# ID: svediakorp-per2540
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,981
# sentences: 540
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ROSTRATT FOR KVINNOR Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket f ö r en stor sak som en stor sak kan göra f ö r oss.
II ARG.
STOCKHOLM, 15 F E B R U A R I 1913.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR utkommer den 1 och 15 i var månad Redaktör: ESTEB BRrs8rAN.
Träffas onsdag och lördag kl. lk3-J, ’, 4.
Redaktion och Expedition: 6 Liistmakaregatan I Expeditionen öppen vardagar kl. 1 4.
Rikstel.
Norr 600.
AUm.
tel. Brunkeb.
944.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten Pris for 1913 1 krona.
Lösnummer 5 Öre.
För utlandet sker prenumeration antingen genom posten eller genom insändande av 1 krona 75 öre i postanvisning till tidningens expedition.
Annonspris: 1.3 öre per miilimeterhöjd, större annonser och åraannonser rabatt.
Rikstel.
456.
Allm.
tel. 604.
9 f. m.-7 e. m.
____ Naar Ku ‘ inden baade har den Mulighed, den Ret og den Pligt at arbejde med paa de almen- menneskelige Opgaver og uddanne sin Personlighed paa selystaendig Maade, yil hun heller ikke kunne holdes ude fra kommunal og politisk Stemmeret, HIIRIIIQD H ~ F F D I N G (issr).
.o111 hekriiftelse av Iiaiis löfteii till k \ iiinorria.
I debatten i Underhuset påpekades hans egendomliga siitt att iiifria 10fteii - ” till bokstaven och andan ”.
” Det är alltid olägligt a t t Utgåiigeii koiii soni ett å tillmötesgå kvinnornas krav. ” The Rt.
Hon.
D. Lloyd George illa - iveii fijr regeriiigeri, säges det.
i Underhuset den 23 jan.
1913. l ’ aliiiaiiiiens ingrepp är iiiyclcet egeii- Ater h a r ett nytt blad - iiiiiiii iiiiii- loiriligt och saknar prejudikat.
Vid de clre ärofullt fiir parlaiiieiitet iiii de före- illiiggsfijrslag röraride kviiiiioriia, hoiii gående a v sainina slag - skrivits i deii itföljde rösträttsiiiotioiieriia 1867 och kvi niiliga r i i s t riit tsriirel sen s Ii i storia i 1884, gjordes ingen iiivüiidiiiiig oin till- äggsförslagets inverkaii på huviidino- England.
Aldrig förr liar spiiiiiiiiigeii varit så ioiieiis iide.
Det ligger iiiira till liaiitis oerhörd, fiirviiiit iiiiigariia hos iiiåiiga itt Itviiinorna inisstärilta att procedii- så starka soiii vid detta tillfälle.
Det ren anses fullt riktig, 0111 fiirslaget har Pöreföll soin oiii det deniia gåiig verk- låliga utsikter att gå igeiioiii, nien fiir- ligen skulle fiiiiias eii iirlig vilja bak- ilaras oriktig, oin utsikterna iiro gynii- miinia - såsoin n u v a r fallet.
oin löfteiia.
Den förpliktelse regeringen ikl ii tt sig Det nu så siiöpligt behaiidlade för- ~ c h sorn rösträttslivinriorria - siirskilt slaget erbjöd, försäkrade sir Edward Grey, ” den bästa iiiöjlighet kviniioriias le konstitutionella - förlitat sig på i politiska röstrattsfråga någoiisiii haft Eenitori inåiiader iir iiu endast en detalj de brutiia löftenas historia, soni iikat till framgång i Underhuset ”.
Vid saiii- ma tillfälle - deii 16 dec.
1911 - ytt- iviiinorrias redan förut tillriickligt ” rade nir Lloyd George: ” Vår fraiiigång jittra erfarenhet.
Det cyiiiska f orsvar iiästa år anser j a g vara fullt säker.
För löftesbrott, soin förekoni i debatten Jag ser inte \ - ad soiii skulle kiiiiiia hiii- leii 24 jan., bidrog icke att höja för- clra den. ” S i r Joliii Siiiioii sade å ett roendet till (iiiäniiens) politik.
Mr F. offentligt iiiöte i dec.
1912, att ” rege- E. Smith (konservativ) yttrade bl.
a., ringen givit kviiiiioriia ett tillftille de itt ” det v a r endast de sista två eller aldrig förr haft ocli att iiiiiiistrariias re åreii soiii någon, vilken givit ett förklaringar ge frågaii en stiilliiirig öfte i deiiiia fråga, verkligen hade oändligt överlägsen deii, soiii eiiskilrla tänkt att det kuiide fiiiiias ileii ringaste personer någoiisiii kunde ha gett deii ”.
iitsikt fiir en iiiotioii a t t gå igeiioiii i I bre \ - till lort1 Lyttoii och iiirs Fan.- Uiiderhiiset och bli lag. ” - Vad soiii i syiiiierhet iir iigiiat att cett liar iiir Asqiiith uttalat sig lika Fijrvåna iir deii oiiistäiidighet, att fr8- löftesrikt.
Deii kvinnliga riisträttstle- gan fraiiiskriclit så Iåiigt, Litaii a l t tal- putationeii i nov.
1911 erliiill bestäriida och preiiiiiiriiiiiiisterii haft till- iiaiiiien och tillfre~lsställaiitic svai ‘ på frågan, att konferera iiietl varandra 0111 €Ale ” om regeriiigeii vill anse ett tilliiggs- förslag 0111 politisk riistriitt åt kviiiiior leii eventuella följdeii a v regeringens såsoni ett fnllstiiiidigaiide a v riistriitts- röst rätts f iirsl ag 1 i ietl t i lliiggs f örslag rö- motioneii och stiiflja deii geiioiii (le rande kviiiiior.
De eiigel ska rikt 1 % tt s kv i i i ii or tia s tå olika stadierna? ” - ” Ja visst. ” - ” Är det regeringens avsikt att röstriittsför- iiu inför en ny situatioii - ett iirtt slaget skall geiioiiigä alla stadierna år J a g s löfte av iiir Asqiiith, soiii ersiitt- 1912? ” - ” Ja visst.
det iir vår avsikt.
iiiiig för det: iii iiiisslyckade fiirsiiliet, Vi hoppas att få tleii geiiniiiförd detta l ä r ” den ärliga avsikteii stod iiial&lt;tliis år. ” - ” Both in letter arid iii spirit ” iir nfiir e11 teknisk formalitet ”.
(Mr ’ A s - ett uttryck iiir hsquitli iilskar a t t aii- Iiiith i Underhuset den 24 jan.)
Förslaget går ut på att fraiiiliigga vända, det förekoiiiiiier två gånger De brutna löftenas politik, JÖnkÖpings=XagasiPet G r a n d Pensionat A. DEHN Etabl.
1873.
Regeringsgatan 45.
Parfym- A.
T.
5541. och Ramaffär.
Stockholm.
Strandvägen 7 Telegramadress 7ikstel.
31 69, 2508 frågan under iiästa session i foriii a v en privat uriderhusinedleiiis iiiotiori.
Saken skall förberedas i en partilös l~oiiiiniti6, hlaiitl vars iiiedieiiimar Lloyd George ocli Balfour anhållit att få riikiias.
Därjämte utfäster sig re- geriiigeii att läiiiiia förslagets behand- ling saiiiitia tid, som oin det giillde dess eget förslag.
Att ” Iiiftet ” icke fraiiikallat eiitusi- asiii bland rösträttskviiiiioiiia och de- ras aiihiirigare, förstår nian.
Fiirslaget är icke nytt, det förkastades av rege- ringen 1910 såsoiii olänipligt, tlå det hade iiiöjlighet till franigång, inen iiii iii.
ställningen en helt aiiiiaii.
s r b e t a - repartiets represeiitaiiter ha i Uiider- huset öppet och kraftigt frainhållit soni siii iiieiiiiig, att ett regeringsför- slag iir det enda soiii kan gottgöra vad soin förbrutits - ” parlamentsmedlem- niarrias heder ocli parlamentets anse- ende står på spel ”.
