# ID: svediakorp-per2583
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1914
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 20,499
# sentences: 1,105
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


I 68 66 * Tidning utgiven av Landsföreningen for kvinnans politiska röstratt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket for en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
III.
ARG.
N:r 24.
S T O C K H O L M, 15 D E C E M B E R 1914.
~~ RÖSTRÄTT FÖH KVINNOR utkommer den 1 och 15 i var månad Redaktör: ESTER BRISMAN.
Trilffas onsdag och lordap kl. ' / n3- ' / n4.
Redaktion och Expedition: 6 LilstmakaregatanI Expeditionen oppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
Norr ti00.
Allin.
tei.
147 29.
Telegramadress: Rostratt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Pris för 1914 1 krona.
Lösnummer 5 öre.
4:de kvart.
1914 pris 30 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen ge- nom posten eller genom insandaiide av l kr.
75 öre i postanvisning till tidningens ex- pedition.
Annonspris: 15 öre per millimeterhöjd, större annonser och årsannonser rabatt.
Annonsavdein.
: Rikstel.
456.
Allm.
tel. 456.
Rösträtt f ö r Kvinnor inbjuder här- med till prenumeration f ö r ett nytt år, under förhoppning o m att den f r a m - gång tidningen hittills f å t t röna och det intresse varmed den omfattats allt- jämt och f r å n allt vidare kretsar måtte komma d e n till del.
Det år, som nu förrunnit, kommer att beteckna ett mörkt blad i historiens bok, och det våldets triumftåg, som satt f o l k e n i harnesk mot varandra och s o m f ö r e n tid undertryckt intresset f ö r alla sociala reformer, har ä v e n f ö r t det med sig, att kvinnornas rösträtts- f r å g a skjutits i bakgrunden.
Så myc- ket större krav ställes p å oss att under denna övergångsperiod enigt hrllla samman i avvaktan p å ljusare tider.
Rösträtt f ö r Kvinnor är det samman- hållande elementet, medlet s o m k a n bringa de över hela landet spridda för- eningarna i kontakt med varandra och uppehålla det intresse hos den enskilda, som under tider a v mörker och mot- gång, så lätt k a n brista.
Den som i avlägsna landsändar pinsamt f ö r n i m - mer sin egen isolering och ensamhet, kommer genom vBr tidning att känna samhörigheten med alla d e m som ar- beta runt o m i världen och mottaga ständigt n y a impulser f r d n de rösträt- tens förkämpar, vilka i tidningens spalter genom en mängd beaktans- värda artiklar och inlägg, dels blotta missförhiillandena i samhället och lag- stiftningen, dels m a n a till oavbruten k a m p f ö r det rättfärdighetsmål kvin- norna satt sig före.
För v a r och e n måste det stå klart att ett organ f ö r vår rörelse är nöd- vändigt och att varje enskild medlem bör göra sitt till f ö r att stödja tidnin- gen och betrugga dess framtid.
Priset är satt så lågt att det knappast f ö r nci- aon behöver betuda en alltför stor eko- att bereda sin ende son a t t intaga den hedrade plats i samhället, som hans f a r innehaft.
Hon lämnade sällan sitt hem.
Aldrig besökte hon en klubb eller ett möte av något slag.
Hon hade ab- solut inga andra intressen ä n sin egen familjs trevnad och välfärd.
- Nyli- gen besökte j a g samma stad.
Utanför mitt fönster såg j a g ruinen av en man, som slött gick och slog gräset, trasig och ynklig.
J a g tyckte mig känna igen honom och frågade vem han var.
Det var svårt att sammanställa denne av- sigkomne stackare med den prydlige, välskötte unge man, som en gång varit en av de mest lovande i staden.
Han hade gått under på grund a v liarak- tärssvaghet.
Han hade icke haft kraft a t t motstå de frestelser staten tillåter, och som hans hängivna mor aldrig tänkt sig möjligheten a t t få bort.
Hon hade e j försökt lämpa världen för sitt barn, och trots a t t hon v a r en " idealisk mor ", dog hon med brustet hjärta, eme- dan hon misslyckades i sin heligaste uppgift.
Och hon misslyckades därför, a t t hon trott den begränsad till det lilla området mellan det egna hemmets fyra väggar.
När morgondagens kvinnor tillkäm- pat sig full bestämmanderätt över sig själva, n ä r de förvärvat jämvikt och ro, när de befriat sig från det, som n u anses vara gränsen för kvinnans liv: " nerver, tjänare, kläder och skvaller ", d å skola de se på världen från översta däcket på fartyget i stället för genom gluggarna vid vattenlinjen.
De skola se att för det uppbyggande sociala ar- betet inom den stora mänskliga famil- jen är ansvaret lagt på släktets möd- rar.
Det kommer inte att befordra välgörenhetsarbetet, tviirtom skola vi komma allt längre bort från detta, men i stället sätta praktiskt arbete för un- danrödjande a v de orsaker, som nu gö- ra välgörenhet nödvändig.
J a g tror, att när världen l ä r t sig konsten att leva på det rätta sättet och på allvar börjat t a itu med de mänsk- lighetens stora problem, som nu hålla massor av människor nere i elände, då skall det rätta julsinnet göra sig gäl- lande, n ä r nilin och kvinnor tillsam- mans g å till valurnorna, inte för att rösta för tillfällig hjälp å t de fattiga, men för att så ordna förhållandena i det mänskliga livet, a t t det blir " bröd å t alla och rosor även ".
Det skulle inte finnas en enda familj, som inte själv kunde köpa sin egen julmiddag och duka sitt eget julbord på julaftonen.
Den day då kvinnan intar sin plats bredvid man= nen i förvaltningen och ordnandet a v sitt d u k t e s yttre angelägenheter, kommer att bli den dag SOM bebiidar död å t kriget som medel a t t ordna mänsk: liga tvistefrågor.
Ingen regementsmusik och inga fanor skola kunna förleda kvinnorna till den galen= skapen att hänsynslöst förgöra liv, ej heller förgylla upp det uppsatliga dödandet med något annat namn än mord -- antingen det gäller en slaktning mellan miljoner eller en tvekamp.
Oiioe Schreiner.
nomisk uppoffring, och den som blivit meGveten o m den solidaritetens lag, som nu råder bland kvinnorna, måste känna det som e n bjudande plikt att bidraga till denna samverkan f ö r ett medel, som i första hand är ägnat att sprida upplysning.
Förutom artiklar och inlägg s o m spe- ciellt beröra rösträttsfrågan och kvin- nofrågor i allmänhet, h a i Rösträtt f ö r Kvinnors spalter under året även före- kommit värdefulla skönlitterära bidrag f r å n våra förnämsta författare, bland vilka vi särskilt nämna: Jane Ger- nandt-Claine, Anna Lenah Elg- ström, Else Kleen (Gwen), K.
G. Ossian-Nilsson, Anna Maria Roos, Marika Stjernstedf och, Elin Wäg- ner.
Frida Landsort inledde årets första n u m m e r med e n stämningsfull dikt, professor O. E.
Lindbergs artil- Lelserie K v i n n a n i 1001 natt har vunnit livligt intresse och kåserande ock novellisti- ska bidrag jämte recensioner ha Eäm- nats a v bland andra: Elsa Alkman, Elin Brandell (Regan), Frigga Carlberg, Amalia Fahlstedt, Gur- l i Hertzman Ericson, Elisqbeth Krey, Gustava Svanström, A.
Sy- monds Ohlin och Ellen Wester.
Att tidningen även i n o m dagspressen vunnit beaktande, därom vittna de tal- - Det rätta julsinnet.
Av Carrie Chapman Catt.
Nedanstående tänkvärda uppsats har stått att läsa i en amerikansk jultidning, och iastän den är skriven för ett annat år och en annan publik, har den liksom dct rätta julsirinet, varom den handlar, till- liimpning pH alla tider och alla förhållan- den.
Det rätta julsinnet gör sig gällande var dag hela året om.
Det tillåter in- te barn att g å hungriga och män och kvinnor a t t gå arbetslösa långa tider eller unga kvinnor a t t sälja sin heder på gaiorna.
I djupet av skaparens hjärta finnes en vacker, underbar plan.
Den planen är att utvidga moderns inflytande i hemmet, så att det omfattar hela mänskligheten.
De enskilda mödrarna f å så småningom lära sig att de plik- ter, som sedan världens begynnelse tillhört dem och deras systrar med ti- den upphört att vara begränsade till deras eget hem och deras egen familj.
Kvinnorna börja inse att världen be- höver en hela samhällets moder.
Hit- tills ha de fått liira sig att deras hög- sta plikt var att göra sina egna barn liimpade för världen, nu har, som en ädel mor nyligen uttryckte sig, " tiden kommit, då mödrarna måste göra värl- den lämpad för sina barn ".
J a g ser för mig bilden av en mor, som j a g kände i den lilla stad, d ä r j a g växte upp.
Efter vårt gamla sätt att se var hon idealet av en mor.
Hon uppoffrade sig hela livet igenom för rika utdrag, stundom hela artiklar, f r å n Rösträtt f ö r Kvinnor, som de dag- liga tidningarna i stor utsträckning in- f ö r t i sina spalter.
I förlitan på det värdefulla bistån- det a v alla dem som hittills lämnat sin medverkan skall det allt framgent bli redaktionens strüvan att i vid- sträcktaste m å n söka f u l l a de krav som dess läsekrets har rättighet att ställa p å den svenska lcvinnorösträtts- rörelsens organ.
i varje månad.
Prenumerationspriset, postarvodet inbeyäknat, är endast 1 krona.
Prenumeration äger r u m an- tingen direkt genom posten ellerge= nom rösträtts föreningarna, i vilket senare f a l l prenumeranten äger att i f y l l a den blankett som f ö r detta ända- m6l finnes införd i de båda sista års- n u m r e n a v Rösträtt f ö r Kvinnor.
I ut- landet bosatta prenumeranter kunna även erhdlla tidningen mot insändande a v kr.
1:75 i postanvisning till expedi- b tione.ia, Liistmakaregatan 6, Stockholm.
Rösträtt f ö r Kvinnor utkommer med Lösnummer 5 öre.
24 nummer o m året, den i och 15:de Redaktionen.
Kvinnor i kommunalförvaltningen.
Vid Stockholms stadsfullmäktiges sam- manträde den 7 dec.
iöretogs val till kom- munala myndigheter och blero följande kvinnor invalda i de olika nämnderna: I fattigvårdsnämnden: fröken Gertrud av Klintberg och fröken Ebba Wedberg.
I folkskoledirektionen: fru Emilia Broom6 OCL d:r haroIina W ' iderström.
I direktionen över sjukhuset Eira: barna- vårdsinspektören Anna Lindhagen.
I LAGERSONS Glöm ej att i tid förnya prenumerationen å SKOiiIAGASI N RÖSTRÄTT FOR KVINNOR Jakobsgatan i8 - Fredsgatan s
2 - Fredrika-Br emer-Förbnndet s trett ioårs inbilenu, Om något reformarbete lönar sig, si är det kvinnosaksarbetet - det blir fa.
cit av varje bokslut på detta område Hur många missräkningar och neder, l a g vi än inom de olika småperioderna må h a a t t se tillbaka på, h u r litet vi ä n m å anse oss ha hunnit med ax v å r a önskemål - sedd i fågelperspek.
tiv t a r sig dock kvinnosakens utveck.
ling icke obetydlig ut, helst om mac tänker på a t t det här gäller endas1 omkring sextio år, räknat från Fredri.
k a Breniers Hertha och kvinnans myn.
dighetsförklaring.
Och under den sista halva tiden a v dessa sextio år h a r Fredrika-Bremer.
Förbundet varit med och burit dagens tunga och hetta, i många fall startat reformarbetet, alltid tagit kraftig del däri.
Det ä r ett långt steg f r å n den kungl.
förordning av 1834, som ger ” välfrejdade personer av kvinnokönet$ vilka i anseende till försvagad hälsa eller a v andra bevekande omständig- heter äro i behov a v något försörj- ningsmedel, tillåtelse att i Stockholm tillverka och försälja tårtor, pastejer och bakelser ” - och till lärarlönenämn- dens nyss utkomna förslag om till- träde för kvinna till adjunkturer och lektorat vid statens läroverk samt till rektorat vid statens samskolor, folk- skolelärarinneseminarier och Högre lärarinneseminariuni.
Det ä r nästan lika långt mellan inrättandet av Högre lärarinneseminarium å ena sidan och tillkomsten av kvinnliga juris och teo- logie kandidater samt juridiska och filosofiska docenter och 40 kvinnliga 1ä- kare å den andra.
Och gå vi även f r å n frågan om arbete och kompetens till det kommunala och politiska livet, så ligger det en inte ringa utveckling mel- lan den knappt tillmätta kommunala rösträtten av 1862, för kvinnorna så knappt tillmätt, att den praktiskt taget blev oanvlindbar - och den för gifta kvinnor så liberalt utvidgade rösträt- ten jämte den nästan oinskränkta kom- munala valbarhet som 1909 kommit kvinnorna till del.
Se vi på den politi- ska rösträtten, ä r det kanske mången, soni känner hig benägen att knota över de tuppfjät framåt vi tagit.
Jämföra vi emellertid med miinnens kamp för sin egen s. k.
” allmänna ” rösträtt, få vi medge att tolv år inte ar så lång tid för att ha uppnått både utredning, kunglig proposition och en landsorga- nisation p2 åtskilligt mer än 200 för- eningar.
Och gå vi därifrån över till det ömtåligaste av alla kvinnosaksom- råden, den gifta kvinnans ställning, så - hur många förandringar i den man- liga opinionen ligga inte bakom det steg som lagberedningen tog med in- kallandet av kvinnliga sakkunniga?
Nu ä r det naturligtvis inte h i n me- ning att säga, a t t Fredrika-Bremer- Förbnndet genomfört allt detta.
Men det finnes e j ett enda a v dessa områ- den, d ä r det e j på något sätt medver- kat, och på flera håll har det också framkallat sjlilva starten.
Detta har varit fallet lika mycket under kvinno- rörelsens senare period, den d å det företrädesvis gällt juridiska och politi- ska frågor, niålsmanskapets upphä- vande och rösträtte d. v. s. kvinnans fulla jämnställigliet ned mannen som under den tidigare, då det endast gäll- de det ekonomiska, d.
Y. s. tillträde till arbete och kompetens.
Vad rösträttsfrågan angår, h a r för- bundet d ä r i själva verket skött för- sta starten, först genom en petition till Kungl.
Maj:t 1899 och sedan genom sammankallandet a v det första mötet $r LOH.
JSON CARLOS ADVOKATBYRA Ad.
Freär.
Kyrkogata 16.
Telefoner, Exam.
jurister.
- Kvinnorna omkriii g Thorild.
J A N E GERNANDT-CLAINE: Z S ~ C gan av ett snille.
E n berättelse frår Thomas Thorilds dagar.
Wahl ström &amp; Widstrand.
296 sid. Prir kr.
4: 50.
F r u J a n e Gernandt-Claine h a r s j ä h berättat att iden till sin nya roman ” I skuggan a v ett snille ”, fick hon pl Arsta i Baltiska utställningen,,när hor d ä r fann ett porträtt a v Thomas Tho rild ö \ - er dörren till stora hallen.
