# ID: svediakorp-per2551
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,258
# sentences: 279
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


OSTRATT FOR KVINNOR.
Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans politiska riicstratt, MOTTO: Vi kunna aZdr&amp;-göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
II.
ARG.
S T O C K H O L M, 15 A U G U S T I 1913.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOE utkommer den 1 och 15 i v a manad ESTER BBISMAN.
Triiffas ondag och lördag k1.
1 / 93-1, ' 94.
Redaktion och Expedition: 6 Läatmakaregatan Expeditionen öppen vardagar kl. 1 4.
Rikstel.
Norr öoo.
Allm.
te;.
147 29.
Telegramadress: EIöRtrjitt, Stockholm.
Redaktör: Prenumeration genom posten Pris för 1913 1 krona.
Losnumrner 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen genon posten eller genom insändande av 1 krona 7: öre i postanvisning till tidningens expedition Annonspris: 15 Öre per m-eterhöjd, stöm annonser och årsannonser rabatt.
Rikstel.
436.
A b.
tel. 604.
9 f m.-7 e. m. BBed mä,nnen för fosterlandet, Högerpressen sysselsätter sig föi närvarande, som redan förut framhål.
lits, ofta med kvinnornas rösträttsfrå.
ga, och detta är ju u r en synpunkt eti glädjande tecken, ty det visar, att vår fråga icke mer skymtar i framtidens gyllenblå drömbelysning, utan står i n på oss som en kompakt verklighet, med vilken de politiska partierna måste räk- na.
Mindre glädjande äro visserligen förvridningarna av fakta, de grundlösa anklagelserna för bristande foster- landskärlek, för blind partiunderkastel- se, för antagonism mot männen liksom det i sin orimlighet groteska förblan- dandet av vår svenska taktik, byggd på upplysningens och övertygelsens säkra grund, med de engelska suffragetternas hysteriska våldsmetoder.
&amp; la dessa förvrängningar upprepas med nya eller gamla vändningar i olika höger- organ landet runt.
Som regel lönar det sig knappt att bemöta dylika av partifanatism upp- konstruerade vrångbilder med annat ä n ett smålöje och med tystnad.
Men någon gång gripes man av lust att med några enkla ord belysa haltlösheten av de mot vår rösträttsrörelse riktade an- klagelserna, i all synnerhet om de ha något av nyhetens behag, vilket ju ä r sällsynt nog.
N.
D.
A.
innehåller den 29 och 30 juli ett par ledare, riktade mot rösträttsrö- relsen.
Kvinnorna anklagas för från- varo a r allt politiskt intresse och för a t t sätta sin rösträtt före fosterlandets väl.
Det förutspås, att de kvinnliga väljarna skola framförallt öka de so- eialdemokratiska rösterna, och hela vår fråga betecknas som " en livsfientlig konstruktion ".
Men allt det där ha vi hört förut i så många tongångar, att det verkar som en slagdänga, fram- hasplad på ett utslitet positiv.
Artiklarna i fråga innehålla dock denna gång en ny anklagelse, som i På f ö r h å l l a n d e n a i familje- och samhällslivet h a r tilldelandet a v politisk v a l r ä t t A t k v i n n o r n a icke i n å - got a v s e e n d e h a f t n å g o n s k a d l i g v e r k a n: s n a r a r e t v ä r t o m.
Det ligger j u i s a k e n s n a t u r att likställighet i rättigheter h a r e n s u n d o c h f ö r ä d l a n d e v e r k a n p å m ä n n i s k o r s sätt att b e m ö t a v a r a n d r a.
Och a t t kvin- n o r n a s utövning a v d e n politiska v a l r ä t t e n v o r e ä g n a d att s t ö r a n d e ingripa i familjelivet o c h i h u s m o d e r n s o m s o r g e r, ä r ej a n n a t ä n ett f a n t a s i f o s t e r a v s v a g a m ä n, s o m f r u k t a att deras traditionella a u k t o r i t e t skall m i n s k a s g e n o m e n s å d a n reform.
Leo Me ch elin ~~ sanningens - eller rättare i tankere ians namn - bör bemötas.
Den lydei 3ålunda: Det finnes ett ord, som dömei hela den kvinnliga rösträttsrörelser och det ä r " könssolidariteten ".
Dettt ord förekommer ofta angivet som helt rörelsens nyckel.
- - - Livet vet ickf av denna konstruerade könssolidaritet som i sina värsta yttringar leder til könsfiendskap.
Den könssolidaritet som livet vill, det är mellan man ocl kvinna.
Den som kvinnosakskvinnor.
na gå ut ifrån, den har inga rötter j livet och naturen.
Ooh skulle samhäl.
let bestå vapen till det ena könets väp.
nande mot det andra, så beginge s a m hället ett brott mot sig självt.
Hela detta resonemang är grundat på en egendomlig begreppsförvirring Människor sammansluta sig för att nå ett mål, och de äro solidariska i fråga om detta, de bekämpa gemensamt hind- ren för detta måls uppnående, dessa må sedan bestå i andra manniskors mot- stånd eller i sakliga svårigheter.
