# ID: svediakorp-per2554
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,167
# sentences: 935
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


RÖSTRATT FÖR KVINNOR Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
II.
ARG.
N r 19.
S T O C K H O L M, 1 OKTOBER 1913.
BÖSTBÄTT FÖB KYIIPHOB Sesolution.
utkommer den 1 och 15 i var månad Redaktör: ESTER BEISMAN.
Träffas onsdag och lördag kl. 1 / 33-1 / s4.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan1 Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
Norr 600.
Alim.
tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Pris för 1913 1 krona.
Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen ge- nom posten eller genom insändande av l kr.
75 öre i postanvisning till tidningens ex- pedition.
Annonspris: 15 öre per millimeterhöjd, smrre annonser och årsannonser rabatt.
Rikstel.
466.
Allm.
tel. 604.
9 f. m.-7 e. m.
Offer.
" Var och en skall bryta s i n egen väg, men för ett gemensamt mål, v a r sär- skild befrielse skall verka för allas Och det skall komma en dag, då röster- na u r en flock befriade och klarnade själar skola uppstiga, och hinna hans öra som sitter på vårt fäderneslands tron, och hinna lagstiftarnas försam- ling ...
som ett stort harmoniskt chor.
Och då skola de - lyssna, d å skola de förstå, d å skola de handla enligt rätt och sanning. "
Mera ä n ett halvt sekel har förflutit sedan Fredrika Bremer nedskrev ovan- stående profetiska ord - och har icke " dagen " n u kommit?
Det ä r j u nu ar- betet pågår för att samla alla de kvin- noröster, som nästa år, " likt ett stort chor ", skola nå vår lagstiftande försam- ling.
Men vi måste möta fram i hun- drade och åter hundrade tusental, om vi ens skola kunna tänka p å att profe- tians senare del nu skall bliva verklig- het.
Måhända kommer riksdagen att lyssna, men skall den också " handla en- ligt rätt och sanning " - skall vårt krav på medborgarrätt nu beaktas?
Det är många hjärnor, som i dessa dagar ängsligt dryfta denna fråga.
Man ser tillbaka; har arbetet bedri- vits med tillräcklig kraft?
Man ser framåt och försöker i tankarna fylla u t de knappa tre månader, f om återstå på detta så viktiga år.
Innan 1913 går till ända, måste sammanräkningen v a r a gjord - h a r varje rösträttsförening och varje dess medlem d å gjort sin plikt?
Kanske då, men ej ännu.
Ursäkterna ligga nära till hands: " Man kommer ingen väg utan pengar, och våra äro slut ", etc. etc.
Men vi f å e j låta modet falla, ännu ha vi tid, och ... - Den hternationella kvinnorösträttsalliansens sjunde kongress, som tagit del av de erfarenbeter, som framlagts av regeringsreprea sentanter frdn norge, Finland, nustralien, Bregon, Washington ocb ' Kalifornien, vilka alla vittna om uteslutande goda verkningar av kvinnans rösträtt, anser att rösträttskvavet bos de kvinnor, som leva i länder med folkvald representation, härigenom fdtt ett kraf.
tigt stöd; kongressen uppmanar alla sddana länder att göra sin folkrepresentation till en verkligbet genom att giva kvinnorna sin andel däri.
erfarenbeten visar, att dd det gäller barnen och släktet, slösa de flesta länder fortfarande med stora reformatoriska och samtjdllsbevarande värden genom att bdIIa sina kvinnor i förtryck.
' Kongressen anser därför att ytterligare uppskov au rösträtten är i tjögsta grad skadligt och yrkar pd att erfarenbet och sakkunskap m &amp; i framtiden träda i stället för fruktan, fördom och vidskepelse.
ännu sitta vi med trumf på hand.
För- sakelsedagen - offerdagen - ä r den förnämsta a v dessa, och resultatet a v en sådan dag - nu bestämd till den 15 nästa oktober - måste bliva glänsan- de.
Ljusnar det icke redan?
Vi räkna 15,000 medlemmar - alla vilja vi deltaga, och alla göra vi upp- offringen med glädje, med kärlek till det mål vi satt oss före - målet, som skail bli medlet.
" Jag försakar jämt ", heter det.
Må så vara, men vårt rösträttsarbete är förtjänt a v ä n ytterligare uppoffring - och för övrigt få vi tillämpa pro- portionalismens lagar.
Besinna inne- börden a v ordet försakelsedag och om- sätt den i verklighet - låt offertanken leda till handling.
Men det finnes något mera ä n pengar, som vi också måste giva och det i rik- lig mängd, så vida avsett resultat skall nås.
Vår tid och våra krafter få ej spa- ras.
Varje dag måste listor fyllas, men detta kommer att g å lättare, i den mån kassalådan blir tyngre - och vi vänta mycket a v den 15 oktober.
t Det hände en norsk rösträttskvinna - en a v dem, som mycket arbetat - när hon på segerdagen mötte en a v sitt samhälles mera framstående män, a t t denne till sin lyckönskan fogade dessa ord: " Der står et lys kring deres ho- ved, fröken. "
R. STOGKLASSA Allm.
Tel. BO 88.
1906.
Frankrike Tyskland Danmark Sverige i ' iorge Finland T 19,9 22,8 10.0 9,0 4,8 1907 55,O 20,l 24,7 9,l 12,9 4,2 1908 58,2 21,2 24,4 9,3 11,9 5,7 1909 64,8 23,l 27,2 9,7 14,7 6,6 1910 65,6 9 27,4 11,o 16,3 5,9 Vad beträffar självmordens antal, står Finland lägre än Sverige och en- dast i Norge är motsvarande tal min- dre ä n hos oss.
Stegringen av antalet självmord bland män h a r under 5 år varit hos oss 1,2 på 100,000 inv.
; i Sve- rige 6,9; i Danmark 1,O; i Tyskland på 4 å r 1,5 och i Norge på samma tid 0,3.
Bland kvinnor h a r självmordens antal i Finland vuxit med 0,8; i Sverige med 1,6; i Tyskland på 4 år med 0,4 och i Norge på lika lång tid med 0,5 på 100,000 inv.
I Danmark ömsom faller och öm- som stiger självmordens antal, dock med en tendens att stiga.
Å r 1909 var antalet 0,6 högre ä n 1906, föll visserli- gen år 1910 till 3,6, men steg åter år 1911 till 4,6.
Antal sjiilvmord på i00,OOO invånare.
Kvinnorösträtten i Finland än en ging.
R.
T. Ulriksdal 17.
A.
T. Ulriksdal 85.
(A. F. 1582) Postadr.
Jana.
Vördsamt Eiin Johansson.
Män 1908 17,O 15,5 12,5 4,7 5,8 Tyskland Danmark Värdet av hr Onni Granhoims uppgifter.
Sverige Norge Med anledning a v den uppmärksam- Finland 1906 15,7 14,6 7,4 4,4 5,O 1907 15,7 14,3 13,O 4,6 5,6 Tyskland Danmark Sverige Norge Finland 1906 4,8 3,9 1,9 0,8 1,2 Kvinnor 1907 1908 1909 4,9 4,9 5,2 4,3 4,2 4,5 2,5 3,l 2,9 1,2 1,0 1,3 1,3 1,7 1,7 het som på denna sidan Bottenhavet ägnats den a v oss förut refererade ar- tikeln i Finsk Tidskrift a v Onni Gran- holm, har medlemmen a v den finska lantdagen fröken Dagmar Neovius i septembernumret a v sanxma tidskrift i en på statistik grundad artikel belyst halten a v h r Granholms bevisföring.
Efter a t t ha lämnat en förklaring örer svarsartikelns tillkomst, vilken för in- hemska läsare vore alldeles överflödig, säger fröken Neovius: " De enda faktiska påståenden h r On- ni Granholm kommer med i sin artikel äro, a t t kvinnornas rösträtt i Finland skulle vållat: 1:o ett ökat antal skils- mässor, 2:o ett ökat antal självmord samt 3:o en tilltagande förvildning bland ungdomen.
H u r u pass litet det första påståendet håller streck, bevisas a v följande tabell, som upptar skilsmässornas antal på 100,000 invånare i nedanuppräknade länder.
H ä r står Finland trots sin röst- rätt lägst på skalan.
Ökningen hos oss har under 5 år varit 1,l på 100,000 inv.
eller ungefär som i Sverige, medan den i Norge utgjort 7,3, i Danmark 4,6, i Tyskland 3,2 och i Frankrike p å 4 år 10,6.
1909 1910 17,2?
15,9 13,9 4,7 7,l 15,6 14,3 t 6,2 1910?
3,6 3,5?
2,O S l l t detta bevisar, att h r O. G:s ovan- nämnda åsikt icke grundar sig på nå- gon " undersökning ".
Vad förvildningen, bland ungdomen beträffar, så har j a g därom icke nu lyckats erhålla några siffror.
Men för sakkunniga ä r det icke nlgon obekant omständighet, att anförda företeelse är allmiin i vår tid och intet har att göra med kvinnorösträtten.
Att h r O. G:s övriga påståenden icke äro mindre su- bjektiva, torde utan vidare vara klart för varje kritisk och fördomsfri 1ä- care. "
Till ovanstående fogar tidningen Xu- tid några reflektioner, vilka stå i bjärt kontrast till det betyg på samvets- grannhet och frihet från varje över- drift, som N.
D.
A., samma tidning som i Sverige gav spridning åt h r Gran- holms artikel, tilldelat densamma.
* Kvinnorösträtten infördes i Finland Låt oss avskudda likgiltigheten och 1906. med uppbjudande a v alla våra krafter Red.
av R. f.
K.
bidraga till, a t t liknande ord snart sko- la kunna sägas även om oss, ty " Lys over landet, - Det er det, vi vil. "
Se cirkulär nr 96 r&gt;unkt 7.
Glöm ej pristävlingen.
BORSTMAGASINET Svaluddens Pensionat Frågobgrån Kronan rekommenderas 26 DroltnSn#@itrn 96 Antal skilsmässor på 100,000 invånare.
Amanuensen C. Mothander Mästersamuelsgatan 71, Stockholm.
10-4.
Alla juridiska uppdrag.
Alla slaks förfrågningar mot i kr.
postförskott.
Specialitet: Barnuppfostringsmål.
LAGERSONS1 SKOmAGASI N Jakobsgatan 1s - Predsgatan S
~ ~ N:R 19 RoSTB#TT FOB KYIHHOB 2 Dräkttyger _ - Kr, 0 % V a d ligger bakom och under? "
Fröken Cecilia Milow- h a r i soniiiiar -, - arit ute och rest i landet.
Hon säger sig därvid ha gjort den erfarenheten, att en stor och allmän oro över för- svarsfrågans läge ä r rådande och då hon kommer hem, skyndar hon sig att finna medlet, soni skall " lugna sinnena " - kvinnorösträtten skall offras.
Förmodligen h a r fröken Milow i lik- het med många andra, som genomrest landet i sommar, också gjort den iakt- tagelsen, att kvinnornas rösträttsfråga är mogen f ö r sin lösning och a t t det går b r a nied insamlingen av namn på opi- nionslistorna trots de småstenar - an- märkningar på formuleringen och p å åldersgränsen - som fröken Milow ti- digare sökt kasta i opinionsyttringens väg.
