# ID: svediakorp-per2586
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,770
# sentences: 787
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


1 I r RÖSTRATT FÖR KVINNOR Tidning utgiven av Landsfhreningen för kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket f ö r en stor sak som en stor sak kan göra for oss.
IV.
ARG.
STOCKHOLM, 1 FEBRUARI 1915.
N r 3.
RÖSTBÄTT FOB KYIBHOB utkommer den 1 och 15 i var mSnad.
Redaktion och Expedition: 6 Lgetmskaregatanl Redaktionstid: onadag och lördag %l.l / ~3 -- l / a4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel Norr 600.
Alim.
tel. 14729.
Telegramadrem: h t r ä t t, Btockholm.
m a n beskyller alltid kvinnorna för att de, som allmänt känt är, icke fdrstb sig pb politik.
m e n ingenting talar sä mycket till kvin= nornas förm&amp;n som det, att de icke först &amp; sig pb det man i dag kallar politik.
OcS ännu mer: vad gäller det i dag?
e n gammal värld sjunker ned i djupet, en ny uppstbr.
Den gamla världens princip är det räa väldet.
Den stdder sig därpä, att den starkare g8r den svagare till sin häl ocb lbter tjonom arbeta för sig.
Den nya världens princip är dmsesidig tjjäip, caritas, kärleken.
- Y en lyckligare framtid skall kanske nationerna endast gtilla i den män de bidragit till att p&amp;skynda månniskosläktets framryckande mot det tjdga mälet: människokärleken.
?Den vem kunde väl bättre än kvinnorna giva parollen bärtill?
Prenumeration genom posten: Pris för 1915 1 krona.
L (lmummer 5öre.
Fbr utlandet sker prenumeration antingen ge- nom posten eller genom insiindande av l kr.
75 öre i postanvisning till tidningens ex- pedition.
Annonspris: 10 öre efter testen, 12 öre före texten per millimeterhöjd, större annonser och Brsannonser rabatt.
Annonsavdein.
: Rikstel.
456.
Ailm.
tel. 456.
9 f. m.-7 e. m.
Vår fråga och riksdagen, " Mer än nllgonsin övertygad om det be- rättigade i kvinnornas rösträttskrav, anser dock centralstyrelsen att ett förnyat fram- förande av kvinnornas rösträttsfråga i riks- dagen icke behöver ske vid innevarande riksdag - den första i perioden - helst som de nu rådande exceptionella förhållandena sä starkt bringat andra frågor i förgrun- den.
Skulle en förändring i situationen inträ- da, är centralstyrelsen beredd att upptaga frägan till förnyad prövning. "
I detta uttalande klargjorde L.
K.
P.
R. vid sitt nyligen avhållna centralsty- relsemöte sin ställning till den politi- ska situationen.
Av den oinitierade skulle detta uttalande möjligen kun- na tydas som en avmattning i ihär- digheten, ett avbrott i droppens fall på hälleberget, en kapitulation i kravet på frågans snara lösning.
Att så icke är förhållandet visade den ovanligt talrika anslutningen till det stora tvådagarsmötet, där en enig- het, en samlad kraft, en målmedveten vilja gjorde sig gällande som kanske aldrig förr.
" Mer än någonsin överty- gad ", ja, vem borde icke bliva det inför den ohyggliga världstragedi, som blivit den ensidigt maskulina statskonstens - låtom oss hoppas det - slutresultat Men vad nu vår frågas läge beträf- far, så bör det bedömas med kunskap om, att det här gäller en grundlagsän- dring.
Om frågan toges upp vid inne- varande riksdag och - låtom oss tro det omöjliga - bleve antagen till lös- ning av båda kamrarna, så skulle den dock efter lagens natur behöva genom- gå ännu en omröstning och detta vid den riksdag, som i januari 1918 sam- manträder efter de nya ordinarie valen hösten 1917.
För kvinnornas första möjliga deltagande i väljandet av de personer, som utgöra den andra stats- makten, är det alltså av ingen betydel- Hermann 8 a h r.
Några lärdomar av höstens stadsfullmäktig val.
Sistlidna december månad hade den svenska landsorten att förnya sin re- presentation i städerna med halva an- talet ledamöter.
Vad som gjorde dessa val särskilt betydelsefulla för kvinnor- na var det faktum, att nu gällde det att bevara och om möjligt stärka den po- sition, som vunnits för fyra år sedan, då kvinnorna för första gången fingo säte och stämma i stadsfullmäktige.
Det var nämligen dessa kvinnor, som ou efter utgånget mandat stodo inför frågan om omval eller fall.
Att tiderna nu vor0 bistrare för kvin- norna än för blott två år sedan, då vid nyvalen till stadsfullmäktige ett vackert tillskott skedde i den kvinnliga representationen, blev snart tydligt.
Det visade sig, att partierna ej vor0 li- k a villiga att uppsätta nya kvinnliga kandidater, med undantag av en och annan nybildad sammanslutning, som i känslan av sin egen svaghet fikade ef- ter kvinnornas röster.
Helt naturligt koncentrerade sig kvinnorna då på att se om frågan tages upp vid denna riks- dag eller vid den andra eller tredje och sista inom perioden.
Det blir alltså e j någon reell tidsför- lust för kvinnorha om frågan vilar över detta riksdagssammanträde.
Kan- ske få vi framdeles se vittnesbörd om att under tiden världskrisens allvar och det kloka, ihärdiga och välorgani- serade sätt varpå kvinnorna frivilligt tagit del i de åtgärder, som stat och kommun ansett nödvändiga, att detta kommit omdömet att bli klarare och livsuppfattningen djupare hos de män i vår riksförsamling, som ha att taga eller förkasta kvinnornas medarbete i större utsträckning e j tillfälligt un- der en kristid - utan kontinuerligt och berättigat i s &amp; väl goda som onda da- gar.
R 6 r s f r.
S h f t A ?&amp;= - EXw1xanor.
&amp; - o. x e i a - i e i a bundna i ett band, gult eller grönt.
Pris 4 kr.
Behnieras genom Expeditionen, 6 Lgstmakaregatan2 Stockholm.
få sina avgående representanter upp- förda på fullt säkra platser å partier- nas listor, något som också i allmänhet lyckades utan större svårighet.
Det utmärkande för hela det förbe- redande valarbetet var emellertid att det gick i trötthetens tecken.
Det gång- na året hade bjudit på val till över- nog med två gånger riksdagsmannaval för männen, och kvinnorna vor0 just nu upptagna av det olikartade hjälp- arbete, som världskriget gjort behöv- ligt.
De proportionella valen förut- sätta åter en väldisciplinerad valmans- kår under en säker och fast ledning, om utgången skall bli den önskade, för- utsättningar, som i regel fattades den- na gång, då ledningen endast ofullstän- digt kunde få grepp i massorna.
Följ- den blev också den, att rangordnin- gen i regd bröts efter de allra första namnen.
Med reduktionsregelns hjälp insattes ej så sällan de allra sista nam- nen på listorna, som folk i allmän- het inte kommit sig för att stryka, enär de - alldeles oriktigt - ansågos ofarliga.
Det hela urartade på flera ställen till en fullkomlig anarki, där varje liten yrkesgrupp, snart sagt, gick fram med egen lista.
I allmänhet följ- de dock inte kvinnorna exemplet utan röstade lojalt med den officiella listan, då den kvinnliga representanten fått en god plats på denna.
Icke desto mindre föllo åtskilliga av våra under omval stående kvinnliga stadsfullmäk- tige igenom.
Till någon tröst kan det ju lända, att även männen anmält missnöje med valutgången.
Så är t. ex. i ett par norrländska städer valet över- klagat.
Blir det upphävt, får det nog även vad kvinnorna beträffar, en an- nan utgång.
Lyckligtvis motvägas dessa förluster av vinster för kvinnorna på platser, där de förut ej haft nbgra representan- ter, och pä andra orter ha de lyckats behålla ställningen oförändrad.
En nyttig lärdom, som kan dragas ur nederlagen är den, att kvinnorna e j få göra sig för säkra och lita pd att få behålla en representant, hon m å nu vara aldrig så framstående, utan ett energiskt arbete d deras egen sida för henne.
c Def som förenar är starkare än det som skiljer.
Kriget - detta ohyggliga, långsam- ma krig - rasar alltjämt, och det ser mörkt ut för de fredliga förbindelser- na folken emellan.
Dock är det som en stråle i mörkret att kvinnorna trots allt söka uppehålla det internationella samarbetet, i den mån omständighetelr na kunna medgiva detta.
Visserligen har den Internationella alliansens till i juni i år utsatta kon- gress i Berlin måst uppskjutas, men tanken på en sammankomst mellan de olika ländernas kvinnor redan i år vill dock ej dö, och från tre olika håll har förslag därom framkommit.
Det för- sta har kommit från Holland, där röst- rättsföreningen bildat en kommitt6 för internationella angelägenheter.
Denna föreslår att ordna ett möte för prak- tiska angelägenheter i något av de neu- trala.
länderna och inbjuder en dylik konferens att samlas i Holland.
Denna konferens skulle endast arbeta, inga festligheter skulle förekomma, men i samband med densamma skulle anord- nas en mängd offentliga möten, där kvinnornas syn på den närvarande världssituationen kunde framläggas.
Samtidigt söka de framstående tyska rösträttskvinnorna, d:r Anita Augs- purg ochzLida austava Heymann, fb till stånd ett internationellt kvinnligt fredsmöte i Bern.
Slutligen har verkställande utskottet i den engelska L.
K.
P.
R.
(National Union of Womeds Suffrage Societies), på förslag av miss Macmillan, en av styrelsemedlemmarna både i N.
U. W. S.
S. och den Internationella rösträtts- alliansen, beslutat anhålla hos mrs Catt att hon ville sammankalla en ip- ternationell rösträttskongress detta år.
Nödvändigheten att denna hålles i ett neutralt land framhålles, likaså de svå- righeter, som den kommer att medföra, men, tillägger tidningen Common Cause, som redogör för förslaget, för dem, som tro pb kvinnornas solidari- tet över hela världen, kommer det att bli av en oerhörd betydelse att rAkas i krig som i fred och att i krig som i fred förklara " krig mot kriget ".
Nyvalda kvinnliga stadsfuiimäktige.
I Kalmar: fru Hilma Runbäck och seminarielärarinnan fröken Selma Svensson.
I Lund: seminarieförestbndarinnan fröken Maria Ljunggren (de borger- liga).
Kvinnor i kommunaiförvaItningen.
I Gävle folkskolestyrelses pedagogiska nämnd: folkskollärarinnan E. Bengtsson som suppleant.
