# ID: svediakorp-per2570
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1914
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,352
# sentences: 1,022
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TRATT FÖR KYINNO Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans.
politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra jZr oss.
____-___-__I__ III.
~ _ - ARG.
__ RÖSTBÄTT _ _ _ ~ I _ _ _ _ _ ~ - FÖR KYIENOB ufkommer den 1 och 15 i var manad Redaktör: ESTER BRISNAN.
Träffas onsdag och lördag kl. ' / o3- ', ' 34.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan] Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
Norr 600.
Allm.
tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Pris för 1914 1 krona.
Msnummer 5 öre, För utlandet sker prenumeration antingen ge.
nom posten eller genom insgndande av 1 kr, 75 tire i postanvisning till tidningens ex. pedition.
Annonspris: 15 öre per millimeterhöjd, stirrre annonser och Rrsannonscr rabatt.
Annonsavdeln.
: Rikst,el.
406.
Allm.
tel.
604. '
9 f. m.-7 e. m.
Den amidra riksdagens högtidliga öppnande ägde under övliga ceremonier ruin den 19 inaj, Såsom \ - äntat förbigicks i det iiya trontalet ilera av, de i januaritrontalet iitlo-mdc reformerna och bland deiii även frågan oni kvinnans politiska rösträtt.
Redan vid tillträdet till regeringen skyndade sig såväl stats- som justitieministern att förklara, att några regeringsförslag i partiskiljande frågor icke vore att förvänta ocli i trontalet heter det: " För att icke utan tvirigande skäl för- Ilinga eder samvaro kommer j a g icke att till eder avlåta andra framställnin- gar ä n sådana soni icke kunna iindan- skjntas eller ock kunna beräknas ta jämförelsevis ringa del a \ - eder tid i anspråk. "
Skälet till frågaiib undanskjutande denna gåiig sliiille således utorii i dess vgenskap av partiskiljande också ligga i deii oinständigheten, att tillräckligt tvingande skäl för desb npptagande nu icke skulle förefinnas.
Itiksdageiis tid skulle icke tillåta behaiidlingeii även av kvinnornas rösträttsfråga och det fastän denna, i motsats till vad fallet Hr ined flera av de förslag som jämte försvaret ställts i utsikt, föreligger fullt färdig ocli klar till riksdagens av- görande.
Den sista delen av den av 1906 års riksdag begiircla och al- den Lindmanska regeringen igångsatta ut- redningen avliiiniiades till riksdagen redan för tSå år sedan.
Tre gånger har Andra I~aniinaren ined stor majo- ritet uttalat sig för saken och i Första Itanimareii hais frågan så ingående de- batterats och motståndarnas argument sa grundligt vederlagts att något vi- dare knappast torde kunna finnas a t t andraga.
Huvudargumentet, det att kvinnorna själva icke önska röstriitt, har dessutoiii genoiii deii av kvinnorna under förra året aiiordiiade opinioiis- yttringen på ett överberisande sätt bli- vit bemött, något som också i lämpligt iigonblick torde komma a t t bliva lip- penbart.
Någon fara för ett längre ut- dragande a r riksdagens arbetstid ge- nom upptagande av Itrinnorüsträtteii fiirefinnes således icke.
Att det däremot finnes tvingande skäl Damdräkter tillverkns verkligt föratkiasigt under ledning av aka- demiskt ntbildnd tillskärare.
0BS.I Full garanti.
A.-B.
Londoner Herr- &amp; Damskrädderi-Etabl.
37 Drottninggatan, 1 t,r, A.
T.
223 19.
R.
T.
67 13.
!A.
F. 1629).
__ _____ h ' _ _ ____ - ~ __ _ _ _ __ St a f s m i n ist er Gun nar Kn u dse n. tressen, soin j a g själv förnekar.
och de sluta ined att fordra min fullständiga s jiilvförintelse.
Tcviniior soiii förneka sig sjiilva av pur sann~etsörnhet, göra orätt niot sig I förra iiuinret av Rösträtt för Kviii~ sjiilva och niot de kvinnor som skola nor omtalades hurusoni några kvinnor leva 0 t h arbeta i laiidet efter cleiii.
Och i Västergötland på grund av ralens ut- ile liira iiiiiiineii förbise deiii.
De €orm- gång dragit den slutsatsen, att kviniio- ligeii inbjuda ii11 iiveritiod, de iyiicka rösträtten skulle bli landsfarlig.
De ha alla instinkter till Iiänsynslöshet, och fått sainvetsbetänkligheter över att clc del iir bra gjort av de niän, SOTU söka satt sina iianin på opinioiispttriiigeii.
lijiilpn derii inot deras vilja.
och begärt att bli strukna därifrån.
Då Det finns oekså en annan sainvets- de saintidigt sörjt för att detta åter- öiiihet, soiii allt fler livii~nor föruärva tagande konimit för offentligheten, och sig, o (+ soiu tvingar delii, icke att dra då den rösträttsfientliga pressen villigt sig tillhaka, men att triida fram.
Man spritt underrättelsen därom över hela skulle Iiuilna beteckna den soiii den landet, torde det vara på siii plats, att yoiitiva, i motsats till den negativa.
hiii.
ytterligare belysa innebörden av Vi lin här stött på två fullkomligt det skeddq.
iiiot sa ttn.
åskådningar, vilka skilja Denna handliiig.
i första iigoiiblic- ii \ iiiiioriia i två grupper.
Den ena liy- liet överraskande, blir lättare förlilai- ser iiiisstro till kvinnan, den andra tror lig, då man betänker att kvinnornar: pci 1icnnc.
saiiivetsöiuhet sedan urminnes tider iix Kviniior av clen ena typen h a icke dresserad till att verka i riktning ay lyckats frigöra sig från den suggestion, att avstå till förmån fiir andras iiitres- b o i i i tradition, omgivning, uppfostran, sen, dra sig tillbaka, vänta till en an- ntiirat.
De hysa de inlärda, medfödda nan gång.
Det Sir frukterna av deiiiia fördomarna och misstron niot sitt träning vi nu se hos de sju liviniiorna eget kliii.
Likvärdighetstanken lia de i Viistergötlaid såräl soni hos de krin- aldrig Iiiiiiiiat tillämpa på de särskilda nor, egentligen tillfinnandes bland de fallen, även om de skulle bekänna den liiigersizinade, som redan förut förkla- iilett liipparna.
0111 de skriva sitt namn rat sig vilja avst &amp; fråii rösträtten för på en opiiiionsyttriiig, göra de innerst fosterlandets skull.
ett förbehåll, väl h a de insett att det Att förstå att i del riitta ögonblicket kunde vara fördelaktigt för kvinnorna göra ett offer av sina personliga in- om de hade medborgarrätt, inen det u r tressen för det helas väl och göra det bra iiiycket a t t begära!
Att kvinnans med deii riitta gesten, det ä r eii stor upptagande bland medborgarna kunde konst.
Ett sådarit ögonblick kan gö- vara nyttigt för hela landet, och att vi ras till en glansfull stund i en ledares begiira rösträtt icke soni en nåd nien li \ -, i ett partis historia.
soin enkel rättvisa, det ä r långt från Det ä r å aiidra sidan varken lyckligt dein att fatta.
2iIer iiiiponerande a t t alltid föra pa- När saken därför franiställes för rollen " jag främst " på tungaii utan av- deni så, a t t Bvinnornas iöstriitt jrist nu seeiide på situatioiieii.
Men om j a g all- s1; ulle iiinebära en fara f ö r laiidet, ge- tid avstår, alltid d r a r mig tillbaka, vän- nom den övervikt den skulle ge social- jer jag dein, soni alltid dra fördel diir- deiiiokrateriia - iiiigot, som icke iir be- FLY, att anse min uppoffring som själv- visat - s &amp; skynda de Ögonblickligen Fallen.
de inåste tänka lclpt oni de iii- att anmäla att de d r a sig tillbaka, för att vara på den säkra sidan.
Det är nu soin i alla tider den lättaste iityägen €ör frågans framförande just i tir ha om oclish inte deii ärofullaste.
Intet ri 6 % ofta haft anledning papeka, att inom deni har reagerat mot deii för- ri anse det onödigt att h6r upprepa oliiiiipaiide insinuationen a t t kviniior- lesainina.
Det kan vara nog ined att na skulle vara fördärvliga fiir eget 3åiiiinna oin att ett uppskov nu, be- land.
Man har gjort sin plikt, ens saiii- .yder en utsträckning a v rösträttsstri- vete ä r lugnt.
Inför tanken att nian 1å- len Ijver ytterligare en treårsperiod, ter orättvisor och missförhållanden ich att de tre åren kunna användas fortfara utan att göra något fiir a t t av- ill ett långt mer fruktbürande arbete hjiilpa dem, ä r önitåliglieten redan in uppfinnandet av nya agitationsnie- inycket mindre!
toder f ö r en solklar riitt.
Man kan gott förstå eii sådan kvinna, _ _ _ _ ~ Negativ och positiv Svaluddens Pensionat Frågobgrån Kronan R.
T. Ulriksdal 17.
3.
T. Ulrikstial 85.
' ostadr.
Järva.
Vördsamt Elin Johansson.
- _____- - Vi tilhzenc) ere av kvindernes stemmeret har ikke ventet nogen revolution i nogerr retning og har ikke faat den.
Det har gaat sin jevne gang, og sverah sa ?tter man pris paa at ha faat kvider med i ar- beidet, baade paa det kommunale och politiske felt.
rekommenderas _- N:r 11.
STOCKHOLM, 1 J U N I 1914.
Amaniieneen C. Nothande?
K&amp;stersmuelsgatan 71, Stockholm.
10-4 Alla juridiska uppdrag.
Alla slags .fürfrå,pzinga?
mot f kr.
postförskott.
Specialitet: BarnuppPostringsrnU.
om man t a r hänsyn till miljö och upp- fostran, och man lian överse med myc- ket för hennes goda mening, men man kaii icke avstå från önskan att omvän- da henne till en helt och hållet n y grundsyn på hela problemet.
Om nian kommer med en sådan hem- ställan att t a tillbaka ett en gång frainfört rösträttskrav till en kvinna ined den positiva samvetsömheten, så skulle hon svara ungefär så här: " För mig kunna aldrig de ' kvinnliga intressena sammankrympa till ett in- tet ', ty jag identifierar dem med hela landets.
J a g vill inte ha rösträttsfrå- gan löst på bekostnad av någon annan viktig fråga, men n ä r intet reellt hin- der finnes därför, begrir j a g att den 1ö- se?
vid sidan av dem och oberoende av ileni.
Det är mig omöjligt att fatta tanken a t t rättvisa mot kvinnorna un- der någon tidpunkt kan bli farlig för fosterlandet.
J a g är övertygad att alla klassers lirinnor behöva representeras b l a d de röstande medborgarna i v å r t lalid, a t t alla h a insatser att göra och intressen att bevaka, aven arbetarkvin- riorna.
Brista kvinnorna i några stgc- Iren, då ä r visserligen icke botemedlet a t t hålla dem tillbaka och ytterligare öka deras känsla av ansvarslöshet, av a t t stängas ute ännu obevekligare ä n niän av främmande nationer, som j u kuniia förvärva medborgarskap.
Det enda riitta sättet lir att ta dem ined, att upplysa dem, a t t låta dem mogna under känslan a v ansvar.
Den soni i likhet med den tidning, som först offentliggjorde de sju tvek- sainnias beslut, lian komma €ram med något sådant, som att kvinnorna böra viinta till dess den stora striden mel- lan högern och socialdemokraterna är slutförd, den visar sig icke h a en aning 0111 \ - ad saken gäller.
Oavsett a t t en sådaii kamp under skilda former väl alltid kominer att fortgå, så tro vi att det ä r jnst när det gäller, som kvinnor- na behövas.
Vi vilja icke soni en då- lig aviatiker ligga och passa en vind- stilla, som kanske aldrig kommer, tvärtom ökas inför betydelsefulla aV- göranden vår Önskan att få vara med.
Knappast är man färdig med kvin- nornas insats i politiken, om man än kiinde något så n ä r riktigt räkna ut, Iilir många a v dem sknlle gå till att fiirstärka det ena eller andra partiet.
illan h a r då alldeles glömt a t t de ha stora möjligheter att kunna inverka på sina partier, och att deras ord komma att rBga vid uppgörandet a v partipro- grammen.
Deras inflytande kommer att inärkas på områden, som icke kun- na mätas med siffror. "
.
Skillnaden niellan de t r å typerna iir stor, lika stor som inellan fångenskap och frihet.
Men en fånge kan bli fri, ocli en krinna, snörd i fördomarnas band, tyngd a v misströstans bojor, kan också frigöra sig därifrån, lära sig a t t se p % viirlden och på sina egna krafter med iigon ofördunklade al- fördomar.
Dct iir j u de ständigt väsande, ur de bundnas led befriade skarorna, som bilda ocli bara kvinnorörelsen.
er isn 14000 avinnor försäkrade i 9: VENSKA &amp; I F Skandinaviens största ömsesidiga livbolag.
N:R 1 1 BoSTRATT FOB EYIHHOR 2 STOCKHOLMS GENTLEM ANN A-CH AUFF~RSKOLA inneh.
E. Göransson &amp; J. Rahn.
Utbildningskurs för praktiskt socialt arbete.
GENTRALFORBUNDET FOR SOCIALT ARBETE anordnar sin fjärde utbildningskurs för personer, lom Tilja ägna sig åt bostads- eller fosterhartisinspektion, annat barnavårdsarbete.
sociklt arbete rid fahriker sller som i allmänhet önska förvarra social kiinskap Kursen börjar 1 oktober 1914 och pågär till sommaren 1915.
