# ID: svediakorp-per2558
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,778
# sentences: 909
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans politiska resträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
II.
ARG.
BÖSTRÄTT S T O C K H O L M, 1 DECEMBER 1913.
FÖR KYIHNOB Komma kvinnorna någonsin att få rösträtt?
Detta ä r uteslutande beroende av, huru stark deras känsla för orätt- visan är.
De komma icke att ernå den, förrän det blivit outhärdligt for kvinnorna att nödgas lyda ett lands lagar, till vilkas stiftande de icke fått medverka.
Men i det ögon- blick, då detta tillstånd blivit outhärdligt för kvinnorna i något land, s å till den grad outhärdligt att de icke mer kunna lyda de lagar, som de icke varit med om att stifta, i detta ögonblick komma de att erhålla rösträtt.
Kvinno- frågan avgöres icke genom argument, utan blott och bart genom den suggestiva kraft och den lidelsefullhet, med vilken kvinnan känner orättvisan.
HERMANN BAHR.
utkommer den 1 och 15 i var månad Redaktör: ESTER BRISMAN.
Träffas onsdag och lördag kl. ' / z3- * / ~4.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan: Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
Norr 600.
Allm.
tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Pris för 1913 1 krona.
Lösnummer 5 öre För utlandet sker prenumeration antingen ge norn posten eller genom insändande av 1 kr 75 öre i postamisning till tidningens ex pedition.
Annonspris: 15 öre per millimeterhöjd, störrc annonser och årsannonser rabatt.
Annonsavdein.
: Rikstel.
456.
Ailm.
tel. 604.
9 f. m.-7 e. m.
Kvinnornas kommunala rösträtt.
I allmänhet försiggå de kommunala valen alla jämna år.
Men ibland före.
komma s. k. fyllnadsval, då någon stad ökat sitt invånarantal, så att den även bör ha ett ökat antal stadsfullmäktige Och ibland blir det nya städer, nya kö- pingar, nya municipalsamhällen, vilka skola skaffa sig kommunal representa- tion.
I dagarna har även ett myckei uppmärksammat utslag av regerings- rätten givit vid handen, a t t då efter in- korporeringar antalet stadsfullmäktige bör ökas, nya val, d ä r jämväl de inkor- porerade områdenas invånare få delta- ga, ej behöva uppskjutas till ordinarie decemberstämma, utan skola företagas.
så snart ny röstlängd hunnit bli fär- dig.
Nu i december skola stadsfullmäkti- ge väljas bl.
a. i Varberg och Skövde, i Åhus skola väljas municipalfullmäli- tige; likaledes blir det väl med det allra första nya val i Vaxholm, vilket sam- hälle regeringsrättens utslag närmast gällde.
Möjligen finnas även flera sam- hällen, d ä r av ett eller annat skäl kom- munala val försiggå nu i dfcember.
Det ä r a v vikt, att vid alla dessa val kvinnorna passa p å och begagna sin rösträtt samt även arbeta för kvinnliga kandidater, ifall de ha någon sådan, som de önska föra fram.
Ingen behöver i dessa dagar vara i tvivel, huruvida hon h a r kommunal rösträtt eller icke; har hon liggande på sitt bord eller kvit- terad i sin låda en kronodebetsedel, så är hon röstberättigad.
Och v a r enda röstberättigad kvinna måste anse det som en hederssak att begagna sin röst- rätt.
I samhällen, d ä r F. K.
P.
R. finnas, bör föreningen skaffa sig ett utdTag a v röstlängden, därav den kan se, h u r många och vilka kvinnor äro röstberät- tigade: till dem bör skickas uttryckliga ~ N:r 23. kvinnan ", utan hålla oss uteslutande till realiteter och fakta, då måste man medge att männen i det offentliga livet synnerligen väl och omsorgsfullt lyc- kats fördölja, icke bara själva ridder- ligheten, utan till och med alla möjligt- vis befintliga anlag för densamma.
Den kunna vi alltså icke förlora, ty man lian icke förlora, vad man aldrig ägt.
Härmed vill j a g icke h a sagt, att manlig ridderlighet icke existerar.
Lyckligtvis finns den.
Men lyckligtvis 5r den a v sådan art, att den komma v i icke att förlora genom vår liamp för rättvisa och genom våra strävanden att pålägga oss själva nya plikter.
Ty den ridderligheten finns och h a r alltid funnits hos de bästa, de ädlaste män- nen, den har sin djupaste grund i deras rättfärdighetskänsla och den är byggd p å deras aktning för oss.
Så länge vi alltså fylla våra plikter, så länge v i icke svika deras tilltro till oss, så länge behöva vi icke frukta att förlora denna den bästa af all ridderlighet.
Tvärtom, det ä r m&gt;-cket troligt, a t t den i stället kommer att ökas, när män och kvinnor mötas i samarbete och solidaritet för det gemensamma bästa.
Så optimismen!
Är det icke i grund och botten ett misstag detta med kvin- nornas stora optimism?
Kvinnorna h a som helhet betraktade fått gå i en hård skola, livet självt tvingar dem a t t till det minsta möjliga nedprecsa sina an- språk, och erfarenheten gör ofta deras hopplöshet förklarlig.
Den glada op- timism, som tror sig i stånd att för- sätta berg, dess förlust vore oersättlig, om vi ägde den, men det göra vi ej.
Vi tro visst icke, a t t vi äro kallade a t t frälsa världen, vi tro heller icke att vi äga förmåga att vrida allt det rätt, som snett är, men vad vi tro, vad vi hop- pas, vad vi v e k, det ar, att om både män och kvinnor få tillsammans be- sttimma ri ?chinge ?z a v det lilla, lilla tuppfjät, efter vars mått vi nogsamt veta att utveckling och reformer allt- jämt komma a t t gå, då skall åtminsto- ne rättfärdighetens och rättvisans lirav bliva en smula mer tillgodosedda i världen ä n vad som n u är fallet.
Däri ligger vår enda, v å r hela optimism och den kunna \ - i icke, den få vi icke för- lora, t y den utgGr innerst den starka- ste drivkraften för alla våra strävan- den.
Den allvarligaste förlusten vore dock, om vi under kampen skulle förlora vå- ra möjligheter till hemlycka, vår r ä t t till ett lyckligt familjeliv.
Men är det så alldeles säkert, att vi göra det?
Lik- som allt annat har j u också begreppet hemlycka så småningom undergått vis- sa förändringar.
Det kan j u hända att hemmet förr i vkirlden, då livet liksom stod mera stilla, var den avskilda plats a v r o och frid, som helt tillfreds- ställde alla dess medlemmar, vilka i sin samvaro med varandra funno till- räcklig näring för sitt andliga liv.
Men så kom j u en tid, d å livet blev ett an- nat och rörligare, och d % mannen p å grund a v sitt arbete, p å grund a v smak, p å grund av intressen mer och mer Vad kvinnorna icke kunna förlora # N ä r Ellen Key i sitt p å så många vackra och stora tankar rika föredrag om " Vad männen vinna och kvinnorna Förlora på kvinnornas likställighet ", gjorde upp kvinnornas förlustkonto, var det dock, som om hon just då trätt litet utanför livet, sådant det i verkligheten är, och genom att se det genom diktarens och idealistens syn- glas förstorat förlusten av värden, som vi i sjiilva verket antingen icke äga, dler också icke komma att förlora ..
Det var huvudsakligen tre saker, vi under kampen skulle förlora: männens rid- ledighet, vår egen optimism och en del 2v hemmets lyckomöjligheter.
Det är icke första gången förlusten tv männens ridderlighet ställts upp mot oss såsom en allvarlig följd a v vå- ra strävanden i det ena eller andra av- seendet.
Det har därför fog för sig a t t något närmare granska arten a v denna Eörlust, d. v. s. se till, hur och vari män- iens ridderlighet hittills visat sig och $ad av den vi skulle riskera att för- ora.
Ridderligheten, den mångomtalade nanliga ridderligheten gentemot kvin- iorna, var har den egentligen kommit, il1 synes, var träder den oss till mötes det offentliga livet?
Se vi något av !en p å det religiösa området, d ä r kvin- lorna i alla fall oftast varit de, på vil- ra skulden f ü r allt ont, allt orent och tll synd med förkerlek vältats?
H a filosoferna i sina läror visat spår til: ridderlighet mot kvinnorna?
Var tai den sig uttryck p å det moraliska områ.
det, d ä r lagarna, både skrivna ock oskrivna, varit så mycket hårdare mol kvinnan än mot mannen, och d ä r hor oftast ensam fått sona och bära följ.
derna a v vad båda förbrutit?
Mötei den oss i de lagar och förordningar som reglera livet i samhället eller livel mannen och kvinnan emellan, och vilka i alla tider och hos alla folk, icke vårl eget undantaget, varit präglade av all1 annat ä n ens rättvisa mot kvinnorna?
V a r skymta vi den i det dagliga livel med dess för alla, män som kvinnor lika nödvändiga och hårda kamp för tillvaron?
Se vi något a v den hos ai- betsgivarna med deras utsvettningssy.
stem mot kvinnorna eller möta vi den hos de arbetande männen, som gjort allt vad de kunnat för att hindra kvin- norna, då dessa, tvingade av naturens hårdaste och mest obönhörliga lag, dri- vits in på arbetsmarknaden?
Var trä- der den oss till mötes i allmänna g ä n g se åskådningar med deras i alla fall lin i dag ganska ohöljda livinnoförakt och var finns den t. ex. hos många av de män, som styra sitt hus " med näven i bordet? "
Nej, om vi icke vilja medräkna den slags nu lyckligtvis mer och mer för- svinnande ridderlighet, som tagit sitt förnämsta uttryck i de s. k.
" talen för ippmaningar a t t gå och rösta eller ämna fullmakt.
Likaledes bör man) assa på att i stadens alla tidningar, a v rilken färg de vara må, liknande upp- naningar intagas.
Finnas valbyråer,) öra intresserade kvinnor anmäla sig rid det partiets valbyrå, till vilket de iöra och erbjuda sina tjänster som ' ullmaktssamlare; de bli alltid synner- igen väl mottagna.
I år är det särskilt viktigt att det blir sn stor procent av röstberättigade kvin- nor, som verkligen tillgodogöra sig sin rösträtt p å de orter, d ä r val äga rum.
Namninsamlingen h a r gått fram över orterna; den bör sätta frukt icke endast i namn p å listorna, utan även däruti, a t t kvinnorna väckas upp till samvets- grant begagnande av de rättigheter de redan äga.
Detta är en mycket verk- sam väg att övertyga v å r a motstånda- re bland männen om att även den poli- tiska rösträtten bör komma kvinnorna till del.
~~ Damdräkter tiiiverkas verkligt förstklassigt under ledning av aka- demiskt utbildad tillskärare.
OBS.]
Fuli garanti.
A.-B.
Londoner Herr- &amp; DamsWädderi-Etabl.
37 Drottninggatan, i tr. A.
T.
225 19 R.
T.
67 13.
(.4.
F. 1629).
Jvaludd ens Pensionat Frågobgriin Kronan rekommenderas R.
T. Ulriksdal 17.
A.
T. Uiriksdal 85.
' ostadr.
Järva.
Vördsamt Elin Johansson.
Amanuensen C. Molhandm Mästersamuelsgatan 71, Stockholm.
1 0 4.
Alla juridiska uppdrag.
Alla slaga förf&amp;phgair mot i kr.
postfürakott.
Specialitet: Barnuppf ' os ' ~ * smAl.
LAGERSONS ASlN Jakobsgatan 1s - Predsgatan 8 *
l J.
2 A.
S v e n s s o n ii m ...
.
.
SYBEHÖR, MODEVAROR GARNERINGSARTIKLr AR.
Order till lanri.
: orten mot efterlrraf gled bort fran hemmet u t till livet där- ute, Ellen Key Liar nier iiii träffande skildrat, hur livirirlorna lidit av a t t f å stanna ensaninwb livar i hemniet, isole- rade från det rörliga liret dliriite, me- dan männen fylla sitt behov a v arbete och Sö ' rsirüelser, ar intressen och nya intryck, a \ ' livgivande id6er och im- pulser utom hemniet.
Denna iuiirinens väg bort ifrån hemmet, den har ernel- lertid liret självt, i dess sttiridiga för- änderlighet, iiicd dess nya lirav och nya foriner orsakat.
Då det sedan bju- dit oss gå samina vig har vår kamp, i stället för att förminska våra möj- ligheter till hemlycka, tvärtom tillska- pat nya sådaiia genom a t t göra det möj- ligt för oss att fylla de krav, som ett nytt hemideal kommer a t t ställa på oss.
Det nya hemlivet " med öppna fönster u t mot livet " ü r redan nu i många fall ett faktum.
Och dess förnämsta lycka ligger i a t t just därigenom att v a r och en på sitt siitt med sitt arbete och sina intresseii deltar i livet därutanför, till- föres hemlivet det tillskott a v andligt och rörligt liv, som det måste ha för a t t n u tillfredsställa oss.
Ellen Key säger: " Det rörligaste livet ä r också det högsta ", och det gäller för alla, män som kvinnor.
Helt visst har en ocli annan kvinna " stött sin panna blo- dig " under kampen för delaktighet i detta rörliga l i r, men vad som är sä- kert är, att oändligt många flera skulle gjort det i iin högre grad under hopp- lös och fåfäng kamp a t t tvinga sig själva till a t t fortfarande leva ett isolerat liv utan gemenskap med det hela.
Varken vi eller hemmet behöva för övrigt förlora någontiiig på, att det icke längre utgör vår enda värld.