I barnavårdsnämnden: fröken E. Bengts- Bon med smzlskollärarinnan Alma Wall- ström som suppleant.
I Kalmar folkskolestyrelse: fru Hilma Runbäck.
I barnaodrdsnämnden: fru Hilma Bun- bäck.
@ $ IVP~ A~11trii11 B~ktr.
1-1.
SKOmAGASIN - w ... n LAGENSONS 26 Gamla Kungsholmsbrogatan 26 A l l t slags boktryok.
% Jakobsgatan 18 - Fredsgatan 8
N:R 3 2 När få vi kvinnor gat~b %l?
En sak, som när man betänker den, synes fuilkomligt tröstlös, är frågan om kvinnors ratt att få gå i fred på gatan.
Amnet är så blött och stött som gummans gamla skinnpäls: möten ha hållits, deputationer ha skickats till h8g myndighet, polismästare ha inter- vjuats, artiklar ha skrivits; men när vi på nytt se det röras upp i pressen igen i frågan, är det nästan med leda vi skåda fenomenet, ty vi veta alltför väl, att efter någon tid är Ater allt .igen vid det gamla.
Förklaringen kan ej vara någon annan än denna: hur vid- rigt vi kvinnor än finna detta männens beteende att så snart det är mörkt tro sig ha rätt att tilltala okända kvinnor, kunna vi dock aldrig få den svenska genomsnittsmannen att inse sin orätt i detta fall.
T y genomsnittsmännen ar0 alltför många.
Och männen ha mak- ten.
Från en av våra städer, Norrköping, ha vi dock i denna tid glädjande nog hört, att allvarliga försök till ett bättre blivit gjorda.
Polismästaren därstädes anser saken vara ett oskick och har föresatt sig att utrota den.
Om en her- re tilltalar en dam med påtvingande av sitt sällskap, om hon vid ett tilltal vi- sar sig avvisande och han dock följer henne, blir han genast antecknad, in- kallad till polisdomstolen och dömd till boter.
Då männen emellertid aktade sig för uniformerade konstaplar, vanns forst riktig framgång i saken, sedan man borjade anvanda detektiver.
Och nu, försakras, är tillståndet ojämför- ligt battre.
Då en tidning vänt sig till Stock- holms polismastare i frågan, har denne emellertid givit ett svar, som berövar huvudstadens kvinnor allt hopp om en ändring.
Här måste mannen " uppträ- da hotfullt eller åtminstone enträget bedjande " för att polisen skall vara be- fogad åtala honom.
Således: polismästaren har klart och tydligt förklarat, att männen helt lugnt kunna fortgå i sitt eviga ofredande av kvinnor.
Bet ä+ nämligen för en kvin- na ett ofredande att bli tilltalad av obekanta man på kvällen, ty om också den stackars mannen inte har någon klocka att se på eller inte hittar hem, så ha kvinnor blivit så till pina vana vid att hans tilltal innebär ett försök att få göra sällskap, att det är tillräck- ligt forargelseväckande i och för sig.
Uetta förstå männen egentligen mycket väl eller borde förstå det, om de be- tänka, att i vår tid, då mycket blivit förbattrat, deras ohöviska vana i detta fall icke blivit det minsta ändrad.
Vad vi i alla händelser kunde begä- ra är att ordningsmakten skulle förstå saken och hjälpa oss att få gå pB of- fentlig plats i fred även innan en man mot oss " uppträder hotfullt eller enträ- get bedjande ".
Hur mycket obehag vi ha att utstå även innan dess och hur lätt det går därhän, även utan att nå- got ens då göres, det veta vi, som med harm se att våra döttrar nu få utstå att höra samma råa ord som vi hört sedan vår ungdom, och att männen fortfarande känna sig ha samma oin- skränkta frihet gent emot oss.
, Men då förhållandet som det är roar ett stort antal män, och då det bara är kvinnor, som lida skräcken och grä- melsen, så får det vara som det är.
Detta är icke det svar Stockholms po- lismästare menat att ge vår stads kvin- nor, det äro vi säkra om.
Men det är i verkligheten det svar som blev givet.
Hilda Sachs.
Äkta makar!
Fömumma icke inbördes testamentel Uppsättes för Kr.
ii: -.
Räd och upplysningar Kr.
2: - ta JOH.
&amp; SON CARLOS ADVOKATBYRA A d Fradr.
Xyrkogata 16.
Telefoner, Exam.
jurfiiter.
Sofia Gumaelius är pionjären som vi alla sett upp till.
Och nu är hon bor- ta.
En stor tomhet blir det att icke längre få möta hennes vänliga och för- stående leende på sammankomsterna.
En stor tomhet a t t icke hennes intres- se längre kan följa kvinnorörelsen och kvinnornas verk.
En stor tomhet att hon-icke är med oss, då vi få vår fulla medborgarrätt.
Sofia Gumaelius gick icke blott i spetsen och visade att kvinnor kun- na skapa och vara ledare.
Hon höll också ut hela livet in i ålderdomen och slog sig icke till ro.
ä n d a tills hon lades på sjukbädden skötte hon sina direktörsposter.
Storverket att hava startat ett nytt företag - annonsbyrån som bär hen- nes namn - och att utveckla den till en av landets mest kända affärer och den största i sin art, har ställt Sofia Gumaelius i första ledet av landets be- märkta kvinnor.
Utan annat kapital än energi och ar- betsduglighet begynte hon för 38 år sedan Gumaelii annonsbyrå, vars hela persgnal då utgjordes av Sofia Gumae- lius och en springpojke, och vilken nu vuxit ut till att sysselsätta närmare 50 kontorsbiträden.
Från en lokal på ett rum fyller den nu ut 17 kontors- rum samt filialer i London och Kri- 3tiania och med ännu en U a l plane- rad i Berlin.
Själv har den kvinnliga chefen följt i detalj sin affärs utveck- ling samt under de sista åren varit verkställande direktör för två bolag, sedan hon bildat Aktiebolaget Gumae- lius &amp; C:o, som driver affär med tryc- keriutensilier.
Ännu detta sista år, det vill säga vid 74 års ålder, kunde Sofia Gumaelius arbeta på sitt kontor ända till 6 i % 8 timmar dagligen.
Till största delen har å annonsbyrån varit anställda kvinnor.
Att lätta be- kymren för dem på deras ålderdom tänkte hon, då hon på sin 60-årsdag förordnade om att för dem skulle av- sättas till livränta, varav omkring ' la betalas av affären och återstoden av den anställda.
Oaktat sitt arbetsuppfyllda liv ville Sofia Gumslius att glädjen skulle fin- nas till i världen.
Hon var själv glad.
Hon gladde sig om andra försökte göra livet ljust för sig.
Själv tyckte hon om det som var vackert och festligt.
Till 8östrättsfÖraniigarna landst runt.
Det tryckta ordet är en makt att räkna med.
Som droppen till sist urhåikar st?
nen, så verka de i en viss riktning titt och tätt återkommande tidningsartiklarna på människornas sinnen.
De taga slutligen ändå intryck, hur likgiltiga ooh oförstående de till en början synas ställa sig till en sak elier en id6.
I värt pressorgan Rösträtt för Kvinnor, ha vi ett utmärkt medel att väcka och upp- lysa kvinnorna; må då vi, som förstå vad denna väckelse och upplysning betyder, med liv och lust arbeta pb tidningens sprid- ning!
Först oeh främst inom föreningarna och sedan utåt, SA långt som möjligt.
Ar- betet att sprida tidningen är varken svårt eller omöjligt.
Tidningen är bra, innehålls- rik och billig.
Inta tar den heller kvin- nornas, i de flesta fall strängt upptagna tid, alltför hårt i anspråk, då de ha fjor- ton dagar på sig att studera varje exem- plar.
I vår förening ha si bildat en Hon visade stor gästfrihet och hennes hem var mycket uppskattat.
Hon intresserade sig också för att arbetande kvinnor skulle hava förströ- else och trevnad.
Därför var hon en av stiftarna i Kvinnoklubben, där hon sedan alltid förblev en trogen styrelse- medlem, där hon vidare fungerat som ordförande och under de sista åren som vice ordförande.
Klubbens ända- mål är som bekant att skaffa medlem- marna förströelse samt utbyte av tan- kar.
Sofia Gumslius lade särskilt vikt vid att förströelserna icke skulle glöm mas bort så att de efter sitt arbete trötta verkligen skulle kunna få ve- derkvickelse.
Bara med sin personlig- het bidrog hon därtill då hon ofta var i Klubben, ungefär varje vecka, och där hennes blida, lugna men även im- posanta väsen spred trygghet och trevnad.
Även för en annan klubb hyste hon stort intresse, nämligen Pu- blicistklubben.
För kvinnosaken var hon ett utomor- dentligt kraftigt stöd.
Först och främst för den duglighet hon ådagala- de i sitt yrke, men också genom sitt intresse för den organiserade kvinno- rörelsen.
Kvinnans rösträtt har för henne varit något alldeles självfallet.
Hon stod med som inbjudare till de två första offentliga möten för kvinnans rösträtt, vilka höllos i Folkets hus i Stockholm i april 1902.
Därefter inval- des hon i den kommitte, som dels i an- ledning av dessa möten, dels på Fre- drika-Bremerförbundets initiativ hade i uppdrag att bilda den första röst- rättsföreningen.
På mötet å National juni 1902 blev hon vald till styrelsemed- lem i Föreningen för kvinnans politi- ska rösträtt i Stockholm o,ch stannade hon kvar i arbetet där till 1909.
Det var saknad efter henne i styrel- sen, efter hennes lugna och gedigna personlighet.
Och nu är det ännu stör- re saknad då vi icke mer få se henne i föreningen eller veta att hon följer oss.
Det känns så svårt för var och en av de äldre som går bort, en av dem som binda gammal och ny tid sam- man, och som just därför har så väl kunnat förstå allt.
Med vördnad och tacksamhet skall Sofia Cumaelii minne leva hos sven- ska kvinnor.
Anna Lindhagen.
" tidningskommitt6 " av tolv intresserade kvinnor med uppgift att samla minst tio prenumeranter var.
Om en förening har t. ex. 300 medlemmar, s &amp; uppdelar man dessa medlemmar pb de kommitterade, som sedan ha att söka nå så många som möj- ligt per telefon, eller, om telefon saknas, genom personligt besök.
Man bör då på- visa och klargöra först och främst för föroningens medlemmar deras plikt, rent av, att prenumerera på sin egen rörelses organ, såvida de äro så pass välsituerade att offret av denna krona ej är särdeles kännbart.