Föl en författare, som i likhet med fru Clai nc, h a r ett verkligt intresse for livin nornas s t r ä m n efter andlig frigörels6 och som samtidigt genom sina sist2 böcker k o n m i t att leva sig i n i der tid, som ligger ett sekel eller mera till baka i tiden, för denna författare lig ger kombinationen Thorild - livinno rörelsen så nära till hands, att det intc kan behövas mer än en blick på et1 porträtt för att den skall ligga klar för tanken.
Icvinqorna omkring Thorild, hur sågo de honom, h u r mottogo de hans förunderliga nya budskap om kvinno- könets naturliga höghet?
Och huru- dan v a r denne kvinnornas teoretiska lovprisare mot de levande kvinnor.
med vilka han kom i beröring?
Man kan inte tänka sig en mera tack- sam uppgift för en författare av Jane Gernandt-Claines kynne ä n a t t väcka upp dessa döda och glömda kvinnor omkring Thorild och ställa dem inför samtiden.
Han må väl vara en hjälte för frågan i april 1902, varpå det alltid varit representerat i V. U.
Under tiden har F.-B.-F. blivit en in- stitution a t t räkna med, ett departe- ment för kvinnosaken i vårt land och har också stundom fått dela stadgade institutioners öde att anses konserva- tiv och stagnerad.
Dylikt kan förbun- Jet emellertid taga med lugn - där- vidlag delar det öde med alla politiskt neutrala, som alltid av de krigförande parterna anses som halva och försik- tiga.
Men det ä r också, som vi till- Eyllest borde veta nu för tiden, en styr- &lt;a att vara neutral; då lian man efter iriget duga som medlare, och d å står a a n själv med friska krafter redo att fortsätta det reformarbete, som de irigförande måst försumma.
F ö r att .illämpa detta resomenang på v å r egen nre politik, så måste givet en tid kom- na, då partipolitiken inte löngre bety- fer så mycket i vårt lands kvinnofråga som den på sista tiden kommit att gö- * a, och då kommer F.-B.-F. att få ännu större betydelse ä n vad det nu har.
Jag misstänker, att förbundet även ef- e r målsmanskapets upphävande och %strättens genomförande kommer att Fara behövligt, både n ä r det gäller principer och detaljer av kvinnosaken.
D å förblir det också en ovärderlig kidla till styrka för dess arbete a t t alltid ha verkat i hägnet a v Fredrika Bremers ideella tankar.
Lydia Wahlström.
Fredrika Bremer-Förbundets 30-årsdag 11- rades å Strand hotell tisdagen den 8 dec.
med en anslående fest, bevistad av omkring 100 personer.
Då förbundets ordf., f r u Ag- I n Montelius, a v sjukdom var förhindrad att närvara, blev det v. ordf., d:r Lydia Wahlström, som höll högtidstalet.
Fröken Axianne Thorstenson lämnade en historik a v förbundets verksamhet, illustrerad a v skioptikonbilder.
Vid supen höll fröken Lotten Dahlgren ett humoristiskt minnestal på vers.
Aa-Bi Äkta makar!
Försumma icke inbordes testamente I Uppsattes för Kr.
5: -.
Råd och upplysningar Kr.
2: - €i BOSTRATT FOB KYIIPNOB U just ~ för hennes mest alskade kvinno t37p: den unga ljuva flickan, vars v ä sen ä r en sammangjutning av förnän stolthet och personlig värdighetskänsl: med en självförgätande ömhet, som sö ker ett föremål värdigt att ägna sir a v mystik genomdränkta kärlek.
Er variation a v denna typ, ehuru mindrc erotiskt betonad, mera kyligt intellek tuell ä r bokens Livia Spånge från Åbo som i sin barndom drömde om att bl en finsk madame de Maintenon ock att med hjälp av de kunskaper hennes f a r delgivit henne samla och leda andr: nya flickor på vetandets väg.
Hen nes dröm gick inte i uppfyllelse; on ett livsöde är ägnat att kuva och kros sa en människa, så v a r det hennes Men hennes ande segrade över sjuk dom, bundenhet och brutalt våld, SOII betvingade hennes kropp, och hon vå gade slutligen det djärva steget at1 göra sig fri u r ett påtvunget äkten skap och söka realisera i blygsammarc former sin barndomsdröm.
Thorildt roll i hennes kamp för räddningen a \ sin naturliga höghet framställes a \ författarinnan v a r icke att l ä r a hennc en helt ny sanning, men a t t bestyrka vad hennes eget hjärta sagt redan henne.
Thorild själv, sådan hans unga he.
rosgestalt skymtar i boken, d ä r hane teser krevera som granater, står hell ensam och oberörd och ingen kvinna kan berömma sig a v att det är kärle- ken till henne, som inspirerat honom.
Det ä r först i bokens senare del, som han börjar uppmärksamnia sin forna elevs, den lilla kaffejungfrun Sofia v. Kowslrys svärmiska dyrkan och besva- r a r den med att träda upp för hennes heder och sedan förunna henne lyc- kan att följa i landsflykt.
Man är f r u Claine särskilt tacksam för att hon icke sökt att förklara feno- menet Thorild u r en kärlekshistoria och över att hon förstått a t t ge kvin- norna omkring honom den adel, som gjort dem till hans jämnbördiga, vilka Förmådde mottaga hans budskap, där- För a t t det bejakades a v deras egna hjärtan.
All sin poesi och all sin ömhet h a r €örfattarinnan slösat på dessa kvin- nor kring Thorild, och hon lär oss ilska dem som hon gör det själv.
Som in motsats a t t framhäva deras ljuv- iet liar hon tecknat en typ av en rik 1700-tals mamsell, Dorothee, som mera stämmer med de porträtt, som härröra @ rån fru Lenngrens hand.
Mot oss döttrar av en senare tid h a r riktats den förebråelsen, att vi otack- samt glömt Thorild, v å r kvinnorörel- ses stora geniala profet.
Bland de .ecken - se porträttet på Årsta - som .yda på, att vi börja gottgöra försum- melsen, räknar j a g också J a n e Ger- nandt-Claines bok, som ä r en förtju- sande introduktion för obekanta till studiet af Thorild själv.
Elin Wugner.
___- N:R 24 +~ * ~.84+ m ....,., .....
r ‘ 47a ’.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
m.
E VL3steriAnggritan 9!
(f. d. Barnäneens lokal).
I i Klass Damskrädderi.
Ailtid välsorterat lager i fördelaktiga prislägen.
- Specinlite: J.
A. WETTERGRENS FABRIKATER.
~~ ~ Slut r esnlt a.t et av omröstningen i de sju amcrikanska sta- terna h a r nu blivit känt.
Som vi redan i förra numret kunde meddela, utföll omröst- ningen till kvinnorösträttens förmån i de båda staterna Nevada och Montana.
A v dessa h a r Nevada hittills varit den enda svarta fläcken bland en mängd r i t a stater på rösträttskartan, medan Montana i vä- ster och söder sammanhänger med dessa, varför hela västern nu bildar ett enda mas- sivt rösträttsblock.
I övriga fem stater föll frågan igenom.
D:r Anna H. Shaw, vars namn vi alla känna och som är ordförande i National American Woman ’ s Suffrage Association, Iörklarar emellertid, a t t man inte alls kan tala om något nederlag nu.
” Jag anser a t t kampanjen i västern är en stor seger ”, ytt- rade hon dagen efter sin hemkomst f r å n m t v å månaders f ä r d genom kampanjsta- terna.
” Till och med i går kväll, när tele-: rammen tydde på a t t vi förlorat alla sju staterna, ville j a g inte höra talas om ne- lerlag.
Förlorat!
- vi kunde inte förlora lem, de vor0 j u inte våra.
De äro d ä r för i t t vi ska vinna dem, och vi hålla p % att ?rövra dem med god f a r t Men om det också icke blev någon direkt iinst i de Sterstående fem staterna denna: &amp; ng, h a r dock den föregående kampanjen Jarit a v stor nytta.
Särskilt i Ohio för- les striden med en i den amerikanska röst- * ättsrörelsens historia hittills okänd häf- ighet.
Antiföreningen och spritintressena lade som vanligt sammanslutit sig för att uotverka kvinnorösträtten, och denna g å n g) å ett mer ä n vanligt motbjudande sätt.
?öre omröstningen fingo nämligen valmän- ien sig tillsända broschyrer av osedligt nnehåll, vilka angåvos liomma f r å n röst- rättsföreningen.
Samarbetet mellan antis, ch spritintressena sker f. Ö. nu fullt ÖP-) et.
I de senares tidning, The Liberal Ad- Tocate, publiceras f.
n. en serie artiklar iv antiföreningens sekreterare, och.
före imröstningen innehöll0 tidningens annon- e r i s p å r r a g n a r n a en uppmaning till 1ä- aren a t t ” titta på anslaget mitt emot ” - lär man faun en uppmaning från antis ttt rösta mot kvinnorösträtten.
Iiiknande aker berättas bl.
a. från kampanjen i Ne- iraska, d ä r bryggarnas generalagent är an- is högra hand, vilket är e t t allmänt känt aktum.
I samtliga stater, där folkomröstning nu gt rum, h a r det visat sig, a t t alla de ele- oent, som föraktas a v goda medborgare, iellre ville finna sig i kvinnornas ” indi- pekta inflytande ” ä n stå risken a t t f å kvin- iornas röstcr mot sig.
... ” L.
K.
P.
R s centralstyrelse.
Till medlemmar a v centralstyrelsen iar Stockholms F. K.
P.
R. återvalt Nya kvinnliga stadsfullmäktige.
fröken Signe Bergman, d:r Karolina I Karlstad har folkskollärarinnan Widerström och fru Ezaline Boheman fröken Anna Ljungkvist omvalts a v ned friherrinnan Ebba Palmstierna de frisinnade och åkeriägaren fröken) ch f r u Ester Brisman som supple- Alma Andersson nyvalts a v de mode- inter.
L.
K.
P.
R:s tolvte centralstyrelse- rata.
Vid den 1 dec.
förrättat stadsfull- nöte äger rum i Stockholm fredagen mäktigval i Norrköpings 1:sta valdi- len 8 och lördagen den 9 januari.
Cen- strikt blev högerns kvinnliga kandidat, .ralstyrelsens medlemmar och supple- fröken Anna Karlsson omvald.
Fröken tnter uppmanas a t t snarast insända Karlsson ä r Norköpings enda kvinnli- tnmälan om deltagande till L.
K.
P.
3:s sekreterare.
ga stadsfullmäktig.
Sveriges äidsta, största o. bäst V a r skall m a n få ett gott k a f e!
renommerade specialaffär i JOHN Vi LÖFGREN &amp; C:O Yykt erhet skafeii &amp; Konditoriet S:t Eriksgatan 30.
Allm.
Tel. 237 28. e I AN TO^^ BRODENS JURIDISKA BYRA Allm.
Telefon 9 *.
VASTEBLANGIGATAN e8,8TOCKHOLM.
Rikstelefon 144 68.
Utför alla Juridiska o PRIVAT- DETEKTIVA-uppdrag dirkret, fort och billigt.
Ri) STR&amp;TT FÖR KYIHEOR N:R 24.
h I I 1 l -.
.
3 I - U n d e r l i g a principer.
N å g r a ord riried an1eCin-g I dessa dagar har Lärarelönenamn den utgivit sitt Betänkande I, uppta gande förslag till lönereglering för lä rare och lärarinnor vid läroverk, folk skolor och seminarier.
Betänkandet huvudinnehåll har återgivits i de dag liga tidningarna, varför jag här fram för allt vill beröra nämndens försöl till lösning a v frågan om kvinnors a n ställning och avlöning.
Denna upp gift var nämligen ett av huvudskälei till nämndens tillsättning år 1912.
Då varande ecklesiastikministern h r Frid tjuv Berg framhöll hämligen (Sv.
Lä rartidning 17 juli 1912 sid. 681) gen emot dem som vor0 " naiva " nog a t tro, att löneregleringarna skötts bäs och fortast, om de olika lärarekårerna!
lönefrågor utretts var för sig, a t t riks dagen numera ville ha planmässighet löneregleringarna, a t t vissa " enhetlig: bestämmande normer borde vara rå dande ", och a t t här dessutom förelåg den huvuduppgiften för nämnden a t söka klargöra, om lärarekårernas löne fråga bör byggas på principen " olik: löner för män och kvinnor " eller " olik: löner för familjeförsörjare och icke f a miljeförsörjare ".
Nå, hur har ni nämnden gått i land med denna sir huvuduppgift?
Den har helt enkel svikit den!
Visserligen har den kommit med er utredning av behovsprincipen och des: fördelar, men den har inte vågat före slå dess användning för läroverkslära re - annat ä n för att sätta ner kvin nornas löner -, medan den f ö r folk skollärare föreslår ett extra lönetill lägg för barnuppfostran, oberoende a l kön.
Således, den förhalning bådc med lönefrågan och de akademiskt bil dade kvinnornas fråga, som man för utspådde vid nämndens tillsättande äi blott alltför påtaglig - av extra olyck liga omstiindigheter Iångt större är någon fruktat - men av de " enhetliga bestämmande normerna " ser man e; ett spår.
N ä r man läser nämndens betänkan de, får man ett intryck, som är så sorgligt vanligt vid de flesta a v våra kommittebetänkanden: ledamöterna ha icke klart för sig, a t t de äro till för att komma med en objektiv utredning och ett härpå grundat rättvist förslag utan de sätta upp fingrarna i vädrel för att känna efter, varifrån opinions.
vinden blåser, och därefter rätta de sig oberoende av vad de själva veta vara sant och rätt.
Denna gång blåste tyd- ligen behovsprincipens vind från folk- skollärarehåll, men inte från läroverks- lärarehåll, och nämnden har fegt böjt sig härför.
Nämnden kommer först med en ut.
redning av den s. k.
" behovsprincipen ".
vilken grundar sig på den satsen, att " de som göra lika arbete, böra få det l i k a bra, bli i ekonomiskt avseende lika förmånligt ställda " till skillnad från principen " lika lön f ö r lika arbete ", vilken vill göra gällande, att staten skall betala för ett arbete vad detta arbete ä r värt, oberoende a v Iöntaga- rens förhållanden och behov.
Härvid påvisar nämnden att den sista princi- pen icke strikt tillämpas vid statens lönesystem ens för män.
Alderstilläg; gen och pensionerna t. ex. stämma ej med principen; en GO-årig lärare gör i regel icke ett bättre arbete än en 40- årig, snarare tvärtom, men han har ändå större lön, och pensionstagaren gör intet arbete alls.
Att frågan om behovsprincipen på sista tiden bli- vit aktuell, beror på att kvinnorna i stor utsträckning blivit löntagare även hos staten, och att riksdagen då funnit, att det vore en liiniplig besparing att ge dem lägre löner än männen för samma arbete, därför att kvinnorna i allmänhet icke vor0 familjeförsörjare.
Men n ä r kvinnorna svarat, att samma reduktion a v löner då också borde gö- av L a r a r e l ö n e u a ~ n d e n c betänkande I.
r a s för de ogifta männen, har man allmänhet dragit sig för den konse kvensen, och i stället försökt sig pi andra förevändningar för att underbe tala kvinnorna.
