# ID: svediakorp-per2581
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1914
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,867
# sentences: 893
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


F TRATT FOR Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans politiska röstriitt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket f o r en stor sak som en stor sak kan göra, för oss.
III.
ARG.
RÖSTHÄTT N:r 22.
S T O C K H O L M, 15 N O V E M B E R 1914.
FÖK KVINNOR iitkomnier den 1 och 15 i var månad Redaktör: ESTER Rms %ir \ h '.
Träffas oristlap or * h liirtlap kl. ' 1s3- " s4.
Redaktion och Expedition: ti 1,axtrnakaregatan I Expeditionen iippen vardagar k l.
1-4.
Rikstel.
S o r r 600.
Allin.
te].
, 147 29.
Teleyrmiat 1 ress: Röst ratt.
Stock hol in.
.
Prenumeration genom posten: P i k för 1914 1 krona.
1,iisnummer 5 öre.
4 d e kvart.
1914 pris 30 öre.
För utlandet Rker prenumeration antinpen ge- nom pnsten eller genrim insändand?
a v l kr.
75 iire i postanvisning till tidniiigem ex- pedition.
Annonspris: 15 iire per milliineterhöjd, Htorre annnnser och årsannonser rahatt.
Annonsavdeln.
: itikxtel.
456.
Alltn.
tel. 456.
I) F. m.-7 e m Den moderna inalitliiim och kvinnorna.
Vi kvinnor ha länge sedan fått höra, att det betyder ingenting, om våra krav äro " rättvisa " eller icke: vad det kommer a n på iir statsnyttan.
Endast det som ä r nyttigt för staten ä r rätt; den rättvisa som bara bygger på mo- ral och förnuft h a r överhuvud intet med staten att göra.
På senaste tid har även statsnyttan försvunnit som rättskriterium; med världskriget som illustration förkunnas nu, a t t den h a r rätt, som har makt att erövra och be- hålla.
Om det ban erövrar och behål- ler ä r andras egendom, det spelar in- gen roll; om han för att erövra och be- hålla måste trampa under fötterna an- dra miinniskors högsta livsvärden, de- ras nationalitet, deras självständighet, det gör intet; styrkan och makten, det är rätten.
Man skulle tro, a t t i ett litet land som Sverige skulle rena självbe- varelsedriften mana v a r och en a t t till det yttersta bekämpa en sådan teori; man tycker också, att för den som sit- tef inne med aldrig så litet andlig kul- tur, skall en så primitiv ståndpunkt verka löjeväckande i stället f ö r lockan- de.
Det ä r med ångest man ser, att denna läras förespråkare i vårt land äro personer, som ha pretention på att vara andliga ledare, och att läran anammas av en stor del av landets bil- dade ungdom, de som inom f å å r skola t a landets öden om hand.
Vi skola icke h ä r diskutera denna 1ä- ras innebörd i förhållandet mellan na- tionerna: läran har gjorts gällande som universell princip; även i det inre politiska livet skall det heta: den som segrar har rätt, ve de besegrade.
Vi se visserligen att prof. K j e l l h, som väl är lärans överstepräst här i landet, n u i viss mån viker undan; det ä r endast i ett nödläge, man får handla efter den- @ IVII HZiistIöIS BOktr.
1.-Il.
- *.
e 26 Gamla Kungsholmsbrogatan 26 Vad mig själv beträffar, så tvekar jag icke ett Ögonblick att göra min plikt.
Jag Önskar framhålla det argument, som jag tillmäter det största värdet - moderns rätt att göra sin röst hörd, då det gäller att forma det samhälle, som skall omgiva hennes barn.
Hon har visat sig vuxen varje ansvar som pålagts henne.
G i v henne r o s t r ä t t?
WILLIAM JENNINGS BRYAN Statsiekreterare i Förenta Staterna.
na princip; men dels kan man vara rädd att prof. Kjellen förbehåller sig själv att bestämma, när ett sådant nöd- läge har inträtt, dels kan man ingalun- da vara saker på, att adepterna äro vil- liga a t t göra samma inskränkning.
Vad vi kvinnor ha intresse av, ä r hur det under en dylik samhällsregim skall gå med de samhällsfrågor, som ligga oss särskilt om hjärtat.
Vi kunna al- drig vara de segrande; vi ha ännu icke ens det samhälleliga vapen, med vars hjälp segern skall vinnas, och revolu- tioniira vapen vilja vi ej tillgripa.
Det gäller ej endast våra egna kvinnofrå- gor; allt socialt reformarbete sker f ö r de svagas skull och p å grund av deras krav.
Behöver den segrande styrkan endast t a hänsyn till sin egen fördel, så blir dess första tanke a t t säkerställa sin maktställning, och då ger den ingen annan grupp möjlighet att bli stark: den kvinnliga rösträtten finge d % vänta länge på sitt förverkligande.
H u r g å r det med nykterheten, n ä r brännvinet så bra tjiinar till att förslöa och försvaga de farliga fattiga, och de mest lidande bara utgöras a v olyckliga kvinnor och barn?
E n förbättrad folkskola och ökad allmän upplysning blir det icke mycket lönt att yrka på; sundare bo- stadsfiirhållanden och egna hem, skol- bespisning och skollovskolonier, allt sådant gör endast folket anspråksfullt och svårhanterligt; en humanare fat- tigvård gör dem obenägna att arbeta.
Allt, detta ha vi kvinnor hållit på, hö- ger som vänster, därför att vi tyckte, att det var ratt; men ä r rätten syno- nym med makten, så existerar ingen rätt för de små i samhället.
Kx-innorna ha svårt att släppa mora- len och rätten; instinktmässigt vädja de till dem som det, vilket bör vara det högsta rättesnöret för samhället lika- väl som för individen.
Det är till och med troligt, att ifall verkligen den mo- derna maktläran skulle lyckas genom- syra hela högern såsom politiskt parti, så skulle massor a v kvinnor lämna Nigra erfarenhet er från J a g träffade häromdagen en äldre dam bland mina bekanta, ensam och mycket förmögen, soni på tal om för- hållandena just nu alls icke kunde för- stå, vartill hjälpbyriierna skulle tjäna och varför sådana inriittats.
" Vi skäm- ma bort folket ", sade hon " och vi läg- ga ytterligare hyende under svenskar- nas största last, oförmågan att spara. "
E o n fann det mycket sorgligt att svenska arbetare med deras stora 1ö- ner inte h a så mycket hopsparat att familjen kan reda sig, när mannen för någon tid kallas u t i fosterlandets tjänst.
Och hon slutade naturligtvis med a t t till ytterligare belysning a v sin åsikt draga fram arbetarhustrurna, som köpa maten färdiglagad och dyr på magasinet, som taga hen: rökt lax och andra delikatesser och som utgöra de stora affärernas bästa kunder på dyrbara och opraktiska barnkläder.
J a g hörde på henne utan att ens göra några försök till invandningar.
Dis- ponerar man som hon för ensam och egen räkning 25,000 kronor om året, då saknar man nämligen niistan alla be- tingelser att kunna siitta sig in h u r den arbetarhustru h a r det som skall f å 25 5 30 kronor i veckan a t t räcka till mat och kläder, hyra, ved och skatter för en familj på man, hustru och 4 &amp; detta parti.
Nen prof. Kjellen och doc. Böök iiro ej det nuvarande högerpar- tiet, och om den iingdoni, som skulle bli framtidens höger, kan man j u ännu lioDpas, att den skall få bättre förstånd längre fram, då den f å r större insikt och mera erfarenhet.
Men nog kan det vara skäl att hålla ögonen på dem; allt det vi såsom kvinnor älska och vörda måste i maktlärans luft förtvina; en- dast aktningen f ö r rätten kan ge oss vad vi önska och begära.
Den, som " i segerns stund ger ingen nåd och kän- ner intet förbarmande ", kunna ~ 7 i e j följa varken i seger eller i nederlag; och endast det som vi i nederlaget kun- na hålla fast vid och r a r a trogna emot, fört jänar att segra.
Alina Wiclisell.
VASAS försäkringstagare äro samtidipt liv-, sjuk- och 01 cksfallsförsiikrade.
försäkrtngsprinciper äro praktiska och moderna.
VASA har agenter landet rnnt.
VASA shdana antager ej förlit nya agenter, finnas.
där LAG E R R O N S VAS AS^ S K O IT) AG A S I N - - ömsesidigt - 5 barn.
Och man kan heller inte för- stå, vad det i själva verket riktigt be- tyder, när hustrun en dag plötsligt och oförberett står utan denna regelbund- na veckoinkomst, vars användning är pi % öret noggrant utriiknad förut.
Så j a g 1st henne, förvissad om in- vlindningars gagnlöshet, oemotsagd fortsätta.
Men medan j a g hörde på henne, såg j a g liksom i en lång rad draga förbi mig alla de kvinnor, som under de gångna månaderna kommit upp till oss på hjälpbyrån och på un- dantagen n ä r stämde de icke alls med den bild a v den svenclra arbetarhu- strun, som min Brade och förmögna vän sökte ge mig.
J a g såg de unga hustrurna med små barn tätt på var- andra, vilkas omvårdnad gåvo modern mer än nog a t t göra, men d ä r hon i alla fall nied största tacksamhet tog emot skjortsömnad för att kunna bi- draga till sin och barnens försörjning, j a g såg de gamla hustrurna, som dag- liga bekymmer och en stor barnskara gjort utslitna i förtid, j a g såg alla dem, för vilka mannen, i stället för att vara stödet och försörjaren, endast ut- gjorde ett ytterligare bekymmer, och sist i raden kom en och annan, som all- deles särskilt fäst sig i mitt minne.
Där var modern, som försörjde sig och 4 barn nied a t t sy skjortor för 1,50 pr dussin, d a r var den gamla fabriksar- beterskan, soni ensaiii och utan hjälp fostrat app en hel skara, sedan man- nen efter det 13:de barnets födelse över- g i r i t henne och där v a r många, många flera, vilkas liv och giirning man i akt- ning måste böja sig för.
A andra sidan - natiirligtvis finns hon, hustrun, som ä r slarvig och odug- lig, som missköter hemmet och elrono- rnien, som aldrig f å r pengarna att räc- ka och som köper färdigt och dyrt och dåligt av alla de slag.
Men var finns det samhällslager, d ä r alla äro lika utomordentligt utmärkta eller lika iitoniordentligt dåliga?
Även arbetar- hustrurna kunna få ha rätt att be- dömas var och en efter sitt slag och lyckligtvis är genomsnittet bland dem sådant, att talet om bristande sparsam- het alls icke triiffar in p å dem.
Tvärt- om.
Rian blir ofta fullkomligt slagen a v deras märkrärdiga förmåga att få ut det mesta tiinlibara a v det minsta möjliga.
Mjölk, mjöl eller fläsk bliva icke billigare därför att det ä r en ar- betarhustru som köper, skor och strumpor till man och barn ä r o en lika tyngande och nödvändig utgift för dem som för andra mödrar, hyra, ved, skatt, så därtill de oförutsedda och diirför kännbaraste utgifterna för sjukdom och sådant, allt måste reckoslanten räc- ka till.
Är man s j ä l r husmor och vet vad som går åt i ett vanligt hushåll, då förstår nian n o g vilka stora krav det i sjiilva verket är, som ställas på kvinnorna i arbetarhemmen.
Utan egentlig utbildning för sin uppgift som de äro och med endast en hård och tvingande nödvändighet som läromä- stare, ä r det gott a t t de kunna fylla dessa krav, så pass som de göra.
M~~ sn 14000 kv~ririior försäkrade i SVENSKA LIF Skandinaviens största ömsesidiga livbolag.
