# ID: svediakorp-per2553
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,904
# sentences: 494
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


KÖSTRATT FÖR KUINNO Tidning utgiven a v Landsforeningen for kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
II.
ARG.
STOCKHOLM, 15 SEPTEMBER 1913.
BÖSTRÄTT FÖR KYINNOR utkommer den 1 och 10 i var månad Redaktör: ESTER BRISXAK.
Träffas onsdag och lördag kl. ' / a3- ' / 24.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan1 Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
Norr 600.
Allm.
tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Pris för 1913 1 krona.
Lösnuninier 5 öre.
För utlandet sker prenumerat.ion antingen ge- ~~~ Kära medlem av F. K.
P.
R.!
Vi ha j u inte varit skilda åt på hela sommaren, och ändå är det, som om vi i dag skulle mötas på nytt på ett sär- skilt sätt.
Ferierna - om det för dig har funnits några - äro slut, vi finna dig åter i din vanliga miljö, arbetet på alla håll är i full gång, människor ila oni varandra på de kända viigarna, mötas ined en hälsning och ett " hur har du haft det, vad har du gjort i som- niar? "
Vi fråga det också, och då liiiiiner du genast a t t orden f å en speciell irine- börd.
Medan vi vänta på ditt svar, tränger sig fram i minnet intrycket av eii pregnant annonsbild, soni en hu- vudstadstidning en lång tid bar på sin första sida.
Det var en strängt all- varlig och dock mycket välvillig polis - en äkta engelsk " Bobby " - med lyf- tad hand hejdande deii mötande på hans väg med orden: " Stop!
Tarry a little, have you had yoiir - " Halt, väii- ta lite, har Ni fått - ocli så följde iiani- iiet på vad respektive firma ansåg oundgängligt viktigt, vad det nu var, av livsförnödenheter.
I dag vilja vi för dig vara den där polisen, ordningens väktare, soin på en gång allvarligt ocli för ditt eget bii- sta hejdar dig nied ett: " Halt, vänta lite, liar du fått din - narnizinsamlings- 1 i s ta! "
Du har bråttom, du vill kanhända lista dig förbi och alls inte svara p å frågan.
Men vi släppa dig iiite gr- nast.
Du måste f å några ord nied på vägen, iiinaii (Iii ilar vidare - till ditt långa arbete eller dina tusen sinåbe- styr.
Vet du av, a t t tre kvartal äro gåiig- na a v det år, som anslagits till rianin- jen till Uppsala, d ä r hon gick i skola, varefter hon först fick en guvernant- plats i landsorten och sedan blev skriv- biträde i Svea hovrätt.
Därifrån kom hon på friherrinnan Adlersparres för- slag a t t tillträda en plats vid Fredrika- Breiner-förbundets nyinrättade byrå, vars första organisation huvudsakligen ä r hennes verk.
Som byråförestånda- rinna kom hon så småningom med nöd- vändighet även in på föredrags- och journalistverksamhet, och under före- dragsresor i landsorten har hennes för- troendeingivande personlighet säker- och intressant det arbetet h a r varit.
ligen väsentligt bidragit att skaffa för- I l u r livet stiindigt bjudit nya faser, bundet nya medlemmar.
Den under- nya intryck, hur världen har oändligt sökning hon 1889 i södra Sverige före- tog rörande orsaken till svenska allnio- vidgats utöver den egna lilla synkret- geflickors utvandring till Danmark, in- sen, hur mycket tacksamhet som ström- gav henne första tanken p å en svenslr mat emot den besökande för givna upp- kvinnlig lanthushållningsskola, och lysningar, för väckelse och nya intres- med outtröttlig energi har hon också sen och för det uthålliga strävandet.
i Rimforsa-skolan förverkligat denna ide.
H u r organisationen a v denna sko- Men först och friimst: h u r har ej un- la helt tagit henne i anspråk, kunde der dessa vandringar medkänslan vu- nian se redan av de oupphörliga trött- xit för alla dessa illa behandlade, ofria sanima resorna fram och tillbaka niel- ocli andligen förkrympta varelser, soni lan Rimforsa och hemmet i Gagnef även under den tid, då hon lämnat by- i pocsi och riksdagsdebatter smyckas råns tjänst, d. v. s. efter 1907. med namnet " heniniets drottning ".
.
.
Under de sista åren a v hennes Stoclr- holmsvistelse hade också röstriittssa- ken tagit hennes krafter i anspråk.
Se- dan nämligen Fredrika-Bremer-föi- Kiinn a t t det blåser rösträttsviiid hundet tagit initiativ till det första och g å ut a t t verka, iiiedan sirinct och möte, som hölls i Sverige i denna frå- stegen kiiiiiias lütia i tlcn härliga s e p r a, v a r det naturligt, att en a v dess Funktionärer sedan ingick i Landsför- tcriiberliifteii.
De finnas som hunnit en ' ningens Verkställande utskott, och socken på en söc.lcciidag.
let blev då Gertrud Adelborg, som Tror du dig om att hinna ett kvarter blev dess kassaförvaltare.
Den allt starkare tillväxten a v kvinnoiakens ar- ett livartal?
Men biirja eller börja på nytt i dug!
betsfiilt, soni på alla piinlrter niedförde kontakt med andra sociala frågor, h a r ?ckså alltmera vidgat hennes blick fiir tidens krav, och Gertriid Adelborg hör till de av naturen kanslre konservativt snlagda naturer, dem en utpräglad rättskänsla nästan kan driva över till 60 år.
radikalism På vissa områden.
Om nå- Med åren liar Frrdrika-Breri~er-Pör- zonsiii riittfiirdigheten har varit en bundet alltiurr blivit kvinnosakens cen- rriiinniskas stora lidelse, så ä r det hos trala iiinbetsverk i Sverige, och byrå- lienne.
" Hon ser bra sriiill iit fiir att föreståndarinnan i r dess expeditioiis- vara socialist ", sade en g å n g om henne chef.
De flesta icke-politiskt färgade en beskedlig småsladsfni, soni fiirfä- kviniiosaksiiiotioner i riksdagen ha där rats iiver hennes oförskriiclita fraiiihåi- på ett eller annat siitt förberetts, och lande i ett föredrag a v den sociala frå- ingen kvinna viiiicler sig förgäves dit gans betydelse.
Och jag hörde en gång när det giiller rik1 och anvisningar.
en socaialdeniokratisli kvinna ge henne Att det blivit så, iir till inte ringa del det starkaste beröin hon kunde ge: Gertriid Adelborgs förtjiinst, orli då " Frölteii Adelborg ä r så rättvis, att 0111 lion n i t i dagarna fyllt 60 år, gå iiiån- hon upplevat r a d jag erfarit, så sliiille ga iacks:iiiiiiia tankar över till hennes hon vara ivrigare socialist iiii jag. "
trevna hein i Gagnef, diir man så gär- Soin det nu iir, s t å r Gertrud Adel- na skulle öiislia henne ett fullständigt borg utom partierna, meii f ö r rättfär- otium, o111 en fullständig vila vore nå- digheten, var den iin står till finnandes.
gon möjlighet för hennes oförbriirine- Hela hennes lilla tunna, seniga gestalt liga energi.
lueer av hänförelse och kiirlek, iiär det De yttre koiitiirerna av hennes lev- giiller en insats för rättvisans stora nad äro snart nedskrivna.
Född i sak, och den som sett henne arbeta, Karlskrona den 10 sept.
1853, i en sjö- skattar det för en lycka att ha koiii- officersfaiiiilj, uppfostrades lion icke mit i beröring med denna sällsyilt utan en viss militärisk disciplin, soni ronlijiirtade och oviirldsliga persoiilig- sedan livet igenom satt sin prägel på het.
henne.
Vid faderns död flsttade famil- Liidia Wahlström.
Bå den swnsku kvintlan hittills visat s @ vara fil lit vnrdig det mått a v f i i h e t Iion smånin9om erlicillit, är ja,,6 öuert !y- gud om, att hon ocksk - derL siflcc såvc %Z som den o-gifta - skall visa sig vara uäidi$ den icfsträckta f i i h e f, sonatjag hoppas, att e n sitar f h m t i d skall skunl ' za henric ', likaväl S O J I ~ att Afer!
omfirandet u v de förändiin@w i kuin ~zaiis ställn ing, som nu sfå p å du2ordningen, skall bliva till allas fördel.