De olika påståenden, som härvic framställts, upptages och skärskåda av nämnden, liksom den påvisar dei historiska förklaringen till att kvin nornas löner blivit lägre, Over huvuc taget har nämnder, ganska förnuftig; saker a t t säga i denna del av utrednin gen.
Den vill t. ex. e j gå med på a t kvinnornas arbete ä r kvalitativt under iägset männens, när det gäller under visningens område.
En fråga, dä nämnden är mer tveksam och otydlig är den, huruvida kvinnor kunna kvan titativt rå med samma arbete som män nen.
Närmast tycks nämnden luta å den uppfattningen, att de icke kunn: det.
Det är emellertid rätt märkvär digt att nämnden icke i detta sainnian hang framlägger det enkla sakförhål landet att inom folkskollärarekårei män och kvinnor faktiskt h a samm: arbete att utföra (och nämnden hal själv erkänt att kvinnornas inte äi sämre), samt att de inom flickskolekå ren anställda lärarinnorna i regel h: lika många veckotimmar som adjunk terria, vilka undervisa på samma sta dium.
Den arbetsbörda, som häi.
åläg gas kvinnorna, torde inte understig?
männens.
Frågan är emellertid ocksl om kvinnorna orka med detta arbetc l i k a länge soni niännen, och därmed ä1 man inne på frågan om pensionsålder1 för lärarinnor.
Vi måste erkänna, a t t vi härvidlag inte ha en tydlig erfarenhet att stödjz oss på.
A ena sidan känna vi fall, di kvinnor in i sena ålderdomen visat sig besitta, inte bara sinnets spänstighet utan också en förvånande arbetsför rnåga, men vi kunna å den andra i c h förneka, a t t man också sett exempel p2 många i förtid utsläpade kvinnor bådc inom lärarinnekallet och andra arbets.
områden.
Härvid är dock att märka att det som mer än något annat ex. ploaterar kvinnokraften, det är de då.
liga lönerna.
Därtill kommer nog ock.
jå, att lärarinnorna förr i världen ofts Engo börja sitt arbete med en brist.
€ällig utbildning, vilken i hög grad på.
iade dem självstudiets arbetsbörda samtidigt med undervisningens.
At1 m kvinna, som har samma utbildning som mannen, utför samma arbete och?
a r samma lön som han, skulle slitas u t tidigare iir föga troligt, men del inns ännu högst få sådana fall att stödja v&amp;r erfarenhet på.
Emellertid har pensionsåldern för ivinnor i civil anställning, som förut i illrnänhet varit 55 år i överensstäm- nelse med folkskollärarinnornas, nu- nera vanligen satts till GO år, och iämnden har följt detta exempel.
Den Eöreslår därför, a t t kvinnliga lärare i illa kårer skola pensioneras vid GO år.
nedan läroverksliirarna som hittills; kulle pensioneras vid 65 år, och folk- skbllärarna vid GO år.
Nämnden har sålunda e j velat föreslå full likställig- iet å båda hållen.
Emellertid förhåller let sig så, a t t lärarinnorna vid de itatsunderstödda flickskolorna, som iro delägare i pensionskassan visserli- ren ha pensionsåldern fastställd till 60 ir, men med rätt att kvarstå med läro- ierksstyrelsens medgivande till 63 år.
3etta tyder på att man åtminstone för; omliga individer funnit en pensions- ilder på 60 år vara väl låg, varför det iog inte hade varit så farligt att för le ekonomiskt bättre ställda kvinnliga iiroverkslärarna sätta den till 65 år.
] et hade förenklat hela löneproblemet letydligt, men det var kanske det man nte önskade.
Den lägre pensionsåldern är nämii-: en ett utmärkt skäl för att föreslå ägre lön åt kvinnliga befattningsinne- havare.
Kvinnorna komma härigenom att f å färre tjänsteår ä n männen, men åtnjuta pensionen under längre tid.
Niimnden anser detta jämte kvinnor- nas längre medellivslängd samverka till att kvinnorna - oavsett om man räknar med extra understöd åt famil- jeförsörjare eller ej - böra h a mindre lön än männen.
För att få en riktig bestämning av den " effektiva " lönen, bör man, enligt nämndens åsikt, be- räkna allt vad en löntagare uppbär av staten, såväl i lön som i pension, och fördela detta på antalet tjänsteår.
Här- vid måste man dock t a hänsyn även till tiden för summornas utbetalande och räkna försäkringstekniskt för at1 få ett någorlunda riktigt resultat Detta resonemang är alldeles riktigt om man ställer sig på principen " lika lön för lika arbete "; då är det tvivels- utan den effektiva lönen man bör räk- na med, icke årslönen, men övergår man till behovsprincipen kan metoden ej godtagas.
Om en person, som ä1 familjeförsörjare, bör ha större lön än en icke familjeförsörjande kamrat för att vara ekonomiskt lika ställd med honom, så bör väl också två personer av villta ingendera ha familj ha sam- ma löner för att vara ekonomiskt lik- ställda, alldeles oberoende av, om den ena får pension tidigare eller lever längre ä n den Andra.
Det kan omöj- ligt inverka på en persons behov, när han är 40 år, om han kommer att leva något år kortare eller längre efter 65 år.
I sin iver a t t fundera u t alla möj- liga och omöjliga skäl att sätta ned kvinnornas löner, har nämnden här ohjälpligt trasslat ihop principerna.
Särskilt osympatiskt ä r ockrandet på kvinnornas större livslängd, såsom nå- got som bör straffas nied lägre lön, och hiir springer dessutom matematiken alldeles bort med förståndet för nämn- den.
Den vill nämligen att mannen skall ha större lön, icke blott därför att han under en kortare tid ä n kvin- nan uppbär pensionen, utan också där- €ör att dödligheten ä r större ' bland mannen redan före pensionsåldern, varvid dessa för tidigt bortgångna al- irig komma i åtnjutande av högre 1ö- nepraden och pension.
Nämnden anser således att det är en Förtjänst för staten a t t dess löntagare 1ö i förtid.
Inte ett ord nämnes i det- ta sammanhang om den dödes änka x h barn, som staten h a r att ta hand im, men i den i en bilaga införda ma- tematiska beräkningen finnes dock det försäkringstekniska värdet av änke- pensionen medräknat, så det iir möjligt stt någon hänsyn tagits härtill.
Änke- ich pupillpensionen ä r j u så liten, att let kan hända att även om den nied- räknas man på något sätt matema- .iskt kan få det till, a t t det blir min- Ire direkta utgifter för staten, om en öntagare dör tidigt.
Men vad man härvid alldeles förbi- jett ä r vad staten kostat på mannen i; råga om utbildning för sitt kall, vilket ian ej fullt återgäldar, om han dör för idigt.
Och a t t en man gör en god Särning, som bör belönas med högre ijn åt hans kamrater, när han dör i ' örtid och lämnar efter sig en familj, försiittes till svältgränsen, det kan log ingen försäkringsmatematik över- yga en förnuftig människa om.
För nin del tycker j a g att det tvärtom ä r ninst lika straffbart, som att en kvin- la lever länge.
Det lian ändå inte ' iirnekas att den Iänkre livslängden hos ivinnan sammanhänger med att hon ever ordentligare än mannen, och att; taten - allt under det att man slrry- er med att dödligheten i Sverige ä r i ivtagande - vill straffa henne härför, let ä r helt enkelt cyniskt.
Vi känna gen resonemanget från striderna om ' olkpensioneringen, men v i ha aldrig rodkänt det.
A v fil.
d:r G u i l i Fetrini.
Ett nytt påhitt som nämnden infört ä r att räkna värnplibtsåret som ett illa avlönat tjänsteår, och t a det med i beräkningen, så att männen även för den skull böra ha något högre lön ä n kvinnorna.
Någon som helst reduk- tion i lönen för kronvraken, vilket väl rättvisan i så fall borde fordra, före- slås däremot icke.
Det m å vara sant, att värnplikten är ett offer som staten pålägger männen och icke kvinnorna, och att det därför kan låta försvara sig, att man på något sätt söker kom- pensera detta, men det är bara en smu- la egendomligt, hur olika man bedömer förhållandena när det gäller man och kvinna.
När en kvinna utför sitt köns mission mot samhället och föder ett barn till världen, då anser man alls inte att denna tid skall räknas som tjänsteår, och söker ersiitta den förlust hon lider genom a t t ej få åtnjuta full lön därunder; tvärtom det betraktas så brottsligt att blotta tanken härpå, giftermålet, hittills varit tillräckligt att medföra tjänstens förlust för en hel del statsanställda kvinnor.
Det torde sålunda r a r a tydligt a t t nämnden e j lyckats utreda löneprin- ciperna så bra, som de själva tyckas tro, och tillämpningen ä r rent upprö- rande.
När det gäller folkslrollärare- kåren har nämnden vågat komma med * ett förslag till siirskild tilläggsavlö- ning för familjeförsörjare med barn under 21 år, så att den här föreslår en lön för manlig folkskollärare, som icke är familjeförsörjare, en lön - 150 kr.
lägre än denna - för kvinnlig dito, samt därutöver tre extra lönetillägg på vardera 200 kr.
för den som har barn, ett för det första barnet, ett för det tredje och ett för det femte.
Kvinnlig befattningsinnehavare kan komma i åt- njutande a v dessa familjetillägg endast om hon är änka, och i den mån det icke genom pupillpension från offent- lig änke- och pupillkassa är sörjt för barnen.
Vad lönerna f ö r adjunkter och lekto- rer beträffar, föreslår nämnden samma lön för alla män, oberoende av om de äro gifta eller ogifta, men lligre lön för kvinnor.
Skillnaden ä r olika i olika lönegrader och därför svår att beräk- na, men torde utgöra ungefär 17 pro- cent.
Härav sliulle de 10 procenten be- ro på a t t man tillämpat behovsprin- cipen för männen som faniiljeförsör- jare, och de andra procenten på a t t man inte räknat med behovsprincipen €ör kvinnorna, utan givit dem l l g r e lön per år därfiir att de behöva något till livets uppehälle och nödtorft även - le å r de leva längre än männen m. m.
Således behovsprincip, när den kan användas till att fordra högre lön för männen, och principen om lika effek- tiv lön för lika arbete, när den kan tas till förevändning att sätta ned ivinnornas.
Men icke nog hiirrned, nämnden bryr sig inte ens om att för- siika skyla sin oriittfärdighet, i det a t t len ej ens vill tjllänipa behovsprinci- pen på de icke familjefiirsörjande niän- 7en, fastiin dessa uppgå till hiilften a v ärarekåren, och det &amp; ledes varit all Inledning att spara på deras bekostnad ika väl som på kvinnornas.
På denna punkt reserverar sig ock- 5 % adjunkten Anna Sörensen, som an-; er att intet avdrag bort göras på tvinnornas löner på griind av män- iens försörjningsplikt, d å detta icke illämpats mot de icke familjefiirsör- ande männen, villiet från statsfinan-.
&amp; Il synpunkt spelat större roll.
Vi- lare påpekar hon.
att niimnden icke Lns t a r hiinsyn till att även kvinnor runna vara familjeförsörjare.
Detta ä r också det mest eklatanta be- ?iset för nämndens fiasko.
En nämnd, jom efter att ha tuggat på principerna två år, och skrivit ihop ett betänkan- le i t r e tjocka volymer, kommit till
4 RbSTRaTT FOB EPIH1POB Den socialdemokratiska kvinnokonuressen.
De socialdemokratiska kvinnornas tredj kongress öppnades under livlig tillslutnini söndagen den 29 nov.
i Folkets hus Stockholm.
Huvudparten a v första dagen förhandlingar upptogs a v frågan om OF ganisationsformen och efter en längre dis kussion antogs ett a v verkställande utskot tet utarbetat förslag.
F r u Sterky redogjor de därefter för inlämnade motioner röran de agitationsfrhgan, vilka alla förordad kraftigare åtgärder och de anslag som här till begärdes, beviljades utan diskussion.
Måndagens förhandlingar inleddes mec ett föredrag a v d:r Alma Sundquist, var hon redogjorde f ö r den nuvarande regle menteringen och det förslag som den till satta kommitten efter flerårigt arbete kun n a t framlägga.
Kongressen uttalade enhälligt en kraftii protest mot bibehållandet a v det 6. k. regle menteringssystemet.
Behandlingen a v den kvinnliga rösträtts f r å g a n inleddes a v fru Agda Östlund, son framhöll a t t den varit före på alla kon gresser och a t t den ännu inte blivit löst Fröken Anna Lindhagen påpekade betydel sen a v a t t SS många arbetarkvinnor del t a g i t i namninsamlingen och ansåg dett: utgöra ett bevis p3 deras intresse för denni sin livsfråga.
I debatten betonades även behovet a v de1 kommunala rösträttens utsträckning.
Kon gressen beslöt a t t återupprepa sitt vid 191 ’ års kongress fattade uttalande i rösträtts frågan.
det utmärkta resultatet, att en änkr som h a r många barn a t t ensam försör ja, bör ha mindre lön än en ogift man lig kamrat - inte ’ bara därför att hor får tidigare pension - utan också d ä r för a t t männen äro ” familjeförsörjare ” den borde ha haft en smula dåligt sam.
vete, n ä r den avlämnade sitt betän kande.
Graden a v reformiver hos denna nämnd - extra tillsatt för att inleda en ny a r a ifråga om 1ärarekårernaE löner - karaktliriseras bäst a v en ut.
läggning (sid. 641, o m varför den inte finner det lämpligt att föreslå en 1ö.
nereglering f ö r läroverkslärare enlig1 den n y a principen: detta skulle nämli- gen “ icke bliva inledningen till en pe.
riod a v lugn och ro, utan till omfat- tande och invecklade lönerörelser ”.
Det finns ännu åtskilligt a t t beakta i detta betänkande, och till det skall j a g återkomma i en följande artikel.
ingen styrelse och aumma 10 medlem mar (!)
- och fram till den vunna po Med spänning öppnade jag den digrs litiska röstriitten p &amp; samma villkoi boken om norska kvinnors verksamhei som f ö r män.
och livsförhållanden under senast (Det är lustigt att jämföra tempot hundra år.
J u mer j a g läste, dess mei deras och vårt arbete.
Först tre åi blev j a g imponerad, först och främsl efter föreningens bildande avhålles et1 a v kvinnornas segerrika kamp för sir offentligt agitationsmöte i Kristiania utveckling och sin förbättrade ställ.
Så förgå ytterligare tre år till nästr ning, och därnäst a v det utomordent.
offentliga möte, men under tiden hl l i s t lyckade sätt på vilket denna dock föredrag hållits p å flera ställen kamp blivit framställd a v kompetenta landet - bl.
a. a v Anna Bugge - kvinnor p å olika arbetsområden.
Bo.
och 4,533 namn samlats till stöd föl ken ä r utgiven a v Marie Högh, till 6. ett rösträttsförslag i stortinget.
Äver rande a v hundraårsjubileet och redi.
hade en sällskaplig rösträttsklubb bil gerad a v Fredrikke Mörck till stor he.
dats med sex sällskapsaftnar varjc der för dem båda.
vinter - ett i sanning avundsväri I förbigående måste dessa damer sammankittande element.
komplimenteras för att, till dels genom Riktig f a r t p å rösträttsarbetet tyckE ett tillägg av originella och fyndiga det emellertid e j ha blivit förr, intervjuannonser från affärer, ha än Landsstemmeretsforeningen stiftats kunnat nedbringa kostnaden för den med c:a 400 porträtt illustrerade fem- 1897 med f r u Qvam i spetsen och eftei hundrasidors boken till blott 5 kronor att ett nät a v rösträttsföreningar E n andra del bebådas ritkomma före bretts över landet, visserligen e j lika jul, men redan denna uigör ett helt tätt som hos oss, men lika effektivt i begynnande med något utförligare alla fall.
