# ID: svediakorp-per2555
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,760
# sentences: 892
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ÖSTRATT FÖR KVINNOR Tidning utgiven a v Landsforeningen for kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
II.
ARG.
N r 20.
S T O C K H O L M, 15 O K T O B E R 1913.
RÖSTRÄTT FÖR EUIHNOB utkommer den 1 och 13 i var månad Redaktör: ESTER BnrsJrax.
Traffas onsdag och ldrdag kl. ' / n3- ' / s4.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan1 Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
Sorr 600.
Allm.
tel. 14729.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Pris för 1913 ' 1 krona.
Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen ge- nom posten eller genom insandande av l kr.
73 öre i postanvisning till tidningens e s - pedition.
Annonspris: 15 ore per millimeterhöjd, större annonser och årsannonser rabatt.
Rikstel.
456.
Allm.
tel. 604.
Till Sveriges kvinnor!
Ett framträdande drag i tidsutveck- lingen ä r kvinnornas strävan a t t upp- nå sainma medborgerliga rättigheter som inännen.
Framtiden konimer att anse denna rätt så naturlig, a t t den f å r svårt a t t förstå, vilka invändningar som kunnat göras.
Motståndet mot denna strävan, i vilken alla kulturfolks kvinnor taga del, koinnier att visa sig fåfängt.
Ju högre ett lands kultur står, dess enigare begära kvinnorna sin rätt, ocli dess snabbare bevilja inännen den.
I vårt gamla Europa inta de nor- diska länderna den främsta platsen i avseende på kvinnornas rösträttsfråga.
Målet ä r uppnått i Finland och Norge och ligger inom nära räckhåll i Dan- niark.
Dock ha dessa länders kvinnor icke arbetat för sin sak så länge, så målmedvetet och så enigt som de sven- ska kvinnorna.
Ej mindre ä n 67 peti- tioner ha fråu Itviiinorna örerlämnats till regering och riksdag.
26 motioner h a väckts i frågan, och 1912 framlade regeringen en kungl.
proposition om rösträtt ocli valbarhet för kvinnor på sa.xnnia villkor soin för män, vilken an- togs av Andra kaniniaren.
Mot rättvisan i kvinnornas krav har ingen invändning kunnat göras.
Att kvinnorna ha samnia rätt som männen a t t tillvarataga sina egna intressen tor- de e j heller kunna motsägas.
Också ä r det obestridligen till gagn för det all- inänna bästa a t t antalet av de medbor- gare, som känna sitt sanihälleliga an- svar för det egna folkets utveckling, ökas.
Att mäns och kvinnors gemen- sainma intresswfär vidgas ä r lyckligt för förhållandet mellan män och kvin- nor i allmänhet, och alldeles särskilt €ör hustruns ställning till mannen och moderns till sonen.
Då inga verkliga motskäl mot kvin- nornas fulla medborgarskap kunna uppställas.
ha motståndarna förskan- ?Männens internationella kvinnorösträttsallians uttrycker sin stora tilIfredsstälIelse Över kvinnorösträttens snabba utbredning och utmärkta verkningar.
RIIiansen uttrycker sin allvarliga för= ~ fasta tro att denna reform i framtiden skall gci hoppning O C sin ännu snabbare och att de stora nationerna icke skola dröja att följa det goda exemplet.
3 egenskap au en sammanslutning au män tiIlSörande alla nationer önskar Rlliansen framhcilla scisom sin övertygelse att kvinnornas politiska frigörelse på intet sätt kommer att verka skad.
Iigt pb bemmet och familjen ocb att släktets välfärd sCluäI fysiskt som moraliskt och intellektuellt bäst tillgodoses genom att bevilja kvinnorna full politisk likställighet med männen.
Manifest från Männens internationella kvinnorösträttsallians Budapest 1913.
Eaaline Boheman S O år.
turen och till trädgårdar.
Hennes vän- ner hava väl många gånger lett å t den påpasslighet, varnied hon, när tillfäl- let bjuder den kortaste stund, kvistar ut i en triidgård för a t t plocka bär eller blommor eller bönor!
Vid 16 å r s ålder fick Ezaline Giron ett lieni i Lund hos den originelle filo- sofen, professor Borelius, vars maka var hennes niors syster.
Och här upp- levde hon, från 1880-1885, " fem för- färligt roliga år ", vilka linnu tyckas lysa och varma i minnet.
De utfylldes nästan helt a v dans, sång, musik och serenader - ingredienserna i den ti- dens oskyldigt glada lundensiska stu- dentliv.
Fröken Giron, en stor musi- kalisk begåbning, soni också sjöng med en ovanligt stark och vacker so- pranstämma, blev naturligtvis högt uppskattad som medverkande faktor i all denna glädje!
1887, i Stockholm, gifte sig Ezaline Giron med sedermera filosofie doktorn och bibliotekarien vid Kungl.
bibliote- ket, Mauritz Boheman, känd soin fram- stående humanist och romanist, sär- skilt Dantekännare, dessutom skicklig översättare a v en mängd utländska böcker, - en utsökt och allsidigt ut- rustad personlighet, även han högt " Och här är dungen d ä r göken gol - - _ _ _ _ _ _ _ _ musikaliskt begåvad.
Makarna delto- go flitigt i huvudstadens musikliv, bl.
och h ä r var det skugga och h ä r v a r sol, a. som medlemmar, tidtals t. o. m. sty- och h ä r var det gott om nattviol, relsemedlemmar, i Filharmoniska säll- den dungen är mig kär, skapet.
Deras enda barn, den unge, min barndom susar där. "
begåvade konipositören Torsten Bohe- På Länna har Ezaline Giron säkert man, h a r förkovrat det musikaliska nsupit sin stora, starka kärlek till lan- arvet från föräldrarna.
let, till den sörmländska herrgårdskul- F r u Boheman brukar själv säga, att I övermorgon firas åter ett jubileum inom kvinnornas rösträttsrörelse, soin i r lyckligt rik på personligheter.
Den- na gång räckes kransen tacksamt till €ru Ezaline Boheman, Landsförenin- gem uppskattade och avhållna selrre- terare.
anna Ezaline Boheman föddes på L " gård i Huddinge den 17 oktober 1863.
Föräldrarna vor0 lantbrukaren Aug.
Jiron, a v inflyttad fransk släkt, och Hilma Lönbohm, a v gammal svensk Dergsmanssläkt.
Den lilla Ezaline blev .idigt föräldralös och kom därför att illbringa sin barndom på växlande ställen, äii hos släktingar i Stockholm, i n i pension i landsorten.
Hennes un- lervisning avslutades med några års jkolgåiig i Wallinska skolan.
Sina jomrar - och ibland även längre ti- ler - tillbragte hon dock ända till 14 irs ålder i barndornshenimet på Länna.
För henne, soni för så många stads- 3arn i våra dagar, då familjerna skif-, a våningar i staden, nien varje som- iiar återvända till saninia lantställe,, lev sommarhemmet det verkliga hem- net, som genom sin trofasta upprep- iing av intryck så småningom formar) ch binder.
-- jat sig bakom påståendet, att kvinnor- ia själva icke önska denna rätt och letta ansvar.
F ö r att giva Sveriges rvinnor tillfälle att motbevisa detta, iar Landsföreningen för kvinnans po- itiska rösträtt geriom sina lokalföre- iingar utsänt opinionslistor över hela landet.
V a r j e kvinna, som vill sitt lands väl, sitt köns höjande och släk- tets välfärd, bör därför med sitt n a m n underskriva kvinnornas opinionsgtt- ring för politisk röstrwtt och valbarhet.
Landsföreningen för kvinnans poii- tiska rösträtt.
Ivar Ha ?ggströms Boktr, A, B, Svaluddens Pensionat Frågobgrån Kronan 26 Ggmla Kungsholmsbrogatan - rekammenderas R.
T. Ulriksdal 17.
A.
T. Uhiksd; tl 85.
AJlt slag= boktryck; ?ostadr.
Järva.
vdrdsarnt Elin Johansson.
Amanuensen C.
Mothander BI&amp;stersamuelsgatau 71, Stockholm 10-4 Alla ju ' ridiska uppd~ag Alla slags forfr&amp;ningar mot I kr.
postforakott.
Specialitet Barnuppfostringsmåi.
hennes liv som fullväxt människa le- l-ats i två alldeles skilda världar.
Året 1909, då hon, efter mannens död 1908, på centralstyrelsemötet i Örebro valdes till Landsföreningens sekreterare, dra- ger gränsen mellan dessa världar.
I den förra fanns bara böcker och mu- sik, i den senare finns endast rösträtt, politik och socialt arbete!
Det mått av arbete fru Boheman har bakom sig, är högst betydande.
Under sitt liv i den förra rärlden översatte hon ett otal böcker från främmande språk, bl.
a. a v Kipling, Hall Caine, Musset.
Kipling roade henne mest, - naturligtvis därför a t t han erbjöd hen- nes energi den svåraste uppgiften.
Hans språk ä r soin bekant ingen lätt nöt att knäcka ocli det utomordentliga sätt varpå hon försvenskat hans böc- ker, vittnar nog om hennes säkra ta- lang som översättare.
E t t annat kraft- prov v a r översiittningen a v bröderna Marguerittes dramatiserade skildring av fransk-tyska kriget - den bekante professor Schulthess på sin tid vägra- de att tro, a t t en så i alla detaljer kor- rekt översättning kunde v a r a verk- ställd a v en kvinna!
I den senare världen har f r u Bohe- inan haft många j ä r n i elden och ma- növrerat dem alla jämsides med osvik- ligt gott humör utan att sveda fingrar- na.
I själva verket hade nog f r u Bohe- man börjat så sniått elda strykugnen, redan medan hon annu levde i böcker- nas och musikens värld.
Sedan år 190?, h a r hon ordnat och skött den stora fo- tografisamling a v svenska landskaps- bilder som Turistföreningen har för utlåning.
Å r 1909 blev hon redaktions- sekreterare hos föreningen och 1911 re- daktör a v dess årsskrift.
I kvinnornas kooperativa företag " Svenska Hem " har f r u Boheman va- rit med i ledningen alltifrån början år 1905.
Hon var föreningens ordf. under första året, dess v. ordf. 3906-1912 och intar nu åter ordförandeplatsen.
Både i Stockholm och landsorten har fru Bo- heman hållit en mängd föredrag oni kooperation och därnied sammanhän- gande ämnen.
Och på " Svenska Hems " halvårsmöten ä r det inest hennes frejdiga röst, som sörjer för underhåll- ningen.
- Ett annat företag, som åt- njutit hjälpen a v f r u Bohemans energi och duktighet, är " Stockholms läsesa- long ", d ä r hon varit ordf. sedan 1910.
Det stora tungförda pressjärnet bland alla hennes uppgifter är natnr- ligtvis rösträttsarbetet.
Sekreterarens åligganden h a vuxit ofantligt, sedan de lades på f r u Bohemans axlar.