- Och n ä r regeriii- geii en g å n g förpliktigat sig att bringa det nu omintetgjorda förslaget till en lycklig lösning, så borde deniia förplik- telse icke aiises vara upphävd geiioni taliiianiieiis förkastelse av formen, utan gälla även för den eiislrilde par- lariientsiriedleiiiiiiens förslag, så att iiär detta passerat andra Iiisningeii, rege- riiigeii tar det oin Iiaiid och ansvarar fiir att det verkligen blir lag.
” Kvin- iioriias rösträtt itiåste förr eller senare bli en regeriiigsl&gt;ropositioii ”, sliitade Tieir Hardie.
Deiiria iippfattiiiiig synes iiveii vara 1tvinnoi.iias.
Fiillkoiiiligt eiiliiilligt h a de kviiiiil iga röstrii t ts f öreningarila för- kastat regeringens förslag såsoiii vär- tleliist.
I tleii ulas, soiii ordfiii * aiiden i tleii engelska Laridsföreiiirigeri för Itviiiiians röstriitt utfärdat, riktas -.
.. jwiiite en sträng variiiiig för vålrlsaiii- heter - en ixppiiiaiiiiig till iiiedleiiiiiiar- iia att icke iida energi och arbrte och pengar på ett ” irrhlosüfijrslag ”, utan i stället ltoiicentrrra arbetet på a t t få en regeriiigsi~ropnsitiaii och att få eii re- gering som iir ined \ - eteii 0111 de elenien- tiiraste principer för eri folkrepresen- tatioii.
...
.. .. .. R Dehnpensionat Allm.
Tel. 547, S i 3.
a.
.... N:r 4 ” ” ar herrar lagstiftare äro färdiga iiied sitt arbete - så börjar vårt. ” - Så lyder suffragetternas program, och a t t det innebär eii hotelse inför ett nytt gäckeri är tämligen klart.
- ” Om m ä n varit utsatta f ö r deii behandling kviii- noriia rönt, skulle de gjort uppror ”, yttrades i Giiderhuset häroiii dagen.
Dåliga regeringars halva logik ligger i detta ena sofistiska dilemma, säger Macaulay: ” oin folket bråkar, så är det icke moget för rättigheter; on1 det är lugnt, så känner det icke saknaden av rättigheter. ” E n regering kali icke ge vilm för ho- telser, säges det.
Men eii förståndig regering kan förekoinma anledningar till berättigade hotelser genoiii vak- sainhet och förstående inför nationens växt, så att deii icke iiår henne över huvudet.
Det iir Englands stolthet, att de reformer soiii blivit genomförda nied revolutioner i aiidra länder, de ha genoiii klok förtänksaiiihet och öppen blick fiir utvecklingen och för det helas väl blivit genoinförda i England på de fredliga reforiiiernas viig.
Skall denna vackra tradition utplå- iias geiioni en bariislig halsstarrighet a v e n regering soiii syiies ha glömt det itiisvar eii sådan tradition borde väcka.
Det ligger f a r a i att uppskjuta e n re- form inan principiellt erkänt som rätt- vis och det ligger f a r a i att öka ett allmänt missnöje genoni ständigt nya gäckade förhoppningar, och det lig- ger alltid f a r a i oärliga medel.
De Bergman-Österbergska ssmhälls- kurserna i Västerbotten.
Den 5:te i ordningen a r de Bergmaii- Österbergska samhällshiirseriia avslutas i folkhögskolans lokal i Vindeln den 8 d:s.
Anslutningen h a r orerallt varit glädjande stor.
Ahörareantalet, soin natiirligtvis viiis- lat efter platsens storlek, h a r aldrig iinder- stigit 50 personer, nien val uppgått till iri- emot 150.
I regel ha fyra dagars kurser anordnats enligt ilen fastställda nornial- planen.
Intresset, a t t clöiiia a r frekvensen, liar iiiider lriirsens lopp varit i j ä m t stigan- de för a t t kiiliiiincra vid dcii näst sista forelasningen:: ikteiiskapsl~i~stiPtningen.
Den 9 förflyttas kiirsen till Skellefteå, d i r första föreläsningen blir i stadshussaloii- gen, de t r e följande i yodteniplarlokaleii.
De niiriiiaste hiirseriia anordiias i det 3 inil norr om Skellefteå belagna Byshe (socheri- stugan) ocali i det 4 ini1 söderut liggand (.
Biirträsk (godteiiiplarlokalen).
Sista kiir- ieii efter järnvägslinjen niot norr blir i Jörn.
Därefter Itoiiiriier turen till Lapp- iiiarheii f r h i sliitet a \ - febr.
Mera härom i nlista niiiniiier.
S i l l sist nia oiiitalas, a t t aiiordnandet a v kiirserna på de olika orterna g å t t sgnnerli- gen latt.
FrAii e n del hall liar begäran on1 kiirseri ingått, redan iiinaii vederbörande tiuiinit tillskriia deiii.
L stallt sig mycltct riilvillig.
A.
G-dt.
Ivar Haggströms Boktr.
A.
B. LAGERSONS 26 Gamla Kungsholmsbrogatan SETOMAGASIN Allt slags boktryck.
dakobsgatan 1 8 - Fredsgatan 8
2 BOSTBÄTT FÖR KYIHRTOB Tvänne dödsfall.
N:R 4 Kvinnornas opinionsmöten m o t folk- pensioneringsförslaget.
uEn oersättlig förlust för den ungerska kvinnoröstr~ttsrörelsen .. Brev till Rösträtt för Kvinnor.
Budapest i jan.
1913.
Det v a r omkring fjorton d a g a r efter den storslagna basar i hotell Bristol till för- mAn för den internationella kvinnokongres- sen i Budapest - om vilken j a g talade nå- got litet i min lilla skiss över grevinnan Teleki - som j a g en d a g sökte upp " kvin.
norörelsens faktotum " i Ungern, den älsk- värda och duktiga Rosika Schwimmer i hennes bostad å Istvan-ut för att höra eftei nyheter f r å n kvinnovärlden i Ungern.
Fröken Schwimmer såg mycket ledsen och nedslagen ut.
" Ni vet tydligen ej, vad som skett ".
sade hon p &amp; min f r å g a om or- saken till hennes nedslagenhet, " och det är ju e j heller underligt, t y tidningarna här ha fögat talat om, vilken förlust särskilt v i rösträttskvinnos gjort i dessa dagar.
Kan Ni tänka Eder SA sorgligt och SA egen- domligt: tvänne a v v å r a bästa krafter, våra bdda presidenter för " Männerliga der Franenwahlrecht " ha plötsligt avlidit, och det egendomligaste a v allt, de gingo bort i blomman af sin ålder och med knappt en veckas mellanrum. "
Och fröken Schwini- mer började nu berätta om de bada avlidna kämparna f ö r kvinnans r ä t t i Ungern: Kuriolrichter d:r Desider Mdrkus och di- rektören f ö r " Budapester Hebammenschule " professor Gustav Dirner, vilka avledo den förre den 4 dec.
och den senare den 12 dec.
förordas av Svenska läkare såsom ett kraftigt näringspreparat, verksamt styrkande vid allmän svaghet, blodbrist, rubbningar i nervsystemet och under rekonvalescens.
Energon (i pulverform) säljes i kartonger h kr.
1.40, 2.60 och 5.80.
Tillverkas av A.
B. Pharmacis, Torkel Knutsonsgatan 33, Stockholm.
Kontrollant: Profesaom rn.
m.
K. A. Vesterberg.
Finnes Energon ej att tillgå på platsen tillskriv bolaget direkt.
~ des ", för vilken h a n a v fackmän prisas lika mycket för sin grundlighec som för sin ra- dikala och sant humana uppfattning a v ämnet i frtiga Prof. Dirner tillhörde en myeket infly- telserik familj, v a r s medlemmar sitta både i riksdagen och stadsregresentationen i Bu- dapest.