Oscar Nontelius.
- ~ nom posten eller genom insändande av l kr.
75 öre i postanvisning till tidningens ex- pedition.
insamlingen till förniån för kvinnans Annonspris: 15 öre per millimeterhöjd, större politiska rösträtt?
annonser och årsannonser rabatt.
Alltså återstår, som du ser, bara ett Rikstel.
456.
Allm.
tel. 604.
9 f. m.-7 e. m. kvartal, fattiga tre månader!
Balt, vänta lite - N:r 18.
Du som tänkt göra så mycket för saken!
Du har kanske också gjort lejonparten av det du föresatt dig un- der den ljusa, vackra tiden med de lån- g a dagarna, - väl dig då.
Eller har du, dåraktigt nog, sparat det niesta till den korta mörka tid som återstår?
Tag i n u då med verklig fart, tag vara på varje stund, varje tillfälle, skynda dig innan regnet, smutsen och mörkret bli ursäkter för lusten att stanna hemma vid brasan och lampan, boken eller spetsöinmen.
Och dii, soni läser detta blad, Iianslie t. o. in.
håller det, men iindå tänkt dra dig undan allt besvär, all del i det ge- merisanima arbetet, tidens krav på oss nu levande.
- Halt, viinta lite!
Du har brutit mot solidaritetens lag, tlii vill skörda, diir du intet plöjt, och kom- ina frani diir andra brutit viig, och du horde en stund i ensamheten raiisalca ditt hjärta inför domaren - sainvetet.
Du kan inte, du lämpar dig iiite fiir det d i r arbetet, iirligt talat, iir den inte bara högfärd, deii där känslan?
Mån- ga som låtit den råda ha till sist talat fiiriiuft ined sig själva, ocli se, de ha kunnat, de ha 1iiirii) at sig alldeles ut- niiirkt!
De 1iü funnit de riitta ordeii och spritt upplysning, glädje och nytt iiiotl d ä r de koiiiinit.
Om du skulle låta högfiirdcii gällande dig sjiilv som person g &amp; upp i tieii verkligen berät tigade högfiirden iivei.
kvinnornas tåliga och ihärdiga arbete att socialt, ekonomiskt och rättsligt hö- ja hela sitt eget kön?
Du tror att det ä r ett svårt och piii- samt arbete.
Detta att ringa pci vid fräriiniande dörrar och fråga oni kvin- norna rliirinnaiiför vilja bli iiiedborga- re i sitt fosterland eller ej?
Skada att vi e j ha plats för de tusende vittnes- niål, soni ströinnia in om h u r roligt # # # Gertrud Adelborg BORSTMAGASINET Svaluddens Pensionat Frågobgrån Kronan R. STOGKLASSA rekommenderas 25 Di ' ottnlnggatan 26 R.
T. Ulriksclal 17.
A.
T. TJlriBsdal 8.5.
Ulm.
Tel. 80 88.
(A. F. 1582) Postadr.
Järna.
Vordsamt Eiin Johansson.
Ariianaensen C. Mothander Mästersaniuclugntan 71, Stockholm.
10-4.
Alla jiiridiskn uppdrag.
Alla slitps fGrfrGgningar mol J lir.
postfih6liott.
Specialitet: Barnuppfostringsmdl, LAGERSONS SKOmAGASIN dakobsgatan 18 - Predsaatan 8
RÖSTRÄTT N:R 18 _E I FÖR KUINNQR 3 - _ l _ _ _ _ l - I p _ engångare.
K v i n n o r ö s t r ä t t e n s v e r k n i n g a r i P i n 1 a n Ca.
presentant) och slutligen för hela lan- allt f ö r radikala, d a ser dor.lc tidiiiiigeii tlct iil) l) viisaiide sliilit~is \ .irdariiiiia, liar icke hiir \ .iiiiiiit iiågoii \) cltriiftclsc. ” det, och det visar sig nied en alldeles i förtryckct - e n nyttig garanti.
Mii r1ivlii.d igt iiog liar ingen iiiii I I iiislia Det ges vissa lik soiii alltid titta, fiirbliiffaiicle otvetydigliet, att precis Seiiator Leo Mcchclin yttrar: även oin (le blivit aldrig så grundligt det iiiotsatta iir förhållandet: j u större reagerat mot detta: såvitt v i liiiiiiiat se, ” På fiir1i; ållaiideiia i faiiiil je- och sant- ihjälslagna.
De spöka ändå.
N u h a r procent av de röstande som utgöres a v liar ingen enda tidning slagit allarni.
liiillslivet har tilldelandet av pol i tisli V i kvinnor iiiå vara oiriiiiade i poli- valriitt åt Ii-tTiiiiioriia icke haft iifigoii N.
D.
A.
pekat på det ovedersägliga kvinnor, dess inindrc gynnsamt blir faktum, a t t de senaste lantdagsralen i valresultatet för sn~~ialdeinoltrateriia.
tiken, och oiiiogiia i iiiåiigt ocli iiiyclict; skadlig verkaii; snarare tvtirtoiii.
Det Finland givit till resultat, att socialdc- V i h a liiir naturligtvis e j plats att av- iilen vi ha en ofiirvillad riittskiiiisla, ligger jii i sakeiis natur, att lilistiillig- iiiokrateriia inkommit som clet starka- trycka saiiitliga dessa tabeller, nien vil- och deii siiger oss, a t t iiven ett halvt - et i rtittiglieter liar en sund och för- d e partiet, n ä r a på lika s t a r k t soiii j a dock soiii åJliådriirigsiiiatcria1 åter- e l k r hel t oiiiedvctet slielaiitlc efter f ö i -; idlaiide verkan på iiiiiiiiiislrors s i i i t att samtliga borgerliga partier tillsairi- g i v a en, ciiir nian 5 priori snarast ltuii- trycket, då clet Iiair utnj-tt.jas eiiiot po- hcinöta \ - araridra.
Och a t t lix-innoriias nians.
Och - för att citera orda- de viiiitat sig ett motsatt resultat, näiii- litiska inotståiidare, U r ett farligt syiiip- iitövande ar den politiska ralriitteri g r a n t: ” Det ä r naturligtvis intet tvi- ligen tabellen iiver saiiitliga stiider.
toin på vad som lean h ä n d a i farans vore iigiiad att störande ingripa i fü- stund.
vel om, att socialdemokraternas vid Den ser ut så Iisr: iniljelix-et ocli i liusmoderiis oiiisorgcr, Låt d å riven oss kviiiiior se i (leii tir e j a n n a t iiii ett fantasifoster av s v ü - varje val allt starkare framryclining i liv.
%!
sd.
% k v.
74 sd.
%!
Finland till väsentlig del beror på spegel, sotii N.
D.
J håller i. iipp för oss ga iiiiiii, som friilita, att deras traditio- kvinnornas röstratt. ” ” Naturligtvis ”.
för att visa oss ltviriiioröstriittciis sorg- iiella niilitoritet skall iniiislias gciioiii 48,3 39,6 56,4 27,l liga verliningai-, ocli se vad Finlaiids en sådan reforni. ” Det iir så sjiilvklart att något bevis 50,3 33,7 58,8 18,s egna inün siiga oin de finska livinnorna behövs icke.
Det enda försök soin gö- 52,l 30,9 61,3 13,9 Och frili.
prof. R.
A.
TVrcdc förlila- res i den vägen är, att tidningen ” upp- och o m orsalieii till drras erlikllaiide av r a r: 54,O 32,l lysningsvis ” meddelar, a t t av 20 - i politisk rösträtt.
Den frejdade reteii- ” Att c1i:tligeii lrviiiiiortias deltagaiidc verkligheten valdes 21 - valda leviiiii- Det iir svårt a t t jiiva dessa siffror.
sltapsniaiiiien och f. d. laiitdagsiiiaiineii i det politiska li \ - et icLc iitövat iiågoii liga ledamöter a v lantdagen 12 - i Det finnes heller intet skiil att antaga prof. Ossian Aschan uttalar Iiiiroiii sl,adlig verkaii på familje- och s a i i i - verkligheteii 13 - äro socialdeniolira- att fiirhållantlena vid iiiiievaraiitle års (Nutid niaj 1913): Ii ii11 hl ivet, d ii roiii ii r ter, endast 8 borgerliga.