Rätt ofta har det ju hänt att man vid påringningen i första Ögonblicket mötts med ett nej, men sedan man med några lämpliga ord talat för saken, har nejet vanligen förbytts till ett villigt och intres- serat ja.
Så långt udra erfarenheter.
Vi tänka med iver samla prenumeranter och uppmanas föreningarna landet runt att göra samma- ledes.
Arbetsglädje och framgång tillön- skas!
Observator.
&amp; - B, JOHN V, LÖFGBEN &amp; ko Sveriges äiästa, största o. bäst renommerade specialaffär i 1 Klase Damskrädderi.
Aiitid välsorterat kager i fördehktiga prislägen.
Speciaiith: J.
A. WETTEBGIBENS FABRIKATER Norske binder.
.II.
Av Norske Kvinder, om vars första del vi förut talat i Rösträtt för Kvinnor, fö- religger nu en andra del.
Den begynner med ett kapitel o p " Leseforening for Kvin- der ".
Nog visste vi oss vara ofantligt di- stanserade av " Kvindelig Leseforening " i Köpenhamn med sitt egna m a g n s k a hus.
sitt stora biblibtek up to date o. 8. v., men att också Kristianias " hseforening f o r Evinder " sprungit så långt förbi oss, det vm en nyhet.
Den har en lokal på fem mycket stora rum, varav två läsesalar, ett bibliotek på 9,500 band och 41 tidningar och tidskrifter utlagda.
Ledsamt nog ha vi intet som kan jämföras härmed.
Med rätta tycks Leseforening for Kvin- der numera vara mycket populär.
Men så lät det minsann ej i början när Camilla Collett, efter ett besök i Köpenhamns Kvin- delig Leseforening, framkastade tanken på att göra något liknande i Kristiania.
Då sjöngs strax den kända klagovisan om att " kvinnlighetsbegreppet " skulle bli kränkt, att det var en " farlig sammanslutning " av kvinnor och mera dylikt.
Emellertid slog föreningen snart igenom, flck ett årligt bidrag av kung Oscar p &amp; 200 kr.
till friplatser åt lärarinnor och har nu en god ekonomi, tack vare välgörare och mer än 500 medlemmars årsavgifter.
Till bokinköp användes 1913 1,200 kr.
Norske kvinders sanitetsforening är något för oss alldeles nytt.
Den har utbildat 30 sjuksköterskor om året, har upprättat 14 hem för bekämpande av tuberkulosen och 1 folksanatorium för 118 patienter.
Den har ordnat hem f ö r barn från tuber- kulösa familjer, arbetshem för tuberkulösa, friluftsskolor för svaga barn och barnko- lonier.
Under sin 18-Ariga levnad har sa- nitetsforeningen - dessutom hunnit utrusta 616 fältlasarettssängar jämte beklädnad för patienterna och flera gånger trätt hjälpan- de emellan vid landsolyckor - en särskilt beaktansviird uppgift.
Genom aiit detta ha Norges kvinnor vi- sat sig vara duktiga bäde i att organisera, administrera och utföra landsnyttigt arbe- te.
Här som alltid ha de hbllit ihop genom att bilda avdelningar över landet.
Men i spetsen för företaget s t b också planlägga- ren par excellence och den sanna fälther- ren, fru F. M. Qvam.
N ä r man ser så stora och utmärkta orga- nisationer som denna och Nationalrädet, då tänker man på den lilla föreningen " Skuld ", som stiftades 1883 tili kvinnosakens främ- jande.
Vid lampan på Löveapotekets vind sutto Gina Krog, Anna Bugge Wicksell och andra sedermera bålda kämpar och dis- kuterade kvinnornas stora mål och hur deras sak skulle främjas ute i livet.
Fak- tiskt var nog " Skuld ", som Gina Krog sä- ger, den " organisationscell från vilken man lätt kan spåra övergången till de stora för- eningarna, som efterhand skapades ".
Här började den fasta sammanhållning som ut- gör de norska kvinnornas styrka, på sam- ma gång som förklaringen till deras snab- ba framgångar.
Norske Kvinder II har haft samma ut- märkta redaktion som första delen, och vi rekommendera boken i sin helhet till lä- sande och begrundande.
Ann Margret Holmgren, f. Tersmeden.
Par dal1 nean fd ett gott h f e I NyktBrlietskah % &amp; Konditoriet St ihiksgatan SO.
Ailm.
Tel. 28728.
Obs.1 Enskilda rum Bnnaa för korniteer och sällskaper. '
8 3 N:R 3 Kvinnorna och statsUnbetena.
Av a. d:r Gutti Petrini.
Lärarelönenämnden har haft att ytt- dan ta den tillbaka vid utarbetandet av ra sig om vilka tjänster vid läroverken ' ' grunderna ' '.
kvinnorna borde få rätt att söka enligt För sin del ansluter sig emellertid den bekanta grundlagsändringen av år nämnden till den tolkningen, att kvin- 1909, då i Regeringsformen Q 28 följan- norna böra få rätt att söka alla be- de mening tillades: " Till lärarebefattningar vid statens läroanstalter, de teologiska Iärartjän- sterna vid aniversiteten likväl undan- tagna, till andra beställningar vid in- rättningar för vetenskap, slöjd eller skön konst samt till läkarebefattningar, må i den ordning som ovan sagts och med tillämpning av grunder, som av konungen och riksdagen godkänts, kunna utnämnas och befordras även infödda svenska kvinnor. ' '
Om innebörden av detta beslut har rått en något olika uppfattning, i det att somliga anse, att kvinnorna därige- nom icke skulle ha fått några rattig- heter alls, utan att riksdagen kunde, vid utarbetandet av " grunderna " t a bort hur många av ämbetena som helst, medan andra anse att beslutet in- nebär, att kvinnorna böra få söka alla häri inbegripna befattningar utom dem, som de av alldeles speciella an- ledningar kunde anses olämpliga till - vilka då borde undantagas i " grun- derna ".
Nämnden påstår t. o. m.
" att anhängare och motståndare till nt- sträckt användning av kvinnor i stats- tjänst kunnat enas vid beslutets fat- tande, därför att de var för sig inlagt olika betydelse i detsamma ".
Detta sista är dock svårt att förstå, var nämnden fått ifrån, ty vid beslutets fattande första gången år 1907 rådde verkligen inte någon större enighet, utan där förekom först en - åtminsto- ne i Första kammaren ganska Iångva- rig diskussion - varefter motståndar- na blevo ikullvoterade.
Låt vara att en del av anhängarna gent emot mot- ståndarnas konstitutionella betänklig- heter framböllo, att grundlagen först borde ändras, och att man därefter kunde enas om vilka tjänster som bor- de uteslutas, inte var det väl ändå me- ningen att göra hela grundlagsändrin- gen till ett spegelfäkteri, genom att se- I de stora ögonblicken.
En svensk kvinnas intryck fran Frankrike.
Det storartade hjiilparbete, som från internationella kvinnorösträttsallian- sens huvudkvarter i London organise- rats, har kanske mer än något annat bidragit till att man mest haft blycken riktad på vad de enpelska kvinnorna under kristiderna uträttat, liksom Över huvud taget de engelsktalande länder- nas kvinnor även inom rösträttsarbe- tet intapit en framskjuten ställning.
Särskilt har det sätt, på vilket de in- ternationella förbindelserna upprätt- hållits, väckt vår livliga beundran.
Aven i Tvskland ha kvinnorna, genom meddelanden som från Lvceumklub- ben i Berlin kommit oss tillhanda, be- rättat om det hiiilparhete som därute orpankerats.
Från Frankrike ha nn- derrä ttelserna varit sparsammare.
Vis- perligen ha vi penom en och annan blänkare, som Rösträtt för Kvinnors läsare torde erinra sig, stärkts i med- vetandet av att även den romanska kvinnan börjar lösgöra sie: u r gamla traditioners våld och får blicken öppen för sin medborgarplikt.
Den omröst- ning rörande den kvinnliea rösträtten m m tidninpen le Journal föranstaltade bland Frankrikes kvinnor gav j u det vackra resultatet av 505,972 röster för, och endast 114 emot.
Avenledes minnas vi den hjältemodipa madame Macherez, som vid ett kritiskt tillfälle övertog borgmästarämbetet i staden Soissons och ingöt mod och förtröstan hos dess invanare.
Men dessa meddelanden ha varit enstaka, och därför kan det ha sitt stora intresse att höra vad et1 t fattningar, som e j av särskilda skäl böra besättas med män.
På grund härav föreslår nämnden, att kvinnorna må kunna söka såväl lektors- som ad- junktstjänster samt även rektorstjäns- ter vid statssamskola, högre lärarinne- seminariet och kvinnligt folkskolese- minarium, varemot endast män skulle få söka rektorstjänster vid realskolor och högre läroverk för gossar.
Aven- så föreslår nämnden, " att minst halva antalet ämneslärarbefattningar vid re- alskola för gossar och högre allmänt Iäroverk skall bestridas av män, samt att vid ?olkskoleseminarium minst hsl- va antalet ämneslärarebefattningar skall bestridas vid lärareseminarium av män och vid lärarinneseminarium av kvinnor.
Avenså finns en uppdelning för övningslärare, så att manlig slöjd och gymnastik för gossar förbehållas åt män, och kvinnlig slöjd och gymna- stik för fiickor förbehållas kvinnor, rne- dan sång och teckningstjänster få sö- kas av båda.
Mot dessa bestämmelser är ju inte så mycket att erinra.
Att det i regel är bäst a t t ha en manlig rektor för en gosskola kan ju vara riktigt, ehuru he- la bestämmelsen är skäligen överfiö- dig, därför att Uverstyrelsen vid för- slag till rektorstjänst skall ta hänsyn även till " erfarenhet och övriga egen- skaper, som företrädesvis erfordras hos styresmannen hos ett läroverk ", och således e j behöver rätta sig ute- slutande efter lärdoms och tjänsteme- riter, varför risken att läroverken skul- le i större utsträckning beklädas med kvinnliga rektorer är ofantligt ringa i alla fall.
I praktiken spelar det därför inte så stor ro11 om denna bestämmelse finns eller ej, men det kunde j u hända, att den i något enstaka fall vore hin- dersam, om det någon ghng skulle fin- nas någon särskilt framstående kvin- na som kunde vara 1ämDlin till rek- ögonvittne fått för intryck av den franska kvinnan vid krigsutbrottet.
Vår förre militärattach6 i Paris, kap- ten Carl Amundsons hustru, gav oss vid ett personligt sammanträffande en livfull och medryckande skildring av den franska kvinnan, för vilken hon hyste den djupaste beundran och av vilken hon ansåg att vi hade mycket att lära.
