# ID: svediakorp-per2552
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,842
# sentences: 589
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


RÖSTRATT FÖR .KVINNOR Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
II.
ARG.
N r 17.
STOCKHOLM, 1 SEPTEMBER 1913.
BÖSTRÄTT FÖB KYINNOB utkommer den 1 och 15 i var månad Redaktör: ESTER BRISMAN.
Traffas onsdag och lordap kl. ' / 23- ' / n4.
' Redaktion och Expedition: 6 Lastmakaregatan1 Expeditionen oppen vardagar kl 1-4.
Rikstel.
Norr 600.
Allm.
tel. 147 29.
Telegramadress.
Rostratt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: Pris for 1913 1 krona.
Losnummer 5 ore.
För utlandet sker prenumeration antingen ge- nom posten eller genom insandande a r l kr.
75 öre i postanrisning till tidningens ex- Om u t r i k e s p o l i t i k e n s k a l l utgöra ett s k ä l v a r f ö r kvin- norna icke skola få rösträtt, så används en mbttstock på kvinnornas rösträtt, som ingen tänker på att t i l l ä m p a på männens.
E n l i g t min å s i k t är kvinnan, s o m skapar hem- met, ingalunda sämre skickad att sätta sig in i f r å g o r, som röra u t r i k e s p o l i t i k e n, statens f i n a n s e r e l l e r vilken annan p o l i t i s k fråga som hälst än mannen, som arbetar för att underhAlla hemmet.
SIR EDWARD GREY Englands utrikesminister.
pedition.
Annonspris: i 5 öre per miilimeterhojd, tsbi l e F, K, PI R, och Kvinnornas has på Baltiska utställningen, annonser och årsannonser rabatt.
Rikstel.
456.
Allm.
tel. 604.
Första kammarvalen erbjuda i allmänhet numera u r kvin- noröstriittssynpunkt föga av praktiskt intresse.
Sedan partiställningen i re- spektive landsting efter landstingsva- len blivit klar, är valutgången given.
I tur att i år välja äro landstingen i Ostergötlands, Kronobergs, Göteborgs och Bohus och Värmlands län samt Gävle stad.
De tjugufem platser, som nu skola besättas, ha förut varit för- delade så, att högern innehaft femton, d e frisinnade nio och socialdemokra- terna en plats.
Någon förskjutning i partiställningen har genom senaste landstingsval icke ägt rum, varför par- tifördelningen förblir oförändrad.
Här- med är dock icke sagt att överrasknin- gar äro alldeles uteslutna.
Det har vi- s a t sig f ö r r att kupper, aldrig så skick- ligt iscensatta, tack vare det proportio- nella valsättets mysterier haft fullstän- digt oförutsedda verkningar.
Med den åtstramade partidisciplin, som också är en av proportionalismens frukter, spelar själva personfrågan i allmänhet mindre roll.
Det har visat sig att högermän, som teoretiskt ställa sig på kvinnorösträttsvännernas sida, i praktiken blint följa parollen " icke resonera, bara marschera ".
Visserli- gen äro namnen även på de högerre- presentanter, som stå under omval, av olika valör.
Bland dem som kvinnorna gärna skola se återvalda anteckna vi landshövding Lagerbring i Göteborg och de båda kronobergarna lantbruks- ingenjör Roos och kapten von Baum- garten.
På vänstersidan är det framför allt ett återval, kring vilket kvinnorna kny- ta sitt intresse.
Det gäller redaktör Mauritz Hellbergs kandidatur i Värm- lands läns landsting.
Det torde icke för denna tidnings läsare vara behöv- ligt att med många ord framhålla, vad redaktör Hellbergs återval betyder för Sveriges kvinnor.
En säkrare och på- litligare försvarare av kvinnornas sak har aldrig låtit sin stämma ljuda inom Första kammarens väggar.
Vem kom- mer inte ihåg de säkert och elegant parerade värjstötarna av våra kända " antis ", professorerna Thyren och Kjel- len vid sista rösträttsdebatten, f ö r att nämna endast ett exempel.
Med såda- na försvarare behöva vi icke frukta ridderlighetens - den sanna ridderlig- hetens - utdöende, ens sedan kvinnor- na fått rösträtt.
En fara för redak- tör Hellbergs återval, som en tid såg rätt hotande ut, tyckes nu dess bättre vara undanröjd.
Det skulle varit att beklaga om kvinnointresset och nyk- terhetsintresset här skulle kommit att stå emot varandra, två intressen, som annars bruka gå hand i hand.
Den nödtvungna overksamhet, som kvinnorna måste underkasta sig vid Första kammarvalen, även då det gäl- ler deras bästa vänner eller bittraste fiender, bör vara dem en ny påminnel- se att väl tillvarataga och använda den rätt de ha, den att utse Första kamma- rens väljare.
Det kan icke nog ofta upprepas, att det är på landstings och i vissa fall på stadsfullmäktigvalens resultat, som Första kammarens sam- mansättning är beroende.
talsiffran a v utställningsbesökande, an- se att vi böra räkna med nära hundra- tusentalet.
Detta naturligtvis under Eörutsättning att vår utställning kan göras sevärd och ej bara består av trycksaker, tabeller och andra torra tråkigheter.
I varje fall bör man dock e j inrikta sina förhoppningar och si- na ansträngningar på en lägre besöks- siffra än 50,000.
Och i detta kvinnornas hus, bland andra föreningar och skiftningar inom den svenska kvinnorörelsen, vad kan F. K.
P.
R.
- detta är nu frågan - ha att giva 50,000 människor eller fler, och vad vill F. K.
P.
R. ha igen av dem?
Vi vilja ge upplysning, och vi vilja vin- na vänner och övervinna motståndare.
Men huru?
J a, det vore Önskvärt att alla med- lemmar av F. K.
P.
R. nu toge sig en stilla funderare och sade till sig själva ungefär så här: på sätt och vis är en sådan utställning något alldeles nytt, man har ingen gammal trall att gå efter och det är naturligtvis svårt att finna en form för framställningen av ideer och ideellt arbete, som kan bli så åskådlig och på samma gång till- talande, så att det kan bli ett nöje och ej ett arbete att se den.
Och ännu så länge veta vi ju intet om hur stort utrymme varje särskild förening kan få disponera över eller om kostnader- nas fördelande eller om detaljerna i den allmänna planen, men då allt detta icke kommer att närmare bestämmas förrän under hösten, så bör man tyd- ligen innan dess vara nära färdig med förslag om hur F. K.
P.
R. skall kunna räl och värdigt representeras.
Hur 1914 års riksdag kommer att ställa sig till vår fråga, det vet ingen, men säkert är att 1914 i många avse- enden ä r ett viktigt år och att delta- gandet just då i Baltiska utställnin- gen kan bli av särskild betydelse för oss.
Naturligtvis får ej politisk, lika litet som religiös propaganda äga rum på utställningen.
När vi veta vilket arbete det ä r att anordna föredrag runt om i bygderna, bilda föreningar, ge samhällskurser och h u m relativt få man ändå når, så kan möjligen en lät- tare väg ges här att nå den stora all- mänheten.
Det vore ej litet vunnet, om man kunde väcka intresse och sym- pati hos en mängd utställningsbesö- kande män och kvinnor; bibringa dem Svaluddenis Pensionat Ivar Hzggströms Boktr, A, B, Så stort som Baltiska utställningen i Malmö 1914 är planlagd, så fordras även, det förstår man, många besökan- de för att utställningen ekonomiskt skall lyckas.
Man talar om 10,000 per- soner om dagen som nödvändig me- deltalssiffra.
Redan det, att av dessa tu- sental var och en ett ögonblick dröjer vid tanken att besöka eller icke besöka kvinnornas utställning, är av betydel- se: de ha tänkt på den och alltid har väl någon kunskap om huvuddragen av vår utställning banat sig väg till dem.
