# ID: svediakorp-per2549
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,140
# sentences: 760
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ROSTRATT FÖR KVINNO Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans politiska röeträtt, MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket f ö r en stor sak som en stor sak kan göra för N:r 13-14.
STOCKHOLM, 10 J U L I 1913.
II ARG.
_ RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR utkommer den 1 och 15 i var månad I _ _ _ _ ~ ~ - ~ J a g protesterar m o t att Amerikas kvinnor vägras rösträtten på grund a v vad kvinnor i andra länder h a Redaktör: ESTER BRISMAN.
gjort.
Röstsedeln m å med lika rätt n e k a s Amerikas TräBas onsdag och lördag kl. 3-1 / z 4. m ä n på grund a v vad m ä n i Mexiko, Egypten eller Redaktion och Expedition: 6 LBatmakareptan 1 Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Bulgarien h a gjort, eller till och m e d i vissa delar a v Rikstel.
Norr ö00.
Allm.
tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
vårt e g e t land, där män bränna andra män på bål.
Prenumeration genom posten Ingen man skulle f å rösta, o m d e skulle vänta tills Pris for 1913 1 krona.
Lösnummer 6 öre För utlandet sker prenumeration antingen genom alla män förtjänade det.
posten eller genom insändande av 1 krona 75 Anna H.
Shaw.
öre i postanvisning tiii tidningens expedition.
Annonspns: 15 Öre per millimeterhöjd, större annonser och årsannonser rabatt.
Rikstel.
456.
Allm.
tel. 604. kedja.
Och häri ligger styrkan och or- landet niellan män och kvinnor.
Upp- 9 f m.-7 e. m.
” Ett rike, där solen aldrig går ned. ” Sådana segrar som under de senaste två åren - sedan viirldskongressen i Stockholm 1911 - tillförts kvinnornas politiska frihetskamp, tillhöra de säll- synta företeelserna i världshistorien.
Kvinnorna ha vunnit genom evolution vad männen bruka vinna genoni revo- lution.
Miinnen ha tillkämpat sig sin politiska frihet nation efter nation, klass efter klass.
Kvinnorna ha enats i en encla stor gemensam upplysnings- och kulturkamp för 6in människorätt - för rätten att hjälpa.
Allt soin skil- jer - nation, språk, r a s eller klass - ä r utplånat, och kvar står endast det som binder och enar och gör alla kvin- nor solidariska - det vaknande inoder- lighetsansvaret inför mänsklighetens nöd.
Den första kongressen för politisk rösträtt å t kvinnor hölls i Berlin år 1904.
Endast åtta länder vor0 represen- terade, och entusiasmen hade nog svårt att få bukt nied missmodet.
Vilken himmelsvid skillnad mellan då och nu!
Icke ringaste skymt a v det soni liknar missmod.
Tvärtom präglas alla för- handlingar och alla föredrag av den tro, s o m k a n försätta berg.
Världskongres- sen i Budapest ä r en av inärkesstun- derna i kvinnorörelsens historia och vi- sar hur saken går framåt.
Vid denna kongress vor0 icke mindre ä n trettio länder representerade, och det finnes nuniera en organiserad rösträttsrörelse i tjugofem självständiga stater samt i två länder, soni sakna nationell oav- hängighet.
Rörelsen strlicker sig över hela världen, norr och söder, öster och väster, kvinnan i Lappland och kvin- nan i Persien, amerikanskan och hin- duiskan, parisiskan och kinesiskan, alla kiinna sig som länkar i saniina syster- saken till framgången.
Då baneret från Kina avtiicktes och telegrammet från Persien upplästes, yttrade mrs Catt, att kvinnornas rösträttsrörelse numera omfattar ” ett rike, d ä r solen aldrig går ned ”.
Under förra vintern viicktus förslag om politisk rösträtt åt kvinnor i sjut- ton nationella parlament, i fyra lyd- länder och i tjugonio stater och områ- den.
De största framgångarna under de senaste två åren ha vunnits i hme- rika, d ä r ytterligare sju stater och ett territorium - Alaska - ha beviljat kvinnorna politisk rösträtt.
Dessa sta- ter motsvara i storlek England, Frank- rike, Tyskland, Österrike, Ungern och kanske ändå några till.
- Samtidigt med kongressens öppnande ingick un- derrättelse orn segern i Illinois, en av Amerikas största och tätast befolkade stater.
Och samma dag koni segerbu- det från Norge om kvinnornas fulla po- litiska likställighet.
Vad kvinnornas solidaritet innebär, därom gav kongressen det mest vältali- ga vittnesbörd.
Kvinnor, som redan äro politiskt fria, räcka hjälpande hän- der åt dem, som ännu stå mitt i striden.
Och då de visa på vilka sociala refor- mer, som genomförts i de länder, där män och kvinnor arbeta som goda kam- rater för det gemensamma fosterlan- dets välfärd, ä r det en väckelse för de politiskt omyndiga kvinnorna till nya tag, till ännu intensivare nit i liam- pen.
Männens internationella kongress för politisk rösträtt åt kvinnor, vilken iig- de rum i Budapest samtidigt med kvin- nokongressen, betecknar iiven ett stort steg framåt mot frågans lösning i alla civiliserade länder.
Niir män öppet förklara, såsom skedde i Budapest, att ” kvinnans rösträttslöshet ä r ett slag i ansiktet på civilisationen ”, så se livin- norna diiri ett löfte och en förhoppning.
Kvinnornas politiska frigörelse inne- biir en grundlig omändring av förhål- ~ Borst magasinet R. STOCKLASSA 25 Droitnlnggatsn 25 A U r n Tel. 50 58. oss.
Jönköpings-24agasiaaet Etabl.
1873.
(A. F. 1582) Regeringsgatan 45.
A.
T.
5541.
Parfym- och Ramaffäp.
I fattningen av att den ena hälften a v mänskligheten ä r underordnad den an- dra, koninier att försvinna och ersättas av jäninsides vlirdighet och medansvar inför samtid och eftcrvärld.
Utan den andliga frigörelse kvinnor- na längta efter är den politiska a v rin- ga betydelse - de äro oskiljaktigt sam- manbundna.
N ä r man tänker på vad dessa kongressdagar inneburit a v upp- lysning och erfarenhet, fröjdas ens själ iver de nya krafter, som blivit frigjorda, de många slumrande själar, som blivit vÄckta, de nya oberäkneliga värden, som tillförts mänskligheten, det ökade modet a t t angripa allt det onda, soni nu, öppet och hemligt, tillåtes förgifta själva livets källa bland oss.
- Kon- gressdeltagarna elrola vända tillbaka till arbetet i det egna landet nied vid- gad erfarenhet, nya lärdomar, nya för- hoppningar och ny arbetsglädje.
Mak- ter mot vilka trångbröstad egoisin och tanklös likgiltighet ingenliiig förmå.
- Därför ingen fruktan, intet missmod, intet tvivel p å framgång i ett arbete för de generationer, som skola taga arv efter de nu levande och kämpande.
Pensionsnlimnderna.
Ett giv akt till Sveriges kvinnor!
Den a v riksdagen antagna lagen oin ålderdoms- och invaliditetsförsiikring stadgar, att i varje socken å landet saiiit i varje stad ävensom i varje kö- ping, soin utgör egen komniun, skall finnas en nämnd, ‘ som äger att hand- liigga alla med folkpensioneringen sammanhängande iirenden och överra- ka lagens efterlevnad inom distriktet.
Dessa pensionsnämnder skola bestå av en ordförande och ett jämt antal leda- möter, högst sex.
Ordf. förordnas av konungens befall- ningshavande, och ledamöterna väljas a v kommunalfullmäktige eller koni- mimalstäinma på landet, a v stadsfull- miiktige eller å allmän rådstuga i sta- den.
.. ....... @ mnmmmmmmm Ivar H-gströms Boktr.
A.
B.
26 Gamla Kungsholmsbrogatan Allt slags boktryck.
Kvinnor såväl som män kunna ut- ses till dessa förtroendeposter.
Lagen stadgar endast - i 0 21 - soni d l k o r a t t nian skall vara i kommunen boende och h a uppnått myndig ålder samt va- ra i besittning av medborgerligt för- troende och råda över sig och sitt gods.
G i f t kvinna vare ej p d den grund att hon stdr under mannens målsnzaiiskap obehörig att utöva uppdrag, v a r o m här är f r å g a.
Den nya lagen träder som bekant i kraft den 1 jan.
1914, men redan den 1 sept.
detta å r skola pensionsniimiiderna till ett antal a v omkring 2,000 vara ut- sedda över hela landet.
Till dessa pensionsnämnder ingivas alla ansökningar om pension, åtföljda a v de upplysningar om arbetsförmåga, inkomster, m.
ni., varpå den sökande grundar sin pensionsrätt, varefter n5mnden äger a t t - efter verkställd prövning - avgöra om pensionens storlek och utbetalande.
Lagen har j u givit kvinnorna en oförmånlig stallning såviil i fråga om den under alla fiirhållanden vid 67 års ålder eller vid invaliditet utgående av- giftspensionen som ifråga om den till- liiggspension, soin vid varaktig arbets- oförmåga utbetalas till män och kviii- nor, vilkas årsinkomst ej uppgår till resp. 300 och 280 kr.
Pensionstilläggets storlek för kvinnorna i den lägsta av- giftsklassen - och dit komma 88 proc.
a v Sveriges kvinnor att räknas - va- rierar från 250 till 140 lir., beroende på huru nämnderna komma a t t ber: ’ k &lt;i na den sökandes egna inkomster eller ar- betsförmåga.
Det ä r en sak, som ä r både känd och vittnad, att de hårdast tryckta och mest behövande äro minst i stånd a t t v ” arna on1 sin rätt och strida för en ljusning i sitt öde.
Lika känt ä r det sorgliga faktum, a t t den hjälplösa ålderdonien och skröpligheten endast sällan hos myndigheterna kunna påräkna häii- syn och medlidande.
De ” själrtagna förmyndarna ” ha, då de skrivit denna lag som skulle förverkliga Iiärlekens tanke, redan visat på vad s5tt de an- se sig befogade a t t tillvarataga de ” tvångsvis omyndigas ’ ’ rätt.
Det ä r därför av den allra största vikt, att kvinnorna begagna sig a v de få möjligheter att tillvarataga sina i i i - tressen, som lagen medgiver deni.
Bland dessa ä r rätten att som ledamot i pensionsnämnd pröva och besluta an- gående sina åldriga och skriipliga med- systrars understöd.
Alla kvinnor - och naturligen framför allt riisträtts- livinnorna - niåste därför under den korta tid, SOM återstår, till dess val av pensionsnämnder skall företagas, på det kraftigaste r e r k a för att f å kvin- nor insatta i dessa.
Åtminstone på varje plats, d ä r en I ?.
Ii.
P.
R.
finnes, måste en kvinna insättas i nämnden - det blir uock bara oniliring 200 på 2,000!
Alltså försumma icke detta tillfälle att stå vid deras sida och tillvarataga deras riitt som äro de mest hjälplösa, alla de åldriga och fattiga Irrinuorna.
LAGERSONS SXOMAGASIN dakobsgatan 18 - Predsgatan 8.
BOSTRATT Kvinniornas og inionsyttring och Högerpressens kampanj nykterhetsvännerna, Redan fråii allra fiirsta början för- stodo fiirlitiiiipariia för kvinnans Iioli- tislca röstriitt, att de liede sina iiatur- liga biiii (1sförvaiitcr 1) laiitl iiyliterliets- viiniieriia.
Det v a r en stor del kviiiiior, soiii koiiiiiiit a t t introsscra sig för riistriitts- frågan j u s t på griirid av de erfareiilie- ter d e gjort vid arbetet att lijiilpa ocli hota sainliiillsoiit av olika slag.
Och då ~ i i n i i iir sysselsatt iiiecl dylilit arbete, råkar nian snart på riidryclieriia soiii deii föriiiiiiista liiillaii till siiart sagt allt socialt eliiiiclc.
De fiirstodo a t t bl.
a. det.
för nyliter- Iietsfrågaiis lyckliga liisniiig vore a v drii allra stijrsta bctydclse, att livin- norna finge göra sitt inflytande giillaii- de.