Genom sitt sociala och politiska anseende och sin offervillighet bildade dessa kämpar för kvinnans r ä t t ett mäktigt stöd för kvin- norörelsen i Ungern, och det är därför e j underligt, att Rosika Schwimmer beteck- nade förlusten a v dem, särskilt i dessa da- gar, d å kvinnovärlden i Ungern rustar sig a v alla krafter att värdigt mottaga den in- ternationella Iivinnokongressen i Budapest till sommaren, såsom rent a v oersättlig.
" Tidningarne h ä r i Ungern ", sade fröken Schwimmer, " ha skrivit mycket om des- sa män, men vad de betydde för oss femi- nister, hava de i allmänhet tegat med, t y feminismen h ä r i Ungern s t å r ju e j synner- 1912. ligen högt i kurs hos tidningarna.
Och det D:r Markus v a r en a v Ungerns mest är j u e j heller att undra på i ett land, framstående rättslärde, född den 15 okt.
där även männen sakna den politiska röst- 1862 i Paks (komitatet Tolua), och hade så- ledes för blott n å g r a månader sedan över- rätten i den utsträckning, a t t hela folket står i beredskap a t t g å u t i e n politisk stor- skridit sitt 50:de levnadsår.
Och professor strejk för att erövra densamma.
Skriv där- Dirner, som v a r känd som e n af Ungerns för något om våra nu avlidna kämpar till skickligaste kvinnoläkare, v a r född i Göl- " Rösträtt f ö r kviniior " och tala om vad de niczbunya år 1855 och således vid sin död vor0 för oss kvinnor h ä r i lingern! "
57 år.
Båda dogo helt plötsligt och ovän- I.
A.
D. tat efter endast n å g r a dagars sjukdom.
Båda dessa kämpar för kvinnans r ä t t åt- njöto e t t oerhört stort anseende, och båda Enligt meddelande f r å n Danmark vor0 outtröttliga, då det gällde a t t med föredrag eller på a n n a t sätt visa s i t t in- har nu även där bildats en M " annens tresse för kvinnans frigörelse.
Särskilt d:r förening för kvinnans rösträtt.
Ord- Markus hade såsom framstående rättslärd förande ä r professor H. Höffding, vice utgivit en massa avhandlingar, i vilka h a n ordförande overretssagförer J. Muncli- med djupgående sakkännedom och e n ovan- Petersen, och f. ö. består styrelsen av lig frisinthet t a g i t p a r t i för förbättringen en präst, en medlem av landstinget och a v kvinnans rättsliga ställning, och bland tre medlemmar a v folketinget.
Bland hans avhandlingar i detta hänseende må medlemmarna märkes den bekante nämnas: " Das Recht des unehelichen Kin- orof.
Bentzen.
Männens arbete för kvinnans rösträtt.
1 Murare Helsing och kvinnofrågan.
Verklighetsbild av Frigga Carlberg.
I&gt; Erik, familjen Helsings 14-årige foster- son, som mitt ärende gkllde, var inte hem- ma, och j a g blev anmodad att sitta ned och vänta, medan ett a v barnen skickades u t att leta rätt p å gossen.
- V a r så god och stig i n i rummet, kru- sade madamen och strök såplöddret f r å n armarna, inte skall f r u n sitta i köket, vet jag.
Upp med dig, Helsing!
ropade hon, i det hon öppnade dörren.
Här är herr- skapsfrämmande, som ska h a plats i soffan, så du f å r allt maka dig ur ' na för en gångs skull - latmask.
Det sista ordet yttrades så lågt, a t t det icke uppfattades a v den det gällde.
Mina ivriga protester mot a t t intaga fa- miljefaderns plats i soffan hade ingen Ter- kan.
H e r r Helsing reste sig upp sakta och makligt och stod framför mig i hela sin manliga värdighet, stor och ståtlig och so- lid - en slående kontrast till den lilla spin- kiga hustrun med dc snabba rörelserna och de pigga, klarvakna, bruna ögonen.
- F r u n ursäktar väl a t t jag återgår till m i n a sysslor, återtog f r u Helsing, men jag h a r lite fintvätt för direbtörskan, som j a g lovat henne a t t h a färdig lördag.
Stortviit- t a r n a gör j a g alltid i brygghuset, men det var inte ledigt i dag, och så tänkte j a g passa p å och h a lite långkok på samina gång - Helsing vill så gärna h a soppa € Ö r sin sjukdom - och så tyckte jag, a t t j a g kunde sköta undan det h ä i lilla grandet i köket.
Helsing håller f r u n sällskap, tills Ebba f å r t a g i E r i k - pojlirackarn.
F r u Helsing tycktes ha for v a n a a t t av- sluta sina yttranden med något kraftord.
- Har h e r r Helsing varit sjuk länge?
frågade j a g deltagande.
- I n t e precis sjuk, lydde svaret, men dolr- torn säger, a t t det är något fel med min konstision, och jag behöver vila och lugn framför allt.
- Då är det gott för e r a t t h a en så diik- t i g huctru, som med sitt arbete k a n försörja familjen.
- Ja, gubevars väl, gumiiian är inte oäven och duger nog till ett och annat, och under sitt äktenskap liar hon visat sig vara ett ä r b a r t och anständigt iruntimmer, men vad försörjningen anbelangar, tillade h e r r Helsing med stolt självkänsla, så I r det inte mycket bevänt med fruntimmersgöra.
H ä r bråkar hon med denna tvätten både d a g och natt, förstör bränsle och fotogen och stör nattron för en annan stackare - j a, det förstås, hon kastar sig j u en stund på köksgolvet för att inte störa oss andra, som behöver sova.
- Och vad förtjänar hon, t r o r f r u n?
Jo, fattiga sex kronor i veckan, detsamma som j a g förtjänar på en och en halv dag.
Men det är j u så hon liar litet att pyssla med.
- Jag tycker det skulle v a r a r ä t t svårt a t t undvara hennes inkomst.
även om den Fr$n Tyskland.
Även i Tyskland visar det sig a t t fr8gan om kvinnans rösträtt e j längre 1Ater sig avvisas, u t a n att den vinner allt mera ge- hör för v a r g å n g den kommer igen.
Till den senaste tyska riksdagen hade icke mindre än 40 petitioner om kom- munal rösträtt för kvinnor inlämnats, av vilka 2 fordrade s i v ä l rösträtt som val- barhet samt därtill allmän, lika, hemlig och direkt rösträtt; 19 petitioner yrkade på rösträtt f ö r kvinnor p i samma villkor som f ö r män, medan de övriga nöjde sig med mera begränsade former a v den kommu- nala rösträtten.
Alla dessa petitioner av- slogos emellertid, men anmärkningsvärt är att frågan denna gång diskuterades och uppmärksammades pA ett vida mera in- gående s ä t t än d å den förut v a r i t uppe.
En avår förlust h a r den tyska kvinno- rösträttsrörelsen nyligen lidit, i det f r u Minna Cauer - vilken alla deltagare i Stockholmskongressen 1911 säkert erinra s i g - avsagt sig ordförandeskapet i den preussiska landsföreningen för kvinnans rösträtt.
Detta h a r skett a v principiella skäl.
Denna förening beslöt nämligen vid sitt senaste allmänna möte a t t utbyta stad- garnas k r a v på " lika, allniän, hemlig och direkt valrätt " mot kravet p å lika " val- rätt, som skall utövas personligen.
för alla kvinnor ".
F r u Cauer ansåg detta innebära en avvikelse f r å n principen om den hem- liga och direkta valrätten, för villirn hon som gammal demokrat alltid kämpat, och ansbg sig e j längre kunna kvarstå som ord- fiirande.
~ _ _ _ N y t t segerbudskap f r h Amerika.
Fredagen d.
