# ID: svediakorp-per2541
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,248
# sentences: 761
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


VINNOR * ROSTRATT Tidning utgiven a v Landsfireningen Gr kvinnans politiska rhträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket f ö r en stor sak som en stor sak kan göra f ö r oss.
~ RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR utkommer den 1 och 15 i var månad Redaktör: ESTER BRISMAN.
Träffas onsdag och lördag kl. 4.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakmgatan 1 Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
Norr 600.
Allm.
tel. Brunkeb.
944 Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten Pris för 1913 1 krona.
Lösnummer 5 Öre.
För utlandet sker prenumeration antingen genom posten eller genom insandande av 1 krona 7E öre i postanvisning till tidningens expedition Annonspris: 15 Öre per milliieterhöjd, större annonser och årsannonser rabatt.
Rikstel.
456.
Allm.
tel. 604.
9 f m.-7 e. m.
~.
~ STOCKHOLM, 1 M A R S 1913.
II ARG.
____ -- Jag beklagar att den politiska rösträtten icke betraktats i s a m m a ljus och icke beslutats på s a m m a sätt som den kommunala rösträtten.
.- Jag ä r alldeles övertygad att varje person, det m å vara man eller kvinna, som ä r kompetent att avgiva s i n röst vid valen till Londons stads- fullmäktige, då det gäller kommunala ting, också ä r kompetent att avgiva sin röst vid ett par- lamentsval.
Lord Hugh Cecil [I Underhuset den 24 januari 1913).
Kvinnan och statslivet, Innan riksdagen i fjol debatterade den kvinnliga rösträttspropositionen frågade vi i denna tidning (En niakt- faktor, R. f. K.
15 niaj), ” på vilket sätt en befolkningsgrupp skall kunna visa eller bel-isa, att deii verkligeii blirit en maktfaktor inom sanihället ”, och vi hemställde v-iirdsaint till högeriiiänneii inom riksdagen, oin någon av dessa ” innan han gick a t t lägga sin iiejsedel i urnan, ville upplysa oss o m det bästa sättet för denna maktutöviiing.
Vi skiille dli lriiixia pröva, om vi iiiöjligen kunde gå i land med uppgiften. ” Riksdagsdebatten gav oss föga svar på d r fråga; nien nu 1913, clå vi icke ha någon riksdagsdebatt att viiiita, och ” nian diirför borde kunna tänka sig, att Atskilliga punkter i denna fraga skulle kunna diskuteras nied större lugn ”, hai Stockliolnis Dagblad riinligen åtagit sig att på biista ocli tillförlitligaste siitt liimna den begärda upplysningen nämligen geiioni att i en artikelserie ined ovanstående rubrik ” framhålla villkoren och förutsättningarna fGr de inanliga medborgargruppernas frirvär- vande a v röstriitten ”.
Vi acceptera tacksamt artiklarna såsom ett uppslag till en liigii och saklig diskussion; på en sådan lriinna håda parterna endast vinna.
Skall en diskussion bli fru !ctbriiigaii- de, inåste tmellerticl utgångspunkten vara någorlunda gemensam; för St. n. är denna - helt naturligt €ör övrigt - den nya statsdoktriii, soni i våra dagar sunnit r ä t t mycket burskap, och som i staten och statsliret ej vill se endast en sida av det sainhälleliga livet i all- mänhet, iitan tvärtoiii något från sain- liället artskilt, något för sig, som be- tänkligt närinar sig salig Boströins iiersonliga vliseiicle.
Även i. \ - åra leder finnas inånga framstående kvinnor.
som hylla samma statsuppfattning, och soni iit ifråii denna konirria till en helt annan slutsats röraiide l r ~ i n n l i g röst- rätt Iin St. D:s.
Den soin skriver detta intar visserligen icke samma stånd- punkt, nieii T il1 f ö r rliskiissionms skull iindå för tillfiillet postulera dess rik- tighet och alltså såsom utgångspunkt för diskussionen acceptera satsen, ” rösträttens utövning iir en fniiktion i statens tjiinst ” och att statsintresset cxller statsnyttan ” är och maste vara det enda bestämmande ” vid varje pralr- iskt avgörande av ett nytt rösträtts u a x.
I förbigående skola vi endasi betyga tidningen vår tacksamhet för less beredvillighet att inom saiiihiillel - alltså icke staten - erkliniia lrviii- iiornas insats såsoni lika ouiiibiirlig Följaktligen fullt likvärdig nied iiiäii- iens.
eller soiii tidningen själv uttryc ier det: kvinnornas individuella verk-, amhet motsvaras av inäniiens indivi- lnella arbete.
Detta ä r ett värdefullt nedgivandc för vdrt sätt att uppfatta statslivet och inregistreras därför; det &lt;an bli gott a t t ha i en annan diskus- jioii, fast det iiir deiiria iiiycket riktigt i r irrelevant.
Från den här givna utgårigspunlrteii Inser St. D. a t t ” man i stort sett kali Säga, att endast de grupper av iiiäri ia fått politisk rcstriitt, soin redan neclrerlrat vid det egentliga statsarbe- et och därunder visat, att deras ined- i-erlraii yarit fiir statens beståiid ocli, tatens utveckling nÖd~ ’ Rndig. ’ ’ Ocli iiiigre ner: ” det har icke varit ett s5- lant arbete eiidast som att in ” ann e11 ierlrat i sin dagliga gärning, utan det iar 1-arit ett direkt statsarbete, soni det varit fråga om ”.
Vad iii då ett direkt statsarbete?
det ilir själva punctiiin clii,lestioiiis.
Det örsta av dem soni tidningen n “ amner r helt naturligt (len alliriäiina viirii-) likteii. ” Detta ” primära datsarbete ” tro kviiinoriia soin bekant icke under- astacle; därigenom gå de alltså för- ustiga ett starkt och Y-iigaiide anspråk ~å politisk niedbestämiiiander~itt.
Ett ittryclr soin tidningen anviinder om iiänrieii såsom värnpliktiga ger oss ätt eller åtminstone möjlighet att aii- aga, a t t St. D. icke skattat å t det ba- lala misstaget att hetralta kvinnornas eke-rlirnplikt aiitingen såsom något för ilket rle förtjäna förebråelser eller så- oiii ett fr8ii statens sida otillbörligt ynnaiide.
Det sttir näiiiligen o m iiiiin- len, a t t ” de ha visat sig vara nödviiri- iga för statriis bestånd ” - kvinnorna ha alltså i detta avseende visat sig rara icke nödvändiga för statens be stårid, och på demia grund skulle del alltså Tara, soni de här avvisas fråz röst iiitteii.
Vi tro för vår del att detta sätt ati se saken N r alldeles riktigt; när lrvin norna icke äro värnpliktiga, beror del på alt staten funnit, att de icke bör6 vara det.
Oin nian å andra sidan här.
ifrån kan sluta, att d å böra de ej heller ha politisk rösträtt, iir däremot icke E priori givet.
Detta beror alldeles på skälet för deras uteslutande.
ifall skä.
let låg i kvinnornas vare sig ovillig het eller deras oliiniplighet, kiinde niar iiiöjligen gilla slutsatsen; men så $1 det nog icke.
Det verkliga skälet tor.
de ligga på r t t helt annat oriiråde.
1 den norsira viirnpliktslagen finnes, el ler faiins åtminstone för några år se.
dan, en be ?,ttiirimelse oni att vissa kate.
gorier av niiiri slrnlle fritagas från värnplikt, iiiiinligen prüster, lotsålder.
niiiii, fasta lotsar saiiit lägre kronobe tjiiriing (s. k. länsiiianskarlar).
Del ligger i Oppen dag, a t t grunden föl denna bestäninielse är a t t söka däri Itt stateii ansåg, att det var inera iiöd- ründigt för statens bestånd, a t t dessa: rupper av medborgare, liren i krigs- tid, utförde sin dagliga gärning, än att l e drogo i fiilt.
Sainnia skäl tro vi ?ar g j o r t sig gällande f ö r kvinnornas lel.
Staten har även hiir ansett, att iet var nödvändigare för statens be-, tånd och itt \ - eckling, att kvinnorna, iven då fosterlandet var i fara, skötte, itt raiiIiga sainhälleliga arbete - och lessutom iiiiiiinens, sü långt deras.
; rafter riiclrte.
Att det e j varit vare: ig ovillighet eller olämplighet, som i-arit i vägen.
kan också anses iiidice- rat därigenoin, att just i våra dagar rvinnoi på frivillig väg både erbjudit sig och iiven accepterats till en del av {rigels giira, nämligen sjukvården i Kilt.
Eriiellertid Iian man aveii på annat siitt iin genoiii xviiriiplikteii ” visa sig; ara nödviiiidig fiir statens bestånd ocli * Deii franistiilliiing ar o l i k a iiidborgar- renorii sitt direkta statsarbete sålunda riippxs förliillaride till väriipliliteiiü iri- .rövra röstriitten ”.
Tyvärr iiäniner Si;.
jrandc och iitsträclmiiig samt dettas min- D. icke dessa andra siitt.
Vi ha fnnde- ianhang nicd rösträtten, som titlii.
läinriar,.
a l iiiycket på vilka de Iciinna vara, iise vi varii gai~slia fclaktig och iiiissvi- i i e n ej lyckats finna iner iin ett, niirii- m d e; meii snni detta drt iiiinsta i t i - Detta iir, oni iiernr p H fö:~li5llaiidcts t~illiiiiigr !iiig p5 igen sliattebetalandet.
isgol, direlit statsarbete; och då St. D. viiiiioixa, förhigii vi det alldeles.
csj JÖakÖpings=Xagasinet Srand Pensionat A.
D E H N Etahl.
1673.
Regeringsgatan 45.
A.
T.
5541.
Parfym- och Ramaffär.
Stockholm.
Strandvägen 7 A Telegramadress Dehnpeusionat Allni.
Tel. 547, 873 ikstel.
31 69, 2308 ..... m.
Ivar Hagsströms Boktr.
A.
8.
26 Gamla Kungshoimsb Allt slags boktryck.
icke brytt sig om att omnämna det, beror detta naturligtvis därpil, att tid- ningen likaväl som vi vet, att detta arbete för statens bestånd och utveck- ling drabbar både män och kvinnor lika och alltså enligt föreliggande ut- gångspunkt bör i sin mån berättiga kvinnorna till rösträtt.
De sätt, som nu till äventyrs ytterligare kunna fin- nas att genom direkt statsarbete göra sig förtjänt a v jämväl medborgarrätt, anhålla vi härmed att St. D. godhets- fullt ville nämna; vi ii v å r sida lova att samvetsgrant begrunda dem.
F r å n den givna utgångspunkten ver- kar det något förbluffande, att St. D. i sin tredje artikel alldeles överger un- dersökningen a v de olika sätten för direkt statsarbete och i stället t a r sig för att undervisa kvinnorna, om hur de skola bära sig åt för att även utan rösträtt dock få inflytande p å statens angelägenheter.
