# ID: svediakorp-per2539
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,558
# sentences: 817
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ROSTRATT FO KVINNOR.
Tidning utgiven av Landsforeningen för kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra sd mycket f ö r en stor sak som en stor sak kan göra f ö r oss.
II ARG.
STOCKHOLM, 1 F E B R U A R I 1913.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR utkommer den 1 och 13 i var månad Redaktör: ESTER BRISMAN.
Träffas onsdag och lördag kl. 1i23-lis4.
Redaktion och Expedition: 6 Liktmakaregatan I Expeditionen öppen vardagar kl. 1 4.
Rikstel.
Norr 600.
Allm.
te].
Brunkeb.
944.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten Pris för 1913 1 krona.
Lösnummer 5 Öre.
För utlandet sker prenumeration antingen genom posten eller genom insändande av 1 krona 75 Öre i postanvisning till tidningens expedition.
Annonspris: 15 Öre per millimeterhöjd, större annonser och åreannonser rabatt.
Rikstel.
456.
Allm.
tel. 604.
Y f. m.-7 e. m.
Uppbåd.
__ ” Budkai ien går kriiig berg och dal; - nu förestår ett - val. ” Ett val förestår för kvinnorna i Sve- riges land.
Ej ett val i gängse mening, ty det gäller ej en person eller ett parti, det gäller en princip.
Det gäller att ställa sig för eller emot, det gäller att stödja eller icke stödja principen om kvinnornas medborgarrätt i eget fo- sterland.
Det gäller, om allas deras tystnad, som ännii e j haft tillfälle eller möjlighet a t t öppet ansluta sig till rösträttsrörelsen, fortfarande utan vi- dare skall få tagas till föreviindiiing för ständigt uppskov ined frågans lös- ning.
Det gäller se om ej de skaror, vissa riksdagsprofessorer oåtsporda göra sig till tolk för, vid en inönstring befinnas vara betydligt mindre iin de förmoda.
Centralstyrelsen i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt beslöt på sitt årliga möte i Stockholm den 9 och 10 januari att 1913 skall bli ett be- tydelsefullt å r i rörelsens historia.
Cn- der detta å r koinmer, liksom en gång förut, namninsamlingslistor att spridas över hela landet, från norrskenstrak- terna ned till Sundets stränder.
Under 1906, då kvinnornas rösträtts- fråga var jämförelsevis iiy och röst- rättsrörelsen iinnu ej fått den stora omfattning den nu äger, framlämnade Sveriges kvinnor en niasspetition till riksdagen undertecknad av 142,128 kvinnor.
Sedan kvinnornas rösträtts- friiga numera varit föremål för en kungl.
proposition och tre gånger an- tagits a v Andra kammaren, iiro petitio- nernas tider förbi.
Vad soin nu under detta å r kommer till stånd är alltså icke en masspetitioii.
utan en opiniom- yttring från kvinnornas sida.
De ha blivit uppfordrade Iiiirtill genom det av motståndare inom och utom riksda- gen ofta framförda påståendet, a t t fler- N:r 3 Kvindestemmeretten, s o m h o s os e r gjennemfört under tilslutning fra alle politiske partier, har e n d n u ikke bestaat saalaenge, at d e n s direkte virkninger e r let paaviselige.
Men likesom d e n fra förste faerd e r blit utövet i s t o r utstrzekning, saa m e n e r jeg, at d e n s indflydelse allerede k a n maerkes i to retninger: Den har straks bidraget til at utvide kvindernes synskreds.
, O g d e n har v e d s i n blotte tilvaerelse h a t en gavnlig indflydelse paa nationalforsamlingens holdning i for- skjellige spörsmaal.
WÖiestere tsassessor Uager u p B ull.
- __ talet kvinnor icke önska rösträtt.
Till detta ” flertal ” räknas då helt katego- riskt alla de, som icke synas i rösträtts- föreningarnas kolumner.
Men vi veta, att bland dessa som icke synas finnas många många vänner, som för ” hus- fridens ” skull tvingats offra sin anslut- ning till en rörelse, vilken ä r lika illa sedd a v en viss a r t konservatism som av en viss art radil- la 1 ’ ism.
Arsavgiften till rösträttsföreningar- na, fast den i de flesta fall ej översti- ger en krona, är troligen ofta ett hin- der för de många fattiga hustrur, soni aldrig disponera en penning för egen del, ” ej ens 10 öre till inträdesavgift rid ett möte ”.
Nu har ett tillfälle kommit f ö r alla ieiii som fattigdoni, isolering eller inänniskofrnktan hitintills hållit borta, att, sida vid sida med dem, som ltoin- mit i elvte timmen eller dem, som ar- betat träget i många år instiinima i or- len: ” Vi undertecknade svenska kvin- nor ansluta oss till kravet på full poli- tisk niedborgarriitt för Sveriges kvin- nor. ” Det Lir att hoppas a t t kulturen stigit, a t t utvecklingen gått franiåt, att - en- väldet minskats på de 6 år, som förflu- tit sedan förra opinionsyttringen av detta slag.
Skall nu någon vuxen kvin- na, vare sig moder, maka, syster eller lotter, a v påtryckning eller nialitsprhk Från siii omgivnings sida hindras att teckna sitt namn, då hennes sympati ich rättskänsla bjuder henne göra det?
Eller huru länge får man o m ” frihe- tens stamort på jorden ” säga, ” jag vet att dii är och blir vad du var ” - då iet gäller kvinnornas sjiilvständighet ich bestämmanderätt över egna hand- lingar?
Xycken energi, mycken entusiasm, mycken uppoffring och mycket tåla- mod kräver planeringen och fullföljan- jet a v ett arbete med sådan omfattning soni denna opinionsyttring.
Men allt JöPkÖpiags=Xagasiaet C ra nd Pensionat A. DEHN detta finnes inom rösträttskvinnornas led.
Och vi veta att vi få mången god handräckning, och vi veta att med oss instäinma röster från kvinnor av alla stånd och klasser, a v alla åldrar och av de mest olika livsåskådningar.
Vår rösträttsfråga ä r ej, såsoni männens var, en klassfråga, den rör sig tvärt igenom sainhiillets alla lager, från dess höjd till dess djup, i denna punkt sak- na vi alla detsamma: makten till rät- ten.
# ” Ute blåser rösträttsvind ”!
Måtte den blåsa allt starkare, så a t t den känns ända hit och de, som nu snart gå u t med listor i sin hand finna förut stäng- da dörrar på vid gavel och ganila för- domar och instängd misstro bort- blåsta!
SjäIlvdeklarera!
E n maning till d e g i f t a kviianorna.
Före februari månads utgång skola som bekant alla självdeklarationer va- ra inlämnade.
Som vi veta, ha de gifta kvinnorna framför männen och de ogifta kvinnorna ett särskilt privile- gium, därigenom att de kunna erhålla egen debetsedel för ett mycket ringa inkonistbelopp, då hustruns inkomst alltid sammanräknas med mannens.
Den minsta inkomst, för vilken en gift kvinna kan erhålla egen debetsedel, g r 10 kr., i vilket fall makarnas samnian- lagda inkomst måste uppgå till 1,800 kr.
eller däröver.
Skulle den samman- lagda inkomsten vara mindre ä n detta belopp, så inåste hustruns andel därav vara större; och det torde väl vara det vanligaste att j u mindre denna in- komst är, dess större är hustruns an- del.
Och nu gäller det att iiven taga vara på den rättighet man äger.
Vi vilja på det kraftigaste vädja till alla gifta kvinnor a t t själva deklarera för sin inkomst och därigenom erhålla egen debetsedel.
Egen debetsedel ger kommuiial röst- rätt och valbnrlzet; liommunal rösträtt och valbarhet ger kviiznorna inedbe- C O N S T A N C E M A LM S T R O M 1. d.
A.
E. Schuldhbls - Flrman grundad 1704 Parlamentariska irrgångar, Situationen i England är, då detta skrives, ytterst spännande.
Den 24 jan.
framlade regeringen för underhuset sitt stora reformförslag om allmän rösträtt för män, avskaffande av fler- röstsystemet och omorganisation a v röstinskrivningen.
I överensstämmelse med premiärministern Asquiths löfte att i detta sammanhang tillåta fri dis- kussioii al- tilläggsförslag om rösträtt för kvinnor utan att från regeringens sida något hinder lägges i vägen för dessas vandring genom alla instanser, ha f y r a dylika amendmenis (tilläggs- förslag) framkommit: i) Utrikesministern sir Edward Grey föreslår att i regeringsförslagets för- sta paragraf ordet ” male ” (manlig) strykes, så att det i stället för ” varje manlig person ” kommer a t t heta ” varje person ”.
Detta förslag, som innehåller själva principen, behandlas först, och regeringens uppfattning ä r att om det- ta förkastas, ha därmed även de andra tilläggsförslagen fallit.
2) Arbetarepartiets förslag om all- män rösträtt, vilket skulle ge rösträtt åt kvinnor på samma villkor soni män.
3) Det s. k. norska förslaget, fram- lagt a v den radikale m r Dickinson, oni röstriitt åt kvinnor, som fyllt 25 år och själva äga kommunal rösträtt eller vil- lias män äga kommunal rösträtt.
4) Högerns förslag, framlagt a v nir Lyttelton, vilket är identiskt med det s. k. förlikningsförslaget, som förka- stades i mars förra året, och som avser a t t ge rösträtt endast å t de kvinnor, som nu äga kommunal rösträtt.
Det finns ingen möjlighet att på för- hand beräkna utgången.
- 411a parti- band äro upplösta, de officiella partiin- piskarna ha fått ledigt de dagar de- batten om kvinnorösträtten pågår, och regeringen själv står splittrad i t r å läger.
Första dagen för debatten, då sir Edward Greys förslag behandlades, rådde ett fullständigt kaos, och vote- ringen uppsköts till sammanträdet den 27 jan.
Härtill kommer plötsligt iinderrättel- sen att regeringen beslutat taga till- baka hela rösträttsförslaget om utsträc- kandet av männens rösträtt, sedan un- derhusets talman som svar p å en inter- pellation a v högerns ledare Ronar Law förklarat, att han konimer a t t vägra sliitbehandling av detta förslag, ifall det väsentligt till sin grundval förän- dras genom tillägget om rösträtt även för kvinnor.
stämmanderätt i kommunens angelä- genheter.
# Till ledning för självdeklaration hänvisa vi till flygbladen ” Gifta kvin- nors kommunala rösträtt ”, a v Anna Bugge-Wicksell, pris 25 öre pr 100 ex., samt ” Huru kunna gifta kvinnor för- värva kommunala rättigheter? ” pris 25 öre pr 100 ex.
Rekvireras från Röst- rättsbyrån, 6 Lästmakaregatan, Stock- holm.
LAGERSONS RIIM- h BORSTIR~R samt rikbaltitt lager af Toiieiiariiklsi 23 R * peringrgiian 23 Alim.
Tal.
11242 73 C Drottningpitan 73 C Alim.
1.1.
10183 Jakobsgatan 18 - Prodsgibn äB
2 BOSTRATT FOB KYIHHOB Inbjudan till den sjunde Pensionaf örsäkrings- världskongressen för förslaget.
kvinnans p oli fis ka Yttrande i Stockholms stadsfullmäktige rösträtt.
den 7 januari.
Den 15 juni 1913 sammanträder den sjunde världskongressen för kvinnans politiska rösträtt i Budapest, Ungern, och pågår i fem dagar.
Rätt att sända tolv delegerade äger var och en a v de till den internationella kvinnorösträttsalliansen (International Woman Suffrage Alliance) anslutna landsföreningarna i följande tjugutre länder: &amp; 4ustralien, Belgien, Bulgarien, Böhmen, Canada, Danmark, Finland, Frankrike, Förenta staterna, Island, Italien, Nederländerna, Norge, Portu- gal, Ryssland, Schweiz, Serbien, Stor- britannien, Sverige, Sydafrika, Tysk- land, Ungern och Österrike.