” Det r a r (lock våra livinrioi-s liiirliga tleiii, soin tidigare val rarit aniiorliintla; i alla Iiändelser a t t det socialdemokratiska partiet, blir det N. n.
A.
som h a r bevisslrsldig- insats i striden för vår fiideriiciirvda gan. ” - kultur, soiii sliitligen och utan r a r j e Sedaii vi nii presterat fyra 1 ittiieii il % det till numerären är betydligt ine- heteii f ö r ett sådant påståmde.
I n n a n v i lämna deiinu g e n g h g a r e, inotstånd stiillde deni politiskt jäiilbör- mot ett, kunde vi egeiitligeu vara fiir- ra ä n dubbelt så stort som det starka- ste av d e borgerliga partierna (90 so- inå det vara oss tillåtet a t t peka på (liga ined iiianiieii, deii strid niiinligeii, [liga iiied ii \ cii deiiiia gaiiila geiigsii- cialdemokrater mot 38 ganimalfeiiiio- ett annat yttrande i sanirna artikel.
soin uiider åren 1899-1904 fördes iiiot Rare.
Men d &amp; deii allts: &amp; för feiiitielflc de av den ryslie generalen Bobrikoff gången inaiiats upp emot oss, så.
Laii iiianer) och mer ä n t r e gånger så stort Tidningen skriver: ” Följderna [av l&lt;vinnoi-iistr~ittcii] med stiirsta energi igångsatta åtgiir- det ju vara frestaiide att siiga liict som v a r t och ett a v de övriga, också skulle h a flera kriniiliga ledaiiiöier, skiille [i S \ - erige] bli låiigt bctiinlili- derna mot allt r a d vi liirt skatta högt mera o m deii i i i ~ d detsaiiiiila.
Iir Gi-anliolin liar iiridå det fiirståii- absolut taget, iin de andra, borde viil gare ä n i Fiiilantl.
Det d ä r rådande och heligt.
Rlaii kan siiga, att kvinnan e j förvåna.
Yen liiir litet detta viiger trycket niitlviindiggtir, som nyss antyd- då gick i spetsen fiir iiiotståndct.
; \ led det, att liaii ichc tillsliri \ er ciihart iii som bevis, fraingår utan vidare, 0111 des, eii viss inoderatioii, ocli m a n vet, siii vida lilarare blick fiir c k stora riita riitten de gravamina, lian vill giira g inaii riiliiiar efter, h u r stor procent de att i Petersburg koiniiier att dragas ett liii jerna i riittsiil) l:,fattniiigeri v a r det laiide iiiot de nutida livinnorna vis; I iiiiiaii det kvinnliga laiitdagsriiedleiiiniarna iitgü- brett streck ö r e r allt för radikala be- o f t a hon, soin eldade iiiodet och iippc- vi5 deras heiiiiip~igiftei-.
” I ?&gt;- siora språiiget togs, hade redan iiiåiiga ra i k e n av de aridra grupperna.
Det slut.
Detta verkar diimparide på örer- liiill hoppet Iios iiiiiniien. ” Raiislie iiveii N. Il.
A.
kimde lia något fjät trampats i saiiiina rilitiiiiig ”, siiger liiigsta procenttalet koiiinier då icke på drifteriia. ” Ett mycket goiiterat liögerarguinent att lkira a v dessa finska kvinnor?
lian mycket riktigt.
Men (15 haii i i i i socialdeiiiolirateriia utan på s \ Tenska \ - erkligeii ser, att det ligger en iitreck- folkpartiet, vilket inom sig riiknar 16 iiiot kvinnornas riistrUtt h a r som be- II.
Hemlivet.
liiig bakoiii rustriitteii, förlilai-ande och proc.
kvinnor; socialdemokraterna ha kant varit, att kvinnornas inflytande K i i i i i i ett ~Iiai.~) sl&lt;ott iiiot deii 1; \ iiiii- iiidföraiide deii, varfiir gür haii då icke 14,4 proc., ungfinnariia 7 ocli ganiinal- skalle så iiveiityra landets utrikespoli- tik och försvaga landets viiriiliraft, att liga riiz) triilteii har 211.
11.
A. hiiiiitat fr; n (ii ock55 klart fiir sig deii orsak, soiii lig- finnarna 5,3 proc.
tlet bleve ett liitt byte för en erövriiigs- Fiiilaiid.
Deii 27 aiig.
återger tidiiiii- ger bakoiii liela deiiiia iitvechliiig?
Ilaii Någon statistik av de senaste lant- lysteii fiende, till iiveiityrs Ryssland.
dagsvalen, på grundvalen a \ - villieii Ti betvivla n u ingaluiida, att N.
D.
A.
grii ett utdrag u r e11 uppsats i Fiiisli Iiiiiiiier siikert cleiiiia orsak iilyc !iet viil, nian kunde iiiidersiilia halten av N.
D. finiier det fullt fiirlilarligt, och iiigeii ‘ i ‘ itlsl&lt;rifl av lir Oiiiii Granlioliii, tltir o111 lian endast vill täiilia sig fiir; dct fiirf.
vill liiivda, a t t lcviiiiioriiitrtitteii iir iiidiistrialisiiieii, soni drivit 1; a-iniioi.-, 4:s påstående, iir naturligtvis iiiinu e j iiiot ’ iiigelse alls, o m de olngiska och cllcr riittare liclx t l c i i iit \ cckliiig, w i i i iia ut nr det gaiiila Iieiiili~-et.
Då lieiii- tillgiinglig; men hela påståendet iir en- oiiiogiia Iiviiiiioriia å ena sidan vilja legal hakoiii och fört till Ii \ iiiiioriist- iiicii iiIlie liiiigre givit lii~iiiiioriia x-arc dast en gengångare; det liar håde fraiii- ” bringa snrinl (l~iiio1tratcrria i liiigsiitd ” rii ttciis gciioiiifiiraiitle, liar gjort k l iii- sig nrlwte eller härgiiiiig, lia dc niåst ställts förut och förut funnit sitt be- ocli å niitlra hitlaii sjiilva i sitt ofiir- iniitande.
Kedaii år 1908 sade prof. P. ståiid Iiitföra det verksaiiiiiia iiiotgiftc.1.
iioiwa i Tj ’ iiilaiitl allt itiera oiiiii.jliga fiir siilia IGda delarna i ’ * ytterviirldeii ”, ocli 1ic.iiiiiiets iippgiitei *.
Vi I i i i i i t i a e j lir rlci iir icke iner iin riiiiligt ocli iiatiir- Falilbecli alldeles detsaniina (Statsve- Fiir r å r del Iiiiiiila r i kviiiiioriia biitt- Oiiiii Granholiii ocli veta ej \ Tillteii vikt ligt, att &lt;le iiiidrade fiirliällaiideiia Ock- tenskaplig Tidskrift okt.
19081, och på- rc, och v i veta, att, sociuldeirioltraler soiii biii.
fiistas vit1 Iiniis ord.
Meii lyc- i å i vis3 iiiåii iiiidrat I \ \ iiiiioriia och f a t t ståendet upptogs då till granskning av eller iclte-socialtleiiinlirater, bclih-a de kaii liar fogat det så, att i loppet 2 ~ ‘ tlciii at1 sttilla andra fordringar iiii fiir- medleiiiiileii av lantdagen d: r Arvid iiitet försvar på denna punkt.
Ocli vis- tldta år h a liiiiiiiats jiiiiiviil cii hel rat1 iit såviil på Iieiiiiiieii soni på i i i i i i i i i m, Neovins (Niitid febr.
1909) och senare ste vi det icltc fråii oss sjiilva, så ha 3x7 iitlalantlcii 11 ‘ 511 iiiislia iiiiiii, saiiil- och Jilraletles alt c k (Liriite s å siiiåiiiiig- av syskonen Dagmar och, 2rvid Neo- jiiit de finska kviiiiioima visat oss del.
liga nitvar:iii (le c l l ~ i * f. tl.
iiicrlleiiriiiar n i i i futt saiiiiiia l) clio \ ~ att s l i ~ t l d a sig viiis (Nutid 1911); den ftirra uppsatseii Meii iir N.
D.