Det verkar förbluf- fande därför, att om det befinnes v a r a mot statsnyttan stridande, att kvinnor- iia skola f å det inflytande som röst- rätten ger, så måtte det väl snarast va- ra ett brottsligt tilltag a v dem att för- söka på annan, indirekt väg tillskansa sig ett liknande inflytande.
De exeni- pel från inännens sida, som tidningen härvidlag åberopar, peka också när- mast i samma riktning.
Att handelns niän sammanslutit sig till handelskam- r a r o. s.
I-., att Sveriges iridustriför- buiid, Hantverksföreningen m. fl.
bil- dats, a t t sarnmanclntningar och möten aga ruin a v jordbrukare, skogsvårdare och andra näringsidkare, det har nog huvudsakligen inträffat, först sedan dessa medborgargrupper redan fått po- litisk rösträtt; och det h a r skett, efter r a d vi ha allt skäl att tro, just för a t t tillvarataga och organisera, ” ver- werten ” som tyskarna säga, denna röstriitt.
I alla händelser tro vi inga- lunda att dessa yrkesgrupper äro sin- nade a t t vara utan rösträtten och eii- tandet.
dast nöja sig med det indirekta infly- Det finnes emellertid i artikeln åt- ikilligt, som tyder på, att tidningen i själva verket anser dessa saminanslut- tiingar, genom vilka männen ge stats- makterna sakkunniga direktiv, och vilka statsmakterna å sin sida jämväl begagna för att till deni hänskjuta Förslag för avgirande a v yttrande eller lir deras krets hämta sakkunnigt bi- stånd, såsoin iinnu en sorts direkt statsarbete, och i så fall ä r det j u syn- tierligen rälvilligt, a t t tidningen upp- tiianar kvinnorna a t t även för sin del begagiia denna väg.
Den föreslår till och nied den yttre ramen eller for- meu för detta inflytande, en sorts kvin- tioriksdag: ” valda representanter för L.
K.
P.
R., Fredrika Bremerförbundet,, jiikvårdsföreiiingar och inånga andra skulle sanimankomina ined kvinnliga jtadsfulliiiäktige, kvinnor i fattig- vårdstjänst och ombud för kvinnliga qtatstjänare till ett årligt möte i Stock- holm, sedan riksdagen konstitiierats, k. qropositioner blivit framlagda och ino- tioner väckta för a t t dryfta de vikti- gaste av sålunda frainlagda förslag LAGERSONS SXOMA (; $ASIN Jakobsgatan 18 - Fredsgafan 8
, 2 och avge utlåtanden över dem. ” Det ä r intet annat i vägen med detta för- slag ä n att det i vårt tycke ä r alldeles för anspråksfullt - och icke heller nöd- vändigt.
Ty samma sak fast under mindre rafflande former ha kvinnorna gjort redan i många år - nied växlan- tie framgång.
Nu just i dessa dagar göra de ett nytt försök, i det medlem- mar a v just de nämnda organisatio- nerna runt om i Sveriges städer sam- manträda för a t t påverka statsmakter- na med anledning av konimitteförsla- get till allmän pensionsförsäkring.
Vad kraft och verkan dessa opinions- yttringar nu kunna ha, ä r ej lätt a t t bäga; men vi äro ganska övertygade därom, att ifall vi i närvarande stund haft den politiska rösträttens maktme- del till vårt förfogande, så skulle den- na sällsynt enhälliga opinion från kvinnornas sida verkat fullkomligt oemotståndligt.
Förra gången kvin- riorna gjorde ett uttalande till stats- makterna gällde det moderskapsför- säkringen och ledde till önskat resul- tat, om icke helt och hållet, så dock i huvudsak.
Och många, många andra gånger ha kvinnorna gjort detsamnia, i all ödmjukhet och utan stora åthävor, men som sagt med växlande framgång.
Även det erkännande, som ligger i att statsmakterna direkt vänt sig till oss med anmodan om sakkunnigt bistånd, har kommit oss till del.
Den Lindman- ska ministären insatte två kvinnor i IöneregleringskonimittCen; fyra kvin- nor insattes i en kommission för att kontrollera den nya äktenskapslagstift- ningen, en kvinna sitter i läroverks- kornmitteen, en i nykterhetskoinmit- teen, en i fattigvårdskommitt6en - kanske det också finnes flera, som vi i detta ögonblick ej komma ihåg - och gör direkt statsarbete.
Det skulle glädja oss, ifall St. D. ville räkna oss denna verksamhet till för- tjänst, fast det d å det skrev sina ar- tiklar tycktes ha totalt glömt bort den.
I alla händelser kan väl påvisandet av dess existens få räknas såsom ne- kande svar p å tidningens insinuanta fråga, om kvinnorna, då de icke ännu ställt till med den stora kvinnoriks- dagen, möjligen sakna vilja och intres- se att befatta sig med lagstiftnings- frågor.
Det resultat vi kommit till på den av St. D. lagda grundvalen och efter a v denna tidning uppdragna linjer, är alltså, att kvinnornas icke-värnplikt just är i statens intresse och för stats- nyttans skull, och följaktligen icke bör prejudiciera deras rösträttskrav; att deras skattebetalande alldeles på sam- ma sätt som männens bör berättiga dem till politisk medbestämmanderätt; aft deras intresse för och sakkunskap i lagstiftningsfrågor både manifesterat sig och jämväl vunnit statsmakternas erkannande och därför ävenledes bör indicera deras rösträttskravs fallande inom statsnyttans och statsintressets område.
Några ” andra sätt ” att ådaga- lägga vår lämplighet för och vår ril- Iighet a t t åtaga oss direkt och egent- ligt statsarbete ha vi för vår del icke funnit; men därvidlag äro r i fullt vil- liga att t a emot och begrunda allt vad 8t.
D. kan ha att upplysa oss om.
B ~ S T R Ä T T F 6 R KVINNOR - I FILMS.
Kappor, Rid- &amp; S ’ ortdräkteP9 Pillsar &amp; Sup&amp;-Kappor förfärdigas m e d elegant snitt och till billiga priser.
E. SALMONSONS DAMSIECEä1DDEB.I t Kvinnofrågor inför Riksdagem.
Attacken mot de gifta k v i n u o m u s It om- munala röstriitt avz2irjd.
Den av h r Åkerlund väckta motionen om skattefrihet för.
gift kvinnas genom arbete förvärvade inkomst, såvida den- samma e j överstiger 300 kr.
pr år samt mannens och liustrniis sammanlagda årsiiilroiiister ej överstiga 1,200 kr., soin av bevillningsutskottet avstyrkts, upp- togs a r riksdagen till behai:dliiig den 12 febr.
I Första kammaren inleddes debatten av h r Lindblad i Kärlunda, som yrkade återremiss till utskottet.
Dettas avslagsyrkande försvarades av h r K.
G. Karlsson, och efter yttraiideii av hrr Ollas Ericsson, Lagerbjelke, Cla- son, Östberg och Beck-Friis beslöt kaiii- inaren med 81 röster mot 29 a t t bifalla utskottets hemställan.
I Aiidra kam- maren talade h r Åkerlund för sin mo- tion.
Hr T ‘ ennersten hävdade utskot- tets uppfattning, a t t ett bifall till ino- tionen skulle innebära en orittvisa mot de hustrur, vars inkomst icke läte sig direkt inkomsttaseras.
Frågan avgjordes genoiii x otering, varvid motionen avslogs med 131 röster mot 45.
Studerskor p å ordinarie stut.
Hr Lindhagens motion i Andra Icani- maren om utredning angående bere- dande a v fast anställning för personer, som äro pa stadigvarande sätt syssel- satta nied städnings- och rengöringsar- beten hos statens verk och myndighe- ter, har, sedan statsutskottet avstyrkt motionen, av båda kamrarna avslagits.
Giftorätt i fast egeiidowz.
Lagutskottet hade avstyrkt lir Rio- lins i Dombäcksmark motion om ut- sträckande a v giftorätten att gälla jämväl fast egendom, som före äkten- skapet förvärvats eller soin under äk- tenskapet genom arv tillfaller endera maken.
Reservation hade avgivits av h r r Lindhagen och Lindqvist i Stock- holm, vilka föreslagit skrivelse angå- ende viss arvsrätt för efterlevande make till deii avlidna makans fasta egendom.
Första Itanimareii biföll utan vote- ring utskottets förslag.
I Andra kaininaren anställdes, efter yttranden a v h r r Molin i Dombäclrs- mark, U ’ iden, Lindhagen och Petters- son i Södertälje, votering, varvid kani- niaren med 191 röster mot 39 biföll iit- skottets hemställan.
Kviwworna och borgnzüstarvaleiz.
IIr Sjöberg i Första kammaren har jämte h r Iiroiilund i a n d r a kammaren väckt motion i syfte a t t kvinnor skola h a rätt att deltaga i borgmästarval.
Motionen är en idbyggnad av en av Danska förel8isniugar i samma herrar tidigare viickt motion Stockholm.
r i d innevarande riksdag, vari foreslås utredning om tillämpning a v lika och Den från Stockholmskongressen bekanta talarinnan f r u EIna Munch, Y. ordf. i personlig röstriitt vid ra1 till besättan- Landsforbiindet for Kvinders Valgret, kom- de a v borgrnästartjänsterna.
mer a t t på inbjudan a v Fredrika Bremer- statykommitten lördagen deii 8 mars tala i Vetenskapsakadeniiens stora sal om Mo- thilde Fibiger.
Söndagen den 9 mars har f r u Munch lovat tala om den kvinnliga rösträttsfrå- c ’ m s läge i Danmark just nu på ett av Stockholms F. Ii.
P.
R. anordnat möte.
Om tid och lokal för detta möte se annons i t l r dagliga tidningarna.
- Internationell kvinnodag anordnas a v de socialdenioliratiska kvin- norna söndagen den 2 mars.
H ä r i Stoclt- holm kommer möte a t t hållas i Folkets hus, och antagligen anordna socialdeniokratislta kvinnoklubbar liknande möten p 5 a n d r a håll i landet.
E n siirskild tidning, Frauen- wahlrecht, utgiven av klara Zetkin, ar re- dan iitkornmen och skall spridas denna dag.
- Kvinnornas deltagande i stads- fallmäktigvalen i Stockholm.
NGgrn stutisiisliu u p p g i f t e r f ö r Gr 1912.
Å r 1912 utgjordes den mantalskrivna folkmängden i Stockholni af 346,599 per- soner, varav 155,298 män och 191,301 kvinnor.
Av dessa voro i röstliingden npptagna 81,355 män och 25,730 kvinnor.
I förhållande till samtliga.
iiiantals- hkrivna kvinnor utgjorde den krinii- liga valmanskåren 13,5 proc.
Denna tyckes alltså vara i t i l l r i k t e j blott absolut utan även i relation såväl till hela valmarisbåren som till den kvinii- liga folkiiiäiigtleii.
