarinnor i kv.
slöjd 86 JaU-ai AU &amp; (S.
A.
22984 ....
-.
.
.
&lt; r - _.
.
_ .. I Kvinnorna och kriget.
Föredraget formade sig till en skarp vidräkning med krigets våldsdåd och talarinnan framhöll till sist att det vore kvinnornas plikt att inskrida för krigets avskaffande, att alltid predika för det uppväxande släktet att det som är orätt för individen även är crätt staterna emellan och att de aldrig skola tala om kri- gets ära, utan endast om dess vanära.
Häk ?ingborgs F. K.
P.
R. hade möte den 19 april.
Fru Ragnhild Modin-Ringström, under flera Br lärarinna vid svenska skolan i Berlin, höll ett instruktivt och intressant föredrag om ” Den tyska kvinnan i hem och samhälle ”.
Talarinnan, som var väl för- trogen med sitt ämne, drog en del parallel- ler mellan tyskt och svenskt hemliv, och underströk bl.
a. hurusom vi i Sverige hade mycket att lära av de tyska kvinnornas flit, sparsamhet och organisationsförmåga, de- ras fosterlandskärlek och offervillighet.
Fö- redmget mottogs med applåder av en gan- s k a talrik publik.
Därefter vidtog ett trev- livt samkväm med teservering.
Till stäm- ningens höjande bidrog musik och uppläs- ning av ett par humoristiska småberättel- ser, upplästa av postexpeditör L. Fager- ström.
Föreningen beslöt att efter bästa förmåga verka för tidningen Rösträtt f ö r Kvinnor.
Skara F. K.
P.
R. hade onsdagen den 24 mars anordnat en studieafton å Skara blå- bandslokal, då fru Jenny Velander redo- gjorde för ” J.
L. Almqvists förhållande till samhällsreformerna ” samt fröken C. Wali- mark talade om ” Kvinnans rösträttsfråga i det nuvarande tidsläget ”.
Några dikter av Snoilsky upplästes av en av föreningens medlemmar.
De närvarande uttryckte sin belåtenhet med aftonens program.
Stockholms F. K.
P.
R:s styrelse har på sitt första O sammanträde efter nyvalen ut- sett: till sekreterare fruarna Alma Faust- man, Carola Sahl von Koch och Elisabeth Watrn-Bugge, till kassaförvaltare fru Ella Billing.
Föreningens sista diskussionsaf- ton för våren ägde rum den 12 april å Margareta hushållsskolas lokal.
Diskussio- nen utgjordes av Ni-reformen och inleddes av fröken Valborg Ulrich, som i ett kåse- rande och humoristiskt föredrag framhöll sina synpunkter i frågan.
Diskussionen blev ganska livlig och stämningen den bä- sta.
De av F. K.
P.
R:s medlemmar med intresse omfattade diskussionsaftnarna komma till hösten att återupptagas.
Torshälla F. K.
P.
R. hade årsmöte den 7 april.
Förutvarande styrelsen.
fruarna Fri- da Grönberg, Emelie Carlen och fröknarna Erika Färnlund, Maria Care11 och Josefina Nilsson, omvaldes.
Revisorer blevo frök- narna Emma Lundqvist och Anna Söder- qvist.
Sedan fru Grönberg redogjort för senaste Centralstyrelsemötet och d:r Gulli Petrinis föredrag ” Kvinnorna och kriget ” upplästs, vidtog ett angenämt samkväm.
Växjö I ?.
K.
P.
R. hade den 27 mars sitt årsmöte å stadshuset.
Revisionsberättelsen föredrogs och ansvarsfrihet beviljades sty- relsen.
Vid mötet hi511 fröken S. KkerstBn ett orienterande föredrag?
över den nordi- ska kvinnokongressen i Köpenhamn som- maren 1914.
Det beslöts, att en del av de lagstiftningsfrågor som behandlades å kon- gressen skulle föredragsvis genomgås &amp; bli- vande föreningsmöten.
På initiativ av för- eningen har till förmån f ö r Röda korsets H _.