Då kvinnorna organisera sig för att upp- nå fullt politiskt medborgarskap, kan man visserligen tala om könssolidari- tet, men denna ä r ingalunda liktydig med antagonism mot männen, utan mot kvinnorösträttens motståndare, dessa må nu vara män eller kvinnor.
Därtill kommer att på vår sida står ett ofant- ligt stort antal män, som äro våra hjäl- pare, några av de varmaste anhängar- na ha ju t. o. m. bildat en förening för att understödja vår rättvisa sak.
Köns- solidariteten utgör ej heller det starka- ste bindemedlet inom rösträttsrörelsen - det består av kärlek till rättvisa och omsorg för fosterlandets bästa.
Men att solidaritet mellan kvinnor både finnes och än mera behöves, är en säker sak.
I kamp för rättigheter hålla alltid de uteslutna samman.
Så har borgarståndet gjort, så göra arbetarna, och det vore mer än underligt om icke kvinnorna skulle följa denna i hög grad naturliga taktik.
Men därifrån äi steget till könsantagonism och könshai oändligt långt och ligger på ett annai plan.
' Hela den svenska kvinnorörelsen har under kampen för rätt till utveckling och rätt till arbete hållit sig fri från könskampens styggelse.
Dess fortsätt.
ning - den kvinnliga rösträttsrörelsen - har tidigt och medvetet sökt samar.
beta med männen och aldrig glömt, att fosterlandets välfärd var huvudsaken.
Långt ifrån att kvinnornas medborgar- rätt kommer att leda till " det ena kö- nets väpnande emot det andra " kom- mer det i stället att skapa flera gemen- samma intressen, djupare förstående och mer givande samarbete i samhäl- lets tjänst mellan män och kvinnor.
En rörelse, som har till sin innersta strä- van att arbeta med männen för foster- landet, har rätt att a w i s a alla före- bråelser för att vilja väpna det ena könet mot det andra.
Lantdagsvalen i Finland.
De kvinnliga kandidaterna.
Då lantdagen i början av maj avsluta- de sin verksamhet, spred sig nästan ome- delbart ryktet att flertalet av de mest be- prövade och högst värderade förmågorna inom representationen skulle för de stun- dande valen avsäga sig kandidatur.
Detta besannade sig tyvärr.
Mest känbart x-ar manfallet inom Svenska folkpartiet av vars 26 representanter mer än hälften av olika skäl vägrade att ånyo låta sig uppställas.
Att denna omständighet var ägnad att framkalla oro inom alla partiläger var na-; urligt.
Huru intressera väljarna för de iomines novi, som kunde förmås att 1å-; a uppställa sig som kandidater?
Huru kunna med idel nya namn locka lantmän- ien att frän slåtter och skörd samlas kring falurnorna?
Huru förmå villaborna att, rotsa stadskvalmet för att genom sina rö-; ter bidraga till att i lantdagen införa alla ~ Borst magasi n e t U. STOGKLASSA 20 Drottninggatan 25 &amp; lim.
Tel. 5036.
(A. F. 1 3 2) Svaluddens Pensionat rekommenderas Rikstel.
Ulriksdal 1 7.
Allm.
te].
Uhifisdal S5.
Vördsamt Elin Johansson.
Post 3 dress Jiirva.
,.
... ....
Iver N:r 16. dessa f ö r den stora allmänheten ännu så föga bekanta förmågor?
Se där de frågor, som dryftades om och om igen inom de skilda politiska organisationerna, och Bva- ret blev: genom anordnande av en mål- medveten agitation.
Men ack, även här- till behövdes krafter och intresse mer än som tycktes möjligt att i sommarhettan uppdriva.
Resultatet tyckes även tyda här- På.
Nästan från alla valområden medde- las Om ett svagare deltagande än vid före- gående val.
Med agitation förstå vi dock hos oss nå- gonting helt annat än i flera av de stora kulturländerna, där ett formligt köpslående om röster torde äga rnm.
Vår agitation ställer som sitt första medel ett ständigt framhållande för väljarmassorna av deras fosterländska plikt att icke låta några per- sonliga intressen avhålla sig från delta- gandet i valen, deras skyldighet att genom så många röster som möjligt för den ry- ska övermakten göra klart att lantdagen verkligen representerar folkviljan.
I detta avseende tror jag verkligen att alla par- tier åtminstone denna gång varit fullt en- se.
Men sedan spela klass- och språkin- tressen in och den vackra harmonien för- bytes till den mest kakofoniska musik man kan tänka sig.
De borgerliga varna för 3ocialisternas ansvarslösa tilltag och tom- m a löften.
Socialisterna hetsa sina panti- kamrater genom bloddrypande skildringar [IV det borgerliga förtrycket.
De finska partierna vilja avskudda sig det " främman- le, svenska väldet ", och svenskarna mana till uthålligt försvar av modersmål och fä- ierneärvd kultur.
Till heder för kvinnor- na tror jag mig kunna våga påståendet, a t t len agitation, som bedrivits till förmån tör deras kandidater, ställt sig jämförelse- vis oberoende av de hjälpmedel, som lig-: a i ett förklenande av motkandidater och 2tt framhållande av andra partiers fel och mister.