A. siilier på sic sjiill?
a v Iaiitrkigeii, Iiiiiiila ocli sLattade 1) å 5jiill-a ocli sjiilva tapn \ ara.
på s i n a behandlar endast valeii i Nylaiids liiii Drt Iian icke fiirrieltas, att i de ovaii l) &amp; la sidor av Bol ~ m l i a v e i, a i i g ü o i i d ~ egna iiitresseii, soiii iiitiiiririi tliirute i 1908, vilkas statistik då r a r den enda citeratle orden Eranihålles ryssviiltlet i \.
~ i.
l i i i iiigai.iia i Fiii!
: iiicl a \ ’ dcii Iiviiiii- alllid liiiilt.
De iiiiin, soiii tillgängliga, den senare iir diireiiioi Finland soiii en 79iil.qör.crnde nio1 vikt liga riistriil teris iiifiiraiitie.
Tri rcl~oiii- ytler \ ~iirldeii i i i i ivlie Liiiiiia sig siiinatlc att honorera byggd på hela (leii samlade \ Talstatisti- mot lir ii~entyrliglieicr, s o m socialde- iiieiidera studiet av d c s s a uttalaiideii - [lessa iiya fordringar och iiya behov lien för 1909 års val.
iiioliratcriia t a p l i vare li \ .iiiiioriisiriitteii (1 ~ 3lcrfiiiiiah i tlcii fiiislia titlslrrifteii hos l; riiiiioriia, kunde då giiriia güra Något direkt licvis €ör hur Iiviiiii~r- skulle kasta laiitlet iiii.
Det tir niistaii Kliiid febr., iiiars, april, iiiaj (1. å.
- åt iig sjiilx a deii enlila frügaii: 1 ilja niiiii- na röstat Iran j u e j Iiiiiiitas iir iiågoii w i i i 0111 tidniiigeii I) elilagar, at1 n i a n alla, s o i i i vilja liaiiiiiliipa o i i i leviiiiio- iien på fullt allvais 1ia liela tlciiiia stora valstatistik, emedan omröstiiingeii i icke 11Br Iiar en dylik Iiiiiiisko att siitta riistrlilteiii erliiii iigar i Piiilaiitl.
I iiitiiistriella iitvccl, !iiig ogjord?
Vilja Finland soin annorstädes iir hemlig; iiiot det hotande socialist-kviiiiioviiItiet.
liaiitl qiilla (lossa niifiiraiideii ett de offra tlct iiiatericlla fixiiisleget oeli nien författarna aiise sig på indirekt Så iir det viil iiritlå icke.
Vi aiise oss iniidc a v Iwiiiiioriias tlirelita poli- Icva soiii fiir ett p a r Iiiiiidra år iedan v ä g kunna f ä f r a m det verkliga sak- icke ha riitt att ciis iiiisstiiiilia, att liii- arbete, fiirst och fi-tiiiist i laritda- eller iiiiiiit liiiigre t i l l h ~ l i a?
De varlieii förhållandet genoiii fiiljande rcsone- g e m s iiiest utpr; iglatle orgaii i verk-;: (’ ii; iiieii cri tlel av d e Iiiiroiri tillfiåga- vilja cllcr 1 \ 11iiiia tlctlu.
och de \ - eta det.
iiiang.
Ifall det socialdeiuoliratislra ligheten skulle ö1isl; cr en sådan iiiotvikl t l c lierüra i sina srar i i w i i tlcii i i ar ” niii- hlcii v o w det (15 icke l h l e iirligare och partiets växt huvudsakligen beror på 11 i o t en ’ i det f iirslirii clil igas t e so ci a lis t - liaiidlatl~ sidaii LIV halieii.
iivcii fi) r$låiirligare, o i i i de slutade irird kvinnornas röster, bör clet fiiiiias eii och liviiinostyre.
Men det iir e j fiirstn P r o f.
Aschcrn sliger i s a i i i i i i a aiifiiraii- jiiiiiraiidet, sågo saiiiiiiigyii i ilgoiieii viss korrelation inellan procenttalet gåiig vi ha fiirnuiiiniit saiiiiiia toii i (len tlc, soin vi redan hiir ovaii citerat: och IicJlt eiilielt lijiilpte Iixiiiiioriin a t t kvinnoröster och procenttalet socialde- tidniiigeii, och inan kan Isiiniia ångest ” A 1 11 gen o i ii vi s 5 a i i tl iinc!
s k a ii il ii iii- rii1.a det biista iiiiijliga a \ ’ dc iiya fiir- mokratiska röster, så att j u större pro- för mindre.
.
nar iitliolpoi-tcrat tzl diiroiq att (leras Iiållandeiia?
Det iir viil stiirre c1iaiic.w cent kvinnorna iitgiira av den samlade Ty det iir jii jiikt det, att i Finland politiska eiiiaiicipatioii Iios OSS gjort fiir rtt gott resullat o111 de Iiåda lijiilpas (effektiva) väljarniassaii, dess större lag1 i g a in y nd igli e I ers 1 a gl i ga bes1 ii t vnra liviiinor o1 iiiiipl ina ocli oi iitresse- ål, tiii 0111 (le liiiitlrn ocali hkiiiiilja var- övervikt borde även det socialtleinolira- oiiiiiitctpiiras i och av e l t aiiiiat land, ratle fiir si 1 t cg:iiit 1 iga, iiialitl&gt;Al iggniitle a 1: (1 ra.
tiska partiet ha iiioiii saiiiiiia koiiiniiin.
soiii utgiir det s t o m ii \ - ergrepget; det lir lizill irioiii familjen, iii- yruritlat 1 4 Lri- De iiatiirliga \ .crliiiiiig:iriia av en stor Oni maii diirfiir ordnar koriiiiiiiiieriia clctta w i n lir förtr? / cket, tlet i i i diirför staiitle iiifoi * iiiatioii och falska fijrtistiill- alliiiiiii orsak Iciiiiiia icke iiiidras geiiniii inom en och saniina vallirets enligt sti- a t t detta iiger ruin, soin vi alla i foster- I I i i I g a Y. ’ ’ ii fiirvirrad Iaiihcgång, \ arandra iiioi- gande livinnoprocent, borde iiven iiiel- landskärlekens namn iiro villiga att till Prof.
TJI.
Rein skri \ ej ‘: siigaiide slutlediiiiigar ocali f r u k t a n fiir l a n dessa koriiniiiner finnas en analogt det yttersta viirja vår sjiilvstäiidiglict.
” Den farhåga iriaii e j siillaii liiirt iit- inbillade faror.
Felahtiga sliitsatser stigande socialistprocent.
Förf.
h a fö- Nu h a r liisandet a v denna artikel i N. lalas, att kviiiiiaiis riilt till tleltagaiidc iiålla aldrig liinge, och de leda alltid på re£agit denna heräl-niiig för varje val- D.
A. väckt i oss en bekliimmande kiiii- i det politiska livet skulle giira heniie villoviigar.
I T a d sade icke reaaii salig lirets irioiii landet (iitoni f i k fiiislta sla av att, niir de.
; sa lagliga iiiyiidiglie- friiiiiiiiantlc och liligiltig fiir sin Iiiiviid- Paltli:L ?r: Lappmarken, soiii endast viiljer eii re- lers lagliga beslut i N D.
S: s ögon iiro sakliga uppgift, att vara lieiiiiiiets och AlErnliizlieleii U U I ’ I ~ S för dciliy logi?;.
I.
Det politiska livet.
.
RÖSTRÄTT 4 F Ö R KYIHNOR Arbetet ute i landet.
Med insamlingslistor i gråa Uppland.
Det var den 19 juli som början var satt till fru Tonnings turn6 i Uppsala län.
I Åkerby, Üster-Lövsta socken, skulle röst- rättsevangelium för första gången predi- kas av en kvinnlig talare.
Alltså den 19 foro vi från Uppsala till Tobo och toga därifrån skjuts till Åkerby.
Alla stugor pü vägen besökte vi, och resultatet blev ej så dåligt.
Nå, äntligen i Åkerby!
Efter en dryg timmes väntan efter den utsatta tiden hölls föredraget inför en publik på omkr. 100 personer, varav hälften kvinnor.
Att intresset var stort, märktes på den stry- kande åtgången av våra broschyrer och flygblad och inte minst av vykorten med talarinnans porträtt.
Början var alltså god.
Den 20 juli vor0 vi i Söderfors.
Resans strapatser och obehag hoppar jag över.
Alltså i Söderfors, där fru T. hade a t t tala på ett stort nykterhetsmöte.
