# ID: svediakorp-per2560
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1914
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,948
# sentences: 899
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


I 1 RÖSTRATT FÖR KVINNOR Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
III.
ARG.
STOCKHOLM, 1 JANUARI 1914.
RÖSTRÄTT F Ö B KYINNOB Upp till kamp!
utkommer den 1 och 15 i var månad Redaktör: ESTEB BRISMAN.
Wilffaa onsdag och lördag kl. ' / o3- ' / 94.
Redaktion och Expedition: 6 Läatmakaregatan1 Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
Norr 600.
Allm.
tel. 14729.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
N:r 1..
Prenumeration genom posten: Pris för 1914 1 krona.
Lösnummer 5öre.
För utlandet sker prenumeration antingen ge- nom posten eller genom inshdande av l kr.
75 öre i postanvisning till tidningens ex- peditipn.
Annonspris: 15 öre per millimeterhöjd, större annonser och årsannonser rabatt.
Annonsavdeln.
: Rikstel.
466.
Allm.
tel. 604.
9 f. m.-7 e. m.
Med detta nummer bikjar Rösträtt för Kvinnlior sin tredje årgång, och då vi nu inbjuda till prenumeration f &amp; 1914, kunna vi icke gma det hättre än att anf&amp;a några av de ord Ann Margret Holmgren i det sista numret på det gamla året riktade till &amp; ra läsare: En återblick p &amp; tidningens innehåll under de gångna &amp; en Overtygar oss om det berättigade i den allmänna meningen, att tidningen p å ett utomordentligt sätt fiillt sin uppgift.
Vederhäftigt och grund- ligt har den behandlat själzqa rösträtts- frågan, sbuäl sona en mängd frågor sam- manhängande med kvinnans medborgar - rätt.
Den har givit nödig qqdysning om vad kvinnor behöva ceta och beakta f &amp; att kunna sätta sig in i de frågor som särskilt berma dem, me % nu ensi- digt utredas och avggöras av män.
Den har verkat stimulerande i arbetet genom noggranna och fullständiga meddelanden om rösträttsr6relsens framsteg och till- växt, ej blott i Sverige, men i alla andra länder - - - - - - - - - Med ett ord vi ha f å t t fyllig valuta för den enda krona prenumerationen kostar f &amp; ett helt år, och vi ha kunnat känna berättigad stolthet ö t w vår tidning.
- ---- _ -- ____ En nxingdubbling av Rösträtt för Kvin nors prenumeranter bör vara cdrt mål nu vid drsskiftet.
- - - - - - Ha vi betiinkt att på varje plats, där Rösträtt för Kcinnor har en prenunw- rant, där kan rösträttselden bli tänd, och den är det som lyser och v a m r och .föl.
oss .fram till se.9er.
Damdräkter tillverkas verkligt förstklassigt under ledning av aka demiskt utbildad tiiiskärare.
OBS.!
Fuli garanti.
A.-B.
Londoner Herr- &amp; Damskrädderi-Etabl.
57 Drottninggatan, 1 tr. A.
T.
22519.
R.
T.
6718.
(A. F. 1629) B u är så ung, kung Nitton-Zundra-Fjorton, och ännu så pass obekant med världen, att d u kanhända missförstått det jubel, som tog emot dig vid d i n tronbestigning, och tänker i ditt unga kungahjär&amp;: ' %om jag har ingen furste blivit hyllad. "
O m sådan är d i n tro, så låt mig vara e n hovnarr, som förk larar fenomenet och sager, vad de kloke bara tänka.
Jag har d i n ndd?
Xåväl.
Tag åt dig jublet.
%en inte var det nytt, det var det gamla, som hälsat tusenden av dina likar och föregångare p å ettårstronen, fast själva ritualen k a n hu vivlat.
%e roi est mor &amp; vive le roi! "
är lösen.
Tag åt dig jublet, men förstå det riktigt.
, Wir mängden ger e n härska,re sin hyllning, så är det för sin egen.skull: e n fordran är kärnan innanför det lena skalet.
Bet där kan vara hälsosamt att veta, och att det är e n sunning, får d u röna den dag, d å d u skall st@a ner f r å n tronen och mäter tacken dd med nuets hyllning.
Xen här är ä n e n sak, som d u bör veta, och som jag särskilt lägger dig p å hjärtaf.
Bet är de svenska kvinnornas förtröstan, att d u förmå?
; vad ingen hittills orkat: att bryta ner det gamla skrank, som stänger dem ute f ?ån e n n &amp; @ d normala plikter och likaså normala rättigheter och håller dem bland brottslingar och dårar helt sonika.
Bet gamla skranket torde vid det här laget vara litet murket och foga suårt att riva; men jag lovar, att, lyckas du med detta lilla storverk, så skall d u f å en tucksamhet, så äkta, så minnesgod, så växande beständigt, att du, när d u har gått till dina fäder och sitter p å e n hedersplats i hävden, med rätt skall kunna säga i ditt hjärta: ' ' Så mycken tack s o m J a i har ingen skördat. "
Frida %aiadsorL Svaluddens Pensionat Frågobgrån Kronan rekommenderas R.
T. Ulriksdal 17.
A.
T. Ulriksdal 85. '
Postadr.
Järva.
Vördsamt Eiin Johansson.
A n a n m e n C. Molhander Milstersamuelsgatan 71, Stockholm.
10-4 ~ Alls juridisks uppdrag.
Alla slags för r&amp;gningar mol 1 icr.
postförskott.
Specialitet: BarnuppLtringemill.
När ett nytt år lyfter sig ur kaos, iälsa människorna det med glädje, så; om man hälsar ' det unga och livs- lugliga, vilket spirar upp ur briinda narker.
Och man väntar alltid, att iust detta år skall medföra vad man nnerst atrår.
All misströstan och bit-, erhet lägger man a v som en gammal dädnad, i vilken det icke höves att nöta den unge härskaren med ljusom-; trålad panna, De förhoppningar, som iiider hans föregångare gäckats, skola i u fullkomna ' s, de frön man sått, spira ipp till gyllene skörd och de luftslott Inan timrat, bli verklighet.
Forntidens gamle gåvo vid Bragehor- Jet löften om kraft och inannadåd, som skulle bära deras namn genom hävder- la Kvinnorna vid sländan hörde tysta på, men kanske tändes i deras hjärtan len gnista, som hos deras senfödda systrar skulle slå u t i full och klar åga, känslan a v a t t icke som blott Eskådare låta tidens ström rinna förbi; in farkost, utan a t t reglera dess lopp, medvetna om att den vilja till hand- ling och den kraft, som sporrade till hjältedåd, även rörde sig på botten a v leras själar.
Längtansfullt sträcka vi händerna mot det nya året, vi hoppas och vi ön- ska, men ytterst beror det p å oss själva, Dm det blir ett gott år eller ej.
Icke en slump avgör segern, utan vår egen vil- ja a t t kämpa oss fram.
Och segern är icke ett slutmål, d ä r man efter en mö- dosam vandring kan få vila ut.
En- dast medlet som skänker oes dugliga vapen till nya strider.
Vem ger sig vapenlös ut i kamp?
Vem tvingar mu- rar a t t falla utan bräckor eller spett?
" Giv oss vapen och vi skola segra ", sä- ger soldaten, som d r a r u t i fält.
Med tomma händer vinnas inga fältslag.
Vapnet, som nutidskvinnan begär, heter röstsedeln.
Fömt med den i sin hand kan hon bekämpa lagar, som kränka henne, begära skydd för sina barn, reglera sina lönevillkor, som o f t a skurits så orättvist och godtyckligt, och hävda sin rätt att v a r a medbastärnman- 3e i lagar, som hon iiiåste lyda, Detta tiiåsie tränga till djupet a v vars och: ns medvetande: att utan vapen kan iiigen strid vinnas, utan röstsedeln är uiedborgaren i det moderna samhället Eörklarad undermålig, och den man icke t a r med i räkningen, visar man icke heller tillbörlig hänsyn.
Kanske skall år 1914 bli ett kampens år som intet förut.
Arbetet skall kan- ske hopas, fördubblas, men det giiller att inte förtröttas, det gäller att visa den riksdag, som snart sammanträder LAGEIWSONcS SKOmAGASIN Jakobsgatan - Predsgatan 8 18
2 B 6 S T B Ä T T F 6 B KUIRTBIOB J.
A. Svensson 11 STORGATAN II Stockholm Största UNA En samhällsskildring.
MARIA SANDEL: Virveln.
Tidens förlag dåliga, av lumpna och uppoffrande, f r a n Stockholm 1913.
367 sid. Pris kr.
3: i ’!
stå vissa scener i ett koncentrerat ljut Man får ett intryck av en stark och va Främst vill j a g nämna den ypperliga ski ken författarpersonlighet r i d genomläsar; det a v Maria Sandels senast utkomna bol, SYBEHÖR, MODEVAROR ” Virveln ”, och de löften hon gav i sitt dc G ARNERINGSARTIKL, R butarbete ” Vid svältgränsen ” infrias nu til Order till landsorten mot efterkraf.
fullo inom den r a m hon valt för sin f r a m ställningskonst.
Ty det är arbetarnas kam och utveckling, de hårda existensvillkor un för att rådslå om våra öden, a t t de der vilka deras själsliv blommar och därfö ligger en bergfast grund av rättfärdig ofta dör i växten, som hon med säker han1 het och riljekraft bakom våra k r a l och skarp iakttagelse skildrar.
Man liigge inte ifrån sig Maria Sandels bok för a t Man bär icke en börda halvvägs uppfö glömma den, eller för a t t endast minnas a t en backe f ö r a t t åter låta den rulla nec den fångat intresset under några flyktig, i djupet och tåligt börja på nytt.
Nej timmar, t y den kräver vida större uppinärk man spänner sina krafter till det ytter samhet ä n vad den egentliga förströelse sta, man tvingar sin vilja att vitglöd litteraturen k a n påräkna.
Det är en bok gas och genom själva kampens spän som inte är framsprungen a v en önskan a t ning övervinner man sin egen trötthet roa sina läsare, u t a n a t t i stället mana den Pioniärens lott är a t t blicka framiit till begrundan och eftertanke.
Och det ä ständigt framåt och genom a t t i c h inte själva kompositionen, stilen eller ka man bäst minns, utai akta på människors hån och oförstå raktärsteckningen det flammande patos och det sanningskrav ende, genom att icke tänka på trötthet som bär arbetet i sin helhet och så a t t säg; hunger eller törst, genom a t t icke låt: bildar de hiirnstenar, på vilka romanei missmodet få makt med sin själ, skal bygges upp.
det g å kvinnan som pilgrimen, vilken Boken är på samma gång en anklagelsi då han äntligen nådde bergets topp, u t och en protest.
E t t r e r o p över industrialis mattad segnade ned och trodde sit mens Grottekvarn, som mal tårar, blod ocl livsverk v a r a förgäves, men plötslig synd a v de ungas själar.
Mot dess bak fick se ett myllrande t å g a v niänniskoi grund framstår Magda Mejsels livsöde trampa den stig, som hans fötter banat naken och ohöljd realism.