Att få en imponerande opinions- yttring till stånd har nämligen aldrig ingått i fröken Milows och hennes poli- tiska meningsfränders planer.
Lyckas opinionsyttringen, vilket i så fall visar, a t t icke blott kvinnorna utan männen och landet ä r o mogna för kvinnoröst- rätten, så måste Första kammaren låta tala med sig och högern går miste om den stora trumfen: " front mot kvinno- rösträtten ", som den hoppats på till nä- s t a års Andra kanimarval.
Kvinnorna skola offras, icke för för- svaret utan för partiet, och n ä r inte småstenen hjälpte, så spränges hela försvarsfrågan loss för att som ett stort och, s o m nian hoppas, oöverstig- ligt block läggas i opinionsyttringens väg.
Närmaste orsaken till denna något underligt hopkonstruerade motsättning försvaret - kvinnorösträtten är som fröken Milow själv säger, a t t finna i krigsministerns Linköpiiigstal, vilket så gott som uteslutande rörde sig o m den förra frågan, och d ä r kvinnoröst- rätten tillsammans med nykterhetsfrå- gan endast beröres i själva slutorden, d ä r det enligt tidningsreferaten heter: " Många stora och kanske ännii srårlö- stare liberala programfrågor återst &amp; - j a g skall förutom försvarsfrågan endast nämna t v å a v dem som st &amp; närmast på dagordnin- gen: frågorna om den kvinnliga röstriitten och om det lokala vetot jämte därmed fiir- knippade ändringar i rusdryckslagstiftiiin- gen i övrigt - allt frågor, d ä r det a v det liberala partiet kräves a t t hålla väl till- samman för a t t hemföra seger till gagn för folk och land. "
Dessa ord ge fröken Milow anledning att i en artikel i N.
D.
A. uppmana Sveriges kvinnor a t t " självmant ställa sin egen stora fråga i bakgrunden " och " nöja sig med a t t den uppskjutes ett par år ännu, men aldrig nöja sig ined att försvarsfrågan uppskjutes ".
Man kan fråga varför icke samnia maning ställes till nykterhetsfolket, så mycket hellre som j u nykterheismännen, i mot- sats till kvinnorna, ha direkt avgöran- de vid både försvarsfrågans och " sin egen stora frågas " lösning.
Härtill kommer att kviiinorösträttsfrågan re- dan ä r utredd och för länge sedan fär- dig till lösning, under det a t t de båda andra stora frågorna ännu iiro föremål för omfattande utredningar.
Det ologiska och ohållbara i fröken Milows resonemang h a r på ett slående sätt belysts dels av docenten Hilma Bo- relius, som haft ett par svar till frölien Milom införda i N.
D.
A., dels av en in- sändare i Aftonbladet.
Docenten Borelius frågar: " På vad sätt skulle ett återtagande a v kravet på röst- r ä t t kunna bli ett ' offer ' It fosterlandet från deras sida, som aldrig uppställt detta krav som villkor för uppfyllandet av de skyldigheter, fosterlandet ålägger och yt- terligare kommer a t t ålägga dem?
Det alternativ, ni uppställer: antingen lös- ning a v försvarsfrågan eller a v frågan oni met, jock, kraftig vara.
70 cm.
bredd, modtrna färger, &amp; ven, assande till kjolar och harnklhder, Satinflaneller, nya, ?leganta monster i 0 cm bredd O 65 met.
100-tals andra artiklar extra billigt.
Dtto Oskarson.
Klara N Kyrkoa 22.
2 tr., Stockholm.
finnes e n praktisk anordning till tamburdörren, som uppfunnits a v W. R. Edling.
Pris 3 kronor.
Särskilt invecklade skrio- och rähnemaskiner repareras omsorgsfullt.
A.
T.
251 85 RÖRSTRANDSGATAN 34 kvinnors politiska yksträtt föreligger icke och erbjuder således icke tillfälle a t t visa provhalten a v dessa senares fosterlands- kärlek.
Riksdagsbehandlingen a v den ena frågan lägger inga hinder i vägen för riksdags- behandlingen a v den andra.
De stå e j i något utesliitnings- eller rivalitetsförliållan- de till varandra.
--- Lika g ä r n a kunde ni uppmana ivrarna för en rationell skogs- vård a t t offra sitt skogsvårdsintresse, efter- som landets ekonomiska självbest&amp;nd är viktigare ä n skogsvården, eller nykterhets- ivrarna a t t offra sitt nykterhetsintresse, emedan en i alla avseenden harnioniskt ut- vecklad sedlig k a r a k t ä r s t å r högre än nyk- terheten ensam.
Motsättningen ar falsk, nppmaningen inissvisande. "
1 sin andra artikel uppställer docen- ten Borelius bl.
a. följande fråga till fröken Milows besvarande: Stockholm.
Nyifrarngilngsrför kviiino- rösträtten i utlandet.
L Det nya danska rösträttsförslaget, joni nu förelagts folketinget, ä r full- komligt överensstämmande med det som v a r före i folketinget den 12 dec.
1912 och gStr u t på att ge män och h i n - nor, som uppnått 25 års ålder, valrätt till folke- och landsting samt a t t av- skaffa den privilegierade valrätten till landstinget.
Folketingets utskott har beslutat tillstyrka förslaget oförän- drat.
* 1663 års norska studenter h a till femtio- årsdagens firande bildat en fond, vars av- kastning skall tillfalla kvinnliga veten- skapsidkare.
Fondens medel skola hand- havas a v universitetets styrelse och, i hän- delse det icke sitter någon kvinna i denna, skall regeringen utse t v å kvinnliga råd- givare för medlens utdelande.
Fonden h a r Vid den holländska riksdagens öpp- tillkommit för a t t giva kvinnorna a f a i r nande förklarade drottning Wilhelmi- trial i tävlan nied männen på vetenskapens na i sitt trontal, att arbetet för en för- vädjobana.
fattningsrevision genast skall påbör- jas, varvid rösträtt bör tillerkännas alla män och samtidigt det författ- ningsenliga hindret för kvinnans röst- rätt avlägsnas.
De holländska rösträttskvinnorna vo- ro emellertid e j nöjda med att trontalet e j innehöll något löfte om likställighet mellan kyinnor och män, och anordna- de med anledning därav eu demonstra- tion, i vilken 800 kvinnor deltogo.
Före [lemonstrationen mottog konseljpresi- denten en deputation a v två kvinnor, som överlämnade ett öppet brev, vari kvinnorna giva uttryck åt sitt miss- nöje.
Konseljpresidenten svarade, att lagstiftningsmakten enligt den påtänk- Insändarinnan i Aftonbladet, som ta författningsrevisionen skulle bli i tecknar sig " En rösträttskämpe, som tillfälle a t t giva kvinnorna rösträtt.
älskar sitt fosterland ", frågar: * " Hur Ban Ni med lugn se framtiden a n som medlem a v ett parti, som ålägger sina kvinnliga anhängare rollen a v passiva åskhdare till vänsterkvinnornas politiska träning?
Skall då icke, t r o r Ni, den av högern brukade taktiken straffa sig själv just på högern? "
och hon fortsätter längre fram: " Under nuyarande politiska situa- tioii äro vi, de a v oss som r ä k n a s i g eller räknas till hligcrn icke avundsvärt ställda.
Lika mycliet.
Den politiska situationen iir e j skapad a v oss.
Men ett ansvar kunna vi e j undkomma.
V å r plikt är a t t klart och otvetydigt säga ifrån i p r i n c i p f r 5- g a n: kvinnlig rösträtt eller icke, och a t t e j i något sammanhang låta o s s tagas till intäkt för cic nn gängse högeruttalandena i d e n n a. "
" P % vad sätt anser fröken Xilow a t t för- svarsfrågans lösning, en anslagsfråga, skulle kunna hindras a v en grundlagsfrå- ga, sådan som utsträckning a v medborgar- rätten till kvinnorna, en fråga, vars kul- turbetydelse och vikt flerfaldiga gånger framhållits äfven a v fröken Milow.
Gäll- de det h ä r t v å anslagsfrågor, varav endast dcn ena kunde upptagas i 1914 års budget, då kunde det bli t a l om, huruvida den ena borde uppskjutas ett p a r år för a t t den an- dra skulle kunna lösas, men s &amp; är icke fal- let.
Det beslut, som 1914 års riksdag f a t t a r angående utsträckning a v medborgarrätten till kvinnorna, träder dock e j i kraft förr- ä n efter treårsperioden 1915-17 och kan först vid 1918 ars val tillämpas.
Fröken Milow f r å g a r Sveriges kvinnor, om de självmant vilja offra sin egen stora f r a g a och nöja sig med a t t den uppskjutes ännu ett par år, men aldrig nöja sig riird a t t försvarsfrågan uppskjutes.
Denna frå- geställning är vilseledande, d &amp; 1:o den eiia frågans lösning icke hindrar den andras, %:o ett uppskov a v kvinnornas röstratts- f r å g a betyder ett uppskov icke på ett par år, utan till 1921, det första år den kan träda i kraft, om den icke löses 1914.
Genom a t t 1-ädja till kvinnorna a t t offra s i n stora fråga, visar frölien Milow a t t hon glömt, a t t det är en för hela samhället, icke blott f ö r kvinnorna, viktig f r å g a och hon förbiser den betydelse kvinnoriias, mödrarnas, hemvårdarinnornas inflytandc på \ - $ra sociala förhållanden kommer a t t f å e j minst för försvarskraften för v å r t land.
- - - De, som e j vilja veta a v något uppskov f ö r den sedan 30 år tillbaka av riksdagen behandlade frågan om rösträttens utsträck- ning ä r e n till Sveriges kvinnor, de handla också a v fosterlandskärielt, " de vilja e j öka Under den svenska sockerstriden i år på- pekades att nedläggandet a v en del socker- fabriker skulle medföra arbetslöshet f ö r a r - betarna.
Regeringen lovade a t t i s % fall ta sig a n de arbetslösa och söka förmedla n y t t arbete åt dem, vilket också l ä r ha skett.
När för några år sedan lagen om förbud tör kvinnors nattarbete drevs igenom mot 3e kvinnors önskan, som träffades a v den, sattes aldrig i f r å g a a t t lindra dessas ar- betslöshet.
I förra fallet gallde det mcd- borgare i besittning a v röstsedelns malit- medel, i senare fallet rösträttslösa kvinnor.
Vid de engelska fackföreningarnas nyligen hållna kongress fattades bl.
a, följande resolution: " Kongressen uttrycker sitt djupa missnöje ined regeringens behandling ax- röstrattsfrågan i betraktande a v att flerrös tförslaget icke innebär någon ersiittning för det utlovade reformför- slaget.
Kongressen protesterar vidare mot att premiärministern svikit sina upprepade löften till kvinnorna och vädjar till parlamentskommitten att yrka på det omedelbara framförandet a v ett regeringsförslag, innefattande rösträtt för kvinnor. "
Bakom denna resolution s t å e j min- dre än 2,232,046 organiserade arbetare, och detta ä r första gången någon en- gelsk fackföreningskongress gjort et1 kraftigt och definitivt uttalande i kvin- norösträttsfrågan.
den våda för landets välfärd e t t sådant upp- skov skulle innebära ".
