# ID: svediakorp-per2538
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,487
# sentences: 820
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ROSTRATT FÖR ITUINNO Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans politiska rösträtt; MOTTO: Vi kunna aldrig gära så mycket f ö r en stor sak som en stor sak kan göra f ö r oss.
II ARG.
STOCKHOLM, 15 J A N U A R I 1913.
N:r 2.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR utkommer den 1 och 15 i var månad ESTER BBISMU.
Triinas onsdag och lördag kl. 3-1 /, 4.
Redaktion och Expedition: 6 Läatmakaregatan 1 Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
Norr 600.
Allm.
iel.
Bronkeb.
944.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Redaktör: Prenumeration genom posten Pris för 1913 1 krona.
Lösnummer 3 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen genom posten eller genom insändande av 1 krona 75 öre i postanvisning tili tidningens expedition.
Annonspris: 20 öre per millimeterhöjd, storre annonser och årsanuonser rabatt.
Rikstel.
466.
Allm.
tel. 604.
9 f. m.-7 e. m.
’ Tt e blåser röstr ät tsvind?
I denna tidning betyder väl ” gott nytt år ” detsamma som ” snar rösträtt ”.
Och jag undrar för min del, oni det icke vore på tiden, att det betydde så även utanför rösträttskvinnornas eg- na kretsar.
E n framstående och inyc- ket konservativ jurist sade mig en gång förra året, a t t lian v a r anhängare av kvinnans rösträtt förnämligast a v det skälet, att vi snarast möjligt måste göra oss av ined agitationsfrågorna för a t t kunna samla oss för det genien- samt fosterländska.
Högern hade re- sonerat så, n ä r det gällde männens rösträtt, och han förstod inte varför (le icke också k; nde tillämpa denna tanke- gång, n ä r det gällde kvinnornas.
Men det ä r inte all höger, Som liar blicken så starkt riktad p å det stora som enar, a t t den vill ha bort allt det lilla som skiljer.
Diverse tecken i vårt politiska och även koinniunala liv på senare tider tyda fastmer på, a t t de finnas, som vilja i det längsta söka hålla agitationsämnena kvar just för att dess längre och dess bittrare kunna hålla partistriden vid makt.
I själva verket h a r åtminstone unghögern i så niånga punkter redan gått vänsterns åskådning i möte, a t t det finns ögon- blick, d å det kan se ut, soin 0111 föga skilde partierna åt.
Det är i sådana ögonblick man måste lägga oni parti- progranimet för att h a något att leva på, och d å ä r det gott, om nian lyckas få tag på någon fråga, som kan sätta fantasi och temperament i rörelse.
Och härtill länipar sig kvinnans riisträtt särdeles bra, helst den iir en sådan temperanientfråga, att män ofta anse sig frikallade från a t t tillänipa vanlig logisk tankegång därpå.
Högern börjar nuniera i princip er- Biinna demokratiseringens nödvändig- het, om den också inte kan göra det vissa fall även a n g i r n a staten antal.
I) Stater, d ä r förts före 1912: Californien Colorado Idaho Utah Washington W y oining Det k a n i c k e råda något tvivel o m att närhelst o c h varhelst ett större antal kvinnor övertyga s i n a fäder, män, s ö n e r o c h bröder o m att d e ö n s k a rösträtt, d e ä v e n s k o l a f å den.
Det ä r e n alltför stor, alltför all- varlig o c h alltför upphöjd fråga f ö r att a n v ä n d a s blott för att s a m l a röster.
J a g t r o r att kvinnorna äro i stånd att a n v ä n d a sin röstsedel på ett lika klokt sätt s o m m ä n n e n, o c h jag skönjer tydligt i vilka a v s e e n d e n kvinnans inflytande, utsträckt till d e t politiska o m - rådet, skulle vara till största fördel för d e n a l l m ä n n a välfärden, särskilt då d e t gäller d e n stora frågan o m internationell fred o c h endräkt.
F. presidenten Taft.
utsatt de år, d å deii upptagits i staternas kviiiiiaiis rösträtt in- 2,377,549 stat 1850 799,024 325,594 373,351 1,141,990 145,965 5,163,473 II) Stater, tillkomna 1912: Arizona 204,354 territoriuiii 1863 Kansas 1,690,949 stat 1861 Michigan 2,810,173 s t a t 1837 Oregon 672,765 stat 1859 5,378,241 ~~~~~ av någon tro på dess rättvisa.
När kravet därpå nu en gång är väckt och har spritt sig med en sådan förfärande hastighet över hela den civiliserade världeii, är det bäst att så gott först som sist erkänna, att nian inåste ge det Lägre folket sitt för att överhuvud kunna intressera massorna för kraven på försvaret etc.
Det är blott rörande kvinnorna, som man a k t a r sig a t t d r a ut konsekvenserna a v denna demokra- tisering.
Och detta just i vårt land, l ä r inkonsekvensen häri blir dubbelt påtaglig genom kvinnornas vidsträclc- ta kommunala rättigheter.
Vi ha i ienna stund över 60 kvinnliga stads- Eullmäktige, a v vilka 16 representera så- j a n a städer, som e j i landsting delta- Ta och d ä r alltså stadsfullinäktige väl- ja riksdagsmän till Första kammaren.
3ålunda över 60 kvinnor, soni till allra största delen på bestämt politiskt par- tiprogram ä r o invalda i de respektive stadsstyrelserna, d ä r politiken alltid jpelar så stor roll vid iirendenas avgö- rande, och bland dessa 16 som äga di- rekt politiskt inflytande över Första tammarens saiiimansättning.
Men in-: en av dessa äger något inflytande i r e r Andra kammaren!
Vilken logik det ligger i detta sär- skiljande a v politiska och kommunala irenden - det lär nog ingen kunna Lippvisa, allra minst de stackars yr- rakna kvinnor, som söka försvara b i i i jkrinnlighet a t t deltaga i det offent- iga livet med ett så mycket kvinnli-: are svärjande på niannen-mästarens &gt;felbara ord.
” Det koiiimunala livet ä r: tt kvinnligt område, det politiska ett) kvinnligt ” - så låter det allra nyaste; lagordet, sedan nämligen kvinnorna medan genom det ödesdigra beslutet a v 1909 fått så stor inaltt i det kommunala, a t t det vore oklokt a v inoderata män att inte begagna dem d ä r i det vällovliga syftet att motarbeta kvinnornas egna intressen.