31 jan.
hade i Umeå på inbju- d a n av Fredrika-Bremerförbundets ombud, Vita Bandet, K. F. U.
K. och Sveriges allm.
iolkskollärarinneförenings lokalavdelning anordnats ett a v c:a 300 kvinnor och åtskil- liga 10-tal män besökt offentligt möte mot kvinnornas särställning inom en blivande folkpensionering.
Vita Bandets ordf., sem.- adjunkten Ester Middelsten, öppnade mötet, v a r p å jur. kand. E v a Anden redogjorde för det föreliggande förslaget till ålderdoms- och invaliditetspensionering, och sem.-ad- junkten Anna Grönfeldt kritiserade kvin- nornas ogynnsamma ställning.
Efter en stunds diskussion antogs enhälligt Stock- holmsresolutionen.
Även i Göteborg h a r hAllits ett dylikt mii- te, vartill inbjudan utfärdats a v ett 20-tal olika krinnoföreningar.
Inledningsföredrag höllos a v fröknarna Anna Lesse1 och Gertrud af Klintberg, och nefter e n stunds diskus- sion, varunder inledarnas synpunkter rö- rande olika pensionsbelopp för män och kvinnor ytterligare underströkos, antogs en resolution, v a r i bl.
a. framhölls att lika av- gifter borde berättiga till lika pensioner.
Jur. kand. A n n a Wicksell h a r a v juridiska fakulteten i Uppsala tili- delats Elsa Eschelsons stipendium f ö r fort- satta juridiska studier.
Mim Jessie Ackermann vars iöredrag om De australiska kvinnorna som medborgare samlat en fulltalig publik i K. F. U.
M:s stora sal i Stockholm den 27 jan., h a r dessutom talat i Betelkapellet och Vita Bandet.
Den 30 jan.
reste hon till Fin- land, varifrån hon efter en veckas föreläs- ningar återkom tiI1 Stockholm den 6 febr.
Under detta sitt uppehåll föreläste hon f ö r Svenska Kvinnornas Nationalförbund ocli h a r nu fortsatt resan till Norge.
Tv$ engelskor till Stockholm.
Mrs M. Coates Hansen, vilken forut talat om den engelska rösträttsrörelsen i Stock- holm, och miss C. Tite komma a t t hålla föredrag tisdagen den 18 februari k1.
8 e. n i.
i Viktoriasalen.
Xics Tite kommer att tala om suffragettrörelsen och nirs Coates Haii- sen om regeringsförslagets fall i engelska parlamentet.
Biljetter komma att tillhan- dahållas i Allmänna tidningskontoret oclr å Röstrüttsbyrån.
F. K.
P.
R. i S t o c k h o l m I Syd-Dakota har lagstiftande församlin- gen med stor majoritet antagit ett förslag om kvinnans rösträtt.
I senaten röstade 41 f ö r och 2 mot, och i underhuset 70 f ö r och 30 mot.
Förslaget g å r nu vidare till om- röstning bland valmännen.
sammanträder onsdagen den 26 febr.
k1.
8 e. ni.
i Viktoriasalen för överläggning 0111 opinionsyttringen s a m t det vid sista sam- manträdet bordlagda stadgeändringsföy- slagrt.
inte ü r sB stor, vagade j a g invända, när e r konstitution, som n i säger, intc tillåter er a t t arbeta.
- Dc stora barnen bor hemma och lämnar v a r och en sitt lilla bidrag - j a g h a r gett dem en ordentlig uppfostran, ska j a g.
säga - och n ä r det kniper, hugger j a g själv i ett par dar.
- Er st,ora flicka känner j a g och vet.
att Iion ä r dulitig.
Jag h a r triiffat henne ett p a r gånger i Föreningen för kvinnans poli- tiska rösträtt.
- Ja, det ä r ocksil ett satans püliitt - f r u n f å r ursäkta en enkel man, att h a n ä r en smula frivol i s i t t talesätt - men h u r kan en så ' n som frun, som är niån om s i t t anseende, vilja v a r a mcd om sådana dum- heter, som a t t fruntimmer sliiillc befatta sig ined politik.
- Jag skulle förlora aktningcn för mig själv, om j a g icke deltog i arbetet f i k kvin- nornas rätt, som också skall komnia er män bill godo.
Och så tänker e r dotter med.
- Hon!
.Ta, det är som a t t t u t t a eld på rn blåntott, a t t säga ett ord mot henne i den saken.
Politik är ju ingenting frun- timmer k a n begripa.
Det ä r knappt e n an- nan, som både är k a r l och läser tidningen och är med om diskussioner, k a n f å den rätta inblicken i det politiska sammanhan- get.
Hiir skulle då fruntimmer kunna reda sig, som bara sysslar med sina kläder och sin mat och sin tvätt och sin städning och sir,a ungar och inte har tillfälle a t t för- värva s i g någon bildning.
Tösen kan g ä r n a f B roa sig med eländet - hennes m a n f å r kurera henne, när hon f å r e n - men se käringeii i å r allt hålla tassarna från poli- tiken, om hon vill bli kvar i mitt hus.
- Då ä r det väl inte v ä r t j a g försöker värva henne till medlem i fareningen, och det är j a g ledsen för, ty det I r just sådana duktiga, självförsörjande kvinnor som f&gt;r hustru, bom bäst k a n gagna saken.
H e r r Hejsing reste sig upp u r gungstolen och stod framför mig i liela sin imponerari- de storhet.
Mellan ögonbrxnen 1åg ett olycksbådande verk, da han till s v a r ytt- rade: - Av aktning för fruu, som alla dessa år visat välvilja mot min hustrus systerson -- det arma fader- och moderlösa barnet -- vill j a g inie vidare uttala m i g i denna eklatanta fråga, men så mycket vill jag erinra om, att den Gud själv satt till över- huvud i världen och hemmet ar den, som skall regera.
Hela olyckan kommer a v a t t bättre fruntimmer h a r f ö r litet a t t göra, och så ska di förstås pyssla med något f ö r a t t fördriva tiden.
- Alldeles som er hustru med tvätten - b a r a för nöjet?
Samtalet avbröts a v Ebba, som kom in- rusande och ropade a t t Erik ville inte kom- ma hem, för h a n hade just f å t t napp.
Haii 1åg på kajen och metade och hotade a t t g e Ebba en doppning, om hon med sitt skrik störde fisken.
- Det är bäst du g i r, lille Helsing, bad hustrun inställsamt, så ska du få en god kopp kaffe, när d u kommer igen.
- E n blinkning g a v ytterligare löften.
- Du, som är k a r l och har respekt med dig, k a n nog € 5 bukt med pojken - envetingen.
, N:R 4 I En I B.ÖSTBÄTT F Ö B KUINNOB piven rätt, som man söker taga tillbaka, Herr åkerlunds skattemotion.
Kviniiorna ha det sannerligen mödo- på tillsammans lika belopp.
Hr Staaff samt i våra dagar.
Gång efter annan ansåg det för sin del e j vara rättvist, riktas emot dem anslag, som de h a att två personer skulle f å större skatt svårt att avvärja.
Då de inte h a några för att de gifte sig ä n om de levde var egna representanter i riksdagen, som för sig eller tillhopa utan laga gifter- kunna bevaka deras intressen, måste de mål, och förordade därför den första uppmärksamt följa det politiska livet utvägen.
Riksdagen beslöt en skrivel- för a t t i tid hinna protestera mot oför- se i frågan.
N ä r Kungl.
Maj:t vid 1908 rätter, innan männen avgjort frågor, års riksdag kom med förslag härom, som på det livligaste angå kvinnorna, så gick detta ut på, att gift kvinna utan a t t dessa ens varit i tillfälle a t t sä- visserligen skulle taxeras för egen in- ga sin mening.
Den enhälliga orättfär- komst och få cgeri debetsedel, men dighet gent emot kvinnorna, som ut- att beräkningen skulle ske på makar- märkte ålderdomsförsäkringskommit- nas gemensamma inkomst, så att skat- tkns betänkande, har j u uppkallat ten skulle bli densamma, som om den kvinnorna u r alla läger till en lika blivit uppförd endast för mannen.
