# ID: svediakorp-per2571
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1914
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,288
# sentences: 631
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


i RÖSTRATT FÖR KVINNOR Tidning utgiven av Landsfsreningen for kvinnans politiska rösträtt.
Mono: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
___ III.
_ _ - ~ _ _ _ _ ~ _ _ _ __-_ ARG.
RÖSTBÄTT STOCKHOLM, 15 J U N I 1914.
FÖB KUINNOB utkommer den 1 och 15 i var månad Redaktör: ESTEB BRISMAX.
.
Triiffas onsdag och Iordag kl. ' / s3- ' / s4.
Redaktion och Expedition: 6 LSstmakaregatanI Expeditionen oppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
Norr 600.
Ailm.
tel. 147 29.
Telegramadress: Rostrntt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Pris for 1914 1 krona.
Losnummer 5 ore.
För utlandet sker preniimeration antingen ge- nom posten eller genoiii insandande av l kr.
75 öre i postanvisning till tidningens ex- pedition.
Annonspris: 15 bre per millimeterhojd, större annonser och årsannonser rabatt.
Annonsavdeln.
: Rikstel.
456.
Allm.
tel. 604.
9 f. m.-7 e. m.
Remissdebatten.
I den stora uppgörelse, soni kallas remissdebatten, d ä r den sittande rege- ringen vid riksdagens början inför " folkets " representanter f å r stånda aii- svar för vad den låtit och uraktlåtit, hade det denna gången fallit på förre krigsministern d:r Bergströnis lott att fiira vänsterns talan med avseende på allt det reforiiiarbete, soni efter rege- ringsskiftet dömts a t t " ligga i träde ", cliirvid friiinst den i jaiiuaritroiitalet utlovade stora reform, som a \ * ser att giva inedborgarriitt till landets kvin- 1101 '.
Redan vid sitt fiirsta riiiite med riks- dagen hade den nya regeringen förkla- rat, a t t då deii bildats iiied fiirsvarsre- formen såsom sitt särskilda syfte, iiiåste de spörsmål, som ined denna re- foriii inte hörde saininan och soni kiiiide antagas vara i viisentlig grad iiartiskiljande, tills vidarc uiidaiiskjii- tas.
Hr Bergström frågar nu, om det icke borde ha varit en uppgift just fiir en regering, soiii sagt sig vilja lyfta försrarsfrågan över partierna, att även lyfta frågan on1 kvinnans politiska rösträtt över partierna.
Talaren koiii- iner därpå in på frågan om det allt- mer tilltagande politiska intresset, vil- ket, och i syiiiierhet under den sista val- agitationen, trliiigt mycket djupt ned.
Det onifattas inte bara av den akadeiiii- ska iiiigclonieii, utan det har till och iiied Iioiniiiit in i skolorna, såväl de manliga som de kvinnliga.
" När så är fallet " frågar lir Bergström, " iiiånne det icke skulle kunna anses, att den r u x n a kvinnan vore mogen att erhålla politisk rösträtt likaväl som mannen?
J a g erinrar 0111, att under den politiska strid vi nu iitkiiinpat, kvinnorna - icke iiiinst på Iiögerliåll - deltagit i det politiska arbetet med ett mycket lov- Nr Vi veta alla, att kvinnor i storartad omfattning användas i stas tens, kommunernas och enskilda bolags tjänst, ocb att de f &amp; alla erlägga skatt till stat ocb kommun lika väl som männen.
De äro därför numera i samma m&amp;n som männen beroende av sani !jällsa livets verkningar, av samipillets lagar ocb författningar.
Ruru är det möjligt, att, d &amp; s &amp; är förbdllandet, neka kvinnorna rätten att deltaga i val av de ombud, som hava att pålägga skatterna och stifta lagarna?
e n s&amp;dan vägran fbr icke längre vara möjlig, ty den är orättfärdig, och all orättfärdighet bör, e &amp; snart ske kan, undanröjas.
C.
A. Sjöcrona.
v ä r t nit, ehuru utan tvivel alla dess yttringar icke varit lika lovviirda.
Men även 0111 missbruk förekornniit, borde väl detta icke förkväva intresset för den samhällsfråga, som rit1 är på tal, och förhindra den nuvarande regerin- gen a t t taga sig a n en stor, viktig ocli nyttig uppgift. "
Efter att därpå ha berört flera aii- dra stora sociala reformer och särskilt nykterhetsfrågan, som i enlighet nied den nya regeringspolitiken också bli- v i t skjutiia å t sidan, uttalar lir Berg- itrörii den förlioppnirigcn, a t t om, icltc gcnorii regeringens åtgörande utan ge- nom motioner, den ena eller andra av jessa frågor likväl skulle komma på kaniniareris bord, regeringen skulle vil- ja lämna sitt värdefulla stöd &amp; t re- Corinfiirslaget.
" Siikerligen skall rege- ringen ", slutar talaren, " (lärnied göra sig förtjänt, icke blott av den stora all- iiiiiiflietens tacksamhet, utan liven av herrar riksdagsmäns, ty man hade då .len största utsikt för att frågan ginge kitt igenom.
Detta skulle j u också bi- lraga till a t t förverkliga trontalets ut- talande i avseeiide &amp; öiisltviirdheten lärav, att riksdagens samvaro icke onö- ligtvis f ör1 ängdes. "
Det blev partiledaren h r Trygger, joiii i Första kanimareii åtog sig att Kirsvara regeringens förhalningspoli- tik, iiiitler fö~klarande, att då valen iit- trgckligeri skett på försvarsfrågan, var det alldeles i övereiisstäiiirnelse iiied den föreliggande situationen, om regeringen för några månader till en lioiiiiiiancle riksdag uppskjutit övriga reforn1 f rågor.
\ ' ad kvinnorösträtteii - soin iir eii ywiidlagsfråga - beträffar., så kunna vi icke underlåta att ännu en gång på- peka, a t t det här icke ä r frågan om " några månader ", utan 0111 en hel tre- årsperiod.
Under rösträttsdehatten 1908 yttrade lir Trygger: " Enligt min mening böra vi redaii Männens tack till sina medhiäl- - perskor i valstriden, J a g har under dessa dagar ofta haft arilediiing att erinra mig en passus i Rusika Schwirnmers föredrag på Ope- ran under rösträttskoiigressen.
Med sin vanliga brio beskrev hon ett besök i förbifarten i kryptan till Lunds doinkyrka.
De båda sterifigurerna där- nere hade väckt hennes uppmärksam- het.
Den ena vore, sade man henne, jätten Finn, som famnar pelaren för att störta kull kyrlran.
Den andra, sades det, var jättens hustru, soin vill hjäl- pa sin man iiied förödelsen; eii annan diireiriot uppgav, att hon vill ge stöd å t pelaren och förebygga förödelsen.
Och i dessa växlande uppgifter såg ta- larinnan en avspegling a v männens tankar om kvinnans inflytande i sam- hället.
Männen, som själva vilja störta eller åtminstone ändra om det beståen- de, se i livinriaii den soni ger det be- stående sitt stid.
MWniien, som vilja stödja det bestående se i kvinnan den farliga kraften som omstörtar.
Om var och e n a v dem i stället för att skräckfylld snegla över till motpartens I i ~ i i i r i a såge på kvinnan vid sin sida, skulle han finna kvinnan, som har sam- ~~ nu " g.i-; a ett otvetydigt bevis på, att vi värdera kvinnans insats i samhällsli- vet, iiven det politiska.
Vi böra i gär- ning erkänna, att niånga.
viktiga soci- ala ocli ekonomiska spörsmål - av vilka en del rent av uteslutande beröra kvinnan - erhålla en bättre utredning och en lyckligare lösning, om kvinnor- na så a t t säga officiellt inbjudas att dgi1.i iittala sin mening. ' '
Med ett sådant yttrande att stödja sig pii, iir det a t t hoppas, att deii hjälp, soiii hr Bergström utbad sig a v rege- ringen fiir genoniförandet av eveiitu- ella sociala reformförslag, framlagda av de frisinnade, även skall vara a t t påräkna från högeriis i Första kaiii- inaren ledare, åtiriiiistone då det blir frågan on1 livinnaris politiska röstriitt.
It Kurs.
a v oss.
12. ina strävan som han själv och med tacksamhet ta emot hennes hjälp.
Så iiiigeBr talade Rosika Schwinimer 1911 och årets valrörelse h a r givit en viss aktualitet å t hennes ord.
Kvinnorna h a tagit en särdeles liv- lig del däri ocli var och en h a r natur- ligtvis följt sin politiska åskådning.
Att metoderna därvid blivit likartade med det partis soni de tjänat är täm- ligen självfallet.
Ledningen ger parol- len, de enskilda äro numera blott kug- garna i maskineriet i valrörelsen, vil- ket ger en psykologiskt intressant in- blick i h u r olika mass-samvetet tjänst- gör, jämfört med hederligt folks pri- vata samvete.
Efter det intresserade arbete kvin- norna presterat borde de nu kunna vän- ta sig ett erkännande.
Så dyrbar som r a r erövrad plats ä r för högermän- nen, så borde de vid det här laget slu- ta högerkvinnorna till sina tacksarn- ina hjärtan och försäkra dem, att nästa gång skola kvinnorna vid deras sida skrida ända fram till valurnorna för att bekämpa den lede fienden, de fri- sinnade och socialdemokraterna.
Men i stället stå de med ett långt, undervi- saride och varnande pekfinger och peka för sina kvinnor på de farliga vänster- kvinnorna.
Och vänstermannen?