Anhållan om medlemskap i alliansen kommer a t t framställas a v landsföreningarna för kvinnans politiska rösträtt i Galizien, Kina, Polen och Rumänien.
Alla de kinder, d ä r kvinnorna nu äga politisk rösträtt, de amerikanska staterna inbe- räknade, skola inbjudas att sända of- ficiella delegerade till kongressen.
F r å n flera olika länder komma nationella föreningar, som sympatisera med den kvinnliga rösträttsrörelsen, att sända representanter.
Särskilt inbjudua delegerade väntas k o m a från Birma, Egypten, Filippi- nerna, Indien, J a p a n och Kina.
Detta lir första gången i kvinnorörelsens hi- storia, som hinduiska, buddhistiska, kdhfuciska, muhammedanska, judiska och kristna kvinnor samlas till en kon- gress för att med förenade röster ropa på sitt köns befrielse från de konst- gjorda skrankor, som alla politiska och religiösa system upprest mot dem.
De snabba framsteg, som kvinnoröst- rättsrörelsen gjort under de sista åren, ha s a t t den i spetsen för världens stora reformarbete.
Kvinnorösträttens prin- cip har så raskt omsatts i fullbordade fakta, a t t alla sex föregående interna- tionella kongresser haft nya segrar a t t inregistrera.
Segern i fyra amerikan- ska stater sedan förra kongressen och lika betydelsefulla framgångar för sa- ken i flera europeiska länder ge oss anledning till ytterligare glädjefester i Budapest.
Sannerligen, rättvisan har lyssnat till kvinnornas vädjan och börjar komma de världskloka att förstå!
Bu- dapestkongressen, som länkar samman de organisationer, som nu omsluta jor- den, skall bliva en milstolpe i kvinno- rörelsens utveckling, visande vägen till den vissa frigörelsen a v all världens kvinnor.
Carrie Cltapman Catt, amerika, ordf örande.
Nillicent Garrett Fauxett, England, 1:sta vice ordförande.
Annie Furulajelm, Finland, 2:dra vice ordförande.
Martina Kramers, Nederländerna, sekreterare.
Anna Lindemann, Tyskland, sekreterare.
Signe Bergman, Sverige, sekreterare.
Adela Stanton Coit, England, skattniiistare.
Stockholmskongressen 1911.
Förhandlingarna vid den internatio- nella kvinnorösträttsalliansens kon- gress i Stockholiii 1911 h a nu utkommit i svensk översättning.
Boken erbjuder genom uttömmande redogörelser för rösträttsfrågans ställning i andra län- der ett viirdefullt tillfälle att erhålla kännedom däroin.
Lättare skall man därigenom också kunna följa gången av frågan vid sommarens kongress i Budapest.
Erhålles genom Rösträttsbyrån, Läst- znakaregatan 6, Stockholm, till ett pris a v 50 Gre.
Av d:r Karolins Widerström.
Frän flera håll har som bekant klagats över att den tid vederbörande f å t t sig till- mätt för avgivande a v yttrande Över nämn- da förslag varit alltför kort.
Även vid ett mera hastigt studium a v detsamma finner man emellertid riäruti åtskilligt som man skulle önska ändrat; och åtskilligt kunde man vilja ha tillagt.
J a g skall icke nu uppehålla mig vid sådana ändringar och tillägg.
som relativt l ä t t framdeles skulle kunna göras, utan j a g skall begränsa mig till a t t tala om den ändring vi måste kräva uti en djupgående princip i förslaget, en princip, som om den bleve fastslagen, sä- kerligen komme a t t gälla för lång tid fram- åt, och som därmed också skulle komma a t t sträcka sina olycksdigra verkningar vida och Iångt.
Den princip j a g åsyftar ar den skillnad som gjorts mellan mäns och kvin- nors pensioner.
Huvudskälet till a t t en dylik avsevärd skillnad gjorts är, att kvinnornas pensione- ring ställer sig för pensionsfonden och för samhället betydligt dyrare än männens.
Ty kvinnorna behöva hjälp längre tid än mün- nen.
Orsaken till a t t de så behöva ä r dels a t t de leva längre och dels a t t de bliva tidi- gare invalider.
Xr d å denna skillnad något konstant, nå- got som sammanhänger med nödvändiga, inneboende olikheter mellan män och kvin- nor, eller är den föränderlig?
Svaret blir: den är föränderlig, i h u r hög grad kan man icke veta.
Och förändringen ü r syn- uerligen önskvärd och synnerligen efter- strävansvärd även från samhällets syn- punkt.
Det är j u så beträffande dödligheten för såväl män som kvinnor, a t t denna dödlig- het årtioilde efter årtionde sjunkit i och med genomförande a v förbättringar i den allmänna och den enskilda hygienen.
Ännu är dock männens dödlighet allt fortfarande betydligt större ä n kvinnornas.
Men iir det icke ganska sakert, att männens dödlighet skall komma att avsevärt minskas, i mån som bättre och bättre skyddsanordningar mot yrkesfara komma till stånd och i mån som vederbörande arbetare komma att ä g a bättre förstånd och vilja att tillgodogöra sig desamma?
Och är det vidare icke gan- ska troligt, a t t den dödlighet hos män, som beror på alkoholmissbruk, skall komma att sjunka, efter hand som detta missbruk kom- mer a t t avtaga?
Kvinnornas invaliditet är större än män- nens, och den inträder tidigare.
Jag vå- gar påstå, att en stor del a v denna invali- ditet beror p å tillfälliga, ehuru t y v ä r r tills vidare mycket allmänna orsaker.
Det ä r uppenbart att arbetsförmågan och möjlig- heten a t t bevara densamma in i sen ålder s t å r i direkt proportion till nutrition och a n d r a hygieniska förhållanden samt till levnadsomständigheterna i övrigt, således i direkt proportion - upp till en viss gräns - till vederbörandes ekonomi.
Nu är det j u nogsamt känt, a t t kvin- nors arbete a v stat, kommun och enskilda arbetsgivare betalas med minsta möjliga lön: undantag finnas, men de blott bekräfta regeln.
Vidare är det ganska väl bekant att en stor mängd kvinnor f å så litet be- talt för sitt arbete a t t de s t å mer eller mindre n ä r a svältgränsen.
H u r u skulle det d å v a r a möjligt att de kunde undgå a t t bliva utslitna i förtid?
De nämnda faktorerna - männens stora dödlighet och kvinnornas stora invaliditet - äro således så beskaffade a t t de kunna ändras.
Och man kan tillägga: de böra ändras, de måste ändras, och det e j blott för individernas skull u t a n i lika hög grad för samhällets, därför att samhället, så- dana förhållandena för närvarande äro, mister stora mängder arbetskraft.
Kommittens invaliditetsstatistik visar, a t t kvinnornas invaliditet är mycket hög, men icke blott detta, det visar även a t t in- validiteten hos kvinnor i vårt land är be- tydligt större iiii i andra länder.
Jag har ingen möjlighet att nu kritisera kommit- tens primäruppgifter i detta hänseende eller sättet för deras insamlande.
J a g en- dast uttalar min förvåning över förhållan- det, och j a g undrar om det verkligen för- håller sig p å detta sätt.
Emellertid ä r det en sak som j a g i detta sammanhang vill framhålla, och det är att beträffande kvin- nor det som kallas invaliditet i många fall icke är en fysisk sådan, utan att den i stället ä r vad man skulle kunna kalla eko- nomisk invaliditet.
Uppgiften om invali- diteten stöder s i g p å läkarbetyg, det är sant.
Nen om en hustru, vars man iir sjuk, arbetsovillig eller drinkare, som således h a r a t t ensam försörja barnen och därtill även mannen, eller om en ä n k a med fler eller färre barn kommer till en läkare och ber honom a t t f å ett intyg som gör henne berättigad till fattigunderstöd enligt 1:sta paragrafen i fattigvårdsförordningen, är det ganska förklarligt om läkaren ger hen- ne ett sådant intyg; och h a n gör det också i många fall.
Men i och med det att hon får detta läkarbetyg blir hon stämplad såsom fysisk invalid (och figurerar såsom sådan i statistiken) ehuru hon dock endast är eko- nomisk invalid, d. v. s. hennes arbetsför- tjänst är undermålig, är för ringa i förhål- lande till familjens behov.
Förhållandet ä r att många, många sådana s. k. invalider p å sin skrala arbetsförtjänst och med det fattigunderstöd de p å nyss nämnda sätt er- hålla, uppfostra skaror a v barn till nyttiga samhällsmedlemmar och alltså utöva en i hög grad samhällsgagnande funktion.
Således, skillnaden i tynga för mäns och kvinnors pensioner är dels i verkligheten mindre än h ä r ser ut, dels k a n den genom diverse åtgärder minskas.
Möjligen, j a tro- ligtvis kommer dock en hel del a v skill- naden a t t s t å kvar.
Men man kan fråga: bör icke samhället, när det gäller a t t ska- pa en värdig form för a t t bereda hjälp åt obemedlade eller mindre bemedlade åldriga personer, i alla fall tillse, a t t även kvin- norna få effektiv hjälp?
Det bör väl vara den inbördes hjälpsamheten som skall vara den främsta synpunkten.
Eljest är det fara v ä r t a t t man h ä r kommer a t t nedlägga e t t frö till bitterhet och till strid emellan könen, en strid som är så pinsam och så abnorm, därför att den är en strid mellan människor som behöva varandras hjälp för a t t komma igenom livet.
Huru förhålla sig d å mäns och kvinnors levnadskostnader till varandra?
En skili- nad synes j u förefinnas.
Går nian emeller- tid i n p å e n närmare granskning a v frå- gan, så finner m a n att skillnaden delvis ä r tillfällig och sammanhängande med konven- tionella begrepp, vanor och dylikt.
Delvis är dock skillnaden något så n ä r konstant, beroende d ä r p å att det fysiologiska nä- ringsbehovet är olika hos män och hos kvinnor.
Det är nämligen så att närings- behovet under i övrigt lika förhållanden står i direkt proportion till kroppsvikten; och kvinnornas medelkroppsvikt är mindre ä n männens.
Om m a n r ä k n a r u t vad denna skillnad mellan mäns och kvinnors nä- ringsbehov betyder i penningar, så finner man att när det gäller personer i deras kraftiga ålder (30 år), representerar den, om man t a r ett visst rätt billigt födoämne, e n summa p r år a v 14 kronor och 60 öre.
Och tager man ännu billigare föda (dock fortfarande med användning a v Stockhclms priser) kommer man till e t t belopp a v 11 kronor och 32 öre p r år.
Vid högre ålder, 60-90 år är skillnaden mindre: i genom- snitt motsvarar den d å e t t penningbelopp a v 8 kronor och 95 öre, således i r u n t t a l 9 kronor p r år.
Alltså: 9 kronor under den åldrige mannens existensminimum kan den åldriga kvinnan gå, men icke längre.
Men d å det gäller ett existensminimum kan man j u s ä t t a i f r å g a om man icke borde runda upp kvinnornas pensioner till sam- m a belopp som männens.
Hur det så förhåller s i g med kommittens beräkning a v männens existensminimum, så skall jag icke vid detta tillfälle giva mig i n på den frågan.
- - - Nytt yttrande mot slutet av debatten.
I anslutning till vad j a g förut yttrat, samt N:R 3 Kvinnornas protest mot pensionsförs %kringss- kommittdns förslag.
Sällan h a r väl någon fråga så enigt kun- nat samla kvinnor ur skilda läger som just ålderdomspensioneringsförslaget.
E t t ut- tryck härför gavs a v det möte som a v 15 olika kvinnoföreningar i Stockholm den 23 jan.
anordnats i K. F. U.
