# ID: svediakorp-per2568
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1914
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,301
# sentences: 957
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


RÖSTRATT FÖR KVINNOR Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans politiska rösträltt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra f6r oss.
d III.
ARG.
R&amp;3TRÄTT F Ö B KYXHHOR utkommer den 1 och 15 i var m h a d STOCKHOLM, 1 MAJ 1914.
N r 9.
S &amp; länge mänskligheten icke erkänner vad kvin- människa nan är, eller att hon är i ordets fulla be- Redaktör: ESTEB BBISMILN.
Träffaa onsdag och lördag kl. ' / s3- ' / i4.
märkelse, och detta ä r hon icke förrän hon erhållit Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan I Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4. de rättigheter, som hennes natur kräver och sam- Rikstel.
Norr 600.
Allm.
tel. 14729.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
hällets och mänsklighetens fördelar göra nödvändiga, Prenumeration genom posten: Pris för 1914 1 krona.
Lösnummer 5 öre.
så länge kan hon icke heller vinna den ställning, För utlandet sker prenumeration antingen ge- nom posten eller genom insilndande av l kr.
henne med tillkommer.
75 6re i postanvisning till tidningens ex- Fredrik Borg (1884).
pedition.
Annonspris: 15 öre per millimeterhöjd, stfirre annonser och hrsannonser rabatt.
Annonsavdeln.
: Rikstel.
456.
Allm.
tel. 604. icke ämna för riksdagen framlägga 9 f. m.-7 e. m. som rätta Valresultaten ur kvinno- rösträttssynpunkt.
Den korta, men i v å r t land enaståen- de hetsiga valstrid, som föregått de ex- t r a valen till Andra kammaren, är nu avslutad och resultaten föreligga firdi- ga.
Huru man betraktar dessa beror naturligen i hög grad a v den parti- ståndpunkt man intar, men helt obe- roende a v dylika synpunkter måste de rösträttsintresserade kvinnorna göra sig den frågan: huru te sig valresulta- ten ur kvinnorösträttssynpunkt?
F ö r att klargöra detta måste man gö- ra en liten rekapitulation av de olika partiernas ställning till kvinnorösträt- ten.
Den är i korthet följande: de bå- d a vänsterpartierna h a upptagit frå- gan på ' sina program, högerpartiet har uttalat sig emot en lösning a v frågan nu.
Tre gånger h a r Andra kammarens vänstermajoritet bifallit frågan, som dock varje gång fallit på motståndet hos Första kammarens högermajoritet.
Den sistnämnda kammarens partiför- delning är alltjämt oförändrad, men i Andra kammaren h a r en betydande förskjutning partierna emellan ägt rum efter valen.
Av kvinnorösträttens anhängare funnos i denna kammare fö- re valen 101 liberaler och 64 socialde- mokrater, summa 165; efter valen 71 liberaler och 73 socialdemokrater, sum- m a 144.
Av kvinnorösträttens motstån- dare, högern, funnos före valen 65 och efter valen 86.
Alitså en förlust av 21 kvinnorösträttsvänner.
Realiter är denna förlust e j av så stor betydelse, ty i Andra kammaren kan ändå alltid påräknas majoritet för ett rösträttsförslag, även om denna kommer att något reduceras.
Men så- dan situationen nu är och sedan stats- minister Hammarskjöld förklarat sia Damdräkter tillverkas verkligt förstklassigt under ledning av aka- demkkt utbildsd Wskärare.
OBS.1 Full garanti.
A.-B.
Londoner Herr- &amp; Damskrädderi-Etabl.
57 Drottninggatan, 1 tr. A T.
223 19.
R.
T.
67111 (A F. 1629).
några frågor a v partiskiljande natur, ä r en kungl.
proposition icke att för- vänta till denna riksdag.
Däremot tor- de med all sannolikhet frågan komma fram i form a v partimotioner.
Det är nämligen av stor vikt att kvinnoröst- rätten blir behandlad vid denna riks- dag, som ä r den sista i perioden, och soni närmast är att betrakta såsom en fortsättning av den i mars upplösta lagtima riksdagen.
Ett undanskjutan- de denna gång skulle betyda ett upp- skov med frågans lösning av ytterli- gare 3 år.
Ytterst beror dock denna lösning ic- ke på kvinnorösträttens anhängare i riksdagen, utan på dess nuvarande motståndare.
Men underligt vore det väl, om icke kvinnornas - och alldeles särskilt högerkvinnornas - alltmera vaknande politiska intresse, deras för- svarsvilja, som tagit sig ett så starkt uttryck i den stora försvarspetitionen, 3ch deras livliga deltagande i arbetet €ör de senaste valen skulle i någon mån h a rubbat högerpartiets stånd- punkt i fråga om kvinnorösträtten.
Att behandla den som en quantite ' ne ' glige- zble.
som gång på gång kan avvisas, torde e j längre vara möjligt om ej a v sndra skäl, så a v hänsyn till de röst- rättskrävande kvinnorna a v högern.
E n blick på frågans läge i vårt qrannland, Danmark, denna gamla kul- burstat med dess konservativa traditio- ner, kan v a r a nog så lärorik.
Där står rvinnorösträttsfrågan inför sin ome- lelbara lösning i samband med den stora grundlagsändringen, och d ä r h a nän a v alla partier i statens välför- jtådda intresse enats om denna gärd IV rättvisa å t kvinnorna.
N ä r skola Sveriges män följa exemplet8 Ett trettiohrsminne.
Striden för kvinnans rösträtt är inte en hastigt påkommen modesak, som åt- skilliga vilja göra troligt.
Det är nu jämt tretti9 år sedan, frågan om kvinnans politiska rösträtt första gån- gen drogs inför den svenska riksda- gen genom en motion a v Fredrik Borg.
Väl må det vara sant a t t detta kan be- traktas såsoni en enstaka företeelse, en ensam mans gärd a v aktning och rätt- visa mot kvinnorna, vilken kom långt före den egentliga rösträttsrörelsen bland de svenska kvinnorna själva, Men å andra sidan mottogs dock den- na motion med ganska mycken välvil- j a i riksdagen.
Fastän konstitutions- utskottet avstyrkte den emedan kvin- norna inte själva fordrat någon röst- rätt, ansåg utskottet sig dock icke kun- na påstå a t t kvinnan efter sin natur skulle sakna förmåga a t t bedöma poli- tiska frågor, och motionen fick - så långt den gällde rösträtt men e j val- barhet - flera förespråkare både i ut- skottet och i Andra kammaren.
Ren tankegång som ligger till grund för motionen och försvaret för den är också densamma som så småningom förde kvinnorna själva tillsammans i arbete för detta mål, det är den enkla sanningen, att kvinnan är människa och att staten bör vila på principen rättvisa iit alla.
F ö r all del vi veta, a t t rättvisan är ett mycket omodernt begrepp hos våra unghögerprofessorer, och att statsnuttan, sådan de själva ut- tolka den t r ä t t i stället, men vi h a i alla fall en viss förkärlek för det d ä r gamla förlegade begreppet, och tänka oss t. o. m. möjligheten a v att det kun- de bli modernt igen även inom stats- vetenskapen.
Säkert ä r åtminstone, a t t varje folkrörelse måste h a ett ideelt innehåll om den skall kunna gå segerrik framåt.
Den rena egoismen kan nog sammanföra människor i till- fälliga förbund, men endast tanken på ett högt och rättvist mål kan hålla dem samman, n ä r svårigheter och stri- diga intressen komma splittrande emel- lan.
Därför vända vi med vördnad till- Stöd arbetet för kvfnnans politiska rösträtt ge- baka till minnena från år 1884, och tän- iom att inga som medlem i närmaste rösträtts- ka med tacksamhet p % den gamle idea- ' örening samt genom att prenumerera p &amp; Röst- listen, som ville hjälpa kvinnorna un- der en tid, d % de själva togo de första * %tt för KViMOr!
- Svaluddens Penisionat Frdgobgrån Kronan rekommenderas Amanuensen C. Moihander Mästersamuelsgatan 71, Stockholm.
10-4.
R.
T. Ulriksdal 17.
A.
T. Ulriksdal 85.
AUa juridiska uppdrag.
Alla slags förfr6pfngar not ?ostadr.
Juva.
Vördsamt Eiin Johansson.
z kr.
postförskott.
Specialitet: BarnuppfostringmAl.
stapplande stegen ut till ekonomiskt och socialt oberoende och knappast än- nu vlgade hoppas på politiskt.
Med vemod läsa vi den varma vädjan var- med han slutar sitt försvarstal för sin motion i Andra kammaren och ber den- n a slå ett slag i en a v mänsklighetens största och viktigaste angelägenheter.
" Svenska folket kan det.
Detta lilla folk är n u i tillfälle, om det inser vik- ten av ifrågavarande reform, a t t gå i spetsen för hela den civiliserade värl- den.
Detta lilla folk h a r många gån- ger förut tagit initiativet i mänsklig- hetens stora frågor; må denna kam- mare, med minnet härav icke nu tveka a t t i denna fråga handla på ett sätt, som skall hedra samma folk och, mina herrar, denna kammare skall snart äga lika stort rykte över hela jorden, som kom Gustaf II Adolf och Karl XII till del, och detta utan att utgjuta en en- da droppe blod, endast genom att, i vad på densamma ankommer, ingjuta en droppe mera rättvisa i den foster- ländska lagstiftningen. "
Nu veta vi a t t det icke blev det sven- ska folket, som den hedern tillkom, utan ett annat litet folk här i Norden, också det en gång delaktigt i Gustaf Adolfs strider, som nu, prövat i hår- dare skiften ä n vi, bättre hävdade de gamla traditionerna om frihet och rätt- visa Det ä r för resten egendomligt, att h r Borg i sitt yttrande berör ett annat land, vars kvinnor d å också tycktes haft stora förutsättningar att bli de främsta, men som kanske komma a t t höra till de yttersta.
H a n säger näm- ligen: " Vad särskilt angår England och frågan om kvinnans politiska röst- rätt där, så står den för närvarande på den punkt, att sannolikt redan vid nu instundande parlamentsession röst- r ä t t beredes henne till det engelska par- lamentet.
Efter det den viktiga frå- gan lidit flera nederlag i parlamentet och senast i fjor då den föll på 16 röster, h a r nämligen Gladstone nyligen uppvaktats a v 110 parlamentsledamö- ter, vilka begärt a t t han ville taga frå- gan om hand, och man kan, som sagt således med allt skäl antaga, a t t i Eng- land kvinnans politiska rösträtt med allra första skall erkännas. "
Det hopp man satte till Gladstone blev emellertid som bekant e j fullbor- dat, och hans efterföljare i långt senare tid, m r Asquith, är honom i det avseen- det lik.
Hos oss v a r nog år 1884 frå- gan om kvinnans politiska rösträtt än- nu ganska främmande för större delen av nationen, men i England hade den då i många år varit föremål för livlig agitation och hörde redan till den praktiska politiken.
Sedan dess h a r striden fortgått i ytterligare trettio år, och de många svikna förhoppningarna ha nu drivit en del engelska kvinnor till full desperation.
F ö r åtskilliga a v våra motståndare ä r suffragettdåden det enda de känna till och kunna tala om a v allt som göres i världen för kvinnans rösträtt, men det göra de med dess större förnöjelse, medan det verlr- LAGERSONS SKOmAGASIN Jakobsgatan 18 - Fredsgatan 8
2 N:R 9 RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR Utbildningskurs för praktiskt socialt arbete.
STOCKHOLMS GENTLEMANNA-CHAUFFÖRSKOLA GENTRALFORBUNDET FOR SOCIALT ARBETE anordnar sin fjärde utbildningskurs för personer, Bom vilja ägna sig ät bostads- eller fosterbarnsinspektion, annat barnavärdsarbete, socialt arbete vid fabriker eller Bom i allmänhet önska förvärva social kunskap Kursen börjar 1 oktober 1914 och pliglir till sommaren 1915.