.4nmälningstiden utgär 1 juni 1914.
Alla upp- lysningar meddelas efter hänviindelse till C.
S.
A:s byrå, Lästmakaregatan 6, Stockholm.
Internationella Kvirinorösträttsalliansen 10 år, Utbildar cbaufförer på kortaste tid.
Separatkurs for damer.
Skickliga lärare.
Billiga priser.
Eleverna fä köra en timme varje dag c:a 1 månad.
Anmälningar emottagas hos Automobflf.
HJ.
Kjellgren, Arsenals- gatan 8 D, Stockholm.
L.
K.
P.
R:s verksamhet iiii d e r 1913.
Arsberä ttelsen för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans po- litiska röstrWtt har nu utkommit.
, 4v denna framgår, att det huvudsakliga arbetet och intresset inom föreningar- na koncenterat sig på opinionsyttrin- gen, vars slutsiffra dock ej kunnat medtagas i redogörelsen för verksam- h etsåret 1913.
Ökningen a v såväl föreningar som medlemsantal har varit större ä n un- der det föregående året.
Medlemsanta.
let, som s1 / i2 1912 uppgick till 14,325, hade 3 1 / ~ 2 1913 stigit till 17,057; alltså en ök- ning a v 2,732, mot 2,101 föregående år Antalet nybildade föreningar utgjorde under 1913 3 1 mot 22 under 1912.
Anta- let döda föreningar utgjorde 4 mot ’ i under 1912.
För namninsamlingen h a hållits om.
kring 400 möten och insamlats omkring 20,000 kronor dels på opinionslistorna dels genom en a v föreningarna anord.
nad försakelsedag och dels genom gå- vor från enskilda personer.
Två grenar a v L.
K.
P.
R:s verksam- het, nämligen föredrags- och förlags.
verksamheten, h a fått en alldeles ovan lig ökning genom opinionsyttringen Sammanräknar man alla möten och fö redrag, som hållits inom och på initia tiv a v rösträttsföreningarna uppgå dt till den aktningsbjudands summan a l närmare 1,000.
Rekordet som före d7agshållare slår fru Xugusta Ton ning, som under 1913 besökt 195 platsei och hållit 105 föredrag.
Tryckalster hz utgivits i en sammanlagd upplaga a l 511,365 ex., därav 7 flygblad för namn insamlingen i 356,000 ex., och listor m. m. för namninsamlingen i 101,50 (ex. Av de 396 representanter, som iindei 1913 sutto i centralstyrelsen, vor0 201 (alltså över 50 % mot 43 % förra året: gifta, 132 föreståndarinnor och lärarin nor i sam- elementar- och folkskolor,: seminarieadjunkter, 13 fil.
d:r, j u r kand. och fil.
mag., 3 läkare, 1 tandlä.
kare, 5 författare, 2 artister, 3 redak.
törer, 1 direktör, 1 fabrikör, 9 handlan de, 17 tjänstemän i post, telegraf ock bank, 5 fotografer, 2 gymnastikdirektö rer, 4 barnmorskor, 3 sömmerskor, i hårfrisör, 1 kemist, 1 typograf, 2 sjuk.
sköterskor, 1 barnavårdsinspektör, 1 kontorist, 1 bokhandlare, 1 organist ock 1 småbrukare.
Av årsberättelsernas dock ej alldeles fullständiga uppgifter framgår, att 51i (352 under 1912) medlemmar af L.
K P.
R. inneha kommunala förtroende- uppdrag, därav 74 stadsfullmäktige (63 under 1912).
Dessutom sitta 262 i pen.
sionsnämnderna och 66 i styrelser för männens politiska organisationer.
A r 1913 kännetecknas sålunda av en ovanligt livlig verksamhet och ett gläd.
jande framåtgående.
Exaline Boheman.
Den internationell; kvinnoröstriätts- alliansen kan i dessa dagar fira sin 10-åriga tillvaro.
Den konstituerades 3-4 juni 1904 i Berlin under ordföran- deskap a v Susan R. Anthony.
Det ger glädje och tillförsikt att tänka på, a t t just den kvinna, som skapat den första lilla lokala kvinnosaks- och rösträtts- organisationen, också v a r den som för- klarade världsorganisationen bildad; inom en kvinnas liv har det alltså gått att komma från den tidpunkt, då kvin- norösträttens individuella anhängare kunde räknas på fingrarna, till den, då det som f å r räknas på fingrarna är läader; nu 10 år därefter och 8 år se- dan Susan 3.
Anthony lade sitt trötta huvud till vila, måste vi, om vi vilja fortsätta med fingerräknandet, hålla oss till rärldsdelarna, som j u icke äro flera än 5, vilka sedan 1913 alla äro med i rörelsen.
Det var endast 5 länder, som i Ber- lin genom sina representanter förkla- rade sig anslutna till den internatio- nella alliansen, nämligen Förenta sta- terna, England, Tyskland, Holland och Sverige; som den sjätte tillkom Austra- lien, vilken ej hade någon representant närvarande, men genom mrs Chapman Catt förklarade sig villig att ansluta sig.
Norge och Danmark, vilka vor0 representerade, hade ej mandat att ge- nast ansluta sig - Danmark hade ej ens någon rösträttsorganisation - men de fingo tillstånd att, om de anmälde sig inom årets slut, ändå få räknas till de konstituerande föreningarna, dem som aldrig voterats in i alliansen utan sitta d ä r på sin egen avgivna förkla- ring.
Såväl Norge soni Danmark hade sin anmälan färdig ännu innan allian- sens styrelse lämnat Berlin: sålunda blev det 8 länder som från början bil- dade alliansen, i verkligheten samtliga de länder, i vilka en organiserad röst- rättsrörelse då existerade, möjligen dock med undantag för Canada.
Re- presenterade i Berlin, fast endast ge- noin privata rösträttsvänner, vor0 ock- så Schweiz, Ungern och Nya Zeeland vilka samtliga blevo anslutna så snart de hunnit bilda nationella organisatio- ner.
Nu räknar alliansen 26 anslutna länder, spridda över alla världsdelar Australien ä r anslutet i sin helhet - Australiska federationen och Nya Zeeland - och i Europa fattas numera endast 4 länder, nämligen Spanien Grekland, Turkiet och Montenegro.
Den som nu läser Berlinmötets pro- tokoll f å r ett nästan våldsamt intryck a v alliansens expansion; samtliga pro- tokoll, innefattande även upprop av länder och delegerade samt styrelsens första sammanträde, f å rum på litet över 5 trycksidor - i Budapestrappor- ten t a r bara listan på delegerade med suppleanter 15 sidor - det ä r de mest kortfattade beslutprotokoll; debatten angående alliansens program och de- batten om stadgarna, vilka i verklighe- ten togo många timmar i. anspråk, re- fereras här endast på några få rader.
I Berlin var det endast en liten an- språkslös fest, i några få trånga rum, tillhörande, såvitt jag minns, någon kvinnlig klubb, diir det serverades vad vi här hemma närmast skulle kalla en tesup6; dock hade denna fest, för mig åtminstone, en högtidligare prägel över sig ä n någon av de senare kongresser- nas magnifika tillställningar: i ett av \ $-BI Utöd arbetet fUr kvinnans poiitfska rösträtt ge- nom att ingA som medlem i närmaste rösträtts- förening samt genom att prenumerera p å Böst- rätt för Kvinnor1 JOHN Vm de sinå rummen höll miss Anthony cour - det förefaller som det enda rätta ordet - och i samma rum under- tecknades högtidligt det konstitueran- de protokollet a v samtliga represen- tanter för anslutna länder.
Det gör en gott i själen att tänka på, att Sverige återfinnes på detta papper; dess före- trädare vor0 f r u Agda Montelius, f r u Frigga Carlberg, fröken Jenny Waller- stedt och undertecknad.
.
Alla läsare a v Rösträtt för Kvinnor veta hur alliansen sedan dess utvecklat sig till en a v de största, biist organise- rade och bäst skötta a v alla interna- tionella organisationer; det är nästan iiveiityrligt att tänka på iitvecklingen från den lilla handfull kvinnor i Ber- lin och till de nuvarande mötena, där deltagarna räknas i tusental, från det informella sammanträdet i Berlin, där alla medlemmarna samlades runt ett långt bord, till de nuvarande kongres- serna, där det börjat bli ett verkligt bekymmer, h u r man skall kunna orga- nisera arbetet, så a t t det icke löper ut i bara sand, helt enkelt på grund av församlingens talrikhet, språkförbist- ringen och majoritetens nyhet och ovana i arbetet.
Att alliansen haft en stor mission att fylla både som vückare a v nya orga- nisationer på nya arbetsfält och som stöd och stiinulerare åt de gamla, synes av den viixt den tagit under detta de- cennium.
Sin största betydelse har den naturligtvis på alla de nya orterna, där all organiserad kvinnorörelse förut saknats, inen även i de länder d ä r ar- betet ä r äldre än den, ä r den en värde- full hjulp.
Den gör samma tjänst som staven för ijällvandraren; det är vis- serligen icke staven s o m bestiger her- get, men utan staven slrnlle marschen blivit både lringsarninare och mödosam.
inare.
Måtte den därför allt framgent f å leva och växa; det finns mycket att göra iiiinu f ö r lång, Iånp tid framåt: för varje land som når niålet rycka 2- 3 nya in i arbetet, och från alla g å tatksaniina känslor och goda önsknin.
g a r till alliansen och dess avhållna ordförande, mrs Chapman Catt, de som iiier ä n något annat lärt oss värdet av ömsesidig h j ä l p och geniensam strävan eller - som det står på det nya baner, soni i fjol skänktes alliansen av Kinas Iivinnor - Kelping each other, all of one mind Anna Wiclisell.
Svenska kvinnor fran skilda verk- samhetsområden ä r titeln på en biografisk uppslagsbok, som utgivits på föranstaltande a v Arstautstäii- ningens centralkomniitte och som upptager namn och d a t a a v omkring ett tusental på skilda områden verksamma svenska kvin- nor.
F ö r sammanställningen, som tyckes gjord med stor omsorg, svara fröknarna Valborg Hedberg och Louise Arosenius, och för den mycket tilltalande typografiska ut- styrseln Albert Bonniers bokförlag.
Det enda, på vilket man med fog k a n anmärka, är priset.
F ö r många kvinnor, som för sin verksamhet slculle ha stor n y t t a a v denna uppslagsbok, ställer sig priset - 7: 50 - alldeles €ör högt.
-- LÖFGREN &amp; C:Q Kungl.
Hoiieverantör m s t.
4 29 Fredsgatan 3, Stockholm, Sveriges äldsta, största o. bäst renommerade specialaffär i!
(f. d.
Barnängens lokal).
ASTRID SÖDEBQUIST I I !.i!!
__ - _ KAPPAWWÄR 1 1 K l a s s Damskrädderi.
Nyheter för saisonen inkomma dagligen.
Specialite: J.
A. WETTERGRENS FABBJKATER.
Elisabeth von Bahr.
In Memoriam.
E n av Uppsala stads mest kända och nest aktade medlemmar, f r u Elisabeth ron Bahr, avled deii 23 maj, 76 år gam- mal.
Dotter av lagman Boström till M a n å, var hon sedan å r 1900 änka ?fter häradshövding Carl von Bahr.
Med Elisabeth r o n Bahr har en ovan- igt vidsynt och vidhjärtad personlig- ilet gått bort.
Under en lång levnad medelpunkten i ett rikt familjeliv och in omfattande umgängeskrets, räckte hennes intresse, hennes klara huvud x h varma hjärta till för mycket där- utöver.
E n av stiftarna a v Enskilta läroverket i Uppsala - Uppsala sam- skola - och den därmed samhörande laokskolan för huslig ekonomi, var f r u von Bahr även en a v initiativtagarna till bildandet av Elisabethemmet - för ildre ensamstående kvinnor.
E n mängd andra sociala företag hade iiren hen- nes direkta stöd och hjälp.
För kvinnornas strävanden, evad det gällde uppfostran, ekonomi eller ställ- ning i samhället, hade Elisabeth von Bahr med sin självständiga personliga uppfattning, sin omutliga känsla för rättvisa och rättfärdighet sin plats gi- ven.
Och från den vek hon aldrig, vil- ka opinionsvindar, som ä n blåste på 3airihällets höjder.
I Uppsala F. K.
P.
R. var hon en av de första inedlemniarna och följde för- eningens arbete med aldrig svikande intresse och välvilja.
Det blev en hög- tidsstund, när f r u von Bahr kom till ett möte eller sammanträde, och i koin- mitten för rösträttskongressens motta- gande i Uppsala var hon med.
Den soni skriver dessa rader minnes med rörelse, hur vid denna tid förra våren den vördnadsvärda gaiula med sin fina älskvärdhet kom på besök för att, före sin avresa till landet, skriva sitt namn på en opinionslista för vår medborgarrätt.
” Jag måste komma själv ”, sade hon, ” ty då en namninsam- lerska besöker vårt hus, ä r j a g kanske inte hemma och - r e m vet, om man lever till hösten. ” På nyåret, då hon låg svårt sjuk och var mycket svag, hade hon dock kärleksfullt intresse nog för livet och de kämpande idberna för a t t sända bud och efterhöra namnin- samlingens slutliga resultat.
# Då i dag Elisabeth von Bahrs stoft under de skönaste blommor fördes till maven, skedde det med orden: ” den rättfärdiges minne skall leva i välsig- nelse. ” Uppsala 26.
5.
1914.
