# ID: svediakorp-per2546
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,924
# sentences: 888
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ROSTRATT FOR KVINNOR.
Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans politblra rosträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrtg göra sd mycket f ö r en stor sak som en stor sak kan göra f ö r oss.
II ARG.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR utkommer den 1 och 16 i var månad Redaktör: ESTEB BEISMAN.
Träffas onsdag och Iördrtg kI.
' / 83-l / 24.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaxegatan I Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
Norr 600.
Aiim.
tel. Brunkeb.
944.
Telegramadress: Riistriitt, Stockholm.
Prenumeration genom posten Prk for 1913 1 krona.
Lösnummer 5 Öre.
För utlandet sker prenumeration antingen genom posten eller genom insändande av 1 h o n a 75 öre i postanvisning tiii tidningens expedition.
Annonsprk: 15 Öre per miliimeterhöjd, större annonser och åraannonser rabatt.
Rikstel.
456.
AUm.
tel. 604.
9 f. m.-7 e. m.
En ansvarslös opposition, * N:r 10.
STOCKHOLM, 15 MAJ 1913.
Då en organiserad motrörelse mot kvinnans politiska rösträtt uppstod i vårt land, vad var naturligare än att kvinnorösträttens förkämpar önska- de bryta lans med sina motståndare i öppen strid, där på sakkunskap och ärlig övertygelse vilande argument skulle mäta sig med varandra i styr- k a och där oväld skulle fälla utsla- get?
L.
K.
P.
R:s Verkställande ut- skott inbjöd också Ungsvenska för- bundet a t t diskutera kvinnornas röst- rättsfråga på ett offentligt möte i Stockholm.
Ungsvenska förbundet v a r visserligen en hittills föga känd organisation, men då det till ordfö- rande hade Allmänna valmansför- bundets - under vars protektorat det tydligen stod - ombudsman löjtnant Folcker och till lärofader ingen min- d r e ä n unghögerledaren professor Kjell &amp; hade man ju rätt a t t ställa vissa anspråk på detsamma.
Redan a v det på V. U:s till ordfö- randen i U.
S. F. riktade skrivelse i pressen publicerade svar fick man ett tydligt intryck a v att de förutsätt- ningar, från vilka man utgått vid in- bjudningens utfärdande, icke höllo streck, ett intryck, som av vad som sedermera följde, blev än ytterligare styrkt.
Det möte på Runan, som U.
S. F. anordnade samma dag som L.
K.
P.
R:s möte å Grand hotell, och för vil- ket redogörelse lämnas på annat stäl- le i dagens nummer, visar tillfyllest vad oppositionen bär i skölden.
Några reflexioner över vad som in- träffat torde h ä r vara på sin plats.
Efter ett elvaårigt målmedvetet och redbart arbete för att samla de svenska kvinnorna kring kravet på politisk rösträtt och för a t t bereda dem för denna rätt beslutar L.
K.
P.
R. att i ett samlat uttalande från R. STOGKQASSA A l l m Tel. 80 38.
(A. F. 1582) - (IIPS).
hela landets kvinnor framlägga detta krav för den svenska riksdagen.
Re- dan vid starten av den stora opinions- yttringen skyndade representanter för det parti, som satt som sin upp- gift a t t stanna tidens ur, att bara vapen till fiendens arsenal, och höger- pressen har icke skytt a t t med frain- visande av ' hela sitt välkända spök- galleri söka skrämma bort kvinnor- na från opinionslistorna.
Fosterlan- dets självständighet står på spel, socialisterna komma till väldet, hem- men och barnen komma att övergi- vas, så te sig några av de skräck- bilder, som högern i svarta färger målar på väggen.
Men kvinnorna hava nu lärt sig a t t tänka själva och a t t ge de stora orden deras rätta va- lör.
Skrämseltaktiken duger i För- sta kammaren, men den hjälper icke här.
Här måste kraftigare medel an- litas, och så f å r man bevittna hur den svenska högern, just det parti, som framför andra anser sig repre- sentera den politiska mognaden, be- gagnar sig av det inneboende kvin- noföraktet hos partiets yngsta och mest oansvariga element för att be- kämpa kvinnorösträtten, som anses stå i vägen för partiets intressen.
Man h a r velat förvägra landets unga kvinnor rätten att skriva sitt namn under en fordran på rättvisa, men man släpper loss skolpojkar och stii- denter, som i ungdomligt övermod och utan att äga någon som helst insikt i den fråga det gäller, håna och förolämpa de bästa av landets kvinnor, kvinnor med en livslång gagnande verksamhet bakom sig, vilkas skoremmar dessa pojkar icke ens äro värdiga att upplösa.
Och le- darna applådera!
Men skola partiets kvinnor - i partidisciplinens namn - tåla även detta?
Man tänker med saknad och ve- mod på den tid, då aktning för kvin- n a n ännu ansågs som en högerdygd i vårt land och då riksdagspartiet inom sig räknade sådana riddersmän utan fruktan och tadel som en Wie- selgren, en Säve, en Sjöcrona och en Alb.
Bergström.
Icke utan bävan tänker man på framtiden i ett land, där den ungdom, som erhållit bild- ningens företrädesrätt, ställer sig som motståndare till framåtskridan- de, frihet och rättvisa, där de politi- ska sporrarna viniias i kampen mot de svagares rätt.
Vi hava förut i \ - tira spalter haft an- ledning franihålla den kvinnliga röst- rättsrörelsens internationella karak- tär, liksom vi ined citat från mrs Chapman Catt påvisat att även mot- rörelsen är internationell.
I hur hög grad i saknad av nationell egenart den sistnämnda skulle visa sig vara, då den framträdde i vårt land, det kunde vi likväl icke ana, allra minst då den som ju var a t t förutse, skulle komma a t t lanceras just från s. k. storsvenskt håll.
När den svenska högern, det parti, som framför alla andra bär fosterlandets namn på läpparna, skall organisera motstån- det mot Sveriges laglydiga kvinnor, hämtas vapen från England, där striden numer föres efter flera linjer och där vissa utväxter på den ur- sprungliga rörelsen sakna varje spår till motsvarighet hos oss.
Då högern g6r a t t t a lärdom från utlandet, bor- de den icke försumma att se h u r an- dra länders högerpartier ställa sig i förhållande till kvinnorösträtten.
I detta avseende behöver den icke gå längre ä n till våra grannländer Norge och Danmark.
Slutligen vilja vi endast understry- ka vad en författare i en daglig tid- ning redan påpekat att motståndet mot kvinnorösträtten, sådant det lan- cerats av den svenska högern, icke h a r sin grund i sakskäl, utan är för den uteslutande konjunkturpolitik.
Vill oppositionen vinna aktning för sin övertygelse, den m å vara grun- dad på politiska skäl eller icke, så fordras det emellertid a t t dess måls- män rekrytera sina skaror från andra håll ä n det, som fått sig anförtrott a t t leda starten.
1873.
XXontrzast.
Tisdagen den 29 april avhöllos i Stockholm tvenne möten för behand- ling av kvinnans politiska rösträtt.
Det ena var anordnat av motstån- dare till rösträtten, det andra av an- hängare till densamma.
Men förvisso hade de båda mötena även i andra av- seenden en mycket olikartad karaktär, varom jag hade tillfälle bilda mig en föreställning genom närvaro vid mö- tena i fråga.
Det Ungsvenska förbundets möte niot krinnorösträtten började med en känd dansmelodi, det fortsattes under upprepade brott såräl mot övliga par- lamentariska former som mot vanlig taktkänsla och slutade med skrän och förvirring.
Landsföreningens möte leddes av en kvinna efter fullständigt korrekta former och fick en värdig av- slutning.
På det förstnämnda inötet hade man samlats för att driva gäck med en all- varlig fråga, för att demonstrera sitt förakt för en rörelse, vilken för tusen- den omdömesgilla personer utgör en livssak.
Varje förment kvickhet, varje anspelning, som vittnade om under- skattande av kvinnans insats i det all- männas tjänst, mottogs där med bi- fallsrop.
På det andra mötet hade man känslan av att en stor och allvar- lig angelägenhet, som berör halva lan- dets befolkning, behandlades så soni den bör behandlas, moget, sakrikt och ej minst med hänsyn till hela folkets intressen.
Det förstnämnda mötet bar slutligen alla partiskhetens och ensidighetens tecken.
Före detsamma hade de " man- liga " anordnarna nekat att antaga rösträttskvinnornas förslag om debatt i frågan, och under mötet undvek man iingsligt varje försök till diskussion, ja man t. o. m. hindrade en närrarande kvinnlig deltagare att efter mötets slut lämna några beriktiganden.
På det andra mötet hade man från början till- kännagivit sin önskan att få höra mot- sidans argument.
Och när under diskussionen en opponent mot kvinno- rösträtten begärde ordet, hörde man med uppmärksamhet på rad han sade och upptog sedan hans inlägg till sak- ligt bemötande.
Den som närvar vid dessa båda ka- raktäristiska möten, kunde ej under- låta att fråga: var fanns den största mogenheten, den största parlamentari- ska erfarenheten och takten, den stör- sia hänsynsfullheten mot motstån- dare?
Framträdde dessa egenskaper, som utgöra så viktiga förutsättningar för deltagande i det politiska livet, starkast vid det av män ordnade mö- tet eller vid det av kvinnor ledda mö- tet?
Till min egen ledsnad måste jag konstatera, att det förra mötet visade alla prov på politisk omogenhet samt en uppenbar brist på ansvarskänsla, två betänkliga brister hos dem, som i ett demokratiskt samhälle skola utöva niakten.
Samtidigt måste jag säga, att det senare mötet på nytt hävdade röst- rättskvinnornas mogenhet f ö r den po- litiska uppgiften.
G.
H.
goch.
~ LAGERSONS JÖnköpia.gs=Xagasixret &amp; bl.
26 Dmttnlnggafan 26 _.
Av det mest vanliga i världen är karlarnas stolt= het i hänseende till kvinnor: vilken stolthet visar sig, när det är illa, i ett slags vilt, och när det är väl, i ett slags milt förakt: sådant som man känner för barn, och €ör allt det, Vars svaghet är alltför långt inunder ens höghet.
Thomas Thorild ~~ Borstmagasi net _____ ___ _ _ ~ Regeringsgatan 45.
A.
T.
5641.
Parfym- och Ramaffär.
26 Gamla Kungsholmsbrogatan .... .....
Allt slags boktryck.
SKOMAGASIN Jakobsgatan 18 - Predsgafan 8
BÖSTBÄTT F Ö R KYILPHOB De ekonomiska intres- sena, kvinnoarbetet och kvinnor ös trät ten.
Bland andra argument mot kvinnans politiska rösträtt brukar anföras från högerhåll, att de ekonomiska frågorna icke höra till kvinnornas intressesfär, e j heller kunna a v dem bedömas och att dessa frsgor nu äro de viktigaste på dagordningen.
Det ä r därför intressant att se, vil- ken ställning engelska finansmän inta till denna fråga.
Den kända engelska tidningen The London Budget, som anordnat en enquete bland franiståen- de finansmän angående deras ställning till kvinnorösträtten, skriver, att resul- tatet blivit avgjort till kvinnornas för- mån.
Icke ens de stridande rösträtts- kvinnornas metoder ha förstört deras starka tro på det rättvisa i kvinnornas fordran.
Det ä r erfarenheten a v den duglighet i arbetet och den ekonomiska begåvningen hos de kvinnor de lärt känna i City, som stämt dem till för- mån f ö r kvinnans politiska rösträtt.
Mr Eric Ganiage, Holborn, förklarar, att hans erfarenhet a v kvinnornas dug- lighet har övertygat honom om.
att de äro lika väl skickade att lagstifta som män.