An- tagligen konnner förändringen i stället att medföra, att hemmets lyckomöjlig- heter bli oss dyrbarare ä n förut och att vi bli än ivrigare om att tillvara- taga desamma.
Någon erfarenhet, som ger oss verklig anledning att miss- tänka motsatsen, ha vi d å åtminstone hittills icke att stöda oss på.
Till slut - r a r finns i själva verket plats för begreppen ridderlighet, opti- mism eller hemmets ro för den stora, stora massan kvinnor, som leva sitt strävsamma liv i det hårda arbetets ständiga trampkvarn?
F ö r dem äro dessa begrepp helt enkelt skenvärden, vars möjliga förlust väger ringa i vågskålen i jämförelse med vinsten av verkliga värden.
Karin F Säll bäck-Hol mgren.
Nya kvinnliga stadsfullmäktige.
Genom inträffad vakans i Helsing- borgs stadsfullmäktige h a r fröken Leo- nie Deshayes inträtt som ordinarie niedlem.
Ett liknande förhållande har inträffat i Härnösand, d ä r fröken Ulla Schmidt blivit invald i stadsfullmäk- tige.
PRÖVA Kronans ' Jästpulver rrh A,B, Tekn, Fabriken KRONAN i Karlstad.
- Burkar &amp;: 25zöre.
överlägsen~valite.
Begar det genom Er vanliga leverantör, men godkänn intet annat.
.... .. .ammmmmmmmmmm.
VSster~årmgggatan: STOqCATAN i i Stoc4holm Största urval a N:R 23 Det var med en sällspord känsla av vemod inan den 16 november såg döds- tecknet ristat över detta namn - ctt vemod, soin ökades då man fick del av de gripande omständigheter, soin råtl då denne man gicli bort u r tiden.
Baron Bonde rymde ji: i sin person- lighet så mycliet a v vad man iinslrar se hos en representativ man, och hans bortgång u r vårt officiella liv 1 " aninar ett tornrum, som d t e r l i g e n aldrig kan bliva fyllt.
Den blandning a v gammal aristokrat och modern demokrat, i or- dets biista niening, soin kom till ett sant uttryck i både iians offentliga och enskilda gärning iir något, som man så sällan möter, men vilket d ä r det finns viiclier ens livliga sympati.
Bland alla de många, biide enskilda och korporationer, som vid baron Bon- des frånfalle hava anlednirig a t t kän- na deii saknad och tomhet han efter- lämnar äro icke minst kvinnorna, för vars niedborgarfråga han alltid varit eii ridderlig förkämpe, såväl inom rilisdagens Andra kammare, som inom konstitutionsutskottet.
Alltifrån det fiirsta framförandet a v kvinnornas krav har lian varit en a v dess pålitli- gaste fiirespråkare, och riksdagens pro- tokoll förtäljer om huru många gån- ger han anviint sin skickliga talkonst till förmån för kvinnorösträttsfrågan.
Första gången lian trädde upp för den var vid 1905 års riksdag.
då han dels förordade den a v borgmästare Lindhagen begiircla utredningen aii- gående den kvinnliga rösträttsfrågan, dels på ett elegant, skarpt och träffan- de sätt bemötte och vederlade de gain- malmodiga, av h r Nydal förfäktade åsikterna om kvinnornas kompletta oduglighet till annan verksamhet ä n den, som sedan iirminnes tider varit dem given inom hemmet.
H a n fram- höll huru man börjat inse, att man och kvinna dock iiro a v samma släkt och att samma gåvor blivit nedlagda hos den ena likaväl som hos den andra, och huru männen så småningom h a fått d i a bort från den plats de usurperat i samhället såsom skapelsens herrar.
Vid 1907 års riksdag framhåller han i ett längre anförande faran a v att för- dröja lösningen a v kvinnorösträtts- frågan, sägande att den dag kan kom- ma, då kvinnorna tvinga sig till all- män rösträtt, och varnar för den benä- genheten riksdagen h a r att ständigt uppskjuta avgörandet a v de stora frå- gorna.
Tillsammans mer h r Staaff och det liberala samlingspartiets förtroende- råd motionerar han vid 1908 å r s riks- dag om rösträtt och valbarhet för kvin- nor, såsom ett tillägg till det vilande författningsförslaget, och han fick även tillfälle vid denna riksdag att föra vår talan.
Den majdag 1909 då v å r rösträtts- fråga åter skulle upp till debatt sutto tvänne damer, varav undertecknad v a r den ena, på Andra kammarens läktare, väntande med spänning på, n ä r vår rösträttsfråga skulle komma före.
Ryk- tet hade vetat berätta, att både den ena och andra motståndaren skulle upp och slå ihjäl frågan.
Men, döm om v å r förvåning, d å varken debatt uppstod eller votering begärdes, utan d å på tal- mannens framställda proposition ett enstämmigt j a blev svaret, åtföljt a v ett livligt sorl bland kammarens leda- möter.
Bland dem, vilka muntrast sågo upp till oss var baron Bonde, som satte sin pincent5 på näsan och med sin ka- raktäristiska, skälmska blick sände en hälsning till de glatt häpna damerna p å läktaren.
Vid 1911 års stora remiss- debatt finna vi åter baron Bonde i el- den för v å r sak.
H a n gick därvid gan- ska grundligt till rätta med den då sit- tande regeringens sätt att behandla kvinnornas niedborgarfråga ocli den förhalriingapolitik, som så otvetydigt blivit blottad.
" Möjligen ", sade han då med lekande ironi, " liar hans excellens statsmini- stern blivit sa hcdövad a v det stora jubelskri, varnied den a v hoiiom kal- lade stora riistriittsre€ormen hälsats övcrallt i landet, att han anser de vun- ria lagrarna tillriickliga och ej eftersträ- var också lix-innornas lov, äx7en om han själv uiiderstiindom vid nppvalitnin- g a r ej försiinimar att sjunga det. "
S å slutar han med en uppmaning till kammaren att själv föra frani denna früga, " vilken ", säger han, " skall bli välsignelsebringande f ö r utvecklingen av vårt politiska l i r, och med tillfreds- ställelse sliola vi hälsa den dag, då män och kvinnor såsom jämnbördiga få del- taga i avgörandet a v fosterlandets öden. "
Detta v a r den sista gången a v de inånga, som baron Bonde stod upp och talade för kvinnornas medborgarfråga, och hans varmhjärtade, a v sann patos burna slutord vittna om det uppriktiga intresse han hyste för det rättfärdiga i kvinnornas krav.
Det ä r också med verklig saknad man g å r till mötes en ny riksdag, där vår fråga åter skall behandlas, och l-et att han icke med sitt klubbslag skall få be- fästa det beslut, man väntar a v riks- dagens Andra kammare, och vilket sä- kerligen skulle hava berett honom en glädje a t t få fastslå.
Dock skola vi in- galunda glömma den tack vi äro ho- nom skyldiga för vad han talat och verkat för v å r sak.
Vid den stora rösträttskongressen i Stockholm 1911 v a r han kallad till he- dersledamot och var dessutom repre- sentant därvid för den svenska freds- föreningen.
Fredsfrågan v a r j u också en sak, s o h låg honom varmt om hjärtat och det v a r ej endast i viilformade kongressan- föranden och ett charmant represente- rande a v sitt land som han visade sitt intresse, utan även i handling ådaga- lade han sin önskan att främja och ut- i-eclila fredstanken.
E n bland de för- sta, som anslöt sig till den Nordiska in- terparlamentariska unionen, h a r han under dess sjuåriga verksamhet gjort en stor insats i dess utreclrling och med iver arbetat för ett gott samförshånd mellan de tre nordiska länderna.
Det var honoin nog också därför en stor glädje, a t t efter det Nordiska interpar- lamentariska mötet i Stockholm sistlid- n a augusti månad f å se samlad till fest ute på det vackra Eriksberg många re- presentanter för de nordiska ländernas politiska liv.
Sent skall den, som fick v a r a med därom, glömma den gripande stäm- ning som rådde, då den ena efter den andra a v de olika ländernas mest fram- stående representanter vid festens slut stod upp och tackade baron Bonde för vad han verkat och uträttat i Norden, och för vad han genom sin insats gjort för den Nordiska interparlamentariska unionen.
Det l ä t j u nästan som en avskeds- hälsning, och man förstod det e j då, men nu efteråt framstår starkare nå- got a v den innerlighet, varav de olika anförandena präglades och den hyll- ning, soni ägnades Bonungaättlingen med det folkliga sinnelaget.
Det var den sista festen baron Bonde gav på Eriksberg och en värdig avslut- ning på det mål han strävat a t t be- främja, nämligen förverkligandet a v samförståndet mellan Nordens folk.
Frid över hans minne och ett tack från alla de många, som i honom al- drig skola glömma den ridderlige för- kämpen, den vidsynte mannen och den goda människan.
Ebba Palmstierna.
(f d Rarnangens loksl) 1 Klass Damskrädderi.
Vilsorternt lexer av: En elska Ulstrar Kostymer, Plysch o. Astrakan, gukappor, Afdnknppor, Sackxschkappor etc. På fiirfrågaii av en tidning har från justitiedepartementet meddelats, att bland de ärenden a v stiirre vikt, som regeringen äinnar förelägga nlista rilis- dag, iir även införande a v politisk röst- riitt för kvinnor.
- 8irsa E.
X.
P.
R:s centralstyrelse.
Till medlerinnar i centralstyrelsen h a r Stockholiiis F. K.
P.
R. på samman- träde den 26 nov.
återvalt fröken Signe Bergman, fru Ezaline Boheman och d:r Iiarolina Widerström samt till supple- anter friherrinnan Ebba Palmstierna och f r u Ester Brisman.
Dagarna för nästa centralstyrelsemö- te äro nu bestämda till torsdagen den 8 och fredagen den 9 januari.
Central- styrelsens medlemmar och suppleanter uppmanas a t t snarast insända anmälan om deltagande i mötet till L.
K.
P.
R:s sekreterare.
Ny landvinning.
E n ny F. K.
P.
R. ä r bildad i Pers- berg, Värmland, efter föredrag a v frö- lien Ottilia Marin.
Ordf. och Central- styrelsemedlem blev folkskollärarin- nan fröken Hilda Fagerquist med f r u Dagmar Dahlgren som suppleant.
Rssika Schwimmer till Stockfrolm.
Den 4 december bjudes Stockholms rösträttsintresserade allmänhet på det utsökta nöjet a t t få höra en av Interna- tionella kvinnorösträttsalliansens allra mest fascinerande talarinnor, den se- dan Stockholmskongressen 1911 även i Sverige kända och uppburna ungerska rösträttskampen Rosika Schwimmer.
På inbjudan av Stockholms F. K.
P.
R. kommer F r a u Schwimmer nämligen då att tala på offentligt möte i Vilitoria- salen, därvid tal även kommer att hål- las a v ledamoten av riksdagens Första kammare, redaktör Mauritz Hellberg.
Biljetter 50 öre säljas från och med den 1 december i Allrn.
tidningskonto- ret, Gustav Adolvs torg samt å Röst- rättsbyrån, 6 Lästmakaregatan.
Ä n n u citerstcir en månad f ö r nam17- insamlingen, och ännu återstår på de flesta platser säkert rätt mycket att göra.
Har N i utnyttjat alla möjlighe- ter att s k a f f a namn inom Eder bekant- skapskrets, bland Edra arbetskamrater, bland alla andra kvinnor, som av en eller annan anledning komma i Eder Väg?
Har N i skrivit till Edra vänner i avlägsna orter på landsbygden och skickat listor till platser även utanför Eder F.
K.
P.
R:s område, dit listor annars h a f t svårt att nå?
Ingen hur.
säkert så utnyttjat alla möjligheter, att icke ännu naBcket, mycket k a n gö- ras.
V i kunna, ona vi sätta till alla krafter, på denna återstciende månad uträtta lika mycket som f ö r u t pci hela året.
Men då gäller det att använda tiden och komma itzcig, att vad vi f ö r - summa nu, kan aldrig gottgöras.
Den 1 januari är det f ö r sent!
Det är på var enskild medlem a v F.
K.
P.
R., som slutresultatet a v n a m w insamlingen koinmer att bero.
Rekvirera listor och flggblad fråw närmaste rösträttsförening eller från L.
K.
P.
R:s expedition, 6 Lästmakare- gatan, Stockholm.
Tel.
Riks.
Norr 600; Allm.
14729.
P I N:R 23 RÖSTRÄTT 3 FÖR KUIIPHQB En bok o m kvinnovärde.
MARIKA STJERNSTEDT: A h a W i t t f o - ipp sitt utarmade gods, icke v %gar tänka gels rykte.
Albert Bocnicr, Stockholm, iå den fattiga flickan Wittfogel, men för- Iriver tiden med ett förhållande till träd- pris kr.
5: 25.
Cårdsmästarens slamsiga Marjanna, och när Jag minns ioke den dag en svensk roman lon glider ut u r hans tillvaro - han vet berett mig den djupa och tacksamma gläd- cke varthän, knappast huru - gör han je j a g erfor vid läsningen a v Marika Stjern- ?tt konvenansparti med en för övrigt all- stedts nya bok.
leles ypperligt skildrad, smått förmögen Den handlar om en flicka, Alma Wittfo- jocietetsflicka.
gel, vilken likt de allra flesta flickor icke Han får höra om Almas ” skam ” och kän- haft så roligt i sina uppväxtår, och 8om ner ett stygn i sitt hjiirta, och ” att nu kan väl dolt inom sig burit på ett svärmeri f ö r iet aldrig bli som förr ”.