SB uppstod liclt naturligt sympati iiiellan (lessa tviiniie stora folkrörelser, villia b h i a hade ett genieiisamt iiiål i åviigabriiigaiitlet av lycliligare sociala fiii.liållaiitlcii.
Kviinioriia förstodo, att de liuiide viinta lijlilIi av iiylitcrhets- vii.rineriin, och iiyliterliets \ - äiiiierlia för- stodo, a t t för d e m s speciella striivaii- [len skulle kvinnorna:; röstriitt ha den allra största betydelse.
Cnder iiinsspetitioneiis d a g a r viid- jade Iiviiiiioriia nied fraiiigåiig till iiyk- terliUtsorgaiiisatinneriia, ocli clå iiii deii st.ora opiiiioiisuttriiigeii för liviiinans fulla inedborgarriitt igångsattes, viinds sig å t e r Laiidsföreiiingcii f ö r Iivinnans politiska riistriitt förtroendefullt till dessa orgaiiisatioiier f ö r att erliålla de- ras stöd, på det a t t opiiiioiisyttringen iiistte bli så verkningsfull soni iiiöjligt.
Att nian inte niissriilinat.
sig på riyli- terhetsfollicts sympati, visade s i g även diirigeiioin att Verl~:stiillaiide rådet a v Sveriges I. O. G.
T. nicd anledning a v Landsföreningens slirivelse genast be- slöt a t t g ö r a följaiide, av lektor J o h a n Bergniaii fori !iuleracie uttalande: ” V.
E. har fiir sin del nied hänsyn till den liviiinliga riistriittsfrågaris otvirelakti- g a samband nied iiyliterlietsfrågan fun- iiit s i g böra fijrcslå storlogen ett syiii- patiuttalaiicle f ö r kviiiiiorrias, de av dryckenskapen iiiest och i regel oskyl- digast lidandes, rösträtt. ” De iirliterlietsviiiiliga tidningarna ha även livligt uppiiianat sina läsare att stödja den pågående iiariiiiiiisniiilirigen.
I Biirgslagsbladet.
förklaras, ” att den kvinnliga riistriitten bör på allt siitt stöd jas av Sveriges nykterhetsfolk, t y iiskterlietsriirelseii liar a t t tacka dcii svenska liviiiiiaii f ö r mycket.
Men riistriitten ä r e j något, soiii bör givas liviiinaii endast scni tacksaiiilietsgärd, utan soni en glird av rättvisa. ” I N. O. V:s organ Verdandisten un- derstrykes i en liiiigre artikel, att.
nyk- terhetsfolket liar ovillkorlig p l i k t att verkligeii göra iiågot för a t t Bvinnor- iia sliola iia sin inedborgarrätt.
” Erfa- reiilieten fråii såviil v a r t land soni j iiii högre grad de länder, d ä r kvin- riorna redan lin röstr; itt, v i s a r också a l t (le anviiiida sitt iiiilytande på ett siklant sätt, att iiyliter1iets; tillstån~let förbiittras allt nier och iiler ”, het.er det diir.
Såsoiii rimligt iir, liar siirskilt deii speciellt kviiiriliga riyliterlietsfiireiiiii- gen, Vita bandet, på det kraftigaste uppniaiiat alla sina inedleiiiiiiar att stödja striivariclena f ö r kvinnans röst- rätt.
I ett av de senaste häft.eiia a v Vita bandets tidskrift förklaras, att plikten krii.ver ” att v a r j e vitbandist n u ger sitt iianin till den opinionsyttring, Sveriges kvinnor söka åstadlioiiinia till föri:iåii fiir viiiiiandet av det burätti- gade liravet på full politisk riieclborgar- riitt ”.
- Man tycks verkligeii h a insett saii- iiiiigeii a v de ord, soni Sir Jolin Cock- burii yttrade på en stor iiiteriiatio- iiell iiskterliet.skongress i London: ” Australien h a r genomfört den största a v a l l a nykterhetsreforiner - det liar N:R 13-14 F b R KYINNOR ria behandlas ocli f. ii.
icke böra be- liandlas, iir ett fel ocli utvisar varken förmåga eller förtjänst, iiiijjligcii iiaivi- ter ’, sliger fijrfattariiiiiaii.
Fiir iivrigt torde de Ilesta liviiiiioi.
ocii iiveii 1iiåi; ga iiiiiii Ila en aiinaii uppfatlriiiig: iii prof. L. ocli högeryressen 0111 betytlelscii a v de inotioner, soiii de fiil~lia I&lt;viiiiioriia fraiiifört ocli soiii riira: 1:viiiiiaiis och bariicts, siirskjlt (le oiilita bariiens stiill- iiing, iiliterisliLipslagstif liiiiigcii, allioliol- iiiissbrulieb, setlliglietsfriip; or, iiiidcrutöd åt skolor o (?li bibliotek, follisl&lt;olaii soiii botteiiskola, liiiiiiaiiiseriiig av slraftla- geii etc. Och ininst av allt torde dessa iiiolio- ner liiiiipa sig a t t bevisa, att liviiiiiaiis inflytaiicle pil statslivet skulle skadligt återverka pi iiylilerhot ocli sedliglict.
Qclisü.
iir det e j fråii Fiiiland prof. üigisiiiuiid hiiiiilat.
s i n aiiiiiiuiiilioii u t a n fråii Aiiierikas viltla viister.
Ty- \: iirr bcriiliiiar tleii gode professorn iii- te, a t t deii internationella Iiviiiiioriiiel- sen spinner tuseii fiirbiiitlelselrüclar liiiiileriia ocli iiveii viirldsdelariia inel- l a n ocli g ö r det utoiiiorclcntljgt vaiidi- ligt för eii t y d i professor a t t sitta i siii studerkaiiiiiiare och konstruera frani ” sanningar ”.
De okritiskt tro- ende finiier Iiaii iiioiii rcdalitioneii till iiågoii Iiiigeravisa i den svenslia landsorteii, övriga liisliuiiniga kollatio- nera lians uppgifter nied den rikhaltiga litteratur i iiiniiet, soiii star deiii till buds.
Av deiiiia litteratur be v i att fii rekoiiiiileiidera redaktör von Koclis re- dogörelse för iiylrtcrliet ocli liviiiiio- riistrlitt i Aiiierilia i L. i&lt;.
I ’.
1;: s ars- redogörelse fiir 1911 saiiit en broscliyr, utgiven av lnteriiatioiiclla Iiviiiiioröst- rittsalliansen: ~ \ ~iiiiioriistriitteii i Co- loratlo a v George Ci-eel och doinareii Beii B. Liiidsey.
Eftersoiii Norges lrviiinor e j utarbe- tat iiågoii översilit över sitt politiska arbete till svenslia professorers viigled- iiiiig vid riltsdagsaiiföraiideii ocli ” ef- tcrsoiii de svenska röstriiitsl; viiiiioriia e j g j o r t någoii affiii av tleii salieii ”, föl-niodar högerpiesseii att, de norska Itviniioriia ingciitiiig iiiiitiiiviirt utrii t- tat och avfiirdar salieii iiied en gest.
Dock torde liögerii ha anledning att t a upp deii frågar1 till iiylt övervägande, eniir en tredje part lin liar uttalat sin uppfattiiiiig.
Det iir det norska stor- tinget.
Soni beliant liar iiiiiiiligen det- ta eiihiilligt och u t a n debatt beviljat Norges kvinnor lika röstriitt med Iior- ges iiiiiri.
Det tycliü således e j befara några f ö r iiykterlict och sedlighet slcud- liga verlwiiigcir av de norska 1- 11 - 11111or- - nas rösträtt.
De kanslie rentav finna givit rösträtt åt kvinnorna.
Om an- den ur sints,izDttaias sgttpiiizkt gagnelig.
Ira länder mena något allvar med si- T.
O.
iii.
uen norska liögeiii tyelis lia ia iisit~erlietssträvaiiden, böra de göra deii uppfattningen.
Eliw W a l d q u i s t.
På sainma sätt. ” Namniiisamlingen Sveriges organiserade iiyliterliets- väriiier ” iiiena säkerligen allvar ined pågår alltjiiint över hela landet, och fr8ii sina nyl; terlietsstrzLvandeii ”, och v i viiii- Centralbyrån h a iiu utsänts 34,162 1 ’ ta nu, a t t deii syiiipati de tillförsiik- utgivits 210,000 flygblad, vilka allt rat oss på sina möten och i s i n press eii stryltaiide Atgirig.
Eii drl fqllda listoi ha redaii inkoimiiit fråii personer, soni rest iiveii skall omsättas i handling.
iiiider soiiiiiiareii och öiiskade läitiiia V i viiiita, att alla råra viinner verk- bort i f r ü i i sig de förefintliga, fast e j slutgiltiga ligen skola hjiilpa oss vid den n u på- resiiltnt,en u v s i t t arbete.
Mrii rednii dessa gående iiaiiiniiisainliiigeii, då denna liar förelöpare till de stora säridniiigariia deii allra största betydelse f ö r frain- a t t inyclict arbete iiedlagts och iiied goda gången av vår sak.
resiiltat.
Ile skriftliga iiieddelarideii, som J u s t n u under somrnarniöternas tid iiigå från skilda delar av laiidet - och e j h a iiven iii-literhetsvänrierna e t t ut- ininst frün deiri, soni äro ute 113 liiiigrc eller riiiirlit tjllfiille att verksariit arbeta för Iiortare iiarriniiisainlingsresor - äro ocks8 fyllda av mod och glad tillförsilil.
Motig- a t t Itviiinorna runt on1 i landet få till- helerria, soiii ju iiiiiste firiiias, väga liitt iiiot fälle a t t nied s i n a n a m n stödja arbe- alla arilediiingar till glädje.
tet f ö r de svenska livinrioriias fulla Det ä r o (!liså 11ied rörelse inaii geiioiii- iiiedborgarriitt.
bläddrar dessa iiillslrriviia listor och täiilier Också Iiar nian pA en mängd stora pi vilken stark opiiiioii, soin &lt; l o ~ I - i trots iiyliterlietsiiiiiten denna soinniar aiiord- allt som skrives 0111 iiiotsatscii - s t ü r bak- iiat upplysande föredrag oiii liviniiniis 0111 desm eiikla riuriiii.
O c h r i i i r i i i i i i i s; politiska riisträtt a v liviiinliga talare.
koiiiiner till listorria f r i n deii allra högsta iråii Iilather, diir det blott finns Detta iii- slilierligen ett myeliet både Norden, några Y 1 torftiga byggnader eller lilitor och praktislit ocli bek \ iiilit siltt att i liaiid- d ü r Iiviiiiiorria bredvid sitt iiamii ibland rita l i n s visa sin uttalade syiiipati.
s i t t boiiiürke, dü kiiniier inaii sig stolt och Både opinionsyttringen och nykter- glad öfvcr det s t o r a gemensitniiiia intresse, lietssakeii koinma f ö r visso att vinna som förenar s ü müiiga Itviiirior i dc vitt på samarbetet.
Sigrid Kruse.
a \ - \ vürt lüiid!
E-e.
sliildü ctelarii~~ II.
Sedan högerpressen geiioin förlitsii- gelser om lieiiislia sairiliällsornctörtniii- g-ar efter bästa fiirniåga sökt skriiaiiiiia kvinnorna från att tlelta i opinionsitt- ringen, söker deii på andra viigar iiå saiiiiiia niål.
Den vill övcrtyga s \ - aga och obefistade själar, i) a t t lrviiiiioriist- rii t teii in gen tin g n iim nvür t u 1 riit tat i de Iiiiider diii den genomförts, 2) att deii diii * g j o r t skada.
Soiii bevis för det €iii -- sta p h t å e n d e t anföras piof.
Lurid- ströiiis ord i rC&gt;sti~itlstlehntteii vid 1912 års riksdag.
De skadliga följderna av 1.
_. iniioriistrli tten skulle enligt eii åbero- pad tjjsk professor (för detta fall tycks inte de sveml; a In-ofessoreriias vetaiide räcka till) särskilt visa sig i Aiiicrilias ” kviiinostater ”, dlir tillståiidet iiied av- seende på nykterhet, sedlighet ocli Itviii- Iiolxaftens exploaterande vore siiilire: in i ” iiiaiisstateriia ”.
IJtan att ftista allt- fiir s t o r vikt vid a t t de båda påståen- d e m till en viss g r a d uppli ” ava varan- h a, vilja v i iigna prof. Lundströiiis 3rd och den auktoritet, på vilken lian itöder sig, ett ögonblicks eftertanke.
