# ID: svediakorp-per2561
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1914
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,829
# sentences: 911
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


R~STRATT FÖR VINNOR Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket f i r en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
III.
ARG.
- N r 2.
STOCKHOLM, 15 J A N U A R I 1914.
En deputation af moderata röst rätt skvinnor RÖSTBÄTT F Ö B KIAHHOB utkommer d,en 1 och 15 i var månad Det är intet tuiuel om att kuinnoröstriitten kommer; ingen makt i uhrlden kan Sindra det.
men tiden för dess ankomst beror p &amp; deras arbete ocb S8ngiuenSet för saken, som tro på den.
Redaktör: ESTEB BRISMAX.
Träffas onsdag och lördag kl. ' / ~3-~ / 94.
Redaktion och Expedition: 6 Läatmakaregatan Expeditionen öppen Fardagar kl. 1-4.
Rikstel.
Norr 600.
Allm.
tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Susan 8.
Anthony.
Pris för 1914 1 krona.
Lösnummer 5 öre För utlandet sker prenumeration antingeq ge nom posten eller genom insändande av 1 kr 75 öre i postanvisning till tidningens ex pedition.
Annonspris: 15 öre per millimeterhöjd, störrt annonser och årsannonser rabatt.
Annonsavdeln.
: Rikstel.
456.
Allm.
tel. 604.
9 f. me-?
e. m.
Vad skall detta årtal komma att be tyda f ö r Sveriges kvinnor?
Skall del bli det stolta slutackordet, segerfan faren, - eller endast en milstolpe pi den långa ökenvandringen?
Sedan frågan om kvinnornas med borgarrätt senast behandlades i riksda gen, ha snart två å r förflutit, år son: vi begagnat till ett rastlöst och inten sivt arbete.
Vi ha sökt sporra liknöjd heten, undanrödja missförstånden övervinna fördomarrie.
Genom vår upp lysningsverksamhet - samhällskurser föredrag och spridning a v broschyrei ha.
vi gjort en ivrig propaganda föl vår medborgarrätt och i vida kretsar hos såväl män som kvinnor, väckt för ståelse av v å r a strävanden och syften Genom v å r namninsamling ha vi söki ena så många a v landets kvinnor, som vi i mån a v v å r a krafter lyckats nå till en opinionsyttripg för vår sak.
Son missionärer h a v å r a namninsamlarc gått genom städer och bygder, spridan de väckelse och upplysning, och dei lider intet tvivel, att under dessa år e. blott antalet anhängare av kvinnornar politiska rösträtt vuxit betydligt, utar att också insikten om frågans inne börd och vikten a v dess snara lösning fördjupats och vunnit livlig tillslut ning.
Men det lide,r icke heller något tvi- vel a t t många a v våra motståndare blivit oresonligare och mera förbenade än någonsin.
Skäl efter skäl ha vi vis- serligen bemött, bålverk efter bålverk h a r måst falla, - n u h a r man intet annat kvar än det nakna känslotänkan- de, som uttryckes i att icke vilja, där- för - att man icke vill.
Men därvid håller man desto segare fast.
Tyvärr ha kvinnorösträttens fiender genoni Första kammarens sammansättning alltjämt i sin hand makten a t t på sam- ma sätt som å r 1912 avslå den kungl.
proposition, varom vi även i år ha löf- te, - och att avslå den med samma tom- ma frasrikedom och samma avslöjade svepskäl som då.
Men höra då alla högerns medlem- mar i Första kammaren till deni soiii lära intet och glömma allt?
Ha icke ännu tillräckligt många a v deni lärt sig förstå, att beviljandet a v kvin- nornas krav på medborgarrätt endast ä r en tidsfråga, liksom de ofrälse stån- dens, de obemedlades, arbetarnas, varit det?
H a ej tillräckligt många lärt Sig fatta innebörden a v våra strävanden för a t t frånfalla den inbillningen, att kvinnorösträtten ä r landsfördärvlig och landsfarlig?
H a de alla glömt vil- ka prov de svenska kvinnornas tro- fasthet och fosterlandskärlek redan be- stått i tider a v nöd och fara?
Då de finska männen räckte sitt lands kvinnor handen, skedde det i känslan av, att i prövningens stund skulle kvin- norna icke svikta; starka och kloka skulle de vid männens sida stå vakt kring fosterlandets säkerhet och livets högsta värden.
Och aldrig ha dessa män ångrat sin vädjan till kvinnornas fosterlandskärlek och ansvarskänsla.
Vilka basunstötar är det väl, som i vårt land skall tvinga motståndets Je- richomurar a t t ramla. "
Skall det även hos oss bli först den stora vredens åskor?
Eller skall de svenska kvin- nornas kärlek till rättfärdighet och framåtskridande, frihet och fosterland iga en stämma nog stark att öppna lem vägen till löftets land?
Ännu iunna vi hoppas a t t vi hos det lilla ' åtal a v Sveriges män, som besitta nakten, att år 1914 lösa frågan om vår nedborgarrätt, lyckats väcka nog star- ra känslor a v aktning och förtroende, ' ör a t t de i oss skola vilja se sina li- tar i arbetet för fosterlandet väl.
Och det hoppet vilja vi hälsa den nya niksdagen.
Damdräkter Svaluddens Pensionat Inför 1914 &amp; rs riksdag.
- tillverkas verkligt förstklassigt under ledning av r a k a demiskt utbildaä tillskärare.
0BS.i Full garanti.
A.-B.
Londoner Herr- &amp; Damskrädderi-Etabl.
37 Drottninggatan, 1 tr. (A. F. 1629).
A.
T.
226 19.
B.
T.
67 18. f r å n Stockholm och landsorten hade den 10 januari företräde hos herrar Trygger och Lindman, högerns parti- chefer inom riksdagens båda kamrar, och överlämnade därvid följande skri- velse: Då senast frågan om kvinnans poli- tiska rösträtt v a r före i riksdagens An- d r a kammare, yttrade h r Hildebrand, att från kvinnornas sida visats " ett miniinalt intresse " för statsfrågor.
" Här har inom kvinnovärlden fram- trätt en ofantlig likgiltighet för offent- liga spörsmål, särskilt för dem som an- g å staten. "
Otaliga gånger har denna mening av högerpressen framlagts som ett ibland de viktigaste skälen mot a t t lämna kvinnan politisk rösträtt.
Med avseende p å särskilt detta skäl och på det nuvarande politiska läget bedja vi, moderata rösträttskvinnor från skil- da delar av Sverige få anföra följande: Sverige befinner sig för närvarande i en krisperiod.
Själva livsfrågan för staten som stat: ordnandet av försva- ret, kräver vittgående reformer, vitt- gående uppoffringar.
Att krisen må bliva en kris till hälsa, att de bördor, soiii tryggandet a v fäderneslandets självbestånd kräver, måtte först åta- gas och sedan bäras a v en folkanda, som bortjagar själviskhetens töcken, som lyfter och enar, detta ä r i närva- rande stund brännpunkten för foster- landsälskande svenska medborgares önskningar.
Bland de yttringar a v en sådan redan befintlig folkanda, soiii nyligen lagts i dagen, h a r den först planerade och mest omfattande utgått från svenska kvinnor.
Den opinionsyttring i för- svarsfrågan, soni för några veckor tillbaka inlihpnats till konungen, är frukten a r ett arbete igångsatt a v kvin- nor och utfört bland kvinnor.
På den korta tiden a v en månad h a r det lyc- kats att samla över 265,000 namn p å dessa listor till förmån för försvars- frågans lösning p å ett för landets sä- kerhet betryggande sätt.
För vinnan- det av detta resultat h a ej minst de nioderata rösträttskvinnorna nedlagt ett betydande arbete.
Vi ha gjort detta med desto djupare övertygelse och desto större ansvars- kRnsla, som vi hoppas att inom en nä- ra framtid komma i besittning av den medborgarrätt, som gör det möjligt för ln-innorna a t t med Sveriges män fullt clela ansvaret för fosterlandets väl.
Vi r ä d j a sålunda till Eder h r justitie- råd (lir amiral), a t t Ki såsom ledare a v Första (Andra) kammarens högerparti måtte ställa Eder gynnsam mot kravet på politisk rösträtt för kvinnor.
Moderata lcvinnor inom Landsförenin- g e n f ö r lcvinnans politiska rösträtt.
Anna Whitlock har n u för andra gången avgått som L.
K.
P.
R:s ordförande, och denna gång kunna vi väl knappast hysa någon för- hoppning om, att det endast skall vara för en kortare tid, hon lämnar oss.
Kanske det i själva verket lir så, att hon h a r någon dunkel känsla av, a t t nu kan mohren med gott samvete gå, emedan mohren gjort sin tjänst - och gjort den tillfyllest.
Det arbete som föll p å hennes lott, och SOM säkert icke kunde lagts i bättre händer, v a r föreningens och arbetets organiserande.
L.
K.
P.
R. bildades, för 11 år sedan, a v ombud för 6 - sä- ger sex - rösträttsföreningar; inalles existerade den gången 9 stycken.
Det gällde att från början skapa en organi- sation, som v a r fast nog att kunna föra arbetet framåt, vid nog a t t rymina de dåvarande skarorna, och fri nog att låta varje nytt led f å leva sitt eget fria liv.
Med vilken visdoin denna upp- g i f t fylldes framgår ax ' det förhållande, soni vi härvid tillåta oss att påminna om, a t t de stadgar, som den 26 och 27 mars 1903 antogos, uttryckligen beslö- tos skola revideras 3 år därefter - och då i huviidsak, vad själva organisa- tionsformen angår, blevo beståndande och i verkligheten består den dag som i dag är, fast vi nu laborera ined ett an- tal anslutna föreningar som närmar sig det 25 dubbla mot den gången.
Men det v a r icke endast den yttre formen soni skulle skapas, det v a r ock- så den inre, levande anden; och om vi nu r å g a säga att vi i närvarande stund till trots för att vi tillhöra alla politiska partier stå så sammanarbetade i hängi- venhet för vårt mål, i fördragsamhet mot varandra och förtroende för var- andra, i strävan efter a t t föra rår sak ' ramåt på ett vederhiiftigt och sann- ' ärdigt sätt, a t t om v å r a vägar senare vingas åt olika håll, detta kommer att, Be icke med bitterhet utan med bitter; märta, så ha vi detta icke minst Anna Whitlocks ledning a t t tacka för.
Om vi sålunda kunna tacka henne, %de för form och innehåll, yttre skep- lad och inre varde, så veta vi intet De båda partiledarna mottogo de- nättre tack a t t giva henne än löftet att putationen mycket förekommande men iven i framtiden hålla den tradition ridhöllo sin kända ståndpunkt i frå- gan.
tid makt hon skapat.
