# ID: svediakorp-per2562
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1914
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,073
# sentences: 883
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


KÖSTRATT FÖR KYINNOK Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
III.
ARG.
RÖSTRÄTT F Ö B KYIIPHOB utkommer den 1 och 15 i var månad Redaktör: ESTER BRISMAN.
Träffas onsdag och lördag kl. l / n3- ' / a4.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatani Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
Korr 600.
Allm.
tel. 147 29.
Telegramadress: Röstratt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Pris för 1914 1 krona.
Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen ge- nom posten eller genom insändande av l kr.
75 öre i postanvisning till tidningens ex- pedition.
Annonspris: 15 öre per millimeterhöjd, större annonser och årsannonser rabatt.
Annonsavdein.
: Rikstel.
456.
Allm.
tel. 604.
9 f. m.-7 e. m.
Pionjärer.
Det är med en namninsamling som med så mycket annat här i världen: resultatet föreligger och slutsumman granskas, men endast få besinna det oerhörda arbete som ligger bakom var- je liten siffra, som fyller kolumn efter kolumn f ö r a t t medverka till slutresul- tatet.
Liksom många floder, bäckar och strömmar förena sina vattendrag f ö r att gemensamt nå målet - det stora världshavet, så uppgår varje enstaka namn på listan i ett slutresultat, en maktfaktor, tillräckligt stark att göra sig hörd genom tiden.
Många ha kommit och självmant skrivit sitt namn på listan, andra ha kanske velat göra det, men icke kom- mit sig för, och åter andra ha ryckt på axlarna och tänkt, att det är en sak, som inte angår dem.
Där h a funnits entusiastiska och troende, likgiltiga, fåkunniga och skeptiska, men även dessa senares namn ha till slut kom- mit med på listan.
Icke genast, kanske först efter mycken betänksamhet, men det ligger ett stort värde i just dessa namn, som icke tanklöst raspats ned, därför att en namnunderskrift kan man j u alltid släppa till, även om man inte är övertygad om en saks berätti- gande eller ger sig tid att reflektera däröver, utan först efter moget över- vägande, först mär man blivit medve- ten om betydelsen av den sak man läm- n a r sitt, namn till.
Men hur ha dessa klentrogna kunnat övervinna sig själva till att omfatta en sak, som kanske från början varit dem motbjudande, därför att de endast lyss- nat till egna meningsfränder och fått sin syn förvillad av fördomarnas skrank; eller också därför att de inte kommit att tänka på, att vad som h a r mindre betydelse för dem personligen, kan leda till hela samhällets båtnad?
Jo, och just häri ligger namninsamlin- gens största betydelse, genom den om- fattande upplysningsverksamhet som från ett fast organiserat huvudläger igångsatts över hela landet, genom alla de frivilliga som ställt sig under fa- norna för att föra en rättvis sak till seger.
Varje distrikt h a r blivit noga genomplöjt, i glest befolkade bygder, Damdräkter tillverkas verkligt förstklassigt under ledning av aka- demiakt utbildad tillskärare.
OBS.!
Full garanti.
A.-B.
Londoner Eerr- &amp; Damskrädderi-Etabl.
37 Drottninggatan, i tr. A.
T.
225 19.
R.
T.
67 U.
(A. F. 1629).
STOCKHOLM, 1 F E B R U A R I 1914.
N r 3. na publicerad fråga till " varje svensk kvinna ", om hon icke ville " offra " sin rösträtt för försvaret.
Stötestenen un- danröjdes lyckligen.
Den person, från vilken ifrågavarande tankegång utgåt &amp; drog sig tillbaka u r kommitten och strök t. o. m. sitt namn bland under- tecknarna av uppropet - till förekom- mande av förvirring och splittring samt uppmanade försvarsvänliga kvin- nor att hålla sig till de av Fosterländ- Vr trontalet v6d Riksdagens öppnande den 16 januari 1914. ska kvinnokommitth utsända listorna.
Uppropet t o g ställning endast i för- svarsfrågan men v a r så avfattat, att även åtskilliga.
?i berala rösträtts kvin- nor ställde sig bland undertecknarna.
Resultatet blev en till inskärpande av försvarsfrågans krav på snar lösning Av docenten IIilma Borelius.
begränsad massdemonstration a v kvin- Den vid centralstyrelsemötet 1913 be- n a och i ungsvenskarnas bravader - nor, utan uttalad partiprägel och utan slutade opinionsyttringen för kvinnans förnimbara motståndet eller det som uttalande i kvinnorösträttsfrågan.
Att de tre damer, som till konungen rösträtt har, som det bl.
a. påpekades opererat i det tysta h a r dock kunnat av fröken Jenny Wallerstedt i en ar- betaga de moderata rösträttskvinnor- överlämnade opinionsyttringen i för- tikel i Rösträtt för Kvinnor, gett de n a tillfredsställelsen att finna sig kun- svarsfrågan, personligen också vor0 re- moderata rösträttskvinnorna ett gynn- n a och böra " säga sin mening " på det presentanter f ö r rösträttsintresset var samt tillfälle att " utan att skada sitt stillsamma sätt, som opinionsyttringen så till vida ingen tillfällighet, som just parti visa att de verkligen vilja ha erbjudit: genom deltagande i namnin- rösträttskvinnor både varit med från början i det ursprungliga planerandet rösträtt och desslikes gagna rösträtts- samlingen i L.
K.
P.
R. saken ".
Visserligen h a r högerpressen Vi leva i opinionsyttringarnas pe- av denna opinionsyttring och kraftigt en bloc - med vissa hedrande och ly- riod.
1913 års slut och 1914 års början igångsatt och fullföljt utförandet.
Na- sande undantag, bland vilka det är mig h a r sett en uppslutning kring försvars- turligtvis var det av denna senare an- rn lokalpatriotisk glädje att nämna frågan, som söker sin like.
Kvinnor- ledning, som de utsågos som delegerade.
Resultatet av namninsamlingen för Lunds Dagblad - sörjt för att namnin- n a vor0 h ä r icke de sista.
Efter en kor- samlingen för de moderata och bland tare tids preliminära underhandlingar försvarspetitionen v a r lyckligt, gläd- j e moderata rösträttskvinnorna inte mellan intresserade bildades den " FO- jande för alla intresserade, glädjande skulle bli alltför lätt.
Många höger- sterländska kvinnokommitten ".
På Gu- framför allt för de moderata rösträtts- tidningar h a innehållit serier av spalt- stav Adolfsdagen 6 november utsändes kvinnorna.
Ty här fanns j u verkligen iånga " utredningar " a v principfrågan ett upprop om en kvinnornas opinions- ett vittnesbörd, a t t den sömnaktighet lm kvinnlig rösträtt, vilkas vinglande yttring för försvarsfrågans lösning, och liknöjdhet hos de moderata kvin- tankegång utmynnat i ett manhaftigt och i mitten a v december hade denna norna - vilka j u dock säkerligen ut- nej, med ungefär lika stort samman- samlat ett imponerande antal namn, så gjorde det överväldigande flertalet av hang som en fuskande skolgosses ur stort i själva verket, att något liknande deltagande i denna opinionsyttring €acit-boken nedskrivna facit h a r med på så otroligt kort tid e j förr skådats som så ofta bedrövat rösträttskvinnor- 9ans föregående uträkningar.
Flera i Sverige.
I sitt förberedande skede n u av moderat åskådning, håller på att iögertidningar h a publicerat bottenlöst hade planen om en stor kvinnornas vika.
Vad kunde vara välkomnare än mfaldiga utfall mot kvinnorösträtten opinionsyttring för försvaret haft en detta f ö r dem dubbelt glädjande tec- iv kvinnor, vilkas oavsiktliga bevis- stötesten att övervinna: i en högst vid- ken på livaktighet?
H ä r framträdde, iing om deras egen omogenhet varit underlig privat cirkulation a v listor under inflytande a v en fosterländsk ika slående som deras åsgftade bevis- med ett uttalande för försvaret men stämning, som ryckte alla med sig, ett iing svag.
mot rösträtten, med utgångspunkt i en verkligt uppvaknande u r den håglösa Varken det offentligt - i tidningar- mera välment än klartänkt, i tidningar- försjunkenhet i småintressen och den passivitet, som av stortalig högerman- lighet i ungsvensk anda omhuldas som ia ända upp i Lapplands svåråtkomliga till ett namn, utan varsamt berett jord- kvinnlighetens blomma (utom n ä r det .rakter h a pionjärerna trängt, n ä r det månen för sådden, de trogna arbetare gäller att förbereda kommunalval).
Cällt att sprida kunskap och upplys- som varken skytt mödor eller obehag, Sedan ett år tillbaka h a de mest in- iing.
De skymta flock efter flock, unga ej heller aktat på sina egna trötta steg, tresserade a v högerkvinnorna inom L.
) ch gamla, glada och sorgsna, sådana när det gällt att vinna det namn, som K.
P.
R., som j u icke såsom vänsterns; om hoppfullt blicka livet till mötes och kanske en gång skulle bli avgörande kvinnor föras samman genom de poli-; %dana som h a en tung och mödosam vid bedömandet av slutresultatet.
De tiska föreningarna, utan stå splittrade ivsvandring bakom sig, men vilja ba- h a blivit mottagna av vänliga och tack- v a r för sig, sökt att mer komma i kon- ia stigarna för det unga släktet.
Vi samma människor, som endast väntat takt med varandra landet över.
Vägen ränna dem icke, men bakom varje siff- på att ett bud därutifrån skulle nå v a r därför banad för ett högerkvinnor- * a som fyller kolumnerna, möta oss även till dem, men de h a också klap- nas hänvändande till de ledande hö- rerkningarna a v deras arbete.
De ha pat på dörrar, som endast motvilligt germännen på den enda väg som stod cke arbetat för ära och berömmelse, öppnats, och de h a kanske mottagits till buds: genom skrivelser och depu- itan a v egen trosviss hänförelse i med hån och skymfliga tillmälen.
Men tationer.
Då högerkvinnorna ej äga nå- ramp för ett slutresultat, d ä r indivi- de h a kommit tillbaka och klappat på gon särskild rösträttsorganisation utan len utplånas och uppgår i det hela.
Vi samma dörrar, och de h a blivit drop- liksom vänsterkvinnorna tillhöra den neutrala L.
K.
P.
R., kunde hänvän- tunna aldrig nå v a r enskild med vår pen, som till slut urholkat klippan.
Och fastän deras namn icke stå dandet icke få så strängt officiell ka- acksamhet, men n ä r f r u Wicksell på: entralstyrelsemötet uttalade den all- skrivna på rösträttshistoriens blad, raktär som när ett dylikt hänvändande nänt erkända sanningen, att v å r namn- kommer det en dag, när v å r seger ä r sker genom ett föreningbeslut, men nsamling är i sällsynt grad vederhäf- vunnen, att leda dem till ovansklig ära, planen avhandlades såväl skriftligt ig, så veta vi att detta i främsta rum- som medverkat till det stora slutmålet som muntligt och tog fast form före centralstyrelsemötet 8-9 januari 1914. net beror på dem, vilka icke pockat sig - kvinnosläktets frigörelse.
Övertygad att rättvisam och statsnyttan6 för,e- nade bynpunkter kräva utsträckning au " den politiska medborgarrätten även till landet;, kvinnor, framlägger jag ånyo föwlag till ändringar i riksdag6ordningen i sådant syfte.
- Högern, försvaret och kvinnorösträtten.
- haluddens Pensionat FrågobJ) rån Kronan rekommenderas R.
T. Ulriksdal 17.
A.
T. Ulriksdal 85.
' ostadr.
Järva.
Vördsamt Elin Johansson.