De norska kvinnorna h a säkerligen fängslande biografier över bortgångna författarinnor och kvinnosakskvinnor.
nedlagt mycket arbete f ö r att vinna främst d å Camilla Collett a v Karen sin rösträtt, ty en sådan gåva fås väl Grude Koht och Aasta Hansteen a v aldrig gratis, men för oss ser det ändå ut, som om deras mödor varit relativ1 Olaug Löken.
Om kvinnorna vid universitetet skri- lätta på grund a v att deras motstån- ver professor Bonnevie intressant, och dare i stortinget varit resonabla män om kvinnliga läkare, läkaren Dagng vilket man icke kan säga om våra - Bang.
Kvinnorna i skolans, i kon- j a g hade så n ä r sagt fiender - i För- stens, i litteraturens, i pressens, i indu- sta kammaren.
De göra v å r kamp helt striens, i handelns och i statens tjänst annorlunda bitter och tung.
- ja snart sagt hela skalan av kvinn- Om de norska kvinnornas motgångar lig verksamhet i det offentliga - skil- e j varit så många och så stora som dras av sakkunniga.
Till och nied de våra och därför e j krävt så stora an- obemärkta tidningsgummorna få sitt strängningar, så ha vi något annat särskilda vackra lilla kapitel a v för- och e j mindre viktigt att beundra hos fattarinnan Sofie Voss.
dem, och det ä r deras fasta samman- Det ä r en njutning att för en gångs hållning i all kvinnosak och deras lika skull få se svart på vitt vad kvinnor intensiva som modiga framhållande av verkligen uträtta, och man d r a r en kravet på sin fulla rätt.
Härom kun- längtans suck efter en dylik bok om de kapitlet om Kvindesaksforeningen svenska kvinnor.
Den skulle ingalun- haft mer att förtälja.
H u r ofta h a r la behöva bli mindre innehållsrik.
Du- icke den genom möten och disltussio- gande och initiativtagande kvinnor ner gjort rabalder - och det grundligt jaknas sannerligen inte hos oss heller.
- när någon orätt vederfarits kvin- som sagt, vi längta efter ” Svenska nor!
Den föreningen kunde ta till sitt kvinnor ” från fredens århundrade.
motto: ” Tål intet ont i världen. ” Och E n avdelning måste särskilt intres- i allmänhet lyckas den genomdriva sera Rösträtt för Kvinnors läsekrets sina yrkanden t. ex. på kvinnor i po- k n l i g e n ” Kvindestemmeretten ” a v d: r listjänst, kvinnlig yrkesinspektion, Marie Kjölseth.
Man följer d ä r ltvin- jtatsskola för liirarinnor i huslig eko- iornas röstriittsrörelse alltifrån 1885 nomi o. s. v. N ä r man ser att i 0 möten - 1å Kvindestenimeretsforeningen bilda- hållits för att dryfta endast fabriks- les med Gina Krogh som ordförande, tillsynslagcn, så förstår man, att för- - ~ lunkla och okända stränder - någon serier i mystik ”, vilka dock just ingen äst.
Ack, hårda och gåtfulla äro böckers ich författares öden i detta kalla land, lär ingen tycks våga att varmt beun- Dante klagat - en ensam klocka, rin- - 1ra och älska.
Vår störste diktare - gande i fjärran, kan bli rösten a v alla Strindberg - fick vänta hela livet p å döende ting och tälja om tiotusen far- dott och bart rättvisa, och d å vi n u väl - dess stämma ljuder ut u r dunk- ?rkänt honom, tycks det vara f ö r att let och tystnaden, klart, ljuvt och ge- ned gott samvete kunna ställa honom nomträngande, sjungande sitt väsens Gi hyllan som klassiker.
Det är mo- visa, vars namn är starkhet, skönhet, lernt a t t i pressen ropa på hans dra- tröst.
n e r och beslriirma sig över att de icke På detta sätt h a r åtskilligt a v vad tomma upp på scenen, men d å en tea- Ola Hansson diktat - några strofer e r äntligen upptar några a v dem, bli här, rader d ä r - tagit mig i besittning.
le utspelta inom mindre än 14 dagar Rätt som det är, klinga de u t - klock- - så djup ä r den svenska publikens rena, ljusa, sjungande i den sköna ro jeundran för sin främste författare!
a v styrka, som är prägeln över all Ola Ich den, vilken i sin a r t kommer ho- Hanssons lyrik.
Eller skulle icke en lom närmast - Ola Hansson?
Lands- döende kunna upprepa för sig själv en lylrt blev hans lott - f ö r hans böcker, sådan dikt som den om ” Livets älv ”, ikaväl som för honom själv.
” Sensitiva och le därvid p å sin dödsbädd, styrkt 1morosa ” måste, d å den först - någon rång på SO-talet - kom ut, bege sig och tröstad.
Varför - varför, så h a r jag ofta iver Sundet för a t t få förnuftig kritik frågat mig, h a r d å Ola Hansson för- - någorlunda rättvisa i sitt hemland blivit sina landsmän så främmande, ick den först 1902, då den omtrycktes.
blivit för dem föga mer än en myt om klen ” Notturno ” h a r knappast ännu en dekadenspoet, en brusten, sjuk, ro- ’ Htt det, lika litet som ” Dikter p å vers mantiker (han, vars ords glöd, vars bch prosa ”, om vilken Levertin p % sin känsloförtoningars subtilitet kommer id skrev en anmälan som - för - icke a v brustenhet och ohälsa -, vensk bildningsäras skull - borde va- utan a v hans sinnes fullhet och kraft, * it oskriven.
Och s % h a r det fortgått av skärpan, styrkan a v hans förnim- inda in till dessa d a g a r - fortgår allt- melse), en underlig bohemefigur, som ä m t i den ledande konservativa hu- skrivit ” Sensitiva Amorosa ” och ” Kå- rudstadspressen, d å @ la Hansson nå- vid midnattstid, d å man i mörli- Ola Hanssons; rång pet kring sin säng icke vet v a r man någon gång i solnedgången på ” Tidens Kvinnor ”.
en ir - främmande ort, d å - som redan Av Anna Lenah Elgström.
C Alla ha vi djupast i våra sj; ’ l ‘ 1 ar en plats, d ä r vår varelse hämtar vapen i sina strider, ett skrin, varur den tar sina läkemedel - en hemlig skattkam- mare, d ä r vi omedvetet samlat minnen om all den livets storhet och skönhet, varnied vi i vår ringhet dock äro släkt - minnen av vackra ting, ljuva ord och stora handlingar - ett barns blick d å det gick förbi oss på gatan, ett land- skap i Italien, en krigares avskedsord, eo dikt vi en gång hört och sedan aldrig kunnat glömma.
blen p å detta sista känner nian igen den verkliga poesin.
Det ä r det underliga med stor diktning, a t t den på något sätt tyckes ha eget liv, oberoende a v sin p ä s t a r e (liksom folkvisorna j u ofta overlevt - hela folk).
Osynlig som luften är den lika allestädes närvarande i sin tillvaro - mäktig nog a t t a v sig själv tränga in i det mest förströdda sinne, kraftig nog att färdas långa vägar in i minnet och gömma sig där, nästan omedvetet för människan själv.
Tilis n i g o n g å n g i en av själens stilla stunder, d å tystnaden kommer likt e n ljudlös flod och för en med sig till ____________ N:R 24 Kvinnorna och rnsdryeksförbndet, Opinionsmöte i Karlskrona.
Rösträttskvinnor och organiserade nyk- terhetsvänner hade anordnat opinionsmöte i nykterhetsfrågan i Flottans exercishus i Karlskrona söndagen den 6 dec.
Initiati- vet hade utgått från Blekinge länsförbund a v F. K.
P.
R. och nykterhetsvännerna vor0 genast med om a t t anordna mötet och göra det så storartat och lyckat som möjligt.
Lokalen är näst Stadion landets största, och man hade beräknat stor publik; den kom också i en jämn ström - m ä n och kvinnor - mest småfolk.
De kommo f ö r att också få v a r a med om a t t säga sitt ord då det gällde en sak som de s % livligt berö- ras av.
Det v a r mellan 2,000 och 3,000 människor.
Mötet öppnades a v Karlskrona F. K.
P.
R:s ordf., fröken Sigrid Kruse, som med några ord hälsade de närvarande välkomna och pointerade mötets syfte.
Sedan Engel- brektsmarschen sjungits, ackompanjerad av Flottans musik, besteg riksdagsmannen W. Leander talarstolen och höll ett utmärkt gediget föredrag, i vilket h a n - utgick f r å n krigets verkningar på v å r t ekonomiska läge och framhöll huru nödvändigt det v a r a t t i dessa tider spara - varför de alkohol- haltiga dryckerna redan därför borde bann- lysas.
Sedan applåderna efter h r Leanders väckande föredrag slutat, hestegs talarsto- len a v friherrinnan Ebba Palmstierna f r å n Stockholm.
Även hon erinrade i början om kriget - detta fruktansvärda krig, som slitit sönder alla de tusentals trådar, som bundit samman nationerna i fredligt arbete och kulturell samverkan - och hon talade om h u r u den nöd och det elände, som kom- mit även över oss till följd a v förhållan- dena, dock haft det goda med sig, a t t man snabbt och offervilligt organiserat ett stor- a r t a t och välsignelsebringande nödhjälps- arbete.
Men d å man ger med den ena han- den, så t a r man med den andra - det är hopplöst a t t hjälpa, så länge krogdörrarna ctå öppna.
” H a r icke tillräckligt mycket ont redan under fredstid och lugna förhål- landen hunnit åstadkommas genom denna alkoholens flod, som f r i t t f å t t flöda fram, utan a t t den nu också under nödens d a g a r eningen får inflytande på allmänna opinionen och myndigheterna.
J a, vi ha mycket att llira i ” Norske Kvinder ” och därtill är boken så un- derhållande skriven, att den kan be- traktas som äkta nöjesläsning.
Ann Margret Holmgren, född Tersmeden.
Kon g å n g kommer med böcker på sven- ska - vilket bänt allt mera sällan tills härom året.
Då fingo vi ” Rustgården ”, in hiinförd och hänförande skildring i v författarens fädernegård.
I år h a r len efterföljts a v ” Tidens kvinnor ” -: n bok, skriven för 25 år sedan - en bok, som borde varit hos oss 25 år förut.
Till en del för att den rent tonstnärligt sett hör till Ola Hanssons starkaste, mest typiska prosa - en nä- * a släkting till ” Sensitiva Amorosa ” ned sina tunga, vällande perioder, som wusa fram likt vågor, likt ackord, resa sig likt trappor och icke sluta förrän Glden byggts upp, gestalten s t å r där, evandegjord med all den rent sinn- iga, köttsliga kraft, vilken ä r Ola Hansson egen.
T y han g e r alltid in- ryck a v att ä g a skarpare sinnen ä n indra författare, likaväl som snabbare ntuition, kortare väg mellan förnim- nelserna och reflexionen.
Det ä r som lm han såge mer, hade skarpare hör- jel, finare lukt, snabbare känsel.
H a n ian beskriva sina människor så, att n a n icke blott ser dem, utan känner iela deras varelse - substansen a v leras karaktär, atmosfären kring de- - as kroppar och själar.
F ö r dylikt inner han ord, som nästan beröra en jrutalt i sin levande kraft, göra e n %dd, likt de hemlighetsfulla ord man bland hör i drömmen och som utan dar orsak pina och äckla en.
Men h a n iar också ord, som i sin nakenhet, sitt
\ N:R 24 - skall ii3 ha ostört lopp och frestande locka I I ned i sitt djup så många förtvivlade arbets- lösa, mahända hungrande människor, som kunnat räddas för vårt land, om spriten va- rit bannlyst och krogdörren stängd! "
utro- pade talarinnan.
Hon framhöll kraftigt, a t t det v a r kvinnorna, mödrarna, hustrur- na, som hårdast drabbades a v alkoholflo- dens ohejdade framfart och förklarade, a t t kvinnorna nu fordrade att åtkomsten a v alkohol, i synnerhet denna tid, skulle för- svåras - helst försvinna u r v å r a sam- hällen.
I de krigförande länderna h a r man utfärdat spritförbud, där h a r man mitt un- der brinnande krig haft råd a t t avvara spritkonsumtionen - h u r u mycket mera skulle man inte kunna ha det här, d ä r vi, ännu åtminstone, leva i fred.
Människo- materialet är ändå det dyrbaraste och vi h a inte råd a t t låta vårt folk falla offer f ö r alkoholmissbruket.
Barnen äro framti- dens och de måste skyddas för alkoholens fara.
Hade kvinnorna mera a t t säga, om de hade den makt, som ligger i politisk rösträtt och valbarhet, då skulle det nog se annorlunda ut i denna sak - det hade även visat sig i de länder, d ä r de h a politiskt in- flytande.
Med en varmhjärtad maning till män och kvinnor a t t i dessa allvarstunga tider arbeta för ett nyktert och kraftigt svenskt folk slöt friherrinnan Palmstierna s i t t gedigna och utmärkta föredrag, vilket mottogs med kraftiga, ihållande applåder.
Fröken Kruse nttalade mötets tack till talarna och förcdrog tvänne resolutioner, i vilka begärdes rusdrycksförbud under den nuvarande kristiden.
Därefter upplästes telegram f r å n F. K.
P.
R. i Ronneby, Karlshamn, Sölvesborg och Eringsboda, frisinnade föreningen i Eringsboda ävensom från en nykterhets- loge, som telegraferade instämmande i mö- tets syfte.
Det utomordentligt vällyckade mötet avslutades med arsjungandet a v " Du gamla, du fria ".
S.
K. Förhandliizgarna fråu 2:a nordiska kvin- nosaksmötet i Köpenhamn föreligga n u i bokform och torde vara mycket välkomna både för dem som vor0 n ä r r a r a n d e vid mö- tet och för dem, vilka a v ett eller a n n a t skäl vor0 nödsakade a t t utebli.
De utmärk- ta föredrag som höllos och villta på s i n tid refererades i Rösträtt för Kvinnor, kunna h ä r läsas in extenso.
Boken, som ä r rikt illustrerad med fotografier a v föreläsare och mötesdeltagare, kan även erhållas ge- nom Röstrüttsbyrån i Stockholm.
Priset är 1: 50 plus porto.
djup lysa och stråla.
Likaväl som enkla, torftiga, tysta vardagsord, vilka dock få en a t t med självupplevelsens hela smärtsamma styrka, hela bekläm- mande ångest följa med, kiinna med en karakturs fall, en själs upplösning - en varelses öde, vars livsnerv rub- bats och vars hela tillvaro därför rutt- n a r ner - tyst, omiirliligt, oundvikligt - utan att någon eller något - allde- les som i sjiilva livet - kommer till hjälp - ett enda ord ljuder, ett rop höjes - nej, allt står stilla - intet händer som bryter förtrollningen, räddar, förlossar - blott tystnad, stil- lestånd ...