Ellen Hagen.
Alla damer höra ihkkomma a t t en god tvålär en viktig faktor vid kroppensvård.
Anviind endast Civa-tvAl för tvättning av hiinder, ansikte och buviid.
Använd Civa-Tabletten i hemmet vid sårskador.
tvättningar och för övrigtför alla hygieniska ändamål.
Säljes överallt.
Prov rl Civa-tviil och Civa-tabletten erhålles mot in- sändande av Kr.
1: 20 fraktfritt.
CI V A = W A B R I K E N Mästersamuelsgatan 12 Stockholm Riks Tel. 62 26.
.Allm Tel. 6225.
- En lungsiktig som av liikare hemsänts från sanato- rium såsom obotlig har efter en tids användande av Zenigin återvunnit krafter, arhet.sförmåga och n y t t levnadsmod.
Zenegin försäljes i flaskor 6 3 % och 5:75.
Sideii- cQ1 Ylle-Kladninustyger Örtextraktfabriken Zienegh, Afd, S.
A.
T.
60 48 Prover t landsorten sändas g r a t i s o.
itanoo.
Centralp alatset, Stockholm.
a
i BC) STB&amp;TT FOR KPINIPOB N:R f i 3 - Årsta på Baltis a Utställningen.
Ett vackert och värdigt uttryck för svenska kvinnors insats i samhälleligt arbete.
E n tjusande idyll, dit man längtar fråii utställningens jäkt och larm - det ä r Årstas yttre.
I Årsta tittar man inte in " i förbifarten ".
Det pockar ic- ke pa uppmärksamheten, fascinerar ic- ke blickarna på långt håll.
Om än byggnadens liige i en utkant a v ut- ställningen med en härlig parkanlägg- ning framför, lir den ur skönhetssyn- punkt bäst tänkbara, så ä r detta inga- lunda fallet u r ren utställningssyn- punkt.
Men något för något, heter det.
Ett vackert vittnesbörd om kvinnlig företagsamhet, en samlad exponent för svensk kvinnogärning i dess mest skif- tande former - det ä r Arstas inre.
Redan byggnadens yttre dimensioner väcka förvåning.
De äro större och mer imponerande lin man tänkt sig.
Den stora utställningssalen p å nedra botten är ljus, rymlig och överskådlig.
Alan vore nästan frestad att kalla det hela ordnat med manlig vederhäftig- het, om den icke samtidigt vore så ty- piskt kvinnlig i sina hiinsyn till både praktiska krav och till skönhetssyn- piinlit er.
Vi träda alltsh in i stora salen och låta ögonen, som sig bör, först falla p å Qvarnströms bekanta porträttbyst av Fredrika Bremer och Södermarks lika- ledes kända porträtt i olja av henne, vars ande tyckes sväva över denna vackra byggnad med allt vad den vill iittrycka.
Fredrika-Bremer-Förbmdets utställ- ning intager naturligtvis en domine- rande plats, i det Förbundet dispone- r a r en upphöjd estrad, d ä r en möbel- grupp från århundradets mitt förstär- ker intrycket av vödnadsvärd tradi- tion.
En ståtlig modell a v lanthushåll- ningsskolan i Riinforsa fångar ögat.
H ä r finna vi även Förbundets littera- tur, representerad främst a v Dagnys alla årgångar, vidare en mängd skrif- ter, årsberättelser m. m. samt i ett stil- fullt och digert band Förbundets alla skrivelser till " Kungl.
Naj:t, Ämbets- verk och Kommitteer ".
I grafiska ta- beller visas dels utvecklingen av För- bundets sjuksköterskeförmedling, sjuk- kassa, lönerörelse m. m., dels den stor- artade stipendiefonden, vars utveck- ling belyses medels " figurlig " fram- ställning a v unga kvinnor i procession fram emot sina respektiva levnadsmål - en imponerande och betydelsefull statistik.
Den sociala utställningen omspänner verksamhetsområden av den mest mångfaldiga och skiftande art.
Den representerar också ett särdeles vac- kert och omsorgsfullt arbete.
Här kan näppeligen det torra uppräknandet undgås, då ett utförligare omnämnan- de a v varje specialutställning skulle förutsätta ett mera ingående studium ä n vi varit i tillfälle att prestera och långt flera spalter ä n tidningen kan bestå.
Som generellt omdöme m å sä- gas, att den sociala kommitten lyckats framställa sitt utställningsmaterial på det tänkbarast instruktiva, roliga och lättfattliga sätt.
Allt tryck är bundet i vackra, ofta konstnärliga band, de praktiska montrerna med rörliga ra- mar, bland vilka man bläddrar som i en bilderbok, äro lätta att handskas med, och blomsteranordningarna här och var skapa angenäma vilopunkter för ögat.
Då L.
E.
P.
R:s utställning ä r utför- ligt beskriven i föregående n:r a v den- na tidning, förbigås här densamma med anmärkningen, att den väl försva- r a r sin mycket fördelaktiga plats.
Vi bläddra i porträttalbumen med kvinnliga ledamöter i kungl.
kommit- teer och kvinnliga stadsfullmäktige - de senare börja bli ganska många!
- och kasta en blick p å f o t o g r a e r över det skandinaviska sjömanshenzmet i London, öppnat 1880 a v fröken Agnes Hedenström, numera fru Welin.
För- eningen kvinnliga missionsarbetare och Sveriges kvinnliga student- och ggmnasiströrelse med kristligt pro- gram ha iiveii utställt albiini med fo- tos från verksamheten.
E n vacker minnesutställning iii äg- nad drottwiny Sophia.
Den upptager ett stort porträtt av drottningen, album med bilder från de stiftelser och in- rättniiigar, i vilkas verksamhet hon ta- git del samt en mängd brev och an- teckningar rörande dessa drottningens livsintressen a v hennes egen hand.
Elsa Stenhammars damkör presente- rar sig genom program och pressutta- landen, Anwa Behles dansinstitut ge- nom foto?, och Julia Gieseckes donation till inköp av konstverk för National- museum nied ett antal bilder.
En åskådlig statistik visar oss till vilka verk och inrättningar kvinnliga donatioizei gått under åren 1600-1905.
Den ojämförligt största siiiiiman har, som var att vänta, lagts på " stiftelser och inrättningar för barnavård och barnaundervisning ".
Margareta Hvitfeldts i dessa dagar så mycket omtalade stipendieinrätt- ning för studerande ungdom represen- teras a v ett litet foto över tavlan " Mar- gareta Hvitfeldt dikterande sitt lesta- mente ".
Bredvid s t å r textat följande u r donationsbrevet: " Till Hans Kongl.
May:tz Academie eller Gymnasio udi Gothenburg og til den Studerende Ung- domen off Bohuus Leehn, som der med ynskelig og Christelig Information udi Boglige Konster kunde Fruchtbarligen opdragis, detz underholning o g Befor- dring. "
Tillgångarna uppgingo vid 1913 års s l u t till 2,273,000 kr.
Utställarna till- lägga helt lakoniskt: " Stipendierna äro tillgängliga endast för manliga stude- rande. ' '
V i t a Bandet har en vacker utställ- ning i form a v fotos från olika grenar a v verksamheten samt en modell över Alkoholisthemmet för kvinnor vid Hå- kantorp.
Å en karta, belysande hemslöjdsar- betets utbredning i Sverige, se vi huru- som trakterna kring Siljan i Dalarna hava de tätast belägna knutpunkterna för hemslöjdens organisering och av- yttring.
Den kvinnliga småbrukskolonien " Emaus ", upprättad av Maria Win- quist i avsikt att a v vilsekomna unga kvinnor göra dugliga lantbrukare, vi- s a r i en serie fotos sin vackra utveck- ling åren 1905-1914.
Den trevliga kon " Maj " är med överallt och i alla möj- liga situationer.
Ett flertal slöjd- och vävskolor visa i vällyckade småutställningar vad de kunna åstadkomma inom sina resp. om- råden.
Så utställer Fackskolan f ö r hus- lig ekonomi i Uppsala ett antal vävna- der, M.
Nordenfelts högre handarbets- seminarium i Göteborg en kollektion underkläder, Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium pedagogisk slöjd.
Så komma vi till en mängd förenin- g a r och inrättningar, stiftade eller led- da a v kvinnor, vilka i ett flertal m o n trer med de förut nämnda, rörliga ra- marna visa intressanta bilder f r å n sin utveckling och dragen av dem, som brutit mark och gått i spetsen.
Ett närmare ingående på dem alla - eller ens ett uppräknande - är inom dessa gränser otänkbart.
Vi se inrättningar a v religiöst slag, shsom K. F. U.
K .. diakonissanstalter, Frälsningsarmens slumverksamhet, missionssällskap, vi se denna mängd af socialt-praktiska företag, ledda a v kvinnor, såsom ar- betsstugor, yrkesskolor, barnbibliotek, abnormanstalter a v olika slag, hem för ensamställda mödrar, spädbarnshem, barnhem, kooperation in.
In.
Vidare r a d nian skiille liunna kalla socialt- etiska sainniansliitningar, sådana som iingdoinsklubbar, kvinnliga student- ftjreniiigar, klubbar.
för arbeterskor, n3-kterhetsiöreiiinRar och många an- dra, samt sliitligeii en rikhaltig kollek- tioii iipplysnirigsmaterial rörande den högre fliekslioleIClld~rvisningen i vårt land, i vilken avdelning en hedersplats intages av " Johaiinw Rudbeckius 1581 Grundare a v de första svenska - 1646. fliclrslroloriia i Falun 1621 och Västerås 1632 ".
B h del av dessa institutioner ut- ställa jäniviil i Industrihallen.
E n grafisk tabell utvisande eleuan- tulets stegring i v å r a folkskolor låter oss se en starkt stigande kurva vad lä- rarinnorna betrii€far.
Bredvid tabellen citeras följande ord: " Att skolan redan skördat fördel av det större antal lä- rarinnor, som iiiträtt på arbetsfältet, är en sak, som ligger för öppen dag.
JJjiisdal den 30 dec.
1871.
Carl Oscar Roos.
Folkskoleinspektör. "
Andelsföreningen Svenska Hem b &amp; rättar i talande siffror om sin utveck- ling.
Medlemsantalet utgjorde år 1905 573 och år 1913 2,468.
E n niiingd niodeller av byggnader för samhällsnyttiga ändamål ge hela rummet en glad prägel.
I form av de allra näpnaste dockhus - ett par till det inre fullt monterade - se vi Ko- loniträdgårdshus f r å n Eriksdalslun- den, Stockholm, Lillgårdens konvales- centhem, Södermanland, Engelbrekts barnkrubba och Värtans barnträdgård, Stockholm (de bägge sistnämnda syn- nerligen tilltalande), Kindergartensal från Fröbelinstitutet i Norrköping, Kvinnliga kontoristföreningens stuga vid Hofås nära Göteborg samt en del mindre modeller a v sociala inrättnin- gar i Göteborgstrakten.
Barnavårdsskolan Grefturegatan 44, Stockholm, utställer en " kätte ", d ä r ba- by är i så gott förvar som någonsin på sin mammas arm, en liten säng och ett mycket inventiöst förvaringsskåp.
I ett litet, men betydelsefullt häfte, innehållande matriklar och förenings- tryck påminna Akademiskt bildade kvinnor om sin tillvaro.
När möjlig- heterna till boklig bildning ställa sig lika lättåtkomliga för bägge könen, och när kompetensen blir det avgörande vid befattningar, d ä r akademiska exa- mina förutsättas, då kommer detta lilla häfte att betydligt svälla ut!
Vidare utställas album med fotogra- fier över verksamheten inom Kvinno- klubben, Stockholm, Kungsholms ung- domsklubb och Svenska allmänna kvin- noförbundet till djurens skydd.
A vackert textade väggtavlor bely- sas våra vetenskapliga, vittra och konstnärliga statsinstitutioners be- dömning a v kvinnors insatser å dessa områden.
E n tavla omtalar t. ex. att Kungl.
svenska akademien tilldelat " mindre skådepenningar a v guld å t 1829 F r u Julia Kristina Nyberg Mamsell Fredrika Bremer 1841 Fru Katarina Cramer 1833 F r u Ulrika Widström 1840 Slrådespelerskan f r u Ebba 1881. "
Charlotta Hwasser Yrkeskommitten, vars ordförande va- rit fröken Asianne Thorstenson och statistiker d:r Ingegerd Palme, har, så vitt man kan döma, haft den drygaste arbetsbördan på sin lott.
Det har främst gällt att draga kontentan u r of- ficiell statistik angående löner, arbets- förhållanden och dyl.
Men även an- nars icke tillgänglig statistik har kom- mitten mast uppleta, och d ä r icke materialet räckt till - och det var P &amp; många håll - har man måst insamla &amp; dant.
Att u r de mestadels oorganise rade och i följd därav svåråtkomliga kontors- och butiksbiträdenas stora skara hämta pålitligt, tillräckligt och belysande statistiskt material hör e j till de lättaste uppgifter.
Kommitten iiar emellertid presterat ett i hög grad 3rkännansvärt arbete.
I lättbegripliw och roande fram- ställningar visas oss frekvensen av kvinnlig arbetskraft inom statens och konimimens verk, i banker och bank- firmor, inom handel och industri, sjuk- sköterskeyrket, apotek, läkare- och gyrnnastyrket m. fl.
Kvinnor som av- Lagt studentexamen i Sverige få dels i en stor väggtabell, dels i graMi framställning reda på att år 1871 ut- gjordes deras antal a v summa 1 och å r 1910 av 183.
Sammanlagda antalet krinnliga studenter på dessa 40 år ut- gör 1,794.