Hon komme: Endast genom att själv vilja det ytter till fabriken som ett oskyldigt barn, i de1 sta, ingjuter man mod och förtröstar ålder, d å sinnet är mest mottagligt för i n tryck, och lämnar den som en fallen kvin hos andra.
Klenmodigheten vann a l tia.
Fallen i den bemärkelsen, att henne: drig några proselyter.
själsliv genomsyrats a v den rådande för Upp därför alla till kamp mot likgil ruttnelsen och hon själv blir fördärvad tigheten, som ä r vår värsta fiende inorr Hon är svag, och livet i de osunda loka egna leder.
På var enskild länk i våi lerna, kamratlivet, den sövda hederskäns.
stora syskonkedja vilar ansvaret, ati lan, de vällustiga blickarna och similiglan.
det hela icke skall brista.
På varje en.
sen som lockar på gator och i butiksfönster allt förenar sig om a t t draga henne nec skild beror det ytterst om våra döttrai i dyn, och hon saknar nog bärkraft uniiei en gång skola prisa 1914 som en god vingarna för a t t själv kunna hålla sig härskare.
Här finns så många fördo.
uppe.
Magda Mejsels öde ä r tusen andras mar att bekämpa, så mycken seg envis-; om leva i osunda förhållanden undei het att bräcka, så niycket motstånd att knappa existensvillkor, mottagliga för dc övervinna, men alltjämt bära bud från ziftcr, som uppstiga f r å n fabrikernas träsk.
Sveriges bygder vissheten om, att nya nark.
” Här är så dåliga förhållanden, at1 stridsmän fylkas under fanorna, att jet vill styrka till att hålla sig f r å n för.
den eld, man trott slocknad, flammat i ä r v eller i bästa fall förråelse ”, y t t r a r Ka- rin Malmådra, en a v romanens mest sym- upp p å nytt, och unga röster stämma Jatislit tecknade gestalter.
in i den frihetshynin, som ljuder över Men det ä r icke i första rummet hlagda landet och kallar unga och gamla att Mejsels kvinnoöde som intresserar.
M a n tjäna den sak, som senfödda släkten ier henne blomma, vissna bort och förlora skola ta i arv.
iig bland skuggorna, men bakom henne itår en hel klass i kamp och utveckling.
Det är denna massa, som bildar det rörliga ” Det faller en tändande gnista.
lav, i vilket en och annan svallvåg ger det ljusnar rundt om land.
) ss e n föreställning om det helas konsi- Och tusende lågor brista itens.
Det sjuder och bubblar på djupet; med ens i brand.
lär ljuder en mångstämmig kör a v röster.
) et är ett helt folk, som arbetar sig upp ir sin förnedring.
Man behöver icke tveka De stiga, de smälta tillsamman im, a t t Maria Sandel kämpat deras kamp i rymd som vidgas.
Ny ich delat deras hänförelse.
Hennes med-: ansla, hennes förståelse och hennes obarm- och mäktig höjer sig flamrnnn iärtiga blottaride a v såväl det lumpna och ined ens mot sky.
%a, som det goda och hjältemodiga, bär rägelii a v något genomlevat.
Det är ett Brinn högre och liva ocli ena olk i uppmarsch, ett folk, bland vilket de issta renat själen f r å n slagg genom kamp dii vhreld på bergets topp.
ch umbäranden, under självdisciplinens Hrinn högre i väkter fiena uktande piska, starka i tron på framtids- tills dag g å r oi) p. ” iålet, obesegrade genom samhörighetskäns- ans och solidaritetens lag.
Maria Sandel r a r fram scener f r å n storstrejkens dagar, PRÖVA om gör a t t man aktningsfullt böjer sitt uvud inför de tysta och ensamma stiin- ernas hjältar och niartyrer.
Hennes stil kan stundom brista i var- agssltildringen, men i de stora scener- a och uppgörelserna, n ä r hon ryckes med v sitt eget patos, få de en pregnans, som r ganska sällsynt.
Hon finner de r ä t t a ut- rycken och de rätta orden, slår aldrig över svammel och åskådliggör sin egen stäm- i Karlstad.
iing med en st.yrka, som delger sig åt läsa- Burkar 26 öre.
Overlägsen kvaiit6.
‘ en.
Bland det brokiga galleri a v fabriksarbe- Begär det genom Er vanliga leverantör, men erskor och kroppsarbetare, a v goda och g o d k w intet annat.
Kronans Jästpulver A,B, Tekn, Fabriken KRONAN driiigen af fabrikörens uppgörelse me sina arbeterskor.
Maii ser dem så levand fiir sig, hopen a v bleka, undernärda flickoi nyfikna, undrande eller indignerade, oc luften omkring dem är tung av hat.
Främr: står Karin Nalmådra, idealtgpen för si klass, ren och obefläckad, överlägsen d flesta, men ändå besjälad a v samhörighete med dessa kamrater, som trängas omkrin licnrie, nien förstå så föga av hennes syfte niål.
Upptänd av riittfärdig h a r m slunga hon sanningen i ansiktet på förtryckarer Under alltjiimt ökad stegring n å r denn skildring sin kulmen i Aina Sjös dödsögon blick.
Själv y t t r a r Maria Sandel i kapii lets slutord, n ä r Karin Malmådra sitte med den döciide kamratens liuviicl i sit knä: ” Aina Sjö, lilla d u ined ditt stackar bröst hürjat a v fabrikernas orena dunstci a v deras smuts och affall, skygga, tillbaka dragna Aiiia, s3.
uthållig i din hårda kam] a t t hålla svälten från de gamla, i förtii brutna, som skänkt dig livet, a t t hålla dii själ obefläckad av råheten.
Under lång; års bitterhet stumt lidande kvinna, stum dignande.
Millioner likt dig, millioner. ”.
.
Och d ä r ä r scenen, då Verner Dyning ä n ä r a a t t duka under för brännvinets fre stelse.
Begäret bränner inom honom, hun gern rasar i hans bröst.
NBaot a t t dövi t a n k a r och kval med under dessa ovissi kampdagar.
Men n ä r han redan fört bränn vinsankarets pip till munnen, smälla k ä karna i lås.
“ Det v a r utbrottet av en kraft som gjort hans själ levande under den dis ciplin, självhävdelse och ansats till stigan de i själskultur hans klass utvecklade undei kampen mot en övermäktig fiende. ” Ha1 kunde övervinna frestelsen därför a t t iial vuxit under striden och h a n blev ingen för rädare mot sin egen klass.
ä n n u mång2 scener vore att nämna, om det icke fördc mig för långt, och för resten bör \ - ar ock m som äger samhörighctskänsla läsa dennE bok, som berör en så stor och r i k t i g del a.c vår befolknings levnadsvillkor och utveck.
iingskanip.
Det ä r en bra bok.
Den väjei inte för de starka uttrycksmedlen, men der iger också sidor a v poetisk skönhet.
Der i r framför allt en bok som inger aktning Gurli HerCzmaii-Ericson.
4LMA SUNDQUIST: ” Samhället och p r o.
stitutionen. ” Aktiebolaget Ljus ’ förlag Pris 60 öre.
Kort tid innan den s. k. reglementerings- i o m m i t t h trädde i verksamhet, vidtogs här Stockholm - närmast i anledning a v det ntresse för reglementeringsspörsmålet som %elits till liv genom Svenska federations- tvdelningens skrivelse till Uverståthållarc- hmbetet 1902 och Svenska läkarsällskapets amma å r hållna diskussion i frågan - en ttgärd, som man på goda grunder kunde intaga v a r a synnerligen väl ägnad att, så ångt dess räckvidd kunde nå, på ett både verksamt och humant sätt ” motarbeta de mittosamma könssjukdomarnas spridning.
dan inrättade nämligen då en centralt be- ägen kommunal poliklinik för kvinnor, li- a n d e dels a v underli \, ssjiikdoinar, dels a v mittosamina könssjukdomar, och inan an- örtrodde denna poliklinik i en kvinnlig alrares händer.
Under sin rerksamhet som poliklinikkika- e har nu givetvis doktor Alma Sundquist a f t till patienter bl.
a. en hel del s. k. rostitiierade kvinnor, inskrivna och icke uskrivna, sådaria som varit prostituerade cli upphört dkrmed, ävensom sådana, som cdan kommit i n uti deras kategori.
Hon a r sålunda h a f t rikliga tillfällen a t t l ä r a änna dessa människors levnadsförhållan- en såväl som dem själva, deras tänkesätt ch psykologi.
Därför röjer också den lilla skrift, vars itcl läses här ovan, den erfarna läkarens akkännedom; de åsikter, d ä r framställas, ro icke torra teorier utan h a till underlag ivet självt.
Ingen, Bom vill bilda sig en N:R 1 * * * ==.e t “ 47 ’ ”: E .. ..... ...... .. ......
......
E västerlånggatan E: ASTRID SÖDGRQUIST ~~~ (f d. Barnängens lokal).
11 KAPPAWEPAR, .. [, -- .. 1 Klass Damskrädderi.
rpT Välsorterat lager a r: En elska Ulstrar Kostymer Plysch o. Astrakan, zukappor, Afthcappor, dackfischkappor etc. L.
K.
P.
R:s 1l:te central- styrelsemö t e äger rum i Stockholm torsdagen den 8 och fredagen den 9 januari i Whitlock- ska samslrolaiis nya hus, Eriksbergsga- taii 8 B.
De enskilda mötena, till vilka 3ndast centralstyrelsemedlemmar och suppleanter äga tillträde, börja båda dagarna kl. 10 f. ni.
I sammanhang med oentralstyrelse- riiötet anordnar Landsföreningen tors- dagen den 8 januari kl. halv 8 e. m. gffentligt möte i Musikaliska alrademi- ens stora sal.
Fredagen den 9 jan.
kl. halv 8 e. iii.
anordnas s. k. halvenskilt möte, i vilket slla inedlemniar av F. K.
P.
R. äga rätt leltaga.
Programmet för detta möte upptager redogörelser från skilda de- lar av landet av erfarenheter och rön Erån iiamninsanilingsarbetet.
Vidare ionimer fröken Anna Whitlock att iii- eda frågan: ” Hur kunna F. K.
P.
R. wgga egna lokaler? ” och fröken Elleii Wester att tala över ämnet: ” Trad jag ä r t av rösträttsarbetet ”.
Lokal för del ialvenskilda mötet blir Hotel Conti- ientals stora sal, Vasagatan 22.
Geniensamma middagar serveras bå- l a iiiötesdagarna till ett moderat pris i Hotel Anglais, Stureplan.
Iiaffe och eservering på förmiddagarna i Hotel Zscelsior, Birger Jarlsgatan 35.
Efter let halvenskilda mötet anordnas ett inkelt samkväm inom möteslokalen.
Biljetter till det offentliga niötet - Iris 50 öre - säljas från och med mån- lageii den 5 januari å Rösträttsbyrån, Jästmakaregatan 6, 1 tr., kl. 12-5 e.
ni., Allin.
tidningskontoret, Gust.
Ad.
torg, amt mötesdagen vid ingången.
Föredrag av Annie Furuhjelm.
Fredrika-Bremer-statykominittens fö- eläsningsserie över Nordens kvinn- iga pioniärer avslutas torsdagen den 5 jan.
kl. halv 8 e. m. å Vetenskaps- .kaderniens hörsal med ett föredrag av innie Furuhjelm om ett p a r av Fin- ands föregångskvinnor.