Det ä r ingen småsak att sköta ens den rent formella korrespondensen genom de täta cirkulär, som a v sekreteraren ut- sändas till de många lokalföreningar- na (nu mer ä n 200!)
landet runt och a v dem besvaras.
Men därtill kommer den mera privata korrespondensen med de arbetande inom samma före- ningar.
Till sekreteraren komma vi alla i vår nöd - giv oss råd!
Skaffa in de upplysningar vi behöva!
Skaffa LAGERSIONB SKOmAGASIN Jakobsgatan-48 - Predsgatan 8
I 2 RÖSTRÄTT F Ö R KUIRIHOB N:R 20 Dräkttyger Kr, 0:75 met, ii jock kraftig vara, 70 cm.
bredd, modärna färger, även &gt;assande till kjolar och barnkläder, Satinflaneller, nya,: leganta mönster 70 cm.
bredd 0.65 met.
100-tals andra artiklar extra billigt.
Jtto Oskarson.
Klara N.
Kvrkoz.
22.
2 tr .. Stockholm.
STOQGATAN ii Stockholm Största urval Söndagsklubben.
SYBEHÖR, MODEVAROR GARNERINGSARTIKISAR.
Order till landsorten mot efterkraf.
oss föredrag och talare!
Giv oss ideer och uppslag a v alla de slag!
Snälla f r u Boheman!
Hjälp oss!
O c h s n a r t!
Dä ä s å brdttom!
Och det måste sägas, att en mera oförtröttat lugn och älskvärd skottav- la för en daglig ström a v brev och te- lefonuppringningar än f r u Boheman kan inte gärna tänkas.
Hennes rådig- het och fyndighet, hennes humor, hen- nes kalla lugn inför motigheter, hennes hjärtelag för oss alla hjälpbehövande förneka sig aldrig.
Nu tror nog mången, att en männi- ska med så mycket om sig helt går upp i arbetet.
Men det är just det trevliga och oemotståndligt vinnande knepet med f r u Boheman, att det gör hon inte.
Hon skiftar mellan Gud och kejsaren - livet och arbetet.
Och detta ä r sä- kert hemligheten med det behagligt onervösa över hennes arbete, hennes nyktra entusiasm, om man får uttrycka sig så paradoxalt.
F r u Boheman står alltjämt i rent personlig kontakt med en mängd människor, hinner se om sina gamla och sjuka, hinner med en mängd små väntjänster, hinner tänka u t små gåvor, hinner alltid vara sina vänners vän och njuter medvetet av alla personliga förhållanden just som motvikt till arbe te t.
I hennes vackra lilla hem - ty hon har som så många a v rösträttskvin- norna ett förtjusande och personlighets- präglat hem - är ännu ett helt rum fyllt a v det som fyllde hennes första värld, böcker och musik, den senar€ visserligen numera oftast instängd j den stora flygeln.
I hennes lilla mot- tagningsrum förnimmer j a g liksom en tyst strid mellan de många vackra an- tika sakerna och arbetets tillbehör: de gamla ostindiska tallrikarna titta snett på de båda telefonerna, och de4 utsökta gamla skrivbordet ser absolui ut, som om det ville skaka a v sig röst- rättens prosaiska pappersluntor.
Men denna disharmoni finns e j i värdin- nans lugna och samlade ansikte.
Den.
n a stora blick, dessa nästan manligi markerade drag, detta vänligt kloka och fint världsvisa leende föra ofta tanken på hennes franska härstam- ning.
Men a v idel svenskhet får man väl hoppas, a t t det gamla svenska bergsmansarvet h a r sin del i fru Bohe.
mans resoluta och präktiga personlig het, en helgjuten blandning av styrka energi, tapperhet, flärdlöshet, frank hederlighet och den ömmaste kvinnli.
ga godhet.
Gerda Hellberg.
förordas av Svenska läkare såsom ett kraftigt näringspreparat, verksamt styrkande vid allmän svaghet, blodbrist, rubbningar i nervsystemet och under rekonvalescens.
Energon (i pulverform) säljes i kartonger h kr.
1.40, 2.60 och 5.80.
Tillverkas av A B.
Pharmacia, Torkel Knutsonsgatan 33, Stockholm.
Kontrollant: Professorn m. m.
K.
9.
Vesterberg.
Finnes Energon ej att tillgå på platsen tillskriv bolaget direkt.
” Kvinnorna själva vilja inte, ” * Under ovanstående rubrik d r a r f r u Karin Fjällbäck-Holmgren i en ledan- de artikel i Stockholms-Tidningen upp en parallell mellan det motstånd, som reser sig mot kvinnornas krav i våra dagars Sverige och i - Indien.
Ur artikeln, som alldeles särskilt bör in- tressera Rösträtt för Kvinnors läsare, anföra vi: ” Det hände sig i Kalkutta i våras, att stadsfullmäktige under två långa sam- manträden dryftade ett förslag a v en läkare, att en a v stadens parker 4 tim- mar om dagen skulle reserveras för ’ Purdanashindamerna ’, d. v. s. för de indiska kvinnor a v högre kast, som leva hela sitt liv ’ bakom förhänget ’, innestängda i harem.
Dessa kvin- nor komma alltifrån det de födas tills de dö aldrig utanför sina rum, många a v dem ha till och med aldrig i sitt liv sett ett grönt blad.
Förslaget ifråga innebar bara en möjlighet €ör dem som så önskade, att någon gång få komma u t ifrån stadens överhettade kvarter och f å andas en smula frisk luft.
Men förslaget föll!
Och varför?
Jo, ’ kvin- norna visste intet bättre, ä n a t t leva hela sitt liv innestängda i sina kvava rum, möjligheten att få vistas några timmar i en park skulle bara försätta dem i en obehaglig situation, d. v. S. vara till deras egen skada, det hela vore ett alltför vågat experiment, som inne- bure stor f a r a för de bestående förhål- landena, och slutligen framförallt - kvinnorna själva ville, inte ’.
Är det möjligen någon, som inte känner igen de gamla välkända skälen?
Världen är sig onekligen bra lik, åtminstone när det gäller för kvinnorna att för- söka få t a ett litet tuppfjät framåt.
Vare sig det är år 1913 eller år 1863, vare sig det är i Sverige eller Indien eller i något annat land, vare sig det är fråga om a t t låta kvinnorna f å bli myndiga över sin egen person eller låta dem f å bli delaktiga a v sina fulla med- borgerliga rättigheter eller till och med om det bara gäller möjligheten för dem a t t f å andas litet frisk luft och komma u t i Guds fria natur - skälen mot dem äro ungefär desamma.
Kvinnorna själ- va vilja inte!
Den enkla utvägen att låta kvinnorna själva få tala om, vad de i det eller det fallet vilja eller inte vilja, den h a r varken vår Första kam- mare eller Kalkuttas stadsfullmäktige PIRÖVA tänkt på, ä n mindre skulle det falla dem in att tillgripa den.
Vad gjorde nu kvinnorna i Kalkutta?
Helt enkelt någonting oerhört, när man betänker att det är fråga om indiska kvinnor.
Genom ett upprop i tidnin- garna gåvo de uttryck för en flamman- de protest mot beslutet.
De talade däri om, att de ville i allra högsta grad få i Karlstad.
tillfälle att ibland komma ut i na- Burkar B 25 öre.
Overlägsen kvalit.6.
turen och få andas frisk luft, och de Begär det genom E r vanliga leverantör, mer framhöllo, av vilken stor betydelse ur godkänn intet annat.
ren hygienisk synpunkt detta skulle ironins Jistpulvtr BIBI Tekn, Fabriken KRONAN Kvinnor i pensionsnämnderna, I Eslöv: ordinarie folkskollärarinnan fröken Brita Johansson och f r u .Alma Persson; suppleanter jur. stud. Ester Hofvander-Sandberg och f r u Maria Andersson.
I Haparanda: ordinarie f r u Augusta Forsberg; suppleant f r u Hilda Bucht.
I Lund: ordinarie f r u Karolina Pet- tersson, fröken Ida Westdahl, f r u An- na Isberg och f r u Augusta Lindström; suppleanter f r u Louise af Ekenstam, fil.
d:r f r u Louise Petrh-Overton, frö- ken Maja Beijer, fröken Anna Grek.
I Salem: ordinarie fröken Anna Lind- blom, Rönninge, f r u Alma Sundling, Söderby; suppleanter fröken Ebba For- seth, Rönninge, och f r u Ebba Denbus, Söderby.
I Spånga: ordinarie fröken Valborg Ulrich, Duvbo; suppleanter f r u Elin Forsberg, Solhem, fröken Marie Wall- ner, Duvbo.
I Stockholm, d ä r överståthållareäm- betet tillsätter ordförande och vice ord- förande i de olika pensionsdistrikten: har i 2:dra distriktet till ordförande utsetts fröken Gertrud af Klintberg och i 3:dje distriktet till vice ordföran- de fröken Signe Bergman.
Fröken Bergman har på grund av bristande tid avsagt sig uppdraget.
Nämndens övriga ledamöter komma att tillsättas a v stadsfullmäktige.
I Östersund: ordinarie bankkamrer fröken E v a Ekberg; suppleant bank- bokhållaren fröken Sara Wessberg.
vara både för dem och deras barn.
Men de som makten hava, de hade nu en gång som sin oförgripliga mening för- klarat, att kvinnorna inte ville, och där- vid blev det - än så länge.
’ Kvinnorna själva vilja inte! ’ När år 1912 den nuvarande regeringen lade fram den första kungl.
propositionen om politisk rösträtt och valbarhet för Sveriges kvinnor, d å v a r just detta ett a v de skäl, som kraftigast fördes fram mot förslaget.
Särskilt i Första k a m maren framhöll den ena talaren efter den andra, a t t flertalet a v Sveriges kvinnor stodo alldeles oförstående in- för frågan, rösträttsföreningen räkna.
de bara ett fåtal medlemmar, och dc övriga kvinnorna ville visst inte var.
ken för sin egen skull eller för sitt lands bästa bli betungade med några politiska rättigheter.
- - - - - - - Indiens kvinnor kämpa för att få an.
das litet frisk luft, vi kämpa för rätt- visa och frihet, men ytterst gäller om oss båda detsamma, att för att nå vbrt mål, måste vi ta v å r egen sak i egna händer.
Det är på oss själva det beror om Sveriges riksdag skaU få veta, vad vi vilja, och därför skola vi med våra namn underskriva kravet på full poli.
tisk medborgarrätt för Sveriges kvin.
nor. ” Det v a r Signe Bergmans id6 att bil- la ” söndagsklubben ”, avsedd för dem,; om under veckans arbetsdagar äro Förhindrade att deltaga i namninsam- lingen.
I grupper på 4 och 4 reser klubben u t varje söndag till villasam- hällen och förstäder i Stockholms när- het Hittills äro v i blott ett trettiotal med- lemmar, men antagligen bli vi snart Ber.
Bland de duktigaste äro några unga studentskor.
Det v a r med bävande hjärta jag steg på tåget, ty av allt rösträttsar- bete har intet synts mig svårare än a t t tillfråga kvinnor, om de vilja under- teckna kravet på rösträtt.