Men vänta - även det po- litiska koniiner a t t bli ett ” kvinnligt ” område, sedan kvinnorna väl fått in- steg även där.
Och de kvinnor, som nu med sådaii iver driva kommunal högerpolitik, äro a t t lyckönska till den övning de diirigenoin fått för sin bli- vande verksamhet på det rent politiska området, ty de komma säkerligen inte a t t dröja med att begagna den röst- rätt, som de nu - på inäniiens befall- ning men alls icke i deras intresse - sölta hindra oss att giva dem.
Och medan vi soin bäst h ä r lieinma bemöda O S S a t t - åtminstone som en galgenfrist, ” ett slags iippsltov ined v å r förstöring ” soin Hans J ä r t a sade - hålla clemokratiseringen tillbaka i den enda punkt, d ä r sådant ännu går för sig, vinner kvinnans rösträtt i Förenta staterna de för oss betydelsefullaste segrar deii tills dato vunnit i något land.
Fyra nya stater vunna ’) och ined dessa i ett slag e n höjning från nå- got över 5 millioner invånare till 101 / 2 millioner!
Sannerligen jag undrar in- te på 0111 högertidningarna känna sig obehagligt berörda och därför ignorera saken.
Ä r det så säkert, a t t ens vän- sterpresseii finner det förmånligt att nämna saken på ett sådant sätt a t t dess liisare verkligen tvingas a t t läsa och se?
Med de färskaste uppgifter, nämligen från 1910 och hiimtade från den a \ - handelsdepartementet i Wa- shington 1911 utgivna statistiken, koin- nia vi till följande tabell, diir jag i G r a n d Pensionat C O N S T A N C E M A tM S T R Ö M Telegramadmss Dehupensionat Rikstel.
31 69, 2508 Allm.
Tel. 547, Si3 23 Roperlngspatan 23 73 C Drottnlnppatan 73 C Aiim.
‘ id.
112 4 1 Allm.
Tel. 10588 Båda grupperna tillsamiliantagna gi- va talet 10,541,714.
Om nian nu erinrar sig, att Washing- ton och Californien infört reformen under år 1910, h a siffrorna alltså på de sista tre åren stigit från omkring I ’ /?
million till 10 ’ 12, vilket sannerligen vi- sar, a t t ” ute blåser rösträttsvind ”.
Vis- serligen bör anmärkas, att Arizona täm- ligen nyss blivit stat och a t t segern i Nichigan äriiiu icke ä r fullt given, p å grund av formfel, begångna vid valet i några distrikt.
Men det ä r i alla fall inte möjligt annat än att erkänna, a t t den amerikanska kvinnorösträtten re- dan med dessa segrar i Californien, Washington och Mailsas kommit över den nybyggarstaternas nivå, soni hit- tills gjort den mindre välrenommerad i svenska ögon.
Stt svenslmrna i flera av dessa nytillkoinna siater utgöra ett betydande element, soni åtminstone i Washington bidragit till segern, kan j u också ha sitt intresse för oss.
Vid en blick på kartan förefaller segern decs- iitoni självklar iiiom den allra n. ’ arnia- cte tiden i flera andra stater, t. ex. i ‘ ri ‘ erada, soni ligger alldeles inklämt bland ” enfranchised states ”.
” Spåren €örskriicka ”, säger romaren, inen i detta fall ha de tydligen inte gjort det.
Och vi m å 1-51 upprepa de gamla orden: Beten I iiii eller? ?ad?
Lydia W a h l s t rö?) ?.
S t adsfnllmäk ti jvalens r esal tat III, Valda kvinnliga stadsfullrniiktige: 3 pd lwivtnorizas lista, 12 p d de frisinncl- des,.!
p d de moderatas, 2 p d sociulde- rnokraternas och 1 prE de frisiiinades 9ch socialdemo~~rateriins.
Utom de redan nämnda h a frölteii Helga Sundborg, Arboga, invalts i *) Vad Miehigaii beträffar, hänvisa vi till itadsfullniiilctige på de frisinnades Ii- artikeln därom p % annat ställe i detta num- sta sanit f r u Betty Andersson, Ronne- mer.
by, på socialdeiiiokrateriias lista.
~ Jö&amp;öpiags-Xagasi=et Etabl.
1873.
Regeringsgatan 45.
Parfym- o &amp; A.
T.
5541.
Ramaffär.
A. DEHN Stockholm, Strandudgan 7 R i. d.
A.
E.
8chuldhaI8 - Flrman grundad 1784 KAM- d iiORSTAFdii samt rikhaltigt lager af Toileitariiklar LAGERSOATS SKOMAGASIN Jakobsgatan 18 - Predsgatan 8
R6STRÅTT F 6 B KYI191pOR 2 N:R 2 Marin, Filipstad, f. 1848, telegraf- Våra nya kvinnliga stads= elev Ottilia 1865, e. o. assistent 1866, föreståndare för Borgholms station 1868, Lysekils 1872, fullmäktige.
Filipstads 1874-1897, då denna station UPP- Några data.
Nina Andersson, Västerås, f. 1865, före s i t t giftermål sjuksköterska, nu gift med ingenjör Gustaf Andersson och mor till fem söner, ordf. och centralstyrelsemedlem i F. K.
P.
R., ordf. i Vita bandet samt i styrel- sen för Sparvboet, ett upptagningshem för värhlösa barn.
Dessutom styrelsemedlem i Västerås ' fosterländska kvinnoförbund samt i Tuberkulosföreningen.
Vald på kvinnor- nas lista.
Kristina Frank, Malmö, f. 1869 i Fors- haga, Värmland, sedan 1888 bosatt i Malmö, första åren som handelsbiträde.
Startade 1895 tillsammans med fröken Maria Ceder- holm firman Cederholm &amp; C:o. Sedan 1909 styrelsemedlem i F. K.
P.
R. Ordf. i Vita bandet.
Vald på de frisinnades lista.
Gerda Hellberg, Karlstad, f. 1870, fil.
kand., gift med ledamoten a v riksdagens Första kammare, redaktör Nauritz Hellberg, ordf. och centralstyrelsemedlem i F. K.
P.
R., ordf. i Värmlands länsförbund, leda- mot a v skolstyrelsen, suppleant i styrelsen för Karlstads frisinnade valmansförenihg.