Han har funnit dem fullt jämn- ställda med männen på affärslivets om- råde, och såsom avdelningschefer äro de t .. o. m. framom.
Han anser dess- utom, att den, som ej äger rösträtt, borde e j heller behöva betala skatt.
H a n ä r icke för allmän rösträtt, men han ä r avgjort för skattebetalares röst- rätt, oberoende a v kön eller klass, och han fastslår, att om finansmännen vore bättre representerade i regeringen, skulle kvinnorösträtten snart vara ge- nomförd.
Mr James Young Kenneday, sekre- terare i Asiatic Petroleum Company, förklarar, att kvinnorna lika väl som männen behöva rösträtten såsom skydd.
Liksom männens ekonomiska ställning indirekt förbättrats genom rösträtten, skulle säkert en höjning över lag av kvinnornas ekonomiska förhållanden bliva en följd av kvinno- rösträttens genomförande, och han skulle hellre se mrs Fawcett och mrs Hiimphry Ward som medlemmar a v underhuset, ä n en hel del av de nuva- rande medlemmarna, ty han ä r över- tygad a t t dessa damer icke skulle dag- tinga med sin övertygelse.
Mr S. Herbert Stoneham säger sig alltid varit ivrig anhängare av kvin- nans rösträtt.
Hans erfarenhet i City har lärt honom, att kvinnorna oveder- sägligt äro i besittning a v en logisk och korrekt omdömesförmåga lika väl som männen.
Utvecklingen har bragt det därhän, att man ej längre kan hän- visa kvinnan uteslutande till hemmet.
Ute på arbetsmarknaden behöver hon rösträtten för a t t kunna ernå jämn- ställdhet med arbetskamraten.
H a n ogillar de stridande rösträttskvinnor- nas metoder, men han förglömmer icke, a t t då männen kämpade för sin rösträtt, vor0 deras metoder ä n värre, och han lägger ansvaret för suffraget- ternas våldsbragder p å de nuvaran- de manliga väljarnas representanter, som icke vilja giva kvinnorna rätt- visa.
H u r olika äro icke dessa uttalanden mot dem, som för en tid sedan gjordes a v en svensk bankman och lärare vid Stockholms Handelshögskola, h r I v a r Hultman, i finska Huvudstadsbladet.
.Hr Hultman finner det icke oveder- förordas av Svenska likare såsom ett kraf ' tigt näringsyreparat, verksamt styrkande vid allmän svaghet, blodbrist, rubbningar i nervsystemet och under rekonvalescens.
Energon (i pulverform) säljes i kartonger h kr.
1.40, 2.60 och 5.80.
Tillverkas av A.
B. Pharmacia Torkel Knutsomgatan 33, Stockholm.
Kontrollant: Professorn m. m.
K. A. Vesterberg.
Finnes Energon ej att tillgå på platsen tillskriv bolaget direkt.
doetrutteeång + ack, en gdng bar jag strövat som mannens kamrat ocb delat bans möda, bans kärlek, bans hat, och vdrt hem var vdr värld, och vårt hem var var stat, ocb tungt föll mitt ord och mitt rdd.
?Ben seklen förrunna Och tankarnas ström fick jag lära mig tyst sömma in i min söm.
Men där växte, där spirade innerst en dröm, som en dag, ja, en dag skall bli d&amp;d.
Bortom bergen och öknarna såg jag ett land i den gryende morgonens väkt, där mannen och kvinnan gd Sand uti Sand för att dana en skönare släkt.
Men jag tvingades ut.
Det blev tr&amp;ngt vid vdr härd.
Jag fick tjäna; fick tjäna - och lämna min gärd.
Men mannen allena gav form åt vdr värld, ocb ban byggde den bergfast och stor.
Ocb sin ande, sin styrka, sin kraft göt ban in.
?ben bans gärning var en, ocs en annan var min.
Ocb den värld, som ban byggt!
ack, den syntes mitt sinn ' som ett hem, ja, ett bem utan mor.
~ ser jag ett iand, Bortom striden O C mödorna som form och gestaltning fått av mannens oci) kvinnans skapareband.
Och se!
Det är ganska gott.
ack, en gbng bar jag vandrat tyst och allen, men nu komma de, komma de en efter en, OcS komma de ej, skulle markernas sten vdrt uppbbd i dag ropa ut.
De komma med jubel, de komma med sdng betvingande, mäktigt, som vårflodens gång, de komma au tidens innersta tv&amp;ng, ty timmen är slagen tillelut.
Ldngt, Iångt bortom baven ser jag en stam med ett större och stoltare skick i en friare, vidare värld gd de fram, för ljus ocb för stor för vbr blick.
Kiruna den 3 maj 1913 Blenda Dublqvist.
jägligt, att svenska kviniior äro " i be-; ittning a v en logisk och korrekt om- lömesförmåga lika väl som män ", icke itt svenska kvinnor äro männens jäm- ikar på affärslivets område.
Tvärtom.
I sin artikel, skriven med anledning iv de Idnianska förskingringarna, gör ir Hultman ett anfall på de kvinnliga) anktjänstemännen i Sverige.
Han sä- yer, att ett synbart omslag ägt rum il1 förmån för den manliga arbets- Kraften i bankerna, enär man anser sig lava större valuta av den manliga jänstemannen; att man torde kunna ' astslå, att en kvinna lättare förmås yda parollen: " inte resonera, bara narschera "; att det numera ä r sällsynt itt åt kvinnliga tjänstemän anförtros mnat ä n sådant arbete, som ä r ofarligt och som ändock skall kontrolleras.
Kyalitativt undermåligast är flickan u r den " fina familjen ", som fått platsen genom relationer; under säsongen kom- mer hon ofta olustig till sitt arbete, så framt hon inte föredrar att, efter en genomdansad, lianske minnesrik natt, rapportera huvudvärk och tillbringa förmiddagen på sin soffa.
" Kan man a v en sådan kvinna, place- rad på en ansvarsfull syssla, vänta den vakenhet som fordras för att upptäcka oegentligheter ", utropar han, samt slu- tar med a t t kvinnan h a r av naturen större förutsättning ä n mannen att tri- vas med enformigt arbete, vilket hon kan sköta väl.
Denna artikel, som väckte mycket uppseende i Finland, bemöttes i den fin- N:R 10 ska Dagens Tidning av docenten dok- tor G. Mattsson.
Han försäkrar den svenska bankherrn, att hans framställ- ning a \ - kvinnans användbarhet och pålitlighet såsom bankfunktionär är, vad F i d a n d betraffar, fullkomligt falsk.
Han undrar om skribenten tror, att den finska manliga bankkon- toristen går snällt hem kl. 9 alla kväl- lar, aldrig ä r ute på sudd, aldrig ä r odisponerad och olustig dagen därpå.
Och mot h r Hultmans utsago att syen- ska kvinnor hellre sluta p å slaget än att göra ett arbete färdigt, säger do- centen Mattsson, att alltför många kvinnor arbeta på övertid i timtal dag efter dag, n ä r det ä r brått på ban- ken, för att man skulle ha rätt att be- skylla deras kategori för arbetsnjugg- het.
H a n konstaterar vidare, att de allra flesta finska bankkvinnor, vad uppfost- ran och bildningsgrad beträffa, äro a v god eller, om man så vill, fin faniilj.
Och han frågar h r Hultinan, oni han tror, att de bankkvinnor, som inneha poster med den största ansvarsbörda, äro sådana som " leva livet ", hänga natten om på soareer och rekoljera sig p å henisoffan.
H a n ä r övertygad, att alla kvinnliga bankkassörer och av- delningsföreståndare skola opponera sig mot den karaktäristiken.
Docenten Mattsson säger sig retad i sin egenskap a v journalist och arbetan- de människa att se en person, som tydligen icke känner till det han skriver om, beredas tillfälle att utan uttryck- lig gensaga diskreditera kvinnoarbetet på detta område (och indirekt på d i r - med besläktade), under det att vi dag- ligen se tiotals prov på mångårig d:ig- lig och hängiven kvinnlig verksamhet även på mycket ansvarsfulla och krä- vande bankposter.
Och han slutar: " För den i plikttroget arbete uppgå- ende kvinnan har jag alltid blottat mitt huvud.
Och detta speciellt nu, emedan ' fackniarinen ' i Huvudstadsbladet i påfallande grad oriktigt karaktäriserat ett slag a \ - sådant arbete i vårt land. "
Så försvaras de finska kvinnorr:a.
F r å n England komma rackra uttalan- den om kvinnoarbetet, men de svenska kvinnorna misskrediteras a v sina egna landsmän i ett främmande lands press.
Ä r det sakliga skäl, som ligga till grund för anfallet eller ä r det konkur- renshänsyn?
Det är det större matt ansvar, som ä r förenat med ett arbete, som ger ökat intresse och arbetsglädje.
Det Ur känslan a v att hava lyckats skö- ta sitt värv väl, som ger tillfredsstäliel- se.
H u r bittert skola icke utfall sådana som h r Hultmans kännas för alla vå- ra präktiga, plikttrogna bankkvinnor.
Hur ödesdigert ä r det icke för den konimande generationen a v arbetande kvinnor, att män med en så ansxars- full befattning som högskoleliirarcns, företräda en så nedsättande uppfatt- ning a v krinaoarbetet.
Ärlighet och Därlighet, duglighet och oduglighet fGr- dela sig icke efter kön.
Bland både män och kvinnor finnas sådana, bom icke lämpa sig för sitt arbete, bland både iirän och kvinnor sådana, som kunna förledas och som motståndslöst lyda parollen: " icke resonera, bara marschera ", bland både män och kvin- nor finnas omutliga, redbara arbetare med ansvarskänsla och karaktär och kunskaper för att kunna bedöma .rad som ä r rätt och vad som är orätt, bland både män och kvinnor finnes finansi- 41 begåvning, som skulle kunna ut- riyttjas till gagn för fosterlandet.
Anna Åbergssox.
N:R fo R O S T R A T T F O R KVTlVNOR För och mot kvinnorösts&amp;tten.
[Frisinnade landsmötet och, kvinnornas opinionsyttring.
Till Frisinnade landsföreningens års- möte, som ägde r u m i Stockholm den i Två möten.
Det i förra numret a v R. f. K. omnämn- da, a v L.
K.
P.
R. utlysta disputationsmö- tet, vartill Ungsvenska förbundet inbju- dits, ägde r u m den 29 april i Grand Hotells stora sal och hade samlat alldeles fullt hus.
Mötet öppnades a v L.
K.
P.
R:s v. ordf., fröken Signe Bergman, som hälsade de när- varande välkomna och i korthet redogjorde för mötets förhistoria, vilken v å r a läsare redan känna.
Till mötets ordförande ut- sågs därefter f r u Emilia Broom6, som ef- ter a t t h a uttryckt den förmodan a t t U.
S. F. icke skulle försumma ett EA utmärkt tillfälle att visa siii slagfärdighet som det nu erbjudna anhöll a t t eventuellt närva- rande representanter för U.
S. F. ville an- mäla sig och själva välja sin plats i dis- kussionen.
Efter en aktningsvärd paus nödgades ordf. emellertid konstatera, a t t U.
S. F. tycktes föredra att föra sin strid bland meningsfränder och överlämnade därför ordet å t den första a v de av L.
K.
P.
R. utsedda talarna, d:r Lydia Wahl- 27 april, hade fru Emilia Broome väckt en motion om a t t landsmötet måtte så- som sin mening uttala, a t t de frisin- nade, såväl organisationer som tidnin- gar och enskilda medlemmar, borde på aiit sätt stödja kvinnornas opinions- yttring för rösträtt och valbarhet ge- nom a t t på sina möten behandla frå- gan, i pressen verka f ö r densamma och aktivt understödja namninsamlingsar- betet.