I varje fall veta de, att när Sve- rige nu som en enhet tävlar med de andra utställande länderna, så är den svenska kvinnorörelsen även med som ett led i det hela, som ett drag i Sveri- ges fysionomi.
Och hur stor del av dessa människoskaror skall man kun- na tänka sig bli tillräckligt intresserad f ö r att besöka kvinnornas hus?
De finnas, som med kännedom om separat- utställningars besökssiffror vid före- gående utställningar, jämförda med to- R. STOGKLASSA rekommenderas 26 Drotinlnggatsn 2ä R.
T. Ulriksdal 17.
A.
T. Ulriksdal 85.
Aiim.
Tel. 80 88.
(A. F. 1582) Postadr.
Järva.
Vördsamt 26 Gamla Kungsholmsbrogatan Elin Johansson.
Allt alags boktryck.
någon grad av den kunskap vi äga om att den kvinnliga rösträttsrörelsen ä r en världsrörelse, som mäktigt och oemotståndligt går sin väg framåt.
Och om vi kunde meddela något av vår övertygelse, att vi aldrig kunna göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
Och Om v i kunde inpränta hos mera flyktigt besökande några få, nyttiga fakta att minnas.
Från alla trakter av Sverige komma troligen att anordnas sär- skilda resor till utställningen, icke minst från Skåne, och vi vilja nå de s. k. breda lagren lika väl som vi vilja göra framställningen njutbar för hit- kommande utlänningar.
Kanhända också, om vi lyckas tillföra kvinnornas utställning en speciell dragningskraft, vi kunna känna med oss, att vi bidra- git att höja besökssiffran i sin helhet på utställningen och därmed bidragit i vår mån till ett gott resultat för den- na för hela Sverige så betydelsefulla Baltiska utställningen.
När nu F. K.
P.
R:s medlemmar, som läsa detta, tänkt dessa eller liknande tankar några gånger, så är ej otänk- bart att en eller annan id6 uppstår om bästa sättet att på Baltiska utställnin- gen framställa F. K.
P.
R:s mål, ar- bete, framgång och betydelse, så att man dels intresserar " de många ", dels även dem, som sedan länge arbeta för och äro inne i frågan, allt för en snar och lycklig lösning.
Det förefaller som om det vore bra om sådana förslag och ideer, detaljer så väl som totalplan, sändes rösträtts- ledningen, för den händelse de kunna användas inom de gränser, som väl snart komma att utstakas för F. K.
P.
R:s deltagande i utställningen.
Det vore mycket naturligt om de fle- sta i F. E.
P.
R., fullt sysselsatta pied namninsamling och andra rösträttsgö- romål, tänkte att vi ej kunna hinna mera just nu.
Men man måste tydli- gen.
Till andra skäl för ett det möj- ligast bästa deltagande kan fogas än- nu ett: personer, som eljes intaga en avvisande hållning mot den kvinnliga rösträtten ha, när det ä r fråga om att stå som ett helt och duktigt folk, i täv- lan med utlandet, intet emot att röst- rättskvinnorna kunna framvisa, även de, ett duktigt arbete.
Låt oss då ta vara på detta enastå- ende tillfälle och framträda som den starka, målmedvetna och värdiga or- ganisation, som vår svenska rösträtts- rörelse är.
Anna Nilsson.
.
Nytt stadsfullmäktigval äger rum i andra kommunala valkret- sen (Maria och Brännkyrka) i Stock- holm fredagen den 12 september.
På grund av uraktlåtenhet vid valets kun- görande har marsvalet överklagats och förklarats upphävt, varför nytt val nu äger rum.
Vi uppmana valkretsens röstberättigade kvinnor att väl göra klart för sig vad detta val gäller och att icke försumma att göra sin plikt.
LAGERSONS SKOl ' TIAGASiN Jakobsgatan 18 - Predsaatan 8
RBSTRÄTT 2 N:R 1 7 FÖR KVINNOR IN MEMORIAM.
Mr Asqnith låter tala med sig, E t t första resultat av de engelska kvin- nornas pilgrimsfärd, för vilken e n kort re- dogörelse lämnades i v å r t förra nummer, var att e n deputation f r å n the National Union of Women ’ s Suffrage Societies den 8 augusti blev mottagen a v m r Asquith.
An- ledningen \ - arför premiärministern denna g å n g l ä t tala med s i g rar, såsom h a n själv sade, den a t t mrs FacFcett lovat framlägga nya bevis för krinnorösträttens växande po- pularitet ute i landet och särskilt bland ar- betsklassen, som icke betraktar kvinnoröst- rätten som en könsfråga, utan som en f r å g a a v stor demokratisk betydelse.
Ingenting syntes heller göra större intryck på premi- ärministern än en a v deltagarnas i färden redogörelse för den stora förändring till kvinnorösträttens förmån, som ä g t rum bland arbetarna i norra England, det libe- r a l a partiets dittills starkaste fäste.
M r Asquith sade sig också h a blivit mycket im- ponerad a v pilgrimsfärden och förklarade som sin bestämda övertygelse, a t t d å majo- riteten av landets kvinnor och a v ralmän- nen uttalat sig till förmån för en reform, så måste den genomföras.
” Edra ivrigaste motståndare skola då bli de första a t t böja s i g och a t t d r a så mycket gott som möjligt ur reformen. ” - Hur v a r det d:r Ralimn skrev i ” den förtjänstfulla tidskriften Det nya Sverige om ” Kvinnorösträtten på r e t u r i England? ” Nrs F a v c e t t framhöll a t t m r Asquith icke infriat sitt löfte till kvinnorna och försökte med framdragande av prejudikat u r Eng- lands nyare historia a t t anvisa en väg för mr Asquith a t t med bibehållen ä r a göra en lösning a v kvinnornas rösträttsfråga möj- lig.
a v premiärministerns svar framgick icke huruvida h a n ämnade d r a g a nytta a v de vunna lärdomarna.
Att the National Union icke tycktes hysa alltför stora förhoppnin- gar f r a m g å r av en ledande artikel i dess organ, The Common Cause, som slutar med följande ord: ” För premiärministern är det ingenting a n n a t än röstsedlar som väga nå- got; varken argument, böner eller yxor.
Det ä r nu vår plikt, som h a n själv påvisade, att vända väljarna mot e n regering, som har en antipremiärminister i spetsen. ” Deputationen mottogs efteråt av de röst- rättsvänliga medlemmarna a v ministären samt a v oppositionens ledare, m r Bonar Lam.
Förhandlingarna \ Tid dessa uppvakt- ningar vor0 a v enskild natur.
Bnqärkningsvärt uttalande au högerman.
Riksmarskalken greve Douglas h a r nyli- gen vid avslutningshögtidligheten vid den kvinnliga kursen vid Lunnevads folkhög- skola i Östergötland hållit ett tal, d ä r i h a n framhöll nödvändigheten a v ett r ä t t anrän- dande av den politiska rösträtten, vilken e d i g t talarens meuiog otvivelaktigt skulle komma såsom en följd a-r tidsutvecklingen.
Talaren rådde kvinnorna a t t frimodigt trä- d a f r a m överallt, d ä r stora, rent mänskliga kulturfrågor s t å på spel.
Såsom e n välgö- rande kontrast mot r a d man a n n a r s är van a t t höra f r å n högerns talare verkade deq tro p å kvinnorna och p å den kvinnliga na- turen, som liksom en underström gick ige- nom g r e r e Douglas tal, v a r u r vi anföra följande sats, som v i vilja alldeles särskilt understryka: ” De egenskaper, genom vilka en s a n n kvinna k a n göra sitt inflytande gällande h ä r i livet, - de finnas inneboende i den mänskliga naturen och de komma att förbli desamma, så länge världen står. ” De finska lantdagskvinnorna.