Denna enda historia ä r det som Ola Hansson med utomordentlig konst berättar om och om igen genom alla novellerna i " Tidens kvinnor ".
I dem alla står samma tunga atmosfär, vari tillvaron planlöst, mållöst, ljud- löst avtynar, medan dagarna tyst droppa ned i förgängelsen, vars lukt slår allt starkare mot en u r mörkret.
Genom det instängda dunklet, det äck- liga kvalmet skymta bleka kvinnor, drömmande på divanerna, fällande sina trötta, vita, lastbara händer likt viss- n a löv i sina sköten, seende upp med hastiga, halva blickar, som glimma likt lysmasklågor.
Deras ögon lysa med en sugande, oroväckande glans; deras heta, torra munnar andas besvi- kenhet och åtrå - deras hjärtan lik- som kolna och svartna a v en enda osläcklig glöd.
Alla drömma blott, RÖSTBATT FOB ETIHRTOB Arbetet ute i landet Arboga F. K.
P.
R. hade den 28 nov.
års- sammanträde.
Till ledamöter a v styrelsen omvaldes fröken Helga Sundborg, f r u Anna-Lisa Blume, fru Maria Blidberg och fröken Lovisa Pettersson, och nyvaldes frö- ken Gunilla Larson.
Suppleanter blevo fru Sigrid Gyllander och fröken Signe Amkrk.
Till centralstyrelsemedlem utsågs fröken Helga Sundborg och till suppleant fru Ma- ria Blidberg.
Efter forhandlingarnas slut redogjorde ordföranden för den kvinnliga rösträttsfrågans historza i riksdagen fram till år 1914.
Arvika F. K.
P.
R. hade den 2 dec.
möte, varvid föredrag hölls om " Heliga Birgitta " a v stadsfullmäktigen i Karlstad, frökcn Anna Ljungkvist.
Därefter förrättades val av styrelse, vilken fick följande sammansätt- ning: fru Annie Robsahm ordf., fru Tekla Olsson v. ordf., fröken Elsa Nordström sekr., fröken Brita Crona kassaförvaltare samt fruarna Anna Rennerfelt och Greta Rogstadius och fröken Anna Svensson.
Till suppleanter utsågos f r u Amanda Larsson och fröken Maria Persson.
Revisorer ble- VO f r u Hilda Nilson och fröken Dagmar Lindeberg med fröknarna Beda Öberg och Beda Gustafson som suppleanter.
F r u An- nie Robsahm valdes till centralstyrelse- medlem med fröken Anna Svensson som suppleant.
Askersunds F. K.
P.
R. hade onsdagen den 25 nov.
ordinarie årsmöte, varvid bl.
a. förekom val a v styrelse.
Ordförande blev nn, liksom föregående år, fröken Nicoline Blidberg, och även de andra styrelsemed- lemmarna omvaldes, med undantag a v f r u Hulda Myhrman, som avflyttat från orten.
I hennes ställe invaldes f r u Hedvig Valle- rins.
Till suppleanter utsågos fröken Anna Lundgren och f r u Lucie Rudebeck.
Till centralstyrelsemedlem valdes fröken Blid- berg med fröken Eriksson som suppleant.
Eksjö F. K.
P.
R. hade ordinarie höst- möte, kombinerat med samkväm, med an- ledning a v föreningens tioåriga tillvaro torsdagen den 26 nov.
Till ordförande, sekreterare och kassör omvaldes dolitorin- nan Scharp samt fröknarna M. Löfroth och A. Ohlin.
Till v. ordf. och v. sehr.
i stället för dem, som undanbett sig återval, valdes fröknarna Elsa Ekblad och Gabriella Lcm- chen.
Centralst yrelsemedlem och Iänsför- bundsombiid med deras suppleanter om- valdes.
Under det animerade samltväinct talade fröken Hilda Löfgren om förenin- gens bildande d.
2 dec.
1904 samt om in- tryck och minnen från dess tioåriga till- varo.
Till slut utbragtes ett fyrfaldigt leve f ö r fosterlandet.
En kör sjöng ett par stämningsfulla sånger och unisont sjöngs " Du gamla, du fria ".
Forshaaa F. K.
P.
R. anordnade söndagen veta blott ett - kärleken!
Mannen!
- det enda i viirlden f ö r kvinnan.
hennes enda räddning, hennes enda mål.
På det ha dessa kvinnor stirrat så länge att de förlorat kontakten med allt annat, mist proportionerna p å hela livet.
Detta enda h a r blivit deras till- varos livsnerv - punkten, hvilken om len rubbas kommer hela deras varel- se att sjukna, deras liv att ruttna bort.
Detta är " Tidens kvinnor ".
Men det ir h ä r man - fastän medryckt a v för- fattarens konst - dock måste stanna, ch åter beklaga - men a v en annan) mak n u - a t t denna bok icke kom- n i t till oss 25 år förut.
Ty " Tidens ivinnoi " äro icke " tidens ", d. v. s. nu- idens.
Menar författaren det så h a r ian givit oss ännu ett intressant exem- Del på h u r svårt det är för mannen itt få riktig syn p å kvinnan.
Därför 2tt han så sällan förmår slappa här- sliarblicken, den förutfattade menin-: en, blockuppfattningen.
Och ingen; om icke kan det får någonsin se an- l a t än det han vill.
Även Ola Hans- son.
F ö r honom liksom för de flesta IV hans kön existerar kvinnan icke an- mt än i samband med, i nndergiven- let under mannen.
Av kvinnans hela väsen h a r mannen blott haft använd- ning för hälften.
Men därför verka of-, ast kvinnliga gestalter, skildrade av nianliga författare, psykologiskt sett iom pappersdocker, figurer, vilka blott 9a profil, e j en face.
I I den 29 nov.
en aftonunderhållning för a t t liksom föregående Ar f % medel till inköp av kläder å t fattiga barn.
På programmet förekom sång, musik m. m. och samtliga nummer mottogos a v publiken med livligt bifall.
Furila F. K.
P.
R. hade den 25 nov.
sitt årsmöte, som hölls i ordf:s, f r u E. Krings hem, och var ganska talrikt besökt.
Vid val a v styrelse återvaldes den avgående, som h a r följande sammansattning: ordf. fru Emma Kring, v. ordf. fröken Anna As- sarson, sekr. fröken Anna Hannberg och kassör f r u Maria Vallman.
Till central- styrelsemedlem och suppleant valdes ordf. och ordf.
Sedan fru K r i n g med några ord berört v å r f r å g a s fall vid sommarens riksdag och en a v medlemmarna uppläst Dagens Nyheters utförliga referat a v röst- rättsdebatten i Första kammaren samt en annan medlem uppläst Elisabeth Wairn- Bngges artikel, " Kvinnornas skuld ", av- slöts mötet med ett angenämt samkväm.
Göteborgs F. K.
P.
R. hade fredagen den 27 nov.
ordinarie sammanträde i Chalmer- ska institutets högtidssal.
F r u Frigga Carl- berg hälsade de närvarande välkomna och inledde aftonens förhandlingar med a t t er- inra om framlämnandet till regeringen av kvinnornas stora opninionsyttring samt uppvaktningen hos statsministern.
Talarin- nan berörde ä r e n debatten i riksdagen och framhöll särskilt justitieministerns inlägg i fragan.
Till styrelse f ö r nästkommande arhetsår valdes därefter f r u Frigga Carl- herg, d:r Thora Wigardh, fröken Hildiir Oiier, fru Stina Fagerskog, fröken Anna Trzdgårdh, fröken Sofia Svensson, fröken Olivia Olsson, fru Annastina Alkman och fröken Leontine Strrner.
Till revi-orer nt- s å g o s fröken Martina Levison och fru An- na Friese med fröken Amalia Pettercson som suppleant.
Efter en maning till delta- gande i det stiindande stadsfiillmäl~tigvalet lämnades ordet till yrkesinspektören frö- ken Kerstin Hesselrren.
som höll ett över timslångt anfnrande över ämnet " Krin- norna nrh nödhjälpsarbetet ".
vilket åhördec med största intresse.
FRredrarct hfflcades med livligt bifall, varefter frii Cailhere framförde de nervarandes tack till talarin- nan.
vilkens samhällsarhete vore det hästa a r m m e n t för kvinnornas riisträttskrav.
Hnlisberos F. K.
P.
R. hade tisdairen den 1 dec.
sitt ordinarie årsmöte.
Sedan ordf frii Selma T,iljekvist på egna och styrel- föreninren för all roende iinder g l n r n a Aret.
iippläqtes års- orh revisionsherittelse orh den avgåendc stvrelcen tillerkändes fiill orh tarkqam ansrarsfrihet, företops val a v stvrelse fiir l r 1915. vilken erhöll fölirin- de sammansättning: nrrlf frii Selma T,ilie- 1 7.
- Icke ens Ola Hansson h a r undgåtl detta.
H a n s kvinnor förmå icke över- tyga oss om sin typiskhet - om icke möjligen f ö r en övergångstid, under vilken kvinnorna väl fått frihet men ännu icke ansvar - en tidrymd som emellertid är svår a t t avgränsa t y i i l l a tider h a r det funnits sådana pe- +Oder, likaväl som det alltid funnits ivinnor, vilka utan frihet tagit på sig insvar.
Ävenså h a r det i alla tider funnits kvinnor lika denna novellsam- ings - sällsamma drivhusblomster, Ippodlade i allt för trångt rum, allt för, ung och het luft - olyckliga undan- agsvarelser, vars rika känsloskala, en mda falsk ton, en enda förvridning, Zjort osäker, skorrande och vild - sjuka, hysteriska, manikaliska, ja, rent iv patologiska individer - intressanta - men icke som " Tidens kvinnor " - lej, Gud bevare oss och Gud vare lov - utan som belysande fall i kvinno- släktets sjukdomshistoria, beklämman- l e exempel prt det sysslolöshetens, an- svarslöshetens, rotlöshetens stadium +-it=, som i alla tider - men i ingen, id mindre ä n i vår, tack vare ökat ar- 3ete och ökade rättigheter - frätt p å iönets svagaste medlemmar - de, vilka eke haft klarhet nog att inse ihålig- ieten a v de dekorativa begrepp om sig själva kvinnorna fått inplantade i sig IV männen, k r a f t nog att förkasta dog- nen om kvinnornas plikt att lägga iela sitt övriga väsen i träde för att kvist, v. ordf. fru Lovisa Hallin, sekrete- rare f r u F r i d a Edström, v. sekr. fru J e n n y Persson, kassaförvaltare fru Josefina Mo- lander, v. kassaförvaltare fru Elin Lundh och suppleanter fru Hanna Engström och fru Elin Bergman: revisorer blevo fröken Alida Ahlsson samt fröken Lissie Hodgs- joii med frii Emma Ekstrand som supple- ant.
Till centralstyrelsemedlem och supp- leant utsågos friiarna Selma Lil jekvist och Emma Ekstrand.
- F. K.
P.
R. h a r som sådan icke medverkat i Kvinnornas upp- båd, men enskilda medlemmar h a deltagit i Röda korsets arbete p5 platsen.
Haparanda F. K P.
R. hade s i t t års- möte den 27 nov.
Sedan föreningsangelä- renheterna arhandlats, höll ordf. ett kor- tare anförande, vari hon berörde och be- klagade rösträttsfrågans fall i riksdagen och uppmanade till fortsatt arbete och fort- satt tålamod, d å en rättvis sak alltid måste segra.
Därefter vidtog ett angenämt sam- kväm med miisik och uppläsning a v frö- ken Elin Rydbergs, Sundsvall, högstämda föredrag: " Kvinnan och fosterlandet ".
Prosten Nyman, föreningens enda manliga medlem, avslutade mötet.
Huskvarna F. K.
P.
R. hade den 30 nov.
halvårsmöte, varvid bl.
a. förekom val a v styrelse.
F r u Hilma Andersson, som allt sedan föreningen bildades suttit som dess ordförande, avsade sig nämnda uppdrag och till hennes efterträdare valdes fröken Gerda Planting-Gyllenbåga.
Till övriga sty- relseledamöter valdes: f r u Hilma Anders- son, fröken Elin Eckerberg, f r u Hultstein och frii Fagerström.
Till revisorer utså- gos fröken Tulli Mohn och f r u H a n n a Jer- nell.
Hälsingborgs F. K.
P.
R. hade måndagen den 30 nov.
ett talrikt besökt möte A Hotel Continental.
Stadqfullmälrtigen i Hälsing- borg, fröken S. Thåstriim, höll ett utredan- de och sakrikt föredrag om det arbete kvinnliga stadsfiillmäktige iinder de f y r a gångna åren utfört och redogjorde därefter iitförligt för det nya utskänknings- och ut- ininiiteringssystemet, som för n ä r r a r a n d e Xr under utarbetande i Hälsingborg.
Före- draget mottogs a v åhörarna med stort bi- fall.
Till centralstyrelsemedlem valdes d:r H. Christer-Nilsson med frölien E. Bölling som suppleant och därefter vidtog ett ange- nämt samkväm med miisik etc. Jönköpings F. K.
P.
R. hade den 25 nov.
sitt ordinarie höstsammanträde.
Cirkiiläret från V. U. upplästes och de n5rl-arande be- slöto uttala sig för reseersättningen till cen- tralstyrelsemötena a t t utgå från förenin- garna efter medlem, med hänsyn till a t t de mindre föreningarna hade miridre ekono- misk bärkraft.
Vidare beslöts göra uttalan- de för önskvärdheten a v ett sommarmöte, om sådant kiinde anordnas.
F ö r a t t stödja Rösträtt för Kvinnor åtogo sig några af de närvarande dels a t t skaffa ett visst antal prenumeranter och dels skänka ett penning- belopp till preniimeration å några exem- __ ~~~~ ensidigt, ansvarslöst, hektiskt UPP- driva blott en enda sida - kiinslosidan - deras plikt a t t förgäta allt annat i världen för att klamra sig fast vid ett enda - kärleken.
Alltså icke kärleken till någon viss - till en enda - den ende - utan " kärleken ".
Kärleken ryckt ur sitt samband med alla livets Toda makter - Eros icke längre vald utan dyrkad för a t t intet annat bör Ennas att dyrka.
Något annat ha dessa kvinnor icke - ett påfallande omodernt d r a g i bo- ken, även det - intet arbete, intet mål, ingen id6 eller ärelystnad.
Men Eros hämnar sig - d ä r han Enner ett tomt Ejärta förstör han det join eld fniislie.
Tomheten ä r icke god nog åt honom.
Nej, blott u r fullheten, 5verflödet stiger den honom värdiga dden.
Kärleken vill vara kvinnans .alisman, hennes drottningmantel, icke hennes krycka, hennes tiggarstav, " det: rida hon har ".
Hade Ola Hanssoq ikildrat kvinnor fiir vilka detta gått upp, kvinnor, som förstått att kiirleken i r för stor för dockor och slavar, kvin- nor, vilka älskat och arbetat - vilka icke krampaktigt gripit efter kärleken, mm sitt tomma väsens enda stöd och innehåll, utan f r i a med höjda händer) ch överfullt hjiirta tagit mot den d å ien kom - d å hade hans bok med rätta iunnat kallas " Tidens kvinnor ", och iven blivit framtidens.