In- enhällig protest.
Tydligare ha vi väl gen förordade d å den motsatta vägen, heller aldrig känt faran a v v å r röst- antagligen a v fruktan för den skatte- rättslöshet ä n inför denna erfarenhet.
minskning som därav skulle bli en Vid detta års riksdag har nu åter en följd.
Men vid centralstyrelsemötet i motion väckts, mot vilken kvinnorna Jönköping i januari 1910 påpekade fru måste opponera sig.
Det gäller en mo- Anna Wicksell, som vi minnas, att tion a v h r Akerlund, vari han hem- dessa bestämmelser leda till a t t hust- ställer: run till en konimunalt röstberättigad ” att riksdagen i skrivelse till Kungl.
man kan få kommunal rösträtt för en Yaj:t ville anhålla, det Kungl.
Maj:t mycket ringa inkomst.
Kvinnorna vo- täcktes låta uppgöra och förelägga ro förtjusta och satte i gång en agita- riksdagen förslag till sådan ändring i tion för att hustrurna genom dekla- våra skattelagar, att inkomst, som ge- ration skulle tillförsäkra Sig kommu- nom arbete förvärvas a v gift kvinna, nal rösträtt och valbarhet.
Fru Wick- skall vara skattefri, för såvitt den- sells ” upptäckt ” togs emot mycket oli- samma e j överstiger 300 kr.
pr år, k a på olika håll.
Den Lindmanska re- samt mannens och hustruns sarnman- geringens medlemmar förklarade, att lagda årsinkomster e j överstiga 1,200 det inte v a r någon ” upptäckt ” alls, de kr. ” hade vetat hela tiden, att så skulle bli Frågan oin gifta kvinnors rätt till förhållandet, och en del högertidningar kommunal rösträtt har flera gånger funno också för gott att anslå samma behandlats av riksdagen.
Vid 1904 års ton, medan andra sade, att om det var riksdag väckte h r Karl Staaff en mo- riktigt som f r u Wicksell sagt, så var tion för a t t tillförsäkra gift kvinna, en ändring nödvändig.
Man ville rakt som har egendoni under egen förvalt- inte unna arbetarhustrurna denna ut- ning, r ä t t till egen debetsedel.
Redan väg a t t erhålla en röst.
Att en hel del d i påpekade han, a t t här funnos två högermän hi-llade denna ståndpunkt, x-ägar att gå, nämligen a t t beskatta visade sig också redan vid samma års nian och hustru var för sig, oberoende riksdag.
Kammarrättsrådet Johan Öst- av varandras inkonister, eller att vid berg passade på och insmugglade i en beräkningen a v skatten samniarir ” ’ i i ~ n a motion, som eljest gällde bevillnin- bådas inkomster, och sedan påföra gen, utan motivering ett litet inonient vardera debetsedeln den på den an- om att: ” Inkomst, som understiger 200 kommande delen.
Den förra metoden kr., taxeras icke i något fall. ” L.
K. leder till lligre skatt, emedan det be- P.
R. anordnade i Stockholm ett pro- villningsfria avdraget clå kommer att testmöte mot hr Östbergs motion.
riiknas för x-ar och en, och emedan Trots att finansministern h r Swartz iiven förmögenhetsskatten hårdare höll på sin gamla ståndpunkt och drabbar erh större inkomst ä n två små motsatte sig motionen, antogs den dock av Första kammaren med den än- dringen, att man satte 100 kr.
i stället för 200, men föll i Andra kainmareu utan votering.
Som ärendet räknades till bevillningsfråga, gick det till ge- mensam votering, då förslaget dock föll med knapp majoritet.
Men nu är frågan uppe igen.
Alltse- dan det visat sig att hustruns egen in- komst, även om den är liten, leder till kommunal rösträtt och valbarhet, har man p å högerhåll blivit så mån om skattelindring för denna inkomst, att det är rent rörande.
Nu talar h r Aker- lund i sin motion om, att man inte bör lägga ” en med rätta förhatlig beskatt- ning å de för såväl statens som kom- munens inkomster rent a v försvinnan- de belopp, som en flitig och mAn ar- betarhustru kan knoga samman ”.
Det skulle ha varit intressant, om h r Aker- lund hade utrett, hur denna ” med rätta förhatliga ” beskattning i allmänhet tillkommit, d ä r den verkligen ägt rum.
J a g misstänker starkt, att det jämfö- relsevis sällan inträffat, att taxerings- nämnden ägt klinnedom om dessa små inkomster och självmant taxerat upp dem, utan de torde i regel framkom- mit genom frivillig deklaration f r å n hustruns sida.
Hustrun h a r deklare- rat, ja, kanske t. o. m. skaffat sig in- komster för a t t kunna deklarera för den och därmed förvärva sig kommu- nala rättigheter.
Det är sant, att det är orättvist, a t t äkta makar få skatta mera ä n två ogifta personer med samma lönevillkor, men detta är lika orättvist om mannen har 890 kr.
om året och hustrun 310, som om man- nen h a r 910 och hustrun 290.
Det är ytterst taget lika orättvist i alla skat- telagen, och ej som h r Åkerlund på- står, endast n ä r hustruns inkomster understiga 300 kr.
Men vill man n u i den sjunkande äktenskapsfrekvensens och nativitetens intresse ändra detta förhållande, sii bör det numera san- nerligen inte kunna g å för sig, utan a t t man samtidigt på något sätt sä- lcerstuller hustruns rösträtt, t. ex. ge- nom a t t tillförsäkra hustru till korn- munalt röstberättigad man åtminstone en röst och diirnied kommunal valbar- het.
Ingen människa kan eljest tro på ärligheten a v denna hastigt pålromna medömkan ined de små kvinnliga skat- tebetalarna.
Hr Åkerlund säger, att en god hustru ä r en skatt, nien en gu- _______~___ - Har f r u Helsing hört vad vi talade om, er man och j a g?
började j a g och slog mig ned p å den långt mera inbjudande, rensku- rade kökssoffan.
- Jojomen, j a g kunde inte låta bli a t t flytta tvättbaljan så n ä r a dörren som möj- ligt.
Han lian så väl lägga sina ord, den Helsing, så det iir som det vore tryckt i en bok, v a r t eveli ‘ a ett.
Och så är det med tösen ock, men en annan stackare h a r j u aldrig fått någon sorts lärdom, utan b a r a f å t t slita och släpa hela sitt liv.
- Bndå anser e r man, a t t det är han, som försörjer e r?
- Jag hörde ’ t nog.
- Det låg bitterhet i rösten, och med viiiistra handen mot den böjda ryggen försökte ho11 r ä t a på den, i det hon svarade: - Sådant är en j u så vaii vid - j a g h a r hört det talet i s n a r t tjugo år, men det är som det toge djupare sen en blirit gammal och utsliten.
I ungdomen kunde j a g skratta bort allt som \ - ar motigt, och så hade en den tron, a t t ingenting kunde vara annor- lunda.
” Mamma är så dum ”, säger tösen ibland, ” om en gör sig själv till en dörr- matta f ö r andra a t t skrapa fötterna på, så Kör di det, och mat.tan liar ingen r ä t t a t t beklaga sig - åsna. ” - E r dotter är en förståndig flicka, kan 7ag förstå.
- J a, det är hon nog, men för mig är det så nytt alltihop.
Det går nästan r u n t i huvet på mig, när jag s t å r vid baljan och biirjar fundera på allt detta nya en hör, men a t t det är rent illagalet, det begriper en ändå.
F ö r r hade j a g barnen a t t se till på samma g å n g j a g skötte sysslorna, och då vet nog irun, a t t en i å r v a r a i fred för andra t a n k a r än dem, som rör de små - välsignade kräk!
- Vad är det för slags sjukdom e r man lider av8 frågade jag.
