# ID: svediakorp-per2589
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,172
# sentences: 905
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


RÖSTRATT FÖR KVINNOR Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans poiitiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
IV.
ARG.
N r 6.
STOCKHOLM, 15 M A R S 1915.
BÖSTRÄTT F Ö B IiYIlSiIPOB utkommer den 1 och 15 i var mhad.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan1 Redaktionstid: onsdag och lördag kl. ‘ / a3 -- l / a4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel, Norr 600..
Allm.
tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Pris för 1915 1 krona.
&amp; nummer 5öre.
För utlandet sker prenumeration antingen ge- nom posten eller genom inamdande av l kr.
75 öre i postanvisning till tidningene ex- pedition.
.
Bör ieke samhället, n ä r det gäller att skapa en värdig form för att bereda hjälp ät åldriga, i alla fall tillse, att även kvinnorna f å en effektiv hjälp?
Det bör härvidlag vara den inbördes hjälpsamheten, som skall vara den främsta synpunkten.
Eljest ä r det fara värt, att man här kommer att nedlägga ett frö till bitterhet och strid emellan könen, en strid, som är så pinsam Och så abnorm, därför att den ä r en strid mellan människor, som behöva varandras hjälp.
fdr att komma igenom livet.
KAROLINA WIDERSTROM.
i debatten om allmrin pensionsforshkring i Stockholms stndsfullmhktige.
” St af snyt t ila ” syn punkt er.
Höger om, vänster om marsch!
så ljuda kommandoropen i våra dagar, och den stora hopen lystrar och ord- nar sig i kolonner.
På fanorna, som föras i teten, avläses målet för vand- ringen, och ett och annat lösensord upprepas från man till man.
Målet tyckes märkvärdigt nog ofta vara ge- mensamt, fastän de båda kolonnerna röra sig i käpprakt olika riktningar.
Vill man ha närmare besked av någon i skaran, skall man finna, att han ofta ej vet, varför eller vart han marsche- rar, han vet endast, att hsn följt med, när kommandot ljudit i hans öra; inte resonera, bara marschera.
Under sådana förhållanden ä r det kvinnornas politiska uppvaknande skett och sker.
” Till vilket parti skola de sluta sig? ” fråga partipolitikerna i kortsynt ängslan för ändring i parti- förhållandena.
- ” Vilket tillskott av kraft, insikt, förmåga skola de tillföra staten? ” frågar ett fåtal framsynta po- litici.
Och visst är, att många blickar med spänt intresse följa kvinnorna och iaktta, hur de nya krafterna verka in- om de snäva gränser, som hittills bli- vit utmätta åt dem.
Skola de få se kvinnorna dela upp sig som själlösa rekryter i vänstertrupp och höger- trupp och utgöra ett kvantitativt till- skott allenast?
Eller skall deras upp- marsch ha större betydelse, skänka staten nya väl behövliga värden?
Vil- ka lärdomar hava kvinnorna hämtat ur gågna sekler av ofrihet och för- tryck, vilka lärdomar hämta de av de stormar, som nu rasa runtom dem?
Har man icke rätt att vänta, att de skda se på företeelserna med öppna ögon, så som den ser, som ej fått sin blick fördunklad av fördomar och par- tilidelser, och att de framför allt ej skola förlita sig på den manliga erfa- renheten, som tusenårig tradition gjort dem blott alltför benägna att över- skatta.
Underskattad, tillbakaträngd finnes hos dem själva en erfarenhet, som ä r värd att ta vara på.
Det gene- rella underskattandet av kvinnors er- farenhet och omdöme ä r lika orättvist som det allmänna överskattandet av männens.
Ger ej utsikten från åskå- dareplats en bättre överblick över handlingen i sin helhet än den utsikt, som de agerande själva ha på scenen, där särskilt den, som ä r försjunken i beundran över sina egna prestationer, har svårt att uppfatta det som sker runt omkring.
Det är på åskådare- bänken männen hittills placerat kvin- norna, och det är från den platsen des- sa borde ha gjort de erfarenheter, som nu kunde komma såväl dem själva som statslivet tili godo.
Kvinnorna måste ha ögonen öppna för faran att bli tomma efterapare av männens politiska fasoner, att bli pa- pegojor, som själlöst efterpladdra av männen inlärda politiska glosor, att re- dan innan de blivit politiskt likställda med männen låta sig påverkas av man- liga synpunkter och partifanatism än- da därhän att de till och med motarbeta sin egen rösträtt och andra för kvin- norna själva och för samhället nödiga reformer.
Detta ä r ett förräderi inte bara mot deras eget kön utan mot det bästa och sundaste i deras egen natur.
Aldrig någonsin har stat och sam- hälle haft större behov av kvinnan än just nu, men ej av kvinnan som är mannens lyckade eller rättare sagt misslyckade kopia.
Samhället har in- tet behov av kvinnan som förhärligar makten och våldet, ej heller av kvin- nan som liknöjt ser likars rätt trampas under fötterna, som ödmjukt kysser den starkares hand, när han svänger gisslet över henne och hennes med- systrar.
Vi behöva i statslivet moderskäns- lans instinkt att allt liv ä r heligt, att det svaga ohh värnlösa behöver mera vård och ömhet än det starka som kan skydda sig självt.
Samhället behöver i:.
u En utomstående kan måhända tro att de engelska rösträttskvinnorna genom sitt aktiva hjälparbete och sin i stor skala organiserade sjukvård, för ögon- blicket skjutit den stora fråga, på vil- ken de hittills ägnat sin tid och sina krafter, i bakgrunden.
Men så är inga- lunda förhållandet.
Ensamt en flyktig blick på den engelska rösträttspressen ger med all tydlighet vid handen, att den kvinnliga rösträttsfrågan, Hngt ifrån att vara ett sekundärt intresse, alltjämt intar sin plats i förgrunden, alltjämt betraktas som medlet att i en framtid lösa de svårigheter och kon- flikter, vilkas tyngd pressar de flesta europeiska folk.
En vädjan tji1 allmänheten i Votes for Women, en notis i The Vote och mrs Fawcetts, mrs Aclands och miss Ashtons agitationstal, refererade i The Common Cause, yisa oss att entusias- men för den kvinnliga rösträttsfrågan inte bara ä r en glöd under askan, utan en klart brinnande eld som lyser och värmer under tider av mörker och de- pression, samlande kvinnorna kring det framtidsmål, som skall hjälpa dem att uthärda det nuvarandes fasor.
Det nödhjälpsarbete, som de engelska kvinnorna igångsatt, och som i d e y a den kvinnliga rättskänslan som ej bli- vit avtrubbad genom maktutövning.
Det behöver den moraliska styrkan, som nu mera än någonsin tycks stå i omvänd proportion till den fysiska.
Det behöver det mod som tvingar en person att stå upp mot egna partikam- rater och säga: ” ni handlar orätt ”, när deras handlingar såra hans rättsbe- grepp.
Det ä r av vikt, att kvinnorna i tid väckas till insikt om sin verkliga uppgift inom stat och kommun.
Den ä r icke att tillföra det eller det partiet en ökning i numerären, utan att till- föra samhället ett kvalitativt tillskott.
Men detta kan endast ske om kvinnor- na, oförvillade av yttre locktoner, ver- ka i samklang med det djupaste och bästa som naturen nedlagt hos dem.
E. W-t.
Bergman- flste~bsrgsiia samhällslrirserna.
Den kurs i samhällslära, varmed ar- betet började i år, var förlagd till Sö- dermanlands län, där den pågått från 16 januari-16 februari.
Under denna tid hava 14 platser besökts och 48 före- läsningar hållits för ett åhörarantal av sammanlagt 2,473 personer.
Den 2 mars började en ny kurs i Jämtlands län.
.....
.
Annonsera i R ö s Erätt för K v i n n o r.
% 3 % 1 /.
” .. ...................
....................
............... ........ ..... ............. .......... .... .............
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
....... ................... ...... ................... ........... ....: g..
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
mgms~~.
.
.a.
.g~~~rn~~.,.
Rösträttsfalan bäres högt, stund riktar hela Europas blickar på dem, ä r också det kraftigaste bevis för att de en gång i framtiden inte komma att bära sia rösträtt som en tom deko- ration, utan som ett medel till en allt större insats i det kommunala och PO- litiska arbetet.
Englands olika kvinnliga rösträtts- föreningar uppmana också sina med- lemmar att genom ett kraftigt agita- tionsarbete visa att de alltjämt bära rösträttens fana högt och att genom talrika möten, vilka i parentes sagt blivit till trängsel fyllda, fortfarande framhålla den kvinnliga rösträttens be- tydelse som en viktig faktor i arbetet för frihet, rättfärdighet och jämlikhet.
Centralstyrelsen för The National Union of Women ’ s Suffrage Societies hade sitt årsmöte den 5, 6 och 7:de fe- bruari med ett offentligt möte i Kings- way Hall på aftonen fredagen den 5, under mrs Fawcetts ordförandeskap.
Talare vor0 madame Maria Verone, miss Ashton, mrs Acland, mrs Rack- ham och d:r Elsie Inglis.
Flera resolu- tioner antogos, bland vilka märktes en kraftig protest mot kriget, samt ett ut- talande om att mötet ansåg genomfö- randet av den kvinnliga rösträtten vara ett medel att intellektuellt och mora- liskt höja hela kvinnokönet samt en viktig faktor för att befästa en varak- tig världsfred.
Vid ett möte, som anordnades av The Women ’ s Freedom Leagne antogs med acklamation följande resolution: ” Verkställande Utskottet för The Wo- men ’ s Freedom League känner det som en tvingande nödvändighet att i kvin- norörelsens och landets intresse i nu- varande tidsläge framhålla betydelsen av kvinnorösträtten, såväl för den all- männa opinionen som för statsstyrel- sen, och vädjar därför till alla förenin- gens medlemmar att alltid agitera för saken och kraftigt tillbakavisa varje påstående, att rösträttsrörelsen skulle ha fått träda i bakgrunden.
Att svika saken därför att tiderna blivit svåra och tillspetsade, vore liktydigt med det lägsta förräderi. ” Även the Church League for Wo- men ’ s Suffrage bedriver ett energiskt arbete och överallt i England svajar rösträttens fana högt, vittnande om den tro på ideella framtidsmål, som al- drig får slockna i människornas sin- nen om man över de mörka djupen skall kunna spänna bryggan till ett ljusare och bättre framtidsrike.
Deras kamp för frihet och ljus är ett beröm åt dem själva, en maning åt oss.
G.
H.
E,.
.
.
.
.
.
I m.
m a.
.
, ~.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Annonspris 10 öre efter texten, 12 öre å textsida pr mm.-höjd, spaltbredd 65 mm.