" Kriget omskapade hela franska fol- ket ", yttrade fru Amundson, " och i syn- nerhet kvinnorna, som kanske i högre grad än någon annan fått bära dess bördor, men som villigt, och utan ett ord av klagan, lagt dem på sina skul- dror. "
Vid krigets utbrott befann sig fru Amundson i en liten stad, La F6rtB Alais, belägen fem och en halv mil från Paris och här fick hon vara med om de dagar, som rymde så mycket av spän- ning, oro och ängest, men ocksk my @ ket av offervillig entusiasm och hänfö- relse.
" Inte för nsgot pris ville jag ghtt miste om de ögonblicken ", utbrast fru Amundson, " man kände sig buren av en så stark stämning, att allt smått och vardagligt krympte samman till ett intet. "
Hela franska folket besjälades endast av en tanke, och den tanken bar dem som en flodvåg högt över vardagslivete omsorger och skapade av kvinnorna hjältinnor, som med bleka kinder men lysande ögon sågo sina män dra u t j striden.
Mobiliseringen försiggick med den största ordning och precision, n&amp;ra timmar efter krigsförklaringen hade männen lämnat sitt- arbete och sina torskjänst även vid gossläroverk.
Li- kasil borde ju konsekvensen ha fordrat, att om man förbehåller rektorstjänster- na vid gossläroverken å t män, så skul- Ie rektorstjänsterna vid flicklarover- ken av ungefär enahanda lämplighets- synpunkter lämnas åt kvinnorna, men det färeslår nämnden inte.
%-att ta ifrh kvinnor rättigheter som de redan ha, eller minska deras löner, det kan låta sig göra, men att föreslå något liknande gent emot männen, det vågar man sig inte på.
Slutligen har nämnden ett yttrande om gift kvinnas behörighet att söka och innehava lärarebefattningar.
Nämnden har här att stödja sig på en mång- årig erfarenhet från folkskolans om- råde, ity att de kvinnliga folkskollä- rarna alltid haft och ännu ha rätt att kvarstå i sin befattning som gifta, och nämnden säger sig också ha tagit ett starkt intryck av denna erfarenhet, men den vågar i alla fall inte tillämpa denna gynnsamma erfarenhet.
Riks- dagen beslöt nämligen 1912, vid uppfö- rande på ordinarie stat av vissa kvinn- liga biträdesbefattningar vid ämbets- verken, " att gift kvinna må till biträdesbe- fattning av ifrågavarande slag befor- dras allenast efter Kungl.
Maj:t på framställning i varje särskilt fall l ä m nat medgivande; samt att, där kvinnlig innehavare av bi- trädesbefattning ingår äktenskap, hon icke skall vara skyldig att av Adan anledning avgå från befattningen, där- est icke vederbörande överordnade myndighet med hänsyn.
till befattnin.
gene behöriga upprätthållande finne1 det nödigt. "
Som nu nämnden tydligen anser ati det är troligt att riksdagen skall fast- hålla vid denna ståndpunkt, föreslå] nämnden identiskt samma bestämmel- ser för stataläraretjänsterna.
Det kan ju vara praktiskt, men varför skall man låtsas komma med en utredning när resultatet är givet på förhand.
KommittBns alla medlemmar ha för.
sett betänkandet med särskilda yttran.
den, somliga innehållande reservatio.
ner så där i största allmänhet, andra mot speciella förslag i betänkandet Utom vad som i förra artikeln anför.
hem, och där stodo kvinnorna, ögon- blickligen beredda att fylla luckorna.
De gjorde det utan att ett ord av knot hördes, de böjde sig för den hårda nöd- vändigheten och skötte sina dubbla plikter och sitt dubbla.
ansvar med ett lugn och en tillförsikt, som man knag- past skulle tilltrott en så lättrörd na- tion.
Klockan 4 på morgnarna kunde man fä se de kvinnor, vilkas män idkat handel, gå ned till hallarna och inköpa de förråd av frukt, grönsaker och an- dra livsförnödenheter, som de sedan skulle avyttra under dagens lopp.
I en liten chokoladbutik, som fru Amundson brukat besöka, stod nu hustrun i stället för mannen bakom disken.
Två 5må barn om 3 och 1 % år lekte bredvid henne och det tredje skulle snart kamma till världen.
Hon säg klen och medtagen ut.
Och ni bar er man ute i kriget, sade den besökande medlidsamt.
Då rätade den lilla kvinnan på sig och det blixtrade till i hennes ögon när hon svarade: Ja madame, han försvarar fäder- neslandet.
Inte ett ord som förrådde hennes egen ängslan.
Hos begärde intet med- lidande.
Hon var stolt att få offra.
Så- d a m vor0 de alla, och Frankrikes kvinnor ha genom sina hjältedåd i det tysta förskaffat sig en lika ovansklig ära som de män, vilka blött på slagfäl- - - tet.
I varje stad organiserades sjukvår- den och frivillig arbetshjälp strömma- de till i massor.
Kvinnor tjfinstgjoi.de vid ambulaaserna och i Röda korsets tjänst.
De högstct, såväl som de lägsta, vor0 lika brinnande i sitt nit.
Arbetar- ies frAn adjunkt Anna Sörensens stt- rande, måste man, stanna något vid ' irr Nyström och Olof Olssons yttran- len.
Att lektor J. F. Nyström den kän- le motståndaren mot kvinnans röstriit.
- inte skulle vara alltför medgörlig, när det gäller att släppa fram kvinnor- na till lärarebefattningar kunde mall ju vänta sig.
Han anser, att det all- 3eles självklart var statsmakternas me- ning med grundlagsbeslutet, att h i n - norna " icke skulle erhålla andra stats- ämbeten än sådana, vilkas uppgifter de visat sig kunna sköta ".
Hur kvinnor- na skulle kunna visa det, innan de nå- Eonsin fått försöka sköta platserna, t. ex. professurerna, är litet svårt att for- stå, men det bekymrar inte hr NY- ström.
Han anser emellertid att kvinnorna visat sig kunna sköta undervisningen på adjunktstadiet, men ej på gymna- sialstadiet för manliga elever, varför han avstyrker att kvinnorna skola få söka lektorat vid högre läroverk.
Han stöder sig härvid på lönereglerings-.
kommitt6n och ett uttalande i dess be: tänkande av rektor Hernlund, vilken emellertid absolut ingen erfarenhet har på detta område, men låtsas inte alls om alla de uttalanden som finnas till- gängliga från rektorer vid provårslä- roverken och samskolor, vilka varit i tillfälle att bedöma kvinnornas förmå- ga i detta fall, och därför i regel ställa sig gynnsamma mot kvinnors anstäh lande som lektorer.
Sedan har hr Ny- ström en verkligt rolig passus, när han avstyrker, att kvinnor skola få bli rek- torer vid statssamskolor, högre lärarin- neseminariet och kvinnliga Iärarinne- seminarier.
Den lyder sålunda: " Jag erkänner mig vara nog gammalmodig att anse det som en absurditet, att en kvinna sättes till chef för en kår, som till stor del består av män.
Dessutom torde kvinnans förmåga på detta om-.
råde vara ännu mer oprövad än på nå- got annat.
Nämnden anför väl, att kvinnor grundat och lett vissa analoga läroverk, men framhåller icke, att de då i förhållande till de manliga lärar- ne vid dessa intagit ställningen av ar: betsgivare för män, som haft sin-hu- vudsaklina sysselsättning på annat - hustrur, som dagligen vissa timmar suttit i parkerna med sin sömnad, me- dan de små lekte i sanden, syntes nu ivrigt böjda över stickstrumpor och yllebindlar.
Alla tankar vor0 hos dem som blödde för Frankrike.
Som något, vilket inte nog kan vär- deras, berättade fru Amundson, att när arbetarna drogo u t i kriget, var det i medvetandet om att hustrun och bar- nen icke behövde falla staten eller den allmänna välgörenheten till last, ty i de flesta fall hade familjerna en sparad slant på kistbotten, och åtminstone un- der den första tiden var det sörjt för att de hemmavarande inte skulle behö- va lida nöd.
Detta var något som i fru Amundsons tanke hängde intimt samman med hela franska nationen, De kunde genom sparsamhet och ord- ning reda sig även under små förhål- landen och hade alltid en slant Över.
Rörande är också den kärlek, som den franske arbetaren ägnar sina barn.
För den kommande generationen sparar och arbetar han, och han har en god hjälp och ett fast stöd i hustrun som sköter hemmet exemplariskt och håller barnen så rena och prydliga, att det ofta väcker förundran.
Men även societetskvinnan, som man i vanliga fall icke väntar så mycket av, visade att hon mognade under det an- svar, som nationens kvinnor pemen- samt måste bära.
Hennes lust för lyx och prydnader förvandlades i ett begär att försaka föP fosterlandets skull, och allt vad man kunde offra av kontanta medel gick till krigsförnödenheter.
I närheten av Fontainebleau ligper ett gammalt praktfullt .slott från Henrik 1V:s tid, om ägee av markis Garnet.
~ '
Q ROSTBRTT FOR I C X I ~ I ~ ~ O R ' 4 hW.
Detta är en helt annan situation än en rektors vid en statsskola, vars lärare ha en lika fast ställning som rektor (egentligen en fastare) och som icke alltid torde vara lika lätthanter- iiga som de lärare och lärarinnor, vil- ka en skolföreståndarinna har makt att avskeda, när hon så önskar. "
Hr Ny- ström anser således, att när männen för sin förtjänst äro beroende av en kvinnlig föreståndare, då kunna de vara beskedliga och ta skeden i vackra hand, men om de sitta säkra på en or- dinarie befattning, då skulle de inte bry sig om sin tjänsteplikt att vara hörsamma mot en kvinnlig rektor, utan anstränga sig att göra henne li- vet surt.
Betyget ä t männens sam- vetsgrannhet och lojalitet f å r stå för hr Nyströms räkning.
Vidare vill hr Nyström inte vara med om bestämmelsen om att minst halva antalet ämneslärare skola vara ena gången manliga, andra gången kvinnliga och detta av följande skäl: " Denna egendomliga bestämmelse stri- der uppenbarligen mot stadgandet i § 28 R. F., att vid utnämningar avse- ende skall fästas endast vid skicklig- het och förtjänst; ty härmed införes ett nytt begrepp såsom i första hand ut- slagsgivande, nämligen sökandes kön.
En man skall alltså endast därför att han är man, en kvinna endast därför att hon är kvinna, i vissa fall ha före- trädesrätt till en lärarebefattning framför en vida mer meriterad sökan- de av annat kön.