7 ' " 3 ' 2 ROSTBÄTT F 6 B KYIIPXOB Att viljan till att försöka l ä r a sig att göra det ännu bättre, för övrigt all: icke saknas, det visar den glädjan de nog starka tillströmningen till df a v Kvinnornas uppbåds livsmedels kommitt6 anordnade demonstrationer n a i matlagning.
Där h a r kommi, många flera ä n som kunnat tagas emo.
och intresset, särskilt för användnin gen a v koklådor, har varit mycke: stort.
Vad har det nu i allmänhet varii för kvinnor, som kommit upp på b y råerna för a t t söka hjälp i sina genon mobiliseringen eller genom kristiber iråkade bekymmer?
Vanliga.
hjälpsö.
kande har det på.undantagen n ä r ickt varit.
F r å n registerbyrån ha deras namn kommit tillbaka såsom okända diakonissorna i församlingen ha ickt känt till dem och man har ofta ickt behövt tala med dem lång stund föi a t t förstå a t t detta var första gånger de behövt anlita hjälp.
Flertalet a v dc hjälpsökande ha utgjorts a v ordentliga arbetarfamiljer, som under vanliga förhållanden reda sig och med stoi sparsamhet lyckas få inkomster och ut.
gifter att g å ihop.
Så kom mobilise.
ringen, männens veckoavlöning u t e blev, den sparade slanten, d ä r sådan fanns, gick åt under augusti, det dröj.
de med statsunderstödet och så en dag vor0 alla tillgångar, alla möjligheter slut.
F ö r många var det nog en tung väg att vandra, när de som sista ut- väg måste gå till hjälpbyrån, men då de d ä r fingo klart för sig, dels att de!
icke var fråga om fattigvård, för vars efterräkningar gentemot mannen dc vor0 mycket rädda, dels a t t de finga snar och ögonblicklig hjälp för åtmin- stone det värsta matbekymret, då lät- tade de upp.
Men ångesten och oron för hur allting skulle gå för dem, den släppte dem icke.
Där var oron för mannen, hur han hade det och om han skulle få behålla sin plats, när han kom tillbaka, d ä r var ångesten för, var man skulle f å medel ifrån till alla de nödvändiga utgifterna nu på hösten, när barnen måste ha kläder och skor och 1:sta oktober stundade.
Och där var många andra bekymmer som kom- mo tårarna a t t rinna.
Men trots allt, h u r svårt och ängsligt det än var, kla- gade över mobiliseringen, som när- mast vållat deras svårigheter, det gjor- de de icke.
Den var en nödvändig åt- gärd, som man självklart måste finna sig i.
Vad som däremot gång efter gång lyste fram, det var den starka och instinktiva rädslan för det ohyggliga ste a v allt, kriget.
Kriget, som skulle beröva dem mannen och ställa dem i elände ensamma med barnen, det var det hotande spöke, inför vilket allt an- nat krympte ihop.
Utan att ha varit med om det, veta j u ändå kvinnorna att ytterst blir det änkorna och barnen som dyrast få umgälla kriget.
Det länder de svenska arbetarna till heder a t t de skött sig i krigstjänstgö- ringen såsom de gjort.
Men det län- der också de svenska arbetarhustrurna till lika stor heder, att de modigt och duktigt burit sin del a v bördan, som nog icke varit den minsta.
K a r i n Fjällbäck-Holmgren.
Äkta makar!
Försumma icke inbördes testamente!
, Uppsättes för Kr.
5: -.
R&amp;d och upplysningar Kr.
2: - B JOH.
J S O N CARLOS ADVOKATBYRA Ad.
Fredr.
Ryrkogata 15.
Telefoner.
Exam.
jurister Zenegin Viktigt o. erkändt läkemedel för Försäljes B alla svenska apotek.
Pris Kr.
7: 60 pr flaska om 800 gr N:R 22 -- - - När kvinnor räcka, varandra hjälpande händer.
Det är med känslor a v glädje och stolthet, som vi rösträttskvinnor värl- den runt emottagit underrättelsen om den storartade donation, som i dessa dagar, genom mrs Frank Leslie ' s - född friherrinna de R a m s - testa- mente, tillfallit rösträttsrörelsen i Ame- rika.
Det säges att den sålunda donerade fonden överstiger 1,500,000 dollars.
Den- na stora förmögenhet ä r överlämnad till mrs Chapman Catt, att under hen- nes förvaltning användas för kvinnor- nas rösträttsrörelse i Amerika.
I testa- mentet finnes icke någon föreskrift om användningen av medlen, utan detta är helt och hållet överlämnat å t mrs Catts bestämmande, vilket vittnar kraftigt om det obegränsade förtroende mrs Catt åtnjuter.
Testamenten till förmån för kvinnor- nas rösträtt äro icke ovanliga i Ame- rika.
För några år sedan lämnade m r s Sarah Eddy i Providence 40,000 iollars till rösträttsarbetet - 20,000 till Susan B. Anthony och 20,000 till Lucy Stone.
Genom denna gåva möjliggjor- les utgivandet av den digra boken ' Kvinnorösträttsrörelsens historia i Amerika " och grundandet a v " Wo- man ' s Journal and Suffrage News ", rärldens mest spridda rösträttstidning.
- Doktor Elisabeth Hussey i New Jer- sey gav för några år sedan i sitt testa- iiente 10,000 dollars till rörelsen och urs Willie i Kochester 5,000.
Detta i den s. k. nya världen, i den gamla däremot ä r det mycket sällsynt itt kvinnor i sina testamenten till- rodose sådant, som kommer under ru-) riken kvinnosak, som man vanligen inser vara himmelsvitt skild från det iian inom Glantropien ömmar för, så- som fattiga, sjuka, barn eller d j u r etc. Och likväl ä r kärnan densamma: ar- 3ete för bättre saiiihällsförhållanderi.
klen kvinnosaken - särskilt inom den: östrättssaken - går djupare än filan- .ropien.
Den avser förebyggande av iöd och elände, istället för det eviga) låstrandet och lappandet som män- len anvisat oss kviiinor.
Vi få för-, inda sår, men vi få icke hindra att de illfogas.
När vi äntligen tröttnat på itt lappa och plåstra, läka och lindra, iär ett förnuftigt ingripande i tid kun- iat hindra skadan, så räcka vi u t våra länder efter stöd och hjälp.
Vi se med Clara, vakna ögon vad som behöves:; olidaritet och förstående mellan kvin- ior, och så - pengar.
Vid tre tillfällen har kvinnornas röst- .ättsrörelse hos oss fått mottaga do- - - - G e n o m, a t t rikta våra med denna världens goda försedda rösträttskvin- %ors uppmärksamhet på detta testa- uentsformulär avses icke endast hjälp it rösträttssaken, utan även en hjälp åt lem, som med sina medel vilja bidraga; il1 bättre och rättfärdigare samhälls- Förhållanden för en lidande mänsklig- iet, och som samvetsgrant pröva vilka Yägar, som leda till detta mlil.
Kvinnorna måste hjälpa varandra i irlig strävan för frihet och människo- ' ätt.
Frigga Carlberg.
~~ Sveriges första kvinnliga trädgårds- arkitekt.
Till de yrken och arbetsområden, som den rvinnliga företagsamheten slagit under sig, iör även trädgårdskonsten, denna för v å r trkitektur och v å r a parker så betydelse- ulla konstgren.
Pionjär i dubbel bemär- ielse är fröken Ester Claesson, som efter, lutade studier utomlands återvänt till Sve- .ige för att utöva sitt yrke som trädgårds- irkitekt.
Hon är nämligen inte b a r a den örsta kvinna som skaffat s i g e n grundlig itbildning både som trädgårdsmästare och rädgårdsarkitekt, u t a n hon är över huvud aget den första, som i modern mening ut- ivar detta yrke i v å r t land.
E f t e r a t t ha genomgått en trädgårdsskola Danmark och e n teknisk skola i Wien, ivslutade fröken Claesson sina studier hos len banbrytande arkitekten, professor 01- mich i Darmstadt, d ä r hon hedrades med Ippdraget att planera och övervaka anlägg- iingen a v en trädgård.
Senare fortsatte ' röken Claesson s i t t arbete hos flera tyska irkitekter och ägnade s i g även A t e t t: rundligt studium av Englands gamla iackra trädgårdskultur.
som vid Collegen) ch de åldriga herresätena f å t t typiska ittryck.
I somras g a v fröken Claesson i Atvida- ierg en kurs i trädgårdskonst, r i k på nånga n y a t a n k a r och uppslag och i Stock- iolm höll hon föredrag vid Slöjdförenin-: ens sammanträde den 15 oktober.
Utom anläggningar vid Älghammar och itvidaberg h a r fröken Claesson f å t t det riktiga updraget att i samråd med profes- # or Clason uppgöra e n plan f ö r ordnandet L V platsen framför Riddarhuset i Stock- iolm.
~ L-Bm JOHN Vm LÖFGREN &amp; C:O Kungl.
Hofieverantör Siden- &amp; Ylle-Klädninustyger Fredstlatan 3, Stockholmn A.
T.
9 I N G ANTON Mim.
Telefon 20168 6048 .......
KAPPAPE ' ÄW [Il 1 Klass Damskrädderi.
Aiitid välsorterat lager i fördelaktiga pifslägen.
Specialit6: J.
A. WETTERGRENS FABRIKATER.
Allhelgonadagen 1914.
Söndagen den 1 november talade Ellen Key i Stockholm om Kriget, freden och framtiden.
Od6ons stora sal v a r till träng- sel fylld och Ellen K e r s många vänner vi- sade genom ovationsartade applåder sin glädje över a t t å t e r se henne ibland sig.
Den spända uppmärksamheten under före- draget vittnade inte bara om den person- liga attraktionskraft den frejdade talarin- nan utövar, utan v a r även ett bevis för att hennes föredrag v a r e t t ord i sinom tid, det ord p å vilket många väntat, ett offentligt uttalande mot alla de våldsbragder som belasta v å r tid och beröva den dess ut- vecklingsmöjligheter.
\ Ellen Key inledde sitt föredrag med att erinra om Allhelgonadagen, d å Söderns folk vandra till sina käras g r a v a r för att d ä r söka bönens tröst, men h u r de, som n u sörja, även förnekas den trösten, t y de fallna h a bränts i stora högar, så som man om hösten bränner de vissna löven.
I e n serie målande och på samma g å n g fasans- fulla bilder skänkte talarinnan e t t starkt intryck a v krigets förbannelse, e t t intryck, som etsades i n p å dem som lyssnade till henne.
Den materiella skadan är oerhörd, men kan efter några årtionden utplånas och är ett intet i jämförelse med de stora and- liga värden, som under denna tid tillintet- göras.
Efter a t t ha klargjort a t t den vinst kriget medför ingalunda s v a r a r mot offrets oerhördhet, övergick talarinnan att visa hur pacifister och socialister nu fått mera rätt än de själva önskat, d å de förutspått, att den vansinniga kapprustningen staterna emellan nödvändigt m5ste leda till viirlds- krig.
Striden h a r s t å t t mellan statsenhets- tanken och folkenhetstanken, och det v a r Ellen Keys fasta tro a t t den senare skulle utgå segrande u r detta krig.
Man ser redan nu tecken till nya själs- tillstånd, och ett a v de löftesrikaste är känslan a v krigets barbari.
På fredsvän- nernas förmåga att gripa i n i fredsslutet beror det ytterst om framtiden skall bli så- dan, att en ny kraftutveckling i Europa k a n bli möjlig.
Sista delen a v s i t t p å så många synpunk- ter rika och givande föredrag ägriade Ellen Key åt kvinnoina och deras uppgift i freds- srbetet.