Att deras kvinnor gjort sitt bästa torde viil knappast ha undgått dem, a t t de - med större politisk träning ä n hö- gerkviniiorna - varit mindre upphet- sade, mera besinningsfulla, h a r e j gjort deras hjälp mindre värdefull för män- nen, a t t deras partitagande i dessa våldsamt upprörda tider torde ådragit dein i lindrigaste fall personligt obe- hag beliörer knappast påpekas.
Många viiristermän ha också uppskattat deras hjälp och blivit befästade i sitt nit för kvinnorösträtten.
Men även bland vän- stern finnas åtskilliga, som nu först kommit a t t tänka på, att högerkvin- norna även en gång skulle träda frani på den politiska arenan.
Och n u stirra de på denna debut och säga tveksam- ma: " Jaså, ä r kvinnorna sådana - hm -, då veta vi inte vad vi ska säga om rösträtten. "
Ni kortsynta män av högern och vän- stern!
Vattenfloden ä r en förstörande kraft utanför den reglerande ström- bädden, elden ä r en fara, när den icke inriktas och begränsas.
Så är ock det politiska intresset en f a r a för den lug- na utvecklingen, n ä r det, stegrat till li- delse, utnyttjas till oansvarigt upphet- sande agitationsarbete.
Men om d e t.
politiska intresset blir drivkraften i ett unsvarigt utövande a v medborgerliga plikter, så skall det lända både landet, kvinnorna själva och iiven inänneii till nytta, i trots a v att det finns såväl höger- som vänsterkvinnor.
Till det aktiva deltagandet i politiken egga männen själra kvinnorna i orosfyllda tider.
Nu fordra de ansvarskännande a v O S S a t t männen ge oss rätt att bära ansvar för vårt deltagande genom a t t bevilja oss rösträtt.
Elin Wahlquist.
~~ Damdräkter tillverkas verkligt förstklassigt under ledning av aka demiskt utbildad tillskärare.
0BS.I Full garanti.
A.-B.
Londoner Hem- &amp; Damskrädderi-Etabl.
37 Drottninggatan, i tr. A.
T.
22519.
R .. T.
67 13.
(A. F. 1629).
Svaluddens Pensionat Frågobgrån Kronan rekommenderas R.
T. Ulriksdal 17.
A.
T. Ulriksdal 85.
Postadr.
Järva.
Vördsamt Eiin Johansson.
Arnunuenaen G. Mothande Mästersamuelsgatan 71, Stockholm.
10-4 Alla juridiska uppdrag.
Alla slags förjr6gningar mol 1 kr.
poalfömkott.
Specialitet: Barnuppfostringsmlll.
er an ILPOOO k v ~ ' n o r försäkrade i S V E N S K A &amp; IF Skandinaviens största ömsesidiga livbolag.
ROSTRATT FOR KUIHHOB 2 STOCKHOLMS GENTLEMANNA-CH AUFF~RSKOL A inneh.
E. Göransson &amp; J. Rehn.
Utbildningskurs för praktiskt socialt arbete.
GENTRALFORBUNDET FOR SOCIALT ARBETE anordnar sin fjärde utbildningskurs för personer, som vilja ägna sig å t bostads- eller fosterbarnsinspektion, annat barnavårdsarbete, socialt arbete vid fabriker eller som i allmänhet önska förvärva social kiinskap Kursen börjar 1 oktober 1914 och pågår till sommaren 1915.
Anmälningstiden utg&amp;r 1 juni 1914.
.411a upp- lysningar meddelas efter hänvändelse till C.
S.
A:s byra, Lästmakaregatan 6, Stockholm.
En kvinnas erfarenheter fråln lantdagsarbetet.
Nclgra ord med Anizie Fiiruhjeltn.
Utbildar chaufförer pA kortaste tid.
Separatkurs föi damer.
Skickliga lärare.
Billiga priser.
Eleverna fi köra en timme varje da c a 1 månad.
Anmälnin a1 emottagas hos AutomobfK ' Hj.
Kjellgren, Araenats gatan 8 D, Stockholm.
Blodig strejk bilagd tack vare kvinnornas ingripande, Situationsbild f r å n en rösträttsstat.
I Colorado, vars kvinnor år 1910 tillerkän.
des politisk medborgarrätt, h a r man nyli.
gen f å t t ett tungt vägande bevis för san.
ningen a v kvinnornas påstående, att dc kräva rösträtt e j blott för sin egen skull ritan främst i samhällets intresse.
Sedan 7 månader tillbaka pågår i kol.
gruvedistrikten i södra Colorado en strejk som lett till allvarliga oroligheter.
Sta.
tens milis - som på goda grunder miss.
tänkes för a t t stå i arbetsgivarnes, Rock.
fellertrustens, sold - hade utkommenderats men den e j blott visade sig fullkomlig1 maktlös att upprätthålla ordningen, utac uppträdde därtill så otillbörligt, a t t slutli.
gen ett formligt inbördes krig utbröt.
1 Ludlom antändes de tält och kojor, v a r i dc utestängda arbetarna sökt bostad; e t t stor1 antal personer - mest b a r n och sjuklin.
gar - omkommo i lågorna och mot de för.
tvivlade arbetarna, mot deras kvinnor och barn spelade kulsprutorna i 14 timmar Massakern uppretade ytterligare de redan förbittrade strejkande i Övriga gruvdi.
strikt, och oroligheterna utbredde sig allt.
mera.
Överallt framkallade milisens u p p trädande en storm a v raseri.
Under dessa förhållanden syntes enda räddningen ligga i ingripandet a v en ut.
omstående myndighet, för vilken båda dt stridande parterna kunde hysa förtroende Men statens guvernör och vice guvernör motsatte sig envist detta, oaktat de nya budskap om blodutgjutelse och våldsdåd.
som varje d a g medförde.
Då v a r det, som statens kvinnor, ehuru vida underlägsna männen i antal, beslöta taga saken i sin hand.
E t t upprop från den kvinnliga fredsföreningen samlade 1,000 kvinnor, unga och gamla, vilka stilla och värdigt med senator Helen Ring Ro- binson i spetsen tågade till Capitolium och begärde a t t f å tala med guvernören.
Han vägrade a t t se dem, h a n hade inte tid.
Men kvinnorna vor0 fast beslutna a t t fylla vad de fattat som en bjudande plikt.
De svarade, a t t de hade tid a t t vänta, och att de icke ämnade avlägsna sig, innan de fått framföra sitt ärende.
Och d å Coiorados kvinnor äro medborgare och väljare, fann guvernören det rådligast a t t ge r i k a.
Kvinnorna framställde som sin fordran, att milisen skulle återkallas, och a t t ett tele- g r a m skulle avlåtas till president Wilson med begäran om opartiska federationstrup- per för ordningens upprätthållande.
Guver- nören försökte först med undanflykter, men han fann så småningom, a t t krinnor- iia nienade bittert allvar, de komme icke a t t avlägsna sig, innan de visste a t t tele- grammet a r s ä u t s och sett svaret.
1 över tolv timmar höllo de orubbligt stånd i den- na rättvisans och människokärlekens kamp mot egoismen och våldet.
Tack vare deras behjärtade uppträdande liar lugnet i griiv- distrikten återstiillts och alla utsikter fin- iias fiir en fredlig uppgörelse av konflikten.
Men e j nog härmed.
D i de lämnade Ca- pitolium, läto de guvernören förstå, a t t de blott " ajouriierade sammanträdet ".
Den kvinnliga fredsföreningen förmådde giiver- nören a l t tillsätta en undersökningslcom- niitte, och efter ännu å t t a timmars " beläg- ring " måste han infria sitt löfte a t t giva en Lvinna plats blaud dess ledamöter.
Men N:R 12 Det blev en blixtintervju med fröken Annie Furuhjelm i väntsaleii på Stock- holms Central en halvtimma innan tå- get förde henne söderut.
Runt omkring OSS tranipade niäniii- skor av och an, Studerande tågtidtabel- lerna och väggarnas reklainaffischer, högljutt utbytande vällroinst- och av- skedshälsningar, medan stadsbuden sprungo fram och åter med kappsäc- kar och reseffekter.
Och mitt i detta virrvarr a v kommande och gående, var fröken Furuhjelm nog Hlskvärd att koiicentrera sina tankar på arbetet i lantdagen, den första hon.
varit medlem av, och den politiska situationen i Fin- land.
- Det ä r nämligen de politiska frå- gorna, som upptagit lejonparten a v na- tionens intresse, sade fröken Furu- hjelin och för deras skull ha de flesta reforiner fAtt stå tillbaka, och det kom något sorgmodigt i hennes ögon, när hon berörde de politiska förhållandena i sitt hemland, nieii också något av seg vi1 jelcraft.
På frågan om den del kvinnorna ta- git i lantdagens arbete, berättade frö- ken Furuhjelin, att icke iiiindre ä n 21 kvinnor sitta vid niäniiens sida soin folkvalda representanter och deras samarbete har varit präglat av den allra bäst.a kamratanda.
Fröken Fiiru- hjelin ansåg även att kviiinoriia lärt sig ofantligt mycket av sitt laiitdagsar- bete, ty man koinnier in i förhållande- ~~~ då kommittens ordförande vägrade a t t vid- taga några anstalter för att p å ort och stäl- le göra undersökningar, beslöto kvinnorna a t t själva taga reda p å sanningen i de mot milisen riktade anklagelserna.
Den 7 maj överlämnades kvinnokommittens betänkan- de till guvernören jämte ett framhållande a v kvinnornas fordringar med anledning a v undersökningen.