Det h a r känts som en förolämpning mot en tänkande kvinna att förutsätta annat, men j a g hade haft några sorgliga er- farenheter och känt bitterheten i ett nej, åtföljt a v så korttänkta och dum- ma skäl för nekandet, att jag ej ens kunnat bemöta dem.
Det v a r påtag- ligt, att den tillfrågade på förhand v a r fast besluten a t t säga nej utan vidare, och då hjälpa inga skäl.
Och nu skulle j a g g å u r hus i hus!
För mig fanns emellertid intet val, så sant j a g ville h a samvetsfrid och natt- ro.
Jag måste ta risken och gå med och hjälpa till, så långt j a g orkade och kunde.
Döm då om min förvåning,när snart sagt alla man kom till första söndagen, sade sig ha reda på saken och vor0 villiga a t t skriva på.
Området v a r vidsträckt, så det tog tid, men skörden blev i alla fall i vår grupp 87 namn på 5 timmar.
En a v de andra grupper- na kom hem med 168 namn på kortare tid, så det v a r tydligt att söndagsklub- ben v a r ett lönande företag.
Några hade fått 50 namn var!
Nästa söndag reste vi till annan ort.
Där överraskades vi a v a t t v a r t enda hus redan v a r besökt a v en ansedd sjuksköterska.
Alla hade skrivit på utom tillfälligt besökande och nyin- flyttade, vilkas namn vi genast fingo.
En gammal f r u fick tårarna i ögonen och tackade för a t t vi ville gå och strä- va för kvinnornas bästa: ” Kvinnorna behöva skydd, det ä r säkert ”, sade hon.
Några hade undrat h u r de skulle få t a g i en lista.
E n gammal arbetarhustru, som ej v a r skrivkunnig, vilie förmå sin son eller sin man a t t skriva hennes namn.
Men de vägrade: ” Kvinnorna behöver ingen rösträtt ”, sade gubben.
Eljes ställde männen sig i allmänhet välvilliga eller passiva.
Några bildade män befunnos entusiastiska för saken.
Vi fortsatte till nästa samhälle.
Även d ä r var hela området genomplöjt - denna gång a v en u n g studentska På hemvägen tillfrågade vi damerna i kupkn.
Ett tiotal vor0 intresserade och skrevo på.
De likgiltiga fingo flyg- blad att begrunda.
Det h a r nämligen visat sig, att flygbladen omvänt åtskil- liga, som varit motståndare a v okun- nighet.
Som man ser, äro dessa söndagspro- menader under vackra höstdagar i trevligt sällskap a t t rekommendera på alla orter.
De skänka tillfredsställelse åt dem som ge sig ut, och de fylla li- storna med namn.
Ann Margret Holmgren, f. Tersmeden.
,
N:R 20 En brännande fråga, J.
E. JOHANSSON: Reglementeringen i Stockholm.
Wahlström &amp; Widstrands förlag 1913.
133 sidor.
P r i s 2 kr.
Professor Johanssons ställning till regle- menteringsproblemet h a r nyligen kommit till uttryck i hans klart och skarpt avfat- tade reservation till reglementeringskom- mittens betänkande, för vilken kommitt6 Lian utfört en statistisk undersökning an- gående det s. k. reglementeringssystemets tillämpning i Stockholm.
Då emellertid den stora allmänheten vanligen h a r föga tillfälle a t t t a g a del a v ett digert kommitte- betänkande, h a r man anledning v a r a för- fattaren tacksam för a t t h a n sammanfat- t a t resultatet a v sin undersökning i före- liggande lilla bok.
Den bjuder, utom på en inledande historik a v reglementeringens tillkomst och omfattning vid olika tider, på ett allsidigt belysande statistiskt mate- rial, vilket ä r e n vid ett flyktigt studium d ä r a v tyckes så nedgörande beträffande re- glementeringssystemets påstådda " nytta ", a t t man måste med häpnad fråga sig, h u r en kommitte, som haft detta material till sitt förfogande, likväl kunnat förorda re- glementeringens bibehållande.
För varje t3nkande människa - och för- fattaren i n t a r fullliomligt denna stånd- punkt - är j u reglementeringen tillräck- ligt utdömd på grund a v etiska och rätt- fardighetsskäl, men mången h a r likväl be- traktat den som ett " nödvändigt ont ".
Då nu även dess hygieniska värde bevisas vara mer än tvivelaktigt, finnes då någon ursLlit för a t t den längre skall tolereras?
Och framför allt, nu d å " systemets " sista bålverk undergrävts, skola e j kvinnorna förena sig a t t r i k t a ett avgörande dråp- slag mot denna skamliga undantagsförord- ning, vars skugga faller över hela deras kön!
Ej blott ä r reglementeringens nytta myc- ket tvivelaktig, det kan starkt ifrågasattas, huruvida de byråskrivna kvinnorna e j ut- göra en större smittofara än a n d r a prosti- tuerade, enär de a v frulitan för de straff som " brott mot reglementet " medför, till mycket stor procent långa tider undandra- g a sig besiktning och vård - en r å r d, som flertalet sannolikt skulle söka på en po- liklinik, om denna fruktan bortfölle, d. v. s. tvångsbesiktningen avskaffades och ersat- tes med en välordnad, lätt åtkomlig och f r i sjukbehandling.
Det är ohyggligt a t t lära känna i vilken grad könssjukdomarna här- ja bland de prostituerade.
Blott ett par siff- ror u r prof. Johanssons avskräckande sta- tistik m å anföras: A v de 1591 kvinnor, som inskrivits under åren 1883-99, har sy- filis konstaterats hos 1,094.
Sannolikt har dock e n god del a v de övriga också h a f t sjukdomen.
Minst 69 proc.
a v de inskriv- n a kvinnorna kunna sålunda anses haoa förr eller senare ådragit sig syfilis.
Ungefär hälften hava smittats före 20 års ålder och högst ' / 5 efter 25 år.
" I alla hän- delser ", säger förf.
i detta sammanhang, " är det klart, a t t den kundkrets, med r i l - ken de unga kvinnorna komma i beröring, i sanitärt hänseende måste betecknas som synnerligen farlig ".
Har icke den nyligen avlidne professor Möller rätt, d å h a n anser, a t t de personer, som utgöra prostitutionens stadiga kund- krets, borde " såsom en sanitärt samhälls- vådlig företeelse sidoställas med prostitu- tionen? "
Prof. Johansson framhaller som regle- menteringens kanske största vilda, då m a n betänlier dess bevisligen så ringa värde som sanitärt skydd - den kvasi-garanti, som den trots allt utgör i allmänhetens medvetande.
Den faktiskt uppmuntrar till oförsiktighet och lättsinne!
Det finns, kort sagt, ingen synpunkt, u r vilken den icke är förkastlig, det har, om e j förr, denna statistiska undersökning k l a r t och tydligt 3 BÖSTRATT FÖR KYILPLPOR I ensamma stunder.
a Av Jane Gernandt-Claine.
Framför mig ligga några tidnings- artiklar rörande mitt kön och rösträt- ten, och j a g har läst men gör det icke längre.
Jag sitter bara och inbillar mig höra mumlet a v eviga vågor, som stiga och falla sedan tusen och åter tusen år, burna a v en och samma dunkla och demoniska makt: männens eller en hel del mäns dova ovilja mot mänsklighetens andra hälft, mot kvin- norna.
I ensamheten härinne i mitt rum hör j a g denna känslas pulsslag lika tyd- ligt som hölle j a g en klocka i min hand och försökte räkna urverkets sväng- ningar.
H u r snabba äro de ej, h u r otåliga i sin lidelse.
J a g lyssnar, och ett ögonblick sammansnöres mitt hjär- ta.
Det ä r en kraft a v evighet och till evighet, tänker jag, någonting i vissa fall lika hemskt och oförklarat som elektriciteten kan vara det.
Vilka vre- da böljeslag ha icke slungats mot det i många avseenden så hemlighetsfulla något, som ä r kvinnoväsendet, vilka störtsjöar a v hån, a v hat och a v förakt.
Vad ha vi icke måst bära igenom seklerna, vi, de så kallade svagare, och hur stilla har v å r t kön icke gått sin gång genom tiden, hur slutet i sig självt, hur buret av mystik, med va- relsens gåta innesluten i sin höga hand som en tiggerska kan gömma ett smycke.
Aldrig - och det ä r v å r stolthet och vår ä r a - ha vi svarat med hat mot hat.
Icke vid någon tidpunkt, i något samhälle eller någon bekännelse ha vi rest oss i ovilja mot mannen, så vitt tilltaget ä r det ingenium vi kalla vårt och som den största bland de stora, Kristus, blickade ned i liksom sollju- set kan sänka sig i en källa.
H ä r j a g nu sitter för mig själv och funderar, gripes j a g a v en plötslig ödmjukhet inför det höga hos kvinnokönet, detta, som bara ä r färdigt a t t tillge utan in- skränkningar och utan mått, v å r styr- ka och vår svaghet, säkert något a v det mest svårtydda i den mänskliga själen.
Vår gång genom århundrade- na ä r den eviga sagan i en tillvaro a v störningar och buller, ofattlig för oss själva nästan, liksom tillhörande ett annat och högre plan.
Vore j a g icke kvinna i varje fiber av min varelse och så intresserad av syntesen i mitt eget köns förnimmelseliv - icke minst gent emot mannen, skulle j a g vilja till- höra det starkare könet för a t t - med en omskrivning a v Heidenstams ord - ge kvinnorna all den heder och hyll- ning de förtjäna.
Men allt detta för mig bra långt från ämnet, från rösträtten med andra ord.
Låt oss återvända till de beskyll- ningar skapelsens herrar framkasta emot oss i akt och mening att bevisa ådagalagt.
M å de hustrur och mödrar - och sådana finnas t y v ä r r - som i regle- menteringen egoistiskt vilja se ett skydd för familjens hälsa, a v dessa siffror tagas u r sin sorgliga villfarelse!
Må de som öm- m a för de olyckligaste bland sina med- systrar, därav inse, a t t reglementeringen är det starkaste hindret för dessas åter- gång till e t t hederligt levebröd.
Må slut- ligen alla kvinnor med dessa oavvialiga fakta för ögonen enas i en energisk kamp mot prostitutionens månghövdade hydra, vilken, oavsett det elände den sprider, mer ä n något a n n a t hämmar och förgiftar de- ras strävanden för sitt köns sociala och ekonomiska oberoende a v mannen.
c. w. R.
Arbetet ute i världen, Island inför avgörandet.
vår oförmåga att kunna bli betrakta- de som fullt ansvariga samhällsmed- lemiuar.
Men .. vad ä r icke en kvinna oförmögen till u r rattroende herrars synpunkt?
Hon eller hennes kön - könet som det hette för hundra år till- baka - måste h a bra starka skuldror för a t t kunna bära p å så många fel och än &amp; hålla sig upprätt.
Hon ä r likgiltig för allmänna ärenden, alltså mindrevärdig som väljare, hon visar en påfallande brist på sans, är uppta- gen av idel småting och sist men icke minst en fiende till sitt eget kön.