Valiiianskårcii i vidstriickt beinär- I d s e sönderfaller boin bekant i sådana, soni iiro rättsligeii oförhindrade a t t iit- öva sin rösträtt och alltså %ro effek- i i v t röstberuttigade och sådana som a v siirskilda omständigheter äro berövade densamnia.
Det visar sig, att under- låtenhet a l t betala de boiiniiiinala ut- skylderna iir det, som i tie flesta fall vållar röstriitteils iörlust.
Fiir detta hinder ha nämligen ej mindre iiii 21,020 stupat.
A v i röstlängden upptagna iniin hade 20,004 eller 24,6 proc.
fallit för detta streck, av kvinnor endast 917 eller 3,6 proc., vilken siffra risar, i huru hög grad livinnorna iiro ordentliga skattebetalare.
Icke röstberiittigade på grund av koiikurs voro 75 män och 10 liriniior samt på grund av vanfrejd 23 riiün och inga kviiinor.
De i röstläng- deii upptagna kvinnorna hade således i betydligt stiirie grad ä n niänneii be- varat sin rösträtt.
Effektivt röstberät- tigade vor0 nämligen 60,149 inän och 24,652 kvinnor, inotcvarande resp. 73,9 proc.
och 95,8 proc.
av i röstlängden upptagna iniiii och kvinnor.
Av de effektivt röstberättigade kvinnorna VO- ro 67 proc.
ogifta, 16,3 proc.
gifta samt 12,5 proc.
änkor (i relation till samtliga i röstlängden upptagna kvinnor).
Det sainmanlagda röstetalet för samt- liga effektivt röstbesättigade utgjorde 1,168,734, varav kommo 883,007 röster på männen och ungefär fjärdedelen därav eller 226,548 röster på kvinnorna.
1 me- deltal konimo 13,2 röster på varje effek- tivt röstberättigad; för männen var niedelröstetalet 14,7 or11 för kviniior- na 9,2.
Hela antalet av dem, som vid stads- fullmäktigvalet i Stockholin år 1912 utövade sin rösträtt, utgjorde 38,841 eller 43,s proc.
av alla effektivt röstbe- rättigade.
Detta är det livligaste del- tagande, som någonsin ägt rum vid stadsfullniäktigval i Stockholm.
Av de röstande vor0 30,040 m ä n och 8,111 kvinnor, d. v. s. av de effektivt röstbe- rättigade männen h a 49,9 proc.
använt sin rösträtt och av de effektivt röstbe- riittigade kvinnorna 32,9 proc.
Motsva- rande siffror för 1911 voro 44,9 proc.
och 27,2 proc.
Av de kvinnliga \ i l j a r n a voro ungefär “ 6 ogifta, hustrurna och iinkorna utgjorde vardera onikriiig ‘ 15.
Relativt r a r deltagandet i valet störst bland änkorna, i aridra ruinmet komino ds gifta kvinnorna och i tredje rum- inet de ogifta, i det att resp. 43,O proc., 39,G proc.
och 29,4 proc.
a v de effektivt röstberiittigade inom motsvarande grilpiJer deltogo i valet.
Det saniinanlagda röstetalet för de röntaiide utgjorde 667,260, av vilka 533,599 röster argavos av niänneii och 112.004 a v kvinnorna.
Medeltalet röster pr nian utgjorde 17,8 och pr kvinna 13,8.
1911 utgjorde iiiedc1r; istetalet.
för I v i t a Iiusef h a r icke på många år varjt itari cii k r i n n l i ~ representant för rösträtts- ntresset.
Rfrs Koosevelt siiväl soni hennes n a n Bro båda vänner av kvinnaus rösträtt.
) ch mrs Taft ä r en i v i g anhängare a r laken.
Av T ‘ ita husets nuvarande invånare ir miss Jessie \ TToodrow Wilsoii, presiden- ens tredje dotter, a k t i v rösträttskrinna.
Vid Iiiteixationcila liiiiiuoförbiindets (Iii- ernational Council of Wonien) nästa e s r - ~iitivmöte, soni ägrr riini i H a a g i 1na.i iiåuad, kommer rev.
Anna Shaw a t t tala) i11 kvinnans rösträtt på ett offentligt möte,; id vilket lady Aberdean fungerar som) $förande.
Sår31 i Westininster Abbey som i St. Paul ’ s Cathedral ocli i flera andra kyrlror) c !i kapell iirer hela England anslogs Si.
Bride ’ s Day den 1 februari till böndag till: örmån för kriiiiiorösträtteii.
Enligt Dnilg CJiro ?iicle ha suffragetterna ippnat ett.
teriiin ” ett stenkast frRn Ilarla- ncntsliusrt ”.
En k a n d aiiierikaiisk röstriittskrinna till- krigades om hon kallade sig siiffragist eller; uffragett.
” J a g hoppas en d a g f A kalla nig medborgare ”, hiev svarat.
Bland de framst5ende persoiier, som \ - $u- .as n ä r r a r a vid Biidapestkongressen i Ar, i r üren iiiiss, Jan?
Addnnis, vars nainii sällan iiüinnes p i andra sidan Atlanten itan tilläggen ” A4nieril~as niest beiindrade ivinna ” eller ” Cliieagos nyttigaste niedbor-: are ” eller något dylikt.
Det storartade jettleineiitet ” Hull Hoiise ” i Chicago ä r join bekaiil hriines diapelse.
F r å n Göteborgs F. K. I ’.
R. skickades till iamilla Collett-festen i Kristiania följande Lelegram: ’ Fra de stiiinnies leir ” hon talade - för oss, ’ I de lauge iiatter ” hon vakade - för oss, ’ Mod strömnien ” hoii kämpade - för oss, För kvinnor i mörker och nöd -- \ * ?ilsignelse iirer hennes minne.
Åsätt Edra posthr- e.
K P.
R:s agda tionsmärken!
sändelser nian 17,i och för kviiiiia 14,5, vilket vi- sar att medelröstetalet för männen sti- yit under 1912, medan det sjunkit för kvinnorna.
Det senare beror j u iiiöj- ligen på, a t t de gifta kvinnorna mer x h mer genom a t t självdeklarera bli satta i tillfälle a t t deltaga i valen, var- vid de genom det ringa antal röster 3e i de flesta fall disponera över, ned- pressa medelröstetalet för alla kvinnor.
Valda till stadsfullmäktige blevo 4 kvinnor, av vilka 1 valdes a v det fri- sinnade partiet, 1 av det socialdemokra- tiska och 2 a v det inoderata.
De h ä r anförda siffrorna visa, dels ztt den kvinnliga väljarkåren alltmer växer, dels att kvinnornas deltagande i valen är i stigande.
Men än är det helt yisst niånga gifta kvinnor, soni genom a t t s jälvdeklarera skulle ytter- ligare öka väljarkåren, och ä n är det icke mindre ä n 67,l proc.
a \ - de effek- ivt röstberättigade kvinnorna, som för- summat a t t använda sin rösträtt.
Då nian vet a v h u r stor vikt det ä r at1 kvinnorna bevaka sina intressen vid jtadsfulliiiäktigraleil, bör därför in- gen gift kvinna, som så kan, försumma att självdeklarera för att därigenoni Börskaffa sig rätt att rösta, och ingen kvinna, som redan h a r denna rätt, f d r försumma a t t 1111 deltaga i de stunclan- 3e kommunala valen i Stockholni.
K.
F.-H.
N:R 5 MissTite ochmrs CoatesHansen i Viktoriasalen, I Stockholms F. K.
P.
R.
hade den 18 febr.
nöjet att f å höra t v å engelska rösträtts- kvinnor, miss C. Tite och mrs M. Coates Hansen, tala om suffragettrörelsen samt on1 rösträttsfrågans läge i England efter re- formbillens återtagande.
Föredragen åhör- des med det livligaste intresse a v en publik, som till sista plats fq-lldc salen och som iitom a v de vanliga föreningsmedlemmarna bestod a v e j så f å utomstående, bland dem ett stort antal män.
Båda talarinnorria äro suffragetter och tillhöra den a v mrs Despard ledda Komen ' s Freedom Leagiie.
Ordet lämnades först till miss Tite, som lämnade en intrcssaiit och belysande skildring a v orsakerna till suff- ragettrörelsen och dess verkningar och framhöll h u r Englands kvinnor varit tvungna a t t g r i p a till våldsmedel för a t t göra sin röst hörd.
' Ctan sådana hade de i över 40 år förgäves kämpat för sin sak, under vilken tid e j mindrc ä n 32 motioner oni kvinnans rösträtt kullpratats i parla- mentet.
Och kvinnorna behöva göra sin röst hörd, därför a t t de äro så mycket sämre ställda inför lagen ä n inänneii, därför a t t de f 3 olika löner för samma arbete och framförallt f ö r a t t kunna på ett effektivt sätt motarbeta den vita slavhandeln, f ö r vilken England f. n. ä r centrum, och åstad- komma bättre skydd för barn och unga flickor.
Brott mot dessa behandlas i Eng- land synnerligen milt, och talarinnan på- pekade det orimliga i a t t man blir iirsin- nig över a t t några orkidber förstöras (soin bekant, hade nyligen ett p a r suffragetter brutit sig i n i ett a v de stora växthusen vid Kem och förstört en de!
orkidber), inen inan låter lugnt unga flickor g å under ocli barn misshandlas.
Suffragetterna h a emel- lertid n u bragt det därhän, a t t kvinnans röst,rätt nu icke längre kan förlöjligas eller pratas omkull utan behandlas som en all- varlig fråga, rilket bäst, visas a v a t t re- geringen l ä t förslaget om allniän rösträtt för män falla samtidigt ined tillägget om krinnorösträtten.
Talarinnan uppmanade till slut sina åhö- rare a t t icke instämma i förkastelsedomen över dessa kvinnor, som kämpa och offra sig f ö r sin sak och som med sin taktik blott följa det exempel som otaliga gånger givits dein a v männen.
I England h a r r a r - je reform vunnits genom strid, och kvin- norna h a dock till skillnad från niännen aldrig dödat någon mlinnislia.
A t t man höjt ett sådant anskri över suffragetternas st,ridsmetod tycks alltså tyda på a t t man iippskattar egendom högre a n människoliv.
Efter miss Tites med intensivt bifall inot- tagna föredrag talade mrs Coates Hanseii oni den nurarande politiska situationen i England.
Hon började med a t t framhålla det inkonsekventa i talet om a t t kvinnorna genom duglighet i det kommunala först skola visa sig värdiga den politiska röst- rätten - dels äro de, såsom de engelska lagarna äro, totalt utestängda från möjlig- heten att visa något i den vägen, dels h a r det aldrig vid tal om rösträttsutvidgningar f ö r männen satts i fråga, a t t de först skulle visa s i g värdiga.
Talarinnan övergick så till en skildring av det s. k. förlikningsför- slaget förra året, som föll på grund a v irländarnas svek trots alla deras löften.
1Jnder de följande månaderna h a krinnor- na även f å t t de niesil glänsande löften, men alla h a svikits.