Inom Svenska kvinnoförbundet uppställ- les denna gäng tvänne kandidater, näm- igen yrkesinspektören, fröken Vera Hjelt; amt förbundets ordförande, fröken Annie Turuhjelm.
Då den förstnämnda var en iv de få från tidigare lantdagar kvarstå- nde kandidaterna, men fröken Furuhjelm iyuppställd, höll man före, att agitationen öreträdesvis borde rikta sig på den se- iare.
Vid allmänt valmöte inom förbun- Let uppställdes trenne listor: en som i för- t a rummet bar namnet Annie Furuhjelm, !n annan med Vera Hjelt och en tredje, 1 vilken bägge kandidaterna funnos upp- agna.
övriga piatser å listorna (vid det, OS OSS använda proportionella valsystemet ipptaga listorna i allmänhet tre namn) glides med sådana manliga kandidater, om ansägos kunna verka " dragande " På Päljarna, naturligtvis dock även med hän- yn tagen till deras riktning i de Sociala rågor, som speciellt beröra kvinnorna.
; edan listorna försetts med tillräckligt an- al underskrifter, och deras respektira val- lansföreningar utan motsägelse intagits i, venska folkpartiets stora valförbund, be- ynte den egentliga agitationen, f ö r vars ullföljande en särskild av 65 förbundsmed- ?mmar bestående - oalkommittb med ett rängre verkställande utskott hade valts.
de flesta tidskrifter infördes uppsatser, els behandlande kandidaternas tidigare ==! %! %e Weggsfköms Boktr.
A.
E).
26 Gamla Kungsholmsbrogatan Allt slags boktryck.
LAGERSONS SZXOOAGASIN Jakobsgatan 18 - Fredsgatan 8
ROSTRATT FOR KYIiUlUOR 2 verksamhet, dels innehållande biograflsk data.
Av utskottets medlemmar höllos p En utflykt till niigra av ungeraska, astatens barnavArdsamst alt er.
Rösträttskongressen i Budapest me låter förstå att det, trots det att ma sina långa förhandlingar, sina ti i Ungern med rätta är stolt över si trängsel besökta offentliga möten, dä barnavård, dock finnes åtskilligt ann manliga och kvinnliga talare av ran att förbättra., och dödlighetsstatist &amp; med brinnande entusiasm talade fä i den av chefsläkaren för barnasylen andlöst lyssnande skaror, med sina in Naggvarad, d:r M. Edelmann, till vå ponerande fester där naturskådespt ära publicerade broschyren bekräfta av oförgätlig skönhet, tal och musi detta.
fängslade öga och öra, är förbi, - el Besöket i K. avslutas med en av Bi&lt; minne blott - och vilan bland de ur korna tillredd och serverad måltid ho gerska bergen lockar - Men änn fabrikens ägare, herr Kunz; barne vill Ungern bjuda främlingarna någc sjunga ungerska folkvisor, och så bli av sina skatter och det kännes närmas det tacksamhetstal, varibland fru Bru som en plilit att ta emot.
loch så, ai ces för Sverige gör sig bra, och så bä la morgonstunden söndagen 22 ju, det åstad.
Nu går färden över den änd mötas vi, ett 40-tal av kongressdelta lösa slätten, pusztan - brunnsstänglar gama vid Ostbangården.
De 4 sver nas trianglar och en och annan poppe skorna äro i god tid, och där syne teckna sign mot den klarblå himlen - d:r Jenny af Forselles hurtiga gestal här och där synes en boskapshjord ocl d ä r den gamla, fina mrs Despard, mr överallt som vita snöflingor gäss ocl Cobden Sanderson och så det ena el ankor - slätten har liksom havet någo ter det andra av från kongressdagarn mäktigt och fängslande, och sätter sil kända ansikten.
- Färdledarinnal prägel på folket som lever där.
De Fru Irma von Szirmay, synes dock e tjänar till intet att skynda med sådan; till, och vi börja undra om allt är rätt vidder framför sig - befolkningen Ja, helt visst, där stiger ju själva Kä gång är ock präglad av lugn värdighe oigliche Ministerialrat Paul Ruff3 - magyaren ä r stolt, och vi förstå at sverinspektören för de ungerska bar han har anledning därtill, när vår res oavårdsanstalterna, upp i kup6n ocl kamrat, den sympatiska unga doktorn ou även fru Szirmay, som in i det sist; förtäljer om landets minnen, om sag; aaft tusende bestyr för sin skara, ocl och sång.
5 % bär det av.
Stadens gator och mo Nu äro vi i Debrecxen.
Stadens häls nument och villastädernas trädgårda ning framföres av borgmästare ocl Eörsvinna - snart äro vi ute på slät råd, damerna överräcka blomster oci; en - böljande vetefält och vinplante efter i hast intagna förfriskningar b 5 ringar, och här och där i en dunge a- det av på rundtur - först den gard: Lccacia- och fruktträd några bondstu minnesrika reformerta kyrkan, där ef: or med klängrosor kring dörren.
ter de nationella striderna 184S-49 Un Kisujsxdlhs, vår första station, ä gern av Kossuth förklarades för repu: tt större bysamhälle med en stateni blik - så några andra sevärdheter ocl jömnadsyrkesskola för flickor, kombi sist barnasylen.