Allting var gott och väl, utom vädret.
Men när f r u T. sent omsider fick tala, sken solen upp, och regnet slutade.
Solen skiner alltid när fru T. talar.
Där hade fru T. att tala för om- kring 600 personer och framför allt intres- serade personer.
Det var dödstyst under föredraget.
Så många namn fingo vi inte då, men listor placerades på säkra hän- der.
Efter några dagars uppehåll började vi arbetet igen.
Gimo bruk var då vår re- sas mål.
Där hade vi väntat oss ganska mycket motstånd, men namninsamlingen gick förvånansvärt lätt.
Senare fingo vi veta att fru Billing hållit föredrag där, vil- ket förklarar saken.
Samma kväll läm- ilade vi Gimo, och begåvo oss till mera svår- bearbetade trakter, närmast till Haberga gästgivaregård.
Följande dag, 24 juli, blev en ganska an- strängande dag.
Vi hade beslutat oss för att med våra listor besöka Ekeby socken, en av de mörkaste i Uppland.
Sagt och gjort, vi gingo med gott mod.
Och mod behövdes det sannerligen, ty på den l l / z mil långa vägen mellan Haberga och Ekeby kyr- ka möttes vi av orubbliga: " Nej. "
Men väl framme ljusnade det.
Vi försökte vår lycka på den största bondgården, och det lyckades genast.
Den präktiga, energiska frun i huset tog genast en lista.
Den 25 juli gingo vi i ilmarsch genom 3 socknar.
Från Haberga gick färden till Alunda och Stavby och vidare till Ramhälls gruvor och Morkarla kyrka.
Under denna iärd uppsökte vi lämpliga personer, som togo hand om våra listor, vi sålde broschyrer och delade ut flygblad och diskuterade.
Från Morkarla kyrka gingo vi till Knaby station och därifrån till Dannemora, där fru T. skulle hålla föredrag.
Dessförinnan besökte vi Österby bruk och lämnade kvar listor.
Ingen av de andra dagarna hade kommit med sådana överraskningar som denna.
Föredraget måste hållas på lands- vägen!
Men vi togo det med jämnmod.
Vår vitgula flagga sattes upp, och föredra- get hölls inför en talrikt församlad pu- blik.
Många kort och mycket broschyrer såldes och delades ut.
Minnet av den kväl- lens rösträttsmöte är i mitt tycke det ro- ligaste från hela resan.
Den 27 juli befunno vi oss i Karlholms bruk vid Vesslandsfjärden.
Här blev fru T:s föredrag helt kort, men ivriga och in- tresserade personer togo sig an våra listor, och deras arbetshåg bådar gott f ö r vår sak.
Dagen därpå, 28 juli, var föredrag bestämt i Tierp.
P % nerresan dit besökte vi alla större samhällen, såsom Vesslands kyrkoby och Strömbergs bruk och funno överallt personer, som vor0 hågade att ar- beta för namninsamlingen.
Och detta i det smått föraktade, gråa Uppland.
P å kväl- len hölls så föredrag i Tierp.
Nu följde ett par dagars vila, varpå vi den 3 aug.
åter upptogo arbetet, nu i Vatt- holma.
Även här lyckades det ganska bra.
Själva k rkoherdens fru tog hand om våra listor.
fortsatte vi till Viksta, Örbyhus, Gamla Uppsala och Orillby.
Den 3 sept.
hö11 fru T. sitt sista föredrag i Enköping.
&amp; N:R 18 ett kraftigt näringspreparat, verksamt styrkande vid aiimän svaghet, blodbrist, rubbningar i nervsystemet och under rekonvalescens.
Energon ii pulverform) saljes i kartonger i kr.
1.40, 2.60 och 5.80.
Tillverkas av AB.
Pharniacia, förordas av Svenska läkare &amp; om Torkel Knutsonsgatan 23, Stockholm.
Kontrollant: Professorn iii.
m.
K. A. Vesterberg.
Finnes Energon ej att tillgå på platsen tillskriv bolaget direkt.
Brev från mo.
Tala inte o m ' et!
Ordföranden och sekreteraren i F. K.
P.
R. invalda i folkpensioneringsnämnden.
Det är en känd eller åtminstone en all- mänt driven sats att småstäderna i politiskt och kommunalt hänseende äro, i förhål- lande ti !l våra större stiider och industri- centra, långt efter sin tid.
En ljusning i detta avseende har dess bättre börjat inträda.
I Hjo ha stadsfull- mäktige i pensionsnämnden invalt ordfö- randen och sekreteraren i F. K.
P.
R. fru Gerda Boden och fröken Lisa Gustafsson.
Vem skulle f ö r ett par år sedan kunnat tro att stadsfullmäktige i Hjo skulle invälja de två ledande rösträttskvinnorna i samhäl- let i en nämnd, som de ha att utse, i HJO där kvinnorösträttsrörelsen för helt f å år sedan ansågs som en styggelse, och där platstidningen vid kvinnorösträttsförenin- gens bildande skrev, att vi behöva ingen valboskap utan män.
Samhiillet har nu kommit till insikt om att det behöves även kvinnor för att kun- na tillfredsställande sköta ett samhälles alla funktioner.
Och varför skulle ej kvinnorna få deltaga i våra samhällens och vårt lands angelägenheter, dessa som utgöra över hälf- ten av vårt lands invånare.
Ja, den frå- gan är ej gott att besvara.
Den allra minsta eftertanke skall visa oss att det är en oerhört stor ortlttvisa mot våra kvinnor, att dessa skola hållas undan allt infly- tande på vårt lands och våra kommuners angelägenheter.
Endast en enda sak borde vara bestäm- mande i vår ställning till kvinnorösträtten, och det är rättvisan.
Man hör så ofta att kvinnorna e j äro mogna för rösträtt.
Men när skola kvin- norna mognat Väl aldrig om kvinnoröst- rättens motståndare f å råda.
Även hör man ofta att våra kvinnor in- gen rösträtt vilja ha.
Ja, sant är att det finns kvinnor, som ingen rösträtt vilja ha.
De intressera sig inte så mycket för vårt lands väl eller ve att de önska deltaga i dess angelägenheter, och det är beklagligt.
Men inte är det väl rätt, att de intelli- genta kvinnor som önska deltaga i sköt- seln av vårt lands och våra samhällens an- gelägenheter skola hållas undan för dessa ointresserade varelser.
Det är en stor orätt- visa.
Vad skulle männen säga, om de icke skulle ha rösträtt, därför att en del män icke be- gagna sig av densamma.
J a g tror män- nen skulle bli missnöjda.
Det är att hoppas, att intresset i våra kommuner vaknar för denna rättfärdiga re- form och att opinionen blir så stark att motståndet vid nästa års riksdag blir bru- tet.
Det är en rättfärdig reform, och den måste genomföras snart.
Carl B-n.
Som helhet kan sägas att denna tum6 varit mycket lyckad.
Allt som allt h a 22 platser blivit besökta, och 11 föredrag hål- lits.
Motståndet har ej varit starkt mer än i en enda socken, ' varför man kan vänta det bästa resultat.
Med hälsningar till fru Tonning från res- kamraten.
T.
E.
När fru Widebeck och jag i somras kom- mo till Malmköping för att en solhet sön- dagsmiddag i juli söka tända någon Ii- ten rösträttseld, gav man oss ej mycket hopp om att några av köpingens invånare skulle finna sig manade att stänga in sig i den lilla kvava godtemplarsalen.
Men de kommo - män, kvinnor och barn - och att vi ej reste dit förgäves, därom vittna nam- nen på rösträttslistorna.
Jag anförde en del om kvinnans ställning inom äktenskapet enligt forna och nutida lagar.
J a g antar, att många av mina åhö- rare kände ungefär detsamma som jag själv känt vid studiet av detta ämno: i början en trygg överlägsenhet gentemot " barba- riska " tider och en belåten suck: " gud ske lov, att det där är förbi ", och sedan en djup och bitter förödmjukelse inför vår tids förhållanden, när ögat äntligen vågar och förmår se dem i deras nakna, råa och oetiska verklighet.
Det gör ingen kvinna med den flacka uppfostran vår tids kvin- nor fått, om ej hon själv druckit ett äk- tenskapligt eländes bittra kalk, eller hon har nog förstånd och nog hjärta att kun- na i medkänsla följa sina olyckssystrar.