Dessa vor0 bl.
a. a t t en ingående offentlig undersökning angående milisens uppträdande verkställes och a t t alla övergrepp strängt bestraffas; a t t varje man, som bevisas h a stått i trustens sold, strykes u r rullorna, samt a t t innan undersökningens resultat föreligger, inga löner till milisen utbetalas; a t t guvernörens förslag om upprättandet a v en statens poliskår i gruvdistrikten återtages, då en dylik organisation e j kniide under nuvarande förhållanden undgå a t t bli en miiktig hundsförvant å t den arbetare- förtryckande trustdespotisinen i griivdi- strikteii; a t t staten Övertager gruvdriften till dess en uppgörelse mellan de stridande parterna kommit till stånd och rättvist fördelar vin- sten mellan ägarna och arbetarna; a t t ett tillägg till konstitutionen göres i syfte a t t möjliggöra statens egen för- valtning och drift, a v sina naturliga hjälp- källor, s &amp; a t t folket befrias från Rock- iellertriistens och andra främmande her- rars ok.
Om kvinnorna e j inom 8 d a g a r erhållit guvernörens svar, skiiile de - denna gBng till ett antal a v 5,000 - tgga till Capitolium och kvarstanna.
t il1 dess tillfredsställaride besked givits.
Om niiiisen återsändes till gruvdistrikteii, skulle omedelbart.
åtgärder vidtagas för gureriiüi.
A4innions avlägsnaii- de från sin post.
Kviii~ioriia i Denvei veta, a t t riiütsedein Br et,t effektivt vapen i striden för rätten och de fiiröt8 at,t också göra bruk därav.
§ Elisabeth WErn-Bugge.
- ila på ett helt annat siitt, när inan verkligen deltar i arbetet och inte bara betraktar det utifrån.
Ett flertal petitioner har inlämnats från kvinnohåll, inen utskotten hinna aldrig ined alla, detta beroende på den korta tid, endast 90 dagar, som sessio- nen varar.
I lagutskottet, d ä r fröken Furuhjelm själv sitter, kunde a v de omkring 1 " petitioner som inlämnats, endast 4 behandlas.
- F ö r vilka frågor anser fröken Fu- ruhjelm att lrriiinorna hysa särskilt iii- tresse?
- De intressera sig mycket för alla humanitära frågor, för fängelser, bar- iiaskydd, nykterhet och naturligtris för förbättrandet a v kvinnans ekono- miska ställning.
D:r Tekla Hultin har flera gånger petitionerat on1 att kvin- nor skulle få tillträde till statstjänster, men iitan resultat, då grundlagsfrågor alltid äro de svåraste a t t få igenom.
I saiiiiiianhang härmed förklarade fröken Furuhjelin, att motion ä r lilrty- digt med ett färdigbehandlat lagföi- slag.
Petition däremot innebär en an- hållan till regeringen att den iiiåtte ut- arbeta ett förslag.
Lantdagen har gjort vidlyftiga för- beredelser till en invaliditets- och sjuk- domsförsäkring, vari iiven moder- slrapsförsältriiig ingår.
Grundtanken i detta förslag är, a t t staten skall lämna sitt bidrag till alla försäkringstagare, och särskilt socialdeiiiokrateiia fram- hålla, att detta 8 r en samhällets sak.
Ävenledes har petitionerats om en bar- iiavårdslag.
E n kvinnlig motion, vars initiativtagare var fröken Dagmar Neovius och soin undertecknats av frö- ken Fixruh jeliii jämte flera andra kvin- nor, har under den sista lantdagen ülutbeliandlats och rör sig oin att kvinnliga tukthusfångar, när de upp- fört sig räl, inåtte f å användas till s. k. utearbete i trädgårdskolonier o. d.; ett privilegium, soin hitintills endast varit niaiiliga fångar förbehållet.
Fröken Furuhjelin var livligt övertygad om den uppfostrande verkan lantdagens arbete utövat på kvinnorna och de er- farenheter fröken Furuhjelm hittills haft vore uteslutande aT gynnsam be- skaffenhet.
Hon hade även iinder sitt arbete funnit, att kvinnorna i allniän- het vor0 mindre formalistiska ä n sina inanliga lraiiirater och att de sällan funno en sak, soin de verkligen öiiska- de geiionidriva, omöjlig.
Soiii en verklig befrielse, och något för Tåra svenska politici a t t lägga mär- ke till, rerkade det när fröken Furu- hjelin berättade a t t svenska folkpar- tiet, vilket hon tillhör, ehiirii strängt lionstitiitionellt, icke var bundet av någon partiparoll.
Var och en röstade enligt egen ii \ - ertygelüe och fröken Fu- ruhjelm ansåg att detta i hög grad var ägnat, a t t skärpa den personliga an- srarskänslaii, vilket hon själv mer iiu en &amp; nig haft erfarenhet iitav.
' i ' ill slut beklagade frölceii Fiiru- h j p l i n, att hon inte hade några hand- liiigai * alt tillgå just nu, då det iiiider e l t så vidlyftigt och liriivande arbete w n i laiitclageiis, skec !de iiiycltel son1 fordi * atle exakta iippgifier och fiirkla- ringar son1 niaii inte kiiiide stå i bered- ikap a t t liiiiiiia vilket iigonh1ic.k soni t I el s i.
- Och denna intervju liar j u, så att Am-Bi JOHN Vi LÖFfiREN &amp; C:O - Kungl.
Hofleverantör m s t.
4 29 Fredsgatan 3, Stockholm.
A.
T.
5048 Sveriges äldsta, största o. bäst renommerade specialaffär i.
.
i ASTRID SÖDERQUIST i [u [I!
1 Västerlånggatan i - (f. d. Barnängens lokal).
I KAPPAE ' E ' ÄR 1 K l a s s Damskrädderi.
Nyheter för saisonen inkomma dagligen.
Specialite.
J.
A. WETTERGRENS FABRIKATER.
Internationella kvinnorösträtts- alliansens styrelse jämte ordförandena i till alliansen an- slutna länders landsföreningar sam- nianträda i London 8-11 juli för över- läggning oiu en del organisatoriska frågor samt om program och arbets- ordning för Berlinkongressen 1915.
Sammanträdena komma a t t hållas i in- ternationella högkvarterets lokal och ledas a v alliansens ordförande mrs Chapman Catt.
Värdskap för de utländska gästerna kommer utom a v den engelska L.
K.
P.
R.
(National Union of Women ' s Suffrage Societies), nied mrs Faw-cett i spetsen, a t t utövas av internationella k.r.iiinorösträttsklubbeii, vars ordföran- de ä r lord Lytton, av skådespelerskor- nas rösträttsföreniiig ni.
fl.
Besök i de olika engelska rös trättsf örenin garnas lokaler samt redogörelse för föreiiiii- garnas program och taktik ingå också i planen för mötesdagarna.
Det ä r första gången, som den inter- nationella styrelseii sett sig nödsakad att saniinankalla ett möte mellan koii- gresserna.
Alliansens oerhörda till- växt och kongressernas därined tillta- gande omfång hava nödvändiggjort denna åtgärd.
~~~- - ~ ~~ Moderskapsförsäkring i Norge.
Den 6 juni genomfördes i iiorska stortinget en länge förberedd snrial re- form, nämligen en utridgniiig a v sjuk- försäkringen med inoderskapsförsäk- ring och i förbindelse därined gratis bariimorskehjälp.
Försäkringen om- fattar huvudsakligen arbetarebefolk- iiingeii, iiien koiiiiiier senare att ytter- ligare utvidgas.
Referat över Köpenhamnsmötet kan, på grund av tidningens presslägg- ningsförliållaiiden, inflyta först i nästa uuininer.
säga, Bonimit till alldeles i förbifarten.
- Ja, medgåvo vi en smula skamsna, ty betydande niän och kvinnor kunna inte ens i en Tantsals kosmopolitiska virrvarr få behålla sitt inkognito.
Och när klockan fattades några iiii- iiuter i halv nio och människoriia ströniinade till kontinentaltåget, togo i-i ett tacksamt och skyndsamt avsked, bevarande ett intryck a v en stark och helgjuten personlighet, a v just en så- l a n kriiina soni iuan önskar se som li \ - iniioriias representant i en lagstif- tande fiirsaiiiliiig.
G.
H.
E. w. Alla damer bora ihåekomma att en P O ~ tvålär en viktigfaktor-vid kroppensv&amp; &amp; Använd endast Civa-tvAl för tvättuiiig av händer.
ansikte och huvud.
Använd Civa-Tabletten i hemmet vid sårskador, tvättningar och för övrigt för alla hrrieniska ändamål.
Sälies överallt ' rov 9 Civa-tvål och ' Civa-tabletten eihåfles iii &amp; in sundaiide av Kr 1 ' LO fraktfritt C I VA-FPAB R I K E N Mästercamuelsgatan 12 Stockholin Lllm Tel 62 25 Riks Tel 6225 - En liingsiktig som av läkare hemsiints från sanato.
ium såsom obotlig har efter en tids användande av Senigin iltervunnit krafter, arbetafiirmlga och n y t t evnadsmod.
Zenegin fiirsäljes i fiasknr a 3:25 och 5:75.
SideIi- &amp; Ylle-Klädniugstyger jrtextraktfabriken Ztenegin, Afd, SI Prover t landsorten sändas g r a t i s o &amp; mco.
Jen fralpalatset, Stockholin.
t I N:R 12 Feminismen och läroverken.
[Jrider ovanniiiniitla rubrik föres i dessa dagar i götehorgspressen en pole- iiiili, soiii verkar nästaii tragikomiskt pengåiigaralitig.
Den påminner o m Herodotji fabel: iiianneii som stod vid flodeii ocli viiiitade a t t den skiille flyta förbi, så att lian skulle kuiina g å torr- sltodd över, nien flodeii stannade inte, iitaii blev i stiillet allt hredare och stri- dare, trots den stackars riiannens pro- tester.