Men Marjannas den unge ägaren av granngodset, Markus bror, som är en duktig pojke, t a r den ena Gille.
Efter en lång och tröttande begrav- ixamen efter den andra, blir styrman och ningsfest på ett värdshus går hon in i ett kapten och sörjer sin systers skam, och inre rum för att vila sig, påträffas av Mar- vill icke höra talas om henne.
Han älskar kus, som blir rörd över flickans trötta och Alma, men när han hör vad som säges, förstörda min, och genast är färdig a t t trö- vet icke han heller, sonen av folket, hur sta henne.
Hon lutar tacksamt sitt huvud han skall ställa sig.
mot honom, och ämnar uttala sin glada Därtill kommer ju den försvårande om- tanke: så förstod du mig ändå, när dörren ständigheten, a t t Alma öppet visar sig med slås upp och hela begravningssällskapet, en liten flicka, scim hon adopterat, men som iipptänt a v sprit och robust glättighet, blir kallar henne mamma, och med vilken hon vittne till scenen.
flytt ut till sin lilla gård, där hon nu lever Detta är början till Alma Wittfogels av blomsterodling.
I en alldeles ypperlig och rörande scen rykte.
Som bekant menar man alltid när det få vi vara med om de betydelsefulla ögon- är tal om en kvinna något dåligt när or- blick, då styrmannen Niklas Törnsten frå- det rykte nämnes - eljest använder man gar fröken Wittfogel om det som ryktet haft att säga om henne varit sanning.
Den det mera pretentiösa berömmelse!
Det blir för långt att g å igenom boken, tystlåtna Alma svarar som alltid, sanning, som dessutom ovillkorligen bör läsas.
Emel- och hennes ärlige och präktige beundrare lertid blev scenen pb värdshuset p % visst betvingar sig och hans hederliga, men sar- sätt avgörande för Alma.
Hennes natur- gade hjärta f å r överhanden med honom.
liga inbundenhet och det stillsamma i dju- Ett felsteg kan man förlåta, säger han.
Men pet a v hennes väsen avhålla henne från d % känner Alma a t t hon måste försvara, att söka återknyta kontakten med alla de icke sig själv, men det som är r ä t t och människor, som skrattat åt henne och Mar- sanning: Ett felsteg v a r det nog, men inte kus.
Fadern dör, hon reser in till Stoek- i den mening ni tar det, kapten Törnsten.
holm för att försörja sig, fdr plats och till- Det v a r ett misstag, och s r å r t nog f ö r den bringar några glädjelösa år med sin gan- som begick d e t.
.
.
men ingenting att ångra och ingenting lågt eller smutsigt.
Och hel- ska värdelösa mamma.
Så möter hon en man, som icke lämnar ler inte, och allra minst, någonting för henne.
För henne representerar han allt utomstående a t t förlåta.
vad hon h a r av ömhet och a v sitt eget i Sedan talar hon om a t t barnet är Niklas livet, och inför hans specifikt manliga ” det egen systerdotter, det vill säga Marjannas måste så bli ” ger hon sig å t honom.
barn med Markus Gille.
Sedan blir det den gamla och ständigt H u r det sedan går, och vad som för Öv- nya historien om en kvinna som misstagit rigt sker, kommer icke att h ä r omtalas, sig, och som t a r tillbaka sin frihet och sin emedan det, som vi redan sagt, är god fe- självständighet, medan den andra parten ministisk gärning och stor glädje med att slungar efter henne en på mångfaldigt sätl läsa boken.
uttryckt hotelse att hon dock aldrig bter- Av det sagda framgår det emellertid vad får det hon förlorat.
Och att hon icke en- författarinnan har velat ha fram.
Må det dast förlorat i lyckomöjligheter utan ock.
tillåtas den feministiska bedömaren att så i var mans aktning.
också få konstatera att Marika Stjernstedt Detta sista är f ö r Alma Wittfogels vid.
aldrig - i mitt tycke - rent litterärt nått kommande uttryckt i den hets, som av hen.
så högt som i Alma Wittfogels rykte.
Den nes f. d. älskare anordnas mot henne, och är en bok, som kommer a t t stå sig Iänge, som lyser fram hos kamrater på arbets.
kanske till och med långt utöver den tid platsen, hos värdinnan, hos vänner och f ö r vilken den skrevs.
Med överlägsen och fiender, bekanta och obekanta.
väl beräknad skicklighet har författarin- Med samvetsgrann och omutlig konstnär.
nan renodlat sitt stoff, så att intet förryc- lighet h a r författarinnan byggt sitt arbe.
ker, och byggt sitt arbete så att situationer te så, a t t varje fas av den historia och der och händelser på det riktiga och fullt lo- sanning hon vill ha fram f ö r sin rätta be.
giska sättet utlösa de olika personernas lysning.
När fadern ” överraskade ” Alma viljande.
med Markus Gille på värdshuset, gav har Alma Wittfogel är en bok om moral och henne med på färden som hjälp och stöc människors sätt att bedöma r ä t t och orätt, sitt eget livs hemliga och bittra visdom den är icke i egentlig mening någon bok historien om en mans fläckade ära.
Har om kärlek; från första sidan till den sista hade i ett ögonblick av svaghet begått et1 förekommer icke en enda typiskt erotisk €el i ett kortspel och lämnade regemente1 scen.
Den kan sättas i händerna på alla i stället for att söka erkänna sitt fel ock unga fullvuxna kvinnor.
Med fin takt har klara upp historien.
Det råd den gamlc tendensen i handlingen fått tala för sig officeren giver sin fattiga dotter är detta: själv, och för a t t få den så rcnodlad som Det viktigaste för människan är att bil.
möjligt, kanske också f ö r a t t nå en så da sin egen lag och veta vad hon gör, och vidsträckt publik som möjligt, h a r förfat- sedan taga skammen, om det spörjs a t t tarinnan undvikit allt som kan stöta till skam låder.
I ditt eget innersta dömer och med de ömtåligaste.
ändå bara en Outgrundlig makt ... Behåll För övrigt är Alma Wittfogels rykte en ditt hjärta rent och dina ögon klara som mycket rolig bok.
I den r ö r sig ett helt den vilken ser sina uppsåt - och sedan må Kalleri lustiga, förtjusande, misslyckade och du leva alldeles h u r du vill och behöver, vanliga människor, och där finns scener, obekymrad om världen!
ixempelvis Marjannas med slumsystern, Efter den regeln lever sedan Alma sitt; om äro skrivna med verkligt mästerskap.
liv.
Det blir ungefär efter det gamla Björn- Det förefaller mig att Marika Stjernstedts sonska receptet: Envaer Gud s z t t e r ene, han språk från arbete till arbete sovrats och selv e r mere n e r.
Hon går sin väg rakt vunnit i färg och must, i hennes sista bok fram, hennes ensamhet hindrar henne från har det fått en hopträngd kraft, en preci- att förfalla till smålögner den tid hennes sion i uttrycket och en smidighet, som är förhållande varar, och när sedan hennes ganska ovanlig inom vår nya, ofta litet ” väninnor ” komma med frågor, få de ett slappa skriftställarkonst.
Men språket och bokens goda byggnad sorgset: Ja - till srar.
Jämsides med denna historia går berättel- äro i alla fall icke dess viktigaste epen- sen om hur Markus Gille, som måste f å skaper: det viktigaste är att den modigt Kvinnorösträtten i Colorado.
Genom en del a v pressen h a r nyligen gått en artikel av en hittills fullkomligt Jbckant dam, vid namn mrs Anna Kel- iey, från Grand Junction, Colorado.
Denna Jam uppges ha varit bland dem, som verk- sammast arbetat för den rösträttsseger kvinnorna i Colorado vunno år 1893.
Se- nare erfarenheter skulle emellertid h a än- drat hennes uppfattning av segerns bety- delse, och denna sin ändrade uppfattning har hon nu framlagt i en tidningsuppsats.
Hon säger däri a t t förhållandena i Colo- rado e j förbättrats under de år kvinnorna haft rösträtt, utan att just de förhållanden, som kvinnorösträtten skulle utplåna eller åtminstone förbättra, äro värre nu än de vor0 före dess införande.
Till jämförelse härmed m % anföras några av de lagar, som genomförts sedan kvin- norna fingo röstfätt och som allmänt - bl.
a. i den av George Creel och den över hela världen för sitt arbete för barndom- stolar kände domaren Ben B. Lindsey ut- givna lilla broschyren Measuring up Equal Suffrage - tillskrivas deras inflytande: mo- dern jämte fadern förmyndare för barnen; skyddsåldern f ö r flickor höjd till 18 år; obligatorisk skolgång med f å undantag för alla barn mellan 8 och 16 år; förbud för barn under 16 år a t t arbeta mer än 6 tim- mar om dagen i €abriker, verkstäder, maga- sin o. d.; en lag om yrkesinspektion; en lag om läkareundersökning av skolbarn; förbud mot a t t sälja sprit och tobak till minderåriga.
Är icke detta a t t förbättra förhållande- na?
Och detta är dock blott några ur hö- gen tagna exempel, som skulle kunna fort- sättas ännu länge.
Mot mrs Kelleys påstående att hon sett ” goda husmödrar och nöjda hustrur för- summa sina hem och barn och sett dem avundas männen deras politiska sysslor ” förtjänar anföras följande uttalande i den ovannämnda broschyren: ” Detta påstående (att den coloradiska kvinnans karaktär allt- jämt försämras under rösträttens inflytan- de) kan naturligtvis icke bemötas i detalj.
Osanningen däri ligger i öppen dag för dem som besökt Colorado och beundrat den för- ening a v god smak och omsorg, som ut- märker dess hem, och funnit nöje i at1 umgås med de intelligenta och förfinade kvinnorna i denna stat. ” Ett direkt bevif f ö r att hemmen e j försämrats genom kvin- norösträtten utgör väl även den omstän- digheten a t t den mest omsorgsfulla gransk.
ning av skilsmässoprotokollen från Colo.
rado dock icke lyckats finna ett enda fall där hustruns politiska verksamhet angivits som skilsmässoorsak.
Påståenden sådana som a t t mrs Kelles ” sett kvinnor draga varandra i håret på röstlokalerna och män med ett hånleende iakttaga dem ” samt a t t ” det finnes flera go.
da än dåliga kvinnor i vår stat, som be.
gagna sin rösträtt, men en god kvinnas rösi är bara en röst, under det jag vet, att del finnes dåliga kvinnor, som rösta lika ofta som de kunna bedraga tjänstemännen i röstlokalen ” stå j u fullkomligt obevisadc och falla på sin egen orimlighet.
Mol mrs Kelleys auktoritet förtjänar anföras följande resolution, som Colorados parla.
ment fattade 1S99 med 45 röster mot 3 i underhuset och 30 mot 1 i senaten: ” Då kvinnorösträtten nu varit i verksamhet i Colorado under fem br, under vilken t i d kvinnorna begagnat sig a v sin rättighel lika allmänt som männen, med det resultat att bättre kandidater uppsatts, valmetoder- na blivit hederligare, lagstiftningens karak- tär förädlad, den medborgerliga upplysnin- gen ökad och kvinnornas egenskaper ut- nyttjade i högre grad genom deras poli- tiska ansvar, anbefalla vi, i betraktande a v dessa resultat, varje stat och territorium i Förenta staterna att ge kvinnorna rösträtt som ett medel till åstadkommande av ett högre och bättre samhällstillst5nd. ” ......................................................: 24 Upplandsgatan 24 1 - 1 tr. tiii vänster -: STOCKHOLM!
H I L D A H E D E N i Damekipering - Damskrädderi - Modeaffär OBS.!
Specialit6: SORGBESTALLNINGAB ........................................................
Foster lands kär le B, Allm.
Tel. 21133.
i.
Ett uttalande av mrs Chapman Catt.
I dessa dagar, n ä r det vitt och brett or- las om fosterlandets försvar och vad det {räver av oss, och meningarna så starkt di- mrgera om vad sann fosterlandskärlek in- icbbr, kan det ha sitt intresse a t t höra någ- ra utdrag u r ett tal av mrs Chapman Catt, hållet helt nyligen på ett stort möte i New York över detta ämne.
Mrs Catt framhöll, att det bästa sättet för kvinnorna a t t visa 3in fosterlandskärlek var genom arbetet för sin medborgarratt.
Här några brottstycken ur mrs Catts tal: ” Fosterlandskärleken finnes inom al- l a människoraser, fast den yttrar sig olika hos vilden och kulturmänniskan.
J a g vet intet mera tragiskt bevis pA fosterlandskärlek än Jerusalems grå- toplats, d ä r folket jämrar och gråter över Jerusalems fall.
Kinesernas pa- triotism tar sig uttryck i försvaret a v stamtavlorna och indernas i dyrkandet a v gamla gudar.
På det yttersta i des- sa dagar ha Greklands kvinnor vädjat till andra länders kvinnor, a t t proteste- r a mot plundringen a v deras hem.
Det finns många sätt, varpå man kan visa sin fosterlandskärlek, men uttryc- ken f ö r den högsta fosterlandskärleken visa sig på idkernas, vetenskapens och lagstiftningens områden.
Ett folks verkliga fiender finner man inom dess egna gränser.
Det är inte Ryssland, utan opium, som är Kinas farligaste fiende.
Icke heller vi sakna våra fien- der och bland de främsta vill jag sätta den orättfärdighet, som går under namn a v barnarbete.
J a g nämner detta till och med före vita slavhandeln, ty denna sätter en gräns för sina egna verkningar, men barn, utarbetade och förkrympta till kropp och själ, växa upp och föda an- d r a barn till viirlden.