Den stora ljusningen fann hon va- ra, a t t oaktat många framstående män del- tagit i natjonalhatets orgier, dock ingen en- l a verkligt betydande kvinna tagit del däri.
De h a tvärtom manat till tolerans och 3bjektivitet.
På ett enastående s ä t t h a kvin- norna visat sin förmåga a v organisation) ch offervillighet.
Den sociala verksamhe-; en måste h a övertygat dem om a t t e n so- 5al omdaning är nödvändig, och likaledes nåste de, qom nu arbeta i Röda korsets $inst, inse det vanvettiga i a t t lindra plå-: or och förbinda sårade, blott f ö r a t t de h y o skola utsättas för nya faror.
När det ivinnliga medlidandet v ä x t till samlad iilja och klarnat till medveten tanke, d å ikola kvinnornas händer g r i p a styrande in världsomloppet, och d å skola de fordra nedbestämmanderätt i f r å g a om de måi, för Iilka folken offras.
När Ellen Key tystnat, bröt en storm a v rpplåder lös f r å n dem, som andäktigt lyss- lat till hennes ord och värmts a v hennes jusa, ideella t r o på framtiden.
~~~ Sveriges äldsta, största o. bäst renommerade specialaffär i m t.
4 29.
I.
(i d BarnRngens lokal) nationer.
Först och främst den vackra donationen a v f r u Martina Bergman- Österberg å 50,000 kr.
till sociala kur- ser för landsbygdens kvinnor, sedan fröken Lotten von K r e m e r s testamen- tariska gåva å 500 kr.
till Stockholms F. K.
P.
R. och i år den a v rösträtts- kvinnor sammanskjutna fonden " Klara Lindhs minne ", avsedd för vår tidning Rösträtt för Kvinnor.
För allt detta v å r t varmaste tack.
men - det behöves mer.
Är det många som förstå vad arbetet för en id6 kostar?
Eller vilka kvin- n o r det egentligen ä r som kämpa för rätten a t t få avhjälpa samhällsnöden!
Anställ en generalmönstring, och ni skall snart få se, att en mycket stor skara a v dem, som nu arbeta för bättre villkor åt kommande generationer, äro kvinnor som ge sin knappt tillmätta tid, sin knappt tillmätta arbetslön, sin av kampen för dagligt bröd försvagade hälsa, samt dessutom i många fall ut- sätta sig för risken av förmäns, anhö- rigas och vänners klander och ogillan- den.
Offer, som en varm människokär- lek och en stark rättfärdighetskänsla villigt ger, men som kunde så betyd- ligt underlättas genom ekonomiskt stöd a v bättre lottade arbetskamrater i mänsklighetens tjänst.
I tidningen " Woman ' s Journal ", som grundades genom den förut nämnda donationen till Lucy Stone, finnes i nästan varje nummer infört ett testa- mentsformulär, som j a g ber a t t få för- svenska sålunda: Såsom uttryck för min yttersta vilja giver och testa !nenterar jag härmed till tidningen RSsträtt för Kvinnor, ut5 given i Stockholm, en summa av - - till upprätt,hållande och utvidgning av tidningen och till förmån för de prin- ciper den förfäktar.
..............
.... u E VGstex-iAiigggatan E ' ASTRID SÖDERQUIST I Prover t iancinorten RhlldRH gratisn &amp; anen.
Var skall man få ett gott kufle!
.Tn Nykterhetskafeet &amp; Konditoriet S:t Eriksgatan 30.
Allm.
Tel. 237 28.
3bs.t Enskilda rum finnas för komiteer och sällskaper.
BRODENS JURIDISKA BYRA 68 VPLSTERLANC~GATAN 68, STOCKHOLM.
nk Rikstelefon 14468.
Utfor alla Juridiska o. PRIVAT.
DETEKTIVA uppdrag diskret.
fort och billigt.
N:R 22 Fra Norge.
I med ?emswtöte 29 Oktober besluttedes I i v i, z d e s t e m m e r ~ t s f o r e ~ i ~ oplöst.
7~e~~ Denne v a r vor zldste steinnieretsfor- ening.
Den blev stiftet i 1885 efter et foredrag oni stenimeret for kvinder holdt a v Gina Krog i den aaret i for- veien stiftede Norsk Kvindesaksfor- ening, som ikke hadde vaaget a t ta stenimeretten med i sit arbeidspro- gram.
Foreningen talte efter dette förste möte 10 medlemmer; der v a r ikke man- ge kvinder her i Kristiania, som den gaiig hadde mot og fremsyn nok til at gaa med til rioet saa radikalt som del at arbeide for at slaffe h i n d e r stem- meret.
Administrationen a v forenin- gen blev indrettet s a a enkelt som niu- lip.
Ingen fast kontingent avkrzvedes ingen love v a r skrevne, ingen egent- lig bestyrelse hadde den heller.
Bare cn formand - Gina Krog - og e n vi- ceforniand - - 1nna Kogstad - som le- det det hele.
Men efterat foreningen j 1883 hadde holdt sit förste store, over- ordentlig vellylikede, offentlige agita- tionsmöte, kom der vind i seilene, og medlenimer i foreningen.
Talere for kvinders stemmeret blev sendt ut.
BiIan " delte landet melleiii sig " - som det het - o g vore niest fremragende pio- nierer paa kvindesakens omraacle var uavlatelig j ilden.
Saken v a r at et h r i - lende grundlovsforslag, som gilr u t paa at gi stemmeret til de kvinder, der op- fyldte grundlorens stemineretsbetingel- ser, s h i d e frem i Stortinget, og det gjaldt a t sanile underskrifter til fordel for dette.
Resultatet var, at 4,533 ltvin- der erklaxte, at de önsket stemmeret.
E t udmerket resultat syntes man den- gang - i 1890 -!
De 10 förste niedleni- nier hadde niangedoblet sig nu.
Senere liar Kvindestemmeretsforeningen holdt inaiige og udmerkede offentlige möter, og foreningen voliste, og dens indre organisation orcinedes litt efter litt.
Prbeidet tok fart, og aar efter aar indsendtes petition paa petition til Stortinget.
Uten resultat i mange aar.
Fra förste stiind av gik arbeidet ut paa altid a t k r e v e stenimeret for kvin- der paa samme betingelser som inamd til eniiver tid hadde den.
Dette var grundloven for foreningen, dens eneste uskrevne lov.
I 1897 foreslog Anna Rogslad at man herefter skulde gaa frem ad en niere praktisk linje, idet hun mente at det niuligens vilde lyk- kes at opnaa stemmeret f o r ialfald en- del h i n d e r, om man slog a v paa for- dringerne.
(Stemmeretten - baade den kommunale og den politiske - var imidlertid stadig blit utuidet l o r m e n - dent ..) Ock &amp; en konflikt.
E t t utkast a v Anna Björknian.
Sven gick och smålog.
Smålog At sig själv och hela världen.
H a n undrade, var- för han aldrig förr sett h u r friskt rönnbä- rens röda lyser mot en höstblå himmel.
Eller variör han aidrig känt, a t t det är en njutning a t t andas e n k l a r höstdags t u n n a luft.
l i a n fann snart g å t a n s lösning.
AnnL kände h a n värmen a v h e n n e s handr tryckning.
Den timga dörren slog h a n upp i vid sväng.
Gamla Kristin, som kom med t o r g korg i handen, fick i förbifarten e n om- klappning, vilken hon renderade med et1 smickrat: " Jösses, k a n man då inte f å vara i fred! "
Trappan togs i två, t r e skutt.
H a n be- hövde en lekfu !l utlösning a v allt det unga kraftöverflödet.
Men när hans blick föll pb den blankpolerade namnplåten med hans fars aktade namn, sjönk segerstämnin- gen.
E n betänksamhetens skugga lägrade sig Över den svärmiska pannan.
Nu skulle det sägas.
Ett ögonblick sag h a n på situa- BOSTRWTT - FÖR KVINNOR H u n frenikorii i foreningen med for- slag om at man skulde indgaa til Stor- tinget med et andragende o111 kommu- nal steinineret for b i n d e r paa de for- henvErende stemnieretsbetingelser foi niaend.
Dette forslag, som en mzeiigde av medleiniiierne fandt v a r en svikten a v foreningens prograni og en k r z n - kelse uv jevnbsrdighetsprincippet, le- det til en splittelse, o g mange traadte u t a v foreningen o g dannet en n y stem- meretsforening: Landskvindestemme- retsforeningen, der helt hzvdet likhets- kravet.
Gina Krog gik u t og a v som Forinand, og i hendes sted valgtes Anne Holsen, der indehadde denne stilling til sin död ifjor.
Mens Landskvindestem- nierctsforenineen blev en landsorgani- sation ined led paa forskjellige steder, 1~0111 Kvindestemnieretsforeningen til a t staa som en Kristianiaforening, der desutcn tae1lt.t endel enkelte medlein- nier iitover landet.
Og hver forening hadde sin raison d ' ktre og arbeidet hver for sig henimot det samme maal.
Som bekjendts kcnde förste seier paa stem- inerettens omraade, noteres i 1901, da h i n d e r fik endel Iromninnal stemmeret.
Krindestemmeretsforeningens taktik v a r lykkecles, om det end ikke v a r dens iiien et privat forslag, fremsat a v dok- tor Loiiise Qvam, som gik igjennem.
Men i 190 ' 7 indsendte Kvindestemmerets- foreningen to forslag.
Det förste gik ut paa politisk stenimeret paa samme d k a a r som mEnd, det andet, subsi- clicere, paa politisk stenimeret paa de samme betingelser som kvinderne i 1901 fik den kommunale stemmeret, det vi1 si paa en viss censushetin~else.
Det sidste forslag bragte seiren hjem.
Og efter dette arbeidet Kvindestemmerets- foreningen natiirligen kun f o r at faa fjeriiet den sidste skranlie, o g det op- naadde nian altsaa först i 1910, d a al- niindelig kommunal stemmeret indröm- medes kvinderne, og i 1913 da fiild po- litisk stenimeret blev dem tildel.
I 1901 opstillet Kvindestemmeretsfor- eningen sin epen liste v e d kommune- valget i Kristiania.
Den omfattet i2 kvinder og 30 ma ?nd.
Foreningen og ltvinderne bar selv alle utgifter ved agitationen o g det oprettede oplys- ningsliontor, og resultatet blev, at An- na Holsen og Ragna Nielsen indvaIg- tes i bystsret, mens to andre h i n d e r blev suppleanter.
Ikke saa heldig var foreningen i 1904, d a den ogsaa hadde sin egen upolitiske valgliste, og man hare opnaadde at faa valet en repra ?- sentant, og det en mandlig, mens Rag- na Nielsen bare rak frem til at bli suppleant.
Kvindesteminetsforeningens vicefor- niand gjenneni alle aarene, og siden juni til igaar dens formand, Anna Rog- - ~~ 3 stad, e r den eneste kvinde, der har sit- tet i Norges storting.
Av de 10 kvinder, som for 29 aar si- den stiftet Kvindestemmeretsforenin- gen og v a r dens kjernetropper, e r flere gaat bort.
Den som i de senere aar tok saa mange a v de kraftigste tak i arbeidet for kvinders stemmeret, Anna Holsen, oplevet desvterre ikke at se frugten a v sit arbeide helt moden.
Hun vandret bort 8 dage för det altsammen var fuldbragt.
Kristiania 30:de Oktober 1914.
Fr. Mörck.
återstår a t t göra, och dock utgöra de sam- lade resultaten ett imponerande helt.
Den organiserade kvinnorörelsen, den bor- gerliga och den socialdemokratiska gemen- samt, h a r redan f r å n början omspunnit Tyskland med e t t n ä t a v praktisk hjälp- verksamhet.
med åsidosättande a v alla an- d r a mål.