I en synnerligen intressant serie bilder gives svar på frågan: " Varför har kvinnoarbete i hemmet ut- bytts mot förvärvsarbetef " Denna se- rie är väl värd a t t begrundas a v alla dem, som stå undrande och spörjande inför en mängd företeelser, som p å det intimaste samnianhänger just med det- ta faktum.
Något som ovillkorligen måste gripa även den kallsinnigaste föraktare av kvinnlig arbetsprestation - och vi må hoppas att många, många a v det slaget måtte besöka Årsta i sommar!
- är den enkla, talande tabellen över " Lev- nadsvillkoren i Stockholm, Göteborg och Malmö för kvinnliga befattnings- havare med en slutlön av minst 600 kr, 900 kr.
etc. " samt icke mindre fram- ställningen av barnmorskornas otroli- ga slit och umbiiranden i vissa delar av Sverige.
Över-Kalix socken i Norrbot- tens län, i storlek ett ordinärt svenskt landskap, utgör ett barnmorskedistrikt, där lönen utgår med 300 kr.
årligen, medan Bjufs socken i Skåne äger två barnmorskor med en lön af 600 kr.
var- dera.
Vederbörande synas icke vilja erinra sig att, ehuru Över-Kalix är fat- tigt p å folk, är det oändligt rikt p &amp; kilometer!
Några humoristiska akvareller fram- ställa en kvinnlig journalists arbets- dag.
Den slutar h ä r kl. 12,lO f. m., då sista spårvagnen gått, och hon p å hem- vägen blir erbjuden sällskap av än den ene än den andre uppdykande manlige individen.
E n konstnärinna, Aina Sten- berg-Masolle, visar oss i några flott ut- förda bilder, a t t våra kvinnliga konst- närer till allra största delen ägna sig åt figurniålning jämfört med andra grenar a v målarkonsten.
Och så ha vi avslutat vår rond i Ar- stas stora utställningssal.
Ett " nor- malkök ", i vilket små demonstrations- kurser komma a t t hållas, ä r ännu icke inrett.
Vi stanna vid utgången och kasta än- nu en blick över salen.
Efter väggar- na löpa de omtalade " lagbanden ", vilka hugfästa viktiga data u r kvinnorörel- sens historia, exempelvis: " Att hädanefter wälfrejdade perso- ner a v Qwinnokönet, som i anseende till förswagad hälsa eller andra bewe- kande omständigheter, finnas w a r a i behof af något passande försörjnings- medel, må, efter i behörig ordning gjord anmälan, erhålla tillstånd att i Stockholm tillwerka och till salu hålla tortor, pastejer och bakelser. "
1834.
Och " att kringbära glasarbeten å ga- tor och allmänna platser i hufvudsta- den ".
1844.
Texterna löpa bredvid var- andra i två rader, den ena avser de gifta kvinnorna, den andra de ogifta.
Det g r å a fältet mellan dem h a r skämt- samt uttytts som " mannens eviga måls-,
N:R 11 4 inanskap ”.
Lagbanden skulle gjort sie bättre, om de textats tydligare och pla, cerats friare.
I övre våningen möta vi i vestibuler Svenska konstnurinnors utställning vilken bör få sitt särskilda kapitel.
DE stora utrymmena h a r uppe hava ut.
nyttjats på ett synnerligen tilltalandc sätt.
Ett rum, som ännu e j är inrett kommer att bli lugnt och behagligt som skrivrum iiied sina djupblå väggar och violetta gardiner - en färgverkan a \ egendomlig, men delikat natur.
Biblio- teket med en vald boksamling, omspän- nande, kronologiskt sett, flera århun- draden, består av böcker om kvinnor och n v h i i i i i o r.
Ett torrt uppräknande a v boktitlar 1-ore 11 % icke på sin plats Årsta bibliotek bör ses och njutas!
Fredrika Bremers egen salong är ett förtjusande ruin med gammaldags spa- tiöst utrymme, långa ” släktsoffor ” längs väggarna och en särskild doft a v fin, nediirvd kultur över sig.
Förenin- gen ” Ro ”, vilken som bekant arbetar för ett ålderdomshem å t pensionerade lärarinnor, utställer sin id6 praktiskt i form a \ - en liten fullt möblerad våning, hemtrevlig och prydlig.
Slutligen har Årstas omtänksamma skapare haft den goda iden att för en måttlig penning bjuda deii utställningströtte en stunds ostörd vila i en a v de åtta sniå inbju- dande gästrummen i olika kulörer.
Och till sist ett ögonkast in i den mest materiella avdelningen!
Restau- rangen på nedre botten ä r ett helt litet konstverk af smak och hemtrevnad.
De vitlackerade möblerna med sitt blom- miga överdrag, de gamla kopparsticlien på väggarna och den aptitliga och ori- ginella inblicken rakt in i köket genom de stora glasfönstren - allt detta i för- ening med god mat och facila priser kommer säkerligen a t t göra Årstas matsal frekventerad!
Vi trodde alla att Årsta skulle bli vackert och uttri-cksfullt.
Det kan med fog sägas ha överträffat även högt spända förväntningar.
Elsa Alkrnuit.
Margareta Hvitfeldts stipendie- inrättning.
Kuratorerna över Hvitfeldtska stipendie- inrättningen ha nii uttalat sig över de kvinnliga stiideiitföreningarnas framställ- ning om beviljande av stipendier f r å n stif- telsen även till kvinnliga studerande, och icke funnit dessa innehålla tillräckliga skäl för en sådan åtgärd.
Skulle de trots detta vinna bealitande, vilja kuratorerna a r s t y r - k a a t t stipendier utdelas åt kvinnliga lär- jungar vid de enskilda gymnasierna.
Icke heller bör ctt visst a n t a l stipendier givas de kvinnliga btuderandena, utan böra de söka stipendierna i tävlan med manliga kamrater.
” Du ingenting Imai att göra. ” SQPH Interiör av F r i g g a C a r l b e r g.
” Hör nu, Elsa lilla, du s o m.
.
. ” - F r u Elsa hajade ailtid till, n ä r hcnnes man bör- jade s i t t t a l nicd ’ * du, som ”.
Hon hadc försökt att v ä n j a honom a v med denna in- ledning, då lian ville be henne om en tjaiist, men upgivit försöket soiu hopplöst.
Nu kom fortsättningcn: ” Du, som ingenting liar a t t göra i för- middag, skulle kunna r o a dig iiied a t t se igenom Post- och liirikestidniiigar för förra året.
Det ä r en artikel om en markegåiigs- t a x a för Örebro län, bom j a g vilie t i t t a på. ” ” Ja, lilla Axel, om j a g f å r tid så - - ” ” Tid! ” - Axel vindc sig f r å n spegeln, framför vilken han soignerade sina mu- stascher, och mätte sin f r u med förvånade blickar, vilka hon dock icke märkte, syssel- satt Bom hon v a r med a t t ordna e n hop För Stockholm fursäljning av DAMKAPPOR i.
) - / I - KOSTYMER minut till bestämda fabrikspriser.
Måttbeståliningar utföras förstklassigt 0th billigt.
E n gros.
OBS.!
Ingen butikslokal.
N$grs intrysk frkn Frankrike j u s t nu.
Måhända l y d e r man, niir man börjar kidras, iiiera ä n förut iinder deii ofrånkoni- liga lageii om kroppars tröghet.
För inin de!
kan j ?g icke finn:, a n n a t skäl - eller önskar icke finna nllgot arinat!
- till a t t jag för varje förnyat besök i Frankrike yttermera hefästcs i niiii åsikt a t t intct laiid på jorden ä r som Sverigc.
Jag vill nämligen icke medgiva att, det är mitt ä1- iltnde Frankrike.
soni icke vid f ö r n w d e prövningar \ - isar sig hålla det ideal niin w ä r m i s k a ungdom fiir ett decennium se- dan byggde upp oniliring det.
Och nu i vår!
Det ä r värre äii uågoiisiu.
Kära ni och jag och alla försthiidiga kvilinor, soiii an- vända saniiiia s p r h k, v i, r e t a.
j n alla, a t t de bästa och förträffligaste människor av dein vi icke h a nügoii genieiiskap med, bli av- skyvärda niir frkgau blir a t t t a oss 1 6 all- var.
Och de iiiera feministiskt tränade bland oss lia nog ofta stunder eller perio- i e r, under vilka de helt enkelt i c tala rösträtt, av äckcl över a t t be srguiiieiit i munnen, soni förefalla dein 1; - nade, banala, utnötta intill leda.
’ Faktiskt, man f r k g a r sig varför en sådan jak som v å r skall behöva diskuteras i i i allmänna synpunkter.
I grund och botten i r det j u b a r a frågan om civilisationens ?vigt unga grötfat - vi skola f r a m till det, ich de so111 sitta och passera skeden f r å n hand till hand, vilja icke släppa dit oss.
Enkelt, manligt ocli iiiänskligt.
Men tro icke att fransmännen se saken sålunda, åtminstone låtsas de icke om det.
Dc h a allt för goda huvuden och &amp; ro allt- för rokde av a t t använda dem.
Och det oer- hörda och oanade h a r j u hänt, a t t de franska kvinnorna denn ’ a nådens vår f å t t, iied sig tillräckligt många franska män, för att, man numera skall kunna h a rättig- iet a t t tala oni en verkligt kraftig fransk; eministisir rörelse, soni gjort rätt mycket räseii av sig under den p&amp;gående valstri- -.
len.
Fransyskorna äro sedan gammalt duk- i g a husmödrar och organisatörer, och de iro förmodligen de arbetsanimaste kvinnor p ü jorden.
Så det är j i i självklart a t t den reniiiiistislta rörelse de h a skall v a r a bra irganiserad och p ?i allt sätt väl skött.
Men i t a n all ohövlighet mot den - j a g bugar iiig under tio franska artighetsfraser för lessa bcröinda och spirituella damer!
- iar femiiiisiiien och framför allt rösträtts- r r a r e t i Frankrike intill för ett p a r måna- ler sedan på det hela taget levat ett myc- iet undanskymt liv.
Det liar visserligen fiiiinits dür, men det h a r icke oroat någon, icke eiis de allestädes lätt iippblomstra.nde ai:iit;, soni lirnka vara de första a t t taga reda på det, för a t t dynicdelst kunna slå sig en billig triumf.
Kmellertid!
Lc Journal, e n ansedd och p % alla vis vederhäftig tidning, liar, av orsaker den själv bäst kan redogöra för, om den vill, tillåtit en sin framstående medarbeta- re, Gustave Tery, at.t slå ett slag för kvin- riorösträtt.en, ocli har därtill ställt spalter och övrig apparat till förfogande.
I den lilla landsända j a g förnötte grå da- g a r n ä r detta hände, blev ett väldigt bul- ler.
Guiiiiiiaii j a g bodde hos visste a t t hon liärbär~erarlc en levande feminist, och by- krogen -- vilken i Frankrike ä r detsamma soin niagasinet i en Stockholms förstad och en 11 % allt, sätt passande ort för en resande daiii att konrcrscra stadsfiillmäktige på - genljöd a v undran och fasa och kvickt naiva frHgor.
Det v a r soin Iiatle man talat iiietl kineser!
Och fianiina Bincsers finare kusiner iit- g6t.o sig i pre,ssen.
Riktigt talangfullt för rest,en, bra mycket lustigare än vi äro v a n a vid i v å r högerpress och med all den älslrrärdhet, som sälierheten giver.
J a g fasar f ö r vad det skall bliva, när Xarian- nes söner förstå a t t detta är det blodigaste allvar, och den dag kommer clå de skola uppvisa för sina systrar republikens bokslut.
Den stora frågaii i Frankrike just nu är icke värngliliten, u t a n alkoholeii.
litmin- stonc scr väljarne ute i landsorten saken sålui ?da, t a de miste, så tar, j a g miste.
Det g5r en indignationens våg över hela vinlandet., icke mot den ädla druvan, men niot vad vi h ä r hemma kalla spriten, och mot lagstiftarm, som icke förmå sätta rim- liga gränser för den giftvag son1 hotar att dränka landet.
Man skall ha levat h ä r r ä t t länge för a t t f å någon uppfattning om vad deii gode franske borgaren och framförallt kroppsarbetaren konsumerar under veckans lopp a v sprit, fransmännen själva veta det, och de börja svårligen rä- das och veta sig ingen råd.
För gemene man iiar därför le Journals originella upp- slag koniniit såsoin möjligheten till e n ljus- ning, lian ler glättigt vid tanken p å att sättet skall v a r a politisk rösträtt, och med- let h i n n a n, men h a n liar sjLlv så stora sociala kunsltaper, a t t lian vet att på denna jorden intct, platt intct, sker u t a n politisk rösträtt.
Liksom vi veta a t t intet, platt intet gott tillkommer oss och v å r a b a r n a v bägge kö- nen, utan kvinnans politiska rösträtt.
småplagg för lillans morgontoalett och sam- tidigt hålla barnvagnen i stilla rörelse.
” Tid!
Du h a r j u hela förmiddagen för dig själv, n ä r barnen äro i skolan och lillan sovcr -- dn liar j u inte några bestämda timmar a t t passa p2, som en a n n a n stackare liar.
Tidningarna ligga på vinden, a n t a r jag, i kronologisk ordning, som jag lärt dig a t t E g g a dem, då går det lätt a t t få reda på vad man vill lia. ” ” Vet du i vilket nummer artikeln står? ” ” Nria - det var visst i slutet på förra året eller kanske i jaiiuari - bäst du ser igenom sista lialvaret först.