Vid frågans behandling på landsmö- tet redogjorde L.
K.
P.
&amp;: s sekreterare, fru E. Boheman, i korthet för orsaker- n a till den a v L.
K.
P.
E. igångsatta namninsamlingen och framhöll, a t t det vore af stor vikt för de rösträttskrä- vande kvinnorna att få fram en sa kraftig opinionsyttring som möjligt till riksdagen 1914, då en kungl.
propo- sition om rösträtt och valbarhet for kvinnok åter torde komma att a v re- geringen framläggas.
ströna.
Härefter beslöt landsmötet enhälligt D:r Wahlström började med att påpeka U. att göra det i motionen föreslagna ut- S.
F:s ställning till kvinnorna - det vill talandet.
e j ha dem som aktiva medlemmar, men Kongr essen.
Från kongresskommitten i Budapest med- delas: Delegerade, hedersgäster, regeringsrepre- sentanter och legitimerade pressrepresen- tanter betala ingen kongressavgift och er- hålla fribiljetter till alla festliga tillställ- ningar.
Suppleanter och enskilda medlem- m a r a v Alliansen betala ingen kongressav- gift, men erhalla f r i t t tilltriide endast till de festligheter, till vilka alla kongressmed- lepimar äro inbjudna, t. ex. den ungerska festen på Bastion, som anordnas a v huvud- staden, och till vilken staden är inbjudare.
Delegerade f r å n andra föreningar och en- skilda kongressmedlemmar måste lösa med- lemskort till kongressen och h a f r i t t till- triide endast till de festligheter, som anord- nas a v myndigheterna.
Däremot erhålia alla kongressdeltagare nedsättning i bil- jettpriset på de ungerska och österrikiska järnviigarna.
Svenska delegerade och supp- leanter erhålla kongresskort och legitima- tionskort till de ungerska järnvägarna ge- nom V. U.; enskilda kongressdeltagare er- hhlla sådana genom kongresskomuutten, adr.
Istvan-ut 67, Budapest V l I, efter in- sändande a v kongressavgiften (10 hronen).
Den 11 j u n i anordnas eu angbatsfard Iraii Wien till budapest.
Färden v a r a r iriin ki.
8 pli morgonen till kl. 6 e. m.; det är en bii- lig och behaglig resa, som ger deltagarna 1 den tillfaiie a t t vila ut nieilau de bägga moteua och a t t f &amp; se e n god del a v Ungern.
Dagarna for de föreloyande mötena arc, nu bestamda: beriin 5 och 6 juni, Uresden i och 8, P r a g Y och 10, Wien 11 och 12.
Pro- grammet blir lika på alla f y r a platserna och omfattar mottagningsiest första afto- nen, offentligt mote andra aftonen och vis- ning a v de respektive sttldernas sevärdhe- ter under dagarna.
Kongressdeltagare, som även önska deltaga i dessa möten, torde an- mäla sig hos nedanstaende personer: Fraii Marie Stritt, 110 Durerstrasse, Dresden, för Berlin och Dresden; Vybor pro volebni- pravo zen, Jungmannova 7 u, Prag 1, Söh- men, för Prag och The Woman ’ s Suffrage Committe, Reichsratsstrasse 7, Wien I, för Wien.
Mottagningskommitteerna önska uppgift p å tiden för gästernas ankomst samt vad slags inkvartering som önskas.
Alla kongressdeltagare äro välkomna.
Opinionsyttringens Bygblsd n:r 5 h a r nu utkommit.
Det är författat a v Ann Mar- gret Holmgren och h a r till titel: ” Betydel- sen f ö r Sveriges kvinnor a v den nu påg&amp;- ende namninsamlingen ”.
Erhålles gratis f r å n Rösträttsbyrån, 6 Lästmakaregatan, Stockholm.
Rösträttsklubben sammanträder månda- gen den 26 m 4 U ‘ / a 8 B. m. Jakobegatau So, Z tr. vänder sig med ett upprop till dem a t t ingå som stödjande sådana - och fram- höll a t t slagorden ” realpolitik ” och ” makt bakom orden ” komma a t t bli tongivande för U.
S.
F:s samtidiga möte.
F ö r sin del kände hon sig övertygad om att åtmin- stone den akademiska ungdomens motstand mot kvinnorösträtten utgick f r å n den a v prof. Reuterskiöld formulerade statsrätts- liga principen: Lika litet, som det kan, f r l n riktiga ptgångspunkter, anföras något som helst principieilt skiil för kvinnans poli- tiska rösträtt, lika litet kan något sådant skäl anföras däremot.
Talarinnan gick där- efter i n pit en redogörelse för de t v å mest framträdande teorierna för kvinnorösträt- ten: den f r å n Rousseau och hans Contrai Social stammande rättighetsteorin, vilken utgår f r å n l ä r a n om de skilda individerna och deras skilda makt i staten.
I deuna teori betraktades individerna som varande i strid med staten och individens r i t t att opponera och a t t skydda sig mot ingrepp iran statens sida framhölls kraftigt.
Mot denna teori h a r emellertid e n mo- dernare tid satt funktionsteorin, som UL- g a r fran a t t staten ar den nu levaude be- ioikningen tiliüammanlapen med foregaeu- UP och efterliommauue generationer, h i vilka staten blir den overinuiviclueila en- Iieten.
ilenila teori innebar a t t for stateub intresseu eriorderiiga iunktioner skola meu- lura medbestaumaiideratt i statens auge- &amp; ayeuheLer.
baraiciit ueu tyska kv1nnororel- ~ e u h a r fogat sig eiter cLeuua atrkadniup och framhaiiit att kvinnan j u s t genom u i h olikhet med maunen h a r e t t nytt tiilskoti a t t ge statslivet.
Uaremot forkastar den u x i e r n a askadningen k r a n om ett byte niei- lan staten och inuivideu, så att den som bc- w a r skatt, gor varnplikt etc. maste ha Med bostammanderatt.
Prof. JieutersniOld anser emellertid i siu utredning a t t det u r statsrattslig synpunkt ar lika felaktigt a t t tala om bagge dessa Leorier.
Staten iir narnlipeii ett ruaktsain- Lialle, och for att den skall kunna ge kvin- uorna rostratt, m&amp;te de pA forhand ut- gora e n social eller politisk maktkaktor i samhället.
I): r W. framholl häremot, a t t pA sista tiden kvinnorna enats till e n rnakt- grupp i fraga om moderskaps- och alder- uomsförsäkringen och a t t de därvid visat mannen a t t de bilda e n enhet mot samhal- let, så länge de icke ä g a rösträtt.
D:r W. ansåg slutligen a t t staten sättes i Para som kulturstat, om kvinnorna skola uva inflytande utan a t t äga rösträtt.
Med den berömde tyske statsrättsprofessorn Jel- linek ansåg hon att staten e j blott innebär en rättsordning, utan även vård a v alla kulturintressen, och a t t kvinnan i denna e j i ’ år v a r a som den slumrande prinsessan i skogen.
KCvinnorna h a r ä t t att tro på sin individuella uppgift, om ock statsrättslä- r a r n a ha svårt att placera in dem i siua setem.
E f t e r det med kraftigt bifall mottagna fö- redraget framträdde L.
K.
P.
R:s andra talare för aftonen, d:r Gulli Petrini, som p å sitt vanliga briljanta s ä t t företog en vidräkning med talarna f r å n rösträttsde- batten vid 1912 års riksdag.
Bakom alla de- ras argument såg hon den manliga egois- men.
A t t kvinnorna e j lyckas göra sina in- tressen gällande visas bl.
a. a v att ingen kvinna insatts i moderskapsförsäkringskom- mitten och ingen i pensionsförsäkrings- kommitten.
Därför blev också den förra ett fiasko, den senare en enastående orätt- visa.
Men även om en eller a n n a n kvinna invaldes som kommitteledamot, kunde där- med kvinnornas intressen e j bli tillgodo- sedda.
Ty kommittberna t ä n k a alltid vid utarbetande a v sina förslag på a t t dessa skola h a utsikt bli a n t a g n a a v riksdagen.
Den grupp, som därför e j h a r säte och stäm- ma där, är predestinerad att bli orättvist behandlad.
Talarinnan bemötte härefter invändningarna a v konstitutionell a r t mot rösträttspropositionen, särskilt i f r å g a om utskyldsstrecket.
Efter ytterligare kritik a v mer eller mindre värdefulla motargument mot den kvinnliga rösträtten, slutade ta- larinnan med att erinra kvinnorna om det särskilda a r v a v frihet och rättigheter som de - tack vare uppoffrande och energiska föregångskvinnors arbete - h a att v ä r n a och förkovra.
Det är e j e n berömvärd hand- ling a v kvinnor att s i t t a overksamma eller till och med kasta stenar på detta arbete för samhällets bästa.
Alla kvinnor, som känna ansvar för sitt fosterland måste kom- ma till hjälp.
Sedan de intensiva applåderna efter d:r Petrinis föredrag tystnat, yttrade f r u Broo- me n å g r a ord a v tack till de båda talarna f ö r deras förmåga a t t breda ny fraicheur Över de gamla argumenten och förklarade därefter ordet fritt.
Hr MiElqvist inledde diskussionen med att förklara, a t t h a n e j tillhörde Ungsvenska förbundet.
H a n hörde, sade han, till dem, som e j äro helt motståndare mot kvinnoröst- rätten, men e j heller vilja v a r a med om nd- got skdant som i ö r r a årets regeringsförslag.
i i a n ville så skärskiida de argumeut, soiu vanligen bruka anioras - om statsnyttah och rattvisan.
I Norge h a r erfarenhetei, visat, a t t rösträttsfors9ket slagit illa ut, och i Finland hade en Pramstaende milli iorklarat for honom, a t t kvinuorua visüer- iiyen e j begått n a g r a dumheter, men e j hei- ier gjort några insatser a v varde.
Viuare ausag h a n d e n k. propositioneu oantaglig i s i t t nuvarande skick.
Uet vore en stor orattvisa a t t en man som resteraue ior utskylder e j skulle utova rostratt, under uet a t t en gift kvinna utan skattpliki.
skulle ha politisk medbestammauderatt.
kvinnornas krav borde darfor begrarisab till fordran p &amp; röstratt endast för komniu- ualt skattskyldiga kviunor.
Nasta taiare var redaktör v. Koch, soo: nyss anltlnt f r i n ungsvenskarnas protest- mute pB kurian, och cietgav sina iutryck dar- ifran.
b e n ” variet6 ”, som d a r utspelats, uorde övertyga euvar om den mission kviu- norna hade a t t fylla.
Sedan d:r Petrini och d:r Wahlström samt hr hlillqvist hait ordet for repliker, yttrade sig f r u Waxn-Uugge, froken Kleinan, frb billström och irokeu Lindgren, varefter mötet enliülligt antog föl jande resolution: M i n och kvinuor, samlade till ofieutligt mote i Stockholm den 23 a p r i l 1913, uttala sin anslutning till kvinnoriias k r a v pli go- litiska rattigheter, vilket krav for narva- rande bast Iramjas genom ett kraltigt uu- derstödjande a v den L.
K.
P.
H. igaugsatta opinionsyttringen för politisk rösträtt och E. valbarhet för Sveriges kvinnor.
’ På L. IL P.
R:s inbjudan till e t t offent- ligt diskussionsmöte sände den unga hö- gern ett nekande s v a r med ett slags svä- vande undskyllan, att i inbjudningen icke iakttagits sedvanliga former.