Till komplettering av i förra numret läm- nade uppgifter om lantdagsvalen vilja v i nämna, a t t ytterligare en kvinna blivit vald, nämligen lärarinnan Tilda Löthman, tillhö- rande ungfinska partiet.
Summan a v kvin- nor i lantdagen är nu således 21.
Carl Nyström.
finnes en praktisk anordning till tamburdörren, som uppfunnits av W. R. Edling.
Pris 3 kronor.
SärsRilt inuscklade skriv- och räknemathiner reparemil omsorgsfullt.
A.
T.
251 85 R6RSTRAMDSGATAM 34 Stockholm.
.
” Varför skalii ia; ke den politiska rösträt- ten utsträckas även tiii kvinnorna? ” En internationell antirösträttskatekes nzed Izonamentarier av Robert Blatch jord.
Ingen kan beskylla våra svenska an- tis för någon större uppfinningsförmå- ga eller originalitet.
Då mrs Chap- man Catt i London 1909 med sierskans skarpblick förutsade, att det inanifest, som utsänts av den engelska antiröst- rättsföreningen, skulle komma att bli av internationell betydelse, v a r hon nie- ra sannspådd, ä n hon kanske själv ens d å anade.
The National Leag-ue for Opposing Woman Suffrage har utsänt en kate- kes till uppbyggelse och fromma för dem, som genom sina sympatier för kvinnorösträtten skulle kunna komma att bringa sig själva och det mäktiga brittiska öriket på fall.
Våra påpass- liga antis vor0 genast framine med kalkerpapperet, och snart cirkulerade den engelska katekesen i den svenska landsortens högerprcss.
Svenska läsare skulle emellertid få ett högst ofullständigt intryck a v det- ta dyrbara dokument, om de icke ock- så samtidigt sattes i tillfälle att ta del a v m r Robert Blatchfords lioinmenta- rier, vilka jämte manifestet återfinnas i en nyligen hitkommen engelsk tid- ning.
Vi kunna icke neka oss nöjet a t t i dess väsentliga delar återgiva m r Blatchfords artikel, vilken även den torde kunna ha internationell tillämp- ning.
Och så giva vi ordet åt m r Blatchf ord.
” Så här börjar det.
a) Emedan männens och kvinnornas verk- samhetsområden enligt naturens ordning äro väsentligt olika, så bör deras andel i ledningen och styrelsen i staten vara olika.
den, att inga andra än soldater och sjöiniin, gruv- och stuveriarbetare bor- de ha rösträtt.
Rösträtten tillkommer den, p å vilken den moderna staten för sitt bestånd äi beroende.
Jaså!
Ar icke den moderna staten för sitt bestånd beroende på födandet och upp- fostrandet a v barn?
Finns det någon person inom hären, flottan eller indu- strien, a v d l i e n statens bestånd ä r så beroende som a v landets mödrar?
J a g väntar på syaret.
Och då det gäller att lagstifta för sjömän och gruvarbetare, så frågar jag, T-en1 känner bättre till dessa arbetares förhållanden ä n deras hustrur?
Och vad vet sjöniannen om g r u t a r - betarens liv och arbete eller griivarbe- taren om sjömailneris?
Sjömannen och gruvarbetaren förstå det som rör dem.
och deras hustrur förstå det lika bra som de.
I verkligheten förhåller det sig så.
a t t en gruvarbetare kan f å rösta i alla frågor soin röra staten, därför att han kan ett enda yrke.
Men borde in- te då också de kvinnliga arbetarna få rösta?
Kvinnor som arbeta i testilin- dustrien t. ex.?
Men manifestet talar om industri, av vilken statens bestånd ä r beroende.
Borde då inte skräddaren, kyparen.
kapplöpningsryttaren och lelisaksfa- brikanten vara uteslutna?
Men skräd- daren, kyparen, kapplöpningsryttaren och leksaksfabrikanten ha rösträtt och alla de andra med.
Varför då inte ock- så den kvinnliga kontoristen, lärarin- nan, viiverskan, sjuksköterskan, konst- närinnan?
Vad säger lagen?
Lagen tillerkänner rösträtt åt männen, om de kunna läsa och skriva eller inte, om de arbeta eller låta bli, 0111 de förstå sig på utrikes- politik och försvar och affärer eller om de äro asnor.
Härtill svarar jag, a t t om männen skola styra staten och kvinnorna inte skola f å hjälpa till, så ä r det litet svårt a t t förstå, vad som menas med a t t ” de- ras andel i ledningen och styrelsen i staten ” bör vara olika.
Vad manifest- författaren menar är, a t t eftersom krinnorna ” enligt naturens ordning ” c) Emedan endast de manliga röstande icke äro män, så skola de inte h a någon kunna rara a n s r a r i g a för rcgeringspoliti- del alls i statens styrelse.
Med fil.
och med.
doktor Carl Ludvig Kippolyt Nyström, som i en ålder a v 7 P I 2 år deii 17 augusti avled å sin egen- dom Hellekis å Kinnekulle, ar ännu en al- de fä kvarvarande av den gamla stammens k \ ~innorösträttsvänner a v högern gången u r tideii.
E n mångsidigt bildad och i allmänna värv strängt anlitad man, var d:r Ny- ström i flera år medlem av riksdagen, först a v Andra och sedan av Första kainmaren.
Sitt erkännande av det be- rättigade och för samhället gagnande i kvirinornas rösträttskrav fick han sär- skilt vid 1906 års riksdag tillfille a t t risa.
Vid detta årc rösträttsdebatt ta- lade han för den utredning i frågan som också blev riksdagens beslut, och vilket beslut han vid en följande rilrs- dag betecknade soni ” den viktigaste in- satsen i hela den kvinnliga rösträttens senare historia hos oss ”.
Särskilt l å g honom den gifta kvinnans rösträtt varmt on1 hjärtat.
- 4v de gifta livin- norna vintade han nämligen att Första kammaren skulle få ” en bundsförvant som duger ”.
F ö r den insats d:r Nyström i över- ensstänimelse med sin Uvertygelse gjort för T-år stora sak, bringa r i honom vid hans bår v å r t tack.
och d &amp; det giiller den ännu större frå- gan om lrrigens avskaffande.
h) Emedan det icke ü r behövligt, a t t kvin- norna f å rösträtt för särskilda kririnola- gnrs stiitande.
De senaste 50 iirens liisto- ria beTisar detta, och i våra dagar är I n i n - nans infli-tande starltare ün någonsin, be- roende p i biittre uppfostran och starkare organisation.
Lagstiftarna rådgöra med kvalificerade kvinnor, och de sitta i kungl.
kommitteer, deras åsikter låta höra s i g f r å n talaretribunen och genom pressen.
De bi- draga till a t t bilda den allmänna opinion, som ligacr till grund för all lagstiftning.
Det finnes kvalificerade krinnor, och det finnes okvalificerade män.
De okvalificerade männen ha rösträtt och de kvalificerade kvinnorna inte, men punkt h) säger att det gör ingenting, ty rösträtten är, d å allt kommer om- kring, till ingen nytta.
J a g håller med om a t t rösträtten är värdelös.
Men om den ä r värdelös,.
varför då inte ta bort den från rnän- nen?
Om kvinnor kunna få vad de önska utan rösträtt, varför kunna d å inte också män få vad de önska titan rösträtt?
d) Emedan kvinnorna ofta i det sociala arbetet h a stor fördel av att rara fria f r å n partiband och partitvång.
De äro i stånd att s ä t t a principen framför partiet; det göra icke mlnnen.
Men vi vilja inte h a principer, vi vilja ha partipolitik och d5r- för få inte kxinnorna rösta.
De iiro f ö r ärliga, de skulle iörstöra spelet.
Efter a t t h a noterat de medgivanden som gjorts i punkt d) l å t oss lyssna till vad som sägs i punkt b) Emedan den invecklade moderna sta- lren.