Anmälningstiden utgär 1 juni 1914.
Alla upp- lysningar meddelas efter hänvändelse till C.
S.
A:s byrä, Lästmakaregatan 6, Stockholm.
lnneh.
E. Göransson &amp; J. Rehn.
Gagnar det partiet?
Några~intryck Utbildar chaufförer pä kortaste Separatkurs damer.
Skickliga lärare.
Billiga tid.
priser.
Eleverna för fä köra en timme varje dal?, c:a 1 mänad.
Anmälningar Qmottagas hos Automobllf.
HJ· Kjellgren, Arsenals- gatan 8 D, Stockholm.
Ännu en politisk kvinno- sammanslutning.
Under det något anspråksfulla namnet " Kvinnorna och landet ", har såsom en di- rekt frukt av årets extra valkampanj än- nu en politisk kvinnoförening sett dagen.
Genom ett i dagspressen infört upprop, un- dertecknat aven del tydligen ur förenin- gen Frisinnade försvarsvänners kvinnliga arbetsutskott rekryterade namn, inbjudas Sveriges kvinnor att ingå i den nya för- eningen, vars mål säges vara: 1) fördju- pandet av de svenska kvinnornas politiska insikt, 2) att bringa kvinnorna till sådan politisk mognad, att de efter eget omdöme kunna välja det parti de vilja stödja.
Så- som förenmgens grundläggande ideer fram- hålles: ett effektivt försvar enligt sakkun- ~kapens oeftergivliga krav; sociala refor- mer; kvinnans politiska rösträtt; kvinnoar- betets ekonomiska förbättring.
För att i enlighet med sitt program ta sig an kvinnornas politiska fostran anord- nade föreningen redan vid starten en stu- diekurs i politik.
Såsom föreläsare hade man bl.
a. även lyckats värva d:r Lydia Wahlström och docenten Hilrna Borelius.
Det är att hoppas att genom medverkan av dessa både inom l ' östrättsl ' örelsen och kvin- norörelsen i allmänhet så väl beprövade krafter, den nya föreningen verkligen skall kunna bidraga något till den vittomfattan- de upplysningsverksamhet bland landets kvinnor, som sedan åratal tillbaka på ett så framgångsrikt sätt bedrives av Lands- föreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Det skadar icke att i detta sammanhang påminna om de stora samhällskurser, an- ordnade dels av L.
K.
P.
R., dels av Stock- holms F. K.
P.
R., som ägde rum i Stock- holm åren 1907-1910, besökta av flera tu- sen personer, efterföljda av liknande kur- ser anordnade av F. K.
P.
R. över hela lan- det, och om de Bergman-Österbergska kur- sel ' na, som sedan 1912 fört samhällskunska- pen ut även till landsbygdens kvinnor, så att icke något län längre är oberört av röst- rätts föreningens upplysningsverksamhet.
ligt tragiska i dessa förhållanden all- deles undgår dem.
Minst av allt skul- le det falla dem in att tänka, att nå- gon skuld också kan låda vid Eng- lands män, som i ett halvsekel kränkt och hånat sina landsmanninnors rätt.
England som kunde blivit föregångs- landet har i stället blivit ett fruktans- värt varnande exempel, medan de nor- diska länderna gått i spetsen i Europa.
Det är bittert för de svenska kvin- norna att Sverige ej får rälmas bland föregångsländerna och man måste frå- ga sig, om Sveriges kvinnor verkligen stå efter sina systrar i grannländerna i moraliskt och intellektuellt avseende, eller om det är Sveriges män, som stå efter i vidsynthet och rättvisa.
Vi sto- do dock i första ledet i början.
Men det är ofta en mycket lång och mödo- sam väg emellan idealistens trosvissa förhoppning och den, slutliga segern.
Om honom, idealisten-föregångsman- nen, gäller vad Fredrik Borg själv sade om skalden, som visar vägen: " Han är alpen, på vilken solen kastar sina strå- lar, då mörkeT ännu råder i dalen. "
Gulli Petrini.
från en diskussion i Göteborgs socialdemokratiska ungdomsklubb.
" Det är ett alldeles särskilt nöje att förhållanden gjort henne till - en själ- tala för arbetarungdom, vare sig å lös arbetsmaskin.
- " Vad ska en så ' n sommarting hembygdsfester nykter med politisk rösträtt ", blir den nära h ets f " orenlngar. '
.
Id ' emo k ra t: e Il er so CIa 1- ll ' ggande tankegången.
Och emot den- ska ungdomsklubbar därför att man na nolla ställer han så överklasskvin- '.
.
.. l l k l ' h möter vakenhet och mtresse, l stal et nans po itis a upp ysnmg oc - na- för den blaserade överlägsenhet över- turligtvis - konservatism som en över- klassungdomen lagt sig till med som väldigande övermakt ' och följden: in- särmärke ", hörde jag en gång en popu- gen av dem skall ha rösträtt, ty det lär föreläsare säga, och jag vill till alla vore tiJl arbetsklassel1s skada.
delar instämma i hans ord.
" Det är inte sant att vi kvinnor äro Det diskussionsämne jag blivit an- likgiltiga för politik ", protesterade en modad inleda var: " Kommer kvinnans ung arbetarehustru.
Och så berättade politiska rösträtt att gagna det sociala hon, att hennes man legat sjuk i fyra reformarbeteU " - Ett tacksammare månader, att sjukkassan betalat för ämne för en rösträttskvinna kan väl ej honom under de tre och att sjukhusets erbjudas.
Det är ju detta hela rörel- kamrer, övertygad om mannens oför- sen går ut på: en rättvisare och män- måga att göra rätt för sig, skickat räk- niskovärdigare samhällsordning.
ningen till fattigvården.
Då mannen Diskussionen pågick i två hela tim- blev upplyst härom, hänvisade han fat- mar vilket visar att delade meningar tigvårdsombudet till hustrun, som sagt om den kvinilliga rösträttens betydelse honom, at hon kunde betala hans sjuk- funnos även bland den manliga arbeta- vård.
- " Jag har föresatt mig ", sade reungdomen.
- Det är ju erkänt att hon, " att om jag så skulle arbeta natt fakta ändras fortare än övertygelsen, och dag, så skulle min man inte för- och utvecklingen inom kvinnovärlden lora sin rösträtt.
Och jag höll ord.
Hur har icke på något socialt eller ekono- jag kände det då han kunde gå fram miskt område gjort sig så starkt gällan- till valurnan, tack vare mig, det kan de som just inom arbeterskornas - det jag inte säga.
J ag kände mig emeller- kvinilliga industriarbetets.
Men det tid inte ovärdig att själv ha rösträtt. "
oaktat synes kvinnans politiska lika- Att många andra kvinnor ha hand- värde icke ha genomträngt medvetan- lat på samma ' sätt och under stora för- det hos de manliga arbetskamraterna sakelser under männens arbetsbrist och mera på det industriella området, än sjukdom sökt " rädda rösträtten " åt inom andra förvärvsgrenar som nu dem, vittnar kraftigt - lika kraftigt äro tillgängliga för båda könen.
som försvarslistor - om att politisk Under det så gott som alla erkänna vakenhet icke saknas hos Sveriges frågan om kvinnans politiska rösträtt kvinnor, vilket parti de än tillhöra, el- som en ofrånkomlig rättsprincip, göres ler om de stå " över " eller " utom " par- den ändå till blott och bart en parti- tierna.
fråga - " gagnar eller skadar den vårt Rättfärdighetsprincipen är i alla fall parti~ " Och då det okända alltid spe- erkänd - åtminstone av vänsterpar- laI ' en stor roll, så förringas värdet av tierna - och det är ju första frågan.
ens eget gamla kända och vanliga.
Den andra bör vara: Vad är det för Under det att högern hyser en pa- politik som inte tål vid rättfärdigheU nisk förskräckelse för " socialistkvin- F. C. nor ", d. v. s. alla kvinnor av arbetsklas- sen, så se socialdemokraterna med lika stor fasa på " kanonkvinnorna ", såsom Kvinnorösträtten och Romkon- absoluta fiender till framåtskridandet.
gressen.
Båda ha naturligtvis orätt, det är ju så, att den räddhågade sällan är klar- Såsom förut meddelats äger Internatio- synt.
Och vilket politiskt parti kvin- norna tillhöra få de nog - ehuru de nella kvinnoförbundets femårsmöte rum i ännu sakna rösträtt - beskyllningen - Rom den 5-14 maj och omedelbart däref- för politisk likgiltighet i motsats till ter en kongress, till vilken inbjudan utfär- de andras.
Högerkvinnorna voro nog dats av Italienska kvinnornas nationalför- de som risades strängast under den se- bund.
På femårsmötets program upptar naste krisen.
Men detta hindrar inte frågan om kvinnans politiska rösträtt ett att de stå som skrämmande buse för de framstående rum, men saknas däremot all- andra partierna.
Erfarenheten visar deles på programmet för den efterföljande dock - vilket bestyrkts i den officiella kongressen.
Denna uraktlåtenhet påpeka- " utredningen " - att där kvinnlig röst- des också genast i en indignerad artikel av rätt införts, har ingen partiförskjut- Rosika Schwimmer i Jus Suffragii, och de ning ägt rum.
Detta förhållande har italieuska kvinnornas L.
K.
P.
R. anhöll hos påpekats otaliga gånger men ändå inte nationalförbundet att frågan måtte uppfö- ras på pogrammet, dock utan åsyftad ver- nog ofta ser det ut.
Den beskyllning för politisk likgil- kan.
Då det för den italienska rösträttsrörel- tighet som riktades till arbetarkvinnor- na av deras manliga partikamrater be- sen naturligen är av utomordentlig bety- möttes lika vackert som bevisande.
- delse, att den stora publiken beredes till- " Hur mången äkta man finns det väl " fälle att höra de många framstående röst- - frågade en kvinna, som erbjuder rättstalare, som under mötesdagarna samlas sig att en kväll stanna hemma hos bar- i Rom, anordnar Italiens L.
K.
P.
R. ett nen, medan hustrun går på ett möte~ stort offentligt möte i Rom den 15 maj med Hon var kanske intresserad som ogift, internationella talare.
Alla kongressdelta- men bristen på samvaro med likasin- gare inbjudes till detta möte, som är avsett nade, ständigt upptagen av omsorgen att visa rösträttens betydelse för genomfö- för barn och hem, försummad av man- randet av alla de reformer, för vilka kvin- nen som i henne inte längre ser kam- norna arbeta.
Anmälningar om deltagande i raten att utbyta tankar med, utan en- mötet ställas till M: me la Prof:a Anita Do- dast vad opraktiska hem- och hushålls- belli Zampetti, Via Ezio 19, Roma, Italien.
I •••••••• ··4- !1·· •••••••••••••: 6.
\ ••••••••••••• •• ..! !.
t ·:: • Vaste:rll::l.r1gga ar1: (f. d. Barnängens lokal).
dl ••: ASTRID SÖDERQY.IST fil KAPPAFFAR 1 Klass Damskrlidderl.
Nyheter för saisonen Inkomma dagligen.
Specialite: J.
A. WETTERGRENS FABRIKATER.
I I FILMS.