Om därmed menades, att åt den utmanade bort över- lämnas att välja tid och ställe, bevisades dack, att tisdagen den 29 april, 80111 Lands.
föreningen valt, vor0 förbundets medlem- m a r ingalundti hindrade, eftersom de hade tillfälle, att till j u s t den dagen utsätta ett eget möte, vilket emellertid annonse- rades flera d a g a r senare än kvinnornas.
Detta möte på Runans festsal hade lockat en fulltalig, till största delen mycket ung- domlig publik.
E n föga övad gossorkester inledde med e n örondövande dansmusik, varefter d:r Hjal- mar Haralds talade om ” Ungsvenskhet och feminism ”.
Då anförandet började med några ord, som den franske kungen Filip August e n gåBg yttrat, och därefter kon- staterades, a t t vår stormaktstid slutade med Pultava, överraskades m a n av, att det hela v a r slut inom f å minuter, efter att hela feminismen avfärdats med, att den var e n snyltgäst p å den nationeIla renäs- sansen.
Talaren belönades med ihiirdiga applåder.
I stället för d:r J. Kolmodin, som nu skulle ha talat, uppsteg därefter på talarsto- len Allmänna valmansförbundets ombuds- man i Göteborg d:r G.Ilahmn,som med oför- tydbar belåtenhet delgav e n del studier a v antisuffragettrörelsen i England, vilka h a n gjort under ett besök i London år 1910.
F ö r den ungsvenska högern vor0 dessa medde- landen som ett ljuvligt och n y t t evangeli- um; för de tillstädesvarande kvinnosaks- kvinnorna däremot var alltsammans välbe- kant, endast att företeelsen sågs genom e n kraftigt förstorande kikare.
För antirörel- sen6 makt, ä r a och anseende hade talaren ej ord stora nog.
När talet däremot blev om rösträttsrörelsen, vändes kikaren hastigt.
I England spreds den icke märkbart, i Ame- rika \ - ar den starkt på retur - dess nyaste landvinningar d ä r vor0 naturligtvis talaren obekanta.
I vår liberala press, så fortfor h r Rahmn, förtiges antirörelsens verkningar, t y ” där censurera kvinnorna ”, och även i prof. Reuterskiölds utredning, som a n n a r s Iorklarades utmärkt, hade denna rörelse knappt med ett ord uppmärksammats.
Det är i det kommunala arbetet kvinnorna kun- na finna e t t fält för sina samhällsintressen, och nöja de svenska kvinnorna sig e j med detta, antyddes en hotfull möjlighet om bil- dande a v en svensk antiliga.
Anförandet mottogs med stormande bifall av en publik, som e j tycktes h a öga och u r a för det osmakliga i hela dess gackan- tie ton och vulgarkvicka yttranden.
k e n t uv pinsamt hade talarens upptradande ver- hat, då n a g r a damer, forsenade a v en sam- uaulromst y &amp; a n n a t h&amp;II, kommo i n i salen och begavo s i g upp på liktaren.
H a n s uallning kom publiken a t t med löje mota uessa persouers eutre - man forstar e j vad uppiostran denna ungdom fått - och h a n unsag sedan Iailipligt.
a t t demonstrativt basta en del satser, som ansagos särskilt imponerande, upp mot denna lalitare.
Ordloranden framlade fbljande resolu- tion: Då e t t upptagande på n y t t a v rösträtts- iragaii icke ar u r synpunkten a v nationens iroetwo gagneligt, s &amp; n ä r a eiter 1907 ars jtora upygoreise, och dh iivinnaris intresse tor dat oneutiiga livet endast visat sig i ien kvinniiga rostrattsroreiseiis kamp för tormell lilistallighät, men icke före denna rorelses framtrüuaride i intresse f ö r den Aven at kvinuor iuedgivna kommunala röst-: atten, finuer molet icke i nagot avseende Jevisat, a t t nagot skal föreligger till för- Iian for a t t i strid mot uimiuues hävd in- Iraga kvinuan i det politiska livet.
Uland mängden a v jaröster förekommo ?n hel del nej, men trots a t t votering be-: ärdes, iörctogs ingen sadan, och det är ganska troligt, a t t den e j heller kunnat or- ientligt utföras bland denna skrikande och) disciplinerade eller rättare, som det tyck-, es, p å förhand uppagiterade, oerfarka pu- Jlik.
En talarinna från rösträttshåll, fröken Bnna Abergsson, försökte frambära nagra ?rotestyttranden, men fick ej fortsätta.
Re- iaktör G.
H. von Koch tilläts emellertid ittala sitt klander mot det s ä t t på vilket nötet anordnats: ett sådant förkvävande a v let fria ordet hade h a n aldrig bevittnat.
tians ord dövades emellertid under oväsen,) ch den skrällande musiken togs till hjiilp [ör att förtydliga att mötet var afslutat.
H.
S.
$ 4 N:R 10 ~ Borlänge-Stora Tuna F. K.
P.
R. hade den 15 april sitt andra ordinarie sammanträde för året, varvid års- och revisionsberättel- ser för 1912 upplästes.
E n kommitte för namninsamlingen tillsattes, och det beslöts att föreningen skulle ingå i Dalarnas läns- föranden fick röda rosor, tal, tack och leve- förbund.
rop och tackade under djup rörelse, med Filipstads F. K.
P.
R. hade den 21 april hänvisning till denna.
tidnings motto, €ör anordnat ett offentligt möte i ordenshuset allt vad rösträttsarbetet givit henne per- med föredrag av fru Ellen Hagen över äm- sonligen, bl.
a. en trägen uppfostran från net: " Behöva kvinnorna medborgarrätt? "
pessimism till optimism.
Efter supen före- Det klara och gedigna samt synnerligen drog fru Hellberg 10-årskrönikan.
Dess Iiut och väl framförda föredraget mottogs stora och små episoder mottogos med glatt av den fulltaliga, både av män och kvinnor igenkännande särskilt av de många närva- bestående publiken med livligaste bifall och rande a v föreningens stiftarinnor och äld- tillvann föreningen nya medlemmar samt sta medlemmar.
Mycken belåtenhet väckte påverkade gynnsamt opinionen för namn- Underrättelsen, a t t medlemssiffran f ö r da- insamlingen.
gen - 292 - med ett jämnt hundratal över- Grungesbergs F. Ii.
P.
R. hade den 28 april steg slutsiffran för 1911.
Efter återblicken anordnat offentligt föredrag med f r u Ella presenterades " Madame Anti ", som gjordc Billing som talarinna.
Ämnet var: " Kvin- furor.
Telegram avsändes till Ann Margret norösirätten friln statsnyttans och rättvi- Holmgren och till kraftstationen V. U. sans synpunkter. ' '
F ö r den, som önskar ett Mänga tacksamma tankar gingo också till verkligt agitatoriskt rösträttsföredrag, kan Frigga Carlberg, vars namn mött så ofta man knappt tänka sig ett bättre innehåll i protokollen från de första brydsamma eller en bättre talarinna.
Den omedelbara Aren.
skörden blev e j heller sa liten, i det att av K i l s F. K.
P.
R. hade den 25 april anord- de närvarande 5 stycken antecknades som nat en festlig aftonunderhållning i ordens- nya medlemmar, och anledning finns att huset, vars estrad var smakfullt dekorerad tro, att flera så starkt påverkades, a t t de med grönt och rösträttsfärgerna gult och snart ansluta sig.
V i äro också övertyga- vitt.
Tyngdpunkten i programmet var fru de om, a t t ingen av dem, som åhörde före- Ellen Hagens föredrag om kvinnornas och draget, vägrar a t t skriva sitt namn på en samhällets behov av kvinnornas medbe- opiniouslista.
Efter föredraget hölls för- stämmanderätt.
Talarinnans lugna och sak- eningsmöte, därvid bl.
a. beslöts att till- liga, av ett varmt och allvarligt patos burna sätta en kommitt9, som har a t t tillsammans framställning höll publiken helt fången, och med styrelsen göra det forberedande arbe- hennes maning till kvinnorna a t t e j hälla tet for namniiisamliugen.
E ' öreningen be- sig fjärran från kvinnornas nu pågående slöt ocksa a t t den 25 maj, i studiesyfte, kamp för a t t skaffa sig makt att bereda företa en utflykt till Grangärde ålderdoms- rätten seger, gjorde starkt intryck.
Pro- hem.
, grammet utfylldes av flera nummer vacker Gränna F. K.
P.
R. hade den 21 april en duettsång och avslutades med " Madame föredragsafton ägnad Ungern och världs- Anti ", som väckte mycken munterhet.
alliansens 7:de kongress i Budapest den 15 Kiruna F. E.
P.
R. hade fredagen den 2 - 20 juni.
F r u Bergin uppläste det från den maj anordnat en rösträttssoare, besökt av ungerska kongretiskommitten sända föredra- cirka 300 personer, vilka med livliga applå- get nastan oavkortat.
Fabrikör Bolling före- der gåvo tillkänna sin tillfredsställelse med visade de utmarkta skioptikonbilderna, och den i allo lyckade festen.
Först utfördes furiattaren Axel Lunciegard, som vistats musik av fröken Elsa Friman.
Därpå sjöngs iiera uariader i Ungern, tokade ungrarnas vackert och stämningsfullt ett par sånger aisniirigssbaid Sauuor Petou, som under av fröken Maja Wickbom.
Fröken Blenda ~i uger~is irihetsaaiiip forlattade eldanut: Uahlqvist deklamerade av henne själv för- s ~ r ~ u ~ ~ a n viina g e r, blev0 och alltjämt a r u iattade verser, därav en särskilt €Ör aftonen uugrar~iaa mest alskade riatioiialsanger.
skriven rösträttssång.
Nästa nummer på uarjduLe berattade Lian en del historiska programmet var uppträdandet av en viss a ~ e ~ u o iran ~ e r usas irihetsiiamp och ya- Madame Anti ", som här och där i vårt ~ ~ a a u att e, ue uugersiia uamerrias foredrar: iaud och ständigt med åsyftad verkan före- \ ar Wyühet orieri~erariue och typiskt h i dragit sin monolog.
Här, där fröken Teresa u~igmr1.a mea ueras starka rosteriqndskar- austrand iklhtt sig hennes gestalt, gjorde iion furor.
üamma verkan hade en diirpa i e ~ UOLI deras Liangivna beundran for sina skalder, sina hjältar och sina - hjältin- spelad teaterpjäs: " Huru kvinnorna ting0 nor.
Salen var nästan fylld av intresserade politisk rösträtt ", däri samtliga de uppträ- dande visade sig vara i besittning av sce- åhörare.
uisk förmaga.
Behallningen för aftoneri Halmstads F. K.
P.
R. hade den 25 aprii skall av foreningen användas till att be- ordinarie sammanträde.
Med anledning ar tacka utgifterna för namninsamlingen i föreningens 10-ariga tillvaro redogjorde J uckasjärvi, Karesuando och Tärendö sock- ordföranden i ett kort anförande för dess nar.
verksamhet under de gångna åren och läm- Kumla F. K.
P.
R. bade ordinarie möte den nade till slut en överblick av kvinnoröst- 21 april, då listor utdelades för namninsam- rättsfrågans nuvarande läge.
Vid därefter lingen, vilken omedelbart skall taga sin förrättat styrelseval återvaldes till ordfö- början.
Även har hållits en försakelsevec- rande fröken Anna Ljungberg.
Av Övriga ka till förmån för arbetets befrämjande, styrelseledamöter omvaldes fruarna Smith vilkens slutresultat ännu ej är känt.
och Bengtssou, fröknarna Petterssoo, Thors- Linsälls F. K.
P.