Om krig utbryter, kunna nämligen eii- a) Emedan utsträckningen a v rösträtten dast m5nneii liämpa igenom det.
ten för sitt bestånd beror på krigsmakten till lands och vatten, diplomati, finanser och den omfattande gruvindustrien samt sjöfarten.
På.
intet a v dessa områden kan kvinnan t a g a aktiv del eller skaffa sig per- sonlig kunskap och erfarenhet.
Riksdagens arbetsuppgifter utgöras till största delen av dessa frågor, vilka omfatta rent rilasku- lina verksamhetsfält.
Vi stryka ordet diplomati.
F ö r det första därför a t t de manliga väljarna inte ha ett ord att säga i det som rör utrikespolitiken och för det andra därför a t t i diplomatiska affärer kuii- n a Adams söner ha mycket att lära a v Evas döttrar.
J a g hälsar skuggan a v en drottning Elisabeth, en änkekejsa- rinna a v Kina och passerar vidare.
Om det ä r någon mening alls med första satsen i punkt b) så betyder Den logiska konsekvensen av detta vore att endast armen och flottan bor- de ha rösträtt.
Om krig utbryter, skulle valmännen büra ansvaret.
Men vad ha valmän- nen med krigsanledningarna a t t göra?
Inte var det valmännen som bestämde boerkriget, Krimkriget, krigen i Egyp- ien och Afganistan?
Det ä r regerin- gen som bestämmer.
Vi valmän veta intei om det, som försiggår inom ut- rikesdepartementets dörrar.
V i f å al- drig veta tillräckligt med fakta för att kunna bilda oss en riktig mening.
Om kvinnorna inte kunna göra krigs- tjänst, så kunna de lida och betala.
Deras mening borde i sanning inhäm- tas, då det är fråga om krig.
och fred till kvinnorna skulle göra kvinnorna, som ä r o flera till antalet än männen, till landets verkliga styresmän.
H ä r förniinma vi den tvåklövade, vi märka spåren.
De äro rädda för kvinnorna.
Om vi finge allmzn rösträtt, skulle det bli fle- ra nianliga väljare, och eftersom kvin- norna äro ärligare och h a bättre prin- ciper 5n de manliga väljarna, skulle det snart v a r a ute med oss.
Om vi fråga varför kvinnor, som ar- beta och betala skatt, vägras rösträtt, så finns det endast två svar.
Det ena är, att männen anse kvinnorna and- ligt underlägsna och det andra, a t t männen äro rädda för kvinnorna.
Allt annat ä r endast förevändningar.
och undflykter. ” I P I I 12 Flopa@atam SaOOKbYOLM, 2, 3 3FÖrlois; snixxgskke~ oD 4 tr. (hiss).
Telefoner: Riks 90 12.
Allm.
12 50.
Läget för sjuk-, vilo- och förlossningshemmet är tyst och ostört.
Soliga rum.
All nutida komfort.
Operatfonsrum.
Badrum, med fullst.
elektr.
ljusbad, med eller ntan massage, uuen för andra un hemmets patienter.
De strängaste fordringar pi % hygien uppfyllda.
Telefoner i varje väning.
Gott dietiskt bord Fritt val av liiktre och ackuschörska.
RPf.
: Prof. A L I X.
D.r E.
O. B U L T G R E N.
D:r ARTHUR FURSTEXBERG, DIT ARh ’ OLD JOSEFSOiV.
Föreständarinna HILMA FREDLUND, f.
d. förestlndarinna vid Stockholms sjukhem, Skuru o. r i d Drottninghuset.
I
1 N:R 17 ROSSRÄTT FOR KHINNOB " Den kvinnliga r6strättens valsignelseni ' eller " Kviiinorösträtten en dyrbar leli- sak, Iiar rniiiernt en stat " eller nå- got dylikt lyda de olilia rubrikerna på en notis, soin i dessa dagar synts i eii del av landsortens högertidningar.
H~~vu (1~ta~lspresseIi liar tydligeii fiin- nit den iiiiiidre liiniplig för siii pii- blili.
Iiiiieliåilet iir detta.
Ordföranden i staten Iiernyorks organisation mot liviiinoröstriitteii, iniss Alice Hill Chit- tendeii har \ - arit tre iiiåiiader i Kali- foriiieii (en stat diir kvinnorna haft röstrlltt i 18 månader, iiieii dgr äiinii iiigeii lix-iiiila blirit iiieclleiii av parla- nieiitet) och diirrid upptticlit att kviii- norna inte dess iiiiiicire redaii äro i fiircl nied att i griiiicl riiiiiera laiiclet.
Bud- geten har ökats: därför att livinnorna koinma nied en riiiirigcl diimiiia och löjliga reforinprojckt, soiii först förau- leda koiiiinitteer och sedan reformer, soiu Bosta pengar.
Deii svenska no- tisen plockar försiktigt ut några a r iui s s Ch it t e 11 tl e 11 s " 16 j Ii ga " 1; onim i t t ber, meii tycks iincki räkna dit cleiii, soni behandla yrkesfara och onihänder- tagande av e:iiigraiiter.
G å r iimi einel- lertid till de anierikaiiska tidningarna Giiiier maii liitt, att iiiiss Chitteildeils rapport ä r ett dokunient, soiii klart lräiineteclinar fr&amp;n vilken lriilla mot- ståndet iiiot kvinnorösträtten kommer, t y såsom tidiiiiigen " The Woiiian T ' o- ter " siiger, den är icke en protest mot ln~innoröstriitten allena, utan eii aiiti- demolirats förtvivlade försök att häiii- ma alla framsteg.
Till de reformer, som iniss Chittendeii avliåiiar, höra nänili- gen: ålderclonispellsioneringeii och la- g a r sådana soin att barn ej skola skil- jas friin iörlildrarna på griiiid a v des- sas fattigdom, iitaii att saiiihiillet liell- re hör lämna iinderstöd till lieininet, att lärarinnor skola få pensioii och att fångar skola f å betalt för sitt arbete.
K a r liriiinoröstriitteii verkligen frain- tvingat eller ilåsliyiidat dessa lagar, måste 1-51 {!etta betraktas soni en för- tjiinst av varje männislrg ined social ans \ - arsl; iinsla, iireii om dylika iefor mer iiied nödvändighet kosta stater pengar.
Det göra de ä r e n i de laiicl d ä r niänneii geiioiiiföra dein.
Men ICa.
lifornieii har dessiitoin detta år genom fört aiidra lagar, soin til1sl:rirac lwin Mor Maffs.
F ö r Röstriitt för Iirinnor.
L- YL?
X u r i k a ' Sfjerii stecl f.
Ytterst i byn ligger Mattsgården, och däi ha vi r a r i t nog gynnade a t t få hamna.
Först ä r det den riktiga stiigan, med r u m snygga över allt beröin, ljusa och t r e r l i g a stort kök och veranda ht solsidan.
Ocksi: j a g h a r mitt r u m med fönster i söder, och vid fönstret skrivbordet, och d ä r sitter jag och skriver, pappershögen r ä x e r, och soin- maren flyr sin kos; men arbetet skall j u ha (fet bästa, det ä r klart, och SA fbr det min somniar!
Framför stugan ligger den prydligastc gårdsplan med gräsrundel och lönn i mit.
ten, och t r å björkar liingre ner, och bnskar.
gräsplaner, små rabatter med iilanterade blommor, slingrande gångar.
På ömse si- dor stå till höger ännu en stiiga, med r i m och kök, där gubben och gunmman bo om sommaren, till vänster en Iång ut- liuslänga.
Gnbben och gumman Matts ärc gamla och ensamma, t y barnen h a flugit ut och h a det bra, och en av dem är stor gross- handlare i en stad.
Men från mitt fönster kan j a g se guniman g å dagen lyng, aldrig ett ögonblick sysslolös, fastän reumaticmen sätter å t så pass, a t t hon om Iivällarna må- ste smörja benen med saltat denaturerat brännvin!