M:s stora sal, som rar till trängsel fylld.
Aftonens talare, frö- ken Anna Bbergsson, d:r Karolina Wider- ström, f r u Agda Östlund och fröken Ger- trud af Klintberg belyste u r olika synpunk- ter kvinnornas ställning i förslaget och framhöll0 skarpt det orättvisa och ologiska i dess behandling a v kvinnorna.
Fröken Bbergsson slutade s i t t anförande med a t t framhålla det samtidiga norska förslaget, d ä r pensionerna satts lika för män och kvinnor och påpekade att det icke var utan betydelse, att kvinnorna i detta land redan ä g a medborgarrätt.
I den följande diskussioneii yttrade sig fru Karin Fjällbäck-Holmgren, fröknarna Anna Kleman, Anna Lindhagen, Cecilia Mi- l o ~, Gertrud Bergström, Anna Roos och Valborg Ulrich samt f r u Selma Billström, alla understrykande kvinnornas indignation Över kommittens förslag.
Till sist antogs enhälligt följande resolution: Kvinnor, samlade till offentligt möte i Stockholm den 23 januari 1913, vilja med anledning a v det a v därtill utsedda kom- mitterade framlagda förslaget till lag om allmän pensionsförsäkring uttala en be- stämd protest emot den särställning som givits kvinnorna i nämnda förslag, en ställ- ning vartill icke heller något motstycke finns inom de länder d ä r socialförsäkringen genomförts.
Enligt lagförslaget skola kvinnorna b ä r a samma avgiftsskyldighet som männen, men dock erhålla lägre såväl avgiftspensioner som pensionstillägg.
Kommittens motive- ring: kvinnornas lägre livslängd samt större invaliditet - vilken senare ofta tor- de vara beroende p å ekonomisk invaliditet - k a n icke h a gällande k r a f t i en obligato- risk folkförsäkring, d ä r solidariteten bör vara den enda ledande principen.
Hötet protesterar mot den föreslagna uppdelningen a v samhället i t v å helt olika ställda hälfter, män och kvinnor.
Under framhållande a v de ödesdigra följder i so- cialt hänseende e n dylik splittring skulle medföra, uttalar mötet ett bestämt yrkande a t t såväl avgiftspensioner samt pensions- tillägg med lika inbetalningsskyldighet för båda könen m å u t g å med lika belopp för män och kvinnor, så att socialförsäkringens grundtanke, solidariteten, helt och fullt till- lämpats.
Lördagen den 25 jan.
hölls ett n y t t möte i samma lokal, även denna g å n g fylld till Jista plats.
Samma inledningsförslag, jäm- te ett a v f r u K a r i n Fjällbäck-Holmgren, höllos, och samma resolution fattades även nu enhälligt.
Rösträtt för Kvinnor 1912.
Nytillträdande prenumeranter kunna erhålla första årgången av Rösträtt f ö r Kvitanor (utom n:r 15), mot insändande uv 50 öre i postanvisning eller frimär- ken till tidningens expedition, 6 Läst- makaregatan, Stockholm.
under hänvisning och anslutning till de uttalanden angående kvinnors försäkring, gom vid ärendets behandling inom fattig- vårdsnämnden gjorts dels a v t. f. fattig- vårdsinspektören G. Nordfelt i hans tjänste- utlåtande dels a v fröknarna G. af Klint- berg och E. Wedberg i deras särskilda ytt- rande, vill j a g såsom min uppfattning ut- tala, a t t vid ärendets fortsatta behandling 3ärskilt den frågan bör vinna beaktande, huruvida icke vid den blivande pensionsför- &amp; krigen såväl avgiftspensioner som till- läggspensioner borde - med lika inbetal- ningsskyldighet för båda kcinen - u t g å med lika belopp för kvinnor och män.
I detta uttalande instämde de övriga 6 kvinnliga stadsfullmäktige samt 28 man- liga stadsfullmäktige; alla tre partierna vor0 bland dem representerade.
.
N:R 3 ' BÖSTBWTT ' FOR KUIHHOB äventyrslust och driften a t t våga liv och ägodelar för att få pröva sina krafter Slid- le verka vida mera förödande och åstad- komma större skada iiii något m å t t a v tillfällig förlust och spilld kraft, som skulle At.
Laurence Hozcsmnn.
kunna bli en följd a v tillfredsställandet av denna innehoende drift.
(Ouers.
från engelskan av H.
PBn.)
Men om detta är sant om människan, så är det s a n t om kvinnan såväl som om man- I. nen.
Även hon, i egenskap a v kvinna, Människan ar ett äventyrslystet djur.
Ge- a v livets moder, h a r alldeles samma r ä t t nom a t t upptäcka nya vägar, bereda riytt som mannen att vedervåga något, a t t ex- utlopp för sin energi, lyder hon blott sitt perimentera, a t t ntveckla sina yttersta kraf- väsens lag; ocli det ä r hennes överlägseu- ter, iitan veto, iitan tillrättavisningar eller het i detta avseende gentemot alla andra utifrån påbjiidna konstlac ' e inskränkningar.
levande varelser, som efter oräkneliga ut- Och ehuru i stort sPtt kvinnans, moderlig- vecklingsperioder givit henne det hcrrn- hetens inneboende drift gör sig gällande på välde över naturkrafterna hon nu äger.
områden, d ä r jordrn är befolkad snarare ä n Utan äventyret, utan vågspelet, utan det d ä r den ligger vild ocli ofriilitbar, Br prin- fulla och f r i a övandct av alla kroppens cipen likafullt densamma och det pris, soni och själens förmögenheter skiille hennes iit- måste betalas för varje iindertryrliandr av veckling h a begränsats och fördröjts, och denna drift likaledes detsamma - ett för- hon skulle icke, vare sig fysiskt, intellek- tuellt eller moraliskt, h a stått, d ä r hon nu ödande ar kvinnans medfödda lirafter och som följd därav en försämring a v sldktet.
står.
Om manligheten fordrar frihet a t t gå sin Men man kan icke ge sig ut på äventyr väg, så fordrar kvinnligheten det även; egen utan en viss risk, och människans fysiska och andliga framåtskridande h a r alltid man kan icke för den ena hälften a v mänsk- haft något a v detta heroiska över sig: det ligheten göra anspråk på Öppen väg, medan har uppnåtts med risk a v stort lidande, ja man driver den andra hälften ned i en åter- till och med med risk a v livet självt.
För vändsgrand, i n i en inhägnad, som den icke a t t erövra livet måste Iion nödvändigt v a r a själv valt.
Liksom å t mannen måste å t villig att mista det, ocli genom att fram- kvinnan givas en avgörande röst, då det härda i sitt beslut a t t låta s i t t liv för gäller hennes esen bana; Iion måstr ha fri- frihetens sak liar människan blivit med- het a t t s t å sin egen risk, göra s i n a expe- veten om sin makt a t t vinna det tillbaka.
riment och sina egna iipptiicltter.
I forna dagar, innan något land silder om Ater och Ater h a r det förborgade, det a v en gudomlig försyn bestämda mysteriet, ekvatorn hade iitforskats, v a r det r n punkt varit det, som direkt eggat henne, det, som på Afrikas kust, som eiiropriska sjöfaran- drivit henne iit på hennes forskningsfärder de vor0 rädda att passera, delvis på grund såväl på det fysiska soni på det andliga a v dess klippor och oroliga farvatten, men området.
Men hindrande i hennes v ä g h a mera på grund a v tron, a t t den vite, som stått och stå alltjämt fiender, som hon dristade sig passera d r n piinkten, skiille - själv skapat sig: de, som orättmätigt, till- bli svart!
Naturligtvis innebär den föreställningen, välla sig en högre försyns makt och till de stora naturliga hemligheterna i iiniver- a t t en manniska plötsligt (eller t. o. m. sum söka lägga konstlade anordningar, som så småningom) skulle kunna förvandlas undertrycka det f r i a handlandet och den från vit till svart, emedan hon hade pas- f r i a forskningen - försök, som alltid haft serat en viss punkt på jordytan, något till resultat förföljelser, spillda krafter, oändligt löjligt för den moderna anden.
blodsutgjutelse, avskyvärd och grym rcak- Men den är i själva verket inte löjligare tion, men till sist dock alltid seger och ett än den föreställningen, a t t kvinnorna skola förnyat hävdande a v människans r ä t t a t t upphöra a t t v a r a kvinnliga, om man ger i frihet välja den väg Iion vill gå.
A t t dem samma handlingsfrihet som männen lägga hämsko på människans inneboende och samma herravälde b e r sitt eget öde.
Ur " Trosartiklar om kvinnans frihet ".
Kvinnan och arbetet, En studii över Olive Schreiners be- römda bok, A v Eiin Wagner.
(Forts. och slut).
J a g k a n icke neka, a t t det skulle varit av det största intresse om hon gjort det.
Alla ärliga feminister äro ense om, a t t kvin- nan icke bör utestängas f r å n något arbete, endast emedan hon är kvinna.
Och med Guds och rösträttens hjälp skola väl dör- r a r n a öppnas för oss, d ä r de ännu äro stängda.
Men kommer det inte a v sig själv, a v rent praktiska skäl a t t bli en ar- betsfördelning, och böra vi väl motarbeta Bn aldan?
Olive Schreiner påstår, att vi ä n n u ingenting veta om mannens och kvinnans olika anpassningsmöjligheter för nppgifter- na i det moderna samhället.
J a g t r o r dock a t t erfarenheten sagt oss en del och efter- tanken lär oss åtskilligt.
Jag skall be att f å Bterkomma till saken i mina slutpåminnel- ser och fortsätter nu min redogörelse för bokens innehåll.
Dess författarinna undantar icke ens krigsarbetet f r å n de verksamhetsfält, d i t kvinnan bör f å tillträde.
Det är radikalt a v henne, allra helst som hon själv på n ä r a håll sett krigets fasor.
Hon betvivlar icke, a t t kvinnan skulle kunna l ä r a sig a t t skö- t o en maximkanon lika bra som en nian, men det är dock icke vid kanonerna utan vid själva krigshiishållet, hon anser a t t kvinnan bör finna en plats.
Till dess den d a g kommer, d å hon får tillrückligt poli- tiskt inflytande för att avskaffa k r i g och ersätta det med skiljedom!
Den gärningen anser hon skall bli den nya kvinnans in- sats i historien.
Ty h ä r nalkas man ett a v de få men viktiga områden, d ä r kvinnan just i sin egenskap av kvinna h a r en a n n a n uppfattning än mannen.
Ty kvinnan alle- na vet vad livet kostar.
Hon betalar det för- sta priset för mänskligt liv.
Männen h a tillverkat svärd och kanoner, kvinnan har med oerhörd uppoffring försett slagfälten med den främsta ammunitionen, u t a n vil- ken ingen a n n a n skulle finnas.
Intet slag- fält, h u r än betäckt med sårade, b a r kostat kvinnan mindre i blodförlust och smärta än det kostat de män, som ligga d ä r slagna.
Och den största krigskostnaden får kvin-] ' an betala; den att föda nya liv till värl- den, i stället för de slagna.
Därför kom- mer kvinnan aldrig att tillåta kriget, den dag hon får beslutanderätt inom staterna.
E t t helt kapitel ä g n a r författarinnan å t en satir över vissa manliga försök a t t un- danhålla kvinnan rätten till arbete under förevändning a t t hon, den gudomliga liv- giverskan, icke bör arbeta, endast v a r a mo- der.
Hon påvisar, a t t dessa man, som vi också känna till hos oss, icke äro oroliga för de kvinnor, som h a ett h å r t och dåligt avlönat arbete och likväl måste b ä r a bör- d a n a v a t t vara släktets mödrar.