Prof. 1,. h a r blivit bekläriicl vid genoiii- iiisandet av Vera Hjelts redogörelse fiir let politiska och sociala sainarbetet Inellan iiiiiii ocli liviiinor i Piiiland, diir- fiir att kvinnorila i s i n a iiiotioiier en- last sysslat rned sådana saker soiii för- tuttraiide a v k \ - iniiors ocli barns stiill- iiirig, iiien e j h a f t sinne för näringslivet d i ilen hiigre kulturen eller stats- Eörvaltiiingen.
De stora initiativen ocli d e mera viktiga och gerionigiipantle frågorna lia de inte befattat sig n i d.
Och därför vill 1111 högerpressen för- mena v å r t lands kvinnor inträde i, tatslivet.
Jag t r o r att v i k u n n a liitta prof. L:s och högerns beklYiniiiing.
Tri Iiunna giira det iiiecl V e r a Hjelts egna 3rd i broschyren: ” Vara politiska ocli sociala svåriglieter ä r o s i exceptionella Itt varkelz m a n eller kvinna lian iipp- risa några större positiva resultat a v sitt arbete.
Mari får dürför icke niiita kvinnans arbete i lantdagen efter deii raiiliga måttstocken fiir parlanienta- riskt arbete.
Man lian hiirav icke fullt bedönia huru livinnaii under iiorinala €iirhållanden skulle arbeta, vilka ini- tiativ hon skulle inliiinna och biira Eraiii till slutlig seger. ” De stora och gmonigripaiide frågorria skulle fordra .itredning f r d n regeringens sida, denna ir det nian f r u k t a r och avstår därför hellre f r å n a t t ta initiativen.
” Att jvcrhopa utskotten nied ett övermitt i v remitterade ärenden, ~ i l l i a icke hin- På sirång med röstrattslistor, Efter en daas spring nicd nainiilistor i rtt siiialündslit iiidustrisarntiällc kiinde vi.
i \ - 5 sli; ekcii riisträi.tsliviiiiior, omsider pA Iiciiiyäg i i i c d ett s1; al; üiidc godstBg, repctc- ra clageiis iippkvclser.
Fiii-sta stiillet \ - i stiicko iii i &gt; % r a r bc- bot.t a v cii iildre k7; iiiiia.
1Toii iiiottog oss riilrilligt, iiicii ville för all dr1 iriic y a r a det första i:niiiilct på listaii.
Maii sliiille atta U t l i c ~ r i i i &lt; ~.
Vi iortsattc till iiiista graiiiie iiied l (ific att k o i ~ i i i a Bter, i i ü r vi lriiiidc r i s a lieiine.
1iiii.n iiiåiiga a i i d r t t, 5 o n i skrivit i&amp;.
IJt och i n i de siii5 stugorna.
Ibland var ixiaii fiirelroiiiiiiande o&lt; bespa railc OSS t rap- p o i ~ n till iilitcia faiii.
T a r o l i n a!
Vill [Iii lin riist.riitt? ” ro1): idrs det iiiip5t ~-iiidsl %- gcsiilieteii.
Karoiiiia koiii (15 ner till o::s, wiii rcprcseiiteradc riisiriitieii, och skrev.
geii ”, eller Arbctct, gciiast redo afl g e sitt iiaiiiii.
T \ - elistiiiiliet i börjaii r a r: tniiars ilet \ - an- ligaste iiiot.ln::.; iiitl (tl.
Meii det ltig iri ?e n:- goii ovilja (12ii.i.
I k t var bara dcii cliir tv&lt;:1tsaiii1ictcii 111a11 ser p A post och ban- Irer, varhelst eii arbe skall fylla i (’ 11 tryckt blaliltett eller e t t 1.
\ \: itto.
mi:gcri g c ~ n ä, r ii1lsti.ilri stot1 obesiiitsaiii iiiför listan, lioiii Iiiaiiiieii oss till hjälp nicd ett gott ord: ” Det ä r klart, a t t d i i ska skri- r a 116. ’ ’ Metlari Iiiisiriiii skrev, tog iiiaiiiieii hariict n r lieiiiies ariiiiii och liigiiatic det.
Ilct var inte utan, a t t jag ryste.
DLir hade vi reclaii deii natiirridriga tarlaii, d ä r den 1., T _. iiiiiiina riistriitteii gör marinen till barii- sktiterslta.
Ty pappan lindc iioy aldrig f ö r iiiigoii h u s l i g angelägenhets sliiill tviiigata a t t se till den liile iiagra ögoiihlicliP Upii och iler fiir trapporna.
Ut och i n geiioin dörrarna.
Det var eiiltla sinå Iiciii llra flesta, meii iiiidå sli olika ocli iiied aiide karalitiir.
laet r a r inte iiiåiiga lieiii vi behövde gB ifrait med oftirrättat äreiide.
De få., soin riigradc oss sina iianin, stå dzrför soiii desto mörkare punkter i våra erinringar f r å n iiaiiiiiii ?sninliiigeli.
Det \ - ar iibgra äldre kriiirior ocli ett par unga flickor ined cliaii- s e r p ü ä1ileriskapsi:iarliiiücieri.
Eii Itrinna plockade f r a m sin lilla a ~ g i i d: eii lärariniia; on1 Iiori visste, a t t den Iära- rinriaii ltiiride skriva på, så.
skulle hon ocli- jZt gera det, t y den lärarinnan rille bara clct soni x-ar r ä t t och gott.
- 411a de motsliäl man lian få sig till l i r s Cr; iii x-iigrnre skulle inte v a r a fullstiiridigt rcpreseiitcrade, om T-i iiite också.
Satt ä t a upp det där otäcka äpplet, som Eva stal i lustgiirdcii.
Det var ett äldre ogift fririi- timmer, soiii serverade oss det i kompott iifcd klagovisor över nutideris förvillelser.
I&lt; \ - irinoriia voro s6 onda, a t t de inte vor0 viirda rösträtt.
Det var kvinnan, som först rörde syiiden i världen.
Dagens resultat v a r emellertid got,t.
V i hade åtsliiiiiga namn pü våra listor, n ä r v i stiivade iii oss pd tåget.
Det var namii mest Erüii unga mödrar, soin det var så.
gott on1 i iridustricamliällct, nieii ävcii fråii ganila kviiiiior och t. o. in.
rianiii fråri sjuli- siiiigeii i ett rnörkt kaseriiruiii.
Pa Ildora.
De frisinnade och opinionsyttringen.
Sedan Frisiiinadc Laridsföreniiigeii på sitt årsnibte beslutat uttala sig för att på allt sätt stödja kvinnornas opinionsyttring för politisli röst,rätt och valbarhet, har förcriiii- gcns verkstallande iitskott i meddelande till lokaliöreiiiiignriia iippiiiaiiat dessa a t t pü allt sätt stödja naiiininsaiLiliiigsarbctet, “ ge- noni praktiska anvisningar åt de arbetzn- de k \ - iiiriorna rörande lokaler för deras opiiiioiismötcii och sätten för dessas aiinoii- seraude, rörande bostäder åt föredragsliål- lnriin o. s. v., 1-arjäinte orteiis liviiiiior böra iippiiiaiias och uppiniiiitras att påteckna li- storiia saiiit själva arbeta f ö r iianiiinsain- lingeii ’ .. Tag l i s t a n med!
ROSTRRTT FOR N:R 13-14 KVINNOR 3 n t erna t iouella kvinnor Ost rä t t salliansens s jnnde kongr ess, XXvinnox-nas världsparlament i Buda1 est.
Det verkade iiiistan segertåg, iiär röstriittslrviiiiioriia från niir och fjär- ran - största deleii i feststäniiiiiig från fiiregående inöteii i Berlin, Dresden, Prag och Wien - saiiilades i Budapest till deii sjuiide internationella röslriitts- kongressen.
Den iriletldes soin sedvanligt ined predikaii av rerereiicl Anna Shaw i pro- testantiska kyrkan.
Sariiiiia dags ef- terniiddag skedde det högtidliga öpp- iiandet i Rliisikaka (leniieii, från golv till tok fylld ah7 cn entusiastisk publik.
Och förväntningarna blelw sannerligen icke svikna.
Setlaii en ouvertyr, koin- ponerad för detta tillfiille av doktor Aiaclar Krinyi, spelats av Natiorialtea- t e r m orliester och Vngerns förniiiiista sk8clespelerska, Maria Jaszai, uppliist en, dikt - " Ca11 of the Century " - iirciiiedes skriven iiml anledning av l; oiigresscii, franitriidcle greviniian Iska Teleki - I~oiigrcsskomiiiittens ordfö- rande - och liiilsade gästerna välkoiii- n i 1 i ett lika \ - arnilijiirtat soin form- fulliiiiclat anförande.
Så talade fröken Viliiia Gliiclrlich i den ungerska röst- riittsföreiriiigens namn.
Hon ä r en li- lia 53 mpatisk personlighet som god ta- lare och liiilsades nied starka applåder.
A regeringens viignar fraiiifördes en Iiiiisning al- niidervisiiingsriiinistern d:r Bela de Jankovics och å stadens a v I~orgiiiiistaren d:r Stephen de Barczy, boni slutade sitt ofta av bifall avbrut- na tal iiied orden: " Jag iinskar er av hela inin själ franigiing i den stora ~iiicsion, vars apostlar ni äro. "
€Iantll&lt;lappiiiiigariia, soni följde på denna liiilsiiiiig, avbrytas plötsligt och efterträdas av en nästan andaktsfull tystnad inför den scen, boin ii11 utspe- las på estraden.
En stor skara vitkliid- d a barn, gossar och flickor, med hiin- cleriia fulla av rosor, skynda fram till mrs Catt, soni iiied strålande ansikte iiiottager hyllningen.
Den fiirsta i ra- den - en liten 5- k 6-årig gosse - räc- k e r henne sina rosor.
Så koniina de andra, de siiiå fiirst och så de större, ocli iiedliigga sin blomstergiird vid hen- lies fötter.
En av de större flickorna siiger några ord på engelska.
Det ä r svårt a t t uppfatta hennes tal, men det tyckes innebära ett tack för föregån- gararbctet och en förhoppning a t t ung- tlonieii m å r i s a sig viirdig detsamma.
- Mrs Catt tackade djupt rörd f ö r den vackra hyllningen och tillade med den liiiiiior, soni aldrig sviker henne: Det fanns en tid, nar nian kastade ägg på oss röstriittskviniior - nu få vi i stiil- let rosor.
- Detta vittnar om, tillade hon, att de nnga slippa vår kamp.
Oin denna snabba utveckling i röst- riittsrörelsens historia vittnade iiven fieniies tal, som franifördes sedan fru Lindeniann å kongressens vägnar varmt och känsligt tackat för räl- I i oms t h i lsn ingarn a. RIrs Catts tal var som alltid storsti- lat.
Hon +ale med siffror och fakta Iinr riirelseii vuxit i styrka och aiiseen- de, hiir dess organisation n u omfattar ett rike, (Lir solen aldrig går ned.
Rö- relsens historia ar - egendomligt nog - tIensai~inia i alla liinder, oberoende av nationalitet och ras.
Skälen för och emot iiro alltid desaninia.
Deii ohil- datle nianncii anser att kvinnorna äro alltfiir okiiiiniga fiir att kunna rösta.
Deii politiker, soiii ser allt u r niilitii- risk synpunkt, anser att grundvalen för varje riittighet bör vara fysisk styrka, och mannen, soni icke kan se iitiiver sin egen intressesfär, tycker att allt iir bra soni det iir.
I det senare 1Nget befinna sig även en stor del h i n - iior i olika liinder.
De iiro nöjda nicd de förniåner de sjalva liga och förstii icke de eliononiiska och sociala om- viilviiingar, soin de senare årtiondena medfört i kvinnornas stiillning.
Bak- 0111 detta ytliga tal i parlament ocli samhiille tränger s i g dock den uppfatt- iiiiigeii allt mer och iner fram, alt iii- gen regering kan sägas stå på deiiio- kratisk griind, soiii utestänger liviiinor- na fråii iiicdboi-garskap.