Jag hoppas, att dy- lika befordringsgrunder aldrig måtte b n a rotfäste i svensk lag. "
Vi rösträttskvinnor kunde inte ha uttryckt oss bättre, vi äro särdeles nöj- da med hr Nyströms grundlagstolk- ning att könet inte bör utgöra befor- dringsgrund eller befordringshinder.
Men hr Nyström var j u med i riksda- gen, när grundlagsändringen diskute- rades 1907.
Varför föreslog inte hr Ny- ström då, i överensstämmelse med sin uppfattning av grundlagens anda, att 9 28 R.
I ?.
skdle lyda helt enkelt: " Konungen äger att i statsrådet ut- nämna och befordra infödda svenske män och kvinnor till alla ämbeten " etc., då hade vi j u varit ifrån allt det här trasslet.
- Markisinnan har låtit omvandla hela slottet till ett sjukhus.
Allt är vitmå- lat, operationssalar och sjukrum äro inrättade efter den moderna hygienens fordringar och plats är beredd för 100 särade.
Så har det gått med de flesta av Frankrikes åldriga herresäten.
Från att ha varit en hemvist för lyx och för- fining ha de nu fått träda i barmhär- tighetens tjänst.
Vad som måste verka i högsta grad överraskande pä en främling var det lugn och den besinning som utmärkte kvinnorna, ett lugn som de aven vetat bevara när dödsbuden kommit.
Icke ens efter segrarna har Paris smyckats i festskrud.
Framgången, så- väl som nederlagen, har man burit med en sällspord värdighet.
Efter det stora slaget vid Marne, vars oerhörda bety- delse fru Amundson inta trodde blivit f d t uppskattad härhemma, ljödo inga smattrande fanfarer, inga överdrivna känsloyttringar.
Så vitt hon visste en- dast en tacksägelsegudstjänst i Notre Dame.
Efter en äventyrlig ångbåtsresa och under en ständig livsfara då minfälten genomplöjdes, och man varje ögonblick kunde vänta en explosion, befinner sig fru Amundson nu åter i Sverige.
Men vad hon upplevat därute, inte bara av spännande tilldragelser, utan av den högtidliga ro man förnimmer i de stora ögonblicken, vilka höja människan över det vardagliga och småskurna, och det starka intryck hon fått av ett folk, som med värdighet vet att bära sitt öde, det blir ett minne som över sig får något av evighetens helgd.
Gurli Hertzman-Ericson.
Inte heller vill h r Nyström vara med om att gift kvinna skall ha någon möj- lighet att kvarstå i tjänsten, och det tycks framför allt vara därför att hr Nyström är bekymrad över, varest ve- derbörande rektor skall erhålla lämp- liga vikarier vid de permissioner, som kunde bli följd av gift kvinnas havan- deskap.
Yttrandet är litet egendod- ligt just i b r Nystrams mun.
Han är själv lektor vid ett provårsläroverk, där det naturligtvis är viktigare än el- jest att tjänsterna skötas av ordinarie lärare och inte av vikarier.
Men nog har lektor Nyström begärt tjänstledig- het under minst 10 vårterminer för att sitta i riksdagen, och hans kollega vid samma läroverk, f. d. lektor Sixten V. Friesen, har väl varit borta i 25 är av liknande anledning, och rektorn har fått skaffa vikarier.
Inte ens den, som hoppas aldrig så mycket på en ökad nativitet i riket, kan väl ändå vilja an- taga, att en gift kvinna skall behöva så många tjänstledigheter.
Läroverksadjunkten, ledamoten av Första kammaren hr Olof Olsson, har också ett mycket långt särskilt yttran- de, han reserverar sig på nästan alla punkter.
Särskilt har han sin egen tolkning av grundlagsändringsbeslutet.
Han påpekar, att det i hr Tryggers mo- tion stod lärarebefattningar vid de all- männa läroverken, men att det nu i regeringsformen 6 t h " lärarebefattnin- gar vid statens .läroanstalter ", vilket skulle innebära att " genom grundlags- ändringen står vägen inte mer öppen till en adjunktur vid realskola för gossar än till en civil lärarebefattning vid artilleri och ingenjörshögskolad '.
Er Olsson beklagar den kvinnliga " villfarelse ", som anser att det är att krångla med riksdagens egenhändiga beslut att försöka utestänga kvinnorna från lärarebefattningarna vid lärover- ken.
Men hr Olsson torde nog få upp- leva att den " villfarelsen " är rätt all- män, ty man behöver bara läsa riks- dagsförhandlingarna för att se, att det var just läroverksläraretjänsterna man i första hand avsåg.
Konstitutionsut- skottet omnämner dem flera gånger i betänkandet 1907 och anser det " vara angeläget att vidtaga en lagändring i nu föreslaaen riktning, sedan nenom Hildur, &amp; uer.
Annu en WAring.
" Hildur öijer måste ha ett erkännade i Rösträtt för Kvinnor med anledning av sin 50-årsdag - det har hon ärligt förtjänat.
Och du skall skriva det ", lydde för några dagar sedan ordern från tidningens redaktion.
Att hon ärligt förtjänar, ett erkän- nande, är jag nog den länlpligaste att yttra mig om, jag som p B närmaste håll har varit vittne till hennes out- tröttliga arbete, särskilt för .vår röst- rättsfråga.
Men ändå gick jag åtskilli- ga dagar i tvekan mellan lusten att skriva och fruktan att hon skulle miss- tycka att bli tackad för en sak, som bara är helt naturlig.
Just så som en socialt utvecklad människa skall tänka.
Och Hildur &amp; er är en människa - det högsta beröm jag anser mig kunna ge.
Vi ha gott om kvinnor och vi ha gott om män, men vi ha sorgligt ont om människor.
Kvinnans politiska rösträtt är hen- nes livsintresse, därför att hon i den- samma ser lösningen av de viktigaste samhällsfrågorna, dessa som hon hade insikt i långt före rösträttsfrågan bli- vit aktuell hos oss.
De kunde ju icke vara främmande för en kvinna med hennes intelligens och hjärtelag samt öppna - i alldeles ovanligt hög grad öppna - ögon och öron.
Hennes verksamhet är mycket omfattande, men jag mäste ju här be- gränsa mig till rösträtten och t. o. m. för denna enda fråga är arbetet av mångahanda slag, inte endast den all- tid påpasslige sekreteraren och kassa- förvaltaren inom Göteborgsföreningen,.
Kungl.
Maj:ts nådiga stadga för rikets allmanna läroverk den 18 febr.
1905 ut- nämningsrätten till de flesta beställ- ningar vid dessa läroverk överflyttats till Kungl.
Maj:t.
Att ordalydelsen i grundlagen sedan blev något olika, be- ror väl på att även professorsbefatt- ningarna medtogos, men ej på att riks- dagen e j ville släppa kvinnorna till läroverken.
För den som följt med frå- gan verkar hr Olssons uppfattning ad- vokatyr.
H r Olsson är j u så förfärligt rädd för den feminisering av det man- liga släktet, som skulle bli följden om kvinnorna komme in i läroverken.
" Men hur tänker sig nämnden ", säger han, " att en kvinna, som aldrig varit pojke och aldrig kan bli karl, skall kun- na förstå och finna sig till rätta i en klass 13-15 åringar, som alla äro poj- kar mer än vanligt då, men också in- genting högre önska än att bli riktiga karlar? ".
Och så citerar han prof. Leh- manns broschyr " Brytnings tiden ", med dess fruktan för utjämnandet mellan de maskulina och feminina typerna etc.
Ja, nog ha vi alltid vetat, att den ljuva kvinnligheten var en späd blom- ma, och att den därför borde vårdas i drivhus, men att den stora käoka man- ligheten nu också har blivit lika skör och inte tål vid kvinnosällskap, det var verkligen ledsamt att höra.
Vi våga opponera oss, och eftersom männen ha så mycket att säga om hur den sanna kvinnan skall vara, borde väl vi också kunna få ha ett ord med i laget om männens uppfostran.
I själva verket kan man nog icke begå ett större psy- kologiskt misstag, än att som hr Ols- son tro, att könens bästa egenskaper utvecklas, då de äro skilda från var- andra.
Det är nog alldeles tvärt om, mannen har som bekant icke gott av att vara allena, och hr Olsson behöver inte för den skull vara orolig för släk- tets förvekligande.
Varje yttring både av fysiskt och moraliskt mod hos en man väcker alltid anklang hos kvin- nan.
Påståendet att läroverkens fel och svagheter inte bottna i bristen pA kvinnor är heller inte ovedersägligt.
Mycket av det råa övermod mot kvin- nor, som den bildade unghögern i våra dagar presterar, kan tvärtom göra det ganska tvivelsamt.
Och h r Olssons utan även den flitigt anlitade rådgiva- ren, när det i lokalföreningarna är fråga om en soar6, en uppläsning eller liknande.
Hildur öijer är ovanligt mångsidig; hon är posttjänsteman till sitt borger- liga yrke - förste postexpeditör vid Qöteborg I - en god, vänfast och hjälpsam kamrat - en god kraft i det sociala hjälparbetet, praktisk och snar- rådig och s &amp; är hon - en god skåde- spelaretalang, som gjort rösträttssaken stor tjänst i agitationsväg.
Att ome- delbart efter en succes som Madame Anti i oöverträffad elegans, vinna en lika stor som mrs Farrel, general Mit- cheners städerska, i Bernard Shaws " Presscuttings ", erbjuder inga svårig- heter alls.
Den största triumfen anser hon aig ha vunnit, när en flicka vid åsynen av henne som Lovisa Andersson, skurma- dam, i " Samma don " snyftade: " Vad hon måtte ha lidit! "
Eller då en annan åskådare sade: " Det är inte möjligt, att det är fröken Uijer, som skurar så vant, det är som om hon aldrig gjort annat. "
De svenska kvinnor, som en gång få politisk rösträtt, borde i tacksamt min- ne gömma bilden av Hildur Uijer vid sitt skrivbord, långt in på småtimmar- na sysselsatt med att skriva rösträtts- brev, påminnelser och cirkulär samt fundera ut nya uppslag för att väcka, upplysa och samla kvinnor till insikt om samhällsförpliktelser och personligt ansvar.
En enda sak utom rösträtten måste jag nämna här.
Det kommer-en stund p &amp; natten - kanske kl. 12, kanske kl. 1 eller mer - då Fiildur Oijer skjuter N:R 3 av ELSE KLEEN 5: i U U har nu utkommit i sin tredje upplaga (4:de tusendet) Pris 4:60, inb.
6: 5 0.
., P. ii.
i orsteit i Söners Förlag.
förklaring: " Kvinnorna vid gossläro- verken kunna - nä ' r de bli som bäst aldrig bli någonting annat än ko- pior av män " är så omotiverad, att den icke förtjänar något bemötande, ty därom vet hr Olsson ingenting.