F ö r Sveriges av partilidelse oförvil- lade kvinnor står det klart att frågan om medborgarrätt i eget land måste lösas oberoende a v de politiska kon- junkturerna i övrigt.
F ö r r än rösträtts- frågan blivit löst, kunna kvinnorna icke med utsikt till framgång medver- k a till lösningen a v någon annan a v de stora frågor, som stå inför sitt av- görande.
Attacker p å opinionsyttrin- gen, i öppen eller förtäckt forni, måste tillbakaslås genom ett ännu kraftigare arbete för namninsamlingen än hittills, Ös-~erxxxäa~mm sju %-, s =ilo- Det är rusdrycksintresset, som s t å r mellan Wisconsins kvinnor och rösträtten, säger Woman ' s Journal.
Det är rusdrycksintres- set, som dominerar Wisconsins politik och f å människor göra sig en föreställning om h u r mäktigt detta intresse är, som ensamt i denna stat representerar ett kapital a v 85,894,000 dollars.
I egenskap a v hemmets försvarare uppträdde bryggarna mot kvin- norösträtten.
Roman ' s Joiirna1 frågar, och icke utan skäl, f r å n vilken tid det ä r som rusdrycksintressenternas omsorg om hem- met daterar sig?
I den engelska tidningen Daily News h a r en namngiven insändare, en läkare, uttalat sig mot kvinnorösträtten a v det skälet a t t krinnornz med all säkerhet skola komma a t t arbeta f ö r införande a v allmän värn- plikt för män.
Motståndarna till allmän värnplikt böra vägra kvinnorösträtten sitt stöd till dess att kvinnornas rösträttsorgani- sationer såsom sådana uttalat sig mot all- män värnplikt.
I Sverige t r o kvinnorösträttens motstån- d a r e a t t kvinnorna skola motarbeta försva- ret, om de få rösträtt.
Under de engelska rösträttskvinnornas pilgrimsfärd insamlades 6,450 pund eller om- kring 152,000 kr.
Den internationella kvinnorösträttsallian- sens högkvarter i London h a r skaffat sig telegramadress på esperanto.
Adressen är " Vocoraj to, London ".
In memoriam, Just som tidningen g å r i press, når oss underrättelsen över Finland att en i det internationella kvinnorösträttsarbetet känd personlighet, Zeneide Nirovitsch är icke mer.
Madame Mirovitsch h a r represente- r a t Ryssland p å alla de internationella kon- gresserna utom den sista i Budapest, dit hon a v sjukdom v a r hindrad a t t resa, sam- ma sjukdom, som nu lagt henne i en alltför tidig grav.
Starkt litterärt intresserad äg- nade hon sina bästa krafter %t kvinnornas frigörelsesträvanden och v a r e n a v dem, som i s i t t hemland ledde den kvinnliga fri- hetsrörelsen.
En utpräglad känsla för fri- het och rättvisa kom henne a t t omfatta särskilt Finland med en vänskap, som vid flera tillfällen tog sig e t t vackert och rö- rande uttryck.
F ö r henne v a r kvinnosaken som enade starkare än politiken som skil- de, och det är detta, som åt henne skall be- v a r a en plats i v å r t minne.
Förlorssningshexn 12 Floragatan STOCKHOLM, 2, 3 o= 4 tr. (hiss).
Telefoner: Riks 90 12.
Allm.
12 SO.
Läget för sjuk-, vilo- och förlossningshemmet är tyst och ostort.
Soliga rum, All nutida komfort.
Operaticnsriim.
Badrum, med fullst.
elektr.
ljusbad, med eller utan massage, även för andra un hemmeta patienter.
De strangnste fordringar på hygien uppfyllda.
Telefoner i varje våniiig.
Gott dietiskt bord.
Fritt val av läkare och ackiischörska.
Föreståndarinna HILMA FREDLUND.
f.
d. föreståndarinna vid Stockholms sjukhem, Skum o. vid Drottninghuset.
R d.
i h R.
O.
HIII,TORRhr '.
D:T A R T H U R FC ' RSTENBERG.
DY A R N O L D JOSEFSON.
3 BOSTBÄTT FOR KUIHHOB N:R 19 lergman-ÖsteirbergsRa samhiillslrurserna.
Årets Första kammarval Den sista a v de för sommaren pla- ha nu förevarit.
Såsom var a t t förut- ierade s. k. månadskurserna i sam- se h a r u r partisynpunkt ingen förän- iällskunskap tog sin början den 14 dring ägt rum.
Det u r kvinnoröst-, ept.
i Stockholms län.
Ledare för kur- rättssynpunkt .mest betydelsefulla va-, en ä r fröken Annie Weibull, och hon let, det i Värrnlands län, utföll till iöll den första föreläsningen i Rönninge kvinnorösträttens förmån.
Redaktör ned folkpensioneringslagen till ämne.
Mauritz Hellberg fick sitt från olika l ä r i f r å n fortsattes kursen till Tumba, håll hotade mandat förnyat, och kvin- frödinge, Vaxholm, Östhainmar, Norr- norna skola ännu en gång från För- älje m. fl.
platser.
Intresset har över sta kammarens läktare - få gladja sig tllt varit stort och åhörareantalet till- över hans eleganta och träffsäkra - fäkt- ' redsställande.
Med hela kursen bli konst.
Däremot skola de sakna friher- räl ett 10-tal platser besökta, och på re Lagerbring och kapten von Baum- rarje plats hållas tre föreläsningar.
garten.
Soni kuriositetsintresse må an- Man f å r hoppas a t t intresset för sam- tecknas a t t Göteborgshögern ansett den iällskunskap må väckas bland kvin- Widellska rösträttsutredningen för- iorna i Stockholms län och att det må tjänt av politisk belöning.
Den har in- diva ett gott resultat a v denna kurs.
satt överdirektör Widell p å en av plat- I Bohuslän hållas f. n. samhällskur- serna för Göteborgs och Bohus län.
; er under ledning a v jur. kand. fröken Eva Anden.
Kurserna d ä r togo sin iörjan den 15 sept.
och pågå till den 10 okt.
samt omfatta följande orter: Ett större politiskt möte var den 2 sept.
(rokstrand, Strömstad, Gräbbestad.
anordnat av Harerö frisinnade förening.
3amburgsnlid, Smögen, Lysekil.
Mun- Första föredraget hölls av fröken Elin redal, Ljungskile, Mölndal, Marstrand Wahlquist från Sundsvall, som i ett bril-) ch Tyft (Hoga).
De frisinnade och kvinnans rösträtt, jant anförande påvisade betydelsen av den kvinnliga rösträttsfragans lösning, såväl ur rättvissns som statsnyttans synpunkt.
Riks- dagsman Rob.
Karlsson i Fjäl lämnade där- eiter en utförlig redogörelse över riksdags- arbetet under senaste riksdag.
Vid ett av Stockholms läns frisinnade valkretsförbund samt Vaxholms frisinnade förening den 7 sept.
anordnat möte före- kom utom föredrag av riksdagsmännen E A. Nilsson och Jacob Pettersson även et!
anförande i den kvinnliga rösträttsfrågan av fru Karin Fjällbäck-Holmgren.
Tala- rinnan framhöll särskilt solidaritetens be.
tydelse för kvinnorna och bemötte de skäl som vanligen anföras mot kvinnorösträt.
ten.
Till sist uppmanade hon de närvaran.
de kvinnorna att stödja den nu pågående opinionsyttringen genom att teckna sina namn pil de kringsända listorna.
Det på ett tilltalande sätt framförda föredragei mottogs med kraftigt bifall.
Kvinnor i pensionsnämnderna.
I H j o: ordinarie f r u Gerda Boden ich fröken Lisa Gustafsson; supplean-, er f r u Britta Hartvig och fröken Ly- l i a Falk.
I Hvetlanda: ordinarie f r u Cecilia Jränström och fröken Anna Jchans.
3011.
* Med anledning av fru Tonnings tum6 i 3ohuslän skriver märket F. C.
(Frigga 2arlberg) i Göteborgs-Posten: Fil namn äro så välbekanta inom kvin- iornas rösträttsrörelse som Augusta Ton- iings, ordförande i Ronneby F. IL P.
R. lessutom har det namnet den välsignade bgenskapen att sätta folk i gott humör - 1. v. s. folk som känner henne, som hört iennes glada, ungdomsfriska skratt, vitt- iande om en oförbrännelig humor.
- Motstånd?
- säger fru Tonning.
- [nte ha vi något motstånd att tala om8 Euvudparten av människor ha ju i alla ' all både förstånd och hjärtelag.
Om en ierre (som nyligen hände) knyter näven i tnsiktet på mig, så finns det hundra som jnska mig lycka till!
Fru Tonning har ägnat hela sommaren - d % de flesta andra vila sig - till agita-, ion för kvinnornas opinionsyttring.
Van- irat och talat p % vägar och stigar i Upp- and, Dalarna och Korrland, över allt med jtor framgång.
I aår startade fru Tonning, Itföljd av en ung rösträttsentusiast f r h Xteborg, missionsresan till Bohuslän.
Hennes vackra ögon glittrade, då hon såg i.ig omkring i den väl fyllda järn \ - ägsvag- len.
- Ett bra arbetsfält!
- sade de.
Måtte hela Bohuslän visa sig vara ett så- lant - en bättre såningsman kan det icke få.
Kvinnlig stadsfullmäktig i Säter.
Vid fyllnadsval i Säter har till stads- fullmäktig valts f. lärarinnan fröken Elga Andersson.
Fröken A. är vald a v högergruppen och innehar förut flera kommunala förtroendeuppdrag.
minnesregler för F, K, PI ks medlemmar, i. Anmäl E r på närmaste röst- ättsbyrå för deltagande i namninsam- ingsarbetet inom Ert distrikt - det ir mycket lättare att få namn än att å namninsamlare.
2.
GA aldrig ut utan en opi- Uonslista Ni kan träffa många rvinnor som ännu icke varit i till- älle att skriva på.
- 3.
Glöm icke Bilagan till opi- Uonslistorna - det är många som rilja gå in i rösträttsföreningen, som cke veta vart de skola vända sig, och nånga vilja prenumerera på Rösträtt or Kvinnor för att ytterligare sätta; ig in i och följa med rösträttsfrågan.
4.
Anvässd L.
K.
P.
R:s brevkort) ch agitationsmärken - det gör propa- canda för rösträttssaken och bringar lengar i L.
K.
P.
R:s kassa.
5.
Bär rösträttsmärket - det stärker samhörighetskänslan och ger inledning till mången värdefull be- rantskap.
I Jönköping: ordinarie fruarna A Littman och H. Lundberg; suppleantel Fröknarna E. Wigh, S. Sandwall och A 3jöstrand.
I Köping: ordinarie f r u Emelie Jo.
hansson; suppleant fröken Amelie S a Bjälbostenen len.
iet av Östergötlands kvinnor resta min- I Mariestad: ordinarie fröknarna B nesmärket åt Birger Jarl, avtäcktes den 15 Lauhren och M. Lindblad; suppleani sept.
i närvaro av omkring 10,000 personer.
Eru E. Peterson, f. Warfvinge.