Det bästa rii.,trättskoiigresser kunna åstaclkoiuiiia, fortsiitter iiirs Catt, är möjligheten att bePiista tron och elda nitet hos deltagarna.
Det ligger något upplyftande i att eliten a v all viirl- dens itriniior deltager i üainnia arbete: nedbrytaiidct av tlc skrankor, varmed traditioiiei: onigärdat kvinnans verlr- sanihetsområde.
Dessa sliranlror äro j u i v å r tid märkbarast i orienten, ehuru även bland dess kvinnor finns en stark och niliktig frihetsrörelse.
I Egypten, Pa- lestina, Indien, Kina, Japan, Persien, Birma, på S i m a t r a, Java, Filippinerna och Sandwicliöariia - överallt liänipa kvinnor för sin riiäiiiiiskorlitt.
&amp; Ian har så länge velat p h t å att dez öster- ländska kvinnan v a r nöjd nied sin lott.
Men det är icke sant, balrom slöjor, bakoni riglar och lås har fijrtvivlan och upproriskhet iiiirts i århundraden.
Det iir bekviimast för rniinnen a t t tro det kvinnor älska att vara instängda, att r a r a kurade och förslavade, utan an- nat intresse ä n att behaga sina herrar.
Men - kommer ett tillfälle då .kvin- nornas intelligens och duglighet kan vara till nytta, då tveka icke in " annen - vilken kulör de iin lia - att låta kvinnorna sticka sina mjnlra fingrar in i nationens eld och lirafsa u t kastan- jerna åt miinnen att njuta av.
När de det gjort, få de g å tillbaka in i fän- gelset nied sina sredda fingrar.
Meii upprorsandan blir allt starkare.
Under den nyligen timade revolutio- nen i Persien sariimanslöto sig liviii- norna, drivna av frihets- och foster- landskärlek och bönfiillo hos parlanien- tet a t t icke antaga Bysslands ultima- tum.
Vad blev deras lön härför?
Jo, ännu större tvång, deras organisation krossad och deras upproriska röster kvävda.
Under revolutionen i Kina tjänst- gjorde de föraktade och instängda kvinnorna soin soldater, kurirer och spioner.
De bildade en klubb nied nam- net " Våga att dö " och förde ammuiii- tion från Japan.
Många a v dem gåvo sitt liv för landets självständighet.
Men riär de efter krigets slut uppvak- tade konstitiitionskoiiimitt6n och be- giirde att bli delaktiga i den frihet de varit med om a t t skapa, då fingo de till svar att eliiiru komiiiitt6n uppskattade deras offervillighet och de stora tjiin- ster de gjort fiiderneslaiidet samt er- kände det berättigade i deras krav, så kunde kvinnorna dock icke anses " mog- na ".
- Det finns onekligen friindsltap niellan västerlandets ocli österlandets uppfattning av kvinnan.
I en del av Kina - Kanton - ha dock kvinnorna politisk riistriitt, och inix Catt onitala- de att hon från galleriet haft glädjen se nio kvinnor sitta i det kinesiska par- lamentet.
- De största segrarna ha dock vunnits i Förenta staterna, (1 " iir av 49 stater 11 nuinera ha givit kvinnorna politisk rösträtt.
Norges fulla likstiil- ligliet i politiskt avseende kom soni ett gliidjebudskap till kongressen.
- " Dct i-r för bättre hem- och saiiihiillsförhål- landen vi kvinnor kiiinpa ", slutade nirs Catt sitt tal, " och liksoiii ingen flod Ban stiga hiigre iin dess kiilla tillåter, så kan icke heller en nation stiga hiigre än dess hem tillåta ".
# Den stora tillslutningen - omkring Alliaiiseiis kassaförvaltare, avgivit sin 3,000 personer - försvårade iiatiirligt- rapport iiied det vanliga tillägget: vis arbetet under förhandlingarna, och " Mera pengar! "
föreslog inrs Catt en det är sannerligen icke små anspråk vädjan till de ekonomiskt välställda soni stiillas på the Board (Alliansens inom kongressen a t t .lämna bidrag.
styrelse), både på ordföraiidc ocli sekrc- Hoii fiircgicli själv med gott exempel, terare och - icke niiiist - på deiii soni i det hon förbarid sig att under de tv % ha att tolka det sagda pb tre olika n5stkoiii:iiaiide åren betala 100 pund språk.
Det lian ju vara en smula tåla- hligen.
Det iir omöjligt att hinna an- motlsprbvande att höra samma sak tecliiia summorna soiii nu kastas oni- upprepas tre gånger, nieii kvinnorna kring i luften: 100 pund, 50 pund, 30 ha j u lärt konsten a t t vänta.
I all syn- piiiid, 100 pund, 100 francs, 100 pund till " Susaii ocli Xary Anthonys minne.
', nerhet på politisk rösträtt.
l H u r h ö g t iippsliatlad nirs Catt iir j d e r en röst från hiiieriltabänken, " 5 som Alliansens ordförande fick inan eii dollars from a little gir1 from Wa- fiireställning oin, då styrelsevalet före- shington ", säger en dani och f å r en låg.
Flon önskade att få triida tillhaka, applåd.
Det var kanske sin lilla flicka men då bönerna blevo alltför enträgna, där Iieinnia hon tänkte på.
Aren från niåste hon ge vika för " follri~ieniiigeii ".
deii sveiiska delegationen ljuder en Beslut hade fattats att utöka hlliaii- glad röst: " Under tx-å år 50 pund år- scns styrelse från ' i till 11 personer, ligen! "
Exemplet smittar och f r u Bc- nedicks-Bruce tillägger: " 35 pund un- 60111 sedan på sitt första saiiiiiiantriide fiiigo inom sig viilja funkbioniirer.
der två år. "
- Delegationen, soiii käii- Bland de återvalda styrelseriiedlerri- na sin lira räddad, d r a r en suck av marna ar även fröken Signe Bergman, tjllfredsstiillelse.
Den så hastigt verlr- soin hade den näst högsta röstsiffran stallda insamlingen inbragte omkring - ett bevis på Iiur värderad hon iir 65,000 mark.
J u s Suffragiis start kan inorii Alliansen såviil för sin duglighet sålunda anses vara betryggad.
, Den a v Sverige uppställda frågan, som för sin personlighet.
Från frölieii Martina Kraniers, Iiollaiid, förelåg av- inledd av f r u Wicksell, om rösträtts- sägelse som sekreterare inorii styrelsen organisationernas ställning till de po- och $veii som redaktör f ö r J u s Szrffra- litiska partierna föranledde en livlig si !.
Mrs Catt uttalade Alliansens er- diskussion, särskilt från engelskt håll, khrisla till friiken Kraniers för hennes diir den rikaste erfarenheten finns.
Alt långvariga ocli självuppoffrande arbe- organisationen bör vara fullt neutral, be i Alliaiisens tjänst, varjämte tack- d. v. s. öppen för medlemmar obero- sanihets- och synipatiadress avläts f r å n ende av deras politiska åsikter i andra frågor samt a t t föreningen som såda11 Bongressdeltagarna.
E n a v de första frågorna soni be- står över partierna, var en fraga soiii handlades var Alliansens stiilliiing till alla enades om.
Miss Courtney påvi- suffragettrörelsen.
Efter e n stunds dis- sade, hur man i EngIand sökt få röst- kussion beslöts enhiilligt en .så lydande riitt genom en s. k. private members ' resolntion: " Den Internationella Alli- bill, men oaktat man 13-ekats få en ma- ansens styrelse önskar tillkännagiva.
joritet inom varje parti, kunde intet a t t då flera anmodanden ingått, att uträttas mot regeringen.
Nu har emel- kongressen skulle uttala sig mot de eii- lertid arbetarepartiet satt kvinnornas gelska suffragetternas stridsmetoder, rösträttsfråga på sitt prograni, därför och då den å andra sidan iiven blivit vore det orätt att vid valen icke stödja uppmanad att uttala sitt gillande av detta parti.
Fröken Annie Furuhjelm från Fin- denna taktik, finner styrelsen nödvän- digt att, för undvikande av niissför- land - medleiii a v Alliansens styrelte och regeringsrepresentant vid kongres- ståiid, förslå följande resolution: sen - föreslog en saiiinianslutning a v E n ä r den Internationella kvinnliga kvinnor från de länder, d ä r de äga rösträttsalliansen genom sina stadgar rösträtt, vilket förslag väckte &amp;, ort bi- ä r förpliktad a t t iakttaga sträng neu- tralitet i alla frågor, som angå de olika fall.
S j u regeringar hade siint represen- liindernas inre politik och taktik, lian den ej uttala sig vare sig för eller tanter, och de redogörelser dessa läni- nat iiver de sociala reformer, som ge- emot suffragettrörelsen.
noiiiförts i deras hemland, komino oss Vidare, att då upplopp, revolutioner - de efterblivna ländernas kvinnor - och oordningar ännu aldrig anviints a t t bittert kanna vår maktlöshet inför som argiinierit iiiot müniiens röstriitt sainhällsiiöden.
En av skamfliickarna protestera vi iiiot, att Bviniiorösträt- för vår tid - den vita slavhandeln - teris motståndare utnyttja den strid- var en (lag föremål för rariiihjiirtade bara metod, som tillgripits av en inino- och indignationsfyllda uttalanden.
De ritet i ett enda land, till förerändning betydelsefullaste inläggen gjordes av att viigra r6strütt å t kvirinor i a n d r a nirs Catt - Alliansens ombud vid deii liinder öyer hela världen. "
snart förståeiide vita slavhandelskoii- Arbetet Kvi.rznoröxfrutt i prnlrtilc grePsen i London -, den franiska advo- vars utgivande beslöts av Stockholms- katen Maria TProiie, d:r Giessmein och Iiongressen, förelåg färdigt i deii eiigel- iiiiss Jane A4ddams, som fiirx-lirvat nam- ska upplagan, verlistiilltl av miss &amp; Im- net " the first citizen of LJiiiteti States ".
iiiillan, soin lärnnade en redogiirelse för - Mrs Catts resolutionsförslag, att detsamma.
Boken iir en synnerligt viir- kongressen skulle sända en uppmaniiig de full uppslagsbok, ouiiibii rl ig f iir varje till alla liinder att o r d n a nationella röstriittsiiitresserad.
Utkoiiinier iiveii koinmitt6er fiir att pr6A-a l o d som kan på tyska och franska.
göras i saken samt a t t rösträttsförp- Efter en mycket livlig debatt föll för- iiiiigariia böra uppmana sina regeriii- slaget från England om en interiiatio- gar att tillsiitta sådana koinmittecr nell pressbyrå.
I dess ställe besliits att ined iiveii kvinnliga ledamöter antogs utvidga J u s Smflrngii och förlägga des.
: enhälligt.
utgivande till London, som Iiiiiipligaste I3lantl de många framstående talarna centruin för ett iiiteri~j~tioiiellt röst- iii5 även iiäniias IIITS Perkins Gilmail, rättsorgaii.
Valet av ny redaktör lliiii- vars briljanta fiiredrag " Den iiya värl- iiades åt L411ianseiis styrelse.
dens nya niiidrar " väckte formliga I sammanhang iiied J u s Suflragiis ovationer, fru von Fiirth fr8n Wieii, iitvidgning korn periniiigfrbgan före f r n Marie Stritt, ini ' s AIilliceiit Garrelt Och då mrs Coit, soni har " nöjet " vara Pawcett, nirs Despard - hon soiii s a
N:R 13-14 ROSTRATT FOB KVIATIPOR 4 länge nekat a t t betala skatt, enligt deii konstitutionella principen: " No repre- sentation, no tasation ", att hon nu- mera endast iiger sin säng, fröken Ro- sika Schwirniiier, den eldande agita- torn - viil bekant sedan kongressen i Stockholiii - och sist men icke minst reverend Anna Shaw.
Aren svenskar- na ha vunnit erkännande som goda ta- lare: fruarna Wicltsell, Petrini och Ha- gen (vars föredrag på grund av fru H:s tillfalliga illainående upplästes av fröken Gerda Plaiitiiig-Gyl1enbåg.a).
Samtidigt ined kvinnokongressen i Biidapest hö11 " Rfiinueiis internationella förening f ö r kvinnans politiska röst- rätt " en kongress under ordförande- skap a v geheimerådet, kultusiiiiiiistern ni.
m. d:r Georg v. Lukacs.