J a g beundrar gummans idoghet och ordning, och när j a g ibland p r a t a t bort en stund med henne, har jag f å t t vetti.
ett och annat: Där lönnen står på gårdsplanen stod stu- gan från början.
En annan stnga, natiir- ligtvis, en liten grå en, på litet r u m och kök.
Där \ - ar gumman född, en av många syskon, och r u n t omkring stugan Tvar bara nornas inflytande, såsoin avsliaffaride av bordeller och eii lag soin ger en in0 riitt a t t vara medförmyndare över sin; barn och inaliga aiidra.
Chefcii för po b e i i i Los Angeles, im C.
E. Sebastian påpeliar detta i eii artikel i The Woinan ' Bulletin (juli 1913) och uttalar sin stor; tillfredsställelse nied det inflytandi lirinnoröstriitten utövat i Kalifornien Detta \ * isar sig i en mängd förbattrin g a r i samhällsförhållandena, villra re dan inedfört m i n s h i n g i brottens an tal.
Det tycks också ha viickt ett viss löje i krinnovlirlderi i Förenta staterna att miss C h i t t e d e n vill försöka gör; troligt, att kvinnorösträtteii skall ined föra slöseri iiied statens iiiedei.
Nog ha TTi hört inånga profetior on alla de olyckor, som skola bli en följ (av krinnorösträtten, men iiiiss Chit tendens uppslag slår verliligcn rekord Kvinnornas förniåga a t t hiishAlla lia eljes rälciiats som en förtjiinst, vilkei inte ens r a r a motståndare hittills uå gat bestrida.
Och vad Bviiiiiorna se (lan uträttat i sin sociala verksamhet det h a de oftast uppnått ined srnå till gångar genom mycket oegennyttig arbete.
Själva vår rösträttsorganisa tiori ä r ett utmärkt exempel på \ - a (kvinnorna Iiunna iitföra ined srnå nie del.
Landsföreiiingens revicioiisberät telser finnas införda i årsberlittelserna och de kuiiiia r a r a lärorika att studer: för den som betvivlar livinnornas spar samhet.
Den soin är i tillfälle diir till lirinde j u jämfüra dem med t. ex Allmänna valniansföibnndets räken skaper - det kanske Iruncle bli siffroi soiii tala.
Vi iiro j u vana vid litet a7 m r j e niiinera från högerns sida, och alla försök att komma kvinnoriias röst- rüttsrörelse till livs tyckas tagas för gocla, meii vore det ändå inte skäl att konima ihåg, a t t den soin bel-isar för mydiet bevisar ingenting alls.
Gulli Petriizi.
F. K.
B.
R. i Jönköping liar hos ledamöterna av Jönliöpings stads- fullniäktige till inval i peiisioiisnämrideriia förordat Hiilda Lundberg, Einnia Wigh och Emma A4iiii1i samt siisoni dessas suppleaii- ter Klara Ahrcnbcrg, Signe Sandvall och Eliii Ohlsson.
backen.
Gubben och hon gifte sig tämli- gen unga, och så började de dra lasset.
Först blev det ny, röd stuga; så blev det ett par r u m till, till den nya stugan.
S å blev det spåntak efter torvtaket, och tegel- t a k efter spånet.
Så löstes gården fri f r å n syskonskaran.
Gubben arbetade vid Sågen och blev småningom förman, gumman gick lieinma, födde barnen, röjde och odlade.
De tT-B vackra björkarna på g5rden b a r hon s j ä l r över axeln hem f r å n skogen och plan- terade.
Den allra första gri stugan rar natnrljgtvis riven och ny stuga n:r 2 koiii upp pB sidan om n:r 1, soiii en flygel.
Ut- husliingan likaså; först en bit, så en bit till.
Tro inte a t t det gick fort: björkarna ar0 femton gr gamla nu, och de Iiomnio inte förrän nian ansåg sig kunna börja tänka p5 trädgård och prydnad, 16ngt efter länge!
Så var det, och j a g Iiör pb och går sedan i n och arbetar igen och tänker pü det ena och det andra, men med förlov sagt, inte alls på.
rösträtt.
Neii en dag är j a g fast.
En av rörelsens toppar råkar händelsevis få.
f a t t i mig: - Får j a g inte ge er en lista?
- S e j, bevars väl!
J a g lian i n t e.
.
- Åh?
- Jag läinpar mig inte!
J a g liar alltid r a r i t och ä r omöjlig!
Och dessutom skri- v e r j a g på en bok och hinner inte.
- E n bok?
Så intressant!
Nå, då faller det j u av sig s j ä l v.
.
Det iir j u omöjligt.
Men om hiindelsevis n h g o n.
.
.
Oin ni till xeinpel fick ett enda namn, eller p a r.
.
X i n tysta komplimang för energien, och lag anammar listan.
- Jag h a r ett ärende till mor Matts och går in till henne i köket, där hon disliar av ?fter middagen, v a k t a r ett bak och har.
.
.
.
.
~ergman-Osterbergs~a samhiilishurser Efkrfö i j a ns M är t. ha innevarande sommar hållits i Rallan (på följande platser: Iiungsbacka, Fjärås Ullared, Giinriarp, Slöingc, Stavsinge, T e s sige och TvåBlier av fil.
inag.
Greta Hedir ocli underteeknad.
A t t det m r välbetünkt att Halland i soin mar fick samhällskurser.
därom var jag ö w r t y g a d, iünan j a g börjnde min resa där och övertygelsen stärktes under arbetet Detta ehnru tiden för kurserna icke r a r S, synnerligen läinplig.
Höbergningen pågicl näniiigeii undcr första tiden.
Bhörarna TO r o diirför icke så mringa, s o a nian kunde 11: önskat.
Men de, som åhörde föredragen, TO r o mycket intresserade och lacl&lt;sanmia.
Fle ra gånger inträff adc efter föreläsningariini slut, a t t någoii av åhörarna framiörde dc närvarandes tack.
Efter föredragen fick nian ofta tillfällc at lämna upplysningar angående opinionsytt ringen sanit utlämna listor.
Överallt däi opinionsyttringen fördes på tal, anmiildc sil: både män och kvinnor för a t t mottaga listo: f ö r namninsamlingen.
- E n nian, som å h ö r ctt fcredra:: on1 socialförsäliriiigen, kon fram till mig och sade: " Fröken, \ - ar go&lt; lämna mig feni listor. "
Då en av lians liaru rater, soin tagit cn lista, sade till honom a t t det var r ä l mycket a t t sanila namn pi de feA- listorna, d i in8nga personer i der trakten förut hade opinionslistor, sade lian " Det gör detsamma, j a g lovar, a t t d e s s också skola bli fiilltecknacle. "
J a g tvivlai icke ett ögonblick på, a t t han kommer ati infria sitt löfte.
IIans hederliga energisk: ansikte borgade för det.
Vid ett a n n a t tillfälle - även efter före.
d r a g om socialförsäkringen - Bom en inar till niig, stod en liten stiind tyst ocli så: fundersam ut, varefter han sade: " Det där a t t livinnorna slia lia niindre a r vad dc ijälva ' siitta in ', ür förskräckligt oriitt- iist. "
Han vände sig sedan till en del unga nän och sade: " Roin hit pojkar, och ta istor, v i ska hjälpa kvinnorna a t t samla iainii på opinionslistorna. "
Hans uppina- iing åtlyddes, och flera unga män rnottogo istor.
En av dem var från en grannför-; amliiig.
H a n bad a t t j a g skiillc komma iit och hålla samma föredrag (om socialför- iäkringen), vilket j a g lovade göra till hö-; ten.
Flera liknande exempel skulle kunna an- ' öras, men det sagda m å vara nog.