.
l lEJl Arbetet ute i landet A l f t a F. K.
P.
R. hade annandag påsk an- ordnat en aftonunderhållning.
Föredrag hölls av fru Anna Tybell, Kilafors, över äm- net Självrannsakan, varvid hon framhöll, hurusom kvinnorna, därvid understödda av goda och kloka män, småningom arbetat sig fram till allt flera medborgerliga rät- tigheter, och att de, som ännu fattas dem, säkert komma att vinnas, om blott kvin- norna själva allt framgent hålla fast vid sina ideal och sträva efter-att mer och mer utveckla dygder.
Efter ~ W sina ~ medborgerliga Q det med stort intresse åhörda föredraget, som var rikt både pB upplysningar och go- da råd och uppslag, upplästes Madame An- tis ’ skäl mot kvinnorösträtten, även de mot- tagna med stort bifall.
Dessutom förekom musik.
Även försåldes och utdelades åt- skilliga ströskrifter samt Rösträtt för Kvin- nor.
Degerfors ’ F. K.
P.
R. hade den 27 mars anordnat en fest, vartill allmänheten inbju- dits.
Därvid förekom musik till orgel och fiol av lärarna Karlsson och Carlberg samt sång av barnkör.
Huvudintresset samlade sig kring aftonens talare, pastor Hj.
Ahl- ven, som höll ett intressant och medryckan- de föredrag över ämnet: Kvinnans roll i nutidens och framtidens samhällsskick.
Festen, som samlat fullt hus, var i allo lyckad.
Eksjö F. K.
P.
R. har genom försäljning av flaggmärket ” Hem och härd ” erhållit en nettobehållning av omkring 350 kr., vilka lämnades till kassan för fattiga skolbarns bespisning vid Eksjö folkskola.
Enskilda medlemmar inom föreningen ha arbetat för Röda korset och Landstormen, men då hjälpföreningar funnos inom staden, fanns ej skäl för F. K.
P.
R. att bilda något Kvin- nornas uppbåd.
Enköpings F. K.
P.
R. hade den 21 mars E till förmån ~ för Röda korset.
~ anordnat fest Vid festen, som var talrikt besökt, höll fru Ezaline Boheman från Stockholm föredrag över ämnet: Kvinnornas hjälparbete i kris- tider, vilket mottogs med stort bifall.
För övrigt förekom musik av kända förmågor i staden.
Falu F. K.
P.
R. och F. K.
P.
R:s diskus- sionsklubb hade den 26 mars sina årsmöten, varvid ändringen i L.
K.
P.
R:s stadgar godkändes.
Efter förhandlingarnas slut var diskussion anordnad över ämnet ” Barn och politik ” med inledningsanförande av folkskollärarinnan fröken Vendela Wester.
Det beslöts att i april anordna diskussion över ämnet ” Kviniiorna och kriget ”, var- till skulle inbjudas förutom de gifta med- lemmarnas män även åtskilliga andra män.
Under det sedvanliga samkvämet utfördes sång, musik och deklamation av fruarna Norling, Almkvist och Andersson och tala- des för diskussionsklubbens intresserade ordförande, fru Dagmar Carlsson, som in- om kort avflyttar från Faluo.
Forshaga F. K.
P.
R. höll måndagen den 19 dennes sitt ordinarie vårsammanträde, varvid föreningsärenden behandlades.
An- svarsfrihet beviljades styrelsen.
Göteborgs F. K.
P.
R. hade den 30 mars årsmöte på Gamla högskolan under fru Frigga Carlbergs ordförandeskap.
Sedan års- och revisionsberättelserna föredragits, ansvarsfrihet beviljats styrelsen och några av centralstyrelsen föreslagna stadgeän- dringar godkänts höll fru Ellen Hagen från Uppsala ett mycket intressant föredrag om, _, - I.
.
.
_ Lår Er teckning och målningl Inga ämnen torde vara mera hi- tressanta och tacksamma att studera än teckning och målning, ty varje person äger större eller mindre an- lag härför, ehuru dessa anlag först i och med lämplig undervisning komma till sin rätt.
