# ID: svediakorp-per2566
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1914
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 19,638
# sentences: 1,029
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tidning utgiven av Landsrbreningen for kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: .Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
__ III.
___- __ - _.
~- - - ~ ARG.
N:r 7.
RÖSTRÄTT FÖB KYInINOB utkommer den 1 och 15 i var månad Redaktör: ESTER BRISXAX.
Triiffas onsdag och lörclag kl. ' / n3- ' / n4.
Redaktion och Expedition: 6 Läst,makaregatanI Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Kikstel.
Norr 600.
Allrn.
tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Pris för 1914 1 krona.
Lösnuiniiier 5 ' öre.
För utlandet sker prenumeration antingen ge- nom posten eller genoni insändande av l kr.
75 öre i postanvisning till tidningens ex- peditipn.
Annonspris: 15 öre per niillimeterhöjd, större annonser och årsannonser rabatt.
Annonsavdeln.
: Rikstel.
436.
Allm.
tel. 604.
9 f. m.-7 e.
III.
Kvinnorna kunna i våra dagar utöva det allra största politiska inflytande, utom d å det gäiler en enda liten handling, visserligen den mest betydelsefulla av alla, men visst icke den som har det största inflytandet p å karaktären.
Ingenting hindrar kvinnorna från att personligen deltaga i de politiska striderna, att arbeta i de politiska organisationerna, att tala p å de politiska mötena och att påverka valmännen.
Allt detta. &amp; ti!
!åtet, men d å det gäller för dem att själva gå till valurnan och helt fredligt avgiva sin röst, då heter det att det skulle inverka skadligt på karaktären.
Är det sunt förnuft i detta?
Lord lddesleigh i engelska underhusel.
" FPilkets självstyrelse?
Till högerkvinnarna inom i fråga o m forntidens folk.
HOS dem I dessa dagar, då " folket i val " g å r lilisom hos oss var det i själva verket att siiga sitt ord i de stora frågor, som: tt fåtal, som inbillade sig vara hela fol- föreligga till riksförsamlingens avgö- rande, Iran det vara på sin plats att h ä r undersöka i vad mån " folkviljan " verk- ligen f å r göra sig gällande och " folkets självstyrelse " tillämpas.
Folkets självstyrelse har gamla anor.
I antikens Greliland förstods med de- mokrati den statsform, som medgav alla fria medborgare samma rätt a t t deltaga i folkförsamlingen och besluta om samhällsangelägenheterna.
Till sin renaste form utvecklade sig det demo- kratiska styrelsesättet under Perikles ' statsmannaledning i Ateii, där folkets politiska intresse var livligare iin på något annat hå11 under antiken.
Även forntidens germanska folk hyl- lade folkets sjülvstyrelse.
Men under det att antikens demokrati var repu- blikansk, var den hos de gamla gernia- rierua i regel monarkisk, och makten delades inellan konungen och folket, som på tinget gav sin mening tillliän- na.
I båda fallen omfattade man emel- lertid lika starkt demokratins princip, i båda fallen tillerkiindes varje fri man rätten att deltaga i folkomröst- ningen - en rätt som endast frånkän- des slavarna.
I den moderna världen Liar clemokra- tins id6 åter kommit till heders.
Hos den ena nationen efter den andra ha folkets breda lager genom långa och heta strider återerövrat den dyrbara rätten till självstyrelse.
Den har bli- vit ett axiom, som icke behöver bevi- sas, därför att den helt genomtrüngt folkmedvetandet.
.
Men ü r det i anda och sanning demo- kratiska styrelsesättet diirför en lc- vande verklighet i nutidsstaten?
Lika mycket, - eller snarare lika litet som Damdräkter tillverkas verkligt förstkhw-igt under lediiiog av aliu- demiskt ulbilcind tillskilrare.
OBS.!
Full garanti.
A.-B.
Londoner Herr- &amp; Damslcriiaderi-Etabl.
37 Drottninggatan, i tr. A.
T.
22519.
R.
T.
6713.
(.i.
F. 1629).
ket, och även i den moderna demokra- tiska staten finnas människomassor, vilka sakna iriedbestänimanderlitt över sina och sitt lands öden, münniskomas- 301, som äro stumma i det politiska li- rets Tiktigaste frågor.
Och de lräl- bundna, slavarna i den " allmänna röst- rzttens " demokrati, det är lwinnorna.
Aven inom den inoderna demokratin nekar man dem, som b5ra de tyngsta bördorna och av vilka de största off- ren krävas, den kompensation, som re- l a n forntiden niedgav den frie nied- borgaren.
Kan man med fog tala om folkets Pjälvstgrelse, n ä r mera än h a l n folket Illtjämt ä r politiskt stiiniina trälar - ir statsskicket i verkligheten denio- hatiskt, när fåtalet alltjämt regerar Ucrtalet?
Allt tal om den allinäiina rösträtten ä r en osanning, sä lünge fol- bets flertal lir rösträttslösa slavar, - Jet iir en villa a t t påst &amp; att dcmokra- .ios principrr gått sitt segertåg över rärlden, så iünge så gott som överallt i r i n n o r c a utestängas fråu representa- tionen.
Först då kvinnor fullt äga janiina politiska rättigheter soiii iniin, d i r statsskicket demolcratiskt, först då kan man i sanning tala o m folkets qjälvstyrelse.
B.
B.
Stöd erbetet för kvinnans medbor- garrätt genom att ingå som medleni 1 närmaste rösträttsftirening.
Röst- rättsfiireniaiigas finnas i de flesta stä- ier szrrit i ett flertal mindre sam- hällen över hela landet.
Medlemsavgiften överstiges i all- mänhet icke 1 krona.
gan, liksom de bevara uttrycken av framstående enskilda riksdagsmäns frasfria vältalighet och varmhjärtade idealism i kampen för kvinnornas med- borgarrät t.
L.
K.
P.
R. räknar både högermed- lemmar och vänstermedlemmar.
I egenskap a v rösträttslivinnor stå de alla i stor tacksamhetsskuld till de li- berala förespråkarna i riksdagen och särskilt till den avgångna ministären.
Men ställningen för individerna i den ena och andra gruppen är i den aktu- ella politilien helt olika.
För de mo- derata kvinnorna är det, framför allt i närvarande situation, omöjligt att gå mot högerpartiet och med vänstern, och L.
K.
P.
R:s taktik n u utgår just från detta faktum.
Men lika omöjligt borde det, så länge denna taktik följes, vara för moderata rösträttskvinnor a t t utträda ur L.
K.
P.
R.
Nu om någon- sin ha de ansvarsfulla plikter mot för- eningen och ansvarsfulla plikter mot sina liberala kamrater inom densam- rna.
Om vi, som räkna oss till de inode- rata, tänka efter, h u r vår röstrüttsfrå- ga trakasserats a v högermännen, och hur många stenar som vältats i v å r väg av de kvinnor, som slaviskt följa dem efter, måste vi då icke nästan för- vBnas över att v å r a liberala rösträtts- kamrater alltfort icke blott personligt respektera utan taktiskt ta hänsyn till den åskådning hos oss, som alla hö- gerns utmaningar till trots al-håller oss från a t t sluta oss till vänstern?
Låt oss då även å vår sida visa oss motsvara den värdering a v v å r t fort- satta kamratliga samarbete, den mån- het om vår fortfarande anslutning, soin de ledande kvinnorna av vänstern inom L.
K.
P.
E. visa!
De vilja allt- jämt samverka med oss och rätta sig efter villkoren för detta samarbete, fast vi (om Bn med inre reservation) gå med det parti, som i riksdagen krasst förnekat och envist motat allas vårt rösträttskrav, det parti, som i pressen begagnat alla tillfällen att för- kättra d.r rörelse.
Om under sådana förhållanden vi genom v å r t åtgörande, - genom a t t fegt och beliväint givande r i k a för partisplittringens stämningar draga oss tillbaka från rösträttsrörel- seii under den troligen ej långvariga, nie n högst olagligt kommande s t agna- tiomperiod, vari den försatts a v den politiska situationen - om vi visa oss underskatta viirdet av samarbetet mel- lan I: \ - innor a v olika politisk f ä r g - då.
l i s a vi clärmeci också på ett bedröv- ligt siitt, a t t våra liberala rösträttc- Bainrater överskattat oss.
Lciid i mars 1914.
Hilma Borelius.
Landsföreningen f ö r kvinnans poli- tiska rösträtt och med den hela vår rasträttsrörelse befinfier sig i en kri- ijsk period.
I Iångt högre grad ä n el- jest påvilar ansvaret för föreningens och rörelsens viilfärd de enskilda med- le???
BI arna.
Verkstt-illande utskottet och central- styrelsen iiro ense om, att Landsför- eningens integritet fordrar att neutra- litet m e d avseende på de politiska par- tierna strängt iakttages av föreningen s m i sådcrn.
iiflen i vad mån L.
K.
P.
1;.
Terkiigcn bevarar sin spännkraft och sin riiclcvidd - detta beror av dess niedlemn; ar var för sig och deras mått av ansvarsliänsla, klokhet och självbe- hiirskiiing.
Lednirigcn h a r genom ut- siinda cirkulär gjort sitt för att trygga iriöjligheteii av obruten oin ä n tillfäl- lig t häninact II tveckling.
Medlemrnar- nas sak iir det a t t lojalt motsvara si- tuationeiic krsiv p8 ådagaläggandet av de iiSuinda egensliaperna.
På seiiare å r h a åsikterna i den Iryiirnliga röstriitkfragan i rilrsdagen gått efter pariigränser.
Av debatter- na a l t dö:iia liar cniellertid riksdags- 1. '
lioperns iiloiståiid iclcc grundat sig på farliågoriia för en med allmän lcvinn- lig rösträit inträdande radikalisering.
Kej, &amp; ng på gång h a högerns belcanta ordförare i denna fråga nied tvivels- utan ärlig+ trüaktig förstoclielse be- l&lt;äiiir&gt;at liviniiorösträtten fråii rent l; .cilznosalLslienttin ståndpunkt, avvisat deii jiist s o m lcvinnofråga.
Eesone- maiigeii ha varit av det slag, a t t man av dessa motståndare tyckes h a intet att hoppas under v i l h politiska kon- jiinlitixrer S Q helst.
~ IZjlisdags \ - änstern Bter har anslutit sig till kvinnornas rösträttskrav.
Den avgångna liberala ministären hade en gårig iiied regeringspropositions aulcto- På fiorekommen anledning få vi ritei frailifört, och stod i begrepD att ån5-0 franiföra, detta krav till rilrsda- uppmana våra prenumeranter att vid gciis avgörande.
Riksdagsprotokollen slarv i tidningens expediering genast Erån 3912 brira vittne o m ministrarnas verkliga och sakliga intresse för frå- anmiila detta på posten.
__ Svalludderas Pensiomaatl Fr6gobg) iån Kronan rekommcndcras Arna ?L&amp;ensen C Ifditander ~Iusters~muelsgnlan ' il, Stockholm Ii.
T. Ulriksdal 17.
A.
T. Ulrilisdal 85.
Postadr.
Jiirva.
Vör (1saint Elin Johansson.
10- 4 j i i i i ~ l i ~ k r u i p p J r s g Alla q1.i.g fur ' rilgninynr mot I lir p d f ~ ~ ~ ~ l t-pecinlitet i ~ t t.
Barnuppfostringsmål.
illa LAGERSONS AGA dakohsaatan 18 - Fredsgatan
N:R 7 RÖSTRATT F Ö R KYIHoIOB 2 STOCKHOLMS GENTLEMANNA-CH AUFF~RSKOLA inneh.
E. Göransson &amp; J. Rehn.
(!tbildar chacicfiirer pB kortaste tid.
Separatkurs föl damer.
Skickliga lärare.
Billiga priser.
Elevcrna ffi k » ra en timme vtiije dnr: e:a 1 månad.
Aniniilnin~ai emottagas hos Automobilf.
Hj.
Kjeligren, Arsenals- gatan 8 D, Stockholm.
Klara Lindhs minne, Omedelbart efter sorgebudet om Kla.
ra Lindhs bortgång utsändes från F R. Il.
R:s i Göteborg ordförande, fru $ ’ rigga Carlberg, en cirkulärskrivelse i iii samtliga rösträttsföreningar i lan.
tlrt incd förslag a t t i stället för blom- iitor till Klara Lindhs grav insamla bi- drag till ” Klara Lindhs gåva till Röst- rätt för Kvinnor ”.
Det var - särskilt med Qnlie på Klara Lindhs i livstiden visade brinnande nit för rösträttstid- ningens f r a m g h g - som f r u Carlberg ville bereda rösträttskrinnorna detta tillfälle a t t hedra siii bortgångna ar- betskamrats minne.
Det varma intres- se, med vilket förslaget f r å n alla håll omfattats, bär ett starkt vittnesbörd om hur värderad och avhållen Klara Lindh v a r a v alla dem, som l ä r t känna hennes gedigna karaktär, hennes hjär- tegodhet och fina, sympatiska väsen.
Ett gåvobrev har jämte de influtna medlen överlämnats till L.
K.
P.
R:s ordförande.
Gåvobrevet är a v följande lydelse: Till ordföranden i L.
K.
P.
R., fröken Signe Bergman.
I det j a g härmed till Rösträtt för Kvinnor överlämnar den summa, kr.
591:-, som a v vänner och arbetskam- rater till f r u Klara Lindh vid hennes frånfälle lämnats som ett bevis p å till- givenhet och erkänsla för hennes stora insats i arbetet för kvinnans politiska rösträtt, ber j a g få hemställa att nam- net Klara Lindhs minne må bokföras i tidningens räkenskaper som en dona- tion, varörer tidningen äger fritt för- foga, och dit möjligen vid förekom- inen anledning en eller annan rösträtts- vän kunde känna sig manad a t t lämna ett bidrag.
På så sätt skulle vi äga Klara Lindhs namn och minne ännu mera levande ibland oss.
Göteborg den 25 mars 1914.
Frigga Carlberg.
Qenom Rösträtt för Kvinnor ber un- dertecknad att å L.
K.
P.
R:s vägnar till såväl initiativtagaren som till alla dem, föreningar och enskilda före- ningsmedlemmar, som genom bidrag till ” Klara Lindhs gåva till Rösträtt f ö r Kvinnor ” velat hedra hennes min- ne, få uttala ett varmt och innerligt tack.
Det skall bli L.