Genom de a v kvinnorna inrättade mathallarna, folkköken och middagsserve- ringarna bör kostfrågan f ö r hela krigstiden v a r a tillfredsställande löst; endast f å livs- medel h a hittills visat någon prisstegring.
Nyinrättade matlagningskurser ge arbe- tarkvinnorna tillfälle att använda den ovanliga fritiden till förbättrande av sin husliga kunskap, i det de lära sig beredning av billig, närande kost.
Arbetslösheten, som just nu är ett så svårlöst problem i alla land, börjar redan bli mindre kännbar.
Den omfångsrika arbetsförmedlingen visar på en förbättring på arbetsmarknaden, köplu- sten stiger och härens vinteriitrustning sys- selsätter otaliga kvinnohänder med sy- och stickarbete.
Kommunerna h a inrättat ar- betslöshetsbyråer, till vilka magistraten för det mesta anlitat filialerna a v " Der natio- nale Frauendienst ".
Talrika barnavårdsföreningar och krigs- barnkrubbor göra allt för a t t skydda bar- nen, vilka, med undantag a v dem f r å n de olyckliga gränsprovinserna, som varit ut- satta för fientlig invasion, väl torde kunna förskonas f r å n krigets lidande.
Likaledes hoppas man a t t kunna verksamt bekämpa nöden bland mödrarna, a t t lindra den tra- giska lotten a v de otaliga kvinnor, som bringa nya liv till mognad medan mannen kämpar på slagfältet.
Medlemmarna a v " Deutsche Gekelischaft f u r Mutter- und Kin- derrecht " arbeta i de upplysningskontor för mödrar före och efter förlossningen, som upprättats a v " Der nationale Frauendienst " i Berlin och förstäder; husvårdsföreningen h a r fördubblat sina ansträngningar, barn- hemmen äro fulla, trots betydande utvidg- ningar, spädbarnskommitteerna äro out- tröttliga i sin verksamhet.
Genom s. k. krigsförmyndarskap ålägga sig många för- mögna en frivillig extrabeskattning i det de övertaga underhållskostnaderna f ö r under krigstiden födda barn.
Skaror a v hjälpvil- liga liappas om a t t utom den nödvändiga vården för de sårade bringa solsken i n i sjukrummen genom besök, blommor, böcker, musik etc.
Påfallande är den ordning, noggrannhet och systematiska reda, vid sidan a v med- känsla, gemensam för alla kvinnor i värl- den, som kännetecknar det a v tusentals s m å byggnadsstenar sammansatta krigsarbete, som de tyska kvinnorna nu fullgöra.
Medan tusentals kvinnor hjältemodigt bä- r a de bittraste förluster, medan tanke och känsla n a t t och d a g äro hos de k ä r a därute, vilkas uppoffrande mod möjliggör det fram- tida, lugna livet i hemmet, bliva utan stora ord vardagens många plikter uppfyllda.
Dct glimtade till i åhörarens allvarliga grå ögon.
" Han är skald ", tänkte den gamle med r~erklighetsmänniskans gränslösa förakt för d l t utom den egna erfarenheten.
" Han ikriver vers om nätterna.
J a g har länge nilat det a v hans ögons svärmiska uttryck.
Den unges blick flck e t t barnsligt, hjäip- !öst skimmer.
" Ilar f a r hört, att konsul Brey inställt sina betalningar? "
räddade h a n sig i n på neutralt område.
" Han har redan dragit v ä x l a r på s i t t fa- dersarv, den dumme pojken ", farmades i den äldres hjärna, och de fasta dragen ord- nade sig i ämbetsmannavecken, under det huvudet klart och kallt sökte göra e n hal- kyl över de eventuella utgifterna.
Utom sig l ä t den unge äntligen minan springa. "
J a g h a r förlovat mig, far ", kom det all- deles oförberett.
Där gick e n skälvning över ansiktet framför honom.
Det värsta hade sbledes inträffat.
Det väntade.
Det länge hotande.
Nu kom e n främmande och tog f r å n honom det sista.
E n förnimmelse a v trötthet och ensamhet lägrade sig i den gamla själen, vars alla ömma känslor ägnats sonen efter moderns bortgång.
Känslor, som h a n al- d r i g kunnat visa.
Och just därför skulle han i bästa fall hädanefter bli föremål för en aktningsfull uppmärksamhet, som plikt och pietet dikterat.
Skrivarhanden vilade dock lika orörligt monumental på papperet.
Nu gällde det närmast a t t rekognoscera terrängen.
" Jag lyckönskar dig ", det l ä t tvunget.
" Kanske du låter mig veta din tillkomman- des namn. "
" Inga Franck. "
" Det v a r j u e n lustig tillfällighet.
All- deles samma namn som den galna " suffra- getten. "
Det sista v a r faderns stående be- nämning på alla kvinnor, som " lånade " sig åt n ' ågot slags tjänst i det offentliga.
H a n pekade å t morgontidningen, i vars spalter ett av " den galnas " föredrag refererades.
Sven v a r blott en människa.
Hans själ skuggades e t t ögonblick a v associationer om P e t r i svåra stund, då aposteln förneka- de sin mästare.
E t t enda ögonblick.
Men så sade han: " Det är hon. "
H a n förnam h u r ett öppet ord l ä t t a r allt.
Feghet och beklämning skingras likt dim- mor.
Och å t e r kände h a n v ä x a inom s i g samma jublande kraft, samma segervisshet, samma ungdomliga längtan efter att f å kämpa för den älskade.
E n längtan, som h a n s n a r t skulle få tillfredsställa.
E n kort stund såg det ut, som skulle den fördämning brista, som år av behärskning V i kvinnor.
Fråii styrelsen €ör den internationella griippen a v Berlins Lyceumklubb h a vi mottagit följande intressanta skildring a v de tyska kvinnornas hjälparbete: " Det är sant, att de d ä r framme vid fron- ten s t å öga mot öga med f a r a n och döden - __ men det är kanske ä n n u värre att, som vi.
v a r a dömda till overksam väntan; j a g h a r aldrig trott, att väntan kunde v a r a så svår a t t uthärda. "
Denna känsla, som så ofta uttalas i brev f r å n de ännu inom landet varande officerar- na, trycker fullt u t lika mycket kvinnorna.
Vi kvinnor vänta med ängslan och spän- ning på underrättelserna f r å n krigsskåde- platsen i hopp om a t t varje d a g betyder ett steg närmare den efterlängtade freden.
Vi r ä n t a med ännu större ängslan, dag efter dag, timme efter timme på de knapphändi- ga, så oändligt betydelsefulla blyertsskriv- na fältpostbreven, vilkas ankomst eller ute- blivande avgör mödrars, hustrurs och trolo- vades hela levnadslycka.
Vi vänta utan klagan och b ä r a den l u n g a bördan a v vår vanmakt gent emot de uppskakande hän- delser, som drabbat hela kulturvärlden.
Några få endast är det förunnat att med- verka genom a t t lindra det outsägliga li- dandet därute vid slagfälten.
Man hör om den underbara tapperheten och offervilligheten hos sjuksköterskorna vid fronten; många h a f r å n fältlasaretten råkat i fientlig fångenskap; obekymrade om det dödande kulregnct ha de arbetat tills de sjunkit ned.
En tysk sjuksköterska, syster Eliriede Scherhaus, h a r utverkat tillåtelse a t t mrdfölja ett ostpreussiskt iufanterirege- mente till fronten och dela alla strapatser för att omedelbart på slagfältet kunna assi- stera läkarna.
S å välorganiserad är den tyska sjukskö- terskekåren, som tillhör sjuksköterskornas internationella världsförbund, att den, utom till sina egna talrika lasarett, kunde sända ytterligare hundra sköterskor med full ut- bildning och mångårig erfarenhet till Osterrike.
Ringa tycks, vid sidan af sjuksköterskor- Lias hjältedåd, det, som för a n d r a kvinnor - ~ tionen såsom fadern med all sälierhet skulle uppfatta den.
Och det ögonblicket v a r nog för a t t göra handens grepp kring vredet inycket lent.
Och dörren öppnades u t a n iiå- rot som helst onödigt bullcr.
N ä r h a n ög- oade den gamla välkända tamburinteriö- rcu med paraplystället och galoschhyllans symmetriska fasad och alla knapparna.
på vilka de olika ytterplaggen ordnats efter en iystematik, som tillämpats f r å n hans barn- dom.
föll humöret under nollpunkten.
Men när h a n famlat sig i n i faderns rum ock hamnat bredvid stora skrivbordet, kände h a n kväljningar i strupen och mindes ovill.
korligen sista gårigen han f å t l underbetyg i skolan, och det gällde a t t för e n mycke1 oförstående åhörare förnuftigt bevisa, at1 matrmatiklärarens fordringar vor0 orim- liga.
H a n klämde till med ett: " Vackert vädei i dag! "
som nödfallsinledning.
Den raka, stela gestalten i skrivstolen ja- kade tyst, något förvånad över att sonen bröt arbetstimmarnas helgd a v en så pasr obetydlig anledning.
Handen stannade emellertid pennans g å n g Över papperet j avvaktan på konversationens vidare ut- veckling.
Den unge svettades fram: " Har du sett hur g r a n t rönnbären glöder mot himlens djupblå?
N:R 22 R6STR&amp;TT F O B EUIIPHOR 4 Från rösträttsrörelsens brännpunkt.
Redaktör Edwin Björkman berättar.
Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt anordnade i Stockholm tisdagen den 10 nov.
ett angenämt och festligt sam- kväm å Grand Hotel.
Tillslutningen var livlig, och bland den representativa sam- lingen av rösträttskvinnor lade man sär- skilt märke till Ellen Key.
Förutom hen- ne räknade Landsföreningen som sin gäst för aftonen redaktör Björkman från Ame- rika, giit med en av rösträttens bemärk- ta förkämpar därute, mrs Frances Manle Björkman.
Sedan Landsföreningens ordförande, frö- ken Signe Bergman, förklarat mötet Öppnat och hälsat de närvarande välkomna, över- lämnade hon ordet åt redaktör Björkman, som i ett kåserande, humoristiskt och på många olika synpunkter rikt iöredrng gav en bild av rösträttsrörelsen i Amerika och dess strävanden just nu.
Hr Björkman inledde sitt föredrag med a t t betona, a t t den kvinnliga rösträttsfrå- gan i Amerika ställer sig ganska anuor- lnnda än här, emedan det i sma stater med begränsat invenarantal givetvis är lättare a t t f a en lag ändrad och antagen.
Talaren gav en liten resume a v fragans läge för ett par årtionden tillbaka, da sta- terna Wyoming, Utali och, Colorado genom- förde kvinnorostriitten mera av en slump, och då man varken agiterade eller syssla- de med nigon egentlig kvinnosak.
Den kvinnorostr2ittsrörelsen tillkom moderna forst för en tio eller tolv ar sedan, och n u bedrives ett energiskt och systematiskt ar- bete för a t t skafia iiven andra staters kvin- nor röstriitt.
1 Ohio till exempel, som räk- nas till östern, hoppas man på rösträttens seger, därför att hela staten koncentrerat sig pd rusdrycksförbud och man tror a t t om förbudet g a r igenom, det även skall föra med sig livinnorikträtten.
Ohio sander 21 medlemmar till parlamen- tet och har därför ett starkt inflytande vid presidentvalen, varför det ocksa blivit kal- lat the mother of presidents.
Den 3 nov.
skredo sju stater till omröstning och man har anledning tro, a t t kvinnorösträtten gatt igenom atminstone i fyra av dessa sju.
Se- dan h r Bjorkman ägnat niigra ord åt de olika partiernas ställning, övergick han till a t t tala om det, som för oss svenska röst- rättskvinnor var av särskilt intresse, näm- ligen h u r kvinnorna i Amerika arbeta.