LACERmONm rekommenderas R.
T. Ulriksdal 17.
A.
T. Ulriksdal 85.
' ostadr.
Järva.
Vördsamt Eiin Johansson.
Mästersamuelsgatan Amanuensen 71, C.
Stockholm.
Mothander 10-4 I SKO~AGASIN I Illa juridiska uppdrag.
Aiia slags förfragningar niol!
kr.
powörekott.
Specialitet: BarnuppfosMngsm&amp;i.
Jakobsgatan 1 8 - Predsgatan 8
ROSTRATT FOR KYIlilPRTOB L.
K.
P. Rrs lltte centralstyrelsemöte.
I Alexandra Gripenberg.
På julafton avled efter en kort sjuk.
dom en a v Finlands märkeskvinnor fröken Alexandra Gripenberg, känd inom vida kretsar såsom en a v kvinno.
rörelsens främsta förkämpar och ut.
rustad med stor energi och organisa.
tionsförmåga.
Fröken Gripenberg ä g nade sig först å t skönlitterär verksam.
het och tillsammans med fröken Toinj Topelius redigerade hon barntidningen " Trollsländan " samt publicerade novel- ler och reseskildringar.
Kvinnosaken blev likväl det stora samhällsproblem hon ägnade sin främsta kraft och hon uppfattade den icke såsom en blott po- litisk rösträttsrörelse, utan främst som en strävan a t t befordra kvinnoarbetet kvinnans rätt till arbete och hennes utbildning till duglig och självständig utövning a v sitt yrke.
I Internationel- la kvinnoförbundet, som stiftades 1888 och medvetet riktat sin verksamhet på kvinnorösträttens genomdrivande, in- tog fröken Gripenberg en bemärkt ställ- ning, och i sitt politiska liv slöt hon sig till det gammalfinska partiet och v a r en a v dess lantdagsrepresentanter 1907-1908.
Jordfästningen ägde under stora högtidligheter rum i gamla kyrkan i Hälsingfors och under stor tillslutning a v kvinnor från olika partier.
Kran- sar nedlades vid båren a v representan- ter från flera kvinnoföreningar.
Även från en mängd enskilda personer hade kransar anlänt, bland andra från förre senatorn Leo Mechelin.
Kvinnorna i stadsfullmäktige.
Torsdagen den 8 januari sammanträdde stadsfullmäktige i Stockholm för första gången på nya året och tiden upptogs så gott som uteslutande av val.
Följande kvinnor blevo valda t,ill revisorer: I i o 1 k s k o 1 e ö v e r e t y r e l s e n: fröken Stina Quint.
I s t i f t e l s e n W i l h e l m Gove- n i i m i n n e: suppleant fru Emilia Broo- m6.
I st ' iftelsen Fredrik E e n s m i n n e: barnavårdsinspektören Anna Lindhagen.
I Grevesmühleka samsko- 1 a n: d:r Karolina Widerström.
Vid sammanträdet väckte fröken Gertrud Månsson motion om förändrade bestämmel- ser för val av stadens styrelser och nämn- der.
Ny kvinnlig municipalfullmäktig.
Fru Signild Johanson har i Ljungby kö- ping blivit vald till municipalfullmäktig.
F r u Johanson var uppsatt som första namn på nykterhets- och arbetarepartiets lista.
Idunpriset till fröken Selma Giöbel.
Iduns kvinnliga akademi har tilldelat fröken Selma Giöbel Idunpriset för Ar 1911, som ett erkännande av den stora insats hon gjort på konstslöjdens område.
Priset upp- går som bekant till 1,000 kr.
P R ~ V A Kronans ' jlstpuluer A,B, Tekn, Fabriken KRONAN i Karlstad.
Burkar h 25 öre.
Overlägsen lrvalit.6.
Begär det genom Er vanliga leverantör, men godkänn intet annat.
Anna Whitlook avgår.
Signe Bergman väljs till Landsföreningens ordförande.
Första dagens förhandlingar.
L.
K.
P.
R:s 1l:te centralstyrelsemött hölls i Stockholm den 8 och 9 januari Fröken Anna Whitlock hade beredvil ligt ställt sin nya skolas synnerliger vackra och stämningsfulla samlingssa ' till mötets förfogande, och över skolanc portal vajade rösträttsbanbret delta gama till mötes.
Intet centralstyrelse möte h a r haft att uppvisa en så stol anslutning som detta.
Icke mindre är 80 föreningar vor0 representerade mec 105 medlemmar.
Mötet öppnades av fröken Anne Whitlock, som i ett kortare anförandc hänvisade på det förflutna årets stors händelser särskilt kongressen och namn insamlingen, vilka enat och samman.
fört kvinnor a v olika kategorier och verkat uppryckande och upplysande Den utvecklingslinje vi nu böra slå i n på, ansåg fröken Whitlock vara ati söka omvända högern, ' som visserligen icke anser kvinnorösträtten önskvärd men som dock icke gjort något princip.
uttalande däremot, och genom den ar.
betsintensitet och propagandakraft dc moderata kvinnorna på det yttersta a v dessa dagar ådagalagt, torde det gamla påståendet, att kvinnorna icke ha intres- se för allmänna angelägenheter, ha jä- vats.
Resultatet a v vanlig logik måste bli a t t högerns män beakta sina egna kvinnliga anhängares krav.
Talarinnan hävdade även med värme vår plikt Att uppskatta varandras förtjänster, obero- mde av partisynpunkter.
Fröken Whit- lock slutade sitt anförande med att till- kännage sin avsikt att avgå som lands- Eöreningens ordförande, enär skolarbe- tet tog så mycket a v hennes tid och krafter, a t t hon icke kunde dela sig mellan dessa båda krävande uppgifter.
Val.
Efter av L.
K.
P.
R:s sekreterare för- rättat namnupprop valdes till sekrete- rare för mötet fruarna Annie Gunnars- jon, Ellen Palmstierna och Helga Silf- verstolpe samt fröknarna Anna Åker- 3erg, Eva Andbn och Karin Pettersson,) ch till protokollsjusterare fruarna An- ia Wicksell och Maria Bolin.
Till nesskommitterade utsågos fruarna Frigga Carlberg, Klara Lindh och d:r h l l i Petrini, med fruarna Else Kleen) ch Elin Wägner som referenter.
Till L.
K.
P.
R:s ordförande valdes lärefter med acklamation fröken Signe Jergman samt till vice ordförande d:r Carolina Widerström.
Fru Frigga Carlberg framförde andsföreningens tack till fröken Anna ivhitlock för den insats hon gjort i * östrättsarbetet och hälsade den nya wdföranden och vice ordföranden väl- romna, varefter fröken Signe Berg- nan, i några av varm känsla burna) rd, tackade för det förtroende lands- ' öreningen visat henne och hoppades I t t hennes kärlek till den stora saken; kulle i någon mån ersätta det som bri- ster i andra avseenden.
Sedan mötet beslutat att även detta eLF tillämpa resekostnadsfördelningen företogs val a v representanter till C.
S.
A., varvid fröknarna Bergman och Whitlock samt fruarna Kristina Borg, Aälsingborg och Leonore Odencrants, Borås, omvaldes.
I stället för fröken Valborg Olander, som undanbett sig kterval, utsågs landshövdingskan i Lu- leå, f r u Mary von Sydow.
N:R 2 -- -- de vid årsskiftet 213.
Endast 7 a v Sve- riges städer sakna ännu rösträttsför- eningar.
Förlagsverksamheten h a r att uppvisa den högsta siffra, som förekommit un- der L.
K.
P.
R:s verksamhet.
Tryck- alster ha under året utgivits i e j min- dre ä n 511,365 ex., därav 356,000 ex. flyg- blad och 101,500 ex. listor, anvisningar och råd m. m. för opinionsyttringen, Årsberättelsen har tryckts i en upplaga av 4,000 ex. Föredragsverksamheten har varit synerligen livlig och i pri- vatlivet h a r rösträtten säkert aldrig sil ivrigt diskuterats som under 1913.
Härefter utspann sig en stunds liv- lig diskussion om årsberättelsen, var- vid beslöts att L.
K.
P.
R:s stadgar hä- danefter skulle inflyta i årsberättelsen ävenså förteckning på centralstyrelse- medlemmarna och föreningsordföran- dena såväl för föregående som löpande år.
Vidare beslöts att en artikel om årsberättelsen, dess betydelse, uppställ- ning m. m. skulle inflyta i tidningen Rösträtt för Kvinnor.
De Bergman-Österbergska samhälls- kurserna.
Sedan en del mindre angelägenheter behandlats, lämnade friherrinnan Eb- ba Palmstierna en redogörelse för de Bergman-Österbergska samhällskurser- n a under året.
Den första ägde rum i Västerbottens län under jur. kand. Eva Andens ledning och pågick f r å n 20 januari till 15 mars.
Därunder höl- los 55 föreläsningar på 16 olika platser med ett sammanlagt åhörarantal a v 6,000 personer.
På våren hölls en kurs i Skaraborgs län med 38 föreläsningar på 14 olika platser och ett åhörarantal av 2,097 personer.
Intresset för sam- hällsupplysningen h a r varit skiftande, men kan på det hela taget betraktas som gott, och friherrinnan Palmstierna tackade fröken AndBn för det stora nit och intresse hon ådagalagt.
Kurser ha även hållits i Hallands län a v fröken Sofia Svensson och fil.
kand. Greta Hedin, på Gottland av fröken Valborg Bergström, i Jämt- land a v fröken Annie Melander, i Vä- jterbotten a v fröknarna Anna Grön- feldt och Ingeborg Öqvist samt i Stock- holms län a v fröken Annie Weibull.
Föreläsningarna h a gällt kommuner- nas organisation, förvaltning och häl- jovård, fattigvård och barnavårdslag- stiftning, äktenskapslagstiftning, soci- tlförsäkring, skyddslagstiftning, kvin- iornas ställning inom yrkena samt itatens organisation och de politiska 3artierna.
Friherrinnan Palmstierna framhöll hur det vid dylika kursel; gäller att ex- aerimentera sig fram och man hade runnit a t t sommaren, till följd a v jord- wuksarbetet och därmed sammanhän-; ande omständigheter, icke varit en ämplig tid och hon betonade till slut jnskvärdheten a v att genom omnäm- Liande och upplysningar i pressen spri- da större kännedom om kurserna på da orter, d ä r de hållas.
Till kommitterade för samhällskur- serna för 1914 valdes f ö r Götaland fru- a r n a Märtha Hellström, Anna Wick- sel1 och fröken Gerda Planting-Gyllen- båga med f r u Maja Strandberg som suppleant.