I Förenta Stater- n a begagnar man sig a v två millioner sådana barns arbete.
Landets lagar to- lerera det och ständigt nya anslag be- gäras till dårhus, domstolar och fängel- ser.
Vi må tala, skriva i tidningarna, sprida upplysning och mera sådant, men det finns endast ett medel att än- dra sakförhållandet och det är genom lagstiftning.
Kvinnorna ha alltid spelat en stor roll, n ä r det varit fråga om foster- landskärlek.
De uppehålla landet, me- dan männen försvara det.
Utan hjäl- tinnor givs det inga hjältar och krig vore en omöjlighet om det icke funnes de, som nppehölle landet medan kriget rasar.
Genom kvinnornas arbete kun- de Sydafrikas farmar förse landet med livsmedel under de t r e år kriget vara- de.
Försvara nationen mot dess fiender, medan det ännu är tid.
Den högsta, 9nklaste och sannaste fosterlandskär- lek, som New Yorks kvinnor kunna %dagalägga, är a t t försäkra sig om val- sedeln.
Vi kunna tala under hela året, men på den enda dag, då det giiller nå- got, äro vi dömda till tystnad.
Ä r detta hihet?
J a g kallar det tyranni!
Låt 3ss begära a v männen - av vilka tu- senden hava kommit från främmande land och känna icke till vårt -, rätten a t t tjäna vårt eget land.
J a g vädjar till eder, New Yorks kvinnor, att tjäna och omutligt slår ett slag för kvinnovärde fosterlandet genom a t t begära er röst- och kvinnorätt, som hittills ingen på detta rätt. ” sätt vågat göra i vårt land, samt att för- fattarinnans talang förmått forma bud- skapet så att det säkerligen kommer att göra all den nytta hennes goda vilja avsett!
Gwen.
~~ Använd L.
K.
P.
R:s brev= kort och agitationsmärken.
4 N:R 23 RCPSTRÄTT F Ö B K P I H H O R vikten av a t t kvinnorna skaffa s i g krinskap i de frågor, som röra deras kön.
Vid för- r ä t t a t styrelseval återvaldes d:r Anna-Clara Romanus-Alfven till ordförande.
Övriga styrelsemedlemmar blcvo: f r u Anna Elg samt fröknarna Aurore Pihl, Octavia Lun- Alnö F. K.. '
I I&lt;.
hade söndagen den 16 soni vanligt mottagits med stort jubel och deil och Dagmar Wessberg.
Till supplcan- nov.
sitt fBrbta Iiöstsamnianträde.
Sedan Stskilliga inropningar, talade f r u Frigga t e r valdes fröknarna Emilie Andersson och ordf. hälsat de närvarande vällioiuna, höll Carlberg om betydelsen av namninsamlin- Sigrid Thgsclius.
Till centralstyrelseilied- fröken Elin IVahlquist från Sundsvall ett gen.
E n mängd namn antecknades och en lem omvaldes d:r Romanus-Alfven med Sru Anna E l g och fröken Sigrid Thyselius som synnerligen intressant föredrag.
Program- massa listor utdelades.
met för aftonen upptog även fosterlüudska Jönköpings F. K.
P.
R. hade den 1 nov.
suppleanter.
Revisorerna, f r u Margaret föreningssammantrade.
Till centralstyrel- Sommclius och fröken Elin Malmberg mcd sånger samt up~&gt;lästiing av dikter.
Dalarnas lunsförbund av F. K.
P.
R. hade scmedlem återvaldes fröken E. Aulin och fröken Ragna Torgersrund som suppleant, den 15 no \ -.
Brsruöte 16 Stadshotellet i Falun.
till suppleant fru Hulda Lundberg.
Häref- omvaldes.
Rönninge-Tumba F. K.
P.
R. hadc sitt års- Till ledamöter i arbetsutskottet utsigos: ter behandlades frågan om namninsarnlin- ordf., f r u Karin Gelhaar, Avesta; v. ordf. gen, som, lack vare fröken Aulins energi- möte i Tiirnba den 23 nov.
under f r u M. och kass,aförvaltare, f r u Alaria \ i ' idigsson, slia arbete, såväl mcd personlig insamling Bolins ordförandeskap.
Styrelsen, som läin- Borlänge; sekreterare, fröken Emilia Jo- som med råd och anvisningar synes l ä n n a nadcs ansvarsfrihet för förvaltningen, åtcr- hansson, Falun.
Till suppleanter utsågos: ett gott resultat.
I Iiorthet omnämndes ock- valdes, och till suppleanter utsågos frök- fröknarna Wcndela \ Vcster, Falun, och Tyra så kvinnornas Årsta på Baltiska utställ- narna Lilly Ririgbloin, Rönninge och Ada ningen och uppmanades samtliga närvaran- Molin, Tumba.
Till revisorer utsågos fru Liljelivist, Borlänge.
Math.
Eriksson, Tumba, och fröken Elin Eskilstuna F. K.
P.
R. hade den 15 nov.
de a t t på bäst.a sätt stödja företaget.
sammanträde A Stadsliotellcts klubbrum.
K ö p i n g s F. K.
P.
R. hade den 22 nov.
s i t t Kindblad, Rönninge.
Efter det enskilda niö- Mötet öppnades nied e t t kort anförande av ordinarie höstsammanträde.
Till styrelse tet talade f r u Alma Lenström inför en tal- ordf., fröken Hallman, som siirslcilt betona- för nästkommande I r valdes: Fru E.melie r i k publik över ämnet: " Vad vilja rösträtts- de vikten a v namninsamlingen.
Efter Pör- Johansson, ordf.; f r u Alma Enström, v. kvinnorna ", varjämte sang till l u t a uti ' ör- r ä t t a t val a v ce~itralstyrclsemedlemmar vid- ordf.; fröken Amelie Salen, kassaförvaltare; des.
Strömstads F. K.
P.
R. liar till styrelse för tog ett angenämt samkväin med sång och fröken Anna Rosen, sekreterare; frölien Ester Ror-en, v. sekreterare; samt till övriga år 1914 valt: f r u Trina Hansson, ordf.; f r u musik samt uppläsning a v f r u Beflve.
Falkeiabergs F. Ii.
P.
R.
hade möte den 15 ledamöter fröknarna Gerda Stenberg och Edit K n u t s h, v. ordf.; fröken Tyra Johnns- nor.
Sedan en del föreninssaiig~lägenheter Maria Strandell.
Till revisorer utsågos: son, sekr.; fröken Gurli Jacobson, v. sekr.; behandlats, följde ett trevligt samkväm, fröknarna Anna Dandernell och Amalia f r u Amanda Hauge, kassör; samt till supp- varvid, förutom några väl utförda duetter Holm samt till suppleant fröken Eva Ihr- l e h t e r: f r u a r n a Blända Hålltedal och Emc- till fiol, även förekom Frigga Carlbergs din- mark.
Till eentralstyrelsemeulem valdes lia Johansson; till reviForer a v föreningens log: " Samma don ", vilken spelades ut- fru Emelie Johansson med fröken Amelic räkcnskaper: f r u a r n a Ellen Häggander och m ä r k t av f r n N a r i a Ileliströni och fröken Salen till suppleant.
Vidare beslöts att Anna Wikström; till ccntra1styrelsemedie:iii deltaga vid inst,undande stadsfnllniäktige- utsågs i r u Trina Hansson och till prcssom- Therese Vcssberg.
Faln F. K.
I '.
R. hade den 14 nov.
års- val den 8 dec.
under partibeteckningen " De bud frölien Hilma Norniann.
Sölvesborgs F. K.
P.
R. hade den 22 okt.
möte i Arbetarciöreningens B-sal, r a r v i d bl.
fristaende ".
Till kandidat uppställdes en- sitt första sammanträde för hösten.
Bland a. en del val förekom.
Till ledamot i cen- hälligt fröken Amelie Saleii.
L i d k ö p i n y s F. K.
P.
R. hade den 13 no^.
andra Pöreningsangelä~enheter behandlades tralstyrelsen valdes fröken Gerda X a r t i n ocli till suppleant fröken Talborg Olander.
I konstituerande sammanträde, varvid val a v fr8gan om den pågående namninsamlingen, Iokalstyrelsen vor0 tro i t u r a t t avgå.
Fröli- styrclse förrättades.
Denna fick följande som redan lämriat e t t särdeles gott resultat.
n a r n a Anna Holmquist och Anna Sörensen sammansättning: Frii Nathalia Olsson, ord r,: Föreningen hoppas emellertid f å ännu n i h i - omvaldes ocli fröken Karin Oterdalil nyval- fru I d a Lefwander, v. ordf.; fröken Emilia pa namn.
Betriiffande förslagct om försa- des.
Till revisorer u t s i g o s fröknarna Elisa- Lundqvist, sekr.; f r u Elin Bergwik, 1iass:l- lielsedag beslöts a t t i samband incd det beth Tingrall ocli J u l i a Biiiller; supplcaiit förvaltare; fru Carolina Sundblad, v. sekr.; ord.
höstmötet triiffa anordningar f ö r insain- f r u Ebba Mtjller.
Till Itdaniiitcxr av läns- samt fruarna Olivia Johansson och Aiiiia lande a v penningar.
Efter niötet vidtog förbundets styrelse valdes: f r ö k n a r n s E. Johansson ledamöter.
Styrclsesupplearitcr samkväm ined s i n g och uppläsning.
u ' dde?
; uZla F. K.
P.
R. har till ceiit,ralst '; - Tingvall, Eliii Liiiidci-all, B r a Uolilwitz, blcvo: f r u Ester Andcr och fröken Leila Wendela \ Vester och Eniilia Johansson.
\ \ ' ilson.
Till revisorer mldes frölicn Ainnii- rclsemedlciii valt f r u Thyra Berglinian och suppleanter: f r u a r n a Tullia Ljung, Elsa da Andersson och f r u Lilly Nyberg.
Vid till suppleant fru Iiilina Kiillgren.
Unzed F. K.
P.
R. hade den i 5 olit.
för- sammanträdct rcdogjorde fru Velander för Dahlin och Estcr Töriiqvist.
F o r s k a g a F. K.
P.
E. hade drii 15 nov.
sitt den kvinnliga rösträttsföreningens %Tcrlisaiii- eningsmöte, varvid frölien hiiddeisten 11611 ett ined stort intresse åhört föredrag om ordinarie Iiöstsammanträde.
Till incdlrm- het i Skara samt rörelsen å a n d r a platser.
, 1ia!
?nö F. K.
P.
R. höll den 7 nor.
sitt or- sitt besök i d a n Light,harts skola i t1olland.
inar av styrelsriii utsagos: f r u Agnes Tliore- lius, ordf.; frii Edcl Xagnussoii, sekr.; frö- dinarie höstsamnianträde.
Föredrag om Sedan åtskilliga föreningsangelägenheter lien Eni:na Srenssoii, v. sekr.; frÖ !ccn Inge- " Sorrbottens arbetsstugor " hölls av fröken bebandlats, gjorde mötet efter en stunds borg Wiede, Iiassaförvaltarr; samt till iix --- Astrid Hamberg, som livfullt och fängslan- diskussion följaiidc nttalandc: Unied F. K.
P.
R. vill ined anledning a v riga ledamöter: f r u J f a r i a Gran och fröken de skildrade nöden ocli okunnigheten d ä r - Oliria Thöriiqvist.
Till ccntralstyrelcelecla- nppe i de stora vildmarlierna.
Föredraget miss Pankhiirsts besök i Göteborg u t h l a mot valdes Prii L4gnes Thoreliiis med frii lönades med livligt bifall och lrolleliten in- sitt ogillande ar de cngelslia siiffragctter- Martina Rudkvist soin supplcant.
Eland bragte något över 25 lir.
Efteråt vidtogo nas kampmctodcr, och på smiinia gång pro- ärenden soiu behand !ades x-ar frLgan om mötesförhandlingar.
Av fyra avgdende sty- testera mot att deras s ä t t a t t arbeta f ö r fattiga barns bcliliidnad, till vilket ändaniil rclsemedleinrnar återvaldes: f r u iiiathildn rösträtten skall användas som argument Persson och fröken Kristina Frank, och ny- mot v 6 r f u l l t lojala röstriittsrörelse.
föreningen anslog 300 kr.
P i s b g F. K.
P.
R. hade den 15 okt.
ett Färcelanda F. K.
P.
R. h a d e den 10 nov.
mlcles fruarna Mattson-Sager och Stina sitt ord.
hiistmöte, varvid styreiseval för- Persson.
Till centralstSrelseIncdlem valdes talrilit besökt samliräm å högre flickskolan, rättades.
Till ordf. efter fröken Hnnna Fcr- fröken Piaeiiii Uddenberg och till suppleant vilket inleddes ined hälsningstal a v ordf. lin, som avflyttat från orten, utsågs f r u fröken K.
Frank.
De f r å n försakelsedagen f r u Sigrid Herlitz.
Fru Caroline Benedicks- Bruce höll däre€ter ett intressant förcdrag Hilma Iioll; vice ordf.?
frii S u r o r a Shorsson; upptagna niedlen inbragte omkring 90 kr.
sekr., fru Märta Svensson, v.
selir., fröken Nora F. K.
P.
R. hade den 14 nov.
års- o m kongressen i Budapest.
Till förman för Edla Streiffcrt; kassaförvaltare, f r u E v a sammanträde, varvid till styrelse f ö r näst- kvinnornas Arsta pii Baltiska utställnin- Bandgren.