H r Olsson hör tydligen till den inte all- deles ovanliga typ, som är rätt gene- rös i fråga om kvinnornas rättigheter, bara de inte vilja uppträda som kon- kurrenter i det yrke, som är hans eget.
H r Nyström, som är lektor, vill låta dem bli adjunkter, men inte lektorer, och adjunkten Olsson vill inte ha dem till adjunkter heller.
Och när social- demokraten hr Olsson dekreterar: vi sköta oss så bra vid läroverken, att vi inte behöva några kvinnor dit, så står han på samma nivå som Första kam- marhögern, när den i trettio år sade till arbetarna och än i dag säger till kvinnorna: " Vi styra så bra, så ni be- höva e j lägga er i saken. "
Man är all- tid jävig, när man sätter betyg åt sig själv.
- undan rösträttspapperen och en stor, diger bok intar huvudplatsen jämte en bunt frankokuvert och några små vita kort med en liten flickunge på; den lilla har en ros i handen, och på kortet står " Födelsedagen ".
Det är Hildur Oijers kärleksverk under årets 365 da- gar att skicka ut sådana brev till alla dem, som lämna gåvor till barnhemmet " Födelsedagen " - en skyddsanstalt för barn från tuberkulossmittade hem.
Det är så ofta sådant arbete i en eller annan form, som håller elden brinnan- de i en rösträttskvinnas själ om nöd- vändigheten av vår saks framgång.
I alla kvinnors namn - särskilt i alla deras som tillhöra Göteborgsföre ningen ett oförgätligt tack!
Frigga Carlberg.
- - När man läser den redogörelse, säger Karlstads-Tidningen, som vid det i dagarna hållna centralstyrelsemötet för de kvinnliga rösträttsorganisationerna lämnades sär- skilt av fru Fjällbäck-Holmgren för kvinnornas sociala hjälpverksamhet under de nu rådande hårdtiderna, så måste man, synes det, ovillkorligen fråga sig: skulle inte det samhällselände, som i så förfäran- de stor omfattning förekommer även i vårt land, efter hand bliva väsentligt förmin- skat och förmildrat, om kvinnorna vore po- litiskt fullmyndiga medborgare lika väl som männen?
De ha dock en helt annan intim känsla f ö r hus och hem och barn, och de skulle helt visst komma att allvarligt och ingående ta sig an arbetet på att för- bättra det f ö r all mänsklig utveckling s &amp; kardinalt viktiga hemlivet, om de finge in- flytande och ansvar i samhället.
Nu sakna de bådadera, de känna sig utanförställda, de kunna inte med n&amp;ot eftertryck göra sina krav gällande, männen frhga inte myo- ket efter dem.
- -
5 I Cheyaleri.
" Jamen du är oartig mot henne.
klassen tycker precis som jag. "
Hela Arbetet ute i landet AZnÖ E '.
K.
P.
B. hade sammanträde den 26 sistlidne november, varvid till medlem i jentralstyrelsen omvaldes ordf. froken The- rbse Almqvist.
Till suppleant valdes f r u Elisabeth Johnsson.
Programmet för afto- nen upptog for övrigt en redogörelse för rösträttsfrågans behandling i riksdagen, de- klamation m. m. Avesta-Krglbo F. K.
P.
R. hade månda- gen den 30 nov.
sitt ordinarie höstmöte för val av styrelse m. m.
Av förutvarande sty- relsen omvaldes: fru Erica Falkman ordf., frcken Hanna Forssell sekr., fröken Gertrud Forsberg kassaförvaltare och fröken Hilde- gard Örtendahl v. sekr., samt nyvaldes fru Gerda Jernberg som v. ordf. samt f r u Anna Skoglund och fröken Lotten Eklund utan rärskild funktion.
Till suppleant utsågs frö- ken Thea Westerberg.
Till eentralstyrelse- medlem omvaldes fru Erica Falkman med fröken Hanna Forssell som suppleant.
Till revisorer utsågos fru Sofia Holm och fru b i l i a Fritz med fru Anna fiagergren och fru Anna Skoglund som suppleanter.
Efter valen, och sedan en del ärenden från V. U. genomgåtts, upptogs till behandling tvänne frågor.
inlämnade av ordf.
Den ena lydan- $e: Vad kan göras för att vinna ökad sprid- ning åt sår tidning Rösträtt för Kvinnor?
Resultatet av diskussionen blev att förenin- gen beslöt tillsätta en kommitte.
s o m skulle besöka medlemmarna och uppmana dem till prenumeration.
Den andra: Kunna vi i iessa tider göra något för att uppehålla och 3m möjligt öka medlemsantalet samt stärka intresset för vår rättvisa sak?
vilken fråga resulterade uti att återuppliva den sedan någon tid tillbaka " avsomnade " studiecir- keln och att för framtiden anordna s. k. halvenskilda möten.
Därmed var föreningsmötet slut och ett trevligt samkväm vidtog.
Sång och musik utfyllde programmet.
Gemensam sup6 in- togs, och stämningen var den bästa.
Jönköping8 F. K.
P.
R.
Bar under sista h e t s höst haft anordnade arbetsaftnar, varunder färfärdigats av medlemmarna skänkta arbeten, avsedda för Röda korset, Landstormen och Kvinnornas uppbåd.
Un- ier dessa arbetsaftnar har ordföranden uppläst de av henne hållna föredragen från resorna för Bergman-Österbergska kur- rerna, med undantag av det om pensione- ringslagen, som kommer att hållas på vå- ren vid ett av föreningen anordnat allmänt i ' öredrag.
Några föredrag hava icke under hösten anordnats, men ha enskilda medlem- m a r av rösträttsföreningen varit verksam- ma särskilt inom Kvinnornas uppbåd lik- rom ock inom Landstormen och Röda kor- 3et.
Styrelsen hade den 19 dec.
samman- bräde och behandlade de frågor som i cir- kulär från V. U. utsänts för centralsty- relsemötet, liksom ock en från Vita bandet inkommen skrivelse om deltagande i skri- velse om rusdrycksförbud under nu rådande kritiska tider.
Med anledning härav be- slöts först inhämta V. U:s uppfattning, iå liknande spörsmål- angående f örenin- gens hållning till sociala frågor uppsatts p å programmet för centralstyrelsemötet.
Vidare bestämdes a t t om rättighet för för- mingen fanns ansluta sig tili Vita ban- iets skrivelse och underteckna ett dylikt upprop.
På frisinnade färeningens lista hade uppsatts en kvinna till stadsfullmäk.
tigvalet, men det ledde icke till önskat re sultat, varför Jönköping fortfarande räk.
nas till de städer, vilka icke ansett nödigi i stadsfullmäktige lämna plats för kvin norna.
Däremot har en av föreningena medlemmar invalts i stadens hjälp- och a r betslöshetskommitt6.
Kalmar F. K.
P.
R. hade den 1 decembei ett talrikt besökt offentligt möte med före drag av fru Gurli Hertzman-Ericson om " Kvinnans uppgift i kristider ".
Det all.
varliga, djuptänkta föredraget framkallad€ livliga bifallsyttringar.
Efter föredragei hölls styrelseval för 1915, därvid samtliga styrelsemedlemmar, ordforande, centralsty relsemedlem och suppleant återvaldes Några nya medlemmar antecknade sig och mötet avslutades med ett angenämt sam.
kviim.
" Jag skulle säga till henne: ' Vågen är gri och skyarna gå, o Irina, vägen är vild av dunklet och skurarna stängd.
Hur vi1 du gå på fötter så späda och flna, tyngc av din sorg de farliga stigarnas längd. "
Med ett ryck blev han sitt yttre själv Den vanlige skeptikern med glimten bak ögonglasen och smilet i mnnvinkeln - ö m ttliiga ejäiare skyddande förklädnad.
Nr 1 EI Kopparbergs F. K.
P.
R. nadde med sitt barnbeklädnadsarbete till julen ett mycket gott resultat, tack vare den stora hjälp €ör- mingen mottog från såväl medlemmar som utomstående.
Omkring ett hundratal barn Bngo hel eller delvis utpustning.
Detta praktiska arbete har genom att göra alla [öreningsmedlemmar aktiva synnerligen höjt föreningens välbefinnande inåt och kanske även utåt tjänat rösträttens stora aak.
bl.
a. genom att tillföra föreningen många nya medlemmar.
Det h a r gjort 1914 till ett för oss ovanligt gott år.
Då ännu ?tt stort antal familjer Annas som i hög yrad äro i behov av hjälp, kommer arbetet a t t fortsättas vintern framåt.
Malmö F. K.
P.
R. hade den 13 dec.
en trevlig och talrikt besökt Luciafest till för- mån för nödhjälpsarbetet.
Där Ack man skåda Luciabruden själv, följd av en hel rad tärnor, alla strålande i ljus.
Fröken Judith Hörndahl föredrog på ett utomor- ientligt sätt några sånger, bl.
a. Sancta Lu- zia.
Därefter talade fru Anna Wicksell, sympatiskt och gripande, om folken och kriget, manande till energiskt och målmed- vetet arbete för en beståndande fred.
Vidare förekom en livlig kommers med peppar- kaksgubbar och julgranskarameller.
- Sty- relsen för år 1915, som nu konstituerats, har iöijande sammansättning: ordf. fröken Naemi Uddenberg, v. ordf. fröken Stina Kellgren, sekr. fru Lydia Matson-Sager, v. rekr.
fru Annie Gunnarsson, kassaförvaltare fröken Karola Pålsson, biträdande kassa- rörv.
fru Stina Persson, övriga medlemmar fru Mathilda Persson, fröken Stina Frank &gt;ch fröken Emma Jeppsson.
Rönninge-Tumba F. K.
P.
R. hade, enligt begäraii av 7 nykterhetsintresserade med- iemiiiur, anordnat möte i Rönninge skolhus 3öndagen den 10 januari för a t t uttala sig med anledning av den maning, som utgått från representativt nykterhetsvänligt håll, 3m instämmande i en opinionsyttring i fråga om införande av lokalt veto.
Mötet, som var talrikt besökt och leddes av fru M. Bolin, instämde, efter föredrag av blå- 3andistpredikanten dir. Clas Löfgren, uti iet resolutionsförslag som utsänts av de 3ämnda nykterhetsvännerna.
Umed F. K.
P.
R. hade sitt första sam- manträde för året den 21 jan.
Fröken I.
3quist hälsade de närvarande välkomna &gt;eh riktade sig därvid särskilt till fru Augusta Widebeck, Strängnäs F. K.