Marginalannons samt annons &amp; bestämd plats 20 öre pr mm.
Arsannonser 20 rabatt, halvårs 10 rabatt, kvartals 5 rabatt.
För annons till införing 1 eller 2 gånger torde likvid medfölja ordern.
Annons bör vara insänd senast 5 dagar före tidningens utgiv- ningsdatum till Rösträtt för Kvinnors expedition, Lästmakaregcttsn ’ 6, Stockholm.
För annonsavdelningen: Rikstel.
456, Allm.
tel. 456, mellan 9 f. m. och 7 e. m. i.
.
,.
.
* * a.
.
I 9.
9.
9 i 9.
ROSTRi %TT FOB KYIoINOB 2 LAGERSON @ SKOmAGASiN Jakobsgatan 18 - Fredsqntan 8 Kvinnornas växande kommunala intresse.
Några siffror från Stockholm.
Sveriges kvinnor vor0 de första bland nordens kvinnor, som erhöll0 kommunal rösträtt, och denna rättig- het skänktes dem redan så tidigt som 1862.
Mer än femtio år ha förflutit sedan dess, och man kunde därför tro, att deltagandet skulle ha hunnit att bli synnerligen livligt.
Så ä r dock inga- lunda fallet, ehuru en stor ändring till det bättre inträtt under de sista åren.
Så länge kvinnor icke vor0 valbara, var deras intresse för deltagandet i va- len ytterst ringa.
Sålunda röstade i Stockholm 1901 a v 6,843 röstberättigade kvinnor endast 147 eller 2,l procent, och dock var detta ändå en hårsmån bättre ä n 1900, då endast 1,s procent röstade.
Men redan 1903 äro siffrorna bättre, och detta får tillskrivas det arbete, som den nybildade rösträttsföreningen utfört.
Detta år röstade 972 av de 9,559 röstbe- rättigade kvinnorna, vilket gör 10,l procent.
A r 1909 visar en ännu bättre siffra, nämligen 13,86 procent, men först i och med 191.0, sedan kvinnorna fått utsträckt kommunal rösträtt och blivit valbara till stadsfullmäktige, samt röstskalan sänkts från 100- till 40-gra- dig och lämnat möjlighet för de lägre röstetalen att göra sig gällande, visar kvinnornas deltagande en större livak- tighet.
1910 röstade 28,7 procent, 1911 27,2 procent, 1912 32,9 procent och 1913 39,7 procent, den högsta siffra, som hit- tills uppnåtts.
Och dock är den vä- sentligt lägre än männens, som detta år uppgick till 57 procent.
Men propor- tionsvis är kvinnornas röstmassa stör- re ä n männens, därigenom att 90 pro- cent av dem lyckats bevara sin rösträtt mot männens 66 procent.
De effektivt röstberättigade kvinnornas antal upp- gick år 1913 till 25,718, därav 18,111 ogif- ta, 4,411 gifta och 3,196 änkor eller från- skilda.
Ett faktum, som förtjänar att - påpekas, ä r att kvinnors deltagande i valen stiger i prpportion med rösteta- len och närmar sig männens ju längre UPP man kommer.
i förmögenhetsgra- derna.
Deltagandet ä r livligast bland änkorna - 51,7 procent - därnäst kom- ma de gifta med 40 procent och sist de ogifta med 36 procent.
Det vore önskvärt att kvinnorna i allt större utsträckning begagnade sig av sin kommunala rösträtt och sökte att genom livligt deltagande motväga vad som fattas dem i röstetal.
Kommunalt röstberättiiale kvinnor i Stockholm ' försumma icke att deltaga i det före- stående stadsfuiimäktigvalet!
Kom ihåg att utghgen av detta val in- verkar pA höstens Första kammmai och att det är på Första kammarens sammansättning, som lösningen av kvinnornas rösträttsfrtlga är beroende.
Stadsfullmäktigvalet är i själva ver- ket ett indirekt val tiii Första k -- maren och de kommunalt röstberät- tigade kvinnorha ha rätt att vara med att utse de män och kvinnor, som biida Första kammarens väijarekår.
Akta makar!
Försumma icke inberdes testamente!
Uppsättes för Kr.
6: -.
Räd och upplysningar 5.
2: - ä JOH.
&amp; SON CARLOS ADVOgATBYRA Ad.
Redr.
Kyrkogata 10.
Telefoner, Exam.
jurister.
En insats i samhällsarbetet, Maria Aspman 60 Br.
" Femtio år - denna friska, hurtiga människa, ständigt verksam, ständigt i färd med att sätta i gång eller hålla gående det eller det pedagogiska för- söket, det eller det allmännyttiga före- tagetl Är det verkligen möjligt, att Maria Aspman redan är femtio år9 " Så har det undrats på många håll i dessa dagar.
Nu är det j u överhuvud ett misstag, att femtio år skulle vara en hög ålder; en frisk människa har att därefter vänta sig många år av arbetskraft och arbete.
Men ett halvt sekel är dock en imponerande tidslängd och innan hal- va seklet är uppnått, pläga människor ha utfört det väsentliga av sitt livs- verk.
Somliga stå emellertid uppen- barligen- mitt uti det; till dessa hör Maria Aspman.
Hennes senaste upp- slag i allmänt gagnelig riktning, fram- kallat av de säregna förhållanden un- der vilka vi leva sedan mer än 7 må- nader, är Kvinnornas uppbåds livsme- delsdepå.
Inrättad helt provisorisk, med billiga och enkla anordningar i en 1okal.som förhyrts i Klara gamla skolhus, har depåen tjänat det dubbla syftet att å ena sidan förse dem som med sin anvisningssedel i hand komma dit från någon hjälpbyrå med reella varor samt råd angående bästa val av dylika, å andra sidan låta hjälpbyråer- nas understöd, där det gives i form av matvaror, bli ekonomiskt så väl ut- nyttjat som möjligt.
Vid depåen hål- las dessutom en gång i veckan demon: strationer i tillagning av välsmakande och billiga maträtter.
Dessa demon- strationer äro så att säga en utlöpare av en verksamhet, som även den har fröken A. till initiativtagare, nämligen " Matlagningskurserna för husmödrar ".
Dessa, som anordnas av en kommitt4 tillsatt av skolkökslärari,nnornas före- ning, betinga, tack vare till en början frivilliga gåvor och sedermera bidrag av stadsfullmäktige samt skolkökens i folkskolorna gratis upplåtande för än- damålet, mycket låga avgifter av del- tagarna; för obemedlade anordnas de gratis och en del mycket fattiga delta- gare få ta med sig hem till sig och de sina den mat de laga på kursen.
Vidare har fröken A. tagit initiativ till åstadkommande av barnavårdsun- dervisning i vårt land.
Hon upptäckte.
att för fattiga små barn, vilkas mödrar behövde gå ifrån dem på arbete, va1 det ganska bra sörjt genom barnkrub- bor eller dylikt - så snart nämligen som barnen vor0 över 2 år gamla: men för dylika barn under 2 år fanns in.
genting alls: hon fann vidare av sta.
tistiken att spädbarnsdödligheten var alldeles orimligt hög; man måste där- för också göra något för att de blivan- de mödrarna skulle bibringas bättre insikter och färdighet i spädbarns- vård.
Det befanns att Fredrika-Bre- mer-förbundet var mycket villigt ati bringa dessa frågor under debatt och ~å ett dess samkväm utvecklade frö- ken A. sina tankar och framlade t. o m. en detaljerad plan över det sätt p å vilket hon tänkt sia att på en gång bå- da syftena - behövande småbarne vård och unga flickors utbildning j denna vård - skulle vinnas.
Planerna sattes i verket av " Sällskapet Barna.
vård ", " Föreningen Barnavårdsskolan " m.
€ och i. exemplet har vunnit efter- följd även i landsorten.
I en kommitte, som Stockholms folk- skoledirektion i jan.
1912 tillsatte för verkställande av utredning rörande anordning av undervisning åt unga kvinnor i hushållsgöromål, var fröken A. adjungerad ledamot och en synner- lisen verksam sidan.
Fröken Aspman är ordinarie lärarin.
na vid Stockholms folkskolor och har alltsedan början av sin verksamhet I a l m.
Telefon 201 68 - haft densamma förlagd till Klara; lessutom ger hon lektioner i Ahlinska 3kolan, Högre folkskolan för flickor samt Statens skolköksseminarium.
Ut- sxaminerad från Högre lärarinnesemi- nariet 1886, har hon sedan vidare utbil- dat sig i sitt huvudfack, biologi, genom studier vid Stockholms högskola, vid Kristinebergs zoologiska station samt genom trägna självstudier i natur och litteratur.
Men det är e j blott sitt eget vetande fröken A. under årens lopp fullkomnat, hon har även arbetat fram och mer och mer fullkomnat sitt eget säregna sätt att göra detta vetande fruktbart för undervisningen.
Hennes skolverksam- het har infallit under ett skede, då man småningom arbetat sig ut ur det un- derliga sättet att låta barnen ur böcker hämta sin kunskap om naturföremål och företeelser.
Men att låta dem gå till naturen själv - allt ifrån första början och sedan hela vägen igenom - och hämta denna kunskan.
är ingalun- da för läraren så enkelt adt göra, som det kanske kan låta, det kräver tvärt- om sin särskilda metodik och förutsät- ter framförallt hos läraren själv för- trogenhet med naturen.
Om fröken A:s betydande inlägg för skapandet av en sådan metodik får man en föreställ- ning, då man läser hennes uppsatser (de flesta publicerade i pedagogiska tidskrifter), och om hennes betydelse som praktisk pedagog får man en in- blick, om man åhör en av hennes bio- logilektioner, där eleverna konsekvent föranledas att iakttaga med så många sinnen som möjligt och att även ta handens verksamhet till hjälp.
En del av den materiell fröken A. använder vid sin undervisning finns samlad uti de s. k. Aspmanska skåpen (pris på S:t Louisutställningen 1904).
Vidare har hon framställt materiell för växtfysio- logiska försök och gör på lediga stun- der nya tillökningar.
Med fröken A:s uppskattning av folkbildningens betydelse och med det stora intresse hon hyser för den kår hon tillhör, är det blott helt naturligt, att man finner henne vara en a v de verksamma krafterna - bl.
a. som le- damot av Pedagogiska lärokursernas styrelse - €ör anordnandet av fort- bildningskurser för lärare.