" Systemet " förklarsi ierad med en industrianstalt och er BV herr ministerialrådet, men de stac labrik för tillverkning av kläder å kars små och deras fostermödrar vänts itatens skyddslingar.
Platsen bestå &gt;ss sedan flera timmar i trädgården; ig med borgmästare och kommunal wh så få de då äntligen sjunga f ö r oss lus, och vi hälsas redan vid stationer wh fostermödrarna med stolthet visr iögtidligen av den förre och föras där sina små skyddslingar.
Ett praktisk fter i fina, lätta droskor med eldiga mxempel på hur staten omhändertager ästar, körda av uniformerade kuskar, barnen få vi även; en man, nyligen bli- il1 det senare och hyllas där med tal ren änkling, kommer för att avlämna ch en liten för det högtidliga tillfället ina tre barn, som han ej anser sig omponerad sång samt med de flesta Lunna sköta.
Barnen mottagas utan eltagande nationers folksånger.
" Vårt ridare, men undersökning verkställes Lnd, vårt land ", ljuder nu och lära- Ich fadern får, liksom andra försörj- en, den reformerte pastorn, blir Över- iingspliktiga i liknande fall, bidraga gcklig när d:r Forselles tackar: " tänk, il1 barnens fostran och vård efter råd tt någon från Finland funnit vägen Ich lägenhet.
ill deras lilla vrå av världen! "
Trak- Det är kväll efter en lång dag, men 3ns befolkning deltager med livligt in- .nnu återstår stadens festbankett med resse; " feministerna " och kongressen i iyllnings- och tacksamhetstal - ett ludapest har man hört talas om och örstklassigt zigenarkapell med en e gamla kvinnorna, med av tungt ar- ärldsberömd " primas " spelar och efter bete präglade gestalter, se på oss s % oåltiden dansas czardas.
vänligt förstående - en av dem räcker Följande morgon i god tid går färden mig en blombukett, en annan, till synes idare till Nagyvarad.
Mottagningen mycket fattig, säger något -; var me- är, ej mindre högtidlig - en glad ningen att tigga?
Nej, visst icke, hon verraskning beredes oss svenskar, när sade endast: " Gud gjorde O S S alla! "
i här i hjärtat av Ungern hälsas på å t e r i vagnarna och nu till en utställ- årt eget modersmål - en svensk tid- ning av barnens arbeten.
Flickorna ar- ingsman är bosatt här och ett par beta par om par vid sina sybågar.
ngrare ha varit flera år i Sverige och Deras utbildning i denna sömnads- ala vårt språk flytande; en av platsens skola pågår mellan deras 12:te och ex dagliga tidningar har till och med 15:de år; sedan anses de färdiga att för- n hälsning på svenska " till de skandi- sörja sig själva och få arbeta för egen aviska gästerna ".
Vi hälsas där som r a n i n g vid fabriken, som har stor ex- " de nya tankarnas banerförare ", som port av handbroderier.
Ett visst över- " den nya världens kvinna, vilken kom- vakande fortsätter till deras 20:de år; mit att med sina skatter överraska den att denna övervakning sker med stor av blott manligt tankande vänstervrid- kärlek till barnen och stort intresse för na världen ".
- " Om Ni ock ej förstå deras välfärd hör man på det &amp; tt var- vårt ungerska språk, förstå Ni dock det med herr ministerialrådet talar till språk, som yttrar sig i våra känslor " sina barn ".
Huruvida det är s % nyttigt och handlingar, våra strävanden och för flickorna att många timmar om da- vår kamp. ' '
Och så bad man oss att e j gen sitta böjda över bågarna, kan väl skriva det hjärtliga mottagandet vi fått blott på gästvänlighetens och det un- if rågasättas.
En artikel i " Die westungarische gerska temperamentets konto.
" Denna Volkstimme " om barnarbete i Ungern stad är bekant som en drivbänk för den -.
e e Just som tidningen går i press, når oss underrättelse från Finland a t t följande 20 kvinnor blivit valda: Annie Fnrnhjelm, Vera Hjelt, Jenny af Forselles, Dagmar Neovins, Tekla Hnltin, Ida Yrjö-Koskinen, Eveliina Alaknljn, Mim- mi Haapasalo, Hanna Karhinen, Sofia Hjul- gren, H u a Pärssinen, Anni Savolainen, Aura Kiiskinen, Alma Jokinen, Hulda Sal- mi, Anni Hnotari, Miina Sillanpää, Mimmi Kanervo, Elviira Vihersalo, Ida Aalie-TeUo.
Den internationella kvinno- röstrattsalliansens nya publikationer Woman Suffrage in Prac- tice, 1913, av Chrystal Macmillan, Marie Stritt och Maria Verone, pris 1: 50 - I- porto, samt Report of the Budapest Congress, pris 1: 50 porto, kunna nu rekvireras från + Bösträttsbyrån, 6 Lästmakaregatan, Stock- N:R 16 nya tidens tankar.