Vald på de frisinnades lista.
Anna Herslow, Malmö, f. 1868, h a r verk- samt deltagit i välgörenhetsarbetet inom staden.
Vald p å de moderatas lista.
Anna Holm, Härnösand, f. 1876, avlade folliskolläraririneezarueri i Stockholm 1897, samma år anställd vid folkskolan i Härnö- sand.
V. ordf. i F. K.
P.
R. och sekr. i Härnösands djurskgddsförenirig samt h a r under 3 år yarit medlem a v fattigvårdssty- relsen, vilket uppdrag hon på grund a v sjukdom nu avsagt sig.
Vald på de frisin- nades lista.
Anna Holmquist, Falun, f. 1860, utexa- minerad från Högre lärarinneseminariet 1882, lärarinna vid Östermalms högre läro- anstalt för flickor 1883-1896, därav 3 år som bitr.
föreståndarinna, samt vid Ateneum för flickor 18961905.
Styrelsemedlem i F. K.
P.
R., sedan 1907 ledamot a v F a l u stads fattigvårdsstyrelse, åren 1911 och 1912 le- damot av folkskolestyrelsen.
Vald p å de frisinnades lista.
Ebba Hyltquist, Sölvesborg, f. 1876, av- lagt småskollärarinneexamen 1894, folkskol- lärarinneexamen 1906, ord.
lärarinna vid Sölvesborgs folkskola sedan 1908 samt un- dervisar i frihandsteckning vid Sölvesborgs tekniska aftonskola.
Ordf. och centralsty- relsemedlem i F. K.
P.
K. samt sekr. i Blekinge länsförbund a v L.
K.
P.
R., ordf. i en sjukhjälpsförening, styrelsemedlem i Sölvesborgs föreläsningsförening, styrelse- suppleant i Sölvesborgs frisinnade valmans- förening, medlem i den a v Sveriges Allm.
folkskollärareförening utsedda länsnämn- den för Blekinge län samt lärarekårens re- presentant i skolrådet.
Vald p å de frisin- nades lista.
Edith Karlsson, Vaxholm, f. 1884, avlagt folkskollärarinneexamen 1907, styrelsemed- lem i F. K.
P.
R. samt medlem a v frisin- riade valmansföreningen i Vaxholm.
Vald på de frisinnades lista.
Sigrid Rruse, Karlskrona, f. 1867, utexa- minerad f r å n seminarium 1888, lärarinna i Karlskrona sedan 1890, först vid Fischer- strömska skolan och sedan vid Högre läro- verket för flickor.
Ordf. och centralstyrel- semedlem i F. K.
P.
R. samt styrelsemed- lem i Karlskrona frisinnade valmansföre- ning alltsedan dess bildande.
Vald p å de frisinnades lista.
Anna L. Lessel, Göteborg, f. 1860, avlagt lärarinneesamen 1882, studentexamen 1889, ord.
lärarinna i Göteborg 1883, lärarinna vid Göteborgs Småskoleseminarium 1890, fö- reståndarinna d ä r 1910, tillsyningslärarinna s. å. Ordf. i Folksliollärarinneföreningen i Göteborg och i Göteborgs Kvinnliga diskus- sionsklubb, v. ordf. i Pedagogiska sällska- pet, sekr. i Föreningen för barnbespisning och skollovskolonier, ledamot a v central- styrelsen för Sveriges allm.
folkskollära- reförening och ledamot a v Göteborgs allm.
folkskolestyrelse och dess pedagogiska nämnd samt barnavårdsnämnd.
Vald på de irisinnades lista.
flyttades i högre klass, kvarstod som tele- grafist t. o. m.
1908, avgick d å med pen- sion.
Ordf. och centralstyrelsemedlem i F. K.
P.
R., v. ordf. i Föreningen f ö r pauvres honteux och styrelsesuppleant i Frisinnade valmansföreningen.
Vald p å de frisinnades lista.
Anna Montelius, Trälleborg, f. 1859, ut- examinerad f r å n Högre lärarinneseminariet 1880, " Brevet de capacite pour l ' enseigne- ment primaire " 18114, " Dipiorne superieur " 1895, lärarinna i Kristi:mstad 1885-87, vid Östermalms läroverk för flickor 1887-1908, i Amåi 1908-10 och därefter i Trälleborg.
Ordf. och centralstyrelsemedlem i F. K.
P.
R.
Vald på de frisinnades lista.
Hildur Ottelin, Uppsala, f. 1866, gyinna- stikdirektör 1893, bostadsinspektör i Upp- sala 1908.
Vald p å de frisinnades och so- cialdemokraternas lista.
Elna Pcrsson, Lund, f. 1866.
Avlagt exa- men vid småskoleseminariet i Lund 1886 och tjänstgjort som lärarinna i 10 år.
In- gick 1896 som delägare i vitvaruaffär i Lund och idkar iortfarande samina affirs- rörelse.
Styrelsemedlem i F. K.
P.
It.
1904 - 1907 samt fr. o. m.
1911 samt i Fredrika Bremer-förbundskretsen Lund med omnejd fr. o. m.
1906.
Kommitterad i de a v F. K.
P.
R. och Fredrika Bremerförbundskretsen anordnade kurserna i samhällslära 1908-09 och 1912.
Kommitterad för lottrriet i Lund 1910 till förmån för yrkesskolan för hus- hållsgöromål och lotteriet 1911-12 till för- mån för Hemmet för obotligt sjuka i Skåne.
Vald p å kvinnornas lista.
Hanna Petersson, Lund, f. 1870, lyckades efter flera fåfänga försök erhålla plats som bokbinderielev 1896, gesällbrev 1900, besökte fackskola i Gera 1901.
Egen bokbinderirö- relse f r å n 1901.
Styrelsemedlem i F. K.
P.
R.
1904-07.
Tillhör socialdemokratiska partiet sedan 1906.
Omvald p å socialdemo- kraternas lista.
Helga Sundborg, Arboga, f. 1884, avlagt folkskollärarinneexamen i Umeå 1905, lkra- rinna vid Lysekils kommunala samskola 190609, vid statens samskola i Arboga f r å n hösten 1909.
1908 och 1909 ordf. i Lysekils F. K.
P.
R., sedan vice ordf i Arboga F. K.
P.