Fiende till sitt kön H u r många herrar har jag e j hört påstå detta.
Her- rarna veta j u allt bättre ä n vi och bli i allmänhet högst förvånade, n5 ' r man tillåter sig en anmärkning om att vi dock borde ha intrycken i första hand, när det gäller oss själva.
Så förklara de a t t ingen ä r grymmare mot för- olyckade varelser bland kvinnorna ä n vi, men vad mig beträffar, har j a g all- tid hört detta påstående med häpnad.
Ty om j a g f å r komma med min erfa- renhet, då det gällt dessa olyckliga, blir en kvinna blott så mycket mera mild mot de så kallade fallna, som hon själv står högt i sedligt avseende.
N ä r j a g nu tänker mig om, h a r j a g aldrig hört mina medsystrar yttra sig om dem annat än fyllda a v ett sorgset medlidande, som ingen herre ännu känt för varelser utanför de samhälleliga skrankorna.
Vidare - och harmens rodnad stiger i mina kinder - skulle vi kvinnor hemfallit åt bruk och missbruk a v sprit och tobak.
Att försvara sig vore härvidlag en självanklagelse, och på- ståendet faller på sin egen överdrift - och på sin löjlighet, särskilt när man betänker att det gäller svenslror- na, jordens kanske stoltaste och mest adliga kvinnotyp, så full av medve- ten, mild försynthet, så stilla, så vär- dig, så genomlyst av besjälat inre ljus.
Men - detta ä r inte allt.
Vi skulle, om man f å r tro herrarna - somliga herrar - inte längre vara skickade för giftermål till följd a v könets för- fall under de sista tiotalen a v år, vi skulle inte vara goda nog att se om hus och hem, inte - - -.
Man måste le, sist och slutligen ä r det att före- draga framför motsatsen.
Bara detta att vi inbilla oss hysa intresse för politik skulle, enligt på- stående från dessa håll, h a gjort oss odugliga a t t fängsla skapelsens her- rar - i Skandinavien.
Ty i de roman- ska länderna ä r det icke så.
Det skulle nog mera ä n en intelligent svenska kiinna intyga.
Har man varit gift ett p a r tiotal av år, vet man för övrigt a v sig själv att ens man rent av for- d r a r att man ska v a r a hemma i litet a v varje för att roa honom om inte an- nat.
Och att förena det nyttiga med det nöjsamma för ett så lovligt mål borde väl inte möta klander ens f r å n de allra strängaste maskulina kretsar.
Men dessa herrar äro icke lätta att till- fredsställa.
Tack vare rösträttsfrågan lära vi ha blivit urståndsatta att la- ga en omelett, vi som - j a g talar a v erfarenhet - känt oss glada och lyck- liga att kunna stå vid spisen och till- reda middag - och en utsökt sådan - å t ett dussin gäster, om det skulle så vara.
Vi, som h a det stolta medve- tandet att kunna sköta hela vårt hus- håll ensamma, om det gällde och kän- n a oss tacksamma mot ödet, att vi kom- mit i tillfälle både a t t visa en koker- ska hur man steker en kyckling och en.
... Islands alting h a r nu för andra gån- gen antagit ett tillägg till sin författ- ning, som bland annat innefattar lika rösträtt för kvinnor som för män.
För- slaget går n u vidare till konungen av Danmark för att erhålla hans sank- tion, vilken med all säkerhet kommer a t t beviljas.
Nästa kvinnorösträttskongress.
Tysklands L.
K.
P.
R. har p å sitt i dagarna hållna årsmöte i Eisenach en- hälligt beslutat att inbjuda nästa in- ternationella kvinnorösträttskongress till Berlin.
Ulstermännen och kvinnorösträtten.
Som bekant pågår f. n. i landskapet U1- ster i Irland en häftig rörelse mot home- rule (självstyrelse för Irland).
Ulster är i motsats till det övriga Irland protestan- tislit och y r k a r på a t t antingen allt fort- farande f å lyda under engelska parlamen- tet eller också f å en egen regering.
Ulstermännens ledare, den konservative s i r Edward Carson, h a r n u offentligt för- klarat a t t de kommunalt röstberättigade kvinnorna i Ulster icke blott skola äga rösträtt till ett eventuellt parlament för detta landskap, u t a n a t t de även skola bli representerade i de olika kommitteer, som skola tillsättas tillsvidare.
Det viktigaste härvidlag är emellertid icke att ett jämförelsevis litet antal kvinnor i Irland f å r rösträtt, utan a t t e n betydande del av unionistpartiet (högern) under en ansvarig ledare definitivt uttalat sig för livinnorösträtten.
Englands präster och kvinnofrågan.
Vid den kongress, som nyligen hållits av de engelska prästerna under presidium av biskopen a v Winchester, ägnades e n hel dags förhandlingar å t kvinnofrågan " som ctt erkännande av lirinnornas insatser i nationens andliga och sociala liv ".
Dagen ifråga var den stora mötessalen till träng- sel fylld.
Sammanträdet öppnades av bi- skopen av Winchester, varefter biskop Welldon höll det första anförandet, förkla- rande a t t historien visade a t t kvinnornas intressen e j blevo tillräckligt tillgodosed- da av männen och a t t de lagar, som regle- rade förhjllandet mellan de båda könen, r o r o slående orättvisa.
Tal höllos vidare av flera a n d r a framstående talare, både manliga och kvinnliga, och det stora in- tresse kongressen - för första gången - visat kvinnosaken måste betraktas som en avgjord framgång för densamma.
Hollands L.
K.
P.
R. passade i sammanhang med fredskongres- sen på a t t göra propaganda för kvinno- rösträtten och inbjöd flera a v kongressens mera kända personligheter att tala på a v föreningen anordnade stora rösträttsmö- ten.
Bland dem, som medrcrkade vid dessa möten, märkas baronessan Bertha von Suttner och borgmästare Carl Lindhagen.
Miss Sylvia Pankhurst, som under någon tid vistats på rekreations- resa i Skandinavien, h a r t a l a t p &amp; möten i Kristiania, Göteborg och Köpenhamn.
husa h u r man bäddar en säng utan att det gått vår ä r a för nära ...
Men - varför ta upp denna strids- handske, varför svara p å sådana till- vitelser?
Livet skall svara för oss, detta sällsamma liv, som, när alit kom- mer omkring, icke endast g å r man- nens vägar utan även vet att bereda plats för dem bland kvinnorna, som förstå att taga den.
4 BÖSTBÄTT N:R 20 FOB KYINNOB ~~ I EJ I De Beruman-österber aska samhälls, - kurserna i Bohuslän togo, som redan i förra numret omnämn des, sin början den 15 sept.
Hittills hz föreläsningar, vanligen tre a fyra på var j e ort, hållits i Krokstrand, Strömstad Gräbbestad, Hamburgsund, Smögen och Ly sekil.
Intresset h a r på det hela tagit vari ganska livligt, om också åhörarantale på grund av för Bohuslän säregna förhål landen e j varit så stort.
När församlings borna från predikstolen varnas för föreläs ningar i allmänhet såsom syndiga och föi söndagsföreläsningar i synn&amp;het såson sabbatsbrott, så är det j u inte så illa - från föreläsningssynpunkt - a t t femtio per soner infinna sig för a t t höra om kommu nernas organisation och förvaltning på e1 söndagsafton.
Så i Gräbbestad, där F. K P.
R. h a r en verksam och praktisk sociali intresserad ordförande och där folkhögsko lans lokal ställts till förfogande.
Det kan j, å andra sidan inte heller förvåna a t t mån.
gen uteblir, som om varningarna, f ö r a t t in.
te säga hotelserna, från predikstolen inte hade varit, utan vidare betänkande skullc deltagit i kursen.
Skollokaler, som i andra län ofta upplåtits, har man h ä r inte enc kunnat tänka på a t t få.
I Hamburgsund måste föreläsningar.
na hållas i varmbadhusets väntrum, som vid sista föreläsningen, då åhörarnas an- tal uppgick till 70-75, utökades med de båda badhytterna och avklädningsriim- men.
Denna lokal, som för övrigt vi- sade sig vara alldeles utmärkt, uppläte och sattes i brukbart skick tack vare en in- tresserad och upplysningsfrämjande lands.
tingsman, på övriga orter ha medlemmar a v F. K.
P.
R. ordnat för kursen.
Prä- sterskapets ställning till kurserna h ä r i Bohuslän förefaller så mycket egendom- ligare som på en hel del orter i andra län.
d ä r kursen hållits, den kommit till stånd just tack vare prästen i församlingen, som på en plats - kanske flera - kungjort den från predikstolen med uppmaning a t t del- taga i den.
På minst två andra håll har prästen själv bevistat söndagsföreläsnin- garna, den ena strax efter gudstjänsten, den andra på eftermiddagen.
Man behöver ju inte gå så långt att fordra att kyrkans tjä- nare positivt skola främja npplysningsarbe- te och folkbildning, men det bör man åt- gardin- Annas fruar, En liten kulturbild.
Av Frigga Carlberg.
- Kan hon åvara den?
Den lilla gumman skjuter ifrån sig gar- dinhögen, vars bristfälligheter hon håller p å att granska och låter blicken pröraude fara från slanten i sin hand - en hel krona till den framför henne stående unga da- men.
Aja, nog kan j a g undvara den, sva- rar denna leende och tillägger: Varför frå- g a r ni så?
Hon ä kanske inte gifter?
fortsätter gumman, som om hon i denna omständig- het såg lösningen av gåtan.
Jo, det är jag, men j a g kan ge bort en krona ändå, till tack för tillflykten un- der hagelbyn, då j a g varit dum nog a t t ge mig ut utan paraply.
- Kan hon verkligen ge bort en så stor peng utan a t t få ledsamheter av sin man, för det vill j a g inte vara orsak till.
Det gamla ansiktet såg allvarligt bekymrat ut, men så var det, som om det plötsligt Uus- nat vid en ny tanke: Frun är Iranske barn- morska?
Bättre upp, lilla gumman - jag är dok- tor.
A herregud, skulle j a g få uppleva det med!
Gumman reste sig upp och neg så djupt de giktbrutna lederna tilläto.
- Tänk en fru, som är doktor och tjänar stora pengar, som hon själv f å r behålla!
A. så fasligt stora är de just inte, skrattade doktorn, men nog kan jag ge bort en krona då och då.
- - - - - - - Arbetet ute i landet Färila F. K.
P.
R. hade den 7 okt.
till förmån f ö r sin kassa och i anledning av opinionsyttringen anordnat en aftonunder- hållning i Folkets hus.
Den talrikt besök- ta och av god anda präglade festen bjöd på ett föredrag av fru Emma Kring, som på en värdigt och sympatiskt sätt fram- höll några a v de skäl, på vilka vi grunda vårt rösträttskrav.
Några vackra s å n g nummer utfördes av fröknarna ' H. Her- modsson och R. Vagenius.