Vi tvinga själva solen att med mera värme uppdriva våra skott och plantor.
Eder skola vi ock tvinga att giva oss en del av vad Ni med arbete och möda förvärvat Eder.
Vi bedja Eder som gästgåva om ett par lektionstimmar till gengäld för vårt bröd och salt. "
" Som påbröd " ber man oss hemma omtala, att man icke i Ungern lever i barbariets mörker.
(Den bönen har varit oss alla en lätt sak och en stor glädje att uppfylla.)
Efter lunch och besök vid den under den framstående chefsläkaren d:r M. Edelmann stående barnasylen, en verk- lig mönsteranstalt, blev mycket riktigt " offentligt möte " under ledning av ord- föranden i stadens " feminist " - förening, fru Huzella, som vältaligt hälsade främlingarna och framhöll sambandet mellan kvinnornas krav och barnavår- den.
Med eljenrop och ljudligt bifall mottogs det löfte, som stadens borgmä- stare gav att själv ingå i männens för- ening för K.
P.
R. och att taga hela magistraten med.
Gästernas improvi- serade tal väckte även mycket bifall.
Efter mötet sitta vi åter upp i de vän- tande vagnarna och ila fram över slät- ten till det närbelägna badet Puspök- furdö, känt redan av romarna för sitt varma, hälsobringande vatten.
Solen sjunker röd vid horisonten, och ängs- knarren minner oss om att det är mid- sommarafton.
När vi sent på kvällen åter äro i sta- den, kunna vi ej skiljas å t - ännu nå- gon timme måste vi språka med våra nya vänner om politik, barnavård, röst- rätt och mycket annat.
Avskedet från Nagyvarad följande.
morgon skulle kännas svårt om ej så många av våra nyförvärvade vänner medföljde till 3yn Nagyszalonta, d ä r vi, förutom min- men efter nationalskalden Arany, få se Bera av de hem, som mottaga skydds- ingar från barnasylen i Nagyvarad.
Yog är här väl uppfiffat till vår ära, nen luften i bostäderna är bra och fol- iet, även de som ej tyckas viintat be- kik, synas renliga och skönhetsälskan- le.
Barnen stanna ofta som egna hos osterfiräldrarna.
Emigrationen utgör .ven i Ungern en stark åderlåtning och * ör en förstärkning av arbetskraften +i1 behövlig.
Dagen, som även bjudit på en officiell iåltid, avslutas med " Garden-party " os en herr och fru Sternthal.
Vilan .nder de höga, skuggrika accaciorna ' lir dock e j lång - än en gång kallas il1 uppbrott och nu måste vi verkligen äga farväl - men ännu när tåget gli- er u t från stationen, klingar den ve- iodigt vilda Racoczy-marschen till av- ked.
- - Sent glömma vi Nagyvarad ch Nagyszalonta!
Det kostar en viss ansträngning att u möta nya ansikten och att i Szeged staden, som 1879 helt förstördes av en versvämning, men som på kejsarens ud uppstod skönare och rikare än för- ut) få en massa nya intryck.
ä v e n här är vårt besök sedan länge förberett, och det är synd att tiden är så allt för kort.
Programmet omfattar, som en av den mötande deputationen humoristiskt för- klarar, fem gånger barn och två gånger mat.
Utrymmet tillåter mig e j närma- re redogöra härför och ej heller för up- pehållet på återvägen vid badet Palics.
I Szeged spelade zigenare mera fängs- lande än någonsin och vid affärden hördes för sista gången Racoczy-mar- schens trumvirvlar och breda ackord.
Förutom allt det lärorika denna t u r bjudit, har den lämnat ett totalintryck av hjärtlig gästfrihet, av blommor och musik - men musiken klingade oftast vemodig - vemodigt ljuda ock våra avskedshälsningar i Budapest: farväl, G.
K.
tack och farväl - lev väl!
ROSTRATT FOB KVINNOR I 3 Common Cause (N.
U. W. s.
S:s t i d ning) och utdelades över 10,000 flyg Sommarens stora händelse inom de båda äldsta rösträttsvänner, mr oc blad.
Pilgrimerna från norra England ha engelska rösträttsvärlden ä r den ” pil mrs Haslam, båda ett gott stycke i grimage ”, som anordnats av Nations på 8O-talet, ett lika gammalt par kor de under en stor del av vägen synner Union of Women ’ s Suffrage Societie från Wales, och 70 år tycks rent ay h ligen obehagliga förelöpare i en dc (den engelska landsföreningen, var varit en vanlig ålder.
F r å n Cornwa medlemmar a v antiföreningen, SOT ordförande är mrs Fawcett).
Frå kom en a v denna trakts veteraner, mr vandrade samma väg ett par dagar norr, söder, öster och väster h a unde Ramsay, även hon över 80 år.
Vid el förväg, varvid de anordnade möten oc sommaren dess färger vajat över lands tillfälle berättade hon huru bedrövad ivrigt uppmanade åhörarna a t t ställ vägarna till London, och det röda, grö hon och hennes dotter, en medicine do &amp; till bråk vid de möten pilgrimerna SE n a och vita h a r till hundratals bya tor, varit, d å denna senare blivit hi1 dan anordnade på samma ställen.