R., sekreterare i Västmanland-Närikes distrikt a v S.
S.
U. Ii.
Vald p å de frisin- nades lista.
Hilda Wennerström, Söderhamn, före sitt giftermål sofiasyster och översköterska vid några a v våra större sjukhus.
Styrelsemed- lem i F. K.
P.
R.
Vald p å de moderatas lista.
Anna Wicksell, Lund, f. 1862, tog 1885 i Kristiania " Artium " och d ä r p å " Anden exa- men ".
Ingick 1889 aktenskap med profes- sor Knut Wicksell, avlade 1911 juris kan- didatexamen vid Lunds universitet.
Sekr. och centralstyrelsesuppleant i F. K.
P.
R., ledamot i kommitten för de Bergman-Oster- bergska samhällskurserna, sekr. i Svenska fredsförbundet.
Vald på kvinnornas lista.
Ingeborg Öquist, Umeå, f. 1864, e. o. tele- grafist 1884, ordf. och centralstyrelsemed- lem i F. K.
P.
R., medlem a v fattigvårds- styrelsen och a v styrelsen för föreläsnings- föreningen Minerva samt suppleant i sty- relsen för frisinnade föreningen i Umeå.
Vald på de frisinnades lista.
Till Sveriges kvinnor!
............: år svenska kulturs historia har bland sina lysande namn även en och annan Först bland dem står den heliga Birgittas.
Mångfaldiga äro vitt- i ......., .. ' nesbörden om betydelsen av den insats hon gjort i vår medeltids andliga liv, och det stora antal bilder av henne, som blivit bevarade till våra dagar, talar i detta avseende sitt tydliga språk.
Än som den inspirerade sierskan, än som det i lidanden luttrade helgonet har hon från små landskyrkors eller högvälvda domers altaren talat till tusenden av andäktiga och givit impulser å t deras fromma tro.
Det ä r ej inom kyrkornas murar som våra tiders folk söker bilderna av sina stora män och kvinnor, sina helgon.
Under öppen himmel ute på torgen eller i stadsparkernas skuggiga tillflyktsorter vilja vi nutidsrniinniskor mitt i vardagslivets rastlösa äffan se deras vördnadsbjudande gestalter höja sig över oss och mötas av ma- ningen från deras själ, sådan konstnären i ingivelsens ögonblick förmått tolka den.
Det finnes en gestalt, som för oss svenska nittonhundratalskvinnor förkropps- ligar något av det bästa i våra strävanden, och det är Fredrika Bremers.
Klar- synt nog att genomskåda hiimmande fördomar, modig nog att ensam taga upp kampen mot dem, brinnande i anden som en Birgitta, står hon som en symbol för sitt släktes frigörelse och utveckling.
Hon trodde på makten av kvinnans kRrlek och entusiasm, och just i våra dagar genljuda allt maktigare hennes ord: » Om nu denna heliga låga vårdades rätt, om den riktades att brinna för stora och ädla niål - vilken impuls skulle ej givas åt samhällets hela liv!
och huru välgörande och ädel bleve ej hennes verksamhet som vän, som maka, moder, eller helt enkelt och stort som - medborgarinna!, Åt sierskan Fredrika Bremer, som i sköna och gripande ord för samtid och eftervärld tolkat sina drömmar och syner, vilja vi resa en arestod.
Milt och fast skall hennes själs maning, liksom en gång Birgittas, tala till nya släkten från hennes av konsten förevigade gestalt.
; V ' i kvinnas.
* På initiativ av Föreningen fsr kvinnans politiska rösträtt i Stockholm ha ne- danstående kvinnoföreningar enat sig om att genom$ undertecknade verka för att en staty å t Fredrika Bremer kommer till stånd å värdig plats i en av Stockholms parker.
Bidrag till minnesstoden mottagas av undertecknade: Stockholm i januari 1913.
För FÖreitim$eii för koinnans politiska rösträtt i 8iockholm: KERSTIN HÅRD AF SEGERSTAD Fil.
D:r Kommittkm ordfårande RollBndaregatan 29.
ANNA FRISELL ANN-MARGRET HOLMGREN Kommittens skattmlstare Karlaviigen 32. f. Tersmeden Norr Mälarstrand 22.
HILDA SACHS STINA QUINT Kommittens f. Engetröm l:e sekreterare Art,illorigatan 4 Tegnergatan 47.
% ' ör FrecSrka-~~emer-~Örbrclznet: SIGRID LEIJONHUFVUD Kommittens v. ordförande Brahegatan 51.
AGDA MONTELIUS f. Reuterskiüld LYDIA WAIILSTR (iY Fil.
D:r Johannesgatan 22.
S:t Paalsgatan 11 För Vita Bandet: TORA FRIES EMILIE RATHOU f.
Kordlinp Kommittens 2:e sekreterare Valhallavkgen 25.
Humlegårdsgatan 22.
För a g a Tdun: N y landvinning.
I Tomelilla h a r efter föredrag a v fru Augusta Tonning bildats en filial till Ystads F. K.
P.
H. med fröken Lydia Lundeqiiist som ledare.
BEHTHA HOBNER SIGRID ELIBLAD t ' Petterson KommendörsgRtan 38 Sibyllegntan 7i I syftemålet med ovanstående upprop instämma: GERTRUD ADELBORG.
LIZINEA DYRSSEN f. af Vgglas.
Idunpriset till fröken Agnei-, MARTINA BEHGMAN-OSTERBERG.
AUGUSTINE EHRENSVÄKD.
Lagerstedt.
Iduns kvinnliga akademi h a r tilldelat fröken Agnes Lagerstedt Idunpriset för år 1913 som ett erkännande a v den kamp hon under 30 år fört mot bostadseländet i Stockholm.
Priset uppgår som bekant till 1,000 kr.
HILMA BORELIUS.
EBBA B ~ K L I N 1: Gellerstedt ELIN ENGSTR~M.
SOFIA GUIELIUS.
SELMA LAGERL~F.
ANNA Roos.
ANNA SANDSTROM.
CLARA WAHLSTH~M.
ANNA WHITLOCK.
ELLEN WIDEN f. Murray.
FRIGGA CARLBERG f '.
Lundgren.
EVA RODHE.
KARULINA WIDERSTR~Y.
BÖSTBATT F Ö R KPIlSilSiOR N:R 2 3 bo K.
P.