Högtidstalet hölls av prins Carl, som bl.
a.
I Strömstad: ordinarie fröken J e a redogjorde för Birger Jarls lagstiftning och nette Andersson, suppleant f r u Aman särskilt framhöll vad han gjort för förbätt- randet av den svenska kvinnans ställning.
da Hauae.
6.
St5ll all den tid och alla de &lt;rafter, som arbetet i hemmet och !ör brödförvärvet lämnar övrig, till * östrättens förfogande - kom ihåg itt vi snart stå inför det stora av- görandet, och att det nu mer än nå- ronsin gäller att begagna tiden väl.
F r å n hallen kom man in i en stor sal, d ä r all möjlig statistik över kvin- nornas arbete och verksamhet var sani- lad, och fastän siffror äro torra och tråkiga, gåvo de dock ett ganska starkt intryck.
- B1.
a. framträdde utvecklingen a v kvinnornas sociala verksamhet inom olika områden p å ett utmärkt sätt ge.
nom en grafisk framställning, repre.
senterande en cirkel, vars centrum an- gav året 1813 och periferi 1913.
Ra.
dien utpekade på så sätt åI * hundradets utveckling och man kunde på den av.
läsa det resultat som uppnåtts.
Kring cirkelns medelpunkt funnos endast obe tydliga antydningar om kvinnorna: sociala arbete - inen j u liingre mar följde radien, j u mer hopade sig date om utvecklingen a v kvinnornas sociale arbete och om nya vinster p å deras verksamhetsområde.
Att på några korta timmar få en in gående kännedom oni utställningens alla detaljer och dess teknik v a r j i rent omöjligt, men totalintrycket, son man alltid erfar, då man efteråt samlai sina tankar var, att h ä r v a r verkliger något storartat åstadkommet, någoi som säkert kommer a t t bliva fruktbrin gande.
Vad som p å mig gjorde ett så stark intryck, v a r att se allt detta lrvinno arbete sammanfört och koncentrera till ett åskådligt helt, och man kan ickt annat ä n hoppas, a t t det skall kunnz ge en ny och bättre uppfattning on värdet a v kvinnans arbete i hem ocl samhälle.
Där fanns j u samlat och åskådlig gjort nied både siffror, levande mate ria1 och arbetsresultat allt möjlig kvinnligt förvärvsarbete från hemar beterskans, som för en ringa pennin &amp; rensar räkor och tobaksblad m. m. til den allra nyaste konetriktningen - ku 3ismen, utövad a v en kvinnlig konst- när, och däremellan en mängd olika grenar a v arbete, som kvinnor i v å r a lagar sysselsätta sig med i och för sitt ippehälle.
Vid sidan a v detta framträdde även riycket starkt representerat allt socialt srbete, organiserat, utvecklat och lett i1v kvinnor.
I synnerhet var verksamheten bland kvinnor och barn rikhaltigt åskådlig- Fjord, särskilt alla de framsteg som gjorts, och genom en jämförelse mel- Lan förr och nu framträdde j u vinster- na på ett mycket fördelaktigt sätt.
Man fick ett så mäktigt intryck a v huru de sociala inissförhållandena äro sig så sorgligt lika överallt och huru fattigdom, alkoholism, tuberkulos och de darmed förenade verkningarna för kvinnor och barn äro ett internatio- nellt ont, däri alla olika länders kvin- nor kunna enas i gemensamt arbete mot missförhållandena.
Att en enande tanke varit ledande vid utställningens organisation fick man bevis på, genom a t t se huru en mängd kvinnoföieningar med vitt skil- da syften d ä r vor0 representerade.
Man såg d ä r sida vid sida både religiösa, ka- tolska och protestantiska, ekonomiska, sociala, politiska och pedagogiska m. fl.
föreningar samlade i systerlig endräkt och frid, var och en på bästa sätt fram- visande med statistiskt och åskådligt material siii förenings syfte, verksam- het och resultat.
Det var bl.
a. för en rösträttskvinna roligt att komma in i den stora, vackra salen, d ä r allt vad som angick röst- rättsarbetet vädden runt var samlat och d ä r j a g j u även igenkände material f r å n vårt lands rösträttsarbete.
Man fick en ganska bra överblick a v röst- rattsarbetets utveckling under de sena- ste årtiondena, från de första agita- anordnade utställningar, icke mindrt än 30 stycken i 24 olika städer, omfat tande industri, handel, skeppsbyggeri jordbruk, sjöfart, vetenskap och kons u. m.
Så ä r i H a a g förlagd lantbruks- sport- och turistutställning, i Goudr Ett besök å Kvinnornas utställning porslins- och fajansutställning, i Arn Amsterdam.
hem och Groningen modern konst, Hertogenbosch religiös konst m.
fl., vi1 Denna årligen återkommande konfe ket allt blir för långt att räkna upp rens, som samlar parlamentariker fråI Amsterdam har icke mindre ä n fyr: olika delar av världen till en vecka!
utställningar, de två största av den arbete och överläggningar om mellan äro sjöfartsutställningen och den stor: folkliga frågor och folkrättsliga spörs kvinnoutställningen " De Vrouw 1813- mål, sammanträdde i H a a g den 2-!
1913 ", som på ett storartat sätt fram sistlidna september månad.
Till dess: visar ut~ecklingen av kvinnans arbetc konferenser inbjudas alltid de delege och verksamhet under det gångni rade riksdagsmännens damer a t t med seklet.
- följa och de av dem, som begagna sir F ö r a t t bereda trevnad och nöje å därav, komma då i beröring nied kvin de damer, som medföljde till Interpar nor från vitt skilda håll, vilket j u all lamentariska unionens konferens, fann tid ä r av stort intresse, och varige en särskild damkommitte, som bl.
a nom både intressanta och värdefull: ordnat en utflykt till kvinnoutställnin förbindelser knytas.
Deltagandet gen i Amsterdan.
konferensen var denna gång mycke Naturligtvis var det med nöje ja!
stort, och det var j u ej att undra på slöt mig till det närmare 100-tal damer att många ville begagna tillfället at som med extratåg foro till Amsterdan särskilt i å r få besöka Holland, detti den 4 september.
Vi möttes d ä r a v ei lilla egendomliga land, över vilket de näpen trupp girlscouter, som visad hela detta år vilar en stämning a?
vägen till de utanför väntande abonne glädje och fest.
De fira j u i Hollanc rade spårvagnarna.
Genom staden f o sin 100-åriga oavhängighet och med del r o vi så u t till utställningen, d ä r v frihetskänsla, som ä r holländaren eger moitogos a v utatällningskommitt~i kan nian förstå a t t minnet av det na med sin ståtliga ordförande, d:r Mi; tionella frihetsåret skall bli firat mei Boissevain, som med några vänlig; ståt och pomp.
Intet, tror jag, har bel ord hälsade oss välkomna i den vackr, ler blivit sparat för att visa, huru lan utställningshallens entre.
det under dessa hundra år, 1813-191: Därpå började rundvandringen förkovrat och utvecklat sig.
- Vai grupper med ledare, som på tyskr.
soni även bidragit till den starka fest franska och engelska beskrev0 de olik stämning man erfor, synnerligast avdelningarna.
Vad som genast fån Haag, v a r invigningen av det ståtlig, gade ens uppmärksamhet, då man träd fredspalatset, vars både byggning oc de in i den stora utställningshallen vor omgivning vor0 ovanligt vackra oc de vackra väggmålningarna med alle smakfulla.
- goriska motiv, utförda a v en kvinnli, För övrigt äro j u över hela Hollanl konstnär madame Midderigh Bokhors Med Interparlamentariska nni- onen på konferens i Haag, En sanin jsman,
4 men vi styrde nu kosan mot Harg, där e j Arbetet i Stockholms 1811. heller fältet v a r så f r i t t för vår verlisain- d N:R 19 BÖSTBÄTT F Ö B KYINNQB Mär man får lön Bör mödan.
het a t t möte kunde arrangeras.
Med an- Det är nog e j många orter i Sverige, ledning a v de börjande samhällskurserria som äro så yanlottade på komninnikatio- måste j a g h ä r övergiva min goda kamrat ner som Östhamrnar och trakten diirom- och vända hemåt, lämnande henne a t t en- kring; endast t v å gånger i veckan finnes jam söka påverka befolkningen i H a r g åt- ångbåtsförbindelse med huvudstaden, och minstone till underskrivande a v opiriions- vill man emellan dessa d a g a r komma dit, listorna och sedan fortsätta resan söderut så måste man t a g a järnväg över Uppsala- i omnejden, men därom f å r hon själv be- Örbyhus-Dannemora-Harg samt sedan rätta längre fram.
skjuts den 1,2 mil långa landsvägen f r a m Rönninge sept.
14.
1913. till Osthaminar.
Fru Augusta Tonning, M.
B. som godhetsfullt lovat hjälpa Stockholms c länsförbund med föredrag och agitation, och undertecknad valde emellertid sjövä- Söndagen den 6 sept.
höll undertecknad gen, som tog rundlig tid f r å n kl. 9 på kväl- föredrag i Gärds-Tik långt ute i skärgården.
len till l / 21 dagen därpå.
Publiken v a r e j så btor, då föredraget aifi- Tack r a r e Östhainmar F. K.
P.
R:s ni- ccherats för fient, men desto mera intres- tiska och älskvärda ordförande, frölien Sig- serad.
De flesta a v de närvarande lrvinnor- ne Jacobsson, hade vi bostad beställd och na skrevo sina namn på listan, vilken se- njöto en i allo storartad gästfrihet och väl- dan omhändertogs av kyrkoherden, som i vilja i den lilla idylliska staden.
På kvälleii sin t u r ville hjälpa till med namninsam- samma dag vi anlände r a r möte anordnat lingen.
F r å n H a r g f o r j a g med motorbåt till och som publiken var r ä t t talrik och in- tresset livligt t r o r j a g f r u Toniiings med- H a r r ä n g och sedan med skjuts till Häverö- ryckande föredrag över kvinnornas mcd- sund och höll föredrag på båda dessa stäl- borgarrätt gjorde gott; inan hade förberett len.
I H a r r ä n g vor0 flera listor redan oss på a t t östhammarborna e j brydde sig fyllda, och de kvinnor, som e j skrivit p % om den kvinnliga rösträtten och det blev förut, gjorde det n u efter föredraget.
I därför så mycket större belåtcnhet d å vi Häverösund hade ingen förut hört talas tyckte oss spåra motsatsen.
Flera män om namninsamlingen, men efter föredra- t.
funnos bland åhörarna, men ett par av get fick j a g alla kvinnornas namn utom e @ Mitt sista föredrag hölls i Hammarbac- dem visade sitt förakt för saken genoni a t t ostentativt gå sin v ä g under föredraget.
lien, Ljusterö församling, d ä r lärarinnan redan var i färd med namninsamlingen.
Sångerna till luta mottogs med bifall.
I Öregrund hade möte anordnats dagen Ingenting är mer uppfriskande i arbetet därpå.
För a t t komina dit mriste vi bc- ä n a t t sammanträffa med alla dessa kvin- gagna automobil den över 2 mil långa vä- nor, som arbeta v a r i sin stad och alla dra- gen, men som vägarna i trakten äro ut- ga sitt s t r å till stacken.