Tillägget om rösträtt för kvinnor i regeringens reformbill ansåg ta- larinnan från början v a r a dödsdömt a v re- geringen.
Den hade emellertid hoppats på nya våldsdåd f r a n suffragetternas sida a t t skylla på, men då dessa uteblevo, fann man i sista stund a t t tillägget slrulle göra re- formbillen till en helt ny lag, och därmed fick hela förslaget om allinän rösträtt falla.
Kraftigt bifall följde även på mrs Coates Hansens tal.
Bägge föredragen tolkades till svenska a v fröken M. Kordenfelt.
Måndagen den 24 febr.
talade miss Tite i Uppsala, även d ä r inför en intresserad och fulltalig piiblik.
3 ROSTRÄTT FOR K V I N N O R Stadsfullmäktigvalen i Stockholm.
De kvinnliga kandidaterna.
De kvinnliga kandidaterna till de stiiii-: lande stadsfullmäktigvalen i Stockholm utgöra som bekant dels den kärntrupp, som redan fullgjort ett mandat i stadsfullmäk- tige ocli nu stjr under omval och som be- står a v fru Broom6 och fröknarna Lind- hagen och Hedin, dels de nya och oprövade, jom i olika valkretsar nämnts soni lämp- Liga för det maktpåliggande värvet.
Röst- rätt för kvinnor h a r v5nt sig till dessa kvinnliga kandidater för a t t få några upp- lysningar om deras ställning till de kom- munala frågorna och h a r inhämtat föl- jande.
F r u E m i l i a fli~ootnt;, som f i t t a n d r a rum- met i fjärde kretsen, h a r så mycket a t t för- tälja om sitt arbete i stadsfullniäktigc, a t t det gott skulle räckt till för en hel artikel om henne ensam.
Men soni utrymmet är bc- gränsat, måste i i inskränka oss till några helt summariska uppräkningar.
På grund a v sitt rnedleinskap i stadsfull- mäktige h a r fru Broom6 insatts i folltskole- överstyrelsen och i folkskoleöverstyrelseils yrkesskolenämud, hon är ordförande i sty- relsen för yrlicssliolan för söinmcrskor och i kommitteen för organisation a v 6-dagars skolan för hemsörnnierskor, likasb i den Iiommitt6 som h a r a t t inlionima med ntred- ning och förslag on1 iindervisiiing i hus- hållsgörom61 för unga kvinnor.
Vidare är fru E. medlem a r konimitteen €ör ordnan- de a v handarbctsnndcrvisiiingen i folksko- lan.
Som nian ser h a frii Broomes kraf- ter blivit ganska betydligt tagna i anspråk.
Helt blygsamt vill hon själv låta påskina, a t t detta beror på a l t det finns så f å kvinnor a t t tillgå inom stadsfiillinäktige a t t de soni sitta d ä r bli nästan överan- strängda.
F r u Broonies arbete har, soni torde fram- g å av det föregående, bl.
i i.
g a t t ut, på a t t främja den kvinnliga Srkesiit,bildiiirigen.
Av hennes motionsverksamhet finner man, a t t hon utom för den kvinnliga yrlresiiri- dervisningen arbetat för nykterhet, för ar- betslöshetens bekämpaiide m. iii.
Under förberedelse ligger en motion oni dcri kvinnliga poliseris reorganisation, ett ä r m -.
de, som tagit mycket tid a t t utarbeta och som ligger frii B. varmt om hjärtat.
Sista gången f r u U. uppträdde i stadsfullmäk- tige skedde d e l för a t t söka rädda deii fattiga tjänarinnans licsparingar, scrn koiii- munen lagt beslag på.
AffRreii Hanna PBlsson s t å r väl ännii i friskt minne för de flesta.
Fru B., som varit medlem av den liberala gruppens styrelse inom stadsfull- rnaktige, ä r naturligtvis en varni anhän- gare av det liberala prograrumet.
Särskilt intresserar hon sig för kornmnnalarbetare- frågan, f6r vilken hon suttit i beredningen, och f ö r folkbildningsfrågor.
Deii nästa stadsfullmäktigeliaiididatei7, som Rösträtt för kvinnor vänder sig till?
är fröken nid Limihagen, även ~ i o n iin- der omval efter ett mandat fyllt a v frairi- gångsrikt arbete.
Det viktigaste f. II.
för arbetareldasseii ä r a t t lernadsvillkoreii bli lägre, säger fröken Anna Lindhagen, soiii uppställts som kan- didat i andra riinimet p5 socialdemokra- ternas lista i fenitc valkretsen.
F ö r a t t åstadkomma detta niåste vi arbeta på liis- ningen a v I) ost,adsfrågaii.
kommiiniliations- frågan och livsiiiedelsfrlgan.
E n annan r i k t i g sak, som ligger mig varmt om lijär- t a t är centralbiblioteket.
När nii Forsgren- ska fonden icke kommer a t t g å till upprät- tandet a v ett centralbibliotek för Stock- holm, måste r i söka finna någon annan iit- väg för a t t anskaffa det,.
Som nog är allmänt be !iant, ligger mig Stockholms förskönande r a r i n t om hjärtat, flera motioner, s o ~ n j a g väckt i stadsfull- mäktige vittna däroin.
T r å olika inotio- ner om planterande av stockholmsgjrdar, E.riksdalslundens berarande, påskyndande av utarbetandet av ny stadsplan för Åsö- berget och Hvita berget och nu senast en motion oin bevarande av stadens mindre hus.
Soiii bostadsfriigan for närvarande är V, U, svarar fröken Cecilia Milow, Fröken Cwilia Milow, som själv e j till- hör F. K.
P.
R., h a r genom pressen riktat en öppen fråga till Centralstyrelsen för 1,.
K.
P.
R. om innebörden a v ordalydelsen i,.
K.
P.
R:s opinionslistor vilken hon iche Iiiiiier v a r a tillrlckligt klar.
1,.
K.
P.
R:s Verkställande Utskott liitr genom pressen utsänt följande svar: föremål för utredning liar jag icke kiin- nat göra något för den.
I k t liar varit fallet icke bara ined den utan nied (: ii hel rlcl a n d r a viktiga frägor, i i i n i i k a n ickc göra något å t dem, d ä r f ö r a t t olika koni- " Forinuleringen för principiittalan- mittber syssla nied deni.
- Kvirinofriigor?
J a, det ä r jii alldeles det vid kvinnornas opinionsyttring .för självklart a t t j a g arbetar f ö r dem.
Det politisk rösträtt och valbarhet: ' Vi un- behöver rnan väl iclrc riärniia ens.
J a g vill dertecknade svenska kvinnor arisluta bara nämna a t t j a g vartenda år påniint om oss till liravet på full politisk niedbor- vikten Q T ~ a t t även en kvinna insättes i garrätt för Sveriges kvinnor ' har ut- sänts för överläggning inom L.
K.
P. stadens I ö n e n ä m ~ d.
R:s 169 självständiga lokalföreningar Fröken Aliizu Hedin - iiven hon under oni- och av dessa gillats.
Vid centralsty- val och Allmänna valinansförbundets kan- relsemötet 1913 antogs det enhälligt a v didat i fenite kretsen - siiger sig icke ha de 84 narvarande niedleniinarna, utan tid och tillfälle a t t syssla ined lrviniiofrå- att någon haft en anmärkning angåeii- gor.
Hennes arbete ligger på fattig- och de bristande Idarhet att framställa.
sjukvårdens oinrådc.
Frölren H. lever Cr de tryckta ' Bnvisniiigar och r å d i 1 yclrlig okunnighet.
om Sllriiänria Val- till nainninsainlare ', soin i dessa dagar mansförbundets fientliga politik iiiot den utsändas över liela landet, bedja vi att kvinnliga rösträtten, F j i i l v S r hon snarare ffi anföra följande: Orden ' full politisk mot äii f ö r a t t kviniiaii fiir politiska rät- inedborgarrätt ' innefatta saväl rösträtt tighcter, inen dcssa frtigor höra ielic till och valbarhet till riksdagens båda kani- hennes arbete inom stadsfiillmiifitige.
Frii- rar, soiii valbarhet till landstingen, ril- Iren H. liar där väckt, flera iippniiirksani- keii kvinnorna ännii sakna.
Då lands- made motioner, bl.
a. deii stora niotioiicn tingen jämte stadsfullmäktige i rikets om vissa inskriirilrriinpar i paiit,l2ricrörel- fein största stiider r ä l j a riksdagsmän sen.
En annan motion är den om stadens till första kaniinareii, iir det inkonse- ingående som iiiire:iststit i aktiebolaget kvent att kvinnorna, soni äro ralbara Svenska Arbetarheiii fiir lösande av frå- till stadsf~~llinälrtige, sakna valbarhet gan om Iioiiimiinala iii:gkarlsliotcll.
till landsting.
E t t nytt iiainri iir fröken A ~ n n Joliaits- Tecknandet a \ - naiiin på opinioiisli- SO ?IS.
Fröken J. är iippstiilld soin kandidat storna medför ingen förpliktelse a t t i första kretsen pii den socialdemokratiska stödja något särskilt rösträttsförslag, listan och liar inom sitt parti gjort sig r a r e sig ined eller utan s. k. streck.
känd som en cricrgisk och niålnicdveten för- Tecknandet a v namn på opisiionsli- kämpe för de socialdeiiiokratiska kvinnor- storna innebär endast ett principutta- nas intressen.
Fröken J. iir i r r i g koope- lande till förmbn för kvinnans politi- ratör och vi11 i kooperationens teclien ska röstriitt.
Alla kvinnor - över 18 söka lösa livsiiiedelsfrügan, soin d e t visat år - soin ä r o principiellt för saken, sig.
a t t Stockholms stad icke g å t t i land böra 8ärför skriva på, oberoende on1 dc med.
Bostads- ocli I~oiiiniiiiiikatioiisfr~gan tillhöra något politiskt parti eller ickc. "
anser hon oclrsi ofantligt.
viktiga, likaså sliolfrhgan.
Hon skulle vilja arbeta för a t t arbete betalas efter som det, utföres, icke efter vem som utför del.
M ä n och Ii \ - iriiior I Idiiii för den 15 febr.
framträder Ellen äro bägge människor or11 böra ha samma Key soni en i r r i g förespråkerska för kvin- n o r i ~ ~ delhgandc c i L.
K.
P.
R:s stora leii för saninia arbete.
Eftci opinionsyttring, och \ - isar på ett slgende äro anställda i koiiiniiiiiens t j mimen i tillfslle a t t statiicra ett esciiipel sätt ohållbarlieten i de " röstpliktsvägran- des " ställning.
Vi kunna t y v ä r r h ä r en- i IönefrBgaii.
dast återgiva e n br5lidel a r den synnerli- Pü de frisiririadcs lista i fcnite krclscri gen läsvärda artikeln, vilken vi vilja varmt s t å r fröken Anna Abergsson, vilkciis namn rckoininendera v å r a Iäsarc.