- Amanuensen C. Mothander Mästersamuelsgatan 71, Stockholm.
10-4.
Alla juridiska uppdrag.
Anss slags för ragnlngar mot i b. postförskott.
specialitet: Barnuppiostringsmu.
LAGERBONS SKOmAGASIN Jakobsgatan 1 8 - Predsaatan 8
N:R 3 BOSTBÄTT FOB KUIHNOB FUDD: V h son Tord Beniharos fodelse hava vi giädjen meddela.
Uppsala den 19 januari 1914.
Då fröken Anna Whitlock, som öppna- de mötet, talade om den kvinnliga rösträttsfrågans situation och om den slående kontrasten mellan den ofta hörda högerinvändningen mot införan- de a v kvinnlig rösträtt: ” att de mode- rata ej skulle begagna sin rösträtt ” och den arbetsintensitet, som de mode- rata kvinnorna ådagalagt genom för- svarspetitionen, vunno hennes ord den kanske starkaste - i alla händelser sä- kert den gladaste - genklangen just hos högermedlemmarna i L.
K.
P.
R:s samlade centralstyrelse.
Denna gång hade vi, som ofta känt v å r t armod, v å r isolering, vår vanmakt, verkligen nå- got att hoppas och något att göra för vår gemensamma sak som rösträtts- kvinnor.
Rättare sagt: vi hade redan utfört något.
Skrivelsen, v a r i v i mo- derata kvinnor inom L.
K.
P.
R. ome- delbart före den nya riksdag, d ä r kunglig proposition om kvinnlig röst- r ä t t kommer att avlåtas, direkt vände oss till högerledarna i riksdagen, v a r redan avfattad.
Ordalydelsen är för läsarna a v Röst- rätt för Kvinnor bekant.
Efter mogen överläggning och under diskuterande av olika möjligheter fastställdes tex- ten.
F ö r oss som deltagare, upprops- undertecknare och delvis ursprungliga initiativtagare i försvarspetitionen ställde det sig som både enklast och na- turligast och mest uttrycksfullt a t t i denna v å r vädjan - just nu och som moderata kvinnor till högerpartiets le- dande män - uppehålla oss nteslutan- de vid försvarsfrågan.
Därvid fram- hölls dels dennas överväldigande bety- delse, dels kvinnornas behjärtande a v dess vikt, under hänsyftning på ytt- randena om kvinnornas ” ofantliga lik- giltighet för offentliga spörsmål ”, som vi funno ganska kraftigt vederlagda a v försvarspetitionens startande och re- sultat.
Sedan har det a v rösträttsfientliga tidningar och uppskrämda kvinnor med starkare temperament än tanke- förmåga höjts ett anskri mot de mode- rata rösträttskvinnornas tilltag, att till fromma för sina intressen ” utlägga ” försvarspetitionen.
Om dessa fientliga tidningar hade behagat meddela texten i skrivelsen och om de uppbragta or- kat läsa innantill och gittat - eller förmått - tänka efter (det är många om!
), skulle de lugnat sig.
Det sätt, varpå vi i skrivelsen tagit försvarspe- titionen ” till intäkt ” för rösträtten, 1å- ter sig e j förbjudas varken a v tid- ningsukaser eller anonyma förklarin- gar: ” det f å r e j ske. ” Undertecknad blev som barn, blek och blodfattig som j a g var, alldeles blå a v några minuters kallbad och lärde därför inte simma.
Härom året sträva- de jag på egen hand, med mera nit än framgång att fylla denna lucka i min uppfostran.
Antag att det samma sommar bildats en sportförening på platsen, d ä r j a g var, och a t t stiftarna - utan att f ö r övrigt ställa några an- språk på mig - åberopat som en ytt- ring a v befintligt sportintresse bl.
a. även mina simövningar.
Nog hade det varit en smula befängt, om j a g harmset t Leo Mechelin.
Kort innan denna tidning lägges i press, n å r oss åter ett sorgebud f r å n Finland.
Det ä r den kände och i vida kretsar uppskattade politikern, professor Leo Mechelin, som denna gång skördats a v liemannen.
I honom har Finland förlorat en av sina namn- kunnigaste söner.
F ö r den svenska uppfattningen h a r han stått som det centrala i all finsk politik, i synnerhet som den främste representanten för det finska konstitutionella försvaret mot Rysslands angrepp, och som senator kom ban att utöva en mångomfattande verksamhet och spelade en viktig roll i Finlands politiska och kulturella histo- ria.
När olyckans stormvind blåste över landet och den reaktionära ryska natio- nalismen gjorde sin makt gällande, ut- trädde Mechelin självvilligt ur senaten, men deltog alltjämt i lantdagens arbe- ten och påverkade den västerländska opinionen, som bland annat tog sig ut- tryck i den stora europeiska deputatio- nen till tsaren, vilken dock nekade att taga emot densamma.
Att en så vidsynt, rättänkande och varmhjärtad man som Leo Mechelin skulle v a r a sympatiskt stämd mot kvin- nornas frihetssträvan, v a r naturligt och vi ha flera uttalanden a v honom, som bära vittne härom.
Bland annat ansåg han, ” att kvinnorna tillfört lant- dagen ett tillskott i omsorgen om det allmänna bästa, i det att flera a v dem väckta frågor ej blivit a v männen till- börligen uppmärksammade.
På förhållandena i familje- och sam- hällslivet har tilldelandet a v politisk valsätt åt kvinnorna icke i något avse- ende haft någon skadlig verkan; snara- re tvärtom.
Det ligger j u i sakens natur, att likstiillighet i rättigheter har en sund och förädlande verkan på män- niskors sätt att bemöta varandra.
Och a t t kvinnornas utövning a v den politi- ska ‘ valrätten vore ägnad att störande ingripa i familjelivet och i husmoderns omsorger, är e j annat än ett fantssi- foster a v svaga män, som frukta att de- ras traditionella auktoritet skall min- skas genom en sådan reform. ” Kanske fordras det ett sådant tryck på nationen, som under olycksåren ut- övats på den finska, för att männen till fullo skola komma till insikt om vad det betyder att stå medborgerligt rätts- lös.
Att Leo Mechelin insåg det, är oförtydbart, och n ä r han nu begråtes a v sitt lands söner och döttrar, känna även kvinnorna i andra länder att de i ho- nom förlorat en anhängare och vän.
förbjudit sportföreningens medlemmar - om vilka jag vidare antar, att de hjälpt mig i mina lärospån - att ” ut- lägga ” mina göranden och låtanden som ” sportintresse ” och förklarat: ” det f å r e j ske. ” Vi ha i skrivelsen inte anställt nå- g r a sannolikhetsberäkningar om hur många a v försvarspetitionens under- tecknare, som begära rösträtt.
Vi ha blott påpekat, a t t de uttalat sig i ett offentligt spörsmål, rörande själva livs- frågan för staten som stat.
Om vi un- derkände vår rätt att tänka och säga något i offentliga spörsmål, om vi un- derkände kvinnornas rösträttskrav, PROVA skulle vi lika litet kunnat {arbeta för och skriva på den kvinnliga försvars- petitionens listor som rösträttens opi- nionslistor.
Det ä r väl mycket begärt a v oss, då det begäres, att vi skola tran suspendera v å r t logiska omdöme för a t t handla ” fullt lojalt ” enligt deras mening, som a v medfödd eller parti- förvärvad oförmåga att draga slutsat- i Karlstad.
ser, det ena ögonblicket jubla över en Burkar a 26 öre.
överlägsen kvaiit8.
offentlig opinonsyttring a v kvinnor Begär det genom Er vanliga leverantör, men och det nästa överljutt instämma i hät- godkänn intet m a t.
ska utfall mot kvinnorösträtten.
Kronans ’ Jästpulver - AUB, Tekn, Fabriken KRONAN Remissdebatten.
Arets remissdebatt rörde sig, som j u v a r att vänta, nästan uteslutande om försvarsfrågan.
I Andra kammaren vidrördes, så vitt vi kunnat finna, frå- gan om kvinnans politiska rösträtt e j ens i förbigående.
Kritiken a v regerin- gens förebådade åtgöranden i denna sak hade a v högerledningen, som tyd- ligen själv föredrog att tiga - ännu så länge - överlåtits åt ” högervilden ” h r Thyren i Första kammaren.
Hans anförande, vilket dock, såsom j u också framhölls a v h r Hellberg, måste be- tecknas såsom ett framsteg framför den ställning till kvinnorösträtten han sist affischerade, formade sig till ett varningsrop till högern och särskilt till Första kammaren.
Det nya är att h r Thyren verkligen tycks ha fått klart för sig, att kvinnorna icke kunna v a r a till- freds att i längden icke kunna få göra sin mening hörd, då det gäller frågor, som så nära beröra dem, som t. ex. folk- pensioneringen.
Botemedlet, förslaget om ett särskilt kvinnoparlament, känna vi igen.
Till detta luftslott torde vi få anledning återkomma.
Och så lämna vi ordet åt h r Thyrbn, som yttrade: ” Det kan naturligtvis icke falla mig in att nu dryfta de stora principfrågorna om politisk rättfärdighct eller om den politi- ska nyttan av det specifikt kvinnliga i lagstiftningen.
Här gäller det närmast icke huruvida kvinnorösträtten, under givna för- hållanden, i en framtid bör eller måste kom- ma, utan huruvida den nu hör komma - alltså allra först huruvida frågan till sina väsentliga verkningar kan i sanning sägas vara utredd.
J a g måste då upprepa mina förut gjorda anmärkningar: först den, att utskyldsstrecket blir ohållbart, då inom det utskyldsrestorande äkta paret hustrun ge- nom en enkel boskillnad får rösträtt: där- med är gärdet uppgivet.
Vidare och fram- för allt den, att införandet av kvinnoröst- rätt till andra kammaren omedelbart gör första kammarens nuvarande grundval ohållbar, ja absurd.
Hur vill man försvara, att kvinnorna skulle vara likställda med männen till andra kammaren, men på för- stakammarvalen alltjämt ha endast det mi- nimala inflytande, som de för närvarande ha?
Där först kan man på allvar tala om bristande planmässighet och enhetlighet.
Kvinnorösträttens införande i vårt land nu betyder därför att på förhand binda sig till en radikalisering av första kammaren, o v i s s t h u r u d a n.
Vill man veta vad man gör, så är kvinnorösträtten icke ens tänk- bar annat än med en samtidig omdaning av första kammaren, som någorlunda har- monierar med omdaning av den andra, och det är mig mycket svårt att förstå, att icke de ärade motståndarna själva inom sig er- känna detta.
Göra de emellertid det och på samma gång anse det vara en alltför stor förlust för landet att, till dess en sådan v e r k l i g utredning skett, avvara denna fond av kvinnliga politiska ideer, så ser jag icke bättre än att de borde komma till den kon- klusion a t t inrätta ett särskilt organ, ett fristående kvinnoparlament, som ägde ini- tiativrätt, rätt att f ö r riksdagen framlägga motioner, att ” sina föreställningar och önsk- ningar anmäla ” likasom kyrkomötet, m u t a - tis m u t a n d i s - på samma gång som det bleve ett slags prövningsanstalt, ägnad att övertyga oss motståndare om kvinnans po- litiska mogenhet.
Ja, jag lancerar icke iden, jag påpekar den endast såsom kon- sekvensen av herrarnas premisser.
Det or- ganet hade for övrigt kanske varit bra att ha, t. ex. den gång vi voterade om folkpen- sioneringen.
Men kanske anse herrarna ex- perimentet farligt ur synpunkten av prövo- sten på mogenheten.