- Den som bara kunde bli klok p å den sjulian - f r u Helsing vred med k r a f t vatt- net u r direktörskans kamkofta och slängde plagget i sköljbaljan bredvid, innan hon fortsatte.
Själv kallar h a n den ‘ €ör ” kon- stision ”, och konstig ä r den, det är d å visst och sant.
Och inte beller vet j a g var den sitter, €ör h a n kan både stå och gå och sova och ä t a - och dricka också, för den skull - det enda h a n inte kan, är arbeta.
Ibland, n ä r ryggen värker, så jag inte ä r kropp a t t räta på den, och tösen är i sitt arbete, ber jag honom hjälpa mig a t t få kläderna på torkvinden, men då säger han alltid, a t t h a n inte kan för sin ” konstision ” åtminstone inte förrän h a n f å t t litet at1 smörja den med, en 25-öring till ö1 eller et1 par supar.
- Och det ger ni honom?
- J a, det förstås, och sin liter ska h a n h a varenda vecka.
Och j u mer tösen och jag skrapar ihop, dess sämre blir hans ” konstision ”, och dess mindre orkar han.
Men när j a g om lördagen lümnat tvätten och f å t t pengar av direktörskan, då m å tro lian ä r mör i munnen, då är det lilla Ama- lia h ä r och lilla Amalia där, och hans kon- stision skulle må s i bra av a t t pengarna finge ligga i hans ficka och inte i min.
Men n ä r en betalt t r e kronors skuld i hus- h&amp;llskällaren, lagt &amp; en krona till litern och femtio öre till s l a t t e n - för den ska ut, om Helsing h a r aldrig så svår konstision - så ar det inte så mycket över.
H y r a n betalar barnen, som vii1 kr.
” Madam f å r tacka Gud, a t t hennes nian inte slår henne eller är henne otrogen ”, sa direktörskan en gång, n ä r j a g berättade mina omstiindighe- ter för henne - herrskapsfrun.
- Nå, gör ni det?
tackar, menar jag.
- Nej, så beskedlig är j a g ändå inte.
Men direktörskan talar alldeles som Hel- 3ing om kvinnans nriderd8nighet och a t t hustrun skall ära och lyda sin man.
Och 3et ä r lätt för henne a t t säga, som fått en så snäll karl; h a n skulle inte kunna säga schas till katten, om den ville klösa u t ögo- nen p å honom, och f r u n är så sträng mot honom, a t t det är en riktig ynk - sjåten!
- H a r direktörskan - en mystisk person- lighet, vars namn j a g inte kände, men tog som t y p - inte varnat f r u Helsing för den farliga rösträtten?
- Om hon h a r?
- i r u Helsing satte sig ner och l ä t händerna vila i k n ä t ett par minuter, medan hon berättade: - E n gång i höst tog j a g med mig listan, som min stora flicka f a t t av f r u n a t t samla medlemmar på, för a t t be direktörens jung- f r u r skriva på.
I detsamma råkade direk- törskan komma u t i köket, och i min enfald visade j a g listan för henne - j a g trodde förstås a t t hon, som v a r s å bildad och fin, skulle bäst förstå vad det v a r f r å g a om, men det gjorde hon inte ett smack - den fina frun!
- Själviska miinniskor, som ha det b r a för egen räkning, glömmer lätt bort, a t t För varje husmoder är en god symaskin av oskattbar för- del, ty den underlättar i högsta grad förfärdigandet av alla i ett hushåll förekommande syarbeten.
Singer Symaskiner äro bäst.
Filialer på alla större platser.
dagåva, som man ej bör betala skatt för, och det ä r j u vackert sagt.
Det är över huvud taget roligt att få höra alla vackra ord, som niännen bruka slösa p å ” hemmets kvinna ”, såsoni t. ex. a t t hon ä r den, på vilken hela samhället vilar etc., men det vore änd % roligare, om man ville hylla henne med något mera ä n ord.
Det är verkligen p å tiden, att man också börjar giva henne rättvisa, så att hoii har bättre möjligheter och en smula uppmuntran i sitt stora arbete att uppbära både hem och samhälle.
Men tvärtom, det är alltid över henne som orättvisorna värst gå ut.
Hon är den, som är allra sämst tillgodosedd i follrpensionerings- förslaget, för henne skall aldrig annat ä n lägsta svältpension räknas.
Och n ä r man nu - låt vara att det skedde a v misstag - givit henne en möjlighet att i det kommunala lil-et bli likställd med den ogifta kvinnaii, så blygs man inte att försöka ta tillbaka vad som redan givits!
Nu i februari skola deklarationerna avgivas.
M å varje gift kvinna, soin föregående år haft någon egen in- komst, också n u deklarera härför, ty vi måste komina ihåg, att j u mer vi använda en rattighet, dess svårare blir det a t t taga deii ifrån oss.
Gulli Petrini.
RYNKTINKTUR Illfajorskan Edmann borttager rynkor och pormaskar.
Rar en underbrrr förmAga a t t föryngra och förskona, t y hyn blir skiir och genomskinlig.
Anses vurrr det yppersta medel i 8 i t t slag.
I parti och minut i FRANSKA P A R F Y M F A G A S I N E T Hovleverantor 21 Drottnin##atan 21, Stockholm samt i förnämsta Parfymaffärer.
__~_______ _____ a n d r a h a r det svårt.
N3, vad sa ni1 direk- törskan?
- Hon blev sa ond, sa a t t det var opas- sande och okvinnligt, och så ropade hon på direktörn, a t t h a n skulle förehålla flic- korna det orätta a t t g å in i föreningen, men h a n kunde inte mpdiet siiga, b a r a stammade och hackade om ” kvinnans vii- sen ” och ” hemmets helgedom ”, och han s å g precis u t som e n höna i regnvüder, som inte törs kackla en gång.
T i var så för- pintn av skratt, så Hulda - husan - måste dyka ner i vedlåren ett tag, fast hon inte hade ett skapande grand d ä r a t t göra.
36en direktörskan hörde h u r hon inittrade och tog ordet från sin man.
Och hon hade mål i mun!
Det var som j a g hört Helsing själv.
Nen inte hjälpte det stort; flickorna gick i n bägge två.
Det kunde aldrig vara vår her- res mening, a t t en sån ynkedom till k a r l skulle regera världen, b a r a därför a t t h a n är klädd i byxor, sa Hulda - slarvan!
F r u Helsing hade Stterfått sitt vanliga goda lynne, och d å hennes m a n i detsanima kom hem med Erik, som överlämnades åt mig, såg j a g a t t hustrun som belcining för hans besvär a t t hämta hem gossen i den halvfyllda kaffekoppen hällde e n god dosis medicin för hans klena ” lionstision ”.
Lynnet mildrades ända därhän, att h e r r Helsing medgav, då j a g tog avsked, att ” frun menar nog r ä l - det är inte fråga om det - men se, det fattas e r fruntimmer något här ” - h e r r Helsing pekade med en stolt åtbörd på sin panna, d ä r innehållet i kaffekoppen synbarligen började verka.
L 4 f “ Den au mannen skapade uäriden. “ I Det ä r i rättssalen i Xorrkiipiiigs fiingelse.
En irrig liviiina ined ett yt- terst litlanrle iitseeiitle står anklagad för iiiordfiirsiik iiiot.
siii 4-årige gosse.
Hon h a r i ett fijrtx-ivlat iigoiiblick kastat sig i strijiiiiiien iiierl sitt barii i famnen.
Båda ha niistaii niiiedelbart räddats, oskadda.
Hon iir eu fabriksarbeterska, som försörjt sig sjiilv set1a:i sitt 15:tle år.
Vid 20 års ålder gifte hoii sig ocli ble \ - två å r tliirefter iirika, ensaiii nied ett då årsgammalt barii.
Aveii under sitt lik- tenslrap fortsatte hoii arbetet på fa- briken iiietl uiitlaiitag a \ - en helt kort tid vid gossens födelse.