P.
R:s mdf., Umeföreningens glst för aftonen.
Förhandlingarna började med antagande ov ett vilande stadgeändringsförslag, var- igenom årsavgiften höjes till 1 kr.
Därpå opptoge till behandling den från Vita &gt;andsföreningen framställda begäran om länvändelse tili regeringen för ett rus- irycksförbud under den närvarande kris-: iden.
Efter en diskussion, som rörde sig &gt;m befogenheten och lämpligheten av ett nttalande från F. K.
P.
R. i andra frågor in rösträttsfrågan, beslöts att Umeå F. K.
P.
R. sågom sådan e j skulle göra något ut- talande - detta i enlighet med den praxis, rom hittills följts, och då det ju redan gi- vits möjlighet för de enskilda medlemmar- na att såsom anslutna till anbra korpora- tioner eller p å de offentliga möten, som hållits, göra det begärda uttalandet.
- Re.
dogörelse för centralstyrelsemötet uppskött till nästa sammanträde.
68tef8UndS F. K.
P.
R. höll den 23 nov sitt årsmöte, varvid förekom val av s t y relse.
Till ordf. utsågs fru Anna Palmgren v. ordf. fru Ingrid Beckman, sekr. frök.
narna Elin Holm och Malin Castberg, skatt.
mästare fru Maria Moren; övriga styrelse.
medlemmar blevo fruarna Emma Sund.
ström och Birgit Hedström.
Den senare ut.
sågs dessutom till pressombud.
Supplean.
ter blevo fruarna Anna Varodell och Sigrid Groth.
Till revisorer utsågos fröknarna Maria Lindström och Elna Hultqvist.
Frö.
ken Anna Hultqvist omvaldes till central.
styrelsemedlem med fru Anna Palmgrer som suppleant.
Mötet beslöt dessutom ati varannan måndag anordna arbetsaftnar til förmån f ö r Landstormen.
Prån vår Iäsekrefs.
i En fråga (.
J a g sitter och läser i Rösträtt för Evin- nor redogörelsen för centralstgrelsemötet och samkvämet på Strand Hotell och måste stanna ett ögonblick för att begrunda den resolution som med acklamation antogs vid sagda tillfälle.
J a g stirrar på de ord som där stå, och som uppväckte de närvarandes enstämmiga gillande, utan att j a g för min del kan få någon mening eller något inne- håll i desamma.
I resolutionens första del uttala " kvinnor från hela Sverige sin solidaritet med rarje strävande att uppnå en snar, god och på varaktiga grunder byggd fred " och så föl- jer den andra avdelningen, där samma kvinnor " beklaga, att vi icke kunna stödja dessa stravanden jämväl med kraften av den fulla politiska medborgarrätten ".
Nu frågar jag mig: varest finnes detta strävande med vilket kvinnorna uttala sin solidaritet?
finnes det här hemma i Sverige, eller i utlandet inom de krigförande län- derna?
Mitt förstånd säger mig: detta: strä- vande efter att uppnå en snar, god och pk varaktiga grunder byggd fred, som kvin- norna vilja stödja med sitt solidaritetsut- talande, kan e j förefinnas här hemma i Sverige, emedan ett sådant strävande skulle vara meningslöst, då vi, vid tidpunkten för detta uttalande, såsom icke krigförande land, ej kunde halnågon att sluta fred med, och då vår röst i det allmänna k,ri e j är nog stark och mäktig att på tredskande vår fredsvilja, utan måste detta strävande givetvis r a r a tillfinnandes hos de krigförande staterna.
Men slutklämmen i resolutionen kastar denna min uppfattning helt och hållet Över ända, då däri uttalas ett beklagande av att icke kunna stödja dessa strävanden jämväl med kraften av den fulla politiska med- borgarrätten.
Ty kvinnornas solidaritets- uttalande torde för de krigförande makter- n a icke betyda ett uns mera i kraft, om den fulla politiska medborgarrätten Vore v %r.
Alltså står jag villrådig.
Som jag väl vet av erfarenhet att de kvinnor, som inför menigheten föra den kvinnliga rösträttens runor med den &gt;äran, äro kvinnor med både huvud och hjärta, ber jag att genom Rösträtt för Kvinnor f å klarhet i detta till synes kaos.
Märk väl att jag säger: till synes.
Ty jag vill i det sista hålla fast vid att både hjärtat och förståndet finnas i behåll.
Stockholm den 20 jan.
1915.
Elin Borg.
Redaktionen av Rösträtt för Kvinnor Liar anmodat undertecknad som ordf. i den av centralstyrelsemötet tillsatta re- solutionskommitt &amp; att besvara ovm- stående insändare.
Det är ganska en- kelt.
Den strävan, som åsyftas i den på Strand Hotell antagna resolutionen, och som vi ville stödja med vår soli- daritet, finnes både i Sverige och i Sv- riga neutrala länder, förresten även i de krigförande.
För de neutrala län- dernas del går den ut på att FOrmå dessa länders regeringar att vid det blivande fredsslutet - där de, antingen _ _ _ _ _ _.
~ verkligen uttryck f ö r en inneboende ridder- lighet, b r jag naturligtvis ingenting emot dem ", trubbade han av i sin förlägenhet. '
Något Ingnad blev han, när han såg den mottaglige unge åhörarens ögon glimma fuktiga hans i möte.
Hade han kuiinat se in i Macs hederliga pojkhjärta, hade väl alla farhågor flytt.
Där satt en tagg och värkte i det annars robusta gymnasist- samvetet.
Han, Mac, som alldeles övergi- vit sin " första kärlek ", bara f ö r att han mött Nanna tillsammans med en annan.
log han också åt sig själv.
Vad tänkt (Och nu, vad talade hans bror för märk- han på?
Han, läraren i kemi vid Grönstadr värdiga ord?
realläroverk, citerade erotisk poesi, och föl Den unge hade fått en liten blink av de vilken åhörare!
Blottade en glimt av sjä vuxnas förundarliga, allvarsamma klnslo- lens innersta för en pojke, som låt vara värld, där lidelserna inte längre lekas.
oförstånd säkert relaterade hans yttrande1 Helt lugnad blev J a n först, när han hörde för sina klassvänner.
Mac utlösa sin förvånade tillbedjan i det " Ar inte alla de där smä hövlighetspå ord, som stiligast uttrycker pojksjäiens hitten blott offer At ens egen fåfänga utaI gränslösa beundran.
" Fan ", sade Pac,
N R 3 ROSTB&amp;TT FOB KYIHHOR 6 AKTA Sehweixer-Broderier alla eller nägra av dem, väntas f A vara med samfällt framlägga förslag äg- i Rober, Blustyg, Brodyr i längder, säljas nade att skapa en god och på varaktiga otroligt biiiigt grunder byggd fred.
Närmare detaljer SVENSSONS IMPORTFIRMA om denna strävan, till vilken initiati- 69 vet utgått fr&amp;n Holland, finnas i en ar- 2 halvtrappor.
Kungstensgatan Andra huset frAn Upplandegatan.
tikel av undertecknad: " Xfter kriget " i tidskriften Forum n:r 11 år 1914. och Stockholm.
För oss svenska kvinnor gäller det Luntmakaregatan 7 (hörnet av Kungsg.)
alltså att, i jämbredd med vad som FAMIWERATi ' sker i de andra länderna, verka i denna Arvs- och Aktenskapstvister, Boskillnader riktning, och att vi anse, att vi skulle (r estamenten) samt övriga juridiska uppdrag.
MODERAT ARVODE.
kunna göra det bättre och kraftigare FERM EXPEDITION.
med politisk rösträtt än utan, bör väl e j förbrylla en rösträttskvinna.
Anna Wicksell.
- iiduoiiatfirman hRERBER6 L.
K.
P.
R s resetalarefond.
SCHRbDER I I AFFÄRSREGISTER I I EDLA SEVERINS SYATBLIER Maimtorgsgatan 9 Bekommenderar sina goda h k o s t a r middagar och supber till moderata pnser A.
T.
07 74.
Vördsamt Ch.
Skoglnnä.
A l h.
Tel. Söder 63 43.
STOCKHOLY.
Obs.
Syster Frideborgps E ' rida Janssons Sjukskbtprskebyrd Aven Sfukhem R t Vasa 86 Kungstensg.
21, ltr.
A t 29872 KARL ERIKSSON Anna Lindgrens HEMBAGERI ELARABERGGGATAN 40, 1 tr., (Hiss) Qamia Stockhoimsgatan ii, Södertelje Det.
har talats mycket om hur vi under 81 Rekommenderas.
ekonomiskt svåra tider som dessa, då den Södertelje Aiim Tel 674. personliga offervilligheten tages i anspråk Gentlemans taylor.
på ett sätt och i en utsträckning som aldrig Taileur pour dames.
förut, skola kunna räcka till att offra nB- HERR- &amp; DAMSKRADDERI Dräkter och kappor got även för rösträtten.
På centralstyrelse- O s ~ r l t l ~ S g a t a a6n n (HemgArden) Alim te1 260 02 mötet framhölls önskvärdheten av att L.
K. senaste pariserstil fr.
Utför beställningar och reparationer av alla sorters Herr- och Damkläde7 tiil billiga priser P.
R. kunde sända ut en resetalare och man kr.
60: utförea Beställningar utforas även när tyg tillsläppes.
beslöt att ' bilda en fond för detta ändamål.
under full garauti.
En god grundplåt erhölls genom den kol- Riks Tel. Norr 507 lekt, som .upptogs under mötet, men nu gäl- Allm.
Tel. 23605 för finare SAVU som enklare klädningar och blussr.
ler det att bygga vidare på den lagda grun- den.
Undertecknad föreslår, att alla de, som Hornsgatan 46, 2 tr. Ailm, Tel 1774.
Lugna dej, pojke / önska rösträttssakens framgång underrätta Hiss sina vänner att de på namn-, födelse- och Det gåt på ett andra högtifladagar icke önska blommor par minuter XKaPlssons och presenter, utan vore tacksamma för ett bidrag om än så litet till L.
K.
P.
R:s rese- 29 Kiara N.
Kyrkogata (2 dra huset fr Kungsg) talarefond.
ombesörjer begratningar Order frAn landsorten expedieras skyndsamt A T 8409 Rike N 709 Det är ju vanligt att människor uttala en önskan att efter deras död den eller den in- stitutionen skall ihågkommas i stället för blommor till deras kista.
Varför skulle vi inte kunna uttala en liknande önskan med rekommenderas, inackordering mottages.
avseende på de blommor vi få medan Vi VÖr&amp;arnm &amp; AUG USTA KARLSSON.
leva?