Hon slutar på det närmaste iir förbundet ined röst- iricd följande ord: ratts- och konimiirialintressct.
Frölieii A.
" Det vore emellertid allt för sorgligt oni intresserar sig bl.
a. f ö r koloniträdgårdar, alla vi, rillia kräva rösträtteii, enieda,?
n i pB vilket område bon nedlagt inyclict ar- tilja f u l l g ö r a rösträttsplikten, nu skulle bete, och för hostadsfrilgan, både dii det koiii~na att nekas denna rätt, emedan ett gäller stadens laiitegeiidornars liehyggaiitlc stort antal - lianske flertal - svenska krinnor ännii e j ' bry sig om ' den!
och ett rationellt 1ös:~ntlc a r bostadsfr5gan Denna iitgång bör avvändas på det enkla inoiii Stockliolm.
Frölicii A. lir ävcn e n sättet, a t t vi hos riksdagen 1911 begära varni fiirespråkare för a t t Iiommiirieii bere- samma lösning a v rösträttsfrågan uom i der samina utbildriirigsinöjlig~ieter för flic- fråga om kvinnans myndighet.
Till en bör- kor son1 f ö r gossar och iekc slrjiitcr flickor- j a n erhölls nämligen myndigheten endast pd r.ns intresse B t sidan, d å det gäller något anhållan; de, som e j gjorde en sådaii an- annat iiii rent praktiska färdigliet,cr.
Frö- hållan, förblero omyndiga.
Om iiii endast alla de kvinnor, som iinder- lien 2 %.
h a r föriit varit föreslagen till ined- tecknat den ovan anförda opinionsyttrin- lem a v löncnärniideii, tliir iiigeii kvinna sit- gen, erhölle rostratt, men de, 60111 ' ej vill ter, nieii på g r u n d a.; sin egenskap av ha deii '.
sliippe få den, U &amp; bleve ju alla iitoiiist5eiide ansåg hoii då icke kiiniia väl- parter nöjda?
Eller - kanske dock icke?
jas.
Ty en sak ä r a t t de ' kvinnliga ' kvinnor- Vi h a här iclro föriit niiiiint socialdeiiio- na e j vilja h a rösträt.t, så länge deras nied- liratrrnas på Knngsliolnieii kvinnliga Ban- systrar inte heller h a deii.
Men månne de didat f r u A g d a Ö s f l u n d.
Detta f å r icke skulle stå ut med a t t själva e j ä g a en rät.t, soni dessa deras medsystrar besutte?
A t t tolkas soni ett iiiiderslrattande av frii 0:s icke vilja, detta låter förnämt.
A t t icke f &amp; egenskaper, nicn hennrs I i a ~ d i d a t i i r anses __ äveii om man ' inte vill ' - ä r däremot icke säkerställd på grund av den plats hon förödmjukande.
På goda psykologiska fått på listan, och Ilöetriitt fiir livinnors griinder tror jag således att, inför deit ut- strängt anlitade ut.ryiiimc tillåt,er icke vi- s i k k i i, att, de röstplilrtsvilliga skiille 88, vad de röstpliktsvägrande skulle sakna, dare iitläggniiigar a v äiiiiiet.
fiiniies inte längre en enda kvinna i Iandct, soin ' inte brydde sig om rösträtten! '
" x x * Ellen Key och opinionsyttringen, Ny landvinning.
Fcirsla kretsen (Nikolai orh J h t a r i i i a) v l l j e r fredagen deii 7 niars; andra krctscii (Maria och Briinnkyrka) ni5iidagcii dcri i 0 mars; tredje kretsen (Jakob, Klara och Kungsholmen) tisdagrn den 11 mars; fjärde kretsen (Adolf Fredrik.
Giastav Vasa och Matteiis) onsdagen den i2 inars; femte kret- sen (Johannes och Östernialni) fredagen den 14 niars.
S y E '.
K.
P.
R. bildades den 9 febr.
i Kirniia.
Till styrelse valdes frökeii Ester Holm, ordf., doktorinnaii Berg- lund, v. ordf., fröken Laura Lindström, sekr., frii Hallborg, v. sekr., och fröken I d a Xordströiii, kassaförvaltare.
I föreningen ingingo genast mer ä n 100 personer, och intresset synes vara synnerligen livligt.
4 I 1 I Alnö F. K.
P.
R., som bildades i slutet a v föregående Ar, hade den 26 j a n u a r i an- ordnat sitt första offentliga möte.
Sedan " Vårt Land " sjungits gemensamt, hälsade ordf., fröken T. Almqvist, de närvarande välkomna.
Därefter höll frckeii Elin Kils- son f r å n Sundsvall ett synnerligen iiitres- sant föredrag om kvinnans politiska röst- rätt.
Talarinnan g a v först en kortare hi- storik öfver den kvinnliga rösträttsrörel- sen.
Hon framhöll därcfter dc principer, efter vilka den svensira rösträttsrörelsen arbetar och önskemålen for dess strävan.
Det innehållsrika, livligt framförda före- draget åhördes med spänt intresse av den r ä t t talrika publiken.
Mötet avslöts incd a t t de närvarande unisont sjöngo " Du gam- la, du fria ".
Ett tiotal nya medlemmar iri- gingo i föreningen.
Arwika F. K.
P.
R. hade den 6 febr.
an- ordnat e t t möte med föredrag i folkpensio- neringsfrågan a v fru Elisabeth W p r n - Bugge.
Det intressanta föredraget åhördes a v e n talrik publik, och till sist fattades en resolution a v samnia innehåll som Stock- holmsresolutionen.
Avesta-Krylbo F. K.
I '.
R.
liadc den 9 febr.
anordnat offentligt möte.
F r u Ella Billing f r å n Stockholm talade darvid on1 " Kvinnorna och åldersdomsförsäkringen ", och kritiserade skarpt det a v kommitten framlagda förslaget, med avseende p å den undantagsställning kvinnorna inta i det- samma.
Efter föredraget vidtog ett trev- ligt samkväm, med solosång av organist J. Håkansson och pianomusik af f r u Elisabet Holmgren.
Ordf., f r u K a r i n Gelhaar, tala- de v a r m t för den nu påghendc insamlingen för resande av en minnesstod över Fredrika Bremer, varefter hon i ett kortare anföran- de bemötte motståndarnas argument och uppmanade kvinnorna a t t ansluta sig till föreningen.
E n del nya medlemmar ingin- go i föreningen, som under hösten och vin- tern mer än trednbblats.
Bollnäs F. K.
P.
R. anordnade den 9 febr.
kl. 3 i Björktjära skolhus och kl. 6 i F r r - Inga skolhus möten, varvid föredrag hölls qv f r u Augusta Tonning f r å n Ronneby.
Ta- larinnan redogjorde för kvinnornas ställ- ning till reglementeringsfrågan, ålderdoms- pensionsförsäkringen, moderskapsför&amp;krin- gen samt nykterhetsarbetet.
Särskilt kri- tiserades det nyligen framlagda förslaget till folkpensionering, som innebär samma betalningsskyldighet för kvinnorna som för männen, utan att kvinnorna erhålla samma pension.
Talarinnan uppmanade de närva- rande kvinnorna a t t i n g å i Bollnäs röst- rättsförening samt lade dem varmt på hjar- tat, att med kraft och energi hjälpa till med arbetet för massopinionsyttringen.
Borlänge-St. Tuna F. K.
P.
R. hade den i febr.
anordnat offentligt möte, varvid f r u Ella Billing höll föredrag över ämnet: " Kvinnan och medborgarrätten. "
Det med- ryckande och övertygande anförandet åhör- des med allra största intresse a v ett 60-tal personer och efter det ingingo flera nya medlemmar i föreningen.
Därefter vidtog enskilt möte.
F ö r Degerfors F. K.
P.
R:s räkning höll f r u Ella Billing f r å n Stockholm söndagen den 2 februari offentligt föredrag över äm- net Kvinnan och samhiillsfrågorna.
Det intressanta och livfullt framförda föredra- get åhördes med största uppmärksamhet och lönades med livligt bifall.
Efter före- draget anmälde sig nya medlemmar för inträde i föreningen.
Eksjö F. K.
P.
R. hade ordinarie möte den 4 febr.
Sedan års- och revisionsberättelser föredragits, beviljades styrelsen full och tacksam ansvarsfrihet.
L.
K.
P.
R:s stadge- ündringsförslag antogs.
Följde så redogö- relse för centralstyrelsemötet; och efter framställning a v ålderdomsförsäkringsför- slaget och referat a v inlägg i frågan be- slöt föreningen att ansluta sig till den re- solution, som antogs på kvinnornas pro- testmöten i Stockholm den 23 och 25 jan.
Flens F. K.
P.
R. höll den 3 februari års- möte på Järnvägshotellet.
Av styrelsebe- rättelsen framgick, att föreningens med- lemsantal ökats f r å n 27 till 61.
Det a v cen- tralstyrelsen antagna stadgeändringsförsla- get godkändes.
I styrelsen omvaldes f r u Maria Pegelow, fröknarna E m y Myrtin, Lovisa Thoren och Sigrid Svensson samt nyvaldes f r u Emma Blomgren.
Gränna F. K.
P.
R. hade den 6 febr.
sitt första sammanträde för innevarande år.
Mötet, som v a r talrikt besökt, b a r formen a v samkväm samt var präglat av den bästa stämning.
Ordf. redogjorde il korthet för L.
K.
P.
R:s centralstyrelsemöte den 9-10 jan.
Anföranden höllos ang. kvinnans ställ- ning till den ifrågasatta åiderdomsförsäk- ringen, över vilken indignation och nedsla- genhet rådde.
Efter anföranden rörande opi- nionsyttringen vor0 alla villiga deltaga i N:R 5 R6STBÄTT FOR KYIHHOB I I Arbetat ute i landat arbetet diirined.
För insamlande av medel till resandet a r Fredrika Breniers staty råd- de ganska stort intresse och beslöts anord- riandet a v en fest iiicd tablåer etc. för an- skaffandet a v dessa.
medel.
Fröken Carin Berggren gladde alla nied sin vackra sång.
Ortstidningens referat över sammantriidel lyder till sist: " Belütenheten v a r aliniän och g a v ett ytterligare bevis på intressets förefintlighet.
inor.1 föreningen. ' '
Hudiksvall F. R.
I '.
R. hadc den 6 febr.
samkväm å Stadshotellet, vai * vid f r u Augu- sta Tonning hiil1 föredrag om " Kvinnorriae medborgarrätt ".
Talarinnan redogjorde föi kvinnorörelsens ställning till rcglemente- ringsfrågan samt ålderdoms- och modcr- s %apsförsäkringsspiirsmålen.
Slutligen om- nämnde talarinnan L.
K.
P.
R:s planeradc massopiiiionsyttring till förmån för kvin- norösträttcn.
Föredraget mottogs med var- ma applåder av det fulltaliga auditoriet, varefter fröken Alma Persson å föreningens vägnar tackadc fru Tonning.