F ö r Svealand valdes fruar- na Gerda Hellberg, Ellen Hagen och fröken Anna Whitlock med d:r Gulli Petrini som suppleant, och för Norr- land fruarna Klara Lindh, Maria Wide- gren och fröken Anna Grönfeldt med fröken Märta Bucht som suppleant.
.
.
.
...... @ ?+ % C " ..... 3 Väateriå-gatan 0 (f. d. Barnängens lokal).
1 I a ASTRID SODERQUIST I [I!
K A P P A ~ ~ Ä R ii 1 Kiess Damskrädderi.
W Viilsorterat lager av: En lska Ulstrar Kostymer Plysch o. Astrakan, &amp; Lppor, AttAuppor, Acldlschluippor eto.
gen Rösträtt för Kvinnor.
Tidningen h a r under året utkommit i 24 nummer, varav 1 dubbelnummer och i en sam- maplagd upplaga a v i21,OOO exemplar.
På flera platser h a r lösnummerförsälj- ning ägt rum.
Fröken Bergman fram- höll vikten a v att tidningen finge ännu större spridning och i en livlig diskus- sion uttalade mötesdeltagarna sin stora belåtenhet med tidningen och lovade a t t v a r i sin mån genom att få i n re- ferat och innehållsförteckning i de dag- liga tidningarna, och genom att påmin- na föreningsmedlemmarna att prenu- merera på L.
K.
P.
R:s eget organ, stödja tidningen.
Därefter meddelade f r u Klara Lindh, som fortfarande redi- gerar L.
K.
P.
R:s artikelserie, att an- talet tidningar som prenumerera på densamma h a r under året varit 29.
Artikelserien h a r utkommit i ett antal av 3,148,200 tidningsexemplar.
Sedan ordföranden tackat f r u Lindh för det utmärkta sätt varpå hon skött artikel- serien, lämnade sekreteraren upplys- ningar, om den internationella röst- rättstidningen Jus Suffragii, och upp- manade föreningens medlemmar att prenumerera på denna tidning för att kunna följa med det internationella rösträttsarbetet.
Stadgeändringsf örslag.
Nästa fråga p å programmet utgjor- des a v Stockholms F. K.
P.
R:s för- slag till ändring av L.
K.
P.
R:s atad- g a r $6 3, 4, !jl Diskussionen inleddes RV f r u Anna Wicksell, som framhöll att förslaget sönderfaller i två skilda principfrågor.
Första frågan gäller huruvida V. U. skall väljas a v Stock- iolmsföreningen eller a v centralstyrel- sen och andra frågan om föreningarna .iksom hittills skola vara lika repre- ienterade inom centralstyrelsen eller lm proportionell representation skall nföras.
Mötet uttalade sig enhälligt för förslaget a t t V. U. skall väljas av cen- xalstyrelsen, och lika enhälligt uttalade d g mötet för bibehållande av den in-, ernationella principen a t t de små för- 3ningarna skola v a r a lika represente- rade som de stora, alltså i detta fall ned e n medlem och en suppleant.
Att iärmare formulera ordalydelsen a v ' örslaget uppdrogs ' åt en kommitte, be- itående a v fruarna Anna Wicksell, h l l i Petrini och Jenny Velander.
De indrade paragraferna fingo följande ydelse: § 3.
Mom. A.
" I spetsen för andsföreningen står en centralstyrelse, il1 vilken varje lokalförening äger rätt itse en medlem jämte en suppleant ") 4.
Mom. c. utgår.
9 5.
M o n A.
" Cen- .ralstyrelsen utser på sitt ordinarie irsmöte inom eller utom sig ett verk- hällande utskott bestående a v fyra or- dinarie medlemmar jämte suppleanter och väljer bland dessa landsförenin- gem ordförande.
V. U:s medlemmar iiga deltaga i centralstyrelsens förhand- lingar och beslut. "
Mom. B.
" V. U. väl- jer inom sig landsföreningens vice ordförande samt inom eller utom sig till landsföreningens sekreterare och 3kattmästare i Stockholm boisatta kvin- nor, vilka uppbära a v centralstyrelsen för varje år bestämda arvoden. "
Mom. C.
" Den lokalförening, vars central- styrelsemedlem inväljes i V. U., äger rätt utse ny representant. "
Meddelanden f r å n sekreteraren.
Sekreteraren redogjorde härefter för srbetet under det gångna året, vilket L.
K.
P.
R. och pressen.
L.
K.
P.
R:s utställning i Arsta.
i många avseenden kan betraktas som Efter diskussionen om stadgeändrin- 3 t t rekordår.
33 nya föreningar och Kästa punkt på programmet om L.
K. Blialer ha bildats och antalet till lands- P.
R. och pressen inleddes av ordfö- gen följde frågan om L.
K.
P.
R. på föreningen anslutna föreningar utgjor- randen med en redogörelse för tidnin- rvinnornas utställning i Malmö 1914
N:R 2 S 6 S T B A T T FOR KYIISTHOB och friherrinnan Palmstierna, som är landsföreningens representant inom ut- ställningskommitten, skisserade planen för Arstautställningen och framhöll särskilt vikten a v en överskådlig ut- ställning a v de sociala reformer som tillkommit inom eller på initiativ a v rösträttsföreningarna och således tjä- nar a t t belysa L.
K.
P.
R:s samhällsar- bete.
Bilderna skulle rymmas i stora a l h m, som även torde komma att inne- hålla fotografier a v rösträttens pioniä- rer.
Fröken Emma Aulin från Jönköping framlade därpå en kartskiss, avsedd att åskådliggöra landsföreningens utvecli- ling och föreningarnas antal och läge.
Förslaget, som v a r mycket tilltalande, gav anledning till en stunds diskussion och mötet uppdrog åt fröken Aulin, att i samråd nied V. U. närmare utarbeta det föreliggande förslaget.
Nordislct kvinnomöte i Köpenhamn sommaren 1914.
Sista diskussionen för dagen rörde sig om en inbjudan från " Dansk Kvin- desamfund " till ett nordiskt kvinriomö- te i Köpenhamn, bestämt till första reckan i juni, d ä r frågorna om familje- rätt, bainavårdslagstiftiiing och röst- rätt konima a t t diskuteras.
Med anledning av H.
M:t änkedrott- ningens begravning inställdes det of- fentliga möte, som skulle ägt rum på aftonen den 8 januari.
Vid detta möte hade h. e x.
statsministern bl.
a. lovat att tala.
Andra dagens förhandlingar Vid inledandet a v andra dagens för- handlingar meddelade ordföranden, att verkställande utskottet konstituerat sig och till sekreterare onivalt f r u Ezaline Boheman, till biträdande selireterare nyvalt d:r Gulli Petrini samt till skatt- mästare omvalt fröken Thorborg Wi- debecli.
Fröken Bergman erinrade där- efter om att hon för två år sedan vid centralstyrelsemötets öppnande över- bringade den glädjande nyheten, att vi det året för första gången hade a t t vän- ta en kunglig proposition.
Frågan föll, men endast för att uppstå på nytt och nu stå vi inför den tredje riksdagen i Ett livsöde.
Hon såg frägande på mig, som on1 hon väntat a t t vara igenkänd, men ehuru hen- nes ansikte väckte ett dunkelt minne hos mig, kunde j a g icke i första ögonblicket erinra mig var eller när jag sett det.
Hennes arende var a t t skriva sitt namn p i rösträttslistau, och när j a g såg hiir den tunna, skälvande handen långsamt formade bokstav till bokstav och läste Welenia L.
så visste jag genom det ovanliga dopnam- net vem j a g hade framför mig, fast åra- tal förflutit sen vi sist möttes.
Det v a r lätt att förstå, att det var annat än endast tiden som härjat detta ansikte, som j a g för några Ar sedan sett ungdoms- friskt och blomstrande, det var annat än endast tiden som böjt hennes rygg och framkallat detta skygga, skrämda uttryck i ögonen.
För omkring tio år sedan hade vi kom- mit a t t bo i samma hiis.
Welenia var söm- merska med ett par flickor till hjälp.
Hon var skicklig i sitt yrke och mycket an- litad.
Vid ett tillfälle omtalade hon, a t t hon fått ärva trehundra kronor efter en moster och a t t hon också själv hade litet besparingar på banken.
Hon funderade på a t t hyra en större lägenhet och skaffa sig mera arbetshjälp.
Men det blev ingenting av denna plan.
I stället förlovade hon sig och kom en dag in till mig för att säga adjö - nu skulle hon gifta sig och sluta upp med sömna- den.
- N i ställer väl om att ni har äkten- skapsförord?
frågade jag.
... perioden.
Ett nederlag i år betyder ett uppskov på ytterligare tre år och frå- gans lösning i år h a r dessutom en all- deles särskild betydelse därigenom, att bvinriorna d å skulle f å vara med om äktenskapsfrågans behandling i riksda- gen, som beräknas inträffa mellan åren 191Y-1920.
Det v a r således på 1914 års riksdag vi skulle koncentrera v å r a krafter och genom namninsamlingen föregående år få kvinnorna ute i landet att ställa sig bakom v å r t krav, så att frågan, n ä r den åter kom fram, kunde uppbäras av en verklig kvinnoopinion.
Fröken Bergman avslutade sitt anfö- rande med att uttala den förhoppnin- gen, att det stora upplysnings- och agi- tationsarbete, som bedrivits under 1913, skulle bära rik frukt.
nen a v giftermålsbalken, den för kvin- norna viktigaste a v alla lagstiftnings- frågor.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
24 - 3.
I - 24 HEDEN i: Upplandsgatan i!
I 1 tr. tiii vänster: STOCKHOLM I H I L D.
A Namninsamlingen och andra åtgärder f ö r stödjande a v den kungl.
propo- sitionen till 1914 års riksdag.
Sedan andra dagens möte nu v a r för- klarat öppnat, redogjorde de närvaran- d e representanterna för länsförbunden för namninsamlingsarbetet inom sina respektive län.
Om slutresultatet kun- de man dock icke ännu med bestämdhet yttra sig, d å listor alltjämt inlöpa.
Härefter vidtog en livlig diskussion om sättet för opinionsyttringens avgi- vande.
Efter förhandlingarnas slut an- togs enhälligt följande resolution: Ceiatralstyrelsen i L.
K.
P.
R. har med glädje och tacksamhet erfarit, att en kunglig proposition om politisk röst- rätt f ö r kvinnor kommer att avlåtas jämväl till innevarande års riksdag.
Då de oss omgivande och i kultur närmast stående länderna numera dels redan givit, dels stå i begrepp att giva kvin- norna politisk myndighet, då vidare frågan i vårt land fullständigt utretts och klarlagts, och då slutligen Sveriges livinnor genom den opinionsyttring, vars resultat nu snart kommer att före- ligga, i hundratusental förklarat sin anslutning till lcravet på full medbor- garrätt, uttalar centralstyrelsen sin f a - sta förhoppning, att detta krav måtte av 1914 års riksdag bifallas, så mycket mer, s o m endast under denna förutsätt- ning, kvinnorna äga möjlighet att f å inflytande p d den förestående revisio- Vilka lärdomar kan man draga a v högerns stridsmetoder?