Och när folk märkt goda, gick färden i härligt efter- f r å g a r mig: " Hur står ni u t med a t t fara omkring så där? "
så s v a r a r jag: " Gör li- sommarväder på 50 minuter.
Mötet i Öregrund var lika talrikt besökt kadant, så s k a ni f % se a t t det är uppig- som i Östliammar och intresset livligt; jag gande! "
A. T-g.
hoppas a t t v i r ä c k t det domnande röst- rättslivet och a t t det nu e j vore förspilld möda att sända någon annan talarinna dit.
Aterresan i stralande månsken var över a l l beskrivning härlig och alls e j tröttan- de, varför ock krafter och livsmod dagen kunna prydliga och praktiska röst- därpå vor0 i god kondition att fortsätta arbetet på andra platser i trakten.
Fors- rättsspurbössor rekvireras f r å n f r ö k e n mark kunde e j medtagas, t y där Tar patro- Hildur Öijer, Göteborg 1, eller Röst- natsväldet så starkt a t t lokal e j kunde fås rättsburån, Lästmakaregatan 6, Stock- och folket i övrigt så kuvat a t t de e j va.
gade ansluta sig till rösträttsrörelsen, ou1 kolm.
Pris p r st. 20 öre med och 15 de ä n funno den fnllkoniligt berättigad; öre utan lås.
F r å n ungefär hälften av lokalför- eningarna ha svar ingått på förslaget om en gemensam offer- och försakelse- dag eller - vecka för namninsamlingen.
På några få undantag när ha alla ut- talat sig för iden, men några ha förbe- hållit sig a t t f å genomföra den på ett för deras förening bättre lämpat sätt.
Angående dagen ha alla utom 6 uttalat sig för 15 oktober, och blott ett p a r ha i stället önskat en försakelsevecka.
V. U. föreslår sålunda, a t t den 15 sättning.
De infödda kvinnornas liv och arbete var ganska åskådligt fram- ställt, ävenså vad som genom koloni- sationen uträttats till godo för dem och barnen.
E n särskild stor avdelning v a r av- skild som minnesutställning åt en in- disk prinsessa Kartini, som varit en föregångskvinna i sitt land.
Man berät- tade om henne, att hon vid 8 å r s ålder vägrade att ingå i ett s. k. barnäkten- skap, som j u existera i Indien, och hu- r u hon senare skaffade sig bildning för I att därmed gagna sina landsmaninnor.
Hon gifte sig vid mogen ålder och då med en man, som till fullo delade hen- nes åsikter, och dessa två levde sedan tillsammans för att arbeta på en bättre social och ekonomisk ställning för hin- dukvinnorna.
Nu var hon död, och till minne över henne och hennes gärning var denna utställing anordnad, nog så rörande att se och taga del av.
Även från Hollands afrikanska besittningar fanns en del utställningsföremål tillika med en avdelning för missionen, bland de infödde i kolonierna.
Av stort intresse v a r a t t besöka det indiska hus, som var uppfört inom ut- ställningen, och se huru en kolonist bor och lever i Ostindien.
På den stora, luftiga verandan mottogs vi a v en glad- lynt liten javanes, tjänstgörande som dörrvakt, och inne i de svala, rym- liga rummen visades vi omkring a v holländska damer, som själva i många år levat ute i kolonierna och därför så väl kunde skildra livet i en bungalow, på samma gång de berättade om de in- födda kvinnornas liv och arbete där- ute.
Sedan så det mesta a v utställningen var genomgånget, samlades vi alla vid de stora, vackra blomsteranläggningar- na mitt p å gården i och för den obliga- toriska fotograferingen.
I förbigående kan nämnas, att alla blomsteranord- ningarna vor0 gjorda av en kvinnlig trädgårdsmästare och de vor0 ovanligt vackra och originella med sina låga.
välklippta buxbomshäckar och härliga rosenrabatter.
I utställningens restaurang vor0 vi sedan inbjudna till lunch, och det var verkligen välgörande att efter rund- vandringen f å sätta sig ned och ä t a vid ett bord, ovanligt smakfullt och vac- kert dekorerat i Oraniens vackra guld- färg.
Flera tal höllos j u under lunchen a v både värdinna och gäster.
Dels fram- fördes gästernas tack av vår damkom- mitt &amp; ordförande, madame van Asch van Wijk, dels talades det för gångna tiders kvinnor, kända och okända, som med sitt arbete och sin kamp bidragit till kvinnorörelsens utveckling, ävenså riktades våra tankar frainåt p å framti- dens kvinna, på den goda, vackra ty- pen a v en fri och självständig kvinna, mannens fulla jämlike.
Ett musikkapell a v unga flickor l ä t oss få höra det ena vackra musikstyc- ket efter det andra, så väl som de olika ländernas nationalsånger sanit de för dagen så populära nederländska folk- sångerna " Wilhelmus van Nassouwe " och " Wien Neerlandisches blood ", vilka för övrigt sjöngos unisont under lun- chen.
Tiden för uppbrott var j u snart inne, men innan dess måste vi dock se det gamla holländska huset från 1813, " Meerhuis ", kring vilket hela tanken på kvinnoutställningen växte fram.
Det rymde mycket a v äkta holländskt, med en gammaldags skola " 6cole maternelle 1813 " med både lärarinna och elever i illusoriska vaxbilder.
Dessutom fun- nos d ä r vackra interiörer från gamla holländska hem och alster a v både hus- och konstilit från gångna tider.
X f f försake fsedagen tionsskrifterna till valupprop och val.
sedlar för kvinnliga parlamentskandi.
dater, vilket senare den finska avdel.
ningen kunde ståta med.
Inne i röst- rättssalen vor0 utined ena långväggen anordnade trevliga små grupper nied sittplatser, d ä r nian i ro och lugn kun.
de slå sig ned och stiidera rösträttsfrå- gans otaliga broschyrer och böcker.
1 ett särskilt val ordnat bokstånd till- handahölls rösträttslitteratur, och före.
drag tycktes d ä r även hållas, ty ut.
med den andra långväggen var er: estrad med talarstol anordnad.
F ~ övrigt var det ej endast rösträttsföre.
drag, som höllos inom utställningsom.
rådet, ty där vor0 föredrag anordnadc flera gånger i veckan över olika äm.
nen, dels sociala, dels berörande kvin- nofrågan.
Anordnandet av dessa före- drag var en verkligt god ide, ty därige- nom nåddes en stor publik, som samti- digt kunde få både teoretisk och prak- tisk upplysning i de olika ämnena.
Det märktes så väl, att det ar kvin- nor, som ordnat Utställningen, ty en viss hemtrevlig känsla vilade över det hela, och för den, som gått sig trött och hungrig därinne, var det så väl ordnat med både vilorum och trevliga lunchrum.
Flera läsesalar, d ä r man i lugn och ro kunde slå sig ned och stu- dera in- och utländska tidningar och tidskrifter, vor0 även anordnade.
Vad som mötte mig såsom sven- ska som något nytt och egendomligt var utställningen från de holländska kolonierna, vilken var ganska omfat- tande.
I dessa Hollands guldgruvor, f r å n vilka så mycken rikedom flyter in till moderlandet, användes i stor ut- sträckning kvinnlig arbetskraft vid de stora ris-, socker- och kaffeplantagerna i Ostindien, men man fick ett ganska starkt intryck av att kvinnokraften därute exploaterades för en ringa er- Arbetet ute i] Landet.
Det är i alla fall roligt a t t tala rösträtt Eslövs F. K.
P.
R. hade dcn 12 scptmi- ibland.
Åtminstone n ä r man får vandra ler anordnat föredrag om " Vår fattigvards- fram på i rösträttshänseende helt och hållet agstiftning " av fröken Valborg Bergström.
obruten mark.
Det finns nämligen platser ralarinnan gav en redogörelse f ü r den i Sverige, d ä r man ännu kan h a tillfälle xeiislia fattigvården i forna dagar och nn- garande tid, påpekade dess ni3nga försld- a t t v a r a den första, som offentligt för f r a m rade former och brister samt redogjorde kvinnornas k r a v på medborgarrätt.
Och tör de reformlinjer, efter v i k a den bliran- d å gör det en verkligen mer än gott a t t Ic fattigvårdslagstiftningen torde komma möta den entusiasm och det förstående för i t t utarbetas.
Till sist vidrördes $.i-en so- v å r sak, som kom mig till del, d å j a g den: ialförsäkringen och något utförligare dess 13 och 14 sept.
för Avesta-Krylbo förenings 1. n. mest aktuella del, ålderdomspensione- räkning talade i Nyhyttaii, Horodal och ringen.
Det om sund uppfattning vittnaii- Fors.
På alla t r e ställena gingo efter mötet l e och med mycken vcderli5ftigliet fram- förda föredraget mottogs nied livligt bifall.
de medförda listorna åt, och både män och Föreningen amnar under hösten anordna kvinnor åtogo sig a t t hjälpa till med namn- Ocra föredrag med omväxlande socialt och insamlingsarbetet.
Och intresset och vil- iitterärt innehåll och under sällskapliga j a n till a t t var och en p å sitt sätt bidraga former.
Stockholms F. K.
P.
H. hade den 23 sept.
till ett lyckligt resultat var lika stort hos 3tt talrilit besökt möte.
Det präglades av både gamla och unga.
Är det något, som mer ä n allt annat be- stor livaktighet, och särskilt visade sig ett visar att tiden verkligen är mogen för kvin- starkt intresse för arbetet med namninsani- iingen.
Vid sainmanträdct bildades en c. k. nornas rösträtt, så är det just det, att in- söndagsklubb med uppgift a t t under söii- för denna sak mötas de gamla kvinnorna, lagsvandringar i Stockholins omgivningar som redan slutat sin egentliga livsgärning, samla namn ptt opinionslistorna.
och de unga kvinnorna, som knappast bör- Sammanträdet arslöts med ett intressant j a t sin, alla mötas de i samma förstående, föredrag av f r u Hilda Sachs om den iiiter- i samma entusiasm och i samma vilja till nationella rösträttskongresse11 i Budapest.
Örebro F. K.
P.
R. höll den 16 sept.
ett a t t v a r a med om arbetet.
Därför m i t t tack h ä r till alla de kvinnor, gamla och iinga, talrikt besökt möte, varvid e n del för- ?ningsangelägenheter avhandlades.
Betrüf- som mötte mig under mitt besök hos fande V. U:s förslag oin försakelse- eller Avesta-Krylbo F. K.
P.
R. och som var offerdag beslöts a t t en lista med åtföljaii- och en på sin ort och efter sin förmåga 3e sparbössa skulle i t u r och ordning cir- tagit del a v arbetsbördan.
knlera bland föreningsmedlemmarna för bi- lragsinsamling.
Intresset x i r livligt och K.
F.-H.
stiimningen den bästa.
Meddelande från V. U.
-- De medlemmar a v Stockholwzs F.
K.
P.
R., som ändra adress den i oktober, uppmanas att ofördröjligen insända nya adresser till Rösträttsbyrån, Läst- makaregatan 6.
~~ oktober anslås till gemensam försakel- sedag, men att de F. K.
P.