K.
P.
R. en k ä r plikt att söka använda medlen i över- ensstämmelse med de höga ideer, som besjälade henne, vars namn så vackert knutits vid denna gåva.
Stockholm den 26 mars 1914.
Signe Bergman.
PROVA Kronans ” Jastpulver - fran BIB, Tekn, Fabriken KRONAN i Karlstad.
Burkar B 25 öre.
(Iverlägsen kvaiiM.
Begär det genom Er vanliga leverantör, men godkänn intet annat.
Grnndlovsforhandlingerne i Det synes som om Grundlovsforhand lingerne nu naermer sig deres Afslut ning.
J e g skal kortelig minde om dc Begivenheder, som har fört til den n u vsrende Situation.
I Rigsdagssamlingen 1909-1910 fore lagde det radikale Venstre et Forslag til en Grundlovssndring, der ganskc vilde forvandle den nugaeldende F o r fatning.
Det gik i Hovedtrzklrene ud paa a t give lige Valgret til M a i d og Kvinder, der h a r fyldt 25 Aar, baadc til Landsting og Folketing.
Medlem merne af Folketinget skulde vslger t-ed direkte Valg og samtlige Vzlgerc i hver enkelt Kreds.
Landstingets Medlemmer i större Kredse ved For holdstalsvalg af Valgmaend, der attei var valgt af samtlige Vzlgere.
Da det te Forslag mötte Modstand h o s det mo derate Venstre, erklaerede de radikale sig viliig til a t lade Valgmzndene ti Landstinget vzlge af de kommunalt Raad, der vaelges ved nogenlunde al.
mindelig Valgret.
De moderate fort.
satte alligevel deres Modstand, og del lykkedes ikke det davzrende Ministe.
rium Zahle, som ikke havde Flertal j Folketinget, a t gennemföre Forslaget.
I Efteraaret i912 frenisatte imidler- tid den davzrende moderate Konsejls- przsident Berntsen et nyt Grundlovs- forslag, der i det vzsentlige v a r del samme som det radikale Venstres sub- sidiaere Forslag; det optog den fore- slaaede Udvidelse af Folketingsvzlger- ne og gik for Landstingets Vedkom- mende Lid paa, a t dette slrulde vzlgef af ” ValgmLcnd ”, valgte af Kommiiiie- raadene.
Til dette Forslag sluttede Ra- dikale og Socialdemokrater sig enstem- mig, og Forslaget .gik igennein i Fol- ketinget med en overv~eldende Majori- tet.
Men Höjre standsede det i Lands- tinget i Begyndelsen af Foraaret 1913.
I Maj 1913 afholdtes et o r d i n s r t Fol- ketingsvalg, som skaffede de radikale o g Socialdeinolrraterne Flertal i Fol- ketinget, og det andet radikale Mini- sterium Zahle dannedes i J u n i 1913.
I September 1913 stillede Ministeriet Zahle paany Forslaget i den af Mini- steriet Berntsen foreslaaede Form, da man gik ud fra, at der derved skab- tes de beste Betingelser for a t gen- nemföre det.
Det vedtoges i Folke- tinget, men sndredes staxkt i konser- vativ Retning i Landstinget, og heni- mod J u l 1913 nedsattes et Fzllesudvalg af begge Rigsdagens Ting med Reprae- sentanter for alle Partier.
Den n z r - mere Forhandling e r siden foregaaet i a t af dette Udvalg nedsat Underudvalg.
Paa forskellige Stadier af Forhand- iingerne h a r Höjre stillet B n d r i n g s - Forslag.
I alle disse har Partiet fast- holdt, at der ved Landstingsvalgene Skulde vaere en s z r l i g Skattecensus.
Men de tre ” Grundlovspartier ”: ” det moderate Venstre ”, ” det radikale Ven-; tre ” og Socialdemolrraterne h a r afvist mhver Tanke om at bevare ekonomi- ske Privilegier ved Landstingsvalgene.
Indenfor det ” moderate Venstre ” var l e r imidlertid Uenighed, idet en Flöj sf Partiet önskede forskellige B n - iringer og navnlig en Ordning af Valgmaaden til Landstinget, saaledes st dette ikke skulde vselges gennem Kommuneraadene men af ” Valgmznd ”, l e r valgtes af de Folketingsvalgere, l e r havde naaet en vis Alder.
Disse Vanskeligheder fjernedes i det msentlige ved en Overenskomst i Un- lerudvalget mellem de t r e ” Crund- ovspartier ”, der kom i stand den 12 Harts.
Ved denne Overenskomst ene- les man om en Aldersgrzns p a a 35 Arbetet ute i världen, Framgång i Sydafrika.
F r å n Sydafrika har i dagarna ined- delats den gliidjande nyheten, att un- derhuset i Sydafrikanska unionens par- lament med 62 röster mot 30 vid an- dra lasningen antagit ett förslag, fram- lagt a v the Hon.
Hugh Wyndham, om politisk rösträtt för kvinnor.
Samma förslag framlades i januari, inen föll vid första läsningen igenom på en röst.
Nu, vid andra läsningen, antogs det med 32 rösters övervikt.
Alltså ett be- aktansvart framsteg.
De sydafrikan- ska kvinnorna h a visat stor entusiasm f ö r sin frågas lösning och genom ett organiserat arbete i städerna och på landsbygden h a de ådagalagt, a t t kvjn- nor a v alla klasser och stånd i denna sydliga världsdel kräva sin medborgar- rätt.
Rösträttsorganisationen hade för någon tid sedan uppvaktat premiärmi- nistern, general Botha, som mottog de- putationen synnerligen väl och förkla- rade a t t han redgn för nio å r sedan offentligt uttalat sig för rösträtt för kvinnor.
För och emot i Amerika.
Med 49 röster mot 4 har underhuset i New Jersey beslutat att till regerin- gen inlämna förslag om utsträckandet av rösträtt även till kvinnor.
Försla- get antogs a v senaten den 24 febr., men niåste framläggas ännu en gång innan det Iran hänskjutas till regeringens av- görande.
Med all sannolikhet kommer även Kew Jersey, liksom New York att 1915 avgå med segern.
Senaten och representantkammaren i RLassachusetts ha antagit ett förslag oni röstratt för kvinnor.
Röstsiffrorna i senaten voro 34 mot 2.
F r å n repre- sentantkammaren föreligga icke iinnu några siffror.
Senaten i Washington avslog helt ny- ligen ett förslag om rösträtt för kvin- nor.
Beslutet fattades med 35 röster för och 34 mot förslaget.
Då z / 3 majori- tet för förslaget emellertid erfordras för a t t det skall bli antaget, h a r det så- lunda förfallit.
q .............
., ........... U 5 Västerlånggatan i (f. d.
Bamängens lokal).
-- 1 Klass Damskrädderi.
Nyheter för saisonen inkomma dagligen.
Specialit6: J.
A. WETTERGRENS FABRIKATER.
De franska kvinnornas kommunala rösträtt.
Ett stort möte, till vilket inbjudan ut- färdats a v de franska kvinnornas na- tionalförbund, med d:r Charles Richet som hedersordförande och under ma- demoiselle Bonnevials ordförandeskap, har nyligen ägt rum å Vetenskapliga sällskapets samlingslokal i Paris.
Första talare v a r madame Brun- schwig som vederlade de argument, som framlagts mot den kvinnliga röst- rätten.
Monsieur d ‘ Estournelles dc Constant beklagade den undanskjutna roll som kvinnan har, d å hon likviil kunde v a r a niannen en värdefull hjälp i kampen mot alkoholismen och andra sociala missförhållanden samt för ut- bredandet a v fredens ide.
Madame Siegfried, som ä r ordföran- de i nationalförbundet, redogjorde för de skäl, som gjorde att kvinnorna ön- skade rösträtt, madame Avril de Sainte-Croix talade om den moraliska likställigheten mellan könen och made- moiselle Maria V6rone om ” kvinnan in- för lagen ”.
Monsieur Ferdinand Buis- jon förklarade till slut a t t han var iv- rig feminist och utropade entusiastiskt: ” Giv plats å t kvinnorna! ” H a n gav le församlade hopp om a t t Dussaus- joys förslag om kommunal rösträtt för kvinnor inom kort skulle upptagas till behandling a v deputeradekammaren.
Mötet uttryckte i en resolution sin Klädje över att lagförslaget framlagts och tackade de 41 medlemmarna a v de- puteradekammaren, som lovat att för- slaget snart skulle ppptas till prövning x h hoppades att det skulle komma före, innan valen i april och m a j ägde rum.
Också Turkiet.
Den 12 mars hölls i Konstantinopel På amerikanska ambassaden ett stort iiiöte i samband med den internatio- nella föreningen för unga flickors skydd.
Diskiissionen inleddes a v m r Coote, sekreterare i den internationella föreningen mot vita slavhandeln, och nr Morgenthan, den amerikanska am- bassadüren, framlade förslag om bil- landet av en lokalförening i Konstan- ‘ inopel.
Ett brev f r å n storviziren 1ä-; tes upp, vari han utlovade föreningen regeringens understöd.
De muhamme- lanslra kvinnornas växande intresse för sociala spörsrriål ådagalades genom %tt två turkiska kvinnor vor0 närva- rande vid mötet.
B a r for Landsvaelgere i Stedet for det kommunevalgte Landsting.
Tillige ind- slrrsnkede man Friheden til a t oplöse Landstinget noget.
Höjre bad imidlertid om a t faa Fri- sten forlrengt for endnii en Gang at kunne stille Bndringsforslag.
Denne Frist blev indrömmet dem til den 24 Marts.
Hvis Höjre eller en del deraf slutter sig til Forslaget, e r ” Grund- lovspartierne ” villig til at indföre en Art Forholdstalsvalg til Folketinget, dog nied Bevarelse af Enkeltmands; kredsene.
Ellers gennemföres Forholds- talsralget neppe, da det h a r ivrige Modstandere indenfor det ” moderate Venstre ”.
Da ” Grundlovspartierne ” har en Stemmes Majoritet i Landstinget, e r der Sandsynlighed for, at ” Overens- Med anledning a v Påskhelgen ut- komsten ” vi1 blive vedtaget der, saa- kommer nästa nummer a v ’ Rösträtt frenit ingen svigter.
I s a a fald skal baade Landsting og Folketing oplöses, För Kvinnor först omkring d.
18 april.
nye Vale udskrives, og först naar &amp; Alia.
damer bara ihågkomma att en god tvålär enviktigfaktor vid kroppensvård.
Grundlovsforslaget e r vedtaget p a a ny Använd endast Civa-tvål för tvättning i begge Ting, bliver Forslaget til Lov.
Använd av händer, Civa-Tabletten ansikte och i hemmet huvud.
viii Der e r altsaa en lang Vej frem endnu; sårskador, tvättningar och för övrigt för men hvis alt gaar som det bör, vi1 den alla hygieniska ändamål.
Säljes överallt.
å Civa-tvål och Civa-tahletten erhälles mot in- nye Grundlov kiinne foreligge faxdig sändande av Kr.
1: 20 fraktfritt.
til den 5:te Juni, Datoen for den fri- GIVA-FAB RI =EN jindede Grundlov, Danmark fik i 1849, Mästersamuelsgatan 12 Stockholm Riks Tel. 6225. o g som aendredes i konservativ Ret- Ulm Tel. 6225. ning i 1866.
I gunstigste Fald vi1 de lanske Kvinder kunne gaa til det för- ste politiske Valg i Efteraaret 1914.
Köbenhavn 20 Marts 1914.
L-Bi JOHN V a LÖFfiREIY &amp; C:O Kungl.
Hofleverantör Rilrst.
4 2 9 * * * * =- * .i ‘ 47 * +$ Fredsgatan 3, Stockholm, A.
T.
5048 Iv ’ - Elna Munch.
Sveriges äldsta, största o. bäst renommerade s p e c i a l a f f ä r i En lungsiktig som av läkare hcmsänts från sanatn- ium såsom obotlig har efter en tids användande av Zenigin ätervunnit krafter, arbetsförmhga och nytt evnadsmod.
Zenegin försäljes i flaskor b.
5:25 och 5:75.
Siden- &amp; Ylle-Klädningstyger jrtextraktfabriken Zeneuin, Afd, S, Provert.lan~ortenanndasgratiso.franco.
Sentralpalatset, Stockholm.
3 BC) STS&amp;TT F O B KYINXOB N:R 7 Kvinnornas röstrattsfråga och den politiska situationen.
Anförande hållet vid Stockholms F. K.
P.
R:s årsmöte.
Vid Stockholms F. K.
P.
R:s års- möte, som ägde rum den 18 mars i K. F. U.
K:s stora sal, förekom utom sty- relseval, för vilket redogörelse lämnas på annat ställe i dagens nummer, en intressant redogörelse för Årstautställ- ningen, illustrerad a v skioptikonbilder, a v f r u Karin Fjällbäck-Holmgren samt ett med starkt bifall mottaget anfö- rande a v L.
K.
P.
R:s ordförande, frö- ken Signe Bergman, om den politiska situationen sedd ur kvinnorösträtts- synpunkt.
Fröken Bergmans anföran- de var a v i huvudsak följande inne- håll: E n återblick.
Då den frisinnade regeringen, på grundval av vänstermajoritet i Andra kammaren efter valen 1911, övertog re- geringsansvaret, gällde det a t t söka infria de löften, som inrymts i parti- ets valprogram.
Som vi alla veta, in- tog frågan om kvinnans politiska röst- rätt ett framstående rum p å detta pro- gram, och redan i det första stora tal herr Staaff, som statsminister höll i november 1911, förklarade han, " att det givet ä r en förpliktelse för den sittande regeringen a t t föra fram den- n a landssak ".
F ö r första gången i vår rösträtts historia hade vi a v en rege- ringschef fått mottaga ett bestämt löf- te, och redan vid öppnandet a v den första riksdagen efter regeringsskif- tet innehöll trontalet följande ord: " Men alltjämt gäller det, att kvinnan i det väsentliga saknar den förnämsta a v medborgerliga rättigheter.
Hänsyn, såväl till rättvisa som till statens väl- förstådda nytta, kräver a t t detta miss- förhållande ändras.