För resten talade j a g med dig om de olika marlte- güngarna då j a g läste tidningen, så att om du delade diii nians intressen, så borde du koiiima ifi8g deii.
Men som vanligt hörde d n med bara ett öra, det a n d r a följde med Alfs hatekeslaxa, SOIU du med kvinnans beprisade taktkänsla just d &amp; passade på a t t forhöra honom. ” ” J a, nu minns jag.
Handlade inte läxan om ’ hedningarna som icke hava lagen? ” ’ F r u Elsas röst hade fått en smula gla- dare klang, när hon fortsatte: ” Det v a r i slutet a v november Alf hade hedningarna, Ellen och E r i k hade dem i våras. ” ” Och sddant minns du! ” ” Jo, det vill j a g lova.
Ingen mor, som lüst katekeslüxor med sina barn, glömmer väl den pärsen!
Så att, om du är säker på a t t det v a r Alf och hedningarna, som ” Jo, j a g minns särskilt, a t t j a g körde i n lioiiom i barnkammaren, för h a n lipade över a t t läxan v a r svår. ” ” Frun! ” - Dct var Mina - familjens faktotum - som knackade p % dörren: ” Nu kokar äggvattnet, och det är väl bäst f r u n passar p å äggen själv, så a t t herrn får dein till pass.
Mjölkbudet vill h a reda på on1 det ska vara någon extra grädde till söndan, och madain Andersson säger &amp; ter- bud oni tvätten - hon f r å g a r om f r u n vill bestämnia en annan dag.
Och s å.
.
. ” ” Jag koiumer genast ”, avbröt matmo- dern rapporten.
- ” Söta Axel ”, vände hon gig till niannen, ” rör vid vagnen e t t enda litet tag, så a t t lillaii inte börjar gråta. ” Axel v a r ingen hustyrann.
Han m r tvärtom en mycket godlynt människa, den ömmaste make och fader.
Lilian behövde ... ” Nå, feministerna h a agiterat, talangfullt och patetiskt, som det höves franska poli- tici, och d:r Madeleine Pelletier, som är socialist, och älskar att reta vänner och fiender, h a r demonstrerat f r å n r u e de Ri- voli och till place de l ’ OpBra, och Gustave TBry h a r skrivit små förtjusande mellan- stick i le Joiirnal.
Och de a n d r a ha dra- g i t fram de vanliga kvickheterna.
Visst skall hon rösta, hon ä r j u ä n d å utrustad nied alla nutidens uppfinningar i kläd- och Lanlieväg, låt henne, v å r förtrollerska, läg- g a sig till med detta också!
Låt henne bara icke h a revolvern i muffen, säga M:me Cail- leanx ’ antagonister - allt ” hyggligt ” folk, som rimligt kan vara - och de mera diffe- rentierade tillägga, att kvinnorna vilja själ- v a icke hava rösträtt och bevisa det fort- farande med M:me Cailleaux - denna ädla dam har nämligen för sitt försvar l-iint sig till Labori i stället för till Maria Vkrone.
- Etc. etc. Tillsammanlagt torde den försöksvote- ring som le Journal anordnat vid sina re- daktionslokaler och litet varstans runt- onikriiip i staden h a samlat ett hundra- tusental röster.
Det är icke s &amp; illa, och det lider intet tvivel om a t t denna vår koniiiier a t t sätta epok i den franska femi- nismens historia.
Men inan f å r doch en brännande tröstlös känsla av a t t fransyskorna, ” skola vandra till blods sina fötter genom dagarnes hetta och regn ” innan de bl&amp;, icke r i d målet, men så n ä r a det soiii vi, det vill saga, så n ä r a a t t våra motståndares h a t slår emot 06s soni en ständigt eggande, ständigt het- tande och ständigt inanande r å g!
Paris i niaj 1911.
Gwen.
Den d a n s k a grundlagsändringen.
Enligt meddelande från Köpenhamn kan den nya griilidlagens stadfästelse väntas först i början av juli och icke den 5 juni såsom förut antagits.
För alla, som hoppats att vid köpenhamns- mötet den 10-11 juni få hälsa Dan- marks kvinnor som politiskt mj-ndiga medborgare, kommer underrättelsen om dröjsmålet som ett streck i räknin- gen.
Neii vad betyder i realiteten en väntetid av några veckor, n ä r man själv ä r van att räkna väntetiden i år, i treårsperioder ...
_____ A n d r a nordiska kvinnomötet i Köpenhamn äger s2som förut nämnts rum den 10-11 juni.
F ö r arbetsprogrammet liar redogörel- se förnt lämnats.
Första dagens afton ger staden Köpenhanin välkomstfest p å råd- huset ocli andra dagen äro mötesdeltagarna B V Dansk Kvindesamfund inbjudna till fest på Bkodsborgs Badeliotel.
Mötesförhand- lingarna komma a t t äga rum i Folketingets sal, såvida icke Riksdagen då sitter.
Anmälan om deltagande i mötet ställes till Dansk Kviiadesamfund, 49 Studiestrade, Röwenhamw.
K.
Mötesavgift är 3 kr.
inte göra den sragaste antydan om sin av- sikt att bryta tystnaden, förrän r a g n e u vid tonerna al- ” Hoiue, s v e e t Home ” sattes i don livligaste rörclse.
Da mamma Tid lillans något högljiidda protest koni inrusande, uttalade paplia, som n u äntligen fått den r ä t t a schwungen på mustascherna, sin oförbehiillsamma mening om inödrar i allniäiiliet och hans barns mor i synnerhet: ” r ü n j a barn vid så skadliga vaiior som a t t sova under hjärnans stän- diga omskakning.
Sådant kaii endast falla friiiitimmcr in, som ingenting lia att göra. ” Efter, inmundigandet av frukosteii, som r a r nustara sådan deii hör vara, då den ser- veras av kärleksfulla händer, som ingen- ting annat ha a t t göra, tände Axel sin ci- g a r r och begar sig i gott mak till tjänste- runiiiiet.
F r u Elsa skötte om lillan, hjälpte Mina a t t städa rummen, och medan denna där- efter gjorde torguppköpen, gav hon de stör- re barnen frukosten n:r 2, då de kommo hem på skolrasten, lagade e n reva p å El- l e m klädning, plåstrade om Eriks niisa, som eu stridslysteii kamrat k&lt;; mmit för nä-
N:R 1 1 En internationell röslrätts- sammankomst i Rom.
I ’ Det internationella kvinnoförbundet (I.
C.
TV.
), som nyligen haft sitt femårsmöte i Rom, hade anslagit mötets sista seans, som hölls den 15 maj.
till avhandlande a v den kvinnliga rösträtten.
Till lokal hade valts Teatro h ’ azionale, och redan före den utsatta tiden v a r den stora salongen fullsatt till sista plats.
En a r rösträttsalliauseiis (I.
R.
S.
A.)
vicc ordförandc N:me de Witt Schlumber- ger presiderade vid mötet.
Anförandenas rad inlcddcs av signorina Ilobelli, som påpekade, a t t kvinnorna u t a n politiska rättigheter stå obeväpnade i livets strid, oeli a t t rösträtten n u genomgått sitt eldprov, då det risats, a t t i de länder, d ä r kvinnorna ernått den, de genom den kun- n a t göra nytta utan a t t den framkallat nå- gon ny srndaflod.
Vi begära rösträtten för a t t försvara den husliga härden, verka för framåtskridande och icke längre tigga rät- tigheter a v männen.
Hur nödvändig rösträtten är för allt det kvinnorna vilja uträtta p % det sociala ar- betet.s fiilt, bestyrktes av deii kända m:me Siegfried f r å n Paris, som liar en Iång erfa- renhet pil detta område.
Hon yttrade, a t t fastän riisträtten icke varit huvudtemat på detta internationella möte, h a r likväl den- na vid beliandlingeii av de olika ämnena; ter och åter d y k t upp, emedan kvinnorna äro genoniträngda av vissheten, att den för dem är den viktigaste och fiirnäinsta a v alla rättigheter.
Sedan man med stor uppmärksamhet hört den üsterrikiska författarinnan Marianne Hainischs försäkran om, a t t efter det stora uppsving rörelsen för kvinnorösträtten ta- g i t i hennes land, den skulle r ä x a ofantligt, nür lagen om kvinnors rätt a t t bilda poli- tiska föreningar gåve österrikiskorna r ä t t att.
sluta sig till alliaiisen, framträdde reve- rent1 Anna S h a F med ett a v sina mäktiga ünfüranden, vars vältalighet också i den italieiiska pressen kallas ” skarp och Iysan- de ”.
Liksom f r u Hainisch betonade hon kraftigt, a t t den internationella kvinnoröst- rättsalliansen arbetar endast med fredliga och lagliga medel.
Den franska advokaten Maria Verone formar sina ord till e t t anfall mot milita- rismen, som kvinnorna, n ä r de f å sitt ord med, skola bekämpa.
Mödrarna, som givit barnen livet, som med t å r a r se sina söner d r a i fält, m i s t e avsky kriget - h ä r utbröt e n storm av bifall - kvinnan och kriget äro det oförenliga.
Till sist blev det profcssoressa Teresa La- briola, som med utomordentlig klarhet gjor- de en sammanfattning a v de argument och meningar, som framlagts, varefter under livligt instämmande följande resolution an- togs: ’ ’ I betrakt.ande a v a t t åsikterna om de upp- gifter, som föreligga regeringarna ändrat.
sig, a t t dessa uppgifter mer och mer gälla folkens intressen på moralens, uppfostrans och industriens områden, att det mer ä n nå- ra med naglarna, repeterade tyska kon- junktionerna med Alf och sprang sedan upp till vindsskrubben för att, leta reda på markegångstaxan.
Tre gånger uppenbarade sig Mina och för- kunnade med andan i halsen att ” frun måste komma ner!
Lillan skriker, gamla- frun är p å visit och s e r s &amp; försmädlig ut och ifülleflundran törs hoii - Mina - i n k stuva PH egen hand - f r u n vet h u r nog2 p (e inateii herrn iir - och allra viirst näi gamla-frun är här.
Och hon stannar nu.
furligtwis till middag - n ä r det är motigt s % är det med besked. ” Xär Mina vandrade nedför de f y r a trap.
porna.
uppbyggde hon sig själv med er stilla betraktelse över f r u a r, som s ä t t a sig på golvet i vindskrubbar och rota i gamlc tidningsliiiitor - precis som om de ingen, ting hade att göra.
9 s e l såg endast litet ironisk ut, när Els2 viskade i hans öra, a t t hon inte kunna1 finna artikeln, hon skulle gå igenom tidnin.
g a r n a en g å n g till - så s n a r t hon fick tid ” Ja visst -- så snart du f å r tid.
Del 5 BOSTRATT FOR KYIHHOB Rösträttskvinnornas dag i Chicago.
Predrikte Mörck i GöteberI, Föredrag om folkvalda domare.
Brev till Rösträtt f ö r Kvinnor.
Den 2 maj var rösträttskvinnornas stora dag i Förenta staterna.
I New Tork och en mängd stora och små stä- ler firades ” Woinan ’ s .Independente Day ” med kvinnoparad för rösträtten.
Siirskilt storartad v a r deiiionstratio- Lien i Chicago.
Väl 7,000 kvinnor med qtjiiriibaneret ijver axeln och vit ” röst- riittsmössa ” på huvudet, tågade under flygande fanor och klingande spel och hälsade av folkmassornas hurrarop tipp för Michigan AveniitQ, den väldiga boulevarden, som p &amp; ena sidan kantas av skyskrapor och på den andra av de fria fiilten mot Lake Michigan.
Från en läktare utefter paradens väg åsago guvernör Dunne och borginästa- te Harrison tåget.
De stodo, oaktat det ganska kyliga vädret, mer ä n en halv timme med hattarna i hand för de pas- .eraiide kvinnorna,.
soni i förbifarten hälsade dem ined sina fanor.
I spetsen för tåget gick inrs Grace Wilbur Trout, ordförande i Illinois ’ Equal Suffrage Association och en av ledarna fOr kviiinorösträttsrörelsen in- on1 staten Illinois.
Hennes unge son tjänstgjorde soni fanbärare.
Senare de- len a r paraden leddes a v ordföranden L nationalföreningens korigresskonimit- te inrs Medill McCormick.
Båda hyl- lades livligt nied Iiiiriarop och viftnin- gar, liksoin också - kanske äiinu hjärt- ligare - mrs Ella Flagg Young, den ganila skolveteranen (superintendent D f Chicago public schools), som trots sina 70 å r nied spänstiga och ungdom- liga steg hela vügeii följde mrs Trout.
Det var en storartad demonstration, &gt;om koiiiniit till stånd.
Kvinnor a v al- la samhällsklasser, nationaliteter, hud- färger, trosbekännelser och politiska partier deltogo.
Där sågos de rika, som andra dagar susa boulevarden frain i sina egiia automobiler, och de fattiga, för vilka en spårvagnsfärd nä- itan iir lys.
Där sågos gamla gråhå- riga kvinnor och småflickor med fläta på ryggen.
Olika partier, yrken och gonsin visar sig nödvändigt att kvinnorna bli medyetna om sin sociala oumbärlighet, uttrycker Internationella kvinnoförbundets kongress sin bestämda förhoppning om att parlamenten i alla stater snarast möjligt skola bevilja kvinnorna rösträtt. ” Det Internationella kvinnoförbundets ord- förande, lady Aberdeen, avslutade härefter den betydelsefulla seansen med a t t betona dcn insikt, det arbetsnit och den politiska mognad, som f r a m t r ä t t under femårsmö- tets alla förhandlingar och att den fullkom- liga enigheten bland denna mängd kvinnor från så olika länder bäst bevisade det djupa allraret i deras strävanden.