Bland ärenden, som avhandla- kommande a r valdes: fröknarna Alfhild gen företogs med gott result.at, en insamling des, förekom Sörslag om anordnande a v Cnattingius, ordf.,; Ellen Fröström, v. ordf.; och till samma ändamal anslogs även be- samliällsl; iirscr, dels i Färgelanda och dels Sigrid Lindahl, liassaförvallare; Elin A l - hållningen a v de influtna entreavgifterna.
Viisferds F. K.
P.
R. beslöt på sitt olito- på andra orter i Dalsland.
Föreningen be- sterberg, sekr.; Anna Arnander, v.
sckr., slöt a t t göra hemställan härom till central- Ebba Hedborg samt f r u Anna Holmberg.
bermöte a t t under månadens lopp anordna Suppleanter: f r u a r n a Alma Wilhelmson och en försakelsedag, och a t t varje förcnings- styrelsen.
GuvZe F. K.
P.
R. liar i november hållit Ingrid Larsson.
Revisorer: f r u Linnea medlem då skulle avstå en del av sin dags- sitt höstmöte.
Vid föyriit.tat styielseval ou:- Bergström och fröken Hedvig Dillner; supp- inkomot.
A v de influtna medlen skulle t r å valdes den gamla styrelsen med undantag leanter: fröknarna Cecilia Lindgren och tredjcdelar tillfalla L.
K.
P.
R. och en tred- a v f r u Brita Liindcberg, som på grund ar Ruth Jörgensson.
Efter sammanträdet be- jedel lokalföreningen.
Vidare beslöts a t t hälsoskäl undanbett sig återval.
F r u Lun- rättadc fröken Lindahl en del minnen f r å n tillsätta ett pressombnd.
Y s t a d s F. K.
P.
R. anordnade den 15 olit.
deberg, som varit inedlciii a v styrelsen se- kongressdagarna i Budapest.
d a n år 1906, avtackades a v ordf. för det ar- Norrahammars F. K.
P.
R. hadc U.
18 nov.
en ansliende fest i Continentals stora sal.
beta hon nedlagt i föreningens tjänst.
I frii ordinarie möte.
Till e~ntralstyrelsemedl&lt; ?m Sång och iniisik utfördes av h r Emil Sö- Lnndebergs ställe inträdde f r u Gcrda No- omvaldes f r u Alma Andersson och till snpp- renssoii och dir. Rasmussen, och talare för den.
Revisorerna och deras suppleanter k a n t nyvaldes folkskollärarinnan fröken aftonen vor0 kyrlrolierde Stadener och fru återvaldes och likaså omvaldes fru Klara Clara Hiiltqvist efter f r u Anna Swahn, som Malin Holniström-Trigers.
Den senare sluta- Lindh till ceritralstyrelsemedlem, med frö- undanbett s i g återval.
Namninsamlingen de sitt anförande mad en kraftig maning ken Anna Suudbom som suppleant.
Fri- inom samhället h a r givit ett mycket gott a t t verka för namninsamlingen.
Aftonen avslöts med den kända " Enquetcn i Hades ", herrinnan Ebba Palmstierna höll ett intres- resultat.
Norrköpings F. K.
P.
R. höll den 4 nov.
som väckte livligt bifall.
s a n t och sakkunnigt föredrag och efter Örebro F. K.
P.
R. åtcrvalde på sitt ordi- föredraget anmälde s i g m h g a nya mcdlem- årsmöte.
F r u Malla Grönlund f r å n Söder- m a r till inträde i föreningen.
köping höll föredrag om " Kvinnorörelsen narie årsmöte f r u Elsa Perselli till ordfö- Göteborgs F. K.
P.
R. hade den 19 nor.
och dess konsekvens, politisk rösträtt ", och rande.
Örriga styrelsemedlemmar blevo: ett möte i Arbetareföreningens C-sal, som d:r Romanus-Alfven refererade Iiommitte- fruarna Boen, Smith, Schölin, Wallström, var besökt a v omkring 30G personer.
Se- förslaget angående reglementeringen och Björkman och Atterling.
Suppleanter: frök- dan dialogen: " Samma don " uppförts och den nya aktenskapslagen och underströk n a r n a Ruckman och Strömman.
Revisorer: Kviurnor E. pen %ionxnämnderna, (Forts. fr. föreg.
n:r).
Z Borgsö kommuns nedre distrikt: ordi- narie f r u a r n a Anna Nilsson och Märta Lun- din samt fröken hiärta Larsson; supplean- ter f r u a r n a Magdalena Dahlen, N a r i a Nils- son och Kristina Miliaelsson.
I samrna kommuns övre distrikt: f r u a r n a Maria Wi- degren och Märta Erilison.
I Elmhult: ordinarie fröken Kerstin Bergkvist oeli f r u Anna Feltenborg; supple- a n t f r u Maria Timelin.
Z K a l m a r: 1:sta distriktet, ordinarie f r u Emma Olsson; suppleant f r u Mimmi El- mer.
% d r a distrilitet: ordinarie fröken Paula Levin; suppleant fröken Elsa Björk- man.
Z Karlskoga: ordinarie fil.
kand. f r u Ebba Danielsson, Bofors och fröken Louisa Pet- tersson, Stenbäcken; suppleanter f r u Con- stance Österberg, Bofors, fröken Anna Ve- sterdahl, Brickegården, och teol. kand. f r u Sigrid Dahlquist, Degerfors.
Z K r i s t i a n s t a d: ordinarie stadsfnllmäkti- gen fröken Anna Lundqvist; suppleanter sjuksköterskan fröken Valborg Berg och kontoristen frölien Sofia Öberg.
I K r i s t i n e h a m n: ordinarie i 1:sta distrik- tet fru Axel Nilsson; suppleant fröken So- pliie Broström.
2:dra distrilitet: ordinarie fröken Emma Olsson; suppleant f r u Char- les Ekblom.
Z Sollentuna: ordinarie lärarinnan fröken J u l i a Törnblad; suppleant lärarinnan frö- ken Ellen Abrahamsson.
I Sölvesborg: ordinarie f r u Inez Callmer; suppleant frii Rasmusson.
Z Trollhättan: ordinarie fröknarna I d a Carlsson och Edit Hansson; suppleanter sjuksköterskan Augitsta Eos och fru Telila Hors.
Z U p p s a l a: Kungsängens distrikt: ordi,,- rie f r u Ellen Hagen och fru Elisabet Sö- dernian; suppleant fil.
kand. Alice Thun- berg.
Svartbiiclteiis distrikt: orciinaric Irö- lccn Vivan Röding; suppleant diakonissan Lisa Broden.
Fjärdingens distrilit: ordina- rie frölien Eva Littorin; suppleant fröken I V a l Rydin.
s t a d o socken: ordinarie fru J o h a n n a Anna Bergström; suppleant telefonisten Agda Olsson.
Z V a r b e r g: ordinarie fröknarna Sigrid Holmström och I d a Nilsson; suppleanter fröken I l a n n a Hainmarqvist och fru Soca KEutson.
Z Vuse k o m m u n: ordinarie fröken Hildur Lönnkvist, Snafversrud.
Z Vtistkinde socken: ordinarie fru Caroline Benedicks-Bruce; suppleant f r u Anna Ols- son.
Z Växjö: ordinarie sjuksköterskan Annet- te Andersson; suppleant barnavårdarinnan Ellen Hallenborg.
Z Ystad: ordinarie fru Sofia Hallberg; suppleant fröken Ulla Ljunggren.
fröknarna Tollstorp och Lindström.
Till ceiitralstsrelsemedlem utsågs f r u Elsa Per- selli med fru Hanna BPen som suppleant.
Öxnereds F. K.
P.
R. hade söndagen den 12 olit.
ordinarie arssanimanträde, varvid till styrelse för nästa å r utsågos: ordf. och centralstyrelsemedlem fröken IIilina Ja- kobsson; vice ordf. och centralstyrelsesupp- k a n t fröken I d a Larsson; övriga medlem- mar frölinarna Selma Wcnnermark.
Srlnia Modin och Frida Andersson samt fru Hil- d a Johansson.
Till ombud vid Älvsborgs- förbundets Arsmöte valdes fröken Hilma Jakobsson och fru Blcnda Johamson och till suppleanter frblmarna Selma Modin och Sofla Jakobsson.
Vid mötet utsågs e n presskonimitte med uppgift a t t sprida rii- rekens organ, varefter frölien Augusta Björliqvist från Trollhättan framhöll nöd- vändigheten av fortsatt agitation för namn- insamlingen.
__I G l ö m ej att i tid farnya prenumerationen A Rösträtt för Kvinnor till nästa A r och att skaffa minst e n ny prenumerant.
A11 prenumeration sker genom posten.
Pris 1 krona för helt Ar.
N:R 23 Lagberedningens förslag till Iag om aktenskaps ingiimde och upplösning.
Av jur. kand.
Anna Wickseli.
III.
Den enda skillnad som härvidlag gö- On2 dtergang.
res på hindren ä r deras karaktär a v pu- Om ett äktenskap ingåtts i strid med blikt dirimerande eller endast privat allmänna rättsgrundsatser, exempelvis dirimerande.
A t t hindret är av publik o m ena parten därtill tvungits eller natur vill säga, att jämväl ett allmänt svikligen förletts, eller i strid mot gäl- intresse påkallar äktenskapets åter- lande s. k. upplösande äktenskapshin- gång (sådana hinder äro indispensabla der, såsom nära släktskap eller bestå- förbudna led och tvegifte), då allmän ende gifte, eller on1 formella brister åklagare är skyldig ingripa; vid de vidlåder dess ingående, &gt;vigseln t. ex. privata hindren kunna makarna själva förrättats av alldeles obehörig person, f å förfoga över hindret, äktenskapet då anses i teorien, a t t äktenskapet i alltså återgå endast i det fall, att ena verkligheten alrlrig kommit till stånd, maken yrkar återgång inon1 vissa pre- att det var fråii början ogiltigt.
Men skriptionstider.
Sådana hinder äro dels det finnes grader i eländet: medan en sinnessjukdoni eller sinnesslöhet, d ä r del ogiltighetsgrunder anses vara så återgång kan yrkas såväl a v den sjuke kraftiga, a t t deras blotta upptäckande (inom 6 månader från det sjukdomen utan vidare förinta äktenskapet, har blev botad) som av andra maken, ifall för andra alltid behöfts en laga dom denna vid vigseln icke visste om sjuk- angående ogiltighet.
Xed avseende på domen; fatalietiden ä r h ä r dubbel, dels rättsverkningarna liar huvudregeln inom 6 månader efter erhållen kunskap alltid varit den, a t t äktenskapet skalle om sjukdomen dels inom 3 år från vig- betraktas såsom icke havande existe- seln.
Även har den inskränkning rat, och att därför alla ekonomiska och gjorts, a t t talan om återgång från an- a n d r a förhållanden skulle återföras till dra makens sida e j f å r väckas sedan det tillstånd som rådde innan äkten- sinnessjukdomen botats.
skapet ingicks; einellertid h a dels bil- Likaledes lian en make yrka åter- lighetsskäl, såsom vid de s. k. putativ- gång, ifall han r i d äktenskapets ingå- äktenskapen, d ä r en eller båda makar- ende befann sig i tillfällig sinnesför- na varit i god tro, dels praktiska svå- virring eller annat sådant tillstånd, righeter gjort, a t t en lie1 rad undantag som utesluter rüttslig handlingsförmå- f r å n huvudregeln medgivits, olika vid ga, exempelvis var hypnotiserad; om olika tidcr och olika länder.
han av misstag låtit viga sig vid annan Här i Sverige ha reglerna rörande ä n sin trolovade eller utan att vilja in- dessa förhållanden varit dels sunnerli- gB iilitenskap; om honom ovetande 110s gen knappliiindiga, sa att nian i stor ut- andra maken förelåg något av de i kap. sträckning fått reda sig med analogi- 2 nl; innda sjulidomshindren eller spet- slut, dels också oklara och virriga.
U r iilslia eller obotlig impotens; likaledes rent juridisk synpunkt ä r det en stor vid svek och vid trång.
Även hiir fin- förtjAnst i lagberedningens fljrslag, att nas dubbla fatalietider: 6 inån.
sedan det bringar reda och klarhet samt eii- vederbörande fick kunskap om hindret, hetlighet i alla dessa bestämmelser.
En- men inom 3 å r från vigseln.
Den enda av dessa bestlinimelser, soni dast fel begångna r i d själra vigseln be- traktas som rena nullitclsgruiider; har det kunde vara skäl a t t dröja något äktenskapet på laga sätt ingåtts, så an- nlirmarc vid, lir beredningens definition ses det till trots för alla dirimeran- på svek.
Det heter lilir, a t t den bedrag- de (upplösande) hinder soni beståndan- ne blivit av andre maken genom falsk de, till dess dom på återgång fallit.
uppgift eller svikligt förtigande vilse- Samtliga dessa hinder utgöra alltså ledd angående 1) vcin drnne ä r eller 2) angående sådana omstiindigheier rö- återaånasskäl.
icke nullitetss1; äl.
- - -.
- Av Gurli Hertzman-Ericson.
Scenen är, som så ofta annars, e n järn- vägskupe.
Genom de stora glasrutorna fal- ler en sista reflex a v vintersolen, som nu s t å r frostigt röd över grantopparna, och Iandslrapet slocknar i vinterdagens blåa skymning.
J a g sitter och betraktar min reskamrat.
Vi äro ensamna i lrupeii.
hon och jag, ha s u t t i t i v a r sitt hörn f r å n avresan i Gö- teborg, bägge förskansade bakom vBr ger- manska slutenhet.