R:s i0:de Gentralstprelsemöte.
Första dagens förhandlingar.
fröken Sofia Svensson, Göteborg, fröken Mötet öppnas.
L.
K.
P.
R:s 10:de centralstyrelszniöte hölls i Stockholm den 9 och 10 januari.
Ej mindre än 86 medlemmar och supp- leanter hade infunnit sig, flera ä n nå- gon gång förut.
Till lokal hade man denna gång fått Strandhotellet, vilket visade sig vara en synnerligen god ide.
Dess stora sal, prydd med det vackra internationella standaret och nied blom- inor i rösträttsfiirgeriia, gjorde ett niyc- Bet tilltalande intryck och bidrog i sin mån till den goda stämning, som präg- lade hela detta möte.
Förhandlingarna öppnades af L.
K.
P.
R:s ordf., fröken Anna Whitlock, soni i ett kortare anförande påpekade, hur Landsföreningen under de 10 år, som förflutit sedan dess bildande, nu nått därhän a t t principstriderna om kvinnans rösträtt kunna betraktas som avslutade, så att frågan ej längre gäl- ler om, utan piur kvinnorna skola få rösträtt.
Hon erinrade vidare om, hur vi under dessa 10 år sett krinnorna seg- ra i Norge, Finland och några av For- enta staterna och stå alldeles invid må- let i Danmark, och hur vi själva under 1912 hunnit frani till en k. proposition, vilken för oss varit som en jubelfanfar.
Xed eftertryck framhöll hon, hur vi, då det innevarande året för oss koni- mer att bli ett väntans år, måste an- vända denna tid till att f å så inånga kvinnor soni möjligt a t t till 1914 års riksdag samla sig kring kravet på full medborgarrätt.
Med förtröstan och utan rädsla för det kommande året såge Landsföreningen framtiden an.
Sedan ordf. till sist ägnat några ord åt minnet av fru Elin Pålman-Göth- inan och fröken Lotten von Krmiler samt omtalat den donation av 500 kr., som Landsföreningen fått i den sena- res testamente, förklarade hon mötet öppnat.
Val.
Efter a v L.
K.
P.
R:s sekreterare för- riittat namnupprop valdes till sekrete- rare för mötet fruarna Ella Eilling, An- nie Gunnarssoii och Elisabeth W z r n - Bugge samt jur. kand. Eva Anden, och till protokollsjusterare fruarna Maria Bohlin, Rönninge, och Xugusta Ton- ning, Ronneby.
Till presslroiiiiiiittera- (le utsågos fruarna Gerda Hellberg, Karlstad, Klara Lindh, Gävle, och cl:r Gulli Petrini, Växjö, ined fruarna Else Kleen och Elin Wägner som referen- ter.
Till L.
K.
P.
R:s ordförande och vice ordförande omvaldes därefter nied ac- klamation fröknarna Anna Whitlock och Signe Bergnian, samt till dess re- presentanter i C. s.
A. fröknarna Whit- lock och Bergman samt fruarna Kri- stina Borg, Hälsingborg, Leonore Oden- crants, Borås, och fröken Valborg Olan- der, Falun.
Därefter företogs val a v i 2 delegera- de och 12 suppleanter till den interna- tionella rösträttskongresseii i Budapest den 15-20 juni i år.
Till delegerade ut- sågos jur. kand. fru S n n a Wicksell, Lund, fru Louise Woods-Beckman, Stockholin, fru Ellen Hagen, Uppsala, d:r Gulli Petrini, Växjö, f r u Frigga Carlberg, Göteborg, fru Karin Fjäll- häck-Holmgren, Stockholm, fru Caro- lina Benedicks-Bruce, Visby, docenten Hilma Boreliiis, Lund, fröken Gerda Planting-Gyllenbåga, Huskvarna, frii- ken Gertrud af Klintberg, Stockholm, fröken Signe Wollter, Trollhättan, och fru Ruth Randall-Edström, Västerås.
Suppleanter blero fru Maria Bohlin, Rönninge, fru Sugiista Tonning, Ron- neby, fröken Jenny Wallerstedt, Linkö- ping, fröken Sigrid Kriise, Karlskrona, Ellen Wester, Ängelholni, fröken Alf- hild Lamm, Stockholm, fröken Julia Palm, Varberg, f r u Hilda Sachs, Stock- holm, fröken Anna Åbergsson, Stoclr- holni, fröken Valborg Olander, Falun, och friherrinnan Ebba Palmstierna, Stockholm.
Stadgeändringsföi.slaq och meddelait- den f r d n sekreteraren.
Sedan det f r h föregående möte vi- lande stadgeändringsförslaget oin hö- jande a v landsföreningsavgiften till 35 öre enhälligt antagits och beslut fattats att i å r inställa sommarniötet, då dels kongressen och dels arbetet för den på- tänkta opinionsyttringen skulle ta allt- för många krafter i anspråk, lämnade sekreteraren, fru Ezaline Boheman, en del meddelanden rörande arbetet under 1912.
Dessa vor0 alla a v glädjande art.
Föreningarnas antal utgjorde vid 1912 års slut 187, varav 18 filialer, mot l i 2, varav 16 filialer, vid 1911 års slut.
Un- der året hade nybildats 17 föreningar och 3 filialer samt 4 länsförbund, vilkas hela antal nu uppgår till 17.
Meddelan- dena från de olika F. K.
P.
R. vittnade alla om stor livaktighet, och intresset och arbetslusten tycktes överallt vara i stadigt växande.
De Bergmail-Österber~sha kurserna.
Centralstyrelsens första heders- ledamot.
Sedan därefter en del mindre angelä- genheter behandlats, såsom tryckning av årsberättelsen ni.
ni., upptogos de Bergman-Österbergska samhällskurser- na till behandling, varvid centralsty- relsen beslöt att till hedersledamot kalla f r u Martina Bergman-Österberg, deii första, soni erhållit en dylik kallel- se.
Till kommitterade för kurserna val- des för Götaland f r u S n n a Wicksell, Lund, samt fröknarna Signe Wollter, Trollhättan, och Sigrid Kruse, Karls- krona, med fröken Jenny Wallerstedt, Linköping, soni suppleant för fröken Wollter, vilken iinder året kommer att länina Sverige.