När Stock- holms folkskola (med början 1908) en- samt för sin egen lärarkår med under- stöd från stadsfullmäktige anordnade kurser och föreläsningar först i hälso- lära (omfattande kemi, fysik, anatomi, fysiologi, hygien och alkohologi) och sedan i hembygdskunskap, så var det egentligen i fröken A:s hand som sko- lornas chef lade det praktiska bestyret med dessa kurser, det vill säga för- handlingar med föreläsare, fördelning av kursdeltagare, iordningställande, med eller utan biträde, a v de olika hjälpmedel som behövas, såsom skiop- tikon, mikroskop, preparat m. m., med ett ord allt övervakande av såväl det stora hela som alla dess olika detaljer, som gör att allt går sin gilla gång, som fordrar ständig omtanke, men vars be- tydelse de med saken ej förtrogna sä- kert icke ana.
Fr. A. är även ledamot av styrelsen för pedagogiska sällskapet.
Hennes klara, sakliga inlägg i debatter såväl inom detta sällskap som vid offentliga möten, äro väl kända.
- Uti slrolmuse- ata styrelse är hon ock medlem.
- Le- damot av styrelsen för Sunnerdahls hemskolor på landet alltsedan institu- tionens stiftande nedlägger hon även här ett betydande arbete och stort in- tresse.
Till fröken A:s personliga karaktäri- stik kan läggas, att hon är hjälpsam och uppoffrande som få, aldrig skyen- de möda då hennes hjälp påkallas, all- tid ställande sig själv i skuggan.
Måtte hennes verksamhetstid räcka länge!
Rarolina Widsrström.
68 VASTEBL&amp;QQi$TICy w, STOCKHOLM.
............. N:R 6 u I.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
i Västerleinggatan 5 (f. d. Barnängens lokal).
1 ASTRID SODERQUJST: i 1 Kiass Damskrädderi.
Wtid väisorterat lager i fördelaktiga prislägen.
specialit6: J.
A. WETTEBGRENS FABIUKATEB.
Rösträttskalendern.
Då årets Centralstyrelsemöte åt Gö- teborgs F. E.
P.
R. uppdrog att söka realisera den gamla planen om utgi- vande av en rösträttskalender, visste det, vad det gjorde.
Förarbetet är re- dan hunnet så långt, att föreningen kunnat till F. K.
P.
R. landet runt ut- sända ett cirkulär med uppmaning att väcka intresse fök kalenderns sprid- ning.
För beräknande av upplagans storlek är det naturligtvis av vikt att styrelsen på förhand erhåller uppgift om det ungefärliga antal exemplar, varje förening anser sig kunna om- sätta och uppmanas föreningar och en- skilda medlemmar att före mars må- nads utgång till sekreteraren i Göte- borgs F. K.
P.
R. fröken Hildur Uijer, adress Göteborg 1, insända uppgift här- om.
Ingen rekommendation från vår si- da, vore den ä n så vältalig, kan bättre än Göteborgsföreningens eget cirkulär visa nödvändigheten av att alla F. K.
P.
R. och alla enskilda föreningsmed- lemmar stödja detta företag, som ju är allas gemensamma sak och vars av- kastning skall komma alla till godo.
Och så lämna vi ordet till Göteborgs- föreningen: Centralstyrelsens beslut att till GÖ- teborgs F. K.
P.
R. överlåta utgivnin- gen av en " rösträttskalender " - för år 1916, har av denna förening omfattats med stort intresse, men innan uppgö- relse med boktryckare äger rum, måste man ha viss garanti för att företaget bär sig genom tillräcklig subskription.
Man måste om möjligt söka ordna så, att ett överskott uppstår - ett över- skott, som skulle komma alla våra F. K.
P.
R. till godo, därigenom att det tillfölle resetalarefonden.
Kalenderns format blir 1 2 x 8 cm.
- alltså praktiskt och tilltalande - ut- styrseln enkel men prydlig och inne- hållet skulle utgöras av dels agitations- artiklar, dels en annotationsbok för årets alla dagar.
Blyertspenna med- följer varje exemplar.
Det beror nu på oss själva om före- taget skall kunna realiseras på det sätt som här antytts.
Den lilla boken kom- mer helt säkert att kunna försvara sin plats på varje kvinnas skrivbord - även om denna ännu icke är rösträtts- vän - och lämpar sig följaktligen ut- märkt som gåva, särskilt till julen.
Priset - en krona - bör j u e j avskräc- ka; här har en förening i utsikt att snart nog utfå sin " andel i vinsten " i form av föredrag, och vad vi offra för vår rösträttsfråga är för övrigt alltid räntebärande.
Föreställningen om att utgifter av detta slag höra till de onö- diga, böra v i med all makt söka jäva.
__ -- Om behovet av resetalare finnes en- dast en mening - låt det bli en heders- sak för oss att öka fonden!
Gynna Rösträtt för Kvinnors annonsörer! '
En var bör gynna KAFEET &amp; KONDITORIET, St Eriksg.
30 samt CENTRALKAFEET, Vasagatan OBS!
Goda varor Rikstelefon 144 68.
10 - biiiina nriser!
fort och biiiid.
N:R 6 - ' R~) STBATT F ~ KVINNOR B V&amp;rnplikt, krig och kvinnoröstr2Ltt.
Det uppstår som bekant ofta inom politiska och sociala stridsområden vissa stundom rätt fyndiga, epigram- matiskt tillspetsade ordsammanställ- ningar, a v vilka man i tidningspole- mik, vid föredrag och diskussione1 med förkärlek använder sig, och som slutligen, tillräckligt ofta och tillräck- ligt kraftigt upprepade, ingå i det all- männa medvetandet med något a v et1 axioms självklarhet.
Och så h a vj " slagordei " färdigt.
På alldeles sam- ma sätt kunna vissa begrepp, i själva verket a v den mest skiftande, svårde- finierbara art, genom att sammanhål- las med vissa andra, till synes jämför- liga begrepp, komma i en aildeles sär- skild, därför avsedd belysning och bringas till en enkelhet och allmängil- tighet, som av den mindre tankediscip- linerade hälsas med synnerlig tillfreds- ställelse.
Även rörelsen för kvinnans politiska rösträtt h a r icke gått fri från dylika lättfattliga, bekväma och bestickande " slag " - begrepp, vilka med framgång låta sig användas i polemik med mot- ståndare och oftast bliva mottagna med ett gillande sorl inom de egna leden.
Det är närmast två a v dessa snart sagt axiomatiska begrepp, som kommit mig att i ämnet taga till orda.
Det ena är sammanställningen mannens värnplikt = kvinnans barnafödande.
I den kvinnliga rösträttsrörelsens första ske- de, då motståndarnas argument nya och fraicha ännu lågo färdiga att blott låta sig upplockas från marken, spe- lade man ofta u t mannens värnplikt som trumf mot kvinnans ohemula rösträttskrav.
Det dröjde icke länge innan man på kvinnohåll som kom- pensation hade uppfunnit - moder- skapet!
Det fanns väl icke - och finns väl icke än - det hem d ä r rösträtts- frågan debatteras och värnplikten överlägset föres fram och lägges i våg- skålen, d ä r icke våra försvarare helt stillsamt och med fullkomligt l u g n för effekten svara: - " Nå, men moderska- pet då, det är väl en värnplikt så god som någon! "
Antagonisten tiger då vanligen, böjd som han ofta är som man att snarare över- än underskatta moderskapets mödor och bekymmer.
Sammanställningen klingar bra, den h a r använts otaliga gånger i föredrag och artiklar och h a r väl i detta nu en helgd, som det kanske är förenat med en viss risk a t t söka rubba.
Och dock - vad h a dessa två saker med varan- dra a t t göra?
Vad h a r denna mycket gamla naturföreteelse, som kallas fram- alstrandet av nytt liv gemensamt med den helt modärna institutionen mannens värnplikt?
Mindre än intet, synes det mig.
Jämförelsen är i själ- va verket skev och gör den som för länge stirrar på densamma skev i ögo- nen.
Hävdar man den uppfattningen att det är kvinnans plikt mot staten att föda barn, ställer sig saken något annorlunda, ehuru även h ä r konse- kvenserna av de båda sammanställda företeelserna mynna ut i det orimliga.
J a g är emellertid kättersk nog att an- se, att man e j h a r rätt a t t lägga vare sig plikt- eller rättssynpunkter på en naturföreteelse, även om den vore av högsta och mest betydelsefulla art. Sta- ten kan teoretiskt lägga vilka plikt- eller rättssynpunkter den vill på dessa saker, individen kommer aldrig att gö- ra det.
Om nu moderskapet verkligen behövde tagas till som motvikt till värnplikt såsom meriterande för poli- tisk rösträtt, skulle man någorlunda kunna förstå saken, ehuru icke gilla den!
Men så är j u ingalunda fallet.
I. intet land ställas de båda begreppen värnplikt och politisk rösträtt i någon sorts relation till varandra.
Motsatsen vore absurd.
Så komma vi till den andra av de till dogmer upphöjda trossatser - de äro säkerligen än flera - som på se- naste tiden med framgång lancerats.
Man har mycket talat om " detta av män beslutade och a v män förda krid ', som ett det allra kraftigaste och Motboken.
Brev från Tyskland.
mest oemotståndliga bevis för rättmä- tigheten a v kvinnornas rösträttskrav.
Det vill med andra ord säga: kvinnor- n a ha, utan allt direkt inflytande i par- lamenten som de äro, icke kunnat hin- dra kriget, som nu rasar runt omkring oss, att utbryta, och som de icke såsom soldater kämpa i de stridandes leder h a de heller intet med själva dödandet a t t göra - både iscensättningen och utförandet a v detta ohyggliga skåde- spel är mannens verk.
De äro emeller- tid nog storsinnade att e j sitta i kakel- ugnsvrån med armarna i kors som sysslolösa åskådare, de träda fram och söka bota revorna varhelst de visa sig, arbeta på att ställa tillrätta där det hotar att brista sönder och hela de sår som slagits.
Men de äro egentligen krigets olyckligaste, mest maktlösa of- fer, som oförskylt få lida för vad de icke själva utan andra ställt till.
Så ungefär förefaller tankegången i vissa kvinnosakskretsar.
Verkligheten h a r emellertid visat vil- ken förfärande ömklig roll de folkval- da församlingarna h a spelat, n ä r det gällt att förekomma kriget.
Folken vilja e j kriget, de regerande säga sig e j heller vilja kriget - och ändå blev det krig!
Skulle kvinnans rösträtt och valbarhet varit i stånd a t t förhindra det?
Skola de i framtiden kunna göra det?
Därpå må det vara tillåtet att tvivla.
Och att v i av fysiska skäl e j lämpa oss för soldatyrket och således ej själva behöva lägga hand vid " mör- daiidet ", är åtminstone ingenting att yvas över.