Som ett allmänt omdome nämnde h r Björk- man a t t kvinnorna alltid varit villiga till förändringar, på så sätt nämligen a t t de ivrat för skydd för kvinnor, barn och ar- betare och även systematiskt genomfört detta i de stater, dar de redan ha rösträtt.
New York har blivit centralpunkten för __ rösträttsarbetet, ty om kvinnorna vunne i den staten, skulle de segra över hela lan- det.
E n centralkommitte har bildats som valt mrs Chapman Catt till ordförande och staten är uppdelad i elva distrikt, med en kvinna i varje distrikt som ansvarig ledare.
Dessa distrikt uppdelas sedan i ännu min- dre och det är en fullständig politisk kam- panj som genomförts.
Arbetet organiseras så a t t ledaren håller tal och möten och ser till att en ständig agitation bedrives inom det distrikt hon har att övervaka.
Genom stora friluftsmöten och de mera tillfälliga och gemytliga s. k.
" tvållådemö- tena " i gathörnen, då talarna stiga upp på en liten trälåda f ö r a t t komma huvudet högre än mängden, ha kvinnorna förstått a t t på ett fullkomligt genialiskt sätt hålla sin sak vaken.
Verkningarna av detta deras politiska ar- bete, fann talaren vara av uteslutande gynnsam art.
Man kan nästan säga att rösträttsarbetet varit en gudagåva för hundra tusentals kvinnor, vilka sedan de uppfostrat sina barn, varit hänvisade till parasitkvinnans onyttiga tillvaro, men som i arbetet för ett gemensamt mål och sociala omdaningar funnit en utlösning för den verksamhetslust, som ä r så utmärkande för amerikanska kvinnor.
Ett allmänt politiskt uppvaknande har ägt rum bland såväl män som kvinnor, samtidigt med a t t talaren fun- nit a t t kvinnornas ansvar för hemmet och iamiljen blivit skärpt.
Efter det egentliga föredraget ställde sig h r Björkman välvilligt till åhörarnas dis- position i och för besvarandet av frågor rörande rösträttsrörelsen, inte bara i Ame- rika, utan även i England, där h r Björk- man nyss varit på genomresa.
Det var hans Yasta tro, att kvinnornas rösträttsfråga där redan var de facto avgjord och att man blott måste invänta en lugnare tidpunkt fur dess genomförande.
På en fråga rörande de amerikanska röst- rättskvinnorna och spritintressena, svarade h r Björkman, a t t överallt där kvinnoröst- rätten är genomförd h a r nykterhetsrörelsen gjort framsteg och överallt där den blivit iöresiagen, h a r den haft spritintresset emot sig.
Någon framställde därefter frågan vem som leder antirösträttsrörelsen i Amerika och härpå svarade h r Björkman ett katego- riskt: " parasitkvinnorna och spritintresse- ua. "
De senare sky ingen möda f ö r a t t motarbeta en rörelse, av vilken de ha så mycket a t t frukta.
Sedan fröken Bergman riktat nagra vän- liga och tacksamma ord till h r Björkman och bett honom framföra de närvarandes hälsning till mrs Chapman Catt intogs en lätt supe, varunder fru Boheman höll tal för aftonens gäster, fröken Ellen Key och redaktör Björkman.
I ett humoristiskt och varmhjirtat svar tolkade Ellen Key sina känslor och berättade om den gång då hon - I I ~ ~~~~~~~~~ ~~ byggt i den gamles inre.
Men han tog sig samman.
Rodnaden, som steg över det skäggiga ansiktet, var det enda yttre vitt- nesbordet om den själsansträngning det kostade honom.
" Jag hade ändå väntat - " Men sonen avbröt.
Han visste gott vad fadern hade väntat.
Att han skulle tagit mera hänsyn till dennes känslor.
Att han inte skulle glömma, a t t individen är skyl- dig att underordna sig familjen, statens grundval.
En hel föreläsning i den gam- maldags byråkratiska etik, som fadern äm- nat till sonens själaföda.
Men som denne med vanlig nonchalans låtit g å in genom det ena örat och ut genom det andra för a t t i stället dricka ur andra brunnar med det friskt porlande vatten, hans ungdom- liga individualism behövde.
Och han nämnde alla de stora ord, som unga läppar älska.
a t t uttala, om .frihet från förtryck, fybiskt och psykiskt, om individens självbestämmanderätt, själslig jämnlikhet och annat sådant.
Den gamle hörde en stund, nästan små- leende.
Var term kände han igen från sina egna studentår, då till och med hans själ grumlats av den obligatoriska radikali % men.
Innehållet hade växlat fiirp en smula.
Annars samma eviga upprepning.
Sopi han var en gammal klok man, förstod han, att ~ ~~ - ____-.~-.
var ny tid fordrar nya formler för sitt tan- keinnehåll.
" Människorna äro som barn, som måste ha nya leksaker ", tänkte han.
Men p i en punkt var han oresonlig.
Bara inte just detta, i hans hem.
Hans blick föll på kvinnoporträttet fram- för honom.
Den kanske vekaste strängen i hans gammalrnanssjäl sattes i dallring.
Han gjorde en hejdande åtbörd mot bil- den.
" Tror du, a t t din mor skulle lånat sig å t a t t uppträda på ett sådant möte? "
Sonen smålog.
Han såg framför sig mo- derns veka, litet böjda gestalt.
Det fina, skära ansiktet, som kunde rodna som en ung flickas, Iångt sedan hon inträtt i sin ålders mognad.
De klara blå, oskyldiga barnaögonen.
De smala, vita händerna.
" Nej ", svarade han utan tvekan.
" Jag förstår inte e r unga män ", fortsatte fadern.
" Vi, som n u är gamla, kan kanske inte berömma oss av a t t på något sätt ha levt vårt liv fullkomligare än ni.
Men längst inne i vår själ hade vi i alla fall ett lyckt rum för henne, vår bättre hälft, vår goda genius.
Men a t t se den lilla kvinna, soni vi ridderligt vilie värna mot alit ont, som vi ville se blomma för oss i renhet och oberördhet, delta i politiskt käbbel från de offentliga plattformarna Ja, du ler - Ht det Otto Westerberg.
itiiden bland de belgiska flyktinganin.
In memoriam.
En hjälpexpedition f r å n I.
W.
S.
A.
Natten till den 4 november avled i Stockholm försakringsdirektören Otto Westerberg, känd i det offentliga för sitt trägna arbete för federationsrörel- sens ide.
Kamrer Westerberg, såsom titeln ljöd under den långa följden av år för den- na oförtröttade strävan, v a r en av de första, som slöto sig till den i slutet av 1870-talet bildade svenska avdelnin- gen a v den Brittiska och allmänna fe- derationen, vars mål var avskaffandet a v den reglementerade prostitutionen, och under de två första årtiondenas livliga agitationsverksamhet genom möten, föredrag, broschyrer och peti- tioner v a r han ständigt i breschen.
U tom detta v a r kamrer Westerberg den av de styrande svenska medlem- marna, som noggrannast följde rörel- sen i de olika linderna och genom kon- gressbesök och resor närmast stod i kontakt med densamma.
U a brukspatron Hugo Tamm 1889 väckte motion i riksuagen om regle- menteringens avskanauue, var han i uamuvaru grad inspirerad a v kamrer esterbergü orubbliga overtygeke och kunskap i amiiet.
Liter en ny motion i frägan a v ~ d o l f b e d i n och hdw.
kvavnusky fattade riksuagen 1903 be- slut om skrivelse, vars resultat blev till- sattaiictet a v den s. k. reglementeringü- kommitten i vars sjuåriga arbete kam- rer Westerberg deltog basom medlem.
J amte professor J ohansson reservera- de han sig mot kommittemajoritetens forslag - en \ reservatiori i full overens- stammelse med federationem prinoi- per.
Bä dessa rader givit en antydan om den aviiciiies verksamhet i denna bran- nande samhälisfraga, fia de också bli- v i t en resume i kortaste ord av frä- gans hisioria hos oss: intet kan väl uattre betyga den ivriga förkimpens verk.
Vårt lands kvinnor, som genom mån- ga petitioner och mötesbeslut, och se- nast genom den pa ilera orter fattade resolutionen f ö r de biida reservanter- nas forsiag, visat sig uppskatta federa- tionens mäl, skola med tacksamhet minnas den bortgångnes gärning.
Internationella kvinnorösträttsalliansens huvudkontor i London, som allt ifrån kri- gets början påtagit sig en dryg arbetsbör- da genom att hjälpa nödställda kvinnor av främmande nationaliteter, som hamnat i England och att i största utsträckning be- reda dessa möjlighet att återvända till sina hemländer, h a r nu utvidgat sin verksamhet att omfatta även de belgiska flyktingarna i Holland, dessa de allra mest bekiagans- värda av krigets alla offer.
Tusentals bel- gare ha tagit sig över till England och där funnit en fristad hos barmhärtiga med- människor, men Holland är det land, som fått mottaga huvudmassan a v dessa olyck- liga.
Vad en invasion av mer än 1 mil- jon flyktingar, utblottade på allt, betyder i ett la,nd med 5 miljoner egna invånare, det kan man förstå, och att det med även den bästa vilja är en omöjlighet f ö r hol- ländarna a t t hjälpa alla.
I Vlissingen, den bekanta överfartsorten till England, som själv har 500,000 invånare, finns 400,000 flyk- tingar.
Nöden är här skriande.
För att i nagon mån lindra denna, utrustade AU- ansens huvudkvarter för en tid sedan ett fartyg med livsförnödenheter a t t sändas over Kanalen.
Besande, som hade passe- r a t Vlissingen, hade berättat om tillståndet där, och pil 24 timmar vor0 livsförnödenheter till ett värde av 500 pund insamlade och far- tyget avsänt under Alliansens sekreterares miss Chrystal Macmillan överinseende.
Miss Macmillan utverkade myndigheternas till- stånd a t t föra varorna u r landet utan att behova betala hamnavgifter och utförsel- tuil.
Den engelska L.
K.
P.
It.
hade bidra- git till fartygets utrustning med flera stora balar kläder, tillverkade på Landsförenin- gem hjälpbyråer.
H.
S. första gången talade för kvinnans politiska rösträtt.
Hennes tal bildade en verknings- full och stämningsrik avslutning på den an- genäma festen.
G.
€ E i.
.
~___.-.__ du kallar frasargument, men som dock är vår själs genomlevda erfarenhet.
Han talade sig varm, då han för en gångs skull lyfte förlåten till själens Iönliga rum.
Och som det kunnat bekräfta hans tal, pekade han ännu en gång liksom vädjande at porträttet, som han lade framför sonen.
" Jamen far, var det inte i själviskhet, ni tänkte så?
V i ser i vår hustru livskamra- ten. "
Han lyfte sin blick mot sonen.
Och för- skräcktes.
Inte över hans ord, som han knappt brydde sig om a t t lyssna till.
Men vad gick å t gossen?
Det v a r en vuxen mans ansikte, som riktades mot honom.
DL han såg munnens energiskt slut.na rand - ett arv från honom själv - kapi- tulerade han i sitt hjärta.
Han var för klok a t t vilja jaga sonen mot en brytning dem emellan.
Och för svag att ens vilja ställa honom inför ett val.
Det gamla slut- na hjärtat kunde aldrig 1Ata bli a t t ropa efter ömhet.
Med en åtbörd, som fadern aldrig skulle glömma, drog den unge upp ett porträtt u r fickan och lade det bredvid moderns.
Ett ansikte, varken vackert eller fult, men med ungdomens och sundhetens charme.
Pan- nan ren och klar.
