# ID: svediakorp-per2564
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1914
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,658
# sentences: 1,017
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


I T Tidning utgiven a~ Landsfdreningen for kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO; Vi kunna aldrig göra så mycket JS0.r en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
III.
ARG.
N r 5.
STOCKHOLM, 1 M A R S 1914.
BÖSTRÄTT FÖB EUIHNOB Politici av alla partier välkomna kvinnornas aktiva hjälp i den utkommer den 1 och 15 i var månad politiska tävlingskampen, De äro glada över kvinnornas bistånd Redaktör: ESTER BRISXAN.
Träffas onsdag och lördag kl. ‘ / i3- ’ / 04.
i organisationsarbetet, vid fullmaktsinsamlingen och andra mindre Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan1 Expeditionen öppen rardagar kl. 1-4. intresseväckande detaljer i valarbetet.
Det är då lika löjligt att Rikstel.
Norr 600.
Mlm.
tel. 14729. påstå att kvinnorna sakna politiskt intresse och omdöme som Telegramadress: Rosträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: a tt förklara att utövandet au rösträtten för egen räkning skulle Pris för 1914 1 krona.
Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen ge- inverka skadligt på deras kvinnlighet.
nom posten eller genom insändande av l kr.
John Morley.
75 öre i postanvisning till tidningens ex- pedition.
Annonspris: 15 ore per millimeterhöjd, större annonser och årsannoncer rabatt.
männens rösträttsfråga.
Så hette det Annonsavdeln.
: Rikstel.
486.
Allm.
tel. 604.
5en politiska situa- tionen och vår fraga.
.
Den politiska barometern visar fort- farande på storm.
Visserligen är en ny ministär bildad, men de partipoli- tiska vågorna gå alltjämt lika höga.
Vid sitt första möte med riksdagen till- kännagav den nya statsministern h r Hammarskjöld, att konungen ämnade upplösa Andra kammaren och påbju- da nya val.
Statsministern yttrade vi- dare: ” Ministärens syfte är att ena försvarsvänner u r skilda läger kring denna fråga med undanskjutande tills vidare a v meningsskiljaktigheter i an- tlra iiiniien, vilka i detta sammanhang milste framstå såsom underordnade.
Dylika meningsskiljaktigheter kunna j u komma till sin r ä t t vid höstens all- männa val. ’ ’ Det iir således tydligt, att ministären före riksdagsiipplösningen icke ämnar t a befattning med någon enda a v de reformer, som utlovats kom- m a till behandling vid denna riksdag, och att det är dess mening, att man vid dessa extra val icke heller skall ta hänsyn till någon annan fråga.
Vi kvinnor s t å således inför det ofrånkomliga faktum, att, just då vi väntade att en kungl.
propositien i rösträttsfrågan åter skulle framläggas, och d % vi med ett mödosamt upplys- ningsarbete i och för vår stora namn- insamling berett oss härpå, v å r fråga skjutes undan - ovisst för h u r lång tid.
Det är tyvärr icke något så ovan- ligt i den kvinnliga rösträttens histo- ria, att n ä r kvinnorna begära sin n e d - borgarrätt, så svaras att först måste den eller den viktiga frågan lösas, och sedan blir det kvinnornas tur.
N ä r h r Lindman löste männens rösträttsfråga var kvinnornas rösträttskrav fullt be- rättigat och skulle ” i en n ä r a liggande framtid bliva verklighet ”, men det fick bara inte då försvåra lösningen a v Damdräkter tiUv8rkn.s verkligt förstklassigt under ledning av alra- demiekt utbildad tillskärare.
0BS.I Full garanti.
A.-B.
Londoner Herr- &amp; Damskrädderi-Etabl.
37 Drottninggatan, 1 tr..
i T.
!BSl9.
R.
T.
67 U.
(A. F. 1829).
då, och h u r heter det nu?
Att försvars- frågan bör lösas snarast möjligt, där- om iiro väl alla ense, men skall man därför verkligen vara tvungen att åsi- dosiitta alla andra frågor?
Vi undra vilken stor och viktig fråga, som skall skjutas f r a m i v å r väg härnäst.
För vår del hålla vi fast vid trontalets ord att ” rättvisans och statsnyttans förena- de synpunkter kräva utsträckning av den politiska medborgarrätten även till landets kvinnor. ” x För de flesta tänkande kvinnor känns det nog mera än vanligt tungt att vid de n u stundande Andra kammarvalen vara nekade att med sin röst få bidraga till att valen få den utgång, som de an- se med fosterlandets väl förenligt, ald- r i g h a r väl rösträttslösheten känts mera svår än just i dessa dagar.
Dock, det finnes f ö r kvinnorna en utväg att även nu, och under ansvar, få uttala sin politiska mening.
I slutet a v mars äga landstingsval rum i hälften av alla landstingsvalkretsar i landet och vid dessa äro kvinnorna röstberättigade om också icke valbara.
Då landstin- gen, jämte stadsfullmäktige i rikets fem största städer, välja riksdagsmän till Första kammaren, ä r o dessa val a v den allra största politiska betydelse.
Val a v Första kammarledamöter äga rum v a r t sjätte år i varje landsting.
I t u r att i år välja äro landstingen i Rri- stianstads, Älvsborgs, Kopparbergs och Norrbottens l ä n med tillsammans 24 riksdagsmän.
På grund av siila i allmänhet låga röstetal komma kvinnorna i regel att i de kommunala valen strida en ojämn 3trid.
Men stadsfullmäktigvalen h a på mera än en plats i landet visat, vad kvinnor genom en fast sammanhåll- ning och en klok valtaktik kunna upp- nå.
Då det för den slutliga lösningen av kvinnornas rösträttsfråga j u är a v ilen allra största betydelse hur Första kammaren under de närmaste åren re- kryteras, ä r det också av vikt a t t kvin- Nam %iinsaifilin @ !n avslutad, Resultatet meddelas först längre f r a m Nu äro de samlade!
F r å n norr ock söder, öster och väster, från städer ock byar, från allfartsvägar och ödebygder Det är ett långt, ringlande kvinnotåg som sökt sig upp till Stockholm, förs1 till den anspråkslösa anhaltstationeo Lästmakaregatan 6, för att därifrån n ä r tiden blir, i imponerande mängd och med värdiga later träda inföl svenska folkets representanter och sä.
ga: ” Sveriges kvinnor kräva sin röst.
rätt ”.
Den dagen borde alla Stock.
holms flaggor hissas i topp, och del borde heta: ” Honnör för Sveriges röst.
rättskrävande kvinnor, ” Den ä r a n ärc vi viil värda, eller hur, vi alla, son?
vandrat från hus till hiis och soni off- r a t tid och kraft?
Men varför fråga - vi veta på förhand svaret: ” För O S S betyder äran mindre ä n intet.
Varken för äran eller makten hava vi arbeiat. ’ Inga uppmuntrande tillrop utifrår ha ljudit emot oss och sporrat oss.
Den press, som anser sig företräda begrep.
pen fosterland, religion, statsnytta, fa.
miljelivets helgd etc. h a r ur alla dessa synpunkter bedrivit en verklig hets- j a k t mot oss och vårt arbete.
Vid var.
je steg h a vi påträffat stackars vilse- ledda och lättskrämda varelser - män och kvinnor - som i våra rösträttssträ- vanden sett försök att omstörta sam.
hällets grundvalar, förstöra hemlivet skaffa socialismen övervikt, tränga un.
dan männen ur riksdagen och från ta- buretterna.
De lyckliga resultaten av kvinnorösträtten i andra länder har man förvrängt och förvanskat.
Intet medel att hindra och misskreditera v å r t arbete har lämnats oförsökt.
Del h a r således varit e j endast ett sånings- arbete vi haft att utföra, utan först ett vida mödosammare: att rycka upp allt ogräs som såtts ut.
Bakom varje namn står en kvinna som antingen genomskådat motstån- darnas bluff eller också anser rösträt- ten så viktig, att den överväger de upp- räknade farorna.
Men ingen h a r hand- Lat i ovetenhet om vikten och betydel- sen.
loo-tusenden ha kommit med, men hur många tusenden h a e j tvingats att uorna få klart för sig, att i det ögon- blick de hålla valsedeln i sin hand, äro de en ” maktfaktor ”, som även rösträt- tens motståndare måste räkna med.
-- Svaluddens Pensionat Frågobyrhn Kronan rekommenderas R.
!i !.
Ulriksdd 17.
A.
T. Ulrikadai 85.
Postadr.
Järva.
Vördsamt Elin Johansson.
Amanuensen e. Molhandar M&amp;atersamuelsgahn 7l, Stockholm.
10-4.
Bur juridisge uppdrag.
Alla Slags for rå i n g ~ mt L kr.
W w ~ L t t.
ElpeCialitet: B I U X L U p P &amp; S ~.
stanna hemma, de fingo e j komma in- för det forum, som h a r avgörandet i sin hand.
De stötte på ett vetÖ redan innanför hemmets tröskel.
- ” Min hu- s t r u skriver ej p % ”, svarades av herrn i huset, när vi räckte henne v i r lista.
- Stackars ofria kvinnor, i ert hjärta följa ni kanske vårt tåg, n ä r vi inför riksdagen förkunna: Sveriges kvinnor önska rösträtt!
Vårt tåg - i tankarna göra vi ett li- tet överslag över vad allmänheten-skul- le säga, om vi, liksom bönderna, arbe- tarna och studenterna i täta, oöver- skådliga led skulle marscherat fram genom Stockholms gator för a t t inför riksdagen förkunna vad vi önska och fordra.
Man hör de hånfulla tillmäle- n a över de ” svenska suffragetternas ” upptåg.
Trots den stillsamma, men värdiga form, i vilken de svenska kvinnorna komma att träda fram inför Sverige8 riksdag, står deras opinionsyttring e j tillbaka för någon a v senare tiders an- språksfulla demonstrationer.
Vi kom- ma i ännu större skaror.
Hur många vi äro yppa vi dock ej före vårt framträ- dande.
Lagen tillerkänner oss intet an- nat satt att uttrycka våra önskningar.
Vi äro dock, även vi, det svenska fol- ket.
Vi äro besjälade a v den varma- ste kärlek till det fosterland till vars medborgare man ej vill räkna oss.
Vi vilja, även vi, bära bördorna och an- svaret i orosfyllda tider.
Skall man lyssna till vårt krav8 E t t är visst.
Mot de senaste demon- strationernas bakgrund, måste vår opi- nionsyttring erhålla förstärkt vikt och betydelse.
Vi ha sett 30,000 bönder de- monstrera sin försvarsvilja.
Och de- ras Opinionsyttring tillmätes på sina håll större betydelse än deras repre- sentanters utlåtanden i riksdagen.
Kvinnorna h a uppfordrats på håll d ä r man .skarpast fördömt F. K.
P.
R:s namninsamling, på grund a v kvinnors politiska omogenhet, att teckna sina namn på försvarslistorna.
Och re- sultatet av denna namninsamling häl- sades av själva N.
D.
A. med den ut- talade önskan: ” Måtte ordspråket b0- sannas, att vad kvinnan vill det vill Gud! ” Män som h a inflytande på sitt lands öden genom valsedeln nöja sig e j därmed, utan demonstrera sina spe- ciella åsikter i dagsfrågorna genom namnlistor.
Det måste bli omöjligt för dem, som tagit del i och understött dessa opinionsyttringar att underskat- t a kvinnornas väldiga opinionsyttring för sin rösträtt.
Den är icke utgången u r upphetasde partilidelser eller ögonblicksstämnin- Far, eller tillfälligt tillspetsade politi- ska situationer, utan är en frukt av år- iundradens samlade erfarenhet och 5rdomar.
Den h a r haft att kämpa ned svårigheter, okända vid föregåen- le namninsamlingar.