De äng- sla sig mycket mera Over den välbetalda läkaren eller affärskvinnan, det är icke myckenhet a v arbete som gör dem rädda, utan myckenhet a v betalningen.
Kvinnan b a r jii aldrig förr varit endast moder, hon h a r burit ett drygt arbete därjämte, Var- för skulle hon icke allt framgent kunna göra det8 Skall alltså med visshet, frågar förfat- tarinnan, kvinnans del i arbetet för mänsk- ligheten i Zramtiden hli lika betydande som mannens?
Vi veta det icke och vad betyder det slutligen vem som är främst eller sist, b a r a v a r och c n får använda sina gavor till det yttersta a v deras mått.
3 Det enda som kvinnornas frigiirelse k a n Ny attack mot de gifta kvin- förstöra,, är den gamla vidskepelsen, a t t nornas kommiinala röstr&amp;tt.
sann kvinnlighet är mindre ä k t a eller min- dre varaktig än manligheten själv.
Då E n ny attack mot de gifta kvinnor- kvinnlighet är något a v iiatiiren givet, lian iias konirnunala rösträtt kommer i en den icke a n n a t ä n utvecklas till större fiill- motion till innevarande riksdag a v h r het och kraft, om dcii en g å n g medgives gå Åkerlund on1 sådan ändring i skatte- sin egen väg.
.
lagarna a t t inkomst som a v gift kvin- II.
Vad &amp; i * kvinnligt?
Vad man vanligen förstår med ltrinrilig- het liar ingenting a t t göra med ytterliglie- ter.
Dc kvinnor, som i ordets korirentio- nella bemärkelse se s i g mcst livinnliga i våra dagar, ä r o dc, solii bcfiiina sig uiil försiirjda och även tro sig väl skyddade, och i vilkas liv ännn ingen skriande motsägelse mot denna tro int.rätt .. I sin cgeii lugna ocli trånga krets visa de sig vcrkligeii be- hagfiilla, milda ocli älskviirda, och mycket ofta iiro de rad de synas x-ara.
Men sida vid sida om all deiiiia mildhet och allt detta behag 1,räiigcs en hel värld, den stora massan av betungade, övcraii- strärigda Itvitinor, gent emot villta v i hopa skuld på skuld, d b vi alltjämt låta deni riinta p8 a t t inissförhüllaiiden skola av- hjälpas och att, r ä t t r i s a skall i-ederfaras dem.
Ä r o de mera lyckligt lottade kriiinoriia i det självtillräckliga liv de föra fiillt, s8 " kvinnliga ", när de ses i sanibarid med det niodrriia livets dystra.
och ' trängandc pro- blem?
Ar det " kvinnli,rl " a v dein, a t t s b a t t säga stoppa boiniill i öroiicn och med Iåg röst tala blott oin sina egna liigna, liiisligü angeliigenheter, döva för ropen om- kring dem fr8n en civilisation i nöd4 Ile r å k a på många salter, som stöta tieras sain- veten, men de ägna inte sin uppinärlcsamhet åt a t t finna ctt verkligt botemrdrl, t y dessa saker bero, säga de, på lagar, ekonomiska och andra, över villta de iekc ha n i g o n makt, och så, instängda i sin egen trånga iippEatiiiing a v " kviiinlighet ", g å de till- fället förbi, alltför vana a t t i fråga om medhorgerliga angelägenheter betrakta manncns h j ä r n a sllsoni dct fulliiiidadc och praktklta verktyget och sin egen soni det opålit,liga och bihangsartadc för a t t inse, a t t vad världen för närvarandc lider al-, är förlusten a v ena hälften a r sitt iiistt a v männisliohjiirta och inänniskohjiirna till 1ö- Till sist upptar författarinnan till be- handling en fråga, som en gång varit alr- tuel1 även hos oss.
Tänli om, säger hoii, när kvinnan f å r sin r i l j a fram och tillåtes a t t beträda de nya arbctsfälten, cftcr som hon påstår a t t det är iiödviindigt för hen- nes framtid, detta tilltag hämnar sig där- igenom a t t den erotiska dragningskraften könen emellan minskas?
Tänli om v i skulle s ä t t a kvinnorörelsens motståndare h ä r i landet på det hala genom xtt ge dem denna samvetsfråga!
Vi skiille f i 5 g a dem om de skulle finna s i g bättre till- samman med frihetstidens preciöser eller romantikens liljor ä n med oss, och vore de hederliga, tror j a g a t t de måste medge, a t t den nya kvinnan ändå till sliit är vad som passar dem och tiden allra bäst.
Om j a g nu skiille v a r a nog förmäten att foga n å g r a små anmärkningar till denna min redogörelse, så undrar j a g först om mina läsare t ä n k t på vilka nya och revolii- tionerande satser Olive Schreiner predikar?
Ty kom till antifeministcrna av bägge kö- nen och s ä g dem, att kvinnan iir arbetslös, a t t det är e n livssak för henne a t t vinna nya arbetsfält och tillräcklig träning för dem, kom och s ä g dem a t t den kvinna, som icke gör ett ordentligt dagsverke, är en sexu- ell parasit och ett skadedjur, och att det bleve mänsklighetens fördärv, om kvinnor- n a Över lag komme att likna dem, kom och s ä g dem a t t ingen skillnad f å r göras på arhetsfältet mellan nian och kvinna, kom och s ä g dem, a t t kvinnaii skall iitrota kri- get, viska dem i örat litct av rAr modiga tro pH framtidens kvinna och de Iyekli- garc och ärligarr förh Allandeii könen emellan, hon skall skapa -- s å f å vi se vad min de göra!
Sannerligen allt detta är grekerna en galenskap.
Ett exempel Iiär- PL finyo vi förra riksdagen, då frågan om na förvärvas genom arbete skall vara skattefri om den ej överstiger 300 kr.
samt mannens och hustruns samman- lagda inkomster ej överstiga 1,200 kr.
E t t likiiande angrepp gjordes år 1910 av hr Jolian Östberg, vilken då iiiotio- nerade orii följande ändring a v bevill- nirigsförordningen: " Inkomst taxeras i jäniiia hundratal kronor, så att överskjutande belopp, soni icke uppgår till fullt hundratal bortfaller.
Inkomst soiii understiger 200 Itronor taxeras icke i något fall. "
Båda ii-iotioiiernas syfte är detsain- nia: a t t fråntaga de gifta lwinnorna deras rätt a t t erhålla egen debetsedel och därmed kommunal rösträtt redan för en inlioinst av 10 kr., endast makar- nas sanimanlagda iiiliomst uppgår till iniiist 1,800 kr.
sande av dr sociala och moraliska probleili, som hota civilisationen med undergång.
" Krinnligheteri " förbjuder dem att tro, a l t samhället h a r behov a v deras hjälp för a t t r ä t t a de misstag och det överdrivet liår- da inflytande, som åstadkommits genom männens ciisidiga, a r ingen motvikt häm- made lagstiftning.
Marinens behov a v hjälp 1-id Iagstiftuiiigsåtgiirder är cii upptäckt, som gjorts a v de sanna kririnor, vilka i d a g käinpa för att vinna medborgarskap, och det ä r d e t trängande behovet a v denna hjälp, som komma dem a t t kämpa som de gvra.
Mbnga kvinnor hiinga med hela s i t t hjär- t a fast vid en huslig frid, som de icke h a v a fiirtjänt, ocli d r t är stundom, t r o r jag, som cii haleain f ö r sina oroliga samveten som d e såsom okvinnliga klandra dem, vilka av- s t å t t f r å n sin frid och det bekväma kori- ventionella liv, som är så angenämt och lätt att, föra, emcdan på intet a n c a t sätt wger lian vinilas i denna stora strid för kvinnlighetens r ä t t och med seger för kvinriligheteiis rätt Sren mänsklighetens.
kvinnans riitt a t t vid giftermålet behålla biträdestjänst i statens verk v a r före.
Man fick d å höra grevar och hiskopar, profes- sorcr och borgmästare y r k a att kvinnan Tid intrüdc i äktenskap bör betraktas som avskedad oni hon icke a v särskild nåd f å r hvarstanna som tillfälligt biträde, allt im- der motivering a t t kvinnans plats är i hemmet.
Och x i sågo h u r litet den genom- gripande sociala betydelsm a v den fråga, som h ä r v a r före, g å t t upp f ö r vissa för- stakammarledamöter, d % en a v dem för- I l a r a d e a t t det betydde föga om kvinnor- n a enligt statsutskottets förslag finge stan- na kvar med r ä t t för myndigheten, a t t om det ansågs nödrandigt a v s k d n henne eller om hon bleve avskedad med ens.
Varför?
Emedan kvinnor i statens verk icke äro n&amp;- gra guldfiskar och ytterst sällan hugnas med äktenskap!
Nu gick emellertid ut- skottets förslag igenom, nien debatten vi- sade dock Iinr litet många män t ä n k t över saken.
J a g tror icke a t t varken biskop Eilling, eller h r Person i Stallerhult läst Olive Sclireiners bok, men j a g är viss om, a t t hade de gjort det, skulle den förefallit dem som den rena galenskapen!
Men varför iir det dem e n sådan galen- skap?
Därför, a t t motsatsen sedan länge synts dem så självklar, a t t de icke hinna tvinga sin tanke till a t t f a t t a vad vi h a ä t t säga.
Ibland, iiär j a g funderat Över kvinnans ställning och varför kvinnans arbetsfält på det hela är så begränsat och hon själv så d i l i g t betald, d å har jag sagt mig själi-, a t t kvinnorörelsens mål måste vara a t t iipphära självklarheteii a v en mangd förhållanden.
Det är så självklart, att kvinnan inte duger till det och det, så sjäivklart att hon skall ha litet betalt, så självklart a t t det tråkigaste, tysta osyn- liga arbetet skall tillfalla henne, även om
.N:R 3 EÖSTBATT F Ö B KYINNOB 4 Opinionsyttringen och opinionen.
onsyttringen.
Med kännedom oni den för- måga att offra även i pekuniärt hänseende, som kvinnorna städse lagt i dagen, d å det gällt rösträttssaken -- och SON, då det gäl- ler den speciella del därav som heter opi- L.
K.
P.
R:s beslut om en opinionsyttring nionsyttringen, log sig ett så vackert och till 1914 års riksdag h a r så vitt vi kunnat spontant uttryck vid kollekten p å rösträtts- döma mottagits med allmän tillfredsstäl- mötet i Lund i somras, d å på 10 minuter lelse a v dem saken ytterst gäller, nämligen insamlades över 1,001) kronor, hava vi ingen kvinnorna.
Den s. k. folkviljans speciella anledning a t t misströsta om utgangen, liven tolk pressen iakttar däremot en påfallande om de ekonomiska bidragen skulle komma tystnad.
Såsom typiskt för åsikterna på a t t utgöra måttstocken för kvinnornas iri- vänsterhåll f å r man väl dock anse ett utta- tresse.
lande i Karlstadstidningen, d ä r det bland E n annan representant för högerprcssen, a n n a t heter: redaktör Birger Peterson f r å n Ulricehamn, " Det är för a t t visa ohållbarheten i mot- h a r på ett av Moderata valmansföreningen ståndarnes ideligen upprepade påstående anordnat möte i Xlvjhorgs län med anled- a t t kvinnorna själva ställa sig likgiltiga ning av den biivande opinionsyttringen till sin egen sak som rösträttskvinnornas ställt de ekonomiska synpunkterna ?not representation nu enat s i g om a t t vädja till kvinriorösträtt,un.
I ett referat i en ortstid- samma medel, som männen vid olika till- ning heter det:.
fällen tillgripit för a t t visa vedersakare " Talaren anförde en hel del skäl som ta- a t t en stark folkmening s t å r bakom ett lade för a t t politisk rösträtt f. n. e j tiller- visst krav.
kändes kvinnor.