Flodeii heter zrtvecliliny - och deii liar inte stannat äii trots alla ho- ielser.
Orsaken till polemiken ä r ett före- drag i " Pedagogiska sällskapet " i Gö- toborg a v en fil.
d:r E.
Hägg, över äin- net " Feiiiinisiiien och läroverken ".
Föredraget iir tydligen inspirerat av prof. Leliniaiins bioschyr " Freiiitirleiis Iivindesag ", med stark bismak a v äkta tysk Hausvaterrnyndighet.
Att bemöta d:r Hiiggs utfall mot 1, pinnorna i allmänhet, med alla deras €el och brister, kan naturligtvis icke falla iiågoii in, clå jii ingen giiriia kan Ibcgagiia sig av saniiiia slags vapen, tydligen hiiiiitade ur en tysk rustkam- inare från medeltiden.
Innehållet i föredraget g å r u t på att visa faran av det feminiserande infly- tandet a r Iivjniiliga lärare för gossar å högre stadier.
(Faran av ekonomisk lioiiktirreiis för den nianliga kollegan spelar iiaturligti is ingen roll?)
Första choclieii, sedan d:r Hägg koin- iiiit in på skolfrågan, riktas mot den iitrediiingsiiiiiiind a v läroverkens och Polksltolans löner, soiii tillsattes hösten 1912, särskilt mot dess samniansiittning, dsoiii gyniiaiide feministiska syften, och så vii1 ecltl e sias t ilr in in i stern i ile ii Liiidiiiaiiska iiiiiiistäreii soni ecklesia- stikiiiiiiisterii i den StaaEska, får eii striiiig avbasning för sina feiiiinistiska syinpatier.
Dessutom är nämndens saiiiriiaiisii ttniiig €ör övrigt sådan, sii- ger d:r Hiigg, att deii icke kan vara objektiv iiifiir frågans bedöinaiide - deii atiiilirker sig för " menlösa fuiide- i5iigar " och " bristfiillig iiiäniiiskokiin- iiedoiii ".
Efter åtskilliga gissiiiiigar och anta- ganden rörande iiiinindeiis förslag om lika lön f ö r iuanliga och Itviniiliga Iii- rare (iiietl saiiinia koiiipeteiis och sani- i i i a arbetc) saiiit beliyiiinier för stateiis sliirre peiisionsskyl~ligliet iiiot kviiinor- iia på gi-~md a \ ' tidigare inträdande fysisk och psykisk oförmåga att skö- t a sin tjänst, konimer han till den av- delning, som i tidningsreferatet kallas Verlilighefens c i t f n e s b ö r d.
Denna ru- Itrik kan iiiecl allt skiil beiiiiiniias " den ngeiierade frasen ", för att använda c1:r Hiiggs eget uttryck.
Han aiiför soiii sitt föriiäriista argu- iiient, rörande iindermåliglieteii hos de 1i \ iiiiiliga llirarkrafterna, att flick- gymnasierna, soiii oaktat de behöva väl tillvarataga sin ekonomi, dock i hög gracl anlita den manliga arbetskraf- teii, soiii stiiller sig betydligt dyrare.
" Diirigeiioni Iran iiian ju icke vara i tvivelsiiiål oiii ", anser d:r Hägg, x ' il- Icetdera lie anse soin kvalitetsvara - deii nianliga eller kvinnliga arbetskraf- teii. "
Och lian trotsar d:r Berg a t t Iririiiia upln-isa en enda kvinnlig 1 " arare anställd yid ett niariligt privatgyinna- siiini.
Hur det fiirhåller sig iiied " verklig- hetens \ ittnesbörd ", visar kand. Bdkle Philipsoii, sekreterare i " Akademiskt bildade kvinnors förening ", nied all iiiiskriircl tydlighet i ett ytterst sak- rikt och \ Tederhäftigt inlägg i frågan i Göteborgs Handels- och Sjöfartstid- niiig av den 20 niaj.
Kand. Philipsoii konstaterar, till d:r Hiiggs upplysning, a t t vid Lundsbergs läroverk för gossar ha sedan 1904, då diirvarande gyninasieavdelniiig star- tades, varit anställda trå kvinnliga lä- rare, båda med adjunktskompetens.
Skolans rektor skriver om dessa lärare följande: " Lundsbergs skola har icke - BÖSTRBTT FOR 3 EYINBOR Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien.
Det iir ltliiislor ocli tankar a v sitif- taiide art, soin ströinina över oss lrviii- 1101 ' vid uritlerrättelseii 0111 att Selma Lagerlöf blivit invald i Sveiiska aka- deiiiien.
Kaiislre undanskymmes heii- lies egen diktning och personlighet i iiågoii niåii av det intrycket, a t t nian står inför ett genombrott, en ornstört- riing i tänkesätt hos en relativt koiiser- vativ institution, som hitintills icke upptagit en enda kvjnna bland sina inedlemmar, oaktat både Anna Maria Lenngren och Fredrika Breiner varit ifrågasatta som kandidater.
Det d r a r århundradeii o m iniian järn- länkar rosta och förvittra, men niir det ögonblicket är inne, f öriiiidrar man sig över a t t de kunnat hålla så länge.
Det var j u en så enkel sak att bryta dem itu.
Och maii kiinner en stark bePriel- se och en glädje över att leva i eii tid, som bryter mot traditioners och för- domars sainfällda makt.
När inan blivit inedveteii o m detta, f raniträcler småningom bildeii av jnst den kvinna, som ansetts värdig att niot- tagas som deii adertonde i denna vittra areopag.
Man tänker mindre på de utmärkelser som kommit henne till del och mera på den glädje och de värden Iion skänkt åt cle tysta stunderna, niir nian lerat sig in i hennes diktnings ge- stalter.
Ifon liar intagit en särstiill- ning i den sveiiska litteraturen, ty hon har återuppväckt det bariiasinne, som aldrig borde dö hos riiänriisltorna.
Hon iir framför allt sagoberätter- skan, soni så rycker oss med av sin fantasis trolliiialit a t t vi tro på undret.
Och iiigeii har som Iioii förmått oss att t r o på det e \ igt goda Iios människorna.
Däx skyiiita bilderna från Gösta Ber- lings värld, de glada ärentyrarna, de sköns kvinnoima och de starka dryc- keahjältarna och bland deiii majorskan på Ekeby, iiied en iliikl, av storhet och iidestragik över siii person.
Diir se + i Dalafolket på vandring mot Jerusa- lem, eii och annan gestalt så utniejslad att deii står för oss soni ett åldrat trli- snitt, ocli det kan v a r a en legend från Jesu bariidoni, enkel och ren i linjerna, iiien med något av \ isioriär klarhet, och det kan vara en liten iiaiiirilös grav, som berättar oss oiii iiii~iinislroliijiirtats förmåga att iilslia och lida.
Det ä r alla dessa bilder av iiiäii och I&lt;viiinor, oiiispuiiiia a v sagans skiin- nier, nien iin (l % så typiskt svenska, soin \ .i bevarat i iiiiniieiias skattkanimare och soni helst plockas fram i stilllie- ten och tystnaden.
Det är de sorl1 gjort Selina LagerlBfs namn känt och älskat ibland oss.
Och inan tiiiiker att för- visso liar allt detta beriittigat heniie till deii plats hon nu skall inta.
Men åter skgiiiiries Iieiiiies diktning för ett iiytt iiitryeli.
Utiiiärkelseii kiinde j n fallit på en kvinna, soni så levat sig in i sin dikt- ning, a t t den yttre världen blivit henne främmande, a t t Iion saknade berö- ringspunkter iiiecl de frågor av prak- tisk betydenhet, soiii röra sig i tiden och soni alltjämt vänta på sin lösiiing.
Men detta ä r heller icke förhållandet.
Och man erfar en stark glädje \ Tid taii- lteri på att det just ä r hon, soin all- lid kant varmt för kvinnornas frigörel- se och soin ställt sig i de kämpandes led, som nix blivit orsaken till att ännu en av fördoiiiarnas portar öppnats.
Iiinge ha ltviiiiioriia knackat på (les- sa portar.
En efter aiiiiaii ha de låtits iipp, och nied var och en har alltmera ljus och luft ströiiimat in över männi- skoslaktet.
Säkert iiiåste också Seliiia Lagerlöf ha en mycket stark förniniinelse av det- ta, att deii sista iidelsteneii i hennes r en utmärkelse för krona inte bara W henne personligen, utan liven koiiimer hela kvinnosliiktet till godo.
Ty allt soni öppnar och vidgar, ger oss nya ini- pulser ooh friska intryck och tro p å fraiiit iden.
Selma Lagerlöf liar icke fiirsiiniiiiat a t t göra s i ii stiiiiiiiia liiird iiär kviiiiior- iia arbetat för sin iiiedborgarrätt.
Vi tro att Svenska akademien är att lyck- önska till det tillskott a v arbetskraft och poetisk begåvning - och kvinnlig- het, soiii Selma Lagerlöf inåste tillföra iristi tiitiorieii, och på hennes förhållan- de till cleniia vittra saniliiig kan maii iiiåhäiida tillämpa de ord varmed hon avslutade sitt tal vid itisträttskongres- sen, (len 13 juni 1911: " Det lilla mästerverket, heniiiiet, var vår skapelse iiied iiianneiis hjälp.
Det stora riiiistei-verket, den goda staten, skall skapas a \ - iiiaiiiieii, då han på all- var t a r lrviiinaii till siii lijiilpare. "
Gurli Hertxrrzan-Ericsoii.
haft skäl att, vare sig det gällt iieder- skolan eller gymnasiet, frångå deii en gåiig betriidda riigen a t t använda iiviiiiiliga lärare.