6 SOSTBÄTT FOB KYIHHOB plar att utläggas hos läkare, i konditorier och andra lämpliga lokaler.
Vidare beslöts att rekvirera 50 en.
av rösträttssången och f ö r 10 kr.
rösträttsmärlien a t t försäljas.
Vid val a v centralstyrelsemedlem utsågs därtill fröken Ema Aulin samt till suppleant fru Hnlda Lundberg.
Föreningen beslöt a t t till våren, om så skulle anses lämpligt, anord- na några föredrag i aktiiella frågor.
Kiruna F. K.
P.
R. hade den 19 nov.
sitt årsmöte.
Den avgående styrelsen omvaldes jämte ovriga funktionärer.
För a t t liva in- tresset för tidningen Rösträtt för Kvinnor beslöts, a t t på föreningens bekostnad pre- numerera på några exemplar a t t under 7915 utläggas å läkarnas mottagningsrum och å bibliotekens läsesalar.
För a t t i någon mån bidraga till det hjälparbete, som landet r u n t satts i gång, beslöts a t t anordna s. k.
" stickaftnar ".
- 4rbeten, som därunder för- färdigas, komma sedau a t t delas ut till be- hövande inom samhället och till landstor- men.
Fröken Ellen Keys föredrag Kriget, freden och framtiden, upplästes a v fröken Holm.
Sång och musik utfyllde program- met.
K l i p p a n s F. K.
P.
R. hade fredagen den 20 nov.
ordinarie höstsammanträde, varvid ordföranden redogjorde för rösträttsfrågans behandling och fall r i d sista riksdagen.
Mötet beslöt a t t a v föreningsmedlen prenii- merera å 20 exemplar a v Rösträtt för Kvin- nor, dels för spridning bland föreningens medlemmar, dels för a t t med vederbörlig tillåtelse läggas i väntrummen hos läkare på platsen.
Vidare beslöts a t t med en del a v föreningsmedlen samt med hjälp från enskilda föreningsmedlemmar bidraga till in- samlingen för de nödlidande i Belgien.
Till styrelse för 1915 \ - aldes: fröken Hilma Ram- berg ordf .. frölten Augiista Charlier v. ordf., fröken Johnanda Hagerman sckr., fröken Hilda Carlsson, v. sekr., fröken Anna Sa- muelsson kassaförvaltare; övriga medlem- mar: fru Matilda Olsson, f r u Sigrid Rosen- gren, fröken Marie-Louise Borgström, frö- ken Isa Brodin.
Till revisorer valdes fru Ester Forsberg och fröken Oktavin Nilsson med f r u Signe Ekborg och fröken Emma Johanson som suppleanter.
Krisfinelianans F. K.
P.
R. hade den 26 nov.
ord.
höstsammanträde å K. F. U.
K:s lokal, d å åtskilliga val f ö r år 1915 förrätta- des.
Till styrelse valdes: frölien Sophie Bro- ström ordf., fröken Hanna Unger v. ordf., omvalda; fröken Anna Hult sekr. efter frö- ken Lisa Anderson, som på griind av bris- tande tid avsagt sig, fröken Kerstin Carl- son v. sekr., och fröken Elsa T,alin kassör.
Till centralstyrelsemedlem och suppleant omvaldes ordf. och v. ordf. Krokstrand9 F. K.
P.
K. hade den 23 nov.
ordinarie sammanträde, varvid den gamla styrelsen enhälligt omvaldes, och till een- tralstprelsesiippleant nyvaldes fröken An- nie Björneröd.
K ö p i n g s F. K.
P.
R. hade den 23 nov.
an- ordnat offentligt möte med föredrag av frii Gurli Hertzman-Ericson från Stockholm över ämnct " Kiinnorna och liriget ".
Det utomordentligt, r ä l franisagda, formfiillän- dade och innehållsrika föredraget åhördrs med stort intresse a v 125 personer, som med kraftiga applåder avtackade talarinnan.
Musik utfördes till fiol och piano, varjämte f r u Ester Liitteman på ett glänsande sätt uppliiste Verner von Heidenstans dikt " Sånger i liyrlitornet ".
Som avsliitning sjöngs " Du gamla.
du fria ".
Efter det of- fentliga mötet vidtog föreningssammanträ- de med samkviim och tesupp.
Föreningen be- slöt tillstyrka crntralstyrelsens förslag att för framtiden tillämpa resekostnadsfördel- ning vid rrntralstcre~semötena.
Till sty- relse för 1915 valdes: frii Emelie Johansson ordf., frii Alma EnstrRm v. ordf., fröken Anna Rnsbn sekr., fröken Ester Roskn v. sekr .. fröken Maria Strandell Iiassafiirral- tare samt fröknarna Amelie Salen och Ger- da Stenherg.
Revisorer hlevo fröknarna Eva Thrmark och Amalia Holm med friilien Ingrid SridPn till suppleant.
Till medlem av centralst,yrelsen iitsAgs fru Emclie Jo- hansson.
till siippleant friiken Gerda Sten- berg och t i l l prewnmhiid ordf. och sekr.
Under samkrSmet berättade fru Hertzman- Ericson 5tsliilligt om riisträttsarhetet sAv51 i vårt land som i a n d r a land och manade till fortsatt kamp i arbetet.
Linköpings F. K.
P.
R. hade den 25 nov.
ordinarie Arsmöte.
Till stprelsemedlemniar för nästa Ar omvaldes fröken Jenny Wal- lerstedt ordf., fröken Anna Lönrendahl v. ordf., frii Maria Tollin, fru E r a Hanzhn, fröken Anna Wahlbecli och fröken Anna.
~ 1 Jansson, samt nyvaldes efter fröken h d a Arwedson, som undanbett sig Aterval, fru Melin F r i d h Till centralstyrelsemedlem omvaldes fröken J e n n y Wallerstedt med fru Eva Hanzen som suppleant.
Mötet var anordnat i form a v en syafton för Röda korset.
De flitigt arbetande medlem- marna underhöllos med musik.
Till sist följde en trevlig tesupe, varav behållningen tillföll Linköpings landstormskassa.
Lysekils F. K.
P.
R. hade sitt årsmöte å Grand hotell den 24 nov.
Därvid återval- des den avgående styrelsen: friiarna E. Blume, H. Hyllengren, C. Ljunggren och F. Paulson samt fröknarna A. Mattson, A. Halldin och G.
Olson.
Till centralstyrelse- medlem utsågs froken Mattson med fröken Halldin som suppleant.
Till revisorer valdes fru Lindström och frölien R. Schmidt.
Ef- ter sammantradet vidtog ett angenämt sam- kväm.
Malungs F. K.
P.
R. höll den 23 nov.
ordinarie höstmöte i ordenshnset.
Ordfö- randen hälsade de närvarande välkomna.
och sedan protokollet upplästs och god- känts, skreds till val a v styrelse, vilken i sin helhet omvaldes.
Ordf. är fru Karin Holst, v. ordf fröken Helena Vretblad, sekr. fröken Kariu Lisell, v. sekr. fröken Hedvig Norling.
kassaförvaltare fru Gustafva Mal- me.
Suppleanter fru Maria Olsson och fröken Anna Bulund.
Centralstyrelsemed- lem fröken Karin Lisell och suppleant frö- ken Anna Rülund.
Kevisorer fröken Han- na Nilsson och fröken Märta Söderlund.
Markargds F. K.
P.
R. hade söndagen den 29 nov.
möte, då val a v styrelse ägde rum.
Ordf. blev folkskollärarinnan fröken Hildegard Herthelius, v. ordf. f r u Rina Frick, kassör fru Amanda Scholander, selir.
fröken Augusta Nilsson, v. selir.
frölien Augusta Johansson.
Till revisorer utsågos fru Anna Larsson och fru Natalia Nilsson med f r u Elin Andersson och fröken Agda Bengtsson som suppleanter.
Centralsty- relsemedlem blev fröken Hildegard Herthe- lius mcd f r u Rina Frick som suppleant.
Den 12-16 nov.
höllos fem föredrag a v fröken Emma Aiilin, den Bergman-Öster- bergska serien, vilka lockade ett stort åhö- rarantal, som för varje föredrag ölrades, och skolrådet hade välvilligt s t k l l t en a v folkskolans salar till F. K.
P.
R:s förfo- gande.
Norrköpings F. K.
P.
R. hade den 20 no- vember årsmöte.
Scdan års- och revisions- berättelserna upplästs och styrelseval för- rättats, upptogs till behandling frågan om föreningens ställning till kommande stads- fullmäktigval.
Under diskussionen fram- gick a t t en medlem a v föreningen erbjudits plats å det frisinnade partiets lista, ett erbjudande, som dock e j a v henne kunnat antagas.
Och då vidare med all säkerhet den förutvarande kvinnliga stadsfullmäk- tigen, fröken Anna Karlsson, som 1910 in- sattes a v högern, såväl som suppleanten, fröken Octavia Lundell.
även denna gång komme a t t iippsättas å Allmänna valinans- förbiindets lista, ansåg föreningen e j skäl foreligga a t t i år gå fram med egen lista, utan beslöt föreningen a t t varje enskild medlem skulle med sina röster och sitt ar- bete stödja det parti, hon ansåg bäst gag- na samhället.
Vidare beslöts a t t nästa sam- manträde skulle anordnas som arbetsafton for landstormen.
Ronneby F. K.
P.
R. hade en a v de sista dagarna i nov.
sitt årsmöte, varvid bland annat förekom omval av den avgående sty- relsen.
Efter en redogörelse för kvinno- mötet i Köpenhamn i somras, väckte ord- föranden förslag om anordnandet av en ~ommarltoloni, och en Bomniitte på fem personer tillsattes i och f ö r denna frågas ordnande.
Vidare beslBt föreningen a t t vid stundande stadsfullmäktigval framgå med Jgen kandidatlista.
F r n Tonning lämnade lärefter en skildring a v Fredsmonnmentets avtäckande, som väckte mycken anklang, buren som den var av hennes varma kän- sla för fredsiden.
F r u Tonning avsliitade sitt anförande med a t t uppläsa Helena Ny- hlorns vackra dikt till kung Oskar 1905: " Tänka är lätt, svarare a t t handla, svå- rast idealet till verklighet förvandla. "
Mötet var talrikt besökt och det Adagalades in @ all tydlighet a t t föreningem intresse, trots kristiderna, icke lidit nAgot avbräck.
Sandvikens F. K.
P.
R. hade den 24 no- vember sitt ordinarie höstmöte.
Styrelsen 3mvaldes och h a r följande sammansätt- ning: fröken Ellen Karlsson ordf., frö- ken Mia Ljungqvist v. ordf., fröken Lilly Nilsson sekr., f r u Maria Pihl v. sekr. ock f r u Ninni Svensson kassaförvaltare, S t y relsesuppleanter blevo f r u Rut Gibson ock f r u Alma Tempelman.
Till revisorer ut.
cågos f r u Mina Andersson och fröken Sel.
ma Ström med fröken Elsa Larsson som suppleant.
Till centralstyrelsemedlem valdes fröken Ellen Karlsson med f r u Ninni Svens.
ron som suppleant.
Under mötet forekom bl.
a. musik a v fru Rut Gibson och diskus.
sion över ämnet " Kvinnorna och fosterlan.
det ".
Skara F. K.
P.
R. h a r under höstmåna- derna haft ordinarie samkväm den sista onsdagen i varje månad.
På ett lycklig1 sätt h a r intresset för rösträtten kombine.
rats med derksamhet i samma syfte som Kvinnornas uppbåds.
Samkvämen ha näm- ligen ordnats som arbetsaftnar, varunde1 stickats strumpor, halsdukar, muddar o. d för landstormen.
Vid novembersamman- trädet omvaldes som centralstyrelsemedlem serninarieadjunkten fru Jenny Richter Ve- lander och som suppleant folkskollärarin- nan fröken Maria Cavallin.
Skellefteå F. K.
P.
R. hade den 26 nov ordinarie årsmöte, d å val a v styrelse och andra funktionärer ägde rum.
Den gam- la styrelsen omvaldes enhälligt och i stället f ö r fru Wikdahl, som undanbett sig åter- val, utsågs fröken Amelie Nordström.
Re- visorer blevo fru Törnsten och f r u Siden med fru Sidenmark och fru Stensson som revisorsiippleanter.
Till centralstyrelsemed- lem utsågs fröken Lundell med froken Nordström som suppleant.
Mötet beslöt att höja medlemsavgiften till 1 kr.
Stadsfull- mäktigvalet diskuterades, och det beslöts a t t kvinnorna denna gång icke skulle g4 till val med egen kandidatlista, d å skäl fanns a t t antaga, a t t den samling a v röster man för 4 år sedan lyckades åstadkomma, detta år icke vore möjlig.
Stockholms F. K.
P.
R. höll den 27 nov.
ordinarie höstmötc i K. F. U.
K:s stora sal.
Sedan en del föreningsangelägenheter be- handlats, bestegs talarstolen a v fru Ezali- ne Boheman, som höll ett kortare anföran- de om Kvinnornas hjälparbete och vad Kvinnornas uppbåd åstadkommit för att hiilpa landstormsmännens familjer.
F r u Boheman gav en rask och livfull skildring av de olika kommitteernas arbete samt be- rättade a t t ett 40-tal olika avdelningar av Kvinnornas uppbåd organiserats i landsor- ten, d ä r i de flesta fall initiativet glädjande nog tagits av rösträttsföreningarna.
Frö- lien Gertrud av Klintberg talade om Kom- munernas nödhjälpsarbete med stöd a v den rika erfarenhet hon själv h a r på detta om- råde, och sist uppträdde fröken Signe Berg- man och lämnade en intressant och må- lande skildring a v Internationella kvinno- rösträttsalliansens hjälparbete.
Fröken Bergman berörde olika grenar a v dess verksamhet och uppehöll s i g särskilt vid den bland de belgiska flyktingarna i Hol- land rådande nöden, som Internationella alliansen i största möjliga mån, genom hjälpexpeditioner från England sökt av- hjälpa, samt betonade särskilt vikten av att de som leda arbetet i Alliansens hu- viidlirarter i London under en tid, d å li- lelserna äro uppdrivna till det yttersta, lock förmått bibehålla den internationella; amhörighetskänslan.
De olika talarna be- lönades a v auditoriet med livliga applåder Jch sedan friherrinnan Palmstierna ytter- ligare talat för de olyckliga belgierna väckte hon förslag om a t t föreningens med- lemmar varje torsdagsafton skiille samlas &amp; Rosträttsbyrån för a t t sticka strumpor O.
d.
It landstormen.
Förslaget mottogs med sclilamation.
Efter mötets slut gjordes ?n insamling för de nödlidande belgierna,, om inbragte en ganska aktningsvärd summa.
Söderhamns F. K.
P.
R. höll den 1G nov.
irdinarie årsmöte.
Den gamla styrelsen 3mvaldes enhälligt och utgöres a v fru Elin Pohlmann ordf., f r u Hermanna Dahlqnist v. ordf., fröken Elin Österlund sekr., f r u Aug.
Vallin, vilken ända sedan förenin-: ens bildande varit dess nitiska seliretera- re, men nu bestämt avsade sig denna sin, efattnirig, v. sekr., och f r u Klara Gille iassaförv.