Glclcborgsförbondets arbetsutskott h a r till lolialföreriingarna i liinet utsänt följan- de slirirclse: Soin redaii genoiii Rösträtt f ö r Kvinnor torde r a r a föreningarna bekarit, ha önslie- iii51 uttalats, a t t länsförhiinden skiillc t a g a i1iitiati.i.
till och sätta i i-~rlistülligbet e t t planinüssigt arbete fiir a t t i peiisionsn5mn- dcriia landet ö r c r iiiåtte insättas f ö r upp- draget lämpliga kvinnor.
Crä~-lcborgsförbiin~cts arbetsutskott h a r till samtliga l; o~nmnner iiloiii Iiinet (iindaii- tagandes städerna Gävle, Söderhamn och U. ansett böra taga sa- HcdiltsvaII, soin 9. ken i cgiia händer) utsänt en skrivelse med anhBliuii, a t t i resp. pensionsiiäninder måtte insättas 111i:ist en li \ - iniilig representant jämte sii; ~pIeant.
De olika ftjreiiingarna Sligger nu a t t var och e n inom sin 1; oiiiiiiuii till konimunal- slärnniaiis ordiöra:ide sk~ndsariiniast inläm- na förslag på kvinnor, s » ix liliiiiia anses för uppdraget skickade.
D c m a fråga ä r av så stor betydelse för den framtjda lösningen n r Irviiiiioriias pen- sionering, a t t vi föriiioda \ 7arjc F. Ii.
P.
R. inom liicct gör allt r a d den kan för ett lyckligt rcsiiltat r i d I) eiisioiisniiinndernas tillsiit tande.
Synnerligen önskligt vore även, a t t de föreningar, soiii så kunna, utsträckte sin vcrlisanilict till närliggande koinmuner, som e j l i a r a någon F. Ii.
P.
R.
T ' i tillüta oss pApelia, att största skynd- samliet iir a r nöden, clå på en hel del platser valen förrtittas redan i denna månad.
Sofia S~ccnssoll.
Meddelande från V. U.
Då på en del hå11 oklarhet äniiu tyc- kes vara rådande om T-em soin äger till- godogöra sig de på opinionslistorna in- samlade fririlliga penningniedlen, vilja vi papeka a t t dessa medel, som äro av- sedda för bestridande av respektive lo- kalföreningars kostnader för opinions- i-ttriiigeii, tillfalla lokalföreniiigarna.
lajorskan Edmann &gt;orttager rynkor ocli pormaskar.
i k r en iinderbar ' iirnihga att foryngra och fiirrkiina, ty h y n hlir skilr och: cnoniskinlig.
Ansr?
rara det yppersta inedel i sitt slag.
I parti och minut i F R ANSKA PA R FIYM iWA Q A 81NE T Hovleveran tör 21 DrottninQgatan 21.
Stockholm iamt i förnämsta ParfymafParer.
(A. F. 1555) gibbens strumpor till lagning.
Dct är n&amp;- Men jag, iippspelt vid tanken på a t t kan-: ot, j a g skall be om, och det går till p b det; kc ändiL f ü det dar enda namnet:: anliga sättet: j a g t a l a r till gumman och ' ramför m i n anhållan, det är j u ändå hon,; om sköter det dagligas kretsgång.
- Vad säg du, far8 €rågar.
hon och vän- ler s i g till gnbben, som sitter vid fönstret.
: ubben slmoclar någoiiting; lian ä r orkes- ös och skröplig, så det skär en i hjärtat,) ch ganska sjuli därtill, och ilar väl inte i5 l h g t igen.
N ä r ja:: f å t t soin j a g be-: ärt och tackat dem bägge, följer gumman ned mig ett par steg ut: - Se, f a r tycker allt om att bestämma indH, förklarar hon.
Och j a g ser, a t t hon Till framför allt, a t t f a r skall vara nöjd.
Jag \ .et, a t t när far var niig, var h a n larvig på s i t t satt, h a n med, som en del inga.
H a n söp.
Xen n ä r h a n t o g hustru il1 sig, blev det slut.
Först r a r det litet: amp, men det blev bättre och bättre - och iet förstod man jn, när man hört gårdens iistoria.
Men n u v a r h a n mest förbi i alla fall, och gumman fick ensain stå i, både iitoni och inom hus, så att det Stminstom var fint och hyggligt onikring dem på gam- la dagar.
En dag blev gubben sämre, fick skjuts och €or i n till doktorn.
Gnmnian gicli hem- ina och oroade sig.
Då kom j a g med ens ihåg min famösa lista och besliit, a t t nu skulle j a g passa på och syssclsiitta henne litet, så a t t hon bragtes på andra tankar.
- Bör, mor Matts, säger jag, vill inte mor Matts ha rösträtt?
J o, det hade hon hört språkas om, och l e t Tyille hon visst.
Men gubben, Iian v a r förargad pB den d ä r tillställningeii, så hon rille just inte tala om den ändå, svarade 1011.
- J a g hörde liüroni dagcn Modigs Olof, som skall v ä l r a r a den j ä r a s t e karlen i Jyn, säga, att han för sin del fann kvin- nornas önskan rättvis.
F ö r de är inte, lian, varken i arbetet jäinrc dc ä n ~ i sade 3ller till förståndet.
- Sa h a n det?
svarade mor Matts.
- Passa på nu, sade j a g och iförde mig, rnieiis skepnad.
Pass på medan far är lorta, och skriv sitt namn, eftersom mor Katts tycker soin hon tycker, så slipper far reta sig i alla fall!
Men det gick inte.
Mor Matts visste vad ion tänkte, och kanske risste hon i grunden d i s å \ Tern hon var - nien göra f a r emot, let kunde hon ej.
Hon skulle g r u v a t sig iedan, 0c.h hennes samvete skulle frätt hen- le.
S n a r t B r kanske f a r borta, och då sit- .er hon ensam om gården, som vuxit upp i iapp med hennes eget l i r, och skall stå 8om: tt märke efter henne, inte mindre än efter ' ar; inen alltjämt kommer hon a t t t ä n k a på: ad som förargade far och inte skriva på,) m hon också.
vet, a t t det eljest r o r e hcn- les ärliga meniiig.
Vad lian j a g svara?
Ingenting.
J a g böjer mig.
N o r Matts ' namn får j a g inte på listan - och troligen inte något annat namn hel- er, eftersom j a g inte kan, och inte lämpar n i g och inte har tid!
- men för min inre iänsla s t å r det där lilia~-äl, och är ett he- - ersnamn till på köpet !.
.
.
Och j a g låter et gå vidare, som ett frö för vinden, vars osa j a g inte k a n följa.
Kanske n å r det raiii och får grodd i iiågot hjärta.
Dalarne, aug.
1913.
4 RÖSTBÄTT RÖSTRÄTTSBYRÅN * Lästmakaregatan 6 I, Stockholm Allm.
tel. 14729.
Rikstel.
Norr 600. öppen vardagar kl. 12-5 e. m.
Måndagar och torsdagar även kl. 7-8 e. m L.
K.
P.
R S CENTRALBYRA FOR NAMNINSAPLINGEI Lästmakaregatan 6 I, Stockholm öppen vardagar kl. 11 f. m.
4 e. m. Allm.
tel. 14729.
Rikstel.
Norr 690.: NAMNINSAMLINGEN I STOCKHOLM Lästmakaregatan 6111, Stockholm Byrån öppen: vardagar kl. 3-5 e. m.
Måndagar och onsdagar även kl. 7-8 e. m Allm.
tel. 22 708.
På tme i Jönköpings län, Det var många månader sedan jag lovadc fröken Planting-Gyllenbåga att göra en li.
ten turnk till några platser i Jönköpinge län, som lågo " ur vägen ", några ställen där hon ansåg det nödvändigt med litet extra arbete för opinionsyttringen.
När resplanen var klar, och jag fick u p p gift på de orter jag skulle besöka, kände jag verkligen en viss räddhåga huru det skulle gå.