Och den h a r än- 1å kommit till ett resultat, som gör den .il1 ett vackert uttryck för de svenska rvinnornas rösträttsintresse.
” Honnör ‘ ör de svenska rösträttskvinnornas minionsrttrins. ” LAGERiSONS SK0TT) AGASIN Jakobsgatan 18 - Predsgatan 8
N:a 5 B O S T R ~ T T F ~ EVINHOR B 2 Inbjudan till nordiskt kvinnomOte i Köpenhamn.
Landsföreningen för kvinnani poli, a s k a rösträtt har emottagit inbjudar frlin Dangk Kvindesamfund a t t delta ga i ett nordiskt kvinnomöte i Köpen, hamn den 10 och 11 juni.
Mötet an ordnas i samband med Danok Kvinde ramfunds årsmöte, dit omkring 30 (deltagare från hela Danmark väntas I inbjudan heter det: " DA genom, forandet a v en gemensam skandi navisk lagstiftning på familjerättens område ä r förestående, har Danah Kvindesamfund ansett önEkvärt att a \ denna anledning samla representantei för nordens kvinnor till överläggning om denna sak.
De olika ländernas kommissioner ha j u redan haft blic.
ken öppen för nödvändigheten a v at1 höra kvinnornas mening och h a där.
för hänvänt sig till enskilda kvinnor och bett dem uttala sig om en speciell del av familjeratten.
Dansk Kvinde.
samfund åsyftar nu med det omtaladc mötet att giva ett större antal kvin.
nor tillfiille att utala sig, innan avgö- rande beslut fattas i dessa frågor, vilka i så hög grad beröra kvinnornae livs- Utom ilktenokapslagstiftningen kom ma även frågorna om barnavårdslag stiftning och eärförbud för kvinnoi a t t upptagaa på programmet.
Kvinno rösträtten blir ämnet för ett offentlig agitationsmöte.
Slutligen föreliggei frågan om åstadkommande a v fortsat samarbete mellan nordens kvinnoför eningar.
Mötet kommer att hållas i folketin gets plenisal, shvida riksdagen vid der tiden avslutat sitt arbete.
" Vi tro, att ett möte som detta ", he ter det till sist, " där språken icke lägg2 hinder i vägen, och d ä r besläktade n a tioners kvinnor kunna samlas för ge mensamma angelägenheter, är av stol betydelse för den sak, för vars fram gång vi alla arbeta, och vi hoppas a t vi på detta sätt gemensamt skola kun n a kraftigt bidraga till dess lösning.
I förlitan på att de förhoppningai vi knyta till detta möte skola vinne genklang h m nordens kvinnor, bedja v: Eder bland E d r a medlemmar verka föl den största möjliga anslutning till mö tet. "
Snapshots f r b riksdagsiäktaren.
Det är den 12 februari.
Andra kamma.
rena plenisal företer en livlig anblick, icke en plats ledig, icke en fotsbredd ståplats i g h g a r och på läktare.
Luften är laddad rom av elektricitet.
Statsministern skall tala.
Infor den kammare, p &amp; vars majori- tet den StaaEska ministären är grundad, skall en redogörelse lämnas för de under- handlingar mellan konungen och ministä.
ren, som lett till den senares avgång.
Med spänd uppmärksamhet följes den de- taljerade redogörelsen.
Statsradet hade icke gatt briidstörtat tillväga, hette det.
Det hade tvärtom sökt begransa de förusattnin- par, under vilka det ausåge sig kuuna kvar- stanna " Att förfara med denna betänksamhet ", fortsätter hr Staaff, " har för oss varit så mycket mera maktpbliggande som stora frå- gor, vilka vi haft under förberedande, för- avarsfr6gan och krigslagstiftningen, kvin- nans röstrütt, nykterhetsfrkgan och andra, vänta sin lösning och det måhända kunde antagas att vi kunnat fran regeringsbänken befordra denna Iöüuing. "
Kvinnans rösträtt!
Mellan rösträttskvin- norna plr läktarna växlas en spontan häls- ning.
Icke ens nu är vår stora fråga glömdl Och hälsningen formar sig till ett tack för att pr trådlös telegraf g å vidare till talaren där nere Debatten är i full gång.
Skarpa falla re- plikerna.
Hr Eden, det liberala partiets le- dare, har ordet.
Han bemöter h r Lindman: " Om det under hr Lindmans tid hänt, att ett demonstrationsttig från annan sida upp- vaktat konungen, och om - jag måste göra ett djärvt tankeexperiment - inför detta t8g uttalats, att konungen vore besluten att framlägga - nu kommer det djärvaate - förslag om kvinnans rösträtt, skulle h r Lindman då ansett sig kunna kvarstå som konungens radgivare?
Ja, jag menar na- turligtvis den nuvarande hr Lindman, icke hr Lindman av 1907. "
Kammaren skrattar och rösträttskvinnor- na p8 läktarna instämma.
Men dS de sedan utanför riksdagshuset tränga sig genom den tätt packade folk- massan känna de, att de varit med om en historisk tilldragelse - icke minst u r kvin- E.
V. A.
norösträttssynpunkt.
.
.
.
.
.
.
ron ans Jästpulver - ABBI Tekn, Fabriken KRONAN i Xarlstad.
Burkar ä 26 öre.
Uverlägsen kvaiite.
Begär det genom Er vanliga leverantör, men godkänn intet annat.
Nar v i haft den i femtio år.
Brevkort från Chicago.
Oljedrottningen i Wyoming, mrs C.
L Harmsberger, en av de mera kända miljo.
närs- och affärskvinnorna i Amerika, kon: nyligen till Chicago och blev naturligt.
vis intervjuad som alla andra.
Hennes åsikt om kvinnans rösträtt är i sitl slag ganska enastående och icke utan sitl psykologiska intresse.
Om någon skulk falla på den orimliga iden att intervjua t. ex. fröken Anna Whitlock om henne€ &amp; sikt om nyttan av att kvinnan blir myn- dig och inte som förr hålles i övermaga till- stånd för livet, skulle hennes svar möjligen kunna tänkas i något så när samma väg som mrs Harmsbergers.
Utan jämförelse för Övrigt, t y mrs H. är tydligen ett 8. k. resolut fruntimmer med ett för mera kulti- verade öron något f ö r kraftigt utvecklat ut- tryckssätt.
- J a g är en röstberättigad från Wyom- inp, sade mrs Harmsberger till en kvinnlig reporter i en av Chicagos större morgon- tidningar.
En röstberättigad, som begag- nar sin rösträtt, men f ö r Guds skull säg nu inte i tidningen, att jag är suffragett eller juffragist.
J a g är medborgare, varken mer ?Her mindre, och jag skulle vilja se den $om kan säga, att det finns något inom la- gens råmärken, som jag inte har rätt till.
Rösträttskampanj!
Det är bara strunt, smörja, prat!
Kvinnorna i Chicago ha tagit niste om sättet att strida.
Vad tro de röst- rätten är?
En företrädesrätt?
Prat!
Rösträtt är en rättighet i lika hög grad som liv och lycka.
Den uppnår man inte genom att hålla tal på tomlådor i gathör- nen.
Börja i ditt hem.
En kvinna, som vill l a makt måste börja inom sina egna dör-: ar.
Visa dina barn, att du kan någonting.
Visa din man detsamma.
Visa honom, att iu inte bara är fina kläder och spetsar och Jarfym med en pudervippa till hjärna och ?n konfektask till hjärta.
Därute i den stora Västern höllo kvinnor- i a inga tal, när de ville ha röstsedeln.
De risade så fort de kunde, att de förtjänade len - och de flngo den.
I alla händelser iar en kvinna, som inte har barn, ingen .ätt a t t rösta.
Själv har jag två barn-) am Det är lyckligt, att det inom kvinnoröst- .ätten liksom i Qudii rike finnes manga bo- iingar.
Elisabeth Krey.
.
.
.
Kvinnorna oih let jolitisba ansvaret, Många tankar h a eäkert i deasa d a gar akymtat för Sveriges r ö a t r ä t t d n treererade kvinnor.
Ur synpunkten a T v å r egen specialfråga k a n ju ingen vilket parti hon må tillhöra, känna s i g glad åt en konflikt, som troligen tiU ytterligare en obestämd tid undanskju.
ter det vinkande målet.
Och det måste sägas, och det så starkt att det höres a t t det känns tungt att i tider som dessa sakna ansvarigt inflytande.
För dem, som i likhet med undertecknad sätta föravarets avgörande e t t styck€ framför alla mer eller mindre fram.
skruvade konstitutionella konflikter skulle ett verkligt politiskt inflytandc i dessa stundande valtider betyda möj- lighet a t t bidraga till a t t försvarsfrå- gan åter placeras på den dominerande plats, f r å n hvilken den aldrig borde ha kommit.
Jag betvivlar inte, att åtskil- liga och bland dem även sådana kvin- nor, som på senare tider sökt lägga sten på börda för dem som bära röst- rättsarbetets tunga och hetta, i stället i dessa dagar med glädje upptagit var- je tillfälle att i ena eller andra riktnin- gen begagna sitt s. k.
" stilla inflytan- de ".
Därom komma väl framtidens me- moarverk - därest nutiden haft ro till stillsamt skrivbordsarbete - att av- slöja en del uppseendeväckande histo- rier, likaväl som forna tiders anteck- ningar vetat förtälja åtskilligt i den vägen om 1756 och 1809 %rs upprörda situationer.
Men vi svenskar med våra urgamla traditioner borde vid det här laget så väl h a hunnit repetera igenom våra historiska verklighetsdramer, att vi skulle kunna akia oss för forna fel, och de kvinnliga rollerna, mestadels ut- spelade bakom scenen, ha i regel inte varit väl sköttia.
Det vill till a t t ha stort snille som m:me Stael eller stor karak- t ä r som drottning Louise a v Preusseii, eller bådadera som m:me Roland, för att kunna sköta ett inflytande bakom kulisserna så, att det inte bara stör och hindrar dem, som s t å för öppen ridå, utsatta för salongens kritik.
Det ä r kanske både tryggare och mera " spän- nande " att arbeta i skumrasket, men ädlast är att se publiken i ansiktet, även med risk att nedhyssjas.
I forna tider visste Sveriges män, att de riskerade sina liv genom att under- skriva sådana riksdagsbeslut som dem av 1517, 1527, 1595 och 1597, och deras underskrift v a r ofta, som biskop Brasks, " nödd och tvungen ".
Hjärne säger, att med politisk frihet menades den tiden ofta " frihet att slippa ha nå- got med staten att skaEa ".
Men Vasa- kungarna behövde den svenska riksda- gen för sina stora syften och uppfost- rade medvetet Sveriges folk till sam- Eällt politiskt ansvar - med eller mot jess vilja.
Sveriges rösträttskrävande kvinnor begära själva del i detta an- svar, del i den sista återstoden a v den- na den svenska demokratiseringens folkuppfostran, som vi måste genom- gå, antingen vi vilja det eller ej, men som för oss blir nyttigare i samma mån v i - för att nyttja apostelns ord - " göra det med fröjd och icke med wckan ".
Det säges, att Sverige i närvarande läge behöver män.
Gärna det, men det bör också sägas, och helst så att det skorrar i öronen på många håll, a t t 3verige även behöver all ' t flera mål- nedvetna, ansvarskrävande kvinnor ned ansvarigt, målmedvetet inflytande 3 % landets väl.
Det kommer, inte att h ö j a länge, innan vi få detta inflytan- le, men det är bättre a t t vi få det in- Man vi drivits samman med gisselslag iksom Finlands folk 1906.
Lgdia Wahlström.
_ L _ I I _ _ _ ____ __ r ASTRID S~DERQUIST I 1 -- 1 KAPPAFWÄR!