Biljetter B 75 öre och 1 kr.
komma tt säljas i Allm.
tidningskontoret och iandbergs bokhandel samt vid ingån- * en.
Nya kvinnliga stadsfullmaktige.
I Gränna: fröken Anna von Rosen.
Med etta inval komma e j mindre ä n tre kvinn- g a ledamöter a t t under nästa å r fungera G r ä n n a stadsfullmäktige, motsvarande 15 rocent av antalet ledamöter.
Förniodligeii r Gräniia rekordstad härvidlag inom lan- et.
I Hedemora: f r u Fredrika Collin, vald y2i et frisinnade partiets lista.
A r dess 3,074 jster erhöll fru Collin röstvärdet C42,8.
I K ö p i i z g: fröken Amrlic Salen, r a l d på friståendes lista.
I Nora: telegrafkommissariei~ A. Criattin- ius omvald, och lärarinnan fröken Ellcii röström nyvald.
I Växjö: fröken Maria von Friesen, vald i det frisinnade partiets lista.
iening om den i dagarna så aktuella frå- an, borde försumma att t a del av den lilla irorika broschyren, som dessutom h a r för- iäristmi a t t v a r a lättläst och väl skriveri.
Karolina Widerström.
som någonsin hållits, har just avslu- tats i Washington, Förenta staternas huvudstad.
Det var den amerikanska landsföreningens fyrtiofemte årsmöte, soin utlysts mellan 29 november och 5 december och som besöktes av omkring 600 delegerade och deltagare från alla stater i unionen.
Mötet fick sin särskilda karaktär där- igenom a t t representanter för de elva stater, som redan fått politisk röst- rätt livligt deltogo i förhandlingarna och aldrig försummade något tillfälle att framhålla h u r de arbetat ocli vad de åstadkoinmit redan nu med sitt nya maktmedel.
I sin mitt hade dessa röstberättigade kvinnor senator Helen Ring Robinson från Colorado " världens största aukto- ritet på sitt område ", och för övrigt gjorde sig kvinnorna från Illinois, nied den stora sociala reformatorn J a n e Ad- dams från Chicago i spetsen, kraftigt gällande.
Soin mötets outtröttliga ordförande genoni de dagslånga förhandlingarna och de timslånga offentliga mötena på kvällarna, höljde sig doktor Anna Ho- ward Shaw med ära.
För svenska 1ä- hare behöver doktor Shaw ingen pre- sentation, ingen som hörde henne tala på kongressen 1911 i Stocklioliii kan nå- gonsin glömma hennes hänförelse, hen- nes humor, herinec förniåga a t t utreda en intrasslad situation.
En annan framstående personlighet från denna kongress, soin tycktes ha ett överflöd på framstående kvinnor, var mrs Car- rie Chapman Catt, outtröttlig liksom doktor Shaw i de långa timmarna av heta debatter.
Nötet hade en del ytterst viktiga frå- gor på sitt prograin såsom ändring av landsföreningens stadgar för att åstad- komma en tillfreclsstiillande budget för 1914, en fråga soiii också löstes efter sega och långa diskussioner.
Ett vik- tigt steg frainåt v a r beslutet om a t t i New York starta en förlagsrerksanihet med ett aktiekapital på 50,000 dollars, Tarav 11,040 insamlades på fläcken.
Det hör till den amerikanska rösträttsrörel- sen att den kan uppbringa niassor a v höjd på ett möte, står en medlem a v styrelsen upp och vädjar till publikens frikostighet, som genast t a r sig uttryck på ett storartat sätt.
Vad som gav den- na nationella rösträttskongress sin sto- ra betydelse och sin Grskilda karaktär av a t t nya vindm blåsa och något stort snart skall inträffa, v a r dels närvaron av de många politiskt röstberättigade, dels den plan som forinade sig allt kla- rare under kongressens gång a t t slå ett stort slag med ens och söka åstadkom- ma en ändring av Förenta staternas konstitution till förniån för kvinnoröst- rätt.
Vi äro alla medborgare och som medborgare borde vi kunna tolka kon- stitutionen redan i dess nuvarande form, så a t t den ger oss rösträtt, hävda- des på mötet a v dess ordförande dok- tor Shaw.
Det torde \ - ara nödvändigt att h ä r på- peka de rösträttsförhållanden, som Amerikas kvinnor för närvarande leva under för a t t kongressens uppgift och arbete skall bli fullt begripligt.
Tio stater och ett territorium h a full rösträtt, och j a g kan inte neka r ?Gg nö- jet att räkna upp dem här.
De äro: Wyoming, Colorado, Utah, Idaho, Wa- shington, Kalifornien, Oregon, Arizona, Kansas, Illinois och territoriet Ala- ska.
I fyra andra stater skall frågan oni Iivinnans rösträtt föreläggas val- männen 1914.
Dessa fyra s. k. kam- panjstater äro Nevada, Montana, Nord- Dakota och Syd-Dakota.
Dessa stater avgjorde genom sina lagstiftande för- samlingar 1912, a t t frågan skulle före- läggas valmännen, och nästa allmänna val inträffa först 1914.
Ytterligare fyra stater: New York, New Jersey, Penn- sylvanien och Iowa ha låtit frågan om kvinnorösträtt g å igenom i första ses- sionen 1912, men den måste g å igenom &gt;iven i den andra, innan den blir lag och kan sålunda inte komma inför val- männen förrän 1915.
Största oron ha kvinnorna för New York, men också de största förhoppningarna.
Om de vinna h ' em York med dess 9 miljoner invå- nare komma de återstående staterna a t t tillfalla dem utan kamp.
New York iir sköldborgen för det organiserade motståndet mot kvinnorösträtten, rus- Irycksintresset, vita slavhandeln, den Iolitiska korruptionen.
Kvinnorna ve- a, att i staden New York koinma mån-: a röster att köpas a v dessa organisa- ioner för att göra deras nederlag sä- cert.
Staden New York med sina iiii- nigranter, sina miljonärer, ofta likgil- i g a för politiska frågor, och sin orga- iiserade skara yrkespolitici och sälja- * e och köpare a v människor, blir den ivgörande faktorn i den blivande kam- leii.
Men kvinnorna h a nyligen varit ned och drivit u t Tammany vid sena-; te gu \ - ernörsvalet, och de ha stora för- ioppningar för 1915.
Mot denna bak-: rund a v seger och kamp bör Washing- tonmötet ses.
Den tid ä r förbi, sade doktor Shaw förhandlingarnas öppnande, då vi lade: V a r så god och giv kvinnorna rösträtt!
Nu heter det: Vi begära ett illägg till Förenta staternas författ- iing, soni ger kvinnorna röstriitt.
Med 3essa ord införde doktor Shaw den wännande frågan om konstitutions- indring.
Kunde kvinnorna uppnå ett sådant tillägg till konstitutionen vore rösträttskampen bragt u r världen i staterna.
De lagstiftande församlin- Tarna landet runt ha sedan ingenting ziinat att göra ä n a t t ratifiera konsti- .utionsändringen, och allt det Iångsani- ma arbetet med att vinna stat efter stat vore besparat kvinnorna.
Det blev allt mera klart j u längre förhandlingarna Framskredo, att detta var deii \ - äg på vilken landsföreningen ville slå iii, och För att nå målet om en konstitutions- indring bslöt man a t t framlägga frå- qan för presidenten.
Mi Woodrow Wilson hade icke kvinnoröstriitteii på 3in politiska platforni, soin det heter tiär i Amerika, och hittills ha liviiinor- ria förskonat honom från att uttala sig i iimnet.
Partipolitik h a r i det stora liela varit främmande för detta lands rösträttmörelse.
Endast en ringa del BV de många och till sin organisation skiftande rösträttsföreningarna, slog kort före senaste presidentvalet sina påsar ihop med Roosevelts Framstegs- parti, som tagit upp kvinnorösträtten på sitt program.
Inom de olika sta- terna arbeta kvinnorna för en bestämd social frågas genomförande och sätter in sina krafter på den kandidat som lovar att söka genomdriva deras ön- skemål i ett bestämt avseende, antingen Jet nu gäller nykterhet eller barnarbete i industriens tjänst, eller någon annan humanitär angelägenhet.
På denna väg, wh genom ett minutiöst organiserat ar- bete att personligen påverka valniän- Vad kviinnnan vill, ilet vill Gud, liknande nederlag och allra vissast a t t h a n r ä l visste vad det betyder för en kvinna, som vill genomdriva sin vilja gent emot männens, a t t vara icke en kvinna vilken som helst, men helt igenom e n kvinna, eller åtminstone till sitt yttre väsen helt igenom en sådan.
Det betyder, att hon som sådan oemotståndligt genomdriver sin vil- j a, med ondo eller godo, till ont eller gott.
Hon k a n nämligen v a r a änglalikt kvinn- lig, d. v. s. i fulländad grad ä g a de spe- ciellt kvinnliga dygderna, vilka d å av- spegla sig i hennes yttre väsen, eller demo- niskt kvinnlig, sakna de kvinnliga dygder- na, men ändock v a r a helt kvinnlig i sitt uppträdande.
I det förra fallet vill hon det goda och blir då för mannen en frälsande makt, i det senare fallet vill hon det onda och blir för mannen en förgörande makt.
Den man, som genom sin beryktade sen- tens visat sig h a haft denna syn på " kvin- nan ", har, som vi ovan nämnde, antagligen stött sin erfarenhet p å egna upplevelser.
Hur som helst h a r h a n haft e n verklig hi- storikers .blick.
När h a n iakttagit världs- förloppet, h a r h a n säkert i fantasien (ty ingen verklig historiker kan sakna fantasi.
liksom ingen verklig historiker k a n vara uteslutande fantasimänniska) - h a n h a r i fantasien sett en rad a v okrönta drottnin- gar eller ämnen till verkliga drottningar som historien e j haft aning om, j a, som icke ens den allt rikligare memoarlitteratu- ren med alla dess ofta överflödiga detaljer omnämnt, drottningar, som regerat utan spi- ra, t. o. m. ntan privilegier, och vilkas rege- ringshandlingar strålat på historiens blad under de mäns namn, som de styrt, till ondo eller till godo, som blivit d jiipt ödesbestäm- mande, satt sig i försynens ställe genom att iitöva det goda - eller trotsa det.
Så h a de lett mannen, vilken icke varit så fullt nian.
som de varit fullt kvinna, till hjältens se- ger eller till tyrannens.
Stundom mildrat tyrannens dådlust, stundom brutit hjältens dådkraft.
Och mannen liar med hänryck- ning eller med förbannelsertänkt något så- dant som: vad kvinnan vill, det vill Gud!
Men namnlös h a r oftast hans goda eller onda genius gått i graven.
Dock icke spårlöst.
I de i högsta bemär- kelse kvinnliga kvinnornas spår h a privi- legierna för det underkända könet allt täta- re vuxit fram, och i de demoniskt kvinn- liga kvinnornas spår h a r motståndet nioi privilegierna rest sin hårda, ohönliörliga gestalt.
De onda kvinnornas genomdrivna vilja har dragit upp stormen mot de godas Med civilisationens utbredning och d i i r med kvinnornas alltmer befriade ställning s t å r dock nu striden bitter kring " borgcnc kärna ", parlamentet.