Jag förstod det ej förrän ganska sent.
Det var en gång, jag skröt med vår tid, ty jag visste icke, hurudan den är, utan trod- de, den var sådan, som jag själv dittills lärt känna den.
J a g talade med en gam- mal, ovanligt begåvad kvinna i en liten landsortsstad, lyckligt gift, mor till mån- ga präktiga barn, förmögen, ansedd som få där i samhället.
" Du vet inte, hurudant ett äktenskap kan vara i vår tid.
En hustrus ställning kan vara sämre än i någon föregående tid ", sa- de hon.
" Då är det hennes fel.
Vår tid med akt- ning även för den svagas rätt! "
" Du anar inte, vilka medel att tvinga sin hustru lagen ger mannen, om han vill be- gagna dem. "
Ingen rösträttsvind varken i in- eller ut- land har blåst så starkt på rösträttsgnistan i mitt hjärta, som den gamla ståtliga da- mens milda, resignerade stämma.
I Malmköping satt där emellertid en äldre man och hörde på mycket uppmärksamt om både förr och nu.
Efter föredraget sade han till mig: " Allt det där vet inte kar- larna om, och jag ska säga doktorinnan nå- got: tala inte om ' et för dem! "
Han tyckte nog, att jag var grym, då jag svarade, att vi just skola tala om det både för männen och hustrurna, tyckte så, därför att han nog utgick ifrån att vi kun- de bli orsaken till att mången man skulle pina sin hustru, som nu i okunnighet om sin makt och hennes hjälplöshet icke gör det.
Men jag utgiwr ifrån att det finns så pass mycken rättskänsla och aktning för människovärdet, att om människor i all- mänhet trängde in i frågan och bildade sig ett begrepp om allt det sorgliga, som är konsekvensen av att hustrun-modern be- handlas i lagen som mindrevärdig medlem av familjen, i medborgerligt hänseende ett barn i jämförelse med man samt myndiga barn och tjänare, så skulle alla hederliga människor instämma med en mor, som sade: " Jag blygs, att män stiftat sådana lagar och att kvinnor lyda dem. "
Därför ställde jag mot rådet: " Tala inte om ' et! "
mitt grymma råd: " Tala för all del om ' et! "
Jennql Velander.
Arvika F. K.
P.
R. anordnade den 16 och 17 aug.
en trädgårdsfest i Agneteberg utan- €ör staden.
Festen blev vacker och värdig och besöktes på lördagen av 800 och på sön- dagen, trots det ogynnsammaste väder, av 200 personer.
Av behållningen har styrel- sen anslagit 50 kr.
till Kvinnornas hus på Baltiska utställningen, och för övrigt an- vändes den i agitationens tjänst.
Inom Greningens namniusamlingsområde å lands- bygden ha hittills hållits 7 föredrag.
Eslöv F. K.
P:R. hade den 16 aug.
sam- manträde under ordförandeskap av fru Ester Hofvander-Sandberg.
Önskvärdheten av att f å in en kvinnlig representant i pen- sionsnämnden debatterades, och beslöts att styrelsen skulle vidtaga lämpliga åtgärder f ö r sakens realiserande.
Krokstrands F. K.
P.
R. hade den 26 juli anordnat ett friluftsmöte, varvid fröken So- fia Svensson från Göteborg föredrog en " Historik över kvinnornas rösträttsfråga och varpå kvinnorna grunda sina fordrin- gar ' '.
Mötet var besökt av U 0 0 personer, och Krokstrands musikkår medverkade.
Rönninge-Tumba F. K.
P.
R. hade den 10 aug.
möte i Tumba.
Sedan fru M. Bolin hälsat de närvarande välkomna och Tumba stråkorkester spelat ett par nummer, lem- nades ordet till fredstalaren C. Sundblad, som i ett timslångt anförande besvarade €rågan: " Varför vill jag ge kvinnorna röst- rätt? "
Talaren framhöll särakilt vikten av att kvinnorna få fullt komma med i kul- turkampen, varigenom rätten och humani- teten skulle bättre göra sig gällande.
Efter ännu några musiknummer talade fru M. Bolin om reglementeringskommittbs lag- förslag och framhöll att reservanternas för- slag vore det enda, som kunde tillfreds- ställa sedlighetsvännernas krav.
Slutligen antogs enhälligt samma resolution som pü kvinnomötet i Stockholm den 19 april.
MÖ- tet avslöts med uppmaning att teckna sina namn på opinionslistorna.
Angelholnas F. K.
P.
R. hade den 15 aug.
avskedsfest för sin nitiska och dugliga ordf., doktorinnan Lindstcdt, vilken nu lämnar samhället för att bosätta sig i Stockholm.
Festen hölls i godtemplarsalen, som dagen till ära festligt smyckats i vitt och gult med rösträttsfanan i fonden, blom- mor m. m.
Föreningens vice ordf., fröken Rosander, frambar i ett vältaligt anförande föreningsmedlemmarnas tack till doktorin- nan Lindstedt f ö r hennes energiska arbete och intresse för föreningen och tillönskade henne lycka på den nya platsen samt över- lämnade en praktfull bukett med vita och gula band med inskriptionen: Tacksamhets- gärd från Ängelholms F. K.
P.
R.
1903- 1913.
Författarinnan fröken Wester avgav sedan under kvällens lopp en fängslande berättelse från rösträttskongressens för- handlingar i Budapest.
Doktorinnan Lind- stedt uttalade till slut sitt hjärtliga tack för den varma hyllning som ägnats henne samt tillönskade föreningen en god framtid.
Nya landvinningar.
Nya E '.
K.
P.
R. ha bildats i Raverö efter föredrag av fröken Elin Wahl- quist och med fru Anna Nordell soni ordförande samt i Lit efter föredrag av fröken Hildur Vikblad från Arvidsjaur och med fru Anna Hansson som ord- förande.
I sällskap med fredsvännerna.
Genom vänligt tillmötesgående blev jag i tillfälle att tala om kvinnans medborgar- rätt på tvänne möten arrangerade av freds- föreningen i Södertörn; det första hölls i Berga by, Sorunda socken, söndagen den 31 augusti, i en loge tillhörig en arrendator.
Anslutningen till mötet var ganska stor och intresset för kvinnorösträtten likaså, och det lyckades mig att få såväl kvinnor som män att ta listor för namninsamlingen.
Vid den efter föredragen anordnade diskussio- nen måste jag bemöta ett framkommet på- stående att alla rösträttskvinnor nog kom- ma att mer eller mindre uppföra sig som de engelska suffragetterna; jag lyckades göra detta så att den, som framkastat på- ståendet, tackade för de upplysningar han fått och ursäktade sig med att pressens uppgifter i denna sak gjort honom tvehåg- sen.
" Det andra mötet försiggick i Svärdsö, Torö kapellförsamling i skärgården, sönda- gen den 7 september, och var besäkt av ungefär lika många intresserade åhörare som det föregående.
Sedan här, likaom i
ROSTRÄTT FÖR KVINNOR N:R 18 Fättegångar Bevakning av niål i Överratter ocli Äm- betsverk, Äktenskaps-, Arvs- oili Testa- mentsrätt, Skilsmässor, Skogs- och Jorda- tvister, Beskattningsfrågor n i.
ni.
billigt.
Juridiska Ombuds- &amp; Advokatbyrån Gamla Kungsholmsbrogatan 38, Stockholm.
Tel Briiiikeberg 29 i 1 Berga, fredsföredrag hållits, talade jag över saninia iinine och fick glädjeii a t t diirefter utlämna flera listor för riamiiinsainling.
Skärgårdsbefolkningen är i alliniiiihet nicr valieii och förberedd för pRverlian i frisiii- iiad riktning ä n folket på fastlandet och j a g tror, att om mait kunde trotsa de obc- kväma kommuiiilrationcrna nicd skjuts ocli båtar ocli göra fler besök hos deiii, rösträtts- arbetet skulle bli mycket, tacksamt.
Stiiiii- riingen vid båda inöteiia höjdes genoiii a t t j a g iiieclförde min Inta ocli utförde sånger, soni iipptogos nied bifall.
Su g å r färden i süllsliap nied f r u Aug.
Tonning och lutan mot iiorra delen av Stocliliolins län, diir möte Iiülles först i iistiiatiimar den 19.; If.