Kriget beskär lidande i rikt mått åt alla det lands inbyggare, i vilket det föres, åt männen på slag- fälten och lasaretten, å t kvinnor och barn i skövlade hem med nöd och um- bäranden för ögonen.
Att mäta djupet och bitterheten av dessa lidanden för a t t jämföra dem med varandra torde vara något a v det vanskligaste man kan företaga sig.
Kvinnorna ha igen rätt att känna sig särskilt förfördelade över att det skiftas blodiga hugg ute i världen.
Det är j u dock så, a t t de livsvärden, för vilka vart och ett a v de Nya fnmgiiniar i förenta Staterna.
Till L.
K.
P.
R:s ordförande har med an- För första gången i den amerikanska ledning av den av Centralstyrelsemötet ut- rända internationella hälsningen ytterliga- kvinnorösträttsrörelsens.
historia h a r Vid de instundande stadsfullmäktig- re följande tacksamhetsskrivelse ingått: nu en av sydstaterna, konservatismens Hjälpbgråernas vittnesbörd.
valen i Stockholm ä r det ett namn, som det särskilt bör vara av vikt för kvinnorna att komma ihåg.
Det är icke meningen att i Rösträtt för Kvin- nors spalter driva partipolitik, och det ä r icke i hans egenskap a v frisinnad kandidat vi vilja särskilt anbefalla d:r Bratt i kvinnornas åtanke.
Det är här- vidlag hans storartade arbete i nykter- hetens tjänst, som är a v betydelse.
Vad detta innebär, visas kanske ingenstä- des bättre än på hjälpbyråerna, d ä r arbetarhustrurna gång på gång vittna om vilken välsignelse motboken varit för dem.
Den har j u i många fall, kan- ske de flesta, inskränkt mannens sprit- konsumtion till en bråkdel a v vad den förut varit, och en större del a v arbets-, förtjänsten h a r kommit hemmet till del.
Och i de fall, d ä r mannen sökt missbruka motboken, h a r den helt och hållet fråntagits honom.
Det är sär- skilt de mobiliserades hustrur, som vända sig till dessa byråer; de h a va- rit enstämmiga i att uttrycka sin be- låtenhet med motboken, och då man frågat dem, om de skulle vilja återgå till det förra tillståndet, h a r svaret all-.
tid blivit ett uppriktigt nej.
Det är alltså a v yttersta vikt för oss kvinnor, att d:r Bratt verkligen beva- ras åt stadsfullmäktige, så a t t det ar- bete han begynt också får fullföljas.
Vi veta nog a t t många brister kanske fortfarande vidlåda systemet, men vi äro också medvetna om a t t d:r Bratt besjälas a v ett brinnande nit och en al- drig svikande vilja att söka avhjälpa dessa.
Tillåt mig att till Eder i den tyska Landsföreningens för kvinnans politi- ska rösträtt namn uttrycka det hjärt- ligaste tack för Eder skrivelse a v ja- nuari och för de med oss lika strävan- de svenska kvinnornas däri uttryckta varma hälsningar och goda önsknin- gar, som vi på det hjärtligaste besva- ra.
Vi äro eniga med Eder, icke blott i chertygelsen om den stora betydelsen i dessa så fruktansvärt svåra tider av våra internationella förbindelser, utan också i v å r oförbehållsamma erkänsla och beundran för den internationella byrån och redaktionen av J u s Suffra- gii, vilka vi icke kunna vara nog tack- samma f ö r vad de under så oerhört svåra förhållanden göra, f ö r att i alla till alliansen anslutna länder upprätt- hålla den internationella andan.
Av vilken djup betydelse detta är för oss tllla och för v å r rörelse, kommer först 3fter kriget att i hela dess omfattning visa sig - och såsom vi hoppas att bära goda frukter.
Må den tiden snart komma!
Med kollegiala hälsningar Eder upp- riktigt tillgivna Marie Stritt, ordförande i tyska Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
säkraste .fäste, inträtt i kampanjstater- nas led.
Den 26 januari antog West- Virginias parlament utan föregående debatt och med överväldigande majori- tet - i senaten 28 röster mot 1, i un- derhuset 76 röster mot 8 - ett lagför- slag om politisk rösträtt för kvinnor.
För att slutgiltigt antagas måste det emellertid föreläggas valmännen, vil- ket kommer att ske genom folkomröst- ning 1916, och West-Virginias rösträtts- kvinnor bereda sig med tillförsikt på kampanjen i sin stat, som blivit den första murbräckan i sydstaternas hit- tillsvarande kompakta motstånd.
Blott tre dagar efter segern i West- Virginia vanns en ny sådan, denna gång i Tennessee, där förslaget nu anta- gits a v parlamentets bägge hus.
Enligt denna statsförfattning måste det emel- lertid först antagas a v ännu ett par- lament, innan det kan hänskjutas till valmännen, varför Tennessee ännu icke ä r färdigt att intaga platsen vid West- Virginias sida bland kampanjstaterna.
Dess omröstningssiffror ställde sig så- lunda: i senaten 26 röster mot 3, i un- derhuset 79 röster mot 14, och tillkän- nagivandet a v resultatet mottogs med applåder av hundratals kvinnor på åhörareläktarna.
3 Plpmer bortslumpas Fbr att ej behöva ligga inne med fär stort lager bortslumpar jag under c a 14 dagar hela mitt lager av äkta anf- kanskaplymer till nedansaende kon- kurrenslost billiga priser: Kvalitet I: Plym cm I h g crn.
bwd kr.
n:r 1 c a 84 11 1.80 m 2.
8 6 ~ 3.
8 9 4.
45.
K.
.
F &gt;.
D.
Sändas till landsor- ten ' pr efterkrav med rätt att återfå pen- ningarna om varan ej utfaller till belii- tenhet.
* 6.
6 6 ~ 7.
6 0 Kvalitet n8.40 n9.43 10 8 46 x 11 60 B 12 66 2.66 8.66 4.90 20 R - -.
22 13.75 24 18.60 extra flna: 16 7.76 21 18.06 22 16.60 21 18.90 28 20.- n i a l m a r, M ö l l e r, M a l m ö 25 (Immortör.)
stridande folken tro sig med all rätt kämpa, äro hela nationens.
För den som i likhet med mig anser kvinnans fulla medborgarrätt som en av de självklaraste saker i världen, är det beklämmande att gång på gång se argument framförda, om vilka det må- ste sägas, a t t de brista, i det väsentli- ga, hållbarheten.
Det blir en förvir- ring i uppfattningen av vad som är " manligt " och vad som är " kviunligt ", vilken till slut alldeles förvänder ens syn.
Kvinnorösträttens förkämpar be- höva icke gå u t på spaning efter hal- tande jämförelser och självgjorda, småförnumstiga utläggningar a v vad som händer och sker.
Bed motstån- darna ett ögonblick lyssna till de soci- ala missförhållandena, som skria runt omkring oss!
Bed dem se på nedpres- sade kvinnolöner, försvårade eller stängda befordringsmöjligheter, på å1- derdomspensionerkgen - där man för kvinnornas del uppfunnit en mindre procent att som pension utgå på de över hela linjen lika stora pensionsav- gifterna!
- på äktenskapslagstiftnin- gen, på reglementeringsfrågan, som hotar att slumra in!
Behöva v i icke rösträtt9 J o förvisso.
Låt oss taga ärliga och kraftiga tag, men icke tänka oss något Eldorado, när vi en gång hinna dit v i vilja!
Och iåt oss slippa höra talas om att v i äro mödrar i stället för värnpliktige, och Internationell kvinnokongress i Holland.
Det samtidigt från flera håll fram- komna förslaget om anordnandet av en internationell kvinnokongress redan ienna vinter i ett neutralt land, exem- pelvis Holland, tyckes nu stå inför sitt Eörverkligande.
Den 12 och 13 febr.
igde ett förberedande möte r u m i Am- sterdam med ombud från England, Fyskland, Holland och Belgien, varvid beslöts att inbjudan skulle utfärdas till in kongress i Haag i april, och ett pre- iminärt program fastställdes.
Avsik- ten med sammankallandet a v denna kongress är a t t bereda kvinnor tillhö- rande såväl krigförande som neutrala änder tillfälle att komma tillsammans 3ch uttala sig i ämnen, som stå i sam- band med kriget, och alldeles särskilt För att genom ett gemensamt uppträ- lande söka påskynda ett fredsslut, vid vilket begäran borde framställas att iänsyn också måtte tagas till kvinnor- las speciella önskemål.
Bland förslag .il1 uttalanden märkes även en klart formulerad fordran på rösträttens ut- iträckande till kvinnorna i alla länder.
[ngen diskussion om ansvaret för kri-: et eller sättet för dess förande kom- ner att tillåtas.
Anordningarna för rongressen ombestyras a v en holländsk rommitte, vars ordförande är d:r Uetta Jacobs och vice ordförande d:r Mia Boissevain, båda kända från de nternationella rösträttskongresserna.
Det är kvinnornas plikt att nu göra sitt yttersta för d:r Bratts val, det är För sina hem och sina barn de i första rummet arbeta.
14 16 18 Glöm ej att vid ifiköp hos Röst- Felaktighet i tidningens expedition därvid ratt för Kvhnors annonsörer åbe-; orde alltid ofördröjligen anmälas A X. ropa tidningen.
?osten.
4 - - att detta olyckliga krig iJr något, Bom vi kunde ha förekommit med röstse Elsa Alkman.
deln i handen!
DB en fråga som kvinnorösträtten vars verkningar ännu ingen kunnai överskåda, endast kan vinna på en all.
sidig belysning, hava vi icke tvekat ati bereda plats för ovanstående väl skriv na artikel, även om den i vissa avseen- den fikfäktar en annan ståndpunkt än den, som i dessa dagar allmänt kommer till uttryck i den internationella kvin- nopressen, och som vi dela.
Vår åsikt j frågan om kvinnorösträtt-s förmoda- de inverkan på kriget finnes bäst ut- tryckt i ett citat av Internationella kvinnorösträttsalliansens v. ordf., mre Fawcett, i n:r 20 av Rösträtt för Kvin- nor för 1914, där det heter, att om kvinnorösträtten " ägt bestånd så länge, att den blivit en faktor att räkna med, SS ä r det intet tvivel om, att denna maktfaktor blivit inriktad på en poli- tisk omdaning av Europa, varigenom säkerhet vunnits att internationella tvister och förvecklingar hänvisades till lagens och rättens avgörande och icke till en så grov och ofullkomlig tri- bunal som den råa styrkans. "
Mot sammanställningen rösträtt- värnplikt har redan förut d:r Lydia Wahlström dragit i härnad i våra spal- ter.