Kvinnan vill göra hi- storia bådc till namnet och till gagnet.
Det kan då v a r a skäl a t t fråga, varuti de- ras makt bestått, som trots sin rättslösa ställning så oemotståndligt utövat den; in a. o. vad som i grunden utgjort deras äkta segerrika kvinnlighet.
' f 3 B6STR#TT FÖR KUIIPIPOB N:R 1 Där f p a miljoner kvinnor rösta.
Några intryck från landsföreningens årsmöte i Washington.
Skall en konstitutionsändring för kvinnorösträtt i Förenta staterna komma till stånd?
Ett av de niärkligaste rösträttsmöten, pengar; då hänförelsen nått en viss Av Amalia Fahlstedt.
När ett yttrande blir e t t bevingat ord, visar det sig h a varit träffande, med an- d r a ord: det är sanningselementet däruti, som bevingat det.
Sällan innehåller ett ordstiiv en sanning över hela sin linje, oftast en överdrift.
Ifen det är dock san- ningens guldkorn däruti, som komma ögo- nen a t t glimma till och läpparna a t t upp- fånga det i dess flykt.
E t t sådant bevingat ord är det franska, h ä r ovan i rubriken översatta: Ce que femme veut, Dieu le seut.
Mäns läppar ha nog oftast fångat det, kvinnors blickar oftast glimmat mot dess guldkorn.
Men r a d det sistnämnda beträffar: den optimism är ytlig, som n ä r sig med vis- hetssentenser u t a n att först undersöka vis- domens d j u p däruti.
L å t oss då närmare skärskåda den fran- ska epigrammakarens påstående.
Han bugar sig för " kvinnan ", men med ett satiriskt leende.
H a n beundrar och an- klagar, h a n kapitulerar ridderligt, men med bitterhet i hjärtat, och h a n hämnas med ett uddigt tänkespråk.
Antagligt är, a t t h a n själv personligen prövat kvinnans oemotståndlighet, ännu an- tagligare att h a n iakttagit många mäns 24 Upplandsgatan 24 - 1 tr till vänster -, STOCKHOLM Damekipering - Damskrädderi.
Modeaffar OBS.!
Specialit6: SORGBESTALLNINGAR, ...................................................... i i 3 Allm.
Tel. 21133 k: ilen, liar deii ena staten efter den andra Fått sin riisträtt.
Förmodligen nied avsikt hade röst- riittsinötet €örlagt sina förhandlingar till tideii för kongressens öppnande och allas sinnen voio fyllda av undran hiir presidenten Wilson skulle förhålla sig till rösträtten.
Staten Illinois och ter- ' citoriet Alaska h a bägge givit k \ ' innor- iia rösträtt 1913 och man kunde icke itiiilta sig a t t presidenten skulle €bi -- ii1iBiiia a t t vidröra detta faktiiiii i sitt tiiilsriiiigsial till kongressen, så iiixcliet iuer som lian lovat a t t mottaga eii de- piitation av röstberättigade kvinnor Irån Illinois.
Stor bler diirför miss- riiliiiiiigen, då presidenten iakttog full-, iiindig tystnad rörande denna sak.
bledclelandet o111 lians uralitlåteiiliet Fiircles till rösträttskoiigresseii iiiider tt offentligt kvällsiiiöte och f öranleddc en ögonblicklig protest i form av en ier,oliition.
- Presidenten Wilson, sade doktor Sliaw, liar försiiiiiniat ett iitoinordeut- iigt tillfälle att förvärva sig odödlighet, rtt tillfiille soin endast koiiiiiier en gång i eii nians liv, och han h a r icke lyc- kats liiija sig till den sant deiuokrati- ska ståndpunkt som nian kunde vänta sig av honom.
Detta var en Iirigs- förklaring ocli presidenten blev icke svaret skyldig.
Han ga \ T återbud till Illiiioisdcputatioiieii, och d å röstrktts- mötet anliöll att f å sända delegerade till 110110111 för a t t framliigga sina iin- ckeniH1, svarade han, a t t en svår för- kylning hindrade hoiioin a t t m o l taga de utslijckade.
Men en förkylning kali icke räcka i det oiindliga, orh en prc- sideiit får icke låta sin personliga miss- stiiiiiiiing iiiyei-ka på sin officiella ställ- ning.
Efter några dagar hade 1111. m i l - son resignerat inför det oundvikliga ocli inoitog älskvärt en deputation a v ett hundratal rösträttskyiiinor ined Aii- iia Shaw som ledare.
Men inför derah klart formulerade fordran a t t presi- denten skulle framlägga ett förslag iii- för kongressen om införande a v röst- rätt för kvinnor, måste lian lügga kor- Ä r detta så ofta omtalade och påpekade fulländade kvinnliga behag en myt?
Utgör dct icke ett mcr allmänt sympatiskt väsen, som på samma sätt utmärker en oeniot- ståndligt intagande man8 Finns det egcnt- ligen några nämnvärda könsmotsatser i själsligt avseende?
Ar den fulländat kvinn- liga kvinnan över huvud taget icke därvid- lag alldeles lik den fulländat manliga man- nen?
Om mannen och kvinnan ägde fullkomligt skilda andliga egenskaper, skulle en enda hcl mänsklighet aldrig h a funnits till och icke heller några äktenskap, som dock så oändligt ofta grundats på könsmotsatser i andligt arscende.
E n man, som saknar ö m - sinthet orli blygsamhet, ä r icke en ädel t y p fijr det manliga släktet, lika litet som en kvinna, vilken salinar inod och dådlust, nå- gonsin lian segra med sin Tilja.
E n man, som saknar intuition, h a r en bedrövlig liic- La i sin intelligens, och en kvinna, son1 saknar all logik, f å r aldrig den r ä t t a mak- t m:) \ - er en man.
Men dessa egeiiskapei ä r o olika betonade hos de skilda köncn.
I mannens riisen ä r o modet, dådlusten, det lo- giska tänkandet mer betonade, och hos kvinnan ömsinthrteii.
blygsamheten, i i i - stinkteii.
Denna skiljaktiga egensliapsbetoning präg- l a r iiren deras yttre väsen.
Ömsintheten, som hos kvinnan y t t r a r s i g i den vakna om- tankaii för andra, den huldrika omvårdna- 3 -
t 4 I 1 ten på bordet.
Personligen, sade han, var han mycket intresserad av kvin- nans rösträtt, men som president var han bunden av sitt partiprogram, och som rösträtten saknades där, måste han beklagligen avböja varje framställning att ta ett personligt initiativ inför kon- gressen.
Men han skulle gärna se, a t t en kommitte för frågan om kvinnans rösträtt tillsattes inom representanter- nas hus.
Pressen påpekar, att det finns intet presidensfall för Wilsons politik i denna fråga.
Varken Roosevelt eller Taft kände sig bundna a v sin ” plat- form ” att införa för deras valmän okända frågor inför kongressen, och att Wilson skapat sig ett band som koni- mer att hindra honom i andra frågor genom detta principuttalande.
Samtidigt med skärmytslingen med presidenten pågick en långt allvarli- gare kamp för rösträttsmötet.
Frågan om en självständig kommitte för kvin- norösträtten inom kongressen hade upptagits till behandling a v the com- mittee of rules i representanternas hus, en kommitte som förbereder de frågor som sedermera skola bearbetas a v an- d r a kongresskommitteer.
Lagkommit- t6n har haft kvinnorösträtten om hand förut, men det har alltid stannat vid ett uttalande, och så har saken varit förbi.
Nu ville kvinnorna h a liv i det- ta döda tillstånd och för a t t förmå the committee of rules att åstadkomma nå- got, hade de utverkat att få framlägga sina synpunkter inför denna kommitte.
Antirösträttskvinnorna kommo med en liknande anhålian, och så hände sig att under tre dagar sutto medlemmar- n a a v the committee of rules och lyss- nade till en ström a v vältalighet, vars like de säkert sällan bevittnat.
Bägge parterna hade sina bästa krafter i el- den, och en mera allsidig belysning av kvinnans rättigheter och skyldigheter kunde man icke önska sig.
Ingendera parten avgick med seger.
Den förbere- dande kommitten uttalade sig för att hänvisa frågan om kvinnorbträtten till en redan existerande kommitte för presidentval m. m., en kommitte, som ordföranden vid ett tillfälle betecknade som död.
Den kommer inte att förbli död längre, om kvinnorna få tag i den, sade doktor Shaw.
Med denna halva seger fingo röst- rättskvinnorna nöja sig, och de hoppas nu på att genom bearbetning a v en- skilda kongressmedlemmar och sena- torer kunna åstadkomma en majoritet för konstitutionsändring.
Ingenting den i smått; blygsamheten, som förlänar även oförbehållsamma kvinnors väsen en viss stillhet och tillbakadragenhet, instink- ten, som ger henne anpassningsförmågan, detta sammanlagt är det, som giver det äk- ta kvinnliga väsendet denna mjukhet, den- na smidighet, denna fina takt, som utmär- ker varje kvinna med hjärtats bildning, och som även de, vilka sakna en sådan, instink- tivt efterapa.
Mannen vet och känner, att livet i sin helhet icke kan umbära dessa de Ömma små- omsorgerna, och hans eget väsen, vars verk- samhetslust är mer riktad på de stora dra- gen, där de små hänsynen ofta måste vika, drages därför oemotståndligt till den vä- sensart, som kompletterar hans egen.
Och i sin kamp, sin utåtriktade verksamhet, har han för sin egen del ett innerligt behov av denna kvinnliga ömhet, som vederkvicker och tröstar honom, han må möta den hos modern, hustrun, dottern, älskarinnan eller yäninnan.
Hur många slaviskt undfallande kvinnor ha icke bjudit männen detta?
Men det är ej detta, som besegrar honom; det utveck- lar tvärtom hans despotiska anlag.
Där in- gen vilja sättes mot hans egen, blir denna ensamt rådande.
Och där hans vilja en- samt blir rådande, förtrampas mer eller mindre de värden den kvinnliga naturen är kallad att taga vara på.
I längden var- ken beundrar eller trivs han med en sådan kvinna.
Hon kompletterar icke hans väsen.
N:R 1 BoSTBATT FOB KYIIP1pOR Som i ett kaleidoskop.
Människorna och rumsinteriörerna växla f ö r mig som bilderna i ett kaleidoskop un- der det jag vandrar u r hus och i hus i ett av de kvarter, där våra mera burgna arbetare bo.
Alla husen äro byggda i sam- ma enformiga stil, vilket gör a t t bostäder- na tyckas likna varandra.
Och svaren, som jag får från kvinnorna därinne, förete ock- så en viss likhet.
” Visst tycker jag, att det är bra, och kan mitt namn vara till någon nytta, så skall jag så gärna skriva på ”, heter det.
Ofta kommer ” far ” eller någon annan manlig anfiirvant och blan- dar sig i samtalet, och då får jag vanligen höra några uppmuntrande ord, såsom: ” det är minsann ingen dag för tidigt a t t kvin- norna få rösträtt nu ” och så ett ” lycka till god fortsättning ” vid avskedet.