Det var med undantag av Vär- namo så gott som okända namn i västra Småland - och av de personer jag skulle vända mig till, kände jag inte en enda.
Genom ödsliga trakter, bestående av mils- vida myrar, där de ömkliga martallarna levde sitt tynande liv, gingo vägarna fram till skogiga höjder med odlad bygd i da- larna.
Här fann jag överallt människor - män och kvinnor, som vor0 intresserade av kvinnorösträtt - överallt på dessa småor- ter fanns en uppmärksam och förstående publik - överallt funnos kvinnor villiga att taga mot opinionslistor och tillfråga andra.
På ett par ställen hade vi kun- nat få ännu flera namninsamlare än vi hade listor - dessa hänvisade jag natur- ligtvis till Länsförbundet.
Det första föredraget hölls vid Solgår- dens sanatorium vid Bor.
Det var ett vac- kert möte.
J a g talade från Solgårdens re- randa, och den talrika publiken satt ne- danför i trädgården - en god och upp- muntrande början.
I Värnamo var det däremot litet motigt, man hade ej lyckats få lokal pä kvällen utan mitt på e. m., och det var dessutom " Värnamo marknad ", dock lyckades jag få intresserade kvinnor att taga mot opinions- listorna och lova att arbeta f ö r namnin- samlingen.
Från Värnamo gick resan till Reftele, en ort, som jag har i särdeles vänlig håg- komst.
Godtemplarhuset, där föredraget hölls, var alldeles fullt, och publikens uppmärksam- het slappades inte ett ögonblick, trots att det var en nästan olidlig hetta.
Det r a r huvudsakligen missionsvänner och nykterhetsvänner, personer som ej vo- ro främmande för ideala strävanden.
Mö- tet började med arsjungandet au " Vår Gud är oss en väldig borg " och slutade med " Du gamla du fria ".
Från Reftele gick vägen till Gislaved, ett ganska stort fabrikssamhälle med ett stor- artat läge - helt överraskande efter de ovanligt karga trakter man rest förbi på järnvägen.
Också här hölls föredraget i godtemplarsalen, och där vor0 nog en 70 a 80 personer, men mötet hade blivit ut- satt bra tidigt, t y då jag senare på kval- len gick förbi lokalen var där fullt med folk, som tycktes vilja komma in.
Nästa föredrag var i Landeryd.
Det var friluftsmöte, man hade flyttat ut bord och bänkar utanför godtemplarlokalen.
I bör- jan trodde jag verkligen inte, att det skul- le komma något folk, men så småningom kommo de, och bänkarna fylldes.
Sista föredraget var i Smålandsstenar, och det mötet kommer j a g att minnas som något av de vackraste jag varit med om.
Man hade en så vacker festplats i skogen med estrad och bänkar, och det var den allra härligaste kväll.
Aftonsolen silade in med långa strålar mellan trädstammarna, kring den inhägnade platsen gingo korna lugnt och betade, och över den gröna ängen, som låg mellan stationen och sko- gen, kom det nu en ström av människor, F Ö R KYINNOB Rösträtt på sommarnöje.
Aldrig trodde jag, att de båda uttryckei så r ä l kunde förenas, men genom vår lill: rösträttsfest här den 26 j u l i blev jag över tygad därom.
Vasholmen, där undertecknad för som maren slagit ner sina bopålar, är en litei förtjusande plats en timmes resa utåt skär gården.
På holmen finnes ett trevligt pensionat som äges av fru Anna Sandström, vår be kanta och präktiga rösträttskvinna frår Stureplan, nu Biblioteksgatan 9.
Snart vor0 fru Sandström och jag över ?ns om, att de många gäster, som vista 3es på ön, borde åtminstone för en stum ställas inför den stora och viktiga frågar sm kvinnorösträtten, och till den 26 jul arrangerade vi ett möte i detta syfte.
Inbjudan utfärdades till alla öns invånare 3ch ett stort antal hörsammade kallelsen Ett 70-tal hade vid den utsatta tiden sam lats i den festligt smyckade paviljongen Iär de svenska flaggorna och de små gul tita rösträttsflaggorna vackert bröto av mol len grönskande fonden.
Mötet skulle ha inletts med musik, mer: len fru, som lovat bjuda på densamma ilev a r sin man förbjuden att deltaga, och stället ålagd att medfölja till närmastr jtad och på ett " värdigare " sätt fira Bell.
nansdagen.
Efter ett kort hälsningstal av fru Sand- kröm fick jag därefter tillfälle a t t fram- ägga några av de skäl varför vi kvinnoI legära rösträtt och vikten av att frågan) ringas till en snar lösning.
Till de när- iarande kvinnorna ställdes en uppmaning ttt de alla var i sin mån ville bidraga till Itt föra frågan framåt genom att skriva) ina namn på de framlagda listorna.
Följ- len blev också, att största delen antecknade, ig.
En manlig gäst p ?i pensionatet deklame- * ade darefter några lämpliga poem, var- tfter " Madame Anti " tog ordet ur munnen) å några av de herrar, som kommit till- tädes f o r att begära diskussion.
Alla de uotskäl, som de tänkt framdraga, framla- les ju av henne på ett så ovedersägligt ätt, att de avstodo från att yttra sig.
Belåtenheten var allmän, och det var en: ladje att se, hur många av dessa kvin- ter, som själva leva under lugna och lyek- iga förhållanden, verkligen började inse ich tanka över, att de möjligen kunde hava) likter och skyldigheter mot den stora siia- an där utanför, som tynges och lider un- er orättfärdiga samhällsförh %llanden.
Ella Billino.
Riks 2823 N:R 17 Stockholms Express Allm 282: (Inneh.
A. Lundgren) verkställer: Trans orter av Pianinon Kassaskåp, Ljuskronor etc FlyttnTngar (frän v&amp;ning ' till våning) in- och utrikes Packning av Konstsaker och Antikviteter, Budskick ningar, Förtullningar, Distributioner billigt och un der garanti.
(A. F. 1557 &amp; n svensff symask ' n Gör finnas i fivazje svensGf Sem. "
03 Utomordentligt lätt gång, myc- ket stor hastighet, korta nålar, största hållbarhet mot slitning samt stor spole äro de fbr- nämsta egenskaperna hos ll3iis qvarna Extra Prima- o, Prima Bomullslärft.
Marknadens bästa kqalitier,: A F 1448) Stockholms Ritkontor ' ekomnieiiderar Sina i alla prislä~en smakfiillaoch vackra iandarteteii.
Ritiiinpar till broderier for klädningar utföra?
i extra vackra niboater Cetttral Eobbfn Sipmaekiner, som på grund häraf alltid ar- beta till sin ägares belåtenhet.
OBS!
Förnidnlina afbeiolningsvillkor.
Rnnonsera i Rösträtt för Rvinnor.
Huvudaffiir: Drottninggatan ?ilisler: 30. iiornlaglidruatan il, S1 Paulriatan 1, Upplandrpatai 31.
F. 1401) f. \ Priser som tala!
F i n w t v l l 60 ijr?, Zlandeltvdl 7.1 öre.
Asrptiii- och) popoiinstv&amp;l 91 ore, MwaikIvAi 96 or?, allt pr kg.
' loridnrv&amp;l A0 or?, Fin pilerad roilettvål R8 ore.
Ägg- vA1 89 bre, Lanolintvhl Ni ore.
allt pr i i i i &lt; x.
Ilakappe- ' at, nysilver 1.50, iiickel 1 -- Hcliosflaskxii, htiller varmt &gt;ch kalit flera daqar.
2 75 Skriv i Urig till 4xel Sundströms Efterkravseffar, Avd 27, Bthlm.
I Allmänna Pensionsförsäkrinflsbolaset, Stoikholrn M.
N Appelberasaatan i l s s o n s Bokbinderi 48, Stockholm neddelar till särdeles billiga premier: Liv-, Blandade Liv- e Kapital- samt Barnförsaknngar.