Mot en dylik utvidgning ---- talade bl.
a. klart och bestämt det förhål- Den krävande uppgift, som rösträttskvin- landet, a t t de ekonomiska svnpunkterna f 6 norna sålunda satt sig för 1913, kommer a l l t större plats i vdrt politiska liv.
Det givetvis närmast a t t medföra ett omfat- behöves a t t man kan resonera kallt ocli tande och energiskt upplysnings- och agi- lugnt.
Kvinnan är cmellertid mera för- tationsarbete i t a l och skrift från deras stånds- och känslomänniska och detta gör sida.
E t t sådant arbete är i ocli för sig licnne mindre lämplig a t t just nu rycka i n gott och nyttigt.
Det kommer a t t r ä c k a i det politiska livct. "
kvinnorna ute i bygderna - och troligen Mot detta yttrande kan det ha sitt in- även männen - till större intresse för och tresse a t t ställa några ord a v en a v Eng- klarare medvetande om medborgarskapets lands förnämsta statsmän lord Salisbury, betydelse och ansvar.
Och en sådan väc- som en g å n g på ett stort högermöte i Edin- kelse är väl behövlig; ännu leva allt för burgh yttrade: " Det är tydligt att de (kvin- många både män och kvinnor i det gamla norna) äro i lika hög grad kvalificerade tillståndet f r å n den tid, d å samhällsange- 3om många som nu ä g a politisk röst,rätt, lägenheterna betraktades såsom något det genom kunskaper, genom uppfostran och egentliga folket ovidkommande.
Den nya karaktär och a t t de komma a t t utöva in- tiden ropar på allas medverkan för det flytande - vilket är ytterst viktigt i en så helas väl. "
materiell tid som vår - i moralisk och reli- I högerpressen ha gjorts några matta giös riktning. "
försök att förringa betydelsen av en opi- Till och med hr Peterson medger emeller- nionsyttring, sådan som den a v L. Ii.
P.
E. tid a t t " när kvinnan på landsbygden blir beslutade, under framhfillande a t t endast intresserad i politiska frågor och kräver en pekuniär uppoffring för en sak man vill rösträtt, d å först är tiden inne att införa stödja h a r något a t t betyda.
den ".
Det är just detta, som opinionsytt- " Om underskrivandet a v kvinnopetitionen ringen b1.
a. är avsedd a t t visa - a t t varit förenat med ett utlägg, aldrig så litet även landsbygdens kvinnor kräva rösträtt och avsett exempelvis till en agitatious- och a t t tiden är inne a t t införa den.
fond, skulle det givit en helt a n n a n veder- häftighet åt saken ", förklarar e n ledare- skribent i landsortspressen helt kategoriskt.
Vi kunna upplysa honom om a t t enligt centralstyrelsemötets beslut kommer varje opinionslista a t t förses med en särskild kolumn för upptagande a v frivilliga bidrag ammanträder den 10 februari kl. 8.30 till bestridande a v kostnaderna för opini- e. m. Jakobsgatan 2011.
Bösträttsklubben i Stockholm förbereda sig f ö r sin uppgift som hustru och mor?
Om det vore så, a t t några kvinnor skulle i hela sitt liv oavbrutet utföra förvärvsar- bete och andra nästan lika oavbrutet föda barn, d å vore problemet ett annat och enklare, men så är det j u lyckligtvis inte.
Det är nog sant, a t t de flnnas, som for- mulera frågan: skall j a g g i f t a mig eller arbeta, och de ännu mera gynnade, som Men allting hämnar sig.
Männen h a sett glädja sig åt att de slippa både att gifta mer p å det husliga, enkannerligen det prak- sig och arbeta, men, dessa typer äro efter tiska arbetet, som utföres a v kvinnor, och sin tid och måste bättra sig eller försvinna.
detta har haft en följd, varöver de nu I längden kan det j u nämligen inte fortgå, själva bittrast klaga.
Ty när kvinnoeman- som det hittills varit, att medelklasskvin- cipationen gjorde s i t t intåg hos oss och vi nans liv skall bli ett den brutna linjens skulle börja p å att försörja oss själva, då liv, en sysselsättning före giftermålet, en hade v i så ofta f å t t höra, att hushåll och annan eller ingen efter detsamma.
På det slint det v a r väl inget, tacka yet j a g då sättet blir det j u för den flicka, som går att sitta p å e n bank eller studera, det v a r och v ä n t a r på e n man, som skall uppträda något förfärligt svårt, men det v a r något både som friaren eller befriaren aldrig nå- för e n verklig intelligens.
Flickorna gingo got allvar och energi över arbetet.
Och naturligtvis till banken eller togo student- den, som åter nedlagt hela s i t t ungdomska- examen för att bevisa a t t också de kunde pital på ett arbete, för att släppa det just duga till intellektuellt arbete, men när fZic- då skörden är mogen, och lärdomen skulle korna gjorde det, d å v a r det e n annan sak.
tillämpats, gör sig skyldig till ett irratio- DB hindrade de sina nya kamrater att bil- nellt slöseri.
d a hem och förstörde sin egen framtid.
Nej, j a g tror fullt och fast alt vi måste Vårt s v a r p å dessa förebråelser måste bli: komma därhän, a t t den allmänna uppfatt- h ö j det husliga, praktiska arbetet, icke ningen ålägger varje kvinna, d ä r mannen bcra genom att halla förmaningstal, men i samma samhällsställning försörjer sig, genom att betala och a k t a dess utövare att också göra det, antingen hon blir gift och hjälpa dem till yrkesutbildning.
Kvin- eller ej.
Detta m å nu ske antingen genom norna komma icke att bli okänsliga härför.
förvärvsarbete eller genom dagsverken i Och härmed är j a g inne p å frågan om hemmet.
Det senare arbetet skulle hon na- arbetsförmedlingen.
turligtvis ofta, kanske oftast välja, men För m i g ställer s i g frågan icke: vad hon skulle sköta det som man sköter ett duger kvinnan till att uträtta för ar- yrke och betalas därefter.
Då skulle j u bete?
t y j a g tror att kvinnan i ganska stor hennes färdighet i huslig ekonomi och bar- utsträckning k a n vad hon vill, utan: vilka navård även vid behov kunna användas yrken bör genomsnittskvinnan välja för som förvärvskälla.
Och hade hon före gif- att med dem bekvämligen kunna förena termålet lärt sig något yrke, så borde hon cch i viss män även fysiskt och praktiskt sldrig helt släppa det, aldrig tillåta sig hon skall i de enskilda fallen duga till nå- got bättre, så självklart a t t hon varken förtjänar belöning eller tack eller stundom ens det mest primitiva skydd därför att hon föder släktet till världen och vårdar det under dess hjälplösa år.
Tänk om själv- klarhetens skygglappar kunde tas bort f r å n v å r a mäns ärliga, men litet klena agon, vil- ken värld a v häpnad skulle de inte skåda!
Arbetet ute i landet.
Eriagsboda F. K.
P.
R. hade den 14 j a n sitt årsmöte.
Till ordförande och kas &amp; omvaldes f r u J e n n y Johanson, till sekre- terare fröken Mathilda Jonason och biträ- dande sekreterare lärarinnan fröken Edil Lundgren.
Till centralstsrelsemedlem val- des f r u J e n n y Johanson med f r u Ida Petersson som suppleant.
Till revisorer val- des f r u Gerda Bengtson och fröken Hilda Petersson.
Bevisionbberättelsen föredrom och godkandes.
Ordföranden uppläste års- berlittelsen, varav framgick, a t t föreningen.
som förut tillhört Ronneby F. K.
P.
R. som filial, nu är egen förening och ansluten till 1,.
K.
P.
R., a t t t v å a v föreningens med- lemmar under året invaldes i församlingens fattigvårdslrommitt6, och a t t för övrigt ar- betet under det gångna året varit jämt och gott.
Föreningen beslöt a t t inom den när- maste tiden €ör e t t 20-tal af församlingens fattiga tillställa en liten festlighet.
Kalmar F. K.
P.
R. hade den 13 jan.
sitt första möte för året, vid vilket ålderdoms- försakringskommittens förslag utgjorde diskussionsämne.
Mötet beslöt göra följan- de uttalande: Föreningen för kvinnans politiska röst- rätt i Kalmar uttalar som sin bestamda önskan, a t t sådan ändring i kommittens förslag vidtages a t t rättvisa m å vederfaras kvinnorna och hela folket betraktas såsom en enbet med icke blott lika avgiftsplikter utan också lika pensionsrättigheter, samt a t t varje individ må såsom vederlag för under ett helt liv erlagda avgifter erhålla en a v varje prövning a v dess ekonomiska ställning oberoende rätt till en pension, som lemnar nödtorftig bergning.
Kristianstads F. K.
P.
R. hade den 21 jan.
ett mycket talrikt besökt sammanträde.
Vid detsamma redogjorde fröken Anna Möllcr €ör ålderdomspensioneringsförslaget och uppehöll sig speciellt vid de delar av detsamma som röra kvinnorna.
Fröken Eli- sabeth Kilsson redogjorde därefter p å ett livligt och medryckande sätt för central- styrelsemötet i Stockholm.
Till samkvä- mets trevnad bidrog0 i hög grad f r u Caval- lin med sång och fru Louise Carlsson med musik.
Visbu F. K.
P .R.
hade den 10 jan.
sitt för- sta sammanträde för aret under den nya ordförandens, f r u Sigrid Herlitz ', ledning.
Till sekreterarc utsågs därvid f r u Majken Klintberg, till kassaförvaltare fröken Her- manna Arweson samt till vice ordf., vice sekr. och pressombud f r u Clara Bolin.
___ a t t glömma sina kunskaper.
Den dag kan ju l ä t t komma, d å hon måste ersätta eller biträda mannen såsom familjeförsörjare.
eller d å hon finner att hem och b a r n icke längre ta hela den arbetskraft, som är trä- nad genom ett rationellt arbete.
Det finns många kvinor, som icke a n a vad d ä r är f ö r en arbetsmöjlighet hos dem, t y de ha aldrig brukat den till det yttersta.
Mannen är ändå mången g å n g e n under- lig logiker.
När h a n inte f å t t I s r a bättre, älskar h a n kvinnan, som h a n k a n hålla i hemmet, som dammar lite och g å r u t och g å r lite, och vattnar blommor lite, eller kanske inte ens det.
Men den, som ar- betar ärligt för s i t t liv, * den liknar han vid galizierna p å arbetsmarknaden.
J a g tycker det är märkligt a t t h a n aldrig snavat över den enkla sanningen att det icke är kvinnan som arbetar, som hindrar mannen a t t bilda hem.
Det är kvinnan som icke arbetar!
Ser man p å kvinnoar- betet f r å n den synpunkten, förmodar j a g alt m a n skall märka a t t somliga arbeten äro fördelaktigare ä n andra, sådana t. ex. som kunna utföras i hemmen eller på ore- gelbundna tider eller u t a n allt för stor svårighet kunna brytas a v och t a s upp igen.
Over huvud skulle det nog visa sig, a t t om kvinnan b a r a vill och lär mannen förstå alt hon vill, så skall hon kunna förena mycket fler arbeten med sin ställ- ning som gift, ä n vad vi nu anse v a r a möj- ligt.
Som bevis p å att det även finns män, som t r o kvinnan om att kunna lösa denna uppgift, skall j a g be att f å citera Strind- berg i Svenska folket, kapitlet om sjutton- hundratalets kvinnor.
" Tidevarvets brott äro försonade, säger han avslutande, prinsessan är löst ur för- trollningen, en ny tid går in.
- Och i tempelportarna möter 088 den älskliga bil- De Bergman-Osterbergska s amhiiills kur sern a i Väst er botten.
- De Bergman-Österbergska samhällskurser- na i Västerbottens län pågå f r å n den 20 jan.
till den 15 mars med juris kandidat E v a Anden som ledarinna.