-- 1 Värnterlånggatan (f. d. Barnängens lokal).
1 Klann.
Damskrädderi.
B W Välsorterat lager av: En lska Ulstrar Kostymer Plysch o. Astrakan, RLappor, AftAdappor, dacMsc-ppor etc. Joseph Fels om kvinno- rösträtten.
Den kände amerikanske socialreformatorn och mAngmiljonären Joseph Fels, om vara död underrättelse just nått oss, hade även upptagit kvinnorösträtten bland de frbgor, som han omfattade med sitt livliga intresse.
M r Fels ' klara syn på denna fråga fram- går av följande uttalande: " Det är icke ägnat att förvåna oss att föreningar uppstå i syfte att motarbeta kvinnorösträtten.
Ty orättvisor och för- tryck ha på somliga naturer den inverkan, att de icke blott känna sig nöjda med sin förtryckta ställning, utan även känna sig stolta över den.
Se till exempel på neger- slareriet.
Det är odisputabelt att den stora massan av slavar icke önskade frihet.
Men just det faktum att många kvinnor icke vilja ha rösträtt, är den förnämsta orsaken varför man bör skänka dem den, så att de genom att frivilligt utöva denna plikt kun- na utveckla och fördjupa sina karaktärer.
J a g tar av mig hatten f ö r de kvinnor, som inte finna sig i orättvisorna; jag beklagar dem som icke vilja slita sina fjättrar.
Vi män äro inkonsekventa; vi fordra av kvin- norna, att de skola uppfostra sina söner till goda medborgare, medan vi neka dem möj- iigheten att utveckla sin egen medborgar- anda genom att ta del i statens angelä- genheter.
Bland flertalet män råder en be- klaglig brist på medborgaranda; mödrarna ha blivit förtryckta, därför bli inte deras söner vad de borde, ty " fädernas missgär- ningar straffas på barnen allt intill tredje och fjärde led '.
Direkt eller indirekt måste a v a r, kvinnorna inberäknade, betala skatt, och det är orätt att kvinnan skall vara nöd-: ad att bringa staten sin tribut, när man nekar henne att deltaga i statens angelä- genheter.
Det är i hög grad oridderligt. "
Den svenska kvinnorösträttsrörelsen inför amerikansk publik.
I den stora tidningen Chicago Record He- rald för den 8 febr.
lämnar Rösträtt för Kvinnors förra redaktör, fröken Elisabeth Krey, under rubriken " Några fakta om en; tor rörelse i ett litet land " en skisserad iramställning av den svenska rösträttsrö- - elsens uppkomst och utveckling och talar) m de förhoppningar, som knytas till det i hets trontal utlovade regeringsförslaget.
Detta var den 8 febr.
Händelserna avlörra arand dra snabbt i våra dagar.
Alla damer böra ihågkomma att en god tvtllär enviktig faktor vid kroppensvård.
Bnvänd endast Ciua-tviU för tvättning a r händer ansikte och huvud.
Använd Civa-kabletten i hemmet vid särskador, tvättningar och Iär övrigt för alla hygieniska ändamtll.
Säljes överallt.
å Civa-tv$l och Civa-tabletten erhålles mot in- sändande av Kr.
1: 20 fraktfritt.
C O X V A I P A B R I K E N: gMastersamuelsgatan 12 Stockholm 2 Riks Tel. 6226.
Illm.
Tel. 6225.
Iv ' - En lungsiktig som av läkare hemsänts från Sansto- ium stlsom obotlig har efter en tids användande a r !edgin återvunnit krafter, arbetsförmågaLch nytt Nnadsmod.
Zenegin försliljes i flaskor B 3:25 och 5:75.
Provflaska iot insändande av 1 kr.
jrtextraktfabriken Zeneqin, Afd, S,; entralDalatsef, Stockholm.
Uppskjut icke att prenumerera A Rösträtt för Kvinnor
N:R 5 .3 Scenen i rösträttens tjänst.
.
T varje kulturland har, alltifrgn äld- sta tider, dramat ocli den sceniska kon- sten varit av epokgörande betydelse både iir iippfosti-itigs- och nöjessyn- pnnkt.
Under antikens dagar var tea- tern ett viktigt led i ungdomens inora- liska och politiska fostran och Roms kejsare förbisågo den icke heller när folket ropade efter ” briid och sbåde- spel ”.
Men beaktas eiidast den ena av oran- nilmnda ssmpiinkter iir det fara för a t t den sceniska konsten iirartar, ty det förhåller sig med den soni mer1 andra nöjen, den måste syfta till nloigot utöver stundens tomnia njutning €ör att klin- nn bli i w r k l i g mening fruktbikande.
F r å n ett gott sk,4despel återvänder man uppfriskad till sjiilcn, nieilan det, som befriar miiiiniskaii från all tanlte- anstriingiiing genom p t t låta flyktiga bilder och nieiiiiiqsliisf skiimt ers; itta det djiiparc innehållet, rfterl “ amnar en fadd smak och pB intet s5tt skanker sinnet någon vila.
Dcn son1 följer med teaterliret mgste livlict beklaga att det liitiare och frivola gorlqet i så hög grad får inlrrsnkta r&gt;å.
ilet utrymme som horde till !romnia dramatiska glster av mera räaande art. Samhällsrlranierna %ro s !illsj-nta oc.h dc enastående tillfäl- len som givas ieatern att vara en åter- spegling av tidmq själsrörelser.
tagas r i d a s t siillaii i alit.
Mindre.
intima teatrar startas allt emellanåt för att qenoTii:: tvaldn mogram bi) da en mot- vikt till ilen allmänna föi-flackningen.
Ett gliidjande tecken iir den ” kvinnor- nac: teater ”.
w m startafs j London med - .tör1 a~ ” skådespPlers~ornas röstrstts- fiirening ”.
Företaget lir baserat på grundvalen att hålla teatern iippe på en lionstnär- ligt h ö g nivå och att genom goda dra- nier och skåilespelarltrafter ge alln15ii- heten en fiireställning om kvinnans d a t s i samhiiilet.
illnstrmymde hrnnes na summa garanterad genom att röst- rättskvinnor från olika föreningar kö- pa var sin andel på l pund, tills total- summan är uppnådd.
Som ersättning f å r varje andelsägare biljetter till olika platser på teatern för billigare pris, och dessa kan hon i sin t u r sälja till ordinarie biljettpriser, d å den m6jli- gen nppliomna vinsten tillfaller den rösträt tsförening hon tillhör.
Alla utgifter äro nu betäckta och de biljetter allmiinhetcn köper äro att bc- trakta SO I en ren viiist, vilken tillfal- ler respektive rösträttsföreningar.
Början gjordcc i december 1913 med uppförandet av Brieux ’ skådespel ” La fernme seule ”, iirersatt a v nws Bern- ard Shaw samt Björnsons ” En hand- ske ”, vilken alltjämt har samma aktu- alitet.
Båda pjäserna rönte en storar- tad framgång.
Såsom en bidragande omständighet till det goda resultatet kan nämnas, att ” kvinnornas teater ” har a t t riikna med Londons främsta skådespelarkrafter.
Aiisc Lena Schmell, som spelade hu- vudrollen i ” La femme seule ”, Sarah Rrooke, Arthur Bachncr, Cicely Ha- milton, Dorothy Warren och Leonard Calrert iiro endast några få namn på liqt-an.
Ett Iiltnande fiiretag planeras även i Ameril&lt;a, diir lady Forbes Robertson, ijiilv frainstående aktris och röstriitts- talare, redan orqaniserat en serie före- ställningar i agitatoriskt syfte.
Och då nian inte bara sprider kännedom om vad som arbetas och uträttas i röst- riittskretsar, utan även satt soni sitt inål att höja den allrn %iina konstnür- liga nivån och förverkliga ideella syf- ten, blir kvinnoteatern betydelsefull, icke minst u r lcultiircynpiinkt.
Och att denna reformatoriska rörelse utgått spelens ofruktbara områden.
Gurli Hertxmon-Ericson, ännu har dunkla föreställningar.
Ge- nom att göra företaget kooperativt har nian sörjt f ö r a t t det icke i framtiden \ kall hli ekonomiskt ohållbart.
För att tiicka utgifterna för en vec- kas föreställningar erfordras 500 pund (9.000 kr.
), och redan innan ridån g å r iipp för första föreställningen är den- ~~ ----- Undantagen.
&lt;i \ - A.
D. Braham.
(Översättning f r å n engelskan.)
De träffades i ett modernt lånbiblioteks samtalsrum.
Delia hade kommit f ö r att slå iipp några data för en tidningsartikel hon höll på att skriva; miss Smithers sökte skydd nndan regnet ute, medan hon vän- tade på att dörrarna till konsertsalen, dit hon hade biljett, skulle öppnas.
Delia häl- sade på miss Smithers med en vänlig nick, ty dc vor0 bekanta förut, och miss Smithers lade iindnn sin tidning och makade å t sig på soffan, så att DeIia skulle kunna sätta sig bredvid henne.
” Ar det inte förskräckligt, vad dessa suff- ragetter kunna hitta på? ” utbrast hon.
” De boFde ha ris.
J a g skall sluta mig till anti- rösträttsrörelsen. ” ” Skall Xi det?
Varför da? ” undrade De- Jia vänligt, i det hon mottog den erbjudna platsen.
” För de där förskräckliga pahittens skull.
Men S i är Ju själf suffragett?
Eller hnr? ” ” Zst ”.
rättade Delia småleende.
“ Ett eller ist, vilket som helst ”, utropade miss Smithers, ” gillar Ni deras skamliga tillvägagångssätt? ” “ Jag tycker inte om överdrifter å t något - statsanslag till Årsta.
Den avgångna regeringen hade tilldelat centralkommitten för Arsta, svenska kvin- nornas utställning på Baltiska utställnin- gen, 5,000 kr.
såsom bidrag till bestrjdande av kostnaderna för utställningen.
--- .-.- _ _ _ _.
_ ~ håll ”, svarade Delia, ” men varför skall Ni sluta Er till antirösträttsrörelsen? ” ” Det har jag ju sagt ”, svarade miss Smithers otåligt, ” för de där våldsgärnin- garna ” - ” Ja, jag förstår, att Ni inte tycker om de stridandes metoder ”, sade Delia, ” men an- ser S i, att kvinnor icke skola ha rösträtt? ” ” Det säger j a g inte precis ”, började miss Smithers.
” Men precis det måste Ni säga, om N i går in bland antis.
Ty Ni vill väl ej gå in i en förening, utan att veta vilken princip Ni förbinder Er att godkänna? ” Delias röst var lindrigt förvånad.
” Jag har inte gått in där än, men jag an- ser inte att kvinnor behöva rösträtt.
Mäns och kvinnors plats i världen är så olika.
De ha olika uppgifter.
Männen ”, sade miss Smitiicrs högtidligt, ” männen representere intelligensen och kvinnorna känslan. ” Delia miste nästan andan av häpnad.
” Men ”, sade hon, ” är det inte orättvist att förneka männen känsla?
Har N i funnit dem så hjärtlösa? ” ” Jag säger inte, att de inte ha hjärta ”, började miss Smithers.
” Jo, det gjorde Ni faktiskt.
Och ”, fråga- de Delia ytterst menlöst ”, har Ni aldrig träffat eller hört talas om intelligenta kvin- nor? ” ” .Jo naturligtvis ”, svarade miss Smithcrs.
” Det givs undantag, men i allmänhet anser Sovande samveten, En milstolpe.
Litet var har nog hört manliga mot- ståndare till kvinnans rösträtt förkun- na, a t t kvinnorna e j passa för hand- läggning och avgörande a v offentliga angelägenheter.
Därtill fordras kallt huvud och f ö r d g a a t t borteliminera känslorna, heter det.