Liberala invaliditets- 5esfämmelser.
Bolaget ansvarade den 31 december 1912 för en lifförsäkringssumnitz av 43,034,188 kronor.
Ombud antagas genom Huvudkontoret eller resp. Dirtriktqknntnr ~~~~~ ~~ A.-B.
Stockholms Folkbank (Israbergs at.
23 Kommendörsgat.
25, Barnhuagat.
16, %lemi; ggai.
59, Lidingö Villastad.
Sparkasseräkning, kapitalräkning.
InrUilningar fr. o. m.
En krona.
Skriv eller gör ett besök1 PER HELLSITRÖM hamrniverkstad, 7 1 Döbelnagatan, Stookholm.
Ulm.
Tel. 249fZ.
Rekommenderar sina reparationer .v Slangar och Däck för Automobiler och Velocipeder Aven, försäljning av nya Slangar och Däck.
Allt arbete under garanti och på kortaste tid.
OBS.!
Billiga priser.
Allm.
Tel 28042 utfor allt vad till yrket Aörer.
Order till lands- orten emottagas.
Forstklassigt arbete i Mode- (A. F. 1583) rata priser1 HAR MI KYLDA HÄMDER grov rvnkig eller rod hud använd då endast den be- römda - och mest välgörande Hudcremen Skin Food.
Pris 1: 25 och 2 kr.
pr burk.
Sändes mot postförskott (porto 40 öre) endast frln GUSTAF E. LlNDSTR6M Holländaregatan 8 B.
Stockholm C.
(A. F. 1384) Elektromek, Verkstaden STAB (Innehavare O. Brokvist) 50 Limkgatan 50 - Sthlmstel.
269 69.
Tillverkar och uppsiitter all slags belysning i automo- biler och motorbåtar.
Uppsätter automatapparater, ring- ledningar, glödljus etc.
Reparerar båtmotorer och elek- triska apparater av alla slag.
HOTELL MARGIT duridiska uppdrag - m~ Drottninggatan (hörnet av Klarabergsgatan) Stockholm .v alla slag utföras till bevisligen billigaste pris genom Affars- och J u r i d i s k a B y r å n Skåne.
Stora Nygatan 13.
Allm.
Tel. 24027.
Innebarare: Advokat - 4DOLF OLGSOK.
Privatdetektivs.
IiDDdraP.
CEMTRALFORMEDLIMGEM (Inneh.
Martha Larsson).
44 STORA SYGATAX 44 WRYEDLAR tjänare i alla branscher, kontorsbiträ- den, lärare och lärarinnor.
LNSKAFFAR våningar och rum (möbl.
och omöbl.
), le kommo lugnt och stilla, som de oftast: öra det på landet.
Det var bortemot 400 oänniskor p ' å denna lilla ort en söeken- lags afton - och en särdeles god och för- tående publik - det blev en verkligt ly- ande avslutning på turnen.
Det är ju ej gott att själv kunna be- .öma vad nytta man gör med en dylik öredragstume - man känner sig som en åningsman - och av allt vad jag kan .öma, tycktes det som i allmänhet västra imålands karga mark alls inte var oemot- aglig för rösträttsutsäde.
" Vi småländin-: ar, vi småländiagar, vi ä ' inte dumma " ieter det ju, och det är nog inte sä lätt om kanske mången tror att inbilla en antbefolkning hiir, att det skulle vara arligt att ge kvinnorna rösträtt.
Här på andet g å kvinnornas och männens arbete å tillsamman, och här ha männen med sin fta alldeles splitternya rösträtt inte den öreställningen, att rösträtten direkt tillhör ianligheten, och kvinnorna känna och sä- ' a, att det ä r " så sant, så sant ", då man alar om huru väl kvinnornas inflytande be- över göra sig gällande f ö r hemmens och arnens intressen.
Innan jag slutar denna lilla redogörelse, il1 jag passa på att uttala mitt tack till Ila dem, som så vänligt tagit mot den vilt rämmande föredragshållerskan.
En dylik urn6 ger ett präktigt tillfälle att lära kän- a landet och folket, och min erfarenhet är, tt ju mera man kommer folket in på livet, esto mera känner man det starka samban- et med det.
desto mera intresserad blir man tt arbeta för det.
Sigrid Kruse.
RA.
Collijns - 1 4 Holländaregatan 14 inackorderingar m.
m.
Adresser fritt.
[ontorstid 10-5, Lörd.
10-4.
A.
T.
2313.
R.
T.
12834.
(A. F. 1639) XTONSTTVÄTT.
46 Rikstel.
9904.
- 4llm.
tel. 12624.
(Inneh.
F R U E.
L UNDSTRÖM) Rekommenderar sina komfortabla rum från 1: 50 till högre priser.
Elekt.risk belysning och telefon i alla rum.
Betjäning möter vid alla täg och båtar.
Obs.
N y ~ e g i n t e Hotellets princip: Hemtrevnad och gott bemötande.
Homöopatiska Institutet Sibyliegatan 16, Stockholm, R.T.
11537.
Föreständare: D:r H. OSIIER.
A.
T.
16648.
Även förfrågningar pr brev besvaras.
Begär fr&amp;gefor- mulär för sjukdomens beskrivning.
(Erhålles matis och Stockholms Blusbasar Indertecknad har tagit kännedom om de bästa metoder 81 A DROTTKINGGATSK ör rengöring på luktfri väg av alla sorters Gardiner, ulörta broderier, äkta spetsar, klädningar, siden, ylle Ständigt lager av: Damhlusar i alla prislägen- ch c h i f f n, promenaddräkter, damkappor m.
m., m. m. sortiment av strandkoftor.
(Beställningar även efter J l t till billigaste priser.
Allm.
Telefon Sö.
s ö l.
mätt.)
Klädningar och dräkter på beställning.
Tyger p å lager.
Allm.
Tel. 14873.
AMMA BOY, Hornsgatan 42, Stockholm.
I BERNHARD HELLQVIST Dekorationsmhlare Aterförsäljare och forbrukare, Leclonches våtelement, passande for ringledningar, telefonapparater etc, erbdllas till billiga priser.
REKOMMENDERAS OBS 1 Egen tillverkning C.
A. ERIKSSON A.
T.
Ö:m 1096 Saltmätareeatan 12 B.; TORGATAN 20 A Tel VOTARIE P.
G. CARLSON A.
T. Br.
4600 Jtookhoim etortor&amp;get 16 Rättegångar Inkasseringar - Deklarationer det utav alfa Vasa 72.17 Damer!
Promenad- rid- sportdräkter samt finare pälskappor utföras f ö r h a s k i g t av Josef Giirtler, Stockholm Ar- aenalsgatan 3, 1 tr. OBS!
; \ Ilngårig praktik som ' till- skärare i shväl in- som utlandets förnämsta affarer.
A.
T.
24835.
SM U L-TEET 2.75 2.50 pr och kg.
a Sändes till landsorten mot posiförsk.
eller efterkrav endast från S TEIMPORT.
STOCKHOLM Från arbetsfältet.
V i d sommartinget i Folkets park i Växjö, öndagen den 17 aug., talade fru Elisabeth Vem-Bugge från Stockholm om kvinnor- as rösträtt.
Ehuru vädret var dåligt, hade vå tusen människor kommit till festplat- en, och så stort var intresset för föredra- et att stora skaror med uppspända para- 2. plyer hö110 u t kring talarestolen under ide- liga regnskurar.
Efter föredragets slut fö- retogs en namninsamling på opinionslistor- na med gott resultat.
Fru Gerda Hellberg har under sommaren på anmodan talat om kvinnorösträtten vid stora friluftsmöten i Fagerås, Grums, Sunne och &amp; h a Ullerud, alla anordnade av nyk- terhetsorganisationer.
~~ ~ Stockholm.
ivar Hseggströms Boktryckeri A.-B., 1913. '