Till sist upp- fördes av amatörer pjäsen ' När begreppen klarna ", där havudrollerna med talang spe- lades av apotckare Bergvall och fröken A. Assarsson.
Festen gav gott ekonomiskt re- sultat.
Göteborgs F. Ii.
P.
R. anordnar som förut möten i olika delar av staden, varvid listor f ö r namninsamlingen utlämnas.
Den 21 sept.
talade fru Augusta Tonning å Brä- maregården och den 30 sept.
5 Arbetarför- eningen för en tacksam och fulltalig pu- blik.
Vid det senare tillfället uppfördes en dialog " Samma don ", i vilken " Lovisa Andersson, skurmadam " (spelad av fröken Hildur Öijer) gjorde stormande lycka.
Hen- nes talang a t t hantera skurtrasan tillrann henne en massa anbud att medverka vid höstrengöring och fönsterinsättningar m. rp.
Betydelsen av namninsamlingen kunde knappast inskärpas på ett kraftigare sätt.
Och publiken har enträget bett om " mera ".
Vilket den också får, enär tre möten kom- ma att hållas under de närmaste dagarna.
Härnösands F. K.
P.
R. sammanträdde den 29 sept.
Mötet öppnades av v. ordf., frö- ken Anna Holm, som i ett av varm kän- sla präglat anförande erinrade om den för- lust, som genom fru Emma Setterlinds från- fälle drabbat föreningen.
- Av frågor, soni behandlades, må särskilt framhållas den pågående namninsamlingen till 1914 Ars riksdag.
Föreningen har geiiom upprop och tidningsartiklar, föredrag och utsända brev gjort kvinnorna uppmärksamma pa I Stockholms länsförbund @ ~ namninsamlingen.
E t t 50-tal kvinnor ha anmält sig som namninsamlare, 35 från landsbygden och 15 från staden.
Särskilt på landsbygden h a r namninsamlingen gåti med fart, och åtskilliga kvinnor ha visa1 synnerligen stort nit och intresse.
Förenin- gen beslöt utsända ytterligare åtskilliga li.
stor, d å ännu en hel del namn, som förenin- gen med säkerhet räknar på, fattas.
Malmö F. K.
P.
R. hade den 22 sept.
et1 väl besökt möte i Industriföreningens lo- kal, varvid föredrag om folkpensioneringen hölls av jur. kand. Elisabet Nilsson.
Ta- larinnan uttalade sin glädje över att folk- pensioneringen äntligen blivit en verklig het i vårt land, men kunde inte uraktlåta a t t uttala sitt djupa beklagande över den egendomliga och orättvisa särställning, som kvinnorna blivit försatta i av sina makt- ägande bröder.
Det sakrika och medryc- kande föredraget mottogs med stort bifall.
Vid mötet redogjordes vidare för de intres- santa rön och erfarenheter, som gjorts un- der namninsamlingsarbetet.
Av redogörel- sen så väl som av alla fulltecknade listor, som framlämnades, framgick a t t intresset varit stort även under de varma sommar- månaderna, och beslöts det enhälligt a t t in- te vila utan ytterligare göra allt f ö r att inte Skånes kvinnor skola f å sova bort sin plikt och ansvarskänsla mot hem, barn och fosterland.
Strängnäs F. K.
P.
R. sammanträdde den 19 sept., varvid beslut fattades a t t den under våren påbörjade namninsanilingen nu skulle återupptagas.
Vidarc beslöts att avlåta en skrivelse till stadsfullmäktiges valnämnd med anhållan, a t t den måtte be- akta önskvärdheten av a t t det inväljes nå- gon kvinnlig medlem i pensionsnämnden.
Till ledamot i Landsföreningens centralsty- relse återvaldes f r u Augusta Widebeck, med fröken Ninni Huldt och fru M.
Lindblom som suppleanter.
hade den 28 sept.
årsmöte i Norrtälje sam- skola under ordförandeskap av f r u Alma Lenström.
Härvid upplästes protokollet f r å n förra årsmötet samt styrelseberättel- sen, som godkändes, varpå till medlemmar i arbetsutskottet ntsågos: fru Alma Len- ström, Vaxholm, ordf., fru Maria Dehu, Sö- dertälje, vice ordf., fru Maria Bolin, Rön- ninge, fröken Maria Andersson, Vaxholm, fru Ella Billing, Stockholm, och överstin- nan A. Wirgin, Lidingö.
Suppleanter blevo: f r u Nanna Zetterlund, Vaxholm, borgmästa- rinnan Ebba Pettersson, Södertälje, fröken Maria Hallström, Södertälje, fröken Signe Jakobsson, Östhammar, fröken Elsa Sten- mark, Norrtälje, fröken Ada Molin, Tumba, och f r u Alma Gylling, Grödinge.
Reviso- rer: fröken E. Wahlberg, Vaxholm, och fru S. Lemoine, Järna, med f r u Hedvig Alm- gren, Södertälje, och fru Greta Blomgren, Tvärnö, som suppleanter.
Fru Billing höll härpå ett med livligt bi- fall mottaget föredrag om kvinnorna och fosterlandet, vari hon slutligen manade till kraftigt understödjande av arbetet med namninsamlingen.
Efter föredraget utför- des en del mycket senterade sånger till luta av f r u Bolin.
Värmlands länsförbund hade den 21 sept.
sammanträde i Kil under f r u Gerda Hellbergs ordförandeskap f ö r a t t överlägga om vad som ytterligare kan gö- ras för massopinionen för kvinnans röst- rätt till 1914 års riksdag under den tid av året som återstår.
Tio av länets föreningar vor0 representerade vid mötet.
Av de av- lagda rapporterna framgick, att namuin- samlingen på många trakter g å r med liv och lust och att alla vilja \ - ara med, medan det däremot på andra ställen ser mörkare u t till följd av bristande ekonomiska och personliga resurser.
minstone fordra, a t t de inte direkt i sitt ämbetes utövande skola mota och hindra dylik verksamhet.
Åhörarantalet har trots detta inte någon gång understigit 20-talet och i allmänhet varierat mellan 30-70 till upp över 100 i Strömstad.
E.
A. Söderhamns F. K.
P.
R. hade den 23 sept., sitt första sammanträde f ö r hösten under v. ordföranden f r u Ellen Hofverbergs ord- förandeskap.
Som suppleant i styrelsen ut- sågs fru Hermanna Dahlqvist.
F ö r namn- insamlingens mera energiska bedrivande åtogo sig ett par personer inom varje av stadens kvarter a t t agitera och söka få med så många som möjligt av kvinnorna.
Även i Norrala, Trönö och Söderala skulle namninsamling igångsättas och listor ut- placeras.
Västerås ' F. K.
P.
R. hade sitt första för- eningsmöte f ö r hösten måndagen den 6 ok- tober.
Mötet, som var talrikt besökt, präg- lades alltigenom av en trevlig stämning.
Som ordförande fungerade vice ordf., skol- iöreståndarinnan fröken Anna Löfgren.
Sedan samling skett, intogs gemensam te- supe, 1-arefter föreningsangelägenheter dis- kuterades.
Därpå förevisade fröken Löf- gren vackra skioptikonbilder från Ungern och dess huvudstad samt berättade om land och folk, humoristiskt och målande.
F r u Ruth Randall-Edström redogjorde se- dan på ett utmärkt livfullt, dramatiskt och medryckande sätt för sina intryck från den internationella rösträttskongresseii.
Före- draget mottogs med stort bifall av den tacksamma publiken.
- Det kunde aldrig mina fruar, stackare, suckade Gardin-Anna - Och när j a g sitter här i ensamheten och många gånger har det knappt - gardinlagning är just inget lönande yrke, och det lilla " vården " ger, räcker inte ens till hyran - så tackar jag ändå v å r Herre, a t t jag inte h a r det som de fina fruarna jag tjänte hos.
Och a t t det var hushållspengarna, som tog livet av min lilla löjtnantsfru, fast doktorn gav sjukdo- men ett latinskt namn, det g å r aldrig ur mitt huvud.
- Berätta - doktorn ser på sitt ur; hon har en halv timme till dess mottagningen gkall börja, och utsikten till en riktig hi- storia är alltför lockande - tala om för mig om fruarna och hushållspengarna.
Var det så svårt a t t f å dem?
- Om det v a r svårtl Gumman h a r tagit av sig glasögonen och suckar djupt, i det hon vaggar huvudet fram och åter.
Jo, det var visst svårt, somliga fick ljuga och be- draga sig till dem, några fick gräla och bråka, andra gråta och sucka sig till dem, och de som va för goda och fina f ö r a t t be- gagna något av de sätten - dem gick det som min lilla löjtnantsfru: hon dog av ' et.
- Så illa var det väl inte ändå, inföll ioktorn leende, den unga frun var kanske) förståndig, och satte sin mans kassa och tålamod på för stora prov.
Hon var en ängel, om någonsin en så- 3an levat på denna syndiga jord, svarade gumman med eitertryck och gav sin Ihö- rare en förebrående blick.
Och när prostin- uan stadde mig som ensamjungfru å t frö- ken Ulla, så sa ' hon till mig, att en snal- [are matmor kunde j a g aldrig få.
Och det namnet hade prästgårds-Ulla om sig av slla, som kände henne.
- Nå, h u r gick det?
Gick det sönder ge- nast?
Med den husliga lyckan, menar jags - Åncj, utvärtes höll det nog ihop.
Unga och vackra och glada och förälskade va ' de bägge, och hon andades bara för hans lycka.
Bortskämd var han nog av sin mam- ma, det märktes på allt, och hans fru fort- satte med att passa upp honom, som om lian varit ett lindebarn.
Inte kunde han själv ta fram ett par strumpor ur byrålå- dan el !er byta en smutsig näsduk mot en ren, allt det fick hon tänka på.
- Nå, det var ju inte så svårt?
- Nej, maten var det värsta, a t t få hus- hållspengarna a t t räcka.
Löjtnanten ville ha det bästa som fanns a t t få för pengar och så ville han ha det så, a t t han utan förberedelser kunna ta ' med sig ett par kamrater.
Bara du har ett litet gott smör- gåsbord, s % är det inte så noga med kött- rätten, brukade han säga till frun.
A her- regud, så vi slog våra huvuden ihop om det smörgåsbordet!
Gumman tycktes vilja försjunka i dröm- mar, och det var först efter en påminnelse hon fortsatte: - I början tyckte vi det var bara roligt.
Vi hade j u en hel del godsaker med oss från prästgården, men när de tog slut och frun skulle be om pengar, blev det inte så lättvindigt.
En söndagskväll kom han hem med två kamrater, som han bjudit på en smörgås.
Frun kom ut i köket alldeles vit i ansiktet: Vad skall vi ta oss till, Annat Ja, inte vet jag, svarade jag litet kort, f ö r se det var inte utan, att j a g tyckte hon nån gäng kunde gett sin man rent besked, så att han fått lära sig, a t t ett hushåll är inte bara: " bord, duka dig ", som det heter.
Han var så snäll, att han nog låtit rätta sig, men det ville hon inte, han skulle kanske bli ledsen.