Dessa förmåner sakna kvinnorna, vilket skulle menligt inverka på deras omdömesförmåga.
Alltså böra de e j ha rösträtt.
Aven kvinnor finnas, som säga efter samma sats och döva sina samveten med att för hemmet äro deras känslor skapade.
Där passa de.
Men vad säga dessa kvinnor, när de nu i pressen läsa OM, hur man i en socken i Skåne, år 1914 efter Kristi födelse, hortazilctionerar ett p a r fattiga, åldriga makar och skiljer dem å t till deras hjärtslitande sorg?
Hade det kunnat hända, on1 en kviii- na suttit i denna fattigvårdsstyrelse (eller kommunaliiiimnd), som i så säll- synt grad ägt de stora företrädena ” kallt huvud och förmågan att borte- liminera k %isloriia? ” Vilken kvinna skulle varit med om ett sådant beslut utan att protestera i så beskaffade ord, att de kunnat röra en sten?
Och vil- ken kvinna hade kunnat förmås att verkställa ett sådant beslut?
Vi kun- na våga tio mot ett, att en kvinna hade på ett eller annat sätt funnit en utviig att rädda de gamla.
Jag frågar nu: behövs kvinnans känsla i det allmänna livet eller hehövs den inte?
Ä r det inte bland mycket annat just den på flera hå11 manifeste- rade bristen på känsla och barmhärtig- het hos nianliga styresmän.
som på- kallar kvinnans medarbete och medaii- s r a r både i vården a v det a11m ” mna och i själva lagstiftningen?
Det ä r inte för tidigt a t t kvinnornas samhälleliga samvete vaknar mer ä n som skett.
Icke heller att de lära sig inse, att utan rösträtt kuniia de aldrig till fullo få varken det iiitresse och den insjkt eller det inflytande, som vgre önskvärt.
De h a vant sig vid a t t allt skötes dem föriitan och anse.
att de helst icke böra blanda sig i det, som tillhör ” männens område ”, utan a t t länka på att männens område ofta in- kräktar på det, som borde vara kvin- nornas.
Nii kan man, vad ovannämnda har- bariska fall beträffar, säga, kvinnor äro valbara till fattigvårdsstyrelser och kommunalnämnder, varför ha inte kvinnorna bättre begagnat sin kommu- nala rösträtt och tvinaat fram valet av Den 21 februari utsändes från 1,.
K.
P.
R:s Verkställande Utskott till Cen- tralstyrelsens medlemmar cirkuläret n:r 100.
I en rörelses såväl som i e n männi- skas liv bjuda de stora talen till ett ögonblicks eftertanke.
Man stannar och kastar en blick tillbaka och man söker skönja målet vid slutet av vägen, som ligger framför.
Det arbete, som h ä r betecknas med det uppnådda hun- dratalet, kunna endast de mäta, som själva varit med i de arbetandes led.
Avståndet till målet är i detta ögon- blick vanskligare ä n någonsin a t t be- döma.
Ett är dock visst.
Aldrig h a r vår organisation varit större eller star- kare ä n den är just nu.
Och det be- hövs, ty nu mer ä n någonsin gäller det, att \ - i, som inom L.
K.
P.
R. lärt oss att värdera och tro på varandra, Sven om våra politiska åsikter gå i sär, icke låta oss ryckas med a v de par- tipolitiska stridernas bitterhet.
Måtte vi kunna hålla v å r rörelse obe- rörd av den strid som n u rasar om- kring oss, och trots larmet utanför icke förlora ur sikte det mål, som vi från början uppställt såsom vårt.
v. u. en kvinna i denna sockens fattig-vårds- styrelse?
Det låter så bra, men inför verklig- heten blir det blott tomma ord, då vi veta a t t den kommunala röstskalaii lagger makten hos dem, som ha de stör- sta inkomsterna, och a t t det ännu ej hunnit ingå i alla gifta kvinnors med- retande, att de lätt kunna skaffa sig åtminstone 1 röst.
Emellertid skulle kvinnorna kunna vinna ganska mycket om de enigt och plikttroget ginge fram till de val, där de äro valberättigade, däribland främst landstingsvalen, de för kvinnornas in- tressen allra uiktigaste, eftersom För- s ta k nmmaren s sammans ä ttning till största delen beror på landstingsmän- nen och beviljandet a v kvinnans röst- riitt nu beror på Första kammaren.
Dessutom avgöra landstingen frågor, som speciellt ligga inom kvinnornas område såsom vården om vanlottade och vanartade barn, sjukvård m. in.
Inför alla sådana frågors högljudda rop efter kvinnor och mödrar borde varje sovande samvete vakna.
Ann Margret Holwigren, f. Tersmeden.
~ _ _ _ _ ~ jag att männen representera intelligensen och kvinnorna känslan. ” Hon iittalade afo- rismen med välbehag som en riktig godbit.
Delia visste, att miss Smithers ensam nu- derhöll en gammal sjuklig far, hon visste också, att miss Smithers under flera år haft den ansvarsfulla posten som första bokhål- lare i en stor affär, och hon var förvånad.
“ Vad min personliga erfarenhet beträffar, har jag inte gjort samma slutsatser som Ni ”, svarade hon, ” och jag medger, att fler- talet av oss äro benägna att generalisera.
Men låt oss Atergå till antis.
Ni h a r natur- ligtvis läst alla redogörelser för deras mö- ten eller själv varit med? ” ” Nej, inte än ”, sade miss Smithers, “ jag känner verkligen inte mycket till själva sa- ken.
J a g är för mycket upptagen av mina dagliga plikter på kontoret och i hemmet.
Men dessa suffragetter och deras vålds- dåd ” - ” Ja, jag förstår ”, avbröt Delia, ” då hör- de Ni inte vad parlamentsledamoten mr Arnold Ward sade på ett offentligt möte härom dagen? ” Miss Smithers skakade på huvudet.
” Jo, efter att ha betecknat deltagandet i rösträttsrörelsen som ett syndafall, sade denne parlamentsledamot, .som antagligen är en gentleman och helt säkert en anti- suff ragist, att de unga rösträttskvinnorna återvända till sina hem som utskottsvaror på äktepskapsmarknadea ”, sade Delia lugnt.
Miss Smithers rodnade.
” Ah, hur kan man säga så!
Och så oförskämt! ” ” Han har samma åsikter som den för- ening, vari N i ämnar gå in ”, sade Delis.
” Förstår Ni, att Ni inte ens iir en individ?
N i är blott en vara en ’ vara på äkten- skapsmarknaden ’. ” ” Men en sådan man är ett undantag ”, sa- de miss Smithers.
” Jag har alltid funnit att männen sätta kvinnorna högt, och att de betrakta dem som Överlägsna sig själva. ” ” Har Ni gjort den iakttagelsen i affärs- livet? ” frågade Delia ivrigt.
” Nej, inte precis där ”, svarade mis6 Smithers och rodnade litet, ” där väntar man inte det.
Men jag menar i hemmet - cn mans nppfattning av sin hustru -! ” ” Och sin sknrmadam och sin tvätteraka och sömmerskan, som syr hans skjortor för svältlön och gatflickorna? ” ” Nej, inte sådana människor naturligt- vis ”, sade miss Smithers, ” men ” - ” Men de äro ju ocksa kvinnor ”, inföll De- lia.
” För min egen del begär jag icke, at$t en man varken skall se upp till eller ned på mig.
J a g vill att han skall betrakta mig som sin jämlike och att han skall förstå, att ockss jag har rätt att ha mina åsikter och mina önskemål.
J a g vill inte stå i va- gen för honom, men jag vill att h a n s k a l l medge, att också jag har rätt till en plats. ” ” Det är alldeles riktigt! ” utropade miss -
4 I b ” DU skall hedra din fader och din moder. ” L I Det hände en gång en pedagogiskt ten och i riksdagen tala h u r föraktligt i.
N:R 5 BbSTRaTT FOR KUINBOR intresaerad person, att han under en refa kom att besöka en skola på lands- bygden, och då han frågade läraren, om han vid undervisningen ägnade särskild uppmärksamhet åt barnens moral, fick han det häpna svaret: ” MO- rall hien detta är j u en gosskola?
Det är bara i flickskolor de f å lära moral. ” Detta är j u eri bedrövlig självbekän- nelse och den förklarar den dubbelmo- ral vårt samfundsliv lider under.
N o - ralen för kvinnorna!
Och f ö r männen - vad?
Nu få vi väl antaga, a t t den ovan citerade läraren använde ordet moral i en något inskränkt bemärkelse, ty de tio budorden måste han j u i alla fall försöka inpränta hos sina lärjun- gar.
I ett a v dem föreskrives att hedra sin fader och sin moder.
H u r tilläm- pas exempelvis senare hälften a v detta bud a v somliga lärare?
Låt mig an- föra några fall.
De gamla kyrkofäderna sade visser- ligen många fula ord om ” kvinnan ”, men de hade dock en viss försyn för modern, i motsats till den taktik våra dagars skriftlärde följa.
Att yttringar a v ringaktning fCi1 kvinnan just nu äro särskilt skarpa, är ju lätt förklarligt.
Så länge hon l e d e i okunnighet, tyst och förnöjsam där- med - åtminstone tyst -, var hon ofar- lig som konkurrent rörande de förnib- ner medborgarrätt medför.
N u har hon smakat frukten på kunskapens träd och allt ä r annorlunda.
Man har naturligtvis knappast rätt a t t vänta a t t genomsnittsmannen med alla sina nedärvda, undermedvetna känslor och föreatälliiingar om manlig överlägsenhet djupt rotade inom sig.
skall v a r a liågad att erkiinna kvinnari som sin like.
Vi få icke döma våra motståndare alltför hårt, de äro endas1 münniskor och till p &amp; köpet okunniga j frågan.
I stället få vi som en motvikl erinra oss, att \ - i, den dag i dag är, ha en ständigt växande skara av anhän- gare, vidsynta och upplysta inän, SOUI understödja och uppmuntra oss i a r b e tet f ö r politisk rösträtt.
De se i rörel sen icke en strid mellan inän och kvin nor, utan en strävan efter fredligt kamratligt samarbete till vårt landt och vårt släktes bästa.
n detta ger kraft Men - det finns ett område, d ä r del manliga oförståendet kännes bittrarc I I &amp; på något annat.
Låt hån och smädel ser hagla i pressen, l å t herrar folkskol lärare, doktorer och professorer på mö,; om helst om kvinnors intelligens, dug- lighet och samhällsvärde, - men - håll skolan fridlyst, skona barnen frbn a t t höra skymford över modern som blivande medborgare!
Tillfredsstlillelseii a t t f å såra henne ar alltför dyrköpt.
Genom att under- gräva gossens aktning och förtroende för modern berövar ni honom hans bä- sta stöd i de strider, som möta honom ute i livet.
- H a r du ingen far?
J a g gillar inte intyg a v fruntimmer!
- Rodnande a v harm t a r gossen upp det a v modern skrivna intyget om hans sjukdom, ril- ket läraren föraktfullt kastar på gol- vet.
Det ä r med blygsel och förtrytelse han framför äreudet i hemmet.
- ” Så- dana ord om mor! ’ ’ - Ni har väl hört, pojkar -- säger en annan Lirare under en historielektion - a t t nu vili kvinnorna h a politisk rösträtt, men det tycker ni väl inte att sån ’ a hönor ska ha?
Frågan upptogs j u olika bland gos- sarna, med fnitter och skratt a v som- liga, med harm och förakt a v andra.
Om läraren genom honom iiärståen- de kvinnor fått denna uppfattning, har han därför icke rätt att generalisera sin erfarenhet inför barr1 anförtrodda åt hans ” uppfostran ”.
I min iigo finns ett diskussionsproto- koll f r a n en större samskola.