HiEda Sachs.
~ _ _ _ _ _ _ ___ -- __ ä r snållt a v dig, lilla vän, att göra dig så mycket besvär för min skull.
- Vad är det för fasoner, pojkar ”, vände fadern sig till dessa, ” komma till middagen med ‘ sådana händer!
Marsch i n i barnkammaren!
Frå- ga farmor, så s1.n n i f å höra att så fick aldrig jag komma till bordet, n ä r j a g v a r liten.
Men så hade j a g också tillsyn, eller blir, mamma? ” föreningar representerades av var sin grupp i tåget.
Där vor0 de demokrati- ska, progressiva, republikanska och so- cialistiska kvinnorna, och d ä r vor0 de, soni e j anslutit sig till något parti.
Där var en avdelning ” nurses ” i sina uniformer och en grupp kvinnliga lä- kare.
Där vor0 kvinnliga studerande från Chicago universitet och ” high schools ”.
Studenterna buro sina svar- ta, fyrkantiga mössor och dito långa kappor.
E t t konipani negerkvinnor (till ett antal a v 500) syntes också i tåget.
Bskådarnas antal beräknades till över 200,000.
De fyllde fönster och bal- koiiger längs avenyen.
De trängdes p å skyskrapornas tak och p å Konstinsti- tutets trappa och kantade i t ä t a led paradens väg.
Vad beträffar stämningen bland all- mänheten, var den viilvillig.
I n g a stö- rande uppträden förekommo, såsom r i d kvinnornas rösträttsparad i Wash- iiigtoii för något över ett å r sedan, iitaii ordningen var den bästa möjliga.
Också vor0 polisanordningarna ut- märkta.
Före paraden klarade en po- lischef i sin automobil vägen.
Så kom en grupp hornblåsare och 60 beridna poliser.
Därpå följde mrs Trout och hennes eskort.
Efter dem kommo två ” floats ” med symboliska figurer: ” Suffrage Enlightening Her Sisters ” och ” The Suffrage States ”.
På den för- sta stodsen kvinna med en trumpet för liipparna, med vars stötar hon före- ställdes söka väcka de slumrande ” systrarna ” vid sina fötter.
På den andra hade Illinois och de övriga sta- terna, som infört kvinnorösträtt, var sin representant.
Därefter koinmo två avdelningar ryttarinnor, vilka väckte mycket uppse- ende.
De flesta använde herrsadel och vor0 klädda i röda ridjackor och mör- ka kjolar.
Efter ryttarinnorna följde så para- dens alla övriga avdelningar i t u r och ordning.
Bland de föreningar och institutio- ner, som vor0 representerade i tåget, inå nämnas några: the University of Chicago, the Northwestern University (Chicagos andra universitet), the Art Institute, the Young Women ’ s Chri- stian Association (K. F. U.
K.
), the Na- tional Womeii ’ s Trade Union League, the Socialist Women ’ s League, the Young People ’ s Socialist League, the Cook County Suffrage Alliance, the Alpha Suffrage Club, the Women ’ s Ci- vie League, the Waitresses Union, the Hamilton Club.
På ledarnas sammanträde efter para- den föreslogs följande resolution att avsändas till kongressen: Fröken Fredrikke Mörck, e n a v den nor- ska kvinnorörelsens mest bemärkta kvin- nor och väl bekant för Rösträtt för Kvin- riors läsare, höll den 14 m a j på inbjudan a v Göteborgs F. K.
P.
R. föredrag Över äm- net ” Folkvalda domare ”.
Sedan f r u Carlberg hälsat fröken Mörck välkommen, uttryckte denna sin glädje Uver a t t f ö r första gången f å tala i Sve- rige och g a v därefter en kort historik över jurpns uppkomst och utveckling i Europa.
I Norge infördes den n ä r landet f å t t sin första vänsterregering och trädde i k r a f t 1890.
Sedan de norska kvinnorna f å t t kom- munal rösträtt, följde 1902 en grundlags- indring enligt vilken kvinnor kunna väljas in i jury.
Denna bestämmelse trädde i kraft 1904, och Norge är sedan dess det enda Land i världen, d ä r kvinnor fungera som lomare.
Krimiiialdomstolarna äro i Korge t v i: meddomsrätterna och lagmansrätterna.
De båda lekmän, som äro bisittare i en meddomsrätt, kunna vara.
t v å män, e n man och en kvinna eller t v a kvinnor.
Sedan nu kvinnor blivit valda till jury- iiiedlemiiiar, och till och med blifvit ut- sedda till ordförande, h a r kvinnans till- lit till domstolen i allmänhet ökats, d å hon vet, a t t hon e j längre skall dömas a v man- nen alleua.
SA bli t. ex. n u mäns brott mot kvinnor e j endast bedömda u r manlig utaii hveri u r kvinnlig synpunkt, vilket har u e r a allmänmänskliga domslut till följd och så småningom kan leda till för- ändringar i lagen.
H u r h a nu kvinnorna ställt sig till sin nya uppgift?
Många h a tacksamt avböjan- de dragit sig tillbaka, d å de t. ex. vid svåra sedlighetsbrott kommit att höra till de tre uteslutna; andra ha med god och är- lig vilja g å t t a t t göra ett samvetsgrant arbete.
Säkert är, att kvinnan under s i t t arbete vid jurydomstolarna f å t t sin egen synkrets vidgad, i oeh med det att hon f å t t en inblick i de sämre lottades liv, t y in- genstädes kommer nöden och eländet så till synes som här.
Säkert är också, att om man och kvinna ärligt arbeta tillsammans pli att skipa rättvisa, detta till slut skall leda till sociala reformer a v ovärderligt gagn.
Det v a r med verklig andakt auditoriet lyssnade till det som fröken Mörck, vilken själv s t a r m i t t uppe i det arbete hon skil- drade, hade att säga och den stämnings- fulla aftonen avslutades med ett samkväm i Trädgårdsföreningen.
~ ” Chicago har i dag deltagit i en av världens största demonstrationer för att visa sin tacksamhet för den nya frihet, som kommit Illinois ’ kvinnor till del.
Vi uppmana enträget kongres- sen att arbeta p å genomförandet av den lag, som kommer att ge full frihet åt alla kvinnor inom Förenta staterna. ” Chicago, 5 m a j 1914.
Maria Rouge.
- vindsskrubben och anställa vidare forsk- ning med samma sorgliga resultat.
Hon kiinde sig uppfylld a v tacksamhet mot försynen och Axel f ö r att t a x a n inte kom på t a l i farmors närvaro.
Hennes man hade aldrig bchöft uttala en önskan, innan den ögonblickligen v a r uppfylld.
” Apropos, lilla vän ” - det var just se.
d a n h a n kommit i n igen, efter a t t h a följ1 ” Andra tider, andra seder, niin gosse ”, farmor till spårvagnen, som Axel tog til suckade farmor urskuldande.
” Säg, lilla orda - ” den d ä r artikeln j a g bad dig t a Eva ” - farmor tog sin lilla 5-åriga namne reda på, det v a r litet onödigt besvär jag i knät och smekte henne - - ” du skall väl förorsakade dig den gången - men du bli en liten duktig mamma, när du blir hade j u ingenting a n n a t att göra, tyckt6 stor? ” j a g d u sa, och litet motion i trapporna ” Scj, E v a vill inte alls bli någon mam- skadar j u inte.
Det v a r inte i Post- och ma ”, förklarade den lilla energiskt.
” Eva Inrikestidningar artikeln stod utan i Stock.
vill bli farmor oeli h a en htor gosse som holms Dagblad - jag hade den på konto.
pappa och många Minor, SA att E v a k a n ret.
Du f å r verkligen förlåta mig. ” slippa att göra som m a m.
.
. ” Axel lade armen om sin hustrus liv och ” Kom, ska Eva få ett rent förkläde. ” kysste heune, u t a n att märka h u r henuea Mamma avbröt brådslrande den lillas fram- läppar skälvde.
Hon sväljde och sväljde tidsplaner.
- hou hade ju för att leta efter tidningen Under farmors och lillans middagslur brutit överenskommelsen med Ellen - hen.
flck Elsa tillfälle a t t göra ett slag upp till nes bästa vän - - a t t träffas i Humlegården med barnen - det var den första riktiga vårdagen - och ...
” Till lön för ditt välförhållande ”, fortfor den äkta mannen, ” skall j a g förklara mar- kegångssättningen f ö r dig - det är myc- ket intressant. ” ” Ta-a-a-ack. ” ” Jo, ser du, den årliga värderingen av en del varor g å r till p å det sättet, att magistraterna i städerna och nämnderna p å landet under årets lopp verkställa no- teringar a v varuprisen, och med ledning a v dessa upprättas sedermera priskuranter, över vilka landskontoret gör sammandrag.
Därefter sammanträda deputerade, som väljas på det sätt riksdagen enligt Q 75 ...
Men vad i herrans namn går det åt dig?
- Gråter du? ” Axel höll inne med föreläsningen och be- traktade häpen sin fru, vars tårar ymnigt vattnade strumporna hon höll på att stoppa.
- ” Vad i all världens frid är d u ledsen för?
Ett-tu-tre som man sitter i all sköns.
ro och h a r det trevligt och gemytligt - ja, se fruntimmer - dom k a n då ingen levande själ bli klok på - - - ”
RÖSTB&amp;TT F O R KUIHHOB 6 Ett besök på Stockholms Läsesalong.
r Det ä r j u ganska underligt att er institution med så gamla anor son Stockholms läsesalong, för en stor kon.
tingent av allmänheten skall vara så gott som okänd.
Men så är ändå f ö r hållandet.
I våra dagar, då reklamer!
spelar en så oerhörd roll och den ena eller andra sakens förträfflighet snari sagt tvihgar sig på en, händer lätt ati det mera försynta och i tysthet verkan de blir både bortglömt och okänt.
Där, för kan det inte skada, att ge Stock.
holms läsande damer en liten uppryck.
ning och påvisa, vilken kulturplanta som blomstrar i deras omedelbara när.
het, men vilken, likt andra blomster är i behov a v kärlek och vård f ö r at1 trivas, här liktydigt med uppmuntran och intresse.
Befinner man sig i stadens centrum behöver man inte heller gå många steg för att, om tiden tillåter, unna sig en stund av r o och vila på Läsesalongen med de senaste tidningarna och tid- skrifterna, eller den senast utkomna skönlitteraturen.
Är man mera böjd för allvarlig läsning ligger Bergsons senaste filosofiska arbete och Lidforss naturvetenskapliga essayer på bordet bland utko-mna nyheter.
Det är en vila för sinnet att från Birger Jarlsgatane jäktande larm och surr, komma in i denna tystnad.
Läsesalongens lokaler äro nämligen sedan i höstas förflyttade till Arsenalsgatan i, d ä r föreningen disponerar en våning på sex rum.
Intrycket n ä r man kommer in i den rymliga lokalen är övervägande ljust och hemtrevligt, och utsikten över NY- brohamnen med dess vitmålade skär- gårdsbåtar och de gamla skutornas tackel och tåg, samt i fonden D r a m a tens fasad, en av de vackraste i Stock- holm.
Men i de båda läsrummen sitta en- dast herrar.
Herrar i sofforna och her- rar i korgstolarna.
Läsesalongen är ju dock en kvinnornas institution.
Detta påpeka vi också för Läsesalongens föreståndarinna, fröken Maria von Be- low, som välvilligt t a r emot oss i ett rum innanför de båda lässalarna, där bokhyllornas rader inte endast täcka väggarna, utan även skära rummet i vinklar.
- J a, svarar fröken Below, det ä r nog så, a t t Salongen mera övergått till a t t bli herrarnas.
Damerna låna fler böcker, men herrarna sitta här och 1ä- sa sina tidningar och vi h a vår gamla, trogna krets, som inte trivs på något annat ställe.
De stora biblioteken ha j u sina förmåner, allt praktiskt och förstklassigt inrättat med skrivpulpe- ter och sådant, men jag tror inte att de som gå hit s k u b trivas där.
H ä r kän- na de sig mera hemmastadda, förstår ni.
Jag måste instämma, ty det är just ett intryck a v hcmtrevnad Läsesalon- gen i främsta rummet ger.
Och fröken Belows ögon f å ett varmt skimmer n ä r hon talar om den k ä r a ” Salongen ”, vars föreståndarinna hon nu varit i trettio år.
- Allt h ä r ä r inrättat på ett enkelt maner, utan pretention, fortsätter hon.
Många d r a sig till Stora sällskapet, som inte ligger långt härifrån och där herrarna kunna ä t a sin middag, men en gammal häradshövding, som alltid visat oss stor välvilja, yttrade just på tal härom: ” Jag .är för blyg att gå dit, ty d ä r får man uppträda så pampigt. ” Och många känna det nog på samma sätt.
Fröken Below fäste sig särskilt vid Läsesalongens betydelse för dem, som känna sig ensamma och som inte ha så god råd, men längta efter ett stäl- l e där de i lugn kunna få läsa sin tid- ning och bläddra i böckerna.
Fröken Below övergick därefter till att tala om, hur företaget burits och uppehållits av enskilda personer, som med aldrig svikande kärlek och offer- I I ’ Arbetet ute i landet Färila E ’.
K.
P.