Detta diskussionsämne inleddes a v d:r Gulli Petrini, som - sedan hon på- pekat, att hon här syftade på högerns stridsmetoder mot namninsamlingen - först riktade sig mot högerns gam- la påstående, a t t socialdemokraterna skulle bli de vinnande på kvinnans politiska rösträtt.
Den Widellska ut- redningen hade visat, att om kvin- norna haft rösträtt vid 1911 års val, skulle partiställningen blivit i det allra närmaste orubbad.
Detta oaktat fortsatte emellertid en del högertid- ningar att påstå motsatsen och för- mådde därigenom en del moderata kvinnor att ta avstånd f r å n rösträtts- rörelsen.
Från högerhåll hade fram- ställts flera anmärkningar mot namn- insamlingen.
Allra först hade man påstått a t t formuleringen p å listorna a v kvinnornas rösträttskrav: " full poli- tisk medborgarrätt ' ' vore liktydigt med en fordran p å borttagandet a v alla streck.
Detta påstående föll på sin egen orimlighet.
Vidare hade uttalats be- tänkligheter mot att 18-åringar fått skriva sina namn på rösträttslistorna, men n ä r de vid den åldern få inträde i föreningen, h a vederbörande ansett, a t t man icke heller kunde förmena dem rätten att deltaga i kvinnornas opi- nionsyttring.
Talarinnan berörde där- efter försvarsfrågan som till en bör- j a n på ett så ovederhäftigt sätt sam- mankopplats med rösträttsfrågan och utnyttjats som ett argument emot den- samma.
Kvinnornas försvarspetition, sådan den sedan igångsatts, hade dock varit a v stor betydelse för rösträttsrö- relsen, emedan den visat, att högern godtagit kvinnornas synpunkt i denna så viktiga politiska fråga.
Sedan bifallet efter d:r Petrinis fö- redrag tystnat, framträdde docenten Hilma Borelius, som förklarade att hon vore fullt enig med vad fröken Whit- lock yttrat vid mötets öppnande, näm- ligen att det nu var de nioderata kvin- norna, som kunde något förmå genom a t t hänvända sig till sitt parti.
I med- Vad kan göras f ö r att förmå kvinnorna att livligare deltaga i landstingsvalen?
Frågan inleddes a v f r u Anna Wick- sell, som framhöll, att om kvinnorna blott kunde bli valbara till landstingen, skulle deras deltagande i valen nog bli mycket livligare.
Ett viktigt medel till ett mera allmänt deltagande vore ock- så att bättre ä n förut sköta pressen.
Artiklar, som upplyste oni landstin- gens befogenhet, om de ärenden, soni närmast kommande landsting hade att avgöra, borde inflyta i tidningarna.
Men kvinnorna måste själva skriva des- sa artiklar, som säkert skulle komma a t t intagas i tidningar av olika parti- färg.
Länsförbunden borde utse press- kommitteer, som skulle systematiskt sköta detta matande av pressen.
Slut- ligen nämnde talarinnan något om de moderata kvinnornas svåra ställning, vid val till landsting, vilka i sin ord- ning ä r o elektorer till 1:sta kammaren.
- J a, det är redan uppsatt och bevitt- nat, svarade hon.
Inte för att det behövs, för min fästman är inte sådan, att han skulle vilja göra mig någon orätt.
Men jag tycker ändå, att då vi köper hela bo- sättningen f ö r mina pengar, så är det inte mer än rätt, a t t det skrives som mitt.
Med en tillönskan om lycka i de nya för- hållandena skildes j a g från fröken Wele- nia.
Och jag glömde verkligen bort hen- ne, så som man glömmer tillfälliga be- kantskaper, tills en dag helt nyligen en ung fru kom och begärde ett råd f ö r sin kusin, som hon visste a t t j a g kände - Welenia L.
Giftermålet hade slagit mycket illa ut.
Efter sjn års lidande och förödmjukelser av många d a g, hade stackars Welenia som sinnessjuk intagits ä hospital och hennes lilla flicka utackorderats till främmande människor.
Hon blev emellertid fullt åter- ställd efter ett Ars vistelse på hospitalet och utskrevs.
Men mannen, som icke ville ha henne hem - hennes plats v a r Iänge- sedan upptagen - inackorderade henne på fattiggården bland de lindrigt sinnessjuka för 20 kronor i månaden.
- Hon ber och tigger a t t f A komma ut nu, när hon kän- ner sig frisk och hon längtar efter a t t få se sitt barn, som hon inte ens vet v a r det finns - slutade kusinen sin historia.
Hon erhöll anvisning på den person hon borde vända sig till f ö r a t t f å tillåtelse för Welenia a t t lämna fattiggården.
Hon måtte ha lyckats, då Welcnia nu uppenbarade sig i egen person, d. v. s. så mycket det fanns kvar av denna.
Att dct var en till själ och kropp bruten människa jag hade framför mig, v a r icke svårt att se.
- Har ni tid a t t höra min historia - den kan kanske vara till nytta för andra?
frå- gade Welenia, sedan vi förnyat bekantska- pen, på samma underligt stillsamma sätt, som hon hela tiden visat.
- Javisst.
Berätta mig alltsammans se- dan ni lämnade fattigvårdcn - det som hänt er förut vet j a g genom e r kusin.
- Jo, jag fick ju höra, a t t j a g fått till- låtelse att lämna anstalten - det v a r förra julen - och endast den som levat på grän- sen av vanvett, kan riktigt förstå hur det känns a t t åter veta sig vara som andra människor, få röra sig fritt och möta ögon.
som inte se misstänksamt på en.
Min ku- sin kom och hämtade mig och följde mig hem.
Hem, sa jag.
- Hon strök med en trött rörelse handen över pannan, så åter- tog hon: Nej, det var inte mitt hem längre, där fanns ingen plats för mig.
Den hade han gett å t en annan kvinna och i den säng, som j a g gjort i ordning å t mitt barn, när det väntades, där låg den främmande kvinnans barn.
At mig anvisades sovplats i kökssoffan.
Sådan var återkomsten till mitt hem.
Möblerna, som köpts för mina pengar, hade jag ingen rätt till, fastän jag hade förordet.
Lakanen med mellaiispet- sarna, som jag knappt nänts använda, dem hade min man och den andra kvinnan i sin sang, nej m i n säng var det.
Den nat- ten - den första av många liknande - kunde j a g inte tacka Gud för a t t han räd- dat mitt förstånd.
J a g tänkte att gå till- baka tji1 fattigvården, men först ville jag ha reda på var min lilla flicka fanns och om hon hade det bra.
Men det ville han inte säga - det angick mig inte, sa han, då det var han, som ensam försörjde bar- net.
J a g föresatte mig att tåla allt - bara för a t t blidka honom och få veta nå- got om flickan - skurade och diskade och skötte om det lilla barnet, då föräldrarna vor0 ute tillsammank på biografer eller hos bekanta.
Så gick j a g slutligen till fattigsakiöra- ren, som lärde mig hur j a g skulle gå till- v i g a f ö r att bli skild.
Det blev bestämt a v rätten, a t t jag skulle få något av möb- lerna och - det bästa av allt - få ha barnet hos mig, och så skulle han betala trettio kronor i månaden till vårt under- håll.
Han har bara gjort det en gång, och ni1 h a r j a g hört, a t t j a g kan inte få ut pengarna utan genom fattigvården, och det är så förödmjukande, tycker jag, så j a g försöker a t t dra mig fram ändå.
Vid delningen fick j a g symaskinen och h a r fått litet sömnad hos bekanta.
Eljes fick j a g av mitt vackra bo bara kökssoffan med sängkläder och ett par stolar.
J a g tycker det är så underligt, att en kan vara så rättslös i en dålig mans våld.
Aldrig i mitt liv hade j a g tänkt på lagar och så- dant - det är j u så många kloka männi- skor, som är tillsatta för a t t styra med det, och j a g trodde a t t allt v a r så bra det kun- de vara.
Kii vet j a g bättre.
Efter ett par veckors förlopp kom hon tillbaka med den sömnad jag lämnat hen- ne - ett halvt dussin barnförkläden.
Stac- kars Welenia, iiven arbetsförmågan var borta.
Hennes ögon Iågo ännu djupare in i huvudet och blicken var ännu mera för- skrämd.
Hon hade sin lilla flicka med sig och denna företedde en ännu sorgligare syn - moderns levande avbild i ett barns gestalt.
- Det blir väl någon utväg, vor0 hennes sista ord, men det fanns icke en skymt av hoppfullhet i tonen.
Och mannen till denna kvinna, fadern till detta barn - v a r är hans ansvar?
I Damekipering!
Damskrädderi Modeaffär: j OBS.!
speciaiite: SOBGBESTALLNINGAR ...................................................... Mim.
Tel. 21133: vetande härom och med stöd a v det lysande resultatet a v kvinnornas opini- onsyttring för försvaret, hade också inoderata rösträttskvinnor tillställt hö- gerpartiets ledare i 1:sta och 2:dra kammaren en skrivelse i frågan och försäkrat sig om tillfälle a t t själva få €öra sin talan.
Till slut framhöll tala- rinnan att de svårigheter, som röst- rättskvinnor a v högern hade a t t käm- p a emot, p å grund a v högerpartiets ställning till rösträttsfrågan, vore a v en tyngre a r t ä n vänsterns kvinnor kunde ana.
Livliga applåder följde på dessa av varm övertygelse burna ord.
De moderata rösträttskvinnornas skrivelse finnes införd på annat ställe i dagens nummer.
4 B&amp;3TRÄTT F O B KYINHOB Bå länge högern bibehölle sin nuvarande ställning till rösträttsfrågan måste för de moderata kvinnorna alltid partiin- tresset stå i motsats till rösträttsintres- set.
Att ge några råd härvidlag vore absolut omöjligt; var och en måste handla efter sin egen övertygelse.
Efter en stunds diskussion uttalade sig mötet för utgivande av upplysan- de litteratur om landstingsvalen samt för tillsättandet av länskommittber, som skulle på olika sätt arbeta för landstingsvalen.
Mötet uttalade sig vidare för att frågan om valbarhet till landstingen skulle lösas snarast möj- ligt.
Atgärder f ö r F. K.
P.
R.
Fru Augusta Widebeck talade om förhållandet mellan F .K.
P.