Den kiinner sig tviirt- on1 tacksaiii för det sätt varpå dessa £ullgjort sitt kall.
Icke nog iiied att de åtagit sig och visat sig stå u t med sarn- nia antal iindervisningstiiiiinar soin de iiianliga kollegerna, utan de ha ock- så j övrigt varit likställda med dessa.
- - - Det iir också ett glädjande fak- tum att deras undervisning i klasserna krönts nied all öiisltviircl framgång bå- de inom nedersbolan och gymnasiet.
Vad den disciplinära sidan a v skol- verksamheten angår, kan ingen vä- sentlig skillnad sägas hava förefunnits mellan de manliga och kvinnliga 1ä- r a m a.
De iridii idiiella anlagen spela i detta hänseende den viktigaste rollen.
E t t par omständigheter torde doek för- tjäna a t t beaktas.
För det första bynes erfarenheten giva vid handen, att det i regel ej 5ir inom skolans högre klas- ser utan i mellanklasserna, som det ä r svårast a t t upprätthålla tukt och ord- ning; vidare liar lärariniians ställning varit och ä r fortfarande ogyniisamma- re ä n lärarens, bl.
a. till följd av de rå- dande fördomarna och den allmänna opinioiien, som ej gärna velat se en kvinna i katedern vid v å r a gossläro- verk.
I detta stycke har Lundsbergs skola brutit med den giingse uppfatt- ningen och har därpå icke blivit lidan- de.
- - - " Saiiiriia uppfattiiiiig .har uttalats av fyra seiiiiiiarierektorer, vilka j u böra lillerl&amp;iiiias större sakkunskap i frå- gan, iiii vad d:r Hägg liar1 ha förviii- vat geiioiu intuition - och prof. Leh- inaiin.
Rektor Säve, soiii vii1 också haii rcik- iias till auktoriteteriia på skolområdet, åberopade uiider en debatt i Första kammaren om kvinnliga statstjänster intyg fråii rektorer vid huvudstadens läroverk, vilka visade a t t de lwinnliga provliandidaterna icke vor0 iiiiderlägs- ila de manliga vid undervisningen på det högre stadiet.
De voro snarare bättre, eniedan deras iiiteliigeils är rör- ligare och de tala bättre.
Även frani- hålles att de e j haft svårare upprätt- hålla tukt och ordning iiii andra larare.
Under läsåret 1912-1913 undervisade på gymnasiestadiet i 10 skolor 47 lii- raiinnor, dels akademiskt och dels se- niinariebildade.
Vid 7 saniskolor med diinissionsrätt undervisa 27 kvinnoi på gyinnasiuiii.
Dessutom förelroriinia både vid sariiskolor och högre flick- skolor ltvinnliga examinatorer i stii- dentexamen.
Att vid privatlärovei-ken för flickor användas manliga lärare beror mest därpå, att antalet kvinnliga gyiiinasie- lärare iir otillräckligt.
Detta j sin t u r beroende på de för kviiinliga studeran- de ännu ogynnsamma ekonomiska för- hållandena.
Fröken Philipson bemöter i sitt sva- roniål piiiikt för punkt ovederhäftighe- ten i d:r Häggs beskyllningar och ger lioiioiii till slut rådet a t t studera flick- gyniiiasjeriias kataloger.
Hade d:r Hägg, då lian utarbetade sitt föredi-ag, haft dessa sanit den matrikel " Akade- misskt bildade kvinnors förening " nyli- gen utgivit, skulle han kanske (?)
inte ha gjort sig skyldig till smaklöshe- ten att tala om den vid Bickgymnasier- n a eftersökta manliga " kvalitetsvaraii ".
Ömheten oin kvinnans svaga fysik gör d:r Hägg all heder, nien varför icke utsträcka den till andra yrkeii - irioin affärsliret t. ex. kan den sättas på mycket hårda prov, för att icke tala oin fabriksarbete och hemsysslor - i niåiiga fall det tyngsta och i alla fall det sämst lönade kvinnoarbetet.
Det ä r egendoiiiligt - eller kanske helt na- turligt?
- a t t det alltid ä r för kvin- iian som yrkeskonkurrent den nianliga ömheten 0011 omtanken blir så obegrip- ligt ' stor.
Gossarna skulle taga skada till sin själ, såväl genom inflytaiidet a v lära- rinnor som kvinnliga kamrater, påstå antifeiiiinisterna.
J a g undrar om de seiiai-e inom lärarekåreii lika kraftigt söka skydda sina manliga elever för obildade kvinnors inflytande?
Eller an- ses detta mindre farligt?
Liksoiii en sant bildad mor icke kaii undgå att sätta en priigel av själslig fiirfining över sin sons pensonlighet.
så kaii en liirariiina i någon iiiån ersätta detta viktiga moment i uppfostran, som t y r ä r r icke i heniinet står all ungdoni till buds.
Frånvaron a v detta femini- serande inflytande i ungdomen gör sig ofta, alltför ofta sorgligt märkbart, iiveii iiioiii det s. k. kulturlivet.
I en fr8ga sådan som deriiia borde mödrarnas röst icke vara förstiirninacl.
Pi borde ha utslagsrösten - det iir vdra söner det gäller - och när frågan nu på visst håll siittes på sin spets: feininisering eller brutalisering, så ä r det inte svårt att veta h u r vågskålen koiiiiiier att stå i kvinnornas hand.
F r i g g a CnrlOerg.
Den stora motionsfloden ä r cii iiird varje ny riksdag i tidningarria ofelbart återkommande rubrik.
Icke heller deiiiia riksdag gör h ä r i f r h något iindaii- tag, och det i trots a v fran vissa Iiilli nicd sadan k r a f t utflirdade proklamationer, a t t sominarriksdagen cudast skulle ha &amp; n frå- ga a t t behandla och a t t med allt a n n a t bor- d e anstå.
Granskar inan denna sista mo- tionsflod litet närinre, skall inan finna att eii iiiäiigd BV de förslag, som viicktes vid jauiiaririhsdageii och soin då icke komnio iiiider behandling, hava förnyats nu, ocli a t t liärrid iiitet parti dragit sig f ö r a t t föra fram sina speciella önskemål och där- med också öka " försvarsri %sdagens " arbets- börda.
I nykterhetsfrågan föreligga motio- ner fråri såväl liberala samlingspartiet som fråri socialdeiiiokratiska riksdagsgruppen och friii riksdagem nykterhetsgrnpp.
So- cialdeinokraterna förnya sin motion ou1 all- nikn och lika kommunal rösträtt, och hö- gern siii stora scdlighetsniotion.
Av förny- ade iiiotioner, som falla under rubriken kvinnofrågor, iii6 näiniias lir Berglunds i Linköping, oiii r ä t t f ö r gift kvinna att vid domstol eller 110s annan laga iuyndighpt föra egen cllcr annans talan, och friherre Palnistiernas, 0111 u n d e r c t d åt obemedlade bariiaföderakor, Redan vid deu första or- dinaric iiiotionstidens utgång hade över 200 motioner väckts.
Kvinnlig ledamot af fattigvårds- styrelse.
Vid Torshälla stadsfullmäktiges seiiaste saiiiiiianträde invaldes i fattigvårdsstyrel- seii förutvarande suppleanten, f r u F r i d a Grönberg.
Fru Grönberg är ordförande i Torshälla F. K.
P.
R.
,
4 - - Fcir Stockholm försäljning av Ökade bördor och Ökat rum, DAMKAPPOR i ” När nu Ökade bördor skola läggas på folket, bör man också ge folket ökat rum.
De f a t t i g a ha ingen medborgarrätt i v å r t land och de sjuka, som drabbas a v hem- sökelser, äro lika illa lottade ”, yttrade h r Klefbeck i remissdebatten den 27 maj.
Han fiänkte därvid uppenbarligen endast på männen i v å r t land, eljes hade han måst tillägga ä n n u en kontingent a v folket, tal- rikare ä n dessa, evad de äro rika eller fat- tiga, sjuka eller friska, röstägande eller rösträttslösa - kvinnorna.
De bördor, som nu måste utkrävas för försvaret, komma a t t icke minst tungt drab- ba dem, om man också e j a v dem direkt begär deras a r m a r s k r a f t och endast av ett relativt fåtaF e n andel av deras guld.
I varje hem, framför allt i de mindre be- medlades, komma utan tvivel uppoff ringar- na för försvaret, att bliva mycket känn- bara.
Och det är endast den om kvinno- gärning och kvinnoliv fullkomligt okun- nige, som icke förstår, vem som i dessa hem får offra mest och med en ökad arbetsbörda måste ersätta den förlust av arbetskraft och arbetstid, den ökade direkta och indi- rekta beskattning, som försvarsreformen kommer a t t medföra.
I alla tider och hos alla folk h a kvinnorna för försvaret burit lika tunga bördor som männen, men u t a n det vederlag, som dessa förmått betinga sig.
H u r u de uppoffringar, som nu kräves a v oss, komma a t t i oändligt skiftande former inverka på kapitalbildningen, på arbetsli- vet, p å näringarna och därmed på snart sagt varje sida a v vår tillvaro under kom- mande tid, låter s i g i denna stund natur- ligtvis e j fastslås, e j ens antydas.
A t t verkningarna torde bli djupt ingripande, därom äro emelltid alla ense.
Även inom de förmögnas parti, som dock komma att drabbas mindre h å r t ä n de fattiga, hör man röster som ge ord åt onda aningar.