R. hade den 10 m a j sitt årsmöte, till vilket niedlcniinarna talrikt iii- fiiiiiiit sir:.
Sedan ” Du garnla, du fria ” sjnn- gits och ordf. frii Emma Kring, hälsat de nikvarandc välkoiiina, genomgicks grsberät- telsen, varvid särskilt påmindes oiii namn- insamlingen, vilkcii Ii8gick somiiiaren 1913 och inom Färila givit ett gott rcsultat.
Se- dan revisioiisberättelsen iipplästs ocli an- svarsfrihet för styrelsen beviljats, vidtog val av kassör efter frölieii - 41ma Mickelsoii, s o m a r s a g t si:;, och valdes därtill frii Ma- ria Callman.
Ti !i v. sekr. eftcr irii Vall- inaii valdes fröken Gertriid Roos, Weckelw.
Sex nya.
iiiedleinrnar slirevo i n sig i föreiiin- gen, r a r c f t c r ctt trevligt sainkväin föl jdc.
Kairineholms F. K.
P.
E., soni bildades i höstas, hade den 25 april en mycket lyc- kad och talrikt besöltt aftonunderhAllning i godtemplarsalongen.
E t t väl ntformat och kraftigt föredrag hölls a v d:r Gulli Pctrini över ämnet: ” Kviniians rösträtt cch de so- ciala frågorna. ” Pti programmet, förekom vidare pianomiisik, sång av damkör samt Helena Nyhlonis enaktare ” Det ringer ”.
Bifallet v a r hela aft.onen det livligaste.
Lgsekils F. K.
P. il.
hade lördagen den 16 inaj offentligt möte, varvid f r u Frigga Carl- berg höll ett intressant och a v sliioptikoii- bilder illnstrerat föredrag om ” Rösträtt ”.
Dialogen ” Samma don ” utfördes pü e t t syn- iierligen förtjänstfullt sätt a v fröken Hildiir Oijer och fni Maria Bergström.
Efter supen gjorde madame Anti sin entre och frmnkal- lade nu som alltid stort jiihel.
Sandvikens F. K.
P.
R. hade den 15 m a j sitt ordinarie vårinöte å lilla salen, Valhal- la.
Års- och revisioiisberättelseii för 1913 upplästcs, och styrelsen beviljades ansvars- frihet.
Mötet, bildade e n presskonimitte på fem personer, vilka h a a t t verka för spridandet, a v Rösträtt för Kvinnor.
Frök- narna M. Ljungqvist och 1,.
Nilsson uppför- de Frigga Carlbergs dialog ” Samma don ”, som mottogs med stort bifall.
Sedan åtskil- liga föreningsangelägenlicter dryftats och ordföranden nppliist ” Jägaren ” av Olive Sclireiner, upplöstes det a v don bästa stBm- ning präglade mötet.
Söderköpings F. K.
P.
R. hö11 den 28 april ett ordinarie sammanträde, varvid styrelsen beviljades full ansvarsfrihet f ö r det gångna året.
Föreningen beslöt a t t skicka en repre- sentant till Nordiska kvinnomötet i Kö- penhamn.
Dessutom förekom diskussion om ” Kvinnans insats i det politiska livet. ” Mötet avslutades med ett trevligt samkväm.
Sölvesborgs F. K.
P.
R. ha &amp; den 16 april årsmzte å godteniplarsalen, varvid års- och revisionsberättelserna upplästes och god- kgndes.
Räkenskaperna balanserade på kr.
, 511: 79 med eii behållning till år 1914 av kr.
152: 91.
105 kr.
hade insänts till kom- mittgli för Fredrika-Bremer-statyii.
Ordfö- randen framförde ett varmt tack till alla dem, som arbetat för namninsamlingen och I, _________ -- villighet lämnat det sitt stöd och hur det även ur den synpunkten är värt allmänhetens intresse och uppmuntran, ty det var med tanke på dess bästa och som en möjlighet att sprida bild- ning till vida kretsar företaget star- tades och inte med tanke på a t t det skulle kunna bli ekonomiskt fruktbä- rande.
- Ellen Key h a r varit ett gott stöd för oss genom sitt intresse, berättade fröken Belom och det var på hennes initiativ lärarinnor under en följd av å r fingo gå på Läsesalongen mot en av- gift av 3 kr.
om året.
Flera av de yngre författarna, såsom Bo Bergman, Siwertz och Lidman h a också visat sig vara våra verkliga vänner.
- Tror inte fröken Below att man skulle kunna vän ja kvinnorna att gå hit oftare?
- Jo, mycket skulle nog kunna göras i den riktningen, om vi bara kunde få Salongen mera känd, få den betraktad som en social institution.
J a g tror, att vi äro för blygsamma av oss.
För dem som studera dansk och norsk litteratur ha vi t. ex. alldeles utomordentliga käl- lor och vi h a även ett rikligt urval a v: idskrifter.
De gamla årgångarna bin- l a s in och vi tillhandahålla sådana än- la från början a v 1880-talet.
- Tror fröken Below på iden om en framtida utveckling av Läsosalongen i N:R 1 1 - I I sålunda bidragit till det goda resultat den- ila fått.
På förekommen anledning betona- de ordföranden starkt a t t rösträttsförenin- gen süsoiu förilning betraktad icke tagit del i någon partipolitisk agitation a v något slag, utan alltjämt s t å r iiiauiör partierna.
För enskilda medlemmars atgöraiidcn i ena (.Uer andra riktningen ansvarar icke före- ningen, lika litct bom den h a r r ä t t a t t öva tryck i någon riktning på medlemmarna, som .iii kiiniia tillhöra skilda politiska par- tier ..
Sedan en del Övriga föreningsangelä- genheter diskuterats, vidtog ett angenämt saniltvlm.
Uppsala F. K. I ’.
K. höll den 8 m a j års- möte iinder talrik ansliitning.
Efter de or- dinarie föreningsärendena talade f r u Eza- lirie Boheman 0111 Baltiska utställningen och Årsta, och risade vackra skioptikon- bilder därifrån.
Fru Hagen föreslog iipp- tagande av kollekt för Årsta, rilken genast inbragte 50 Im.
Efteråt Tar tesiipk med samkväm under livljg stämning.
Valdemursviks F. IC.
P.
R. hade den 7 m a j ett synnerligen Igekat samkväm å Sto- ra hotellet.
Fiiriitom sång och miisik iöre- koni upplasning a v Frigga Carlhergs dia- log ” Sanima don ”, som räckte bade miin- terhet och eftertanke.
Sedan frblten Hel- frid Bäcknian lämnat redogörelse för Cen- trizlstyrelsemötets förhandlingar och de be- slut, soni d a r fattats, talade doktorinnan Märta Hellström f r å n Söderköping varmt ocli medryckande om det upplysningsarbc- te, som hedrivits i alla dclar a v landet för namninsamlingen till den.
stora opinioiis- yttringen i röstrattsfrågan.
Till sist avtac- kades den avgående sekreteraren, fröken Hildur Petterson, som snart lamnar samliäl- let.
1 hennes sttrllc valdes telegrafkommis- sarien, fröken M. Fogelqvist.
Samkvämet avslöts med en enkel sup6 och deltagarna skildes åt, synbarligen mycket iiojda med sin afton.
Vivsta varvs F. K.
P.
R. hade den 22 april Arsmöte.
Till nya medlemmar i styrelsen valdes efter fröken Signe Vestriri, soni flyt- t a t till annan ort, fröken Beda Pettersson, och efter fröken Hedvig Hedström som un- danbett sig återval, f r u Lotten Selander.
Suppleanter blevo fru Maria Rcmari och f r u Karin Hkggliind.
Års- orh revisionsbe- rättelserna npplästes och godkändes.
För- eningen beslöt a t t till Årsta-lromniitt6n, överlämna 100 kr.
E n redogörelse för Årsta, Svenska kvinnornas ntställning 5 Baltiska utställningen, upplästcs a v ordiöranden.
De närvarande uppmanades till prenumeration ii tidningen Rösträtt f i x Kvinnor och flera prenumeranter anmälde sig.
Kya medlem- mar ingingo också i föreningen.
Västerås F. K.
P.
R. anordnade den 29 april samkvämsafton å Stadshotellet.
Mö- tet, som v a r talrikt besökt, präglades a v den angenämaste stanining.
Sedan protokoll, års- och revisionsberättelser u p ~ l ä s t s, till- erkändes styrelsen ansvarsfrihet för det gångna årets förvaltning.
Av årsberättel- sen framgick, att medlemsantalet ökats till 176 samt a t t föreningen anordnat 3 offent- liga föredrag och 4 samkvämsaftnar.
Där- efter höll frii E. Boheman f r å n Stockholm ett synnerligen intressant föredrag om Bal- tiska utställningen och Årsta, kx-innornas separatutställning.
Det a v humor kryddade föredraget illustrerades nied skioptikonbil- der samt mottogs nied livligt bifall.
Efter föredraget intogs gemensani tesupk.
E n kurs i kommunalkzcnskap h a r under inars-april anordnats a v Västerås ’ F. K.
P.
R. Knrseri, soni r a r i t besökt a v omkring 100 personer, h a r omfattat sju föreläsnin- gar, hållna a v rådman €1.
Croiiliolm.
Äm- nena, ~ o u i behandlats, hal-a varit: kommu- iialstyrelse, kyrko- och skolväsende i stad och på land, självdeklaration, taxerings- myndigheter, 1-allagen och proportionellt valsätt sanit en kortfattad framställning a v nii gällaiide svensk rsttsordning med dartill hörande l a g a r och författningar.
Kursen h a r omfattats med största intresse och ha ä r e n niedlemmar ur stadeiis övriga kriniio- föreningar deltagit.
Ystads F. Ii.
P.
R. höll den 29 april or- dinarie möte med ftiredrag a v fröken Ellen Wester f r å n Engelholm om: ” Vad som är lätt och vad som är svårt för kvinnorna, då de börja deltaga i samhällsarbetet. ” F Ö - redraget var intressant och senterades liv- ligt.
Efteråt iipplästes Grs- och revisions- berättelserna och arisvarsfrihet beviijadeh styrelsen.
Medlemsantalet liar under året fördubblats.
Föreningen beslut att under hösten anordna en kurs i samhällslära oni- fattande ett tiotal förelLisningar.
c Lunsförbundet f ö r F.
K.
P.
R. inom Göte- borgs och Bohus l ä n hade lördagen den 16 m a j årsmöte i Lysekil, varvid års- och re- visionsberättelserna föredrogos och a n ~ v a r s - frihet beviljades.
Program f i k nästa ar- betsår uppgjordes.
- Södermanlands länsförbund uv F.
P.
R.
kominer a t t hålla sitt årsmöte i Katri- neholm den 7 juni.
I ksnstitutionsutskottets samman- $ sättning har på grund av den genom nyvalen iindrade partiställningen i Andra kam- maren den förändringen skett, a t t vän- ster och höger numera äro lika starka.
I det i januari valda utskottet inne- hade \ - änstern 11 platser, högern 9.
De nu valda äro från Första kammaren höger: h r r Clason, Bellinder, K.
J. Ekman, von Geijer, Kjellen, von Mentzer; liberala: Hell- berg, Mannheimer, Stadener; socialde- mokrat: Olof Olsson; Andra kammaren höger: h r r Jans- son i Djursätra, Magnusson i Tumhult, Räf, Beckman; liberala: Eden, Ericsson i Vallsta, Leander; socialdemokrater: Persson i Malmö, Lindqvist i .Stock- holm, W a l d h.
samma riktning som ” Kvindelig L m e - Ordförande i konstitutionsutskottet forening ” i Köpenhamn?
är h r Eden och vice ordförande h r Cla- Men fröken Below ställde sig ganska son i stället för h r Branting, som den- skeptisk gent emot den tanken.
Före- na gången icke tillhör utskottet.
taget har ju lösts på ett lysande sätt i Köpenhamn, inen skulle något sådant vara tänkbart i Stockholm, borde hela Fredrika-Bremer-Förbundets årsmöte Läsesalongen baserats på andra grun- ä r i år förlagt till Malmö och Lund, dagar- der och med ledamöter.
Det skulle na före Köpenhamnsmötet.
I mötespro- dessutom kosta oerhört med pengar, grammet är även inbegripet besök p å Br- och fröken Below undrade, om man sta, d ä r de olika avdelningarna komma att kunde påräkna tillräckligt intresse för visas under sakkunnig ledning.
I Lund blir offentligt diskussionsmöte å Grand Hatel saken.
- Det bör framför allt tränga in i och därefter anordnas gemensnin utfärd till allmänhetens medvetande, sade fröken Bjerreds Saltsjöbad.
Below till sist, att Läsesalongen inte iir ett vinstföretag, utan att det är P. grundat för allmänhetens bästa.
Där på finns icke heller någon organisation, som slukar pengar, utan allt ekono- J u s t soni tidningen går i press meddelas, miskt understöd alstrar bättre förhål- a t t p å grund av oförutsedda hinder e n del landen inom ” Salongen ” och kommer förändringar måst vidtagas i den först således den läsande allmänheten till uppgjorda listan på svenska talare i Köpen- godo.
hamn.
Listan h a r n u följande utseende: Det är att hoppas a t t kvinnorna, fli- Förmogenhetsförhållandet mellan äkta ma- tigare än nu sker, besöka Läsesalongen kar: f r u Anna Wicksell; Det personliga och upprätthålla dess gamla traditio- förhållandet mellan förlildrar och barn: f r u ner från en tid då den benämndes ” Lä- Frigga Carlberg; Blitenskaps ingående och sesalong för damer ”.
Den är en av de upplösning: d:r Alexandra Skoglund; Bar- många plantor, som spirat och vuxit i navårdslagstiftning: fröken Anna Lind- kvinnorörelsens hägn och enbart som hagen; Särlagstiftning f ö r kvinnor: fröken sådan är den värd vår uppmuntran och Ida Johansson.