Det är för övrigt ett nöje att tala med dessa vakna, intelligenta arbetare, vilka så väl följa med dagens politik och ha en självständig åsikt därom.
En sak, som särskilt fäst min uppmärksamhet är, att de flesta av dessa arbetare e j sökt öva det min- sta tvång på hustrun, utan, när de blan- dat sig i samtalet, just sagt, ” men du skall förstås göra som du tycker ”.
Den själv- ständighet dessa arbetarehustrur åtnjuta kunde många fruar i de högre klasserna av- undas dem, t y det är icke så få av dem, som sagt mig: ” Jag skulle så gärna vilja skriva under, men min man vill det ej. ” De ensamma, självförsörjande kvinnorna bruka vanligen skriva under med de or- den: ” Jag tycker visst, att kvinnorna ock- så skola, ha något att säga. ” Och änkorna, som teckna sina namn, tala ofta med mig om hur svårt det är att på en gång för- tjäna livsuppehället för sig och barnen och kan nedslå deras mod, och de hämta kraft ur de redan vunna segrarna.
- Vi h a allt att vinna, ingenting att förlora, sade doktor Shaw vid det sista offentliga mötet, d å salen v a r packad a v åhörare.
Men Antis h a redan för- lorat så mycket, att de inte ha råd a t t förlora mer.
F ö r femtio år sedan vor0 de allt, vi ingenting, och se h u r det ser u t i världen nu.
Den som tar upp v å r sak, han skall se, a t t den är lstörre än han någonsin anade och han skall a v dess storhet få så mycket mera än han själv någonsin kan ge, att han skall ödmjukt, och tacksamt ge sig åt den med alla sina krafter.
Washington den 6 dec.
1913.
Elisabeth Krey.
Det är när kvinnan ikläder stålet i sin vilja det ömma mjukhetens behag, som hon segrar.
Så har under oöverskådliga genera- tioner dragningskraften till den äkta kvinn- ligheten gått honom i blodet, att han lätt fallit offer för en mindre god, ofta en ond, stålfast kvinnovilja, förenad med ett inta- gande sätt.
Men bakslaget har dock i så- dana fall förr eller senare kommit över - kvinnorna.
Det är endast det bestämda rätt- färdighetskravet i skepnad av den kvinnli- ga mjukheten, som frammanar ridderlighe- ten i mannens,.
natur.
önskan hos honom att med sin manliga styrka värna om hen- nes krav på rättvisa för sig själv eller för de förtrampade små, som han försummat.
Och det ljuvt kvinnliga väsendet blir i hans Ögon än mer betagande, då en modig, själv- ständig själ framlyser bakom det.
Kvinnan har hitintills varit företrädesvis hemmets genius.
Men hemmets dörrar ha Öppnats vidare för henne och hemmets fön- ster ha blivit högre och bredare, så att ut- sikten åt vidderna därute i samhället bli- vit större.
Hennes blick har varsnat hem- intressen, som stått och stå på spel därute på de stora samlingsplatserna, där männen stifta lag.
Det är detta, som Selma Lager- löf på ett s % genialiskt sätt påpekat i sitt beundrade tal vid det stora rösträttsmötet för några år sedan.
Det är omböljat av hemtanken.
Värmd av den glödande ivern att med egna bidrag till lagparagraferna få omvärna hemmens frid, lycka och ut- se efter hemmet.
” Det var riktigt bekym- mersamt, när gubben dog ”, berättade en, som nu var gammal, ” men så fick jag städ- ning på några stora kontor, och de beta- lade bra.
Jag måste förstås stiga upp kl. 5 på morgonen för att hinna städa dem alla till kl. 9, och sen var det att ta itu här hemma, och ibland gick jag bort och ” hjälpte till ”.
Men jag har haft riktig väl- signelse med barnen, de ha blivit välarta- de allihop. ” Denna enkla gamla kvinna, som strävat så hårt dag efter dag under åratal för att skaffa sina barn bröd och samtidigt vakat över dem och fostrat dem till goda medborgare i samhället, är det e j en hjältebragd så god som någon, detta, som hon utfört, och förtjänar det e j med- borgarrätt?
Av de många, som jag träffat på min vandring, vill jag nämna ännu en; en gam- mal kvinna, vilken hade en åttaårig foster- son hos sig.
Hon svarade mig bittert: ” Nej, jag bryr mig e j om vad som är bra för andra eller för samhället.
Ingen har nå- gonsin gjort mig något gott.
Och den här lilla stackarn ”, hon visade på gossen, ” hu- rudana ha väl människorna varit mot ho- nom.
När han var fyra år, förlorade han sin mor - hon var kokerska på en båt - och den gick under.
Fadern är styrman och har det bra, men vill inte ge ett Öre till sitt barn.
Ingen bryr sig om den lille; de andra barnen stöta bort honom och ro- pa fula namn efter honom, därför att hans mor inte var gift. ” - ” Men ”, sade jag upp- rörd, ” ingen kan väl begära att Ni, som ä r gammal och fattig, skall uppfostra en annans barn.
Fattigvården ” - ” Ja, det för- stås ”, avbröt hon, ” men jag var rädd, att de kunde bliva stygga mot honom.
Han är klen och tål ej så mycket ”.
- ” Detta samhälle är skapat av männen.
Vi kvin- nor vilja ha det annorlunda, därför har jag kommit till Er. ” Hon lyssnade undran- de på mig, hennes bitterhet försvann till slut och vi skildes som goda vänner.
Detta barns historia h a r ofta kommit i mina tankar.
Fadern, i goda ekonomiska omständigheter, vägrar dock att ge ett Öre till sitt eget barn.
Han har förstått stäl- la det så, att lagen ej kan nå honom, och sedan är det honom likgiltigt, om barnet rar illa, om det g å r under till kropp och själ, om det växer upp till en eländig stackare eller till en brottsling.
Men en fattig gammal kvinna, som måste arbeta hårt för att skaffa sig ett knappt bröd, delar med sig därav till en främmande mans barn, hellre än hon lämnar barnet ut till det okända, till människor, som ” kan- ske bliva stygga mot det ”.
Underliga sam- hällel Mannen, som undandrar sig sina skyldigheter, får med röstsedeln i hand delta i lagstiftningen, men kvinnan, som uppoffrar sig och uppfyller mannens skyl- digheter, anses e j värdig därtill!
, Och barnet, som stötes bort av lekkam- raterna och nämnes vid ” fula namn ” av dem, hurudant skall väl det bliva?
Mån- ne ej dess ’ sinne skall bliva hårt och bit- tert?
Ä r det måhända u r deras led, dessa hånade, skymfade, till hat hetsade barns, som de utgå, dessa ogärningsmän, inför vilkas illdåd vi stå som inför en grym gåta.
Vem lär väl barnen att kalla dessa stac- kars små vid ” fula namn ”?
Månne det e j ytterst är lagstiftningens fel.
Genom den- na bliva de från början prickade.
De f å ej rätt att bära faderns namn, de stämplas med etiketten ” oäkta ”.
Och i huru goda ekonomiska omständigheter fadern än är, så har han ingen skyldighet att ge dem ett gott hem, endast ett nödtorftigt understöd.
Lagstiftarna ha velat skydda mannens namn och börs.
Att de därvid vållat bar- nen lidande, ha de e j tagit hänsyn till.
Det flnnes mycket arbete för kvinnorna, när de en gång f å sin medborgarrätt, det flnnes mycket arbete f ö r dem, som e j vilja se små barn lida, f ö r dem, som förstå, a t t av alla barn, de må kallas ” äkta ” eller ” oäkta ”, dock kunna bliva äkta människor, goda samhällsindivider, om de komma i goda händer och fostras rätt.
Och det är tid på, att det ” kvinnligt veka ” skall segra ej blott i ” människosinn ” utan även å lag- stiftningens område.
Tinni Sterner.
veckling nalkas hon parlamentets slutna dörrar.
Skola de öppnas?
V i ha allt skäl att hoppas, att så skall ske, om det är den äkta kvinnliga kvinnan, som kommer, hon, vars naturligt betonade kvinnliga dygder genomstråla hennes väsen med det skimmer, som ger mannen en klar blick på hennes goda vilja.
Icke äregirig- heten, icke stridsbullret h a f ö r t henne dit.
Endast den kvinnliga ömsinthetens ingi- velse.
Amasonen däremot har ingen plats här.
Där finns mer än nog av tom stridslystnad, och den manliga viljans krav äro tillräck- ligt representerade.
Det berättigade rum, hon där skall intaga, är förnämligast som representant för de samhälleliga intressen, som särskilt ligga för den kvinnliga natu- ren att hysa.
Men det är naturligt, att mannen icke tilltror amasonen detta käns- liga intresse.
I gångna tider hände alltför ofta, att kvinnornas känslighet slog över eller för- växte sig till känslosamhet och heAnnes blyg- samhet till pryderi.
Lika litet skulle hen- nes plats då ha varit berättigad i den lag- stiftande församlingen.
I våra dagar stan- na ofta kvinnornas Ömsinthet och blygsam- het i växten och amasondraget framträder.
Lika litet som denna kvinnotyp, det ” tredje könets ”, på bästa sätt kan hägna hemmens fridsällhet och inom dess väggar omhulda det stilla, ostörda uppväxandet tili högre livsformer samt skänka den från dagens kamp återvände sann vederkvickelse, lika litet är hon skickad till att med den kvinn- liga instinktens klarsynthet medelst verk- sam lagstiftning hägna de lidande och för- trampade.
Vad bär hon dolt i sin mantels veck, den- na valkyria?
ä r det icke ett avhugget hu- vud, madonnans med glorian, den ljuva moderligheten stympad och livlös?
Där det moderligt klappande hjärtat icke driver mänsklighetens puls, där sina livets källor.
Det vet mannen både genom sitt logiska tänkande och i kraft av sin instinkt.
Men när kvinnans instinkt släpper den sanningen, stå livsavgörande värden på spel.
Så nalkas då ” borgens kärna ” du ijuva moderlighet!
Med högburet huvud och vil- jefast blick, men dock med mjukt behag.
Ingen manlig man öppnar porten för icke - kvinnan.
Ingen ridderlig håller den slu- ten för den äkta kvinnan.
Han mottager henne som ett betydande plus i all god vilja.
n Ce que femme veut, Dien le veut.
Fredrika-Bremer-Förbundets nya tidskrift Llertha har utgivit sitt första nummer.
Tidskriften, som är avsedd som sprbkrör för de strävanden, som innefattas i Fredrika-Bremer-Förbundets program, kommer att såsom sådant fylla en given plats i kvinnosakspressen.
Dess företrädare Dagny har med utgången av 1913 upphört, sedan föreningen Dagny redan dessförinnan upplösts.
Kvinnor i pensionsnämnderna.
I Gränna: suppleant fru Julia Blomqvist.
I Ljungbg: ordinarie fröken Sigrid Hjelm- qvist; suppleant fröken Tekla Hammar.
I Nora kommun: suppleant fru Kristina Nyman.
I Urdsa: ordinarie lärarinnan fröken Em- ma Ternblad.
Föredrag.
På inbjudan av Eskilstuna F. K.
P.
R, har fru Nanny Grenander hållit två, myc- ket uppmärksammade föredrag om ” Några av franska revolutionens kvinnor ”.