Det är därför min avsikt, att vid innevarande riksdag förelägga Eder förslag till ändringar i riksdagsordningen, i syfte att kvinna må erhålla valrätt och valbarhet till riksdagen på samma villkor som man. "
Den 2 april 1912 framlades den för- sta kungl.
propositionen om rösträtt för kvinnor i Sveriges riksdag, och den 18 maj v a r den stora rösträttsdebatten, som resulterade i frågans fall p å 15 röster i Första kammaren.
Anhängare och motståndare vor0 i båda kamrarna uppdelade efter partierna, och vote- ringssiffrorna visade tydligt, att också voteringen gått efter partilinjer.
För att stödja den kungl.
propositionen hade rösträttsföreningarna över hela landet ordnat opinionsmöten, d ä r sam- ma resolution fattades.
I dessa möten deltogo omkring 20,000 personer.
lingsarbetet varit och vad det betytl både u r upplysnings- och propaganda- synpunkt, det veta vi alla.
Och vi veta också, a t t just i det ögon- blick, då vi stodo färdiga med vårt stora arbete, färdiga att med en siffra som måste imponera även på de mest ovilliga och som lämnade alla andra från kvinnohåll framkomna opinions- yttringar långt bakom sig, framträda inför Sveriges riksdag och säga: Sveri- ges kvinnor krsiva sin ritt - i det ögonblicket g å r ridån ned, och spelet förklaras v a r a slut, redan innan det knappast hunnit börja.
Riksdagen har plötsligt avbrutits i sitt arbete, och av arbetsprogrammet finnes inte mer kvar ä n röken, som stiger mot den kalla vinterhimlen.
Kvinnorösträtten, varom årets trontal sagt att rättvi- sans och statsnyttans förenade syn- punkter krevde utsträckning a v den politiska medborgarrätten även å t lan- dets kvinnor, och att förslag till änd- ringar i riksdagsordningen i sådant syfte ånyo skulle framläggas - även den h a r gått upp i rök!
En dramatisk situation.
Situationen är i sanning dramatisk.
E n ny ministär, med uppgift att lösa en enda fråga, med undanskjutaGde av alla andra, upplösning a v riksdagens Andra kammare och nya val, allt un- der en politisk hetsstämning, vars mot- stycke vi inte erfarit sedan det prö- vande året 1905.
Ur denna hetsstämning, som ligger som ett tungt moln över landet, gäller det nu att söka rädda undan de vär- den, som under åratals möda och ar- bete skapats, det gäller för den enskil- de a t t hålla huvudet kallt, så att han icke ryckes med a v de vreda vågor, som hota a t t undergräva själva grund- valarna för fredligt och förtroende- fullt samarbete människor emellan.
Det käns påfrestande för den enskilde.
Hur mycket mer skall det d å icke liän- nas för de stora organisationer, som sammanfört människor a v annars vitt skilda åskådningar för uppnående a v ett enda gemensamt mål.
E n sådan organisation är v å r Lands- förening.
Bland dess medlemmar fin- nes hela den politiska färgskalan re- presenterad, men målet är ett och det ä r: rösträtt f ö r kvinnor.
Hur vi un- der alla förhållanden och i alla politi- ska situationer bäst skola kunna främ- ja vår sak, det måste v a r a v å r t ögon- märke.
Vi måste förstå, när det är tid Opinionsyttringen.
a t t tala och att tiga, när det är tid att Ett a v högertalarnas huvudargument handla och a t t icke h a n d l a var, att kvinnorna själva icke önskade L.
K.
P.
R:s taktik.
rösträtt.
Alla andra motskäl hade upp- repade gånger och på ett oemotsägligt J u s t nyss ha vi stått inför ett sådant sätt blivit tillbakavisade av v å r a vän- avgörande, Det gällde för Landsföre- ner i riksdagen och a v kvinnorna själ- ningen att bestämma sin ställning till va utanför, Påståendet a t t kvinnorna de blivande Andrakammarvalen.
I cir- icke önskade rösträtt kunde endast kulär till centralstyrelsens medlemmar kvinnorna själva tillbakavisa, och föreslog Verkställande utskottet att detta inte bara med ord utan med gär- Landsföreningen f ö r kvinnans politi- ning, och det v a r denna uppgift, som ska rösträtt såsom sådan icke skulle nu låg framför oss.
Redan på Skåne- taga någon del i den nu pågående val- mötet, ett par veckor efter riksdagsde- striden, vilket likväl icke skulle hindra batten, framställdes förslag, att Lands- medlemmar av rösträttsföreningar att föreningen, till dess ' vår fråga nästa såsom enskilda personer arbeta för det gång kom före i riksdagen, skulle sam- politiska parti, till vilket de kunde ha la landets kvinnor i en stor opinions- anslutit sig.
Resultatet a v den.
före- yttring, som en gång för alla skulle slå tagna omröstningen, i vilken central- ihjäl talet om kvinnornas likgiltighet.
B tyrelsemedlemmar represen terande Kvinnorna skulle genom ett intensivt rösträttsföreningar i alla delar a v lan- upplysningsarbete över hela landet be- det deltagit, visar att Verkställande reda väg för det förnyade regerings- Utskottets förslag vunnit ett så gott förslaget, som väntades till 1914 års som enstämmigt gillande.
Av alla av- riksdag.
givna röster äro endast två nejröster.
1913 års centralstyrelsemöte beslöt Den ena a v dessa ä r grundad på rent också enhälligt att en namninsamling principiella skäl.
under e n opinionsyttring för kvinnor- Jag antar, att alla här närvarande nas f-alla politiska medborgarrätt skulle med kännedom om den politiska situa- igångsättas, och i slutet av februari tionen skola förstå, att detta beslut un- utsändes de första listorna till förenin- der nuvarande förhållanden v a r det gar i landsorten.
Vad namninsam- enda möjliga.
Att vid ett val, som så $4 .. Signe Bergman.
kommer a t t behärskas a v en enda frå ga som det n u stundande a v försvars frågan, a t t vid ett sådant val söka föra fram någon annan fråga på första pla net, ä r lönlöst.
För det närvarande f &amp; vi försöka a t t inom v å r egen förening hålla frågan uppe - " över partierna " som det heter - och det kan vara et1 nog så drygt arbete i den motvind SOIII blåser.
Motvind äro vi nog vana vid - hela namninsamlingen utfördes j motvind - men nu ä r det en taifun som går över landet, och som skaka] även vår rösträttsförening i sina fo.
gar.
Framtidsutsikterna.
Sådan är situationen.
Om utsikter- na för framtiden är det ännu omöjlig1 a t t yttra sig och likaså om tiden föl framlikinandet a v opinionsyttringen Detta beror helt, och hållet på hiir h ä n delserna komma att utveckla sig.
E n sak skola vi emellertid hava klar föl oss, och det är, att den nya riksdagen icke blir någon urtima riksdag, som liar a t t behandla endast en enda fråga utan att den iir att i viss mån betrakta såsom en fortsättning på den nu upp- lifsta lagtima riksdagen.
Det finnes så- ledes ingenting som hindrar a t t icke v å r röstrattsfråga lian komma att upp- tagas till behandling även vid denna rilisdag.
Få vi en ny vänsterregering.
tar den naturligtvis upp v å r fråga igen.
De frisinnades nya valprogram tiänvisar med avseende på kvinnoröst- rätten till programmet 1911, och d å det här gäller en grundlagsändring, bety- der ett undanskjutande n u ett uppskov på ytterligare en treårsperiod, Hur förhållandena i Andra kamma- ren ä n komma att gestalta sig, blir det med all sannolikhet p å de 15 rösterna i, Första kammaren, som utgången även i år komnier a t t bero.
Och hur 3er det ut hür?
Någon partiförskjut- ning h a r icke ägt rum sedan 1912.
Men skulle det vara alldeles otänkbart, att en och annan högerman a v senare tiders händelser skulle fått ögonen jppna för värdet a v även kvinnornas insats i det politiska arbetet?
Borde inte det försvarsintresse, som kvinnor lagt i dagen och som icke försmåtts av let parti, som särskilt anser sig före- träda detta intresse, liunna öppna de ledandes ögon för värdet av kvinnor- nas röster, och inte blott a v kvinnor- nas röstvärvning, som man numera inte endast öppet förordar utan också Ritigt anlitar.
Den » k ä n d a ståndpunkten.&gt; Då moderata kvinnor inom Lands- Föreningen på nyåret uppvaktade h r r rrygger och Lindman, för att, med stöd a v den iuedborgaranda, som tagit sig uttryck i kvinnornas försvarspeti- .ion och vars förefintlighet högern be- .vivlat, påkalla högerledarnas medver- can till rösträttsfrågans lösning, vid- 1ö110 dessa, enligt vad som ineddelades dlmänheten, " sin kända ståndpunkt i Frågan ".
E n medlem a v Männens F. K.
P.
R. skrev med anledning härav i en andsortstidning, att det kunde vara skäl a t t något närmare belysa dessa ierrars " kända ståndpunkt ", och så ' ortsätter han: " Enligt utdrag ur riksdagens proto- i011 lördagen den 2 m a j 1908 yttrade h r rrygger: " Enligt min mening böra vi - edan n u giva ett otvetydigt bevis på, ttt vi värdera kvinnans insats i sam- iällslivet, även det politiska, Vi böra gärning erkanna, att många viktiga, skonorniska och sociala spörsmål - a v Iilka en del rent a v uteslutande beröra ivinnorna - erhålla en bättre utred- iing och en lyckligare lösning om ivinnorna så att säga officiellt inbju- las att däri uttala sin mening. "
" Beträffande h r Lindmans stånd- m n k t i frågan ", fortsätter insändaren, " vore mycket att säga, men torde föl- jande utdrag u r m r F. A. Bather ' s tal ' Till de svenska männen ', hållet Grand Hotell den 16 juni 1911, vid detta tillfälle v a r a lämpligt anföra.
Bir Bather säger bland annat: " Sålun- da hade jag för fyra år sedan ä r a n a v mer än ett samtal med excellensen Lindman om detta ämne, och han sade: " Rösträtt för kvinnor, ja, naturligtvis skola vi ge dem det, men det är en eller p a r små rösträttsreformer röran- de männen, som först måste röjas ur vägen. "
Och m r Bather tillägger: " " å- väl, de d ä r småsakerna h a fått sin be- handling; fyra år h a förflutit, men - var är kvinnans rösträtt? "
Ja, så hette det den gången, först måste männens rösträttsfråga lösas, se- dan skulle det bli kvinnornas tur.
I år är det sju år sedan männens röst- rättsfråga löstes, och h u r heter det nu?
Först måste försvarsfrågan lösas - och sedan8 Nu är det dock en skill- nad.
Visserligen står försvarsfrågan i v å r väg.
Av de häftiga stormvin- dar, som den frågan på senaste tiden blåst upp, h a de " mindre " frågorna, sådana som v å r stora fråga obarm- härtigt sopats undan - detta är vad som verkligen skett i vad som synes ske - men det är inte männen, som n u säga " först måste försvarsfrågan 1ö- sas, sedan blir det kvinnorösträttens tur ", utan det ä r stora kategorier a v kvinnor, som resonera så, kvinnor, som principiellt ansluta sig till röst- rättskravet, som förklara, att nu måste kvinnorna vänta.
Som jag redan förut visat, finnes det inte den minsta an- ledning, även om försvarsfrågan lig- ger oss aldrig så varmt om hjärtat, och j a g ä r viss om, att det gör den hos oss alla, a t t kräva ett uppskov a v röst- rättsfrågan för försvarsfrågans skull.
Båda dessa frågor kunna mycket väl avgöras vid en och samma riksdag, till och med vid den riksdag, som sam- manträder nu efter nyvalen.
D e t beror på kvinnorna själva.
Ytterst beror det på oss själva, vil- ken plats v å r fråga skall komma att inta på den närmaste tidens politiska dagsprogram.
Om den d ä r skall kom- ma i förgrunden eller om den återigen skall komma att skymmas undan a v någon annan stor fråga, vars före- Entlighet vi nu inte ha en aning om, men som vi kunna v a r a säkra om skall uppkomma i det rätta Ögonblic- ket.
F ö r oss gäller det, att oberoende a v de politiska vindkasten för övrigt, all- tid bära vår fana högt, att icke låta ett tillfälligt nederlag nedslå v å r t mod och att aldrig förlora vårt mål ur sik- te.
Om vi kvindor inte själva äro v å r sak trogna, h u r kunna vi begära, att männen skola v a r a det?
Låt mig sluta med att anföra ett par ord ur ett brev från mrs Chapman Catt.
E n gång d å det såg särskilt mörkt u t h ä r i Sverige, och j a g hade skildrat situationen så gott jag kunde, skrev hon tillbaka: " Under vår stora upplysningskam- panj mot slaveriet, före inbördeskri- get, uttryckte en av ledarna sin för- tvivlan över a t t det inte märktes några framsteg.
I sin förtvivlan sade han till en a v våra andliga etormän, stt det såg ut som om Gud inte var p å vår sida.
Denne svarade: Det är 3 t t misstag, Gud är på v å r sida, men han h a r inte så bråttom som vi. "
Och så tillagger mrs Chapman Catt: ' Jag upprepar ofta dessa ord för mig själv, d å j a g tycker det g å r långsamt med rösträtten och längtar att få över- r å till annat arbete. "
Låt oss också komma ihåg dessa ord, men låt oss aldrig frestas att sakta Far ten!
*
4 En sorgehögtid.
Mäktig och gripande v a r den stund, d å For $tockholm forsaljning av DAMKAPPOR Klara Lindhs jordfästning ägde r u m i Sto- ra kyrkan i Gävle, lördagen den 14 mars.
Kraftiga och manande ljödo orden som tol- kade det djupa allvar och den sorg som be- mäktigade sig de närvarande.
Solen lyste genom fönstren och kistan, som i förväg placerats å katafalken, v a r bäddad i blom- mor.
Bland de många deltagande vor0 F. K.
P.
R:s medlemmar talrikt samlade.
Sedan processionen intågat och en psalm sjungits, hö11 kyrkoherde O. Hedberg en vacker och känslig dödsbetraktelse, tolkan- de det vcincd, som man gripes av infür ett * i förtid avbrutet livsverk.
” I f r å n niiii synpunkt sett ”, yttradc kyrko- herden, ” hava vi p5 visst s ä t t alla del i den gjorda förlustcn; vi h a knappast råd att förlora ndgon som vill hjälpa oss att bygga upp ett lyckligare samhällsliv.