Den företa kur- sen, som hölls i Nordmaling (kommunal- huset) den 20-23, h a r rönt en ovanligt stor anslutning.
Ahörareantalet h a r växlat mel- l a n 75 och 145.
Nästa kurs blir i Hörneforo (bolagets samlingshus) med en föreläsning i det närbelägna Norrbyskär (kyrksalen).
Därpå kommer turen till Holmsund (sko- lan), Robertsfors (ordenshuset) och Vindeln (folkhögskolan).
F r å n dessa sydliga kust- trakter a v länet förflyttas kurserna seder- mera till de nordliga och sist till de större orterna inom Lappmarken.
Mera härom i nästa nummer.
A.
G-dt.
Hundraårsminnet av Uamilla Oollett.
banbryterskan för de norska kvinnornao frigörelse, som föddes den 23 j a n u a r i 1818, firades av Norges kvinnor under storar- tad tillslutning.
Norske kvinders National- r a a d och Norsk Kvindesaksforening hade p å middagen anordnat e n enkel högtid- lighet med t a l och kransnedläggning vid Camilla Collettmonumentet, och pA aftonen höll Kvindestemmeretsklubben en stiim- ningsfull €est i Grand Rotel med tal av f r u Ragna Xielsen.
Inledning till diskussion av ålder.
domspensioneringsförslaget.
F r å n och med den 29 j a n u a r i k a n genom Fredrika-Bremer-Förbundets byrå, Stock- holm, mot insändande a v 1 kr.
rekvireras en a v fröken Anna Åbergsson gjord över- sikt a v kvinnornas ställning i det förelig- gande ålderdomspensioneringsförslaget, vil- ken är lämplig att som inledning uppläoas vid eventuella diskussionsmöten i frågan.
Ett rekord.
Krokstrands F. K.
P.
R. räknar nu 142 medlemmar, vilket utgör en tiondedel a v platsens hela befolkning.
den av den n y a tidens kvinna, eller mön- siret för densamma, Tars förverkligande är den nya tidens uppgift.
Anna Maria Lenn- gren blir sitt köns återupprättare och för- s r a r a r e, hon h a r gisslat dess ' dårskaper, men i liv och leverne h a r hon visat vad v i vänta och vad vi hoppas a v nittonde århundradets kvinna: självständig person- verksamhet utan åsidosättande au husmo- derns och makans plikter. "
När jag lade igen Olive Schreiners bok, slog mig det underliga och sköna däri, att långt borta vid Goda Hoppsudden sitter den kvinna, som l ä r t oss, hennes systrar över hela världen, att tydligare kanske än \ - i någonsin gjort det förr, inse att det är mödans och arbetets väg v i skola gå f ö r att uppnå v å r egen fullkomning och vår jämlikhetsställning vid mannens sida.
Det är en långsammare väg än agitationens och petitionerandets, men det är likväl den vi måste gå.
Det kommer en stund, vid sysslandet med frågor som dessa, d å v i ovillkorligen låta händerna sjunka och vända våra blickar mot framtiden.
Vad den b ä r i sitt sköte, veta vi icke.
Kanske blir framtidens kvinna lika litet j u s t det vi hoppas i v å r a stilla stunder, som vi äro förkroppsligandet a v det ideal v å r a mormödrar drömde om i kvinnoemancipationens första tid.
Men äro vi oroliga därför?
Nej.
Vi äro trygga.
F r å g a r man oss p å vad vi bygga denna lrygghet skola v i kanske icke kunna ge sii klara skäl.
Men det är emedan vi b ä r a bn visshet i v å r t h j ä r t a om en hittills icke anad k r a f t till fullkomning hos kvinnan.
Vi äro som fågeln i Olive Schreiners vackra liknelse, som, när alla stodo omkring och undrade, så förtröstansfullt såg u p p mot skyn, litande p å de vingar h a n ännu icke prövat, t y han visste att han v a r en örn- unge.
N:R 3 S R ~ S T B Ä T T F Ö B KYIHNOB RÖsträ; ffskvinna, pr&amp;sf och journalist.
Några ord med miss Ackermann.
Stockholm gästas för närvarande av er världsmedborgarinna.
Det är icke lönt at komma med invändningen a t t kvinnorni ingen medborgarrätt ha; när man som mist Jessie Ackermann ingripit avgörande skilda folks liv, stiftat de första kvinno föreningarna i Argentina, sänts i rege ringens ärenden i Australien och utnämnt2 till medlem av Skottlands geografiska säll skap, för a t t nämna några få spridda drag u r miss Ackermanns liv - då är man e1 värdig medborgarinna i andens rike, SOIT omfattar all världen.
Miss Ackermann, som nu ä r gäst hos Stockholms F. K.
P.
R., är född i Ame rika, närmare bestämt i Boston - där boi som bekant Förenta staternas andliga a r i stokrati -, men hon är uppfostrad i Kali fornien, studerade där och prästvigdes Någon grad ville icke universitetet ge hen.
ne, det var innan kvinnor kunde förvärvs universitetsgrader ens i Amerika.
Hon vai den andra amerikanskan i ordningen, son: förlänades prästerlig värdighet.
Hennes livskall blev dock icke det präster liga, det har varit något som ingått i hen.
nes gärning, men själv kallar hon sig jour.
nalist och författarinna.
Det förefaller dock som om även dessa bägge begrepp vore föi snäva, då det gäller miss Ackermann, hon har ingripit direkt i så många och skiftan.
de mänskliga förhållanden, att hon förefal.
ler snarare som en vandrande organisator en ytterst moderniserad npplaga av de mänsklighetens vise, som i sagotiden kom.
mo vandrande till ett folk och meddelade elementen av civilisation och som sedan levde kvar i myterna som gudagestalter Det är någonting sådant som miss Aeker- mann utfört då och då mellan sitt bok- och artikelförfattande under sina färder sju varv runt jorden, vilka färder nu varat i 26 år.
Miss Ackermann ä r en ståtlig, gråhårig dam med ett sällsynt gott leende och ett minspel, som förråder den brinnande ande hon bär inom sig.
- N i får inte fråga mig om rösträtten i Australien, säger hon genast vid vårt sam- manträffande, ty det är min föreläsning.
- J a, men oin riistriltten på andra håli i Suffragetter.
icke undgå a t t beundra dessa kvinnor, och en tillfällig förargelse över missgrepp, iiven I tidskriften Det nya Sverige, h.
8, 1912 förbittring försvinner nog lätt vid jäm- skriver redaktör Fritz Henriksson i Londoi förelse med vad som måst till för att brin- i en längre, sympatisk artikel med ovan ga tidigare folkrörelser mot den bestående stående rubrik bl.
a. följande, vilket vi e ordningen till genombrott och den tack kunna undanhålla våra läsare.
eftervärlden är skyld.ig dem som ledde och " Men vad som än händer, synes det f ö uppoff rade sig.
den opartiske iskådaren tydligt, att införan Vad de i och för sig uträttat för den det av politisk rösträtt för kvinnor i Eng sak de omfatta med brinnande entusiasm land icke Ban uppskjutas länge.
Att f r å och djupaste övertygelse kan rättvist be- gan bringats in i ett avgörande skede ä dömas först när det ses i historiens per- otvivelaktigt suffragetternas verk, vare si &amp; spektiv. "
detta nu prisas eller fördömes.
Det före faller som om den uppfattningen vore för Det första steget.
härskande utanför England, att dessa röst I Österrike har i all tysthet företagits en rättsamazoncr mera skadat än gagnat rö för kvinnorna betydelsefull reform, i det relsen med sina okvinnliga stridsmetoder deputeradekamrnaren den 28 dec.
1912 anta- a t t de framkallat en reaktion, som hota git en ny föreningslag, vilken äntligen uppsluka vad som redan vunnits och att di medger kvinnorna rätt a t t bilda politiska själva äro dekadenta representanter för ei föreningar - en rätt som ända tills nu va- manfientlig, osympatisk, avskräckandi rit dem förmenad.
kvinnotyp.
Detta senare är i varje fall et Detta förbud mot politisks föreningar misstag.
Suffragetternas här sluter inon har helt naturligt utgjort ett stort hinder sig de bästa kvinnliga element landet äger för kvinnornas politiska rörelsefrihet och Deras mod att ställa sig i breschen mot et h a r på allt sätt kringg8tts.
Ett dylikt gammalt samhälles mäktiga traditioner kringgående måste j u i längden göra en lag att rycka fram mot tusenåriga fördomai ohållbar, och då den nu avskaffats i depu- och deras självuppoffring sakna spår a7 teradekammaren, kan man med visshet föx- dekadens.
Deras plan att väcka samhället utsäga a t t den kommer att falla även i med vilka medel som helst, har lyckats senaten.
De österrikiska röstrattskvinnor- De ha velat resa det öppna motståndet föl na kunna alltså hysa berättigade förhopp- c att genom det nå målet.
Att de ocksi ningar om a t t de, d å de i Wien få mottaga På grund av tidningens pressläggnings tidvis framkallat en reaktion är onekligt den internationella rösträttskongressen, förhållanden kan något referat a v mist Men den anti-suffrage-liga, som bildats mec skola vara befriade från en dylik förnedran- Ackermanns föredrag i Stockholms F. K författarinnan Humphry Ward i spetsei de bestämmelse och kunna börja sitt egent- P.
R. den 27 jan.
icke inflyta i detta num för a t t motarbeta dem, h a r icke vunnit ei liga rösträttsarbete i samma led som an- mer- omfattning som vittnar om ett starkt ak dra länders kvinnor.
tivt motstånd inom kvinnornas eget läger Däremot ä r de stridande snffragetternac organisation i dag vidsträcktare och star L.
K.
P.
R:s Expedition och Kass&amp;, Staten New Yorks lagstiftande försam.
kare än någonsin.
Huvudkvarteret skal 6 Lästmakaregatan, Stockholm, ä r nu- ling har med alla röster mot 1 bifallit f ö r snart inflytta i ett eget, stort palats vid er mera öppen alla vardagar kl. 12-5 slaget om rösträtt för kvinnor.
Detta för.
av Londons centrala huvudgator.
Suffra samt dessutom måndagar och torsda- gar kl. 7-8 e. ni.
Expeditionen före- slag skall sedan föreläggas en ny lagstif.
getterna erhålla rikligt penningnnderstöc tande församling 1915, och om det även då - de ha de senaste åren fått över två mil stås a v f r u E. Arcini.
Telef.
Riks Norr g å r igenom, anställes folkomröstning där.
lioner kronor i frivilliga bidrag - och dt 600 och Allm.
Brunkeb.
944. om.
New Torks kvinnor g å nu med mod ha hängivna arbetare.
Det är visserliger och förtröstan till sitt e j så lätta varv at1 antagligt, a t t flertalet av landets kvinnoi bearbeta den allmänna folkmeningen, så ännu förhåller sig likgiltigt och a t t mångs iK.aJorrkan Eämann att den slutliga segern skall komma dem andra ogilla rörelsen.
Detta är svårt ati till del år 1915. med någon visshet utröna.
Men det äi borttager rynkor och pormaskar.
Har en underbar IörmPgi att föryngra och försköna, ty hyn blir okär oah # den aktiva hären, de som kämpa för et1 genomskinlig.
Anses vara det yppersta medel i oitt nlag.
1 parti och miont I Däremot har nu det mycket omstridda re- ideal, som leder och formar framtidsut.
sultatet av folkomröstningen i Michigan vecklingen och icke de passiva massorna FRANSKA PARFYMMAQASINE 1 Hovleverantor förklarats ogiltigt, varför kvinnorna där Även den som varit vittne till de värsta 2i Drottnlng~#atan 2i.
Stoekholm måste börja sitt arhete på nytt.
utbrotten a v snffragctternas agitation kar W samt i förnHmrita ParFsmaffärer.