Och de intelligenta ögo- nen blickade öppet in i den gamles.
" Din fästmö ", det var första gången, han * Även i vårt land ha initiativ från livinnohåll tagits för att bistå det nöd- iidande belgiska folket.
E ' örfattarin- nan Marika Stjernstedt-Nordström har genom tidningen l d u n riktat en varm vadjan till den offervilliga svenska all- minheten a t t geiiom skankta penning- bidrag racka de nödlidande en hjalpan- de hand.
Likaså har fröken Anna Lincihagen genom pressen tagit till or- cia for en penningirisamling.
Ben ö november var ett möte anord- nat i Stockholm, där en kommitte till- sattes för detta iindamäl.
Talare vid motet vor0 riksdagsmannen hdward W avrinsky, fr0ken Anna Lindhagen och fru iharika Stjernstedt-Nordstroiu.
Ue v om viija visa sin medkausla med tiem, som i högre grad än alla andra blivit krigets orfer, kunna nu fä till- falle a t t teckna bidrag ä listor, som ge- uom kommitten kommer a t t utsauuas.
._ ~ 1_ ~ .A sanktionerade den benämningen, och redan av detta förstod sonen, att han vunnit drabbningen, " ser klok ut och sund och god ".
- " Och j a g tror, hon komuer a t t göra dig lycklig ", tillade han efter en stund halft motvilligt, men driven av sitt skrupu- Lösa samvetes sanningskrav.
" Men ", fortsatte han med en förstulen smekning över den bleknade fotografien på skrivbordet, " du skall visst inte tro, att din mor var på något sätt underlägsen din tids kvinnor, inte ens i intelligens.
Hon hade aldrig satts i tillfälle att inhämta nå- Era större kunskapsmått. "
Sonen log på nytt.
Fadern och han som ett slags stridande rivaler, var och en i kamp för sin tids kvinnoideal.
Det var verkligen en situation.
Och så föll det oundvikliga argumentet: " Mcn är inte det du nu säger just ett obe- stridligt skäl för att kvinnan bör få sättas i tillfälle att fullt utnyttja de krafter - " För andra gången hejdade fadern honom.
I kraft a v sitt köns berömda suveräna lo- gik avklippte han: " Min dotter är välkom- men i vårt hem, men du fAr ursäkta, a t t jag behandlar henne så som j a g är upp- ' iostrad a t t umgås med en kvinna och icke ' förvandlar mitt hem till en lokal, där jag diskuterar tidens frågor med henne - f ö r t i l l f ä l l e t i n t e e n s m e d dig. "
N:R 22 * R ~ S T R Ä T T FÖR KPIHNOR Kvinnors uttalanden om kriget.
, F r i d a P e r l e n, en a v de tyska deltagarna i Budapestkongressen, h a r i sitt hemlands press haft införd en kraftig vädjan till kvinnorna till förmån för fredsarbetet.
Hon börjar med e t t citat u r e t t brev från Bertha von Suttner till det konstituerande mötet i de tyska kvinnornas fredsförbund sistlidna juni: " Varen hälsade och lyck- önskade, ni fredens förkämpar, t y såsom sådana måste ni känna eder.
Det blir icke lätt för eder a t t kämpa för fredsidealen. "
" Nu är denna ädla kvinna borta ", säger f r u Perlen i sin skrivelse, som också k m - mit oss till handa, " och hon har icke behövt uppleva världsbranden.
- Nu gäller det att visa att vi äro värdiga att mottaga Bertha von Suttners arv.
Vi kvinnor, vi Europas mödrar, äro kallade därtill.
Vi kunna och vi måste verka för att detta k r i g blir det sista i Europa och a t t det s n a r t måtte upp- höra.
I kvinnor, I kunnen i sanning bliva kul- turfrämjare genom n y t t arbete för den kul- tur, som nu trampas ned på slagfältet.
Al- drig v a r en organisationstanke mäktigare och viktigare än fredsrörelsens.
ännu en uppgift kunnen I fylla.
Låten e j det hat, som besjälar de krigförande nationernas män, t r ä n g a i n i edra hjärtan och i edra barns, utan verken mildrande, d ä r I kun- nen, t y också det är e t t kulturarbete.
Då detta krig är slut - vi hoppas att det måtte ske så snart som möjligt - behöva de krig- förande folken varandra för sin handel och sin industri, men även för utbyte på kon- stens och vetenskapens område, vilket i san- Hur skall det gå ning är internationellt.
med oss om detta h a t skall växa sig ännu djupare.
Tänk på internationella Iäkare- kongresser, ' som skola verka välsignelse- bringande för hela mänskligheten, tänk på alla a n d r a vetenskapliga samman komster.
Vi kunna väl icke spänna taggtråd om- kring våra länder.
Vi skola andligen bli mycket fattigare å alla håll, om vi avbryta v å r t andliga utbyte.
Därför, I kvinnor, un- derblåsen icke hatet utan prediken förso- ning.
6 v e r n a t i o n a 1 i t e t s k ä n s l a n s t å r m ä n s k 1 i g h e t e n. Visen, I kvinnor, att I ären mogna, att I haven rätten och plikten a t t tillropa edra nationer: " Krig mot kriget. "
Gråten icke i stilla kamrar, u t a n yrken på eder rätt som fria medborgare, på lika bestämmanderätt i parlamenten, så skola framtidens k r i g bli en omöjlighet, endast den som är medveten om sin makt kan segra.
Våra segrar skola icke vinnas på slagfältet, de skola medverka till att föra mänskligheten högre. "
" Här kommer Fredrika-Bremer-statpn? "
Under rubriken: " När kommer Fredrika- Bremer-statyn? ' '
infördes i slutet a v okto- ber i " Dagen " ett s v a r på denna a v redak- tionen uppbtällda fråga.
Det påpekades däri, a t t den till kommitten hittills influtna summan redan är ganska betydlig, ehuru mycket mer ännu behöves.
Och en förkla- ring gives varför konimittens aktion under det senaste året icke varit a v samma inten- sitet som under det föregående.
Kvinnor- nas ekonomiska krafter h a v a nämligen detta sista år tagits i anspråk a v e n in- samling, som måste föreligga avslutad vid e n bestämd tidpunkt och vilken även den gagnade kvinnornas sak - insamlingen till ett kvinnornas hus vid Baltiska utställnin- gen.
- Denna höst ämnade staty-kommitten åter börja e t t livligare arbete, d å den rå- dande kristiden inträdde och tvingade att ännu en gång uppskjuta.
" En mängd kvin- nor blevo nödsakade att organisera s i g för att bistå de nödställda hemmen ", slutar ar- tikeln, " och Fredrika-Bremer skulle helt visst också varit den första att säga, att i dessa d a g a r måste detta arbete gå främst. "
K.
H.
af S.
I I EI I I 1 EI Arbetet ute i landet I Falu F. K .P.
R. anordnar varje ons- dag kl. 5 - 8 e. m. å Stadshotellet " stick- aftnar ", d å medlemmarna förfärdiga alle- handa yllepersedlar för landstormens ut- rustning, såsom sovmössor, halsbindor, muddar, atrumpor m. m. Materialier och modeller tillhandahållas, men bekostas a v den enskilde efter råd och lägenhet.
Någon medlem ansvarar för underhållning i form a v musik, uppläsning a i aktuella artiklar, inledning a v diskussion m. m.
Genom be- talning a v en kopp kaffe a 40 öre erhålles lokal och belysning.
Gävle F. K.
P.
R. anordnade den 5 nov.
ett möte å Husmoderskolan.
Mötet, som var talrikt besökt, präglades a v en högtid- lig och angenäm stämning.
Föreningens sekreterare och vice ordförande, fröken An- na Sundbom, höll e t t varmhjärtat och gri- pande minnestal Över föreningens den 8 mars 1914 avlidna ordförande, f r u Klara Lindh, och en lista för penninginsamling till " Klara Lindhs minne " framlades ome- delbart till påtecknande.
Val a v styrelse företogs.
Till ordförande valdes f r u Gerda Moden, sekreterare f r u Sigrid Hofren, vice sekreterare majorskan Anna De Mar6-Svens- son, kassaförvaltare fröken Ester Forssell.
Övriga medlemmar i styrelsen blevo: f r u Natalia Eriksson och fröken Ester Kling Sill suppleanter valdes froknarna Lis8 Pihlblad, Hanna Vestling och Aiiia Egelin Till fröken Sundbom, som a v brist på tic avsagt sig sekreterarebefattningen, riktadt majorskan Svensson n å g r a Varma ord framförande föreningens tack för hennes mångåriga, intresserade och utmärkta arbe.
te inom föreningen.
F r u Natalia Eriksson uppläste några utdrag ur broschyren: ' Kvinnornas rösträttsfråga inför Första kammaren 1914 ", som väckte tacksamhet och munterhet, allt efter innehållet.
Major- skan Svensson redogjorde för uppvaktnin- gen hos statsministern den 2 juli 1914.
Sam- kvämet avslöts med en enkel supe, vid vars slut vice sekreteraren i föreningen entusia- stiskt talade för freden, uppmanande kvin- norna a t t opponera sig, a t t protestera mot det fasansfulla människoslaktaridet, som tiu som bäst pågår i den s. k. civiliserade världen.
Föreningsmedlemmarna skildes åt med upplivad håg till fortsatt arbete för föreningens utveckling.
Huskvarna F. K.
P.
R. anordnade mån- dagen den 12 okt.
ett samkväm för förenin- gens medlemmar.
Fröken Planting Gyllen- båga inledde diskussion om h u r u kvinnor- na inom F. K.
P.
R. under den nuvarande kristiden kunna inrikta sin verksamhet på samhälleligt arbete.
Diskussionen, som för- des under samkvämets gång, resulterade i följande beslut: varannan måndag skola föreningens medlemmar samlas och sy handarbeten till försäljning.
Behållningen skall tillfalla e t t visst ilhdamål, varom för- eningen senare beslutar.
Förslag om ung- domsverksamhet inom föreningen framla- l e s även och diskuterades.
Man beslöt a t t göra ett försök med e n dylik och till föl- jande måndag inbjuda unga flickor i HUS- k r a m a.
- Måndagen den 19 okt.
samlades på inbjudan f t å n F. K.
P.
R. e t t p a r hun- I r a unga flickor i F. K.
P.
R:s hörsal till ?n Fredrika-Bremer-afton med föredrag, uppläsning, s å n g och musik.
Dylika aft- nar komma att anordnas varannan mån- lag, då flickorna syntes med glädje och in- iresse omfatta iden.
Karlskoga F. K.
P.
R. h a r haft s i t t första höstsammanträde, varvid ett sakligt och värderikt föredrag hölls a v fil.
kand. f r u Ebba Danielsson, Bofors.
Därjämte beslöt föreningen taga initiativ till bildandet a v: tt Kvinnornas uppbåd och söka intressera l e övriga kvinnoorganisationerna på plat- ren därför.
Det lyckades också, och vid e t t nöte mellan styrelserna i de olika förenin-: arna bildades ett uppbåd även i Karlsko-: a.
E n kommitte utsågs med t v å medlem- n a r f r å n v a r och en a v föreningarna, För-; ta majblomman, F. K.
P.
R., Röda korsets rvinnoförening, Socialdemokratiska kvin- ioklubben och Vita bandet.
En hjälpbyrå iar öppnats, och man planerar aftonunder- iållningar, så väl offentiigt som i hemmen, ' ör att erhålla nödiga medel.
Närmast in- miktas arbetet på landstormens utrustning.
Karlskrona F. K.
P.
R. hade måndagen len 2 november sitt ordinarie årsmöte och östermalrulls SJU==, PA samma gång firade föreningen sin tio åriga tillvaro.