Blanc1 del- tagarna märktes en hel del sedan kon- gressen i Stockholm bekanta förkäiii- par för den kvinnliga rösträtten, såsom d:r Drystlale, överstelöjtnant Mans- feldt, M. du B r e d de St. Geriiiain, M. Alexander I ' atay ni.
fl.
E n ny och värderad viin var nir Keir Fiarclie, som så läiige och ihärdigt talat kvinnornas sak såväl inom engelska parlamentet som arbetarepartiet.
Likaså d:r Andre de hladay, ungrare, professor i social lagstiftning vid universitetet i Neuf- chatel.
- Föredrag.siiiiiiieria vid de of- fentliga mötena vor0 bl.
a.
" Vad kiirina inännen göra för a t t hjlilpa kvinnorna i deras arbete för politisk rösträtt? "
- Svaret på frågan blev i saiiiiiiantriingd forin: " Agitation bland iiiiinnen och in- om partierna. "
- D:r Drysdale bestraf- fade mycket strängt passiviteten hos dem, som förklara sig vara anh " itngare, inen dock ej lligga två strån i kors för saken.
Ett annat diskussionsäriirie var " sambandet mellan kvinnlig rösträtt och männens ekonomiska, etiska och politiska intressen ".
- Hur starkt detta samband var, betonades av saiiitliga talare, och alla enades om sanningen i professor de Madays ord, att livinnor- nus röstruttslöshet ur ett slag i ansik- tet p d civilisationen.
Kongressen var inte endast niöda och arbete - ehuru detta, som sig bör, tog huvudparten a v tiden - iitan iiven \ .ila och förströelse.
Diirför hade den om- tänksaniina kongresslrommitt6n dragit försorg.
Det r a r så mycket iiiistan överväldigande vackert att njuta av: en ångbåtsfärd på Donaii i iiiåiiskeii, fest i Fiskarbastionen, vars härliga läge med utsikt över floden, de ståtliga broarna och staden i strålande belys- ning, står i minnet som en trollsyn, en åktur genoiii staden u t till Nargareta- ön, operaförestiilliiingar och festban- ketter på inbjudan av staden o. s. v. En så gammal och van kongressbe- sökare som u r Keir Hardie yttrade, att han besökt hundratals kongresser, nien aldrig sett någon så väl organiserad som denna.
Då orden upprepades för en a v komniitteiiiedlemiriarna, svarade hon blygsamt: " Vi lärde oss i Stock- holm, hur det skulle vara. "
- Svenskar- na stå i särskild tacksamhetssliiild till fru Lujza Lainkcs-Daniel, som icke nog med a t t hon t a r eniot oss vid ankoni- sten och på vacker, felfri svenska ger råd och anvisningar, även överlämnar en på svenska avfattad, rikt illiistrerad resehandbok över Ungern.
Att röstriittsrörelseii åtnjiiter allmür sympati i Budapest, hade man stiindigi tillfälle att se.
Under åkturen hälsade: vi med " e1jen " - rop, ined viftningar oci slängkyssar, till och nied rosor k a s t a des in i vagnarna.
Minnet a v den glada gästfriheten, dc oförgätliga sliönlietsintrscken av natui och konst, de iiiånga goda lärdoinarnr och den ökade trosvissheten på våi saks framgång, lir den dyrbara behåll ning vi föra iiiecl oss hem - en som heli siikert kommer att ge god riinta i ökac arbetsglädje och arbetskraft.
Frigga Carlberg.
Almindellig politisk sternmeret för kvinder enstemmig vedtat i Norges storting.
Maalet e r m a d!
Seiren er viindet!
411e norske Itvinder er nu stillet paa, amnie trin soin iiorske nitend.
Klok- kel &amp; 10 i a f t w vediok newdig stortinget .nstemmig og utera debut konstitutioils- comiteeizs, lilieledes enstemnzige, itid-; tilling om almindelig politisk stemme- pet f o r lcvinder.
- Det var en höitidelig stund.
Og en mderlig fölelse grep de tilstederaoreii- le kvinder, d a przesidentms navneop- ' op besvartcs nied lutter ja ' er av, a d l i g e reprasentanler.
Höire soni; enstre, frisindede s o m socialdemokra- er, alle stod de enige oni at nu vilde le retfrrirdighet, deii og intet andet.
- Da avsteniningen var tilendebragt, ioni de tilstedevarencle a v regjerin-: ens inedleiiiiiier o g flere av reprzsen- anterne f r a (le forslijellige politiske xirtier hen til de i diplomatlogen ' orsanilede liviiider, samtlig kjend- e forkjzernpere for Iivinders stemrne- * et, og lykörisket deni ined seieren.
- Efterat riiijtet var havet, sanrledes ?n del livinder, daiinet en deputation, d i t e og fik foretrzede hos de t o stor- iiigsprzesidenter, der samnien med den ' ungerencle sekretar mottok dem i pra-, ideritskapets siniikke kontor.
Frk.
Gina Krog, formand i Norske iivinders Nationalraad, henvendte sig oriitrerit fiilgende ord til herrerne: ' Naar vi ser det som e r foregaaet idag,, aa e r det som et under!
Da vi be- gyndte kampen for kviiiders slemme- ret, var vi noen faa kvinder uten iiid- flytelse.
Meri vi hailde motet, o g vi haddc troeii paa r o r sak.
Og vi har set det og fölt det, al med deii kan berge flyttes.
Det er skjönt det vi har lplevet her i liveld, og det e r gjzei-t gjort av norske i n a n d a t staa i en sain- let enighet om denne sak.
J a g reiser nu til Bndapest, hvor livinder fra hele verden mötes.
De vi1 alle niotta bud- skapet med g l a d e og begeistring, og de vi1 brrire acre hjem for norske iiitend og For Norge.
Vi fienibaerer alle vor hjer- teligste tak! "
- Den fungerende praesident, sorensliri- ver Aarstad avarte i onitrent fölgende wclelag: " At dette har gaat slik, skyldes först D g fremst det ar %eide, som er gjort a v intelligente livjnder.
Meri deriiast og- jaa, at vi iiimid har h a t troen paa, at det vi1 bli til laiidets og vores alles bedste! "
- Efterat saa hver i s a r a v livinderne hadiie taliket przesideiiterne og sekretao- ren, sainledes kviiiderne til en iiiipro- viseret festlighet.
- Telegram orii seie- ren sendtes straks til Mrs.
Chapman Catt i Wien.
- Gid nu snart de to andre nordiske lande niaatte Itoniiiie efter!
Kristiania den 1l:te juni 1913.
Åter en ny stjärna i Förenta Staternas rösträttsflagga.
Där kvinnorna ha rösträtt.
F r.
Nörclc.
Ned anledning a v en i " Svenskt Postar- kiv " synlig notis, att norska stortinget den Åter koiiinier underrättelsen a t t en 3 sistlidiic m a j antagit nytt avlöniiigsregle- iv Amerikas stater beviljat sina kviii- mente för poststaten, och d ä r i bifallit " Det i o r politisk rösträtt.
Denna gång ä r tiorske postinandslags " förslag, enligt vil- let Illinois, diir nu både senaten och Iiet kvinnlig postexpeditörs löneförmåner Inderhuset fattat beslut häroni.
Enligt ~lrulle i slutlönen med 550 kronor understiga, peciella bestiiiiinielser för denna stat manlig postexpeditörs avlöning, skriver e u Jehöver ett dylikt beslut, om det i un- i norska postverket anstülld kvinna till hrhuset erhållit - 13 majoritet, ej under-, amma tidning: iastas folltoniröstning, utan träder " I siste nummer av Deres blad om det nye miecielbart i kraft.
iöneregulativ for norske postfiiriktion~erer Den nu vunna segern anses a v de ir det insneget sig den stygge leil, a t t det triierikansl&lt;a kvinnorna vara synnerli- lereslasede saxregulativ €or kvindelige gen betydelsefull, då B~ ?iiiiiorösträtteii posteximiitörer skulde v z r e vedtat.
Iärigeiiom införts i den första staten Kei, h r redaktör, det norske storting kun- ister om Mississippi - det iir alltså e j iingre endast " Västerns halvvilda no- Je iklie gaa med på noget saa reaktionart, iiadstater ", soin iiifört rösträtt för og det blev nedstcint i i i d stor majoritet.
ivirinor.
Den innebär bl.
a., att kvin- Ramnie lbn f o r niaxid og kvinder i post- iorna fått inflytande över ytterligare, taten gjElder altsaa freindeles hos oss. "
49 röster bland elektorerna vid presi- lentvalet.
De amerikanska kvinnorna själva an-; e, a t t en stor del a v franigången f å r illskrivas att Chicago, staten Illinois ' iuvudstad, inom sig iiger en sådan [iiängd på olika områden framstående kvinnor, fränist bland dem J a n e Ad- lams, " Amerikas mest älskade kvinna ", joii1 grundlagt det storartade settle- mentet Hull Kouse och vars iippoffran- l e arbete bland de fattiga och olyckliga t samhället gjort henne känd och äl- jkad långt utanför den egna statens gränser.
Till den internationella alli- ansens styr els e valdes på kongressen i Biidapest: nirs Car rie Chapniatt C a l t, ardfbrande, mrs Milli cent Gurrett Fawcett, 1:sta vice ordförandc fröken Annie Furuhjelm, 2:dra vice ordfö rande, f r a u Anna Lindemann, 3:dje viet ordf örande, niadaim Schlunibergcr, 4:de vi ee ordförande, mrs Mc Cormick, 1:sta kor responderande selweterare, fräulein R o s i k Schwimmer, 2:dra korresponderande sclrrc terare, miss Chrystal Macmillan, 1:sta pro tokollförande sekreterare, frau Marie Stritt %:dra protokollförande sekreterare, mrs Ade la Stanton Coit, 1:sta skattmästare, fröker Signe Bergman, 2:dra skattmästare.
De galiziske kvinnornas kamp för sin medborgarr8tf.
Efter årtiondens ansträngningar har det nu äntligen lyckats kvinnorna att skjiita en breseh i den kinesiska niur, som sS läiige avspärrat deni f r å n meubestüiiiiiianderatt i landets angelägenheter.
Valreformkommit- len h a r nämligen nu tillerlriint de skattebe- talande kvinnorna direkt rösträtt till lant- dag och kommun.
Redan förut ägde dessa en indirekt sådan; d. v. s. den måste ut- övas genom en nian.
Alltsedan förra hösten, då rösträttsreior nien började t a fast form, h a de galiziskE livinnorna bedrivit en intensiv agitatior för sin medborgarrätt genom föredrag, mö.
ten, deputationer o. s. v. Petitioner ha över lämnats till lantdagen f r å n 130 olika kvin.
noföreningar, och bland de kommunal2 myndigheterna liar en omfattandc cnquetc anordnats med avseende på deras ställ.
ning till kvinnornas koinmunala valbarhet A v dessa myndigheter, som uppgå till et1 antal a v 100, förklarade sig 52 utan förbe, håll vara för densamnia; 32 ansågo saket bero på de kvinnliga kandidaternas person.
liga kvalifikationer; 14 avhöllo sig f r å n at1 svara eller lovade s v a r a senare; blott 3 a \ de 100 uttalade sig avgjort eniot.
Sanningen om antis.
Hur det förhåller sig i England.
I I.
Vid Ungsvenska förbundets iiiöteii not lii-i Iii10 r ös trätt en brukar so in e 1 t IV hiivudargiiiiieiiteri mot dcnsaiiiiiia ' ranihållas, att kviiinoriia s j ä l r a ej iin-, ka rösträtt, ocli detta argument gruil- las bl.
a. på en ul1dersökiiing, soin den ~ngelslia aiitirösträttsföreiiingeii anord- ia t år 1910 bl and ko iiiniiiii alt rös tberii t - igade livinnor röraiide deras stiillriiiig il1 politisk rösträtt för kviniior.
Dcn insåg sig därvid uppnå det resultat, a t t 15 proc.
röstat mot ocli blott 25 proc.
för iviniiorösträtteii.
Ilur det i sjliiva ver-; et €örhåller sig iiied dessa siffror, franigår av ett av N.
U. IV.
S.
S.
(den ?iigelska L.
K.
P.
R.)
utgivet flygblad ned titeln " Wonien municipal electors nid the parliainentary vote " (De 1coii) - nunalt riktberättigade kvinnorna ocli len politislia rösträtten).