Kanske är förslaget också en prövosten i annan mening, nämli- gen huruvida det verkligen ä r längtan - en politisk längtan - efter det kvinnliga ele- mentet eller icke fastmera någon helt annan längtan, som besjälar de ärade moståndar- na, t .ex.
efter en kraftig bresch i första kammarens grundmur.
- Med allt detta vill jag icke ha sagt, att denna första kamma- res grundmur skulle vara evig som en na- turlag; jag vill ha sagt helt enkelt, att man bör veta vad man gör och icke företaga en politisk handling utan att ha gjort sig reda för dess nödvändiga konsekvenser. ’ ’ f47-+5 ........... .............. i i I .. Västerlånggatan!
(f. d. Barnängens lokal).
3 ASTRID SÖDERQUIST i !.i!!
il -- ZXAPPAP ’ PÄR !.
- _ 1 Klass Dsmskradderl.
Dc Välsorterat lager av: En lska Ulstrar Kostymer Plysch o. Astrakan, &amp; appor, Afthappor, dackflschkappor etc.
Konstitutionsutskottet.
Valen till de ständiga utskotten h a nu ägt rum.
I konstitutionsutskottet, det utskott som har att behandla kvin- nornas stora fråga, då den kommer på kamrarnas bord, är partiställningen oförändrad.
Av utskottets 20 ledamö- ter innehar den förenade vänstern 11 platser och högern 9.
Valda äro f r å n Första kammaren h ö g e r: h r r Cla- son, Bellinder, Ekman i Jönköping, von Geijer, Kjell&amp;, von Mentzer; 1 i b e- r a l a: Hellberg, Mannheimer, Stade- ner; s o c i a l d e m o k r a t: Wavrinsky; Andra kammaren h ö g e r: Jansson i Djursätra, Nyström, Magnusson i Tum- hult; 1 i b e r a 1 a: Ericsson i Vallsta, Eden, Larsson i Säby, Leander; s o c i- a l d e m o k r a t e r: Branting, Persson i Malmö, Larsson i Västerås.
Ordförande i konstitutionsutskottet är h r Eden och v. ordf. h r Branting.
Bergman-Österbergska samhälls- kurserna, Den för 1914 bestämda årskursen tog sin början inom Kalmar län, d ä r de första föreläsningarna vor0 förlagda till Mörbylånga på Öland och höllos av fröken Valborg Bergström, som ä r an- tagen såsom ledare för hela årskursen.
På Öland besöktes ytterliga * tvänne platser Borgholm och Forslunda, och det sammanlagda åhörareantalet på de tre platserna h a r varit 510 personer.
Den 22 januari börjades arbetet på fastlandet med kurs uti Nybro och komma ytterligare 14 platser inom Kal- mar län att få del a v upplysningsverk- samheten.
E.
P.
Ny landvinning.
N y F. K.
P.
R. h a r bildats på Ljung- byhed a v f r u Elin Nyström efter före- drag a v fru Augusta Tonning.
Fem- ton medlemmar antecknade sig och till ordförande valdes f r u Elin Nyström som också utsågs till centralstyrelse- medlem med f r u Rosen som suppleant.
Ny lag om Boäkta, barn i Norge.
Norska regeringen framlade för kort tid sedan förslag till lag om ” oäkta ” barns rättsliga ställning.
Lagen är byggd på den principen att barn, födda utom äktenskapet, i rättsligt hänseende böra ställas lika i förhållande till båda föräldrarna.
Barnet skall sålunda ha rätt till båd: faderns och moderns fa- miljenamn.
* Om barnets arvsrätt är regeringen principiellt enig, men skil- da meningar råda om h u r långt man a v praktiska skäl bör gå i principens genomförande.
” Jag visste nog att han inte i längden skulle förhärda sitt hjärta mot kvinnorna ”, fortsatte h r Hellberg.
(Munterhet.)
” Där han nu sitter bredvid sin vän h r Kjellen, påminner han mig om att han nu i sin ut- vecklingsbana hunnit just till den punkt denne befann sig för två år sedan.
J a g Den a v h r Thyren kastade strids- där vid ett tidigare tillfälle haft att upp- handsken upptogs av h r Hellberg, som har draga hr Thyrens åsiktskurva i denna bad att få lyckönska h r Thyren till del fråga under åren 1908-1912.
Det gläder mig lilla framsteg han gjort i avseende på att nu kunna fortsätta kurvan ännu ett kvinnorösträtten.
stycke.
J a g lyckönskar hr Thyren. ”
SI) STBÄTT FOR KUIIPHOE 1 24 - - 24 H I ~ D H A E.
D E N i!
Rösträttsrörelsen i Italien.
i tr. tiii vänster: STOCKHOLM Kongress i Rom.
E n av de första förespråkarna för kvin- norösträtten i Amerika var Abraham Lin- coln, som redan så tidigt som 1836 i ett val- tal uppräknade, vilka som borde f å rösta, och förklarade att under inga förhållanden borde kvinnorna vara uteslutna.
Under den stora debatten i franska depu- teradekammaren om införande av det pro- portioneJla valsättet väcktes förslag av M. Andrieuk om införande av rösträtt och val- barhet f ö r kvinnor, p % samma villkor som för män.
Förslaget föll men samlade dock 130 röster.
Kvinnorösträttsrörelsen har nu fått fot- fäste även på Cuba, där en rösträttsförening bildats.
Föreningen har en egen tidning ” El Feminista ”, som utges i Havana.
I Polen har bildats en Männens förening för kvinnans politiska rösträtt.
Drottning Wilhelmina av Holland.
har ut- tryckt en Önskan att f å veta skälen, varför Hollands kvinnor önska rösträtt.
Den hol- ländska L.
K.
P.
R. h a r icke varit sen att villfara denna önskan.
Lämplig rösträtts- litteratur h m sänts såväl till drottningen som till drottningen-modern.
Vid Vita Bandets senaste världskongress i Brooklyn, U.
S.
A., där tal höllos av såväl mrs Chapman Catt som Rev.
Anna Shaw, fattades en resolution till förmån för kvinnorösträtten.
Vita Bandet räknar om- kring en million medlemmar i 50 olika län- der.
Hertiginnan av Narlborough, en av Bnda-.
pestkongressens mest uppmärksammade gä- ster, har i England bildat en organisation med uppgift att, oberoende av partistånd- punkt, befrämja kvinnors val till stadsfull- mäktige i ändamål att verka f ö r vissa lag- reformer, som röra kvinnor och barn.
Då gifta kvinnor i England icke äro valbara till stadsfullmäktige, är det ofta svårt att få lämpliga kvinnliga kandidater.
I Chicago hände det nyligen, att en en- gelskfödd kvinna, 81 är gammal, som in- vandrat till Amerika såsom barn med sina föräldrar, infann sig hos myndigheterna för att avlägga den amerikanska medbor- gareden.
” Ni har dröjt med att bli ameri- kansk medborgare ”, sade domaren.
” Ja ”, svarade den gamla kvinnan, ” men jag kan f å rösta i år; det h a r inte varit någon an- ledning för mig att låta naturalisera mig förut “.
Hertiginnan av Bedford har nekat att be- tala skatt för Prince ’ s skridskoklubb i Lon- don, som äges av henne, såsom en protest mot den engelska regeringens behandling av kvinnornas rösträttsfråga.
N ä r den nya författningslagen a v 1912 utsträckte den politiska rösträtten Italien till så gott som alla landets nän, även de förut uteslutna analfabe-, erna, måste detta helt naturligt.
öka nissnöjet hos de italienska rösträtts- winnorna.
Bland de nya väljarna, de- * as nya herrar, funnos icke mindre än, re och en halv miljoner, som ej kunna äsa och skriva.
Rösträttsrörelsen fick ny styrka och livlighet, och sedan va- en till deputeradekammaren, de första d i g t det,, nya systemet, försiggått på iösten, samlades den kvinnliga rösträt- .ens anhängare till en nationell kon- g e s s i Rom, en kongress, som rönte stor tillslutning och blev mycket upp- märksammad och omtalad.
E t t av de viktigaste ändamålen med lenna kongress v a r att åstadkomma en sammanslutning mellan de olika röst- rättsföreningarna i landet, eller rätta- re en förnyad sådan, ty det samarbete, som en gång planlagts har egentligen kldrig kommit till något nämnvärt ut- Förande.
Den gamla självständigheten hos Italiens större städer är allt fort- Earande stark, och föreningarna i de norra städerna, särskilt Turin och Mi- lano, ha på det hela taget gått egna vä- gar.
Föreningen i Rom h a r ständigt varit liten vad medlemsantalet angår, men det är som om detta ingalunda in- verkat menligt på dess styrka: den har alltid varit livskraftig och vetat att gentemot de styrande göra sig påmint i det rätta ögonblicket.
Bland deltagare i kongressen, som öppnades i teater Argentina, märktes flera framstående politici från olika partier; hälsningstal framfördes från de italienska kvinnornas nationalförbund samt från de vänsterpartier, som äro anhängare av den.
kvinnliga rösträtten.
Under ordförandeskap a v signora Elisa Lollini öppnades kongressen med ett mycket uppmärksammat tal a v pro- fessoressa Teresa Labriola, i vilket hon betonade, att den kvinnliga rösträtts- rörelsen icke endast innebär att f å samma rätt som männen, den har en ännu djupare betydelse, nämligen att rycka kvinnan undan den förtryckta ställning hon nu intar, den är dessutom en strid för människovärdighet, och det m å väl förlåtas de som kämpa föl denna om de gå till ytterligheter.
Ta- .arinnan vidrörde även trontalet vid hammarens öppnande, i vilket kungen - f ö r första gången i landets historia - vidrört kvinnornas rätt.
Men då letta skett i endast svävande ordalag, ’ förbättringar i fråga om kvinnans 3tällning ”, och utan precisering kun- n a vi ej vara nöjda därmed.
Vi önska: j endast medborgerlig rätt, kvinnans ställning i familjen såsom hustru och mor måste också bli en annan, och ta- let om att kvinnorna skulle överge fa- miljen är tomma ord, ty kvinnorna sko- la aldrig överge att t a vård om sina barn.
Det h a r sagts att kvinnans röst- rätt skulle vara ett språng u t i mörk- ret, men det är löjligt a t t tala om nå- got sådant, sedan man vågat det språn- get ut i mörkret att ge analfilbeterna rösträtt, och detta vågspel h a r dess- utom visat sig ganska opportunt för den regering, som föreslog det.
Om Labriolas tal, ur vilket här en- dast kunnat ges ett par korta punkter.
vann bifall, icke minst från de när- varande männen, så kom icke mindre erkännande till del det inledningsföre- drag över ämnet ” De politiska partier- na i förhållande till kvinnornas röst- rätt ”, som den följande dagen hölls a v professoressa Dobelli-Zampetti.
Eftei en livlig diskussion instämdes i inle- darinnans förslag att, då man ägde vänner inom alla partier, förmå dessa bilda en grupp, som alltid försvaradc kvinnornas intressen, när frågor som rörde dem väcktes inom parlamentet Ett annat högst intressant anfö.
rande v a r det, i vilket doktoressa An.
cona från Milano talade om de a r b e tande kvinnornas ställning, betonade att Italien äger icke mindre ä n 12,000,00 (kvinnor, som arbeta utom hemmen, och att dessa kvinnors ekonomiska fråga är icke mindre viktig ä n det manliga proletariatets, som arbetar i jordbrukei och i fabrikerna.
Angående propagandan antogs en re.
solution, i vilken också särskilt beto, nades, att upplysningsarbetet skull (kraftigt bedrivas bland städernas ock landsbygdens arbetarkvinnor i all2 trakter a v landet, varigenom ockse skulle förebyggas faran att det kundc påstås, att rösträtten endast begäres aT en liten grupp kvinnor ur de borger liga klasserna.