Suppl.
i styrelsen blev fru Hil- ia Wikström.
De förutvarande revisorer- na och deras suppleanter omvaldes lika- edea.
Till centralstyrelsemedlem omvaldes fru Elin Pohlmann och till centralstyrelse- 3iipp1.
fru Aiig.
Vallin.
Aftonens h u r u d - Irdga blev det stundande stadsfullmäktig- valet och antogs enhälligt till kvinnornas N:R 24 - * - 4 i hustaviiinska studier i f f i f ---- Historiska utkast från tidevarvet i772 - 1809 av Lydia WahlstrBm.
Pris 450, inb.
6 kr.
, Den historiska grundligheten, som här och där avslöjar nya för tiden och händelserna belysande fakta, paras med en spiritualitet, som i all sin reserverade hållning skänker en alldeles särskild tjusning å t framstäl1ningen.r -- Göteborgs Aftonblad.
I i i f i X kandidat, föreståndarinnan för flickskolan fröken Augusta Österlund, för vilken plats erbjöds på hogerns lista, femte rummet.
hlötet ansåg emellertid, a t t man icke bor- de nöja sig med detta rum utan underliand- la om fjärde rummet på samma lista eller, om detta icke beviljades, g å med egen li- sta.
Vid sedermera hos vederbörande gjord framställning härom, uppflyttades den kvinnliga kandidaten till fjärde rummet, varför gott hopp finnes om hennes inval.
Vidare beslöts a t t varannan vecka anord- na " stickaftnar " för tillverkning a v .ylle- persedlar avsedda a t t överlämnas till land- stormsförrådet.
U p p s a l a F. K.
P.
R. h a r varje onsdags- afton k1.
8-10 e. m. samlats till arbete för - efter vars och ens eget val - landstorms- utrustning, Röda korset eller fattiga barns beklädnad.
Underhållningen h a r utgjorts av högläsning m. m.
En afton redogjorde fru Hagen för Örebrokvinnornas stora t å g och uppvaktning för landshövding Berg- ström med anledning a v önskat rusdrycks- förbud.
E n annan kväll g a v fröken v. Post ett allsidigt referat av prof. Leh- manns bok " Fremtidens Kvindesag " (livlig jiskiission).
Vid avslutningssamlivämet för denna termin höll fil.
mag. hl.
Lundquist 3tt utmärkt föredrag om Fredrika Bremer.
En del sticksaker m. m. g å r nu till land- stormsförrådet och en betydlig mängd präktiga barnkläder h a vi glädjen lämna ut till jul.
- Lördagen den 5 dec.
höll konstniren och författaren Ernst Norlind 4tt varmt och kraftigt framfört fredsföre- drag, " Inför krigets och fredens problem ", vid ett offentligt möte anordnat a v Freds- förbundet och Uppsala F. K.
P.
R. gemen- samt.
(Forts. i nästa n:rJ Till ledare av de Bergman-Österberg- ska kurserna har även för 1915 anta- gits fröken Valborg Bergström, Eslöv.
Rösträtt för Kvinnor, de tre första årgångarna, bundna i ett vackert band, gult eller grönt klot, kan beställas genom tidnitigens expe- dition, Lästmakaregatan 6, Stockholm, till ett pris au kr.
4:, ona tillräclcligt antal exemplar rekvireras före januari månads utgdng.
Obs.!
N:ris 15 f ö r 1912 samt 19-22 f ö r 1914 utgdngna.
För ko,mplettering torde de felande numren insändas samtidigt med rekvisitionen.
- _ _ I.
- - Presentkort i Rösträtt för Kvinnor för dem, som vilja giva bort tidningen i julklapp till vänner) ch bekanta, kunna rekvireras gratis och portofritt från tidningens expedition, Last- makaregatan 6, Stockholm.
Prenumerationen verkställes av givaren genom posten.
Ö s t e r r n a I L x n s Sji; ak; -, W U o - d &amp; ForILos~ningshem Telefoner: Riks SO 12.
Allm.
12 5 0.
12 Floragatan STOCMHOLM, 2, 3 o, 4 tr. (hiss).
Mget för sjuk-, vilo.
och förlossningshemmet Br tyst och nstört.
Soliga rum.
All niitida komfort.
Operfltionsriim.
Badriim, med fiillst.
elektr Ijnsbad, med eller utfln massage, även för andra au henkmels patienter.
De strängante fordrinmr pA hygien nppfyllrls.
Telefoner i varje skning.
Gott dietiskt hord.
Frltt vai flv läkare och ackuschörska.
Förestllndarinna HILMA FREDLUND.
f.
d. föresthdarinna vid Stockholms sjukhem, Skoru o. vid Drottninghnset.
Ref.: D:r E.
O.
HULTGREN, D:?
A R T H U R F1; RSTEhBERQ.
D.T ARNOLD JOSEFSON.
N:R 2 4 BOSTRATT FOB BIVINETOR F, I (, Pm R. och nödhjälisarbetet, Nedanstående meddelanden om hjäJp- verksamheten inom rösträttsförenin- garna inkommo för sent för att kunna inflyta i 1 decembernumret, varför de måst stå över till detta nummer: Gnesta F. K.
P.
R. har som förening e j deltagit i hjälparbetet, men enskilda medlemmar desto ivrigare.
Så ha f. d. och nuvarande ordförandena jäm- te ett p a r utomstående anordnat en landstormsfest, som inbragte 200 kr.
netto.
F. d. ordf. är förrådsförvaltare för Daga härads kvinnliga landstorms- förenings upplag av kläder m. m., för- färdigade eller skänkta denna höst.
Ordf. försäljer flaggmärken till förmån för mobiliserades familjer.
Ett Kvinnornas uppbåd i Karlstad har i höst bildats efter förberedande överläggningar angående behovet a v en sådan organisation i Karlstad mel- lan ordförandena i F. K.
P.
R., K. F. U.
K., Moderata kvinnoföreningen, So- cialdemokratiska kvinnoklubben och Vita bandet.
En styrelse på 15 perso- ner tillsattes, i vilken F. K.
P.
R:s ordf., v. ordf. och sekr. äro invalda.
Till ordf. utsågs F. K.
P.
R:s Y. ordf., fru Greta Gullström.
Uppbådet arbetar tillsvidare genom tre kommitteer: eko- nomikommitten anskaffar pengar; un- dersökningskommitten undersöker i samråd med fattigvård, diakonissor, slumsystrar o. s. v. anmälda fall a v kvinnlig nöd och arbetslöshet; arbets- kommitten bereder arbete och utläm- nar sådant genom en den 23 nov.
öpp- nad byrå.
Fröken Signe Widell, som den 21 nov.
” sjöng och berättade ” i Karlstad, anslog halva inkomsten till Uppbådet.
I Nyköping ha F. K.
P.
R:s niedlem- mar flitigt deltagit i arbetet för land- stormens- utrustning, men föreningen som sådan har e j haft tillfälle eller an- ledning a t t taga initiativ till något hjälparbete.
Då man emellertid förut- ser, att nödhjälpsarbete på nyåret blir a v behovet påkallat, har styrelsen upp- dragit och för föreningen framlagt riktlinjer för ett sådant arbete.
För- eningen är sålunda beredd att - under förutsättning a v ekonomiskt stöd från stadsfullmäktige - taga upp ett hjälp- arbete av tvåfaldig art: dels i syfte a t t anskaffa kläder, dels a t t i samband med en skolkökskurs, dela u t mat åt behövande.
Sala F .K .P.
R. har tillsammans med Vita bandet arbetat f ö r landstormens utrustning och insamlat medel till det- samma.
I Södertälje har ett Kvinnornas upp- båd bildats i form a v en kommitte på 10 personer med rösträttsföreningens ordf., fru Maria Dehn, som ordf.
Upp- bådet har representanter för alla kvin- noföreningar å platsen, bl.
a.
Röda kor- set, Landstormen, Nytta och nöje, F. K.
P.
R. m. fl.
samt räknar i sin kommitte även stadens enda kvinnliga stadsfull- mäktige.
Verksamheten har hittills mest gått u t på att ” samla i ladorna ”, d. v. s. pengar och kläder för den an- naikande vintern.
Kläder har man rik- ligt skänkt till Uppbådet och kommit- t6n har redan måst dela u t a v dem.
Pengar ha influtit dels som en person- rill Internationella kvinnorösträt ts- alliansen fran tyska kvinnor, Vi h a v a med begäran om offentliggöran- emottagit nedanstående äro i SVENSKA DAGBLADETS redaktion tillgodosedda på il1 den Internationella kvinnorösträttsalli- rnsen ställda skrivelse, undertecknad a v ett ett enastående sätt.
Där skriva några av uårt lands mest fram= inta1 f r å n den tyska kvinnorösträttsrörel- stående specialister, fröken Agnes Branting, textilauktoriteten, fru Gurli, en kända namn, bland vilka märkas Anita Linder, som behandlar pedagogiska, ämnen med kand sakkunskap, fru Lugspurg, Lida Gustava Heymann, Maria Aange m.
fl.
: Mary Nathorst för modefrågor m. fl.
Men dessutom räknar Till kvinnor a v alla nationer en v a r m) ch hjärtlig hälsning i denna olycksdigra,) loddränkta tid.
Under trycket a v detta orättfärdigt bör- lade krig, som f ö r h ä r j a r jorden och hetsar ‘ olken till h a t och fiendskap mot varandra, iänna vi oss manade a t t söka systerhan- len hos de kvinnor, i alla jordens länder.
ned vilka vi hittills v a r i t innerligt för- iundna genom en gemensam strävan mot Jet högsta mål - personlig och politisk följande kraftler: ’ rihet.
Vi hoppas att icke ens kriget skall runna avslita detta samhörighetens band.
Som tyska kvinnor känna vi oss burna iver tidens händelser a v den lugna tillför-; il &amp; v å r t folks outtömliga moraliska och ’ ysiska kraft ger oss, och vi tro därför, att (i böra v a r a de första a t t hjärtligt räcka landen till bekräftelse på det gamla som iörenar oss.
Män leda folkens öden.
HeIa jordklotet är rustat till tänderna, Europa h a r blivit ett slakthus.
Männen h a jatt i g å n g med ett mördande så hemskt, 3tt världen aldrig skådat något liknande.
Elisabeth Krey G e r d a Marcus Est.Bl.Nordströrn Chlie Brunius Rätt blir orätt, orätt r ä t t; humanitetens (C.
B.
, Yzetle) (h ’ th.
K,, Birba) Gerfred Xark, Jasica) (Banaai lagar trampas under fötterna, kvävas i 31od.
Kaiinare av modern Särskilt verksam för Har i fjol liksom i En av de ‘ ’ rämsta K r i g är den fruktbaraste jordmånen för kvinnoslöjd; har i befrämjandeavkvin- år genom Svenska svenska krafterna nänniskornas lägsta instinliter, k r i g gör flera år och senast nans sociala och po- Dagbladet organise- i kåserande skild- nänniskorna till barbarer, k r i g alstrar av- på Baltiska utställ- litiska intressen; har rat nödhjalp A t fat- ringskonst; har un- indens, hatets och förtalets giftigaste blom- ningen givit kritiska det senaste Aret un- tiga i Stockholm och der &amp; t gångna året nor.
översikter av aktu- der en längre vis- för övrigt på Sv.
D:s väckt uppseende ge- Mlän ensamma leda folkens öden, m ä n en- ella foreteelser på telse i Amerika idkat uppdrag i utlandet nom sin först i Sv.
D.
$amma härska över k r i g och fred.
studerat publicerade artikel- konstslöjdens om- sociala, pedagogiska ingående Vi kvinnor a v alla nationer få i krigs- journalistiska välgörenhetsorgani- serie om sina öden o. råde; har dessutom och tid bära samma lott, vi måste g i v a de liv, 3om vi bragt till världen, vi måste tåla a t t lange redigerat Sven- studier och därom sation.
Skötte en stor intryck som mjölker- l y r b a r a människoliv och egendom hemfalla ska Dagbladets över- skrivit en serie in- del av Sv.
D:s om- ska vid en bondgård; Bt grym förintelse, vi måste arbeta för att sikter av barn- och tressanta korrespon- fattande skildrings- skall under 1915 bl.
a. lindra den nöd som kriget för med sig, vi denser i Svenska arbete pA Baltiska skriva en serie brev ungdomslitteratur måste läka de sår som männen med de mest utställningen.
från Lappland.
raffinerade mordverktyg tillfoga varandra.
Vi kvinnor a v alla nationer förenas un- m.0 der fredstid i samma uppgift, den att upp- avgift på 1 kr.
eller mindre, dels i form spisning för ensamställda kvinnor rätthålla - vi kvinnor förenas i krigstid a v frivilliga bidrag.
En biograff öre- och minderåriga barn.
Verksamheten av samma uppgift - att bära det tunga ställning gavs åt Uppbådet alldeles koncentreras på att som nödhjälps- lidandet, att hjälpa och läka.
Den sanna mänskligheten känner intet gratis genom Metropolteaterns ägare, kommitte ingripa d ä r fattigunderstöd hr J.
L.
Moren.
Behållningen blev kr.
ej ges, och a t t företrädesvis hjälpa en- folkhat, intet follrförakt.
Kvinnorna stå 174: 99.
Uppbådet har anskaffat arbe- samställda kvinnor, med eller utan den sanna mänskligheten närmare ä n män- t e åt sökande genom att låta förfärdi- minderåriga barn.
Arhetsstugans lju- nen.
Tvärs över kriget räcka vi varandra ga sjukhusdräkter till Röda korsets sa och vackra lokal lämnas gratis till en systerlig hand, vi hälsa varandra med förråd; ett särskilt anslag har av Upp- expeditionslokal för Kvinnornas upp- huvudena sänkta a v sorg, enigare ä n nä- gonsin i medvetandet, a t t icke förrän kvin- bådet beviljats därtill.
Någon större båd.
I Trollhättan anordnade Kvinnornas norna blivit frigjorda och få hjälpa till utdelning a v livsmedel skall ej ske förrän på nyåret, då nöden troligen uppbåd tisdagen den 1 och onsdagen med a t t länka folkens öden, skall världen blir stor.
De omkring 425 kr.
Uppbådet den 2 dec.
en basar, som lämnade den bli förskonad från ett upprepande a v dessa f. n. äger, skola e j röras förrän då.
vackra behållningen a v, kr.
1,348: 44 hemska upplevelser.
le i v å r tidning i Svenska Dagbladets ordinarie kvinnliga medarbetarestab 1 t t Man hoppas f. ö. p å större inkomster till dess.
Flera fabriker ha stängts eller minskat sin verksamhet och följ- derna visa sig i form av bekymmer och ekonomiskt obestånd bland folket.
Något anslag a v staden har e j givits till Uppbadets verksamhet.
Hade pen- g a r beviljats av stadsfullmäktige, skulle Uppbådet satt i gång en be- Denna blankett utklippes samt insändes vederbörligen ifylld till ortens F. K.
P.
R.
Undertecknad prenumererar genom ................................................... F. K.
P.
R.
(föreningens namn) A tidningen RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR för A r 19x5.
Prenumerationsavgiften - I kr.
- erlägges till F. K.
P.
R.
........................................................................................... (ort och datum) ..... ............................................................ (titel och namn) ....................................................................................................... netto.