Efter nian- nens död h a r hoii arbetat iiiycket strängt för att helt Iiiiiiiia försijrja sitt barn, som hoii var iiiycket fästad vid.
I tre års tid liar hoii haft gossen iii- ackorderad i en arbetarfamilj, nieii hon h a r hesiilct honoiii v8rje dag, och v a r lördag middag, då hon slutat sitt arbete för \ - eckaii, liar hon Iiiiiiitat sin gosse och behållit Iioiioiti hos sig över söndagen.
Alellan jul och nyår, d å fa- briken \ - ar stiiiigd, hade hon barnet hos sig hela tiden.
Fosterföriildrariia ha omtalat, a t t hoii \ ’ ar vecka betalat or- dentligt för gosseii och tlessutoiii rik- ligt hållit hoiiniii iiietl kllider, soiii hoii ofta själv fiirfiirtligade, nien fastiiii (le således \ - oro nöjda ined gossen, ha.de de docli p5 grund a v iindrade levnads- förhållanden sistlidne jul uppsagt ho- iiom, ocli tlet hade e j lyckats för mo- dern att fiir sitt barn anskaffa ett nytt iilackortleriiigsställe, soiii hoii Iiiiiitle v a r a tillfredsställt1 iiied.
Polisprotokollet uppliises, och i tlet finnes bland annat ett avskedsbrev, som deii aiiklagatle skrivit till sin sy- ster.
I detta omtalar hoii orsaken till sin förtvivlade liaiidlirig.
Hon h a r på morgonen deri olyckliga dagen besökt eii liikare, som nied bestämdhet sagt henne, a t t hon v a r i tidig grossess.
E o n näiiiner vidare namnet på fäst- mannen, men tillägger: ” Skyll intet på honom! ” Fästnianiien, eii arbetare iiied all- dagligt utseende, blir iiiider förhöret framkallad att avlägga vittnesmål.
H a n bestrider, det hon iii-ligen yttrat, att han visat sig kallsinnig deri sista aftonen de råkats, då hon delgivit ho- nom s i n a farhågor angående sitt till- stånd.
H a n hade endast rått henne till att låta undersöka sig a v liikare ocli e j gå och oroa sig i onödan.
Att hon varit upprörd, hade han e j iiiiirkt; hon hade inte gråtit, åtniinstoiie inte så länge han varit hos henne.
Slutligen tillägger liaii, a t t han alltid ” tänkt ” att gifta sig nied henne, fastän han aldrig sagt detta till henne själv.
Däremot omtalar han icke tlet allra viktigaste, det, soni också hoii ax- hänsyn till ho- nom inför ratten förtegat, att han just den aftonen för henne bekänt, att han hade ett barn förut, vars mor v a r död, för vilket han genom fattigvårdeii v a r stämd att betala uppfostringshjälp.
- Vid näriiiare undersökning h a r det vi- sat sig, att lian visserligen för några år sedan blivit både stiiiiid och tliimd att betala till detta barn, nien a t t han al- d r i g någonsin gjort det.
- Då hon hör- de detta, h a r hon intet yttrat, men lion vet sjiilv, huru ängsliga hennes tankar irrade omkring, sökande en utväg: H a n hade blivit stiimd att betala till sitt eget barn, alltså hade han icke gjort det godvilligt, fastän barnets mor, som förut helt försörjt.
det, var död.
H o n skulle aldrig kunna st ” a nima honom, och hade således ingen hjlilp av honom att vänta.
- Hennes kvinnliga kamrater från fa- briken vittna o m henne: Hon h a r \ - a- rit en duglig och plikttrogen arbeter- ska och en god kamrat, som velat alla väl.
Men hon h a r fört ett tungt och strävsamt liv, och hennes sinne, soni ständigt varit slutet och inåtvänt, har ibland visat ångestfyllda iit.brott.
Så RÖSTBÄTT N:R 4 F Ö B KUIISiLPOB djupt nedpressad som hon v a r och utan att ha ä t i t eller sovit under det sista dygnet, kan hon e j anses varit tillräknelig för sin handling.
I denna riktning går också ett utlåtande a v en kvinnlig läkare, so111 skött heniie un- der eii ftiregående sjulidoni.
Och bak- on1 dessa kvinnor s t å hundratals an- dra, som hört och läst om henne och hennes handling.
De f r å g a sig i nn- dran: Varför h a r hori satts i fängelse?
I lagen finnes v k l ingen paragraf, en- ligt vilken, mänskligt sett, hennes gär- niiig kan åtalas eller döriias?
Vi söka Förstå henne, och vad hon gjort, ocli vårt onidiinie är detta.
Hon iii en Iivinna, vars krafter sviktade, nGr hennes för- u t tunga börda blev ännu tyngre och iiianneii, val ’ s plikt det v a r a t t dela den nied henne, nekade att biira sin del darav.
Då greps hoii a v ångest för framtiden, för sin egen och för bar- nets; deii enda ut \ - iig hon kunde se var döden, men in i det sista tänkte hon på sitt hjälplösa barn och slöt det i sin fanii !.
- K a n väl denna haiidliiig av en iörtvivlad dömas efter en lag- paragraf, som stadgar straff fiir den, m i i uppsåtligt och i oiid avsikt begår iiiordförsök niot en annan?
Hon h a r räddats till l i r e t genom andras ingri- pande.
Skall hon ni1 åter bli livsdug- lig, inåste hon stiitljas och hjälpas ax7 goda och varsamma hiinder.
Fiingel-, et fijrstijr henne och fiirdärvar heriiies förut sjuka sinne.
Hon iiiåste genast arav befrias därifrån, a t t icke minnet d ” giir både henne och hennes barn för alltid till onda människor riied hat ocli bitterhet i sina hjärtan!
- Men vad makt h a r väl kvinnors tlaiii (iver en kvinnas gärning?
- RWtten be- slutar a t t uppdraga åt deii manlige krigelseliikaren att jiikoiiirria nied iit- låtande oni deii anklagades sirinesbe- jkaffenliet vid hennes handlings begå- a d e.
F b r a t t utforska detta tillmätes ?n rundlig tid, två eller tre veckor, och leriria iiridersökningstid skall den ned- brutna Icviniiari tillbringa i ett dystert x h osunt fängelse.
Sedan skall lion lönias a v uteslutande iniiii efter en lag, skriven och tolkad a v eiidast iiiäii.
Under rkttegångens förlopp h a r den inanliga doniaren, sin plikt likmätigt, e n gång allvarligen fiirehållit henne a t t hon dock bör inse att lion begått ett svårt brott.
Hon s v a r a r intet, nien stirrar länge stelt på männen kring lonmrbordet.
I hennes blick koiiiiner till slut ett uttryck a v fasa.
Hon iir in x-aii att strängt (liiriia sig sjalv och taga allt ansvar på sig ensam.
Men i r icke detta för iiiycket.
Det har.
ju iock under förhöret framkommit att hon ä r en kvinna soni högt älskar sitt barn och gjort allt för att ensam fylla sin plikt niot det.
Tänka Iiii ändå lessa niän till slut uttala över henne leii dornen, att hori ä r en förbryter-, ka, soiii a v lagen - a v inanneii - bör straffas?
- - Men: ” Skyll iiitet på hononi! ” - Anria-Clur« Ronau &gt;i 11s.
Det ungerska rösträt tsf örslaget, Den iingerska regeri iigeii liar iiii f ritni- lagt sitt rösträttsförslag för parlanieritet.
Detta iippt.agcr, trots löften, icke rösträtt för kviiiiior i idgoii foriii.
Prciniärinini- stern yttrar emellertid i sin motivering bl.
a.
” Lagförslaget tillerkänner eiidast niännctri rösträt,t.
Detta innebär likväl intet iirider- skattande av kvinnans betydelse för det offentliga livet.
Vi inåste lägga stor vikt vid kvinnans medverkan, särskilt, 115 det so- ciala onirjdet ... ” Dock anser han ännii icke tidpunktcm vara inne att ge kvinnorna rösträtt.