•• I I Mrs Chapman Catt har nyligen företagit en agitationsresa inom staten New York.
På fem veckor deltog hon i 90 möten, som inbringade agitationskassan 20,600 dollars i kollekt.
De amerikanska rösträttskvinnorna ämna i år fira den 2 maj såsom nationell kvinno- rösträttsdag.
Atgärder hava vidtagits för att få dagen förklarad såsom holiday ' och för att förmå arbetsgivare, att stänga tidigt.
och giva sina kvinnliga biträden ledigt.
Arbetet för planens realiserande har över- allt upptagits med entusiasm och en mång- fald förslag till dagens värdiga firande ha- va framkommit.
På grund av bristande lagbestämmelser i ämnet ha de franska rösträttskvinnorna sökt göra gällande, att republikens författ- ning icke lade hinder i vägen för kvinnor- nas utövande av sin medborgarrätt.
För att framkalla ett prejudikat hade en del kvin- nor anhållit, att få bliva uppförda på röst- längderna.
Genom domstolsutslag har la- gens tolkning nu blivit fastslagen och kvin- norna nekade rösträtt.
Hollands kvinnor hava nu i likhet med Sveriges förra året igångsatt en namnin- samling för politisk rösträtt för kvinnor.
Arbetet för namninsamlingen inleddes med ett imponerande demonstrationståg genom Amsterdams gator.
I detta deltog o män och kvinnor ej blott från Amsterdam utan från alla delar av landet.
Tåget avslutades med ett stort möte i vilket deltogo över 3,000 personer, eller så många stadens största samlingslokal kunde rymma och litet till.
Cicely Hamilton ' s även i Sverige, tack vare fru Carlbergs utmärkta översättning, välkända rösträttspjäs " Hur kvinnorna fin- go politisk rösträtt " har av rösträttsintres- serade damer ur societeten med biträde av kända skådespelerskor uppförts på Kunst- lerhaus Teatern i Berlin.
En dansk kvinna, fru Margarete Bose, in- nehar för närvarande en professorsstol i fysik vid universitetet i La Plata i Argen- tina.
Professor Bose var den första kvin- na i Danmark, som tog doktorsgraden i ke- mi, och som innehade plats som assiiltent vid det kemiska laboratoriet vid Köpen- hamns universitet.
En av de kinesiska rösträttskvinnorna, som särskilt gjort sig kända för deltagande i sitt lands frihetskamp, väntas komma till England för att där hålla en serie föredrag om sitt hemlands rösträttsrörelse.
Kvinnornas Dreadnought heter Eng " lands allra nyaste kvinnorösträttstidning.
Det är miss Sylvia Pankhurst, som, sedan hon skilt sig från sin mor och syster och för- lagt sin verksamhet till östra London, är utgivare av den nya publikationen, vars prenllmerantsiffra redan från första numret.
uppgick till 20,000 ..
Tidningen utkommer eu gång i veckan.
.
- E Alla damer böra ihägkomma att en god tvål är en viktig faktor vid kroppens värd.
Använd endast Clva-tvål rör tvättning av händer ansikte och huvud.
Använd Clva-Tabletten i hemmet vid sårskador, tvättningar och för övrigtför alla hygieniska ändamål.
Säljes överallt.
Prov ~ Clva-tvål och Clva-tabletten erhälles mot In- sändande av Kr.
1: 20 fraktfritt.
CIVA.-:FA.BRIKEN Mlistersamuelsgatftn 12 - Stockholm Allm.
' fel.
6225.
Riks Tel. 6225.
I ~J \ LUR§sikfi§u,f En lungsiktig som av läkare hemsänts frän sanato- rium säsom obotlig har efter en tids användande av Zenigin ätervunnit krafter, arbetsförmäga och nytt levnadsmod.
Zenegin försäljes i fiaskor Il.
3:25 och 5:75.
A.-B.
JOHN V. LÖPGBEN &amp; 0:0 Sveriges äldsta, största o. bäst renommerade specialaffär i - - - - - - - Kungl.
Hofleverantör - - - - - - - Siden- &amp; Ylle-Klidnlngstyger Örtextraktlabrlken Zenegln, Ald.
S. Rtkst.
429 Fredsgatan 3, stockholm.
A.
T.
50 48 Prover Uandsorten sl1ndllS gratlso.
franco.
Centralpalatset, Stockholm.
; N:R 9 Vår tids indiska kvinna, iitaiiför sitt lands gränser Iiänd och ‘ i littc * i.iir:i kretsar högt iippskattad iii- disii skaiti.
nirs Garojjiii Naidri, iiar iiyli- geii v i d c,tt Ilesök i Englaud i Londons Ly- w i i i r i k l i i b b, litillit ett iiiycket iippiriiirksaiii- inat fiiredrag om sitt h e m l a n d s kvinuor.
Vi iiro i tillfälle att Atergira huviiddrageii a v ilet iiit.ressaiitii föredraget.
Isii iiVt.ii ~ ” Vi iiro kvinnor so111 stå vid grän.
seii ”, sade iiirs Saroijni Naidii, ” vi ‘ stå vid gränsen iiiellaii vår tid och frarii.
tiden.
Det är miijligt att Ni e j förstå våra ideal, iiicn j a g ber Er koniina ihåg att kviiinoriirelseii sträcker sig över liela viiriden; i Englaiid ä r det i * östriitl liviiinor begiira, och i verklig heten iir grundprincipeii, på vilken al.
la olilia skeden a v kvinnoriirclseii vila tleii att kvinnorna striiva efter riitiig lieten att uppfylla sin bestiiiiiiiielse. ” Mrs Naidu heriit.taclc oni deii liiiigc sedan förgångna lysande tid, då Indienk kvinnor kiinde uppvisa en a v de iiiesl minnesvärda tavlorna i civilisatioiieiis historia - vid den tid då Indieii val härderi för en Iriiltiir, s å överliigsen, att ekot därav iiniiii klingar soni iiiiisilt fiii \ ’ iisterlandet.
De bilder iiiclieiis gaiii- la epos upprulla äro e j blott legender de ii.ro levande verklighet.
Kviiinorö.
relseii, soiii nyss börjat i Europa, fanns färdig i Indien för 4000 å r sedaii, då grunden för saiiiliiillets kiiltur var kamratskap och jämlikhet inellan nian och kvinna; iiigeii haiidliiig i det dag- liga livet, iiigeii liögtidlig cereiiioiii liuiide fullgöras iitaii kviiiiioriias iiied- verkan.
Så hade nedgången kommi.
sade nirs Naidu, förhållandena h a än- drats till det siiinre, inen iiiitidens in- diska kvinna kaii e j siitta sig något hä.ttre iiiål före iiii att likna sina kvinii- liga förfiider.
Vi sträva efter a t t ut- veckla en rikare och djupare liviiin- ljghet genoiii a t t införliva nied vår bilriniiig de skatter T ’ iisterlaiirlet lian giva oss ocli clärigeiioiii öka (le iiiöjlig- heter \ - i ha inom oss sjalva.
Vi för- hereda oss till a t t taga r å r del av det stora fiilt a v arbete och tjänande, där Västerlaiidets kvinnor redan iiii sträva så outtröttligt.
3 ROSTRATT FOR KUINNOB rättade om kvinnornas utniäikta ar soni utföres a v indiska kvinnor g a v n i r ~ bete vid tiden för den olyckliga över Naidu cii allinlin översikt.
Bengaleii svämiiiiig.cn för t r e år sedan.
De sa.
sade hon, liar länge varit föregåiigslan- de till iiiiiiinen: ” Varför stå Ni förla det, nu framträder det särskilt soin inade?
Vi iiro hiir fiir att bistå Er Iienilaiidet för Rabjiidraiiath Tagore tjäna och lijiilpa, oin vi iiii iiiåste be hålla Tåra slöjor. ” Och de Iiiillo ord soiii liar fijrt frani Indien i jiiiiinbredcl Mrs Naidii ser franiåt iiiot deii tid nied Viisterlandens folk; men i allt boll då Indiens liviiinor lia koniinit iirei blivit gjort h a r liriiiiiors arbete varii e n pådrivande kraft.
I Bonibas fin oliltlieteriia i kast och trosbekiiuiielsc iias företag soiii fullt motsvara de soiii och blivit en stark, lijiilpaiide niakt ’ finnas i Europa och arbeta.
för de sva.
sitt laiid.
Heiiiies tro iir att niiiniiei ga, lidande och nödställda.
I hlatlras skola soiii ltaiiirater riiclia ltviniioriia i Paiijab, i de fiirenade provinserna Iiandeii och ined gliid je mottaga demr i de större infödda staterna biirja livs rrbjiitlaiide att taga j ~ å sig siii del I teclteii r i s a sig, ett åtcruppvalinaiidt tjiinüteii fiir saiiiliiillet.
” I Iiidieii kal av önskan att bliva \, ad Indiens livin.
aldrig bli deii antagoiiisiii ocli det or.
nor varit i förgången ticl - ni ” aniien+ ganiserade iiiotståncl iiiellaii nian ocl medarbetare.
Kvinnor redigera tic1 ltviiiiia ”, sade Iion, ” soiii det sliiir i iiiitl ningar och tidskrifter, de sköta sig ut 1ijiii.h a t t se i Englaiicl, tletta frihetent iiiiirkt soni liiltarc, i Itonst, litteratur land.
Hela viii.ldeiis kvinnor ”, lilladc iiiusik nöja dc sig e j ined a t t efter Iion, ” aro biiiidiia tillsaiiiiiiaris i ett fri liiirnia Vii s t er1 a n dc t s 1i v i ii n o i *, II t an dc iiiureri soni är starkare iiii ras ocli tävla iiietl cleiii.
Soin talare övertriif.
trosbekiiiinelse, genoiii det stora lic !aii Ja de iiiiiiinen, e j endast i fraiiifiiraii det och deii stora glädjen att giva viirl tlet utan också i övertygaritle VGdjaii deii dess inedborgare ”.
[iiitler deii Iiorta disliiissioii soiii fiiij i konsten att röra lijiirtaii; (le resa fråii de iiiidrade pii talare om p j nirs Naidi; Indiens ena iiiida till den andra ock t a l a till de enkla biiiicleriia i hyarria var alltiör oljtiiiiistisli i fråga o m clei lika vii1 soiii till de stora städernas gliidje ariiied Iiidieiis iiiän skulle liril.
sa saiiiarbetet iiiecl liviriiioriia, clå nia1 bildade åhörarskaror.
tiiiilite på erfarenheterna iråii Eiig Indiens kvinna, säger inrs Naidu, är land, inen uttalade (len förhoppningen iiiiiiii lokalpatriotisk i sin tjäiistvillig att dc e j skulle iiiötas av sainnia miss.
het ocli sin fostei.Iaridskärleli, hon an.
riikiiingar och svårigheter soni där.
- ser sin provins vara Indien; hon har Flera detaljer oiiitalades från det a r i i i i i i i i e j fått den vidare blicken på na- bete iiirlidia liviiinor uiföra i våra da.
tioiialitet.
I vissa fall drar k a s t r asen.
” gar ocli siirskilt fraiiiliölls att iiiiss det också griiiiser.
Den iii~fliaiiiinedaii~ Cornelia Sorabji, en utbildad jurist ska kvinnan, äiinii görrid bakom slöjan soni på grund av sitt Iiön e j fålt till liar den större solidaritetskänsla, som ståiicl att praktisera, av regeringen ha.
belingas a v hennes tro.