R. hade den 22 april sam- son och Arnander samt nyvaldes f r u Anna Berggren.
Till revisorer av föreningens rä- manträde, vid vilket förslag till arbetsord- kenskaper utsågos fröknarna Elin de Mark ning och stadgar föredrogs och godkändes.
Ljungbu F. K.
P.
R. hade den 25 april an- och Maria Trägårdh och till suppleanter fröknarna Karin Lundberg och Helga Al- ordnat oEentligt möte med föredrag av fru linger.
Efter de egentliga förhandlingarna Augusta Tonning.
Föredraget utmärkte sig vidtog ett festligt samkväm, varvid stäm- för sträng saklighet.
Talarinnan slutade ningen i hög grad förhöjdes genom några med en maning till kvinnorna att mangrant förtjusande musiknummer för fiol och piano deltaga i den nu planerade, hela vart land av f r u van Dapperen och fröken Sonesson.
omfattande opinionsyttringen till förmaii Till ordföranden överlämnades en genoni för kvinnans politiska rösträtt.
sammanskott inom föreningen åstadkommeii Y a l m ö F. I;.
P.
E. hade kallat till sam- minnesgåva.
Ordföranden tackade i ett manträde å Arbetareföreningens sal mån- varmt anförande och slutade med a t t ut- dagen d.
5 maj f ö r överläggning om namn- bringa ett leve för Halmstads F. K.
P.
R.
insamlingens bedrivande i Malmö och Oxie Därefter intogs gemensam supk.
E t t par härad.
Uet beslöts, a t t arbetet härmed ge- tillfälligiietsbitar dels i bunden och dels i nast skulle taga sin början och fortgå un- obunden form upplästes, och till slut höl!
der denna och juni månad, eventuellt åter- f r u Anna Berggren ett av varm knnsla upptagas i september, i händelse önskat re- präglat föredrag om Fredrika Bremers l i y sultat e j uppndtts.
Föreningen öppnar by- och livsgärning, vilket mottogs med livligt ra i Mullerska palatset, Mäster Johansga- bifall.
tan.
Där tillhandahållas rad och anvisnin- Karlstads F.
Ii.
P.
R. flrade sitt första gar för namninsamlare, prospekt och bro- (och låtom oss hoppas, också sitt sista !J schyrer.
Byrån är öppen kl. 7-9 e. m. decennium vid årsmötet den 14 april.
Fest- Rässjö F. K.
P.
R. hade den 29 april sam- liga anordningar och mycket stor tillslut- manträde, varvid styrelsen beviljades an- ning.
Till styrelse valdes Gerda Hellberg, svarsfrihet.
Varje medlem h a r fatt sig ett Greta Gullström, Anna Widmark, Ragnhild namninsamlingsområde tilldelat, och arbe- Dyhlkn, Anna Ljungkvist, ordinarie; Hel- tet med namninsamlingen kommer omedel- frid Severin och Kristina Bandelin, supple- bart att taga sin början.
anter.
Revisorer blevo Hilda Allert och Sala F. K.
P.
R. har haft årsmöte.
Sty- Maria Larsson med Ester Lefren och Anna Helieberg som suppleanter.
På de korts relae- och revisionsberättelserna för år 1912 förhandlingarna följde musik av flo1 och föredrogos och godkändes, varefter ansvare- piano.
varpå gemensam sup6 intogs, Ord- frihet beviljades atyrelsen.
Till överlägg-!
!
~~ ~~~~~~ utfylldes programmet med mycken och god musik.
- Aftonens inkomster utgjorde 174 lcr.
och 90 öre.
Nettobehållningen, 105 kr.
tillfaller kommitten f ö r Fredrika Bremer- statyn.
Uppsala F. K.
P.
R. hade den 10 april an- ning förekom frågan om kvinnornas opi- ordnat offentligt möte, varvid f r u Elisabeth nionsyttring för politisk rösträtt och val- Wrern-Bugge höll föredrag om opinionsytt- barhet.
Vid möte i Västerås under den ringen.
Föredraget hälsades med livligt gångna veckan mellan ombud fråu länets bifall.
F r u Hagen framförde de närvaran- rösträttsföreningar hade beslutats, att ar- des tack till f r u Wmrn-Bugge och yttrade betet inom städerna skulle bedrivas under diirefter några ord om planen för namnin- maj, inom den kringliggande landsbygden samlingen.
En rosträttsbyrå h a r öppnats under sommaren.
Föreningen beslöt att Stora torget 2, där listor kunna avhämtas genom anordnande av ett föredrag under och broschyrer erhållas för utdelning.
närmaste tiden väcka kännedom och in- tresse för opinionsyttringen.
Varbergs F. K.
P.
E. högtidlighöll sin 10- Sigtuna F. K.
P.
R. hade anordnat möten årsdag lördagen den 19 april med en fest- den 3 och 4 maj.
Det förstnämnda ägde lig tillställning å teatern, som var besökt rum på Sigtuna Stadshotells stora sal och av omkring 300 deltagarinnor.
Program- inleddes med några hälsningsord a v för- met inleddes med en liten historik över eningens ordförande, fröken Kerstin Lars- föreningens öden a v föreningens första ord- son, varefter pianomusik utfördes; föredrag förande fröken Vilh.
Malmström.
E,fter det över ämnet: " Kvinnorna inför rösträttskra- varmhjärtade anförandet sjöngs " Hell dig vet " hölls av f r u M. Bolin från Rönninge.
du höga nord " unisont.
Därpä följde " Huru kvinnorna flngo po- Unisona sånger och bland dem " Svenska kvinnors medborgarshg " a v Emil Sjögren, litisk rösträtt ", på ett käckt och muntert sjöngos, och det hela bar prägel av lugnt jätt spelad a v Varbergs damamatörsällskap och som hälsades med mycket bifall.
förstående.
Till sist kom " kronan på verket ", " Ma- Mötet den 4 maj på middagen var anord- nat vid Erikssund, en plats, som står i liv- dame Anti ", utförd a v fröken Ilildur Öijer, lig förbindelse med Sigtuna genom ångbåt.
till vilken Varbergs F. K.
P.
R. är skyl- Mötet öppnades även här a v föreningens dig den varmaste tack.
Telegram anlände ordförande med några betraktelser över f r i n V. U. samt professorskan Holmgren ämnet: " Mjölet i skäppan och oljan i kru- Varbergs F. K.
P.
E:s liksom så många an- kan skall e j taga slut "; därefter sjöngs en dras stiftarinna.
Festen fick ett gott eko- unison sång och f r u Bolin talade över: uoiniskt resultat, som av styrelsen anslagits " Männens och kvinnornas gemensamma in- till opinionsyttriugen.
tressen i det kommunala arbetet ".
Sedan ' Vetlanda F. K.
P.
R. hade ordinarie h s - n8gra sånger utförts av flickor från fröken rqöte den 17 april.
Namninsamlingsarbetet Larssons barnhem, avslutades mötet med blev vid detta tillfälle organiserat.
Den 28 avsjungande av " Svenska kvinnors medbor- spri1 anordnade föreningen en Fredrika- garsIng ".
Mycket intresse visades i all- Bremer-afton.
Jönköpingsföreningens ord- mänhet för rösträttssaken, och de utdelade förande, fröken Emma Aulin.
gav därvid skrifterna mottogos med tacksamhet.
E t t Lika sakrikt som sympatiskt vår banbryter- glädjeämne vid det sista mötet var a t t ett skas historia.
E t t par pianonummer spela- antal unga män, som icke hade tid att be- ies artistiskt a v fröken G. Lindberg, och vista Sigtunamötet, reste därifrån för a t t fru Th. Lindh föredrog med fint musikaliskt övervara mötet vid Erikssund; de visade sentiment sanger av Andree och Börresen.
förstående gent emot rösträttskravet och Skioptikonbilder från Ungern avslutade begärde skrifter, som ock lämnades dem.
programmet, som lockat nhgot över ett hua- P ' I vi ungdomen med oss, så ha vi kommit dratal personer till platsens nya biograf- ett gott steg framåt.
lokal, for tillfället festligt prydd och be- Sundsvalls F. K.
P.
R. hade den 9 april Lyst.
tillsammans med K. F. U. Ii .. Vita bandet Vivstavarvs F. K.
P.
R. hade den 6 april samt Sundsvalls barnmorskesällskap an- anordnat ett offentligt möte i form av ai- ordnat ett offentligt möte il stadshusets sto- Lonunderhallning.
Sedan ordf. halsat de r a sal.
Därvid höll fru Ella Billing från uarvarande valkomna och " Vårt land " av- Stockholm ett ytterst intressant och form- sjungits gemensamt, höll fröken Klin Wahl- iuilkndat föredrag om kvinnorna och folk- Juist ett intressant och medryckande iore- pensioneringen.
Efter föredraget antogs av u a g om den kvinnliga rostrattsrorelsen, de narvarande en resolution.
innehållande deös uppkomst och dess nodväuaighet for en kraftig protest mot kvinnornas särställ- saväl den ogifta som den gifta kvinnan.
ning inom folkpensioneringsförslaget.
ii11 sist övergick talarinnan till namnin- .Den 3 maj hade foreningen anordnat en .amlingen och irlrmholi vikten av att livligt sällskapsaiton K. F. U.
M:s lokal.
Först ieilaga och arbeta ror densamma.
Umvax- utfordes pianomusik av fröken Eeich.
Dar-, anue vacker ' musik och sang bidrogo a t t på förevisades av fru Maja Gerdin deu Iioja stämningen.
Till sist avslots den tal- vackra serien skioptikonbilder från Un- rikt besokta och angenäms festen med tack gern.
Och slutligen uppträdde f r u A.
' Uiid- .il1 froken Wahlquist for hennes aldrig mark i " Madame Antis " skepelse, hälsad av .rottniinde energi och oegennyttiga uppoff- det livligaste bifall, varpå följde samkväm, ring, med tack till övriga medverkande och som avslutades med unison sång.
' Ou gamla, du fria " unisont avsjungen.
Svegs F. K.
P.
R. höll sitt första offent- Väskinde F. K.
P.
R. hade den 5 april ett liga möte tisdagen den 15 dennes i folk- skolan därstädes.
Mötet präglades av den; alrikt besökt sammanträde, varvid en förut bästa stämning och tillförde föreningen 6 ?&amp;börjad diskussion om stat och kyrka fort- nya medlemmar.
En historik över kvin- iattes.
Vidare behandlades frtigan om opi- nans ställning i samhället från 1200-talet till iionsyttringen till 1914 Ars riksdag.
iiuvarande tid hölls a v folkskollärarinnan Y s t a d s F. K.
P.
R. höll den 12 april ordi- Maria Almberg, Sveg.
Fröken Sigrid Wahl- iarie möte i flickläroverkets stora sal.
Se- ström redogjorde för rösträttsrörelsens nu- ian ars- och revisionsberättelserna föredra- varande läge och fruarna Ohlander och gits, beviljades styrelsen ansvarsfrihet för Sundbärj föredrogo en del poem.
F r u Hilde-.
Y l 2 års förvaltning.
Därefter diskuterades gard E ' orsgren bidrog med musik.
Vid ett ' ragan om den namninsamling, som cen- efter mötet hållet sammanträde bestämdes .ralstyrelsen beslutat.
Enär enligt de när- att en större fest med någon a v rörelsens rarandes mening ett intensivt uyplysnings- pionjärer som talare skall hållas i sommar rrbete i frkgan maste föregå namninsam- Dessutom bestämdes om hållandet av en fö- ingen, beslot föreningen att uppskjuta reläsningskurs i höst.
lenna till hösten, närmare bestämt oktober SöEvesborgs F. K.
P.