Hon fördjupad i e n 25- öres bok och jag med blicken följande land- skapets skiftande karaktär, f r å n södra Väst- götalandets mörka skogar och vitskumman- de forsar, till Svältorna, som t e sig än öds- ligare och mera k a r g a i den g r å a vinterda- g e r n, och vidare över slättens vita snöfält, omramade a v åsarnas blåa linjer.
Nu susa v i i n i Närike och stanna vid Laxå.
Min reskamrat lägger med e n gäspning i f r å n s i g boken.
Hon är stor och grann a t t s e på, i svart siden och skräddarsydd kjol, men ansiktets uttryck säger inte mer än en bok med blanka blad.
Hon hör nog till de likgiltiga, tänker j a g för mig själv, till dem som ha det så gott, att de förlorat blicken f ö r vad livet Iran betyda för många a n d r a; kanske tillhör hon också de flentliga, dem som i varje steg framåt se ett kullstörtande av den ntmärk- ta samhällsmoral de byggt upp åt sig.
J a g k a n inte neka mig nöjet a t t anställa ett litet prov.
J a g h a r några nummer a v si- sta rösträttstidningen i min resväska, och 5 BÖSTBWTT FOB KaIINNQB sedan j a g hastigt ögnat igciiom spalter- na, lägger j a g tidningen ifrån mig på bün- Ben, så a t t rubriken måste falla hcnne i ögonen.
Efter eii stünd sträcker hon u t en välskött, ringbeprydd hand och frågar: - Tillåter damen a t t j a g ser på tidnin- gen5 - Mycket gärna.
Varsågod.
Förgäves söker j a g läsa mig till hennes ansiktsuttryck, medan hennes Ögon i r r a f r å n spalt till spalt.
L å g det något verk- ligt intresse bakom hennes begäran, eller ville hon endast utfylla e n tråkig tiinmc sedan boken tagit slut.
Då fastnar hen- nes blick vid ett k ä n t namn och nu la- ser hon omsorgsfullt, rad efter rad.
Det är Elin Wägners studie över Olive Shreiners bok, och eftersom damen mitt emot mig ser ut som en parasitkvinna, undrar j a g h u r hon skall smälta det.
Men när hon slutat artikeln, vänder hon tillbaka bladet, och även de tyngre sakerna halka med.
Plötsligt ser hon upp och mötcr m i n frå- gande blick.
- J a g f å r väl inte behålla tidningen?
- Jo, så innerligt gärna.
J a g h a r flera nummer, om ni skulle vilja dela ut.
- Tiink, j a g hade ingen aning om att en sådan tidning existerade.
- Inte!
- Nej, och med e n hastig blick, men jag är mycket intresserad a v rösträttsrö- reken.
- Ni tillhör kanske en förening8 Men d å skakar hon energiskt p &amp; huvudet.
- Nej, det skulle j a g aldrig få.
Jag kunde inte tillbakahålla e t t leende, t y det föreföll så kuriöst a t t höra denna stora, s t a r k a kvinna ställa sig p å ett barns ståndpunkt.
* ande hans tidigare liv, som skäligen 3ort avhålla den bedragne från äkten- skapets ingående.
Det förra sveket iornmer, enligt lagförslagets motiver, ’ i regeln a t t röra sig om vad man kal- at den sociala identiteten, om vederbö- * andes familj, samhällsställning och iyl., niedan oriktiga förestiillningar om 3ersonliga egenskaper eller förmögen- ietsförhållanden icke komma i betrak-, ande ”.
Rörande det andra momentet yttrar beredningen: ” Vid den objektiva värdering, som sålunda skall äga ruin, måste dock hänsyn tagas till rådande sed inom den krets av befolkningen han illhör, liksom naturligtvis stadgandets innebörd kommer att röna inflytande PV olika tiders växlande etiska uppfatt- iiingar.
Som exempel p å en omständig- het a v ifrågavarande art Iran anföras.
vad lagkommitten och äldre lagbered- ningen siirskilt nämnde, a t t make före vigseln begått visst grövre brott.
De i 13 kap. 7 § G.
B. omförmälta fakta - lägersmål med annan, a v kvinnan före vigseln, a v mannen under trolovnings- tiden - torde e j alltid kunna tillmätas avgörande vikt enligt nu förevarande bestämmelse.
Däremot lärer denna be- rättiga till återgång, när kvinna för- dolt för mannen, a t t hon vid vigseln var havande genom annan ä n honom. ” Säkert iir, att en bestämmelse SOM denna ställer stora fordringar på en etiskt lyhörd domarekår.
Och nog kän- ner man, när man lirser den, en önskan stiga upp inom sig, att alla äktensliaps- niål, men först och främst de här oni- handlade, inåtte äga rum inför en kol- legial domstol, d ä r även en kvinnlig domare hade säte och stämma.
Men däråt har beredningen intet kunna1 göra.
Separation och skiisnzässa.
Det första a v her niininda institut är i vår lagstiftning både nytt och ickc nytt, eller oni man så vill, teoretiskt äi det nytt, praktiskt ha vi haft det länge Det gamla institutet, skillnad till sling och skte på ett år, d ä r den skyldigt Iiördes u t u r det gemensainnia hem inet, och den oskyldige satt med egen domen i boet kvar, uppfattades u r sprungligen som en straffbeslänimelse den skyldige till varnagel och för at1 skaffa honom tid till bot och bättring ~- - - - s _ _ ~ ~ FåT upprepade j a g långsamt.
J a, j a g ar gift och det är msclict man inåste underliasta sig f ö r husfridens skull.
Min man avskyr röstrattslirinnor.
- Så ledsamt.
- Han påstår att de äro en samling hy- steriska fruntimmer soin göra åverkan på allmän egendom och Irrossa fönsterrutor.
- Men det h a r vi aldrig gjort.
- J a, men i England.
- Skulle e r man vilja gå miste om sin rösträtt, ifall händelsevis en annan man i e t t a n n a t land begått e n lagstridig hand- ling?
- Och ä n d å är h a n advokat.
- Ja, d å borde h a n lärt sig att skilja på sak, svarade j a g kort.
Den andra rodnade lätt, och eftersom ett fönster i korridoren öppnats, kastade hon en björnskinnsboa över axlarna.
- Frölien förstår att inan måste sätta friden i hemmet över allt annat.
J a g k a n inte offra mig f ö r det allmänna, om det bleve söndring inåt.
Men jag h a r alltid med intresse följt kvinnornas rösträtts- kamp.
När?
tänkte jag, när det kanske inte va- r i t en ny toalett a t t prova eller e t t nöje som lockat.
En flyktig tanke p å alla dem som kämpade i leden, som stungos a v de hånfulla orden och träffades a v pilarna, ogifta, självförsörjande kvinnor, som off- rade sina korta fritimmar på att arbeta för den sak, a v vilken de gifta kvinnornas döttrar en gång skulle skörda vinsten.
Och hon visste inte e n g å n g a t t vi hade en egen tidning.
- Skulle man inte även i hemmet knnna tilltvinga s i g respekt f ö r sin egen åakåd- ning?
frågade jag.
- och till att betänka vad hans frid till- hörde.
Denna uppfattning har emeller- tid för länge sedan utgått u r det all- männa rättsmedvetandet, och skillna- den till säng och säte har uppfattats alldeles som en separation, som en vän- tetid, vilken var föreskriven vid vissa skillnadsanledningar, innan full skils- mässa kunde beviljas.
Nu h a r alltså separation införts som en reguljär ordning; den meddelas utan vidare undersökning eller tidsutdräkt, d ä r båda makarna gemensamt ansöka därom och övergår efter ett år, på för- nyad ansökan från båda eller endera maken, till formlig äktenskapsskillnad.
Separation kan jämväl vinnas på ena makens yrkande, ifall den andre gör sig skyldig till grov försummelse a v sin plikt att försörja andra maken eller barnen, eller eljest i märklig mån åsi- dosätter sina plikter mot dem, eller han ä r hemfallen åt missbruk av rusgivan- de medel eller för ett lastbart liv.
Var-.
dera maken kan vidare vinna separa- tion på grund a v en stridighet i lynne och tänkesätt eller annan orsak, soin förorsakar sådan söndring mellan ma- karna, att sammanlevnadens fortsät- tande icke skäligen kan fordras.
Det verkligt nya och betydelsefulla här ä r möjligheten att vinna separa- tion, så snart båda nialiarna därom äro ense; det är i brist på denna regel, som det gamla förlöpandet enligt 13: 4 G.
B. vunnit en tillämpning, som ibland ur- a r t a t till det förargelseväckande, och som ingalunda blev bättre därigenom, alt den blev ett privilegium för de mera förmögna.
De i 2 Q införda se- parationsgrunderna för upphävande a v sammanlevnaden på endast ena partens begäran torde icke väsentligt skilja sig från n u gkllande rätt; men reglerna äro här jämförelsevis enkla, klara och uttömmande, medan de ti- digare fingo tolkas in i 14 kap. G.
B:s bestämmelse om hat och bitterhet man och hustru emellan och därför också i någon mån berodde på domstolarnas godtycke.
Skillnad, utan föregående separation, kan vinnas av endera maken, dels d å sammanlevnaden dem emellan på grund av söndring varit faktiskt hävd under minst tre år.
dels d å ena inalien _ _ - Nej, d å känner ni inte min man, svarade hon vältaligt.
Det finns intet jag hatar så som oro och strid och det för- nämsta man l ä r t sig under alla dessa år har v a r i t a t t tiga.
Tåget brusade i detsamma genom Lilje- holmstunneln och kort därefter strålade ljusen f r å n Söder som stjärnor i den svar- ta rymden.
Vattnet framför oss glittrade av reflexerna f r å n tusentals lampor och v i Engo båda brått att samla ihop v å r a res- effekter.
Men j a g hann ä n d å se a t t hon vek ihop tidningen och stoppade ned den i sin eleganta resväska.
E n liten korrekt herre med guldbågad pincenez och tandborstmustascher mötte henne på perrongen.
och j a g s å g efter dem där de gingo mot den väntande bilen.
Hennes h j ä r t a är endels med oss, tänkte jag, men hon skall tiga, tiga som alla de tu- sentals kvinnor som sitta i, hemmen och tiga, därför att en man upphävt sig till domare över deras t a n k a r och åsikter.
För husfridens skull!
Och återigen s å g j a g för m i n inre syn ett litet blekt och vaket flickansilite.
Hon hade försakat björnskinnsboan och de ele- ganta toaletterna, därför a t t hon v a r ung och ” dum ” och inte vetat a t t tiga, och hon hade v ä n t det eleganta Östermalmshemmet ryggen och trampade de självförsörjande kvinnornas ofta så tunga stig, därför a t t hon ville v a r a med d ä r striden brann och inte fegt hålla sig undan när hennes med- systrar iipptogo kampen.
Och jag tänkte, d ä r j a g vandrade hemåt i den kalla janu- arikvällen, a t t till slut är det dock de vilka icke tiga, icke apatiskt finna s i g i orätt- visorna, som skola besitta jorden.
I i ’ \ 6 BQSTRÄTT FÖR KYINNOB l egenvilligt och utan orsak undandragit sig sammanlevnaden i två år och icke sedermera upptagit den, dels d å ena maken försvunnit, och man e j vet att han inom de sista tre åren varit vid liv.
Vidare kan i fall a v tvegifte ma- ken i första giftet begära skilsmässa inom 6 mån.
från det han fick kun- skap om den nya vigseln; samma re- gel gäller vid äktenskapsbrott eller an- nan straffbar otukt, samt då make, som lider a v könssjukdom i smittosamt skede, med vetskap eller misstanke därom genom könsumgänge utsatt an- d r a maken för fara a t t bli smittad; vi- dare vid stämplande mot den andres liv eller grov misshandel a v andra maken eller barnen.
Föreligger brott a v den ena maken har den andre ovill- korlig rätt till skillnad, ifall brottet be- lagts med straffarbete i tre år eller svårare straff; vid lägre straffsatser, dock e j under straffarbete i 6 mån.
el- ler fängelse eller tvångsarbete i ett år, äger rätten pröva, huruvida med hän- syn till vad den dömde låtit komma sig till last (alltså brottets art) och övriga omständigheter skillnad må ske.
De ” övriga omständigheterna ” syfta i första hand på den skillnadssökande makens eget förhållande; ifall han va- rit delaktig i brottet eller samtyckt därtill, stadgar paragrafen uttryckli- gen, att skillnad ej får beviljas; men detsamma gäller även, d å vederböran- de själv gjort sig skyldig till analoga brott, och rätten sålunda finner, a t t ma- karna kunna v a r a ungefär lika goda kålsupare.
Även vid missbruk a v rusdrycker kan omedelbar äktenskapsskillnad be- viljas, d ä r rätten finner äktenskapets snara upplösning v a r a a v synnerliga skäl påkallad; eljest är h ä r separation den vanliga regeln.
Vid sinnessjukdom som varat minst tre år, och d ä r ej skä- lig förhoppning finnes om den sjukes varaktiga återställande till hälsan har andre maken rätt till äktenskapsskill- nad.
Samtliga dessa bestämmelser före- falla mycket tillfredsställande; möjli- gen kan det förefalla stötande, a t t grän- serna i 11 §, d ä r det gäller begångna brott, uteslutande dragits enligt straff- satserna, utan avseende på brottets a r t; men vid alla de fall d ä r man kan tycka, att själva brottets art borde be- rättiga till skilsmässa, väl huvudsak- ligen vid misshandel och sedlighets- brott, h a de brottsliga handlingarna så- som sådana upptagits som skillnads- grunder, utan avseende på, om brottet kommer a t t straffas eller icke.