Mötet antog därpå en resolution mot foikpensionerings- fiirslagets favorisering a v männen pü kvin- nornas bekostnad.
Hälsingborgs F. K.
P.
H. hade den 10 febr.
årsmöte, varvid Ars- och revisionsberättel- sen upplästes och godkiindes.
Därefter före- togs val av styrelse, r a r v i d hela den av- gående styrelsen atervaldes: F r u Iir.
Borg.
ord., d:r H a n n a Clirist.er-~ilsson, vice ordf .. frii Rcgiiia Kleine, kassör, fröken Emeli B&amp;lling, sekrctcrare, fruarna Nina \ .Venn- berg och S. Björkman samt fröken M. Fulton.
Suppleanterna, fröknarna Schiit,z och L. Österberg, återvaldes även, lik- som de förutvarande revisorerna Irontors- chef L. Deshayes och fröken I. Grevillins samt deras suppleanter fröknarna E. Laxta- dius och E. Witt.
J u r i s stud. fröken Elisa- beth Nilsson fråii Kristianstad höll därefter ett ytterst intressant föredrag om den före- slagna ålderdomspensioneringen.
Talarin- nan redogjorde på ett särdeles klart och förträffligt sätt för förslaget i dess helhet, ävensom f ö r försäkringspensioneringen i andra länder.
Hon kritiserade skarpt för- slaget och p8visade bristerna i detsamma.
Föredraget mottogs med stort bifall a v den talrika publiken.
E n resolution mot försla- get antogs a v mötet, och i denna anhöll0 representanter för Fredrika-Bremerförbun- det och Vita Bandet att få instämma.
EPter föredragets slut vidtog c t t angenämt sam- kväm, omväxlande ined sång, musik och tal.
Karlskoga F. K.
P.
R. hade den 16 febr.
offentligt möte nicd föredrag a v fröken An- n a Åbergsson om ålderdomsförsäkringsför- slaget.
Stockholmsresoliitionen antogs.
Landskrona F. K.
P.
R. hade den 4 febru- a r i e t t talrikt besökt möte å församlings- hemmets stora sal, varvid jnr.
stud. Elisa- beth Nilsson f r å n Malmö talade över ålder- domsförsäkringen.
Med tillhjälp a v tabel- ler redogjorde talarinnan klart och liv- ligt för hur folkförsäkringen skulle ställa sig enligt kommitteförslaget och klandrade skarpt den särställning kvinnorna intaga läri.
Föredraget applåderades livligt.
Stockholmsresolntionen antogs enhülligt.
Efteråt v a r samkväm anordnat med sång och musik m. m.
Härvid antecknade sig 35 kvinnor som medlemmar i. rösträttsförenin- gen.
Lunds F. K.
P.
R. avhöll den 6 febr sitt årsmöte.
Sedan års- och revisionsberättel- ierna upplästs och godkänts, redogjorde doc.
Hilma Borelius för centralstyrelsemötet i Stockholm.
Vidare antogs den ändring i paragraf 8 a v L.
K.
P.
R:s stadgar, varige- nom landsföreningsavgiften höjes f r å n 25 t.ill 35 öre.
Slutligen beslöts a t t tillsammans med Fredrika-Bremerförbundskretsen för Lund med omnejd anordna e t t allmänt kvin- nomöte i folkpensioneringsfrågan i slutet av februari eller början a v mars.
Luleå F. K.
P.
R. hade den 6 febr.
ett tal- rikt besökt sainmanträde, vid vilket e j min- dre ün 24 nya medlemmar ingingo i förenin- gen.
E.n kommitt6 p å sju personer tillsattes stt jämte styrelsen arbeta för namninsam- lingen till kvinnornas opinionsyttring 1914.
Därjämte beslöt föreingen a t t snarast möj- iigt anordna ett offentligt opinionsmöte med anledning a v kvinnornas ställning i Ilderdomsförsäkringskommitt6ns förslag till allmän pensionsförsäkring.
F r u Ellen Vlen- gel höll ett briljant framfört, intressant och medryckande föredrag om sina intryck från 3n resa i Italien.
Malmö F. K.
P.
R. hade ordinarie årsmöte fredagen den 7 d:s.
Sammanträdet v a r myc- ket talrikt besökt.
Års- och revisionsberät- telserna för 1912 förelades.
Fröken Udden- I EI I berg redogjorde för centrals Stockholm.
Mlarknrgds F. K.
P.
R. firade den 31 j a nuari s i t t 5-års jiibileiini med en anslående fest.
n ' orrköpitags F. K.
P.
R. hade ilcn 6 fc bruari sitt första sammanträde för året Sammanträdet, som v a r mycket talrikt be.
sökt och prkglades a v den basta stämning hade formen av ett samlivam med fast.
ställt, omväxlande prograni, som bjöd p8 såväl skämtsamma, som allvarliga andra gandcn, vacker sång a v fröken Constanet L u n d h med förstklassigt ackompanjemang a v f r u Ellen Dorph-Enander in.
ni.
Efter ett kortare anförande a v vice ord.
föranden i ülderdoms- oeh ini-aliditetsför.
siiliringsfrågan beslbt föreningen a t t anta.
g a den resoliition, soiu antogs på det stora kvinnornötet i Stockholm den 3.3 sistlidne januari.
Vidare uppdrogs å t styrelsen at1 i likhct ined föl-egående år anordna en upplysningsbyrå för deklarationsskyldiga Iivinnor, $ven utom föreningen stående Prenumeration upptogs å Rösträtt for Kvinnor, och flera iiya medlemmar anmäl- de s i t t inträde i föreningen.
Ngköpings F. Ii.
P.
R. hade den 12 febr.
ett talrikt besökt sammanträde i sin nya lokal ö s t r a Storgatan 25.
FOreningen antog ett förslag till ändring av landsföreningene stadgar, vilken iindring innclihller a t t lands- föreningens avgifter skola höjas f r å n 25 till 35 örc p r medlem.
Beslöts insamla bidrag till resande a v en Fredrika Bremerstat3 och att anordna ett föredrag för ändamålet.
Föreningen skall hädanefter hålla e t t sam- manträde i månaden och dessutom kommer föreningens lokal att varje tisdagskväll stå Öppen f ö r alla som önska närmare f å reda pii föreningens arbete.
Bestämdes a t t från och med i år t v å olika årsavgifter skola er- läggas, e n på 1 kr.
25 öre, som förut, och en på 50 öre.
Före sammantrhdct &gt;-oro medlemmarna inbjudna till ett enkelt samkväni i den nya lokalen.
Skara F. K.
P.
R. hö11 den 23 januari för- eningsmöte.
F r u Jenny Velander redogjor- de därvid för det nyligen i Stockholm håll- na centralstyrelsemötet.
Sedermera upplä- stes " Madame Antis " monolog, vilken väek- te myclren munterhet.
Skara F. K.
P.
R. hade årsmöte den 1 2 febr.
Till styrelse omvaldes fröken C. Wall- mark, ordförande, fruarna J. Velander, cen- tralstyrelscmedlem, H. Haldin, sekr., H. Torgny, v. sekr., L. Appelgren, kassaför- valtare och I. Larsson samt fröken M. Ha- milton.
Dessutom nyvaldes fröken A. Ene- roth och f r u E. Lundqnister, den senare ef- ter f r u E. Wahlquist, som e j önskade åter- val.
Fröken U ' allmark redogjorde därefter för rösträttsfrågans nuvarande läge i Sve- rige och a n d r a länder samt gav slutligen en översikt a v kvinnans ställning i det förelig- gande ålderdomspensioneringsf örslaget.
För- eningen anslöt sig enhälligt till den resolu- tion, som antogs på kvinnornas möte i Stockholm den 23 jan., i vilken uttalades en protest mot kvinnornas sarställning i det Pöreliggande socialförsäkringsförslaget.
Stenstorps F. K.
P.
R. hade den 26 j a n u a r i 2 t t offentligt möte i tingshuset varvid f r u Jcnny Velander p å e t t tilltalande s ä t t skil- l r a d e kvinnans forna ställning och hennes nuvarande önskemål, vilket föredrag av l e n talrika publiken avtackades med var- m a applåder.
Man hade därjämte nöjet f å höra e n del sånger a v fröken NaCmi Ek- lund.
Sundsvalls F. K.
P.
R. hade den 4 fe- bruari anordnat möte, till vilket infunnit sig utom medlemmar även många a v de kvinnliga deltagarna i de under veckan pågående nykterhetskurserna.
Agitations- föredrag hölls a v ordföranden, fröken Elin [Vahlquist, som särskilt skärskådade kvin- nornas ställning i folkpensioneringsförsla- get.
Efter föredraget vidtog ett trevligt samkväm.
Flera nya medlemmar ingingo i föreningen.
S ä f l e F. K.
P.
R. hade den 4 febr.
anord- nat e t t möte med föredrag i folkpensione- ringsfrågan av f r u Elisabeth Wsxn-Bugge.
Det intresseväckande föredraget mottogs med livliga applåder, och till sist autogs en resolution, v a r i yrkades p å full likställig- het mellan m a n och kvinna, samt ålder- loms- och invaliditetspensioneringsfrågans lyckliga lösning särskilt med hänsyn till avinnornas krav.
Söderlaamns F. K.
P.
R. hade den 3 fe- Jruari sammantriide.
Då till följd a v tåg- nissöde den väntade talarinnan, f r u Angu- sta Tonning, anlände först med tåget kl. 10,12, lämnade doktorinnan Wennerström en kort överskådlig redogörelse för ålder- domsförsäkringsförslaget, belyst av siffror och exempel.
Under samkvämet utfördes sång a v fru Ellen Hofverberg, ackompanjerad av f r n Ella Ekelöf.
Efter den trevligt anordnade tesupen höll ordf., fröken M. Larsson, t a l för den kvinnliga representanten i stads- fullmäktige, vilket a v henne besvarades.
F r u Tonning, som nu anlänt, g a v i e t t p a r korta anföranden e n del upplysningar orn moderskapsförsäkringen och om regle- menterings frågan.
Söderköpings F.
K.
P.
R. hade den 4 febr.
anordnat e t t samkväm, varvid doktorinnan Hellström redogjorde f ö r senaste central- styrelsemötet i Stockholm.
F r u Grönlund framlade några synpunkter, särskilt röran- de kvinnorna, i f r å g a om förslaget till inva- liditets- och ålderdomsförsäkring.
Till sist upplästes ett av Frigga Carlberg författat litet skämt om " Antis ", som väckte mycken munterhet.
Föreningen, vars medlemsan- t a l under årets lopp mer än fördubblats, v a r talrikt representerad och stämningen den allra bästa.
Södertälje F. K.
P.
R. hade den 31 j a n u a r i anordnat offentligt möte med föredrag av fröken Anna Abergsson, som talade om foliipensioneringsförslaget.
Talarinnan sln- tade med a t t påpeka det förhållandet, att kvinnorna i Sverige stå iitanför all lagstift- ning och sakna medborgarrätt, under det att folkpensioneringsförslaget i Norge, d ä r kvinnorna ä g a rösträtt, blivit löst på ett för kvinnorna långt lyckligare sätt.