R., som anse en annan dag eller form för penning- insamling mera lämplig, skola äga full frihet att handla p å det för dem lämp- ligaste sättet.
E n del saker försåldes, och konimersen sköttes av unga flickor i gamla hol- ländska dräkter.
Så skedde då upp- brottet, och sedan vi viil blivit installe- rade i spårvagnarna och vederbörligeii avhurrats och avviftats a r girlscouter- na, gick färden åter till Haag.
J a g tror att alla deltagarna, som Te- flekterade över vad de sett och hört, kände en herättigad stolthet och beun- dran för de kvinnor, soin åstadkommit denna utställning och diirmed på ett så storartat sätt franivisat kvinnans in- sats i livet och samhället.
För min del kände j a g en varm ön- skan, a t t vi svenska kvinnor även skulle kunna visa i " Krinnornas hus " vå Baltiska utställningen niista år, huru långt vi hunnit och den insats vi Föra uti samhället, och j a g tog inig iven friheten att till vår utställning inbjuda alla de damer, som följts åt till kvinnoutställningen i Amsterdam.
Denna holländska utstallningen har hela tiden den varit öppen oinfattats med ett stort intresse av allmänheten, x h med särskild glädje berättades, att Aollands unga drottning, som ju be- sökt den, genom vad hon sett och hört &gt;ni kvinnornas arbete och verksamhet €ått ett större intresse för kviiinofrå- gan.
Även änkedrottning Emma hade med intresse besett hela utställningen x h lovat att återkomma ä n en gång innan den stängdes.
Alltnog, Bvinnoutställningen i Am- sterdam har varit en succks och ett värdigt sätt för de holländska kvin- norna att fira minnet av sitt lands 100- åriga frihet.
Man har därför all an- ledning att lyckönska dem till det glän- sande resultatet a v deras arbete.
Ebba Palmstierna.
I En romm nr verkligheteil, Bevakning a r mål i överrätter och Äm- betsverk, Äktenskaps-, Arvs- och Testa- mentsrätt, Skilsmässor, Skogs- ochsosda- tvister, Beskattningsfrågor in.
ni.
billigt.
Juridiska Ombuds- &amp; Advokatbyrån Gamla Knngsholmsbrogatan 38, Stockholm.
Tel. Brunkeberr.
2941.
" Herre i sitt his, '! '
i 5 Si) STS&amp;TT FOB KYIHHOR N:R 19 Att f r å g a n om kvinnlig rösträtt i dessa dagar h a r en hetsig brännbarhet Över sig som aldrig förr, är l ä t t a t t märka.
Var två eller tre äro församlade - i synnerhet motståndare - kommer ämnet givet p å tal, innan många minuter hunnit förgå.
Det märkliga är a t t en kvinna, som bl.
a. in- tresserar sig för kvinnlig rösträtt, inte an- ses kunna tala om annat, tänka p å annat, drömma om annat.
Och man använder så ofta man k a n den stackarn till skottavla för sin arghets pilar.
Hon får skulden för de engelska suffragettupptågen, för allt snedvridet och löjligt, som i någon mån hän- ger vid en stor rörelse, för att den eller den bekanta " rösträttskvinnan " - fruktans- värda ord!
- inte l ä r sköta sitt hem ordent- ligt, för tidens allmänna ondska, för na- tivitetens nedgång och för mycket, mycket annat.
Är hon d å klok så s k r a t t a r hon och slår bort ämnet, t y man kan icke re- sonera förstånd med alla människor.
Emellertid - j a g satt för en tid sedan i e t t sällskap, d ä r samtalet naturligtvis, a v något a propos, som alls inte hade med sa- ken a t t göra, kom i n p å kvinnans politiska rösträtt.
E n a v herrarna, en ung, nygift man, ytt- rade då: - J a, skulle min hustru komma till mig och säga a t t hon g å t t i n i en rösträttsför- ening, så skulle j a g sparka ut henne!
Bokstavligen så föllo hans ord.
Det bör tilläggas som en förklaring, ehuru e j ursäkt, a t t han vid tillfället e j v a r all- deles vad m a n kallar spik nykter.
Nå, ingen tog upp hans yttrande, det var j u inte lönt, men den tystnad som följde var något häpen.
J a g h a r sedan dess kommit att t ä n k a nå- g r a gånger Över detta och åtskilligt annat, som s t å r i samband med mannen ifråga.
H a n är utan tvivel en r ä t t hygglig karl, sköter sitt arbete bra och är en omtyckt sällskapsbroder.
Och sin hustru avgudar han, det är inte fråga om annat.
Jag hörde honom en annan g å n g säga - naturligtvis p å t a l om kvinnlig rösträtt: - Ja, b a r a de låta d i g v a r a ifred, m i n egen lilla ängel!
Och h a n är mycket rädd att hon skall förkyla sig och gå upp tidigt om mornar- na.
Men h a n h a r den lilla svagheten att inte " tåla " sprit i obegränsade kvantiteter, dricker ofta ett glas för mycket och blir d å bråkig och högljudd.
Sådan h a r hon sett honom komma hem sent på nätterna åtskilliga gånger.
F r u n är en liten n ä t t varelse med blåa, hängivna Ögon och trevlig a t t p r a t a med.
Jag känner henne obetydligt men vet, att hon b ä r p å ett latent men ständigt tillba- kahållet socialt intresse.
N ä r opinionslistan kom till henne, sade hon förläget: - Nej, j a g skriver inte på, för min man skulle inte tycka om det.
Och d å någon invände, att det j u endast v a r fråga om en åsikt, som det är v a r män- niskas r ä t t att, oberoende a v vem det v a r a må, f å hysa eller icke hysa, skakade hon blott p å huvudet: - J a, det kan nog så vara, men vi h a talat om saken, och j a g vet att h a n tycker så illa om den.
ELIZABETH ROBIKS: gciny to4 Wm.
1913.
Pris 6 sh.
Where are you Heineniann, London vissa personer, vilkas agent hon är.
På ett oförklarligt sätt försvinner fasterns por- trätt, det enda de ä g a a v henne, men ingen faster någon betydelse därvid, och när da- gen för avresan är inne anträda flickorna den med de gladaste förväntningar.
Fastern är nere och möter dem vid stationen; allt g å r mycket skyndsamt tillväga ch en lyxautomold för dem genom gatornas la- byrinter.
Det stora maskineriet h a r funge- r a t i all tysthet.
Den omättliga moloksbil- den är åter redo att sluka ungt blod.
Den äldsta a v systrarna förvånas Över åtskilligt i fasterns hem, men är för okun- nig a t t d r a n å g r a egentliga misstankar.
Hon ser sin yngre, vackra syster Bettina omringad a v ungherrar, och de föra e n kon- versation, som hon inte är van vid.
Den kavaljer hon är hänvisad till gissar sig till sammanhanget och förstår flickornas olyck- liga belagenhet.
Något a v det evigt goda, som slumrar inom varje människosjäl, väc- kes till liv inför den unga flickans oskuld, men när h a n frågar: " Vet n i a t t ni befln- ner e r i ett a v Europas sämst beryktade hus? "
vet hon SA litet om livet, att hon tror honam vara en dåre.
Han tvingar hen- ne dock a t t förstå, räddar henne u r det hemska fängelset och skickar henne i en droska till den verkliga fasterns bostad.
Väl ditkommen har hon endast en tanke: att rädda Bettina, den äislrade systern som är anförtrodd i hennes vård.
Det är alltför pinsamt att erinra s i g hen- nes Golgatavandring f r å n polisstation till polisstation.
Hon h a r ingen adress att gå efter.
Detektiverna skriva likgiltigt upp hennes meddelanden, m a n skall göra något å t saken, men hon f a r också veta a t t det fasans hus hon gästat icke är det enda som existerar i London.
Efter en hel n a t t a v fruktlöst sökande faller hon i en elakartad feber, men den första tanke, som framstår för henne, när hon återfått medvetandet, rör Bettinas öde.
Under tiden h a r den unga flickans tro- lovade icke s p a r a t n å g r a ansträngningar för att återfinna den förlorade.
H a n h a r kunnat följa hennes s p å r till Paris, sedan t ä t n a r mörkret och Bettina, den unga, oskyldiga Bettina är som bortsopad f r å n jorden, prikgiven åt makter som för länge sedan mördat hennes oskuld och tro.
Hon höres aldrig mera av.
Eanske lever hon ännu en kvalfylld tillvaro; Iranske har döden, förbarmaren, ändat hennes korta levnadssaga.
H u r u som helst, död eller le- vande kräver Bettina hämnd.
Hämnd för de marter hon och tusentals hennes med- systrar undergått, hümnd på dem som mör- d a t deras ungdoms t r o och deras själars renhet.
Bettinas öde är e t t varningsrop till det samhälle, som alltför länge likgiltigt åsett kräftskadan, u t a n att energiskt bortrensa det onda.
Gurli Hertzman-Ericson.
Då och d å når oss bland massan a v tid- ningsnotiser meddelandet om a t t en ung flicka spårlöst försvunnit i världsvimlct.
Polisen är i rörelse; man söker!
Intet re- sultat.
V a r t h a r hon kommit?
A v vilka makter h a r hon uppslukats?
Vi rysa in- f ö r hennes öde, men småningom är hon glömd.
E n spillra bland de många som sugits ned i virvlarna.
E t t människoöde a t t stirra s i g blind på.
Hur k a n sådant sket Leva vi mitt, i en vildmark eller i ett a v l a g a r h ä g n a t samhälle?
Eller vi läsa om varningar för unga flic- kor a t t icke utan noggrann kännedom om förhållandena antaga erbjudanden om plat- ser utomlands, och återigen om vita slav- handlare som avslöjats.
Handel med mänsk- ligt kött och blod, hundraden, ja tusenden som g å ett inferno till mötes.
Vad som åter och åter inställer sig är den !rågan: Varför göres det inte mer?
Varför gri- p a inte myndigheterna i n med större ener- gi, när det gäller en så outplånlig skam- fläck p å en beprisad kulturs seder?
En mördareliga uppträder.
Offren fin- nas nedskjutna vid vägkanten eller mör- dade i hemmen.
E t t lands hela poliskår blir satt i rörelse.
Ingen möda sparas för att uppspåra mordens förövare, ingen ro be- viljas förrän de samhällsvådliga satts inom lås och bom, men detta, som är sjudubbelt värre än mord, denna långsamma, systemrt- tiska tortyr, som ä n d a r i offrets vansinne eller död, h u r förhålla sig myndigheter- n a till detta?
Sannerligen är det inte ett skri f r å n vildmarken, vars eko ljuder vida omkring.
Flera gånger h a r detta ämne blivit be- handlat i romanens eller novellens form, nu senast a v Elizabeth Robins i en vac- kert och själfullt berättad historia, " Where are you going to ", en trovärdig skildring a v den ohyggliga taktik, som användes a v slavhandlarna och deras legda hjon, när det gäller a t t fånga de unga och oskyldiga i sina snaror.
De båda unga flickor, varom h ä r är frå- ga, tillhöra en god samhällsställning, de- ras mor är änka efter en officer och båda fostras inom hemmets skyddande murar, i ovetenhet om världen och alla yttre miss- förhållanden.