- Hum, kom det litet otåligt från åhöra- ren.
- J a, hon var sån, fortfor gumman för- klarande.
Och när hon med tårar i Ögonen bad mig om hjälp, så gjorde j a g förstås mitt bästa.
Ingen kan tänka sig så påhit- tig hon var.
Den söndagen, j a g talade om, fanns det - gud hjälpe mig - i skafferiet inte mer än ett tjog ägg, en ask anjovis, ett skinkben och en bräckkorv, och fick vi inte ihop fem kallrätter och fyra varmrätter av det förrådet.
Bara av korren fick vi fyra sorter.
- Den konsten får ni lära mig.
- Tacka gud frun inte behöver bry sin hjärna såsom min lilla fru.
Det var hon, som hittade på alltihop.
Utan sitt goda hjärta och sin stora kärlek hade hon min- sann inte kunnat räkna u t a t t göra små köttbullar - sådana små hårdstekta med mycket lök i, som löjtnanten var så för- tjust i - av innehållet i en korvbit.
E n annan gång stuvade vi kalvhjärna av ma- krillmjölke.
- Nu skarvar gumman bestämt?
skratta- de doktorn.
- Mej, det ä r dagens sanning, och her- rarna var minsann så belåtna med den kalvhjärnan, a t t en a v dem - ett riktigt matvrak med respekt till sägandes - höll tal för frun som husmor, och så drack de hennes skbl.
De kunde de gott göra f ö r allt besvär och allt bekymmer hon hade f ö r dem.
Men så blev hon klen det skulle j u komma en liten - och hon var trött för jämnan, ska j a g säga.
Syns det på mig % kunde hon fråga efter en sådan d ä r matpers ute i köket, och j a g brukade doppa ~~ ~ - - -
1 N:R 20 BÖSTR&amp;T !l!
FOR EYIHHOR 5 I Fättegångar HEM B RYGGERI ET F DAME=! !-!
1 STOCK HO&amp;^ I Bevakning av mål i överrätter och Am- betsverk, Aktenskaps-, Arvs- och Testa- mentsrätt, Skilsmässor, Skogs- och Jorda- tvister, Beskattningsfiiigor m. m. biiiigt.
1 BESÖK I Säsongens nyheter nu inkomna i Dräkter, Kappor och Ulstrar.
OBS.!
Första klass tillskärare nu engagerad, variör vi kunna uppfylla alias ansprllk.
OBS.!
Humana priser.
OBS.!
Aven pB avbetalning om SA önskas.
Juridiska Ombuds- &amp; Advokatbyrån Gamla Kungsholmsbrogatan 38, Stockholm.
Tel. Brunlreberg.
29 41.
En enastående högertidning Till skydd för tjuvar kan med skäl Lunds Dagblad kallas.
Tidningen har nyligen vid ett par till- fällen genom uttalanden på ledareplats finnes en praktisk anordning till tamburdörren, markerat sitt avståndstagande från som uppfunnits av W. R. Edling.
Pris 3 kronor.
den hänsynslösa antirösträttsagitation, som bedrives av högerpressen i gemen, och om vilken tidningen säger, att den och " helt och hållet bygger på det egoisti- ska maktbegäret utan hänsyn till rätt- A.
251 RÖRSTRAP DSGATAN 34 Stockholm.
visa och lämplighet ".
I ett nyligen hitkommet nummer går tidningen till rätta särskilt med en artikel i Sunds- Rösträttsklubben Meddelanden från V. U. valls-Posten och säger i detta samman- hang: sammanträder första gången för ar 1.
För att tillmötesgå en från flera " Vår ärade kollega överskattar politikens betsåret måndagen den 27 oktober pi söndrande förmåga i familjelivet.
Varför håll uttalad önskan, kommer i likhet skulle meningsskiljaktighet ställa till stör- Nya hushållskolan, 19 Västra Träd med förra året ett särskilt agitations- Fårdsgatan.
Inträdesavgiften blir der re spektakel därvidlag, än när det blir fråga om kommunalpolitiken, där kvin- vanliga, 15 öre, och te serveras för dem nummer av Rösträtt för Kvinnor att nan ju redan har sitt ord med i laget?
Ser som sH önska.
Det ä r av stor vikt at1 utgivas under hösten.
Till detta num- man saken praktiskt, finner man lätt, att alla klubbens medlemmar och vännei om denna söndringens och splitets fara nå- infinna sig vid detta första möte, däi mer, avsett särskilt för namninsamlin- gonstädes kunnat tänkas, så är det snarast Bera viktiga förslag, bl.
a. om omlägg, gen, ha flera värdefulla bidrag redan just i kommunalpolitiken, som så att säga oing av klubbens arbetssätt skola före.
utlovats.
Numret utkommer den 1 no- kommer medborgaren personligen ända in på livet, under det politiken ligger i ett läggas medlemmarna.
Det ä r dessutom vember.
För beräkning av upplagans mera neutralt fjärran.
Faktiskt ha emel- meningen att bjuda på någon extr2 storlek böra rekvisitioner i god tid in- lertid alla dylika farhågor visat sig onö- sttraktion - vilken är ännu icke säker1 diga t i l l och med i kommunalpolitiskt av- wgjord - vadan allt manar de arbets.
sändas till tidningens expedition, 6 seende.
Och då kan man vara om möj- villiga rösträttskvinnorna att hålls Lästmakaregatan, Stockholm.
Pris 3 ligt ännu mera lugn vad den allmänna po- len sista måndagen i månaden ledig öre pr ex. portofritt.
litiken angår.
För övrigt: äro icke alla de €ör Rösträttsklubbens räkning.
2.
Opinionsyttringens flygblad N:o 6, här relaterade inläggen från kvinnoröst- rätts-fientligt håll, avseende politiken, re- Skördetider av Elin Wägner, har nu dan vederlagda genom erfarenheterna från arbetet än i fråga om det kommunala för utkommit och tillhandahålles rösträtts- den kommunala rösträtten?
För att ntöva att icke tala om det, som hon får prestera även den rätt behövs det studier och för-: ör utkomstens skull.
Och likväl prcssar föreningar och namninsamlare gratis, arbeten.
Kan det påvisas, att kvinnorna nan i regeln i sistnämnda avseende mycke1 mot erläggande av porto, genom Röst- i det fallet varit mindre intresserade och ner och tyngre arbete i förhållande till flitiga än männen?
Eller har det visat sig, Ön och social ställning o. 6.
v. av henne rättsbyrån, 6 Lästmakaregatan, Stock- att dessa studier skadat kvinnans verksam- in av mannen.
Det vore manligare och holm.
Särshilt inilechlade skriv- T.
85 rä rnemasbiner repareras omsorgsfullt.
het i hemmet?
Detta har ingen dristat påstå.
Det lär icke heller lyckas att påvisa, att kvinnans plikter skulle löpa större fara att missvårdas, om hon får göra sin stora och eftersträvansvärda insats i det politiska ioblare att verka för att på det området ätta kvinnornas börda än att neka dem: tt inflytande, ur vilket med all säkerhet; kulle härflyta mycket av ädelhet och nänsklighet i politiken.
Och det är den i iannina i stort behov av. "
en handdukssnibb i ljumt vatten för att badda på ögonen, innan hon gick in till de främmande.
- Hon var allt ett litet våp, Annas fru, kunde doktorn inte avhålla sig från att an- märka.
Nå, hur gick det sen?
Kunde inte hennes mor hjälpa henne?
- Prostinnan hade nog sitt hon med.
En gång jag packade upp en låda med matva- ror från prostgården - frun hade lagt sig att hvila en stund - så hittade j a g en pap- perslapp, där prostinnan skrivit, att frun inte ilck skriva och tacka henne - pappa läser alltid mina brev, som du vet - utan om hon sätter en plump på daton och skri- ver siffran över, så förstår prostinnan att lådan kommit riktigt fram.
J a g t o g lappen och lade in i ett kuvert, så att frun inte skulle märka, att jag sett den.
- Nå sedan?
- Ja, sedan blev det snart slut.
Barnet var dödfött, och efter n8gra dar dog också frun.
Och när hon sa adjö till mig och tackade mig, var det nästan, som om hon smålett och tänkt: Nu får du sköta om maten själv gudskelov, att jag slipper den.
Men den, som flyttade, var allt Anna.
- Fick löjtnanten aldrig veta, hur hans fru haft det med sina matbekymmer?
- Nej, aldrig, så vida han inte kunde räkna ut det, när han blev omgift.
- Berätta en historia till om en annan sorts fru - jag har några minuter till, bad doktorn.
- Då får jag visst ta professorskan, sa Anna och torkade sig i ögonen, för hon är så olik min lilla fru som möjligt.
Allt vad hon skulle ha, lurade hon sig till - om det var för nöd skull eller ro skuil, det skall jag hita vara osagt.
Professorn satt jämt inne hos sig och skrev och studerade och ville helst vara i fred för allt som rörde ienna världen, åtminstone hemmet och hus.
hållet.
Och han trodde nog inte, att mal kostade något vidare.
- Nå, hur bar professorskan sig å t?
skyn- lade doktorn på.
- Jo, en gång visade hon honom att råt- hon hade, orna krafsat på hans skor gjort det själv med en fil - och en stund lärefter skickade hon hjälpgumman ati .inga på tamburklockan och bjuda ut en - åttfälla, som stått på vinden i många år) ch som hon egenhändigt skurat ren.
Detta) esynnerliga sammanträff ande gav prof es- jorn mycket att fundera över, och natur.
igtvis köpte han fällan, den kostade en &gt;ch femtio och gick att betala en smörräk- iing med.
En annan gång skickade hon yumman att bjuda ut en fjäderkudde, som wofessorn sov på varenda natt.
Professor.
ikan gick själv och öppnade och så kom ion in till professorn och sa: Kan du tänka lig så besynnerligt, lilla Lundqvist, här ä1, n fattig gumma och bjuder ut en fjäder.
rndde med alldeles samma Överdrag som drt, som jag inte i hela stan kan få ma-; en till.
Och hon begär inte mer än fem ronor, det är den hittad för, känn SA god) ch fln fjäder.
Professorn kände och nöp i [udden och synade varet det var ett iögst egendomligt sammanträff ande.
Fem- nan kom fram ur portmonnän, kudden kom illbaka till sin vanliga plats och profes- ' orskan hade fått litet torgpengar utan att nannen blev ond.
Fy, det var en otäck historia, utbrast ioktorn och reste sig upp.
Ja, den är inte vacker, men se jag tror mdb, att det är herrarnas egen skull, om - - - - - G l ö m ej f örsakelsedagen!
de har det ställt på det viset.
Men det är kanske bättre nu - jag har inte haft tjänst på tjugu år.
- J a, det är mycket bättre, v e t Anna; och de andra sorterna får jag visst vänta med till en annan gång - jag tål inte vid större dosis.
Utkommen i Gardin-Annas förstuga, tog den unga fram sin portmonnä, en liten brun, sliten, ganska oaptitlig tingest och kysste den.
" Gudskelov! "
kom det sedan ett andaktsfullt utrop.