R. hade den 13 april nånad.
Vid Skåneförbundets möte i Lund i teatern anordnat en Fredrika Bremer-af- len 9 mars 1911 bestämdes a t t Pstadsför- ton, som genom ett lockande program och mingen på sin lott skulle iå kvinnorna i jämförelsevis låga biljettpris samlat fullt .junits och Herrestads härad samt Tome- bus.
Efter föredrag av fröken Anna Möller illaföreningen Ingelstads härad.
Ett an- från Kristianstad om Fredrika Bremers: enämt samkväm, varvid sång, musik och Livsgärning visades flera tablåer: " Fredri- ippläsning omväxlade, avslutade mötet.
ka Bremer ", " Birgitta ", " Drottning Kristi- Älmhults F. K.
P.
R. hade den 19 april na ", " Rättvisans gudinna ", samt " Drott-: tt talrikt besökt möte, varvid föredrag ning Margareta beedigar Kalmar-unionen ", iölls av fru Frigga Carlberg, vilket mot- vilka med förtydligande text togo sig syn- og6 med livligt bifall.
Efter föredragets uerligen vackra och imponerande ut.
En, lut var gemensam tesupe anordnad, under herre och två damer, iklädda vackra och iilken pianomusik utfördes av en av för- btiltrogna dräkter utförde på ett briljant eningens medlemmar.
sätt Frödiugs comedia " Malin Sture och Älmhultsföreningen h a r under innevaran- Erik Stenbock ".
Till sist gåvo några da- de år tillväxt betydligt i medlemsantal.
mer en liten teaterpjäs " Tekonseljen ", som icke mindre än 20 nya medlemmar hava var skriven för tillfället med motiv från ingått, de flesta vunna tack vare ordf:s Anna Maria Lenngrens bekanta dikt.
Den w r g i e k a arbete.
framkallade stor munterhet.
För övrigt I EI!
Arbetat ute i landat - -
t N:R 10 RÖSTRÄTT FOR KYINHOR Pressen och n~~gsvenskarna, i P R O ~ N A D D R ~ I [I T E f I S Kappor, Rid- &amp; Sportdräkter, Pälsar Sup6-Kappsr 1 Lika enhällig som förkastelsedomen över unghögerns krigföringssätt v a r i t på vän- sterhåll, lika stor h a r månheten p å höger- håll varit a t t söka försvara ” olycksbarnets ” bedrifter.
A t t ungsvenskarna själva, d å de dagen efter vaknade till besinning, skulle genom allehanda förklaringar i form a v in- sändare och brev i pressen söka rentvå sig.
kan man först &amp; men a t t högern i sina le- dande tidningsorgan skulle v a r a så förblin- dad i sin föräldrakärlek a t t den anser allt gott och viil, det h a r nian däremot svårt a t t fatta.
Men äpplet faller icke Iångt frAn trädet, heter det.
Utom det otillbörliga, i talarnas och ar- rangörernas ord och åthävor h a r den full- ständiga frigjordhet från parlamentari- ska former, som utmärkte mötet p å Runan.
blivit föremål för mycken och berättigad kritik.
Sålunda skriver redaktör G.
H.
vom K o e h såsom svar på e n insändare: “ Detta såsom offentligt annonserade möte tilläts e j r ä l j a en ordförande, och ehuru en ’ inledare ’ v a r angiven, förhindrades all diskiission.
Att anordnarna avsett att så- dan icke skulle få förekomma, v a r således för icke initierade omöjligt a t t veta.
Än allvarligare v a r dock, a t t n ä r resolutionen föredrogs och rotering om densamma be- gärdes, vägrade den person, som självpå- taget spelade en ordförandes roll, a t t verk- ställa en sådan.
Detta s t å r i full strid mot den enklaste parlamentariska sed och ?nå- sfe i yttrandefrihetens namn framkalla pro- test. ” .Social-Deinokraten sliitar s i t t referat över mötet med följande välbefogade råd: X n g s v e n s k a r n a böra emellertid samman- trüda och be om ursäkt för a t t de inte lärt sig a t t leda ett offentligt möte, Svenssons lilla verdandiskrift om överläggningar och beslut rekommenderas! ” Om fonen på mötet på Runan f å r man m zod foreställning a v Dagens Nyheters re- fcrnt, d l r det bl.
a. heter: “ Det.
iitrecklade sig till en skandal, som, hi:;.
pinsamt den rerkade i sin brutala 1., r,inkning;.
a v yttrandefriheten, dock på sainina gAng spred ett mördande löje över talarna.
Dcssa herrar, d:r Hjalmar Haralds och ei, d:r Rahnin från Göteborg, vor0 ?ligt välkomna a t t diskiitera med d:r ~istrt ’; ~: och frii Petrini på mötet på Graiid H6t:,l, nien de föredrogo a t t kämpa på en lokal, d ä r de försäkrat sig om a t t slippa motståndare.
Särskilt d:r Rahmn, som vid ett tillfälle med stora ord apostro- ferzde några kända förkämpar för den kvinnliga röst.rätten, som tagit plats p å läktaren, presterade nsgot verkligt obetal- bart i f r i g n om lika ofarlig som pueril ar- rogans. ” I \ ZarEstads-Tidniiige,l omtalar h u r ” an- ti-rörelsens representative store man, pro- fessor Kjellen, vilken som e t t slags heders- president vid tonerna a v one-stepmelodien Har listorna tas emot, Vad det ä r fråga om9 Jo, det är om de här listorna för kvinnans politiska röst- r i t t.
?ii h a r väl redan hört talas om deni, förmodar jag, och visst vill ni a t t vi ska f &amp; röstrütt?
- J a, nog är det rättvist alltid, men intc gör väl mitt nainn något till, inte?
- Jo, det är just vad det gör, för nu ska r i låta gubbarna i riksdagen se a t t v i kvinnor också själva äro intresserade för saken.
De h a behagat tx-ivla på det.
Men nu ska de få se på annat.
Därför h a v i inte råd a t t u n d r a r a ett enda namn.
Alla kvinnor måste skriva p å för a t t visa a t t vi verkligen till h a rösträtt.
- Ja, är det så - då förstår j a g a t t mitt namn Iran göra nytta, och d å skriver j a g gärna på.
Och d ä r h a r jag hennes namn.
I n och ut vandrar j a g i de små kåkarna och de fina välbyggda husen.
Det g å r på melodien: Till nästa år, till nästa rår, vi säkert rösträtt får.
Ibland smäller man igen dörren helt ovänligt mitt för näsan p ä mig.
Ibland tas j a g nästan emot med öppna armar.
S a m n efter namn fyller min lista.
J a g knackar på en dörr.
f &amp; förfardigas m e d elegant s n i t t och till billiga p r i s e r.
H. SALiHONSONS DAMSERÄDDEBI VID VAL av symaskin, välj en “ SINGER 66 “ förebilden för all symaskinsfabrikation.
’ O Marie ’ förts f r a m till främsta platsen i salen övervar den uppbyggliga tillställnin- gen. ” Tidningen beledsagar sin skildring a v mötet med följande reflexion: ” Den enda fattiga tigertrösten är a t t även unga kvinnor deltogo i denna barbarismen€ orgie.
De gamla förtryckarnas och de gam.
ia trälinnornas i t t l i n g a r samverkade j den.
- ’: Under rubriken ” Ungdomens förvild- ning ” skriver Aftontidningen: ” Redan det, att unga män gå i elden föi en förnekelse a r deras mödrars och syst- rars rättmätiga krav på delaktighet i självskrivna medborgerliga rättigheter är j u ett graverande denenerationsteckcii.
Men d å de söka med våld hindra kvinnor- n a a t t förfäkta sin rätt, då blir redaktör von Kochs karaktäristik a v uppträdct den enda riktiga, t y det är endast inneboendr rGliet, som tar sig sadana uttryck. ” Kristianstads Bladet skriver: ” De bdda huvudtalarna å ’ ungsvenskar- nas ’ möte åberopade förhållandena i Eng- land.
Men det ser j u alldeles ut, som om man hade för avsikt a t t införa den om- vända ordningen i Sverige, d ä r motståndar- na till kvinnorösträtten ju lägga sig upp med samma olater som suffragetterna i England!
De för sin rätt kämpande sven- ska kvinnorna h a emellertid all anledning a t t v a r a belåtna med ’ ungsvcnskarnas ‘ agitation.
Det sätt, varpå denna startat.
k a n icke a n n a t än gagna kvinnornas sak. ” I en ledande artikel skriver samma tid- ning: ” Vad ä r det för iuigdom, h a r man skäl a t t fråga, som demonstrerar sina ideal ge- nom a t t söka sätta igång e n kampanj emot kravet p å medborgarrätt åt kvinnorna?
&amp; Ian tycker, a t t en sådan kampanj skulle just för ungdomen, hos vilken nian j u vill tänka sig rättfärdighetskänsla och tro på framtiden, v a r a så litet tilltal an di^ E O niiij- ~ ligt.
Och för övrigt böra vül dc unga allra närniast ä g a fiirmågan a t t iippskatta allt det., s:im s &amp; oeziotståndligt t a l a r för a t t kvinnorna til !erkännas medborgarvärde och medborgarrätt.
Törhända finnes det även bland de unga, vilka verka i Cngsven- ska förbundet, någon som t. ex. h a r en mor, vilken arbetat och strävat, försakat, kan- ske lidit för a t t hjälpa sonen f r a m genom studier till en tryggad ställning.
Vid min- net a v en sådan icke alltför sällsynt gär- ning måtte det kännas något besynnerligt a t t flocka sig till en högröstad skara, som s k r i a r nej till kvinnornas fordran a t t ve- derfaras rättvisa såsom medborgare.
I var- je händelse h a väl de flesta förmånen a v hågkomsten utav en modersgärning.
som, rätt uppskattad, borde avhålla den unga mannen åtminstone f r å n ett demonstrativt underkännande a v den r ä t t till medborgar- skap, som v å r t lands kvinnor begära. ” Även kvinnor, som varit n ä r r a r a n d e på mötet, hava genom pressen givit uttryck för den indignation de kände inför de “ ytt- ringar a v brutalitet och råhet ”, de d ä r €Att utlyser ett s. k. yrotestinölc, s i ha kvin- bevittna.
Författarinnan fru Maria Rieck- norna givetvis annii icke hunnit glömma Muller skriver i Aftonbladet f ö r den 2 maj: bort ungsrenskariias prolilaniatioii av 22 ” Huru mycket nier sympatiska cliullc e j april, v a r i dr ’ hiinvisa ’ sina iriotstånda- dessa omogna ungdomar synas oss, om de rinnor till ett blivande a \ - dem planerat kunde v a r a koriservatira med kgnsekrens.
möte ’ för begärd förståelses vinnande ’.
På Vill den konservativt anlagde mannen ar- grund h ä r a v ä r det verkligen oförklarligt, beta mrd framgång för sin sak, då skall a t t iingsvenskarna blivit så ytterst obehag- lian först och främst uppträda med själv- ligt Överraskade av a t t ett antal kvinnor behärskning och inte med samma slags At- verkligen infunnit sig.
hävor soni ligapojkar och deras gelikar.
- _ _ Frånsett kuriositetsintresset för en vilka man dock e j kan fordra så mycket av.
företeelse, som möjligen kunde v a r a en ytt- Håller lian därtill på gamla tiders krinno- r i n g a v den ” maskulina renässansen) så ideal, så bör h a n även visa kvinnan, var tänkte säkerligcri inånga a v de n ä r r a r a n d e och huru hon uppträder, den aktningsfulla kvinnorna i likhct med mig, att de ’ ung- ridderlighet, som hör ihop med den tiden svenska ’ i sista stund sknllc f a t t a mod och och bör v a r a e n a v de förnäma högerman- inlåta sig på diskussion för bättre ’ förståel- nadygderna.