Dessutom är kunskap i frihandsteckning och målning av oskattbart värde för alla, ehuru i synnerhet för varje tekniker, yrkes- man, klichetecknare och annonsör.
Ett säkert öga och en säker hand samt förmågan att skarpt iakttaga äro för mången lika oumbärliga horn de egentliga fackkunskaperna.
Ämnar Ni lära Er teckning eller målning, bör Ni genom att deltaga i vår undervisning pr korres- pondens skaffa E r de nödvändiga kunskaperna.
Eder ålder, boningsort eller nuvarande sysselsättning utgöra ej något hinder vid vår undervisning.
Avgifterna äro liga.
Betalningsvill- koren synnerligen föI %U&amp;nliga.
Lärotiden obegränsad.
Skriv därför redan i dag efter pro- spekt genom att ifylla nedanstående kupong och sända den i öppet ku- vert, frimärkerat med 4 öre!
Hermods Korrespondensinstitut Prospekt begäran Her mods Korr espondensinat itut H.
S. Hermod Malmö Sänd mig gratis och utan någon soni halst fcrr \ indelee å min sida Ert prospekt Over Teckning och konsfmlllning!
Öster&amp;.
57 C. Dlr.
Sanin.
Adr.
: .. _.
Rösträtt för Kvinnor 702 ‘; s 15. verksamhet i Växjö ett sällskapsspektakel hållits å teatern, vilket rönte livlig upp- märksamhet från allmänhetens sida.
Be- hållningen härav jämte frivilliga.
bidrag uppgick till icke mindre än 600 kr., vilket belopp överlämnades till Röda korset.
w w m m i m w mm w I m i i i i i i i w mmmmii w H w w m i m i m m m w i m i i H e H AUG.
MAGNUSSON I H H H H H H mST0CRHOLB.I: Största lager och billigaste priser på H DRÄKTTYGER FÖR H H Begär prover!
H H VAREN i ylle, siden, linne &amp; bomull.
- Modeplanscher och prover gratis och franco.
My VAR- oeh SOMMARKATALOG nu u-fkemmen I: H H H H sändes på begäran gratis och franco.
EIODON S köpas oviiikorligen fördelairtigast hos Fabrikslagret RECORD 82 Qlmla Kungsholmabrogatan 8 % - BtoOkholm.
ilduokatfirman ÅRERBERG och SCHRfiDER tuntmakaregatan 7 (hörnet av Kungsg.)
StoCkhOh.
FAB¶IuERAlT och Aktenskapstvisker, Boskiiinatler r, Arvs- estamenten) samt juridiska Ovrip FERM EXPEDITION.
uppdrag.
MODEXAT ARVODE.
Malens Havsbads Restaurang vid kurorte - SBders ” English School9 ’ Tjikhovfsgatao ö. Allm.
Tel. W e r I AFFARSREGISTER 11 6236 Engelska lektfoner o. översättningar.
ANNIE 1.
SCOTT.
‘, m Frida Janssons) Resebrev f d n Norrland.
Zläaskinmarkning lE3 [%lsoirrinad Bntligen liar då förhållandena medgivit, UtfölW Väl UH att den långa tystnaden på rösträttsomr &amp; det kunoat brytas och arbetet inom förenin- ELIN W &amp; N S AfARXNING8ATELJ&amp;, erarna åter på .allvar tagas npp.
12 Lilla Vattugatan, hbmet av Brunkebergstorg Alim.
Tel. 11905.
De livaktiga norrlandsföreningarna kän- Riks Tel. Norr 811. de behov av att nu få samlas omkring den stora rösträttsfrågan, och det var på deras enträgna anhållan so111 jag kom hit upp ror att tala om Kvinnans uppgift i kristi- der.
Föredraget lämnade en kort framställ- äro i storartat urval representerade i det i da- ning av vad kvinnorna i vårt land och garna nyutkomna och af tusentals sömmerskors s&amp;rskilt i vår huvudstad hade sett sig nöd- samt damer som själfva SY i hemmet efterläng tade, berömda Dresdner sakade att företaga för åtgärder till nödens avhjälpande under den kria, som det förö- dande världskriget skapat även bland oss, &amp; h berörde därefter den insats som de hvilket är den basta rkdgivaren i allt som; br modern damgarderob.