En liten framg5ng är jii i alla fall vunnen därrritrd att niotiveringen dock så utförligt och så allvarligt sysselsätter sig nied kvinnorna, r i k e t ej förut, förekommit.
H r A k e i l u n d s motion om ändring i skatte- lagarna angående beskattning a v gift Icvin- iias inkomst har a r uevillningsiitslrottct en- hiilligt avstyrkts.
ROHTLIEB sr COMP.
innehavare: översättarinnan EMILIE KULLMAN Kontor: €b Extra Prima o. Prima Ngbrogatan Z6, Stockholm.
Prlma Anthraclt i olika krossningar.
Hushåilskol, Gokes, Marle-Briketter till billigaste priser.
Riks Tel. 40 62.
RA.
Collijns Allm.
Tel. 7839.
(K.
R.
403) D:r Elin Beckmans Hetluftsinstitut, Barnhusgatan 1 % Riks 10552.
Sthlms-Tel. Br.
4552.
Rädfrågningstid: Vardagar halv 3-4.
Behandling av reumatism, gikt, efterbehandling av ledskador, neuralgier, frostskador och vissa fall av bör- jande Elderdomsbrand.
OBS.!
Kan även anordnas i patientens hem.
(A. F. 1421) Bom u I Is lärft.
Marknadens bästa kalit ier.
Stockholms Ritkontor rekommenderar sina i alla prislagen smakfulla och vackra handarbeten.
Ritningar till broderier för klädningar utföras i extra vackra mönster.
Huvudaffar: Drottninggatan 30.
Filialer: Homlegirdsgatan 11, S t Paolsgatan 1, Upplandsgatan 34.
(A. F. 1401) A r a d e Damer!
Vem av Eder vill ej öka sina inkomster med 5 kr.
p r dag?
Detta kan ske genom att till vänner A t e l j e Central.
och bekanta sXlja det nya skönhetsmedlet BAnutob, Dm Ni vill ha väl utförda porträtt och biliigapri- som betingar ett minutpris av 2 kr.
prfl.
Sändes direkt från fabriken till ett pris av i kr.
pr st. om minst 10 fl.
rekvire- ras, fraktfritt mot forskottslikvid.
Agenter antagas.
Begär prospekt.
linatotfabriken, Riks 110 32.
Vikinga- gatan i l, Stockholm.
(A. F. 1399) Damfriseringen Observatoriegatan jer, gå till Miistersamuelsgatan 71, andra huset kån Vasagatan.
Hiss.
Visit 3 kr., kah.
5 kr.
pr duss.
Atelje Central.
Välj ett vacked arbete hos ESTHER Zi ’ LYBORG 16.
Utför alla slags hårarbeten, champoneringar, borst- ningar samt hemkamningar.
Brudar kl8das och utstyrslar arrangeras.
Allm.
Tel. 209 26.
(A. F. 1330).
TapisseriaffSe Zötgatan 15.
1 tr. Malmskillnadsgatan 48 A Ulm.
Tel. 30681 Allrn.
Tel. 48 % Vesteriinggatan 52, A h.
Tel. 21847 F~RENINGEN ........................................................ .... .... HANDARBETETS VÄNNER .... II:: AFFARSREGISTER i;!!
.... ....................................................:::: 5 Birgerjarlsgatan, Stockholm Allm.
11674.
Riks 9102.
Behöver slirorna lagas?
så vänd Eder till Svenska Skosulningsfabriken, Norrlandsgatan 21.
Skorna hämtas och hemsändes efter tillsägelse på allm.
24840 eller riks 6277.
Obs.!
Billiga priser och prima materialier.
(A. F. 776).
~ MODEMAGASIN Skepparegatan 29 ~~~ Damep!
Missprydande härväxt borttages numera smlrtfritt utan stt efterlämna nägra märken och hterbomnier aldrig mera om Ni använder Kromoteoktor som sundes Eder fullt diskret om N i insänder 2 kr.
till Karl Johsns- 30u Sigtunaeatan 7, Stockholm.
(A. F. 1323).
FRU JANSSON &amp; LÖFVING EDITH JOHANSSONS Damskrädderi rekommenderar sig härmed i ärade kunders benägna h å g komst.
(Obs.
priserna de vanliga).
Tel.
Riks 60 99.
Allm.
60 20.
Bemirk nya adressen BIRGER JARLSGATAN 18.
UDPP.
D. i tr. (A. F. 1371) Rikstel.
O. 11 23 4llm.
Tel. 24895 Föreningens för Svensk Hemslöjd Permanenta utsttllllnlng Blbliofeksaatan 12.
Stockholm.
Znda försäljare av äkta allmogearbeten &amp; som Vävnader, Spetsar, Folkdräkter, Möbler, Jam- och Träarbeten, Lergods m. m. OBS,!
jnskar ni stilfulla och välgjorda möbler?
Gör då ett besök Huderemen SEIIIN-FOOD är bäst för hy, hals och händer.
Pris 1.25 och 2 kr.
(A. F. 13 %).
Agnes Hallbergs Modealfar Upplandsgatan 25 rekommenderas.
Smakfulla hattar, moderata priser.
Sorghattar på lager.
Alim.
Tel. 11602.
(A. F.
i97.)
Göteborgs F, K, P, R:s flygblad N:r 10 MÖBELAFFÄREN Camls Rnng~olmsbregatan 26.
Malmskillnadsgatan 19 A.
P. Anderson.
I::: Hotell, Matsalar o. d.
!III iiii .................................................... .... i;;;:::: M ~ L L E R B CAP &amp; 16 Norrlandsgatan rekommenderas.
Särskilda matsalar ‘ 61 damer.
Stora hygieniska Matsnlar 1 tr., känt for sin goda, vällagade mat.
A nedre botten servering efter tyskt wh svenskt mönster.
0bs.l Stor rabntt vid köp av ku- Jonger.
Obs-!
Ett omtyckt kaffe serveras hela dagen.
Oppet till kl. en kvart före 12.
Läskpapper har utgivits i ny upplaga.
Säljes A 5 öre pr st. genom Rösträtts- byrån, 6 Lästmakare atan, Stockholm, eller fröken Hildur &amp; er, Göteborg i .., H o t e l l Hägglund Rösträtt Tir Kvinnors Norrländska Privathemmet fjärde nummer 1913 innehåller bl.
a.: Stora Vaitngatan 5, Stockholm.
Allm.
Telefon 209 61.
De brutna löftenas politik.
Tvänne dödsfall.
Av I.
A.
D.
En given rätt, som man söker taga tillbaka.
Av Gulli Petrini.
,) Den av mannen skapade vär1den.11 Av Anna- Clara Ronzanus.
Murare Helsing och kvinnofrågan.
Av Frigga Ccvrlberg.
Innehavare: €1.
Brolin ba Centmlstatis 36 Vasagatan, Storkholm Yid hLPtnl-Pmthuref iekommenderar sina hemtreflign och tysta rum till Rikstel.
3702.
Aiim.
tel. 11673. noderata priser.
(Anna Öhrlund) För resande ljusa o. komfortabla rum, försedda med elektr.
ljus m. m.
Obs.!
Hiss.
Endast 2 min.
från Centralstation.
PENSIONAT HÖdDEN 3 tr. Hiss.
TrevliJa rum, godt bord med trevlig utsikt f r i n takplatin Vasagatan 5 R l k 12453 Emma Grönbergs Pensionat 15 A Norrlandsgatan 15 A (1 min.
vaa.
trån Norrmaimstora och Kunnstr ’ ddgården) ~~ Tysta, komfortabelt,rnöblerade rum från.2 ky.
Hiss, elektr.
ljus.
Vinneledning, W. C. Rinpiedning I alla rum.
English epoken.
Deutsch sprechen.
A.T.
11447.
R.T.
Norr 5 %.
Stockholm, Ivar Haeggströms Boktryckeri A.-R., 1913.