R. och de- ras fiiialer, och framhöll nödvändighe- ten av några riktlinjer för filialernas ställning.
Under den följande diskus- sionen uttalades önskvärdheten av att aialerna komme att stå i livligare kon- takt med moderföreningarna och mö- tet beslöt, att filialernas representanter skulle erhålla V. U:s cirkulär samt att några kortfattade anvisningar för filia- lerna skulle utarbetas.
Eftermiddagens förhandlingar avslu- tades med att fru Caroline Benedicks- Bruce framhöll önskvärdheten av att herdebrev utsändes till föreningarna, och i diskussionen erinrades om läns- förbundens uppgift att stödja de sva- gare föreningarna inom länet.
Det halvenskilda mötet.
förordas av läkare såsom ett kraftigt näringspreparat, verksamt styrkande vid alliniän svaghet, blodbrist, sömnlöshet, rubbningar i nervsystemet och under rekonvalescens.
Tillverkas av A.-B.
PHARMACIA, Stockholm.
Kontrolhmt: Professor Ffi.
D x K. A. Vesterberg.
arbetet naturligtvis varit p å de piat- ser, där rösträttstanken redan vunnit terräng.
Slutet av sitt anförande for- made fru Billing till en varm hyllning åt fru A-agusta Tonning, som under he- la året varit i oavbruten verksamhet som resetalare.
Med sin egen varma tro hur hon tänt rösträttenis eld bland obygdens kvinnor och sedan ansvars- känslan väckts till liv, har lista efter lista blivit fylld.
Om f r u Tonnings omfattande upplysningsverksamhet kan man göra sig en föreställning, då man får veta, att hon under året hållit 105 föredrag, bildat 6 nya föreningar, ut- planterat listor och ströskrifter, och besökt icke mindre än 195 platser från Skåne och ända upp till Haparanda.
Ett alldeles särskilt intresse väckte en ung styrelsemedlem från högsta nor- den, Centralstyrelsemötet avslutades med ett s. k. halvenskilt möte i Hotell Con- tinentals festvåning kl. haif 8 e. m.
Se- dan landsföreningens ordförande häl- sat de talrikt närvarande förenings- medlemmarna hjärtligt välkomna, på- minde hon i ett kortare anförande om, att 1913 varit ett arbetets och förbere- delsernas år par preference.
Det har inte bara gällt att skaffa namn på li- storna, utan också att sprida upplys- ning om betydelsen av vår stora sak bland landets kvinnor.
Talarinnan hop- pades vidare, att det starka intryck av kvinnornas entusiasm och offervillig- het, som de enskilda förhandlingarna förlänat, under aftonens diskussion yt- terligare måtte stärkas.
Därefter över- lämnades ordet åt aftonens första ta- lare Fröken Märta Bucht från Luleå, som lett ett energiskt namninsamlings- arbete, fast hon från början visste, vil- k a svårigheter hon skulle få att kämpa emot, i det glest bebyggda län, som utgör nästan en fjärdedel av Sveriges rike och där det talas både svenska, lappska och finska.
Att resultatet bli- v i t så överraskande gott, måste tillskri- vas ledarnas arbetsduglighet, men även landsbygdens präktiga befolkning och männens kraftiga medverkan att förmå kvinnorna att skriva på.
Fröken Bucht talade varmt om Norrbottens kvinnor, som gå där till det yttre frusna och kalla kanske, men som kunna visa en härlig hänförelse för en ide, och vilkas mest utmärkande karaktärsdrag ä r de- ras trofasthet.
Från Arjeploug hade €röken Bucht en lista, som uteslutande Fröken Emma Aulin från Jönköping.
upptog lappkvinnors namn, och somli- ga ha varit för blygsamma att teckna Fröken Aulins erfarenheter av namn- 3 i g med titeln ” fru ” utan i stället skri- insamlingsarbetet inom Jönköpings län vit ” käring ”.
vor0 synnerligen gynnsamma och man hade från första början arbetat efter en F r u Frigga Cariberg från Göteborg fastställd plan.
Varje lokalförening ha- de haft ett bestämt område sig anför- betonade i sitt föredrag det djupa all- trott och i Jönköping arbetades syste- var, som ligger under namninsamlin- matiskt med att anteckna varje hus, gen.
De sämst skrivna namnen skulle @ om blivit besökt, för att underlätta ar- kunna tälja sin egen saga och därunder betet för andra namninsamlare.
Vad sig de, som arbeta i det hopplösa- som förnämligast dragit kvinnorna iölja ste och tyngsta av allt arbete.
All hi- med, har varit nykterhetssaken och de har lärt om, att de som levat reformer kvinnorna hoppas genomföra storia under andligt och materiellt förtryck, för utom äktenskapet födda barns rätt inte kunnat frigöra sig från slavegen- samt upphävandet av den g i f t a kvin- och vad vi under namninsam- nans omyndighet.
Fröken Aulin hade skaper, lärt av hustrurnas yttran- även fått ett mycket gott intryck av ingsarbetet manar oss att sträva för kvinnor- männens ställning till kvinnans politi- ien, nas frigörelse.
Fru Carlberg berättade ska rösträtt, och på landsbygden hade iärefter dröm hon haft och som yt- män av den jordbrukande klassen tagit kerligare en skärpte det intryck man fått livlig del i namninsamlingsarbetet.
5v rösträttens vikt och allvar.
Nästa talare, Fru Ella Billing från Stockholm, ansåg att resultatet av 1913 års arbete var ägnat att fylla våra hjärtan med stolthet och beundran.
Med tacksam- het skola vi minnas dem, som trots att de haft sina dagar fyllda av arbete, dock med glädje trampat vägar och sti- gar för att samla namn.
Lättast har Fröken Anna Ljungberg frcin Stockholm; alade därefter om namninsamlingsar- x t e t i Stockholm och vid jämförelse nellan vår opinionsyttring och andra lpinionsyttringar, ansåg talarinnan att Iri haft mycket stora svårigheter att rämDa emot.
Andra opinionsyttringar äro nämligen ofta framsprungna ur en känsloyttring, då det under rösträtts- opinionen ligger mer av logik och tän- kande, som bottnar i kunskapen om so- ciala missförhållanden.
I Stockholm ansåg fröken Ljungberg, att man haft alldeles särskilda svårigheter, emedan redan vid namninsamlingens början smittkoppsepedemien utbröt och arbe- tet under en längre tid måste inställas.
Arbetet har också kommit att vila på ett relativt fåtal, vilket j u vanligtvis blir fallet i en stad som Stockholm.
Fröken Ljungberg antog, att de före- ningsmedlemmar, som ingenting gjort liksom katolikerna hoppades på att hel- gonens överloppsgärningar skulle hjäl- pa dem själva ur skärselden.
Fru Anna Wicksell f r å n Lund N:R 2 R:s hus i Huskvarna och som ger den en alldeles särskild prägel av att vara tillkommen p &amp; initiativ av kvinnor.
Vi borde alla ena oss om att skapa sådana hem, där vi med glädje och trevnad kunde samlas.
Den första hörnstenen är att t r o och även med ganska små penningmedel kan man f å en byggnad att förränta sig.
I Huskvarna löstes problemet med uthyrning av butiker, som vor0 så trevliga, att de genast to- gos i an ’ språk, och samhället får även mot skälig hyra begagna sig a v sam- lingssalen till skilda ändamål.
Sedan den närvarande representan- ten för Huskvarna ’ F. K.
P.
R., fröken Alfhild Bejbom, redogjort f ö r husets tillkomlst och lämnat några belysande siffror, avslutade fröken Whitlock sitt föredrag med att betona, att inte bara i samhällsbyggen, utan även i privat- byggen kunna kvinnorna ådagalägga sin styrka.
Ett par inlägg i diskussio- nen vittnade om att fröken Whitlocks anförande väckt livlig anklang.
Vad jag lärt au rösträttsarbetet var ämnet för aftonens sista föredrag, som hölls av fröken Ellen Wester från Ängelholm.
I ett intressant och fängs- lande anförande tog fröken Wester som utgångspunkt de impulser hon en gång mottagit av Ernest Legouve i hans på 1870-talet översatta arbete ” Kvinnans historia ”, som redan då tillämpade fullt moderna synpunkter.
Sedan dess har fröken Wester stärkts i sin tro av röst- rättspioniärerna i skilda ’ länder och särskilt uppehöll hon sig vid det stora kvinnomötet i Köpenhamn 1906, där förhandlingarna leddes av mrs Chap- man Catt och där, enligt ett tidnings- referat: ” Solen gick upp och den gick ned på den tredje dagen och damerna talade alltjämt. ” Fröken Wester avslu- tade sitt föredrag med att framhålla hurusom kvinnornas krav på rösträtt, och de rörelser som sammanhänga där- med, äro led i en naturlig och lagbun- den utveckling.
hade som byråföreståndarinna fått ta emot en massa listor och hon ville sär- skilt betona, att den namifinsamling vi haft om hand, är i sällsynt grad veder- häftig.
Fru Wicksell hade även under sitt namninsamlingsarbete lärt sig vär- desätta den gamla visdomen att uppre- pa och åter upprepa, och om man vill h &amp; något gjort, gäller det framför allt att arbeta planmässigt.
I Skåne hade man som agitationsmedel begagnat sig av pressen, som matats med både artik- lar och ledare, och i Lund väckte röst- rättsbyrån mycket uppseende.
Intres- Samkvämet.
set för rölsträtt i universitetsstaden var Centralstyrelsemötet, som alltigenom så stort, att till och med gossläroverken låtit pojkarna skriva uppsatser om präglats av en sällsynt samhörighet kvinnans politiska rösträtt, vartill de och god stämning, avslutades med ett fingo samla material på rösträttsbyrh.
festligt samkväm, varvid man ytterli- gare stärktes i den uppfattningen, att k mötesdeltagarna kommit samman och diskuterat sina spörsmål, besjälade av Fru Widebeck f r å n Strängnäs ett trosvarmt nit och även med en soli- talade till slut i ett av gott humör präg- daritetskänsla, som under aftonens lat anförande om sitt namninsamlings- lopp stegrades till entusiasm.
arbete på landsbygden.
F r u Widebeck Supen intogs vid mindre bord i den hade fått ett mycket gott intryck av vackra festsalen, som rikligt belystes den jordbrukande klassen och ansåg av takets många elektriska lågor.
D:r dess kvinnor fullt mogna för rösträt- Karolina Widerström framförde sär- ten, varjämte hon gav en del belysande skilt V. U:s djupt kända tack till sin exempel från sin omfattande verksam- avgångna ordförande, fröken Anna het.