B. Särlagstiftning för kvinnor.
Med anledning a v a t t frågan om lagstad- gad tio timmars arbetsdag för kvinnor koni- mer a t t behandlas på den internationella arbctarskyddskongressen i Bern under in- iievaraiide inüuad, ha depnteradc från so- cialdemobratiska kvinnoliongrescens verk- ställande iitskott ocli socialdemokratiska kvinnornas samorganisation i Stockholm uppvaktat civilministern och till honom överlämnat en skrivelse a v innehåll a t t en dylik särlagstiftning icke skulle r a r a till skydd för kvinnorna, utan endast skärpa koiikurreiisen iiiellari män och kvinnor samt försvåra livinnoriias utkomstmöjligheter.
I skrivelsen hänvisades särskilt till det utta- lande mot lagstadgad tio tiinmarsarbetsdag för kvinnor, vilket gjordes den 26 augusti i) i ett möte a v arbeterskor i Stockholm.
Resebrev och in- tryck från England.
Av Jenny Lindhagen.
Red Cottage 28 aug.
1913.
Den 21 juli an110 1913 startade niin man och jag r å r länge påtänkta resa till Eiig- land från Kristiania och togo vägen över Rergensbaiian till VOSS för a t t därifrån fortsätta resan över Eide m. fl.
vackra iilat- ser, iiied onivänlande skjuts och båt, med Stavanger som närmaste niål.
Vi gjorde d ä r några dagars uppehåll i anledning a v en fredskongress, vartill vi vor0 inbjudna.
Korge är e t t underbart vackert land, och dess skönhet verkar mäktigt.
Jag Ironi un- der vår resa åter och åter till strofen i (len norska sdngeii: " Korges beste v z r n og f m t e er dets höie fjeld ".
Dessa bergjättar, soiii stupa brant ned i fjordariie och skjuta iipp bredvid varandra så långt ögat ser, de imponera p$ oss sniå människor.
Men vad jag ocks5 lärde iiiider rcsan genom Norge, r a r tanken pd, h u r svårt det niåttc vara a t t leva i denna fjällvärld, soni för tiiri- sten var så vaclter a t t se på.
Också sade ($11 av dessa fjüllbor, soni skjutsade för oss: " ja, turisterna tycka a t t fjällen äro vackra, iiicn vi tycka a t t låglandet ä r vackrare, t y därpå kan man leva. "
Det sade mycket i få ord.
Det v a r gripande a t t se dessa oer- hiirt fattiga små grå stugor på fjällslutt- ningarna h ä r och rar, med sina sniå, små riitor av jord a t t odla.
Man kunde e j för- stå vad dessa människor livnärde sig med liela den långa vintern där uppe i fjällen, d ä r de e j ha skogskörslor a t t leva av, som på n i h g a håll i Sverige.
Bonden, som slijiitsade oss, sade också, att vad han nu iinder sonmiaren förtjänade med skjutsar, nidste han noga spara för vintern.
Så man ser att allting liar två sidor, även det man fiiiuer sköuast många ginger.
Staden Stavanger har e t t vackert läge, En broschyr i ett ahtaellt ä m m BARNS OCH MÖDRARS RÄTT, surskili med hunsurz till f r a g a n onz bidrag f r d n f ö r s u n d i y a fiirsörjure och om burwpcn- sionering.
Av Anna L i d h a y e n.
I '.
A. Norstedt &amp; Söners förlag.
Pris 40 öre.
Fröken Anna Lindhagen, som i inånga å r ä g n a t det livligaste intresse At de ensani- ina mödrarnas ocli dcras barns rättsliga ställning, sammanför i denna innehållsrika lilla broschyr dels redogörelse för lagar och lagförslag i Danniark och Norge i hit- hörande frågor, dels sina egna förslag till ändringar och tillägg av 1111 gällande lagbe- stämmelser i Sverige.
Det första Itapitlet ä g n a r lion skildringen av de ensainnia mödrarnas och deras barns ställning, vilken skildring hon belyser iiled exempel f r å n det praktiska livet,.
Se- dan iittalar hon sig med siilcdning av lir Grantings förslag om barnpcnsioncring så- som tillägg till lagen om fall \ - pensionering, i det hon uttryeker soni sin önskan, a t t en sådan lag, dock mera vidsträckt, skall bli rcrklighet.
Hon ä g n a r därefter lagstiftningen om för- suniliga försürjare ctt synnerligen ingåen- de kapitel och visar genom redogörelser för förhållandena i Daninark och Norge, samt även i Finland och Tyskland, h u r u möd- rarnas ställning i dessa lünder är betyd- ligt mera tryggad än i Sverige.
Uppdel- ningen av denna redogörelse är mycket överskådlig, även för dcm som icke äro fackniän i ämnet.
Redan titeln på de oli- ka avdelningarna visar detta, t. ex.: Be- rakandet a v barnets rätt, Övervakning och förmyndarskap, Anmälningsskyldighet an- gående föräldraskapet, Bidragets storlek och åldcrsgränsen för dess betalande, Sär- skilt bidrag r i d barnets födelse och under airiiiingstiden och Utlcrä %ming av bidrag.
I ett särskilt kapitel saiiiirianfattar hon de senast genomförda och under behand- ling varande förändringarna i lagstiftnin- gen rörande hithörande frågor i såväl Nor- ge som Danmark.
De tvänne sistnämnda linpitlen vittna om sürdeles goda liunska- per OJII vilra grannländers förhållaiideii.
Slutligeii redogör fröken Lindhagen för vad i hithörande ämnen gjorts i svenska riksdagen ocli framlägger även sina egna åsikter beträ.ffande möjligheter till utvecli- lingen av aliriientatioiislagstiPtnin~en.
Hon påpoltar bl.
a. önskvärdheten av a t t iiiyn- digheterna skola.
iiga skyldighet a t t beva- lia barnets rätt, i likhet med det system soni sedan liinge är rådaiide i Norge.
Det- ta slinlle på ett liimpligt sätt kunna lioin- plettera en lagstiftiiing i cnligliet med den i Daiiinark införda.
Även ifrån Finland är uppslag till lagstiftning a t t hämta.
IIon f ö r e s l h vidare, a t t i Sverige iitrcd- ning omedelbart bör företagas angående iii- iöraiidc a v en effektiv alimentationslagstiCt- ning, varigenom bidrag från det allmänna av annan myndighet än fattigvårdcii kan iitbctalas i förskott.
Hon fasthåller, a t t verklig trygghet för erliållande a v bidrag från försumliga försörjare Ban endast iiås genom a t t koinmunen själv lägger ut bi- draget ifråga.
Förslag till såväl barnpen- sionering som till modcrskapsförsiikring bör framläggas samtidigt med nya förslag angående lag om fosterbarns vilrd och lag angående försiimmade barn för a t t enighet skall vinnas inom barnavårds lag st if trin ge^.
Fröken Liiidhagens h ä r ovan omnämnda förslag torde vara väl värda a t t beakta, då hon genom sin mångåriga verksamhet som barnavårdsinspektör vid Stockholms stads fattigvårdsnämnds utackorderings- byrå samlat en rik erfarenhet i hithörande ämnen, och broschyren bör därför läsas a v en var, soin ä r intresserad för dessa för kvinnorna så viktiga spörsmål.
Spectatrir.
Kvinnor i pensionsnämnd.
I pensiorisriiiriinden för Arvilta stad 5 Heleneborgsg.
15.
* i.
T.
31 64 Kelioiiiiiieiitlcras som en eilriiiid gwl och nit.
raiide iiiAltids- oili läskaIrycl&lt;.
Finnes pA Initeljer sanit svapdriikli.
p; i lat.
Kommientarier iiirerflödiga, I N.
D.
A. liar på franislijuteii plats och iiridcr iipl,aeendcväcliaiidc rubriker stütt a t t liisa fiiljande insändare: " Soni ett belysaiidc bidrag till halten ar agitationen f ö r kviiiiians politiska rösträtt lian anföras, a t t Iviiririe kvinnor, inor ocli dotter, bäggc gifta, tii (i&gt;t s i n a » cakars ve:- s k a p * t,ecliiiat sina namn å en agitaiioiis- lisia, och då de tillfrligades varför dc gjort detta, så svai.ade de, a t t den soin preseiite- rade listan bad derii skriva sina iianin.