Kvinnornas solidaritet, Ur Die Franenbewegung för den 15 febr.
publicePa vi följande öppna brev från tyska och österrikiska kvinnor, som svar på de engelska kvinnornas julhälsning, vilken vi på sin tid införde i våra spalter: I många tyska och österrikiska kvinnors namn s ä d a vi våra engelska systrar vårt varmt kända, hjärtliga tack för Eder jul- hälsning, som vi helt nyligen fått del av.
Detta budskap var en bekräftelse på vår egen övertygelse, att kvinnorna i alla de krigförande länderna, trots sin hängivenhet och kärlek till fosterlandet, dock förnimma sambandet med andra, krigförande länders kvinnor, och att djupt tänkande kvinnor aldrig gå förlustiga sin sanna mänsklig- het.
När Englands kvinnor i dessa tider lin- drat nöd och elände och bistått människor utan anseende till person eller nationali- tet, vilja vi därför bringa dem vårt varma- ste tack, jämte försäkran om att vi alltid stått och fortfarande stå beredda att i lika måtto fullgöra vad på oss vidkommer.
Under krigstider enar oss samma namn- lösa lidande som vilar tungt över de kri- gande folken.
Alla nationers kvinnor älska lika högt kulturen, rättfärdigheten, civilisationep och skönheten: värden som kriget ödeläg- ger.
Alla nationers kvinnor hysa en lika omät- lig avsky för barbariet, grymheten och för- störelsen, som äro varje krigs ledsagare.
Men genom krutrök och kanondunder, ge- nom död, angest och undergång och eti namnlöst lidande, skönja vi den morgon.
rodnad, som bådar gryningen till en ny bättre tid, och det är den djupa samhörig hetskänslan melIan alla jordens kvinnor Denna samhörighetskänsla är den fasta hörnsten, på vilken tysk-engelska och in.
ternationella förbindelser &amp; ter skola kunna uppbyggas och vilka slutligen måste .leda till en si stark, internationell folkrätt, ati ett krig sådant som detta icke vidare ml hemsöka Europas folk.
De med oss likasinnade engelaka kvin.
norna sända vi en varm systerlig hälsning1 Bland de 150 undertecknarna märka6 mänga även i Sverige kända kvinnor så.
som Anita Angspurg.
Minna Cauer, Alma Dzialoszynski, Lida Gustava Heymann Marie Lange.
Helene Stöcker, Ernestine v Fürth, Eugenie Hoffmann, Rosa Mayreder, Daisy Minor, Oisela Urban m. fl.
I N:R 6 ROSTRATT FOB KPInINOB ' Kvinnan i Tiasen och en riatk.
Av professor O. E. Lindberg.
(Forts. och slut.)
Evinnans etiska karaktär i denna underbara sagosamling ä r i själva ver- ket ett kapitel för sig, varåt här emel- lertid blott kan ägnas några rader.
Denna sida av vårt ämne är av sär- skilt intresse bl.
a. därför, att 1001 natt, ehuru varande ett orientaliskt diktal- ster, så föga skattar åt det förakt för kvinnans sedliga halt, som eljes ut- märker nästan allt vad österländskt liv heter.
Måhända har här mycket nötts bort vid passerandet av " den persiska sagoporten " och något av den zoro- astriska anden därvid följt med och genomsyrat det hela.
Kvinnans behandling hos perserna utgjorde nämligen i mycket ett beröm- värt undantag från det övriga orien- taliska levnadssättet.
Deras religion lämnar bl.
a. därpå ett vackert exem- pel i den rättfärdiga hädangångna sjä- lens lyckliga öde, när hon i det andra livet kommit över den s. k. Tjinvat- bron och möter den gudafagra mön, vilken förklarar sig vara hennes goda samvete, sådant det utvecklat sig un- der hennes jordeliv.
Och avkomlingar av dessa &amp; orslagna Mazda-dyrkare, de s. k. parserna, vilka numera träf- fas huvudsakligen i Bombay och om- nejd, utmärka sig just för den mest värdiga och aktningsfulla behandling av det kvinnliga könet, vars etiska liv hos dem också står över allt beröm.
Det berättas av dem, som på ort och ställe undersökt saken, att sedlig av- vikelse här ä r så gott som okänd.
Vi få icke begära, att det skall vara lika väl beställt med 1001 natts kvin- nor.
Dess författare ha icke varit några chevalierer.
De ha här och var sagt ordentligt ifrån, att det både finns då- liga och goda kvinnor i världen, och de hava på ett målande sätt porträt- terat båda.
Ja, de ha skildrat rent av demoniska kvinnosjälar lika väl som nästan änglalika sådana - i förra fal- let dock sällan utan något försonan- de drag.
Naturligtvis ä r kärlek här liksom i verkligheten oftast den vändtapp, kring vilken nästan allt vrider sig.
Många av de bästa kvinnokaraktärer- na äro svaga, varpå ju ej ä r att undra i ett system, där månggifte och slaveri florerade.
Exempel bl.
a. på nobla och storslagna och på samma gång starkt passionerade naturer ä r den förut nämnda sköna och fint bildade Schems Ennahar, som visst icke är trogen sin härskare och man på sides, kalifen, utan som förtäres - och det slutligen till döds - av lidelse för Ali Ben Bek- kar, varunder hon uttömmer all sin list wh förslagenhet på planen att slutli- gen få äga honom.
Bevis på demoniska och vidunder- liga kvinnor hava vi uti de likaledes förut omnämnda Delile och hennes dot- ter Zeinab, som uppträda i olika berät- telser, samt i den sfinxartade Dhat Eddawahi bland många andra.
Den " Deliles dotter ", som figurerar i sagan " Aziz och Azize ", ä r en mycket sam- mansatt karaktär med både varpen och en god del av inslaget av ondo.
Till ytterlighet lidelsefull tillåter hon sig en ohygglig behandling av sina älska- re, då hon ä r nöjd pd dem.
A andra sidan besöker hon en p &amp; grund av sorg över makens otrohet av döden bort- ryckt kvinnas grav och fäller pd den- samma, som det tycks, uppriktiga tå- rar.
Den andra typen, Dhat Eddawahi, ä r lika mycket en ond demon för musel- männen som ett helgon i de grekiske kristnes önon.
Hon ä r relia-ionsfana- tismen och hämndgirigheten i 5inO prydno.
Lika ful utvärtes, med sin hexnäsa och sin puckel, som ränkfull och jesuitisk till sin inre människa, är hon emellertid en av 1001 natts intres- santaste figurer.
J a g kan knappt tän- ka mig en briljantare dramatisk per- sonlighet.
Man behöver knappast vara ett sceniskt snille för att anpassa den för de tiljor, som föreställa världen.
En dramatiker har här på förhand nä- stan allt vad han behöver.
Dhat Eddawahi, så vedervärdig hon än förefaller, uppkallar ovillkorligen läsarens intresse, där hon - fnrstedot- tern - förklädd till dervisch, traskar bredvid de fientliga ryttarna, vägran- de, hur trött och utmattad hon än är, att sätta sig upp på hästryggen, och uthärdar alla ett fälttågs ansträngande strapatser och vedermödor.
Och detta allt för att i Messias ' namn skaffa sig, kejsaren och sitt folk hämnd på de otifogne.
Det är den utomordentliga självoffringen för ett, låt vara förvänt och jesuitiskt, ändamål, som här gri- per oss så, att vi nära nog glömma den både fysiska och andliga lyttheten.
Men de ädla och etiskt verkligen till- talande kvinnorna i 1001 natt äro, dess bättre, i pluralitet, och många av dem kunde med fog uppkallas efter en av djinn-gestalterna i sagan om " Hassan från Bosra och djinn-kungens dotter ": Kut Elkulub, " hjärtanas hugnad ".
J a g behöver blott erinra om, hur ofta tro- fast kvinnokärlek illustreras i vår sa- gosamling - till den gra,d att här Ver- gilii bekanta ord, varium et mutabile femina, " kvinnan ä r ständigt ett om- bytligt och obeständigt ting ", mångfal- digt kommer till korta.
Läs blott skil- dringen om den förutnämnda stor- slagna slavinnan och makan Zumur- rud, som under de mest vidriga öden, vilka skilja henne från hennes herre och man, lika kyskt som energiskt kämpar för deras återförening!
Eller följ den oförlikneliga teckningen av Axixes varma, trogna, oförminskade hängivenhet för sin make, Ali Schar - hennes ständigt lika kärleksfulla uppgående i sin plikt för sitt hjärtas brudgum - hennes självoffrande visa råd och anvisningar till honom, när han, häftigt förälskad i en demonisk demimondedam, ä r u r stånd att själv tolka hennes illistiga teckenspråk och förtvivlar om sättet att komma i för- bindelse med henne.
Azize fördrager härvid med en ängels tålamod och god- het alla sin mans nycker, all hans bru- talitet, till dess hennes hjärta brister i döden mitt uti sin trogna kärlek.
Det vilar något överjordiskt över denna 1001 natts heligaste kvinnogestalt.
En upphöjdare, mera oegennyttig karak- tär kan knappast vare sig tänkas eller tecknas.
J a, kvinnans oegoistiska självoffring i vår härliga sagosamling ä r rent av underbar.
Bara ännu ett exempel!
E a n det existera något sublimare i den vägen, än när den meranämnda Enis Eldjelis, i trots av sin djupa, tro- fasta tillgivenhet för sin make och her- re, Nureddin, och fastän hon fått löfte av honom och hans fader att för all lik- tid få förbliva hans enda hustru v d råder honom att ropa ut henne pd slavmarknaden för att få mynt, när han råkat i ekonomisk misär, i det att han mot hennes förståndiga råd till- sammans med sina vänner i sus och dus bortslösat hela sitt stora fäderne- arv7 Ar det icke en fröjd att vid den- na tid finna så mycken förståelse för den ädelhet, som vilar på djupet av kvinnosjälen?
- Intressant är dessutom att se, huru- som den monogamiska åskådningen dyker upp på rätt många ställen i 1001 natt - en tendens som utan bestämd inblick i och erfarenhet av den kvinn- liga naturens själsföreträden aldrig skulle sett dagen.
Men min lilla t e c h n g av 1001 natts kvinnor skyndar mot sitt slut.
Låt mig blott till ett sista belysande av deras etiska liv anföra den lilla älskliga be- rättelsen om " Kvinnan med de avhugg- na händerna ".
En ogudaktig kung \ hade utfärdat förbud mot sina undersåtar att vid händernas förlust giva allmosor.
E n skön och behjärtad kvinna kunde emel- lertid icke svika sitt hjärtas bud: hon skänkte en uthungrad stavkarl tvänne bröd och fick mycket riktigt - sina händer avhuggna.
Genom ödets underbara skickelse blir hon emellertid en vacker dag samma grymma furstes gemål och föder ho- nom en son.