Whitlock, för hennes skaparkraft och Sedan ordföranden framfört lands- arbetslust, och slutade med att utbrin- föreningens varma tack till föredrags- ga ett fyrfaldigt leve för Anna Whit- hållarna och till alla dem, kända och lock.
okända, på vilkas arbete och uthållig- Fröken Whitlock tackade rörd för het namninsamlingens resultat ytterst hyllningen och i sitt svarstal betonade beror, överlämnades ordet åt fröken hon särskilt landsföreningens insats Anna Whitlock, som inledde frågan: för en djupare förståelse mellan lan- dets kvinnor, och utbragte ett fyrfal- Hur kunna F. K.
P.
R. bygga egna digt leve för V. U. och landsförenin- lokaler? ’ gen: Sist framträdde f r u Ezaline Bohe- Fröken Whitlock erinrade först om, att allt efter som en organism ut- man och gav i ett varmt, och av äkta vecklas, f å r den nya behov och det- känsla framsprunget tal, landsförenin- samma gäller även sociala förhållan- gens hyllning åt namninsamlingsvete- den.
Vi kvinnor ha många frågor, som ranen, f r u Augusta Tonning, och när speciellt beröra oss, men när vi ha nå- hon kallade henne en enkel människa, got att säga varandra, måste vi alltid gav hon däri uttryck å t det bästa, som låna hus.
Med undantag av Huskvar- över huvud taget kunde yttras om nå- na har ingen förening hunnit så långt, gon, ty människa ä r det bästa substan- att den skapat sig ett eget hem.
Tala- tivet och enkel det bästa adjektivet, och rinnan övergick därefter till att tala båda sammanfogade gav en helhetsbild om den trevnad, som utmärker F. K.
P. av den Auwsta Tonning, som ställde för sjuk-, vilo- och förlossningshemmet är tyst och ostört.
Soliga m.
All nutida komfort.
Operationsrum.
B a d m, med fullst.
elektr.
ljusbad, med eller utan massage, äuen fÖr andra än hemmets patienter.
Da atriingaate fordringar pB hygien uppfyllda.
Telefoner i varje våning.
Gott dietiskt bord.
Fritt val av läkare och ackuschörska.
’ RU.
: D:r E. O. EULTQBEN, D:r ABTEUB FURIBBTENBERB, DT ARNOLD JOSEFSON.
Förestbdarinna H I L m FREDLUND, f.
d. förestandarinna vid Stockholma ajukhem, Bkuru o. vid Drottninghuset.
- et &lt;
t, SI) STB&amp;TT FOR EYI1pIPOR f H EM B RYGBERI ET, S T O C K H O ~ M ~ Solidaritet.
Sann ridderlighet.
För eningsmeddelanden, Hon hade suttit på torget ända sen ung.
domen, och elva barn hade hon fostrat till präktiga och duktiga människor, och alla ha de tagit upp hederliga yrken i skilda delar av landet.
Det har blivit tomt i del lilla hemmet med sina många glada och sorgliga minnen.
Så bildas en F. K.
P.
R. i staden.
Torg frun med de klara, goda ögonen och den vänliga, men bestämda rösten, är en av de första, som gå med, och lista f ö r namn.
insamlingen tar hon ock.
Nog skall honk3 den fylld med namn.
En av fruarna i staden hindrar, vac hon kan ha för intresse av kvinnans poli tiska rösträtt, och att hon kan vilja offra tic och slantar på något sådant, som hon ju intf kan begripa mycket av.
På omvägar kom.
mer det fram till torgfrun, och det red.
bara anletet mulnar och en skugga läggei sig över de kloka dragen.
" Jag är gammal ", j säger hon, " och hel2 mitt långa liv har jag inte fått tänka pl annat än släp och slit f ö r födan åt os6 alla, och kläderna på kroppen och tak Övei huvudet.
Nu är det över, och alla barner reda sig själva, och jag behöver inte trälE si hårt som förr.
N ä r de nu kommer ock talar om att kvinnorna skulle kunna f i komma till heders för sitt arbetes skull och att de skulle kunna f å vara med on att tänka och ställa för sig och andra lagstiftningen och sådant, så känner jag det riktigt som helg.
Och jag vill gärna göra det lilla jag kan för att hjälpa till Och jag tycker, det är så roligt att sitts hemma och läsa om sånt, som de skrivei om allt detta här.
Men tycker nu de flna fruarna, att det är galet, att en simpel gammal torgkäring får vara med på det ..
. '
" Kommer aldrig i fråga, kära frun ", sä- ger rösträttskvinnan.
" Långt, långt däri.
från.
Här äro vi alla systrar i kärleker till hem och fosterland.
Här flnns ingen klasskillnad, och vi ha lärt 06s att bedöma människovärdet efter annat än mannem samhällsställning och inkomster. "
" Ja, se, det ä ' rätt talat ", nickar den gamla hedersgumman bifall.
" Det ä ' rik.
tigt. "
Och det lyser åter sol över de är- liga dragen.
Jenny Velander.
Den gamla frågan om männens ridderlig- het och kvinnans rösträtt blev åter på en gång aktuell hos oss genom Ellen Keys se- naste rösträttsföredrag.
I denna tidnings spalter har fru Karin Fjällbäck-Holmgren i en belysande artikel visat hur litet kvin- norna, då det gäller ridderlighet, verkligen ha a t t förlora.
Samma iakttagelse har gjorts av en engelsk författarinna i tidnin- gen The Common Cause.
Hon skriver: Hclrnösands F. K.
P.
R. flrade den 16 dec.
sitt 10-årsjubileum med en anslående fest å S:t Petrilogen.
Festen började med sup6 varunder flera tal höllos.
Fröken Hilma Hlggboni redogjorde i ett delvis versifle- rat anförande för föreningens verksamhet under de gångna åren.
Föreningen bildades efter ett föredrag av fru Ann Margret Holmgren.
Dess förata ordf. blev fru Lin- nea Bucht.
Föreningens verksamhet har bestått i anordnandet av föreningsmöten, djskussioner och föredrag.
Vidare talade fröken Holm för fruarna Bucht och Kall- stenius, hälsande, dem välkomna åter i sty- relsen, och fru Kallstenius talade känsligt och vackert för rösträtten.
Efter supen framfördes fru Frigga Carlbergs dialog " Samma don ", och en skildring av Buda- pestkongressen av fröken Holm avslutade det trevliga samkvämet.
Den 24 nov.
1913 hölls årsmöte.
Styrelse- valet utföll sålunda: ordf. fru Hildegard Kallstenius, v. ordf. fröken Anna Holm, sekr. fröken Emma Westerström, v. sekr. fru Linnea Bucht, skattm.
fröken Anna Mankell.
Suppleanter: fruarna Signe Sil- jestrand och Maja Hesse.
Revisorer: frö- ken Dora Hamberg och fru Annie Appel- gren med fru Gerda Dalin och fröken Hil- ma Häggbom som suppleanter.
Till cen- tralstyrelsemedlem valdes fru LinnBa Bucht med fröken Anna Mankell som suppleant.
Styrelsen för Visby F.
K.
P.
R. har haft sitt första sammanträde för året.
Styrel- sen utgöres av fru Sigrid Herlitz, ordf .. samt fröken Hermanna Arweson samt fru- arna Majken Klintberg, Fanny Lundberg.
Anna Sjögren, Alma Smitterberg och Clara Bolin.
Av dessa omvaldes fröken Hermanna Ar- weson till kassaförvaltare medan till sekre- terare efter fru Majken Klintberg, som un- danbett sig återval, utsAgs fru Clara Bo- lin, vilken även omvaldes till pressombnd och vice ordförande.
Till biträdande sek- reterare omvaldes fru Alma Smitterberg.
Angående föreningens verksamhet under 1914 enades man om att fortast möjligt få till stånd tre allmänna föreningssamman- träden.
Det första av dessa - ett diskus- sionsmöte - kommer troligFn att hållas första måndagen i nästa m å h d.
De finshahuinnorna och Fredrika Bremsr.
I dessa dagar, då Stockholm gästas av en av Finlands i Bera riktningar banbrytande kvinnor, den nyvalda lantdagsrepresentan- ten fröken Annie Fnrnhjelm, som mitt i vintern trotsat Bottenhavets bistra vindar för att genom ett inlägg även från finskt håll bidraga till belysningen af Fredrika Bremers inflytande i norden, kan det ha sitt intresse att påpeka, att även i Finland är intresset för Fredrika-Bremer-statyns re- sande i vårt land så stor, a t t man där in- samlat bidrag till den svenska statyn.
Så- väl inom Kvinnoförbundet Unionen som in- om Svenska kvinnoförbundet ha soareer med föredrag och musik anordnats och in- komsten av dessa soarber har tillfallit Vår statyfond.
Fröken Furuhjelms föredrag i Stockholm kan refereras först i vårt .nästa nummer.
sitt liv och sitt arbete i rösträttens tjänst, spridande sina tankars goda ut- säde över allt landet, städse glad, mun- ter och hoppfull.
Som ett erkännande av Augusta Tonnings värdefulla insats i rösträttsarbetet överlämnade fru Bo- heman å landsföreningens vägnar ett rösträttsmärke i guld, varpå ett run- gande, fyrfaldigt leve utbragtes.
Sedan fru Tonning varmt och enkelt tackat för hyllningen, var den angenä- ma festen till ända och mötesdeltagar- na skildes f ö r att åter spridas över Sveriges bygder, men medförande en väckelse till fortsatt kamp och en känsla av fast förtröstan om rättfär- dighetens seger som dessa dagar av gemensamt tankeu tby te ytterligare stärkt.
Det finns tusentals män och kvinnor som äro motståndare till kvinnans rösträtt där- f ö r att de ärligt och uppriktigt tro, att kvinnorna behandlas med mera hänsyn nu, än vad som sknllo bli fallet om de finge rosträtt.
De frukta att valrättens utsträck- ning även till kvinnorna skulle betyda rid- derlighetens död, och a t t då kvinnorna gö- ra anspråk på rättigheter, skola de för lora sin privilegierade särställning.
De som tänka så äro vanligen de lyck ligt lottade som !eva i bekväma, goda hem och som varken hava kännedom om live eller fantasi tillräckligt för att göra klar för sig, att ordet " kvinna " ej endast bety der de förmögnare klassernas välnppfostra de, väl klädda kvinna, som aldrig sakna livets nödtorft - utan också den hårt ar betande kvinnan av folket, som lever utar förfining och behandlas utan hänsyn.
När en man föreställer sig kvinnan 80x1 en varelse för sig, som han skall arbetl: för; beundra och kela med - då tänkei han på sin hustru, sin mor eller sint systrar, men inte på sin tvätterska son står lutad över en ångande balja eller et tungt strykjärn f ö r några kronor i ve0 kan.
När en kvinna fruktar att rösträtter skall ha till följd en minskning av rid derligheten, tänker hon på sig själv ock sina vänner, men inte på flickor som ar beta med hemsömnad eller i porslinsfabri kerna.