Idealet för de utsetts till juridisk rådgivare åt Indiens kvinna ä r att t j ä n a och hjälpa; kvinnor, soiii ännu iiiåste bära slöjan bondkvinnan är den tjiinaride i sitt liciii, de bildade kvinnorna utsträcka sin Iijälpaiide oeh tjänande verksamhet Högermotion i engelska överhuset.
Lord Selboriie liar i engelska överliii- f r h i hemmet till byn, stadeii, provinsen.
landet.
Den muhammedanska kvinnan.
set väckt iiiotioii 0111 röstratt för kriii- liar, trots att hennes röst e j får hö- nor i enlighet med det i-östriittsförslag r a s utanför hennes familj, mer entu- soni för ett par å r sedan franikom i i i i - siasm, vidare idealer, större förinåga der tiaiiin a v the Coiiciliation Bill (för- a t i iivervinna hinder.
Mrs Naidii hal li kiiings förs1 aget).
De konservativa i iiiånga år hott i Hyderabad, huvud- kvinnornas röstriittsförening riidjai staden f ö r Nizani-området.
Hon be- till högerii att stödja inotioiieii.
Av det n u pågående praktiska arbete Gifta kvinnor i stadens tjänst, Lagarnas oefterrättlighet.
stadsfiilliiiälitige ha fattat ett föremål för stor upp- iii~~1iC~iiiih~t O C i l livligt k O i i i U i e i i ~.
~ ~ a Saväl tS i d c r i &lt; ’ iigelsiiii prcssrn soin annorstädes.
D t ~ i licderriirdn iiistiliitioiien liar i siii T,oiidoiis soiii blivit lwsliit, tjiinst niit,agil tre kvinnliga Iiikürc.
men igt, lirstiiiiiiiirlscr, soin ä r o göllande för liviiinor itiistiillda i stadens tjänst, iippliör bcfattiiiiigcii i och iiiccl deisariinia (le inga iiliteiiskap.
Eii av iiiedleiiiiiiariia rev.
dr. Scott Iiidgett i-iickte förslag oiii att dc tre lältnriiü sltiille ställas iitanfiii d e n n a i) est,äin- niclsc, iiieii förslaget iii11 iiicd 7 % riistm iiiot 30.
K i i Aterstår iiitet annat Iiii att försiika fB gi ’ iiii~Ibestäiiiiiielseriia äiidrade, såvida inaii ic * l; c T i l l r i s l t ~ r a eii oiiisättiiiiig bland t l r Iiviiiiiliga ljiiiisteiiiiiiiiici, soin kan Ironi- i i i a alt iiiT-c&gt;rl&lt;a i Iiljg g r a d menligt pB deii kviiiiitign tjäiistciiiaiiiialiårelis stabilitet oeli cliirigciioiii oolis3 115 dess arbetsresiiltat.
Tiiiirs iip~~riillar i en ledande artikcl, präglat1 a v iikta engelsk Iiiiinor, de secncr, soni lioiiiina att iits]) clas, (15 liviiiiilign t j ä n - t sig, bli iiiikor eller skilda, ~ i v ~ l i c c l I: i ~ l i ~ atcxrtagiia, i t~iiJiSteii, gifta 0111 sig (Ai illi avskc&gt; (lacle o c ~ i antagna igen, c,tt x-r~kligt katt- och i.Bibsystoiii liknande det soin tilliiiiipüs 118 dc Iiuiigerstrejkaridc s II ff ra g e t t er ria.
(: ii1 Samtidens kvinna.
Et1 belgisk irtsfii1lniii.y.
I k t iii icke b l o t t dr srciiska kvinnorna, soiii geiioin siii iitutiiiliiing å r s t a Itoiiiina alt i soiiiniar ined ett nytt illiistratioiis- prov bidraga t j l l liviniiorörelsens Iiistoria.
Eii lilcnaiide iitstiilliiiiig förberedes även av ile belgiska kviiiiioriia.
I iiiaj öppnas i Aiitwt.rpeii e11 iitstiilliiiiig, “ Samtidens kviii- na ”, ägnad att bclysa liviniioriias ställniiig inoni yrlteii och hantverk, på den iiirda, koiistiiiirliga ocli litterära bniiaii, i heiiuiiet ocli i det offeutliga livet.
I spetsen för iit- ställniiigskoiiiiiiitt&lt;; ii s i g r iiiadaine Jean de T ’ os, liustrii t i l l Aritwerpeiis borgmästare.
Koiiiiiiitt6ns arbete har överallt inötts med dct största intresse och utställningen lovar att bli b5de racker och Iikorik.
- Några reflexioner med anledning av irofessor Eehmanns Fremtidens Kvindesan, EDV.
LEHMAXN: Freu&gt;z tidekis Kviti- desag.
Y. Pios Bogliaiidel.
IGibeii- havii.
68 sid. Pris 1 kr.
Den iiya danska luridaprofessoriis nya bok 0111 deii allra nyaste kriniio- saken - iiiiiiiligen fraiiititleiis!
- fiii.
ovillkorligen i iiiiiiiiet året 1896, w i i i iiioiri deii sveiislia ltriiiiiosaks \ .iirlcleii fräste a \ ideliga debatter oni Ellen Keys dS iiyntkoiniia hroscliyrer ” Miss- brukad kvinnokraft ” ocli tiess a v pole- miken frainkallade rfterfiiljare ” Kvin- iio-psykologi och kvinnlig logik ”.
Med tlet stilla behag, soiii längesedan ut- käinpade och avblåsta strider - \ .iieka iiiiniis iiiaii, h u r debattens \ Tågor då gingo höga i Uppsalas studentskerum och i dess kvinnliga stiideritförening, till vars diskussion i det stora kviiiii- liga dagsämnet fröken Gertrud Adel- borg, soni representant för Freclrika- Breiner-Förbundet v a r inb juden.
Tiiiik, ilet var i de arkadiska ticler, då kviii- norna i Sverige gingo oinltriag 50111 lamm, de d ä r icke pockade på rösträtt!
Det kändes siikert den gången soiii en tagg någonstädes i själen, iiiir Ellen Tcey i sin lilla broschyr kraftigt, inen i förbigående, iitaii att kosta ort1 på en sjiilvklar sak, betonade kvinnornas rätt till medborgarskap - taggen triif- fade inte precis intellektet, ty i teorin visste man j u hur allt borde x-ara, nien snarare det praktiska liaiidliiigssaiii \ ~e- tet.
Troligen banade deii broschyren hos många kvinnor och Iios långt fle- ra män en genväg till k. p. r.-tan- ken.
Det föreföll som själva Colum- bi Ligg detta, a t t nian skulle ha, röst- rätt just f ö r det att man v a r k u i w t i c i i i - ett annat värde Rn mannen visser1 igen, nien ett värde, soni staten beliiivde till sin fullkoinriing.
Argn- iiieiiteringeii för kvinnornas röstriitt Iiiir liemiiia i Sverige liar hiimtat inåii- $a vapen ur Elleii Keys arsenal.
Och liar liaft gott a v dem.
Kvinnor eiiiel- laii lin vi rner iiii en gång prisat året 1896, soin i god ticl gav oss striden om- Lriiip Ellen Keys ” Missbrukad kviiino- !,raft ”, så a t t rösträttssåddeii sedernie- ra Loiide göras i ett gaiiiinalt slagfiilts irulitbara jordmån.
F ö r några år sedan franihöll deii be- kante spiritiielle joiirualisten och fiir- fattaren Giistaf Hellström, d å bosatt i Fhglancl, i ett kåseri i en svensk liu- c-iidstadsticlriirig, liiir föriiiånligt röst- riittsrörelscii i Sverige tack vare Ellen Key liacle det nied sitt enkla fiiltrop: ” vi vilja 1ia riistriitt just därför a t t vi iro k \ iniior! ” - nieilaii Iiviiinorna i England, iiis1) irerade a \ - feiniiiisineiis grand old n i m Joliii Stiiart Mill, ro- pade till iiiiinneii: ’ %i Iia hållit oss fiir- !ryckta ocli fjättrade i årtusenden, nien riiiita Ki bara, när fjiittrarria fallit ocli ri fritt få iitnxlila oss i alla riktnin- gar, iiiir vi vii1 få röstriitt, SS bli vi jriart lika bra och likadana soni Ni! ” - eii i i t b i l i t soni inte vidare lockade iiiiinneii.
Soiii stridsprojektiler i eii för- bittrad kamp r; luiigade de båda köiieii i England varandra i ansiktet de re-, pektira snillen dc under sekleriias lopp, lt&gt;iiili t in iinslil i gli e t en.
Eltt bollspel, \ - id \ - iikel kvinnorna 111 jiilpligt lroiiimo till korta, emedan de iisnliga snilleprojektilerna obestridli- Ten vor0 både talrikare och tyngre, iven A oiuråden, d ä r kvinnorna haft f u l l frihet a t t ntveclila sig, såsoiii in %- k o r åt olikartade plantor.
Ellen KCJ- fick på sin tid ett ovälkoinniet och a v leriet ocli inusiken.
H u r allting upprepas och h u r fort henne alldeles oviiiitat bifall fråii det iniiniiiskorna glöiniiia!
I några referat i 1; viiinosalieii svart reaktionära lägret.
i dagspressen a \ ’ prof. Lcliinaiiiis skrift Maii kan l a r a siiker oin, a t t prof. k l i - låter det soin om lians synpunkter på iiiaiinh tal ocliså faller soiii honung på kvinnosaken, siirsltilt lians kritik a v rcaktioiieiis läppar.
Men ur dcn still- Mill, vore ett alldeles nytt och viiibe- saninie danske veteiiskapsiiiaiiiieiis all- iiövligt ord.
Dct iir i själva verket allt- deles opatetislta lilla sltrift yra inga saiiinians sagt a \ * Elleii Key, varh av dc siiillrlh gnistor, soni kunna tän- iiaiiin prof. L. också iiiiniiier.
Hon for- da cii bi.aiit1, i livahtigaste fall blir det iiiiileraile principstriderna i kviiinofr8- en t itliii ngspoleiiii k.
P r o f.
Lcliiiiüiiii erliiiiiiicr oforbehåll- gan i dessa t v å enkla iiiotsatta teser: ” Deii fysiska köiissltillnadeii iiiedföi haiiit att Itviiiiioialtcns hittills gjorda icke någon 1-iiseiitlig psykisk artskill- fraiiiiiiarscli varit (’ ii historisk nödräii- i li gli c t a t t 1; v i iiii o n i a s ar be te ut oin lieiii - n d.
” Detta iii- Stuart Xill ’ s åsikt.
” Den Fysiska liöiissltilliiadeii inetlfiii iiiet ocli ekonoiiiiska sjtilrstäiidigliet re- eii out&amp;iiilig pag ’ ki~li artskillnad. ” Det- rlaii satt h i i i priipel så djupt i civilisc- imlc s t a t w s saiiiliiillsli \ ~, att inte ens ta i i i - Herhert Spencer ’ s åsikt.
Och lipii utvecklade d % fiir snart 20 rlrii vildast (.
faiita5i kan tiiiilia deiii iit- å r sedaii siii Irritik a \ - Mill ’ s ståiid- p1 uiiade.
” Vai.
ocli cii ”, ?,iiger liaii, ” soiii liar p ii i i 1~ t ocl i si ii an sl ~i t II i i I g till Spe n c d h tiicti en gciiial pregiiaiis ocli cii b ~ s t i c - iiid arbete, iiietl \ - erksaiiihet, iiiecl liaii- Iiaiide \ - iiltaligliet, soiii kallarlc storiiiar del och vaiitlei att göra, skiille p &amp; det av bifall oc~li opposition till lix-.