Styrelseii samt övriga medver- kande ha all heder a v de synnerligen vällyckade arrangemangen och förtjä- na ett varmt tack för sitt uppoffrande arbete i välgörenhetens tjänst.
I Åtvidaberg ha rösträttsföreningens medlemmar arbetat såväl för Röda korset som för landstormen.
Dessutom har från olika delar av landet ingått meddelande om a t t röst- rättsföreningarna i stor utsträckning anordna sy- och stickaftnar, d ä r plagg förfärdigas till landstormen och de nödlidande.
BI.
a. beslöt Stbckholms F. K.
P.
R. på sitt sista möte att varje torsdag kl. halv 7 e. m. å Rösträttsby- rdn, Lästmakaresatan 6, 1 tr., anordna stickaftnar, där wderhållning i form av högläsning, föredrag el.
dyl. före- kommer.
Anmälning om deltagande sker p å Rösträttsbyrån kl. 12-5. c “ Det ena göra och det andra icke lataii, E n intresserad föreningsmedlem i lands- orten skriver till redaktionen och uttalar sia protest mot att rösträttsföreningarna under den nuvarande kristiden även ä g n a sitt arbete åt beklädnad a v landstormen.
” Är det rösträttsarbete att inom v å r a röst- rättsföreningar bilda det ena kvinnouppbh- det efter det andra för beklädnad a v v å r a landstormsmän? ” f r å g a r brevskrivarinnan.
” Kunna e j kvinnor göra a n n a t än ställa till syföreningar?
Varför begära vi d å rösträtt?
Vi behöva väcka dem, som e j äro vakna, l ä r a dem att tala och resonera, l ä r a dem lagar och författningar m. m. ” Vår ställning till denna fråga uttryckes bäst i den ledande artikeln under ovansta- ende rubrik i R. f. K. för den 1 november och bedja vi få hänvisa till densamma.
Luntmakaregatan 7 (horiiet nv K u n p g.)
Stockholm.
Genom att i en tid, d å landet mer än nå- FAMILJERATT gonsin behöver alla goda krafter, träda A r v s - och Aktenskapstvister, Boskillnader fram och frivilligt påtaga sig sin del i ar- !r eetamenten) samt övriga juridiska uppdrag.
MODERAT ARVODE.
betet f ö r det allmänna, ha rösträttskvin- FERM EXPEDITION.
flduokatf irman ÅHERBEAG och SGHAÖDEB
N:R 24 4 BaSTRkTT FOR ETINIPOR I? ‘.
A. colli jns - Extra Prima o. Prima EDLA SEVEBINS SYATELIER Biusbasaren ppSVEA ” 57 Karlbergsvägen 57 (hörnet av Vikingagatan).
Allm.
Telefon Vasa 8880.
Beställningar å finare och enklare klädningar och blusar.
Föratklassigt arbete garanteras Bomullslärft.
Marknadens biista k ~ d teer, i Malmtorgsgatan 3 Rekommenderar sina goda frukostar, middagar och supeer till moderata priser Vördsamt Ch.
Skoglund.
A.
T.
9774.
’ ör finare klädningar och blusar.
Hornsgatan N:o 26, 2 STOCKHOLM.
tr. t. v. Ulm.
Tel. Söder 6343.
~~ Ständigt lager a v: Damblusar i alla prislägen.
Största iortiment av strandkoftor.
(Beställningar även efter mått.)
Klädningar och dräkter på beställning.
Tvger p å lager.
Allm.
Tel 11873 &amp; r Ni det, om Ni låter sy Edra klader hos Sjuksköterskebyrå Även Sjukhem 81 A DROTTNINGGATAN (A. F. 1448).
Damhattar A n n a Lindgrens KARL ERIKSSON Rekommenderas.
KLARABERGSGATAN 40, 1 tr., (Hiss) Södertelie Allm Tel 674. l:a klass Herr.
&amp; Damskrädderi Ivar Grönqvist HERR- DAMSKRXDDERI En rösträttskvinnas donation.
I enlighet med fröken Annie Nyströms i livstiden uttalade önskan h a hennes ar- RöstrMtt för Kvinnors Allm.
Tel. 23605 Rösträtt för Kvinnor 1915.
Det rätta julsinnet.
Av Carrie Chapman Ca &amp; Fredrika-Bremer-Förbundets trettio&amp;sjubileum.
Av Fil.
dr. Lydia IFahlström.
I skuggan a v ett snwe.
Rec.
av Elin Wägner.
Underliga principer.
Av Fil.
dr. Gulli Petrini.
Ola Hanssons BTidens kvinnoru.
Av Anna Lenal Elgstrh.
DNOrSke Kvinder .. Av Ann 3fargrel Holmgren.
F. K.
P.
R. och hjälparbetet.
Liigm dq; pgjke!
Det går på ett par minuter Hulda Johansson Rydsbo, Landsvägen Sundbyberg 18, 1 tr., mitt för Apoteket emottager skväl finare som enklare sömnad såsom klän ningar, blusar promenaddräkter, ulstrar o. barnkläder.
h m.
Tel. Sundbyberg 398.
O. F. Nordströms DAMSKRADDERI A.
T.
1180L 47 WesterlHnggatan 47, 2 tr. Snabbt utförande!
Hiim &amp; Säflund STOCKHOLM TORSGATAN 23 Billigaste priser Hornsgatan 4.5, 2 tr. vid behov av Allm.
Tel. 1774.
Hiss.
Ilbud, Transporter, Emballeringar, Flyttningar otb Magasinering.
Fröken Qjurholms Privata Förlossnings hem, ombesorler begrafningar Order från landsorten expedieras skyndsamt A T 8409 Riks N 709 Norrtullsg 37, iiI tr, h, Stockholm God inack.
och vård Tqst och ogenerat Lakare, specialist Allm Tel Vasa 2716 Riks Tel Vasa 416.
Uaxholms Hotell Hantverksskolan för Blinda Kvinnor I b rekommenderas, inackordering mottages.
Vördsammast AUG USTA KARLSSON.
I STOCKHOLM Klara östra Kyrkogata 3.
- - Allm.
Telefon 21187.
Tillverkar alla slags korgarbeten.
Rottingsflätning.
Billigt och starkt garanteras.
J Rätteg&amp;ngar boiippteckningar, arvstvister, boskillnad, äktenskaps förord, Iösöreköp, testamente, skilsmässor, hariiiipp fostringsmål, inkasseringar m. m. utföras fort o. billigtai VARMLANDS ADVOKAT-INKASSOBYRA R.
T.
37 12.
Göteatan 33.
III tr A.
T. Br.
2900 Skriftliga Iörfrllgnirigar besvaras omgående.
BLOM1KRUKOR köpas bäst och billigast hos I.
M. MALMGREN Allm.
Telefon 508.
1:sta Klass Damskrädderi.
God och billig hel- och mAltidsinackordering p &amp; kor- tare eller längre tid.
Allm.
Tel. 14256.
MATH.
PETTERSSONS DAMSKR#DDERI Amatörer!
Framkalla.
Ytterst billigt.
Kopiera.
Prima iitföranden.
Kopieringsanstalten Gamla Kungs- hnlmsbrogatao 15-17, 3:dje huset från Drottninggatan, Tel Br.
8245.
STOCKHOLM.
Förnziniiga a fbetc; btingsvilikor Garanteras välgjordt till moderat och välsittande pris arbete Ovanligt billiga priser!
S ESODON Till och med den I Juni.
Från 8 kr.
pr duse.
Ky modern fotngraf-~along R) N A N Juridiska uppdrag.
Soliditetsupplysningar.
Placering av prima inteckningar.
Försäkringar alla slag.
kopas ovillkorligen fordelaktigast ho Fabrikslagret RECORD - Stockholm.
Elektr.
Ljusbad, Massagebad, Varmbad, Halvbad 4 Södermalmstorg 4.
Allm Tel 1547.
3 tr. IFTiss 1 Ostman-Kalden öppnar den 1:sta Sept.
i ” sitt hem, Frejg 21 III tr., tillklippnings- och avprov- ningabyril för allt vad till barn- och damkläder hörer.
För damer som vilja sy sina kläder själva eller som använda sig av hemsömmerskor hör b y r h bliva till verklig nytta.
Byrån är öppen alla dagar med undantag av Lörd.
frän 10 f. m till 3 e m., dessutom Tisd.
och Fred.
mellan 7-9 e. m.
Vidare upplysningar pr Telefon Allm 10131.
-- Q Engelbrektsgatan 1 2 A ?6dz,? ’ 8 Expressbyrå, Kocksgat.
37 Damhattar V A R Grevturegatan OCH HUR?
24 B HATTFABRIKEN Klara östra Kyrkogata 5, 1 tr. RADFRAGNIB~ -- GSBYRA Affarsförmedlingar, uthyrningar m. m.
Juridiskt biträde lämnas.
R.
T.
12680.
~ Barnmorstran Karin Kindvall Roslagsgatan 20, Stockholm.
Lovisa Lundgren Npkterhetsvännernas (Hörnet av Nytorgsg.
och Kocksg.)
Rikst.
9706.
Allm Tel 3330. pressas, tvättas.
Tagel- och Rät.
hattar sys om efter nyaste modeller.
Panamahattar tvattas omsorgsfullt.
Kom i tid.
W DAMER!
SENHPT!
Fru V i d behov anlita har i dagarna oppnats i Folkungagatan 12 A, 1 tr. Valglort arbete, prima material och reel behandling utlovas Forstorinmr billigt I WKASSO-TAXA: 1 procent (minimum Kr.
1: -) jämte porton och direkta utgifter, när laga åtgärder icke behöva vidtagas.
52 Gamla Kungsholm-sbrogatan 32 45 - Bada = 4 8 STUREGATAN 48.
Allm Tel ly314 ~ Beridarebansgatan 17 Välsittande, gott arbete och 1 förfärdigas.
billira priser.
OBS.!
Promenaddräkter - eEter hestilllning fran kronor.
- Södert&amp;l je.
SKÅNSK.
M A T Pensionat M a l m g r e n SkHnsk Fru.
8 ~~ Ring upp Ilexpressen KARL MOBERG Olovsgatan 3, 2 tr. HUSOVARNA SYMASKIN.
- 4ilm.
Tel 14108 Lager av Klädda Damhattar o. Sorgsaker.
Tillverknine av Konsteiorda Blommor.
BEGRAFNINGSBYRA Humlegkdsgatan 11, S:t Paulsgatan 1, Upplandsgatan 34 - STOCKHOIJd 26 Jakobsbergsgatan 26, Stockholm.
Rikstelefon 67 48.
Sthlms Telefon 65 03, 116 86 29 Klara N.
Kyrkogata (2 dra huset fr Kungsg) Nodernt snitt!
48 Upplandsgatan 48 ALLY.
TEL 28725 Emma Hageiins Syatelier rekommenderar sina i alla prislägen smakfulla och vackra handarbeten.
Ritningar till broderier för kläd.
ningar utföras ‘ t extra vackra mönster.
Huvudaffar: DROTTNINGGATAN 30.
A.
T.
11806 Damgarderoben för finare såväl som enklare klädningar och blusar.
E, H, Karlssons Filialer: Besthllningar å tårtor och Kamnqdagskakor emottagas.
Allm Telefon 2931 - ~ Stockholms Ritkontor tjugufjärde nummer för 1914 innehåller bl.
a.: HEMBAGERI 14 Kommendörsgatan 14 &amp; Herr- och Damklader till billiga priser.
Bestallningar utforas aven nar tyg tillSläppe8.
Riks Tel. Norr 507 Frida Janssons REKOMMENDERAS.
östermalmsgatan 26-27 (Hemgården).
Ulm.
tel. 260 O2 Utfor best&amp;llningar och reparationer av alla sorters Gentlemans taylor.
Taileur pour dames.
Dräkter och kappor senaste pariserstil fr. kr.
60: - utföres under full garanti.
vingar erbjudit stadsfullmäktige i Söder- köping en gåva a v 2,000 kr.
till inrättande av ett folkbibliotek, som skall stå under stadsfullmäktiges förvaltning och årligen atnjuta något understöd a v staden.
56 Kungstensgatan, Stockholm.
Telefon Vasa 9024.
A. t.
236 72.
Kungstensg.
2 2, l tr. R. t Vasa 99 ANNA JOHANSSON norna visat sig v a r a i besittning a v just det medborgarsinne, på vilket de stöda sitt A.
M.
P E T T E R S O N S:t Paulsgatan 2 B, Allm Tel. 30114 k r a v på medbestämmanderätt i rikets an- såväl eleganta som enklare, Barn- och Konarrnations- gelägenheter och vars förefintlighet förne- Försäljer och reparerar KAPPAR och PARAPLYER hattar (fina och billiga), sorghattar och sorgartiklar all- av Galanteri- och Konstarbeten av Ben, tid p &amp; lager.
Vinterhattar realiseras.
Götgatan 20, 1 tr., kas a v deras motståndare.
Händelserna Renovering Sköldpadd och Pärlemor m. m.
Stockholm, f.
d.
Stortorget 3, 1 tr. omkring oss skola säkert också bättre än Välgjort arbete garanteras.
alla samhällskurser och föreläsningar Öpp- na ögonen p å en mängd kvinnor, som an- H E M B A G ER1 nars äro omöjliga att nå.
Red.
Gamla Stockholmsgatan 11, Södertelje - Fort, väl och billigt Obs.
Syster Frideborgs Stockholms Blusbasar Emottager patienter i sitt hem Trevliga enskilda rum med elektr.
ljus.
God omsorgsfull värd Rikstel Vasa 461 Allm Tel 22445 DAMERNAS speciella iippslagsbok, oumbärlig för alla kldrar, er hålles då Kr.
1.30 insändes i postanvisniug till BOKEXPEDITIONEN Annonsera i Rösträtt för Kvinnor?
SVENSKA STOCKHOLM 1 E. Hults Kuinnliga Utbildnin~sskol~ C. Anna M. Rettig A.
T.
18154.
Lotten Janssons Hem- och Finbageri 20 B GREFTUREGATAN 20 B Allm.
Tel 1W59.
0hs.I Endast första klass ingredienser.
Alla slags Ka- kor och TBrtor p B beställning.
........................................................ I Juridiska Inbasso- I flduohatbyrån i i Mästersamuelsg.
37, Stockholm.
Effektivaste I Inkasseringsbyrå.
Rnttegåugar, soliditet.lipplys- =: ningar, boutredningar, skilsmassor och alla juridiska E: ........................................ ~ .............. i uppdrag.
Billigto.punktligt.
R.t.
1105 A.t.
Br.
3515. börjar den 1:sta Febriiari.
Ämnena äro Husmoderskurs med enklare och finare matlagning,.
S,kicklig kokfru undervisar i den finare matlagningen.
Examinerad lärarinna i den enklare samt 1 teori.
Ovriga amnen är0 Sång, Nusik, Målning, Språk (infödda lärarinnor) Konstslöjd, Kläd- och Linnesömnad, Handarbeten, Sama- ritkurs.
Alla ämnen ilro valfria.
OBS.!
Den enda sikola i Stockholm med helpension och där eleyerna samtidigt ha ett gott hem.
Unga flickor, som skola vistas i Stockholm, mottagas i helpension.
Skolan Br inrymd i e t t - Btockholm.
Ivsr Emgg8tröm Boktryckeri A. B.,1914