Och a t t hon, vars stämma här nere för alltid tystriat, ville varii med i det arbetet är in- gen hemlighet fiir någon av dem som velat r i s a henne den sista hcdersbevisniiigen i dag.
J a g liar inte fullmakt att tala å nå- gons vägnar mer ä n mina egna.
Så vill j a g därför inskränka mig till att frambära mitt eget personliga tack för de stunder vi flngo arbcta tillsammans, för det lugna, viinliga sätt, på vilket hennes arbete ut- fördes och framför allt för den kärlek till de små och förbisedda, som var den bäran- de grunden i allt. “ Ute vid graven hade många samlats för att betyga den hädangångna sin vördnad.
F i h t framträdde f r u Ezaline Bolienian och iiedlade å L.
K.
P.
R:s vägnar en krans i gult och vitt, varefter hon tolkade Lands- föreningens käuslor vid den avhållna kam- ratens och pionjärens bortgång.
Frölien Anna Siindbom nedlade en krans från Gävle kvinnliga rösträttsförening och uttryckte d ü x f t e r dcss v a r m a tack för den dödas ädla livsgärning.
Bland det hundratal kransar och buket- ter, som höljde graven, märktes: Från Landsföreningen för kvinnans politiska röstriitt - “ Tack f ö r iidcl kviniiogäriiiiig. ” Från Gävleborgsförbundet av L.
K.
P.
R.
- ” Tack f ö r enande trofast arbete för ge- niensanit ni51. ” Från Gävle F. I&lt;.
P.
R.
- “ Ditt.
ärliga, gedigna arbete skall mana ossotill fortsatt s t r ä m n för vår stora sak. ” Från kvinnliga rösträttsföreningar i Ka- stet och Bomhus, Sandviken, Storvik, Eoll- näs, Scdrrhamn, Kilafors-Hanebo, Hudiks- rall, Ljiisdal.
F r å n styrelsen för Stockholms rösträtts- i ’ örenii~n - ” Med varmt tack och djupaste sa1:nad. ” Fråii Giivlc stads foliiskolestyrelsc, f r å n G i i r l c frisinnade valmansförcning samt f r å n åtskilliga a n d r a korporationer.
_ _ _ ~ _ .- .-___.__ - 7.
0 Varför iäa I sin c !cgaiit inredda salong sittcr f r u rådinanskan bekränit lutad mot vilstolcns stkd, och öTcr heriiies rälmående ansikte vilar detta sjiilvnicdretna leende.
soiii sh-allrar om t:!
; on3iniskt oberoende ccii en g n d socia!
stiillniiig.
Frii r8dmaiiskari gäs- par en sm11I:t cftertr&gt;-cliligt, sjiinlier lättjc- fiillt tilll; a!
; a i sto !cn ock låter I) lickeii n:ed &lt;!
?isigt viilbehag glida f r å n ’ T y a Dajligt Alleliarida ”, soni råkat hamna p i golvet, iirer tcbricltaii på bordet och bort till dör- rens t i i n 7 a drapcrier.
Så sluter hoii ögo- ricn.
F r u riidiiiarislcaii tänker.
Det 5r säl- Ina Yrii r k h i n n s k a i i ägiiar sig Bt e n dylik trutiandci sysse !sättiiing, och a v det plötsliga rpa atrcckct i:icllan ögonbryncii frani-: &lt;.Y, a t i den xT:iIlar lieniie ett visst besvär.
~ e r blott i ett p a r minuter h ä n g i r iion sig; “ it den oranii&lt;a aiistriingiiingcn.
ügoiicn ö p ~ ~ i Slcr, i a ~ det skarpa strecket försoiiicer och Irii r: ‘: &lt;iiliaiislian reser sig hastigt och iiietl en litciii iuiscuöjd iiiiii, som ville Iion säga: ” V a r f u r tärika.
Det är onödigt och verkar ticstiiiiit nienligt på hälsan. ” T) - hcn h i n n e r sig nied ens alldeles ut- trött ad.
Och frii rhdmauskan vet e j själv, hiirii innc: ’: ipt rii3 hon har.
Det u r farligt att tliuLa3 u !yc!
; ct f a r l i g t.
.
.
i Akademiskt bildade h i n - nors förening som den 28 mars Lrade 10-årsdagen av siii tillkomst rucd cn fest å Konstnürsliliib5cns lokal, stiftades den 25 mars 1904 p5 initiativ av d:r A n m Alilströni, som varit själen i den petition, som den 29 maj 1913 inlämni:- des till K.
M:t och vars syfte f r a m g å r av följande huvudpunkter: 1.
A t t sadan tolkning av skollagen fast- ställes, varigenom akademiskt bildade kviri- nors r ä t t erkännes a t t pli samma villlior som niäo bliva vid nllinänna lüroverken an- ställda och befordrade till ordinarie tjänst.
2.
A t t vid de föreslagna samsliolorna lik- ställighet mellan lärare och lärarinnor med avseende å såväl kompetens, tjänslgörincs- tid och tjänstgöringsstadier som i f r å g a om avlöning, tjänsteårsberälining, lönegrad och pensionsrätt i stadgarna få sitt tydliga iit- tryck.
Vid denna pclitioii fäste emellertid K.
M:t intet avseende.
D:r Anna Ahiström Iiände nu behovet för akademiskt bildade kvinnor a t t snniinarislii- t a sig i arbete f ö r rättvisa och iikstaliighct, och sedan hon intresserat docenten Elsa Eschelson samt n å g r a av sina kamrater f ö r salrcn, resulterade det i iöreningens stiftan- de, och åtog sig docenten Eschelson att bli dcss ordförande.
Föreningens uppgipt ä r a t t arbetii för, att å t akademiskt bildade kvinnor t,iller- känna rätten till de förniSner, som dc av dem avlagda kompetensproven enligt g.31- lande lagar och författningar tillförsäkra niän med samma kompetens.
Föreningens första Btgörarde v a r a t t få till stånd en sådan grnndlagsändring a v Q 28 i Eegeriugsiormen, a t t .kvinnor m5tte f å tillträde till åtminstone vissa statens ä m - beten med Iiungl.
fullmakt.
E f t e r väckta motioner om ändringen, sista gången vid 1907 års riksdag a v Iirr Trygger och Knut Kjellberg, antogs den, men måste vila till n y riksdagsperiod.
Den del av Q 2s i Regeringsformen, SOM ändringen berör, h a r haft föl jandc lydelse: Konungen nger a t t i s t a t s k d e t utnämna och befordra infödde svenslie män till alla de iimbeteri och tjänster inom riket, högre _ _ _ ~ ~ --. “ - m _ _ ~ _ Det ringor.
Över f r u rüdrnnnsbans aiisik- te iar e t t uttryck a v glad itjrväntan.
En litcn skvallerstund vid tebrickan vorc inte ovä !lroniiiicn, helst oni hon kunde f b vcta ii3got on1 kaptenskans iiya sammetsdrülit och Forgrnäslarinnans nya jungfru.
Och så den sista sl~:ündalhistorien!
I frii rAduian- skans ögon tündes en glimt av intresse, soni d o d i r i d dörrens öppnande hastigt försvin- iicr.
l h i r8dmanskan stelnar till.
Med en Iiiga inl&gt;jiidandc - gcFt och i kylig ton ati- modar Iioii den i:it; .ädnnnlc a t t taga plats.
“ Vaså, röstratt iGr Iivinncr, opiriioiislictor ”.
ndgcr f r u r5dinansiiaii mcd en skymt av fiirakt i röstcii, nicc ?an ögonen hastigt.
gran- ska röstriittskvinnan framfi,ir henne.
I-Iori erfar en Iiiiiisin av inissriilining T-id åsynen av deu enkelt iiicn smakfullt klädda iinga dninca med iict nijiika, behagliga ansiktet, och pl6tsligt f a r c t t moln a v oro över heri- i1cs släta panna.
Unga, vackra damer bor- de e j tillåtas springa omkring i husen SA d ä r ogenerat.
Iion känner sig en smula orolig r i d tanken på siii egen nian och lians svaghet för de yngre a v det täcka könet.
Rådnianslian f8r hastigt ctt uttryck av örer- lügsen vsrdighet.
” k i h fröken ”, säger hon, ” jag litar full- Icomligt i) å min man och han röstar för mig.
J a g vill ingen rösträtt ha. ” E t t omärkligt leende far över den unga rösträitskviniians ansikte.
Hon har så ofta hiirt.
dciu upprepas, dessa crd, som använ- minut till - KOSTYMER Nästa steg.
Något för professor Thyr6n att taga vara på.
besfäinda fabrikspriser.
Mrs Humphry Ward, en a v den engelska antirörelsens ledande personligheter tror Iåtthesiäilningar utfiras fiirstklasGgt och billigt.
sig äntligen ha funnit e n utväg att Atmin- stone för någon tid f r a m å t kunna ute- stänga kvinnorna f r å n parlamentet och än- dock giva dem det politiska inflytande, som iiil och med mrs Ward i vissa fall anser bör tillkomma dem.
Hon föreslår tillsät- och lägre, vilka iiro av den egcnska.p, a t t tandet av en kommitte bestående av 20 1tor:iiiigeii fullmaktcr därå utfärdar, dock Lvinnor och 20 parlümeiitsledamöter.
Den- liöra vederbörande €ör u t incd förslag h a v a na kommitte skulle uttala sig om alla frå- iiilicminit., där s9dana hittills ä g t rim.
gor rörande kvinncr och barn, som parla- Rürtill liar nu fogats följande tillägg: mentet har a t t behandla, endast rösträtts- Sill lärarcbefattniiigar vid statens Iäro- frågan skulle hållas utanför.
Sammanträ- anstalter, de teologiska läraretjänsterna dena skulle ä g a rum i nnderhuset.
Nrs Humpliry Ward ’ s nyaste förslag är vid nnirersitctc ?t likväl undantagna, till an- dra bestilllnirigar Tid inrättningar för ve- ingenting a n n a t ä n en iitveckling av iden tenskap, slöjd eller skön konst samt till om e t t särskilt kvinnoparlamcnt, säger lälinr&lt;:befattiiing.ar må i den ordning, som Woman ’ s Journal i sina komineutarier till ovan sagts, och med tiiiänipiiing a v grun- förslaget.
der, sotu av konungen och riksdagen god- liiints, liiiiina utnärnnas och befordras även infiidda svenska kvinnor.
utgjorde iimnet för ett föredrag al- profes- Frdgcii om kvinnors tillträde till vissa sor Oscar Montelius vid Kvinnoförbundets stathiimbcicii är snledcs icke utagerad nied för Sveriges Sjciförsvar årsmöte.
Talaren antagande a v ändringen.
‘ Det gäller t v å vidrörde de olika roller kvinnorna i gångna saker: tider spelat b5dc såsom deltagare i krig 1.
O:n iivinnor skola f å tillträde till alla och såsom lindrare a v krigets följder, men fnlliiiaktstjänster och framhöll tillika, a t t deras viktigaste upp- 2. p 5 vilka ekonomiska villkor.
gift är dock a t t förekomma krig.
” Det är Allts5 frågan om lön, pcnsionsåidcr och så mycket viktigare, och d ä r är kvinnans pensionering.
mission SA mycket större ”, fortsatte profes- Detta uppdrogs åt Iöncrcgleringskommit- sor Nontelius, ” som väl den d a g en gång ten a t t iitreda, och den verliställde även en Iiommer - för mig skulle den g ä r n a f % utredning, so111 remitterades till vederböJ komma snart, j a g h a r i å r a t a l uttalat min randc institiitioner i riket.
Den blev emcl- åsikt om det berättigade däruti - då kvin- lertid från såväl dessa som f r å n andra hå11 iian f å r politisk rösträtt och då hon får po- föremål för en synnerligen s k a r p kritik och litisk valbarhet tillika.
kiinde uppenbarligen iclie läggas till grund Då blir kvinnans uppgift ännu större: a t t för någon K.
M:ts proposition.
omsätta i handling läran om rättfärdighet, Frågan vilar sålnnda alltjämt hos K. läran om a t t intet k r i g är ärofullt, om det M:t.
Vad som gjort a t t dess avgörande icke fi5res till fosterlandets värn.
Hon h a r Iördröjts, är att, dcss behaiidling r å k a t icke rösträtt i vårt land ännu.
Hon f å r sammanialla med utredningen a v Iärarlö- den u t a n tvivct förr eller senare.
Jag Uop- ner i allmänhet.
Denna utredning har pas det icke må dröja länge, därför att det ecklesiastiBministcrn anförtrott A t den s. k. är rätt.
Y e n det dröjer länge, innan resul- rlöiienäinnden.
Giret är, a t t då den- tatet a v alla dessa liirdoinar hinna slå u t i na nämnd Sliiillc behandla de olika lä- blom p5 det sättet, a t t hela jordcn blir rätt- rarkårerrias avlöiiirigsförhållaidcii, dcn b1.
färdig, alla människor bli rättfärdiga och a. även skulle utreda frågan om kvinnliga all strid, allt split upphör.
- ” lärares löner, pension m. m.
Finge man så här vissa principer fastställda kunde Den internationella kvinnodagen.
man stödja sig på dem, när man sedan gick I Berlin höllos icke mindre än 39 offent- a t t behandla grunderna för kvinnors an- liga möten med anledning a v den interna- ställande i andra ämbeten.
tionella socialdemokratiska kvinnodagen, Akademiskt bildade kvinnors förening r i d vilka t a l höllos f ö r kvinnans politiska rälinade år 1904 43 medlemmar och äger nu rösträtt.
Liknande möten höllos i de flesta lF2.
Dess nuvarande styrelse består av: övriga storstäder i Tyskland samt i Öster- d:r Karolina Widcrström ordförande, d:r rike, Schweiz och Eolland.
Anna Ahiström vice ordförande, fll.
kand. I Petcrsbiirg blevo de tillämnade mbtena Adkle Phiiipson sekreterare samt d:r Ly- i sista stnnd förbjudna av polisen utan an- dia Wahlström och docenten E v a von Bahr.
givande av skäl.
Kvinnorna och kriget das av rösträttsfientliga fruar, och som iippfiinnits och inlärts a v samtliga f r u a r s niän.
Och inom henne uppstiger en känsla av oändligt nicdlidande och e t t behov a t t hjälpa dessa i fördom och blindhet snärj- da kvinnor.
Det kommer e n hänförelsens glans i hennes ögon då hon talar, överty- gaiidc och incd en säkerhet, som tyckes göra alla invändningar omöjliga.