En dag i en urtidskvinnas liv, Uti sin högintressanta, såsom det synes utan någon som helst förutfattad mening skrivna bok, Man and woman: a study oj human secondary sexual characters, återger Havelock Ellis efter American Antiquarian för 1889 en.åskådlig skildring av ” en dag j en urtidskvinnas liv ” av professor Mason.
Skildringen utgör ett sannolikhetsbevic för de smärre industriernas skapande genon: kvinnans husliga arbete, och har av Have.
lock Ellis medtagits som ett ytterligare be.
styrkande av ett utav de påståenden, del andra, han framlägger i underrubrikerns till sitt arbetes första kapitel.
Så lyda dessa: ” Den ursprungliga fördelningen av arbe.
tet könen emellan.
- Mannen företrädesvit kämpande; kvinnan företrädesvis yrkesar, betande.
- Bland ursprungliga raser kvin, man icke underlägsen mannen.
- Nänner så småningom deltagande i och sedan mono.
poliserande kvinnornas industrier.
- Kvin, nans ställning i forntiden.
Medeltident uppfattning av kvinnan och dess orsaker.
Kvinnlighetens fysiologiska mysterium.
Kvinnans ställning i den moderna tiden. ” Boken väntar ännu på sin översättare, ock till och med att översätta detta första ka.
pitel bleve för långt.
J a g skall därför in.
skränka mig till att återge bokens förstz karaktäristiska ord för att därefter övergi till professor Mason ’ s ovannämnda skil.
dring.
- - - Damekipering.
Damskrädderi Mode- OBS.!
Speciaiit4: SORGBESTALLNINGAR Mim Tel 21133 I.
.
~.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
i Kongressen avshtades med bildan- iet a v en Landsförening för kvinnans Iolitiska rösträtt och tillsättandet a v ?tt verkställande utskott i spetsen för ietsamma.
Även antogs en slutresolu- ion, i vilken påpekades bristen i den lya författningsändringen!
fem miljo- ler nya väljare hade tillkommit, men rvinnorna, som sedan ett tiotal år be- zärt rösträtt och som i högsta grad 3ehövde densamma som ett medel a t t Iörbättra sin ekonomiska och rättsliga ställning, vor0 fortfarande uteslutna.
Vidare uppmanades de deputerade, som Troro anhängare a v kvinnornas rösträtt att inkomma med lagförslag lm densamma.
Som vi se uttala Italiens kvinnor tydliga och klara ord om sitt krav.
Pressens mening om denna Rom-kon- gress h a r också varit den, a t t landets kvinnorörelse nu utträtt ur de allmän- n a önskningarnas tidrymd och inträtt i de konkreta fordringarnas, bestyrkta med argument, som icke lätt kunna motsägas eller avspisas med gamla för- lomar och ironiskt tal.
Då den som skriver detta icke lång tid före kongressen hade tillfälle att tala med professoressa Labriola om den kvinnliga rösträttens utsikter i rtalien, kunde den frågan e j underlå- tas: ” Ni h a väl egentligen all grund att vara glada över valrättens utsträckan- de till edra analfabeter?
Den är ju f ö r e r ett ypperligt argument. ” ” Ja, det är den ”, l o g professoressan belåtet och förhoppningsfullt, ” och v a r viss om, att vi också skola veta att be- gagna oss a v detta sakernas tillstånd. ” - Hilda Sachs.
Rättelse.
I referatet av centralstyrelsemötet i föregå- ?ride nummer insmög sig ett tryckfel.
Dnder rubriken ” De Bergman-Österbergska samhällskurserna ” står att sommarkursen i Västerbottens län hållits av fröknarna An- na Grönfeldt och Ingeborg Öqvist.
Skall vara Ellen Östrand.
~- ~~~ ” En man jagar, flskar, slåss och vilai sig ”, sade en australisk Knrnai en gäng ” allt annat är kvinnans göra ”, och professoi Mason vidgar yttrandet: ” Låt oss följa nrtidskvinnan i hennes d a g liga sysslor ”, säger han, ” på det vi må kun, na fatta betydelsen av hennes roll i skåde.
spelet.
Vi börja därmed, att det dödadt djuret bragts till hennes grotta, busksnåi eller wigwam.
Först måste hon särskilja e t eggvasst stycke flinta till kniv, och därige nom blir hon den första knivsmeden, de1 ursprungliga grundaren av all världens sli perier.
Med sin flintkniv avflår hon skinne och anar icke, att hon därmed gör sig til alla följande slaktares skyddspatron.
Hor hoprullar skinnet, gnider det med den fet: hjärnan, rökar det, skrapar det, bultar del i sitt anletes svett med verktyg av sten ock ben, till dess hon vunnit sin färdighet son den första garvaren.
Med trötta, nötta fing rar, med nålar av ben, tråd av senor, sax ai en flintskärva, tillskär och tillverkar hor kläder åt sin herre och sina barn; inger skylt finns över dörren, men därinne bol den första skräddaren och sömmerskan.
AT särskilt berett läder förfärdigar hon skodo1 å t sin man; av små stycken skinn och fjäd rar, upphjälpta av brokiga snäckor, stenai eller växtfrön klär hon dockor å t barnen gör huvudprydnader och grannlåter i ock f ö r kommande fester eller pyntar bostadenr väggar, därmed skapande ett halvt dussir moderna industrier, skomakarens; leksaks fabrikantens, modistens, hattmakarens, t a petserarens och dekoratörens.
Hon var * Upplandsgatan början och är alltjämt den som lagar ma åt mängden, tager vara på födoämnena ock därigenom Ökar mänsklighetens livslängd Av de överblivna benen gör hon sig nålai och prydnader.
Av gräsen omkring hydda1 fabricerar hon dörrmattan, madrassen, gar dinen, påsen etc.
Hon är moder till allt spinnare, vävare, sadelmakare, segelmaka re.
Hon grupperar och växlar om sini stygn, bon fäster in små bitar svart, blått gult och rött, och blir den första textilar tisten.
Hon går till fältet med sin påse eller korg spänd över pannan och återvänder hem me (sin börda av nötter, frön eller rötter sam blir det första lastdjur, som någonsin böj des under en börda här i världen.
Hemm: krossar hon rötterna eller fröna med en stel mot en annan samt blir världens först: mjölnare.
Eller breder hon kanske fröna u på en flat sten och avlägsnar agnarna me (hjälp av vinden eller en het sten, därvii den primitiva mjölnaren tar ett steg fram åt på utvecklingens väg.
Kanske gräver hol rötterna ur jorden med en käpp, härda (och spetsad i elden; hon skrapar rötterni och skiljer besvärligt ogräs från matnyttig: växter, hon gör ett hål i marken och ned lägger fröna, av majs och pumpor till exem pel.
Ooh medan vi följa hennes arbete, SI vi den första trädgårdsmästaren och åker brukaren för oss.
Kanske fanns det på den ödsliga slättei eller vid den alluviala flodbrädden ingen na turlig grotta som kunde ge skydd åt hen ne och hennes barn.
Hur länge månne de - dröjde, innan den primitiva korgmakaren och garvaren uttänkte ett skjul av gräs och skinn och utvecklade sig till den primitiva arkitekten?
- Urtidskvinnan var icke krukmakare.
Icke förrän närmare den jäm- förelsevis kultiverade stenåldern blev hon den ursprungliga plastiska konstnären.
Men säkert är det, att varje form, orna- mentering och användningssätt av lergods uppfanns av kvinnan!
Under kampen för tillvaron och under den folkökning som uppstod kunde ej läng- re jakt, fiske och strid upptaga mannens hela arbetstid.
De småindustrier som upp- funnits av kvinnor utöktes och växte, och den kämpande mannen gav glans å t dem genom sin kooperation.
Kvinnans gamla spetsade käpp h a r nu blivit till plog; den hårda bärremmen över hennes värkande panna har utvecklat sig till järnvägstå- get; hennes handkvarn av tvänne stenar till ångkvarnen; hennes flintskärva f ö r hn- darnas avskrapning till de stora garverier- na och skofabrikerna; hennes vävsticka till nutidens underbara vävmaskiner; hennes lerklump och släta kiselsten till krnkma- karens roterande skiva.
Men i industriens, språkens, det sociala livets och religionens första historia vor0 kvinnorna den arbetande, uppfinnande, sam- hällsbevarande hälvten av mänskligheten.
All fredlig idrott hörde till kvinnans sär- skilda område.
I industriens rike var hon pionjär, uppfinnare ooh upphovsman. ” Ellen Wester.
R&amp;3TEATT FOR KPIHNOB Fredrika Bremers sådd i Finland.
Föredrag av Annie Furuhielm.
.
Fredrika Bremer-staty-kommittens före- läsningsserie fick genom fröken Annie Fu- ruhjelms fängslande föredrag den 15 ja- nuari om " Fredrika Bremers sådd i Fin- land ' ' en högtidlig och stämningsfull av- slutning, och Vetenskapsakademiens hörsal var fylld av en talrik och representativ pu- blik.
Talarinnan inledde sitt Iöredrag med att erinra om hur banbrytande kvinnorörelsen varit i skilda länder och hur den, trots hån och förlöjligande, gått segrande fram och till och med nätt Harems kvinnor.
I Fin- land hade den alla förutsättningar att vin- na genklang och fröken Furuhjelm anknöt sitt föredrag till tre personer, var och en representerande olika skeden i kvinnorö- relsen.
Först uppehöll sig talarinnan vid Fredrika Runeberg, skaldens maka, som på både fädernet och mödernet härstammade från Sverige.
Ehuru strängt upptagen av sin husliga gärning, hade Fredrika Rune- berg ett personlighetskrav, som hon måste göra gällande, nämligen sin konstnärsgär- ning, och från början hade hon att kämpa mot svårigheten att stå i skuggan av ett stort namn.
Runeberg uppmuntrade dock sin hustru till litterär verksamhet och år 1856 publicerade hon " Teckningar och dröm- mar ".
Trots hennes lyckliga äktenskap vi- lar det något tungt och tragiskt över vad hon skriver, beroende på att hon var starkt medveteu om kvinnans undanskjutna ställ- ning i samhället, och när Herthastriden blossade upp även i Finland, undvek Fred- rika Runeberg a t t yttra sig offentligt, eme- dan hon alltför ofta hört, att det var opas- sande för kvinnor att offentligt uttala sig i dagens frågor.
Men hon hävdade städse kvinnans " rättighet och skyldighet att vara en självansvarig ' människa ".
De sista 13 åren av sitt liv ägnade hon å t att med upp- offrande ömhet vårda Runeberg under hans sjukdom.
Om Fredrika Runeberg kan liknas vid ett mörkt mollackord, så verkar däremot Ade- laide Ehrnroot som en jublande stridsfan- far.
Tidigt vaknade hos henne det säregna och oppositionells, som är ett grunddrag i hennes natur.
Om allt har hon en kritisk och självständig mening.
Adelaide Ehrn- root blev för Finland vad Fredrika Bremer var för Sverige och i hennes berättelser spåras alltid en viss tendens, vilken stun- dom.
gör sig gällande på det konstnärligas bekostnad.
Det som gjorde henne till en märkeskvinna var hennes oförskräckta mod och polemiska läggning.
På hennes tid stodo också många reformer på dagordnin- gen och friska vindar blåste över landet.
Adelaide Ehrnroot pläderade för målsman- skapets avskaffande och var en av de första, som förfäktat tanken på politisk rösträtt för kvinnor.