Priset är som förut en- krigförandc ländernas kvinnor gjort för att dast 1 kr.
Aven rekommenderas BarnmodeaI- i mesta möjliga mån lindra de genom kri- bumet, pris 80 öre, samt Handarbetsalbumet, pris 1 kr.
Expedlcras pr post franc0 mot efter- get uppkommande oerhörda lidandena.
krav direkt M n Min färd har gått genom nordligaste Norrland och föredrag hava hållits i Ki- runa, Murjek, Haparanda, Neder Kalix, Bo- STOCKHOL % den, Luleå, Piteå och Umeå.
b e r allt möt- 13 Stora Badstngatan, NOR te9 jag av raket intresse.
Det märks att Till alla modeller kunna de berbmdn Favorit- mälelren rekvirerns.
&amp; $rättatanken under den 18nga tystnaden magnat och träder nu fram på ett mera klart och målmedvetet sätt än som förut varit fallet.
Huru innerligt känna vi e j alla i dessa tider, att vi behöva varandra och fosterlandet behöver oss.
Handlingar- na hava talat.
Kvinnorna hava av omstän- @ &amp; eternas makt kallats till verksamhet @ ‘ olika områden, där de genom sitt arbe- te, kraftigare än vad många ord kunnat tolka, visat sig vara vuxna de största upp- gifter.
Modigt, lugnt och beslutsamt hava de givit sina krafter och bringat de offer, som fosterlandet krävt av dem, men de for- dra att f å göra allt detta under ansvar, att bli ansedda som medborgare i sitt land och få de rättigheter, som följa därmed.
Ella Billilag.
Stilfulla Modeller Favorit-Modealbarnet, 1 f HEMBAGERI Maimhrgegatan 9 L.
Rekommenderar sina goda f r u k o n k middagar Och sup &amp; till ipoderata prider.
T. D774.
Vördsamt Ch.
6kogland.
Dbs, Syster Frideborgs S / ukskoterskebyrP Aven S ’ ukhem Kungatenng.
t2.1tr.
L t Vasa69 \ 48 Upplandsgatan 48 67) stermalmsgatan 26-Z?
(HemiyPrden).
Allm.
tel. a6002 Utför bestiiilningsr och repsrationer av alla sorter8 Karlbergwägen ö7 (hornet av Vikingagatan).
AUm.
Telefon Vasa 8880.
Beställningar &amp; linare och blusar.
och enklare kiådningar Ierr- och Damkläder till billiga priser.
Beställningar utföras även när tyg tillsläppes.
Foratkl&amp; @ arbeie garaWaa MAT Pensionat Malmgren Olovsgatan 8, 2 tr. aod och billig hel- och mUtidsinackordering p6 kor- are eller Ungre tid.
AUm.
Tel. 14266..
SkBnekFru.
Clektr.
Ljusbad, Massagebad, Varmbad, iialvbad V A R Grevturegaw Oclm 24 HUR ‘?
B RADFRAGNINGSESYRA Affärsförmedliugar, uthyrningar m m.
Juridiskt blträde l&amp;muas.
R.
T. iaeso.
Anna 116.
Rettig A.
T.
1 8 1 ~.
DAMERNAS speciella u psla sbok oumbärlig för alla äidrar, er- hhlles dä 1.b in&amp;ndes i pOSbUViBnhg tiii &amp;.
SVENSKA BOKEXPEDITIONEN 4 Södermalmstorg 4.
STOCKHOLM C. Ailm.
Tel. 1647 Damhattar) reasas, tvättas.
Tagel- och Bät.
hattar SYS om efter nyaste nodeller.
Panamahattar tvättss omsorgsfullt.
Kom i tid.
HATTFABBiKEN IUara östra Kyrkogata 6, l tr. STOCKHOLM Blusbasaren pgSVEA ’ p &amp;!
ti.