E världen.
Vilka kvinnor anser ni värdigas a t t få rösträtt?
- Amerikanskorna, obetingat.
Det i i m inga kvinnor, som ha haft sådana tillfällex till utbildning som de och som använt den på ett så storartat sätt.
Ni måste kommr ihåg, att vi i Förenta staterna haft skol tvång ända sedan de första nybyggarna slo go sig ned där.
De obildade klasserna ho!
oss äro icke så okunniga som i England t ex. A, de obildade i England äro fruktans vart okunniga!
Tänk på dessa miljonei fabriksarbeterskor, som härstamma frår generation efter generation av okunniga som aldrig använt sin hjärna.
Det är den som engelsmännen äro rädda för, och detti med rätta.
Detta var ungefär allt vad miss Acker mann för tillfället sade om rösträtten.
Vic sin föreläsning om de australiska kvinnor na som medborgare kommer hon antagliger att gå djupare in på frågan, ty hon kännei Australien som sin ficka, har varit däi sammanlagt fem gånger, sista gången föl att under 20 månader grundligt sätta sig in i landets forhållanden.
De erfarenhetei miss Ackermann samlat på sina resor runi kusten av den australiska kontinenten oci in i de avlägsnaste obygderna i det inre landet skall hon nedlägga i en bok, SOIT väntar sin fullbordan efter besöket i Sverigc Elisabeth Krey.
och Finland.
Ännu en framgång i Amerika, RYNKTIMKTUR ~~ Kvinnan i kupehörnet.
Av George Oolmore.
(Översättning från engelskan.)
Hon såg riktigt bra ut och var väl klädd, inte extravagant, men i en dräkt av gott tyg.
Hon satt i ena hörnet av en andra klasskupe i ett förstadståg, ett tåg som var framme vid Waterloostationen mellan sju och halv åtta på kvällen och som förde många förstadsinvånare till teatrarna i London.
I kupen sutto vidare en ung man och en ung kvinna, tydligen man och hustru, två medelålders damer, en parla- mentsledamot, omkring femtio år, i bonjour och hög hatt, samt en präst.
Det unga paret talade om teatrar och ställde då och då en anmärkning till parlamentsledamo- ten, som för formens skull svarade; de me- delålders damerna diskuterade i starkt ogillande ordalag kvinnans rösträtt; prä- sten och kvinnan i hörnet sutto tysta.
Prä- sten läste en aftontidning; kvinnan lyss- nade till samtalen.
- Ni går väl inte på något så lättsin- nigt som en teater, förmodar jag, sade den unga hustrun, i det hon vände sig till par- lamentsledamoten.
Han hade tagit fram u r sin plånbok en papperslapp med anteck- ningar, som han studerade med hjälp av sina glasögon.
- ' Nej, sade han, nej, j a g g å r inte på teatern.
Han skakade allvarsamt på hu- vudet.
- Till parlamentet, antar jag.
A nej, det är ju inget sammanträde i kväll.
- Om det intresserar er, så är j a g på väg till ett.
möte - ett offentligt möte, där jag skall tala om vita slavhandeln.
Den unga kvinnans ansikte blev helt all- varligt.
- Å, verkligen.
Tror ni då att - a t t s %- dant verkligen existerar?
- Utan tvivel, till en viss grad - till en viss grad.
- Överdrift, helt säkert, sade den unge mannen.
När kvinnorna t a r upp en sådan fråga - och kvinnorna visar ett oerhört intresse för den - - Dottern till en av mina församlingsbor försvann för en månad sedan, sade prästen, och vi har inte kunnat finna några spår av henne.
- Kanhända - somliga flickor är så DfÖrståndiga, föreslog den ena av de me- lelålders damerna.
- Om de här rösträttskvinnorna ville äg- na sig å t räddningsarbete - sade den an- i r a och överlämnade åt sällskapet att fylla L resten av meningen.
- J a g har hört sägas, anmärkte den unge mannen, a t t det är denna vita slavhandel,; om ligger bakom den kvinnliga rösträtts- ' rågan.
- J a, det ä r det, sade kvinnan i hörnet.
Det var första gången hon talade, och %lla vände sig om och betraktade henne.
Damen bredvid henne flyttade på sig en; mula.
- Får jag lov att fråga, sade hon med ronisk artighet, om ni kanske är rösträtts- rvinnal - A, visst inte.
Men j a g h a r litet reda 3å vita slavhandeln.
- Verkligen?
sade parlamentsledamoten) ch lät blicken fara över glasögonen till Kvinnan i hörnet.
Har ni studerat frågan?
~~~~ ~~~ - Studerat den praktiskt - ja, svarade hon.
- Och ni anser - $ - J a g skulle gärna vilja höra era &amp; sik- ter om hur man skall förfara med den.
-- Ja - hm - man har j u lagen - lag- förslaget inför parlamentet; det ä r detta lagförslag, som gett anledning till mötet i kväll; och - hm - jämte prygelförordnin- gen bör det vara - hm - vad som behövs.
- Tror ni a t t detta lagfikslag - jämte prygelförordningen kommer att göra slut p å den?
Kvinnan log till hälvten - ett un- derligt leende.
- Tror ni att lagen kommer att tillämpas, om den g å r igenom?
- Naturligtvis, naturligtvis.
Englands lagar är de bäst tillämpade lagar i värl- len.
- Det kan väl hända.
Men finns det inte m lag, som skyddar flickor under sexton Plr?
Vem fäster det minsta avseende vid len9 Ingen vit slavhandlare, som jag hört talas om.
- Ni har alldeles rätt, sade prästen.
La-: ar utan religion ä r relativt odugliga.
Vi nåste uppfostra våra flickor enligt de lär- lomar vi fått av Paulus - - Just det, instämde en a v damerna.
- och våra unga män till gudsfruktan.
- J a g skulle råda er, sade kvinnan, till a t t börja med de unga männen.
Det kom- ner a t t ta tid, att döma efter vad ni hittills istadkommit.
Prästen såg på henne med rynkade ögon- iryn.
- Tvivlar ni på religionens makt?
fråga- ie han.
- Och räddningshemmen, föreslog den ma av damerna.
Kvinnan ryckte på axlarna.
- Räddningshem och religiös uppfost- ran - det gör samma nytta, och de vita ilavhandlarna bryr sig inte så mycket som i.å om dem.
Hon knäppte föraktligt med sina välbe- iandskade fingrar.
- F å r j a g då fråga, sade parlamentsleda- noten, då varken lagen eller religionen, ?Iler räddningshemmen kan vara till någon iytta - f å r jag då fråga vad ni, som sä- ger a t t ni studerat frågan, skulle vilja re- rommendera för botemedel?
- Vad det beträffar a t t rekommendera, iade kvinnan lugnt, så hör det inte till mitt röra, men om ni vill veta vad som är det mda som skulle ha någon utsikt att göra ilut på den trafiken, skall jag tala om det, .. or er.
Det är a t t ge kvinnorna samma %ittigheter som männen, att ge dem möjlig- iet a t t t a vara på sig själva, a t t ge dem * östrätt.
- Men jag trodde - alla talade om var- rndra, j a g trodde a t t ni var mot kvinnans östrätt?
Tåget saktade farten och rullade i n pti Naterloostationen.
Kvinnan lade sin hand bå dörrhandtaget.
- J a, det är jag, sade hon.
Av hela mitt ijärta är jag mot den.
J a g hatar den och ruktar den, därför a t t jag har reda p &amp; aken.
Tåget hade stannat, hon Öppnade kupe- lörren och hoppade ned på perrongen, var- iå hon vände sig om och ropade inht kn- len: - J a g driver själv vit slavhandel, sh jag .ar reda pd saken.
-- I - ROSTRATT I) Kvinnorna i Serbien, Nyare r östr ät tslit t er atar: ROHTLIEB sr COMP.
RA.
Collijns N:R 3 F Ö B KPIHNOB 6 Det ä r först på senare tiden, soni de ser- biska kvinnorna börjat inse vikten a v a t t äga politisk rösträtt.
Under 500 år h a r landet varit upptaget a v strider för sin nationerla självständighet, och under hela denna tid h a kvinnorna som kamrater tro- get stått vid männens sida.
Men trots detta och trots att deras utbildning varit val tillgodosedd, i det a t t såvi4 universi- tetet i Belgrad som de högre skolorna äro öppna for dem, lägga dock gamla fördomar och gammal tradition stora hinder i vägen, d &amp; det gäller kvinnornas arbete och upp- trädande utom hemmet.
Numera ä g a emellertid de serbiska kvin- iiorna tillträde till en hel del tjänster och befattningar, som förut ansetts tillkomma endast männen, och begagna sin också i rätt stor utsträckning därav.
I f r å g a om löner råder samma förhållandc h ä r som i andra länder a t t kvinnoarbetet alltid ar det sämst avlönade.
A r 1903 begärde lärarinnorna och dc kvinnliga liikarna i en petition a t t få samma förmåner som sina manliga kol- leger, och många a v riksdagsmännen ställde sig på deras sida.
Petitionen avslogs emel- lertid, ehuru med endast sex rösters majo- ritet.
1 friiga om arvsratten råder en ofantlig tillbakablivenliet: döttrarna ä r v a nämligen ingenting alls; det enda de i r o berättigade till är hemgift för dem som gifta sig.
De serbiska kvinnorna äro mycket litte- r ä r t intresserade, och enligt en högtstående serbiskas uttalande komma de svenskorna och finskorna närmast i fr5ga om intelli- gens och bildning.
Ingen serbisk flicka med aktning för sig sjalv anser sig kiinna värdigt uppträda i sällskapslivet utan att kunna tala f y r a språk och besitter dess- utom en massa andra talanger: spelar, sjun- ger, målar o. s.
Y.
E t t mycket livligt in- tresse för politik iitmärker henne vanligen också.
Det är alltså blott helt naturligt a t t frå- gan om kvinnans rösträtt nu börjat göra sig gällande även i Serbien.
F ö r sex &amp; r sedan bildades d ä r en nationell kvinnoföre- ning med kvinnans politiska rösträtt på sitt program.
Den h a r anslutit s i g till den internationella alliansen och sände till Stockholms kongressen 1911 en delegerad, f r u Draga Hultquist, född serbiska, men nu gift med en svrusk och bosatt i Norr- köping.
Enligt lagen ä g a de serbiska kvinnorna kommunal rösträtt; d å emellertid en fram- stående rösträttskvinna vilie iitöva denna sin rösträtt, blev hon avvisad, och d å hon vid domstol sbkte göra sin r ä t t gällande, fick hon det beskedet, a t t lagen visserligen gav henne r ä t t a t t rösta, men att man icke kunde anse henne a g a denna befogenhet, di3 landets sed icke tillät a t t kvinnorna deltogo i valen.
Vad de olika politiska partiernas ställning till kvinnornas rösträttsfråga beträffar, så äro socialisterna de enda, vilka som par- t i uttalat s i g därför.
De h a nämligen i en petition om allmän rösträtt även npptagit kvinnorna.
Civil- och inrikesministrarna.
ledarna a v resp. det ung- och det gammal- radikala partiet, äro båda mycket välvilligt stämda gent emot kvinnornas strävanden.
Den förre h a r avsevärt förbättrat villkoren för de i post och telegraf anställda Iivin- norna och skaffat dem pension, och den senare ä r anhängare a v kvinnans röstratt vilken h a n anser skulle v a r a till stor nytta för landet.
Nya Dagligt Allehanda h a r öppuat en enquete om vilken reform, som för närva- rande är den viktigaste.
Bland de refor- mer som h r Daniel Persson i Tällberg, An- d r a kammarens vice talman, sätter främst är även politisk rösträtt f ö r kvinnor.
F. A. Bather, M.
A., D. Sc.,.F.