Del a l l r a he~tiiiiitla~te iiiitlaiibeclja sig (!en i r i stort sftt just precis liriiiics lioii- iitsikteii, att liviiiiiol \ i * afteii i sin helhet tii rtcclirii iig a r ltvi i i iioriia s hiirs1tild; i \ 1iii11~ tlragai ifråii arlbetct.
Del iir eii a r t ocli siii.liiltla gåvor ocli siirskilda iiatiirlxaft \ - i hiii.
hava att göra iiiecl, 9rbrtaoiiirStleii soni - eliiirii i e i i iiiyc- » Iieveldig oc.11 i hlaiicl oheliaglig soni kel hlacl&lt;ai.e fraiiistiilliiiiig - g &amp; igrii alla iiatiirkraftei .. Ilet kaii aldrig bliva Iios prof. Lrliiiiaiiii.
Soiii direkt vftcr- frågaii o i i i at1 på iiagot vis bygga liiii- klaiig fråii Elleii K t h y I.jiider Iiam an- 11cr fiii.
deii.
Dct eiitln tlet niiijligeii Iraii Blagelse iiiot kviniioriirel~eii att iiå det bli tal o i i i iir att rcjyleur deii,.
. ” Satui * ligt \ * i \ i ” set ’ cii iii,striittskviiiiiü liela taget blott ha föraiilett en livinn- lig iiiiitatioii a v inaiiiien, alt i stlillet \ it1 tlrtta tal o i i i a l t reglerrr kivi~izofrt3- För eii i i i a i i ocli en l&lt; \ - iiiiia, soiii k o i i i - f j u u.
Ivi s (’ g ~ i i r i \ t liir oss en iiiaiilig [&gt;letterade \ - araiidra, lia ~1i; iiilit eller ve- i.ilihil:ig, soiii reglerar riittsliisa lxiii- Lat skiiiika \ iirltleii t v å iiiiiii, deii ena iioi * s: ii.l) cts \ - illkoi *.
Piof.
Leliiiiaiiii itförd i iiiiiitlreviirtlig liopiii.
A \ cii IIOS - iiiiiiiiiei * os5 i alla fil11 genast blitiar (,, iriiiic liiirtlc i \ - eklagaii över ltviiiiior- iiii i * 1i:iii i oiiictlplbart smiiiiianliaiig - - OIII ett så iiiiili- I I as bet ryck ii ii der en arbe t sb ii r (1 a, so i ii fortsiitter: ” - 2.j utlösei.
(leras bästa krafter, özer det tigt eleriiciit ö \ erliiivutl taget låter sig yraiiiii, b o i i i består i att i frihetens ocli reglera. ” Och ändå blidare känna vi ikhetens namn bjuda samina växtvill- OSS, när han vidgår att kvinnornas po-.
4 N:R 9 SoSTB&amp;TT FOB KYINnTOB Danska kvinnornas rösträtt, ARTHUR BALLIPI-.
- En självklar sak, säger Politiken.
För Stockholm försäljning av DAMKAPPOR i minut till - KOSTYMER bestämda fabrikspriser.
Framkastar man frågan, skriver ” Politiken ”, vilka paragrafer i det nya grundlagsutkastet, soni mest samla uppmärksamheten kring sig, kan sva- ret väl endast bli det, a t t det är de, varigenom privilegierad valrätt till landstinget avskaffas.
Här h a r striden stått hetast, därför fäster sig allmän- heten vid och gläder sig åt, vad här uppnåtts: avskaffande av alla privile- gier.
Men tänka vi oss griindlagsutkastet under en annan synvinkel, nämligen från utlandets sida, är det ingalunda säkert, att betydelsen a v just dessa pa- ragrafer skall ådraga sig uppmärk- samhet.
Det är antagligt, att man utanför Danmark först och friimst skall lägga märke till en helt annan av de många förbättringar, den nya för- fattningen inför.
Vi tänka här, som läsaren förstår, på kvinnornas valrätt och valbarhet.
När denna reform har hemma icke väcker synnerlig uppmärk- samhet, ehuru den helt enkelt fördiibb- lar väljarantalet, ja, så är förklarin- gen den, att det inte har stått minsta strid om den, utan alla partier, från de mest reaktionära till de mest radika- la, ha varit eniga i den punkten.
Den stora händelse kvinnornas fulla poli- tiska frigörelse iir, tycks skola försig- gå alldeles obemärkt, därför a t t den va- rit självklar i flera år, vid första till-.
fälle.
Och nu är tillfället här!
Rent grundlagstekniskt - om vi kun- n a bruka detta uttryck - innehålles kvinnornas emancipation i två ord.
Den nya paragraf 30 börjar så: ” Val- rätt till folketinget h a r en var man och kvinna ” (og Kvinde).
Tänkte man sig dessa två ord strukna, skulle - en- ligt hela grundlagstestens samman- hang - därmed också kvinnornas val- rätt och valbarhet, både till folketing och landsting, vara strukna med det- samma.
Det är alltså dessa två ord - tillsammans åtta bokstäver - som ge utkastet till nya grundlagen dess all- mäneuroDeiska betydelse.
Centralförbundet f ö r socialt arbete anord- nar, enligt vad av annons i dagens num- mer framgår, under instundande läsår 1914 - 15 sin fjärde utbildningskurs f ö r personer, som vilja ägna sig åt bostads- eller Poster- barnsinspektion, annat barnavårdsarbete, socialt arbete vid fabriker eller som i all- mänhet önska förvärva social kunskap.
Anmälningstiden utgår 1 juni 1914.
Alla upplysningar meddelas efter hänvändelse till C.
S.
A:s byrå, Lästmakargatan 6, Stock- holm.
Den 27 januari 1913 anhöll0 de kvinnliga studentföreningarna i Uppsala, Lund och Göteborg hos konungen, att rättigheten att söka stipendium, avsett för studerande vid högre undervisningsanstalter, måtte ut- sträckas även till kvinnliga studerande av Bohus län och Göteborgs stift.
I sitt nu färdiga ” Utlåtande och förslag angående omorganisation av Kungl.
och Hvitfeldtska stipendieinrättningen ” hemställa kurato- rerna till k. m:t, a t de kvinnliga student- föreningarnas framställniug ” icke måtte vinna nådigt bifall ”.
Det enda skäl, som kan tänkas mot att utsträcka stipendierna även till kvinnor, vo- re att det skulle kunna splittra stipendieut- delningen.
Men det är att beakta, att en- dast när det gäller att utestänga kvinnorna komma kuratorerna med talet om splitt- ring, något för vilket de eljes så litet ryg- ga tillbaka, att de halvt om halvt lovat Chalmerska institutet stipendier, om det blott kan skaffa sig titeln högskola.
Med anledning härav skriver fil.
mag. Elna Bengtsson i Göteborgs Handelstidning föl- jande: ” Margareta Hvitfeldts testamente är ett verk av en varmhjärtad och vidsynt kvin- na, och man måste taga f ö r givet, att hon, om hon kunnat blicka in i framtiden och följa utvecklingens gång, med glädje skul- le givit sin skärv till främjande av även kvinnornas bildningsarbete.
Kuratorerna ha e j dragit i betänkande att av hänsyn till utvecklingen göra stora avvikelser från testamentets ursprungliga ordalydelse till förmån för vad de anse vara syftet och andan i detsamma.
litiska medbestämmanderätt är villko- ret för att ett sådant reglerande in- grepp f r å n samhället skulle få bety- delse och berättigande.
Och nästan to- talt lugnade känna vi oss, när vi erin- ra oss att han redan på sid. 30 i bro- schyren själv påpekat att alla värde- sättningar i fråga om mäns och kvin- nors olika anlag ” kännbart ” förvirras av de mångfaldiga övergångsformatio- ner mellan man och kvinna, som mog- nade kulturer alltid uppvisa.
Detta reglerande tycks emellertid va- ra kärnan i nöten, den stora framtids- tanken i kvinnofrågan.
H a n erkiinner, att man inte har minsta r ä t t att före- brå kvinnorna, att de efter industrins genombrott ” kopierade männen ”, sökte samma arbete som de - kvinnorna “ måste j u söka brödet, d ä r det fanns ”.
Han prisar det som en stor lycka för utvecklingen, att kvinnornas självför- sörjning tog sitt första uppsving un- der liberalismens period, ” i den fria konkurrensens tecken ” (!
!).
Därigenom h a r ett oumbärligt experiment blivit gjort.
Tillräckliga erfarenheter äro ännu ej på långt när samlade, men ti- den är inne att systematiskt börja gö- ra rön, att från alla synpunkter väga, räkna och mäta vad kvinnan som slak- tets sunqa moder duger till, orkar och tål.
En allsidig utredning med ett ord.
på grund a v vilken det en dag i en framtid skall i godo göras upp mellan manliga och kvinnliga medborgare, hur en verkligt statsnyttig arbetsfördelning könen emellan bör ordnas.
Vi röst- rättskvinnor h a i dag ingen anled- ning att opponera mot en så avlagsen utopi.
Vårt villkor för bifall iir blott.
att den blir så pass avlägsen, att kvin- norna då inte bara h a rösträtt, utan också haft den SA länge, att de med till- räcklig säkerhet lärt sig bruka detta underfundiga vapen.
Och säkert är också den dag tillräckligt långt borta, då människorna hunnit förvandla det mänskliga arbetslivets bloddrypande djungel till ordentligt upprutade kål- sängar, i vilka de båda könen förbjuda varandra att trampa galet.
Prof. Leh- mann ställer i utsikt att kvinnorna nog skola få nådigt tillstånd att påta i de allra flesta samhällets arbetsrutor, men a t t inan kommer att starkt be- skära den tid a v dygnet, som det skall tillåtas dem att arbeta.
” De åtgärder, man i det senare ameendet konimer att Tidtaga, siiger han ” komma att bliva allt strängare j u mer det blir frå- ga om hjärnarbete. ” Det är gott att påminna sig, att ” man ” i detta avseend- de enligt medgivande betyder män och kvinnor!
På den grund våga v i väl hoppas, a t t ” man ” kommer a t t taga nö- dig hänsyn till de - också enligt med- givande - otaliga övergångsformerna inellan ur-mannen och ur-kvinnan, des- sa besvärliga men faktiska produkter av övermogna och ” degenererade kul- turer ”, som s % opassande trassla till ett i och för sig enkelt placeringspro- blcm!
I den niån staten ombildas till en så- dan fiillkomligt fungerande sorterings- inaskin menar prof. Lehmann, att man ersiitter de gamla falska och ödesdigert vilseledande slagorden ” jiimlikhet, fri- het och broderskap ’ ’ med den verkligt förlösande formeln för organisation ” skillnad, ordning - och broderskap ”.
Det är underligt att i en lärd mans franiställning finna en så opsykologisk vantolkning av den gamla frihetsdevi- sen.
Den föddes väl just ur ett nyvak- nat medvetande a v samhället som en stor organism, vars arbetande lemmar på grund a v siii oumbärlighet för det helas bestånd kunde göra anspråk på likställighet i människovärde?
Vem har - bland tänkande människor - på långliga tider menat något annat med frihet än den frihet vi alla behöva just för samhällets egen skull, frihet att söka utveckla just det pund, varmed vi bäst kunna tjäna samhället?
M1 diskussion i kvinnofrågan löper i v å r a dagar med nödvändighet genast in på problemets aktuella praktiska brännpunkt, kvinnan och arbetet.
Och det riktas ün öppna, ä n förstuckna an- klagelser mot kvinnorna för att i sin kamp för arbete och bröd blott söka sitt eget, men förbise familjens, sam- hällets och släktets väl och bestånd - den svartaste anklagelse för samhälls- oduglig egoism, som kan resas i detta barnets och sociologins gemensamma århundrade.