(Forts.) Rättelse: Under stycket om Aktenskaps- hinder i n:r 22 står på 1:sta spalten 16:e raden nedifrån: den villkorliga skyddsål- dem, skall vara den ovillkorliga skydds- åldern.
Kvinnorna vinna inträde i hovrätten.
En efter annan ha de skrankor fal- lit, som hindrat kvinnornas rörelsefri- het utåt och anvisat dem hemmet som deras enda och naturliga verksamhets- område.
J u s t i dagarna är ännu en landvinning a t t anteckna, vilket skall glädja v a r och en, som arbetat p å a t t vidga gränserna för kvinnornas verk- samhet.
Sverige h a r niimligen fått sin första kvinnliga hovrättsnotarie.
Fröken Märta Björnbom är redan landets första kvinnliga advokat, sedan hon i våras efter avlagd juris kandi- datexamen handlagt sitt första mål.
Nu h a r hon, i likhet med sina manliga kol- leger, anhållit a t t bli inskriven i Svea hovrätt och även fått denna anhållan beviljad.
Härmed äger hon rätt att göra notarietjänst, d. v. s. att bevista sessionerna i hovrätten och därvid tjiinstgöra vid protokollet.
N:R 23 österns uppvaknande.
&amp; !u HÄLSA ZLZen Vester.
” Aldrig i mitt liv h a r j a g så läng- Mrs Chapman Catt talade också om mina systrar som här ute ”, skrev mrs Chapman Catt under sin resa världen runt i november 1912 till Woman ’ s Journal.
Många ha kanske läst såväl mrs Chapman Catts utförliga, underhål- lande resebrev som de redogörelser hon under resans gång avlät till Jus Suffragii, men till dem som icke gjort det, och för sakens skull, lämnas h “ ar en kondenserad berättelse om något a v det som Internationella alliansens ord- förande erfor då hon reste u t f ö r att spana efter och spåra kvinnorörelsens frammarsch i världen; en berättelse, som givetvis måste bli för mycket för- kortad och för mycket hopträngd för att ge annat ä n en fläkt a v aning om groendet och växandet a v den rörelse, som bär världsutvecklingen, och som den skapande och uppehållande mak- ten alstrat.
Färden gick genom f y r a a v världens fem delar, - i den femte knytes röst- rättsintresset huvudsakligen till Norra Amerikas Förenta stater, dit mrs Chapman Catt j u ej behövde göra nå- gon upptäcktsresa - och a v dessa fy- r a v a r Asien den okända kvantiteten och dock den som p å sätt och vis gav det rikaste utbytet.
Hon vet j u och kan bedöma bättre än någon annan, vad som försiggår i Europa.
I Austra- lien, den yngsta världsdelen, äro kvin- norna fria, i Afrika kommer det i Egyp- ten, d ä r en egyptisk prinsessa iir fe- minist och skrivit en avhandling för att bevisa, att Koran icke talar emot frihet för kvinnor, att ” dröja länge, innan frågan om kvinnans rättigheter blir en fråga om kvinnlig rösträtt ”, och i de stater, som bilda det Syclafri- kanska statsförbundet ha de vita kvin- norna slutit sig tillsammans till en na- tionell förening för att söka ernå po- litiska rättigheter.
Men i Asien h a kvinnor nyss vak- nat till insikt om att även de höra till mänskligheten, och mrs Chapman Catt sade därom i sitt stora tal i Buda- pest i juni d. å.: ” Huvudsaken är a t t det finnes en kvinnorörelse i Asien.
Visserligen i gryende, oorganiserat stadium.
Men så var det i Vesterlan- det för hundra år sen.
Okunnigheten, liknöjdheten och hopp- lösheten hos massan a v Asiens kvinnor är fruktansvärd; men på mången höjd flammar reformens vakeld, som aldrig skall (släckas. ’ ’ Om Java, vars ” infödda kvinnor ha samma lilla politiska makt som män- nen ”, talade hon icke där, hon hade ut- förligt behandlat de inföddas förhål- landen på J a v a i brev tili J u s Suffragii i september 1912, de vita kvinnorna stå under holländska lagar och i Holland har ingen kvinna-medborgerliga, poli- tiska rättigheter, fastän en kvinna ut- övar konungamakten.
I Birma finnas Indiens mest fria kvinnor.
” Man och kvinna ha politiskt taget lika rättigheter. ” Detta bestyr- kes a v alla resande och mrs Chapman Catt härleder förhållandet till dels från ” matriarkatet, som en gång var gemensamt för hela den malajiska ra- sen ’ ’.
Och matriarkatet, med lika ensi- dig feminin makt som under patriar- katet den maskulina, kan naturligtvis varken gillas eller förordas a v någon person med omdöme eller väl avviigt sunt förnuft, och måste ovillkorligen leda till den ” männens rörelse ”, som uppstått flerstädes i de javanska by- samhällena.
folkmyllrande landet, d5r kvinnorna lidit så oändligt i Zenanas, bakom Pur- dahn-förhänget, som bruket att av- skilja kvinnor av de högre kasterna kallas.
Detta bruk, såväl som alla dc varigenom Orientens kvinnor kuvats stängts inne och hållits nere, h a i sig ett religiöst element och ha ” enlig1 folktron berott på gudarnas befallnin- gar ”, liksom det helt säkert var många som trodde, att Gud, genom Paulus befallde kvinnorna att ” tiga i försam- lingen ” och därigenom absolut och för all tid förbjöd dem att tala med i män- nens rådslag.
Mrs Chapman Catt menar härom.
a t t det säkraste och sundaste tecken på en bättre tid för kvinnor är att de stora religionernas förnämsta uttolka- re börja a t t förklara, att de österländ- ska kvinnornas förtryck och avskildhet ivke ingå i deras lärosatser.
De unga, livskraftiga sekterna inom de gamla religionerna öva också sitt stora, väckande inflytande.
Ortodoxa hindugossar i Benares, som fått lära sig a t t kvinnornas frihet v a r förenlig med deras urgamla filosofi, undervisa självmant flickorna a v sina kaster.
I Bombay funnos jurister, läkare och humanister, som utan vederlag under- visade i flickskolor.
Kvinnor vor0 1ä- kare, journalister och en u n g parser- flicka, miss Sorabji hade avlagt juri- disk examen och a v regeringen erhål- lit tillåtelse att praktisera som advo- kat, något som ännu förmenades Eng- lands egna kvinnor.
Och sedan mrs Chapman Catt medde- lade detta å t de lyssnande skarorna i Musikaliska akademien i Budapest.
har den första verkliga F. K.
P.
R. bil- dats i Indien, i staden Mussoori.
I Persien hade mrs Chapman Catt icke varit, och Persien är också ett bland de 7 konstitutionella länder i världen, d ä r ingen sammanslutning för rösträtt för kvinnor finnas.
Men de upplysta kvinnorna i Persien skic- kade hälsningstelegram till Budapest.
och mrs Chapman Catt v a r starkt medveten om och erkände Bahais stora betydelse.
Hon betonade hur denna sekt, ungefär 60 år gammal, tänt upp- lysningens fackla i Persien, h u r dess apostlar förföljts och dödats som det har g å t t med sanningens apostlar i världen, och h u r särskilt kvinnorna stimulerats till tro p å frihet genom en av de första Bahais, en kvinna, Kurret u1 Aine.
Till en tid arbetade de fria från det traditionella förtrycket, agiterade och organiserade och talade till och med offentligt.
” Frihet för kvinnorna och självstyrelse för Persien tycktes ej vara långt borta! ” Hur det gick, veta vi.
” NU äro kvin- norna utestängda från politiskt arbete, deras organiserade grupper äro slring- rade, deras röster, som för några må- nader sedan vältaligt höjde sig med bön om frihet, äro tystade.
Död reak- tion råder nu på den plats, d ä r allt var liv och hopp. ” F r å n Persien vän- de talarinnan sig till Kina, därifrån det blodröda sidenbaneret med inskrift i silverbokstäver: ” Alla, eniga till sin- nes, hjiilpa vi varandra ”, kom till Bu- dapest med bud om kvinnornas sinne- lag.
Nyligen har det j u d ä r borta ut- kämpats strider, som frigjort landet från Manchiidynastiens iierravälde och gjort det till republik, därvid det åter- står a t t se, om ledarna skulle kunna och vilja injuka upp aEl förbenad kon- servatism och lüra Kina att begagna genom sunt fornuft av JACK LINDBLAD.
Ett naturenligt levnadssatt iLi enda v8gen till hfilsa och framghng, och den vagen st8r alla utan kostnad till buds Pris 3 kr.
(clotb), 2.25 (haft) tat efter visdom och makt att hjälpa Indien, det stora, rika, hemlighetsfulla 8,-Bi JOHN V i &amp; &amp; GREN &amp; @: O Kungl.
Hofleverantör - ta 429 Frerlsaatan 3, Stoekhailm, A. T- 5 q 4 8 i ..
Bokförlaget PURITAS, Stockholm.
Y. Arstakommittens soare på - Grand Hotell.
Det) - ar över en representativ och lysande församling som de elektriska kronorna i Grands spegelsal, den 20 november, läto sina Ijusknippen spela.
I förgrunden syn- tes i tvänne fåtöljer kronprinsessan och prinsessan Ingeborg, och den talrika och festklädda samlingen av kvinnor från skil- da läger tydde på det intresse som Amta- utställningen väckt till liv.
Det nästan väl rikhaltiga program- met inleddes med en kör ur ” Dexippos ”, komponerad av fru Alice Tegner, och sedan fru Agda Montelius hållit ett kort häls- ningsanförande, bereddes publiken nöjet a t t få höra operans nya stjärna, fröken Karin Branzell.
Mendelsohns ” Heimkehr au8 der Fremde ” utfördes förtjänstfullt av en kammarorke- ster.
Sedan släcktes ljuset och på den vita duken i fonden upprullades bilder från den Baltiska utställningen, i vars arkader och valvgångar fröken Carin Wästberg tjänst- gjorde som ciceron.
Först nu fick man en klar föreställning om hur imponerande den Baltiska utställningen kommer a t t te sig, och största intresset knöt sig natur- ligtvis till Arsta, vars murar komma att resas på en av utställningens vackraste platser.
Perspektivet över kronprinsessans rosengata framkallade dämpade utrop a v beundran.
Sedan f r u Astrid Gullstrand uppläst en av henne själv författad dikt, utfördes pla- stiska danser av fröken Behles elever, var- vid särskilt den graciösa och vackra le- ken till en a v Chopins valser slog så an a t t den bisserades.
Programmet upptog vidare sång a v en damtrio, av intendenten Elfgren och av en damkör.
Den anslående festen avslutades med Stenhammars ” Sverige ”.
Den ekonomiska behållningen a v festen bör ha blivit ganska avsevärd.
G.
IT.
E.
* Arstakommitten h a r bett oss meddela, att affischer f ö r Arstafester kunna erhållas från Arstautställningens byrå, 4 Västra Träd- gårdsgatan, Stockholm.
Fester äro plane- rade att hållas pil en hel del platser i landet, C Till Landsföreningens f ö r kvinnans poli- tiska rösträtt representant i styrelsen f ö r Arstautställningen har V. U. utsett friher- rinnan Ebba Palmstierna.
Den första upptäckten.
Den lilla sexåriga tösen kommer hem från första förberedande efter en lektion i biblisk historia.
” Mamma, Abraham fick en son och h a k fick två söner och Jakob fick 12 söner.
Mam- ma, varför blev där inga små flickor i dom där familjerna?
Tyckte dom inte lika myc- ket om smG flickor som små gossar? ” Svara på det den som kan!
K.
F.-H.
sig av och utnyttja goda västerländska.
metoder, sedan det tvungits till kontakt med rästerlandet.
Det lilla, men så adoptionsmäktiga ölandet J a p a n har gjort det och intar ju numera en helt förändrad ställning bland stormakterna.
Liksoin dess kvin- nor arbeta, som det synes, fullt mål- Sveriges äldsta, största o. bäst medvetet på alla områden och på deii renommerade s p e c i a l a f f ä r i sociala uppfostran, som måste leda dem till begärande a v samma medbor- &amp; gerliga rättigheter som männen.
Provert.landJorteiisandasgratiso.n.nnco.
(Forts.) Sidien- Ylle-Klädningstyger
t N:R - RQSTRÄTT F Ö W KVINNOR 7 -- DANIER!!!
Bevakning av niAl i överrätter och Am- betsverk, Äktenskaps-, Arvs- och Testa- mentsrätt, Skilsmässor, Skogs- och Jorda- Mster, Beskattningsfrågor III.
m. billigt.
Juridiska Ombads- &amp; Advokatbyrån BE9ÖK NORDENSON &amp; LEJDSTRÖMS DAMSKR ADDEBI, Aolländaregat, i1 Säsongens nyheter nu inkomna i Dräkter, Kappor och Ulstrar.
OBS.!
Första klass tillskärare nu engagerad, varfdr v i kunna uppfylla allas ansprak.
OBS.!
Humana priser.
OBS.!
Även pH avbetalning om så önskas.
Gamla Rungsholmsbrogatan 38, Stockholm.
Heleneborgsg.
15.
A.
T.
3164 Rekommenderas som en erkand god och nä- rande niåltids- och 1:iskedryck.
Finnes p5 buteljer samt svagdricka på fat.
Tel. Brurikeberg.