För Svealand valdes f r n a m a Gerda Hellberg, Karlstad, och Ellen Hagen, Upphala, sanit fröken Val- borg Olander, Falun, och för Korrland fröknarna Anna Grönfeldt, Umeå, och Elin \ Vahlquist, Sundsvall, samt frii Klara Lindh, Giivle.
Fru Wicksell lämnade därefter en in- tressant redogörelse för kurserna un- der förra året.
Den första, under våren 1912, hade hållits i Småland under led- ning av fröken Gerda Planting-Gyllen- båga, Huskvarna, som i n:r 12 av R. f. K. skildrat sina erfarenheter därifrån.
Under hösten hade jur. kand. Eva An- den lett en kurs i Dalarna, varunder hon föreläst på 22 olika orter.
2 eller 3 föreläsningar hade hållits på varje ställe, och intresset hade överallt varit synnerligen vaket.
I medeltal hade åhö- rareantalet uppgått till 59; samlade an- talet åhörare uppgick till 2.240.
Ctom dessa saninianhiingande kiirsei, under en enda kursledare, hade i Blekinge an- ordnats fristående dylika, vilken sena- re foriii ansågs vara till stor nytta för denna landsända, där invånarna, enligt vad de själva säga, äro ” lättrörda och nyfikna ” och därför hellre gå och höra nya föredrag av olika föreläsare.
Er- farenheter från Blekingekursen ha i T:.
f. K. skildrats a v f r u Frigga Carl- berg.
Aven här ha de varit enbart glädjande, och överallt, d ä r kurser anordnats, liar intresset vuxit sig allt starkare under det de pågått, så att det varit regel att de senaste föreläs- ningarna samlat ännii flera $hörare ä n de första.
L.
K.
P.
R.
och pressen.
Den därefter på programmet ståen- de frågan on1 L.
K.
P.
E. och pressen inleddes a v fröken Signe Bergnian, som framhöll den goda start Rösträtt för Kvinnor gjort under sitt första å r och lämnade några siffror till belysning a v dess utveckling.
F r å n flera håll frain- hölls hur den fyllt ett verkligt behor, och deii ena efter den andra a v mötets deltagare undrade ” hur vi redde oss, innan vi hade tidningen ”.
Därefter meddelade fru Lindh, soni fortfarande redigerar L.
K.
P.
R:s artikelserie, att 35 tidningar nied en samlad npplaga a v 298,650 exemplar abonnerat på denna.
Av dessa 35 tidningar vor0 30 liberala, 3 moderata, 1 moderat-liberal och 1 so- cialdemokratisk.
Atgiirder f ö r F. K.
P.
R.
Nästa punkt på programmet lydde: Åtgärder för F. K.
P.
R.
Härvid upp- manade f r u Carolina Benetiieks-Bruce, Visby, till ett ännu mera energiskt ar- bete på landsbygden än förut och fraiii- höll, att man inte f å r låta avskräcka sig i första taget a v de nej soin möta, utan att vikten ligger på, att man koiii- mer igen och igen, och att nian \ - iiniler sig till så många soni iiiiijligt.
Fröken Mathilda Johnsson, Mellerud, framhöll sedan de svårigheter iiybilda- de F. K.
P.
R. ha a t t kgnipa mot, bär- skilt i fråga o m ekonomien samt då det gäller att få föreläsare.
I ilen hiirpå följande diskussionen Påpekades av fle- ra talare, a t t en förening aldrig kan växa sig stark, förrän den fått offra nii- got för sig sjiilv, och att saninianträ- den, helst i förening nied samkväm eller arbetsaftnar, böra hållas så ofta soni möjligt för att hålla intresset vid makt.
Då tiden nu var långt framskriden, beslöts uppskjuta de ti-å sista örerl3gRF; - ningsäninena till följande dag.
Det blev emellertid ej något långt up- pehåll, som gjordes, då ett halvenskilt möte, till vilket alla inedleniinar a v F. K.
P.
R. iigde tillträde, anordnats på af- tonen.
Det halvenskilda möt et.
Detta möte tog sin början redan fil.
7 e.
ni., och sedan ordf. liiilsat de niirva- randc, som till sista plats fyllde saleii, välkomna och uppläst en telegrafisk välkoinsthälsning till kongressen - på svenska!
- från ordföranden i den n11- gerska kongresskoniiiiitten, den för vå- r a likare redan bekanta grevinnan Te- leki, bestegs talarstolen av friherrin- nan Ebba Palmstierna, som gav en be- lysande och väl framförd skildring av RviniiorösträttsfrBgaias luge i de?
?or- diska länderna .just nu.
Talarinnan erinrade först om de Gn- ska kvinnornas kamp och slutliga se- ger.
I Finland h a livinnorna under of2,rdsåren stått som kamrater vid iiiännens sida, och dessa lärde sig där- under, a t t de e j hade råd a t t iiiidvara Irviniiorna.
Redan i den första laiitda- gen efter representationsförändringen, 1907, invaldes ej mindre lin 19 kvinnor - på 200 - och f. n. ha 14 kvinnor siite i lantdagen.
Dels på grund av den kor- ta tid kvinnorna iinnu varit valbara och dels på grund av de ständiga Iant- dagsupplösningarna, soni bringa hela det politiska livet n r jiinivikten, liar \ ii1 e j kvinnornas inflytande gjort sig märkbart i så hög grad soni eljest skulle varit fallet.
Dock ha de endast de bästa erfarenheter att herätta från sitt samarbete med niiinnen och ha sär- skilt ägnat sitt arbete, 7t sociala och huinanitiira frågor.
De ha väckt mo- tioner och petitioner Törande upphii- vandet av niannens målsmanskap och äganderättsförhållandena inom äkten- skapet, oäkta barns arvsrätt, hem för ensamma mödrar in.
ni.
Och samtidigt ha kvinnoorganisationerna ute i landet drivit ett energiskt upplysningsarbete för att lära kvinnorna a t t rätt förvalta sina nyförvärvade rättigheter.
I Norge ha kvinnorna, ansåg tal., haft ett jämförelsevis lätt arbete, då deras ställning i detta demokratiska land all- tid utmärkt sig för sin jämlikhet med männens.
S å t. ex. står hustrun ej un- der niannens inålsniaiiskap och behöver inte vid vigseln avge något löfte att lyda mannen.
Kommunal rösträtt fin- go de emellertid först 1901, men ha Be- dan utövat denna synnerligen ivrigt.