Prof. Lehmann bör h a ett obetingat instämmande, d å han fram- håller, att ” antropologins krav i kvin- nosaken ” - avkommans tillräcklighet och bästa möjliga beskaffenhet - bör vara ett diktatoriskt maktspråk, från vilket ingen prutmån gives.
Man får lämna därhän, om han an- ser båda dessa krav på en följande ge- neration vara fyllda hos det ” vimlen- de Yngel til Mödre i Syd og Mödre i Ost, enfoldige, tradbundne og frugtbare Kvinder ”, om vilka han talar i ” det sidste, mörke Perspektiv ”, ett litet av- slutande mollackord under strecket, som tycks vara lösligen ditsatt med an- ledning a v den politiska situationen.
Men försåvitt kvinnosakskvinnorna anses vara detsamma som kvinnosaken måste vi visa ifrån oss den anklagelse han riktar mot denna som ” en enda stor försyndelse ” mot hänsynen till ra- \ - l !ttibeställningar utföras förstklassigt 0th billigt.
En gros.
OBS.!
Ingen butikslokal.
ARTHUR BALUN, Kappfabrik, Mäiar torget 13,2 tr.
Näst efter Norge blir Danmark n u den första suveräna stat i Europa, som ger kvinnorna full politisk likställig- het med männen.
.Vi kunna samtidigt erinra, att på sanima gång fastslås även i den nya rättegångslagen, för r a r s antagande det finns goda utsikter, med uttryckli.ga ord, att kvinnorna livcn kunna bli jurymäri.
Att det ur- Cildriga och ärevördiga konungariket Danmark, inom vilket man skulle tro hundraåriga traditioner djupt rotfästa, nu t a r ett så stort och betydelsefullt steg framåt och ger kvinnorna den rätt, dem tillkommer, utan något förbehåll, såväl som utan betänkligheter eller nå- goii coni helst förutgående strid - det iir ett faktum, som å ena sidan talar till fördel för rättfärdighetskänslan hos v å r t folk, och å andra sidan ä r äg- nat att genom det uppseende, det skall väcka i hela världen, ge den hårda kamp, kvinnorna i andra land måste föra för sin r ä t t och frihet mot gam- mal fördom och översitteri, ett mycket kraftigt och på sina håll kanske avgö- Utbildningskurs för praktiskt socialt arbete.
Margaret a Hvitfeldts stipendieinrättning.
Margareta Hvitfeldt har ej uttalat sig till förmån för kvinnliga studerande, men har e j heller med en starelse antytt, att stipen- dierna skulle arse iiteslutande manliga stu- derande.
Hon talar näiiiligen om ” ung- dom ”, ” studerande ” och ” prästernas barn ”, uttryck vilka avse båda könen.
Eftersom hon så sorgfälligt \, alt samkönade ord, har man därför full rättighet antaga, att Mar- gareta Hvitfeldt, soni var en mycket fram- synt krinna, tänkt sig möjligheten av kvin- nor pB studiebanan, churii hon i sitt testa- mente ej velat uttala en mening stridande ernorsin tids åskådning.
Personligen anser jag detta vara det mest vägande skälet till förmån för kvinnliga studerande, och jag har svårt att förstå hur man kunnat förbise detta. ” Universitetslians1c:rii har nu avgivit sitt yttrande över förslaget till omorganisation av Hvitfeldtska stipendieinrättningen samt därjämte bifogat yttrande bl.
a. från Göte- borgs nations i Luiid inspektor samt lära- reråden vid Stockholms och Göteborgs hög- skolor.
Vad som i främsta rummet blivit föremål för anmärkningar är kvinnornas utestängande från rätt till stipendier, vil- ket anses vila blott p % formella och e j på reella skäl.
Såväl Stockholms som Göte- borgs högskolas lärareråd vilja härvidlag ha en ändring i stadgarna genomförd och en sådan åtgärd förordas även av universi- tetskanslern.
Även Fredrika-Bremer-Förbundets styrel- se har känt sig uppfordrad att till konungen avlåta en skrivelse med underdånig hem- ställan att stipendier måtte utdelas icke blott till dem, som varit lärjungar i allmän- na läroverk, utan att detta privilegium även utsträckes till elever av andra g y m - nasier samt att kvinnliga studerande, lika väl som manliga böra kunna påräkna un- derstöd från stipenaiefonden.
Då nu stipendieinrättningen står inför en genomgripande omorganisation, är det att hoppas att de kvinnliga studenternas, ur rättvisans och samhällsnyttans synpunkter beriittigade krav måtte på vederbörligt sätt tillgodoses.
Använd L,K,P,B:s agitationsmärken, sens goda fortbestånd, emedan denna hänsyn ej gjorts till ” den princip, efter vilken varje steg regleras ”.
Kvinnor- n a h a som bekant ej makt att reglera principerna för samhällsvården och det ä r ofta kinkigt nog för dem att hålla sig själva och sina barn vid ett skralt liv.
Annars är j u i den moderna ar- gumentationen för kvinnorösträtten den rashygieniska synpunkten en a v de allra starkast betonade.
Evinnorna - mödrarna måste tillsvidare gå i grotte- kvarnen, och det gäller i första hand att söka mildra deras villkor där.
Och sedan i den mån man hinner sansa sig efter industrins lavinartade genom- brott gäller det att komma till en ac- ceptabel förlikning inte blott mellan mödrarna och industrin, utan mellan mänskligheten och industrin.
Evinnan och arbetet är det svåraste problemet, men mannen och arbetet är också ett problem.
Inte heller för honom h a r det varit ett gott att mista ett rörligt och allsidigt arbete och förvandlas till en kugg i ett sotigt och dånande ma- ski.1eri.
Förf.
till ” Fremtidens Kvin- har med rätta bekymmer om de dest unga flickor, vilkas arbetskraft exploa- teras i förtid.
Men även om de pti samma sätt misshandlade gossarna gälla hans ord: ” det är rovdrift pti släktet att göra kvarnar a v dessa vat- tenfall. ” I kvinnors öron är det all- tid ett misstänkt tal att endast orda om industrins faror för kvinnorna.
Vi känna sbm både mäns och kvinnors mödrar.
Och vi anse samhällsproble- met framför andra v a r a a t t förvandla industrin från mänsklighetens blodiga gissel till dess gode tjänare.
w ’ Gerda Hellberg.
I ROSTBÄTT FOB KYIHHOB N:R 9 t Nyheter för Våren Billiga priser.
Gen tlemaii s ta ylor.
Taileur pour dames.
Dräkter och kappor senaste pariserstil fr. kr.
60: - utföres under full garanti.
Garanti för välsittning, billiga priser.
ALFRED JAKOBS SONS €1 t r I 21 Storgatan 21.
Valbrev från Eringsboda.
1 Bittert kandes det, d å j a g vaknade val.
söndagens morgon, a t t e j fB Ligga min röst för fäderneslandets viil.
Först hade jag t.änkt att nteblira f r i n alltsainmans, men j a g kunde helt enkelt inte.
Ut och bort, till rallokalcii inaste jag.
J a g kände a t t jag var ett med vainiiiniien, iiren oni vi hade skilda åsikter i övrigt.
Min man hade gatt tidigt ut, h a n satt med i valnäniiiden.
Alltså begav j a g mig ut med en bunt val- sedlar i muffen och gick så i n bland den manliga valskaran.
Sågra gubbar tittade på mig, liksom frågande: " Vad v i l l du Iiiir? "
De flesta kände mig dock och visste a t t j a g brukade v a r a iiled.
Ensam kvinna har j a g s a t i n d a i flera år besökt varje kom- munal- och kyrkostämma i niin socken.
Några valsedlar lyckades jag få lämna, men clc flesta hade sådana förut.
För övrigt hade alla partier sina onihiid, som lämnade val- sedlar.
Min uppiu5rksainhet fästes vid det att några uiän koinnio nedför trappan till vallokalcii.
J a g blev bestört, t y två av inäiinen roro a r socknens underctödstaga- r e och en a v dem iir sedan många år till- baka av läkare förklarad sinnessjuk.
Hade dessa fhtt rösta?
Jag vände mig spörjande till första bästa.
" Det ser verkligen ut så ", blev svaret.
Förvåningen i skaran blev all- iuän.
Alla visste ju att, om de fått rösta, eii olaglighet blirit begiiigen.
Då min nian, vid uppehållet i valen, koiii ut fick j a g viss- het, a t t de verkligen fått avgiva sina rö- ster.
De stodo iipptagna i röstlängden, s &amp; det gick c j a t t iindra, fastän han oppone- rade sig mot, a t t deras röster avgåvos.
Men i mitt hjiirta s r e d det och svider ün- nii.
Xr detta svensk rättvisa?
Dessa båda män, som av härvarande högerparti upp- manats komma och rösta, hade iiiottagit de valsedlar, som satts deni i händerila utan a t t veta, utan a t t förstå.
Det är underliga förhållanden, a t t sinnessvaga män anses vara mera värdiga för medborgarrättens ut- övande ä n v å r a varmIijSrtade, foctcrlands- älskande kvinnor.
Ej på länge glöinina vi kvinnor i Erings- Iioda det slag, soni såliinda valdagen rikta- des mot oss och för övrigt mot alla kvinnor i Sreriges rike.
Jenng.
Meddelande från V. U.
1 Heleneborgsg.
15.
Allm.
~.
.
.
Tel..
.
.
.
.
.
23605.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Riks.
.
.
.
.
.
.
Tel..
.
.
.
.
.
Norr.
.
.
.
.
.
507.
.
.
.
.
.
.
C E, SJÖSTRANDS 3 i Damskrädderi tk Kappaffär f i H i b D - A HEDEN -.
:.
: ..................................................... 1: V ä s t e r l l n g g a t a n 69, I.
H a n t v e r k a r e g a t a n 8 STOCKHOLM Fördi7 klase namskriirideri.
F6rsälia DarndriikteT.
Kaunor.
1:lstrar och Fliekkauuo~ i v goda svenska t y k r iiii moderata priser.
Obs. '
Deställningar äfven då eget tyg tillsläppes.
Alim.
Tel. 23479, 24165. heter en serie biografier över d r män, soni för ögonblicket utgöra förgrundsfigurerna Enligt vad som s t å t t a t t läsa i dagspres- i vårt politiska l i r, och vars första del i sen, inträffade r i d sista riksdagsvalet i dagarna iitkommit p &amp; Svenska bokförlaget Orebro, att en stor del a v de s. k. polis- med Erik Thyselius som forfattare.
I för- kunderna hade glädjen a t t se sig för för- sta häftet tecknas de båda partiledarna sta gången i sitt liv, noterade som fullmyn- Lindman och Staaff.
De följande delarna diga medborgare.
En av dem kom någon koinnia a t t behandla hrr Branting och Ham- dag före valet och yttrade med sorgmodig niarskjold, Eden och Trygger, Lindhagen och Thyren.
För dem som öiiska en opar- min: " Rösträtt liar jag, men brännvin f &amp; r j a g tisk och sakkunnig framställning av de nians liv och verksamhet, omkring vilkas inte köpa! "
namn de politiska striderna nu stå, äro de s m i häftena livligt a t t rekommendera, och .Arbetet ute i landet.
Överstår på då priset därtill är satt b i lågt som 25 Öre, grund av utrymmesskäl till nästa böra de kunna finna vägen till varjc poii- nummer.
tiskt intresserad kvinnas hem.
E..
.
.