Trogen och tillgiven sin kunglige make, blir hon dock snart för- talad för honom och drives då, som fordom Hagar, u t i öknen med barnet fastbundet på sin rygg.
Efter någon vandring, finner hon en flod, i vilken hon törstig lutar sig ned för att erhålla en svalkande dryck mot ökenhettan - då till hennes outsägliga sorg och för- färan barnet faller i vattnet.
Och hon har inga händer att rädda det med.
Men Försynen vakar.
Tvänne män uppenbara sig plötsligen och upptaga gossen u r källan.
När hon utbrister i glädje och tacksamhet mot dem, svara de: " vi äro dina två bröd, som du skänkte den fattige vandraren.
Nu skola vi göra dig ännu en välgärning för din barmhärtighet. "
Och så åter- ställde de hennes händer, och det skö- nare än de någonsin varit.
Denna lilla saga är, synes det mig, en träffande bild av kvinnans historia genom tiderna.
Hennes djupa, mäkti- ga individuell har onekligen vigt hen- ne till den sedligare och barmhärtigare hälften av vårt släkte, medan hennes intelligens på intet vis ä r underlägsen mannens - 1001 natt sätter henne, som vi sett, till och med intellektuellt över honom.
Men hava icke städse hennes händer - hennes självständiga hand- lingsfrihet - varit avhuggna sekler el- ler rättare årtusenden igenom?
Det är nästan ett under, att hon ändock varit så verksam.
Ja, om vi kunde kasta en blick bakom historiens kulisser, har hon måhända utan händer uträttat lika stora ting som han med dem.
Huru mycket rikare kunde icke hennes liv dock hava varit, om hon verkligen fått vara sig själv!
Nu har tiden kommit, då händerna återgivas henne - då hennes rika, ädla förnuftiga krafter tagas fullt till godo av den mångskiftande kulturen.
J a g föreställer mig då, att vi män, som in- tressera oss för denna oändligt bety- delsefulla reformrörelse, härvid upp- hen- riktigt önska, att hennes händer nes nyvunna verksamhetssfärer - måtte bli skönare än någonsin - till oändlig välsignelse för mänskligheten.
- 6.
B.
K s viiohem Harva i Uppland har blivit en allt kärare tillflyktsort för de kvinnor, som under se- mestrar och helger behöva en tids vila och ro.
Efterfrågan på rum har varit så myc- ket större än tillgången, att man varit be- tänkt pS, en utvidgning av hemmet.
Med anledning härav och även för att säker- ställa föreningens ekonomi, har man an- ordnat &amp; lotteri, som i dagarna tagit sin början, och då vinsterna äro både smak- fulla och betydande, är det att hoppas, att lotterna få en livlig avgång.
För vidare upplysningar hänvisa vi till annon8 i detta nummer av tidningen.
O s s f e r m a X m s S ~ U X W X S = IO, ~ &amp; P6r1osarriing; sh.gm 12 Flopagatan STOCKHOLM, 2, 3 o, 4 tr. (hiss).
Telefoner: Riks GO 12.
A i h.
12 SO.
Upet för E l d -, oöh förlossningshemmet är tyst och ostört.
Soliga rum.
AU nutida komfort.
Operationsrum.
Badrum, med fullst.
elektr.
ljusbad, med elier utan massage, ävm f &amp; andm än hmm &amp; paiientcr.
De ?träapaste fordringar pä hygien uppfylida.
Telefoner i varje väning Qott dietiskt bord Mtt val av lllkare och ackuschörska.
D.t E. O. HULTGREN, D:r AETZUX F W S T E N B E R B.
D:r AXNOLD JOKEIQON.
Föreständarinna HILMA FEEDLUND.
1. d.
!örest&amp;ndrrrinna vid Stockholms siukhem.
Skum o. vid Drottninghuiet.
.
.
.
.
- me: Pilo-
" wi.hundra kronor - fem procent!
, 5 RöSTRÄTT FOB KYINNOB N:R 6 Det ringer!
Unga frun släpper sömnaden och skyn- dar förtjust mot dörren.
Hon vet att Hans kommer hem från skolan nu.
Kära du, vad jag är glad att h a dig hemma igen, kom ska jag ta ditt paraply.
Jaså du har längtat.
Ja, mycket.
Men vad du är kall.
Nu skall jag bjuda dig på kaffe och nybakat bröd; doftar det inte gott?
Vi ha allt bra trevligt i vårt lilla hem.
Väl att vi män få lite mera slantar.
så man kan hålla .en liten hustru i stugan, för nog kostar det.
.
Ja, men i gengäld håller jag flnt och rent bt dig, städar och tvättar, lagar dina kläder och din mat, så du slipper alla ungkarlens vedermödor.
Tack, lilla mor, den saken är nog bra, jag vet att du är en duktig husmor.
IIans, titta på de här små tröjorna, äro de inte rara?
Nu skall du få titta i min korg.
Se!
Tror du inte vår lilla pys skall bli nöjd, små ljusröda strumpor och sockor och alla de små skjortorna med sin fina brodyr.
, Vet du Hans, ibland går jag hit och kysser de små kläderna, när du är borta.
Käraste, kom får jag kyssa dig.
Jag lovar att ridderligt beskydda dig och din moderslycka.
Behöver du mer pengar till utstyrseln?
- Ja, jag behöver allt lite till, men det blir ju så mycket utgifter för dig.
- Det gör ingenting.
Nog skall vårt för- sta barn vara så fint som mamma vill; vi f &amp; ju 200 kronor till pysen.
- Ja, det är då en klok förordning, ni män äro bra visa.
- - - - - - - - - Så kusligt, brasan slocknad och rum- met mörkt, om jag ändå kunde finna tänd- stickorna, någon måste ha flyttat dem.
Trött, utschasad, tacka för det, fem 3 sex timmars tjänstgöring, sen aftonskola Om ändå skulderna vor0 betalda.
Fem minuters vila i soffhörnet kan jag ändå ha råd till och en stunds funderingar.
25 kronor i hyra för ett ytterrum, sal samma om man är man eller kvinna.
4: kronor för hel kost på pensionatet, lika föl man som kvinna.
Hel kost - ja, det f l de manliga kollegerna råd till men inte jag.
De ha ju ocksh mera i lon.
Morgo1 och kväll?
Jo!
det var en ljus ide.
Smör bröd, ost, en påse socker och en pase ca ca0 i en papplåda i ett hörn av byrån Men varmt vatten?
Kanske fru A. vi1 låta mig få lite.
Knackar på.
- Kunde jag fä tala vid frun ett Ögon blick?
- Det skulle väl inte vara möj ligt.
att varje morgon och kväll få denni bringare fylld med kokande vatten; ja &amp; skall gärna ersätta besväret.
Vad skall fröken ha vattnet till?
- Jo, jag tänker laga lite cacao hemma det är så obehagligt att springa bort ocl äta.
Jag har aldrig tillåtit någon att ät: i mitt ytterrum.
J a g är verkligen räd (om bordet.
Fröken får lägga rikligt me (tidningar under, så fbr det ju g i denni gbng, Tack, det var vänligt.
- - - Jag skall nu varje mbltid ställa Sigfrids porträtt på bordet, så har jag ändå säll- ilrap, det skulle v i haft, om du fått leva.
O, ibland krymper hjärtat samman, när iag tänker pä att jag verkligen är ensam.
Ensam för livet.
Gifta mig med en an- nan?
Aldrig1 Det var för helt, för djupt, allt det som drog oss samman.
Om du inte lött, hade vi kunnat gifta oss om två år, iå hade du varit färdig läkare.
Nu skall jag i alla fall, så fort mina ikulder äro betalda, skal % mig 6n enrums- Lägenhet, så jag får känna, a t t jag har ett ?get hem.
Jag f&amp;r visserligen mera att göra med att städa själv.
laga mat, tvätta Dch laga kläder, ja, allt det arbete mina manliga kolleger och deras hustrur utföra tillsammans, f å r jag göra ensam.
Vi 1ä- rarinnor bli ju oftare sjuka än lärarna; ja det är då inte underligt, vi kunna inte hålla någon för hemarbetet.
Vi ha mera anlag för husligt arbete än männen, det är sant, ty vi ha från barndomen fått ar- beta med, men vi ha inte mera tid och mera krafter, därav kommer det sig att vi så ofta stupa.
Om femton år, då kanskc jag kan hålla hemhjälp, när studierna äro be- talda och jag sparat samman till ett litet bo.
Bo, vad det ordet hörs varmt.
M h n e jag skall känna riktig hemkänsla?
- Ensam J a g hatar ordet, moderskärlek - jag har hela famnen full - men moderslycka får jag aldrig.
Min ungdomskärlek, min moderskärlek, allt får jag pressa ner.
Denna tragik rår dock ingen människa för, och däröver är jag glad.
Vera, varför sade hon nej till Anders?
Hon hade då fått det bra i ekonomiskt av- seende, och präktig är han med.
- Vi passade inte f ö r varandra - har hon sagt mig.
Jag vill gärna gifta mig, men en- dast om jag möter en man, med vilken jag känner att jag själsligen kan växa större.
J a g söker intet ja till mitt j a eller nej till mitt nej.
Olikheter växa sig störst, om de på ett lyckligt sätt komplettera varandra.
J a g har fruktat att jag i ett äktenskap skulle kunna draga eller dragas ned, och jag har ställt mitt ideal så högt att det skulle kunna bära.
J a g kan möta honom, men det är en möjlighet på tusen.
Jag beundrar en krigare, som kan ' dö av sina sår utan att visa den ringaste smärta, men lika mycket beundrar jag den kvin- na, som trogen sina ideella mål kan med den kyligaste blick och ton neka ett an- biid, medan hela hennes varelse kräver och ropar på kärlekens lycka.
Tappra Vera!
Ja, man kan ju bo två flickor tillsam- mans, det blir lite sällskap och dessutom möjligare att lega lite hemhjälp; men kär- lek och moderskärlek, ni underbara natur- makter, er skall jag krossa med hela min styrka.
Älska skolbarnen!
Ja, det gör jag, men jag vill ha en sprattlande, knubbig liten parvel, som ligger vid mitt eget bröst.
Ett fosterbarn!
Inte får jag 200 kronor till hjälp, och när skall jag passa det?
Nej du får ingen kärlek, men du får en ny skatt.
Du skall bidraga med 5 procent av din lön till att underhålla de andras äktenskapliga möjligheter.
&amp; Örn.
- - - - - - Amerikanskt fredsarbete.
Aven från Amerika, som ligger så långt ' r h världshändelsernas centrum, når oss tvinnornas rop om fred.