Redan vid de första valen insattes 90 kvinnor som ordinarie medlemmar och 169 soni suppleanter i koniniunalstyrel- serna, och vid valen 1909 översteg de kvinnliga väljarnas antal de manligas med över 8,000.
Och sedan 1905 å r s hän- delser påskyndat utvecklingen, fingo kvinnorna 1907 politisk rösträtt, dock med Boiiiinnnalstrerk.
Nu återstår för dem alltså a t t söka f å bort detta streck, och förslag däroni ha redan varit före vid flera storting.
Den fruktan för par- tiförskjutning, som högermännen hos oss så ofta ge iittrj-ck åt, har vad Norge betriiffar, visat sig obefogad, och det liar visat sig, att de partier som e j haft kvinnans rösträtt på sitt program, ha vunnit mest.
Kvinnorna ha liksom i Finland arbetat var för sig inom sina egna partier, nien en gång om året ha de hållit en geriiensam rådplägning rö- rande de piinkter, i fråga om vilka kvinnor u r alla partier borde ena sig i samarbete.
De danska kvinnorna, som först 1908 fingo kommunal rösträtt och valbarhet, ha redan 1912 hunnit så långt, a t t deii iiin-arande moderat-liberala regeringen väckt ett förslag om författningsrevi- sion, som omfattar politisk rösträtt och valbarhet för kvinnor på samma vill- kor soni för män.
Detta förslag har redan antagits a v folketinget och har stora utsikter att gå igenom även i landstinget.
Talarinnan citerade ett yttrande av högerns ledare i folketin- pet på tal om kriniians rösträtt: ” Den TJlylike kan vi saamaend ikke nndgaa ” och framhöll a t t Danmarks kvinnor med all Sannolikhet koinma att f å ut- iira $in politiska rösträtt redan hösten 1913.
Det blir förmodligen alltså Sve- rige, som koiiinier sist av de nordiska länderna, och dock ha Sveriges krin- iior nedlagt ett så intensivt arbete för sin indborgarriitt.
Det ä r en skam för Sverige a t t komma sist, och det vore en heder för alla de nordiska län- derna att tillsaninians gå i täten för det övriga Europa.
Sedan ordf. framfört mötets tack till friherrinnan Palmstierna för hennes med livligt bifall mottagna föredrag, talade frii .Tenn? / Velander, Skara, över ämnet Kvinnorna och lizishclllningssullsliape~i.
De svenska hushållningssällskapens ursprung daterar sig från 1742, då soc- lienniininder tillsattes med uppgift att befordra näringarna och främja laiit- bruket.
De förde emellertid ett ganska tynande liv ä r e n sedan de organiserats soni hiishållningssällskap i början a v 1800-talet.
Enstaka perioder a v bloni- string förekoinino visserligen, men först i slntet a v förra århundradet bör- j a r ett uerkligt uppsving för dem.
Men \ Tar finnas (le svenska kvinnorna under denna tid?
I liushållningssällskapens litteratur finner man inga spår a v deni, men siikert ha de ej varit alldeles främ- mande f ö r dem iindå.
Yågon gång skym- tar ett kvinnonamn bland hedersledamö- ter eller festdeltagare, men då det ä r frå- ga OM det allvarliga arbetet, förefaller
I - SbSTBATT F Ö B -- 4 det som om varken män eller kvinno haft en tanke p å att kvinnorna kunde hi något med näringslivets organisatioi eller administration a t t göra.
Sällska pens stadgar äro emellertid a v 2 typer den ena utestänger kvinnorna fråi medlemskap genom att använda orde " man " om dem, som kunna bli medlem mar, medan den andra typen i ställe använder uttrycken medborgare, per soner, var och en o. d.
Flera kviniioi äro nu också inedlenimar av sällska pen, och en hel del äro anställda vic dem som tjänstemän och funktionärer Dessutom äro en mängd självförsörjan de kvinnor beroende av hushållnings sällskapens verksamhet genom dera!
kurser i olika slag a v lantbruksarbete deras understöd av slöjdundervisnin gen o. s. v. Kvinnorna ha alla skäl at söka göra sina insatser i hushållnings sällskapens praktiska verksamhet, däi de ha stora förutsättningar att gör: sig gällande.
Verksainheten inom säll skapen ä r en ypperlig förberedelse til verksamhet inom landstinget.
Det intresseväckande och sakrika fö redraget följdes av en kort diskussion varunder flera talare från olika lär framhöll0 a t t kvinnorna redan på mån ga håll gjort insatser i hushållnings sällskapens verksamhet genom att SOH medlemmar i dem verka för den kvinn liga hemslöjden, konserveringskurser yrkesutbildning på olika områder m. m.
Med anledning härav uppma nade f r u Velander de närvarande med lemmarna a v hushållningssällskaper att ur dessas matriklar och årsberättel ser insamla statistiskt material röran de de kvinnliga medlemmarnas verk samhet inom olika län, så att en verk lig överblick, däröver skulle kunna er hållas.
Aftonens sista talare var fröker Ellen Wester, Ängelholm, som kalla1 sitt anförande V a d som är svårt och vad som är läti för kvinnorna, då de skola börja att arbeta med i det offentliga livet.
Tal.
började sitt a v en varm person.
lig känsla burna föredrag med att er.
inra om bibelns drottning Ester, som för att täckas konung Ahasverus an- vände 12 månader till beredelsetid Även för rösträtten behöves en bere.
delse: vi måste så grundligt som möj.
ligt sätta oss in i det moderna politiska och kommunala maskineriet, vi måste så vitt möjligt lära oss känna lagen lagen och åter lagen.
Större kunskap skänker större verklig duglighet.
Svårt är det ofta, när man ä r ny i arbetet, att icke känna sig föroriittad.
när de förslag man framställer falla igenom, eller ingen tar notis om dem.
Men den känslan försvinner så små- ningom, och man känner sig glad och lycklig över att få vara med.
Tal.
slu- tade med en varm vädjan till kvinnor- n a att utan alltför stor räddhåga lägga sin hand vid det gnisslande samhälls- maskineriet för att göra allt vad som står i deras makt för att få det a t t fun- gera lättare.
Efter fröken Westers med ihållande applåder mottagna föredrag uppma- nade ordf. de närvarande kvinnliga stadsfullmäktige, som uppgingo till ett 10-tal, att redogöra för sina erfaren- heter.