Slutligen skall föräldramyn- ses vinnande ’, eftersom de farligaste kvin- digheteii vila Över honom som e n välbe- norna vor0 engagerade på a n n a t håll. ” Slutligen vilja vi anföra några ord a v hövlig och hälsosam tygel.
- - - Och d ä r pojkar gent emot det a n d r a Anders Twengströnz i Dagens .Vyheter, könet uppträda med nedlåtande överlägsen- v a r i vi till fullo instämma: het, k a n man dessiitom v a r a ganska viss om ” Det gäller för e t t land at,t fostra sinn a t t de h a f t e n mor,som e j förstått s ä t t a sig medborgare till a t t på bästa möjliga sätt i respekt.
Detta kanske mest, emedan hon fylla den plats i samhället, som bäst mot- kritiklösJ och naivt ägnat sonen sin under- svaras a v vars och ens säregenskaper.
Un- dåniga tillbedjan.
Eller också h a r detta der sådana omständigheter är det uppen- slags manlig ungdom f r å n hemmet fått in- b a r t a t t varje fosterlandsvän med glädje supa lärdomar, som Ironimit honom a t t tro skall se ett socialt och politiskt upplys- på mannaenväldet som det enda möjliga för ningsarbete bland ungdomen, det må nu samhällets och hemfridens bevarande. ” bedrivas a v vilken organisation som helst.
Till och med fröken Cecilia Milow kän- Men detta upplysningsarbete blir till den ner sig föranlåten a t t protestera.
I ett till uppväxande ungdomens och därmed ä r e n Ungsvenskarna adresserat brev infört i fosterlandets skada, om det u r a r t a r till ett inpiskande av vissa på förhand konstriic- Aftonbladet säger hon: rede partiprogram.
Cngdomen bör l ä r a sig ” Då ni på.
protestmötet så muntert speia- a t t tänka fritt och a t t det i stort sett e j dc upp ” Oh Marie ”.
efter vilkrn melodi man ges någon f r å g a som e j kan och bör ställas gürna dansar twostep, v a r det e n cynism, under debatt. ” som träffade kvinnorna likt ett slag i an- siktet.
DHrnied kränkte ni edra egna mö- d r a r och systrar. ” Och hon slutar med a t t utropa: ” Från den nationella renässansen ni d ä r Bidorskan Edmann [på mötet] representerade bevare oss, milde Herre Gud! ” borttager rynkor och pormaskar.
Har en underbar Med anledning a v det klander, som f r å n förrniga att föryngra och försköna, ty hyn blir sklir och I parri vara och det minut yppersta i medel i sitoslng.
unghögerhåll riktats mot e n del rösträtts- genomskinlig.
Anses kvinnor för det de inköpt biljetter till Ru- nan, gör fröken Anna Kleman följande lie- FRANSKA PARFYMMAGASINET Hovleverantör rättigade anmärkning: 2 i Drotinlng8atan 2l.
Stockholm ” När sedan Ungsvenska förbundet till samma dag som det redan annonserade a v samt i förnämsta Parfymaffärer.
- W Landsföreningen anordnade rÖstrattsmötet (A.
F. 1555).
- Stig in!
En gråhårig kvinna reser sig till goddag.
Jag framför mitt ärende och ser h u r hennes ansikte lyser upp a v glädje.
Hon ropar inåt rummet: - Nu ni flickor är rösträtten här.
Det h ä r h a vi just g å t t och väntat på, flickorna och jag.
- Ja, det är åtminstone e t t ringa förebud till rösträtten, säger jag.
Xannen i huset träder just i n genom köirsdorren och slänger sin bruna provvä- ska pri soffan.
- Vad är det fråga om ’?
H a n kastar misstänksamma blickar på mig och listan.
- J a h a, du, vi tänker skriva p % allihopa, söger hustrun och skrider resolut bort till chiffonnieren, och j a g blir t r e namn och t r c tioöringar rikare.
- K a n jag f å den h ä r listan inlämnad till majorskan?
spörjer j a g en stund senare en tjänstcdicka.
Flickan försvinner, och genom t v å halv- slutna dörrar hör j a g en vredgad stäm- ma, och i andanom ser jag h u r majorskan slår ifrån sig med båda händerna: - Xej, inte en bokstav heller skriver j a g på.
Jag h a r det så bra som j a g h a r det.
Då j a g inte k a n f å audiens hos major- skan, blir jag inte i tillfälle a t t npplysa henne om att det finns tusende andra, som inte ha det lika bekvämt och bra som hon, och för vilkas skull man måste känna det som sin plikt att göra något.
Men majorskans jungfru tyckte förmod- ligen inte, att hon v a r belåten med som det var, t y hon undrade ödmjukt: - K a n en så ’ n en som j a g få lov att skriva pA?
För se j a g h a r tänkt så myc- ket p å det här, se ’ n j a g v a r och hörde det där föredraget om h u r orättvisa dom h a r varit mot oss kvinnor i pensionsfrågan.
Så nog tycker jag att kvinnan ska få h a ett ord med i laget, n ä r det gäller.
Så föllo hennes ord, och hennes namn koni pA listan.
Och en hel krona a v sin månadslön ville hon a r s t å åt röstrüttsför- vningen.
Nästa offer ar ett hus med mattbelag- 3a trappor, d ä r listan mottages a v e n väl- klädd tjänarinna för vidare befordran.
Hon knackar försiktigt på närmaste dörr.
En kvinnlig röst svarar: ” Stig in ”, och j a g hör att jungfrun upprepar mina ord om m i t t drende.
Listan lämnas i första bästa hand; om räcks u t - det är tydligen husets herre, t y j a g ser en manschettprydd hand skymta i dörröppningen och hör l i a m för- aktfulla tonfall: - H ä r skrivs inte på!
Och listan lämnas åter i jungfruns hän- ier.
Hans hustru behövde tydligen inte fA del a v ärendets innebörd - h a n kun- RYNKTINKTUR de p å egen hand avgöra, om hon ville ei- ler ej.
J a g kände mig så generad å den hu- struns vägnar, så att jag v a r innerligen glad, a t t hon aldrig behövde se mig.
Min sista lista h a r snart icke plats för flera namn.
Jag h a r föresatt mig a t t €5 den alldeles full, innan j a g gAr hem.
Ar- betarhustrun i den lilla gula stugan upge i backen ville j u h a betänketid tills i dag - henne måste j a g t i t t a i n till igen.
- Om hon hade läst och begrundat mina ” flygblad? ” - Ja då, å - det är d å s6 rktt vart- enda ord i dem, så a t t nu är j a g bestämd för a t t skriva på, å det var d å riktigt ro- ligt, a t t j a g fick v a r a med om det h a r också.
Och mannen i arbetsblusen, som njiitcr sin kvällsvard borta i hörnet, infaller: - J a si ja ’ h a r då tyckt a t t det h a r varit så tokigt att inte hustru m i n skulle v a r a intresserader a v det h ä r som frun- timmerna ä ’ så ivriga om nu, så det var riktigt bra att f r u n kom hit.
Nu är listan fulltecknad, och j a g vand- rar hemåt i rårskymningen - doften av mylla och halvt utspruckna bladknoppar varsla om ljuva löftens snarliga fullbordan.
Maja Gerdin.
6 - RÖSTRXTTSBYRAN Lästmakaregatan 6 I, Stockholm &amp; ROSTBÄTT Ett beriktigande.
öppen vardagar kl. 12-6 e. m.
Ordföranden för Ungsvenska förbundets Måndagar och Torsdagar även kl. 7-8 e. rn.
Allm.
tel. Brunkeberg 944.
Rikstel.
Norr 600.
Stockholmsavdelning liar i en i pressen införd försvarsskrivelse riktat förebråelse1 L, K. A:s Centralbyra Namninsamlingen mot L.
K.
P.
R. för uppköp a v biljetter L ä s t m a k a r e g a t a n 61, S t o c k h o l m till mötet på Runan.
H ä r p å h a r L.
K. öppen vardagar kl. i i f. m.-4 e. m.
P.
R:s sekreterare avgivit följande svar: Allm.
tel. Brunkeberg 944.
Rikstel.
Norr 600.
Med anledning a v ett i pressen infört Namninsamlingen i Stockholm meddelande f r å n ordföranden i Ungsvenska Lästmakaregatan 6111, S t o c k h o l m förbundets Stockholmsavdelning ber nn- Byrån ö pen vardagar kl. 3-5 e. m. dertecknad härmed f å meddela a t t L.
K.
Måndagar, 8nsdagar och Torsdagar även kl. P.
R:s ledning icke haft nägon som helst 7-8 e. m. befattning med inköp och spridning a v de Allm.
te].
22 708. omtalade omkring 150 biljetterna.
Tvärt- om h a r 1,.
K.
P.
R:s verkställande utskott Telegram fra Korge.
genom pressen på tisdagen införd notis Grundlovsforslaget om alniiiidelig po- uppmanat anhängare a v kvinnornas röst- litisk stemineret for kvinder paa sam- rättskrav a t t s % talrikt som möjligt infin- me vilkaar som for nicend, har nu va+ n a sig på mötet å Grand hotell.
Sedan un- ret komitebehandlet, og konstitutions- dertecknad genom förfrågan hos en a v de koiiiiteen indstiller det ettstemrnig bi- ledande i Ungsvenska förbundet förvissat sig om a t t ingen diskussion finge ä g a rum faldt.
Ved deiine utvidelse r i l oiiitrent vid mötet på Runan, fanns det för L.
K.
230,000 kvinder niere bli steinineberetti- P.
R. ingen anledning att til!
detta möte sända någon annan representant ä n en re- gede.
Et av koiniteens niedleiniiiar, social- ferent fOr dess tidning Röstriitt för Kvin- demokraten Chr.
H. Knudsen, har for- nor.
Stockohlm den 3 m a j 1913. beholdt sig under behandlingen i tin- Ezaline Boheman, get at opta forslag om, at aldersgraen- sen for alle stemnieberettigedc borgere sekreterare i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
nedsaAtes til 21 aar.
P, N:R 10 F O B KUIHNOB för Kristiania 2.
5.
1913. il:^ Elin Beckmans Hetluftsinstitut.
Ilarnhusgatan 12.
Riks 10552.
Sthlms-Tel.
BI.
4552.
Rådfrågningstid: Vardagar halv 3-4.
Behandling av reumatism, gikt, efterbehandling av Icdskador, neuralgier, frostskador och vissa fall av bör- jande Blderdomsbrand.
OBS.!
Kan även anordnas i oatientens hem.
[A. F. i 4 2 i l ~~~ Ä r a d e ~arrier: Vem av Eder ud1 ej öka sina inkomster med 5 kr.
p r dag?
Detta kan ske genom att till vänner och bekanta sälja det nya skönhetsmedlet .Anatob, som betingar ett minutpris av 2 kr.
prfl.
Sändes direkt från fabriken till ett pris av i kr pr st. om minst 10 fl.
rekvire- ras, fraktfritt mot forskottslikvid.
Agenter antagas.
Begär prospekt.
Anatolfabriken, Riks i l 0 32.
Vikinga- gatan 11, Stockholm.
(A. F. 1399) Riks 2823 Stockholms Express Allm.
2823 (Inneh.
A. Lundgren) 14 Holländaregatan 14 verkställer: Transporter av Pianinon, Kassaskåp, Ljuskronor etc.
Det engelska rösträttsför- slaget fallet.
Budskickningar, Förtullningar, Distributioner (A. F. 1557) billigt och under garanti.
M. Nilssons Bokbinderi Appelbergsgatan 48, Stockholm Allm.
Tel. 28042 vad till grket hörer.