Det var kvarglömt i Lydia Wahlströms bro- schyr ” Den syenska kvinnorörelsen ”, som läraren lånat av ordföranden i sta- dens l ?.
K.
P.
Il., enär han vatl ‘ lika okunnig i frågan, som skulle behand- las - den kvinnliga röstriitten - som pojkarna.
En av ynglingarna var, enligt protokollet, motståndare till saken, diirför a t t ” kvinnan ä r mannen underlägsen i intelligens ”, en annan därför att ” hon ä r för vek ”, en tredje d X ö r att hon inte kan göra värnplikt - h o n tål nämligen in- te att se blod, trodde han.
E n fjärde pojke fanii a t t kvinnans uppgift är att sköta hemmet och a t t hennes fömäm- sta egenskap ä r - efterlåtenhet.
Flic- kornas yttranden - om de haft några - hade icke tagits till protokollet.
Escniplen må avslutas ined ett brev- kort j a g nyligen haft nöjet emottaga från ” En lilok 12-åiing ”, vari han all- varligt varnar mig och ” de andra röst- rättskrinnorna ” från att befatta oss med politik som vi inte begripa och uppmanar oss att inte ta platser från Smithers ivrigt.
’ Kvinnans plats är i hem met, och om hon lämnar det för att sitta parlamentet, r a d blir det då au hemmet? ” ” Bhl ” utbrast Delia sorgset, ” har N i intt kommit längre?
Att man har rösträtt äi inte detsamma, som att sitta i parlamentet och a t t ha en politisk uppfattning behövei inte betyda, att man därför skall försiimrni man och barn, och dessutom finns det mån ga kvinnor, som varken ha man eller barn. ’ ” Men jag inser inte vad nytta det kar göra dem? ” vidhöll miss Smithers.
” Varför vilja män ha utsträckt rösträtt om det inte gör någon nytta? ” ” De känna väl, att de kunna uppiiii va (de Tilja med den ”, sade miss Smithers.
” Just det ”, instämde Delia.
” Kvinnor vi1 j a också uppnå åtskilligt.
Det finns orätt färdiga lagar, som behöva ändras.
Lagar som angå kvinnor ” - ” Men jag anser ”, återtog miss Smithers ” att kvinnor kunna få allt vad de vilja, on de bara äro tysta.
Se bara på allt som h: blivit gjort på sista tiden.
Och så ha krin norna stort inflytande på sina män.
Troi Ni inte t. ex. att damer i societeten ha stor inflytande på ministrarna?
Och skulle de inte vara olämpligt med kvinnor i parla mentet?
Parlamentet är toppen av sam hällsträdet, där bör endast män sitta ” ” Kvinnor f å skaka trädet, men inte Bitti på menarna tycker Nit Men nog är de lika upprörande att kvinnor öva inflytan de de mim, som stifta lagarna, som att de kunna rösta själva? ”, svarade Delia med dct överseende småleende, varmed man besva- rar ett barns första frågor - ” Tror N i inte, att kvinnor kunde hjälpa männen med en del lagarf Lagar som angå kvinnor och barn son?
t. ex. moderskapsförsäkring och dylikt 3 ” ” Jo, jag förmodar att det finus saker, som kvinnor förstå bäst. ” ” Läser Ni någonsin h i n olika brott be.
dömas?
Om tjuvskyttar som få sex må.
naders straffarbete medan de som slå sina hnstrur och misshandla små barn kunna få sex veckor? ’ ’ ” Jag tycker inte om att tänka på sådana saker ”, sade miss Smithers och såg rätt oangenämt berörd ut.
” Att blunda för en sak avskaffar den i n te ” sade Delia.
” Domare som avknnna stidana domar ära dessutom undantag.
J a g kan inte hjäl.
pa att jag inte anser kvinnor lämpliga för sådant.
Hemmet och barnens uppfostran är deras sfär.
Om de hade rösträtt, skulle de försumma detta. ” ” Jag vet en kvinna ”, sade Delia, ” som uppfostrade åtta barn, skötte sitt hem or.
dentligt, och på samma gång var själen i sin man8 affär.
Tror Ni att det skulle ha skadat henne som kvinna, om hon en och annan gång med ett par års mellanrum lagt en röstsedel i valurnan? ” I männen som skola ” försörga hustru och barn ”.
(Hans nitiska lärare har I tydligen inte någon tid övrig för poj- karnas undervisning i ortografi.)
” Det r a r mycket bättre förr i världen ”, slu- tar den världserfarne 12-åringen, ” in- nan fruiitiinmer lagt sig i sit mrcket aff lirer ”.
Första verkan a v en sådan skrivelse är j u ett gott skratt.
Men detta in- tryck övergår snart till deltagande.
Stackars pojke!
Vilket dåligt infly an- de ligger inte bakom tilltaget a t t s ri- va något sådant.
Och vilken f a r a för de ungas framtid innebär icke detta sy- stematiskt inympade frö a v ringakt- ning fijr kvinnan.
Och iii0 dessa den konservativa ungdomens inpiskare dessutom fosterlaridsvännei, så begå de en dubbel synd.
” Hedra din fader och moder att dig må väl g å och du må länge leva i landet ”, heter det.
Kiirle- ken till fosterlandet är oupplösligen förknippad med kiirlelien till hembsg- den, till hemmet, till far och mor.
Den som i den unge gossens sinne söker fläcka moderns bild, gör sig skyldig till en förbrytelse.
John Ruskiu säger i ” The Queen ’ s Gardens ”, a t t en mans hjiirta ä r illa skyddat, 0111 icke hans själs pansar lir flätat a v en kvinnas hand.
Det iir \ aiiligeii modern som har upp- giften att samla sitt eget väsens fina- ste trådar och tvinna dem samman un- der dagar och iilitter och långa år, i arbete Öcii lek, i r a k a och dröri?, i taii- kar och ord, tills de bli starka nog att Juga till rustning Bt den hjälte i mänsklighetens befrielsekamp, som hoii drömt att hennes gosse en gåiig skall bli.
Hon vet att bilden av mor är en del av vapenstyrkaii - ” han - \ .ar for staxk.
der stod lxinder bag ham ”.
Skam vare den soni av inanlip få- fiinga söker fläcka denna bild.
F r i g g a Carlberg.
I ubbelmoralen.
Efter U p i o n Sinclair.
Det var en gång en man, som tog en kvinna till hustru.
Tiden gick och eu dag sade mannen: - J a g älskar alla kvinnor och jag vill äga deras kärlek.
Och kvinnan svarade: - J a g älskar också alla män och jag v i l i äga deras kärlek, Då sade mannen: - Om du för slikt tal, skall jag siuuga min .- klubba mot ditt huvud.
Och kvinnan svarade: - Tillgiv mig, herre.
Tiotusen år förflöt0 och återigeii sade mannen: - J a g älskar alla kvinnor och jag vill äga deras kärLek.
Och kvinnan svarade: - J a g älskar ocks8 alla män och jag vill äga deras kärlek.
Mannen sade: - LTpphör dn inte med slikt tal, kommer jag att skilja mig i f r h dig och hur skall d u då kunna tjäna ditt uppehiille?
Och kvinnan svarade: - Du är en usling.
Ater S ~ U U U O hundra å r och åter sade mannen: - J a g älskar alla kvinnor och jag vill äga deras kärlek.
Och kvinnau svarade: - J a g iilsktir också alla män och jag vill äga deras kärlek och som du viil vet, är jag nu i stånd att själv tjäna mitt uppe- hälle.
Då sade mannen: - I så fall blir jag ju tvungen att lära mig självbehärskning.
Och kvinnan svarade: - Xntligen.
I - Analfabeters rösträtt.
Brevlåda,.
Till ” U i z g kvinna ” m. jZ.
Röstratt för Krinnor öppnar gärna sina spalter för insändare f r å n läsekretsen, men ett ocftergirligt villkor ä r att förfat- tarna uppge sitt namn för redaktionen, soiii bör reta, rem som står bakom i tid- uingen publicerade uttalanden.
Rürav föl- jer icke, att uailiuct, iiür så icke önskas, bchöver utsättas i tidningen, där en signa- t u r myckct viil försi-arar sin plats.
Red.
1 Italien har som bekant genom den uya röstruttsreformen rösträtim utstrackts även till analfabeter till vilkas fromma en i min- sta detaljer utarbetad valteknik utgivits.
I Amerika har frågan om skrivkunniga hnstriir.
; rätt att teckna sina iliiterata m 3 n s namn pü Talsedeln nyligen varit före- mål för evgbrandc inför domstol.
Hustruri tillerkändes rktten a t t teckna mannens namn i sådana fall där han icke själv liun- de.
Hon har däremot icke rätt att teckna sitt eget namn cller att rösta f ö r egen de !.
” Ja, men hon var ett undantag ”, s a d e, liga, som följt i de Iiinder, där kvinnor re- miss Smitliers.
dan ha rösträtt. ” ” Det skulle iion själv varit den första att ” Jag ür inte Eaker pB, att jag g8r in förneka ”, svarade Delia och log som om i n l g o n anti-rösträttsförening nu ”, sade hon plötsligt kom ihåg nigot.
” Det finns miss Smithers.
” Jag skall läsa något om många sådana som hon.
J a g känner en det iörst.
Men jag är alldeles saker om, annan kvinna, mor till fem barn, som sa- alt jag inte vill g å in i Er förening. ” ger rent ut att hon avskyr hushållsbestyr ” Varför deti ” frågade Delia.
” Jag har.
och som öxwlämnar hela saken, barnens ju inte bett Er Un och att saga, a t t Ni ä r uppfostran inberäknad, till avlönade tjä- süker, att Ki inte vill, är inte det att ge nare.
Ännu ett undantag? ” efter för €ördomar i stSllet för att haudla ” Ja, det skulle jag tro ”, sade miss av övertygelse?
J a g skall skicka Er n8gra Smithers indignerad.
böcker att läsa om Ki vill. ” ” Era undantag äro så talrika, att vi snart ” Jag lovar att lüsa allt vad N i skickar ”, drivas till den slutsatsen att samhället be- sadc miss Smithcrs.
” Och jag skall kon- står av dem ”, sade Delia småleende.
ma och höra Er tala på niista möte. ” ” Jag anser ”, medgav miss Smithers, ” att ” Mig tala! ” utropade Delia, ” jag talar kvinnor som verkligen äro familjens huvud aidrig oilectligt.
J a g hyser ingen önskan skola ha röstriitt.
Men tror N i inte, att det att g0ra det och har inga anlag å t det hål- skulle bli förfärliga tvister om b8de man lct.
Det lämnar jag at dem, som äro spe- och hustru hade det? ” cjcllt utrustade diirför.
Jag lovar att nar.
” Varför det? ” sade Delia.
” Ha de inte 1..
innoriia få röstriitt, skall inte j a g upp- olika meningar redan nu utan att ti-istal ” mig till parlamentskandidat.
” Jo, det ha de nog ”, erkände miss li ”, utropade miss Smithers nästan be- Smitlicrs, ” men jag anser att krinbor få sx-iken, ” jag trodde, att alla rösträttskvin- vad de vilja, om de blott begära det still- nor skulle tala offentligt eller slå i n fön- samt ”.
sterrutor eller något. ” ” Ungefär så sade N i nyss.
Men de ha ” Och jag blir ett undantag till ”, sadc De- begärt röstriitt stillsamt i många år.
Men lia smaleende.
Och s3.
såg hon tankfullt det tar ni naturligtvis reda på, innan N i på miss Smithers.
” Jag nndrar om det finns går in i någon anti-förening?
Ni lovar kvar många människor sådana som N i elier mig ju att taga reda på vad som säges för om N i också är ett undantag! ” och emot och vilka resuitat, goda eller då- ~
5 I I EI I I I Skara F. K.
P.