P och städer i hela England bragt bud drad att deltaga i färden, men hur ho en del platser följde man dessa upp skap om de laglydiga röstFättskvinnor till sist fått en ide: ” Men varför sku ’ maningar, och mötena st * ördes a v skräi nas fasta hopp och outtröttliga energ, l e inte mamma gå med? ” Ja, varför och t j u t och ibland t. o. m. stenkast ändamålet med färden v a r trefal Och mrs Ramsay tänkte: j a g kan VS ning.
På ett ställe höll mötet på at digt: 1) att uppmuntra det personlig; alltid följa med första dagen till e upplösas på grund a v en drucken man deltagandet i rösträttsarbetet; 2) at uppmuntran fiir de andra som är bråk, då en präst bland de närvaran visa oriktigheten i det ofta upprepadl yngre.
Så hade emellertid den en de föreslog a t t den druckne skulle pla påståendet a t t de stridande rösträtts dagen lagts till den andra, och inna ceras på estraden som ett exempel pt kvinnornas taktik vänt den alimänn; hon hunnit besluta sig för att avbryt de män, som h a rösträtt.
Förslage opinionen i landet mot kvinnorösträt färden, v a r hon framme i London - ef väckte allmänt jubel, ordningen åter te, och 3) att nå så många som möj ter 6 veckors fotvandring.
E n särskill ställdes, och mötet kunde fortsättas.
Många flera ä r o emellertid de plat ligt av landets befolkning och för den entusiasm väckte naturligtvis m r klargöra innebörden av kvinnans röst Fawcetts deltagande i färden.
Trot ser, från vilka det berättas om det bä rätt.
sina 65 &amp; r slöt hon sig efter hemkom sta mottagande och det livligaste in Deltagandet i färden h a r varit stor sten från Budapestkongressen till tå tresse även i dessa delar a v England artat.
På 8 olika huvudvägar drog (get och v a r med om alla dess strapat I en stad visade fackföreningarna pro ’ rösträttskvinnorna mot London, ocl.
ser, alltid outtröttlig i att tala på sm; på sin ställning till frågan genom a t otaliga vor0 de bivägar, på vilka stän improviserade möten vid vägkanter bilda en hederseskort f ö r den talarin digt nya skaror slöto sig till dem.
De1 En betydlig del a v pilgrimernas verk na, som hade i uppdrag att redogör: första processionen startade den II samhet bestod nämligen i att vid all: för ändamålet med pilgrimsfärden föl juni från Newcastle, d ä r över 100 ivri möjliga tillfällen göra propaganda fö en åhörareskara, som vid ett föregåen g a rösträttskvinnor började färde1 rösträtten, genom a t t tala till vem di de tillfälle visat sig bråkig och besvär med fanor och musik, och dagen eftei träffade på vägarna, genom stora de lig.
Präster, universitetslärare, par satte sig n:r 2 i gång från Landsend monstrationsmöten om kvällarna, ge lamentsledamöter, det praktiska livet!
Englands sydligaste udde.
Alla delta nom utdelande av tidningar och flyg m ä n och på olika områden framståen gama h a visat en outtröttlig energ blad, medförda på en särskild lastvagn l e kvinnor erbjöd0 gång på gång si och en aldrig svikande offervillighet Vad befolkningens mottagande a ’ n a tjänster som talare vid mötena.
Den 25 juli hade alla de olika pro många vandrade hela vägen, andra VO pilgrimerna beträffar, v a r detta i de ro med om en vecka, två eller tre vec stora hela synnerligen välvilligt.
S ä r sessionerna äntligen nått fram till Lon kor o. s. v. - många som bara kun skilt i Cornwall och södra Englanc lon, och samma kväll höllos 30 väl nat komma ifrån över en söndag, hz mötte pilgrimerna det livligaste intres komstmöten i olika delar av staden givit denna åt saken och följt med sd Be, icke minst från de lokala myndig Dagen efter, den 26 juli, ägde pilgrims långt de kunnat.
heternas sida, och överallt kommo sto [ärdens upplösning rum, vilket skeddc Hög ålder tycks e j h a utgjort någoi ra åhörareskaror - stundom uppgåen genom ett storartat demonstrations möte i Hyde Park, besökt a v 60- 80,00 (hinder för deltagande.
E n deltagarc de - till ____ iiver -.
15.000 - till deras möten v a r hela 95 år.
Från Irland kommo dess Ensamt i Cornwall såldes 80 dnssii nänniskor församlade kring 19 talar - - En pIIgr,imsfi.iird.
I ____ Ur sommarbarns- journalen.
Ett apropos till opinionsyttringen.
A v Frigga Carlberg.
1 Motto: Kvinnans plats är i hemmet.
Gammait bekant riksdagscitat.
” Anmälning av sommarbarn kl. 10-12 f. m. ” stod anslaget på min tamburdörr un- der m a j och juni månader, men det hin- drade icke att ringningarna ibland börja- de redan kl. 8 eller 9.