Det är dock dessa förmögna, som i främ- sta rummet talat stolta ord om den för alla lika plikten att villigt offra f ö r fosterlau- dets försvar, - är det då icke underligt, a t t j u s t bland dem möta den minsta för- ståelsen för deras likställighetskrav - vil- k a komma att f å ge försvaret änkans skärv, vilka komma a t t f å bära f r a m a v sin fat- tigdom allt vad de äga, sina tysta försa- kelser, sitt tåliga, dagliga slit, sin redan pressade arbetskraft?
Borde icke det parti, som hittills alltid köpt genomförandet av sina rustningskrav med rösträttens eller andra förmåners utsträckande till dem, som drabbats tyngst a v de ökade bördorna, i rättfärdighetens namn även denna gång be- reda dessa, de i hem och skolor, fabriker och ämbetsverk arbetande kvinnorna, e t t B.
B. ökat rum i samhället?
Lagberedningen tilikaiiar kvinnliga sakkunniga.
F r å g a n om utom äktenskap födda barns och deras mödrars rättsliga ställning är för närvarande föremål f ö r lagberedningens behandling.
A t t biträda vid beredningens överläggningar har, efter a v regeringen er- hållet bemyndigande, en del s a k k m n i g a tillkallats och bland dem även f y r a kvin- nor, nämligen föreståndarinnan för Sven- ska fattigvårdsförbundets barnavårdsbyrå i Stockholm, fröken Ellen Afzelius, barna- vårdsinspektören fröken Anna Lindhagen, verkställande direktören i Oscars försam- lings fattigvårdsstyrelse i Stockholm, frö- ken Ebba Wedberg samt fröken Ebba Pauli.
Selma Lagerlöf % föredrag vid rosträttskongremen i Stockholm den 13 juni 1911 HEM OCH STAT utgivet av F. K.
P.
R i Falun, kan rekvireras genom Xöaträttsbyrän, 6 Lautmakaregatan, Stockholm, Pris O ore.
- KOSTYMER minut till bestämda fabrikspriser.
Mittbeställningar utföras förstklassigt och billigt.
E n gros.
OBS.1 Ingen butikslokal.
ARTHUR BALLIN, Kappfabrik, Mäfartor#et i 3, 2 tr. I Kvinnoristrätten debatteras i engelska Overhuset, Tisdagen den 5 och onsdagen den 6 ma.
i g d e en synnerligen intressant debatt r u n i engelska Överhuset, rörande kvinnans PO litiska rösträtt, anmärkningsvärd, såväl i11 den synpunkten att det v a r fijrsta gångei frågan debatterades i Överhuset, som at1 i e n framlades f r å n konservativt håll.
De batten inleddes a v motionären, lord SeEbor ne, som i ett Iåugt och glänsande anföran i e framlade de logiskt bindandc bevis SOIK lågo till grund för hans övertygelse, ati kvinnans politiska rösträtt borde genom töras.
Lorden kritiserade skarpt det sätt, varps Underhuset tagit upp frågan till behand.
ling, h u r de uppehållit kvinnorna med f a g ra löften och h u r de, så snart frågan blivii aktuell och det v a r utsikt till a t t den skullt bliva lag, icke dragit s i g för att bryta lessa samma löften.
E t t a v motståndarnas huvudskäl, näm.
ligen a t t kvinnorna själva inte önska röst.
rätt ä r en sak, som inte är möjlig a t t be.
visa, ” men vad som k a n bevisas ”, yttrade .alaren, ” är a t t landets mest begåvade och &gt;ildade kvinnor allvarligt sträva efter full nedborgarrätt, och om det också finns ivinnor som inte vilja h a rösträtt, så äi let enligt vår övertygelse, ingen orsak var.
[ör de som ivrigt eftersträva den, på den: rund skulle bli utan. ” Lorden vände sig även mot det absurda a t t kvinnorna uppmuntras till alla förar.
Jeten i fråga om val.
Då är det önskvärl itt de deltaga i politiken, att de bilda po- itiska sammanslutningar och uppträda på, alarstolarna.
Men det enda som nekas lem, det är att själva f å nedlägga sin röst valurnorna.
Talaren kunde förstå de skäl, om föranledde vissa män att alldeles hålla ivinnorna utom politiken, men icke den ankegång, som låg till grund f ö r a t t på- iörda dem en massa valarbete, men vid det Jutliga avgörandet fordra att de d r a sig Albaka.
Och den valkår, som p å detta s ä t t tram- 3ades ned hade lord Selborne p å det hela aget funnit v a r a den, som mest vårdade sig om sitt fosterland och dess intressen.
Till slut, och efter att h a påvisat de goda “ esultaten a v kvinnorösträttens verkningar Australien och vissa a v Nordamerikas Förenta stater, ville lorden framställa den ’ rågan om politik är något ideellt, att män ned vitt skilda åsikter gemensamt sträva ?fter att göra människosläktet bättre och yckligare, eller om det endast är en strä- Jan efter makt, titlar och äreställen.
” Sko- a vi h a höga ideal, eller i n g a ideal alls?
Jag är saker om att kvinnans inflytande ikulle göra sig gällande mot e t t neddragan- le a v politiken till låga syften. ” E n annan a v det konservativa partiets edande män, lord Newton, bemötte lord h r z o n (ordf. i antirösträttsföreningen), som ippnat bataljen mot billen, genom att fram- iålla hurusom dennes argument vor0 gam- a och utnötta och helt och hållet berövade iyhetens behag.
Det enda argument lord Tewton funnit h a någon fog för sig vore, rtt kvinnorna inte borde f å rösträtt, så Iän-: e suffragetternas våldsdåd icke upphörde, nen h a n kunde inte förstå a t t liberalerna, om trots allehanda våldsdåd troget under- tött Home Rule, kunde fästa så mycket rvseende vid detta.
Såg man opartiskt på uffragettrörelsen v a r den kvinnans blinda anatiska och ologiska hämnd på det parti, om t r a m p a t hennes rätt under fötterna.
i) stermalms 12 N:R 12 BÖSTRÄTT FÖB KVINNOR ” Och j a g t r o r inte det är någon överdrift ”, tillade lorden, ” om j a g säger, a t t ingen en- skild individ blivit skamligare behandlad ä n hvirinaii som kollektivbegrepp blivit be- handlad av Underhuset sedan år 1906. ” Även lord Newton betonade, i likhet med motionären, det intensiva arbete kvinnorna nedlagt for sina respektiva partins intres- sen och h u r åtskilliga, vilka n u sitta i Par- lamentet, h a kvinnorna a t t tacka för denna hederspost.
Lord Newton avslutade sitt anförande med a t t erinra om de framstående man inom konservativa partiet, som skänkt kvinno- rösträtten sitt stöd: lord Beaconsfield, lord Salisbury och mr Arthur Balfour.
Debatten upptogs sedan f r å n liberalt håll a v lord Tenterden, som anslöt sig till mo- tionen på grund av arbeterskornas ställ- ning i landet.
Det gjordes ofantligt mycket för den engelske arbetaren, men i närva- rande stund hade de kvinnliga arbetarna ingen som representerade dem i Parlamen- tet.
Förre krigsministern, lord Haldane (libe- ral) framdrog i sitt anförande ett argument, som s i k e r t kommer att bli ganska över- raskande f ö r vissa motståndare till kvin- norösträtten i vår riksdag, h a n önskade nämligen a t t kvinnorna måtte f å rösträtt på grund a v den sjunkande nativiteten.
Or- saken till den låga nativitetssiffran ansåg talaren ligga i de sociala missförhållan- dena, som man endast med kvinnornas bi- stånd k a n råda bot på.
Lord Ampthill (konservativ) kom med den invändningen, a t t lian ingalunda kunde e r k j n n a rättfärdighetsprincipen, och den åt- följande bevisföringen var till ytterlighet svag.
Lorden ansåg nämligen, a t t om rät- ten a t t rösta innebure ett abstrakt rättsbe- grepp, skulle den vid det h ä r laget varit allmänt crkänd i alla länder och bland alla nationer.
Men d å detta icke är förhållan- det, k a n man omöjligt säga att denna ab- s t r a k t a rätt existerar.
Det vore i sanning bedrövligt, om alla rättfärdighetsprinciper, som icke f å t t sin praktiska tillämpning eller sitt fulla erkän- nande, f ö r den skull vore dömda att aldrig någonsin t r ä n g a i n i folkens medvetande.
E t t sådant påstående faller p å sin egen orimlighet.
Dagens sista talare vor0 bi- skoparna a v London och Oxford.
Biskopen av London, vars ord säkert vor0 bland det mest vägande a v allt det, som ytt- rades under denna mycket anmärkuings- värda debatt, började med a t t förklara, a t t det var i egenskap a v proselyt, som h a n var beredd att stödja förslaget.
Det v a r e j iän- ge sedan h a n blivit omvänd med avseende p å den föreliggande frågan, och detta hade skett, fastän man j u måste säga att place- randet a v en bomb under hans stol i St. Paul ’ s katedral knappast kunde anses så- som ett riktigt taktfullt s ä t t a t t omvända honom.
Efter att ha uppdragit e n parallell mellan suffragetterna och Ulstermännen och påvisat de stora och djupgående samhälls- orättvisor, som ligga till grund f ö r kvinnor- nas förtvivlade handlingar, övergick tala- ren till kvinnornas påstådda bristande in- tresse för den kommunala rösträtt, som de redan äga, och visade med siffror, a t t kvin- norna i allmänhet icke stå tillbaka för männen vid utövandet a v den kommunala rösträtten, och detta oaktat svårigheten a t t Bnna lämpliga kvinnliga kandidater p å grund a v den gifta kvinnans utestängande f r å n kommunala förtroendeuppdrag.
Bi- skopen, som i nio A r h a f t sin verksamhet förlagd till Londons slums, hade kommit till den Övertygelsen, a t t den brännande bo- stadsfrågan endast kunde lösas mcd kvin- nornas incdverlian.