Mrs Chapman: att, Jane Addams med flera kända kvin- ior ha ställt sig i spetsen för en kvinnornas ' redsrörelse och i januari månad hölls i Washington ett massmöte, som var så tal- sikt besökt, att omkring 500 människor nåste vända om från den fullpackade loka- en.
Mötet hölls under mrs Chapman Catts xdförandeskap och flera framstående rvinnliga talare uppträdde, bland vilka vi runna nämna mrs Perkins Gilman, mrs Pethick Lawrence, mrs Rosika Schwimmer) ch d:r Anna Shaw.
Mrs Gilman ansåg det iödvändigt, att kvinnorna i fråga om freds- mörelsen koncentrerade sig på så få punkter iom möjligt och arbetade på att driva dessa genom, och d:r Shaw betonade i sitt anfö- mande det anmärkningsvärda i att den enda nternationella fredsrörelse som i dessa iider kommit till stånd, visat sig vara en iammanslutning av kvinnor.
Mrs Pethick Lawrence ansåg kriget vara tillkommet på några få diplomaters tillskyndan och hon framhöll vikten av att ingen stat vid ett kommande fredsslut borde få utvidga sina gränser på andra staters bekostnad.
Till slut föreslog miss Anne Martin från Nevada att mötet måtte göra ett uttalande tör genomförandet av den kvinnliga röst- rätten i alla stater, såsom utgörande ett viktigt steg i riktningen mot en varaktig hed.
Flera talare instämde med miss Mar- tin och hennes förslag antogs enhälligt av de församlade.
Efter mötet bildades the Woman ' s Peace Party med Jane Addams som ordförande och mrs Chapman Catt som hedersordfö- rande.
Meningen är att bilda lokalavdel- ningar Över hela Amerika.
Sekreterare för den nya sammanslutningen är Rosika Schwimmer.
Inhrnationella socialdemokratiska kvinnodagen.
Söndagen den 7 mars inföll den årligen återkommande internationella, socialdemo.
kratiska kvinnodagen, som denna gång ä g nades å t Freden.
Två stora möten anordna.
des i Stockholm, det ena i Folkets Hus B- sal med fruarna Agda Östlund och Frida Stbenhofl som talare, det andra i Biograf.
palatset vid Hornsgatan, som samlat en pu.
blik på omkring 450 personer och där frx Ruth Gustafson och d:r Gulli Petrini förde fredens talan.
Samtliga talare protesteradt mot den uppfattning som kommit till sy nes, a t t stora delar av folket i de krigfö.
rande länderna vilja kriget, och denna pro test fick även sitt uttryck i den resolution som enhälligt antogs och vari även upp manades till kamp för en varaktig fred.
I Biografpalatset bidrog skådespelerska1 fröken Jessie Wessel med deklamation ock i Folkets Hus medverkade fru Margarets Sachs.
De stämningsfulla mötena avslu, tades med musiknummer.
Telegram väx.
lades även mellan de tre nordiska län derna och samtidigt med att mötena Stockholm ägde rum talade fröken Anns Lindhagen i egenskap av svenskt ombuc å Arbetarpartiets kvinnoförbunds freds, möte i Folkets Hus i Kristiania, hälsad a3 det varmaste bifall.
+ I längden blir allt denna cacaoröra föi enformig, och så ensamheten.
Ibland när jag dukat - jag har nu fått en handduk av fru A. att lägga på bordet - stbr jag och stirrar på anrättningen som komme den - Stockholms F. K.
P.
R:s första samkväms.
Den norska lagen om soäktas barm afton ägde rum i Margareta hushållsskolas logal måndagen den 8 mam.
Fru Hilda 3om förut godkänts av odeltinget, har Sachs inledde diskussionen, som handlade au även bifallits av lagtinget.
Beslu- om det för Stockholms kvinnor alltjämt så tet fattades på den mest omstridda obehagligt aktuella ämnet gatufriden.
Sam- punkten, den om lika arvsrätt för mig icke vid.
Jag måste s l med all mak1 kvämet var nästan till trängsel besökt och " oäkta " barn som för äkta, med 20 pressa ner ett par brödskivor.
J a g kän- den bästa stämning rådde.
Man kom över- röster mot 11.
Paragrafen om barnets ner mig så glad, när någon gör mig säll- ens om, att detta var den form f ö r sam- rätt till faderns såväl som moderns fa- skap, det ger med detsamma en strykandc varo, som föreningsmedlemmarna mest miljenamn godkändes med 20 röster aptit.
satte värde på.
Nästa samkvämsafton äger mot 10.
I övrigt beslötos blott ett par rum måndagen den 12 april i samma lokal.
mindre ändringar.
EKSA AND.
- &amp; de kursen för ord.
elever 1 april- 31 okt.
Extra elever på kortare tid Prospekt och ref. på begäran.
Liliie Landgren.
c Mdfrta Philip.
STADENS OCH ORTENS MEST, ... - .. --- .... ALII ITAnF AU, NONSORGAN SODERTELGE TIDNING ALLM.
1.
23l O. DEHN RIKS 1.
23 runna energiska kvinnor komma, ge- nom att arbeta för ett livskraftigt, och på modärna grunder, byggt kooperativt Mrsäkringsföretag.
Upp till arbete, I kvinnor över hela landet, för denna nya utvecklingsmöjlighet.
Svar till Box.
165, Stockholm.
$Harfva=i 3 lotteriet 8 Allt d.gr clvlltryc &amp; utiifrer väl OOh punktligt ramt tlll myeket moateraf prlr.
GYNNA S ~ D E R T E L G E TIDNINGS TRYCKERI!
fl till förmån för f Försningen Bildade i - självförsÖir] ande - Ruinnors Vilohem.
Il B 60,OOO lottci i 2 kr.
Viostvarde 60,OOO kr.
Bland de hcqsta vitasterna markas; Möblemang till 3 rum o. hall m. m. MotorbAt 3,000, Pärlhalsband Flygel 1,500, Linneutstyrsel Fuliständig borduppsättning av nysilver o. aipacca 1,300, Motor- cykel 1,035, Bibliotek I,ooO, Pia- nino 985 etc. 5,000, 2,100, I, 500, I 8 * Lotter erhallas efter rekvisition märkt R uu- der adress iiarfvaiotteriet, Bkepparegatan 19, Btockholm, antingen mot postfhrskott eller mot förskottslikvid 2 kr.
jämte kostnad for porto och dragningslista (85 öre).
Anna Josephson, Y.
0 ordf. i 9.
B K:s styrelse Lotteriets föreståndare.
~ ~ B 1 B B 8 8 ~ Stadsfullmäktigvalet i StockJlolm.
Kvinnliga kandidater: Första kretsen: fröken Anna Johans- son (soc.-dem.)
; andra kretsen: fru Maria Rindersson (de frisinnade); tredje kretsen: fru Ella Billing (de fri- sinnade), fröken Thyra Svensson (hö- gern); fjärde kretsen: fru Karin Fjällbäck- Holmgren (de frisinnade), fröken Bertha Wellin (högern), fröken Edit Kindvall - (högern); femte kretsen: d:r Karolina Wider- ström (de frisinnade), fröken Stina Quint (högern); fröken Gertrud Eric- son (högern).
Dagarna för valet: Andra kretsen, Maria och Brännkyrka, fredagen den 12 mars; tredje kretsen, Jakob, Klara och Kungs- holmen, onsdagen den 17 mars; fjärde kretsen, Adolf Fredrik, Gustav Vasa och Matteus, fredagen den 19 mars; femte kretsen, Johannes och Öster- malm, måndagen den 22 mars; första kretsen, Nikolai och Katarina, onsdagen den 24 mars.
Kvinnorna i kommunens tjänst.
Enligt meddelande från Ronneby har vid senaste stadsfullmäktigvalet in- valts telegrafkommissarien Anna Ber- gengren på kvinnornas lista och i Ron- neby stads folkskolestyrelse har in- valts fru Betty Andersson.
Rdvokaifirman ÅRERBERG och SCHRflUER Luntmakaregatan 7 (hörnet av Kungsg.)
Itockhoim.
FAMILJERATT &amp; .ps- och XktenskapeMs+i, Boskillnader estamenten) samt övriga luridiska uppdrag.
FERM EXPEDITION.
NING ' - MODERAT ARVODE.
IIODON S Fabrikalagret RECORD köpas ovillkorligen fördelaktigast hos W samla Kringeholmsbrogatan 32 - sto ok ho^, 0
6 NR - 6 - 3 Ö S T B &amp; T T FOR KYINNOR Avliden rösträttsveteran.
Den 4 februari avled i London den kända engelska författarinnan miss Braddon i en ålder av 78 år.
Trots sin höga ålder var miss Braddon livligt intresserad av tidens frågor och den kvinnliga rösträttsrörelsen har i henne haft en trofast vän.
När män- nens allmänna rösträtt blev genomförd, in- såg hon att det var hög tid att även kvin- norna fingo medborgerliga rättigheter, och hon var varmt övertygad om, att de skulle göra sitt politiska inflytande gällande i en för samhället god och sund riktning.
Aven aktivt lämnade miss Braddon rösträtts- kvinnorna sitt stöd, då hon i en till stats- ministern år 1910 inlämnad petition om po- litisk rösträtt för kvinnor förde de engel- ska skriftställarinnornas talan.
ÄKT A Schweixer-Br oderier i Rober, Blustyg, Brodyr i längder, säljas otroiigt billigt.
SVENSSONS IMPORTFIRMA I I AFFÄRSREGISTER I I O. F. Nordströms Kungstensgatan 69 2 halvtrappor.
Andra huset fr&amp;n Upplandsgatan.
Malmtorgsgatan 3 DAMSKRADDER1 A.
T.
11806 47 WesterlAnggatan 47, 2 tr. Yodernt snitt1 Snabbt utförande I Billigaste priser 1.
T.
11806 Rekommenderar sina goda frukostar, middagar och sup &amp; till moderata priser.
Vördsamt Ch.
Skoglund.
L.
T.
9774.
Obs.
Sysfer Frideborgs R ' rida Janssons HEMBAGERI 14 Kommendörsgatan 14 SjukskiWerskebyrA Aven S ' ukhem Kangstensg.22,ltr.
1.t Vasa99 A t 28672.
A n n a Lindgrens HEMBAGERI BestiiUningar ä t&amp;rtor och Namnsdagskakor emottagas Allm.
Telefon 2931.
Damgarderoben 48 Upplandsgatan 48 Gamia Stockholmsgatan 11, Söderteije ALLX.
TEL. 28725 Rekommenderas.
Ett erkännande.
- STOCKHOLM REKOMMENDERAS.
Södertelje Allm Tel. 674.