I detta flyg- blad påvisas den fullkoinliga v i d e l ö s - ieten hos de vunna siffrorna.
Först och friimst bedrevs uiideinöli- iiiigen i en niiingd fall pr brevkort i; ied Jetalt svar, och det fiiiiis ingen inGj1ig- iet a t t veta hur iiiånga a v dessa, soin reikligen nådde sin adressat, eller veiii jo111 ifyllt deiii so111 återsändes.
Anti-, föreningen drar utan %-idare den sliit- satsen, a t t de, som ej s \ - arade på dessa iort, voro.
" till största deleii - troligen ielt och hållet - motståndare till Bviri- nans rösträtt ".
I andra fall åter sköt- es undersökningen av avlönade iiusbe- sökare, vilka försetts nied listor på de ivinnor de borde tillfråga.
På en del ställen hände härvid, att man iinder- ä t att fråga kända röstriittsl; viiinor, iven förekom det, a t t de tillfrågade icke själva tillätos skriva j a eller nej p å listan, utan husbesiikaren satte etl niärlie vid deras namn.
Det förekoiii ~ c k s å, a t t nian utan vidare riikiiadc join motståndare alla kviiiiior, soin vit1 något tillfälle undertecknat en petition mot lrriniians röstriitt, utan att fråga 3fter om de sedan ändrat åsilit.
r i d a r e gåvo de tryckta frågorna nä-, tan undantagslöst anledning till iiiiss- Förstånd.
Så lydde de t. ex.: " Önskar ni, itt den politiska maliteii skall förbli nos niänneii eller önskar ni, att den kall övergå till kvinnorna? "
- villiet nilllcorligen måste niedföra deii föie- ställningen, a t t om kviiinorna €å r h t - rätt, tages den politiska iliakteii fråii niiniien.
Liliaså påträffar inan foriiiu- eringen: " Jag önsliar politisk rösträtt.
ich j a g tror, att flertalet av landets kvinnor göra detsamiua ", eller " Jag öii- Skar icke politisk rösträtt, och j a g tror icke att flertalet av landets liviniior göra det. "
Resultatet blir emellertid ett helt an- nat, då rösträttskviiiilorila anställa en iylik undersökning.
Personliga liiis- besök i sju rotar i staden Liverpool re- sulteradc i att 75 proc.
a v de till€rågadc kvinnorna skrevo iiiider en petition om rösträtt för kvinnor.
1 Boltoii fann man, att a v 5,750 kvinnor iittalade sig 2,660 för kvinnans rösträtt och 610 emot, medan de övriga antingen ställde sig iikgiltiga till frågan eller av olika or- saker ej anträffats.
Vi finna emellertid att aiitiföreningeii själv e j tycks hysa något vidare förtro- ende för de siffror den vunnit.
I febru- arinumret för 1911 av dess officiella or- gan, Anti-SuErage Review, skriver ut- givaren på tal om de rösträttsresolu- tioner, soin fattats a v de lioiiimuiiala iiiyndigheterna: " Det ä r iiiiirkligt, att dessa resolutioner nästan uteslutande koiiima f r å n de korporationer, som till avsevärd grad äro beroende av ltx-iii- nornas röster för sina val.
Det tryck, som övats på deni, inå vara oiiiedyetei, inen det ä r icke dess mindre ett fak- tuni. "
H u r skulle detta " trycli " ha kun- nat öras, on1 de kvinnliga viiljai~ia själva varit niotståndare till kvinnans röstriitta Svaret faller av sig själv: de äro naturligtvis icke motståndare, Ester Brisman.
!
N:R 13-14 RÖSTRÄTT FÖR KYIHHOR om hennes ytterst ömtåliga erotiska sam- rete skulle velat välja; hon handlar iiied- retet, men alltjämt övertygad, a t t hon syn- lat mot sitt innersta samvete.
Först när iennes lilla b a r n dör, vars f a r hon e j ens K ä r man f ö r r talade om en kvinnornas Iå önskar träffa mer, g å r hon i sitt innersta poet, tänkte man på någon sentimental för-, in undergång till mötes, till dess att hon, fattare eller spännaiide romaiiskribent.
Det iter givande vika för en tillfällkliet, ser ä r med tanke på den stora metamorfos; ig e j längre någon möjlighet a t t kunna 1-, \: Innornas tanke- och känsloliv genomgått, eva, utan väljer döden.
som nian kan kalla Sigrid Undset e n för- Och Sigrid Undsct liar skildrat sin lijiil- fattare, som framför allt koiiiiiier a t t iipp- .iiina fri f r å n alla konvenlionella betänli- skattas av kvinnorna, men som t y v ä r r i igheter, kanske just för ai.t visa, a t t även närvarande stund är ä n n u alldeles för litet &gt;m dessa vor0 bragta lir världen för a.lla känd utanför sitt lands gränser.
tvinnor, så ägde de dock i erotidit avseen- Sigrid Uiidsets författarskap är emeller- le e t t så ömtåligt samvete, a t t de e j skulle tid e n bekantskap a t t göra.
Det finns kan- runna handla emot detsaiiirria.
ske ingen nu levande författare i Sliandi- J e n n y Winge är en varmt kännande och navien, som är en sådan god och skarii - enhjärtad kvinna, som omständigheternas psykolog, och det finnes säkert e j heller n a k t drivit i n i den allvarligaste a v alla någon, soin iiicd en s i d a n d j ä r v uppriktig- ionflikter.
Hon ä r lättledd och känslig och het dragit u t de 3-ttersta konsekvenserna på samma gång förstår hon a t t läsa i sitt av de problem h a n ställt upp för sig.
Hoii, get hjiirta, a t t hon e j k a n älska de män, skyr e j nhgontiiig, soni kan ge heniie~; om bjuda henne sin ltärleli, f a s t ä i de ön- skildringar liv och verka övertygande san- ska det.
ningsenligt.
Vilken ä n den ståndpunkt in, vara, soni Sigrid Undset började skriva böcker un.
man i n t a r infiir det problem Sigrid Unclset der det hon satt på koutor, och först sedan behandlat i sin romaii, så gripes nian ovill- några a v dem gjort lycka, vågade hoii korligen a v en djup beklämning inför deii ägna sig helt och hållet åt författarverk.
iwinnosjälens fint nyanseradc känslosliala samhet.
Under dessa första år skrev hor hon så väl förstått a t t avläsa.
den delvis mycket intressanta novellsam.
De öden, som äro Jennys, äro så speci- lingen " Den iykkelige alder ".
Det är der ellt kvinnliga, och en man k a n aldrig st6 självförsörjande Kristianiaungdomen 1101 inför samma konflikter, emedan hans käns- så mästerligt skildrar.
Det är alla desst lors samrete är a v helt a n n a t slag.
Man s m i kontorister, som tillbringa sin dag vic gör dock ovillkorligen den reflexionen, om pulpeten, men för vilka livet dock försi e j även kvinnorna borde sträva efter att leves de få kvällstimmar de h a till övers frigöra sin själ f r å n allt för stora betänli- Som sorglösa fjärilar ila de unga flickornr ligheter och e j s ä t t a målet så högt, a t t det f r å n e t t till ett annat, tills de, sårade i sjä.
alltför sällan k a n nås.
E n senare novellsamling, som utgavs för len, f å vingarna brutna.
Det melankoliska i deras ofta ofullborda endast några månader sedan, kallar Sigrid de kärleksdrömmar, det tragiska i dess: Undset med det träffande namnet " Fattige hemlösa, till tarvliga pensionat hänvisadc skabner ".
Vi finna h ä r å t e r e n del a v ungdomars öde läninar ett djupt intryck samma typer som i " Den lylikelige alder ", och läsaren förstår allt för väl den skarp2 men de h a åldrats och mognat.
Bägge no- ironin i bokens titel.
vellsamlingarna börja mcd en barnberät- Redan detta tidiga arbete visar att vägei telse, d ä r e n liten flicka får sin första all- kommer a t t bära franiåt för Sigrid Undset varliga desillusion.
I den första boken är och a t t en kvinna r i d knappt 30 års åldei det gåvan f r å n den hemkonine fadern, som skrivit en roman som " Jenny " är i och föi vållar desillusionen och i den a n d r a upp.
s i g en märklig företeelse.
Om man ä] täekten a v den älskade dockans tjuv.
Sf emot den digra bokens komposition kundi börjar livet för dem, som ä r o mina hjäl.
h a ett och a n n a t a t t invända, så är den e t tinnor, tycks hon vilja säga oss.
mästerprov a v psykologisk skildring.
J e n Den lilla guvernanten u r den förra sam.
ny Winge är en ung, oberoende kvinna lingen är nu den åldrande husförestånda.
som till 28 års ålder väntat p å den stor; rinnan, hvars känslorikedom t a r sig ut.
kärleken, som skulle betytt allt för henne tryck i kärleken till andras barn.
E n annar men när den till dess e j kommit, k a n hoi ä n hon blir barnens styvmor, därför a t t ho1 e j m o t s t l frestelsen a t t göra som mångi bättre förstått sig p å a t t fånga mannen i hennes omgivning och tar emot det son fråga.
Den gamla fröken, som arbeta ' bjuds henne.
De m ä n hon möter äro e j dc strävsamt, skickas bort, och finner ett tröst iist hemvist hos cn besvärlig ganinial fru, lär hon käiiner sig övttrgiven och ej på sin) lats.
I ä n n u en novell i samma saniling finner: n stackars ensam kvinna dct enda inne- iwllet, soin livct k a n ge henne, i omsorgen: ör en annans lilla son.
Även h ä r f ö r s t h Xriattaririiiaii a t t p B ett niücterligt sätt itergc den stüiniiing a v mcdliclsamt förakt,; om p i ett nier eller mindre Ijnliänsligt sätt Yisas den åldrande fröken.
Berättelscn om den snällc, men oduglige maiineii, som sedan åratal bott tillsaminaris uied en kvinna, hans stöd i lians eljest hållningslösa tillvaro, men som den kon- ventionella och " välmenande " släkten sltil- jer Iionom från, för a t t mannen skall kom- ma till " ordnat " arbete, ä r gripande i sin sorglustighet.
Den lilla novellen 0111 sömnierskan och studenten, som disbutcra livets allvarliga- ste frågor och göra en träfiande parallell mellan den " stora världens " och " halvvärl- dens " moral är en piirla a v novellkonst.
Sigrid Undset ar i&amp;e en författarinna.
som de skola tycka om a t t läsa, som vilja se livet endast f r å n dcss solsida, och seni tycka a t t allting är bra, som det är.
Ren- nes böcker lämna e n större beklämning iii: de, d ä r människor skildras som frgsa och svälta.
A t t mycket niåste ändras, a t t inån.
ga värden behöva omvarderas, detta visai hon p å ett mästerligt sätt, och ä n d å ärc hennes böcker inga tendensböclter.
€101 tröttar e j med a t t låta sina hjältar ock hjältinnor hålla långa t a l och utvecklt tcorier, de leva f r a m sina stackars usla liv tills deras s j ä l a r äro förkrympta eller tills de funnit mod a t t själva slita sig f r å n er tillvaro utan sol och glädje.
öpectatrir.
3illfjärding.
Kricket v a r a r emellertid läng- ro, d å nerverna hos de föräldrar, vilkas fönster vetta å t lekplatsen, lättare stå u t med det.
Då min bästa arbetstiinme blir lika förstörd a v båda delarna, har j a g in- get utpräglat sinne för någondera, det sknl- le d å v a r a att kricket tilltalar mig mera, d å det erbjuder flera tillfällen a t t på e t t överlägset s ä t t reda sig u r svårigheterna.
Det ä r jämförelsevis l ä t t att åstadkomma någon likhet med fotboll till och med i en t r å n g stenläggning mellan husen, rliir man k a n placera det ena målet i ingången till de fina hnsen vid tvärsidan a v åter- vändsgränden och det andra vid gatans början.
Men ett första klassens kricket- spel blir mycket svårare att åstadkomma på e t t sådant ställe.
Trots alla hinder spelas emellertid kric- ket varje kväll före solnedgången, och hela tiden sitter den lilla flickan, som för n å g r a timmar sedan vandrade till skolan p å en sådan glad grundval a v jämlikhet med sin bror, p å trappan och ser efter familjens yngsta.