S å rädd är modern om sina små, a t t barnjungfrun f å r e n allvarlig skrapa; därför a t t hon vågat tillåta en främmande dam att vidröra barnets kind.
Flickornas liv förflyter som dc flesta an- d r a unga flickors a v liknande samhällsställ- ning, men e n omväxling inträder genom inbjudningen att tillbringa några månader i London hos en f ö r dem hittills okänd syster till deras far.
De h a v ä x t upp på landet.
London är hägringen och dröm- men, upplevelsen, varom alla t a n k a r kret- Från vår läsekrets.
sa.
E n liten fransyska anlitas f ö r att ställa deras toaletter i ordning.
Det sömmas da- Också e n n a m n t e c k n i n g.
garna i ända.
Sömmerskan f å r en inblick En " Insändare " i Nya Dagligt Allehanda, i deras förhållanden och familjeliv och som återgivits i Rösträtt för Kvinnor, anför ställer s i g i all tysthet i förbindelse med " såsom ett belysande bidrag till halten av agitationen för kvinnans politiska rösträtt " a t t tvänne gifta kvinnor u t a n sina ma- Namninsamlaren vill för ingenting i värl- kars vetskap tecknat sina namn under kvin- den h a ett olyckligt äktenskap på sitt sam- nornas opinionsyttring och a t t de gjort det vete och försvinner men är mycket tank- f ö r a t t listinnehavaren bett dem därom " för kvinnans bästa ".
full, d å hon g å r nedför trappan.
Det vore roligt a t t veta om " Insändaren " Alltså: den ä k t a mannen tillåter sig som med samma missnöje betraktar de hundra- ovan antytts åtskilligt, som p å hans hustru tusentals fall n ä r män utan sina hustrurs måste verka ytterst pinsamt och bedrövligt, vetskap teckna sitt namn under borgensför- men h a n tillåter inte henne att ge synligt bindelser, växlar och dylikt, emedan de bli- uttryck å t en åsikt i en viss fråga, långt vit ombedda därom, för en mans bästa och mindre att ta ringaste del i arbetet för den- trots det, a t t de därmed riskera och mån- gen gång åstadkommit total r u i n för sin sammas förverkligande.
familj.
Kanske h a r den förslösade förmö- Detta är inkommensurabla saker, süger genheten dessutom tillförts boet av hustrun.
någon.
Vad säger " Inshdaren ", när m ä n handla Om förlov, de bottna bägge i ett och det- så tanklöst, d ä r " det allra bästa förhållande samma: m a n är väl herre i sitt hus!
är rådande " emellan makarna?
11 E.
A.
o Heleneborgsg.
16.
A.
T.
3i 64 Rekommenderas som en erkänd god och nä.
rande måltids- och läskedryck.
Finnes på buteljer samt svagdricka på fat.
Rösträttslittesatir: F. A. Bather, M.
A., D.
Sc., F. R.
S.: Till de scenska männeia.
Utgivet av Uppsala F. K.
P.
R.
(2:dra uppl.).
6 öre; 4: O0 pr 100 ex.
Anna Bugge-Wicksell: G i f t a kvinnors konz- munala rösträtt.
Ctgivet av L.
K.
P.
R.
25 öre pr 100 ex. Frigga Carlberg: Varför f r u Håkansson gick i,) a i röst~ättsföreningen.
Utgivet av Göteborgs F. K.
P.
R. t5 öre.
Vurför fizd Hdkanssons dotter gick in i röst- rätfsföreninge) a. Utgivet av Göteborgs F. K.
P.
R.
5 öre.
Veta löser bojan?
Utgivet av Göteborgs F. K.
P.
R.
5 öre.
, Hadame Anti ' s ?nonolog.
Efter amerikansk förebild.
Utgivet av Göteborgs F. K.
P.
R.
10 öre.
Carrie Chapman Catt: G d r kvinnorösträtts- rörelsen f r a m å t?
Jämte en kort biografi över Mrs.
Catt av Ezaline Boheman.
Ut- givet av L.
K.
P.
R.
15 öre.
H. E. Haiiberg: Kvinnan i lieiiintet och sam- hället.
Utgivet av I,.
Ii.
P.
R.
5 öre.
Cicely Hamiltonoch Christopher St. John: Huru koinnorna Jinqo politisk rösträtt, Skådespel i en akt.
Utgivet av Göteborgs F. K.
P.
R.
50 öre.
Sigrid Kruse: Nykterhefsfiägan och.
kvinnor- nus rösträtt.
Utgivet av L.
K.
P.
R.
90 öre pr 100 ex. Selma Lagerlöf: Hem och stat.
Utgivet a v Falu F. Ii.
P.
R.
5 öre.
, Klara Lindh: Den svenska kvinnorösträtts- rö+elsens historin.
i korfa drag.
Utgivet av L.
K.
P.
R.
O öre.
SOA Lindstedt: Varför böra religiösf över- tygade kvinnor anslnta sig till rösträtis- rörelsen?
Utgivet av Stockholms F. K.
P.
R.
5 öre.
Aiice Zimmern: Kvinnoriias rösträtt i skilda Itinder.
Med ett förord av Mrs.
Chapman Catt.
A.-B.
Ljus förlag.
50 öre.
Minneslista.
(7:de uppl.)
5 öre.
Opinionsyttringens flygblad: N:r 1.
Nägra skäl varför kvinnorna böra ha rösträtt.
K:r 2.
När kvinnorna sakna rösträtt.
K:r 3.
Varför böra de svenska kvinnorna skriva sina n a m n p å L.
K.
P.
R:s opinionslistor ' d N:r 4.
De likgilti,qa.
Av Elin Pålman.
N:r 5.
O m betydelsen f ö r Sveri.9es kvinnor av den pågående I l a m n i n s a m l i ~ ~, ~ Av e n.
Ann- M a r p e t Holmgren, f.
Tersmeden.
Utdelas gratis.
Rekvisitioner ställas till L.
K.
P. R.s EXPEDITION 6 Lästmakaregatan, Stockholm.
RYNKTINKTUR MJorskan Edmann borttager rynkor och pormaskar.
Har en underbar formåga att foryngra och forskona, ty h y n blir skhr och genomskinlig Bnses vara det yppersta medel i sitt slag I parti och minut i FRANSKA PARFYMFAGASINET Hovlrverao t a r 21 Drottnfnaastan 2 7, Stockholm samt i förnämsta Parfvmaffärer.
(A F 1556
N:R 19 BOSTRATT FOB KYIlSInIOB i.
NYA HUSAPOTEKET STOCKHOLM System: MIRTILLINE är ett nytt Hnsapotek, en vegetabilisk natiirprodnkt, ofelbart att använda mot Frost, Exem, Skoskav, Sår, Blodfqkiftning, Finnar, Pormaskar, Röd näsrot, Reformar, Hudlöshet, Myggbett, Insektsstygn, Svåra magplågor, Blindtarmsaffektioner, Hals- åkommor etc.
Klåda och plågor upphöra genast.
Prospekt och int3-g frBn botade personer sändas mot 10 bre till svarsporto Provburkar a 1,30 och 2 kr.
mot postförskott.
Agenter antagas överallt.
Skriv genast till Nya Husa oteket S.
M.
RA.
Collijns Stockholms Ritkontor rekommenderar sinai alla prisl&amp;gen &amp; makfulla och vackra handarbeten Ritningar till broderier for kladningar utfbras i extra vackra monster Hiivudaffir: Drottninggatan Filialer: Extra Prima- o. Prima 30.
Humlegardsgatan 11, kt Paulsgatan 1, Upplandqatan 34.
Bomullslärft.
(A F 1401) NOTARIE P.
G.
CARLSON Marknadens A.
T. Br.
4600 Stookbolm Stortorget 1 6 Rättegångar I~ikusseriwar - Dekluhtioner brista ku ' aliteer.
(A F 1448) Gtoc&amp;oim 6.
Vår Nirtilline bör ej saknas i något hem BRUNKEBERGS SNICKERI &amp; SLIPERI (Carl W. Wenthzel p.
p.)
A.
T.
%38.
26 BRUNNSGATAN 28.
A.
T.
* 2938.
Utför alla slags Byggnadsreparationer, Utfor alla slags Eggjärnsslipning, Rak- Märsinredningar, Möbelrenoveringar, knivar, Saxar, Köttkvarnsknivar, Skär- Trätrappsfabrikationer aven Tapetseri- maskinsknivar, Skridskor, Velociped- arbeten m. m. reparationer samt Förtenning ni.
m.
PROVA det utav alla omtyckta SMUL-TIET 6 2.50 och 2.75 pr kg.
Sändes till landsorten mot postförsk.
eller efterkrav endast från STOCKHOLMS TEIMPORT.
STOCKHOLM 2.
LBsnnmmer av Rösträtt för Kvinnor A Kungsholmen: Tidningskontoret, Flerninggatan 43 B.
A Norrmalm: %ro helt och hallet tillverkade inom landet.
kunna i afseende pH konstruk- tion, h5l:barhet samt lätt och tyst ging icke blott mäta sig med utan öfverträffa äfven de bästautländska samt ärooom- tvistligen billiga i förhållande till sin kvalitet.
Köp dirför en Gigawafarm, Upplandsgatan 2 A, B Söder: Tidningskontoret, Hornsgatan 54.
___ - Göteborgs F, K, P.
R:s flyg- biad nr 13 och 1 1 4 - A uyra s i d varför kvinnorna böra erhålla politisk rösträtt " samt " Ett vnE " av Elin W ä g - ner - hava utgivits i n y a upplagor.
Flygbladen, som kosta i öre p r st., lämpa sig särskilt f ö r agitation vid namninsamliizgen.
Rekvireras hos frö- ken Hildur öijer, Göteborg 1.
HEMMETS Vedsågeri &amp; Kolaffär 34 &amp; 36.Knikmakaregatan 34 &amp; 36, Stockholm.
Prima torr Björk-, Al- och Barrved, Antracit, Hus- håUs- och Träkol samt Koks, såväl krossad som okros- sad, till för dagen gällande priser.
OBS.!
Hemmets verksamhet bedrives för upprättande av fallna.
Rikstelefon 70 84.
Allm.
Telefon 3099.
Priser som tala!
Finestvål 60 öre, Mandeltvål 74 Öre, Aseptin- och Opoponaxtvål 94 öre Mosaiktvål 96 ore allt pr kg.
Floridatvkl 60 öre Fin pilerad toilettvål ' 88 öre ägg- tvål 89 öre, Lanoli&gt;ntvål 80 öre, allt pr duss.
Rakappa- rat, nysilver 1.50, nickel 1.-.
Heliosflaskan, håller varmt och kallt flera dagar, 2.75.
Skriv i dag till Axel Sundströms Efterkravsaf ' fär, Avd. 27, Sthlm.
Vad en rösträttsförening kan uträtta, Internationell rös trätt sli t t er at ur, Lnlcå livskraftiga F. K.
P.
R. h a r till en del lagt sitt.
arbete i välgörenhetens tjänst.
Redan i fjol somras beredde för- eningen tillfälle å t en koloni a v 15 barn a t t under n a g r a veckor njuta a v lantlivet.