Ef- t e r föredraget antog mötet enhälligt den re- solution, som förut antagits vid liknande möten i Stockholm.
Därefter talade f r u Ma- ria Dehn om den blivande namninsamlin- gen och uppmanade de närvarande att med sitt intresse stödja företaget och arbeta för dess framgång.
Tranås F.
K.
P.
R. diskuterade p å sam- manträde den 4 febr.
kommittkns förslag till lag om ålderdomspensionering.
Under diskussionen, som inleddes a v fil.
mag. frö- ken E. Albihn, uttalades förhoppningen, a t t förslaget i sitt nuvarande skick måtte falla, huvudsakligast på grund a v den föreslagna pensionens otillräcklighet.
Un- der debatten uttalades även den meningen, a t t kvinnan måtte f å rätt till lika pension som mannen.
Trollhättans F. K.
P.
R. hade den 4 febru- a r i anordnat e n offentlig aftonnnderhåll- ning, som blev mycket lyckad.
" Madame Anti " uppträdde denna gång i f r u Gurli Hertzman-Eriessons skepnad.
E t t amatör- sällskap spelade ett litet stycke, och musik och deklamation förekom.
' / lo a v behåll- ningen tillfaller enligt föreningens beslut Älvsborgsförbundet.
V i s b y F. K.
P.
R. hade den 3 febr.
e t t talrikt besökt samkväm.
Ordf., doktorin- nan Sigrid Herlitz, talade därvid klart och kraftigt om rösträttskvinnornas strävan- den, särskilt uppehållande sig vid sådana missförhållanden, vilkas avhjälpande tyd- ligt är beroende a v kvinnornas direkta in- flytande.
Talet mottogs med varma applå- der.
Därefter vidtog s å n g och musik un- der livlig och angenäm stämning.
Efter supen utförde doktorinnan Hagstrand ar- tistiskt och själfullt ett p a r vackra piano- nummer.
Samkvämet fick en oväntad av- slutning, d å en " tvättäkta " antirösträtts- kvinna, bekant f r å n senaste eentralstyrelse- mötet p å Skansen, höll ett föredrag, som försatte auditoriet i en särdeles munter sin- nesstämning.
Vuskinde F. K.
P.
R. hade den 1 febr.
sammanträde, varvid d:r Karolina Wider- Ströms uppsats i sista numret a v Rösträtt för Kvinnor angående folkpensionerings- rörslaget upplästes och diskuterades.
Även upplästes: " Varför böra religiöst intresse- rade kvinnor ansluta sig till rösträttsrö- reken? "
a v Sofi Lindstedt.
Värmlands länsförbund a v F. K.
P.
R.
hade söndagen den 9 febr.
ett talrikt besökt sammanträde å hotell H a g a i Karlstad för ttt organisera arbetet med kvinnornas mass- Jpinion.
Alla länets elva föreningar vor0 representerade.
Till arbetsutskott omvaldes fru Gerda Hellberg, Karlstad, ordf., fröken Dttilia Marin, Filipstad, sekreterare, och Fru Adele Melen, Kil, kassaförvaltare.
De långa förhandlingarna buros alltigenom av intresse och arbetshåg.
Efteråt intogs å hotellet gemensam middag, vid vilken de internationella färgerna vajade glatt och värmande över alla bord.
Nöjda med da-: ens givande samvaro, avreste ombuden med aftonens olika tåg, beslutna att var i iin stad och ort g ö r a sitt bästa.
7 ' ästerås F. K.
P.
R. hade den 31 j a n u a r i sitt första styrelsesammanträde för å r e t un-
v N:R 5 der den iiya ordförandens.
I ' rii S i n a Anders son, ledning.
Dlirvid omraldcs till vice ord förande sko1föres; ündariiinaii fröken Ann: Löfgren.
Till seixeterare iitsAgs frii Helg: Silverstolpe, till vice sekreterare frökei Ester Kolmodin, till knssafiirvaltare frnltei Flinilie Bergström samt till vice kassafiir vnltare fru Ida Johriiissoii.
Till centralsty relsemetlleiii valdes ordföranden oeli til suppleant frii Ruth Randnll-Edström.
Lördagen den 8 febr.
hade förcningcn a n ordnat en soar6 å stora Stadshussalonger till förrnån för barnförlamningens offer Soaren, som r a r besökt al- omkr. li5 per soner, hade ett oniviislantle prograni.
Eftei Iiiilsniiigsorti ar ortlförariden och iinison avsiiingande a v " Du geiiila, du fria ", be steg friherriiiiiari Ebba Palmstierna, son föreningen hade glädjen se som sin gäs för aftonen, talarstoleii och höll s i t t ut märkta föredrag, vilket hon förut hållit Stockholm, över ämnet: " Krinnorösträtts frågans läge i de nordiska länderna jus.
1111. "
Därefter förekom s i n g, uppläsning a~ " Madame Aiit is " skiiiiitsaiiimn monolog sniii ' sist gemensam sup6.
Kvinnornas opinionsmöten mot folkpeiisioneringeförslaget.
Meddelanden fr$n V. U.
1.
Med anledning a v en i Dagii: av den 20 februari införda arlilie under rubriken " De moderata kvinnor n a och K.
P.
R. "
meddelas att denii&lt; artikel återsiindes till författarinna] jriiiite en av alla V. U:s medleniina undertecknad, utförligt inotiverad skri velse.
Efter artikelns införande i Dag ny har V. U. tillstiillt dess redaktioi samma skrivelse ined begäran om in förande.
2.
Namnlistor för opinionsyttringei anteckningslistor för upptagande a. nicdleinniar i F. K.
P.
R. och prenurne rantcr 5 Rösträtt för Krinnor, ü a i n Råd och anvisningar för namninsam lare föreligga nu färdiga och erhålla gratis, men mot erläggande av porto genom Rösträttsbyrån, Lästmakarega tan 6, Stockholin.
Den i Rösträttsbg råns lokal inrymda Centralbyrån fö Gävle.
Dessutom ha även flera F. K.. '
I R. anord namninsamlingen förestås a v frökei Inez Draghi.
Stockholmsföreningei Y s t a d s F.
Ii.
P.
R:s niöte den 8 febr.
hadc nat möten i friigan, för vilka redogörelsi koininer a t t öppna en egen byrå i sam återfinnes iindnr " Arbetet ute i landet ".
samlat en talrik och intresserad publik nia hus, varom meddelande lämna - -.
Ären från Tstadsföreningens filial i Tonie.
längre frani.
lilla hadc medlemmar infunnit sig.
Sedar Rösträttsklubben i Stockholm ordf., frii Maja Strandberg, hälsat de när.
3.
Vid inlämniiigstidens utgång, dei varande välkomna, höll hon ett anföraiidc saniiiiantriider den 10 niars kl. 8.30 e. ni.
20 febr.
hade till L.
K.
P.
R:s sekrete oin " Krinnorörelscn soni världsrörelse ".
Ef, Jalrobsgatan 20, 2 tr. rare inkommit 72 årsberättelser och 2 ' ter föredraget, som mottogs ined livligt bi.
statistiska uppgifter rörande stadsfull fall, antogos nya stadgar för föreningen mäktigevalen 1912.
De F. K.
P.
R., son Ystad.
Såsom represeiitanter r i d Skånefiir.
bundets årsmöte valdes fruarna Strandberg x l i unison s i n g och slöts under bästt ännu e j insänt årsheriittelser och sta tistiska uppgifter, torde göra dett: Winther och Sta61 x-on Holstein.
Därcftel itänining.
Östersunds F. K.
P.
R. hade den 3 febr ofördröjligen.
vidtog ett angenliint saiiikräni.
Friiken Hil.
mnmantriide.
varvid tillsattes en kommitte (la Pettersson föredrog elegant och känslig1 4.
Det i cirkuläret n r 92 oiiinämnd: stycken av Siiiding, Schumann och Liszt joni inom Jämtlands län skall organiserr föredraget om Ungern, utarbetat a7 I * ' röken I d a Björk sjöng på ett behagligt sätl lch leda den namninsamling, som de sven.
grevinnan Islra Teleki och fru Irni: flera niinimer vid pianot, ackompanjerad a \ Ska krinnorna ämna igångsätta f ö r a t t SOK v. Szirniay, föreligger nu i svens1 fröken Maria Lenander.
Den tacksamma lpinionsyttring överlämnas till riksdager publiken mottog allt med livligaste bifall 1914.
F r u Bergners förslag, a t t Östersundr översättning och kan jämte skiopti 10 nya medleinmar inskrevos, och Rösträtl förening skul !e inom sig mot e n avgift a % konbilder rekvireras genoin Rösträtts landsbygden boende p e r byrån mot erläggande a v tur- och re för Kvinnor vann ett 2O-tnl nya prennnic- I5 öre mottaga joner, godkändes.
turporto.
Bilder och föredrag tordc rnnter.
Den 10 febr.
hade föreningen anordnat en itersändas omedelbart efter begagnan Örebro F. K.
P.
R. erhöll vid sitt första iärdeles lyckad fest till Fredrika Bremen sammanträde för Bret 22 nya niedlemmar.
ninne och till förmån för insamlingen till Jet.
Vid mötet lämnade ordf., fru Perselli, eii len planerade statyn.
Efter ett p a r s å n g Trollh5ttans F. K.
P.
R. medryckande skildring av ceiitralstyrelse- mötet.
Under livligt bifall uppträdde där- efter en antirösträttskvinna med en mono- log innehållande skäleii mot kvinnans riist- rätt.
Mötet omväxlade vidare med musik 5 B6STRlaTT FÖR KVINNOR I Gävle hölls deii 14 febr.
p % jnbjudai a \ - feni kvinnoföreiiingar a r olika slag et offentligt möte i folkpensioneiingsfrågal: hesükt av oriikring 4i10 personer.
Efter förf, (lrag a v friikeri G. af Klintberg, Stockholin och f r n Ellcii Hagen, Uppsala, antogs ei resolution, i vilken uttalas e n bestämd pro test mot den og) - niisamma särställning, son givits kvinnorna i det föreliggande kon1 mitteförslaget.
TdikasB hade i Falnn representanter fii stadens sanitliga BvinnofGreningar anortl nat ett niötr für avgivaitde a v o:) inionsytt ring nied anledning av ålderdomsporisione ririgskoniinittens förslag.
Inledningsföredrag höllos a v fröknarni Gerda Martin och Anna Holmquist, ocl efter eii synnerligen livlig diskussion an togs enhälligt sanima resolution som iummer a v en damkör under ledning av ' röken E i r a TIallbergli bestegs talarestolen 1x7 d:r Karl Ljnngst,edt, vilken hö11 ett som Tanligt glänsande föredrag över Fredrika 3rcmers liv och livsverk.
Jörjar den 1 mars sina samhällskurser p2 len närmaste landsbygden.