Det liar alltid sagts, a t t kvinnans sfär är hemmet, och j u s t a v den- n a anledning borde lagstiltarna taga k r i n - norna med för lösandet a v denna fråga, med vilken så mycket a v det härskande eländet i samhället hänger samman.
S i Iiinge som kvinnorna äro utan rösträtt, ä r det oinöjligt a t t uyipviicka regeringsmak- tens intresse för frågor av dett.a slag.
” De rösträttslösa äro alltid de första a t t kastas över bord, då det gäller a t t lätta det poli- tiska skeppet. ” Ä r e n biskopea al: O x f o r d irppehöll sig r i d den sociala sidan a r frågan och framhöll, a t t det i hela världen icke funnes en g r u p p människor bättre ägnad a t t utöva politisk rösträtt, ä n de kvinnor, som nu begära röst- r ä t t i England.
De stridande suffragetterna äro endast ett försvinnande M a l.
Det enda sättet a t t hindra våldsamheter ä r a t t im- danrödja orsakerna till dessa.
Följande dags debatt, som varade i 4l / 2 timmar, öppnades a v lord Cozcrtney (libe- ral), som redan för 40 år sedan, och d å i Underhuset, talade för kvinnans politiska rösträtt.
Lord W i l l o u g b y (konservativ) undrade om inte parlamentsledamöterna sitta i Over- och Underhus för a t t representera sä- väl män som kvinnor.
Xekar en man - för a t t h a n även niåste företräda kvinnornas rätt, ä r h a n ovärdig den plats h a n intar, men om h a n erkänner a t t h a n även sitter d ä r som kvinnornas represeutant, kunde lorden omöjligt se något förnuft i a t t de inte också skulle få rösta på honom.
H a n betonade iiven den stora utsträck- ning arbetet för rösträtten fått bland liviu- norna, a t t varje betydande kvinnoorgani- sation tagit upp frågan på sitt program och a t t suffragetterna, jämförda med de ÖY- riga, enda.st litgjorde ett ringa fåtal.
Äveu- ledes beklagade h a n det sätt, p å vilket pres- sen i sin helhet undertryckt frågan, så a t t allmänheten inte kunnat bilda sig någon klar uppfattning om dess omfång, och h a n fann det i sanning anmärkningsvärt, a t t när e n så högt aktad och ansedd man, som biskopen a v London, i föregående dags de- batt hållit ett långt anförande i frAgaii, Times morgonen d ä r p å avfärdade detta på en tre, f y r a rader.
Lord L g t t o n (konservativ) ordf. i Män- nens förening f ö r kvinnans politiska röst- rätt, framhöll i ett utomordentligt anföran- de det betydelselösa i a t t diskutera en ab- atrakt rätt.
Vad frågan närmast gäller, är Englands speciella represent,ation och de grunder p å vilka denna representation ute- sluter vissa medborgare f r å n rätten a t t rö- sta.
Varje man, vilken klass och vilket yrke h a n ä n tillhör, k a n f å rösta, men denna rätt är varje kvinna förmenad, och detta fann lorden v a r a stridande mot Englands lemokratiska styrelsesätt.
Vidare hade varje motståndare, som y t t r a t sig i debat- ten, framdragit det skälet a t t kvinnorna in-; e vilja ha rösträtt ..
Fastän de på mång- Paldiga sätt hävdat detta, ville talaren blott: rinra om vad Gladstone yttrade år 1884, iär man ville hålla före a t t lantarbetarna Inte ville h a rösträtt.
H a n svarade: ” J a g bryr mig inte om vil- &lt;et de vilja.
Staten fordrar den för deras räkning. ” Lord Lytton avslutade sitt intressanta införande och dagens debatt, med a t t upp- n a n a ‘ de närvarande a t t rösta f ö r billen, ?medan, i den nu pågående striden, kvinn- i g t hjältemod, kvinnliga uppoffringar och rvinnlig k r a f t ock idealism ödslades med &amp; ett sätt, som kunde tillvaratas för bättre) ch nyttigare ändamål.
Vid sammanräkningen befanns det, a t t 60 .östat för billen och 104 emot och uppsköts indra läsningen på 6 månader.
u=-, ~ ~ 1 &amp; 0 F - ö a i l o s s n Z n g s h e m CKHOLM,.
2,.
3 o= 4 tr= (hiss).
Telefoner: Riks @ O 12.
Allm.
12 50.
Läget för sjuk-, viio- och förlossningshemmet Ilr tyst och ostört.
Soliga rum.
All nutids komfort.
Operationsrum.
Badrum, med fullst.
elektr.
ljusbad, med eiier utan massage, äuen för andra än hemmets patienter.
De, strängaste fordringar pil hygien uppfyllda.
Telefoner i varje vAning.
Gott dietiskt bord.
Fritt val av läkare och ackuschörska.
E. O. HULTGREN, D:r ARTHUB FURSTENBERQ.
D a ARNOLD JOSEFSON.
Föresthdarinna MLMA FEEDLUND, f.
d. föreståndarinna vid Stockholms sjukhem, Skuru o. vid Drottuinghuset.
RG.
: D:r
RÖSTRÄTT N:R 12 5 F 6 R KVINNOR Värmlands Eda Bad- och Vattenkuranstalt med järnkälla.
KARL ERIKSSON KLARABERGSGATAN 40, 1 tr., (Hiss) l:a klass Herr.
&amp; Damskrädderi Gentlemans taylor.
‘ Taileur pour dames.
Dräkter och kappor senaste pariserstil fr. kr.
60: - utföres under full garanti.
Post- w l i järiiviigsptatioii Charlottenberg.
Siisong 50 JIaj -- 31 Aug.
9 tiiii.
resa Eråti Stockholm, direkt vagn - S tiiii.
f r h i Göteborg - 1: ’ 2 tini.
f r h i, jiirnräg anstalten nied häst eller bil.
Oviiiiligt notursköiit, sunt ocli torrt liige.
Utiiiäikta bad s8~oiii Saiilieiiiier (ined Hytande kolsyra / gyttje-, tvåliiiaas:age-, tallbairslml.
Lokal het1uits~) eli~iiitl- linp.
Fnllstäiidig kallratteiikuravdeiiiing.
C ‘ tiiiärkt hord, propra rinn, Idliga priser.
Läkare: D:r H. Möller, Sihyllegatan 53, Storkholni.
Prospekt gen.
k ‘ aiiirerarekontoret.
Alim.
Tel. 23605 Heleneborgsg.
15.
A.
T.
31 64 Rekommenderas som en erkänd god och nä- rande måltids- och läskedryck.
Finnes på buteljer samt svagdricka p % fat.
........................................................ 24 Upplandsgatan 24 Riks Tel. Norr 507!
NYA HUSAPOTEKET I öfrer 40 Gr 1isfv.a syrtia;!
; incr tX1- verkats vid t:uaql-ariia och fsbriken liar u:iUer U L I ~ &amp; a n a tid iiiQlmcdvetet Lii-bctat på f-Sriliatets förbättraiidc.
iiesultalet häraf har också blifvit att - 1 tr. i HihDA STOCKHOLM System: MIRTILLINE:: är ett nytt Husapotek, en vegetabilisk naturprodukt, ofelbart att använda mot Frost, Exem, Skoskav, Sh, uj!; l:&gt; ’ i.tL ‘ ii:: ‘ ngs!
} illJIDI Damekipering Prospekt och intyg från botade personer sändas mot postförskott.
Agrnter antagas överallt.
Skriv genast till Nya Husa Stocl %holm oteket 6.
S.
M.
Varje vår härjar den s. k. hundsjukan (valp- sjukan) och bortrycker många goda jakthundar, vakt- och sällskapshundar från sina ägare.
Ett säkert botemedel finnes i Professor 2 Schönatsr Hunddekokt, exp.
i halvliterflaskor.
Pris 2 Kr.
pr flaska mot postförskott eller efterkrav.
Obs.!
Följ noga medföljande bruksanvisning.
VBr Xirtilline bör ej saknas i något hem.
b&amp;msterskyddt ?t ” EFFEKT1 Vy ’ Praktiskt!
Elegant!
Pris 2 Kr.
Fhrsiiljes i Jiirii- och B » sütluirig~aifBrer \ amt ilirekt frhi Nordiska Varukompanlet, Drottninggatan 57.
A.
G.
Andersson Hiks 30 89.
Västerlånggatan 68, Stockholm Alim.
tel. 206 68.
Föreningsmeddelanden.
Det v a r på ett möte i.
.
.. d ä r man dis- kuterade kvinnans politiska rösträtt.
E n högertalare hade kraftigt betonat, a t t kvin- norna icke borde ha rösträtt, då de icke !iiin- ile göra värnplikt, och dessutoni fraindragit alla de kända motskälen.
En rösträttskvin- iia hade nied klara, logiska skäl bemött dessa invändningar.
Och nu höll högerta- laren åter som bäst p å a t t svara.
Då vän- de sig till inig en norsk dam, som ined in- tresse iiiiört diskussionen.
“ Kära ni, r a d den d ä r rösträttskvinnau talade iitinärkt ”, sa ’ hon.
” Men vad det förefaller mig underligt a t t höra någon tala emot en så självklar sak.
Det är inte mera ä n 5 år sen Korges kvinnor fick röst- rätt, iilen n ä r j a g hör den h ä r diskussionen, verkar den på mig fullständigt förhisto- risk! ” - J a, niina h e r r a r motståndare till kvinnans politiska rösträtt, så fort g å r ut- veckKnigen nu för tiden och så snart blir nian aiitikrerad.
- e - Från vår iäsekrets, Värnskatten ock dess fördeliiiihy.