Med mildhet ha vi straffat sentensmaka- ren för hans uddiga utfall genom att ta honom på fullt allvar.
Något hårdare straff har han icke gjort sig skyldig till.
Ty han har med fog påvisat, att segern är osa given den dag, då kvinnan får majoritet bland kvinnorna.
Resebrev.
Då j a g den 20 november lämnade Ronne- by f ö r a t t än en gång innan årets slut slå c.tt slag fijr vår namninsamling, styrde j a g Pijrst lrosaii till Skåne.
Visserligen hade j a g två gånger förut i år varit å t det hål- let, men Skåne rymmer mycket människor och h ä r kriives arbete, och nian arbetar h ä r gärna.
J a g vill passa på tillfället a t t ut- tala ruin aktning för det ihärdiga arbete Skåiieförbundet presterar.
Det torde f ö r öv- rigt komma i dagcn vid granskningen av iiamuinsamliagsresultatet.
F r å n Skåne ställ- des färden norrut.
I Stockholms län höl- los t v å föredrag, men milt egentliga mål var Dalarne.
E n färd till Dalarne hade länge lekt mig i hågen.
Jag rilitigt läng- tade d i t upp.
I yiigre a r har j a g nämligen haft min verksamhet bland dalafolket.
X i t t hopp var n u a t t f å sanimanträffa ined åtminstone några a v dem jag under den- na tid kominit i beröring med.
Sfi gick det ock.
Elever från forna d a g a r stötte j a g på h ä r och diir.
Och j a g hade även gliidjen konstatera a t t jag e j iuissräknat mig på dem.
Deras intresse för dagens frå- gor, deras vakenhet gladde mig otroligt.
Inom parantes vill j a g nämna, att man aven här, liksom överallt annorstädes, Ack åtskil- liga bakslag.
S å hörde j a g berättas, att p å ett ställe, d ä r liandelsniannen sett affischen om rösträttsföredrag, hade h a n förklarat, a t t hädanefter skulle e j någon hustru få " borga ", som det heter, i hans bod, iitan iiiannens samtycke.
E n hotelse, som j u kan- ske kunde h a även gott med sig, fastän den dikterats av det dåraktigaste hämndbegär.
Yttrandet tyder emellertid på ett fasaväc- kande missgrepp på saken, och sådana missgrepp ä r o nog tyvärr icke s5 ovanliga.
I Malung förmärktes tydligtvis folkhög- skolans goda inflytande.
Ovanligt ange- näm r a r den känsla av samförstånd man där förnam.
Livligt stod d ä r för mitt min- ne vad min inan en gång anförde i ett tal just till dalaungdom, och j a g kunde e j låta bli a t t erinra om det.
Det v a r år 1883.
Hans ord föllo: " Ha \ - i det mål i sikte för vårt arbete, a t t det ytterst g å r u t p å a t t föra mänskligheten allt längre och längre framåt, att förbättra allt mer och mer livs- villkoren för de små, d å kunna vi icke a n n a t än med glädje hälsa välkommen den med oss tävlande kvinnan.
Och kunna vi väl undvara hennes arbete, böra vi icke rent a v högljutt kalla henne att komma till vår hjälp i såväl s t a t som kommun, t y arbetet ä r stort och målet långt borta. "
Efter fö- redragets slut bildades Yalungs F. K.
P.
R.
Sista föredraget hölls i Gagnef i Djurås ka- pell.
Hela salen full med kullor i sina vack- ra dräkter.
Vilken r a c k e r anblick!
Så ha- de j a g även glädjen a t t hälsas välkommen a v fröken Adelborg.
X i n dalafärd h a r allt som allt varit rik - r i k a minnen och r i k a erfarenheter.
Till vänner och kamrater sändes ett tack för gästfrihet och tillmötesgående.
Detta gäl- ler nu e j blott dem j a g råkat under min se- naste färd, u t a n alla, på alla de platser j a g nnder året besökt.
Stor glädje h a r j a g haft av mitt arbete, må det b ä r a någon frukt.
Awgusta Tonning.
1 Meddelanden fiån V. U. i. Centralstyrelsen har med 44 röster m o t 11 beslutat att även vid centralsty- relsemötet 1914 tillämpa resekostnads- r DAMEB!!!
I BESÖK Säsongens nyheter nu inkomna i Dräkter, Kappor och Ulstrar.
OBS.!
Första klass tillskärare nu engagerad, varför vi kunna uppfylla alias anspråk.
OBS.!
Humana priser.
OBS.!
Även p &amp; avbetalning om så önskas.
Heleneborgsg.
15.
I I r EI Arbetet ute i landet m Arboga F. K.
P.
E. hade den 1 dec.
sitt ordinarie årsmöte, varvici val a v styrelse fö- retogs.
Frölren Carolina Falli, som alltsc- dan föreningen bildades varit dess ordfö- rande, hade av hirlsoskiil undanbett sig åter- val, och i hennes ställe utsågs fröken Hel- ga Sundborg till ordförande.
Ovriga sty- relsemedlemmar blevo: frii Anna Lisa Blu- nie, fröken Anna Israelsson, fröken Lovisa Pettersson och f r u Maria Blidberg.
Supp- leanter: fröken Signe Åmark och fru E v a af Eltenstain.
Till centralstyrclbemcdleiiI utsågs fröken Belga Sundborg med fröken Anna Israelsson som suppleant.
Eftcr för- handlingarnas slut höll fröken Anna Isra- elsson ett intressant och sakrikt föredrag om " Den vita slavhandeln ".
FäriEu F. K.
P.
R. hade den 1 okt.
sitt årsmöte, v a r r i d den förra styrelsen enhäl- ligt omvaldes.
Ordf. är f r u Emma Kring, sekr. frökcn Anna Hannberg och kassör fröken Alma Mickelson.
H u d i k s v a l l s F. K.
P.
R. firade torsdagen den 4 dec.
sin tio-årsfest med ett animerat samkvam å Stadshotellet.
Sedan ordföran- den, fröken Alma Persson, redogjort för föreningens verksamhet under de gångna åren höll f r u Anna Tybell f r å n Kilafors ett kåserande föredrag om " Kvinnorösträtten på 1960-talet ".
Det såväl till form som inne- håll utmärkta föredraget fängslade genom sin originella läggning samt mottogs med upprepade applåder.
Sedan vidtog tesup6 och aftonen förflöt under den angenämaste stämning med sång, musik och deklama- tion.
Nuskvarna F. K.
P.
R:s halvårsmöte hölls den 25 nov.
i föreningens nya lokal.
Till ordf. valdes f r u Hilma Andersson och till övriga styrelseledamöter: fröken Planting- Gyllenbåga, f r u a r n a Hilma Fagerström och Selma Hultsteen samt fröken Anna Ljung- gren; till suppleanter: fröken Ingeborg Bro- man och f r u H a n n a Jannell.
Till reviso- rer valdes fröken Tullie Mohn och fröken Britta Olsson, och till medlem i centralsty- relsen fröken Planting-Gyllenbåga med frö- ken Elin Eckerberg som suppleant.
Till ombud vid länsförbundets möte utsågs f r u Hilma Andersson med fröken Planting- Gyllenbåga som suppleant.
Mötet antog upprättat förslag till verksamhet för vin- tern och våren 1914.
Föredrag komma en- ligt förslaget att hållas a v f r u Gulli Pe- trini, fröken Planting-Gyllenbåga, fröken Nancy Envall samt a v professor K n u t Kjell- berg.
i sekr. och kassör fröken Maria Halldin, fr Klara Ljunggren och frii Elin Bliime.
01 riga styrelsemedlemmar blel-o frii PAlsso och fröken Gerda Olfison.
Malmö F. K.
P.
R. firadc Liiciadagen inc fest å Odd-Fellow-s högtidssal, vilken r a fylld till sista plats av en feststäiiid skar: Festen inleddes med ett kortare anförandi författat av pseudonymen Metta Grege v a r i sägnen om Lucia, ljusbringerslran, so1 a v sina förföljare e j kunde bringas om liv (genom ' eld, blott nicd svärd, överfördcc I) F. K.
P. IL, vilken, trots allt motstånd, 11 ver och går segrande framåt.
Genoni de halvdunkla salcn framskred därpk Lnci: bruden med sina tärnor och mottogs nie hymnen " Sancta Lucia ".
Ebn nppvisning rytmisk gymnastik av frölien M ä r t p E r dens små elever och tvenne plastiska s t i dier, utförda av henne själv, väckte alliiiii förtjusning.
Diirpå följde Luciadagcns obl gatoriska kaffedrickning.
Aftonen avslut: des med sång och musik av fröknarna Kel gren och Miltopteiis samt ett par pascliase av Fröding, framförda p å ren värmländsk; Den ekonomiska behållningen tillfallc Malmö F. K.
P.
R:s kassa fiir naiiiiiinsan lingen.
Sandvikens F. K.
P.
R. hade sitt ord.
hösi möte den 9 dec.
Till föreningens styrelse fC nästkommande å r omvaldes: fröken Ellc Karlsson ordf., fröken Mia Ljungqvist 7 ordf., fröken Lilly Nilsson sekr., fru ria Pihl v. sekr. och f r u Ninni Svcncso kassaförvaltare.
Till styrelsesuppleantt nyvaldes f r u R u t Gibson och omvaldes fr Mina Andersson.
Revisorer blcvo frökc Augusta Karlsson och f r u Alma Tempe man med fröken Selma Ström som supplc ant.
Till centralstyrelsemedlcm i d d e s fri keii Ellen Karlsson med frii Ninni Srensso som suppleant.
GÖTEB OR GS CENTRAL-ANTIKVARIAT iit-iaiider i diignriin siii 4:de katalog över skönlittera di.1 slillsyiita och uts8ldn bucke s&amp;rR1 som 113-a oiippskurna börker till nedsatt pris.
Snniles gritiis p l begäran.
Tel. 1794. tur, iipptagaiido en OLGA JUNGBECK Boijes Bazar 2, Göteborg.
(Kor &amp; AB.
5980 ---. -- Fredsgatan 3, Stockholm.
-, des nied a t t föreningens ordförande, fröken Björlcqvist, omtalade några a v sina erfa- renheter fr8n iiamni iisamlingsarbetet.
Se- d a n meddelades a t t föreniiigen till heders- ledamot utsett sin €.
d. ordf. f r u Signe Woll- ter-Plister.
Till styrclsemedlemmar i Troll- hättans F. Ii.
P.
R. raldes för nästa lia- leiidersr: ordf. fröken ' Augusta Björkqvist., v. ordf. fröken Annie Wall6n, sekr. frölrcn Elna Wikland, v. sekr. fröken Anna Ågren och kassaförv.
fröken Beda Nilsson; till öv- riga styrelseniedlemmar valdes fröken Bra- r i a Olaiider och fru Tonny Ekvall.
Vid Uwieri F. K.
P.
R:s årsutite den S dec.
blev fröken Ingeborg Öqvist med nuled- ning av sitt 10-åriga arbete som föreniti- gem ordförande hyllad med tal a v vice ord- föranden f r u Ester Lindgren och blommor frun styrelsen.
Dc föreskrivna valen av styrelse, revisorcr och representanter i cen- tralstyrclsen utföllo s ü a t t de avgående 0111- valdes efter hela linjen.