Kärnrida Iivinrior togo iiigcn käniiedoni oiii listans iniiehdll, men deii som fraiiibar li- itati sade, a t t det v a r för kviiiiiaiis bästa att €5 så i i i h g a iiaiiin soni möjligt.
Till- !uggus bör a l t det cillra busta föricc~liunde Zr rddartde emellaii dessa u i i d e junier och deras?) iali ' ar. " "
* Kurs.
av oss.
R BäaJorskan Edmann liar inval t s liaiicllanden fröken Stiiiü borttager rvnkor och oormaskar.
Har eii i i i i d e r h r i ' iiiderssoii, nied haridlaiideii fru L4iiiail- da Larsson soni suppleant oc.li i laiids- I parti och iiiiiiut 1 försariilingeiis nämnd fru Maja FjE- F R A N S K.
P A R F Y M M A G A S I N E T Hovleverantör stad, Wockstad, nied fröken Narina Nor- 21 iirottnIrPggatsn 21.
Sfockholm bäck, Strarid, soiu suppleant.
samt i förnämsta Parfymaffärer.
(.i F 15.533 ~ _ _ _ _ _ _ _ ~ ~ nied sin oerhört vidsträckta utsikt å t alla l i 3 l och d ä r all slags n a t u r syntes föreriad, inen j a g måste bekänna, u t a n a t t vara allt för iiiycket nationell, a t t jag föredrar de svenska städerna framfbr de norska, ehuru de senare kunna &gt; a r a nog så intressanta.
Så koni stunden, då vi måste säga Norge farväl, och vi skulle ut vidarc i det stora okända.
Vi kände oss orkså gripna, men ej av hänförelse utan a v fruktan, t y baro- metern stod på storm, och vi skulle med e11 norsk ångare tvärs över den för sin e j alltför stora niildliet kända Nordsjön till h ' cwcastle.
Ocli under väntan på båteii, soni a v stormen blivit t r c tiinmar försenad, siitto vi kusliga och lyssnade i den mörka natten på, hur det tjöt och gnisslade utan- för knutarna.
Båten, som skulle kommit kl. 10, kom kl. 1.
Men mitt i allt detta mörker lyste dock för oss en liten stjärna, ocli stjärnan hette " Mothersills ", e t t ofel- bart iriedel mot sjösjuka, som vi hade med oss, ett engelskt preparat, som fås på alla större apotek, säkrast hovapoteli, då det ' * lär rara infört i Sverige av v å r t kron- prinspar ".
Jag vill h a r passa på a t t sprida detta till glädje för alla dem, som lida sjö- sjnkaiis kval, och ber Er följa exemplet.
Så liommo vi alltså, tack vare Harriet Bosse, som givit oss anvisning härpå, hcl- skinnade över Nordsjiiii till Newc ?stle, en stor indnstristad, där allt verkade g r å t t i grått, och i dockorna vi passerade, som vi tyckte i oändlighet, var vattnet som en ler- välling.
Denna h !ad jämte en stor del av dylika industristäder, Englands guldgru- vor, gör ett belilämmande intryck på främ- lingen, och man frågar sig h u r är det möj- ligt a t t inänniskor kunna och vilja leva under sådana förhållanden.
I Sverige h a v i ingen aning om så nigcken fattigdom, nöd och elände, som h ä r ar.
Och dock äro dessa " slavar " i de flesta fall minst a v allt social- demokrater.
Detta k a n man endast förkla- r a så, a t t de, genom h å r t arbete och stor fattigdom, generationer igenom, äro så för- slöade, a t t de e j kunna klart övertänka sin ställning.
Och man kan j u också tänka sig, a t t dct måste vara IAngt kvar ännu till xcrlilig humanitet ocli demokrati i ctt land, dar ännu i vår tid de, som representera de högsta platserna i parlanieiitet eller an- norstädes, vid högtidliga tillfällen använ- d a sig a v så föråldrade bruk som peruk och stångpiska, något som jag trodde nii- nicra var liäiivisat endast till teater och maskerader.
Och nästan överallt, var nian g&amp;i- och står, är det privat egendoin.
Ja, det rika England lian skatta sig lyck- ligt, så länge " slavarna " sova, - men om de \ - akiia!
I Newcastle, för att återgå till resan, möt- te oss vår älskvärda värd och värdinna, m r och nirs Coates-Hansen, till vilkas vacli- ra Iicm i Iiärhetcn a v Aiiddlesbrougli vi vor0 inbjudna a t t tillbringa några lugna sköna veckor.
Red Cottagc, nir och m r s Coates-Ifansens förtjusande hem, var beläget femton minu- ter med t å g från Middlcsbroiigli, i härlig luft Ined vidsträckt utsikt över bergeii och de milsvida engelska ljungliedarna, som man forst måste se för att kunna förstå och älslra.
Deras hem låg d ä r så soligt och fritt, en bild a v dem själva, och om- givet av en härlig roscnträdgård och g a v en helt annan förestallning om ett snffra- gettlieni, iin vad m a n i allmänhet liar, d. v. s. motståndarna till rörelsen.
Dcni ville j a g svara: det beror e j på om man är suffragett eller icke, utan på intelligcn- sen och förmågan a t t ordna det hela och förståelsen a v vad verkligt duglig hjälp i lieniarbetct ar värd.
Allt detta liar mrs Coates-Hansen förstått a t t göra gällande, och j a g lian giirna säga, a t t jag aldrig sett ett hem och e t t sam- liv präglat a v så mycken finhet och no- bless som deras, på alla händer.
Arbetet gick sin gilla gång som e t t urverk, u t a n a t t man visste, n ä r arbetet utfördes, och det var ett verkligt " dukkehjem ", allt i glada ljusa färger med mjnka fåtöljer, kuddar, puffar, pallar överallt franiför de obliga- toriska öppna spislarna.
Men så h a de sjiilva gjort ritningarna till sitt hem, och niiiista sniåsak v a r noga genomtänkt.
Icökrt, med den w d x a spisen, glöuimer j a g aldrig.
Olika arbeten med sina tillbehör r o r o hän- visade till olika rum, ocli tillvaron a v v å r a i Sverige s. k. skräpvindar h a de e j e n aning om här.
Mrs Coates-Hansen, en av de " föraktade suffragetterna ", sköter på detta efterfölj; iiis- värda sätt s i t t hem på sju r u m och kök med endast en jungfru, den präktiga &amp; 4nnic, fin och stilla som hennes matmor, och son1 även sköter hemmets tvättar en g h g i m r - kan.
Mrs Coates-Hansen stickar t. o. ni.
alla sin mans strumpor, och hon behöver aldrig säga: " alltid när man h a r som värst, kommer det friimmaiide .. ' Till henne kaii man komma vilken dag, vilken tid på da- gen man vill och se allt i minsta vrår, och dock ä r lion suffragett, visserligen ingen al- dem son1 suttit i füngclse, och själv gillar hon icke de senare drciis yttcrliglietsmetoder, nien hon raknar sig soni en av d e m Jag sknlle önska a t t till alla dcm, som t a l a cinot siiffragettcr- ua, ltuiiiia säga: koni ocli se hiir cit verkligt suffragetthem ser u t och (lön1 ÜC- dan.
Och dock är hennes arbete e j endast.
hcminets.
De fattiga i Middlesbrougli lin.
också stora fordringar på heiiiic, lion arbe- tar b1.
a. nämligen i en fattigvårdskonimit- te, och är det något gott gjort för de fat,- tiga liriniioriia och barnen i Middlesbrougli.
clå veta de a t t inrs Coates-Hansen ha.ft sin hand nied.
Ocli det är iinderbart att tänka sig denna lilla bräckliga, fina Iivinna, ofta så sjuk, a t t hon knappt kan hålla sig iipli- ratt, tack vare sin okuvliga energi och 1iä.n- förelse, många gånger ensaii: s t å d ä r ocli modigt Iiämpa och genomdriva, a t t de fat- tiga kvinnorna f A n å g r a kronor mer i veo- kan a t t leva av.
Hon vet vad det gäller för dem och då måste hänsynen för egen del r i - ka för saken.
J a, det är också en bild av den engelska siiffragetten, ett bevis på vad som kaii gii- ras med energi och hänförelse och inil maii $äga vad man vill om den engelska suffra- gettrörelsen, det ligger något stort i a t t vå-