Föreningens egna begränsade resurser gjorde det nödvändigt a t t för den vackra planens realiserande anlita den enskilda offervilligheten, och glädjande nog hade man icke missräknat sig på förefintlighc- ten av god vilja a t t hjälpa i arbetet.
Det sålunda gjorda första försöket gav ett s &amp; glädjande och uppmuntrande resultat, a t t föreningen ansåg sig böra inrikta sina an- strängningar pb a t t även innevarande som- mar inbjuda barnen på någon tids ferie- glädje och stärkande tillvaro i sol och grönska.
E n för ändamålet tillsatt kom- mitt6 inom föreningen ägnade sig med stor energi å t sin krävaiide uppgift och lycka- des så väl diiri, a t t kolonien i å r kunde tillökas med ytterligare t v å barn.
Ingen möda h a r lämnats ospard för a t t bereda barnen trevnad, och belåtenheten h a r va- r i t stor och allmiiu bland såväl de små som deras föraldrar.
_____ Sparkasseräkning, kapitalräkning.
InuUlfningar f r.
o. m.
En krona.
Skriv eller gör ett besök!
PER €XELLST+; LÖM Unmmiverkstad, 7 1 Döbelnsgatan, Stookholm.
.Ulm.
Tel. 24962.
Rekommenderar sina reparationer !iv Slangar och Däck för Automobiler och Velocipeder Aven försälininar av nya Slangar och Däck.
Allt arbete i n d e r garanti och på kortaste tid.
OBS.!
Billiga priser.
tv alla slag utföras till bevisliges bilzigaste pris genom Affilrs- och Juridiske Byr&amp;ri S k h i e.
Stora Nygatan 13.
Allm.
Tel. 24037.
Innehavare: Advokat ADOLF OLSSON.
Privatdetektivs iippdrag.
Johanna Brusssons Praktiska Hanstvävnadsskola Kungsg.
70, Sthlm.
Emottager elever samt utför be- ställningar ä alla slags konst- och enklare vävnader.
Vävstolar med tillbehör samt garner tillhandahålles.
Bestiillnings- och försäljningslokaler: 70 Kungsgatan 70 Klarabergsgat.
11 A. t.
10109.
A.t.
435.
R.
t.
NOR 363.
HAR NI KYLDA HANDER grov, rynkig eller röd hud, använd då endast den be- römda och mest välgörande Hudcremen Skin Food.
Pris 1: 25 och 2 kr.
pr hurk.
Sändes mot postförskott (porto 40 öre) endast från GUSTAF E. LlNDSTR6M HollSndaregatan 8 B.
Stockholm O. (A. F. 1384) Woman Suffrage in Practice, 1913, av Chrystal Macmillan, Marie Stritt, Maria Vkrone.
Pris 1: 50.
The International Wornnn Sufrage Alliance.
Report of Seventh Congress, Budapest 1913.
Pris 1: 50.
Address of the President at the Seoenth Gon- gress, Budapest 1913.
Pris 15 ore.
Report of Woman Suffrage in Noraoay.
Pris 5 öre.
ROSTRATTSBYR~ Lästmakaregatan 6, Stockholm.
Eösträtt för Kvinnors nittonde nummer 1913 innehåller bl.
a.: OiYer.
Kvinnorösträtten i Finiand än en gång.
OVad ligger bakom och under. » Nya framgångar för kvinnorösträtten i utlandet.
Med Interparlamentariska unionen pB konferens i Haag.
Av Ebba Palmstierna.
När man får lön för mödan.
Av K.
F:H.
Herre i sitt hus.
Av E.
8.
En roman ur verk.iigheten.
: bv GurZiHertzman-Erieson Elektromek, Verks taden STAR O. Brokvist) (Innehavare 50 Lindgatan 60 - Sthimstel.
269 69.
Tillverkar och uppsdtter all slags belysning i automo- biler och motorbåtar Cppndtter automatapparater, r i n g ledningar, glodljus etc Reparerar båtmotorer och elek- triska apparater av alla slag Tandläkare CHR, MATTSSON HOTELL MARGIT CERITRA6F6RMEDL INGEN Stockholms Blusbasar A Drottninggatan 46 (hörnet av Klarabergsgatan) Stockholm Rikstel.
9904.
Ulm.
tel. 125.34.
Hornsgatan 58, 1 tr. (vid Adolf Fredriks torg).
(Inneh.
FRU E.
L U N D S T R O M) Rekommenderar sina komfortabla rum frän 1: 50 till Mottagning vardagar 10-2. hogre priser.
Elektrisk belysning och telefon i alla rum.
Övriga tider efter överenskommelse.
möter vid alla tåg och båtar.
Oh &amp; N y r e g i m e A.
T.
Söder 6752.
R.
T.
Söder 40.
Betjaning Hotellets princip: Hemtrevnad och gott bemötande.
(Inneh.
Martha Larsson).
44 STORA KYGATAN 44 FORMEDLAR tjänare i alla branscher, kontorsbiträ- i Vasastaden: å Ostermalm: Order till landa- orten emottagas.
Förstklassigt arbete I Mode- rata priser1 (A. F. 1583) A.-B.
Stockholms Folkbank Klarabergsgat.
23, Komrnendörsgat.
25, öarnhusgat.
16, Fleminggat.
59, Lidingö Villastad.
c w duridiska uppdrag Allm.
Tidningskontoret, Gustav Adolfs Torg.
Tidningskontoret, Arsenalsgatan 3.
Rostratt f o r Kvinnors &amp; xp, Lastmakaregatan 6.
Tidningskontoret, Karlavagen 6.
Btrömstad: Froken Frida Dahlgren.
Böderköping: ' Dilh.
Gotwcelles Cigarraffar.
Vaxholm: Anna Anderssons Pappershandel.
Orebro: Örebro Antikvariat.
utför allt vad till yrket hörer.
~~ saljas På foljande platser: Gävle: Missionsbokhandeln, hlygatan 40.
Haparanda: E. Hamntarens Bokhandel.
Krokstrand: Froken Serajia Svensson.
Motala: Segerbrands Bok- och Pappershandel.
Nora: Aurora Ehns Pappershandel.
Stockholm: Bokbinderi Allmänna Pensionsförsäkringsbolaget, Stoikholm M. Nilssons Appelbergsgatan Allm.
Tel. 48, 28042 Stockholm meddelar till särdeles billiga premier: Liu-.
Blandade Liu- &amp; Kapital- samt BarnJ (ir8iitringar.
Liberala invaliditets- bestämmelser, Bolaget ansvarade den 31 december 1912 för en lifforsäkringssumma av 43,034,188 kronor.
Ombud antagas genom Huvudkontoret eller resp. Distriktskontor.
den, lärare och lärarinnor.
ANSKAFFAR våningar och rum (möbl.
och omöbl.
), iiiackorderingar m. m.
Adresser fritt.
Kontorstid 10-6, Lord.
10 -- 4.
A.
T.
2313.
R.
T.
12834.
(A.
F. 16391 I X O N STTVÄTT.
Undertecknad har tagit kännedom om de bästa metoder för rengöring pB luktfri väg av alla sorters Gardiner, h %Zörta broderier, äkta apetrar, klädningar, siden, ylle och chiffon, promenaddräkter, damkappor ni.
m., m. m.
Allt till billigaste priser.
AZln.
TeleJon Sö.
261.
ANNA BOY.
Hornsgatan 42, Stockholm.
81 DROTTNINGGATAN Ständigt lager av: Damblusar i alla prislägen.
Största sortiment av strandkoftor.
(Bestaiiningar även efter mått.)
Klädningar och dräkter på beställning.
Allm.
Tel. 14873.
Ti / ger p å Zaaer.
Återförsiliare och förbrukare, Leclonchks våtelement passande för ringledningar, Egen erhållas tillverkning.
till billiga priser.
telefonapparater OBS!
etc. ', C.
A. ERIKSSON A. Tel. Vasa 7237.
Saitmätarpgatan 12 B.
Damer!
B E R N H A R D H E L LQVIS T Dekorationsmålare REKOMMENDERAS A.
T.
Ö m 1095 STORGATAN 20 bedgångsreumatism Promenad- rid- sportdräkter samt finare pälskappor utföras förstklaskigt av Josef Giirtler, Stockholm, Ar- senalsgatan 3, 1 tr. OBS.1 Mångårig praktik som till- skärare i såväl in- som utlandets förnämsta affärer.
A.
T.
24835.
Herm, Schagers Tårtbageri och Nervvak behandlas.
Genom långva- A T.
131 64.
Colmarvxkullseatan 15 A. rekommenderar rig praktik uppnått goda resultat.
sina tillverkningar a; * thrtor.
Sprrialirci Kaffeartor.
Ruth Jonsson: Sjuksköterska, Massös.
Namnsdags- och födelsedagstArtor IA bestallning.
A.
T.
16295.
Storgatan 6, 3 tr.
Referenser.
som hemsändas till alla stadidelar vid påringning.- Ingen som vill förtjäna pengar kommer att &amp; ngra, att han eller hon blirit agent för Ahlström &amp; Bergman, Bokförlag &amp; Distributionsaffar, Ifötorget 10, Stockholm.
Stor sortering och hogsta pro- visionsvillkor erbjuda vi vRra agenter.
Begär katalog, som sändes genast och gratis.
-.
6 Jakobsbergsgatan 6 verkställer sulning och klackning på cirka 40 minriter.
Skodon hämtas och hemsändas.
Stockholmstel.
141 17.
Prislista: Herrskodon, Sulning och Klackning Kr.
3.50 Dam- 2.50 Låt laga E d r a skodon i pgoreparation~Jaabriken nOlympian.
p 0 TA T I S finfin vaxt i sandjord Lök och kotfukter till iagsta priser, nllt i lager hos Svenska Potatisaffaren 8 Wallingatan.
Stockholmstel.
78 76 RAGNAR NILtSSON BAGERI OCH KONDITORI 49 Hornsgatan 49.
OBS.!
Endast 1:sta klass iiigiedienser.
- Alla slags efterrärter.
- Kakor och tRrtnr på beställning.
Allm.
tel. 13848.
GARDINTVÄTT utföres snabbt, väl och billigt till nedanstående billiga kr.
1.- till 1.60per Zuft priser: Manglade Stärkta och strukna 1.60 I 2.60 0bs.l Simhallen öppen för damer tisdagar efter H.
2 e.m. MALARBADET Bad-, Tvatt- och Strykinrättning. '
C A R L A. OLAISON 51 Regeringsgatan 51, Stockholm insätter konstgjorda tänder, som omöjligt kunna skil- jas frän naturli a Plombering.
Gamla lösplåtar la- gas ovanligt fort.
Motta ning kl. 10-3 och 5-7, Sönd.
10-2 36-Brig prafctik.
Billigaste priser.
Allm.
Tel. 11032.
Sinifilt ar köpas billigast i vår fabriksbod Oxtorgsgatan 9 R Stockholm.
iiruika Ulispinnsri SÖDRA MODEMAGASINET 26 Bellmansgatan 26 Rekommenderas moderna och stilfulla Hattar i blliigaste priser.
Allm.
Tel. 13777.
Medlemmar af F. K.
P.
R. erhålla hög rabatt.
Annonsera i RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR.
Stockholm.
Ivar Hseggstzörns Boktryckeri A.-B., 19lS.