.
.
.
Hults Kvinnliga Utbildningsskola.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
(f. d.
Villa Hult, meippbaden) Damekipering Damskrädderi M o d m r OBS.!
Specialit6: SORGBESTALLNINGAR Allm.
Tel. 21193 1.
% Samhällets pelare.
f - 1 tr. till vänster - STOCKHOLM Elektromek, Verkstaden STAB Männen för dagen 24 Upplandsgatan 24 i P. PamPssons utgav samtidigt med sitt 10-årsjiihileiim en " Matrihel Ove1 ST enslia kvinnor bom av- lagt eaaineii \ - id universitet eller liogslrola i Sverige 1875-1914 ".
Det lilla haftct iir utkommet i cn tillta- landc utstyrsel och torde for många v a r a särdeles valhoinnict soin uppslagsbol,.
Ma- trikeln iipptager namn på 434 medlemmar, deras födelseår, villra exainina de tagit samt de befattningar de innehaft ocli inneha.
DA de bvinnor som avlagt akamemisk examen iiro så niånga, a t t de icke kunna ä g a per- sonlig liannedom om varandra bor matri- beln utfylla ett behov för dem, vilka onska få reda pA kamrater, arbetande inom sani- nia fack och även f6r utomstående, som in- tressera sig for b \ innoarbetet i v å r t land.
Matrikeln tillhandahålles i bokhandeln till ett pris a v kr.
1: 50.
3164 A.
T.
Rekommenderas som en erkänd god och nä.
rande måltids- och läskedryck.
Finnes pB buteljer samt svagdricka på fat.
L. Ii.
P.
R:s årsberättelse för 1913 Iran från och nied den 8 maj rekvireras ge.
noin Röstriittsbyrån, Lästmakaregatan 6.
Pris 10 öre pr ex., 8 öre då niinst 10 ex. tagas.
Fiiriitoni Laiidsfiireiiingeiis, lokalför- eningarnas och linsförbundens årsbe- rättelser, en översikt av föiwiiiigarnas bildande och niedleinsantal sanit e11 för teckning ö \ yer röstrattslitteratiir, iniie- Grefturegatan 20 C, I. håller årsberiittelsen denna gång, eii- ligt ay centralstyrelseni«tet fattat be- Ftirstklassigt arbete till moderata priser.
slut, en förteckning över föreningarnas Specialitet: Tailor Made.
ordförande och centralstyrelsens nied- leriimar dels under 1913 ocli dels under Rikstel.
ii.
1516.
1914 sanit L.
K.
P.
R:s stadgar.
Någoii hlliii.
Tel. 18 ' 2 I;!).
särskild förteckning över ordföraritle ocli centralst3.relseiiiedleiiiin~~ koniitier därför icke i år att utgivas.
(Innehavare O. Brokvist) 60 Linnegatan KO - Sthlmstel.
26969.
Då årsberiittelserna utgöra en \ .iiide- rillverkar och uppsätter all slags belysning i autoirio- full historik över L.
K.
P.
R:s hela biler och motorbåtar.
Uppsätter automatapparater, ring- verlrsarnhet, iir det a t t hoppas att alla ledningar, glödljus etc.
Reparerar båtmotorer och elek- triska apparater av alla slag.
intresserade rösträttskvinnor taga del a v derisaninia.
Ingen förening bör för- siiiiinia att rekvirera ett för sina nied- leiiiniar lillriickligt stort antal cxeiii- plar.
Akademiskt bildade kvinnors förening HEM BRYGGERI^, STOCKHO~M KLARABERGSGATAN 40, 1 tr., (Hiss) l:a klass Herr.
&amp; Damskrädderi Atelier för Beställningar I KARL ERIKSSON Stort och vackert sortiment Crepon 75 och 85 Öre pr meter Frotte 120 cm.
bred 1,75 pr meter Zephyr, PERKAL, Muslin Almedahls Bomullstyger.
5 - - -- Herm.
Schaiers A.
T.
18164 Volmnryxliiillsgwtan 15 A.: m pundägare!
Varje vbr härjar den a. k. hundsjukan (valp- sjukan) och bortrycker många goda jakthundar, rakt- och säliskapshiindar €rån sina ägare.
Ett säkert botemedel finnes i Professor &gt;Schönatss Hunddekokt, exp.
i halvliterflaskor.
Pris 2 Kr.
pr flaska mot postförskott eller efterkrav.
Obs.!
Följ noga medföljande bruksanvisning.
A.
G. Andersson Västerlånggatan 68, Stockholm Allm.
tel. 206 68.
Rike tel. 14468.
SVEA KAPPMAGASiN (A. BERGKRANTZ) Järnagatan 13, Södertälje.
Telefon 750.
Forsta IC1ass Damskrädderi 1 Bappaff är Ri3hrOJfJfEATD ERAS.
Ee&lt;tallniiigar av Kappor, Promenad-.
Sport- &amp; Rid- drhkter emottagas och utforas till bestämd tid stilfullt, valsittaiide och omsorgsfullt utfort arbete garanteras MODERNA TYGER.
BILLIGA PRISER.
John F, Larsson ETABL.
1885; om hemsiindas till alla stadsdelar vid påringning: 31 Västerlånggatan - Stockholm Allm.
Tel. 207.5 Rösträtt för Kvinnors iiioiide nummer for 1914 innehkller bi.
a,: Valresultaten ur kvinnorösträttssynpunkt.
E t t trettioarsminne.
.iv dr G i ~ l l i Fetrini.
Ciagnar det p a r t i e t?
A v t '.
P VBr t i d s indiska kvinna.
IBgra reflexioner med anledning a v prof. Leh- manns Fremtidens Kvindesag.
. \ v Gerda Iiellbrrg.
Danska kvinnornas rösträtt.
Margareta Hvitfeldts stlpendieinrättning.
Valbrev frln Ertngsboda.
4 r .lenny.
Specialaffär fiir Siden, Manu- faktur och Damkonfektion.
BTORT URVAL!
BILLIGA PRISER!
OBS.!
Vid Bberopande af denna annons Itimoas 5 g kassarabatt.
Stockholms Ritkontor rekommenderar sina i alla prislägen smakfulla ech varkra handarbeten.
Ritningar till broderier för klild- ningar utföras i extra vackra mönster.
Huvudaffar: DROTTNINGGATAN SO.
Filialer: Hornleginisgatan 11, % Psulsgatan i 1, Upplindtuttan 31. i öfver 40 Pr 113ifi.a syin3: iner till- verkats vid Hux,varna och fabriken !iar under hela denna tid inilmedvetet arbetut pä fabrikatets fürbittrandc.
Kesultatet häraf har ocksi blifrit at!
numera räknas bland de främsta som frambringas.
De tillverkas i flcra typer och utföranden, så att d e kunna er- hällas efter hvars och ens behof samt slljss sav31 kontant som pilförmrlniigg a fbcininixgsidllkurr börjar den 1:sta Februari.
Ämnena äro Husmoderskurs med enklare och finare matlagning:, Skicklig kokfru undervisar i den finare matlagningen.
Examinerad lärarinna i den enklare samt i teori.
Ovriga ämnen äro Sång Nusik Målning Sprak (infödda lärarinnor) Konstslöjd Kläd- och Linnesömnad Handarbeten Sama- r i t k u k Alls ' ämnen &amp; o valfria.
OBS.!
Den enda skola i Stockholm med helpension och kär eleverna s&amp;tidigt ha ett gott hem.
Unga flickor, som skola vistas i Stockholm, mottagas i helpension.
Skolan är inrymd i ett nytt modernt hus invid Strandvägen.
Begär prospekt vari utförliga upplysningar lämnas och dar referenser av föräldrar till från skolan utgångna elever finnas intagna.
Adr.
E. HULTS KVINNLIGA UTS !LDNINGSSKOLA, Artilleria.
6,2 lr., Stockholm.
R.
T.
11886.
A.
T.
28940.
RC) STBATT FOB KPIHHOR 6 RA.
Collijns Extra Prima- o. Prima AFFÄRSREGISTER m A Bomullslärft.
Marknadens bästa kvalit 6er.
(A. F. 1448).
a. WahIgr.en A.-B.
Stockholms Folkbank Kliraberg$ at.
23 Kommendörigat.
25 Upplandsgat.
15 81emiiggat.
59, Lidingö Viljastad.
sparka~Se ?&amp;ihning kapitalräkning.
InaäUningar fr. J.
(II.
En k m a.
Skriv eller gör ett besök1 UR- ootx 7 Södermalmstorg 7.
Grundad 1878.
Vedsågeri &amp; Kolaffär 34 &amp; 96 Krukmakaregatan 34 &amp; 36, Stockholm.
Ring upp Ilex ressen " SVENNINGS " 26 Jakobsbergsgatan 26, Stockholm.
Rikstelcfon 67 43 hos frii Syatelje dJ KARLMOBE G Sthlms Telefon 65 03, 116 86 vid behov av O B 5.
I Mingirig praktik hos iioniiska Kompaniet 0th Sidenhusat besök Billigl-xetsbauaren VEisteriånggatari 66 Billigasta priser.
66 Största sortering.
Prim6 torr Björk-, Al- och Barrved, Antracit, Has- som okros- sad, till för dagen gällande priser.
Om.!
Hemmets verksamhet bedrives för upprättande säval eleganta som enklare, Barn- och Konfirmations av fallna.
hattar (fina och billiga), sorghatter och sorgartiklar all Rikstelefon 70 84.
Allm.
Telefon 3099. tid på lager Vinterhattar realiseras.
Gotgatan 20,l tr. Stockholm, f d. Stortorget 5, 1 tr.
Damhattar HEMBAGERI Gamla Stockhoimsgatan 11, Söderteije Cia 46.340.0QO kr.
26 Bellmansgatan 26 Rekommenderas moderna och stillulla Hattar i billigaste prlser.
A, Magnussons Stockholm.
Damskrädderi Klarabergsgatan 42, 2 tr Etabl 1903 Rekommenderas till benägen hågkomst med beställ ningar av Bal-, Soup&amp;, Sport- o Promenaddräkter m m Alla beställningar sLvä1 Anare som enklare utfores forst klassigt och omsorgsfullt Allm Tel 16092 D:r Elin Beckmans Hetlaftsinstftnt Barnhasgatan 12.
Riks 106 62.
Sthlms-Tel. Br.
45 Hilrna Säflund STOCKHOLM Rådfrågningstid: Vardagar halv 5-4.
Behandling av reumatism, gikt, efterbehandling av ledskador.
nenralgier.
frostskador och vissa fall av bör- (ande Uderdomsbrand.
OBS.!
Kan även anordnas i patientens hem.
(A.
F 1421) Lager av Klädda Damhattar o. Sorgsaker.
Tillverkning av Konstgjorda Blommor.
Emma Hagelins Syafelier RAGNAR NILSSON TORSGATAN 23 Hornsgatan 45, 2 tr. E.
H. EKarlssons BECIRAFNINCISBYRA 29 Klara N.
Kyrkogata (2:dra huset fr.
Kungsg.)
ombesörjer begrafningar.
Order frän landsorten expedieras skyndsamt.
A.
T.
8409.
Riks N.
7 09.
NYA HUSAPOTEKET är ett nytt Husapotek, en vegetabilisk naturprodukt, ofelbart att använda mot Frost, Exem, Skoskav, SAr, rekommenderas, inackordering mottages.
Vördsammast A UG USTA hILRLSS0,Z.
t bouppteckningar, arvstvister, boskillnad, äktenskaps- örord, lösöreköp, testamente, skilsmässor, barnupp- ostringsmäl inkasseringar m. m. utföras fort o. billi tav Prospekt och intyg frän botade personer sändas mot 10 öre till svarsporto.