R.
S.: TdZ de svemska männew.
Utgivet av Uppsala innehavare: Oversättarinnan EMILIE KULLMAN Kontor: F. K.
P.
R.
@ dra uppl.).
6 öre; 4 5 0 pr 100 ex. Eaaline Boheman: Riksdagsmannavalen 1911 och kvinnornas rösträttsfråga.
Ut- givet av L.
K.
P.
R.
3 öre.
Bybrogatan 26, Stoehholm.
Prlma Anthrac€t i olika krossningar.
Hushållskol, Ookes, Made-Bdkettep till billigaste priser.
Anna Bugge-Wicksell: Gifta kvinnors kommunala rösträtt.
Utgivet av L.
K.
P.
R.
Riks Tel. 40 62.
25 öre pr i00 ex. Frigga U a r l b e r g: Varför f r u Håkanssom giclc in i rösträtts öreningem.
Utgivet av fl Göteborgs F. K.
P., 3 öre.
Varför frw Håkanssms dotter gick ilz i rösträtts oreatpgen.
Utgivet av Göteborga F. K. p.
3 ore.
Vem löser bojan?
Utgivel av Göteborgs F. K.
P.
R.
5 öre.
B Uarrie Uhapman U a t t: Går Lwinnoröst- rättsrörelsen framåt?
Jiimte en kort bio- @.
över Mrs.
Catt av Exaline Boheman.
Utgivet av L.
K.
P.
R.
15 öre.
A h.
Tel. 78 39.
(K.
R.
403) Stockholms Ritkontor rekommenderar sina i alla prislägen smakfulla och vackra handarbeten, Ritningar till broderier för klädningar utföras i extra vackra mönster.
Huvudaffir: Drottninggatan 30.
Filialer: Humlegirdsgatan 11, 5 1 Paalsgatan 1, Upplandsyatan 34.
(A.
F 1401) Damfriseringen Ohservatoriegatan 15.
H. E. Haklberg: Kvinnan i hemmet och.
Utför alls slags hårarbeten, champoneriiigar, borst- samhdllet.
Utgivet av L.
K.
P.
R.
5 öre.
Extra Prima- o. Prima Bo mul Is lärft.
Marknadens bästa kqalitier.
i): r Elin Beelimans Hetluftsinstitut, Barnhusgatan 12.
Riks 10552.
Sthlms-Tel. Br.
4552.
Ridfrågningstid: Vardagar halv 3-4.
Behandling av reumatism, gikt, efterbehandling a r iedskador, neuralgier, frostskador och vissa fall av bör- jande ålderdomsbrand.
OBS!
Kan även anordnas i patientens hem.
(A. F. 1421) Ärade Damer?
Vem av Eder vill ej öka sina inkomster med 5 kr.
pr dag?
Detta kan ske genom att till vänner och bekanta sälja det nya skönhetsmedlet .Anatol », som betingar ett minutpris av 2 kr.
pr fl.
Sändes direkt från fabriken till ett pris av i kr.
pr st. om minst i 0 fl.
rekvire- ningar samt hemkamningar.
Brudar klädas och ras, fraktfritt mot förskottslikvid.
Agenter antagas.
Begär utstyrslar arrangeras.
Sigrid Kruse: Nglcterhetsfrågam och kvin- prospekt.
Afiatolfabriken, Riks i i 0 32.
Vikinga- (A. F. 1330).
nornas röstrdtt.
Utgivet av L.
R.
P.
R.
90 Allm.
Tel. 209 26.
(A. F. 1399) gatan I i, Stockholm.
öre pr 100 ex. Välj ett vackert arbete hos Selma Lagerlöf: Hem och stat.
Utgivet av Fain F. K.
P.
R.
5 öre.
!!
!i ESTHER RLYBORG Klara Lindh: Den svenska kwimrborösträtts- rörelsens historia i korta drag.
Utgivet av L.
K.
P.
R.
3 öre.
........................................................ .... .... .... APPARSREGISTER .................................................... ii;; ....:::: Tapissseriaff&amp;ie Göt atan 15. i tr. Behöver shorna lagas?
Malmsklllnadspatan 46 A Alim.
Tel. 18 % Vesterlinggatan 52, Aiim.
Tel. 21847 Tel. 3 %8i Af,.
så vänd Eder till Svenska Skosulningsfabriken, Sofl Lindstedt: Varför böra religiöst över- Norrlandsgatan 21.
Skorna hämtas och hemsändes tggade kvinnor ansluta sig till rösträtts- efter tillsägelse på allm.
248 40 eller riks 62 77. rörelse %?
Utgivet av Storkholms F. K.
P.
R.
Obs.!
Billiga priser och prima materiaiier.
(A. F. 776).
3 öre.
Minneslista.
(7:de uppl.)
5 öre.
Damer!
Rekvisitioner ställas till Miseprydande hiirväxt borttages numera smärtfritt utan a t t efterlämna n i g r a märken och Hterkomuter aldrig mera om Ni anvander Kromoteckfor som sändes Eder fnllt diskret o m Ni insiinder 4 kr.
till Karl Johnns- OOn Sigtunaeatan 7, Stockholm.
(A.
F. 1323).
L.
K.
P.
R:s Expedition 6 Lästmakaregatan, Stockholm.
F~RENINGEN HANDARBETETS VÄNNER 5 Birgerjarlsgatan, Stockholm Allm.
11674.
Riks 9102.
JANSSBIY &amp; &amp; OFVING MODEM AGASIN Skepparegatan 29 Telefoner: Riks Norr 600; Allm.
Brunkeb.
944 Allm.
Tel. 24895 Rikstel.
O. 11 23 Öppet alla vardagar kl. 12-5 e. m. samt mån- rekommenderar sig härmed i ärade kunders benägna hag- dagar och torsdagar kl. 7-8 e. m. komst.
(Obs.
priserna de vanliga).
FRU EUITH JOHAHSSOiiS Damskrädderi Tel.
Riks 60 99.
Allrn.
6020.
Bemärk nya adressen BIRGER JARLSGATAX 18, uppe.
D. i tr. (A. F. 1371) Fereningens f6r Svensk HemslöJd i svensk översättning nu utkommet.
H u d c r h e n SKIN-FOOD är bäst för hy, hals och händer.
Pris 50 öre.
Pris 1.25 och 2 kr.
ErhAlles genom Rösträttsbyrån, (A. F. 1354).
Lästmakaregatan 6, Stockholm.
I v a ~ Öhrnbergs Bokbinderi Enda försäljare av äkta allmo earbeten såsom Vävnader, Spetsar, Folkdrakter, %öbier, Järn- och Träarbeten, Lergods m. m. Kongresstrycket 4 ObSerVatOrieKRtan, Stockholm.
R.
T.
8203, A.
T.
10432.
Kvinnornas sak i debatten om folliförsäk- ringsförslaget i Stockholms st.adsfullmäkti- ge sknlle icke lika väl och rerkningsfnllt ha försvarats av män som kvinnorna själva nii gjorde, skriver Karlstadstidningcn och till- lägger: " För blott halvtannat tiotal å r sedan Skiil- le troligen inte en röst inom hiivudstadens kommunalrepresentation h a höjts för den- samma.
Numera.
tack vare den kvinnornas livliga agitation för sin rösträtt som givet- vis mer och mindre återverkar på männen, är det visserligen sannolikt, a t t den inte skulle lämnats alldeles obeaktad, även om kvinnorna, såsom äniiii för blott en fyra, fem å r sedan, varit utestängda frün full- mäktigf örsamlingarna.
Meii vilken väsent- lig skillnad skulle det inte i alla fall varit på en eller annan manlig ' ideologs ' försvar för deras r ä t t och det som de nii själva förde med ' enträgenhet och värme ' i kän- slan a v tillfällets vikt och medvetna om a t t vid frågans slutliga avgörande männen en- samma ä g a bestiimmanderätten!
Det 5r denna skillnad mellan andras och ege.n ta- lan för det ena och a n d r a samhällslagrets behov och krav som framdrivit den all- männa rösträtten i alla modernt civiliscra- de land. "
Prenumerera ofdYrdrdYjligen.
OBS.!
Önskar ni stilfulla och välgjorda möbler?
Gör d å ett besök MÖBELAFFÄREN Gamla Kungsbolmsbrogatan 26, Malmskillnadsgatan 19 A.
P. Anderson.
Utför allt vad till yrket hörer.
Uppfodring och ferniss.
ning av kartor och plnnscher.
Specialitb: Fö~gylluing fijr band och press.
Rlädnei av skriv- och spelhord.
- ~~~ Onisorgalullt arbete och moderata priser.
(A.
F.
796.)
Andras och egen talan, Rösträtt för Kvinnor 1913 Permanenta utställnlnp Blblfoteks#atan 12, Stockholm.
Agnes Hallbergs Modeaffap Upplandsgatan 25 rekommenderas.
Smakfulla hattar, moderata priser.
Sorghattar på lager.
Alim.
Tel. 11602.
(A. F.
i97.)
........................................................ .... .... SE .... Hotell, Matsalar o. d.
........................................................: ....: !i MÜLLERS CAPE i 6 Norrlandagatan rekommenderas.
Sarakilda matsaler för damer.
Stora hgg ' eniska Yatsalar 1 tr., k ä n t för sin goda, vXllagade mat.
nedre botten servering efrer tyskt och sveuskr mönster.
0ba.l Stor rabart vid köp sv kn- ponger.
Obs I E t t omtyckt kaffe aerveras hala dogen.
bppet till kl. en kvart fore 12.
8, A t e l j e Central.
Om Ni vill ha väl utförda porträtt och billiga pri- ser, g l till Mästersamuelsgatan ' il, andra huset från Vasagatan.
Hiss.
Visit 3 kr., kab.
5 kr.
pr duss.
Atelje5 Central.
H o t e l l Hägglund Innehavare: H. Brolin Ilän hkalstation 36 Vasagatan, Stotiihoim Vid htral-posthui Ilakonimenderar sina hemtrefliga och tysta rum tlll Rikstel.
8 7 0 2.
b l l m.
te].
11673. moderatn priser.
Röstrütt fik Kvinnors tredje numnier 1913 innehåller bl.
a.: Norrländska Privathemmet (Anna Ohrlund) Stora Vanugatan 5, Stotkbolm.
Rllm.
Telefon 209 61.
Uppbåd.
För resande ljusa o. komfortabla rum, försedda med elektr.
Självdeklarera!
ljus m. m.
0bs.l Hiss.
Endast 2 min.
från Centralstation.
Parlamentariska irrgångar.
inbjudan till kvinnorüsträttskongressen.
Pensionsförsäkringsförslaget.
Av Karolinn 5 tr. Hiss.
Widerström.
Trevliga rum, godf bord med trevlig Kvinnornas protest mot pensionsf ' örsäkrings.
utsikt frdn takplatdn kommitths förslag.
Vasagalan 5 Rlks 12483 Ur Trosartiklar om kvinnans frihet.
Av Lawrence Housman.
Kviunan och arbetet.
Av Elin Wagner.
(forts. Emma Grönbergs Pensionat 15 A Norrlandsgatan 15 A och slut).
(2 mln.
vro.
f r l n Norirnelmstor0 och Kungsträdo&amp;rden) Opinionsyttringen och opinionen.
Tyata.
komfortabelt müblerade rum ir4n.2 kr.
Hisi, elektr.
bu %.
Varmeledning, ii ' C..
Ringledning i alla N m.
Rösträttskvinna, präst och junrnrlist.
Av English epoken.
Deutsch sprecben.
AT.
11417.
R T.
Nom 505.
Elisabeth Krey.
- Kvinnan i knpdhürnet.
A v George Colmore.
Stockholm, Ivar Hreggströms Boktryckeri A.-&amp;, iYi3.
1 krona.
PENSIONAT HÖJDEN