R. hade onsdagen den 18 ebr.
s i t t årsmöte.
Sedan ordföranden höl- at de närvarande välkomna, redogjorde Lon för namninsamlingen i staden och dess imnejd samt för den kvinnliga rösträtts- örelsens nuvarande läge i v å r t land och indra länder.
Därefter företogs styrelse-, al f ö r 1914, vilket utföll så, att den förut- rarande styrelsen omvaldes med undantag LV fröken A. Eneroth, som undanbett sig tterval; i hennes ställe invaldes f r u L. lolmquist.
Efter förhandlingarnas slut 1611 fröken N. Anderson f r å n Lidköping ett ivfullt och varmhjärtat föredrag öT-er äm- iet " Vad vi vilja med v å r röstratt ".
I a I I Arbetet ute i landet 1 AZbr F. K.
P.
R. hade möte i ordföran- uppleanter E. Lestadins och E. Witt.
E n den8 hem den 28 jan., varvid ordföranden .v föreningens medlemmar g a v därefter en redogjorde för vad 6om förhandlades p % ivlig och intressant redogörelse för central- aentralstyrelsemötet.
Måndagen den 9 febr.
hade föreningen s i t t ordinarie årsmöte.
Ef- t e r förrättat styrelseval och val a v reviso- rer, fortsattes mötet i form a v samkväm med förevisande av skioptikonbilder över Baltiska utställningen.
Flera sångnummer utfördes a v föreningens nybildade sångkör, .amt pianomusik a v en föreningsmedlem Avesta-Krglbo F. K.
P.
R. hade den 9 febr.
med anledning a v föreningens 5-års- d a g anordnat en lyckad fest för medlem- mar och inbjudna gäster.
Sedan ordf., f r u Erika Falkman i Krylbo, hälsat de närva- rande välkomna, uppmanade hon medlem- m a r n a a t t icke glömma a t t prenumcrera p å Rösträtt för Evinnor.
Sedan fröken Lu- cia Kjällström utfört några musiknummer beträddes å t e r talarstolen a v ordf. som höll ett kortare och med livligt bifall mottaget föredrag.
Sedan sekreteraren på ett humo- ristiskt och medryckande s ä t t föredragit 5- Arsberättelsen följde deklamation samt upp- förandet a v F r i g g a Carlbergs dialog " Sam- m a don ".
E n liten axplockning u r 5-årsberättelsen visar a t t f r u Augusta Tonning den 9 febr.
1909 höll föredrag i Avesta om " Svensk kvinnas medborgarrätt " och resultatet blev att en förening bildades med tio medlem- m a r och doktorinnan Gerda Grill som ordf. I febr.
1910 kom turen till Krylbo, d ä r en förening bildades med tretton medlemniar efter föredrag a v f r u F r i g g a Carlbcrg f r å n Göteborg.
Föreningen blev filial till Avesta, men när den t v å år seiiare vuxit sig större än moderföreningen sammanslogos de båda föreningarna till e n under namnet Avesta- Krylbo F. K.
P.
R.
E n studiecirkel finns inom föreningen och medlemsantalet är för närvarande 134.
Eskilstuna F. E.
P.
R. höll den 4 febr.
sitt årsmöte, varvid ordf. g a v en kort återblick på föreningens verksamhet under det gång- n a året.
Sedan protokollet upplästs, skreds till val a v styrelsen, vilken i sin helhet om- valdes: ordf. fröken Ingrid Hallman, v. ordf. f r u Nanny Grenander, kassaförv.
frö- ken Hilda Holm, sekr. f r u Gulli Vestlund och v. sekr. fröken Hilma Kordlund.
Där- efter höll f r u Grenander e t t livfullt och sak- r i k t föredrag om sina erfarenheter från centralstyrelsemötet.
Det hela avslutades med några sångnummer, som en av med- lemmarna föredrog, varefter sup6 intogs.
Gnesta F. K.
P.
R. anordnade den 10 febr.
offentligt möte med föredrag a v friherrin- n a n Ebba Palmstierna om " Rösträtt och nykterhet ".
Huskvarna F. K.
P.
R. hade den 26 j a n anordnat ett möte f ö r kvinnor med före.
d r a g av fröken Ina Rogberg över ämnet " Till kamp för rena samhällsseder ", vilkel rörde sig om prostitutionen och reglemen- teringssystemet med därmed förknippadc missförhållanden.
Vid föredragets slut an.
togs en resolution mot reglementeringssy stemet och anslöt sig mötet till professoi J.
E. Johanssons och direktör O. Vester.
bergs åsikter med hopp om att regering och riksdag, vid sina besluts fattande i denn2 sak, måtte bygga p å det förslag dessa reser.
vanter framlagt.
Samma förening anordnade den 2 febru ari i sin möteslokal samkväm f ö r förenin, gens medlemmar.
Sedan musik utförts, ga7 fröken Elin Eckerberg e n redogörelse föl centralstyrelsemötet, vilket hon bevistat och de livande intryck hon d ä r mottagit Efter en liten diskussion om anordnande ' av e n sagoafton för b a r n skildes man åt.
Hälsingborgs F. K.
P.
R. höll den 9 febr brsmöte å hotell Continental, varvid års och revisionsberättelsen upplästes och god kändes.
Därefter företogs val a v styrelse varvid hela den avgående styrelsen återval des: f r u Kr.
Borg, ordf., d:r H a n n a Chri ster-Nilsson, v. ordf., f r u R.
Kleine, kassör fru Sigrid Björkman, fröken E. Bölling, se kreterare, fröknarna L. Österberg och O Francke (nyvalda); till suppleanter valdei f r u a r n a Högstedt-Olsson samt A.
F a g e r ström.
Till revisorer återvaldes fröknarna L Deshayes och S. Grevillins samt till derac tyrelsemötet i Stockholm.
Sång utfördes iv kamrer Hildestrand, och f r u Nyberg fö- edrog å piano ett p a r särdeles tilltalande ousiknummer, allt mottaget med stort bi- all.
Därefter vidtog e t t angenämt och ani- nerat samkväm.
3fötet v a r talrikt besökt.
Föreningen r ä k n a r nu över 200 medlemmar. '
Heleneborgsg.
15.
A.
T.
31 64 3ekommenderas som en erkänd god och nä- rande måltids- och, läskedryck.
Finnes på buteljer samt svagdricka på fat.
.
S.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
I Stenstorps F. K.
P.
R. h a r till styrelse ' ör år 1914 valt: f r u J u l i a Rydström ordf., ' röken Julie Kjellberg Y. ordf., f r u Eugenie limberg sekr., f r u Hilda Ahlenius v. sekr., ' röken Ester Svensson kassaförv.
Till cen- ralstyrelsemedlem utsågs f r u J u l i a Ryd-; tröm och till revisorer fröknarna Anna ' ersson och Mia Bengtson.
Vid ett sam- rväm som a v föreningen anordnats den 25 lan.
redogjorde f r u J e n n y Velander p å ett nedryckande satt för centralstyrelsemötet Stockholm.
Söderköpings F. K.
P.
R. hade den 3 febr.
Karlskoga F. K.
P.
R. hade den 6 febr iitt första möte f ö r året.
Därvid lämnade iammanträde, varvid ordf. redogjorde föl ' ru Malla Grönlund en intressant redogö-: entralstyrelsemötet i Stockholm m. m * else f ö r senaste centralstyrelsemöte.
För- Därjamte förelåg förslag a t t till Baltisko mingen beslöt att anordna diskussionsaft- itställningen i Malmö lämna uppgifter, re.
iar i samband med samkväm.
Så följde iogörelser, fotografier och dylikt över S O.
?n enkel sup6 och samkvämet avslutades: iala företag som letts eller startats ax ned uppläsandet a v F r i g g a Carlbergs ivinnor i Earlskoga.
Under samkvämet ut.
' Samma don ", som väckte livligt bifall.
Umeå F. K.
P.
R. hade sitt årssam- ' ördes några sångnummer a v magister D j u r nanträde onsdagen den 11 febr.
Till sty-: elt och f r u Belfrage.
relse valdes: ordf. fröken Ingeborg Öqvist, Kilafors-Hanebo F. K.
P.
R. hade tisdager r. ordf. f r u Ester Lindgren, sekr. fröken len 1 0 febr.
sitt ordinarie årsmöte.
AT Anna Grönfeldt, v. sekr. fröken F a n n y trsberättelsen framgick, a t t inom förenin Kolmberg, kassör fröken Helena Ljungberg gen under 1913 hållits 5 styrclscsammanträ 3ch biträdandb kassör f r u Maria Edgren, ien, 6 föreningsmöten och 3 offentliga mö samt ombud i Vita bandet och värdinna vid, en med rösträttsföredrag.
Samtliga styrel mötena f r u Olivia Öhman.
Sedan åtskilli- semedlemmar omvaldes: f r u Anna Tybel g a föreningsangelägenheter avhandlats, re- irdförande och centralstyrelsemedleril, f r i logjorde fröken Grönfeldt för senaste cen- Anna Skogsberg v. ordförande och central tralstyrelsemötet och till sist föreläste ord- styrelsesuppleant, f r u Anna Thuner kassa föranden ur " Kvinnorösträttens riksdagshi- Pörvaltare, fröken Beda Sandelin sekreterarr 3toria i Sverige 1884-1912 " a v d:r Gulli Pc- 3ch fröken Cecilia Axlund vice sekreterare trini.
Västerås F. K.
P.
R. hade måndagen den Kumla F. K.
P.
R. hade den 16 febr.
års möte varvid till styrelse f ö r år 1914 val 23 febr.
föreningsafton på Stadshuset.
Sam- des: f r u H. Ekman ordf., fröken W. Me kvämet, som alltigenom v a r präglat a v den sterton v. ordf., fröken E. Olson sekr., fri angenämaste stämning, inleddes med nåma Appelqvist v. sekr., fröken B. Bengtssor av v a r m känsla burna hälsningsord a v frö- kassaförv., s a m t till övriga styrelsemedlem ken Anna Löfgren.
Hon betonade därvid mar f r u a r n a Aström och Fredriksson.
Til hur v å r förening j u hittills s t å t t utom par- revisorer utsågos f r u a r n a Bergqvist och An tierna, och att det fortfarande gäller att dersson, och till suppleanter fröknarni hålla den så.
F ö r oss kvinnor är det en Isaksson och Velin.
De närvarande uppma speciell uppgift att mildra partilidelserna nades a t t kraftigt verka för kvinnornas del och visa mot målet, som står över alla da- gens strider, vårt fosterlands väl.
tagande i de kommande landstingsvalen.
Sedan protokollsjusteringen var undan.
Lidköpings F. K.
P.
R. anordnade lörda stökad, diskuterades e n del föreningsange- gen den 7 febr.
en fest, som var talrikt be lägenheter; bland a n n a t beslöt anordnande1 sökt.
Föredrag höllos a v f r u J e n n y Ve a v e n försakelsedag den 1 maj.
Oräf.
om.
lander och fröken Amanda Andersson, v a r nämnde att, p å initiativ a v skolkökslära- rinnornas förening, kommer ett föredrag ati efter s h g och musik utfördes.
hållas den 15 mars om: " Kooperation, et1 Motala F. K.
P.
R. hade den 9 febr.
sit medel till levnadskostnadernas nedbringan, första sammanträde för året varvid ordi de ", vilket ämne j u borde intressera ost skildrade centralstyrelsemötet i Stockholn kvinnor.
Därefter beslöts anordnandet ax och g a v åtskilliga upplysningar angåend en serie föreläsningar i kommnnallrunskap namninsamlingen landet runt.