Då hon kommit hem, rusade hon direkt in i sin mans mot- tagningsrum, fullkomligt oberörd av en hä- pen patients närvaro, och upprepade sin tacksägelse med armarna om hans hals: - Gudskelov, att jag lever och är ung just nu!
Och att jag är gift med dig och inte med din pappa eller någon annan av dina förfäder!
en äldre dam - hostade Patienten diskret.
- J a g har en patient här, som du ser ...
Doktorns försök att anlägga en tillrätta- visande min misslyckades totalt.
- Det är sant, det har jag ocksb.
Som en blixt var hon ur rummet, och de kvarvarande hörde hur hon med sin ung- domsfriska röst stämde upp marseljäsen.
Ursäkta, fru Andersson, bad doktorn, och vände sig leende till den gamla damen.
A för all del, svarade denna, för mig det är jag inte behöver ingen genera sig van vid.
Doktorn märkte icke det sötsura tonfallet.
Han lyssnade ännu till de bortdöende toner- na av sin unga hustrus frihetsutbrott: Le jour de gloire est arrive!
_- - - - =- - _._ ~ Heleneborgsg.
15.
A.
T.
3164 Rekommenderas som en erkänd god och nä.
rande måltids- och läskedryck.
Finnes på buteljer samt svagdricka på fat.
- StOthhOlmS F. R.
P.
K. har försahelsedag för namninsamlingen onsdagen den 29 okt.
A Strand hotell anordnas då försakelsesam- kväm f ö r föreningsmedlemmar: avgiften kommer att sättas något högre än lokal och förtäring kosta, vilket överskott till- faller namninsamlingen.
Vid samkvämet kommer d:r Lydia Wahlström att hålla föredrag.
Närmare meddelande angående den musik o. dyl., som dessutom skall giva samkvämet sin festliga prägel, kommer att till alla föreningsmedlemmarna utsändas genom cirkulär.
De, som vilja giva mer frivilliga bidrag än samkvämsbiljetten, f å tillfälle därtill genom insamling i bössor dels å samkvämet dels rösträttsbyrån den 29 och 50 okt.
l e n - gamla tjänarinnans sparbanbsbok.
Vi ha förut redogjort för hur stadsfull- mäktige avslagit en ansökan från tjäna- rinnan Hanna Pålsson, vars enda tillgång, sparpenningar till ett belopp av 818 kr.
75 Öre, tagits i anspråk för ersättande av hen- nes vård å Långbro sjukhus, om att få det- t a belopp restituerat, och hur den fattiga kvinnans talan varmhjärtat fördes av sär- skilt fru Emilia Broom6, fröken Anna Lind- hagen och d:r Karolina Widerström.
Fru Broom6 väckte sedan motion om att en livränta skulle inköpas för beloppet i fråga, vilken motion avstyrktes av fattig- vårdsnämnden och hälsovårdsnämnden.
Be- redningsutskottet föreslog emellertid, att livräntan skulle inköpas för stadens räk- ning och genom vederbörande kommn- nala myndighet utbetalas till Hanna Påls- son så länge inte särskilda skäl föranleda att indraga räntan, och vid sammanträdet den 29 sept.
biföllo stadsfullmäktige fru Broom6s motion.
Ett av högerargumenten mot kvinnorösträtten är som bekant, att kvinnorna icke skola förmå intaga en självständig ställning i politiken, utan låta sig ledas än i den ena riktningen än i den andra.
Detta har på det yttersta i dessa dagar fått ett slående motbevis.
Rätt stor uppmärksamhet har i pressen ägnats en nyligen inträff ad händelse inom stadsfull- mäktige i en av våra större städer.
Av den av fyra personer bestående liberala grup- pen beflnnas tre medlemmar plötsligt ha övergått till högern.
Den enda, som icke ansåg sig på detta sätt kunna svika sina calmäns förtroende, var gruppens kvinn- liga medlem, som nekade att följa sina manliga partikamrater.
Fru ' Gerda Hellbergs föredragsturnh i sydvästra Värmland har företagits under de bästa förhållanden.
Vädrets makter ha ju varit mycket gunstiga, vadan de annon- serade friluftsmötena i Millesvik och Bo- tilsäter kunde hållas.
I P e t a och Hug- genäs samt i Säffle ha föredragen hållits inomhus.
Överallt har mycket folk varit tillstädes, som med största intresse åhört fru Hellbergs framställning om kvinnorö- relsens utveckling i såväl andra länder som hos oss, liksom ock hennes klara och över- tygande redogörelse för de rättfärdighetens och samhällsklokhetens principer, som npp- bära dess krav.
enasthende hudcreme.
Borttager finnar, fräk- nar m. m.
Gör hyn ung- domligt skär o. fraiche.
CREME.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
HAREM FRAHSHA PIRFYIMBEISMET DU 21 DROTTNINGGATAN Hoiieveranror 21.
RÖSTRÄTT FÖR KUINNOB 6 171 A. colli jns m Extra P r i m ä o, Prima RÖSTRÄTTSBYRÅN Lästmakaregatan 6 I, Stockholm Allm.
tel. 14729.
Rikstel.
Norr 600. öppen vardagar kl. 12-5 e. m. Mindagar och torsdagar även kl. 7-8 e. m.
1.
K, P.
R:s CENTRALBYRÅ FÖR NAMNINSAMLINGEN Lästmakaregatan 6 1, Stockholm Bomul Islärft.
öppen vardagar kl. 11 f. m.
4 e. m. Allm.
tel. 147 29.
Rikstel.
Norr 600.
Marknadens biista kqali t ier.
NAMNINSAMLINGEN I STOCKHOLM Lästmakaregatan 6 111, Stockholm Byrån öppen: vardagar kl. 3-5 e. m.
Måndagar och onsdagar även kl. 7-8 e. m. Allm.
tel. 22 708.
(A F 1448) BRUNKEBEBGS SNICKERI &amp; SLIPERI Utför alla slags Eggjärnsslipning, Rak- Utför alla slags Byggnadsreparationer, Affärsinredningar, Möbelrenoveringar, knivar, Saxar, Köttkvarnsknivar, Skär- Trätrappsfabrikationer även Tapetseri- maskinskinivar, Skridskor, Velociped- reparationer samt Förtenning ni.
m. arbeten m. m. det utav alla omtyckta SMUL-TEET a 2.50 och 2.75 pr kg.
Sändes till landsorten mot posfförsk.
eller efterkrav endast från STOCKHOLMS TEIMPORT, STOCKHOLM 2.
NOTARIE P.
G.
CARLSON A.
T.
Er.
4600 Stookholm Stortorget 1 8 NYA HUSAPOTEKET Rut t egdngar Inkasseringar - Deklarationer STOCKHOLM HAR NI KYLDA MÄNDER grov, rynkig eller rod hud anvand då endast den be- romda och me5t valqorandk Hudcremen Skin Food.
Pris 1 25 och 2 kr pr burk Sandes mot postforskott (porto 40 ore) endast från GUSTAF E.
U N D S T R ~ M Holländaregatan 8 6.
Stockholm C.
(A F 1384) ir ett nytt Husapotek, en vegetabilisk naturprodukt, ofelbart att anvanda mot Frost, Exem, Skoskav, S&amp;r, HEMMETS LO öre till svarsporto Provburkar a 1,30 och 2 kr.
mot Vedsågeri &amp; Kolaffär Stockholm 6.
Vår Mirtilline bör ej saknas i något hem.
System: MIRTILLINE Ezaline Boheman 50 år.
Av Gerda Hell- berg.
XKvinnorna själva vilja inte .. Söndagsklubben.
Av Aiin-Miwyret Iioh- gren, f: Terstwde&gt;i.
En brännande fråga.
Av C.
2 '.
K.
I ensamma stunder.
.
A v Jmae Gewiandt-.
Claiiie.
Gardin-Annas fruar.
Ax- E ", .iggn Carlberg.
De Bergman-Östermanska samhällskur- serna.
Av E.
A.
Arbetet ute i landet.
Annonsera i Rösträtt för KvinnorI 70 Kungsgatan 70 A. t.
437.
R. t.
Norr 363.
Klarabergsgat.
21 A. t.
10159.
Schweizerbrodyr, Spetsar och Vavnader, Broderade klanningar och nasdukar Bestallningar å linneutstvrslar Billiaa priser Prover till landsorten franko.
CELiA LUTTEMAN Saitmätareeatan 3 B. stocholm.
- Allm.
T.
5239.
Skriv eller gör ett besök!
P E R HXSLLSTRÖM Gummiverkstad, 71 Döbelnsgatan, Stookholm.
Allm.
Tel. 249 62.
Rekommenderar sina reparationer av Slangar och Däck för Automobiler och Velocipeder Även försäljning av nya Slangar och Däck.
Allt arbete under garanti och på kortaste tid.
OBS.!
Billiga priser.
duridiska uppdrag wi av alla slag utföras till bevisligen billigaste pris genom Affirs- och Juridiska B y r h Skhne.
Stora Nygatan 13.
Allm.
Tel. 24027.
Innehavare: Advokat ADOLF OLSSON.
Privatdetektivs.
uppdrag.
Rikst Vasa 149.
Guld, Silver och Nysilver till billiga priser.
Förlovningsringar, nyaste modell.
Omförsilvring, omförgyllning samt lagningar utfixas med noggrannhet.
Silvertvål, PolBrpulver, Putsbomull.
ANNA BRACSE ~.
~ OBS-!
Andrau adress- - Klarabergsgatan 40.
Allm.
tel. 16219.
HOTELL MARGIT Drottninggatan 46 (hörnet av Klarabergsgatan) Stockholm Rikstel.
9904.
Allm.
te].
12524.
(Inneh.
FRU E. LUNDSTRÖM) Rekommenderar sina komfortabla rum från 1: 50 till högre priser.
Elektrisk belisning och telefon i alla rum.
Betjäning möter vid alla tåg och båtar.
Obs.
.Wyregime Hoiellets princip: Hemtreimad och gott bemötande.
Tandläkare C HRl MATTSSON Stockholms Blusbasar Hornsgatan 58, 1 tr. (vid Adolf Fredriks torg).
Mottagning vardagar 10-2.
Övriga tider efter överenskommelse.
A.
T.
Söder 6762.
R.
T.
Söder 40.
CENTRALF~RMEDL INGEN (Inneh.
Martha Larsson).
44 STORA NYGATAN 44 FURMEDLAR tjänare i alla branscher, kontorsbiträ- den, lärare och lärarinnor.
ANSKAFFAR våningar och rum (möbl.
och omöbl.
), inackorderingar m. m.
Adresser fritt.
Kontorstid 10-5.
Lörd.
10-4.
A.
T.
2313.
R.
T.
12834.
(A. F. 1639) 81 A DROTTNINGGATAN Ständigt lager av: Damblusar i alla prislägen.
Största sortiment av strandkoftor.
(Beställningar även efter mätt) Kladningar och drskter på bestallning.
Allm.
Tel. 14873.
Tyger p å lager.