Under ovanstående riibrik gjordes f ö r iiågra d a g a r sedan i eii stockholmstidning en beräkning, h u r den i regeringsproposi- t ionen föreslagna värnskatten kommer a t t fördelas.
E l r a miljoner kronor skulle kom- iua a t t iitkrävas a v 96 personer, vilka så- Iiiiida t.illsammans skulle lämna mera ä n eii femtedel av hela skattebeloppet.
Bland de stockholmare, som enligt taueringsläng- derna tillhöra de 96, iippräknar tidningen 7 kända personer, därav 2 kvinnor.
N ä r det lir fr3gaii on1 a t t betala, iiro kvinnorna så- ledes fullt jiiilinatiillda i i i d iiiiiniien.
Nu riågas: ä r det rättvist a t t neka dessa sam- ina kviiinor det lagstadgade inflytande på l&gt;eskattniiigsfrågor, soin tillkoininer snart sagt varje niau?
Ber a t t genom Rösträtt för Kvinnor f å föra frågan vidare till dem det vederbör.
Skattebetalande.
B o I I k k F. Ii.
P.
X. hade söndagen deii 24 april sitt årsiiiöte, varvid års- och revisioiis- berättelserna iipplästes och ansvarsfrihet be- \ - iljades clyrelscn.
Utgifttir och inkoinster adc på en sumna av kr.
890: 35.
Eu- ligt &amp; tsberättclseri hade föreniiigeii iintlcr Brcl anordnat 12 offentliga föredrag.
3 för- eriingsinöteii, 2 ntyrelsesaiiiiiiaiiträdeii ocli en Fredril&lt;a-Brcnier-aftori, saiiit Gävleborgs- förbiindets 5:te årsmöte.
Medlemsantalet var den 31 dec.
1913 200.
Kassören, frii Ran- cy Haninsledt, uppläsle kyrkoherde Hed- bergs artikel oin ” En svensk rösträtls- kvinna ” saiiil ” Till högerkvinnorria inoiii L. Ii.
P. E. ” av Hilnia Borelius och till sist föredrog hon några dikter.
Till slut rcdo- gjorde ordfiiranflen, f r u \ i ’ Hallcnberg,.
för arbetet uader namninsamlingen samt tac- kade för det arbete som nedlagts och uiip- manade inedlemniarna a t t prenumerera på Röstrütt f ö r K r i n n o r och var i sin niån arbeta för rösträtten, varefter mötet, som varat i n ä r a 3 timmar, avslutades.
Trelleborgs F. K.
P.
R. hö11 den 5 inaj sin åttonde årsfest.
Protokollet upplästes och justerades och styrelsen beviljades full an- svarsfrihet.
Därefter företogs styrelseval med det resultat, a t t den gamla styrelsen i sin helhet omvaldes.
Sedan ordföranden i ett kortare föredrag berört.
kvinnornas röst- rättssträvanden i skilda länder, vidtog ett angenämt sanikväin med musik, silng och uppläsning.
V i s b y F. K.
P.
R. hade den 27 april ha.lT -- årsmöte i flickskolans lokal.
Efter häls- ningstal av ordf., vari redogjordes för den kvinnliga rösträttsrörelsens nuvarandc läge i vBrt land, föredrogs års- och revisionsbe- rättelsen och beviljades styrelsen ansvars- frihet Bör det gångna årets räkenskaper.
Efter förhandlingarnes slut uppläste fröken V. Cliristiansson utdrag u r ” Kvinnoröst- rättsrörelsens historia i Sverige 1884-1912 ” a v d:r Gulli Petrini.
Rösträtt för Kvinnors tolfte nummer för 1914 innehåller bl.
a.: Remissdebatten.
Männens tack tiil sina medhialoerskor i valstriden.
.
i v Elin Il ’ ahlyui~t.
I I Riks tel. 144 68.
P. Paulssons Damskrädderi Juridiska uppdrag.
Soliditetsupplysningar.
Placering av prima inteckningar.
Försäkringar alla slag.
Grefturegatan 20 C, I. IXI&lt;ASSO-SAXA: i procent (iniiiimiim iir, 1: -) jiinite porton och direkta utgifter, n8r laga atgiirder icke behbva-vidtagas.
~ ~~ FUrstklamigt arbete till nioderata priser.
Specialitet: ~~ SVEA KAPPMAGASIN Tailor Made.
dlliii.
Tel. 18269.
Rikstel.
0.
1516.
(A. BERGKRANTZ) HEMMETS Järnagatan 13, Södertälje.
TeleIon 7 50.
Forsta Damskrädderi pi Kappaffär Vedsågeri &amp; Kolaffär REKOMJfElrDERA 8.
Beställningar av Kappor, Promenad-, Sport- &amp; Rid- dräkter emottagas och utföras till bestämd tid.
Stilfullt, välsittande och omsorgsfullt utfört arbetc garanteras.
MODERNA TYGER.
34 ä.36 Kmkmakaregatan 34 &amp; 36, Stockholm.
Prima torr Björk-, Al- och Barrved, Antracit, Hus- hålls- och Träkol samt Koks, såväl krossad som okros- BILLIGA PRISER.
sad, till för dagen gällande priser.
OBS.
I Hemmets verksamhet bedrives för upprättande av fallna.
Rikstelefon 70 84.
E, SJÖSTRANDS Appelbergsgatan 40, Stockholm Fijrsäljer: i Ailm.
Telefon 5099.
Damskrädderi &amp; Kappaffär Extra godt rostadt Kaffe a iwm 1:95 p r kg= Västerlånggatan 69, I. Hantverkaregatan 8 STOCKHOLM Alla som verkligen vilja hava ett iitsökt godt iiaffe till billigt pris torde omgiPeiide rekvirera.
Siiiides mot efterkraf eller fiirskoltslikviil.
Jlinrln parti so111 exp.
iir a kg.
Vid kijp av 20 kg.
fraktfritt vid niirintihtc jilriivägs- station.
FöT8ta klass DamskräddeTi.
Försiilja DamZräUer, Kappor, Ulstrar och Flickkappor a r goda svenska tyger till moderata priser.
Obs.!
Beställningar äfven då eget tyg tillsläppes.
Alim.
Tel. 23479, 24160.
Svenska Bokföringsbyrån Vasagatan 52, 1 tr.
Kontorstid 10-2 e. m.
Åtager sig förande av lagenliga riikenska er efter nvtt dubbelt bokf.-system for handel, industri, hantverk, lantbruk m. fl.
fr. 2 kr.
r mån.
BOKZLUT, REvIhIONER oeh deklarationer utföras raskt till moderata pris.
UPPLBGeER BJKFORINGAR för alla branscher efter moderna, arbetsbesparande metoder.
LAMNAR RAD i bokföringsarbete.
- Blodig strejk bilagd tack vare kvinnornas ingri- pande.
Av ISlixfbeth IVzrnl-Bugge.
En kvinnas erfarenheter Prån lantdagsarbetet.
TBgr8 oril ined Annie Fiirubjelin.
4 v G ‘.
12.
E.
Feminismen och läroverken.
Av PTigqa Cfli-Zk~fl.
Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien.
.
i v Gurli Hertrinan-Ericson.
Okade bördor och ökat rum.
Av R.
R.
Kvinnorösträtten debatteras i engelska Overhuset.
I ................................ E. Hults Kvinnliii 1 0BS.I Speciaiit6: SORGBESTBLLNINGAR 10 öre till svarsporto.
Provburkar a 1,30 och 2 kr.
mot - Förhistoriskt.
Modeaffär Allm.
Tel. 21133 Skydda barnen mot olycksfall!
AlliU.
1 7 3.
Damskrädderi.
........................................................
Blodförgiftning, Finnar, Pormaskar, Röd näsrot, Reformar, Hudlöshet, Myggbett, Insektsstygn, S v h a magplågor, Blindtarmsaffektioner, Hals- Bkommor etc.
Klåda och plågor upphöra genast.
nuniera räknas bland de främsta som frambringas.
De tillverkas i flera typer och utföranden, sa att de kunna er- Iibllas efter hrnrs och etis behof samt säljas siril koiitant sz:u p9förmånli~a I HEDEN i i - till vinster STOCKHOLM ................................
Kappor, Promenaddräkter, Klädningar &amp; Barnkläder 0 förfärdigas.
Välsittande, gott arbete ocli billiga priser.
OBS.!
Promenaddräkter efter beställning från 45 kronor.
- - $ 0 Lovisa Lundgren Fjällgatan 16, vid Katarinavägens ändpunkt Saltsjöbadsfitrja och hiss.
Allm.
Tel. Söd.
14 11.: O börjar den 1:sta Februari.
Amnena äro Husmodersknrs med eiiklarc och finare matlagning, Skiclilig kokfru iiiidervisar i den finare matlagningen.
Examinerad lärarinna i den enklare samt i teori.
Ovriga ämnen äro SiPng Husik Muuing, Sprak (infödda lärarinnor), Konstslöjd, Kläd- och Linnesömnad, Handarbeten, Sama- ritkdrs.
Alla ’ ämneu äro valfria.
OBS,!
Den enda skola i Stockholm med helpension och dar eleverna samtidigt ha ett gott hem.
Unga flickor, som skola vistas i Stockholm, mottagas i helpension.
Skolan är inrymd i ett iivtt modernt hus invid Strandvägen.
Begär prospekt, vari utförliga upplysningar lämnas och där referenser a?
föritidrar till frän skolan utgångna elever-finnas intagna.
Adr.
E. HULTS KVINNLIGA UTBILDNINGSSKOLÄ.
Ärtlllerla.
6.2 tr .. Stockholm.
R.
T.
11886.
A.
T.
28940.
~ ~~