Den stora mängden av kvinnor pi landet ha ingen fördel av att tillhöw dei svagare könet, långt därifrån.
De märkr.
a t t vid de flesta tillfällen betraktas derai kön som ett skäl till att behandla den: sämre, icke bättre, än männen.
Ordet " rid, derlighet " har ingen mening i den indu.
striella världen.
De kvinnor som erfare ridderlighet från männens sida äro få, mer de som behöva rättvisa äro många, och del är en uppenbar orättvisa att de många sko.
la behöva lida till fördel för de få.
Verklig ridderlighet är ytterligt säll.
synt och det har aldrig funnits så mycke1 därav, att den uppvägt saknaden av rät tigheter.
Mannen, som öppnar dörren föi sin hustru, men får sina inkomster av ut- arbetade kvinnors arbete, anses hövlig.
Bro- dern, som bär sin systers paket, men in- genting gör för att hindra att kvinnorna i indnstrien måste bära bördor, som de in- te orka med, anses nppföra sig väl.
Man- nen som följer hem en dam sent på kväl- len och utan att upprörar, därav ser gatans hemska uppvisning av kvinnor som männen ' örbruka - han är konventionell.
Ingen IV dessa är ridderlig, och att kalla dem så visar endast hur långt vi äro från att ge ietta ord dess rätta betydelse.
Om männen verkligen hyste aktning för noderskapet - kunde de då med lugn se hur änkor med barn mötas av de två alter- nativen: arbeta och halvsvälta, eller fat- tighuset?
Verklig ridderlighet skulle giva kvinnorna varje rättighet som männen nu aga, och något därutöver; men den artig- het som nu uppträder i dess skepelse är 311 mycket underlägsen efterapning, och len kan långt ifrån uppväga rätten att välja dem som skola stifta de lagar, kvin- norna betala till och som de måste lyda.
Vore det endast möjligt att göra klart för ie välbärgade männen och kvinnorna vil- k a orättvisor kvinnor lida under, måste de bli rösträttsvänner.
Det är därför att de förmögnare klasserna leva så omgivna av trevnad och livets bekvämligheter och se sä Iöga av nöd och orättvisor, som de - ofta - t.
439 Frelagatan 3, Steckholia Rekommenderae som en erkflnd god och n ä rande måltids- och läskedryck.
Finnes på buteljer samt svagdricka på fat.
G OTEB OBGS CENTRAL-ANTIKVARIAT utsänder i dagarna sin 4:de katalog över skönlittera tur, upptagande en del sällsynts och utsäids böcke såi-ä1 som nys ouppskurna böcker till nedsatt pris.
Sändes gratis p &amp; begäran.
Tel. 1794.
Boijes Bazar OLGAJUNGBECK Göteborg.
(Nord.
2, AB.
5880 R~STRATTSESYRÅN Lästmakaregatan 6 1, Stockholm Allm.
tel. 14729.
Rikstel.
Norr 600. öppen vardagar kl. 1 2 - 5 e. m.
Måndagar och torsdagar även kl. 7 - 8 e. m.
1.
K, P.
R:s CENTRALBYRÅ FOR NAMNINSAMLINGEN Lästmakaregatan 6 1, Stookholm Öppen vardagar kl. 11 f. m.
4 e. m. Allm.
tel. 14729.
Rikstel.
Norr 600.
NAMNINSAMLINGEN I STOCKHOLM Lästmakaregatan 6111.
Byrån öppen alla vardagar kl. 2-5 och 6 9 e. m. Allm.
tel. 10133 och 22708.
.Rösträttssamkväm på Skansen.
Stockholms F. K.
P.
R. anordnade den 10 januari för centralstyrelsens medelmmar och sina egna namninsamlare ett synner- ligen trevligt samkväm på Skansens Hö- ganloft, och framemot B-tiden rullade bil efter bil fram på de hårdfrusna vägarna.
Sedan fröken Anna Lindhagen hälsat de närvarande välkomna, inleddes festen med uppförandet av Frigga Carlbergs lilla en- aktare " Samma don ", en dialog mellan en fin fru och hennes sknrmadam, vilket leder därhän, att den flna frun får ögonen öpp- nade för livets realiteter och kastar anti- Kvinnoröstriittens riksdagshistoria i rösträJtslistan i papperskorgen.
Som lätta- re gods ovanpå allvaret följde ett mycket Sverige 1884-1912 kvickt och lustigt ihopkommet spex: " Fem av d:r cfiilli Petrini, som influtit i Röst.
får i en fålla ", författat av Elin Wäg- rätt för Kvinnors 1:sta årgång, har nu ner och präglat av verkligt spex-humör.
utkommit i broschyrform.
Pris 50 Öre Skrattsalvorna rungade genom salen och Vid rekvisition av minst 10 exemplai den första namninsamlaren, spelad av en erhålla rösträttsföreningar 20 % rabatt ung kvinnlig journalist, skämde ingalunda Rekvisitioner ställas till Rösträttsby.
bort sin sak, och hennes muntra kupletter rån, Lästmakaregatan 6. bisserades.
Till slut följde några sånger för piano, vackert och känsligt utförda av fröken Gerda Frisell.
Publiken var full- talig och bland de närvarande märktes re- för F. K.
P. it.
från skilda de- En basar i Krokstrands F. K.
P.
R., presentanter lar av landet.
Supen intogs vid småbord som hölls mellan jul och nyår, inbragte iinder animerad stämning.
Vad en F. il.
P.
R. han åstadhomma.
den aktningsvärda summan av 1,412 kr.
bry sig så litet om strävandena för kvin- nans rösträtt.
En kvinna satt en gång i ett förmak och drack te tillsammans med några vänner, alla liksom hon lyckligt lottade, förmögna och nöjda med sin värld.
Samtalet föll på den kvinnliga rösträtten.
En i sällskapet gade: " Jag behöver visst inte rösträtt.
J a g tycker vi h a det bra som vi ha det. "
Kvinnan såg sig omkring och tänkte: " Ja, vi h a det bra som vi ha det.
Vi ha fullt upp att äta och dricka, tillräckligt med kläder och flckpengar.
Vi ha trevliga hem och goda män och fäder.
Men hur ha alla de andra det? "
Och hon gick hem och sände av en an- mälan om inträde i rösträttsföreningen.
Lasare, gack du och gör sammaledes!
- L - B n JOHN V, &amp; @ GREN &amp; C:O Kungl.
Hoileverantör Heleneborgsg.
16.
A.
T.
3164 - Sveriges äidsta, största o. bäst renommerade specialaffär i (vinnoniar utställnini pi Baltiska utställninies.
För anordnande av kvinnornas ntställ- iing vid Baltiska utställningen har fram- rtällning gjorts hos K.
M:t om ett statsbi- irag 11 5,000 kr.
Socialstyrelsen har i infor- irat yttrande tillstyrkt denna franutllll- iing.
Namninsamlingen.
Innehavare av rösträttslistor, som iniän- ia dessa direkt till Rösträttsbyrån i Stock- iolm, uppmanas att &amp; varje lista tydiigt itsätta såväl länets som ortens namn.
enastäende hudcrame.
......
DU Siden- &amp; Ylle-Klädningstyger A.
T.
6048 R o r r r t.
l i s P s o r t e P ~ ~ a s m o, ~ c Q O ..... domligtskäro.fraiche.
/
I RA.
Collijns Extra Prima- o. Prima Bomullslärft.
Allmänna Pensionsfo~krlnusbolauet, Siorkboii Irlr.
b meddelar till särdeles hillizanremier: Liv-.
Blandade Lir- &amp; Kapiial- sa &amp; Bamförsä&amp;&amp;gar.
Liberaia-invaliditets- bestammelser.
Bolaget ansvarade den 31 december 1912 för en lifforsäkringssumma av 43,034,188 kronor.
Ombud antagas genom Huvudkontoret eller resp. Distriktskontor.
Marknadens bästa kdalitier, A.-B.
Stockholms Folkbank Klarabergs at.
~23, Kommendörsgat.
25, Upplandrgat.
15, 81eminggat.
59, Lidingö Villastad.
Sparkasseräkning, kapitairfikning.
(A F 1448): f-.
o. m.
En krona.
Skriv eller gör att besök1 baällmingar, NYA HUSAPOTEKET Tandlakare CHBI MATTSSON STOCXHOLM System: MIRTILLINE ä r ett nytt Husapotek, en vegetabilisk naturprodukt, ofelbart att använda mot Frost, Exem, Skoskav, S&amp;r, Blodförgiihifng, Finnar, Pormaskar, Böd näsrot, Beformar, Hudlöshet, Myggbett, Insektsstygn, S v b a magplägor, Blindtarmsaffektioner, Hals- Akommor etc. Kiäda och pl8gor upphöra genast.
Prospekt och intyg fr&amp;n botade personer sändas mot 10 Öre till svarsporto Provburkar a 1,30 och 2 kr.
mot postförskott.
Agenter antagas överallt.
Skriv genast till Nya Husa oteket S.
M. Stoc&amp;olm 6.
Y &amp; Mirtiiiine bör ei saknas i n k o t hem.
Lugna d &amp; pojGef - QQah.1gren Använd Rend!
AFFARSREGISTER Hornsgatan 68, I tr. (vid Adolf Fredriks torg).
Mottagning vardagar 10-2.
Övriga tider efter överenskommelse.
A.
T.
Söder 6752.
R.
T.
Söder 40.
(Iuneh.
Martha Larsson).
44 STORA NYGATAN 44 Magnetopaten I hem Damfriser inien Vestman~ag~lO A l l m.
Tel. V. S O 13.
Damer!
83 Drottninggatan 83 ing vid fruktaiihren och Beställningar (L HnneiitstyrPlar.
Billiga priser.
Prorer till laiidsorwn franko CELIA LUTTEMAN Saitmätaregatan 3 B, Stockholm.
Allm.
T.
5239.
Rikst.
\ ' asa 149.
).
SKYLTSTALLS Aktiebolag HJALMAR ANDERSSON 4 5 3, Drottninggatan 53 Riks 4368 bedgilngsreumatism Åt er försälj ar e och förbrukar e, Alla sortera Dam= o. Barnkläder - Klarabergsgatan 40.
- ferenser.
.
Engelbrektsgatan 12, u. b.
Rösträtt för Kvinnors andra nummer för 1914 innehåller bl.
a.: inf6r 1914 bs riksdag.
Anna Whitlock.
En deputation av moderata rösträttskvinnor upp- vakta herrar Trygger och Linäman.
Aiexandra Gripenberg t.
L.
K.
P. a s 1I:te centraistyrelsemöta.
Ett livsöde.
Av Frigga Carlbcrg.
Solidaritet.
Av Jenny Velander.
8ann ridderiighet.
Bösträttmamkväm pä Bkanwn.