Egentligen hade man äm nat a t t vid detta tillfälle ställa till ei större fest med stort offentligt möte - mei d å v a r det andra tider.
Nu beslöt man at i stället företaga en insamling till för mån för slumsystrarnas hjälpverlrsamlie inom samhället en id6 som omfattade med stort intresse a v föreningens medlem mar.
Men blev det inte en stor €est, si s %g det dock synnerligt festligt u t i dei r i k t blomsterprydda och med rösträtts flaggor dekorerade salen, och eq hjärtlig och angenäm stämning präglade hela mötet Sedan valen blivit förrtittade redogjorde ' för uppvaktningen hos statsministern del 2 juli - och sedan en a r mediemmarri: föredragit ett p a r vackra sånger, talade frö ken Sigrid Kruse om tioårsminnet och gal e n kort återbfick a v de tio årens arbetc inom föreningen.
Därefter vidtog ett ange nämt samkväm med teservering, sång ock tal.
F r u Augusta Toiining hade gjort ost det nöjet a t t komma till v å r fest och tele g r a m avsändes till f r u Ann Margret Holru gren, som bildat föreningen och till Lands föreningens ordförande fröken Signe Berg man.
Kopparbergs F. K.
P.
R. höll söndager den 1 november s i t t sedvanliga höstsam manträde, då bland a n n a t styrelse för näst2 arbetsår utsågs.
Härtill omvaldes fröknar na Maja Forsslund, Maria Lejdström, Fri d a Elwing och Anna Arvidsson samt ny valdes f r u Andersson med fruarna Maria Löv och Lina Lövgren som suppleanter Den 24-25 nov.
kommer gciiom förenin.
geils förmedling a t t anordnas tvänne .före läsningar i samhällskunslrap, varom vidarc meddelas.
Därjämte beslöt föreningen a t t i någon mån söka hjälpa nödstallda famil.
jer genom beklädnad å t barnen.
Motala F. K.
P.
R. hade den 2 nov .års- sammanträde.
Till ledamöter a v styrelsen omvaldes f r u M. Ekman, ordf., f r u Thorn- qvist, v. ordf., fröken Wijkmark, sekr., frö- ken Wallen, kassaförvaltare, och fröken Olga Johansson, v. sekr. Revisorerna, fru Theorin och fröken Anna Gustafsson, om- valdes med fröken Anny Gustafsson och fröken Hilma Holmqvist som suppl.
I medio a v månaden kommer fröken Ellen Key a t t p &amp; fbreningens inbjudan hålla fö- redrag h ä r och i samband därmed firas föreningens a-årsfest.
Rönninge-Tumba rösträttsförening avhöll sitt årsmöte i Tumba söndagen den 18 ok- tober under F r u M. Bolins ordförandeskap.
Styrelse och revisionsberattelserna upplä- stes och ansvarsfrihet beviljades styrelsen.
Valen utföllo så, a t t styrelsen och dess suppleanter i sin helhet omvaldes; reviso- rer blevo fröken Elin Kindblad och fru Ester Bergvik.
Till medlem a v centralsty- relsen omvaldes f r u M. Bolin samt till suppleant f r u A. Wahlström.
Till slut be- slöts att inköpa 50 exemplar a v flygskrif- ten " Kvinnornas rösträttsfråga inför För- sta kammaren 1914 ", för a t t gratis utdelas inom föreningen.
Sanduikens F. K.
P.
R. hade den 27 okt.
mötc för sina medlemmar.
Ordföranden re- logjorde f ö r rösträttsfrågans behandling vid årets riksdag.
Fröken M. Ljungqvist läste " Sånger i kyrktornet " a v Verner von Heidenstam och fröken L. Nilsson " Herthas Iröm " a v Fredrika Bremer.
Föreningen oeslöt a t t för årets sista kvartal prenume- rera å e t t antal exemplar a v Rösträtt för Kvinnor a t t försäljas som lösnummer.
Strömstads F. K.
P.
R. hade den 3 nov.
ett: anska talrikt besökt sammanträde, d å sty- relse f ö r 1915 valdes.
Denna fick följande iammansättning: f r u Anna Hellborn, ordf., ' ru T r i n a Hansson, v. ordf., fröken Gurli Jacobson, sekr., f r u Edit Knutsen, v. sekr.,) ch f r u Amanda Hauge, kassör, samt till iuppleanter f r u Blända Hålkedal och fröken Fyra Johanson.
Till revisorer valdes f r u Emelia Johansson och fröken Maria Karls-, on, och till suppleant fru Anna Wikström.
Fil1 centralstyrelsemedlem utsågs f r u Anna - S XXODON köpas ovillkorligen fördelaktigast hos Fabrikslagret RECOR 3 12 Gamla Kungsholmsbrogatan 32 WUO=.
5 -- - Stod iolm.
Brev från samhällskursen.
Vid avsändandet a v mitt förra brev stod j a g färdig att börja samhällskursen i Ek- sjö.
Där, s å r ä l som p å föregående platser, omfattades den med intresse, och åhörar- antalet ökades för varje föredrag.
A t t Råd- hussalen upplåtits till kursen innebar redan det e t t visst erkännande åt kvinnornas upp- lysningsarbete och en tendens att stödja detsamma.
Tillika b a r det vittne om den aktning Eksjö F. K.
P.
R. åtnjuter.
Efter sista föredraget v a r j a g a v rösträttsförenin- gens styrelse inbjuden på samkväm med sup &amp; Folkpensioneringen tycktes vara det ämne, som samlat de flesta åhörarna.
Se- d a n h a kurser hållits i Forserum, Malmbäck och Sävsjö.
Särskilt p å de två sistnämnda platserna h a r förmärkts stor tillslutning och livligt intresse.
På dessa platser ha föredragen hållits i godtemplarlokalerna.
Ehuru F. K.
P.
R. ännu e j flnns p å något- dera stället, h a r jag visats den största vän- lighet och hjälpsamhet samt blivit ombedd a t t till L.
K.
P.
R. framföra mina åhörares tacksamhet för a t t kurs hållits p å deras ort.
Med en v a r m önskan att föredragen kunnat väcka kvinnorna till intresse för de berörda ämnena h a r j a g lämnat Forse- rum, Malmbäck och Sävsjö.
Nu återstår Vetlanda, Markaryd samt ett sista föredrag i Forserum.
I Sävsjö vor0 flere män så varmt intresserade a v kvinnans rösträtt, som om det gällt deras egen, och uttalade Öppet sin uppfattning, att ifall kvinnorna ensamma hade stiftat lagarna och i sina be- stämmelser varit så orättvisa mot männen, som männen faktiskt v a r i t mot kvinnorna, 3 % hade kvinnorna för länge sedan blivit tvsatta f r å n styret.
De kunde inte tänka sig a n n a t än a t t alla kvinnor skulle enas 3m kravet på rösträtt.
Få se h u r många kvinnor, i Sävsjö och annorstädes, som läg- ga dessa tänkvärda ord p å hjärtat.
Emma Aulin.
För att vid den Bergman-Österbergska tomnaittkns sammanträde efter central- ?fyrelsemötet i januari kunna planlägga ?amhällskurserna for år 1915, vore det Ynskvärt att de foreningar, sona inom pina respektive län önska kurser under bikta år, ville vid f&amp;eningarnas novem- iewöten behandla denna fråga.
E- p. Zellborn och till suppleant fröken Gurli iacobson samt till pressombud fröken Hil- n a Normann.
På V. U:s förslag upptogs il1 diskussion frågan om arbetssättet för iästa år.
Mötet beslöt a t t fortsätta diskus- ionen på nästa möte, som skall hållas i iecember.
Sundsvalls F. K.
P.
R. hade sitt första, ammanträde för hösten onsdagen den 28 bkt.
Fröken Elin Wahlquist lämnade en, edogörelse för de viktigaste politiska hän- lelser i sommar, som stodo i samband med, östrättsfrågan.
Hon betonade därvid att %reningarna för kvirinans politiska röst- %tt enligt centralstyrelsens beslut förhål- it sig neutrala i valstriderna.
Mot denna teutralitet strider dock e j att enskilda med- emmar som privatpersoner tagit del i val- irbetet inom resp. läger.
Särskilt hade hö-: erkvinnorna f ö r första gången gjort e n, erksam insats i det arbetet.
Ordf. redo-: jorde därefter för uppvaktningen hos tatsministern i samband med opinionsytt- ingens Överlämnande till riksdagen samt ö r rösträttsmotionens öde i riksdagen.
Med vseende på rösträttsföreningens arbete be- löts, a t t medlemmarna skulle kraftigt tödja Kvinnornas uppbåd och samman- omma till arbetsaftnar, varvid läsning a v ämplig litteratur a v instruktiv a r t skulle örekomma.
Slutligen beslöt mötet utlysa t t allmänt kvinnomöte f ö r dryftande a v andidatfrågan vid stundande stadsfull- iäktigval.
Idvokatfirman iKERBERG och SCHRÖRER mntmakaregatan 7 (hornet av Kungsg Stockholm.)
FAMILJERATT (TArvs- och Aktenskapstvis-r, Boskiiinader estamenten) samt övriga juridiska uppdrag.
' ERM EXPEDITION.
MODERAT ARVODE.
Forlossningshem I 12 Floragatan STOCKHOLM, 2, 3 om 4 tr. (hiss).
Telefoner: Riks 90 12.
Allm.
12 50.
LBget för sjuk-, viio- och förlossningshemmet är tyst och ostört.
Soliga riim.
All nutida komfort.
Operationsruh.
Badrum, med fullst.
elektr.
ljusbad, med eller utan massage, äwen för andra ä? &amp; hernlllclr patienter.
De strängaste fordringar pfi hygien uppfyllda.
Telefoner i varje vfining.
Gott dietiskt bord.
Fritt val av läkare och ackuschörska.
Ref.: D:r E.
O.
HULTOREN.
D.
r A R T B U R FURSTENBERO.
D a ARNOLD JOSEFSON.
FörestBndarinna HILMA FBEDLUND.
I. d. förestAndarinna vid Stockholms siukbem.
Skum o. vid Drottninghuset.
I
F- e N:R S Ö S T R A T T FÖR KUINNOB 6 l ?.
A. colli jns 1 - Extra Prima- o, Prima P Fb Hulda Johansson tr., Rydsbo, Landsvägen 1 8, l Bomullslärft.
Marknadens basta kvali teer.
Malmtorgsgatan 3 Rekommenderar sina goda frukostar, middagar och supber till moderata priser.
A.
T.
9774.
Vördsamt Ch.
Skoglund.
V i d behov anlita Obs.
Syster Frideborfls R. t Vasa99 VAR O C H HUR "?
Märsförmedlingar, iithyrningar m. m.
Juridiskt biträde lämnas.
Anna M. Rettig R.
T.
12680.
A.
T.
1 ~ 5 4.
Barnmorskan ZXarin X i n c l v a l l Roslagsgatan 20, Stockholm.
Emottager patienter i sitt hem.
Trevliga enskilda rum med elektr.
ljus.
God omsorgsfiill vård.
Rikstel.
Vasa 464.
Allm.
Tel. 22445 &amp; eridarebans#atan 17 Juridiska uppdrag.
Soliditetsupplysningar.
Placering av prima inteckningar.
Försäkringar aiia slag.
S t Pauisgatan 2 B, Allm Tel. 30114 Forsaljer och reparerar KAPPAR och PARAPLYER Rmorering av Galanteri- och Konstarbeten av Ben, Skoldpadd och PBrlemor m. m Stockholms Ritkontor Välgjort arbete garanteras.
rekommenderar sina i alla prislägen smakfulla och vackra bandarbeten.
Ritningar till broderier för klid- niiigar utföras i extra vackra mönster.