A r 1882 inlämnades till lant- dagen en petition om a t t gift kvinna skulle få rå om sin arbetsförtjänst och hon tog allvarligt itu med bondepartiet för deras ställning till frågan, som först 1889 gick igenom.
När Adelaide Ehrnroot år 1896 fyllde 70 år, blev hon föremål för en varm hyllning, och hon var den första kvinna i Finland, som hedrades med en medborgerlig fest.
Hon var ett tidsandans språkrör och med henne bortgick en av Finlands märkligaste kvinnor.
Den tredje av pionjärerna, Minna Cantk, är inte mycket känd i Sverige, därför att hon skrev på finska, men hon representerar det modernaste Finland.
Gift med lektor Jo- han Canth började hon sin litterära verk- samhet med a t t skriva artiklar i mannens tidning och gjorde sig därigenom bekant.
Sedermera övergick hon till att skriva sam- häilsdramer, som uppfördes på den finska nationalteatern och i " Arbetarens hustru " ger hon en bild av proletariatets liv.
Hon N:R 3 JCvinnofrågor inför piksdagen.
Opinionsmöte i Folkets has, unga och ge dem nödig motståndskraft och duglighet för det livsarbete, som väntar.
J a g vill särskilt hänvisa tiIl vad kommuner och enskilda i detta avseende redan uträt- tat med småbarnshem, barnkrubbor, mjölk- droppar, arbetsstugor, uppfostringsanstal- ter, barnsjukhus och annan barnavårds- verksamhet.
Emellertid måste arbetet för det unga släktets värnande börja på ett myc- ket tidigt stadium.
Redan innan barnet kommit till världen behöver den havande modern underkastas en omvårdnad, som sät- ter henne i stånd att föda ett duktigt barn.
Detta h a r man även uti ett avseende tagit sikte på, då vid 1912 års riksdag genom utan- ordnande av ett anslag å 25,000 kr.
till sjuk- kassor, vilka lämna moderskapsunderstöd, utpekades nödvändigheten av att bereda de havande kvinnorna sådan ekonomisk lätt- nad, att de vid tiden omkring barnsbörden icke skulle till skada för sig själva och bar- net behöva ägna sig å t det direkta lönear- betet.
Härmed h a r man likväl endast berört den ena sidan av saken.
Skall modern kunna genomgå havandeskapet på ett sätt, som ger största säkerhet för barnets välfärd, är det icke endast önskvärt, att hennes förvärvs- arbete upphör och erforderlig vila beredes, utan viktigt är även, att hon erhåller de upplysningar, vilka medföra, att vilotiden väl utnyttjas, och sådan vård, att barnets framfödande underlättas.
Man har följ- aktligen endast delvis uppnått, vad man åsyftat, om intet annat göres än att lämna ett med sjukdagar utgående moderskapsun- derstöd.
Den andra sidan av saken - tillförsäk- randet av god vård - bör tillkomma, för att betingelserna att bringa ett sunt släkte till världen må, så långt ske kan, bli upp- fyllda.
H r Lindhagen har väckt motion om barn- uppfostringsbidrag från det allmänna och önskar a t t fattigvårdslagstiftningskommit- t6en och lagberedningen måtte få i upp- drag att verkställa utredning om lagstift- ning varigenom till ogift moder, övergiven och frånskild hustru underhållsbidrag för barn utbetalas av det allmänna, utan att ett hänvändande behöver ske genom fattig- vården och utan a t t bidraget anses som fattighjälp.
Samma motion har i Första kammaren väckts av h r gerolund från Stockholm.
H r Lindhagen påpekar i en motion i Andra kammaren att man vid de nya 1ö- neregleringarna för statens verk alldeles glömt bort städerskorna och yrkar utred- ning i vilka fall och under vilka förutsätt- ningar de böra tillerkännas fast anställ- ning eller åtminstone vissa skäliga med - fast anställning förbundna förmåner, såsom var den första kvinna, som riktade sin kri- rätt till sjukhjälp, semester eller pension.
tik mot det borgerliga samhället och påpe- kade, att arbetarklassens kvinnor hårdast drabbas av lagarnas orättvisor.
Fröken Furuhjelm avslutade sitt intres- santa föredrag med att betona, att kvin- Till bemötande av ett av de flitigast an- norna i Finland under ofärdstiderna fått vända antirösträttsargumenten hava kvin- stä vid männens sida.
Alla skulle vara norna i staden Broken Hill i Australien pu- med och det frågades inte efter man eller blicerat följande siffror: Folkökningen i kvinna.
Därför gav mannen henne också Broken Hill var 1912 39 pr 1,000, den hög- sta för alla städer i världen av motsvarande medborgarrätt, och först i den stund alla storlek.
Ingångna äktenskap vor0 12 pr gjordes medansvariga i Finlands öde, kan 1,000 eller 23 procent högre än Canadas och man säga, att Fredrika Bremers skörd mog- 63 procent högre än medelsiffran för Euro- nade.
pa.
Dödlighetssiffran var 14 pr 1,000, vil- D:r Lydia Wahlström framförde Fredrika ket är lägre än i alla Europeiska stater med Bremer-staty-kommittbns tack för det ut- undantag av Nederländerna, Norge, Sverige märkta föredraget, och meddelade därefter och Danmark.
Den jämförelsevis höga död- att kommitten av finska kvinnoförbundet lighetssiffran förklaras genom ett antal svå- ra gruvolyckor.
" Unionen ' ' fått mottaga 153 kr.
som gärd Vid de senaste tyska valen tillföllo 49 pro- åt Fredrika Bremers minne.
Aftonen avslutades med några sånger, cent av alla avgivna röster det socialdemo- partiet, i Finland 43 procent.
Om själfullt tolkade av grevinnan Mannerheim kratiska siffrorna varit de omvända skulle kvinno- och som extranummer gavs Pacius ståtliga rösträttens motståndare möjligen kunnat " O barn av Hellas ", som gjorde ett synner- haft fog för sitt påstående, a t t kvinnoröst- ligen starkt intryck på publiken.
rätten spelar makten i händerna på social- G.
H. E. demokraterna.
Frågan om bättre ställning f ö r kvinnor i statens tjänst frambäres av finansmini- stern, friherre Adelswärd, som förordar en " ny högre avlöningstyp för kvinnliga bi- träden hos ämbetsverk och myndigheter ".
Inom statsförvaltningen förekomma, heter det, för kvinnor lämpade arbetsuppgifter, som äro högre kvalificerade än dem som i allmänhet tillkomma kvinnliga biträden, och för vilka under närvarande förhållanden i regel anlitas manlig arbetskraft, som ä r dy- rare utan att därför vara bättre, Skulle man skrida till en omläggning så är det inte något så alldeles oprövat man inlåter sig på, t y redan nu ha i vissa ämbetsverk en del mer maktpåliggande arbete överta- gits av kvinnor, varför det närmast är frå- ga om att åt kvinnor som redan äro i sta- tens tjänst sysselsatta med dylikt arbete be- reda en avlöning och tjänsteanställning som skäligen svara mot arbete och betydelse av dess göromål.
F ö r närvarande är det en- dast tre ämbetsverk, inom vilka man har behov av dylika befattningar, nämligen ar- meförvaltningen, socialstyrelsen och kom- merskollegium.
Begynnelselönen skulle bli 1,200 kr.
och slutlönen 2,000 kr.
Befattnin- garna skola tillsättas med konsistorial och ledigförklaras genom kungörelse.
H r Fredrik Berglund har motionerat om att, kvinnliga advokater f % ingå äktenskap.
Hr Berglund föreslår med hänvisande till kvinnornas allt oftare förekommande in- träde på den juridiska banan, sådan än- dring i rättegångsbalken att gift kvinna, oavsett bestämmelsen om mannens mals- mansrätt f ö r hustru vid domstol eller hos annan laga myndighet f å r föra egen eller annans talan.
Friherre Palmstierna hemställer i en i Andra kammaren väckt motion om skri- velse till K.
M A med begäran om utredning angående vilka åtgärder som från det all- männas sida böra vidtagas för att dels i tätare bebyggda orter, industrisamhällen o. dyl., bereda mindre bemedlade barnsängs- kvinnor jämte nyfödda barn tillfälle att vid tiden omkring förlossningen erhålla tjänlig och kostnadsfri vård utom hemmet å för ändamålet anordnad plats, dels i övrigt ge- nom direkt understöd, utgående såsom er- sättning för direkta omkostnader vid för- lossningar i hemmet, tillförsäkra mindre bemedlade barnsängskvinnor jämte nyfödda barn den vård, som dessa till befordrande av släktets sundhet och hälsa behöva.
Under senare tid har, yttrar motionären i motiveringen till sitt yrkande, insikten om att ett folks lycka och välstånd huvudsak- ligen beror av om släktet självt är sunt och friskt lett till åtgärder att skydda de ~~ I E. Hults Hvinnliga Utbildningsskola An t ir ös trlt t sargnmen t, - Socialdemokratiska kvinnornas samorga- nisation anordnade söndagen den 25 januari ett opinionsmöte för kvinnans politiska rösträtt i Folkets Hus ' A-sal.
Efter några inledande sångnummer, ut- förda av en damkör, bestegs estraden a v fru Elisabeth Wmn-Bugge, som inledde sitt föredrag " Inför Jerikos murar " med att er- inra om h u r länge det kan dröja innan de som mest tryckas av missförhållandena i samhället äntligen resa sig mot orättvisor- na.
Innan en sanning omfattas av mäng- den uppstå först de siare, vilkas ord ge ut- tryck å t det stumma lidandet i mångas bröst och sedan milstolpe efter milstolpe uppnåtts, återstår den sista striden som all- tid blir den hårdaste, därför att motstån- darna känna marken vackla under sina fötter.
Vid den punkten stå kvinnorna nu i sin kamp för frihet, jämlikhet och broder- skap, som icke kan föras till seger annat än genom den politiska rösträtten och valbar- heten.
Talarinnan övergick därefter till att be- möta alla de skäl och invändningar som begagnats i striden mot den kvinnliga röst- rätten och dröjde först vid den Widellska utredningen, som icke kunnat påvisa några nackdelar av kvinnorösträttens vbrkningar i de länder där den blivit genomförd, men där man väl begagnat sig av de statistiska siffrorna på ett missvisande sätt.
Efter att ha bemött Första kammarens ohållbara fra- ser om att kvinnan icke bör besudlas av politikens smuts, samt unghögerns olo- giska resonnemanger angående snffraget- fcrnta och värnplikten, framhöll f r u Bugge det glänsande sätt på vilket kvinnorna, ge- nom att i hundratusental teckna sina namn på listorna, jävat påståendet att de skulle sakna politiskt intresse.
När propositionen nu åter framlägges för riksdagen hoppades talarinnan, att man skulle slippa höra de gamla söndertuggade argumenten.
En flik av förlåten lyftes ge- nom hr Thyrbns inlägg i remissdebatten.
Han tvivlade inte på att kvinnorösträtten skulle genomföras, men han nndrade om det vore lämpligt nu?
Alltså en annan syn på tingen än för två år sedan, då br Tby- ren hoppades att den aldrig skulle bli ge- nomförd.
Talet om statsnyttan och omsorgen för kvinnan ansåg talarinnan endast vara hog- stämda fraser utan andemening.
Varken nattarbetslagen eller folkpensioneringen vitt- na om något ansvar för kvinnan, utan häv- dar fastmer påståendet att den som är röst- rättslös även är rättslös.
För kvinnorna väsentliga frågor såsom äktenskapslagen, reglementeringsfrågan, oäkta barns och ogifta mödrars rätt kom- ma inom en snar framtid till behandling i riksdagen och följderna av dessa lagstift- ningsåtgärder komma att gripa djupt in i folkets liv.