Återförsäljare och f örbrnkar el Leclonchbs våtelement, passande för ringledninga r telefonapparater etc., erhållas till billiga priser.
OBS.!
Egen tillverkning.
C.
A. ERIKSSON Saltmätaregatan 12 B.
A. Tel. Vasa 7237.
Damer!
ZKONSTTVÄTT.
B E R N H A R D HELLQVIST Nya Husapoteket S.
M. Dekorationsmålare Herm, Schagers Tårtbageri Q n s ~ a r %i &amp; der en symaskin, som ger en särskildt uacker söm vare sig Ni syr i det tunnaste siden eller d e gröfsta kapp- iyber, bör ni köpa musqoarna Central Bobbfn cipmaekin, ty dessa maskiner hafva genom sin öfverlägsna konstruktion, sin min$- sidiga användning och öfriga framsta- ende egenskaper blifvit s i omtyckta.
att de under de f i ar de varit i mark- naden, tro @ sitt nigot högre pris er- htllit en verkligt storartad spridning, det bästa beviset för att en vara ä r god.
CENTRAL BOBBIN-MASKINENtillver- kas i t v i storlekar, en mindre för fa- miljer och syatelierer och en större för skrädderier.
OBS.
I FJrdeWiga betalringsviiikar.
Den nya äktenskapslagen.
Till Sveriges kvinnor!
SparkasserBkning, kapitalräkning.
Inslilningur fy.
o. rn.
En krona.
stallningar å alla slags konst- och enklare vavnader Vavstolar med tillbehor samt earner tillhandahålles Beställnings- och forsäGningslokaler: postförskott.
Agenter antagas överallt.
Skriv genast till Prospekt och intyg frän botade personer sändas mot Se cirkulär nr 96 punkt 7. tjugoiide nuiiiiiier 1913 iriiiehiiller bl.
a.: A.-B.
Stockholms Folkbank Klarabergs at.
23, Kommendörsgat.
25.
Barnhusgat.
16, Bleminggat.
59, Lidingö Villastad.
Johanna Brunssons Praktiska Hanstvivnadsskola Kungsg.
70, Sthlm.
Emottager elever samt utfor be- Promenad- rid- sportdräkter samt finare pälskappor utföras förhklaskigt av Josef Giirtler, Stockholm, Ar- senalsgatan 3, 1 tr.
OBS.!
Mångårig praktik som till- skärare i såväl in- som utlandets förnämsta affärer.
- 4.
T.
24835.
Glöm ej pristävlingen.
Rösträtt för Kviririors Allmänna Pensionsflrsåkrlngsholaget, Stotkholm meddelar till särdeles billiga premier: Liv-, Blandade Liu- &amp; Kapital- samt Barnförsäkringar.
Liberala invaliditets- bestämmelser.
Bolaget ansvarade den 31 december 1912 för en- lifförsäkringssumma av 43,034,188 kronor.
Ombud antagas genom Huvudkontoret eller resp. Distriktskontor.
Undertecknad har tagit kännedom om de bästa metoder för rengöring på luktfri väg av alla sorters Gardiner, kulörta broderier.
äkta spetsar, klädningar, siden, ylle och ehiffon, promenaddräkter, damkappor m. m., m. m. Ailt till billigaste priser.
Allm.
Telefon Sö.
861.
ANNA BOY.
Hornsgatan 42, Stockholm.
Blodförgiftning, Finnar, Pormaskar, Röd näsrot, Reformar, Hudlöshet, Myggbett, Insektsstygn, Svåra magpllgor, Blindtarmsaffektioner, Hals- åkommor etc. Kiåda och plågor upphöra genast.
34 &amp; 36 Krukmakaregatan 34 &amp; 36, Stockholm.
Prima torr Björk-, Al- och Barrved, Antracit, Hus- hHlls- och Träkol samt Koks, såväl krossad som okros- sad, till for dagen gällande priser.
OBS!
Hemmets verksamhet bedrires för upprättande av fallna.
Allm.
Telefon 3099.
Rikstelefon i0 64.
Lagberedniiigeii liar XILI till regerin- gen ingiyit förslag till ny äktenskaps- lag och till l a g 0111 adoption, tillsarn- mans oinfattaiicle 850 trycksidor.
Vi skola i r å r t nästa n~iiii~iier lämna e n re- dogörelse för förslagen i deras väcent- liga delar.
N:R 20 Priser som tala!
Finestvål 60 öre, Mandeltvål i4 öre, Aseptin- och Opoponaxtvål 94 öre, Mosaiktvål 96 öre, allt pr,,kg.
Floridatvål 60 öre, Fin pilerad toilettvål 88 öre, Agg- tv&amp;l 89 öre, Lanolintvål 80 öre, allt pr duss.
Rakappa- rat, nysilver 1.50, nickel 1.-.
Heliostiaskan, håller varmt och kallt flera dagat, 2.75.
Skriv i dag till Axel Sundströms Efterkravsaffär, Avd. 27, Sthlm.
M. Nilssons Bokbinderi Appelbergsgalan 48, Stockholm Allm Tel 28042 utfor allt vad till yrket horer.
Order till lands- orten emottagas.
Forstklassigt arbete I Mode- rata priser!
(A F 1583) Stockholms Ritkontor rekommenderar sinaialla prislagen smakfullaochvackra handarbeten Ritningar till broderier for kliidningar utforas i extrs rhckra monster Drottninggatan 30. iinmlegirdsgatan ii, $1 Panlsgatan 1, Upplandsgatan 34.
Huvudaffar: Filialer: (A.
F 1401) Elektromek, Verkstaden STAR (Innehavare O.
Brokvist).
60 Linn6gaEan 60 - Sthlmstel.
269 69. l ' illverkar och uppsatter d l slags belysning i automo- biler och motorbåtar Uppsatter automatapparater, ring- ledningar, glodljus etc Reparerar båtmotorer och elek- triska apparater av alla slag.
A.
T.
131 64 Volmaryxkullsgatan 15 A rekommenderar sina tillverkningar av W o r.
Specialitte: KaifetMor.
REKOMMENDERAS Namnsdags- och födelsedagstårtor på beställning, som hemsändas till alla stadsdelar vid påringning.
A.
T.
Ö:m 1095 STORGATAN 20 bedgångsreumatism och Nervvärk behandlas.
Genom långva- rig praktik uppnått goda resultat.
Ruth Jonsson: Sjuksköterska, Massös.
8.
T.
16295.
Storgatan 6, 3 tr.
Referenser.
GARDINTVÄTT utföres snabbt, väl och billigt tiil nedanstående billiga priser: Manglade kr.
1.- tilll.0Operluft StärMa och strukna P 2.00 3 2.60 * e Obs.!
Simhallen öppen för damer tisdagar efter kl. 2 e.m. MALARBADET Bad-, .Tvätt- och Strykinrättning.
Innen som vill förtjäna pengar CARL A.
O L A I S O N kommer att ångra att han eller-hon blivit aient för Ahlström &amp; Bergdaii, Bokförlag &amp; Distributionsaffär, Hötorget 10, Stockholm.
Stor sortering och högsta pro- visionsvillkor erbjuda vi vårs agenter.
Begär katalog, som sändes genast och gratis.
insätter konstgjorda tänder, som omöjligt kunna skil- las från naturliga.
Plombering.
Gamla lösplåtar la- gas ovaniigt fort.
Mottagning kl. 10-3 och 5-7, 36-Brig praktik.
Billigaste priser.
Sönd.
10-2 Allm.
Tel. 11032.
.- 61 Regeringsgatan 51, Stockholm - SRoreaarationsfabriRen " Olvmaia " 6 Jakobsbergsgatan 6 * köpas billigast i vlr fabriksbod Oxtorgsgatan 9 il verkställer sulning och klackning på cirka 40 minuter.
Skodon hämtas och hemsiindas.
Stockholmstel.
141 17.
Prislista: Herrskodon, Sulning och Klackning Kr.
3.50 Dam- 2.50 Låt laga Edra skodon i Skoreparationsfabriken BOlympia .. p 0 TA T I S flnfln växt PI sandjord Lök och botfukter till idgsta priser, allt i lager bos Svenska Potatisaffären 8 Wallingatan.
Stockholm.
ilruiha Ullspinneri SÖDRA MODEMAGASINET 26 Bellmansgatan 26 Rekommenderas moderna och stilfulla Hattar i billigaste priser.
Allm Tel. 13777.
Xedlemmar af F. K.
P.
R. erhålla hög rabatt Stockholmstel.
78 76 OBS.!
Vinterklädningar RAGNAR NILSSON BAGERI OCH KONDITORI 49 Hornsgatan 49.
OBS.!
Endast 1:sta klass ingredienser.
- Alla slags efterrätter.
- Kakor och tårtor på beställning.
Allm.
tel. 13848.
LINNESÖMNADSAFFÄREN Bestallningar å Linneutstyrslar, Bebbutstyrslar, Herr- skjortor.
Blusliv, Korgonrockar m m Egna tyger emot- tagas.
i:sta klass arbete!
Vid större beställningar b % rabatt.
18 Götgatan, 1 tr. kunna alla damer med lätthet sy själva, n u när man får så utmärkta mönster och även hjälp med provning, om så önskas i NYA MUNSTERAFFAREN Engelbrektsgatan 15-17.
Använd Renol!
Hårvatten utan fett.
Gör det fetaste hår torrt ilarneri och smidigt.
Biista iuedelmoth&amp;ravfall.
Faster håret efter nägra behandlingar.
Pris per flaska kr.
2:50.
I Frisör Th. de Woul, Styrmansgatan 2, Stoc) iholm.
411m ?do24 Fru Andersons Damfrisering 7 Södermalmstorg 7.
G y n d a d 1878 Ur= och O p t i s k Affi * r - OBS.!
Ingen filial.
Gppdragningar pr Br i hemmen verkstalles punktligt Allm Tel Soder 168 Vestmannagatan 7 0 A T V 8013 Kamning 75 ore Champonering fr&amp;n 1 k r o n a Effektiv behandling mot håraffall Hårarbeten utforas Forsalping af akta.
Parfym (i los .cikt), fina Toilett trålar, Puder, Smink, Shonhetsrremer, Nålar, Kammar, Härnat, Hårcrepp Lafr en9 Modemaiasin Handarbetskurs, 3 kr.
i mån.
Undervisning i ylle- och silkesscbatteringar, hål-, botten-, Hedeba- Och Har- dangersom, guld-, irlandskt-, vitbroderi och markning, spansk och Italietisk Spetssbm samt Pileetgipyr Elsa Larsson, ntex HandarbetslBrarinns.
A T Kh 17 30.
Kungsholmsgatan 13, 2 tr.
(16 timmar) for äldre och yngre 100 D&amp;OTTNINGGATANiOO ' Senaste nyhet &amp; i Dam-Hattar.
Sthndigt lager af sorg- artiklar BiHigaste priser Ailrq.
Telefon 123 92.
Medlemmar av F K P R erhålla hog rabatt ~ Stockholm.
Ivar Heggströms Boktryckeri A.-B., 1913.