Brii rüdrnanskans hållning har ett Cgon- lilick blil-it mindre självsäker, hon liän- ner a t t hon är anderlägscn dcn andra.
Hoii stryker nervöst med handen över vil- stolens blornmiga schagg och söker i min- Fet efter något räddande argument, upp- snappat från niännens konversation.
Men det är svårt att finna något.
Rijsträttslivinriari t a l a r alltjämt, mcn f r u rådniaiiskan hör e j på.
Det h a r kommit över henne - nHgot av hjiilpiöshet, som pi- nar.
Visserligen talar i r u rådmanskan gär- na om sig och andra li.i.innor, såsom va- randc bräckliga käril, deni man bör f a r a varligt med, inen hon blir illa till mods vid a t t verkligen Iiänna sig sådan.
Och det retar henne a t t e j kiinna visa den andra c i n överlägsenhet.
Frii rådmaiishans ansikte har småning- om antagit en högrEd färg, och i de blas- ka ögonen tändes plötsligt en glimt, som inför en anad triumf.
Hon sätter sig till- rätta i stolen.
Orden äro funna.
F r u råd- manskan talar: ” Min frölien ”, kommer det överlägset och med en skym * a v nedlåtande vänlighet, ” jag förstår e j alls vad Ni talar om, och j a g vill c j hellci förstå det ”.
Fru rådmanslian gör e t t litet uppehbll.
Hon liar återtagit sin värdiga hållning och njuter tydligen a v att höra sin egen röst.
I hemlighet ö d r a r hon, a t t mannen kun- de höra hennes vältalighet.
Nåja, han h a r då aldrig synnerligen förstått a t t uppskat- ta den, så det bör vara ett rättvist straff a t t han nii går miste om den.
Det kommer plötsligt något lidande i rösten d å f r u råd- manskan fortsätter: ” Jag gillar icke dessa moderna kvinnor mcd sina samhällsupplösande idber.
För rcsten vet j a g e j alls, vad det är de vilja, men j a g liar hört miu man säga, att de äro okvinnliga och till ringa prydnad i e t t hem.
Jag är en hemmets kvinna.
Låt u) ännen sköta om politiken och allt, som hBr dit.
Och för övrigt är hela min d a g upptagen av omsorger om man och barn, och hushåll, och någon tid övrig f ö r annat, liar j a g ej. ” F r u rådmanskan är utomordentligt nöjd med sig själv och sjunker åter tillbaka i stolen.
Hon betraktar med välbehag sin runda arm och konstaterar, att d e t nya armbandet gör sig utmarlit emot armens vithet.
Vad den a n d r a säger, hör hon e j pd.
Hon h a r talat och hon är nöjd med sig själv.
Det är nog.
Med eu långsam rö-
- N:R 7 RÖSTRÄTT 5 F Ö H KVINNOR Frisinnade kvinnor, medlemmar a v Stoclr- holms frisinnade valmansförening, hade an- ordnat ett offentligt möte i Musikaliska Akademiens stora sal, söndagen den 22 mars, med föredrag av frii Anna Wicksell, d:r Gnlli Petrini och f r u Karin Fjällbäck- Holmgren.
Såsom ordförandc för mötet fungerade f r u Emilia Broome.
Den stora salen var redan långt innan mö- tets början till sista plats fylld av en in- tresserad publik, som nied ovationsartat bi- fall hälsade de olika talarna.
Sedan ordföranden i korthet förklarat an- ledningen till mötets tillkomst, överlämna- des ordet till fru A n n a W i c k s e l l, som med bindande bevis, i ett med logisk klarhet präglat föredrag, redogjorde för de grund- principer, som dolde sig nndcr partibeteck- ningarna " vänster och höger ".
Den stora grnndolikheten mellan vänstern och högern ansåg f r u Wicksell ligga däri, a t t det ena partiet önskar lösning av f ö r landet vik- tiga frågor med folket, medan det andra partiet principiellt underkänner folkets självstyrelse.
F r u Wicksell slutade med att betona, att det n u förestående valet innerst gäller med folket eller mot folket, och de som tillhöra vänstern måste göra s i t t yttersta för a t t ge valen en utgång, som leder, icke till försvar och reaktion, utan till försvar och demokrati.
Sedan applåderna efter f r u Wicksells fö- redrag tystnat.
bestegs talarstolen a v d:r Gulli Petrini, som talade över ämnet " Vad som s t å r på spel ".
D:r Petrini betonade mycket starkt a t t de frisinnade böra betän- ka, a t t den riksdag, som nu skall samman.
träda, icke är en urtima, vilken blott har a t t befatta sig med en enda frågas lösning utan en lagtima, som h a r mycket a n n a t än försvaret att behandla.
Talarinnan över.
gick därefter till kvinnorösträtten.
Blir den inte löst i år, f å r den inte sin slutbe.
handling förrän 1918, och först 1921 få kviu.
norna medbestämmanderätt.
Under tider ligga sociala frågor och v ä n t a på sin lös.
ning, och de måste lösas a v män och kvin.
nor gemensamt.
Först och främst äkten.
skapslagstiftningen, där kvinnorna icke fE medverka, om de inte f å rösträtt nu, och se.
dan nykterhetsfrågan, d ä r så stora intres.
sen för kvinnor stå på spel, tillika mec övriga sociala reformer.
Efter a t t h a t a l a t om försvaret och ta git avstånd f r å n den s. k. punschpatriotis men, " man skall hålla fosterlandet så högi och heligt att man inte nalkas det mec orena lippar ", avslutade d:r Petrini siti livfulla och väckande föredrag med att ci Vid mötets slut uppmanade €ru Broomr l e närvarande kvinnorna att anteckna sig såsom medlemmar i den i dagarna bildad6 föreningen Frisinnade kvinnor och inbjöc till ett n y t t möte följande dag för a n t a gancle a v stadgar, val a v styrelse m. m Kallelsen hörsammades av så många son Läkaresällskapets stora sal kunde rymma 1 ett till mötesdeltagarna utdelat tryck ipprop framhölls att de frisinnade kvinnor- la, som bcgagnat sig a v sin rättighet att ämte münncn arbeta inom de frisinnade alorganisationerna, hittills icke k ä n t behov v nagon egen sammanslutning.
DA emel- crtid s å r l l högerns som det socialdemo- .ratislia partiets kvinnor genom egna livin- toorganisationer agitera f ö r sina partiers yften, liar bristen på en frisinnad lrvinno- irganisation gjort sig bännbar, o d i det är ör a t t fylla dcniia brist, som deii nya or-: anisatioiiert kommit till ståiid.
Underlå- enhet f r t n clc frisinnade kvinnornas sida ttt nu ge uttryck å t sin mening skulle knn- ia tydas som brist på intresse f d r foster- andets T-ä1 eller som ctt tyst instäniiiiande ned något av (le a n d r a partierna.
I sitt prograin betonar föreningen: sitt starka intresse för försvarshågans) medelbara lösning efter det frisinnade pro- yrammets linjer mcd dess väsentliga ök- iing a v försvarets effektivitet; sitt \ a r m a intrcsso for en social reforni- iolitik, i vilken inbegripes snara och liraf- iga åtgärder för folknykterhetens befram.
lande; sin övertygelse om den folkliga självsty.
* elsens grundläggande bctydelse för vårl ' olks lycka och utveckling; sitt bestimda krav på a t t kvinnornas röst.
- ättsfråga icke skjutes i bakgrunden, utar - edan vid denna riksdag framföres till av: örande.
Motiveringen för föreningens bildandt ich dess ändamål blevo ytterligare belystr p å a n d r a dagens möte a v d:r Karolina \ Vi lerström och f r u Elin Wägner.
D:r \ Vider ström vidrörde även deii nya föreningen: ich dess medlemmars; ställning till L.
K P.
It.
och yttrade: E n eller annan skulle kanske kunna tyc ka att Föreningen f ö r kvinnans politiskl röstr5tt borde nu som år 1911 arbeta föl i e t frisinnade partiet vid valen, då j u dett: parti allt fortfarande har kvinnans röst rätt p å sitt program.
Men sitnationcn ä1 vid detta tillfälle helt säregen: man gåi till val, som det sägs, på e n enda fråga, ocl rlcnna fråga sägs v a r a försvarsfrågan.
All: andra frågor, således även frågan om kvin nans politiska rösträtt, h a kommit i skym undan.
P3 V. U:s förslag h a r därför ocl centralstyrelsen i L.
E.
P.
R. så gott son enhälligt beslutat att L.
K.
P.
R. såsom så dan denna gång skall hålla sig fullständig ucutral, d e e n s k i l d a n i e d l e n m a r n a dock obe taget a t t v e r k a f ö r det politiska p a r t i til v i l k e t de eventuellt k u n n a v a r a anslutna Såväl moderata som socialdemokratisk: kvinnor, däribland även många som till höra L.
K.
P.
R., h a v a ock var för sig sam manslntit sig till arbete för sina respek tiva partier, det är e j en d a g för tidigt a t vi frisinnade kvinnor göra sammaledes.
relse sträcker hon armen mot bordct ock ringer.
J u n g f r u n kommer in.
" Ar kvällsvarden fiirdigt " f r å g a r fru råd manslian.
" Och barnen äro väl i säng? "
Hon d r a r en lätt suck, det är så myc kct e n husmor måste t ä n k a på.
Om blot jungfrurna kunde sköta hemsysslorna utan a t t man behövde påminna dem.
De vore nog bäst a t t skaffa en jungfru till Det är för litet rncd två, det h a r hon ni flera gånger sagt sin man, men - män är (r3.
oförstående ...
Over f r u rådmanskans ansikte f a r ett li tet moln a v missnöje.
Hon reser sig Iång s a m t och värdigt.
Det bör bli ett slut pi detta triviala samtal.
Hon slätar med h a n den över klänningen, och så kommer slut orden: " Och det vill j a g säga, a t t dessa sam manträden med nattsöl och vaka, som jag hört l ä r v a r a det utmärkande f ö r dylik: kvinnor, är minst sagt opassande.
Men j a &amp; har e j tid a t t längre uppehålla m i g me (dessa saker.
Det är bal på hotellet i afton och j a g måste kläda om mig. "
Fru rådmanskan hälsar avmätt och skri dcr med bibehållen viirdighet ur rummet Dijrrens tunga draperier sluta sig.
X e n nedför trappan går en annan kvin na.
Hon går långsamt, som i d j u p a tankar och skakar sakta huvudet - i löje och med lidaude.
Det är socictetsbal på hotellet.
Nusilieni toncr h a vaggat genom festsalen, inedai franska klackar glidit över det glatta gol vet och artiga kavaljerers utnötta kompli manger förgäves sökt framlocka rosor E: sminkade kinder, Uttröttade damer h: sjunkit tillbaka mot möblernas sidentyg och bredvid herrarnas högtidliga " svart ocl vitt " t e de sig som praktblommor i e n be gravningskrans.
Vinet h a r givit liv åt g u l bleka ansikten och festtrötta ögon, medai upphettade hjärnor överraskat s i g själv: med geniala idber, som tagit sig uttryck glänsande tal.
Ljuset f r å n de stora t a k kronorna faller över f r u rådmanskans röd: siden och bryter sig mot juvelprydda r i n gar.
Fru rådmanskans ögon äro fulla al intresse och blicken vandrar f r å n rådman nens svettblänkande ansikte till glaset tians hand.
H e r r rådmannen håller tal.
De har skålats och talats för mycket, för vii och glädje, för kung och fosterland, och all a n n a t som h a r värde.
Till sist v a r för rådct uttömt, och d å kom rådmannen pi den ypperliga iden att hålla t a l för kvin nan.
Och h r rådmannen gör sitt bästa Han bcskriver hi-ru övermåttan ljurligt de är för en man, a t t under klubbmöten ocl glada fester veta sig h a en iippoffrand, kvinna hemma hos brasan och barnen.
Råd mannen t a l a r sig varm, under det f r u råd manskan med stigande oro iakttager, huri mannens blickar gHng pH gång söka sir bort mot den unga vackra löjtnantsfriin Vinglaset i rådmannens hand lyser röt i ljuset, men dct lian e j upplaga tävlingei med hans eget skinande ansikte.
Näsdu lien f a r ideligen över pannan.
Rådmannei fortsätter: " Det är dock skillnad på kvinnor ocl kvinnor.
J a g tänker närmast på de s. li moderna kvinnor, som äro oförsynta noj att blanda sig i männens politiska stride och andra angelägenheter, saker, som d icke kunna, icke böra förstå, och som v å r ädelmod förbjuder oss a t t d r a g a deni i n j Försummande sina hem, f r å n vilka de stjäl, tid och krafter, förgäta de helt det gamL bibliska ordet: ' Kvinnan tige i församlin gen. '
hfå Gud bevara oss f r å n dessa okvinn liga element, som demoralisera samhälle och glömma sig därhän, att de icke sli: att i intelligens och mera tävla med, ja ofta överträffa oss, skapelsens herrar.
Där för, n ä r j a g nu höjer mitt glas är det fö den a v striderna utanför hemmet oberörd, kvinnan, hemmets kvinna, den mannen un dergivna och - och ... " I h r rådmannens omtöcknade hjiirna dan sa tankarna ringdans med vinet, men utai a t t vilja forma s i g till ord.
H r rådman ncn torkar svetten lir pannan.
Ett end ord finns ännu kvar i hans hjärna.
Ha1 höjer glaset och med en triumfators mi, ljuder det förlösande ordet.
" Skål! "
" Skål! "
Ny politisk kvinnoorganisation.
Upptar kvinnorösträtten på programmet.
Offentligt möte i Stockholm.
era Ellen Kcys ord: " Vi sliullc inte tala å mycket med de unga om att de skola Iö f ö r fosterlandet, u t a n a t t de skola leva ür det. "
Den som dct vill, h a n lian också, lrn s3.
fordras, dö f i k s i t t land.
Stormande ~pplåder följde på.
d:r Petrinis föredrag.
I-Ilirefter framträdde f r u K a r i n Fjällbück- iolingren och talade oin " Ansvar ".
Hon ramhöll det livliga politiska intresse hö-: e n s kvinnor l a g t i dasen och som resul- e r a t i deras opinionsyttring för försvaret.
) ch högern som parti har, efter att ha mot- irbetat kviünorösträtten, ansett kvinnorna iog kompetenta a t t utan ansvar 6va tryck) å besiiitet i en a v v å r t lands viktigaste ich mest svårlösta frågor.