Statsnyttan kräver kvinnor- nas medverkan i dessa frågors lösning.
Samhällets uppgift är att tjäna en högre kultur.
Dess nuvarande grundval är den råa tillvaroskampen, där de smärre indi- viderna skoningslöst offras av de krafti- gare, men den moderna sociologien rör sig med andra faktorer, nämligen ett fördju- pande av den egoistiska självbevarelse- driften till att även omfatta kampen för an- dras tillvaro.
HOS kvinnan är just denna medkänsla för de svagare nedlagd och om- sorgen för hela mänskligheten kräver hen- nes medverkan.
Lyckas vi övertyga femton riksdagsmän om nödvändigheten därav, får nästa riks- dag bevittna grundlagsändringen, och fru Bugge avslutade sitt väckande och intres- santa föredrag med att betona hur viktigt det är att övertyga dessa män, vilka ha Sveriges kvinnors väl eller ve i sina hän- der.
Sedan applåderna efter fru Bugges före- drag tystnat, talade riksdagsman Sven Pers- son om " Likställighet och rättvisa ", under ~~~ böriar den l:sta Febriiari.
Ämnena äro Husmoderskur ned enklare och flnare matlaminn.
Skicklie kokfru 1 uniervisar i den Bnare matlagningen.
Examinerad lärarinna i den enklare samt i teori.
' Övriga ämnen äro Säng, Musik, Målning, Spräk (infödda lärarinnor), Konstslujd, Klad- och Linnesömnad, Handarbeten Sama- ritkurs.
tula ämnen äru valfria.
0BS.I Den enda, skola i Stockholm med belDenSioU och där eleverna sahidipt ha ett gott hem Unga flickor, som skola vistas i Stockholm, mottagas i helpension Skolan Lr inrymd i e ' it nytt modernt hus invid Strandvhgen BegBr prospekt, vari utforliga upplysningar 18mnas och där referenser av foräldrar till frkn skolan utp&amp;nana elever finnas intagna I I
!
1 3 i RoSTBATT F O B KPIRIRTOB vilken rubriks tvänne punkter talaren ville ange de orsaker varför han själv var anhän- gare av den kvinnliga rösträtten.
Samhäl- lets utveckling och produktionsmedlens om- vandling ha varit orsaken till de nya för- hållanden som gör arbetarklassen olika mot fordom.
Men denna merkantila utveckling h a r medfört än större förändringar för kvinnorna, vilka genom industrien berövats forna produktionsmedel.
Med varje år sti- ger procentsiffran av kvinnor arbetande inom industrien i högre grad än männens procentsiffra, därför måste de också få ett inflytande som svarar mot deras ställning på det sociala och ekonomiska området.
I Norrköping, där talaren varit i tillfälle att ingående studera arbetarklassens förhål- landen, har kvinnan i många fall Övertagit familjeförsörjarens roll genom stadigvaran- de arbete på fabrikerna, då männen på grund av vidriga omständigheter ofta gå sysslolösa längre eller kortare tid, och när i sådana fall kvinnans arbete är förlagt ute på arbetsmarknaden, är d e t upp- och ned- vänt, att hon inte skall ha medborgarrätt.
Men när rösträtten genomföres, ansåg ta- laren att det borde bli en lika och allmän rösträtt f ö r $la kvinnor, t y arbetarklassens kvinnor äro de som mest lida under det samhälleliga eländet.
H r Persson avslutade sitt föredrag med en varmt uttalad visshet om att den tid när- mar sig mer och mer då rättvisan kommer att genomföras, men kvinnorna kunna ge- nom agitations- och opinionsyttringar på- skynda dess seger.
Efter föredraget antog mötet enhälligt följande resolution: " Då riksdagens folkvalda kammare redan tre gånger antagit lagförslag om den poli- tiska rösträttens och valbarhetens utsträc- kande till Sveriges kvinnor, då ett liknande beslut utan tvivel även i år är att motse från Andra kammarens sida samt då flera för kvinnorna utomordentligt viktiga frå- gor inom den närmaste framtiden kräva sin lösning, begär mötet att den k. proposition om rösträtt och valbarhet åt kvinnorna, som kommer att föreläggas 1914 års riks- dag, måtte även av Första kammaren bi- fallas. "
Namninsamiingslistor i Stockholm torde före den 5 februari insändas till Namninsamlingsbyrån, Lästma- karegatan 6, 3 tr. enär byrån nämnda dato stänges.
Försenade listor kunna inlämnas på Rösträttsbyrån, Läst- makaregatan 6, 1 tr. Ett tidens tecken, a V i g g o K o p p e 1: Suffragetterne, Deres kamp med regeringen.
Kjöbenhavn, Leh- mann og Stage, 1914.
261 sid.
Först mot bakgrunden av sin miljö och sitt ursprung få tingen sitt rätta värde och sin rätta mening.
Detta är alltid gott att veta, och speciellt gott att ihågkomma, när man läser och begrundar den bok, vars ti- tel läses härovan.
Den är i och för sig märklig nog, och det resultat till vilket den kJmmer, ägnat a t t glädja varje feminists hjärta, men sitt slutgiltiga och rätta värde för oss får den först som symptom och föregångare f ö r de bättre tider, varom vi och drömma och för vilka vi arbeta bedja.
Viggo Koppel är förutom feminist, jurist och ämbetsman, och när han drar i härnad för att försvara suffragetterna, eller rättare sagt, för att förkunna sanningen om dem, gör han det som jurist.
Med en fullkomligt riktig insikt om tankemetoderna hos den läsekrets han främst vänder sig till, d. v. s. den stora intresserade allmänhet, som en- dast genom tidningspressen fått sig frågan förelagd, har han uppdelat arbetet i flera väl avgränsade delar, och driver från tes till tes, genom kampperiod efter kamppe- riod sin sats att suffragetterna gentemot re- gering och allmänhet stå som den ojämför- ligt oskyldigaste och mest sympatiske par- ten.
- PI Kl PI R s årsberättelser, Vid senaste centralstyrelsemötet be- slöts, att i Rösträtt för Kvinnor skulle införas en upplysande artikel om lokal- föreningarnas årsberättelser - om de- ras uppställning, vad de böra innehålla, m. m.
- till ledning för sekreterare el- ler andra, som ha att avfatta desamma.
Härmed göres ett försök a t t verkställa detta uppdrag.
Med det första cirkulär, som V. U. nt- sänder efter centralstyrelsemötet, föl- jer varje år ett formulär till årsberät- telse, vilket genast skall a v föreningens ordförande överlämnas till den, som har att skriva årsberättelsen.
Sedan detta formulär blivit vederbörligen ifyllt - varvid noga tillses att alla punkter, d ä r något finnes gtt meddela, blivit besvarade - insändes det till L.
K.
P.
R:s sekreterare jämte en skriven årsberättelse, som skall innehålla dels vad som står i formuläret dels vad som eventuellt kan finnas a t t därutöver tillägga.
Ett undantag göres dock för uppgifterna: föreningens bildande, an- talet medlemmar samt namn på ordfö- rande, centralstyrelsemedlem och supp- leant, varöver L.
K.
P.
R:s sekreterare, med ledning a v formulären, uppgör ta- beller, som återfinnas i slutet a v årsbe- rättelsen.
Anledningen varför en särskild skri- ven berättelse absolut måste åtfölja formuläret är tvåfaldig: dels blir L.
K.
P.
R:s sekreterare i motsatt fall tvungen a t t själv skriva alla lokalför- eningarnas årsberättelser, vilket är all- deles för betungande för en person; dels bör varje förening själv avgöra vad den - förutom de obligatoriska uppgifterna om styrelsesammanträden, förenings- och offentliga möten, förtro- endeuppdrag, valåtgärder och underly- dande filialer - vill taga med, t y därav beror j u längden på årsberättelsen,vars tryckningskostnad varje förening själv betalar.
Under de senaste,åren h a r en- dast omkring I l e a v alla föreningarna skrivit särskilda årsberättelser, och detta jämte den omständigheten, att be- rättelserna i allmänhet inkommit efter den i cirkulär utsatta tiden, h a r givit anledning till att årsberättelsen i sin helhet utkommit för sent.
Det ä r där- för a v allra största vikt, att förenin- garna beakta vad som h ä r ovan sagts och att sekreterarna i god tid insamla de erforderliga uppgifterna.
En god vilja d r a r ju halva lasset, och som röst- rättslasset j u kan v a r a ganska tungt, är den goda viljan både behövlig och välkommen.
Ett par ändringar i fråga om årsbe- rättelsen beslötos a v centralstyrelsemö- tet.
Hittills ha införts tabeller över ti- den för föreningarnas bildande, länets namn samt medlemsantalet den 31 dec.
föregående år.
Hädanefter komma även a t t inflyta förteckningar över mdförande, centralstyrelsemedlemmar och suppleanter för såväl föregående som innevarande år.
Genom detta in- besparas utgivandet a v en särskild för- teckning över centralstyrelsens med- lemmar, och på samma gång blir det en besparing i lokalföreningarnas tryckningskostnader, d å dessa uppgif- ter e j skola införas i de särskilda be- rättelserna.
Dessutom beslöts att L.
K.
P.
R:s stadgar skulle tryckas i årsbe- rättelsen.
Såsom något speciellt för detta år m å framhållas vikten a v att få så fullstän- diga uppgifter som möjligt om de resp. föreningarnas arbete för namninsam- lingen,, olika agitationsmetoder, antalet Eöredrag, antalet insamlade namn å li- storna, influtna penningmedel m. m.
Dessa uppgifter kunna lämnas antin- gen i form av svar på punkter i for- muläret eller på ett särskilt papper, men behöva ingalunda inflyta i årsbe- rättelsen, d ä r detta anses bli alltför be- tungande för föreningens ekonomi.
Uppgifterna behövas f ö r en blivande sversikt a v arbetet för opinionsyttrin- gen till riksdagen 1914.
Alla smådrag, som belysa stämningen hos olika per- soner och på olika orter, utdrag u r brev, jämförande siffror m. m., äro mycket välkomna.
Länsförbunden skola avgiva särskil- 3a berättelser över sin verksamhet - €ör dessa utsändes intet formulär - x h skola de liksom ock lokalförenin- Farnas årsberättelser vara insända se- nast den 20 febr.
till L.
K.
P.
R:s sekre- terare, f r u Ezaline Boheman, adr.
Kar- lavägen 46, Stockholm.
Till sist en förhoppning, a t t sekrete- raren inom varje förening måtte läsa just denna lilla uppsats, ty det skulle ju vara en ren förolämpning att ens Intyda en sådan möjlighet, som att en Eöreningssekreterare icke skulle prenu- merera på Rösträtt för Kvinnor.
Ezaline Boheman.
__- Han börjar med att giva en kort oriente- ring i de engelska kvinnornas rättsliga ställning, och det erkännes villigt, att till och med vi svenskor, som dock leva under ganska hårda och orättvisa lagar, som bli- vit oss givna av männen, icke utan förvå- ning t a del av vad de rätthavande anglo- saxerna bjuda sina kvinnor på.
Ett exem- pel: För förbrytelser mot minderåriga flickor, även där det enligt våra begrepp är fråga om försvårande omständigheter, döma de engelska domstolarna vederbörande man endast till böter, och detta helt ned till 5 shillings.
Suffragetterna däremot, vilka ju äro politi- ska förbrytare, f å gång efter annan för smärre förseelser av den art, att det icke anses lönt för de eljest tjänstvilliga tele.
grambyråerna att kolportera ut dem, ända till 6 och 9 månaders hårt fängelse.
Det egentliga ämnet, suffragetternas kamp mot regeringen, behandlar författaren myc- ket utförligt.