Alltsa inga födelsedags- och namns- J dagspresenter till 08s själva, men ett bidrag till L.
K.
P.
R:s resetalarefondl bouppteckningar, arvstvister boskillnad liktenskaps- HUSQVARNA SYMASKIN.
Bom en anspråkslös början överlämnas förord, lösöreköp testamen &amp; skilsmässor barnupp- härmed samtidigt 10 kr.
till fonden.
!oosMngsmAl, inkasseringar m. m. utföras fort ' o.
billigtav Förmdniiga afbetalningsviiikor VARMLANDS ADVOKAT-INKASSOBYRA En i ledet.
l:a klass H e m f ö r finare klädningar och blusar.
Hornsgatan N o 26, ' 2 tr. t. v. HEMBAGERI 14 Kommendörsgatan 14 BestUningar ä artor och Namnsdagskakor emott8gaa.
Alim.
Telefon 2981.
Damgarderoben 48 Uppianäsgatan 48 Damskrädderi Ivar Grönqvist - Emma Hagelins Syatelier E.
H. ALLM.
TEL. 28726 STOCKHOLM Blusbasaren " SVEA " 67 Karlbergsvägen 67 (hörnet av VikinFagatm).
Allm.
Telefon Vasa 8880.
Beställningar B finare och enkiare Udningar och blusar.
Före~aastgi arbete garmttmao Ring u= Ilexgressen MOBE 26 Jakobsbergsgatan 26, Stockholm.
Rikstelefon 6 7 U.
Sthims Telefon 6608 11686 vid behov a % Ubod, Transparier, Esiballarinpsr.
Fiyiinimgir wb Wi@siip Fröken qfurholms Privata Förlossningshem, NonhiUsg.
87, iii tr., h., Stockholm.
God inack.
och vsnl.
Tyst och ogenerat.
U a r e, specialist.
Alim.
Tel. Vasa 2716.
Riks Tel. Vesa 416.
Uanholms Hotell Rättegdhgar - REKOMMENDERAS.
BTOCKHOLY Kiara Ostra Kyrkogata 3.
Ailm.
Teieion 21187.
Tiliverkar alla slags korgarbeten.
Rottingsflätning.
Biliigt och starkt garanteras.
ESLOMKRUKOR köpas bäst och billigast hos 1.
M a MALMQREN R.
T.
8712.
Götgatan 33, iii tr. A.
T. Br.
2900 Skriftliga förfr&amp;gningar besvaras omgA8nde.
Allm.
Telefon 668.
BöBertalJe; Rösträtt för Kvinnor vill på Qet livligaste stödja ovanstående förslag och skall med MAT nöje tid efter annan införa redovisning för rekommenderar sina i slla prislägen amaktulia och, Penslonat M almgren Garanteras väiaordt och välsittande arbete till resetalarefonden på detta sätt influtna vackra handarbeten.
Ritningar till broderier för kläd- till moderat pris.
Olovsgatan 3, 2 tr. ningar utföras i extra vackra mönster.
medel.
Red.
Qod och billig hel- och mAltidsinackordering pA kor- €fuuvudafBr: DROTTNIN (MATAN 80.
MATH.
PETTERSSONS DAMSKMDDERI tare eller längre tid.
Ailm.
Tel. 14266.
48 STUREOATAN 48.
Allm Tel 19314.
SkAnsk Fru.
Filialer: IiPilagirdrgatan 11, SA Paulrgataa 1, Opphdsfahs 34.
-.
- En lysande id &amp; - %dessa bistra tider, då nöden klappat PA sh många dörrar och då den allmänna väl- görenheten endast kunnat nå ett fåtal, har säkert en och var känt en maning att ge av sitt överflöd, men tanken h a r kanske un- danträngts av andra omsorger och tillfället har gått förlorat.
I Göteborg har man dock löst frågan om givandet på ett lysande sätt, som möjliggjort för var och en att komma med sin gåva.
Initiativet togs av Göte- borgs-Posten och Kvinnornas uppbåd i för- ening, och realiserandet bestod i att dagen före julafton sända u t spårvagnar i olika riktningar av staden, vilka på Ringlinjen passerade var 20:de minut och upptogo fri- villiga gåvor.
De vackert dekorerade " jul- klappsvagnarna " med sina girlander av grönt väckte allmän uppmärksamhet, unga flickor och raska scouter togo emot pake- ten, som räcktes av ivriga händer.
Det var unga och gamla, alla som dagen före jol- afton gjorde sina uppköp, som icke kunde läta vagnen passera, utan a t t låta dem, som bäst behövde en smula julglädje, f å sin del av jnlklappsskörden.
Arbetet på att sätta i g l n g det hela far väl i första hand tillskrivas Kvinnornas uppbåds barnhjälps- kommitt6, och det skall säkert glädja Röst- rätt iör Kvinnors läsare att få veta, a t t hela dess styrelse besthr av rösträttskvin- nor.
Att " julklappsvagnen " var en lysande ide, bevisas bäst av resultatet, som utgjor- des av över 10,000 paket samt 800 kr.
insam- lade i sparbössor.
Stockholms Ritkontor Hyg.
Ansiktsbehandling med elektr vibration och lusbad bo ande av finnar forimsk, fräknar.
dssp+dand %&amp;r med elekdo yse.
Fotbehandilng.
Röda händer behand- las ' Man ' eare ' Ad&amp;e Eim6een.
48 Upplandsgatan 1 tr. R. V. 824, Allm. ' 28091.
nIsakinrnärkniag H %lsömnsd utforas väl uti ELIN MADfiNS BULRKNINQSATEWE, 12 Lilla Vattugatan, hornet av Brunkebergstorg Allm Tel. 11906 Riks Tel. Norr 811 Annonsera i Rösträtt för Kwinnor, Rösträtt för Kvinnors tredje nummer for 1915 innehhller bl.
a.: Vär frhga och riksdagen.
SKANSK ksta Klass Damskrädderi.
Ovanligt billiga priser!
TIU och med den I Junt.
Frin K P b. pr duas.
Ny modem fotograi-salong R 0 NAN har i dagarna öppnats i Folkungagatan 12 A, 1 tr.
Välgjort arbete, prima material och reel behandling utlovas.
Förstoringar billigt I - Bada = Elektr.
Ljusbad, Maseagebad, Varmbad, Halvhd 4 Södermalmstorg 4.
AUm.
Tel. z tr. / @ iss.)
' 1647.
_____~ Damhattar preisas, tvättas.
Tagel- och flät.
hattar sys om efter nyaste modeller.
Panamahattar tvättas omsorgsfullt.
Kom i tid.
HATTFABRIKEN glara östra Kyrkogata 6, l tr. V i d behov anlita Nykterhetsvännernas Expressbyrå, Kocksgat.
37 (Hornet av Nytorgsg.
och Kocksg.)
Rikst.
9706.
Allm.
Tel. 8850.
Barnrrior-kan OCH U HUR?
K a r i n K i n d v a S l V A R Grevturegatan B Roslagsgatan 20, Stockholm.
RÅDFRAGNINGBBYRÅ AEärsförmedlingar, uthyrningar m. m. Emottager patienter i sitt hem.
Trevliga enskilda rum Juridiskt biträde lllrnnas.
med elektr.
ljus.
God omsorgsfull VM. Rikstel.
Vasa 464.
Allm.
Tel. 22446.
R.
T.
12680.
Anna M. Rettig A.
T.
1 8 1 ~.
DAMERNAS Lotten Hem- och J a Finbageri nsmonm speciella u psl sbok oumbärlig för alla Aldrar, er- hWes ää 130 insändes i postauvisniiig till! &amp; B GREFI ' UREGATAN Allm.
I Tel. 181169.
20 $.
SVENSKA BOKEXPEDITIONEN STOCKHOLM C.
B Obs.!
Endast första klass ingredienser.
All.
alags I.
- kor och TArtor pA bestUning.
~.
rn.
.
~.
.
.
.
.
.,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.rn.
~.
~=~~.~~~srn~ EODON S Fabrikslagret RECORD juridiska Inliasso- I Iiduohatbyrån: i Nhgra lärdomar av höstens stadsfallmaktigval.
köpas ovillkorligen iördelaktigsst hos Ygstersamuelag.
37, Stockholm.
Effektivaste: Det som förenar är starkare ä n det som skiljer.
: Inkasseringsbyril.
RättegAngar, soliditeWiipplgs-:: boutredningar, skilsmässor och aila juridiska När fil v i kvinnor gatufrid?
Av Hilda Sa&amp;.
i ningar uppdrk.
Biliigt o. punktligt.
R.t.
1106 A.t.
Br.
8616.
0 32 Gamla Kungshol&amp;brogritan 32 - Stockholm.
z.
.
.
.
.
L 9.9.C Solla Giunaelins t.
Av Anna Lindhagen.
Norske K a d e r.
II.
Av dnn Nargrcd Eoimgrnr.
Kvinnorna och statsämbetena.
AvflZ.
dr. Q&amp;i Petrint.
I de stora ögonblicken.
Av UurU Hertnnan-Er4ceon.
(Innehavare: C.
A. Rydberg) Hildur Over.
Av Frigga Carlberg.
11 Cheval&amp;.
Av Anna Bjoriman.
Ombesörjer packningar o. flyttnlngar shväi inom huvudstaden # om H11 o. frlln iandsortsn.
Ranspor- terar Pianon, res- o. fraktgods.
Befordrar brev o. paket m. m.
Ombesörjer förtullningar.
\ m z - D A m R!
SEN HIT!
...........
........ ... ........ ........ .. EXPRESSBCYRA 9 =&amp;ARA 9.9 Stora Vattugatan 08X.Y Förstklassig sjukbdr och sjukstol.
0BX.I Frri östman-Kaidh öppnar den 1:sta Sept.
i sitt hem, Frejg.
21 iii tr., tillkllp nings- och avprov- Full garanti för anförtrodda uppdrag.
MbgsuiSg praktik.
ningsbyrh för allt vad till barn- och damkläder hörer.
För damer som vilja,,sy sina Bäder sjillva eller som snvlliida Sig av bemsömmemkor bör byrAn bliva till verklig nytta.
ByrAn är oppen alla dagar med undantag Van och pcilitlig personal. '
av Lörd.
irAn 10 f. m. till 8 e. m., dessutom Tisd.
och Fred.
meilan 7-9 e. m. Teleionex till bgmh: RILi 06.67, Alim.
Opg ' t.
Telefoner till boduden: Riks Hudäinge 57, Aiim.
HuddlIIgem.
Vidare upplysningar pr Telefon AUm.
10131.
~ I ~ p - a M N ~ &amp; &amp; B.
.
U S k.