Order till landaorten emottagaa.
Fbratklassigt arhete!
Moderata priser!
ufför allt 3lr Dickinsons bill om rösträtt för kvinnor, som den 5 och 6 maj behandla- des i underhuset, blev därvid förkastad med 266 röster mot 219.
Fördelade på de olika partierna ställa sig röstsiffror- na sålunda: för röstade 151 liberala, 22 konservativa, 31: iiiedlemrriar a r arbeta- repartiet och 12 irländare; mot röstade 133 konservativa, 78 liberala och 55 ir- ländare.
Regeringen var som vanligt i deriiia fraga delad i två läger; bland dem som röstade för märktes bl.
a. Lloyd George o c h \ sir Edward Grey, medan nian å motsidan bl.
a. fann Asquith, Mae Kenna och Winston Churchill.
Största intresset under debatterna tilldrog sig replikskiftet inellan As- quith och Grey, v a r r i d den förre bl.
a.
förklarade, a t t de i 25 år arbetat till- sainmans utan a t t vara a \ ' olika nie- ning i någon annan fråga iin denna.
Ären denna gång har utgången gi- vit rösträttskviniiorna rätt i deras tro på det fåfiinga i en enskild parlaments- ledamots motion, och det är blott a t t undra på a t t dylika motioner komma igen och igen.
Utgången är j u dock giren på förhand, och man kan förstå vad det skall ha för betydelse att nir Asqiiith lovar bereda alla möjliga lättnader för billen och att röstningen skall ske fritt, oberoende av partiinpi- skarna, när han sedan i debatten kraf- tigt upptrüder mot förslaget.
Den ambulerande bond- hustrun.
E n insändare, som tecknar sig bondhustru, har tilldragit sig en smickrande uppmärk- samhet i landsortens högerpress, som litet varstans i sina spalter beredvilligt berett plats för en som för " det sunda förnuftets talan ".
Själv ber hon med berömdvärd självkännedom " de ärade damerna och rösträttskvinnorna om förlåtelse a t t en okunnig och trångbröstad lantkvinna an- das ut ett tag ".
Denna det sunda förnuf- tets representant " tror ej, a t t det är tion- dedelen av landsbygdens kvinnor, som ön- skar sig rösträtt " och hon frågar: " Varför d å e j låta mannen, såsom varande den star- kare, fortfarande v a r a v å r målsman i det politiska liret? "
Såsom bevis för vad även anonyma in- sändares ord kunna väga, d å de b ä r a den rätta hallstämpeln, m å anföras att i flera högertidningar förekommit ledare med an- ledning av dessa " bondhustruns " ord, vilka dock n ä r allt kommer omkring kanske komma f r å n samma källa.
Ungsvenskarna i Borås separera.
Från Borås skrives: Med anledning a v Ungsvenska förbun- dets beslutade motagitation mot kvinnor- nas opinionsyttring h a r lokalavdelningen härstädes p å styrelsens förslag gjort föl- jande uttalande: Ungsvenska förbundets lokalavdelning i Borås vill härmed angående det i pressen synliga meddelandet om Ungsvenska för- bundets motagitation mot den kvinnliga rösträttspetitionen uttala, a t t avdelningen e j varit representerad vid fattandet a v nämnda beslut, och e j heller kommer a t t deltaga uti ifrågavarande motagitation.
+lbueqvarna Svmaskiner Bro helt och hillet tillverkade inom landet.
kunna i afseende pH konstruk- tion, hiilbarhet samt lätt och tyst gång icke blott mäta sig med utanöfverträfia äfven d e bästa utländska samt äro oom- tvistligen billiga i förhållande till sin kvalitet.
Köp därför en Bomullslärft.
Marknadens bästa kdalitier.
' A P lAIQ&gt; .... .... .... EIIS AFFARSREGISTER .... .... .........................................................
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Behover skorna lagas?
så vänd Eder till Svenska Skosuiningsfabriken, IIIII EO T I H JDHRHSSDHS Damskiäddeii rekommenderar sig härmed i ärade kunders benägna h å g komst.
(Obs.
priserna de vanliga).
Tel.
Riks 6099.
Allm.
6020.
Bemärk nya adressen BIRGER JARLSGATAN 18, uppg.
D, i tr. (A. F. i 3 i l) HAR NI KYLDA HINDER v o v r y n k i g eller röd hud anviina d &amp; endast d e n k ö m d r c oah mest vi %lgöran$e Hudcr6men Skln Food.
Pris 1: ?6 och 2 kr.
p r burk.
S ä n d e s m o t postförskott (porto 40 öre) endist fritn GUSTAF E. LINDSTR~M HoIlSndaregatan 8 B.
Stockholm 0.
(A. F. 1384).
Agnes Hallbergs Modeaffar Upplandsgatan 25 akommenderas.
Smakfulla hattar, moderata priser.
Sorghattar på lager.
(A. F.
i97.)
4Um.
Tel. 11602.
Stockholms Ritkontor, ekommenderar sina i alla prislägen smakfulla och vackra iandarbeten.
Ritningar till broderier för klädningar utföras i extra vackra mönster.
Huvudaffär: Drottninggatan 30.
Tilialer: iiumlegirdsgatan 11, $1 Paulsgatan 1, Upplandsjaten 34.
(A. F. 1401) Atelje5 C e n t r a l.
ihinoorna 0th hushållainissällskaren.
F r a g a n om livinnornas medlemskap i hushållningssällskapen, som först blev ak- tuell genom f r u J e n n y Velanders föredrag vid sista centralstyrelsemötet, h a r nu fort- skridit därhän, a t t Fredrika-Bremer-För- bundets styrelse, med anledning a v a t t det blivit bekant a t t hnshållningssällskapens stadgar inom de närmaste åren komma a t t omarbetas, avletit en skrivelse till de säll- skap, vilkas stadgar e j tillåta kvinnor a t t vara medlemmar.
Skrivelsen betonar vik- ten a&gt;.
a t t stadgarna omarbetas i syfte a t t ge kvinnor tilltriide.
- Extra Prima o. Prima Fu-gfningar (från våning till våning) in- Norrlandsgatan 21.
Skorna hiimtas och hemsändes efter tillsägelse på $Im.
' 24s 40 eller riks 62 77. och utrikes.
Packning av Konstsaker och Antikviteter, Obs.!
Billiga priser och prima matedier.
(A. F. 776).
(A. F. 1583) E ' r.
Mörck.
RA.
Collijns CEAWRALF~RAHED INGEN L (inneh.
Martha Larsson).
44 STOR.4 NYGATAN 44 Förmedlar tjänare i alla branscher, kontorsbiträ- den, lärare och lärarinnor.
Anskaffar viningar o. rum (möhl.
o.
omöbl.
), in- ackorderingar m. m.
Adresser fritt.
Kontorstid 10-5, Liird.
10-4.
A.
T.
2313.
R.
T.
12854.
(A. F. 1639) Tvätt emottages.
Egen stuga.
Mangel.
Hast.
Gott om vatten.
HGVUDSTA.
A.t.
8.
3 m Ni vill ha väl utförda porträtt och billiga pn-; er, $I till Mästersamuelsgatan 71, andra huset %n Vasagatan.
Hiss.
Visit 3 kr,, kah.
3 kr.
pr duss.
Atelje5 C e n t r a l.
Välj eii vackert arbete hos ESTHER X ' LYBORG Tapimserlaff&amp;ir Malmskillnadsgatan 48 A Jötgaian 15.
1 tr. Allm.
TeL 48 % &amp; Im.
Tel 30687 Vesterlånggatan 52, Allm.
Tel. 21847 - 25 Birger Jarlsgatan - A.
T.
24725 Eleganta kamningar, champonering, alla slags hår- Ila klass Damfrisering Uppseendeväckande nyhet!
trbeten m. m. Försäljer det beprövade hårmedlet Michigan ännu en g %ng.
h n u en gång h a r Michigan g å t t förlorat.
Detta har emellertid givit e n den bästa tänkbara Askådningslektion rörande för- hållandet mellan rösträttens motståndare och spritintressena.
Det h a r nämligen bli- vit bekant, a t t sprithandlareföreningen till ett stort a n t a l tidningar utsänt cn skrivelse, åföljd av en vädjan frAn den kvinnliga an- tirösträttsföreningen med anhållan, a t t den- n a skulle införas som annons på sprithand- lareföreningens konto.
Det ä r lärorikt a t t se, a t t det är de sämsta elementen i sam- hället.
som g å i spetsen för motståndet.
Kvinnorna h a emellertid e j förlorat modet; de h a redan börjat en n y kampanj, och det ä r endast en tidsfråga, när de skola segra.
Rösträtt f i k Kvinnors tionde nummer 1913 innehåller bl.
a.: En ansvarslös opposition.
Kontrast.
Av G.
H. zion Koch.
De ekonomiska intressena, kvinnoarbetet och kvinnorösträtten.
Av Anna Abergsson.
Rösträttssång.
Av Blenda Dahlqwist.
För och mot kvinnorösträtten.
Två möten.
Arbetet ute i landet.
Bur listorna tas emot.
Av Haja Gerdin.
Pressen och ungsvenskarna.
LGric~borg: alrna " REKQRD ", J AKOB WASSERMANNS; om på kort tid återger grått hår sin ursprung- liga färg.
Absolut oskadligt, ingen fäxg!
Inga gråa h&amp;r mer1 beryktade roman RENATE PUCHS - romanen om ett kvinnoüde och om kvinnans rätt att leva sitt eget liv och fullborda sitt eget öde, - har nu utkommit i Ljus ' en- kronasbibliotek, 404 sidor stor.
Om denna bok skriver: AFTONBLADET: " Översättningen av Renate Fuchs har icke kommit en dag för tidigt, ty ro- manen hör till dem, som miste tilltvinga sig uppmärksamhet i alla länder ".
TOR HEDBERG: " I Renate Fuchs är ämnet behandlat av en s t o r talang, en egendomlig och orirrinell människoskildrare, en diktare (A.F.
1199) OBS.!
jnskar ni stilfulla och välgjorda möbler?
Gör d å ett besök MÖBELAFFÄREN Gamla Kongsholmshrogatan 26, Malmskillnads#alan 19 A.
P. Anderson.
....;: i: .... Hotell, Matsalar o. d.
5: .... .................................................... M~~JLLER CARE S Särskilda matsalar ' ör damer.
Stora hyg ' eniska Matsalar 1 tr., k ä u t för sin coda, vällagade mat.
nedre botten serveringefcer tyskt ich svenskt mönster.
Obs.!
Stor rabact vid köp av ku- longer.
0bs.l Ett omtyckt kaffe serveras hela dagen.
bppet till kl. en kvart färe 12.
16 Xorrlandsgatan rekommenderas, fi Hotell Häggiund Innehavare: H. Brolin.
lara teatmlrtatipa 36 Vasagatan, Stockholm Vid leptral-htbwl tekommenderar sina hemtreuiga och tysta rum till Rikstel.
37 02.
Allm.
tel. 11673. noderata priser.
med fantasi och skarpblick ' '.
Emma Grönbergs Pensionat GEORG NORDENSVAN: rysta, 15 " En av de böcker som böra läsas ".
A Norrlandsgatan 15 A mln.
vag.
trån Norrmalmstorg och Kungsträdgården) komfortabelt,möblerade rum från.2 kr.
Hiss.
elektr.
ljus.
Varmeledning.
IV.
C. Ringledning I alla rum.
English spoken.
Deutsch sprechen.
A.T.
1144i.
R.T.
Korr 5 %.
(1 Stockholm, Ivar Haeggströms Boktryckeri A.-B., 1913.