(Hiss.)
- BEKOll61YIENDEBAS.
A t 28672.
Ivar Grönqvist HER % DUSKRADDEBI SHAMSK.
Damgarderoben I - Bada = Uppsala brev.
” 1914 års ideer ”, -- för att begagna ett nyligen i riksdagen fällt uttryck, till dem höra, vad F. K.
P.
R. beträi !ar, bl.
a. varje vecka återkommande arbetsaftnar - h a fortlevat även under första hälften av 1915.
Kvinnliga studentföreningen har välvilligt upplåtit H t oss sitt trevliga hem, - lokal är för tarvligt ord - i Folkskolans nybygg- nad.
Hemtrevnadskänslan där har kommit oss att längta mer än någonsin efter en egen bostad, - ack, när skola vi komma därhän!
Bernard Shaw säger i ” Socialism för mil- jonärer ” att intet är värdigare föremål för en donators sparade slantar än ett välskött, dugligt reformsällskap, som sätter tankar i rörelse.
Motsvarar icke F. K.
P.
R. på ett utmärkt sätt betingelserna?
Lärarelönenämndens förslag har varit föremål för tvänne aftnars diskussion.
En kväll hade vi glädjen höra fru O. Hertz- om man-Ericsons gripande ’ föredrag t ” Fredstankens seger ”.
Fru H-E.
gav oss också prov på sin verkligt betydande, dra- matiska uppläsningskonst i den långa dia- logen mellan niajorskan och Gösta Berling nr andra kapitlet av Gösta Berlings saga.
Till ett offentligt möte i äktenskapslag- stiftningsfrågan inbjöd F. K.
P.
R. kvin- nor i Uppsala med omnejd.
K. F. U.
M:s stora sal blev till trängsel fylld.
Anföran- den höllos av flera av våra kvinnliga ju- rister och enhälligt antogs en resolution av föl jande lydelse: ” Kvinnor i Uppsala, till ett antal av 500, samlade för att diskutera förslaget till lag angående aktenskaju ‘ ingående och upplös- ning, uttala sin erkänsla för det gedigna arbete, sQm nedlagts pdi detta.
förslag och den goda vilja däri Adagal-igts att första och tillgodose kvinnornas särskilda syn- punkter w h krav.
Dock anser mötet, a t t den humana och sedligt riktiga grundtanke, som f8tt sitt uttryck i nu gällande rättsregler om 8. k.
Beställningar A t8rtor ocb Namnsdagskaltor emottaggas.
Allm.
Telefon 2981.
ALLM, TEL. 28726 A,- % Dresdnier-Exiieditionen f - 14 Kohendörsgatan 14 - Bax-nmorekan K a r i n Kindvall Bosiagspatan to, Stockholm.
Emotta+pr patienter i sitt hem.
Trevliga enskiloa rum med elektr.
ljus.
God omsorgsfull värd.
tikstel.
Vasa 464.
Nlm.
Tel. 22446.
~AGOBSONS V Ä ~ K Ä N D A @ TAPISSERI-AFPAR 0 24 B Grefturegatan, vid Tattersall.
10 % RABATT - I VAROR - FRITT VAL.
~ ......................................... * ... * ....... ‘ ~ Juridiska Inliasso- E iid~okatbjrån i: Mästersamuelsg.
Si ’, Stockholm.
Wektivaste: i inkasseringsbyxB.
RMegängar soliditebiipplys- ningar, boutredningar skilsmlisso; och allsjuridiska i uppdrag.
Billigt o. punktligt R t.
1106 A t. Br.
3516.
W DAAXER!
S E N E X P T!
FN Ostman-KaldBn öppnar den 1:stu Sept.
i sitt hem Frejg.
21 III tr. tiilklippnlngs- och avprov- tlngsbyrB för allt vad till barn- och damkläder hörer.
För damer som vilja ’ sy sina kläder själva eller som invända sig av hemsömmerskor bör byräu bliva tiil verklig nytta.