Men detta in- lytande skall enligt högcrn endast utövas ndirekt, och talarinnan betonade villra svå- ' a moraliska följder e t t sådant inflytande, an medföra, d ä r individcn icke behöver) ära konsekvemen av sina handlingar.
Ett, tarlrt politiskt inflytande bör endast göra, ig gällande under ett s t a r k t politiskt an-, var.
Vad man h a r r ä t t a t t fordra är vc- lerhäftighet, kunskap och förmåga av lugn &gt;ch saklig kritik, och f r u Holmgrcn ville iärskilt varna kvinnorna för det kritik- ösa känslotäiilraride, som på sina håll i lessa d a g a r gjort sig gällande.
Kvinnorna) öra också lägga på h j ä r t a t a t t föra sfrider: ned blanka vapen och protestera mot del ömska skvallret och den persoiiliga smuts.
iastningeu inom politiken mot allt det som iorcle vara bannlyst, nür det gäller e t t djup1 ~ c l i fruktansvärt allvar fiir v å r t Iolk.
Till slut proteslerade f r u Holmgren mol let sätt, v a r p å barn dragas i n i de politiskz mrtistriderna.
Skolan bör vara ett frid.
l-st område.
D ä r bör varken förekommz propaganda eller insamlingar, och barnen f i Icke göras till martyrer för sina iöräldrart politiska åskådning.
I stället bör man lärr lein vidsynthet och tolerans, t y den nn upp.
växande gcneralionen, vilken om en 30-4 (9r h a r landets öden i sina händer, f å r e. växa upp i h a t mot ett grannland och i hal inot andra samhällsklasser, n c t a v v a r u känsla burna föredraget mottogs av audi toriet med starka applåder.
L Orsaken.
D:r Valfrid Palmgren höll nyligen, p % in- bjudan av Handels- och Kontoristförenin-: en i Köpenhamn, e t t utomordentligt in- rcssaiit föredrag om " Kvinnans politiska, östrüt,t ".
Taiarinnan, som klart och lo-: iskt framställde gamla sanningar i ny muklädnad, förstod a t t p å c t t enastående; ätt fängsla anditoriet, men de som glatt iig åt att i denna representativa samling ' å lyssna till motstandarnas inlägg blevo, läreniot besvikna.
Bland de i stort a n t a l iärvaraiide männen anmälde s i g endast en) pponeiit, och när ordföranden till slut i: tt älslivärt 1it.et t a l förlilaradc, a t t orsa- icn varför män vor0 motståndare till kvin- lans rösträtt v a r den, a t t de vor0 nöjda ned kvinnorna och älskade dem sådana de i u en gång voro, ja, d å måste man erinra iig, skriver " Kvinden og Samfundet ", a t t vi rcrkligcn skriva anno 1914 och att mötet igdc r u m i Danmarks största handelsföre- iing, d ä r en f ö r sin duglighet och intelli-: ens i hela norden känd och aktad kvinna: alat om ett a v nutidens största och viktiga- jtc spörsmål.
I disknssionen som följde yttrade sig uland a n d r a den framstående filosofen, pro- iessor Höffding, och h a n upplyste om att han vid granskningen a v sin " Etik ", som &amp; all komma u t i ny upplaga, varit be- tänkt på att ntcslnta det kapitel, som hand- lar om kvinnofrågan, emedan dess grund- tankar nu borde stå klara f ö r v a r och en.
Professor Höffding kunde för sin del icke förstå vad som b r a g t professor Lehmanii i uppror, därmed åsyftande ett föredrag 30x11 dcn nyutnämnde Lundaprofessorn hål- lit i Köpenhamn, och d ä r i h a n uttalat stora betänkligheter mot de manliga värv, som den självförsörjande kvinnan l a g t på sina ' skuldror och som menligt kunde inverka pR hennes funktion som maka och moder.
.
Professor Höffding ansåg tvärtom att man icke behövde hysa några onödiga iar- hågor.
Kvinnosaken gick sin jämna och naturliga iitwcklingsgång, om man blott lämnade den a t t utvecklas i fred. '
I l s r - Till ordförande för föreningen valdes dok- tor Ada Nilsson.
Övriga medlemmar i sty- relsen blevo frii Emilia Broomb, fru Elin Wägner, doktor Gulli Petrini, doktor J u l i a Kinberg, f r u Gertrud Eodhe och fröken Ger- d a Canning.
Revisorer blevo fröken Inge- borg Sprengel och fröken Rosalie Lindgren med friherrinnan Ruth Stjernstcdt och f r u Mimmi Asp som suppleanter.
Flera representiva frisinnade kvinnor f r å n landsorten närvoro vid de båda mö- tena, och det beslöts att medlemmar i lands- orten skulle kunna direkt ansluta s i g till föreningen.
Fru rådmanskan höjer glaset med övcr- Iägscn värdighet, medan ögonen söka man- nens, som le mot löjtnantsfrun.
I samma nu stiger kaptenen fram, vecklar u t en bunt listor och säger: " Apropå politik, skulle damerna vilja ta- ga var sin lista för försvaret? "
F r u rådmanskan sträcker ivrigt u t sin hand och ber a t t f å t v å.
.
.
Lampan brinner på skrivbordet.
Skeuet faller dämpat över de vita pingstliljorna i kristallvasen och över hyllans skinnklädda bokryggar och lyser skarpt på de v i t a pap- persarken med det halvfärdiga föredraget.
Kvällsvarden är undanstökad - u t a n hjälp av jungfru - barnen sova i sina bäddar och den u n g s kvinnans flitiga fingrar föra snabbt nålen genom tyget.
Hon reser sig sakta, t a r det färdiga plagget på armen och g8r genom rummen i hemmet, d ä r hon är i mors ställe.
Vid minsta brors s ä n g stannar hon och stryker smekande över de ljusa lockarna.
" Lillebror ", viskar hon sakta, i det hon kysscr den mjuka b a r n a k k d e n " skall du, n ä r du blir stor, i mig se den okvinnliga kvinnan med de samhällsvådliga idberna? "
Hon ler sitt mjuka leende, stoppar täcket bättre om barnet och går tyst tillbaka till skrivbordet och det ofullbordade föredraget om " kvinnan och hemmet ".
Urd.
6, BÖSTBÄTT FOR KUINNOB Kvinnans medborgarrätt för sextio ar sedan, Författaren till följande en smula gäckande rader, med d:r J.
M.
Berg- ‘ man, född 1792, död 1867, r a r i livstiden provinsialmedikus i Falu distrikt a v Stora Kopparbergs län, eii man, lika bekant för sin företagsamhet och mångsidiga bildning som för sin i myc- ket radikala läggning och sitt satiri- ska lynne.
Vid genomläsandet af hans ” Valda smärre skrifter ”, utgivna år 1876, stöt- te j a g oförmodat på följande lilla ut- gjutelse.
På en nutida läsare måste den verka minst sekelgammal, ehuru den troligen sett dagen först omkring år 1850 och torde enbart a v den anled- ningen äga ett rent kuriositetsintresse, ställd i belysningen av de senaste de- cenniernas händelser å kvinnofrigörel- sens område.
Så skriver en upplyst och bildad man av frisinnad läggning för ungefär GO år sedan: ” Qvinnans emancipation.
O n ne saurait rien, ce me 8 semble, que de nos jours les femmes valent e n general mieux que les hommes.
Mad.
Stael.
I Mora i Dalarna köra qvinnorna plo- gen, i Vermland f a r a de i skjuts, och i Vestergötland bruka de karlhattar.
Detta h a r kommit m i g på s t a r k a funderingar, h u r u det skulle gå till i verlden, om qvin- norna finge samma politiska rättigheter som karlarna.
Huru skulle det gå på en riksdag bland ’ elektoralpigorna? ’; h u r skul- le det gå i krig?
Jag vet blott tvenne of- fentliga befattningar, som qvinnor hittills fått bekläda i samhället, nämligen de som drottning och barnmorska.
Vad kriget an- går, så nnderrättar oss historien att, un- der romarnes fälttåg mot germanerna, qvinnorna bland de senare stundom fort- satte striden sedan männen stupat.
Det gick blodigare till än under v å r a damers toffeltaktik.
Under franska revolutionen skulle ingenting roat mig mera a t t se än det regemente i stubb, som Lafayette an- förde, och som förde konungen f r å n Ver- sailles till Paris.
Jag h a r sett en tafla här- öfver, der den bekanta qvinnan springer förut med utslaget h å r och slår på trum- man, andra qvinnor i uppsatta mössor sit- ta p å kuskbocken, p å hästarna, bakpå kong].
vagnen, p å taket, och en mängd löpa omkring vagnen.
Hvilket skrik och kack- lande måtte det e j varit?
Hvilka rop på libert6, egalit6 och emancipation.
Om det någonsin skulle bli f r å g a om att använda qvinnor i tjenstemannaväg, är det m i n oförgripliga tanke, a t t de till en början borde engageras vid polisen och tull- verket, i anseende till deras synnerliga ta- lent a t t utforska alla slags hemligheter.
All vidare emancipation torde det vara råd.
ligast att dröja med. ” Den gode doktorns råd har icke bli- vit taget ad notam i någon vidare ut- sträckning.
Det är icke inom polis- kåren eller tullverket vi h a att söka de tusenden och åter tusenden kvin- nor, som år efter år strömma u t på den allmänna arbetsmarknaden att söka ut- komstmöjligheter.
Men kunde han ett ögonblick blicka ned på oss f r å n den himmel, d ä r han med säkerhet dväljes - ty han synes h a varit en ärans man - så skulle han falla i den största för- undran över vad hans öga mötte.
Ty utvecklingen h a r tagit jättesteg fram- åt sedan det icke särdeles avlägsna de- cennium, under vilket detta skrevs.
‘ Och sådant kan också vara lämpligt, a t t vi någon gång erinra oss, vi, som stå mitt uppe i nuet med dess stretan och strävan och tycka att ingenting kommer ur fläcken!
E.
A.
I I.
Arbetet ute i landet I Alingsås F. K.
P.
R. hade lördagen den 7 mars ordinarie sammanträde, varvid re- visionsberältels.cn upplästes och godkändes.
Därefter föredrogs paragraf 1 cirkulär n:r 100 och uttalade föreningen sig f ö r anslut- ning till V. U:s förslag.
Föreningens cen- tralstyrelseledamot, fil.
kand. Elisabet Pe- terson, framförde sedan i högstämda orda- l a g en hälsning f r å n centralstyrelsemötet i Stockholm och lovade a t t vid nästa sam- mantriide lämna en utförlig redogörelse därifrån, vilket icke n u medhanns.
Man hade nämligen i beredskap en överraskning av angeniimaste slag.
Av några förmågor inom föreningen uppfördes den kända pjti- sen: ” Huru kvinnorna fingo politisk röst- rätt ‘ ’, vilken spelades med liv och lust och medryckande gott humör.
Bifallet var ock- så det allra hjärtligaste.
Sedan intogs ge- mensam supe, d ä r talens mångfald icke sak- nades.
Samlcväniet v a r alltigenom präglat av den angenämaste stämning, och a v in- bjudna gäster anmälde sig ett 10-tal till in- träde i föreningen.
A r b o g a F. K.
P.
R. hade lördagen den 14 mars anordnat e t t samkväm, varvid för- eningen gästades a v f r u Randall-Edström f r å n Västerås.
Fru Edström höll e t t med livligt bifall mottaget foredrag över sina minnen f r å n kongressen i Budapest.
Efter en enkel tesup6 redogjorde föreningens ord- förande, fröken Helga Sundborg, för cen- tralstyrelsemötet och dess förhandlingar.
Björknäs F. K.
P.
R. hade s i t t årsmöte i slutet a v februari.
A v åmberättelsen fram- gick, a t t föreningen under året h a f t f y r a ordinarie möten samt ett offentligt möte i samband med e n fest, varunder rektor Brandt ‘ från Bollsta höll ett utmärkt förc- drag.
Styrelseberättelsen godkändes och tacksam ansvarsfrihet beviljades styrelsen.
Till styrelse f ö r 1914 valdes: ordförande f r u Emma Ögren, kassör f r u Anna de Wall, sekreterare fröken Teres Lundlöf.
Supple- anter blevo f r u a r n a Emma Fröberg och Lina Forslund.
Till revisorer valdes fru- arna Kristin Nylen och Matilda Holmberg.
Till suppleanter f r u a r n a Hanna Nyberg och Augusta Viliman.
Till centralstyrelsemed- lem utsågs fröken Teres Sundlöf.
Borlänge-St. Tuna F.
K.
P.
R. hade den 19 febr.
sitt första sammanträde för året.
Se- d a n en del föreningsangelägenhetcr behand- lats, redogjorde v. ordföranden för det a v henne bevistade centralstyrelsemötet.
Liv- ligt uppmanades de röstberättigade för- eningsmedlemmarna att deltaga i de före- stående landstingsmannavalen.
Offentligt möte hölls den 2 mars, d å d:r Gulli Petrini föreläste om ” Kvinnorösträtten och de so- ciala frågorna ”.
Mötet var mycket talrikt besökt och det utmärkta föredraget åhördes med det livligaste intresse.
Eksjö F. K.
P.
R. hade onsdagen den 11 mars ordinarie möte, varvid förekom åys- och revisionsberättelser samt redogörelse för centralstyrelse- och länsförbundsmöten.
Ansvarsfrihet beviljades 1913 års styrelse.
Filipstads F. K.
P.
R. höll årsmöte ons- dagen d.
18 mars, varvid föredrogs års- och revisionsberättelser, förrättades styrelse- och revisorsval samt behandlades åtskilliga a n d r a föreningsangelägenheter.
Efter f r u Alma Broström, som avlidit, d j u p t saknad inom föreningen och styrelsen, valdes som ordinarie styrelsemedlem suppleanten f r u Maria Andersson och till suppleant nyval- des fröken Hildur Josefsson.
Övriga sty- relsemedlemmar omvaldes.
Till revisor valdes revisorssuppleanten fröken Sigrid Lundroth och till suppleant nyvaldes frö- ken I d a Kördel.
Efter mötets slut vidtog ett angenämt samkväm, varvid a v amatörer inom föreningen uppfördes ” Samma don ” a v Frigga Carlberg.
Flens F. K.
P.