Förklaringarna kom- mo i rivande fläng: ” Ser frun, jag kom- mer från kontorsstädningen och ska bort te Petterssons och mangla halv nie.
Glöm inte barna - frun känner mina omständig- heter. ” - Och borta är hon, utan att jag hinner göra henne en enda fråga.
Jag kän- ner, som sagt, hennes ” omständigheter ” - en sjuk man, sex minderåriga barn och 10 kr.
i månaden från fattigvården - en kvinnas nästan Övermänskliga arbete som familjeförsörjare, som husmor, mor, sjuk- sköterska m. m. m. m.
Kvinnans plats är i hemmet1 Jag tycker mig med ens förflyttad till åhörareläktaren i Första kammaren, lyss- nande till en sonor manlig stämma, som förkunnar denna av ingen kvinna - men av Sveriges lagstiftning motsagda sats och hör h u r talaren applåderas av sina kolleger.
- Andersson Iofte se tiII ungarna, mens jag rände hit, säger en annan, men jag har inte ett ögonblicks ro, när j a g vet han är ensam med dem, han h a r inte mer för- stånd på barn än en fluga.
Frun glöm- mer väl inte Lisa och Sven och Per och Greta - och lilla Daga, förstås.
Då hon gör det sista tillägget, är hon redan utan- f ö r tamburdörren för att fortast möjligt intaga sin plats i hemmet.
Skulle frun inte kunna hjälpa mig av med spädbarnet också, ber en liten ömk- lig blek kvinna och hostar styggt, så jag kunde börja arbeta.
- - - Men den lille är j u bara sex veckor och ni ger honom väl dit - Ja, det gör jag, men det ä r så svir stt höra hur ” han ” jämt skäller för at jag inte arbetar och hjälper till a t t f ö r; örja barnen.
- Er man begär väl inte att ni ska gi till fabriken, när ni h a r fem barn, det min +ta bara sex veckor?
- Jo, han tycker det är orättvist a t t har a s a m ska slita för oss.
Och det är det j u - Sliter inte ni i hemmet för honon ich barnen?
- Joo - men det räknas inte.
- Nej, det räknas icke, även om ni i iet slitet mister ungdom och hälsa och ivsmod och offrar er sista blodsdroppe Ich det kommer aldrig a t t räknas för nå- rot, förrän kvinnan fått politisk rösträtt) ch kan kräva aktning för sig och s i n ’ plats i hemmet ”.
- N i h a r j u läst flyg-) laden ni fick?
Och visat dem för e r man,, om j a g sa ert - J o då, och j a g vill så gärna skriva nitt namn på listan.
- Tycker e r man också a t t kvinnorna ka h a rösträtt?
- A, visst inte.
Han sa a t t fruntimren ka sköta sitt hem och sina barn och inte ägga sig i politik, som herrarna i riksda-: en säger.
- Andå vill han att ni ska ha fabriks- rrbete och försumma hem och barn där- genom?
- J a, j a g vet inte hur han få ’ r ’ et a t t: å ihop, och om jag frågar honom, så sä-: er han a t t det begriper j a g inte.
Får a g då säga honom att frun kan inte ta en lille9 J a g vill j u helst behålla honom jälv - fast det är svårt att f å höra så Iiånga hårda ord för det.
Där hon skrev sitt namn på listan, blev n plump - vållad av en moders glädje- årar över att få behålla sin plats i hem- mot mannens vilja.
iet Detta är icke ett enastsende fall.
Medan mammorna i tamburen vänta på tt deras tur skall komma, studera de röst- ättslitteratur, och diskussionen blir stun- om mycket livlig, fastän enigheten ä r ode- - - ad.
Flcia av hustriiriia tala med stolt iet om a t t deras män gilla sali-en och hr ippmanat dem att skriva sina namn pi istan.
- ” Min gubbe blev sB himlaarg ”, hö.
.es en upprörd röst, ” då han fick läsa flyg iladet och sa, a t t jag skulle hälsa dendär .östrättsfriin och hon behöver inte sätta lumheter i huvet på mig - ’ vi karlar kan 115 ut rutor själv ’, sa han.
- Och ska den Lonsten vara detsamma som politisk röst.
- ätt, så är han en riktig storkaxe.
Förra nånaden fick j a g tvätta en hel dag %t vi- mevärdinnan f ö r två fönsterrutor som gub-) en slagit sönder i fyllan och villan. ” - Rösträtt?
Tacka för det att j a g vill ta politisk rösträtt, ljuder en kraftig stäm- na, som jag känner igen a t t tillhöra en ynnerligen duktig ” h jälpgumma ”, särskilt, armt rekommenderad av föreståndarinnan ör Göteborgs arbetsförmedlingsanstalt.
- J a g undrar vilken av oss båda som oest förtjänar a t t ha rösträtt - han eller ag?
Ä r det inte jag som försörjer famil- en kansliel F å r j a g inte till och med ålla gubben med fylla för husfridens skull?
?är vi i vintras v a r hos prästen och skulle arnas, och han talte så vackert om plikt ch försoning och ungdomskärlek, och gub- en gråt, så tårarna tillrade i skägget på ’ n ch lovade bättring, så v a r jag ett nöt som anligt och trodde på hans ord och satte iig ut för en kostym å t honom för 30 kro- or.