E t t a v sty och skulle dessa komma att hållas undei relsen väckt förslag om anordnandet a mars-april en g å n g i veckan, såvida eti studieaftnar i samhällslära med särskil tillräckligt a n t a l deltagare anmälde sig.
mål att intressera kvinnorna f ö r de kom Därpå redogjorde f r u Helga Silverstolpc munala angelägenheterna och den rösträt f ö r Landsföreningens 1l:e centralstyrelse de redan äga, vann livligt bifall.
En hu möte i Stockholm.
Vid föredragets slui moristisk pjes: " När kvinnorna Engo röst framförde talarinnan föreningens tack til rätt " upplästes, och mötet avslutades me1 alla dem, som arbetat f ö r namninsamlinger gemensam sup &amp; varunder de senaste dagar h ä r i staden, särskilt fröken E. Bergström nas politiska händelser livligt debatterader som visat e t t aldrig svikande intresse ock Norrköpings F. K.
P.
R. hade den 12 febi nit för saken.
Efter föredraget utfördei anordnat e t t synnerligen talrikt besökt sam några sångnummer, vackert och känsligt kväm, varvid f r u Lizzie Grönvald med a v fröken Jernberg, med ackompanjemang verkade som föredragshållare.
På ett hu a v fröken Grankvist, och därefter intogi moristiskt och medryckande sätt skildrad gemensam tesupb.
Som avslutning p å der trevliga aftonen sjöngs unisont " DU gamla f r u Grönvald sina egna erfarenheter f r å sin verksamhet som lärarinna vid s å v ~ du fria ".
- fast som flyttande folkskola f ö r ett tiotal å tillbaka.
Man fick e n god föreställnin, Kvinnofrågor inför Riksdagen.
om de svårigheter, som d å och säkerlige Båda kamrarnas tillfälliga utskot allt fortfarande möta en lärarinna ute bygderna.
Sedan applåderna tystnat i n hava med anledning av motioner a 7 togs under animerad stämning en enkel tc hr Roos i Första kammaren och hr: sup6, v a r p å fröknarna Magda Hagbus oc Nilsson i Örebro och Starbäck i Andr: Elsa Häggström gladde deltagarna me kammaren, föreslagit skrivelse til sång och musik.
Kollekt upptogs till för kungl.
maj:t angående ökad trygghe mån för Hemmet f ö r moderskydd och bal navård, vilken inbragte en summa a v 5 å t folk- och småskollärarinnor, som hi sin bostad i ensamt liggande skolhus.
kronor.
Jönköpings F. K.
P.
Z.
hade den 27 ja- iuari s i t t första styrelseeammanträde för iret varvid beslut fattades a t t Iänsförbnn- lets årsmöte skulle hållas i Jönkoping in- ievarande år den 21 eller 22 febr.
eventuellt låda dagarna.
Omedelbart efter styrelse-, ammanträdets slut vidtog arbetsafton, som rar talrikt besökt och präglades a v stort in- resce, och är det a t t hoppas, att de av för- mingen regelbundet varannan tisdag anord- lade syaftnarna komma a t t omfattas med iknande intresse och tillslutning.
j i 24 Upplandsgatan - - 24 HILDA H E - D E N i i i ti .. till vänster I i STOCKHOLM Damekipering.
Damskrädderi Modeaffär I OBS.!
Specialite: SORGBESTALLNINGAR i ........................................................ Alim.
Tel. 21133 Skåneförbundets årsmöte.
avhölls den 15 dennes i Malmö å Odd Fel- iowlogens högtidssal.
Närvarande vor0 40 ombud från 16 av Skånes 19 F. K.
P.
R. till- Lika med ett 50-tal övriga rösträttsmed- lemmar.
Förbundets ordförande, f r u Anna Wick- sell, öppnadc mötet med en allvarlig vädjan till de närvarande a t t med anledning a v den politiska situation, v a r i vi beEnna oss, respektera den politiska neutralitet, som står som en a v de fundamentala grun- derna i Landsföreningens hela organisation.
Det a v varm känsla och stor vidsynthet burna anförandet hälsades a v auditoriet med en stark applåd.
A v årsberättelsen framgick a t t n y a före- ningar bildats i Hör och Ljungbyhed och att Tomelilla f r å n att v a r a filial, blivit självständig förening.
Medlemsantalet i hela Skåneförbundet hade under senaste året för- dubblats.
Vid årsmötet utgjordes det a v 1,665 personer.
Decharge beviljades styrelsen, som om- valdes och består a v f r u Anna Wicksell och f r u Louise a v Ekenstam, Lund, samt tcckiiingslärarinnan Anna Kilsson, Malmö.
Revisorer blevo fröken H. Hermann och f r u G. Stael von Holstein, Lund.
Nästa årsmöte bestämdes a t t äga r u m i Landskrona.
Härefter debatterades åtgärder för vidare spridning a v Rösträtt f ö r Kvinnor och an- sågs som närmaste mål att åtminstone hal- v a antalet rösträttsmedlemmar borde bliva prenumeranter.
Rörande årets landstings- vall betonades nödvändigheten a v att röst- rättsföreningarna såsom sådana vid dessa val icke utöva någon partipolitisk agita- tion.
Vidare förekom redogörelse för förbun- dets namninsamling, varefter gemensam middag intogs.
KI.
7 v a r offentligt möte anordnat med föredrag a v f r u Anna Wick- sell om " Den nya äktenskapslagstiftnin- gen ".
Det synnerligen k l a r a och intres- santa föredraget åhördes a v e n fulltalig och uppmärksamt lyssnande publik.
Arsmötet präglades genomgående a v gott samförstånd och a v oförtröttad vilja till arbete f ö r v å r stora fråga.
~ - ~ Ny kvinnlig stadsfullmäktig.
Örebro liar f å t t sin andra kvinnliga stads- fullmäktigledamot.
Vid nyligen företaget val efter tågmästare Jonas Karlsson blev nämligen folkskollärarinnan fröken Matil- d a Tengvall vald med ett röstetal a v 5,832 röster.
enastående hudcr8me.
Borttager finnar, fräk- nar m. m.
Gör hyn ung- domligtskäro.fraiche.
CREME ...... ......
HAREM FRANSKA PARFY M I AGAS H I ET DU Hofleverantor 21 DROTTNINGGATAN I I.
.~ ~ E.Hults Kvinnliga Utbildningsskola (f. d, Vüla Hult, Kneippbaden) = n E M B RYBCI ER I n, STOCKHO~M D D D ~ ~ ~ ~ ~ = ~ ~ = ~ ~ borjar den 1:sta Februari.
Ämnena Bro Husmoderskiirs med cnklare och finare matlagning,.
Skicklig kokfru undervisar i den finare matlagningen, Examinerad Iiiirarinna i den enklare samt i teori.
Ovriga ämnen äro Skng, Musik, MUning, Sprilk (infödda lärarinnor), Konstslöjd, Kläd- och Linnesömnad, Handarbeten, Gama- ritkurs.
Mia iimnen Bro valfria.
ORS.!
Den enda skola i Stockholm med helpension och där eleverna samtidigt ha ett gott hem.
Unga flickor, som skola vistas i Stockholm, mottagas i helpension.
Skolan är inrymd i ert nytt modernt hus invid Strandvägen.
Begär prospekt, vari utförliga upplysningar lämnas och där referenser = av Adr.
~ föräldrar ~ E.
~ HUuTS = ~ till = KVINNLIGA från o ~ skolan ~ = ~ utgångna UTBIkDNINGSSKOLA, = ~ ~ = elever ~ flnnas intagna.
Artillerlg.
6, 2 tr., Stockholm.
R.
T.
11886.
A.
T.
28940.
I 1 1.
RoSTRftTT FOB!
KUINXOB 0 N:R 5 RA.
Collijns Extra Prima o. Prima Allmänna Pensionsförsåkrin jshola jet, Stoikholm meddelar till särdeles billiga premier: Liv-, Blandade Liv- &amp; Kanital- samt Raniorsiikrinaar.
Liberala invaliditets- besf %nme / ser.
Bolcket a n % k l z (len 31 rlwemhcr 1912 for en 1itforbd~rin~ ' siinima av 43,034,188 kronor.
Ombud antagas gSnom Huvudkontoret eller resp. Distriktskontor.
Bomullslärft.
Marknadens bästa kiialit 6er.
HEMMETS 34 &amp; 36 Krukmakaregatan 34 &amp; 36, Stockholm.
Prima torr Björk-, Al- och Barrved, Antracit, Hus- halis- och Träkol samt Koks, såväl krossad som okros.
sad, till for dagen gällande priser.
OMS.!
Hemmets verksamhet bedrives för upprättande av fallna.
Ailm.
Telefon 3099.
Rikstelefon i0 84. i I-Ialiiistnd 1914 i Eksjii 1912 All s l a p siickiii,ig kan titfiims.
Saljes till Kr.
65.- iicerz pd n~,Oetnliti~ig.
Vidare meddelas av.
GUSTAV W I H L N X A N Törntorp vid behov av Tandläkare C HB, MATTSSON Fröken Gjurholms Privata Förlossningshem, Ericsson s mod ea f fä r Hornsgatan 68, 1 tr. (vid Adolf Fredriks torg).
Vottagning vardagar 10-2.
Övriga tider efter överenskommelse. '
R.
T.
Söder 40.
A.
T.
Söder 6752.
CEAITRALFORMEDL INGEN (Inneh.
Martha Larsson).
44 STORA NYGATAN 44 FORMEDLAR tiänare i alla branscher.
kontorsbiträ- den, lärare och ' lararinnor.
ANSKAFFAR våningar och rum (mobl.
och omöbl.
), inackorderingar m.m.
Adresser fritt.
Kontorstid 10-6, Lörd.
10-4.
A.
T.
2313.
R.
T.
12634.
(A. F. 1639) ~~ Osvikligt medel tut Engelska sjukan (Ältan) Mesok eller tillskriv Fru .i.
Sandberg, Gotgatan 35 o g I, Stockholm.
Xottngning kl 11 -- 2 e m 1:r Elin Beckmans~Hetlnftsinstitat Sarnhusgatan 12.
Riks 105 52.
Sthlins-Tel. Br.
46 52.
Birger Jarlsgatan 90, h ö r n e t av Odengatan orrtullsg.
37, Ii1 tr., h., Stockholm.
God inack.
och Lrd.
Tyst och ogenerat.
Läkare, specialist.
.
llm.
Tel. Vasa 2715.
Riks Tel. Vasa 416.
STOCIEHOLJI rekommenderas.
Nyinkommet lager.
Välgjort arbete.
Sorghattar på lager.
Billiga priser.
Allm.
Tel. 24724.
Gör ett besök.
Medlemmar av F. K.
P.
R. erhålla rabatt.
eclonches våtelement, passande for ringledningar telefonnpparater etc, erhållas till billiga priser.
0BS.I Egen tillverkning.
Undertecknad har tagit kännedom om de bästa metoder för rengöring på luktfri väg av alla sorters Gardincr, kdörta broderier, äkta spefsar, klädningar, siden, ylle och chifjon, promenaddräkter, damkappor m. m., m. m ..
Allt till billigaste priser.
Allm.
Telefon Sö.
961.
ANNA BQY.
Hornsgatan 42, Stockholm.
SÖDRA MODEMAGASINET Alla sortera Dam= o, Barnkl&amp;Ser - Lterförsäliare.
och iirhrakar e, C.
A. ERIKSSON A4.
Tel Vasa 7237. altmätareeatan 12 B.
26 Bellmansgatan 26 Rekommenderas koderna och stilfulla Hattar i billigaste priser.
Allm Tel 13777 Xirdleniinar af F 1; P R e r h u a horr rabatt: larabergsgatan 42, 2 tr. Stockholm.
Etahl.
1903.
Emma Hagelins Syateller Hilma S ä f lund .ekommenderus till benägen hågkonist med best3.H- ingar av Dal-, SoupE-, Sport- o. Promenaddräkter m. m.