Han redogör för stridens oli- ka skeden, för arten af suffragetternas me- toder, samt för det sätt, varpå de av sina motståndare, med regeringen i spetsen, bli- vit behandlade.
Det sista är arbetets intressantaste del: man får klart för sig att den berömda engel- ska rättvisan fungerat högst märkligt, när det gällt suffragetterna, och historien om de- ras förföljelse är ett mycket litet uppbygg- ligt kapitel om " this man-made world ".
I sin helhet är boken otvetydigt präglad av för- fattarens sympati för suffragetternas mål, han uppehåller sig icke länge vid de över- Jrifter, som onekligen begåtts under denna märkliga strids sista skede, viss om att den sidan av saken för länge sedan är läsaren bekant.
Det är den andra partens talan, aom här med mycken oväld och insikt föres %v en juridiskt bildad och vetenskapligt skolad man.
Han har heller icke gjort sig aitt arbete lätt, men tagit med allt vad som: rfordras för att giva en något s % när fyllig oild av förhållandena.
En replik förtjänar att genast återgivas, liksom arbetet i sin helhet förtjänar att få len största möjliga spridning bland oss alla, 3om i all agitation få oss tillkastade dessa suffragetter.
Repliken fälldes av en engelsk iournalist, som av författaren tillfrågades om orsaken till den orättvist fientliga ställ- ning hela den engelska pressen iakttagit gent emot suffragetterna: Skulle vi meddela rätta sakförhållandena, s % skulle vi f å kvinnorösträtt p % mindre än sex månader, sade han.
, Kunde man endast iå denna replik till- räckligt spridd och känd, skulle vi svenskor på mindre än sex veckor f % våra politiska motståndares skrämspöke par preference, suffragetterna, ur världen (i deras egenskap av spöke!)
och antingen detta lyckas oss eller icke, stå vi samt och synnerligen i tacksamhetsskuld till Viggo Koppel för att han i sin bok givit oss medel att bekämpa missförstånd om suffragetterna, och en möj- lighet att göra deras ärliga vilja och sega mod full rättvisa!
Gwen.
.
HEMBRYGGERIET STOCKHOLM 1 Heleneborgsg.
16.
5.
1A A.
T.
3164 Rekommenderas som en erkänd god och nä- rande måltids- och läskedryck.
Finnes på buteljer samt svagdricka på fat.
Arbetet ute i landet.
Gränna F. K.
P.
R. hade den 14 januari an- ordnat ett opinionsmöte i reglementerings- frågan.
Mötet besöktes av omkring 300 kvinnor och föredrag hölls av fröken Ina Rogberg över ämnet: " Till kamp för rena samhällsseder ", varvid de ömtåliga och svårlösta sedliga spörsmålen belystes på ett utomordentligt fint och sakrikt sätt.
Dub- belmoralen framhölls såsom roten till de upprörande, samhälleliga missförhållan- dena.
De närvarande antogo enhälligt den vid det stora kvinnomötet i Stockholm den 19 april 1913 antagna resolutionen.
Karlskoga F. K.
P.
R. hade den 20 de- cember 1913 sammanträde, varvid kandida- ter utsågos till den barnavårdsnämnd som föreningen under hösten arbetat på att få till stånd.
Vid kyrkostämma den 29 de- cember tillsattes även en dylik nämnd, be- stående av nio personer, däribland följande 4 ordinarie kvinnliga medlemmar: folk- 3kollärarinnan fröken Hilma Gerdin, Deger- fors, fru Anna Larsson, Karlskoga, sjuk- sköterskan fröken Anny Svenson, Bofors, fru Anna Wohlfart, Karlstad, samt en kvinnlig suppleant: folkskollärarinnan frö- ken Ily Leffler, Karlskoga.
- I kommunens fattigvårdsstyrelse nyinvaldes en kvinnlig medlem, fru Geschwind, Karlskoga.
Kristianstads F. K.
P.
R. hade fredagen den 16 januari sitt första möte för året.
Se- dan ordföranden hälsat de närvarande väl- komna, ställdes en allvarlig uppmaning till medlemmarna att vid de i år förekommande valen till landsting och stadsfullmäktiga med nit och intresse arbeta f ö r kvinnornas Feltagande däri.
Efter en kort redogörelse för namninsamlingen i staden och omnejd, företogs val av representanter till Skåne- förbundets årsmöte.
Förutom ordföranden, fröken Anna Möller, valdes fröknarna Ellen Widerberg och Anna Jönsson samt till wppleanter fru Elsa Nordlund och fröken Helga Molin.
Efter förhandlingarnas slut höll fru Anna Söderström från Malmö ett sakrikt och livfullt föredrag över ämnet " Mat och dryck i gångna tider ".
Sång ut- fördes av fröken Gerda Sporrström och till slut spelades Frigga Carlbergs dialog " Sam- ma don ", som mottogs med förtjusning.
Mö- tet var talrikt besökt och alla tycktes nöjda med sin afton.
Landskrona F. K.
P.
R. hade den 21 ja- nuari ett talrikt besökt möte.
F r u Francke- Akesson lämnade en intressant och under- hållande redogörelse för centralstyrelsemö- tet i Stockholm.
Ett särskilt kapitel ägna- des därvid åt namninsamlingen och de er- farenheter man under denna vunnit.
Bland beslut som fattades var anordnandet av en serie föredrag i samhällslära.
Föreningen har nämligen lyckats erhålla fröken Annie Weibull som föredragchållerska.
Fröken Weibull har under hösten hållit liknande kurser i Stockholms län.
Dessa föredrag skola vara offentliga och även icke medlem- mar få alltså åhöra desamma.
Början skul- le göras första veckan i februari och har man tänkt sig 6 &amp; 7 föredrag.
Markaryds F. K.
P.
R. anordnade den 10 januari en anslående fest, varvid föredrag hölls av doktorinnan Henningson från Stockholm om " Fredrika Bremers livsverk i kvinnofrigörelsens tjänst " (Programmet utfylldes av sångnummer, musik å piano och fiol samt deklamation.
Festen besöktes av omkring 250 personer.
V ä x j ö F. K.
P.
R. hade den 24 januari ett mycket talrikt besökt sammanträde å Stads- huset.
Ordf. redogjorde utförligt för cen- tralstyrelsemötet i Stockhholm.
Till ordf. enasttlende hudcreme.
Borttager finnar, Wik- nar m. m.
(för hyn ung- domiigt skär o. fraiche.
~ .-.
R.
.
E.
M.
E HABEN FRAHSNII PIIRFYMMAGASIHET DU Bofleverantör il DBOTTNINGGATAN 21.
F N:R 3 BoSTBÄTT FOR KPIHHOB 0 RA.
colli jns - 1 AFFÄRSREGISTER ~ Extra Prima o. Prima Allmänna Pensionsföisäkringsbolaget, Stockholm ieddelnr till särdeles billiga premier.
Liv-.
Blandade Liv- ' Ka ttal samt L l a m j i ~ r ~ ~ k r i n g Liberala or.
invaliditeis- estaimmelser.
Bolaget ansvarade den 91 dcrember 1912 rör en Iifftiruäkriri~~siiin~iia av 43,034,188 kronor.
Ombud antagas genom Huvudkontoret eiicr resp. 1) istrlktskontor.
Bo muJ isiärf t.
Marknadens biista k \ ralitier.
7 Södermalmstorg 7.
Grundad 1878. m.
En krma.
Skriv eller gör e t t besök1 Fröken 1) jurholms Privata Förlossningshem, Hornsgatan 58, 1 tr. (vid Adolf E ' redriks torg).
Mottagning vardagar 10-2.
Övriga tider efter överenskommelse.
T.
Söder 6752.
R.
T.
Söder 40. iorrtullsg.
37, ii1 tr., h., Stockholm.
God inack.
och ' ård.
Tyst och ogenerat.
Läkare, specialist.
Ulm.
Tel. Vasa 2715.
Riks Tel. Vasa 416.
CENTRA L F d R M E D L I N G E N herr örsäliare och förbrukare, A.
T.
13164 Volmaryxkullsgatan 15 A, rekommenderar sina till- verkningar av WOr.
S eciaiitd: KaffetArtor.
Pfamnsdags- o. fiidelse- dagstärtor på beställning, som hemsändss till alla I jtadsdelar vid påringning.
RÖSTRÄTTSESYRÅN Lästmakaregatan 6 I, Stockholm Alim.
tel. 14729.
Rikstel.
Norr 600. öppen vardagar kl. 1 2 - 5 e. m.
Måndagar och torsdagar även kl. 7 - 8 e. m.
L.
K, P, R:s CENTRALBYRA FÖR NAMNINSAPLINGEN Lästmakaregatan 6 1, Stockholm Öppen vardagar kl. 11 i. m.
4 e. m. Alim.
tel. 147 29.
Rikstel.
Norr 600. valdes efter d:r Gulli Petrini, som tyvärr p å grund a v avflyttning f r å n staden av- sade sig ordförandeskapet, gymnastikdirek- t ö r Anna Hjelmkvist.
Till centralstyrelse- medlem valdes fröken Stina Akerstein med fröken Maria von Friesen som suppleant.
Till skattmästare efter fröken Hjelmkvist valdes tandläkare Anna Svanbeck.
Den ny- valda ordf. frambar i e t t tal till d:r Pe- trini den djupa tacksamhet i vilken förenin- gen stod till d:r Petrini för det uppoffran- de, oersättliga arbete hon under ett årtion- de nedlagt i föreningens tjänst.
Såsom ett tack härför överlämnades till d:r Petrini ett rösträttsmärke i gnid.
Efter samman- trädet v a r e n fest anordnad för d:r Petrini.
Vid supen, som var dukad vid sittande bord f ö r cirka 50 personer, i den med rösträtts- flaggor m. m. dekorerade stadshussalongen, v a r stämningen den mest kordiala, flera tal p å vers och prosa höllos, telegram upplä- stes, s å n g utfördes och skålar druckos för hedersgästen.
Efter supen uppträdde i ta- blåer Heliga Birgitta, drottningarna Marga- r e t a och Kristina samt Fredrika Bremer.
Carl Carlsson ilats åt värdinnor, lärarinnor, sällskapsdamer, sjuk- och ' amsköterskor, barn- och hush&amp;fröknar, hushållerskor n. fl.
Billigt arvode.
Reeiit bemötande.
A.
T.
12894.
R.
T.
6913.
1nlakiningar fr. o. Herm.
Schagers randläkar e C H R, MATTSSON Tårtbag eri PLATS ANSKAFFNINGSBY RÅ TASA BYRAN, Dalagatan 1 c, Stockholm, anskaffar Sparkasseräkning, kapitalräkning.
(A F. 1448) Hårvatten utan fett.
Gör det fetaste här torrt Damer!
och smidigt.
Basta medel mot håravfall.
Fäster håret efter nåera behandlinear.
Pris Der flaska kr.
2: Jppdragningar pr år i hemmen verkställes punktligt.
Allm.
Tel. Söder 168.
A.-B.
Stockholms Folkbank i.
(Inneh.
Martha Larsson).
44 STORA NYGATAN 44 WRMEDLAR tjanare i alla branscher, kontorsbiträ- den lärare och lärarinnor.
W S h F F A I t våningar och rum (mö51.
och omöbl.
), inackorderingar m.m.
Adresser fritt.
Kontorstid 10-5, Lörd.
10-4 A.
T.
2313.
R.
T.
12884.
(A. F. 1639: Osvikligt medel - not Engelska sjukan (Altan).
Besök eller tillskriv Fru A, Sandberg, Götgatan 35 ö. g.
I, Stockholm.
Mottaanina kl. 11-2 e. m. bedgångsreumatism) ch Nervvärk behandlas.