Till dessa kur ser h a r föreningen f å t t medel av den Berg nan-Österbergska fonden.
Kvinnornas dag i Stockholms stadsfullmäktige.
Nåndagen den 17 febr.
kan med fog kal- las kvinnornas dag i Stockholins stadsfull- mäktige.
\ - id sammanträdet denna d a g väckte fröken Anna Lindhagen e n mycket uppmärksaminad motion om åtgärder för bevarande av " stadens kåkar ", de gamla trähusen, som ännu finnas kvar i e n del gamla stadsdelar och som enligt hennes åsikt " utgöra en idyll, som staden icke u t a n mycket stor saknad kan helt berövas ".
Vid detta sammanträde förekom även till behandling en ansökan f r å n tjänarinnan H a n n a Pålsson, vars enda tillgång, spar- penningar till ett belopp a v 818 kr.
75 öre, tagits i anspråk för ersättande a v hennes vård A Långbro sjukhus, om att få detta belopp restituerat.
Till stöd för ansöknin- gen hade särskilt anförts att hon icke fullt tillfrisknat och att hon, enligt Iäkarbetyg, icke lian ha hopp om a t t åter bli fullt ar- bctsf ör.
Fattigvårdsnämnden, hälsovårdsnämnden och beredningsutskottet hade alla avstyrkt restitutionen.
Den fattiga kvinnans talan fördes emellertid v a r m t a v särskilt f r u Emilia Broome, som betecknade ärendets behandling som en formalismens triumf.
fröken Anna Lindhagen och d:r Karolina Widerström, vilken framhöll att e t t beslut i fattigvårdsnämndens anda vore ett slag mot all sparsamhet - kvinnan h a r med om- tänksamhet och försakelse lyckats samla ihop ett litet kapital, och n u skulle hon i ett slag mista det emedan hon blivit sjuk.
Trots kvinnornas insatser avgjordes den- na principfråga med e n seger för formalis- men, i det beredningsutskottets avstyrkan- de i voteringen segrade med 57 röster mot 36.
Majorsican Edmann borttager rynkor och pormaskar.
Har en underbar Mrmiga att föryngra och föralröna, ty hyn blir skär ooh 3enomskiniig.
Anses vara det yppersta medel i sitt slag.
I parti och minut i FRA.NSKA PARFYMMAaASJNET Hovleverantor P i DroitnlnggPtan 2i.
Stockholm samt i förnämsta ParfymafYber.
~ Det gula skrinet, v DB kofferten kommit med en del siiiå- plock.
som följde med arvet efter kusiilen, hade f r u Sigrid v a r i t så upptagen a v den motion hon förberedde i stadsfullmäktige oni upprättande av en asyl för erisamställ- da barnaföderskor, a t t hon inte ägnat den en tanke.
Men nu var sammanträdet över, hon hade slagit ett slag för sin sak och kun- de ha tid a t t andas ut.
Bland dc många 111- stiga och omöjliga tirig, som hon packade upp nr kofferten och ordnade, var också ett gaminalt gult skrin.
Det 1-ar ett van- ligt litet, skrin aT björkfaner, troligen till- verkat a v någon händig lantsnickare på 1850-talet, och av förteckningen, som följde med kofferten, s å g f r u Sigrid, a t t det till- hört t a n t Elina, en avlägsen släkting till henne, soni dött på 1880-talet.
Syckeln var hunden oin skrinet i ett grönt sidenband, oc,h nied en viss spänning började f r u Sigrid plocka upp innehållet.
Men vad hon fann, gjorde henne ganska hesrikeii.
Följe- tongsurklipp och räkningar, prefercncepro- tokoll orh verser siimjdes där med pressnde hlominor och iirblektn porträtt.
Verserna gingo pB en elegisk ton oeh r o r o skrivna på skärt papper ined e11 piktur soin i sin oändliga utdragenhet tycktes sträva mot ilet 8versi-iniiliga.
I k flesta hacle natur- ligtvis motton.
E t t v a r från Schiller: Was dir Stille iiiclit.
wirkt, JVirkct die Raiisrliende n i e.
.
.
Frii Sigrid sniilog och tiinkte p i a t t (len en gång berömda stilllicten niimera fått y i k a Piir ett nytt ideal.
Icke ens a t t r a r a " still urid bewegt " hade längre samnia nn- derbara klang soni det en gång haft.
Hoii bläddrade hastigt igenom de blad, soni hildade bottensatsen i skrinet och iin- drade om hon verkligen vore skyldig eftcr- viirldeii a t t bevara dein.
Men dn hon reste &gt;ig för a t t bära dem till kaminen, flög et1 ialvt a r k brevpapper utåt mattan.
Hon og npp det och läste: Schema f 6 r Elinas sysselsättning.
Före 1i1.
10 på morgonen: Frukosten.
Ord- %os? ?iden.
Läses tidningar.
Ställes i ord- i i n g i rummen.
Brevskrivning.
Overseeit- le a v det helo.
F r å n klockan 10 till 11.
Läses f r a n s k a.
F r å n kloekaii 11 till 1 breovkrivning, v i s i - er eller ritning.
1 till 2 m i d d a g.
F r å n 2 till 6 diverse somitad, f r å n 6 till 8 läsning och siipP, från 8 till 10 handarbete, och sedan sova!
sova!
sova!
Frn Sigrid satte sig ner igen med det noriograinprydda papperet i handen.
Tant ' linas bild trädde f r a m ur dessa rader, iigjord f r å n de löjligheter, som släktkrö- iikaii utsmyckat henne med orh med barii- lomsininneiias schematiska linjer perspek- iriskt fördjupade.
Tant Elina dog i lungsot r i d knappt fyll- la fyrtio, och f r u Sigrid mindes ä n de iiånga diskussioner hon oförmärkt lyssnat il1 som b a r n om orsaken till hennes sjuk- loni.
Den kärnfriska släkten tog det som n i ' örolänipiiing a t t en av dem kunde dö lungtuberkulos.
Hur i all världen hade; lina hiirit sig å t för a t t bli lungsjukt Ton hade i i i varit alldeles frisk, d å hon ifte sig med Christer, en liteii smula över- pknd kanske i sina ideer, men fnllstän- igt ntan vank i fysiskt avseendc.
Och ' hrister sjiilv i g d e en berghälsa.
Släkten ade varit så upprörd och konsternerad ver denna g å t a a t t den n ä t t och j ä m t för- iudde visa änklingen ett passande delta- ande.
Men för f r u Sigrid, som Satt med et halva arket papper i sin hand, erbjöd åtan inga s r h i g h e t e r.
Barndomsminnena ågade upp i ordnade troppar.
Hon såg en stillsamma t a n t Elina i hennes mön- tergilla, klassiskt fula Sttiotalshem med $toppade valnötsmöbler klädda med grön1 " ips i salongcn och klart kornblått i bll cabinettet.
Mellan var gång man kom di1 iade någon fbrändring ä g t ruin i vånin $en, ett nytt monstrum i cuivre-poli ellei najolilra hade samlats till de många som ' iinnos förut eller också hade möblerna iansat runt.
Det måste h a v a r i t med tanl X n a som nied inrs Carlyle, att hon endas1 jar lycklig, d å hon höll storrengöring Storrengöring, denna huslighetens fruktans- Tärda apoteos.
Det rar t a n t Elinas energi; om sökte sig utlopp; a t t den icke blev till- ' redsställd, därom berättade det mänskliga Iokument, som f r u Sigrid höll i sin hand.
riär en ung f r u icke k a n tänka sig någon-, ing ljuvligare ä n att få.
sova, betyder let att hennes liv gömmer en stor tomhet.
Ju längre f r u Sigrid tänkte på.
denna dö- la kvinna och hennes hem, j u klarare kände ion den tärande oro, som Iåg bakom denna itvärtes regelriitta, sorgfria borgerliga till- - &amp; ro.
I n g a barn och en man, som hörae till le arbetsupptagna, som med Hren bli trä- a r under sin dagliga gärning.
Elina lärde ig hur maskineriet i hans verksamhet fun- rerade, med åren fick hon förstånd på vil- .a frågor hon borde göra, men hon saknade ffärsblick och kunde aldrig komma å t jälva kärnan i lians arbete.
Det fattades essa bägge förträffliga människor ett tycke inark, d ä r de kunde mötas, de hade å småningom ingenting gemensamt utom n älsklingsrätt, och fru Sigrid kom plöts- igt ihåg, att det enda tillfälle d å Elinas em hade en prägel a r harmoni och fest ar då.
den serverades.
Hon hade oniedre- et insupit denna stämning som barn, och ii först tolkade hon den.
Vilket öde, min stackars Elina, sade hon ögt och sträckte på sin långa kraftiga ge- talt.
Vilket tragiskt vardagsöde för en ng kvinna, som har en poetisk s j ä l och öminer verser skrivna p å skärt papper.
~~ Varför inte kommunal soppkokning och barnavård lika g ä r n a som alla små fam- lande intressen, lite ritning, lite franska, lite visiter, lite småpysslande med e t t väl- x d n a t hem, som med sina t v å övade tjä- narinnor kunde skötas mönstergillt p å €yra, iem a v dygnets tjugufyra timmar.
Elinas praktiska förstånd skulle gott kunnat om- iatta allmänna angelägenheter, om hon j a r a f å t t lov.
Pionjär var hon icke född i l l, men om någon a n n a n g å t t före och visat vägen, skiilie e n kvinna som Elina ned glädje skyndat efter.
Hon hörde vis- ierligen talas om 1880-talets kvinnoemanci- lation, men p å avstånd och dess yttre åt- iävor skrämde henne.
Hon avskydde re- ' ormdräkter och skulle hellre dött än 1å- i t saxen komma vid s i t t långa silkesfina iår.
F r u Sigrid, som stod stridbar och mål- nedveten mitt uppe i sin tid, kände plöts- igt h u r fruktansvärt Elina måtte h a van- rivts i sin.
Hon v a r hopplöst omöjlig itt inpassa där, och någon utväg kunde hon cke finna.
Vilken trogen liten arbeterska iade icke gått förlorad i henne.
Jag påstår icke, tänkte f r u Sigrid, som bm hon s v a r a t e n osynlig motståndare, a t t &lt;lina blev olycklig och dog i lungsot, diir- ör att hon icke ägde kommunal rösträtt ich valbarhet och flck v a r a med och kämpa ör den politiska.
Jag är icke så orimlig, änkte hon vidare och hennes ögon lyste om då hon stod p å taIarstolen inför en lackad åhörareskara.
Men, fortsatte hon i t t tysta försvarstal, j a g vidhåller, a t t Clina skulle varit nöjdare och friskare, om ton sluppit stänga inne e n kraftig verk- amhetslust, som förtärde henne, därför att len icke leddes u t i arbete, som intresserade ienne.
Det stridslystna draget försvann ur f r u iigrids ansikte, och dragen veknade.
Stac- ars Elina, stackars min döda s y s t e r.
,.
Elisabeth Kreg.
\