Även de engelska rösträttskvinnorna ha Biusbasaren rrSVEA en liten seger att anteckna: general French, 67 Karlbergsvägen 67 (hörnet av Vikingagatan).
HEBE- &amp; DAMSKRADDER1 Allm.
Telefon Vasa 8860. överbefälhavaren över den engelska armen bStermalmEgatan 26- !Z7 (Hemgärden).
Aiim.
tel. 26002 i Frankrike, har blivit omvänd till kvin- Bestllllnfngar A flnare och enklare kiädningar Utför beställningar och reparationer av alla sorters och blusar.
nans rösträtt.
Han har förut varit ivrig Kerr- och Damkläder till billiga priser.
Forstklassigi arbete garanterar Beställningar utfbras även när tyg tillsläppes.
motståndare och starkt ogillat sin systers, mrs Despards, (ordf. i Women ' s Freedom League) åsikter och taktik.
Nu berättas det emellertid att general rekommenderar sina i alla prislägen smakfulla och STOCKHOLM Ritningar till broderier för kiäd- French nyligen g j o r t ett besök i England vackra handarbeten.
rekommenderas, inackordering mottages.
ningar utföras i extra vackra mönster.
Kiara östra Kyrkogata 3.
Ailm.
Telefon 21187. över en dag för att personligen meddela sin H u v u d a r: DROTTNINtX3ATAN SO.
Vördsammaat AUGUSTA KARLSSON.
Tillverkar alla slags korgarbeten.
Rottingsflätning.
syster, att han blivit fullständigt omvänd Billigt och starkt garanteras.
till kvinnorösträtten.
Detta på grund av Filider: Bamia (irdrgatan il, St Paaligitan 1, Opplandsgatan 34. det hjältemod, den uthållighet och organi- IBLOMXXRUXXOR sationsskicklighet som kvinnorna ådagalagt bouppteckningar, arvs tvi^ b o s k i l l z äktenskaps- på de franska och belgiska slagfälten.
köpas bäst och billigast hos Iörord, lösöreköp, testament &amp; skilsmässor, barnupp- Ivar Grönqvist Stockholms Ritkontor I Hyg.
Ansiktsbehandling med elektr.
vibration och 1 usbad bortta ande av flnnar pormask, fräknar.
$ssp&amp;dande med elekdo yse.
Fotbehandling.
Röda händer- behand- % &amp; las ' Maniciire * I#sbskinm#rkning HiLlsömnsbd utföras väl uti ELIN 48 UGplandsgatan, i tr. R.
1 '.
824, Allm.
28091.
I tostringsmäl, inkasseringar m. m. utföras fort o. billigt av SKAMSK Pensionat Malmgren Olovsgatan S, 2 tr. SkAnsk Fru.
Ovanligt billiga priser!
Till och med den 1 Juni.
Frdn B kr.
pr dws.
Ny modern fotograf-salong R 0 NAN har i dagarna öppnats i Fokmgagatan 12 A, 1 tr. Vugjort arbete, prima material och reel behandling utlovas.
Förstorinear billiet I pressas, tvättas.
Tagel- och flät.
liattar sys om efter nyaste modeller.
Panamahattar tvättas omsorgsfullt.
Kom i tid.
- Snöklockan Hoja 36 cm.
Utförd i imit.
gammal, svart brons.
Model- lerad av Prof. John Börjeson år 1885 o. finnes i orig.
å Glypto- teket i Kopenh.
Den vackra sta- tyen har med Hojd 36 cm.
Utförd i imit.
gammal, svart brons.
Modelle- rad av bildhug- garen Per Has- selberg år 1881. belbnad m. me- dalj i Paris.
An- ses soin den be- römde skulpto- RF, rens mest ge- Har kost.
9 kr.
niala verk.
pris 4-85 I i idealtyp&gt;.
ingen svensk f .......... st..
.
Gtrevtnregatan 24 B RWDFRAGNINGCSJBYRÅ DAMERNAS Lotten Janssons - STOCKHOLM C.
Hem- och Finbageri 20 B GREFTUREGATAN 20 B Alim.
Tel. 18859.
Obs I Endast första klass ingredienser.
Alla slaggs Ka- kor och Tårtor pä beställning.
- .......................................... TAPISSERI-AFFAR f = ............ ~ Juridiska Inkasso- B iiduokatbyrån Mästersamaelsg.
S?, Stockholm.
M e i v a s t e: InkasseringsbyrA.
Rättegångar, soliditetsiipplys- i i: ningar boutredningar, skilsmässor och aiiajuridiska 24 B Grefturegatan, vid Tattersaii.
: 10 % RABATT - I VAROR - FRITT VAL.
i uppddg.
Billigto.punktligt.
R.t.
1105 A.t.
Br.
8515.
=: i Statyetterna, som äro gjutna i svart The- raiith och sedan behandlade efter särskilda Snöklockan B kr.
4.85.
Om ej till belåtenhet, förbehålles full ombytesrätt.
Npkterhefsvännernas Expressbyrå, Kocksgat.
37 Affimförmedlingar, uthyrningar m. m.
Juridiskt biträde lämnas.
R.
T.
12680.
Anna &amp; Rettig i.
A.
T.
18154.
@ - Sänd undertecknad mot postförskott: ......... st.
Simmaren h kr 4.85.
........ st. Grodan B kr.
4.85 Allm.
Tel. 1547 Emottager patienter i sitt hem.
Trevliga enskilda rum med elektr.
ljus.
God omsorgsfull värd.
Rikstel.
Vasa 464.
Alim.
Tel. 22445.
SVENSKA BOKEXPEDITIONEN Bestållningssedel till ANDERS NILSSONS Ateljb, Malna &amp; 4 Södermalmstorg 4.
2 tr.
(Hiss.)
VAR OCH HUR?
speciella u psl bok, oumbärlig för alla Mdrar, er- hälles dä $.
1 % insändes i po ' htanvisning till metoder.
äro så förvillande lika äkta brons- med bildning finnes väl som ej någon gång sett statyetter att till och med verkliga konst- och beundrat dessa tre sköna konstalster, kännare ha svårt för att, sedan de äro upp- frammanade av vardera sin store mästare.
ställda passande plats i ett hem, kunna Mången finnes nog också som gärna önskat skilja dem från äkta brons.
De äro så håll- BB dem i sin ägo, men tyvärr har det fallit bara att de under tidernas lopp kunna både sig ganska svårt, ty de avgjutningar som i avtorkas och tvättas utan att på något sätt utförande närmat sig originalen ha hittills ändra utseende.
Jag vill emellertid påpeka, varit för dyra för att kunna köpas av per- att, enär det ej är tal om något fabriksar- soner med begränsade tillgångar.
Det är bete, så kan jag ej medhinna alltför många därför en glädje att kunna erbjuda den del bestMningar på kort tid och torde därför av tidningens h a r e som med gedigna sakei beställningssedeln insändas genast.
Före- vilja pryda sitt hem dessa statyetter till målen packas ytterst omsorgsfullt och ga- nedansaende billiga priser.
ranteras vara oskadade vid framkomsten.
Elektr.
Ljusbad, Massagebad, Varmbad, Haivbad Barrimorskan Roslagsgatan #), Stockholm.
Utförd i imiterad gammal, svart brons.
Modellerad av bildhuggaren Per Hasselberg.
Det är en sällsynt vacker konstskapelse, en älsklig bild som varje människa förstår.
Har de senaste åren blivit mycket modern.
i - Bada = VäMort arbete garanteras.
(Hörnet av Nylorgsg.
och Kocksg.)
Rikst.
9706.
Allm.
Tel. 8830.
K a r i n Kindvall Har kost.
9 kr.
S:t Paalsgatan 2 B, AUm.
Tel. 80114 Försäljer och reparerar =PAR och PARAPLYER Renovering av Gtaianteri- och Konstarbeten av Ben, Sköldpadd och Pärlemor m. m. HATTFABBUCEN Kiara östra Kyrkogata 6, l tr. Pris RF.
1.85 ~ACOBSONS VALKANDA Pris Kr.
4.85 Har kostat 9 kr.
Hejd 33 cm.
MALMGREN V i d behov, anlita Damhattar Simmaren o Aiim.
Telefon 558.
A.
M.
P E T T E R S O N MAT God och billig hel- och mältidsinackordering på kor- tare eller iängre tid.
Ailm.
Tel. 14256. i KONSTVERK REALISERAS 1 för en spottstyver Io M VABIULANDS ADVOKAT-INKASSOBYBÄ R.
T.
8712.
Gtötgatan 83, iii tr. A.
T. Br.
2900 Skriftliga förfrhningar besvaras omgående.
MAJMINS MARKNINOSATELJE, 12 Lilla Vattugatan, hörnet av Brunkebergstorg.
Ailm.
Tel. 11905.
Riks Tel. Norr 811.
Adele Elm6en.
iiantverhtskolan för Blida Kvinnor Uaxholms Hotell ................................................... * ... DAXER!
SENHPT!
Fra östman-Kaid6n öppnar den 1:sta Sept.
i sitt hem Frejg.
21 iii tr., tilllrlippnings- och avprov- ningabyr8 för allt vad till barn- och damkläder hörer.
Fä; damer som vilja sy sina kläder själva eller som använda sig av hemsömmerskor bör byrän bliva till verklig nytta.
Byrån är öppen alla dagar med undantag av Lörd.
frän 10 f.
m. till 8 e. m., dessutom Tisd.
och Fred.
mellan 7-9 e. m.
Vidare upplysningar pr Telefon Allm.
10131.
JTZl prenumerati.on å Bösträtt för Kvinnor - 1 krona för helår - sker genom posten,.
1 Stöd arbetet för kvinnans medbor- garrätt genom att prenumerera p å Rösträtt för Kvinnor och genom att ingå som medlem i närmaste rösträtts- förening.
Rösträttsföreningar finnas i de flesta städer samt i ett flertal rnin- dre samhällen över hela landet.
Med- lemsavgiften överstiger i allmunhet ej 1 krona.
Rösträtt 3ör Kvinnors sjätte nummer för 1915 innehåller bl.
a,: rstatsnyttigao Synpunkter.
Av E. W-t.
Rösträttsfanan bäres högt.
Av G.
H.-E.
Kvinnornas kommunala intresse.
NAgra siffror &amp; An Stockholm.
Maria Aspman 60 Br.
Av Kardina P ' ideretröm.
Rösträttskalendern.
Värnplikt, krig och kvinnorösträtt.
Av Eka Albnaa.
Kvinnan i 1001 Mtt.
Av prof. O. E. Lindberg ' TvAhundra kronor - fem procent!
Av Björn.
Stoekhalm.
IWT KmggoWma Boktryckeri A.
B .. 1916..