Hnvudaffär: DROTTNINGGATAN 30.
Pimler: KARL ERIKSSON Humlegirdrgatan 11.
53 Paolsgatan 1, Upplandsgatan 34.
KLARABERGSGATAN 40, 1 tr., (Hiss) Blusbasaren " SVEA " l:a klass Herr.
&amp; Damskrädderi 57 Karlbergsvägen 57 (hörnet av Vikingagatan).
Allm.
Telefon Vasa 8863.
Besiällningar å iinare ach enklare klädningar och blusar.
Gentlemans taylor.
Taileur pour dames.
Dräkter och kappor senaste pariserstil fr. kr.
60: - utföres under full garanti.
Förutklassigi arbeie garanteras Stockholms Blusbasar 81 A DROTTNINGGATAN Ständigt lager av: Damblusar i alla prislägen.
Största sortiment av strandkoftor.
(Bestiillningar även efter mått.)
Klädningar och dräkter på beställning.
Allm.
Tel. 14878 Allm.
Tel. 23605 58 Kungstensgatan, Stockholm.
Telefon Vasa 9 0 2 4 Frida J a n s s o n s Anna L i n d g r e n s VI E M B A G E R I H E M R A G I 3 131 14 Kommendörsgatan 14 Beställningar å tårtor och Namnsdagskakor emottagas.
Allm Telefon 2941 Damgarderoben 48 Upplandsgatan 48 Gamla Stockholmsgatan 11, Söderteüe ALLY.
TEL. 287 25 Rekommenderas.
Ivar Grönqvist HERR- Bi DAMSKRADDERI Ostermalmsgatan 25-27 (Hemgården).
Allm.
tel. 260 02 Utför beställningar och reparationer av alla sorters Herr- och Damkläder till billiga priser.
Beställningar utföras även när tyg tillsläppes.
O. Hiss.
Ailm.
Tel. 1774.
STOCKHOLM TORSGATAN 23 Ring upp Ilexpressen KARL MOBERG vid behov av ........ Ilbud.
Transporter, Emballeringar, Fiyiininjai och Ma#arineiin&amp;.
rekommenderas, inackordering mottages.
Vördeammasi A U0 USTA KARLSSON.
b Fröken Gjurholms Privata Förlossningshem, Norrtullsg S7, Iii tr., h., Stockholm.
God inack.
och v&amp;rd.
Tyst och ogenerat.
Läkare, specialist Riks Tel Vasa 416.
Allm Tel Vasa 2715.
- Hanlverksokolan för Blinda Kvinor RättegAngar bouppteckningar, arvstvister, boskillnad, äktenskaps- förord, lösöreköp, testamente, skilsmässor, barniipp- lostringsmål.
inkasseringar m. m. utföras fort o. billigtav VXBMLANDS ADVOKAT-INKASSOBYRA R.
T.
3712.
Götgatan 33, III tr A.
T. Br.
2900 Skriftliga förfrågningar besvaras omgående.
SKAIVSK MAT P e n s i o n a t Malmgren STOCKHOLM Klara Ostra Kyrkogata 3.
Allm.
Telefon 21137 Tillverkar alla slags korgarbeten.
Rottingsflätning.
Billigt och starkt garanteras.
EsLOMXXRU1KOR köpas bäst och billigast hos Olovsgatan 3, 2 tr. God och billig bel- och måltidsinackordering p &amp; kor- tare eller längre tid.
Allm.
Tel. 14256.
Sklnsls Fni.
Framkalla.
Ytterst biiligt.
afbetahingsvillkor Ovanligt billiga priser!
Ml och med den 1 Juni.
Från 8 kr.
pr dma.
N y modern fOtOgraf-s %lOng R N W DAMER!
SENEXIT!
3 @ Fru Ostman-Kalden öppnar den i:sta Sept.
i sitt hem, Frejg 21 III tr., tillklippnings- och avprov- ningsbyrl för allt vad till barn- och damkläder hörer.
För damer som vilja sy sina kläder själva eller som Svenska Bokföringsbyrån - Vasagatan 52, 1 tr Kontomtid 10-2 e m Åtager sig fbrande av lagenliga rdkenskaper efter nrtt, diibhell bokf - nystern for handel, Industri, hantverk, lantbruk m ii fr 2 kr.
pr m l n.
BOKSLUT, REVISIONER och deklarationer iitforns raskt till moderata pris UPPLAGGER BOKFORINGAR for alla branscher efter moderna.
arbetsbesparande metoder.
LAMNAR RAD 1 hokförtngsarbete.
c) A N har i dagarna öppnats i Folkungagatan 12 A, 1 tr.
Välgjort arbete, prima material och reel behandling utlovas.
Förstoringar billigt I använda sig av hemsömmerskor bör byrån bliva till verklig nytta.
Byrån är öppen alla dagar med undantag av Lörd.
frän 10 f.
m. till 3 e. m., dessutom Tisd.
och Fred.
mellan 7-9 e. m.
Vidare upplysningar pr Telefon Allm.
10131.
Damhattar pressas, tvättas.
Tagel- och flät.
hattar sys om efter nyaste modeller.
Panamahattar tvättas omsorgsfullt.
Kom i tid.
HATTFABRIKEN Klara östra Kyrkogata 6, 1 tr. $ 0 förfärdigas.
Valsittande, gott arbete och billiga priser.
OBS.!
Promenaddräkter efter heRt#iininp från 45 kronor.
- - i Lovisa Lundgren Engelbrektsgatan 12 * ~ ' ?,~~Oei -- MALMGREN Bödertsii e.
Garanteras väigjordt och välsittande arbete till moderat pris.
MATH.
PETTERSSONS DAMSKR#DDERI 48 STUREGATAN 48.
Allm Tel ly314 - Bada = 7 Elektr.
Ljusbad, lassagebad, Varmbad, Halvbad 4 Södermalmstorg 4.
2 tr.
(Hiss.)
.
Allm.
Tel. 1547.
MÄR.
K - N I NGSATE bi^ REN 24 Mästersamuelsgatan 24 STOCKHOLM Allm Tel 20335 Märkriing fnr maskin, Hålsömnad och Stoppning av duktyger samt Fållning emottages Obs.
Rockmonogram.
Vui.&amp;rt arbete I Billiga prieer I Ingeborg Lindeberg.
Allm.
Tel. 7748.
- Stockholm.
Förmedlar platser åt kvinnor i alla branscher Inb.
: Alcgwrta Wcmon.
Storgatan 8.
Hem- och Finbageri 24 B GREFTUREGATAN 20 B Allm Tel. 18359.
Obs,!
Endast första klass ingredienser Alla slags Ka- kor orh Tårtor på best * llning.
8 1 Annonsera i Rösträtt för Kvinnor!
.
o Lotten Janssons Tiänstebvrån " Idin " I - - s Kajpor, Promenaddräkter, Klädningar &amp; Barnkläder M Allm.
Telefon 558.
Kopiera.
Prima utföranden.
Kopieriiigsanstalten Gamla Kiings- holmsbrogatan 15-17, 3:dje buset frän Drottninggatan.
Tel. Bi-.
8245.
STOCKHOLM.
- I.
ksta Klass Damskrädderi.
Amatörer!
numera rälrnas bland de främsta som frambringas.
De tillverkas i flera typer och utfLöranden, sä att de kunna er- h a l a s efter bvars och ens behof samt säljas såväl kontant som piförmdnliga Allm Tel 141 O8 Lager av Kiädda Damhattar o. Sorgsaker.
Tillverkning av Konstdorda Blommor.
Sthlms Telefon 6503, 11686 ombesörjer begrafningar.
Order från landsorten expedieras skyndsamt.
A.
T.
8409.
Riks N.
7 09.
1 Billigaste priser 26 Jakobsbergsgatan 26, Stockholm.
Rikstelefon 67 43.
29 Klara N.
Kyrkogata @: dra huset fr.
Kungsg.)
Vaxholms Hotell I öfver 40 Ar hafca symaskiner till- verkats vid Husqvarna och fabriken iiar under hela denna tid milmedvetet arbetat p i fabrikatets förbättrande.
Resultatet härd bar också blifvit att Snabbt iitforande I Hilrna S&amp;£luncl E- H- K ~ r l s s o n s BEGRAFNINGSBYRA DAMSKRADDERI A.
T.
11806 47 Westerllnggatan 47, 2 tr. Modernt snitt!
för flnare såväl som enklare klädningar och blusar.
Hornsgatan 45, 2 tr. F. Nordströrns A T.
11806 Emma Hagelins Syatelier Riks Tel. Norr 507 - STOCKHOLM REKOMMENDERAS.
Södertelje Allm Tel. 674.
I STOCKHOLM.
Fort, väl och billigt A. t.
28672. såväl eleganta som enklare, Barn- och Konfirmations- hattar (fina och billiga), sorghattar och sorgartiklar all- tid på lager.
Vinterhattar realiseras.
Götgatan 2 0, l tr., Stockholm, f.
d. Stortorget 3, 1 tr. A.
M.
P E T T E R S O N INKASSO-TAXA: 1- procent (minimum Kr.
1: - 1 jämte porton och direkta utgifter, när laga Btgärder icke behöva vidtagas.
Allm.
Tel. Söder 53 43.
ANNA JOHANSSON Damhattar Grevturegatan 24 B RADPRAGNINGSBTRA Kungstensg.
22, l t r.
f ö r finare klädningar och blusar.
Hornsgatan N o 26, 2 tr. t. v. tår N i det, om Ni låter sy Edra kläder hos SfukskÖterskebyrA # ven Sjukhem Expressbyrå, Kocksgat.
37 (Hörnet av Nytorgsg.
och Kocksg.)
Rikst.
9706.
Allm.
Tel. 3330.
I I EDLA SEVEBINS SYATELIER Sundbyberg mitt för Apoteket emottager såväl finare som enklare sömnad såsoin klän- ningar, blusar, promenaddräkter, ulstrar o. barnkläder.
Allm.
Tel. Sundbyberg 398.
Nykterhetsvännernas F. 1448).
(A.
I - AFFARSREGISTER I 22: Mästersmuelsg.
Stockholm.
Effektivaste: i InkasseringsbyrA.
37, Riittegångar, solidittt-tipplys-: ningar, boutredningar, nkilomässor och allajiiridinka: SVENSKA BOKEXPEDITIONEN i uppdrag.
Billigt o. punktligt.
R.t.
1105 A.t.
Br 5515. i speciella appslambok.
oumbärlig för idla åldrar, er- hålles d &amp; Kr.
1.30 insändes i postanvisning till STOCKHOLM C.
........................................................: börjar den 1:sta Febriiari.
Kmnena äro HiismCderNkiirs med enklare och tinare matlagning ..
Skicklig kokfru undervisar i den finare matlagningen.
Examinerad lärarinna i den enkl&gt;ire samt i teori.
b r i g a ämnen äro Sång Musik Målning Språk (infödda lärarinnor), Konstslöjd, Kläd- och Linnesömnad, Handarbeten, Sama- r i t k n k Alla ' ämnen äko valfria.
OBS.!
Den enda skola i Storkholm med helpension och där elevernasamtidigt ha ett gott hem.
Unga Bickor, som skola vistas i Stockholm.
mottagas i helpension.
Skolan är inrymd i ett nytt modernt hus invid Strandvägen.
Begär prospekt, vari utförliga upplysningar lämnas och där referenser t av föräldrar till frän skolan utgångna elever finnas intagna.
Adr.
E. HULTS KVINNLIGA UTB !l~DNINGSSKOIbA.
Artillerlg.
6.2 fr .. Stockholm.
R T 118x6 A T 2x940 Ytockholm.
Ivsr Beeggströms Boktryckeri A.
S.
, IH14