Genom Iångva- rig praktik uppnått goda resultat.
Ruth Jonsson: Siuksköterska.
Massös.
I.
T.
Ost.
4649.
Referenser. '
Engelbrektsgatan 12, n. b, SÖDRA MODEMAGASINET 26 Bellmansgatan 26 Rekommenderas noderna och stilfulla Hattar i billigaste priser.
Allm.
Tel. 13777.
Medlemmar af F. K.
P.
R. erhålls hög rabatt.
A, Maanassons Damskrädderi - Klarabergsgatan 42, 2 tr. Stockholm.
Etabl.
1903.
Central palatset, Stockholm, de förnämsta sehweizerfabrikanter.
Reparationer verkställas noggrant.
Allm.
Tel. 117 79.
Ericsson s modeaffär - Birger Jarlsgatan 90, %örnet av Odengatan STOCKHOLM rekommenderas.
Nyinkommet lager.
Vilgjort arbete.
Sorghattar på lager.
Billiga priser.
Allm.
Tel. 24724.
Gör ett besok.
Medlemmar av F. K.
P.
R. erhålla rabatt.
KONSTTVÄTT.
A l l a sorters Dam= o. Barnkläder: beställas bäst och billigast DAM- OCH BARNKONFEKTIONSAFFAREN 3 Uppsalagatan 3, Stockholm.
Allm.
Tel. 18324.
I ~~Ä~KNINGS=ATE~IE~EN 24 Mästersamuelsgatan 24 Alim, Tel. 20325 STOCKHOLM tekommenderas till benägen hågkomst med beställ- Märkning för maskin, Hålsömnad och Stoppning av iingar av Bal-, Soup&amp;, Sport- o. Promenaddräkter m. m. duktyger samt Fållning emottages.
Obs.
Rockmonogram.
Ula beställningar såväl flnare som enklare utföres forst- Ingeborg Lindeberg.
rlassigt och omsorgsfullt.
Allm.
Tel. 15092.
Välgjort arbete I Billiga piser!
Hilma S&amp;flund STOCKHOLM TORSGATAE 23 Allm.
Tel. 14108 Lager av Klädda Damhattar o. Sorgsaker Tillverkning av Konstgjorda Blommor.
BAGERI OCH KONDITORI 49 Hornsgatan 49. htextraktfabriken Zenegin, Afd, Si AD.
NILSSONS EFTR. Ur- &amp; Chronometermakare, Storgat.
9, Stockholm.
Välsorterat lager av goda ur irh, - - - _ RAGNAR NILSSON En lungsiktig som av läkare hemsänts från sanato ium såsom obotlig har efter en tids användande ax Genigin återvunnit krafter, arbetsförmåga och nyt1 evnadsmod.
Zenegin försäljes i flaskor tt 9:25 och 635.
Provflasks not insändande av 1 kr.
60.
Frisör Th. de Woul, Styxkansgatan 2, Stockhoim.
Undertecknad har tagit kännedom om de basta metoder för rengöring p &amp; luktfri väg av alla sorters Gardiner, mlonchds våtelement, passande för ringledningar hwlörta broderier, äkta spetsar, klädningar.
aiden, ylle telefonamarater etc .. erhållas till billiea Driser.
och chiffon, promenaddrakter, damkappor m. m., m. m.
0BS.I Egen tillverkning.
AUm.
Telefon Sö.
861.
Ailt till billigaste priser.
C.
A. ERIKSSON ANNA BOY, Hornsgatan 42, Stockholm.
A. Tel.
Vass 7237. laltmätareeatan 12 B.
D:r Elin Beckmans Hetlnftsinstitnl ianihusgatan 12.
Riks 105 52.
Sthlms-Tel. Br.
45 52.
RAdfrågningstid: VardRgar halv 3-4.
Behandling av reumatism, gikt, efterbehandling a7 edskador, neuralgier, frostskador och vissa fall av b ö r ande ålderdomsbrand.
0BS.I Kan även anordnas i) atientens hem.
(A. F. 1421: Använd Renol!
OBS.!
Ingen filial.
Ur= och O p t i s k Affär: larabergsgot.
23, Kommendörsgat.
25, Upplandsgat.
15, Fleminggst.
59, Lidingö Villastad.
I F 3BS.i Endast Ests klass ingredienser.
- Alla slags efterrätter.
- Kakor och tårtor pA beställning.
Allm.
tel. 13848.
~ Vårda hJ) och hår.
MANICURE.
H y g i e n i s k h k t s b e h a n d l.
m. vibrations- massage.
Smärtfri borttagning av generande hårväxt.
Medicinsk h l b e h a n d l.
och hårfärgn.
Hudcrem hårv.
p t o r, salvor och puder märkta * Astra,.
Fru Ingrid eywadt, Grevturegatan 27, II.
Allm.
tel. Ost.
3025.
Stockholms Blusbasar 81 A DROTTNINGGATAN Ständigt lager av: Damblusar i alla prislägen.
Största sortiment av strandkoftor.
(Beställningar även efter mått.)
Klädningar och dräkter på beställning.
Tmer nå laoer.
Allm.
Tel. 1.18 73.
~~ l e k.
Re .-Verkstad Velociped- &amp; Glöd u s a f f i i 32 3:t Eriksgaian 32, Allm.
Tel. 282 ?4 FörsäUning an; Velocipeder, Lyktor o. Carbid, Glödljus, Lampor för Gas o.
Elektr., Ring1edn:material.
Batterier o. Elektromek, Verkstaden STAR (Innehavare O. Brokvist) Jas- o. Fotogenkök samt Bläslampor, Llls o. Eycklar, För- Lenningar, härd- o. tennlödningar, Påläggn.
av Diskbord.
Tillverkar och uppsätter all slags belysning i automo- biler och motorbåtar.
Uppsätter automatapparater, ring- ledningar, glodljus etc.
Reparerar båtmotorer och elek- triska q p a r a t e r av alla slag.
Ficklampor.
Rep.
av: Velocipeder, Barnvagnar, Kaminer, Uppsättning av Glödljus och Lampor, Ringledningar m. m.
50 Linnegatan 50 - Sthimstel.
269 69.
Kappor, Promenaddräkter, Klädningar &amp; Barnkläder - $ förfärdigas.
Välsittande, gott arbete och Till våra läsare.
I. och II.
årgångarna a v Rösträtt för Kvinnor kunna erhållas mot insändande a v 50 ört f ö r I.
årg.
och 75 öre f ö r I I.
årg.
i postan anvisning till tidningens expedition, Last, makaregatan 6, Stockholm.
Enligt innevarande drs centralstyrelse mötes beslut utbetalas 10 % provision til prenumerantsamlare.
som insända minst 1i postprenumerationskvitton jämte fullstän digt namn och adress till Rösträtt f ö r K v i n nors expedition, Lästmakareg.
6, Stockholm Alla namninsamlingslistor f d n helr landet skola jämte fullständig statistik vara insända till Rösträttsbyrh, Läst makaregatan 6, 1 tr, Stockholm, senas1 den 16 februari.
Rösträit för Kvinnors tredje nummer ' for 1914 innehåller bi.
a.: Pionjärer.
Högern, försvaret och kvinnorösträtten.
Av do centen Hilmu Boreliua.
Leo Mechelin t.
Remissdebatten.
Rösträttsrörelsen i Italien.
Kongress i Bom.
A Landet.
kunna i afseende p i konstruk- tion, hallbarhet samt lätt och tyst g h g icke blott mäta sig med utan bfverträffa Ifven de bästa utländska samt äro oom- tvistligen billiga i f ö r h a a n d e till sin kvalitet.
Köp därfar en Fjällgatan 16, vid Ratarinavägens ändpunkt Saltsjobadsfilrja och hiss.
Allm.
Tel. Söd.
1411.
- Vasagatan 52, 1 tr.
Kontorstid 10-2 e. m.
Åtager sig förande av lagenliga räkenska er efter n, tt dubbelt bokf.-s stem för handel, industri, hantverk, lantbrnk m. fl.
fr. 2 kr.
r mAn.
BOKS ?LUT, REh3IONER och deLarationer utföras raskt till moderata pris.
UPPLAGGER B8KFORINaAR för alla branscher efter moderna, arbetsbesparande metoder.
LKMNAR RAD i bokföringsarbete.
HEMMETS Vedsågeri &amp; Kolaffär NYA HVSAPOTBKET STOCKHOLM, System: MIRTILLINE Br ett nytt Husapotek, en vegetabilisk naturprodukt ofelbart att använda mot Frost, Exem, Skoskav, SAr Blodförgiftning, Finnar, Pormaskar, pöd näsrot Reformar, Hudlöshet, Myggbett, Insektsstygn SvAra magplAgor, Blindtarmsaffektioner, Hals Akommor etc. Bilda och plågor upphöra genast Prospekt och intyg från botade personer sändas mo 10 öre till svarsporto Provburkar B 1,30 och 2 kr.
mo postförskott.
Agenter antagas överallt.
Skriv genast til Nya Husa oteket S.
M. Stocl %olm 6.
Vår Mirtilline bör ej saknas i n&amp;got hem.
Hilda Sachs.
En dag i en urtidskvinnas liv.
Av Ellen W e.
Fredrika Bremers sldd i Finland.
KvinnofkAgor inför riksdagen.
Ett opinionsmöte i Folkets Hus.
F. R.
P.
R:s Arsberättelser.
Av Ezalinc Bohman.
Ett tidens tecken.
Av ffuren.
8 I Svenska Bokföringsbyrån 0 - billiga priser.
0BS.I Promenaddräkter efter beställning från 45 kronor.
- gro helt och ballet tillverkade inom Lovisa Lundgren B E R N H A R D HELLQVIST Dekorationsrniilare 34 &amp; 36 Fhknakaregatan 34 &amp; 36, Stockholm.
Prima torr BJörk-, Al- och Barrved, Antracit, Hus- hAlls- och Wäkol samt Koks, såväl krossad som okros- sad, tili för dagen gällande priser.
OBS.
I Hemmets verksamhet bedrives för upprättande av fallna.
Rikstelefon 70 &amp; ?4.
&amp;.
Telefon 3099. pundagare!
Varje vår härjar den s. k. hundsjukan (valp- sjukan) och bortrycker många goda jakthundar, vakt- och süllskapshundar från sina ägare.
E t t säkert botemedel finnes i Professor nSchönatsn Hunddekokt, exp.
i halvliterflaskor.
Pris 2 Kr.
pr flaska mot postförskott eller efterkrav.
Obs.!
Följ noga medföljande bruksanvisning.
A.
G. Andersson Väsferlånggatan 68, Stockholm REKOMMENDERAS A, T.
6:m 109i A l m.
tel. 206 68.
Riks te].
14468.
STORGITAN 20 är nutidens modernaste hlrrärgningsmedel, veten- skapligt förklaradt s h o m oskadligt; endast en behand- ling nödvändig ' tvättäkta; ger håret ett absolut natur- ligt utseende.
' Överraskande resultat i alla nyanser.
Pris ' / I 8 kr., 1 '.
5 kr.
Förs.
pr efterkr.
, Kemisk Tek- niska Fabriken Kronan, Stockholm b.
DJ.
Stockholms Inkasseringsbyrå 12 Brunkebergstorg 12 Riks llO15.
AUm.
11718.
L Inkasserar fordringar Ju rid iska uppdrag Placering av prima inteckningar Kommissionsuppdrag Soliditetsupplysningar, FÖrsäk&amp;~gar atla slag.
Bllliga, besfämda arvoden.
Ptoclrbolm.
Ivar Hreppatröms Boktryckeri A.
B., 1814