Anna Bylund soni suppleant.
__c_m_l ______ .. _~ Ett uttalande av en av årets nobel- pristagare.
Arets Nobelpristagare i medicin, den framstående fredsvännen och vetenskaps- mannen professor Richet, blev under sin härvaro, a v en medarbetare i Dagens Pyy- heter, intervjuad rörande sin ställning till kvinnorösträtten.
Professor Richet uttalade sig synnerligen syrnpat,iskt om kvinnornas rösträttskrav och ansåg dess berättigande s j solklart, a t t alla argument r o r o överflö- diga.
H a n förklarade sig vara rösträttens anhängare, idre p &amp; grund a v någon parti- ställning, utan helt cnkelt u r rättvisans synpunkt och vad den, särskilt i vår Första kammare omhuldade famlijesynpunkteu beträffar, kände sig professor Richet för- vissad om, a t t kvinnans deltagande i det po- litiska livet icke skulle hindra henne f r å n a t t iippfylla sina plikter som god maka ocli moder.
* - - I _ - - Kungl.
Hofleverantör 31 64 Ostersunds F. K.
P.
R. firade sin 1iLårsdag söndagen dcn 14 december.
Sedan ordföran- den uppläst en kortfattad redogörelse över föreningens verksamhet under de gångna åren, höll f r u Ella Rilling ett utmärkt och mcd kraftiga applåder mottaget föredrag om " Iiviiinaii ocli fosterlandet ".
Telegram avsändes till f r u Ann Margret Holmgren samt till föreningens första ordförande och första sekreterare, \ - illa avflyttat f r å n or- Skelleftell F. K.
P. R,.
hade den 5 det ten.
E t t flertal medlerniiiar samlades dar- årsmöte å Rådhussalen.
Vid val av s t ~ efter till en angenäm middag å Grand 110- relse utsågs till ordf. fröken Nanna Lur tell.
dell, v. ordf. fröken Anna Nordmark oc till övriga medlemmar: f r u a r n a Wikdah Sandberg och Andersson samt fröknarii Ny landvinning.
Lindberg och Moring.
Till centralstyrelse I Malung bildades en riy förening ef- medlem utsågs fröken IV.
Lundell med fr ter föredrag a v fru Augusta Tonning.
Ch.
Siden som suppleant.
Revisorer blev f r u A. Törnsten och f r u Ch.
Siden med f r i Till ordf. valdes fru Gerda Ilunnqvist- ken L. Engman och fröken A. Nordströr Jakobsson och till centralstyrelsenied- som suppleanter.
lem fröken Karin Lise11 med fröken L-Bt JOHN Vm LÖFGREN &amp; G:Q r I Stockholms länsförbund anordnade den I dec.
möte i sockenstugan vid Västerhc KUTlshamnS F. K.
P.
R. höll den 28 nov.
ninge.
F r u Hilda Sachs talade om " Kvir sitt höstsammanträde.
Till ordf. återval- rians medborgarrätt " och f r u M. Bolin hö ' des f r u Lisa Velander och till övriga sty- ett med s h g illustrerat föredrag om ' Toll * relsemedlemmar: fröken Olga Tengström, visor ".
fröken Olga Herrlin, f r u Agda Ericson och Sölvesborgs F. K.
P.
R. hade den 3 dec fröken I d a Schmidt.
Centralstyrelsemed- lem blev f r u Velander med f r u Bertha sitt ordinarie höstmöte i samband ined föi Forsberg till suppleant, och revisorer blevo sakelsedag.
Mötet v a r talrikt besökt oc fruarna I n g r i d Carlson och J e n n y Jacob- intresset för kvinnornas sak synnerlige son med fröknarna Hagelbäck och Auna stort.
Vid förrättat styrelseval omvalde Harms till suppleanter.
Efter valen upp- fröken Ebba Hultqvist till ordf.; vice ord lästes " RösträttsfPgeln " som mottogs med blev f r u Agnes Möllander och sekr. frölie stort bifall och gav anledning till diskus- Anna Jönsson samt övriga styrelseinedlex sion om h u r u man ytterligare skulle Bun- mar: fröken Kristina Sharp och fröken Ar na främja namninsamlingen, var3 redan be- n a Malmberg (nyvald).
Till centralstyrclsc fintliga resultat bland medlemmarna an- medlem omvaldes fröken Hultqvist med frC ken Sharp som suppleant efter fröken Hel sågs för oväntat gott.
ga Jeppsson, som avflyttat fran staden.
Ei Karlskoga F. K.
P.
R. omvalde vid sitt ter mötet intogs tesup6 under den angenii årsmöte den gamla styrelsen, som består av maste stämning.
följandc medlemrcor: fröken Gun Forspren Trollhättans F. K.
P.
R. hade den 10 dec ordf., fil.
kand. f r u Ebba Danielson, f r u anordnat en synnerligen lyckad julfest.
Et Ragnhild Sohlman, fröken Hilda Hultin, stort antal föreniiigsinedleniniar och äve fröken Anna Westerdahl, f r u Katarina An- åtskilliga utomstående, €ör saktii intrcssc dree och fil.
kand. Clara Lundh.
Till een- rade, hade infunnit sig.
Eftcr avsjungan tralstyrelsemedlem iitsågs fröken Forsgren det a v " Du gamla, du fria " upplästes " Röst med fröken Lnndh som suppleant.
rättsfågeln ", och sedan ett miisikiiuinille Lysekils F. K.
P.
R. h a r vid sitt årsmöte utförts, kringbjöds kaffe av några vitliläd till ordf. utsett friiken Amanda Mattson, till d a Lucior.
Den angenilnia festen avsluts fördelningen.
Varje ombud - dock endast ett från ar förening - bör så snart som möj- ligt efter sin ankomst till centralsty- relseniötet till en för detta ändamål särskilt utsedd person inliimna sin re- seräkning, beriikuad efter 3:e klass p % jiirnväg och l:a klass på ångbåt.
2.
Till revisorer av L.
K.
P.
R:s rä- kenskaper ha oiiivalts fröken Alida J a - kobson och fru Elisabeth Wzrn-Bugge s m i t till suppleanter likaledes åter- valts f r u Emilia Broom6 och fröken - 4gcla Hedvall.
3.
F. K.
P.
R. uppmanas att genom annonser i sin ortspress söka %stad- komma en så snabb och fullständig in- dragniug a v rösträttslistorna som möj- ~ i k a t 4.
2 9 ligt.
I lm v. ordf. f r u Hilma Hyllengren, till sckr., 8.
T. Rekoininenderas sCim en erkaiid god och iia.
raride niåltids- och Irisliedryck.
Finnes pA buteljer samt svagdricka på fat.
Sveriges äldsta, största o. bäs renommerade specialaffär Siden- &amp; Ylle-klädning st y gel A.
T.
6048 provert.lanaorten siindasgratiso.francc.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-- enastående hudcreme.
Borttager finnar, fräk- nar m. m.
Gör hyn ung- domligt skar o. fraiche.
FRAHSKA PARFYFAiYIAGASINET Hofieverantor 21 DROTTNJNGGATAN 21.
f RÖSTRÄTT F O B KUIRTNOB ' NYA BUSAPOTEKET AFFÄRSREGISTER STOCKHOLM * Allmänna Pensionsfiirräkringsbolaue?, Stoikholm System: MIRTILLME är ett nytt Husapotek, en vegetabilisk naturprodukt, meddelar till särdeles billiga premier: Liv-, Blandade Liv- ofelbart att använda mot Frost, Exem, Skoskav, S h, &amp; Kupital- samt Barnförsälringar.
Liberala fnvaliditets- Bolaget ansvarade den 31 december 1912 Blodförgiftning, FYnnar, Pormaskar, Röd näsrot, bestämmelser.
för en lifforsäkringssumma av 43,034,188 kronor.
&amp; formar, Hudlöshet, Myggbett, Insektsstygn, Ombud antagas genom Huvudkontoret eller resp. Distriktskontor.
Svhra magpltlgor, Blindtarmsaffektioner, i i a l s - Akommor etc. KlAda och pltlgor upphöra genast.
Prospekt och inmg frän botade persoher sändas mot 10 öre till svarsporto Provburkar a 1,30 och 2 kr.
mot Klarabergs at.
23, Kommendörsgat 25, Upplandsgat.
15, h n i n g g a t.
59, Lidingö Villastad.
postförskott.
Agenter antagas överallt.
Skriv genast till A.-B.
Stockholms Folkbank Sparkasseräkning, kapitalräkning.
Nya Husa oteket S.
M. Irsdtiringarjr.
o. m.
En krona.
Skriv eller gör ett besök1 StocKhoim 6.
VBr Mirtiiline bör ej saknas i nhgot hem.
IJ 8 n Suez &amp; symasGin Gör finnas i Juav2 svens &amp; eern. "
Utomordentligt lätt g h g, myc- ket s t o r hastighet, korta nålar, största hållbarhet mot slitning samt stor spole äro de för- n ä m s t a egenskaperna hos mucsqoama Centrat Bobbtn 5 nias k her, som pB grund häraf alltid ar- beta till sin ägares belåtenhet.
OM.
t Förntdnii~a afbetoiningsoillkor.
BERNHARD HELLQVIST Dekorationsmhlare REKOMMENDERAS A.
T.
Ö:m 1095 STOEC4TAN 20 Slockholms F. K.
P. Rs rösträttsbod.
När 3nna tidning lägges i press är röst- rättsboden ett minne blott, och de granna papperskaramellerna som klippts, krusats och försetts med deviser a v flitiga fingrar, h a funnit väg till julgranar och julklapps- bord över hela landet.
Där stodo sinå barii- ungar utanför rutan vid Hantverkaregatan och fingo en försmak a v julens härlighet genom de klockor, trumpeter och glitter, vimpIar och allehanda godsaker, som lågo exponerade på hyenden i gult och vitt.
In- uti butiken v a r e t t livligt kommande och gående.
Overraskningspaketen funno stry- kande åtgång, karameller och nötter ploc- kades ned i läckra papperspåsar med in- skription i gult, och kring kaffebordet samlades de, som väl behövde en liten till- fällig uppvärmning i vinterkylan.
Stock- holmsiörcningeri k a n med säkerhet påräkna e t t gott överskott i gengäld f ö r det arbete och den möda, som nedlagts på a t t göra rösträttsboden vacker, tilltalande och iniie- hållsrik.
PER H E L L S T R ~ M anmrniverkstad, 71 Döbelnsgatrn, Stookholm.
Allm.
Tel. 24962.
Rekommenderar sina reparationer av Slangar och Däck för Automobiler och Velocipeder Även försäljning av nya Slangar och Däck.
Allt arbete under garanti och pä kortaste tid.
OBS.!
Billiga priser.
Tandläkare CHB, MATTSSON Hornsgatan 58, 1 tr. (vid Adolf Fredriks torg).
Mottagning vardagar 10-2.
Övriga tider efter överenskommelse.
A.
T.
Söder 6752 R.
T.
Söder 40.
Rösträtt för Kviiinors första nummer for 1914 innehåller b1.
a.: Rösträtt för KviMOr (Inneh.
Martha Larsson).