Två gånger i vår h a r j a g fått lösa t den - en gång med 15 kronor och en ång med 12.
Och var matbit ungarna toppar i sig och vartenda plagg de har A sig, ä r det j a g som slitit ihop.
ä r det an som bör rösta för lagar, som r ö r r ä t t ch ordning i landet, eller är det jag?
Svaret hon fick borde ha tillfredsställt cnne, och hennes första fråga, när hon ommit i n och skulle anmala barnen för 3mmarvistelse på landet, var efter listan jr att skriva sitt namn.
- Låt barnen komma ut, snälla frun, så le slipper hemmet de \ - eckorna, bad hon.
3ch så sprang hon - hon hade försummat 3n hel arbetstimme, d ä r hon var sysselsatt ued rengöring vid ett bygge.
Kvinnans plnts ur i hemmet!
stolar, alla uppresta i en cirkel kring ” the reformer ’ s tree ” - en plats som varit vittne till så gott som allt offent- ligt missnöje och alla offenliga pro- tester i England.
Största uppmärk- samheten tilldrog sig den tribun, från vilken mrs Fawcett och mrs Chapman Catt talade, båda kraftigt understry- kande betydelsen a v kvinnorösträtten f ö r ett effektivt bekämpande av den vita slavhandeln.
Mötet hade tagit sin början kl. 5, och kl. 6 gavs med horn- stötar signal till resolutionen, vilken i all sin enkelhet lydde: ” Detta möte fordrar ett regeringsförslag om röst- rätt för kvinnor. ” Så få röster höj- des mot denna resolution, a t t man praktiskt taget kan säga, att den fat- tades enhälligt.
Stor entusiasm rådde under hela mötet, tidningar och flyg- blad hade strykande åtgång, och v a r pilgrimerna visade sig, hälsades de med ljudliga ” cheers ”.
Den förnämsta betydelsen a v en pil- grimsfärd som denna ligger i den viss- het den givit de kvinnor, som i snart 50 år outtröttligt arbetat för rätten att tjäna sitt land, a t t de h a så stora ska- ror bakom sig i sitt krav på denna rätt, samt däri a t t den hos v a r och en zv sina deltagare ingjuter en levande känsla av just hennes egen personliga insats i arbetet.
Ester Brisman.
RYNKTINKTUR @ ?4 lajorakan Eämann Borttager rynkor och pormaskar.
Her en nnderbnr örmhga att föryngra och försköna, ty hyn blir slär och: enomekiiiHg.
Anses vara det yppersta medel i sitt slag.
I parti och minut i FRANSIWI PARFYMMAOASINET Hovleverantör 21 Drottnlnggatan 21.
Stockholm samt i förnämsta ParCgmsffärer.
(A.
F. 1555).
Den nästa såg så glad och pigg ut, att jag nåste fråga henne, om hon vunnit en stör- .e summa pii lotteri.
- J a nästan, gubben h a r fått två år ph Girlanda för inbrott, och nu h a r j a g det å gott, så jag vet knappt att jag har ett lem.
J a g har tagit ledigt från fabriken förmiddag för att anmäla barnen till andet.
Kvinnans p l a t s är i henamet!
Ännu en bild - den sista - måste jag a med.
Det är en ung kvinna med ett ilekt, tärt ansikte och djupa, sorgsna ögon.
ag känner hennes historia sedan fyra år illbaka, då henneö yngsta barn föddes.
Det ar dagen före julafton, och hon visste a t t ennes man, som \ - ar sjöman och varit orta över ett halvt Ar, skulle snart vara emma.
Hon hade inte vågat skrivd till onom att hon väntade ännu ett barn - an hade blivit så otålig när Karin kom - och tänkte att han kanske förlåter hen- e lättare, när aiit är över.
Och så kom a n själva julafton - Hon anklagar onom icke - tvärtom.
” Det ä r j u klart, tt när en sjöman efter lång resa kommer em, så vill han att hustrun ska vara glad ch frisk och inte ligga hjälplös i en säng.
ch så var det j u kostnaderna också både jr mig och för den lilla nyfödda.
Yen jag ade inte trott a t t han skulle t a det så la.
’ Jaså, är det så fatt ’, sa han, ’ är detta iltrakteringen du bjuder på, så kan du f &amp; ara ensam om den! ’ - Så kastade han en: mma på täcket och rusade sin väg, utan tt bekymra sig om, a t t han i farten slog mkull Gunnar, som han alltid tyckt om. ” - Sen har han aldrig hörts av.
Fattigvården ger henne 12 kronor i må- aden, och hon arbetar i en kappfabrik.
De rå minsta barnen har hon i krubban, och unnar har börjat skolau.
Nu h a r läkaren irbjudit henne arbeta efter senaste blod- örtningen.
Kvinnans p l a t s är i hemmet!
V a r f ö r göra icke herrar lagstiftare detta 11 en möjlighet?
Kvinnorna önska ingenting högre och Arför äro de med om opinionsyttringen.
-.