R. höll den 25 febr.
årsmöte, varvid årsberättelsen föredrogs och an- svarsfrihet beviljades.
Föreningen h a r nu 63 medlemmar.
Till ledamöter a v styrelsen omvaldes f r u Sigrid Andersson samt nyval- des fröken I d a Jonsson.
Hedemora F. E.
P.
R. hade ordinarie års- möte tisdagen den 17 febr.
Mötet, som v a r talrikt besökt, hade att företaga val a v sty- relse för innevarande år.
Likaså valdes re- visorer för året.
Sedan ordf., f r u F. Collin, hälsat de närvarande välkomna och förkla- r a t mötet öppnat, företogos nämnda val, vil- k a utföllo så, a t t f r u F. Collin enhälligt om- valdes till ordförande och f r u Hilda Trotzig till vice ordförande efter folkskollärarinnan fröken K a r i n Larsson, som undanbett sig återval.
Till sekreterare omvaldes likaledes enhälligt fröken Edith Göransson.
Till kas- - N:R 7 I 1 del i valstriden, men att medlem a v F. K.
P.
R. såsom enskild person k a n arbeta för sitt parti.
Norrahammars F. K.
P.
R. höll den 18 m a r s årsmöte varvid Ars- och revisionsbe- rättelsen upplästes och godkändes.
Där- efter företogs r a 1 a v styrelse x-arvid hela den avgående styrelsen omvaldes.
Scdaii lämnade ordföranden, f r u Alma Andersson.
en redogörelse från ccntralstyrelsemötet i Stockholm samt f r å n länsförbnndets möte i Jönköping.
Därefter behandladcs en del föreningsärenden.
Oskarskanitas F. K.
P.
R. hade tisdageu den 24 febr.
årsmöte.
Till ordförande val- des lärarinnan 31.
Vretman efter förutva- rande ordföranden som avsagt sig uppdra- get.
Till styrelsemedlemmar utsågos fru E.
%fagnuson, fröknarna A. Toll, H. Ljung- qvist, s. Graner, R. Haskel och E. Gabriels- son.
Suppleanter blevo f r u a. Lindblad och fröken M. Ölander.
Till revisorer \ - aldes f r n E. Levin och frölren H. Stjernberg.
Redo- görelse f ö r centraistyrelsemötet limnadrs a v fröken Vrctman.
Det beslöts a t t föreniii- gen skulle hålla studieafton e n d a g i varj, månad.
Efter mötet vidtog sam Stockholms F. K.
P.
R:s årsmöte ägde r u m onsdagen den 1s mars.
Till medlemmar a v styrelsen utsågos: f r u Ella Billing, f r u Karin Fjällbäck-Holmgren, frolreil Gertrud a v IClintberg, f r u Carola r o n Iioch, fröken Anna Lindhagen, friherrinnan Ebba Palm- stierna, fru iiilda Sachs, d:r Alma Sund- quist, f r u Elisabeth Warn-Biigge, frii Amanda Horney, f r u Alma Fanstman, frö- ken Helene Philipson och fröken Anna Ljungberg, samt nyvaldes d:r Gulli Petrini och fröken Elsa Noberg.
Till suppleanter valdes med.
kand. Hjördis Nilsson, fröken Gerda Canning och fröken Eva Lychou.
Till revisorer återvaldes fil.
d:r E v a Ram- stedt och fröken Hulda Wahlström med frli- keii Alfhild Lamm och fröken Anna Bill- mark som suppleanter.
Till sist uttalades till fröken Signe Berg- man, som undanbad s i g återval, ett djupt k ä n t tack för hennes niångåriga och rika insats i Stockholmsföreningens arbete.
Strömstads F. K.
P.
R. hade torsdagen den 5 mars e t t talrikt besökt möte i förening med samkväm, varvid revisionsberättelsen Över 1913 års räkenskaper och förraltning upplästes och godkändes.
Till centralsty- relsesuppleant valdes enhälligt f r u Anna Hellborn.
Under mötets lopp avsändes en hyllningsadress till föreningens f ö r r a ordf. fröken Ingrid Nilsson i Sala.
Flera nya medlemmar antecknade sig för inträde i föreningen.
Sundsvalls F. K.
P.
R. hade sitt årsmöte måndagen den 23 febr.
Ars- och revisions- berättelser upplästes, och ansvarsfrihet be- viljades styrelsen.
Därpå företogs val av styrelse.
Hela den förra styrelsen omval- des.
Ordförande blev alltså fröken Elin Wahlquist, vice ordförande f r u Maja Ger- din, sekreterare frölren Maria Himmel- strand, vice sekreterare fröken Nanna Fjell- ström samt kassaförvaltare fröken Agnes Stjernström.
Dessutom tillsattes en kom- mitte, som skulle verka för vinnande av nya medlemmar i föreningen samt för spridning a v tidningen Rösträtt för Kvin- nor.
Ordföranden föreslog att inom förc- ningen skulle bildas e n krets för läsning och diskussion av social litteratur.
De när- varande lovade att taga denna sak i över- vägande.
Slutligen lämnade fröken Elin \ Vahlquist e n intressant redogörelse för centralstyrelsemötet i Stockholm.
Torshälla F. K.
P.
R. höll den 19 mars årsmöte och firade samtidigt 5-årsminnet av sin tillvaro.
Ordföranden, f r u F r i d a Gröii- berg, lämnade en kortfattad redogörelse över föreningens verlisamhet under de gångna åren.
Föreningen framförde sin taeksam- het till f r u Grönberg för 5-årigt troget ar- bete såsom dess ordförande, varefter års- berättelsen a v sekreteraren upplästes.
Av denna framgick, att f r u Grönberg innehar förtroendeposten såsom ledamot av pen- sionsnämnden för Torshälla stad och så- som suppleant i fattigvårdsstyreisen.
För- eningsmedlemmen fröken Gertrud Blom- k r i s t är dessutom ledamot a v pensions- nämnden för Torshälla socken.
Den förut- varande styrelsen omvaldes.
Den består av: f r u Frida Grönberg, fröken E r i k a Färnlund, fröken Maria Carell, f r u Emelie Carlkn, frö- ken Josefina Nilsson.
F r u Grönbcrg redo- gjorde för senaste centralstyrelsemötet den S och 9 januari, och frölren Färnlund upg- läste e t t referat a v f r u Gerda Hellbergs tal, ” Om den engelska suffragettrörelsen ”.
MÖ- tet avslöts med e t t enkelt samkväm.
Trollhättans F. K.
P.
R. höll torsdagen den 5 febr.
e n ovanligt tilltalande och lyc- kad fest för föreningens förra Sekreterare, saförvaltare efter telegrafkommissarien frö- ken Anna Ekström, som avsagt sig, ut- sågs f r u Edith Olsson.
Val ii.v revisorer företogs därefter, varvid omvaldes bnrikbi- trädet frbken Thyra Hedlund och nyvaldes vävlärarinnan fröken Ester Iiarsson efter f r u Edith Olsson, som förut ’ varit revisor.
Som första fråga a t t behandlas hade iipp- satts de stundande landstingsvalen.
Då Kopparbergs l ä n i är vüljer landsting och detta i sin t u r h a r a t t utse lqijrsta kammar- ledamöter, betonades viktcii a v a t t röstbe- rättigade hvinnor så mangrant som möj- ligt deltaga i dessa val.
Ordföranden onitala- de, a t t så fort d:r Gulli Petrinis: ” Landstin- gens uppgifter och betydelse ” utkommit i tryck, ett betydande a n t a l skiille a v ordf. rekvireras och gratis utdelas bland röstbe- rättigade kvinnor i staden.
Scdan ordf. re- dogjort f ö r ceutralstyrelsemötet och talat något om namninsamlingen samt uppmanat niedlenimarna a t t prenumerera p å Rösträtt för Kvinnor, avslöts mötet, som pågått un- gefär 3 timmar.
Huskvarna F. K.
P.
R. hö11 lördagen den 21 febr.
en vinterfest i sin lokal, varvid fö- relioin gissningstävlan, amerikanskt lotteri, försäljning a v kaffe, röstriittskarameller m. m.
Sång och musik utfördes.
Sönda- gen den 22 febr.
anordnades sång- och sago- afton för barn.
Fröken Elsa Carlsson be- rättade sagor till skioptikonbilder och f r u Ahlander sjöng barnsånger.
Måndagen den 23 febr.
höll jur. kand. f r u Anna Wicksell föredrag över ämnet: ” Kvinnornas rösträtt och de stundande valen ”, varvid hon be- handlade röströttsfrågans allmänna läge, berörde den nurarande politiska situatio- nens inverkan p å densamma samt framhöll a t t L.
K.
P.
R. som förening måste förhålla sig neutral inför dc stundande valen.
Kalmar F. K.
P.
R. hade den 13 febr.
sitt första sammanträde för året med föredrag a v fröken Valborg Bergström, de Bergman- Österbergska kursernas resetalare.
” Vår of- fentliga barnavård ” utgjorde ämnet för det varmhjärtade och gedigna föredraget, som åhördes av en talrik och intresserad pu- blik.
Fosterländska sånger a v en damkör, Frigga Carlbergs dialog ” Samma don ” och e t t angenämt samkväm med tesupe utfyllde aftonen.
Katrineholms F. K.
P.
R. hade den 25 febr.
sitt årsmöte under ordförandeskap a v frö- ken Helga Jeppson.
Styrelse och reviso- r e r jämte suppleanter återvaldes enhälligt.
Medlemmarna äro ett 50-tal.
Fröken Anna Frick redogjorde för centralstyrelsemötet i Stockholm.
Linköpings F. K.
P.
R. hade den 27 febr.
årsmöte i K. F. U.
K:s lokal.
Till förmån för kvinnornas hus, Årsta, å Baltiska ut- ställningen, hade i samband härmed anord- nats ett samkväm, varvid förekom musik samt e t t orienterande föredrag ö r e r Balti- ska utställningen, belyst a v vackra skiopti- konbilder.
Talarinnan, f r u E v a Hanzen, riktade e n v a r m vädjan till kvinnorna a t t verka i egen sak genom att bidraga till Arsta, kvinnornas utställning.
Till sist följ- de gemensam sup &amp; vilken lämnade e n s % riklig behållning, att föreningen kunde sän- d a 75 kr.
som bidrag till kvinnornas utställ- ning.
Malmö F. K.
P.
R. höll den 6 m a r s års- möte.
Av den upplästa årsberättelsen €ram- gick, a t t medlemsantalet under året gläd- jande ölrats.
I samband med årsmötet höll redaktör W. Bülow f r å n Lund ett synner- ligen intressant föredrag om Baltiska ut- ställningen, belyst a v talrika, vackra ski- optikonbilder.
Särskilt uppehöll sig tala- ren vid skildringen a v Arsta, kvinnornas egen utställning.
Det av humor kryddade föredraget mottogs med livligt bifall.
M a l u n g s F. K.
P.
R. hade söndagen den 8 mars extra möte i folkhögskolan med au- lcdniug a v centralstyrelsens verkställande utskotts uppmaning i cirkulär 100 Q 5, till ordförande inom varje lokaliörening, a t t vidtaga kraftiga åtgärder för ökad sprid- ning a v tidningen Rösträtt, för Kvinnor.
Ordföranden framlade ärendet och mötet be- slöt a t t göra ansträngningar för tidningens spridande.
Ordföranden uppläste paragra- f e r ur cirkulären n:r 99 och 100, och mötet beslöt att prenumerera p å L.
K.
P.
R:s ar- tikelserie s a m t uppskjuta avgörandet om offerdag till nästa möte som även är ordina- r i e och h8lles i april.
Även beslöts gillande a v Q 1 i cirkiilär n:r 100, d ä r V. U. föreslår att Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt såsom sådan icke må t a g a någon
I j fröken Anna Hult, som nu flyttat från samhället.
Många a v rösträttsföreningens medlemmar 7-oro närvarande för a t t hedra den i föreningens tjänst alltid nitiska och a v alla a r h å l l n a fröken Hiilt.
Tal Iiöllos håde på vers och prosa, ett flertal såiiger sjöngos, och efter siipen överlämnades till Iiedersgästen ett rösträttsmärlie i guld, skiinkt a v ett flertal r ä n n e r i föreningen.
Med fröken Hult mister Trollhättans F. K.
P.
R. en utmärkt förmåga, vars plats det blir svår a t t fylla.
Unierl F. K.
P.
R. firadc torsdagen den 5 mars sin 10-åriga verksamhet med en tal- rikt besökt fest 0 allmänna liirorerkets hög- tidssal.
Programmet upptog sång a v kand. II.
Rundqvist och f r u Gerda Ltcstadius samt redogörelse för föreningens verksamhet un- der den gångna 10-årsperioden av semina- rieadjnnkten fröken Anna Grönfcldt.
Icke iitaii en r i s s patriotisk stolthet kunde frö- ken Grönfeldt påpeka a t t Umeå var den fiirsta Iaiidsortsstad i Sverige, soni invalde cii kvinnlig ledninot i stadsfiillmäktigr.
Kr 1909 insattes nämligeii fröken Helena Ljungberg r i d ett fyl1nad:sral i stridsfull- iiiälrtige.
Sedan ha ytterligare tv-å kvinnor fått säte ocli stiininia därstädes.
Efter deii intressanta redogörelsen föredrog fröken c rionfclclt. "
en dikt, och därpå örcrläiiinndcs till föreningens ordförande, frölieii I. Öqvist.
vn iiedersg5va från föreniiigen.
I samband med sitt tack för minnesgåvan framförde fröken Öqvist ett tack till frölien Grönfeldt.
som i egenskap a v föreningens sekreterare nedlagt ett gott och oförtrutet arbete i för- eningens tjänst.
Doktorinnan Ohlsson bi.
drog därefter iiied ett piaiionunimer och till slut iippfördes en rolig enaktare " Hur kvin- iiorna fingo rösträtt ".
Visbu F. K.
P.
R.
hade deii 16 inars an- ordnat en s. k. fiirsvarsafton i en a v iiied- lemmarnas gästfritt iipplåtiia Iiom.