Provburkar 8 1,30 och 2 kr.
mot postförskott.
Agenter antagas överallt.
Skriv genast till Skriftliga förfrågningar besvaras omgäende.
Stoc&amp;oim 6.
VBr Yirtilline bör ej saknas i nttgot hem.
VARMLANDS.
ADVOKAT-INKASSOBYR~ 1.
T.
3712.
Gdtgatan 33, III tr. A.
T. Br.
2900.
I. Andren Fotografiatelier - Grefturegatan 24 B Moderna fotografier.
Moderata priser.
Aktiebolaget Fei ths Cafeer &amp; K o n d i t o r i e r Strandvägen 1 Dro ttninmza tan 40 BERNHARD HELLQVIS T Dekorationsmålare INKASSO-TAXA 1 procent (minimum Kr 1 -) lamte porton och direkta utgifter, nar laga åtgarder icke behova-vidtagas Birger Jarlsgatan 90, hörnet av Odengatan STOCKHOLM rekommeuderas.
Nyinkommet lager.
Välgjort arbet@.
Sorghattar pä lager.
Billiga priser.
Alim.
Tel. 24724.
Gör ett besök.
Medlemmar av F. K.
P.
R. erhälla rabatt.
KONSTTVATT, Undertecknad har tagit kännedom om de bästa metoder för rengöring på luktfri väg av alla sorters Gardfwr.
kulörta broderier.
äkta speiaar, kläddngar, &amp; en, yUa och c h i f f a.
promenaddräkter, damkappor m. m .. m. m.
Allt till billigaste Driser.
AUm.
Telefon SO.
ä 61.
ANNÄ BOY, Hornsgatan 42, Stockholm.
A l l a isorteris Dam= o. Barnkläder beställas bäst och billigast DAM- OCH BARNKONFEKTIONSAFFAREN 3 Uppsalagatan 3, Stockholm.
Allm.
Tel. 18a24.
piiqyiui N CS=ATE~IE~EN 24 Mästersamneisgatan 24 STOCKEiOLM Allm.
Tel. 20326 Märkning fAr maskin, Hasömnad och Stoppning av duktygersamt Fållning emottages.
Obs.
Rockmonogram.
Välgjort arbctel Billiga p k c r l Ingeborg Lindeberg.
Vårda hg och hQr.
MANICURE.
Hygienisk ansiktsbehandl.
m. vibrations- massage.
Smärtfri borttagning av generande h l v ä x t.
Medicinsk härbehandl.
och hlrfärgn.
HudcrBm härv.
astor, salvor och puder märkta .Astra .. Fra ' Ingrid beywadt, Grevturegatan 27, ii.
Allm.
tel. öst.
8026.
EDLA SEVERIN Stockholms Blusbasar SYATELIER Hornsgatan N:o 26, 2 ti-.
t. v. Ulm.
Tel. Söder 6343.
STOCKHOLM.
Tegnergatan 35, ' / I tr. Allm.
Tel. Br.
4850., ekommenderar sina eleganta frisyrer.
Champonering, iuvudmassage och hemkamningar utföras omsorgsfullt ich billigt.
Manicure gives.
Peruker uthyras.
Vördsammast ALICE RUNN.
Hantverksskolan för Blinda Kvinnor STOCKHOLM Clara Ostra Kyrkogata 3.
Allm.
Telefon 21137 Tillverkar alla slags korgarbeten.
Rottingsflätuing Rilligt och starkt garanteras.
Märta Erikssons Hotell och Pensionat.
REKOMMENDERAS.
Allm.
Tel. 22614.
Juridiska uppdrag.
Soliditetsapplysningar.
Placering av prima inteckningar.
Försäkringar alla slag.
OBS!
Endast 1 sta klass ingredienser - Aila slags efterrtitter - Kakor och tärtor på b e s u l n i n g Allm te1 15848 RBtte&amp;ng.ar Blodförgiftning, Finnar, Pormaskar, Röd näsrot, Reformar, Hudlöshet, Myggbett, Insektsstyp, SvAra magplilgor, Biindtarmsafiekttoner, Hais- Bkommor etc. Klilda och plkgor upphöra genast.
Nya Husa oteket 8.
M.
60.
81 A DROTTNINGGATAN Ständigt lager av: Damblusar i alla prislägen.
Största sortiment av strandkoftor.
(Beställningar även efter mhtt.)
Klädningar och dräkter pä beställning.
n g e r på lager.
Allm.
Tel. 14873.
Lotten Janssons Vaxholms Hotell DAMFRISIIERSALONGEN STOCZTHOLM System: MIRTILLINE Allm Tel 14108 BAGERI OCH KONDITORI 49 Hornsgatan 49. flyttad till x h rekommenderar mig fortfarande i benägen hhgkomst.
Alim.
Tel. 1774.
Hårvatten utan fett.
Gör det f e m t e h&amp;r torrt Damer!
och smidigt.
Bilsta medelmot h h v f a i l.
FiLqter h&amp;ret efter några behandlingar.
Pris per flaska kr.
2: Härmed rekommenderas mitt 1:stS klass Damskrädderi och garanteras ett välgjordt och väbittande arbete till moderat pds.
OBS.!
Plyschkappor upphngas.
OBS.!
Trettio&amp;rig praktik.
Vördmmt MATH.
PETTERSON, Damskrädderi 48 STUREGATAN 48.
Allm.
Tel. 19914.
SÖDRA MODEMAGASINET 62.
Zifförsakringsbesfdnd; Använd Renol!
Fröken ') jurholms Privata Förlossningshem, Ailm.
Tel. 18777.
Medlemmar af F. K.
P.
R. erhälla hög rabatt.
Osvikligt medel Genom långva- rig praktik uppnått goda resultat.
Ruth Jonsson: Sjuksköterska, Massös.
Referenser.
A.
T.
Ost.
4849.
Engelbrektagatan i2, n. b.
Frisör Th. de Woul, Styrmansgatan 2.
Btockholm.
Allm.
24034: LeclonchBs v&amp;telement, passande för ringledningar telefonapparater etc., erhmlas till biliiga priser.
0BS.I Egen tillverkning.
C.
A. ERIKSSON Saltmätaregatan 12 B.
A. Tel. Vasa 7237 Rekommenderas.
mot Engelska siukan (Ältan).
Besök eller tillskriv Fru A. Sandberg, Götgatan 35 ö. g.
I, Stockholm.
Mottagning kl. 11-2 e. m. Nerwärk behandlas.
Återförsäljare och förbrukare, Ericssons flodea€€är Södertelje Ailm.
Tel. 674. meddelar bedgångsreumatism och Ilbud Transporter, Emballeringar, flyttningar och Magasiieriiag.
Norrtullsg.
37, III tr., h., Stockholm.
God inack.
oct v&amp;rd.
Tyst och ogenerat.
LBkare, specialist.
Riks Tel. Vasa 416 Allm.
Tel. Vasa 2715.
Anna Lindgrens af alla slag, OBS.!
Ingen fflial.
Lat sy Edra Kläiningar och Blaslii WS- och Träkol samt Koks, sBvä1 krossad Lifförsäkring Optisk AH * Uppdragningar pr Ar i hemmen verkställes punktligt Allm.
Tel. Söder 168.
1 B Döbelnsgatan, Stockholm.
Allm.
tel. Br.
4652 HEMMETS N:R 9 REKOMMENDERAS jTORG4TAN 20 A.
T.
Ö m 1096 PLATSANSKAFFNINGSBY RA TASA BYRAN, Dalagatan 1 c, Stockholm, anskaffar ilats åt värdinnor, lurarinnor, sallskapsdamer, sjuk- och v am sköterskor, barn- och hushållsfrfröhar, hushållerskor n. fl.
Billigt arvode.
Reellt bemötaiide.
R.
T. ö913.
A.
1 ' 12R94 i d STUREPLAN Ril s Tel. 3727 -- STOCKHOLN Rekommenderas.
Allm Tel 11328 Hem- och Finbageri 20 B GREFTUREGbTA4N 20 B Allm.
Tel. 18.359.
lbs.!
Endast första klass ingredienser.
Alla slags Ka- kor och Tårtor p &amp; beställning.
Pensionat Klara 18 Klara Södra Kvrkoeata 18.
1 tr. Hiss.
Illm.
Tel. 8072.
(intill klara-kyrka) STOCKHOLM. '
Allm.
Tel. 8072 REKOMMENDERAS!
Komfortabelt möblerade rum till moderata priser.
Hel inackordering eller endast Frnkost och Middag.
- Bada = Elektr.
Ljusbad, Massagebad, Varmbad, Halvbad 4 Södermalmstorg 4.
2 tr.
miss.)
Allm.
Tel. 1647.
" Mor på Höjden " Kons er ver inis ap p ar a t er, Kaffeserveringen i det natiirskoiia Haga, Stockholm jppet endast under sommaren.
- Vordsnmt H A R I A N I I S O Y Köpas bast och billigast hos KARL LARSSON, Bödertäije.
Priskurant gratis på begäran, (nämn denna tidning), vid parti billigare.
HEMBAGERIET 500 Divaner nyklädda, viilgjorda, i moquette, kostat y r RO.- nu I röd eller rön cotelin, kostat kr.
$ 5.
- nu 42.-.
500 R e s h a b a s s e r, uppgiv mått 1-mans kr.
12.-, 2-mans kr.
15.-.
Ottomaner kr.
la.-!
Liggschäslonger kr.
16.-.
Spjälsofforkr.
23.-.
Liggstolar Ii.
13.-.
Patentsoffor kr.
66.-.
Begär realisationslista Halmskfllnadsgatan 60, iughng David Bagurek gata MOBELFABRIKEN, adress LIMEHOLMEN.
Ovanli &amp; billiga priser!
Gaskök, Primuskök, Lås o. Nycklar Extra fint Kaffebröd.
Hembakat, Limpor 3 st. 25 ore Kaffebröd.
20 01es pilbrod pr k; Onrinn- kl 6 f m Till och med den i Juni.
Från 2 II p r dulie modern fotograf-salong R 0 NAN iar i dagarna opputita i Folkungagatan 12 A, 1 tr. Jalgjort arbete, prima inatenul och reel behan (l1iiig utlovas Forstoringar billigt 1 &lt;y 6O.i.
Butik i Stockholm, Skepparegatan 41. repareras omsorgsfullt Förtenningar o. alla slags Lödningar utföras h ReparationsverksLiden 31 Luntmakaregatan 61, in på gården Ulm.
Tel. Vasa 60476.
Ring, så hämta vi.
Svenska Bokföringsbyrån Kappor, Promenaddräkter, Klädningar &amp; Barnkläder Lovsrnk Lundgren 8 qwgatan -- - [I Vasagatan 62 1 tr Kontorstid 10-2 e m Åtager sig fbrande av lagenliga rkkenska er efter n tt dubbelt bokf - s stem handel, indastri, hantverk, lantbruk m fl fr 2 kr.
r miln.
BOKEkUT, REbIONER och defaratIoner utforas raskt till moderata pris U P F ' L A C t C I E R ~ I N C t A R för aila branscher efter modem, arbetsbesparande metoder.
LAMNAB 1 bokföringsarbete.
förfärdigas.
Välsittande, gott arbete och billiga priser.
0BS.I Promenaddräkter efter beställning från 45 kronor.
16,,, id Katarinavägens ändpunkt Saltsjöbadsfiirja och hiss.
Allm.
Tel. Söd.
14 11.