J a g vill inte påstå att hon h a r något direkt emot det, j a g vet b a r a med pinsam visshet a t t den lilla h a r mycket emot det, och e n Iång tid kände j a g att det åtminstone skulle bli intressant nog a t t se vad som skulle hända, om den lilla flickan för ombytes skull ställde sig med i spelet, medan hennes bror tog hand om lil- lan.
Och härom kvällen inträffade detta.
En mor, som g j o r d a ett a v dessa utfall f r å n sin position inne i huset, vilka i mii gata alltid framkalla e t t skyldigt uttrycl i den oskyldiges ansikte, ropade något ja1 inte kunde uppfatta, plockade upp sällträel bankade någon i huvudet med det, g a barnungen till e n pojke och skickade h a n syster i v ä g till boden med e n fotogenkann, i e n a handen och e n penny h å r t sluten den andra.
E f t e r avbrottet fortsatte spele a v s i g själv med undantag för e n a v d spelande, vilken i förbigående sagt visad förvånande a n l a g som barnjungfru.
Så kom den lilla flickan tillbaka f r å n bo den.
Jag vet inte vad det v a r för e n upp rorsande, som plötsligt bemäktigade si, hennes förtryckta lilla själ.
Kanske v a det åsynen a v en pojke som barnskötersk som ingav henne tanken p å e n omvälvnin.
a v universum, som krävde hennes Ögon bliekliga medverkan, kanske hade hon i n gen klart utformad tanke utom den att gör uppror.
Vilka hennes skäl än voro, - da stod hon plötsligt med hatten i hande och väntade på bollen, medan barnet bels tet jollrade i a r m a r n a på pojken, som ma all sed och hävd bröt mot s i t t köns vedei tagna bruk.
I nästa ögonblick ljödo rop och skrir Framför grinden stod den lilla upprorsar den med tillrufsat liår och trotsiga ögor flämtande eiter sin språngmarsch och b e n sad a v framgången, r u n t omkring henn ljödo häftiga protester f r å n det förolän: pade kricketlaget, fånget i generationer konventionalism.
Bigrid Undset, en norsk förfa~t t arinna.
Det som inte hörde till spelet.
Av Evelyn Shapp.
(Översättning f r å n engelskan.)
I den lilla smala gränden, d ä r j a g r å k a r bo, medför fritiden e n s k a r p gränslinje mel- lan gossar och flickor.
Den märks inte så mycket under arbetet, d å de alla, samman- förda i gemensamt ogillande a v obligato- risk skolgång, ge s i g i v ä g till skolan nä- s t a n som bundsförvanter, till och med hand i hand i många fall.
Men då skolan är slut, börjar genast könsmotsatsen, till stor del framkallad a v föräldrarna, a t t göra sig gällande.
J a g, som käiiner storleken a v den vanliga gården i niin trakt, är full a v deltagande med den mor, som önskar hålla barnen därifrån.
Men j a g h a r alltid undrat varför hon för a t t nå sin avsikt g e r gossen en smörgås och en boll, medan flickan f å r en smörgås och en barnunge.
Och j a g är ä n n u inte på det klara med vilken a v de båda leksa- kerna, som ä r mest störande för mitt lugn.
Varenda kväll under hela sommaren spela gossarna kricket just nedanför mitt fön- s t e r timmen före solnedgången.
Så som kricket spelas i min gata, är det mindre bullersamt än fotboll, d ä r vad som helst som lämpar sig som ersättning för boll k a n användas, företrädesvis en gammal bucklig Namninsamlingsarbetet i Skåne.
För Skåneförbundets räkning har f r r Augusta Tonning under senare hälvten ax juni företagit e n föredragsturne, särskilt ' avsikt a t t verka för kvinnornas opinions.
yttring.
Följande platser besöktes: Svedala Staffanstorp, Veberöd, Tomelilla, Vollsjö S:t Olof, Hammenhög, Borrby, Degeberga Everöd, Åhus, Tollarp, Stävic, Flädie, Fjä lie och Vittsjö.
Föredragen mottogos över allt med stor förståelse, namninsamlings listor utdelades, och intresset visade sig liv ligt.
Ny landvinning.
Filial till Rönninge F. K.
P.
R. ha: bildats i Grödinge, Södermanland, rue (f r u Alma Gylling SOIII ombud.
5 - RYNKTINUTUR lajorakan Edmann orttager rynkor och pormaskar.
Har en nnderbar irmbga att füryngra och försköna, ty byn blir skär och inoniskinlig.
Anses vara det yppersta medel i sitt slag.
I parti och minut i ' RANSKA PARFYMMAGASINET Hovleverantör 21 Drottnln#gatan 21.
Slockholm t: N samt i förnämsta Parfymaffärer.
HANBRTTEBSKA.
Skildringar f r d n Ellen Fries ' studentdr i Uppsala.
Av Maria Cederschiöld.
P.
A. Norstedt &amp; Söner 1913.
Pris lir.
1: 75.
Det är en intressant kulturbild utgivaren: er oss i dessa d r a g u r brev och anteek- tingar av Ellen Fries f r å n hennes studeiit- r i Uppsala.
Studichågen h a r tagit den inga flickan fången; den betvingar hennes aknad efter de älskade iöräldrariia, vars nda barn hon v a r; den övervinner hennes Bygghet för a t t - ofta ensam livinna bland uaiiliga kamrater - besöka föreläsningar ich kollegier, g å upp i skrivningar och entamina.
Fri och otvungen känner hon ' ig visserligen aldrig i lärdomsstaden - lon plbgas alltjämt av a t t v a r a e t t fenomen, om man troligen mera liritiskt ä n välvil- igt i a k t t a r - men h u r det är så viixer ion s i g dock så s m h i n g o m i n i Uppsala- ivet, l ä r känna e n del kamrater, deltar en imula i nationslivet, något mer i vanligt imgängesliv och följer med vaket intresse le frågor, som fängsla eller uppröra det ikademiska samhället.
Detta, dess stora nångsidiglicter, det alltid valina intresset ' ör allt och alla, för människor, händelser) ch spörsmål likaväl som f ö r teoretiska stu- lier v a r det som framförallt utmärkte Ellen Tries och som gjorde umgänget med henne i i tilldragande.
Hade e j hennes pliktkän- ila och längtan till hemmet drivit henne ' ram till tentamina och examina, så kunde lon gott ha blivit överliggare - e n sådaii iland dessa som hedra e t t universitet.
Emellertid, efter 6 års vistelse vid uni-, - ersitetet ä r Ellen Fries k l a r a t t disputera) ro g r a d u philosophico.
Den 26 m a j 1883: iek disputationen a v stapeln.
Det v a r en glad och stolt dag, oförgätlig e j blott för Ellen Fries själv u t a n även för alla, som stodo henne nära.
Ifarolina W i d e r s t r ö m.
Vad som h ä n t v a r helt enkelt följande.
Den lilla tösen, som helt improviserat ka- stat sig i n i spelet, hade i e t t ögonblick gripit det enda möjliga tillfället och kastat bollen mot väggen högt över deras huvu- ien, varvid den studsade in p å den öppna gatan och försvann i folkträngseln.
Sedan sprang hon till dess hon inte förmådde mera.
Varför v a r det inte r ä t t t det önska- de hon veta.
- F ö r a t t det ä r det inte - hör du.
var e t t a v de uplysande svar hon fick.
- F ö r a t t vi aldrig spelar på det sättet.
lydde e t t a n n a t svar, som hon hastigt slog ner på.
- Det h a r b a r a aldrig fallit e r i n förr, sade hon.
Hon blev ohjälpligt överröstad.
Det var storslaget gjort, men det v a r inte kric- ket, dessutom v a r hennes plats på trap- pan, varom hon i samnia ögonblick på- mindes, d å dörren å t e r öppnades, och den straffande modershanden ä n n u en g å n g vi- sade sig på scenen.
E n skakning här, e n ruskning d ä r - och så v a r gossen tillbaka i leken, medan den lilla upprorsanden s a t t och g r ä t u t a n a t t bekymra sig om den gråtande barnungen i sitt knä.
Det underliga är a t t den nyhet, som den lilla flickan införde under s i t t enda vilda upprorsögonblick, n u antagits av det kric- ketlag, som varje kväll i solnedgången spe- l a r kricket i min gata.
6 N:R 13-14 R~STRÄTTSBYRÅN L ä e t m a k a r e g a t a n 61, Stockholm Allm.
tel. 117 29.
Rikstel.
Norr 600. öppen vardagar kl. 12-6 e. m 1, K.
P.
R:s Centralbyra för Namninsamlingen L ä e t m a k a r e g a t a n 61, S t o c k h o l m öppen vardagar kl. 11 f. m.-4 e. m. Allm.
tel. 147 29.
Rikstel.
Norr 600.
Namninsamlingen i Stockholm L ä s t m a k a r e g a t a n 6111, S t o c k h o l m Byrån öppen: Onsdagar 7-8 e. m.
Fredagar 2-3 e. m. Allm.
tel. 22 708.
BORGERLIG VlGSEL.
Inför magistraten i Göteborg sammanvigdes den 12 Juni 1913 Diplomingenjör Jakob Pfiesteir ock Fröken Signe Wollter.
' Arbetet ute i landet.
Aroilca F. K.
P.
R. iiar under h r r a häiv- ten a v jnni anordnat agitationsföredrag å landsbygden.
Fil.
stud. Lydia Matson liar talat i Edane, d ä r en ny lokalförening bil- dats, vid Glava glasbruk och på e t t nyk- terhetsmöt.e vid Gladisvall.
Vidare h a r f r u Amanda Larsson, Arvika, talat i Fröbol, Gimsbol och Skattebol.
Vid samtliga dessa möten h a namninsamlingslistor utlämnats.
Avesta-Krylbo F. K.
P.
R. hade den 1 j u n i till förmån för Folkärna barnhem ari- ordnat en friluftsfest, som blev synnerligen lyckad.
J ä m t e sång och niiisili förekom föredrag a v friherrinnan E.bba Palmstierna Över ämnet " Kvinnornas kamp för politisk rösträtt och deras insats i den moderna nykterhetsrörelsen " samt a v pastor Wege- ner Över ämnet " Kvinnan och kulturen ".
Bollnäs F. K.
P.
R. hade den 8 juni an- ordnat föredrag i Vallsta a v f r u Anna T&gt; -- bel1 f r å n Kilafors.
Talarinnan uppehöll sig särskilt vid den nii pågående namniiisam- lingen och uppnianade kvinnorna a t t ivrigt deltaga i arbetct f ö r dcnsaninia.
I Gränna F. K.
P.
R. höll f r u Karin Holm- gren den 18 jiini föredrag i folkpensione- ringsfrågan.
Hedemora F. K.
P.
R. hade den 3 juni ett talrikt besökt sammanträde, varvid föreningsangelägenheter behandlades och namninsamlingslistor utdelades.
Strängnäs F. K.
P.
R. hade den 5 jnni sammanträde, varvid ordf., fru Augusta Widebeck, redogjorde för en del på dagord- ningen stående kvinnofrågor.
Strömstads F. K.
P.
R. firade den 7 j u n i en enkel avskedsfest för sin ordf., fröken Ingrid Nilsson, soni ni1 avflyttar till Sala.
Under aftonens lopp avtackades fröken Nilsson i hjärtliga ordalag för vad hon i samhället uträttat för kvinnorösträttsidens främjande, f ö r sin insats i nyliterhetsarbe- tet och sitt arbete i skolans tjänst.
Vid frö- ken Nilssons plats vid bordet sågs en vac- ker kristallvas med rosor, en gåva a v Strömstads rösträttskvinnor.
Stockholms lunsförbiind hade i Grödinge anordnat ett talrikt besökt möte med före- d r a g a v fruarna Dehn och Bolin, belysande förhållandena i de länder, d ä r kvinnorna rcdan ä g a röstriitt samt de missförliållan- den, till vilka det lett at.t niänneii varit ensainina om a t t stifta lagar.
Unison sång och duettsång iitfördcs niellan föredragen.
Södermnnlands Irinsförbund a v L.
K.
P.
R. hade sitt årsmöte i Flen 5 sitt stainhåii, Järnvägshotellct, dür Flens F. K.
P.