PA det offentliga rösträtts- vårt intresse.
mötet t a l a r f r u Ezaline Boheman.
G.
H. E.
~~ Suenska talare s. Köpanhamnsmötet.
~i N:R 11 Itvärmlands Eda Bad- och Vattenkuranstalt med järnkälla.
Post- och järiiv-ägsstatioii Cliarlotteiiberg.
Säsong 30 Naj-31. \ ng.
!+ tiiii.
resa fr&amp;n Stockholm, direkt vagn -- 8 tiiii.
f r h i Götelmg -- 7:- tim. fran järn \ - iipsstatioiien till kur- anstalten ined h ä s t eller Lil.
Oraiilipt iiatiirskönt, siiiit ovli torrt läge.
1Ttinärkta bad säsoiii Nauheiiner (med flytande kolsyra ') pyttje-.
trålimssage-, tallharrs1) ad.
Lokal hetluftsbehand- liiig.
Fullstäntlig kallrattenknravtlelninp.
Ctniärkt bord, propra rum, billiga priser.
Läkare: I): r B. Möller, Sihyllegatan 53, Htocbkholiii.
Prospekt pen.
Kanirerarekontoret.
» Gånge hatt till och huva ifrån » hette det i vår äldsta landslag.
Denna lag upphävdes visserligen a v Birger J a r l, men den tillämpas nog inom vissa områden ännu den dag, soni i d a g är, nämligen d å det gäl- ler a t t värdesätta och betala kvinnligt och manligt arbete inom samma fack.
Följande " bild u r verkligheten " lämnar en ypperlig illustration t i l l vad som då k a n anses \ - ara rättvist.
I M:s försaiuling linnes e t t större skolhus.
Där skötes städningen a v en vaktmästare, som härför åtnjuter en lön av 1,300 kr., var- till kommer husriim, ved och lyse, alltså minst 1,500 kr.
Skolhnset innehåller 10 läro- salar, ceiitraliii,prärinning och vattenled- ning, där vattnet p u w p u s upp av vaktniä- staren.
För sitt arbete erhaller h a n således 150 kr.
pr sal.
Vid ett mindre skolhus inom sainma di- strikt är cn kvinna anställd som städerska.
Där finnes f y r a salar, varjämte hon maste bura in kol ocli vatten.
F ö r övrigt äro for- dringarna lika.
Hennes arbete ä r således tyngre och mera tidsödaiide.
Härför iipp- b ä r hon en lön a v 180 kr.
i ett för allt, eller 45 kr.
pr sal, således icke ens en tredjedel a v vad en nian får för motsvarande arbete.
K ' ågon behovsprincip kan e j ligga till grund f ö r denna lönefördelning, då vakt- mästaren ä r barnlös, under det a t t städer- skan ä r ä n k a med tv2 barn.
Till historien hör, a t t socialgemokraterns ha stark majoritet i skolrådet, ' som iiger att bestämma i dylika saker, men där finnes däremot ingen kvinna.
Man glömmer tyd- ligen a t t tillämpa, " jämlikhet och broder- skap " mot sina systrar, när de inte själva första a t t hall3 sig franinie.
Det sorgliga är, a t t den allmänna rätts- uppfattningen ä r sådan, a t t oranståendc icke alls aiised innebära någon orättvisa.
iitan är fullt juste.
Esste.
De 7 RÖSTBATT F ~ KYINHOK R sju vistfiötakvinnornal F r u J e n n y Velarider, soni jämte ordföran- den i Skara F. K.
P.
R. på ort och ställe tagit reda på förhallandena i Marum, skri- ver till Rösträtt för Kvinnor: J a g tror icke de sju krinnorna vor0 med- vetna OIU det förräderi mot kvinnornas rätt- färdiga Sak de begingo eller at.t de hade någon som helst tanke p å a t t ställa sig i spetsen för en motrörelse.
Här i bygden h a r deras handling icke väckt någon upp- märlisamliet.
De personer j a g talat med, ha haft fullt klart för sig, att det v a r folk- skollärare Tcsterdal, som stod bakoin dein.
Xågon efterföljd komnier deras fronderi sä- kert icke a t t fa.
Det var nog mera en till- fällighet, a t t de i soniras skrevo sina namn p &amp; en lista.
Med f å undantag st &amp; höger- kvinnorna Iiär i länet likgiltiga eller fient- liga ' mot rösträttsrörelsen.
De högerkvin- nor, S O N teclinat sina namn, äro undantag, och ile äro iiog i regel Iirinnor med moget omdöme och klart medretande om innebör- den av sina handlingar.
De kviiinor, som följa partiparollen, sveko fanan redan 1911.
De finnas icke på 1ist.orna och kunna alltsa icke följa exeinplet från Maruin.
KARL ERIKSSON KLARABERGSGATAX 40, 1 tr., (Hiss) l:a klass Herr.
&amp; Damskrädderi Gentlemans taylor.
Taileur pour dames.
Driikter och kappor senaste pariserstil fr. kr.
60: - utföres under fiill garanti.
Allm.
Tel. 23605 21 STORGATAN 21 illfred laiiobssons Eftr.
Rekommenderas som en erkänd god och nä- rande måltids- och läskedryck.
Finnes på buteljer samt svagdricka på fat.
Riks Tel. Norr 507 STOCKHOLM.
.
.
.
Sangtlckeii.
Filtar.
Nya Husapoteket S.
M.
Markisväv.
Hängmattor.
Allmogegardiner frän.
.
.
.
.
.
.
.
.
27: Korkmattor.
Bordvaxduk.
HEDEN Damskrädderi i.
Modeaffär i OBS.1 Specialit6: SORGBESTALLNINGAR ...................................................... i AUm.
Tel. 21133: flundägare!
Varje vår härjar den s. k. hundsjukan (valp- ~jultan) ocli bortrycker många goda jakthundar, vakt- och sällskapshundar från sina ägare.
E t t sakert botemedel finnes i Professor a Schönatsr Hunddekokt, exp.
i halvliterflaskor.
Pris 2 Kr.
pr flaska mot postförpkott eller efterkrav.
Obs.!
Följ noga medföljande bruksanvisning.
Stockholm 6.
Vitr Xirtilline bor e] saknas i iiäpot hem iirr - till vänster 1 H I b Q - A ire till svarsporto Provburkar a 1,30 och 2 kr mot tforskntt Algrnter antagas overailt Skriv genast till 2.50 - 1 tr. STOCKHOLM idförgiftning, Finnar, Pormaskar, Röd näsrot, ' ormar, Hudlöshet, Myggbett, Insektsstygn, kra magplågor, Blindtarmsaffektioner, Hals-) nunor etc Klåda och plågor upphöra genast.
rosgekt och intyg frfln botade per8oner sandas mot 1.45.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
!
Damekipering ett nytt Iiiisapotek eu vegetabilisk natiirprodiikt.
bart att anvdnda mot Frost, Exem, Skoskav, Sår,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
lo.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
R.50 Örngottskiiddnr Eriiii.
.
.
.
.
.
Firdigsydda l.ak+n och örngott, ............................................, ~ ............ j 24 Upplandsgatan 24 t; System: MIRTILLINE Til lånilsfl yltninien Rullgardiner.
Heleneborgsg.
16.
A.
T.
3164 YA HVSAPOTIKET - Hl Resarbottensängar Madrasser fran.
.
X Säng lika nedanst8enric ino (l (~11, &gt;.toriek 71&gt;xiY0 cin.
Extra prima reS&amp;rhOttf3ii,; illa fiirgw.
Piis k r.
18..
~ A.
G. Andersson Västerlånggatan 68, Stockholm Riks tel. 144 68.
Allm.
tael.
206 68.
U L Monterad Fermsoffa lika nedaristaende modell Pris iijr monterina, IJeitfiende a f:.
; ybtermntlrnss.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
: I kuddar i domestik B 3.50.
.
.
.
.
.
.
2 polar i domestik IL 2.20.
.
.
.
.
.
.
.
iiverdrag i prima allniogetss.
.
.
.
.
.
Siimmw kronor - _ amskrädderi Juridiska uppdrag.
Soliditetsupplysningar.
Placering av prima inteckningar.
Försiikringar alia slag.
72.
.. 10.30 4 50 12.50 ~~ i.iSSO-T:iXA: 1 procriit (niiiiimuin Kr.
1: -) janite porton och direkta utgifter, när laga &amp; garder icke brhijva vidtagas.
39.50 ~~ ~ Grefturegatan 20 C, I.
Förstklassigt arbete till moderata priser.
Stockholms Ritkontor ommenderar sina i alla prislägen smakfulla ocli kra handarbeten.
Ritningor till broderier för kläd- ningnr utfaras i extra rackra iiiiinster.
HiiviidafTi4r: DROTTNINGGATAN 30.
Alfred Jakobwns Eftr, 21 Storgatan 21. aler: Humlegirrisgatan 11, S t Pauisualan 1, Upplandsjatan 34.
90 Odengaian 90.
Specialitet: T d o r Made, Allni.
Tel. 1&amp;2 69.
Itikstel.
ö.
1616.
HEMMETS Vedsågeri &amp; Koiaffär 34 &amp; 36 Krukmakaregatan 34 &amp; 36, Stockholm.
Bekväm liteii miiblesatl vaning Prima torr Björk-, Al- och Barrved, Antracit, Hus- hålls- och Träkol samt Koks, såväl krossad som okros- nierl balkong nara I) sdinrattningeii iitliyre billigt for soiiiinaren.
Viilare Flnrapatan 41, i i.
11. sad.
till for dagen gällande priser.
OBS!
Hemmets verksamhet bedrives för upprättande R V fallna.
Alim.
Telefon SO99.
Rikstelefon 70 84.
€1.10.
Tillsändes gratis och franco.
Fhösträtt för Kviriiiom Al- &amp; Nordiska Konilaniet eifw nuiiimer för i914 innehåller bl.
a.: Kungl.
Hofleverantör Den andra riksdagens högtidliga öppnande.
Negativ och positiv samvetsömhet.
L.
K.
P. Rs verksamhet under 1913.
.i \ - IC:aiii, STOCKHOLM I Rem.
Schagers Tårthageri A T.
13161 Volmaryxkullsgatm 15 A, rekommenderat ' verkningar a5 tårtor.
sina till?
eciaiite.
Kaffeartor.
gamnsdags- o. födelse- dagstsrtor pä besttillning.
som Iieins2ndns till all&gt; &amp; I, tadsdelar vid ilhingning I:oheinan.
Internationella kvinnoröstra~tsalliansen 10 &amp; r.
A .inno IViclrcrli.
Svenska Bokföringsbyrån Elisabeth von Bahr.
In Memoriam.
.iv E i h I i f i g f f Arsta på Baltiska utställningen.
Av I K w .trk » lal Vasagatan 52, 1 tr Kontoistid 10- 2 c m a t a ler sig foiande av lagenliga rakenskaper efter nytt.
dubbelt NAgra intryck från Frankrike just nu.
.iv ÜLCC?
bokf - system for handel, industri, hantverk, lantbruk m fl f r 2 kr.
pr mån.
BOKSLUT, REVISIONER och deklarationer utfoias rasht till moderata pris UPPLaGGEB BOKFURINGAR for alla branscher efter modernn, arbetsbesparande metoder.
LAMNAR RAD i bokföringsarbete.
&gt;Du som ingenting har att göra,,.
I i i teririr nv Frigo COTlhPrg.
En internationell rösträttssammankomst i RON, er Av Ililda Sai:h.s. Rösträttskvfnnornas dag i Chicago.
. \ Y Jfurifi Roiqi Freärikke Mörck i Göteborg.
Föredrag om Folk valda domare.
Ett besök i Stockholms Läsesalong.
.tv (;.
H.
I E..
.
.
.
.
Hults Hvinfiliga Utbildningss .................................
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
(f, d.
Villa Hdt, Kneippbaden) 0 9 förfiirdigas.
Välsittande, gott arbete ocii billiga priser.
OBS.!
Promenaddräkter -- efter best,ällning frkn 45 kronor.
- Idovisa Luridgren Fjällgatan 16, vid ~ Saltsjöhadsfarja och hiss.
~ t ~ ändpurlkt ~ i Allm.
Tel. Söd.
14 11. h ö r j u duii 1:sta Fcbriinri.
~ i m n e n a iiro Hnsmnderskurs med enklare och finare matlagnirig:, Skicklig kokfrii iinderriPar i dcii finwe inatlagiiingeii.
Examinerad Ilrarinria i den enklare sanit i teori.
Ovriga ämnen iiro Shng, Xusik, M&amp;lni » g, Ppr&amp;k (iiifixlda I&amp;l ' ittiJiiiol ') Konstslöid, Kliirl- och Linne3iiniuad.
anndarbeten, Sema- ritkiirs.
Alla iimneti $iro valfriit.
OBS.!
Den eiidx &lt;kola i Stockholm med helpeiision ocli där eleverna samtidigt ha ett gott hem.
Unga flicknr.
som skolit vistas i Stockliolm, mottagas i helpension.
Skolan iir inrymd i ett nytt modernt hu?
iiiviil Strandviigeii.
Begär prospekt, vari utförliga upplysningar lämnas och diir referenser av föräldrar till fr %n skolan iitgängna elever finnas intagna.
Adr.
E. HUlrTS KVINNlrIGA UTB !hDNINGSSKOLA, Artillerig.
6, 2 tr., Stockholm.
B.
T.
11886.
A.
T.
28940.: n ~ ~ ~ i i