___ bestäilas bäst och billigast DAM- OCH BARNKONFEKTIONSAFFAREN 3 Uppsalagatan 3, Stockholm.
C.
A. ERLRSSON A. Tel.
Vana 1237.
Saitmätaregatan 12 B. Allm.
Tel. 18324.
SÖDRA MODEMAGASINET ~ Ä ~ Y N GS=ATE I N ~ I RE E N Allm.
Tel. 13777 Medlemmar af Ii.
K.
P.
R. erhålla hög rabatt.
STOCKHOLM Allm.
Tel. 20025 Markning för maskin, Hålsömnad och Stoppning av duktyger samt Fulning emottages.
Obs.
Rockmonogram.
Väigjort arbelel Billiga piser!
Ingeborg Lindeberg.
' 26 Bellmansgatan 26 Rekommenderas moderna och stillulla Hattar i billigaste priser.
D:r Elin Beckmans Hetlnftsinstitnt A, Barnhusgatan 12.
Riks 105 Sthlms-Tel. Br.
45 52.
24 Mästersamuelsgatan 24 Magnagsons Damskrädderi Vårda h0 och hår.
w Klarabergsiatan 42, 2 tr Stockholm.
Etabl 1903 MANICURE.
Hygienisk ansiktsbehandl.
m. vibrations- RådfrBgningstid: Vardagar halv 8-4.
Behandling av reumatism, gikt, efterbehandling av ledskador, neuralgier, frostskador och vissa fall av bör- lande äiderdomsbrand.
OBS.!
Kan även anordnas i patientens hem.
(A. F. 1421) Rekommenderas till benagen hågkomst med bestdll- ningar av Bal- Soup&amp;, Sport- o Promenaddrdkter m m Alla besttillnidgar säv81 finaresom enklare utfores forst- klassigt och omsorgsfullt Allm Tel 16092 massage.
Smärtfri horttaanina av aenerande h&amp;rv&amp;xt.
Diedichsk härbehandl.
ock h&amp;färg&lt;.
Hudcrem h&amp;rv.
p g t o r, salvor och puder märkta * Astra *.
Fr,p ' Ingrid evwadt.
Grevtureeatan 27.
II.
Allm.
tel. Ost.
3025. iiiek.
Be .-Verkstad Velociped- &amp; Glö nsafyär 32 1:t Eriksgatan 32, Alim.
Tel. 2 8 4 Hilxna STOCKHOLM Säflund Elektromek, Verkstaden STAR (Innehavare O. Brokvist) FwSäljning av; Velocipeder, Lyktor o. Carbid, Glödljus, Lamnor för Gas o. Elektr .. Rina1edn.-material.
Batterier o. Fickismpor.
Rep.
av: Velocipeder, Barnvagnar, Kaminer, Gas- o. Fotogenkök samt Bl&amp;slampor,Lås o. Nycklar, För- tenningar, härd- o. tennlödningar, Påläggn.
av Diskbord.
Qpsättning av GlödIg ' us och Lampor, Ringledningar m.
m. TORSGATAN 23 Allm Tel 14108 Lager av Klädda Damhattar o. Sorgsaker Tillverkning av Konstgjorda Blommor.
60 Linnegatan 60 - Sthimstel.
26989.
Tillverkar och uppsätter all slags belysning i automo- biler och motorbåtar.
Uppsätter automatapparater, ring- ledningar, glödljus etc.
Reparerar båtmotorer och elek- Promenaddräkter,: Klädningar &amp; Barnkläder HEMMETS Kappor, P L o v i m a Lundgren Vedsågeri &amp; Kolaffär 34 &amp; 36 Krukmakaregatan 34 &amp; 58, Stockholm.
Prima torr BJOrk-, Al- och Barrved, Antracit, Hm- h a s - och Träkol samt Koks, såväl krossad som okros- 0 -- - förfärdigas.
Välsittande, gott arbete och billiga priser.
0BS.I Promenaddräkter efter beställnine från 45 kronor.
- - 1 Fjällgatan 16, vid Rahrinavägens ändpunkt Saltsiobadsfaria och hiss.
Allm.
Tel. Sod.
14 11. t Svenska Bokföringsbyrån sad, till för dagen gällande priser.
OBS.!
Hemmets verksamhet bedrives för upprättande av falina.
Rikstelefon 70 84.
AUm.
Telefon 8099.
Herm.
Schagers AUm.
26484 OBS.!
Föreningsmeddelanden böra vara inkomna till redaktionen senast den 8 eller 23 i varje månad för att kunna inflyta i respektive nummer.
Skrives endast på en sida av papperet.
Osvikligt medel Allm.
tel. 162 19.
52. i alla modeller och stor- lekar för sömmerskor och hemsömnad ständigt på lager.
STDC,K HOLM rekommenderas.
Nyinkommet lager.
Villgjort arbeta.
Sorghattar pä lager.
Billiga priser.
Allm.
Tel. 24724.
Gör ett besök.
Medlemmar av F. K.
P.
R. erhålla rabatt.
mot Engelska sjukan (Al &amp;).
Besök eller tillskriv Fru A. Sandberg, Götgatan 35 ö. g.
I, StoCkhOlm.
Mottagning kl. 11-2 e. m.
OBS.!
Endast 1:sta klass ingredienser.
- Alla Slags efterrätter.
- Kakor och tårtor p &amp; beställning.
Allm.
tel. 13848. af6efafningsvilf&amp;or.
Birger Jarlsgatan 90, hörnet av Odengatan till billiga priser.
Förlovningsringar, nyaste modell.
Oniforsilvring, ornftrgyllnin samt la niiigarutforas med noggrannhet.
SiivertvAi, %ol6rp&amp;er, Putsbomuil.
ANNABRkEtSE 0BS.I Ändrad adress BACIEBI OCH KONDITORI 49 Hornsgatan 49.
5ip tnaskiii.
Ericssons flodeaffar Undertecknad har tagit kännedom om de b8sta metoder för rengöring på luktfri väg av alla sorters Qardiner, kuEörla broderier, äkta apetsar, Madningar, stden, ylle och ch.ffm, promenaddräkter, damkappor m. m., m. m. Aiit till biliigaste priser.
AUm.
Telefon Sö.
861.
ANNA BOY, Hocnsgatan 42, Stockholm.
RAGNAR NILSSON &amp; rmånlzga Välsorterat lager av goda u r från de f ö r n h s t a schweizerfabrikanter.
Reparationer verkställas noggrant.
Allm.
Tel. 117 70.
Guld, Silver och Nysilver &amp; CONSTTVATT.
3 AD.
NILSSONS Ur- &amp; Chronometermakare, Storgat.
9, Stockholm.
- Schweizerbrodyr, Spetsar \ ' ävnader.
Broderade klilnningar och näsdukar E.
Schlyter, B o z 1 9 7, Sthlm i. till patienten och behandlar kvinnosjukdomar magnetislit.
h ' roppenf6r ny livskraft, och hälsa inträder ofta rätt snart.
Kostnadsfria upplys- ningar vid skriftlig hänvändelse.
Ej tekfon.
Carl Carlsson EFTR. Ett hättrc modevariilager, beståendc av s&amp;vrll enklare som Anare modellhatiar, stommar 8 50 st.
Plymer, fan- tnsier, sammet o siden, bortslumpsa enastående billigt.
den lärare och lärarinnor, A.
T.
Ost.
4649.
Ibueqvarna Bhsta 2: Frisör Th. de Woul, Styrmansgatan 2, Stockholm.
Allm.
24034.
Effektiv behanäling mot mjäii och # ar dålig hårväxt.
och Nervvärk behandlas.
Geuom långva- Leclonches vAtelemeiit, passande for ringledningar rig praktik uppnått goda resultat.
telefonapparater etc., erhmas till billiga priser.
OBS.!
Egen tillverkning.
Ruth Jonsson: Sjuksköterska.
Massös.
när man har en Hårvatten utan fett.
Gör det fetaste h&amp;r torrt Damer1 och smidigt.
medel mot håravfall.
Fäster h&amp;ret efter några behandlingar.
Pris per flaska kr.
60.
Affär Uppdragningar pr är i hemmen verkställes punktligt.
Allm.
Tel. Söder 168.
ANSkAFFAR v h i n g a r och rum (möbl.
och omöbl.
), inackorderingar m.m.
Adresser fritt.
Kontorstid 10-5, Lörd.
10-4 A.
T.
2313.
R.
T.
12894.
(A. F. 1639) Optisk OBS.!
ingen flliai.
CENTRALFORMEDLINGEN FORMEDLAR tjänare i alla branscher, kontorsbiträ- 7 Södermaimstora 7.
Qrundad 1878 Ur= och 7 Tåribageri A.
T.
15164 Hults Kvinnliga Utbildningsskola (f. d, Villa Hult, Kneippbaden) Volmaryxkuiisgatan 16 A, rekommenderar sina till- verkningar av m o r.
S eefaiite: Kaffethtor.
börjar den 1:sta Febimari.
Ämnena äro Husmoderskurs med enklare och finare matlagning.
Skicklig kokfru undervisar i den som hemsändas till alla e itadsdelar vid päringning.
finare matlagningen.
Examinerad lärarinna i den enklare samt i teori.
Övriga ämnen äro Sång, Musik, Målning, Språk (infödda lärarinnor), Konstslöjd, Kläd- och Linnesömnad, Handarbeten, Samaritkurs.
Alla ämnen äro valfria.
OBS.!
Den enda skola i Stockholm med helpension och där eleverna samtidigt ha ett godt är nutidens modernaste hhfärgningsmedel, veten- Unga flickor, som skola vistas i Stockholm, mottagas i skapligt förklarsdt såsom oskadligt; endast en behand- hem.
ling nödvändig.
tvättäkta.
ger hiiret ett absolut natur- ligt utseende., bverraskande resultat i aila n anser.
helpension.
Skolan är inrymd i ett nytt modernt hus vid Strand- 6 kr.
Förs.
pr efterkr.
., Kemisi Tek- Pris ' / s 8 kr.
niska Fabriken Kronan, Stockholm O.
Dj.
vägen.
Begär prospekt, hvari utförliga upplysningar lämnas och där BERNHARD HELLQVIBT referenser af föräldrar till från skolan utgiingna elever finnas intagna.
damnsdap- o. födelse- dagsthtor psbestäiining, / a Dekorationsmhlare Adr.
E. HULTS KVINNLIGA UTBILDNINGSSKOLA REKOMMENDERAS Aptllderlgatan 6, 2 t P m, Stockholmm Allm.
tel. A.
T.
Öm 1096 Rikstel.
1 I8 86.
*,: STORff ATAN 20 289 40.
Stockhoim.
Ivar Hieaestr (lms Boktryckeri A.
B., 1924