B y r b är öppen sila äagar med undantag LV Lörd.
frän 10 i. m. tiil 8 e. m., dessutom Tisd.
och Fred.
mellan 7-9 e. m.
Vidare upplysningar pr Telefon Allm.
10131.
Värmlands Eda, bad- o. ‘ vattenkuranstalt med järnklilla.
Post- och järnvägsstation Charlottenberg Sdsong ‘ jr-2s,, 9 timmars resa fr8n Stockholm - direkt vagn - 8 timmar frän Gbteborg Ovanligt naturskönt, sunt och torrt luge Milsvida furuskogar I tidseiiligt bfldlius ieiveras utmtirkta bad s h o m nauheimer-, (med flytande kolsyra), gyttje-, tvfdmasaage- och tallbarrsbad Lokal ietluftsbehandling Fullsthdig kallvattenkuravdelning Utmkrkt bord, propra rum, biiiiga priser LBksTe) oktor B Moller, Sibpllegatan 53, Stockholm Prospekt och rumsbesSllutngar geuom Kamrerarekontoret, Rese-) yrän i Operahuset, A l l m b n s Tidningskontoret, Gustav Adolfs Torg, SF T F Modemagasinet Nyheter for Våren Parasoller, Paraplyer 100 Drottninggatan 100 REKOMMENDERAS.
Moderata priser.
i Allm.
Tel. 1.2395 Fiir resanae att beakta!
nu inkommet I LOTTEN L JUNCSTROM S Lööfs hotell ARVIKA rekommenderas PABAPLYMAGASIN FORLOVADE= Bmakfuil möblering.
Ingen mm skall sätta bo får försumma at Drottniaggatan 73 A. OB S.l#Ett; parti PARABOLLER sedan förra Bret bortslumpas till begkra skisser och fotografer fr&amp;n Hal tkr ants r enover ings-at elier halva priser.
Arvika.
Rikst.
241.
Obs.
Endast verkligt gamla pietetsfullt reitove rade mobler uti allmogestil och högre stilar, syn nerligen kmpi.
för Matrum, Vardagsrum, Hal lar, Villor.
Fina referenser och intyg frår belåtna k6pare pi begaran.
Louise Blomberg s TVAL- &amp; PARFYMHANDEL 59 Vesterlhggatan.39 REKOWMEHDERAS Allni.
Tel. 2817.
Kammar, Borstar, Svamp m. m. ofullkomnade iiktenskap i den nya lagstift ningen bör bevaras och därvid givas så dan form, att de olägenheter, som oveder s a l i g e n vidlåda de nuvarande bestämmel serna måtte i den nya lagen undvikas. ” E.
H.
- \ &amp; Käppar ELARA EXIPRESS~YRA (Innehavare: C.
A. Rydberg) Stora Vattugatan 11 o. &amp; än landsorten.
Transpor- OmbesörJer packningar o. flyttningar sävtll inom hrivuddaden som terar pianon, res- o. fraktgods.
Befordrar brev o. paket m. m. OmbesorJer t ’ örtallningU.
OBS.!
Fbrstklassig siukbdr och sjukstol.
OBS.!
Full garanti för anf ‘ örtrodda uppdrag.
Månghrig praktik.
Uan och pålitlig personal.
.2 9 % Telefoner till bosladen.
Riks Telefoner till byram.
Riks 66 67, Ailm 6.
Ctolfkscppor -- 1 Huddinge 87, Allm Huddinge 96.
Arvika Vagnfabrik, Arvika, Sveriees EItörSta fah- rik för tillverkning av alla sorters lyx- och arbetsikdon Utathllning: David Bugaresgata 1, Sthlm Priskurant pä begä- ran.
Rikst Arvika81.
Sthlm 4544.
Pipheter för våren i silke, ylle och bomull.
Malmö Trikåmagasin CECILIA AHLSTRUM Ribbel.
11 %.
Amiralsgatan 17 i Begar priskurant även B Kallageraxlar.
c _ BbaLhoim.
Imr Eri.slrrbmi Boktrycked A, B., 1915.