Ila best&amp;llnirigar shväl finare som enklare utföres forst- lassiat och omsorgsfullt.
Allm.
Tel. 15092. d MANICURE.
Hygienisk ansiktsbebandl.
m. vibrations- Allm.
Tel. 14108 ich renommenderar mig fortfarande i benagen Iiiqk-ornct Allm Tel 1774, ager Klädda Damhattar o. Sorgsaker.
Tillverkning av Konstgjorda Blommor.
öppen vardagar kl. 12-5 e. m. Mtindagar och torsdagar även kl. 7-8 e. m. länningar, kappor promenaddräkter K utföras forstklassigt till moderata priser Iiingårig praktik i &amp; val iii- som utlandet RAGNAR NILSSON 9.
T. Br.
4632.
IBS 1 Endaht l.sta klass ingredienser - Alla slags efterrritter - Kakor och tårtor p &amp; bestallning Allm te1 13848 avhåller onsdagen don 18 m a r s kl. 7.30 e. m. i E.
F U.
E:s stora sal, Brnnnsgatan 3.
Arenden: 1) Meddelanden.
2) Centralstyrelsens förslag till ändring a v L. IL P.
R:s stadgar I§ 3, 4, med anledning a v hemställan frår Stockholmsföreningen till Centralsty relsemötet.
3) Ars- och revisionsberättelser.
Styrel seval.
4) Kort redogörelse med skioptikonbil, der över Arstautstäilningen a v f r i Karin Fjällbäck-Holmgren.
5) Evinnornas rösträttsfråga och dei politiska situationen.
Redogörelse al fröken Signe Bergman.
Resterande årsavgifter upptagas.
Nyi medlemmar vinna inträde.
Medlemskor uppvisas vid ingangen.
Dobelrisg.
1 b, n. b SVENNING &amp; PETTERSSON DAMFRIS~RSALONGEN Tegnergatan 36, tr Allin Tel Br.
4850, ekommenderar aiua elegarita frisyrcr.
(' bamponering - iuviidm,ts.age och hemkainningar utforas omsorgsfull ich billigt Yaniciire gives Peruker uthyras Vordsammast ALICE RUNN;? '
Dubbelmoralen.
Av L ' pton Sinclair.
Undantagen.
Av A.
U.
Brahani.
61 A DROTTNINGGATbN Ständigt lager av: Damblusar i alla prislagen.
Största sortiment av strandkoftor.
(Beställningar även efter m&amp;tt) Kladningar och dräkter på bestiillning.
Tyger p i lager.
Allm.
Tel. l48T8.
~~ " Y enningar, hård- o. teniilödningar, Påliiggn.
av Diskbord.
; imsättning au Gludljus och Lampor, Ringledningar m. m. Elektromek, Verkstaden STAR (Innehavare O. Brokvist) 50 Linnegatan 50 - Sthimstel.
269 69.
Tillverkar och uppsätter all slags belysning i automo- biler och motorbåtar.
Uppsatter automatapparater, ring- ledningar, glödljus triska etc. auparater Reparerar UV alla båtmotorer slag.
och elek- ~~ KLAHABEItGSGATBN 40, 1 tr., (Hiss) Riks Tel. Allm.
Tel. 23605 Lovisa Lundgren fürfärdigas.
Välsittande, gott arbete och billiga priser.
OBS.!
Promenaddräkter eft.er beställning från 45 kronor.
Fjäligatan 16, vid Ratsrinavägens ändpunkt Baltsjöbadsfärja och hiss.
Allm.
Tel. Söd.
1411.
Stockholms Inkasseringsbyrå " &amp; n svensk?
symasGin 6ör finnas i tjvarjk Gentlemans taylor.
Taileur pour danies.
Dräkter och kappor senaste pariserstil fr. kr.
60: - utföres under full garanti.
SvensGf tjem. "
.-m 50 ' Herrn, Schagerr Tårtbageri Volmaryxkullsgatan 16 A rekommenderar sina tiC verkningar av M o r.
P eciaiite.
Kaffethtoi dimnsdags- o. födelse dagstårtorpäbestniw som hemsändas till aila 5 stadsdelar vid phingning ~ Wahlströrn.
Iha skall hedra din fader och-din moder.
Av Frigga Ccrlberg.
ilek.
Re .-Verkstad, Velociped- &amp; Glöd usaffär 32 E:t Eriksg ?tan 32, Allm Tel 2 ?2q4 %) ' » lrciIrninn au.
TelociDeder.
Lyktor o Carbid, Glodllus,, ampor för Gas o.
Elekfr., Ringiedn.-material, Batteriero.
icklampor.
Rep.
au; Velocipeder, Barnvagnar, Kaminer,: as- o. Futo, " cnkUk samt Bllslnrnpor, L %s o. Sycklar, FOr- D femte nummer för 1914 innehåller bl.
a.: Den politiska situationen och var fdga.
Termeden.
Stockholms Blusbasar KARL ERIKSSON Kappor, Pr meiiaddräkt er, Klädningar &amp; Barnkläder 3 i - - l:a klass Herr.
81 Damskrädderi A.
T.
13164 Scenen i rösträttens tjänst.
.
i v Gurli IIcrtrmar Ertcson.
Sovande samveten.
.4v " .. isn. %farargret Holmgren, f ö d BAGERI OCH KONDITORI 49 Hornsgatan 49. massage.
Smärtfri borttagning av generande hårvitst.
Medicinsk hårbeliandl.
och härfärgn.
Huderem, h b.
T t o r, salvor och puder märkta =Astra .. Fr,u Ingrid eywadt, Grevturegatan 27, II.
bllm.
tel. Ost.
8026.
~ Rösträtt för Kvinnors Namninsamlingen avslutad.
Inbjudan till nor-skt kvpnomöte i Köpenhamn Snapshots fr8n riksdagsldktaren.
Av E.
8.
A.
Kvinnorna och det politiska ansvaret.
A r L y d i 24 Mästersamuelsgatan 24 STOCKHOL ?vI Allm Tel 20325 Markning for niaskin Hålsomnad och Stoppning av dubt) gersamtFållningemottages 0bs.Rockmonogram Vaig~ort arbete, Billiga p w e r i Ingeborg Lindeberg.
Vårda hq och hår.
STOCKHOLM TORSGATAN 23 &amp; bestallas bast och billigast DAM- OCH BARNKONFEKTIONSAFFAREN 3 Uppsalagatan 3, Stockholm.
I, Maanassons Barnskrädderi ~ I A R K N I N G S = A T E ~ I E R E N - R&amp;dfr&amp;gnirigstid: Vardagar halv 3 -- 4.
Behandling av reumatism, gikt, efterbehandling av edskador, neuralgier, frostskador och vissa fall av bör- ande älderdomsbrand.
OBS.!
Kan även anordnas i iatientens hem.
(A.
1i ' 1421) Hornsgatan 45, 2 tr. KONSTTVÄTT.
Allm Tel 18324 Lästmakaregatan 6 1, Stockholm Allm.
tel. 14729.
Rikstel.
Norr 600.
ÅRSMÖTE AD.
NILSSONS EFTR. Ur- &amp; Chronometermakare, Storgat.
9, Stockholm.
Välsorterat laser av soda ur från de förnämsta 8chweiz&amp;fabrikanter.
Reparationer verkställas noggrant.
Allm.
Tel. 117 79.
RUSTRÄTTSBYRÅN Föreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt i Stoikhoii.
Carl Carlsson RA LMOBERGI Jakobsbergsgatan 26, Stockholm.
Rikstelefon 67 43.
Stblms Telefon 6503, 11686 I flythd till Rösträttsmöte.
Hårvatten utan fett.
Gör det fetaste här torrt och smidigt.
Bästa medelmothåravfall.
Fäster nåret efter några behandlingar.
Pris per flaska kr.
2: 60.
Frisor Th. de Woul, Styrmansgatan 2, Stockholm.
Allm 24034.
Ilbud, Transporter, Emballeringar, Flyttningar 0th Magasinering.
HUVUDSTA.
anordnas i Folkets hus A-sal söndagen den 8 mars kl. half 12 f.
m. med anledning av Internationella socialdemokratiska krinno- dagen.
Talare: riksdagsman Hjalmar Bran- t i n g och f r u Agda Östlund.
Biljetter a 35 öre i Folkets hiis kiosk.
- Damer!
Iniältningur Jr.
o. m, En trona.
Skriv eller gör ett besök I Världens yppersta maskin.
ll O O ~ X O p t i s k Affär OBS.!
Ingen iliial.
Ring upg Ilexpressen Sparkasaerekning, kapitalräkning.
Stickmaskiiien (; iilc !inediilj Använd Renoll 1878 ppdragningar pr år i hemmen verkställes punktligt.
Allm.
Tel. Söder 168.
A.-B.
Sjockholms Folkbank Klarsbergs at.
23, Kommendörsgat.
25, Upplandigat.
15, h m i n g g a i.
59, Lidingö Villastad.
(A F 1448).
Vedsågeri &amp; Itolaffär JR- 7 Södermalmstorp: ?-Grundad BERNHARD HELLQVIS ' 1 DekorationsmålaPe REKOMMENDERAS A.
T.
Ö:m 109 STORG4TAN 20 Svenska Bokföringsbyrån - dubbel Vasagatan 62, 1 tr Kontorytid 10-2 Q m dta er sig iorande av lagenliga räkenska er efter a baki - s stem for handel, industri, hantverk, lantbruk m fl fr 2 krf man.
BOK8LUT, REgkIONEI och deLaratloner utforas raskt tiil moderata pns UPPLIGIGIEB B KF6RINGtAB for alla branscher efte moderna, arbetobesparande metoder.
LKMNAB BAD i bobioringsarbete.
Utomordentligt l ä t t g h g, m p ket stor hastighet, korta nllar, största hallbarhet mot slitning s a m t stor spole iiro de för- nämsta egenskaperna hos 12 Brunkebergsforg 12 Rik6 11015 Allm.
ll718.
inkasserar fordringar Juridiska uppdrag Placering av prima inteckningar Kommissionsuppdrag lbu~ qoarna Qeittrsil Bobbfn cipiit mkiner, Soliditetsupplysningar, Farsäk~nlgar alla slag.
som pS grund häraf alltid ar- beta !il!
sin ag-s-cq i.e ' 3renhet.
c.
I e&lt;-, r i rrX3r.
Billiga, besfämda arvoden.
8 NYA HVSAPOT~K~T Jlundätare!
i STQCIZHOLM System: MIRTILLINE Varje v8r härjar den s. k. hundsjukan (valp- sjukan) och bortrycker m %nga goda jakthundar, vakt- och sällskapshundar från sina ägare.
Ett säkert botemedel finnes i Professor 3 Schönats, Hunddekokt, exp.
i halditerflaskor.
Pris 2 Kr.
) r flaska mot postförskott eller efterkrav.
Obs.!
Följ noga medfoljande bruksanvisning.
A.
G. Andersson Västerlånggatan 68, Stockholm Riks tal.
14468.
Ulm.
tol.
206 68. a r ett nytt Husapotek, en vegetabilisk naturprodukt, ofelbart ett använda mot Frost, Exem, Skoshv, S b, Blodförgiftning, Finnar, Pormaskar, Röd näsrot, Reformar, Hudlöshet, Myggbett, Insektsstygn, SvAra magplsgor, Blindtarmsaffektioner, Hals- hkommor etc. Kipda och plågor upphöra genast.
Prospekt och intyg från botade personer s h d a s mot 10 öre till svarsporto Provburkar a 1,30 och 2 kr.
mot postforskott Agenter antagas overallt Skriv genast till Nya Husapoteket 8, M, Stockholm 6, - Yår Xirtilline bo; ej saknab %wkhoira.
I m i naput hem BoktryclrorJ A.
B., 181c