44 STORA NYGATAN 44 ?ORMEDLAR tiänare i aila branscher, koutorsbiträ- den lärare och-lärarinnor.
LNSkAFFAR våningar och rum (möbl.
och omöbl), inadorderingar m.m.
Adresser fritt.
Kontorstid 10-5, Lörd.
10-4 A.
T.
2313.
R.
T.
12834.
(- 4.
F. 1639) 100 DROTTNIIWGATANiOO OBS.!
ingen filial.
Uppdragningar pr år i hemmen verkstAlles punktligt Allm Tel Soder 168 Effektiv behandling mot mjäll och dålig hårväxt.
Damfriseringen Vestmannag, 70 A l l m.
Tel. V. 80 1 3.
Damer1 Ett bättre modevarulager, bestående av såväl enklare som finare modellhattar, stommar 3.60 st.
Plymer, fan- tasier, sammet o. siden, bortslumpas enastående billigt.
83 Drottninggatan 83 ing.
vid friiktaffären.
- Senaste nyheter i Dam-Hattar.
Sandigt lager af sorg- artiklar.
Billigaste priser.
AUm.
Telefon 120 92.
Medlemmar av F. K, P.
R. e r b u a rabatt.
Magnetopaten E.
Schlyler, B o x 19.7, SMlm 1.
7 g d r hem CELL4 LUTTEMAN saitmätaregatan 3 B, stockhoim.
Allm.
T.
5239.
Rikst.
Vasa 149. till patienten och * behandlar htinnoejukdomar magnetiskt.
Kroppen fåar ny livskraft, och halsa intnider ofta rätt&amp;urt.
Kostnadafda upplys- ainonr &amp; akriftlio i hänvändelse.
Ei telefon.
I I Carl NILSSONS C a r EFTB.
lsson AD.
Ur- &amp; Chronometermakare, Storgat.
9, Stockholm.
Välsorterat lager av goda ur från de förnämsta schweizerfabrikanter.
Reparationer verkställas noggrant.
Ailm.
Tel. 117 79.
Sehw ' eixerbrodyr, Spetsar och Vävnader, Broderade klänningar och näsdukar Beställningar B linneutstyrslar.
Billiga priser.
Piover till landsorten franko.
Ericsson s flod ea f f ä r Birger Jarlsgatan 90, hörnet av Odengatan STOCKHOLM rekommenderas.
Kyinltommet lager.
Välgjort arbete.
Sorghattar på lager.
Billiga priser.
Allm.
Tel. 24724.
Gör ett besök.
Medlemmar av F. K.
P.
R. erhålla rabatt.
Guld, Silver och Nysilver till billiga priser.
Förlovningsringar, nyaste modell.
Omförsilvring, omförgyllning samt 1 ningar utförasmed noggrannhet.
SilvertvU, Polerp %er, Putsbomull.
ANNA B R B S E 0BS.I Ändrad adress.
bedgångs reumatism Åt er f ör sälj ar e och f örbrnkar e, Klarabergsgatan 40.
Allm.
tel. 16219.
) ch Nervvärk behandlas.
Genom långva- Leclonches vhtelement, passande för ringledningar rig praktik uppnått goda resultat.
telefonapparater etc., erhåilas till billiga priser.
OBS.
I Egen tillverkning.
Ruth Jonsson: S ' uksköterska, Massös.
C.
A. ERIICSSON Iderenser.
A. Tel. Vasa 7237.
Engelbrektsgatan 12, n. b. Saitmätaregatan 12 B. k.
T. öst.
4649.
Osvikligt - medel mot Engelska sjukan (Ältan).
Besök eller tillskriv Fru A, Sandberg, Götgatan 35 ö. g.
I, StOCkhOlm.
Mottagning kl. 11-2 e. m.
Alla sorters Dam= o, Barnkläder ' beställas bäst och billigast DAM- OCH B A B N K O N F E K T I O N S A N 3 Uppsalagatan Allm.
Tel. 3, 18324.
Stockholm.
~ RAGNAR N I L S S O N BAGERI OCH KONDITORI 49 Hornsgatan 49.
) BS.!
Endast 1:sta klass ingredienser.
- Alla slags efterrätter.
- Kakor och tårtor på beställning.
Allm.
tel. 13848.
SÖDRA MODEMAGASINET PPiqYNi 24 Mastersamuelsgatan NGS=ATEbIERGN 24 Allm.
Tel. 13777.
Medlemmar af F. K.
P.
R. erhålla hög rabatt STOCKHOLM Aiim.
Tel. 20325 Märkning för maskin, Hålsömnad och Stoppning av duktyger samt Fållning emottages.
Obs.
Rockmonogram.
VäJgjort arbete!
Billiga piser I Ingeborg Lindeberg.
26 Belimansgatan 26 Rekommenderas moderna och stilfalla Hattar i billigaste priser.
D: r Elin Beekmans Hetluftsinstitut A, Maunnssons Damskrädderi Barnhnsgatan 12.
Klarabergsgatan 42, Stockholm.
Riks 105 62.
Sthlms-Tel. Br.
45 52.
2 tr Etabl 1903 Rådfrågningstid: Vardagar halv 3-4.
Behandling a r reumatism, gikt, efterbehandling av Rekommenderas till benilgen hågkomst med b e s u l - edskador, neuralgier, frostskador och vissa fall av bör- ningar av Bal- Soupe- Sport- o Promenaddr&amp;kter m m ande ålderdomsbrand.
OBS.!
Kan även anordnas i Alla bestillluidgar såvdi finare som enklare utfores forst- Allm Tel 15092 mtientens hem.
(A. F. 1421) klassigt och omsorgsfullt Hek.
Re .-Verkstad Velociped- &amp; GlÖ usatiär 32 k t Eriksgatan 32, Allm.
Tel. 2 8 2 4 Hilma STOCKHOLM Säflund Försäljning u v: Velocipeder, Lyktor o. Carbid, Glödljus, .amporför Gas o.
Elektr., Ringledu.-materia1,Batteriero.
' icklampor.
Rep.
a v: Velocipeder, Barnvagnar, Kaminer,; as- o. Fotogenkok samt Blåslampor.
Lås o. Nycklar, För- enningar, härd- o. tennlödningar, Päläggn.
av Diskbord.
Vmsättnina au Glödlius och Lampor.
Ringledningar m. m. TORSGATAK 23 Allm Tel 14108 Lager av Kladda Damhattar o. Sorgsaker Tillverkning av Konstgjorda Blommor.
I ~~ Vårda hg och hår.
MANICURE.
Hygienisk ansiktsbchandl.
m. vibrations- massage.
Smärtfri borttagning av generande hårväxt.
Medicinsk hårbehandl.
och hårfilrgn.
Hudcrem, hkrv.
astor, salvor och puder märkta * Astra *.
Fru Ingrid beywadt, Grevturegatan 27, II.
Allm.
tel.
Öst.
3025.
Elektromek.
Verkstailen STAR (innehavare O. Brokvist) 50 Linnegatan 50 - Sthlmstel.
269 69.
Tillverkar och uppsätter all slags belysning i automo- biler och motorbätar.
Uppsätter automatapparnter, ring- ledningar, glödljus etc.
Reparerar bätmotorer och elek- triska apparater av alla slag.
- &amp; Barnkläder Pr omenaddr akter, Klädningar HEMMETS Kappor, 8 L o v i s a Lundgren: - Vedsågeri &amp; Kolaffär ' rims torr Björk-, Al- och Barrved, Antracit, Hus- iUls- och Träkol samt Koks, såväl krossad som okros- sad, till för dagen gäilande priser.
IBS!
Hemmets verksamhet bedrives för upprättande av fallna.
Allm.
Telefon 3099.
Rikstelefon 70 84.
Herm.
Schagers Tårtbageri A.
T.
13164 Volmaryxkullsgatan 1.5 A, rekommenderar sina till- verkningar av tartor.
8 ecialite: Kaffetårtor.
Bfamnsdags- o. iödelse- dagstArtor på beställning som hemsändas till aiia s tadsdelnr vid päxiugning Edcaon.
Rec av Karolzna Widerstrom.
Tinnz ' Sterner.
Resebrev.
Av Augusta T a n i n g.
f i s ö r Th. de Woul, Styrmansgatan 2, Stockholm.
Allm.
24034. i ' Södermalmstorg 7.
Grundad 1878 Jndertecknad har tagit kännedom om de bästa metoder ör rengöring pb luktfri väg av alla sorters Oardiner.
ulörta broderier, äkta spdaar, klädningar, siden, ylle ch chiffon.
pomenaddräMer, damkappor m. m., m.
m.
Lllt till billigaste priser.
Allm.
Telefon Sö.
S ö l.
ANNA BOY.
Hornsgatan 42, Stockholm.
Alma Sundquist: Samhället och prostitutionen stedt.
HArvatten utan fett.
Gör det fetaste h&amp;r torrt ilamer1 och smidigt.
Nsta medelmothhvfall.
Fäster häret efter nkgra behandlingar.
Pris per flaska kr.
260. a. XWalhIgr,en Lafrenx Modemaaasin Ur= ooh Optisk Affär KONSTTViJTT.
1914.
Som i ett kaieidoskop.
Av Använd Renol!
~~~~~ Upp till kamp!
Till kung Nitton-ii#ndra-Fjorton.
Av Frida Londaorf Maria Sandel: Virveln.
Rec av Gurli Rerkman- Där !yra miljoner kvinnorirösta.
A v Elisabeth Krey Vad kvinnan vill, det vill Gud.
Ar dmalia Fahl LINNESÖMNADSAFFÄREN Beställningar å Linneutstyrslar, Bebeutstyrslar, Herr- skjortor, Blusliv, Morgonrockar m. m.
Egna tyger emot- tagas.
1:sta klass arbete!
Vid större hesWningar 5 % rabatt.
18 Götgatan, 1 tr. CENTRALFORMEDLINGEN 34 &amp; 36 Krukmakaregatan 34 &amp; 36, Stockholm.
Från Albg F. K.
P.
R. kan p å beställning inom några f &amp; dagar erhdllas en rösträtts- sköld med inskriptionen: " Medborgarrätf för Sveriges kvinnor. "
Skölden är i mtr hög.
hjärtformig, a v v i t papp med gul båra och gula bokstäver.
Pris 2 kr.
Lämplig som väggdekoration tillsammans med sven.
ska flaggan.
V i d beställning lämpligasi vända sig direkt till m8lare P.
H. Bylander Alby.
N:R 1- är nutidens modernaste hhrfärgnfngsmedel, veten- skapligt förklarndt s&amp;som oskadligt; endast en behand- ling nödvändig.
tvättäkta; ger håret ett absolut natur- ligt utseende.
' Överraskande resultat i alla n anser.
Pris ' / I 8 kr., 5 kr.
Förs, pr efterkr.
, K e m d T e k - niska Fabriken Kronan, Stockholm 0.
Dj.
förfärdigas.
Välsittande, gott arbete och billiga priser.
0BS.I Promenaddräkter - efter best,äiining från 45 kronor.
- O Svenska Bokföringsbyrån Q Allm.
Tel. Söd.
Fjällgatan 16, och vid hiss.
KatarinavBgens ändpunkt 14 11.
Saltsjöbadsfärja