För.
eningens ordförande höll, efter a t t h a h l l - sat de iiäri-arande rälltomna, ctt kortare fosterländskt föredrag, däri hon beklagade a t t kvinnorna nu icke gcnom sin röst liiin- tlc tynga iied \ - ilgslii ' lian iii1 förmån för c t i starkt fürsrar saiiit pspekade det aniiiiirk- iiinfisvärda iiti a t t niotståiidnrna till kvin- nans politiska rikträtt iiu iiiider landet!
svåra belägenhet i pressen ivrigt iippinanz kvinnorna a t t bcgagna s i g a v den form ax politisk rösträtt till Första kammaren, soim dc iiga.
Hon iiiidradc i vilken nöd Srerigc xliiille I; omirin, för a t t de även skulle ön.
s k a att kviuiioriia Iinde rösträtt till Andro kaniiuaren.
Därefter sjöngs unisont " Di- gamla du fria ".
Under aftonens lopp före.
koni musik ocli sång a r iijreningeris med.
lemmar samt föredrogs fosterländska dik.
ter.
Skaraborgs länsförbund.
a v F. K.
P.
11. höll den 14 och 15 mars sit 6:te årsmöte i Hjo.
Representanterna föl de olika föreningarna samlades på e. m. der 14 till samkväm å turisthotellet " Torpet " där de vor0 i tillfälle att samtalsvis dryft: de föreliggande mötesfrågorna.
På aftonen var offentligt möte anordna i Viktoriasalen.
Den rymliga lokalen v a till trängsel fylld a v en uppmärksam åhö rarskara, som genom livligt bifall g a v si1 belåtenhet tillkänna.
Mötet öppnades al Hjoföreningeiis vice ordförande frökei Fridner, som hälsade de närvarande väl komna,- varefter länsförbundets ordförande .frii Andriette Floren, Nariestad, g a v en i n tressant översigt a v vad som under de gångna året timat på rösträttsfältet, bådi inom vårt eget land och på det vida fälte u t över hela världen.
Aret har varit h ä n delserikt och fört v å r f r å g a ett stort steg framåt, och talarinnan uttryckte den för hoppningen att de svenska kvinnorna snar måtte bli erkända som fullmyndiga med borgare i e t t älskat fosterland.
Sedan fröken Fridner deklamerat Els: Collins stämningsfulla " Det dagas ", talad f r u Ella Billing f r å n Stockholm om " Kvin norösträtten ur rättvisans och statsnyttan synpunkter ".
Talarinnan betonade stark1 att e n fråga som i s i g inrymmer e t t s, djupt rättfärdighetskrav kan icke driva tillbaka eller förbigås.
Den måste lösas Och att den löses så fort som möjligt skal In memoriamm Gävleföreningen h a r sorg.
Vår avhållna, iögt värderade ordförande, Klara Lindh,, om nyss g å t t ifrån oss, h a r lämnat ett, kort och - j a g v å g a r påstå det - oersutt- i g t tomrum efter sig.
Underrättelsen om hennes frånfälle kom, om ett åskslag f r å n k l a r himmel.
Vi visste u, att den operation hon genomgått v a r a v ' arligaste slag, men efter e n och en halv iecka g a v doktorn dock e t t säkert hopp om iennes tillfrisknande.
Herren över liv och löd hade emellertid annorlunda beslutat.
Cn vacker, solklar söndagsmiddag fick hon %: i n i den eviga sabbatsvilan.
Klara död, Klara borta ... J a g ville e j i G r j a n tro det ... Klara, så ung, så glad, iå intresserad f ö r mänsklighetens högre, trävanden ... Klara, själen och livet i v % r * östrättsförening.
Vår goda Klara - alltid Tänlig, mild, vidhjärtad och sann, tolerant, ch tålmodig mot olika täukande, under det i t t hon själv v a r fast som en klippa i det ion uppfattat scm r ä t t och riktigt.
J u s t så lärde j a g under årens lopp känna ienne, och på samma g å n g mer och mer lppskatta hennes ädla karaktär, e n karak- .är så f r i f r å n fåfänga, flärd och småsinne; om det g ä r n a är möjligt i denna tillvaron.
_ -- ' ' NU g å r det väl omkull med hela röst- rättsföreningen i Gävle, n ä r f r u Lindh inte Finns mer, som kan hålla ihop det hela ", så har jag hört mer än en säga.
Och vid döds- budet - nog v a r en a v de smärtfullasie tan- karna denna: " Hur skall det nu g å med vår förening, när hon, som v a r den enande, troende kraften i den, e j längre finns? "
" Men om ock kroppen dör, så skall dock själen leva " - hennes ande kan vara, ntåste vara oss nära.
Hennes goda exempel i okuv- lig energi, hennes absoluta ljusa t r o på vår salts framgång, alla de soliga t a n k a r och förhoppningar, som strålade u t från hennes klara ögon - allt det d a r är minnen, som bör kunna elda hennes vänners och kamra- ters håg till fortsatt arbete f ö r vår med- borgarrätt och vår medborgarplikt - till strid för det goda och ädla - men en kamp riiligt hennes s ä t t - med blanka rapen.
Det v a r en stänining a v stilla frid därute på kyrkogården, dS K l a r a Lindh sänktes ned i graven; den rikliga och härliga blom- sterskörden sände oss sin ljuva doft, under det aftonens sista solstrålar milt lyste över texten på vår sista blomsterhyllning, den text som vi, hennes tillgivna vänner och kamrater, hädanefter vilja omsätta i hand- ling.
Texten lydde: " Ditt ärliga, gedigna arbete skall mana oss till fortsatt strävan för rår stora sak. "
Sigrid Hofren, mångårig styrelsemedlem i Gävle F. K.
P.
R utan tvivel bli till gagn f ö r hemmet, för samhället och för fosterlandet.
Doktorin- nan J e n n y Velander, Skara, hade därefter ett varmhjärtat anförande, i hvilket hon manade till den sanna, stora och vidsynta kärleken till livet och medmänniskorna.
Klockan 10 följande d a g samlades max för a t t behandla mötesangelägenheterna.
Protokollet f r å n föregående årsmöte u p p lästes och godkändes.
Ars- och revisions- berättelserna föredrogos och full och tack.
sam ansvarsfrihet beviljades styrelsen föi det gångna räkenskapsåret.
Vid ra1 a v styrelse omvaldes: till ordf f r u Andriette Floren, Mariestad, seliretera.
r e dolitorinnan J e n n y Velander, Skara, kas.
saförvaltare f r u Jenny Lindberger, Marie.
stad och f r u Lisa Appelberg, Skara; revi.
sorer blevo fröken Agnes Telander och frö.
ken Iiagerberg, Skövde, och revisorssupple a n t fröken Lotti Alström, Falköping.
Til vice ordf. efter f r u J u l i a Rydström, Stens torp, som på grund a v avflyttning f r å n or ten undanbett s i g återval, uts5gs fröker Lisa Gustafsson, Hjo.
E. Hults Kvinnliga Utbil ................................ 7 RÖS ' ERÄTT FOR KYINHOK N:R 7 (f, d.
Villa Hult, Kneippbaden) ................................ H E M B RYGG ER I ET.
STOCKHO LM Meddelanden från V. U.
1.
Ännu saknas årsberittelser från ett !O-tal lokalföreningar, varför 1,.
K.
P.
R:s årsberättelse ej heller i år kan ut- ioiiima i stadgeenlig tid, utan först ef-, er påsk.
2.
Ett stort antal lokalföreningar har innu icke svarat på piinpt 5 i Cirkulär Heleneborgsg.
15.
A.
T.
31 64 i:r 100.
De föreningar, som icke sva-: at, torde göra detta ofördröjligen.
Rekommenderas soin en erkänd god och nä.
rande måltids- och läskedryck.
Finnes på buteljer samt svagdricka på fat.
........................................................ 1 24 Upplandsgatan 24 i i HILDA H E D E N i.
3 Brevlåda.
E n a v v å r a läsare i landsorten ber om lpplysning om vem som fällt det yttrande,; om citeras i vår ledande artikel i n:r 6 a v Rösträtt för Kvinnor, yttrandet att " man, ianslte kom att uttala sig i något starkare Jrdalag ä n vad man verkligen menade ".
V i stå g ä r n a till tjänst med upplysningen, vilken vi för övrigt skulle trott v a r i t över- flödig för uppmärksamma läsare a v R. f. K.
Yttrandet fälldes av hr Lindman under rösträttsdebatten i Andra kammaren 1912 Deh finnes återgivet i v å r t utförliga referat a v debatten i iiuinret för 1 j u n i samma år; &amp; viil som i 1,.
K.
P.
R:s årsberättelse för 1912.
- 1 tr. till vänster - STOCKHOLM!
Damekipering.
Damskrädderi: Modeaffär OBS.!
Specialite: SORGBESTLILLNINGAR ...................................................... Bllm Tcl.
21133:: * Varje vår härjar den s. k. hundsjukaii (valp sjukan) och bortrycker många goda jakthundar, " Gammal medlein a v F. K.
P.
R.
", frågar vakt- och sällska,pshundar från sina ägare.
E t t siikert botemedel finnes i Professor D Schönatsa Din man utan a t t iiventyra rösträttsförenin- Huiiddekokt, esp.
i lialvliterflaskor.
Pris 2 Iir.
gens politiska neutralitet k a n vara medlem pr flaska mot postförskott eller efterkrav.
&amp; väl a v denna förening, som a v den ny- Obs.!
Följ noga inedföljande brulrsanvisning.
bildade Föreningen frisinnade livinnor.
A.
G.
Härtill liunna vi s r a r a ett obetingat ja, Lika väl som F. K.
P.
R:s medlemmar kun- Västerlånggatan 6 % Stockholm n a tillhöra Moderata kvinnoförbundet och Riks te].
144 68.
Allni.
te].
206 68. l e socialdemokratiska kvinnoorganisatio- nerna utan a t t brott mot den politiska neu- traliteten ifrågasättas, kunna de tillhöra den frisinnade liviiinoorganisationen.
Det- ta så mycket mer som Föreningen frisiri- KLAELARERGSG 1 T A S 40, 1 tr., (Hisr) nade kvinnor h a r livinnorösträtten på sitt prograin, n5got som icke är fallet åtmin- &amp; stone med Moderata kvinnoförbiindet.
Red.
Gentleinans taylor.
Andersson KARL ERIKSSON l:a klass Herr.
Damskrädderi ' i ' aileur pour darnec.
Driikter och kappor seiiaste pariserstil fr. kr.
60: - utföres uiider full garanti.
Också en mission.
I dessa d a g a r d å inan icke kan öppna cii tidning utan a t t snart sagt på varjc spalt finna upprop till kvinnor såväl son: Riks Tel. Norr 507 till män, a t t med pengar och frivillig ar- A h.
Tel. 23605 betskraft stödja de olika partierna och de Jurid., administrat.
och merkant.
ras arbete, och detta icke minst i höger- prcsscn, vcrkar det onekligen e n liten smn- la löjligt, d å den kända d: r Tretow i en Göteborgstidning ondgör sig över a t t kvin- Itl&lt;jriis; iv iiiidertecknad, sisom stRrbhusutrediliiigai ', och iiiteckningsärenden, uppsät- norna uppta platserna för männen på de ionlriiisberakiiiiiaur atide och vidare behandling infor vederb.
myndighet politiska mötena.
Kvinnornas deltagande i IV arrende- och köpekontrakt, testanieriten och äkteii-; kapsförord, aiisökiiiugar om boskillnad, konkurs- och politiska möten är enligt d:r Tretow en- irarvagcirelser alla i bolagsärenden forekommande dast berättigat i t r e fall: 1) för a t t re- iandiittgitr, an ' ni~iniiigar till handels- och bolagsregis-: ren, verket.
ar revisioner och utredningar m. in.
ferera föredraget åt sin man, som är för- xx.
STEDT hindrad att närvara, 2) för att åstadkom-; t.-Tel. Vssa 3759.
Rikst.
\ - asa 117.
1:iir l i t w i i: silkrast 12-3 oPh 7-8. ma god akustik r i d fåtaligt besökta möten och 3) €Ör att verlia Iugnandc och iippig- gande för föredragshållare, som lida a v rampfeber.
Att kvinnorna f ö r egen del också kunna behöva politisk kunskap och vilja s ä t t a sig i n i dagens frågor, det faller RTBBI,.
1885 icke sådana herrar in.
Men deras hjälp och deras pengar de försmås icke ens a v 31 Västerlhggatan Stockholm d:r Tretoms politiska meningsfränder.
Allni.
Tel. 20 7.5 T.
K.
~ _ _ _ Speciaiaffär för Stolen, Manu- 1 John F, Larsson - _____I Rösträtt för Kviriiiois sjiiiide nuiiimer for 1914 iiinehåller bl, a.: faktur och Damkonfektion, STORT URVAL!
BILLIGA PRISER!
OBS.!
Vid Lberop:inde af denna aiiiioils Innirias 5 $ kassarabatt.
,) Folkets självstyrelse .. Till högerkvinnorna inom L.
K.
P.
R.
En sorgehögtid.
Av Ililtita Boidim.
Akademiskt bildade kvinnors förening Klara Lindhs minne.
10 år.
Grundlovsforhandlingerne i Danmark.
Ny politisk kvinnoorganisation.
A v Elnu N m c h.
Varför tänka?
Av U d Arbetet ute i världen.
Kvinnornas rösträttsfråga och den po- Kvinnans medborgarrätt för 60 år se- litiska situationen.
AV Siyiic B t ~ p ~ m.
dan.
AV E. d. börjar den 1:sta Februari.
Amneiia äro Hiipnioderskiirs med enklare och iiiiare matlagning.,, Skicklig kokfru undervisar i den iiiiare matlagningen.
Examinerad Idrariiina i den enklare samt i teori.
Orriga ämnen äro StEng Xusik, XUniug, Syi-tEk (iiifödda liirnriiiiior) Konstslöjd Klid- och Linnesömiiad, Haiidarheten.
Sama- ritkurs.
Alla Bmnen aro rslfria.
OBS.!
Dixi eulla sirola i PtockGolm med helpension och diir elererris samtidigt ha ett gott hem.
Crigrt Bickor, som skola vistas i Stockholm, mottagas i helpension.
Skolan är inrymd i ett nytt modernt hus invid Strandvägen.
BegBr prospekt, vari utförliga upplysningar lämnas och där referenser av för#ldrar till fr&amp;n skolan i1tgångna elever finnas intagna.
Adr.
E. HULT5 KVINNLIGA UTB !LDNINGSSKOLA, Arflllerlg.
6, 2 tr., Sfockholm.
E.
T.
11886.
.4.
T.
28940.
1