R. ävensom Pörbundct h a r f r i t t logi och mera till.
S21-51 innehavarinnan sjiilv, f r u Blomgrcn, soni Iicnncs ställförcträdarin- ila och syster, fröken Jonason, äro nümli- gen intresserade medlemmar a v Pöreningen på platsen.
Vid årsherättelscns avgivande erinrades om att på fiirbundcts initiativ tidningen Rösträtt för Kyinnor börjat iitgivas undcr året och visat sir: oiiiiibärlig.
Kraftigt bor- de densamma stiidjas.
En stor förlnet hade drabbat förbundet genom f r u Elin P; " iliiiaii- (; ötliniaiis död.
Hennes arbete inom Söderinanlaiids län skulle i tacksamt minne beyaras.
Sedan decharge bcriljats, valdes till nied- lenimar av: irbclsiitsltottct: f r a 9.
Wide- beck, fru A. Johanson, fröken A. Molin och fröken S. Svenson.
Revisorer: frii Ekman och fröken K. Melen.
Plan f ö r namninsamlingen p3.
landet upp- rättades och man beslöt a l t arbetet skulle pBsk&gt; * ndns.
Adrcsser slciille anskaffas på lärarinnor, barnmorskor, orclfiirandti i nyk- terhetsföreningar ni.
fl.
Framställning skulle göras till V. U. a t t f A t a g a del af petitions- listorna f r å n 1907 för a t t d ä r u r hämta adresser.
Med anledning av skrivelse f r å n kvinnor- nas abolitionskommitte skulle föreningarna uppmanas a t t lichandla fr8gan enligt i skri- velsen gjorda anvisningar.
Vückt förslag oni inrättandet a v ctt lant- hem för ensamställda mödrar nied deras späda b a r n övcrlämnades a t arbetsutskottet för utredning.
Ordföranden meddelade att, f r u 6.
Bo- ströin överlämnat 100 kr.
a t t användas för namninsamlingeii inom länet.
Uiiderrättel- sen mottogs ined jnbel.
Eftcr gemensam middag höll ordföranden, f r u A. Widebeck, ett offentligt föredrag över iimnet: " V a d tänkande kvinnor mena just nu. "
Sedan niiitet avslutats, företogs på inbjii- dan a v Flensförcningens ordförandc, fröken L. Thoreii, en utflykt i vagnar till prins Wil- helms Stenhamniar, vareftcr förfriskningar intogos i det gröna vid fröken Tliorens idyl- liskt belägna lärarinnebostad.
Stämningen v a r hög.
Flens lilla pigga F. K.
P.
R. hade redan närmare 400 namn på listorna, efter vad det meddelades.
A. W. Giiteborgs im K m P m RIS flyg- blad nr 13 och 14 - " Ndgra skäl varför kvinnorna böra erhdlla politisk rösträtt " samt " E t t val " a v Elin Jt ' äg- ner - hava utgivits i nya u p p l a g o r.
Flygbladen, som kosta 1 öre p r st., lämpa sig surskilt f ö r agitation v i d Izanani.IEsamliwgei2.
Rekvireras hos f r ö - ken Hildur Öijer, Göteborg 1~ * Vid Nordniarkens ungdornsmöte, soin UIL- der midsommar hölls i Sillerud, talade frii Gerda Hellberg över ämnet: " Samhällsanda och nykterhet. "
* Vid det värmländska ungdomsmötet, soin &amp; de r u m i Karlstad under midsommarda- garna, höll friherrinnan Ebba Palmstierna ett anförande om: " Kvinnorna och nykter- hetsfrågan. "
L.
K.
P.
R:s sekreterare är bortrest 15 juli-15 aug., under vilken tid all korrespondens torde adresseras till Rösträttsbyrdn, Lästmakaregatata 6, Stockholm.
Rösträtt för Kvinnors trettonde-fjortonde nummer 1913 inne- håller bl.
a.: BEtt rike, dar solen aldrig gHr n e d a Pensioiisiiiimnderna.
Kvinnornas opinionsyttring och nykterhets- vliinerna.
Av Sigrid Kruse.
Högerpressens knmpnnj mot apinioiisyttrin- gen.
Ii.
Av Eli % Wahlquist.
Y % språrig med rösträttslistor.
Av Pandora.
Internatioiiolla kvinnoröstrüttsallianRens sjunde kongress.
Av Frigga Carlberg.
Almindelig politisk stenimeret for kvinder.
Av Pr.
Mörck.
Sigrid Undset, en norsk fürfattarinna.
Av Spctntrix.
Eii banbryterska.
Av Karolina Widerström.
Arhetet ute i landet.
Bom u I Is I är ft.
.... ........................................................ Stockholm Express Riks 2823.
ii49 Ah.
2823 M.
N Appelbergcgatan i l s s o n s B 48, o Stockholm k b i n d, e r i (Inneh.
A. Lundgren) Alim Tel. 38042 14 Holländaregatan 14 ntför allt vad till grket hörer.
Order till Innohorten emottagas.
verkstiiiler: Transporter av Pianinon, Kassaskåp, FM.stkkssigt arbete!
ikkderata prker!
Ljuskrönor etc. (A. F. 15sR) Flyttningar.
(f r h våning till våning) in- och utrikes.
Packning: IV Kiiiicl.y; ikc.r ocli Antikvitetri., Hudskickningar, Fiirtnllniiigar, Distritiitioner (' i, F. i Z i) rekommenderar sig härmed i ärade kunders benägna h å g billigt och i i i i d &lt; - r garanti.
FRU EDITH JOHRNSSOHS Uamskrädderi 2ugna dej; pojGe / komst.
(Obs.
priserna de vanliga).
Tel.
Riks 60 99.
Ailm.
60 20.
Bernärk nya adressen BIRGER JARLSGATAN 18, uppg.
D, 1 tr. (A. F. 1371) Det går på ett HAR N I KYLDA HZNDER grov r y n k i g eller röd h u d anvilnd dA e n d a s t d e n b e r ö k d a oah mest viilgöran &amp; HudcrGmen Skln Food.
Pris 1: 25 och 2 kr.
pr burk.
S ä n d e s m o t postförskott (porto 40 öre) endast f r å n GUSTAF E. LlNDSTR6M Holländaregatan 8 B, Stockholm C.
(A. F. 1884).
Elektromek, Verkstaden STAR (Innehavare Brokvist) O. Ibiieqvarna Spinaekin.
3iTnnånfiga af6etafrzingsviff&amp;or.
50 Linnegatan 50 - Sthlmstel.
269 69.
Tillverkar och u p s i t t e r all slags belysning i auto- mobiler och motorgitar .. Uppsatter automatappara- t e r, ringlednin a r, glödbus etc. R e p e r e r a r bittmoto- m r och efektrisks a p p a r a t e r a f alla slag.
Stockholms Ritkontor rekommenderar sina i alla prislägen smakfulla och vackra Ritningar till broderier för klädningar C E N T R A L F ~ R M E D L I M G E N handarbeten.
utföras i extra vackra mönster.
Inneh.
Martha Larsson).
44 STORA NYGATAN 44 Huvudaffär: Drottninggatan 30.
F ö r m e d l a r tjänare i alla branscher, kontorsbiträ- Filialer: Humlegirdsgatan 11, S t Paulsgatan 1, Upplandsgatan 34. den, lärare och lärarinnor.
Anskaffar våningar o. rum (möbi.
o.
omöbl.
), in- (A. F. 1401) ackorderingar m. m.
Adresser fritt.
A.
T.
2313.
R.
T.
12834.
Kontorstid 10-5, Lörd.
10-4.
Atelje Central.
Juridiska uppdrag av a l l a slag utföras ii11 bevisligen billtgarle p n r genom Affärs- och Juridiska Byrån Sk8ne.
S t o r a N y g a t a n 18 Allm.
Tel. 2.1027.
Innehavare: hdvokat:ADOLF OLSSON.
Privatdotelrtiva uppdrag.
Priser som fala!
FinestvAl 60 öre, Mandeltvål 5-1 öre, Ase tiu och Opoponaxtvål 84 öre Mosaiktv&amp;l !It?
öre a &amp; &amp; .kg Floridatvål 60 öre.
F l n ilerad toilet,tvki 88 öre, Agg: tvål 89 öre, Lanolintvkf 80 öre, a l l t p r duss.
R a k - apparat, nysilver 150, nickel 1.-.
Heliosflaskan, hlll- ler v a r m t och kallt flera d a g a r, 2.75.
Skrif i d a g till AXEL SUNDSTRÖMS E F T E R K R A V S A F F Ä R Avd. 27, Stockholm.
ZTONSTTVÄTT.
Undertecknad har tagit knnnedom o m d e b ä s t a metdder för rengöring pa l u k t f r i viig a v allajsoiters Gardiner, kulörta broderier, äkta spetsar, klädningar, siden, ylle och chiffon, pronienaddrakter, damkappor m. m., m. m.
Allt till billigaste priser.
Allm.
Tel. Sö.
251.
ANNA BOY, Hornsgatan 42, Stockholm.
Om Ni vill ha väl utförda porträtt och billiga pri- ser, gå till Mästersamuelsgatan 71, andra huset från Vasagatan.
Hiss.
Visit 3 kr., kab.
5 kr.
pr dum.
Atelje Central.
Välj ett vackert arbete hos ESTHER RLYBORG Tapigseriaffair Götgatan 15.
1 tr. Malmsklllnadsgatan A i i n Tel. 4825 48 A AUm.
Tel. %BI Vesterlånggatan 52, Allm.
Tel. 21847 OBS!
Önskar ni stilfulla och välgjorda möbler?
Gör då ett besök MÖBELAFFÄREN Gamla Rongsholmsbrogatan 26, Malmskillnadsgatan 19 A.
P. Anderson.
........................................................ .... ....: 5 ....: Hotell, M a t s a l a r o. d.
55: .... ........................................................: NOTARIE P.
G.
CARLSON H o t e l l Hägglund Innehavare: H. Brolin A.
T. Br.
4600 Stookholm 36 Vasagatan, Stockholm stortorget 1 6 t~an htmisiation Riittegåltffar Inkasseringar - Deklarationer - vid tentnl-Pmtbiirat Rekommenderar %ina hemtretliga och tysta rum till moderata priaer.
Rikstel.
8702.
Allm.
tel. 11671.
B E R NH A R D H E LLQVIS T Emma Grönbergs Pensionat Dekorationsmålare REKOMMENDERAS h e r en ny stjärna i Amerikas röstrltts- flagga.
A T. ö:m 1095 STORGATAN 20 Sanningen om aritis.
II.
Av Ester Brisman.
Det som inte hörde till spelet.
Av Euelym Sharp.
Extra Prima o, Prima Marknadens ........................................................ .... bästa kricali t 6er ....
i!!
: .... AFFÄRSREGISTEK; if!
.... (A F Midsommarmöten.
Vid det a v Östra Härads frisinnade val- mansförening utlysta midsoinniartiriget i Hvetlanda talade fru E. Wzrn-Bugge inför en talrik, övervägande manlig publik över ämnet: " Nationell samling ", påvisande nöd- vändigheten a v a t t alla goda krafter enas i kulturkampen och manade de närvarande, a t t förhjälpa kvinnorna till möjligheter, a v ett effektivt utnyttjande a v sina gåvor.
Ta- larinnan uppfordrade männen a t t stödja kvinnorna i striden för den politiska röst- rätten och påminde kvinnorna.
om vikten a v a t t den pågående namninsaiiilingens re- sultat blir så imponerande som möjligt.
Föredraget åhördes med stort intresse; e j ens en strid askskur skingrade skarorna kring talarstolen.
RA.
Collijns ROVA det utav alla om tyck ta 15 A Norrlandsgatan 15 A (2 mln.
vKg.
trån Norrmalmstorg och KungsirKdg&amp;rden) Tysta.
komfortabelt, möblerade rum frwi.2 kr.
Hiss, elektr.
ijus.
Varmeledning, W. C. Ringledning 1 alla rum.
Englidi spolren.
Driihdi spreclieii.
A.
T.
114 47.
R.
T.
Norr 5 (y&gt;.
SMULTEET a 2.50 och 2.75 pr kg.
Sändes till landsorten m o t postförsk.
eller e f t e r k r a f endast från STOCKHOLMS TEIMPORT, STOCKHOLM 2.
Stockholm, Ivar Haggströma Bokiqckeri A.-B., 1913.