29 41 R Säkert liiste niåiiga av tidningens prenu- meranter n e d intresse artikeln om Lunds rösträttsbyrü i förra nunirct a v Rösträtt för Krinrior.
Tianske skulle det därför iiven v a r a intressant a t t böra litet om namuin- sam1ingsarl) etct i Uppsala.
Rednii den 15 april üppnadc r a r rösträtts- byrå sina portar och har sedan dess v a r i t öppen e t t par timmar dagligen, dock med undantag för somniaren, då vi inskränkte oss till ett par timmar i veckan.
Förestån- d a r i n n a för byrån iir fröken Anna Petters- son.
Med det största nit och intresse sköter fröken Pettersson ensam allt ar- bete.
Sin egen våning h a r hon ställt till byråns disposition.
Därför lyser e j ute på gatan någon braskande affisch om dess till- \ Taro; först sedan man i ett gammalt trä- h u s vid N.
Slottsgatan knogat upp två trappor till en hemtrevlig vind, läser man p å en dörr: ” Rösträttsbyrå. ” F ö r att e j gö- r a s i g glömd, h a r eniellcrtid byrån ofta an- nons inne i stadens frisinnade tidning.
Kommer man upp p å rösträttsbyrån p å byråtid, finna vi fröken Pettersson glad och munter sittande framför e t t stort bord, överfullt a v papper; det ä r listor, broschy- rer, expeditionsböcker, kartor över Uppsala stad etc., allt i den största ordning.
E n bättre byraföreståndarinna kan man knap- past tänka sig.
Ordentlig, glad och villig; a l l t i d h a r hon e t t uppmuntrande ord för den, som för första gången skall bege sig u t p å sin namninsamlingsfärd.
Och många goda r i d har hon a t t ge och lustiga episo- d e r a t t berätta f r å n sin egen erfarenhet.
Ty trots det, a t t fröken Pettersson offrar så mycket a v sin tid (hon är privat språklä- rarinna) f ö r byråns verksamhet, hinner hon dock a t t själv.
g å omkring och samla namn.
Bra vore, om många h ä r i staden ville taga exempel a v henne.
Ty t y v ä r r måste j a g säga, a t t det intresse, som h a r visats, d å det gällt a t t taga del i d e t praktiska arbetet, e j varit så stort, som man h a f t anledning hoppas.
Som väl p å de flesta a n d r a ställen Br det även h ä r mest kvinnor, som h a sin tid upptagen a v för- värvsarbete, som detta oaktat ä g n a t sig mest åt namninsamlingsarbetet.
Hur g ä r n a skulle j a g med korrespondenten f r å n Lund vilja kunna säga, att de kvinnliga stude- randena h ä r i staden utgöra en borgen för a t t vi nå ett gott resultat.
Visa dessa e j större intresse f ö r saken än vad hittills kommit till synes, tycker jag, att de en gång, d å vi stå vid v å r t mål, skulle känna e n smula ånger och samvetsförebråelse att .ej mer h a bidragit till segerns vinnande.
Här h a r namninsamlingsarbetet nästan uteslutande bedrivits kvartersvis.
Förstä- d e r n a h a nu så gott som färdigexpedierats, men ännu återstå ganska många kvarter inne i staden att genomplöja.
Det arbete, som f r å n Uppsala rösträttsbyrå utgått för att nå landsbygdens befolkning, består mest i listors utsändande till lokalföreningar, yr- kesgrupper och intresserade personer.
Vi- dare ha ju f r u A. Tonning och fröken T. Ernander v a r i t ute pB en agitationsresa i sommar, varom redan skrivits i denna tid- ning.
Stort tillmötesgående h a r visats oss av Uppsala Nya Tidning, som välvilligt ställt sina spalter till förfogande f ö r a t t med ar- tiklar och notiser nå f r a m till flertalet kvin- nor i landskapet och för dem klargöra namninsamlingens betydelse.
F ö r e t t par vcckor sedan såg m a n i tidningens lands- ortsupplaga t. o. m. en namninsamlingslista med plats för 10 namn avtryckt med upp- maning till läsaren att klippa ur den, samla d e n full och sända i n den till byrån.
Och nu vänta v i dylika f r å n hela Uppsala län!
6 s T rn Ä ‘ T T s B Y R Å N Lästmakaregatan I3 I, Stockholm finnes en praktisk anordning till tamburdörren, som uppfunnits av W. R. Edling.
: Pris 3 kronor.
Särskilt invecklade skriv- 0th räknemaskiner repareras omsorgsfullt.
4.
T.
251 85 RÖRSTRANDSGATAN 34 Stockholm.
Alim.
tel. 14729.
Rikstel.
Norr 600. öppen vardagar kl. 12-5 e. m.
Måndagar och torsdagar även kl. 7 - 8 e. m.
L.
K, P.
R:S CENTRALBYRÅ FÖR NAMNINSAMCINGW Lästmakaregatan 6 I, Stockholm öppen vardagar kl. 11 f. m.
4 e. m. Alim.
tel. 14729.
Rikstel.
Norr 600.
NAMNINSAMLINGEN I STOCKHOLM Lästmakaregatan 6 111.
) e Bergman-Osterbergska samhälls- kurserna, De sarnhiillslwrser, soin iiiider ett års it1 piigått urider jur. kaiitl.
Eva An- iens ledning a \ - slutatles i i i c d den förut iriirilimnda Iiurseii i Göteborg och 130- IIIS läii deii i sistlidiic nov.
Föreliis- iingar h a cliiruncler hållits pü 15 olika blatser, inetl ett süiiiiiiarilagt åhörar- iiital a v 2,465 persoiier.
Det iir ju icke btt ringa antal, i betralitaiide till [I&lt;!
ürdoinar och iiiotstund, variiied allt amhiillsarhete mötes, siirskilt i Tjohiis- i i i, diir det Schartauniiska prristerska-) et varriar befolkningen fiir allt iiytt, iven det såsom i förevarande fall kuri- l e v a r a deni till enbart iiytta och gagri.
Fröken i2ndi.n h a r under det gAngiia iret, förutorii niiiiiiida linrs, lett sådana iven inoni Kopparbergs, Viisterhottens, ch Skaraborgs Ilin, och Iinr tliirunder iillit 186 föreläsiiiiigar.
Det sai:iiiian- agtla åhörareantalet inom de fyra lii- len, d ä r kurser iihilits, iippgir till 13,396 &gt;ersoner.
Vi äro fröken And6ii stor ack skyldiga fiir det iiit och deii ospar- la möda hon cllirvidlag ådagalagt, och ioppas a t t detta upplysningsarbete; kall biira god frukt.
Till ledare för iiiista Srskurs iir anta-: en fröken Valborg 13ergst.röni fran iklöv och koninier det troligen att bli-: a Kaliiiar liin och östra delen av Jön- Cöpirigs län, som först få gott av kur-; erna, vilka taga sin början strax på iyåret.
E.
P.
Från var läsekrets, Ett råd till F. K.
P.
R:s namninsamlare.
Undertecknad h a r funnit att ett gott sätt itt nå e t t stort antal kvinnor med v %ra röst- - ättslistor är, att någon stund p å dagen ’ atta posto i livligt frekventerade butiker) ch att d ä r passa p å att tala med kunderna nedan de vänta a t t bli expedierade.
Biträ- lena ha ofta svårt att hinna med någol m n a t än s i n a expeditionsgöromål, och del ir därför bra att namninsamlarna själva: öra det - naturligtvis med butikägarens illåtelse.
En annan landsortsfru.
Byrån öppen alla vardagar kl. 2-5 och 6-9 e. m. Allm.
tel. 10133 och 22708.
I gryningstider.
Vid ett av Falkenbergs F. K.
P.
R. nyligen IiXllet mote foreclrog fru Maria Hellstrom en for tillfallet forinttad rostrattsdikt, varav vi anfora ii&amp;gia versar.
i gryningen6 tider blir blicken 6 &amp; klar, Och frigjord den vände6 frbn mörkret, bom var, Till dagen, horn bräcker 6å underbart klar.
Hau tack ni, 6om kämpat a &amp; glatt Och vibat o66 ragen i dunkel natt!
I gryningen6 tider ad Eröjd att gå med I de kämpande, Oegrande kuinnorna6 led, Att få giva hitt namn till en lank i den ked Som binder 066 6amman med makt 6å 6tark Att vi bryta den oegabtc mot6tåndbmark.
Vad är skillnaden?
I en a v v å r a större dagliga tidningar var- nar en artikelförfattare kvinnorna för de.
listor, som cirkulera f ö r rösträtten och talar om rösträttskvinnornas spring i trapporna, vilket är oanständigt och tangerar gränsen till hemfridsbrott.
?den i samma andedrag kommer författaren, som synes så rörande mån om hemmens helgd, till pudelns k ä r n a och uppmanar kvinnorna att i stället skri- v a sina namn under de listor, som cirkulera f ö r försvaret.
Detta är gott och riktigt, endast när det gäller rösträtten är det för- dömligt att tränga i n i hemmen och begära namnunderskrifter.
O förunderliga logik!
I gryningen6 tider d &amp; undrar jag ~ å, Att än det finn6 ki ’ innor, &amp; om tvekande 4t&amp;, S o m arbeta mot ~ 6 6 Vad.
uilja de n &amp;?
Alby pigga och livskraftiga F. K.
P.
R.
Du liknöjda krinna, o, känn h a r utgivit e n samling rösträttsdeviser, som kunna rekvireras till e t t pris a v 50 öre p r Ditt andyar mct blakten, dom 6lumra än.
100 st. genom f r u Kristina Karlsson, adr.
Nya rösträttsdeviser, Alby.
Ett blad ur den vita slavhandelns annaler.
I Röstrütt f ö r Kvinnor för den 1 oktober lämnade Gurli Hertzman-Ericson en må- lande redogörelse för den engelska förfat- tarinnan Elizabeth Robins gripande verk- lighetsskildring ” Where a r e you going to? ” Denna bok h a r nu under titeln ” Min lilla syster ” utkommit i svensk översättning p å Fahlcrantz &amp; Co:s förlag.
Üversättningen är gjord a v Ernst Lundquist.
Bokhandels- priset iir kr.
2: 25.
Vi giva h ä r e t t litet urval: Knappast finns väl någon kvinna, Som ej önskar rösträtt vinna.
Samla många namn på listan, Den skall f r a m på nästa riksda ’ nl Blott tillräckligt namn v i samla Skola alla hinder ramla.
Varje nitisk rösträttskvinna Säker är att målet vinna.
Finskor och norskor ha rösträtt ju fått.
Varföre går det i Sverige så småttl Rösträttskvinnan f å r ej någon möda sky, Hennes kraft bör ständigt vara n y.
» Samma don. » Den rätt, som v i förvärva, Fru Frigga Carlbergs lilla beaktansvärda Får eftervärlden ärva.
enaktare ” Samma don ”, e n dialog mellan f r n Louise Klingelman och fru Lovisa An- Kvinnohären nederslår dersson, som uppförts p % ett 10-tal möten Varje motstånd.
Fram den går.
i Göteborg och omnejd och rönt det livli- gaste bifall, föreligger n u i tryck, till ett pris av 25 öre och k a n rekvireras f r å n frö- ken Hildur Uijer, Göteborg 1. tjugutredje nummer 1913 innehåller bl.
a.: Rösträtt för Kvinn-rs Vita Bandets syften och rösträtten av Elsa Bengtson heter en liten broschyr, som till ett pris a v 10 öre nyligen utkom- m i t på Vita Bandets förlag.
Fröken Bengt- son höll ett mycket uppmärksammat före- Ja, säkert är, a t t Uppland på grund a F d r a g i rösträttsfrågan på Vita Bandets års- itskilliga samverkande orsaker är e t t svår, möte sistlidna juli.
Det är detta, som nu trbetat landskap.
A t t vårt arbetsresultai utkommit i broschyrform.
Vid rekvisition lock e j m å bli allt för r i n g a i jämförelst a v minst 50 ex. lämnas 40 proc.
rabatt.
ned andras, är än v å r t hopp, och ville blot1 innu många flera, särskilt de unga kvinnor.
ia, hjälpa till att samla namn den korta Prydliga vita pappersservetter, med; id, som Aterstår a v detta viktiga år 1913 rösträttsmärket i gult trgck, erhållas ir j a g övertygad om, att detta v å r t hopp e: f r å n Göteborgs 8 ’.
K.
P.
R. genom dess ikall behöva komma på skam, när sam.
sekreterare fröken Hildzcr Öijer, Göte- nanräkningens stora d a g är inne.
borg 1.
M.
L.
Pris 50 Öre f ö r 25 st.
Kvinnans kommunala rösträtt.
Vad kvinnorna icke kunna förlora.
Av Karin F ’ alZ- ~ back-Hoohngren Carl Carlson Bonde.
Av Ebba Palmstierna.
arika Stjernstedt: Alma Wittfogels rykte.
Rec av Guvn Kvinnorösträtten i Colorado.
Fosterlandskärlek.
Lagberedningens förslag till la om äktenskaps inghende och upplösning.
IfI.
Av jur. kand Anna Wzeksell.
En av dem som tiga.
Av Gurli Hertzman-Ericson österns uppvaknande.
Av Ellen Wester.
FrHn Uppsala horisont.
Av X.
L.
.
CREME.
.
.
.
.
DU.
.
.
.
.
.
enastående hudcreme.
Borttager finnar, fräk- nar m. m.
Gör hyn ung- domiigt skar o. fraiche.
HAREM FUNSM PARFYMIIERSINB Hofleverantor 21 DROTTNINGGATAN 21.