Fru Andriette Floren, Marie- stad, framhöll vikten för kvinnorna a v att vara väl hemma i allt det formella och omnämnde de insatser hon själv kunnat göra som stadsfullmäktig, sär- skilt i fråga om koloniträdgårdar och om skolrådets omläggning till folksko- lestyrelse.
Doktor Karolina Wider- ström uppehöll sig särskilt vid de kvinnliga stadsfullmäktiges gemen- samma aktion, d å folkpensionerings- förslaget behandlades i Stockholms stadsfullmäktige.
Det uttalande till pro- tokollet, varom kvinnorna då enat sig och som endast innehöll en önskan om utredning, huruvida e j kvinnornas pen- sioner skulle kunna sättas lika med männens, lyckades samla 28 namn, dar- N:R 2 KVINNOR av 7 kvinnliga och 21 manliga, tillhö.
rande alla 3 partierna.
Då jur. kand. Eva Anden, soiii skulle lämnat en skildring a v sin föreläs- ningstiime i Dalarna, av illamående hindrats härifrån, avslöts mötet.
Andra dagens fÖrhandlingar, Opinionsyttringen.
Sedaii ordf. inlett andra dagens för- handlingar med a t t meddela a t t V. U. p å ett dagen förut hållet sammanträde till sekreterare och kassaförvaltare om- valt f r u Ezaline Boheman och fröken Thorborg Widebech, uppdrog hon i ett kortare anförande riktlinjerna för det kommande åiets viktigaste arbetsfrå- ga, opinionsyttringen.
Hoii erinrade därvid oni kvinnornas inasspetition å r 1907, som samlade 142,128 naniii, och framhöll hurusom nu, då kvinnornas rösträttsfråga varit föremål för en kungl.
proposition och tre gånger an- tagits a v Andra kaniinaren, tiden för petitioner hr förbi, varför en ny muss- petition icke kan ifrågakomma.
Vad som däreinot behöves ä r en opinions- yttring, avsedd att visa det ohållbara i påståendet att kvinnorna själva ställa sig likgiltiga till kravet på politisk rösträtt.
Ett överväldigande antal kvinnor måste visa, att Sveriges kvin- nor önska rösträtt och därmed kraf- tigt tillbakaslå det i riksdagen stän- digt återkommande talet om a t t kvin- norna icke ömka riisträtt.
Er1 namn- insamling under ett principuttalande ä r därför det lämpligaste sättet a t t för de maktägande demonstrera att det bland kvinnorna finnes en allmän ön- skan om rösträtt.
Detta principutta- lande, som bör vara så formulerat, att kvinnor u r alla partier kunna skriva sina namn under det, hade av V. U. föreslagits att lyda: Kvinnornas opinionsyttring för politisk rösträtt och valbarhet.
V i tindertecknade svenska kvinnor rlnsluta oss till kravet p å full politisk medborgarrätt f ö r Sveriges kvinnor.
Detta förslag till uttalande jämte en letaljerad organisationsplan hade un- l e r hösten tillställts lokalföreningarna €ör avgivande a v yttrande och a v dessa tillstyrkts.
Förslaget till uttalande an- Logs efter en kort diskussion enhälligt 2 v centralstyrelsen.
I enlighet med den a v V. U. före- slagna organisationsplanen beslöts att iamninsamlingen skall handhas a v Landsföreningen genom länsförbunden ich lokalföreningarna, samt att en cen- ralbyrå för hela landet skall öppnas i Jtockholm, 6 Lästmakaregatan, och stå rnder ledning a v en generalsekreterare.
Diskussionen om hur man bäst borde irdna detaljarbetet för opinionsyttrin-: en blev synnerligen livlig och visade itt den a v V. U. uppgjorda planen med itor sympati mottogs av centralstyrel-; ens medlemmar.
E n mängd förslag - örande arbetet framkommo under dis- russionens lopp.
Av dessa beslöt mötet 11. a. utgivandet a v ett lämpligt fiyg- ilad, endast innehållande skälen varför ivinnorna böra underteckna opinions- Ittringen, och uttalade sig för lämp- igheten a v att om möjligt till somma- ' en anskaffa en egen gul och vit röst- .ättsautomobil för utsändande a v rese- alare.
Resekostnadsf ördelning.
fil ötets avslutning.
Fru Annie Guniiarsson, Malmö, leda- not a v den vid förra centralstyrelse- nötet tillsatta kommitten för utredan- le a v hur en resekostnadsfördelning kulle ställa sig, redogjorde härefter ' ör hur detta system verkat.
Medelre-, ekostnaden för detta möte hade upp-: ått till kr.
16: 45, och enligt centralsty- @ elsens förut fattade beslut skulle om- bud fråii " svaga " F. K.
P.
E. erhålls ersättning för halva resekostnaden Frågan gällde nu, om centralstyrelsei önskade fortsätta ined detta system Efter en kortare diskussion, varuiidei särskilt framhölls systemets olämplig het, då centralstyrelsemötena alltic.
hållas på samma ställe, beslöts a t t ä n nu en gång hänskjuta frågaii till lokal föreningarnas avgörande.
Vidare val des till revisorer för koinmittens 1 %.
kenskaper fröken Signe Wollter, Troll hättan, och f r u Aiigusta Tonning, Ron neby.
F r u Augusta Widebeck, Strängnäs hade hiirefter ett kortare anförandc om anordnande av en offer- och försa kelsevecka under namninsamlingen ock framhöll hur en sak vinner i värde för oss j u mer vi offra för den och hur vi iiu måste sätta in alla våra krafter p å arbete för rianininsariilingeii.
Sedan f r u Benedicks-Bruce fraiiiförl centralstyrelsens tack till dess ordfö.
rande, förklarades mötets förhandlin- g a r avslutade.
Och med allt skäl kan man säga att vårt stora gemensamma intresse i år mer ä n någonsin visadc sig levande och starkt, och att möte1 alltigenom präglats a v brinnande ar.
betshåg och varm entusiasm för de uppgifter det kommande året bringar Samkvämet pi % Skansen.
Centralstyrelsemötet avslöts med en festlig tillställning på Skansens Hög- loft, vilken samlat omkring 200 delta- gare.
De dukade långborden med sina fladdrande ljus i lingonrisomvirade stakar gjorde ett festligt intryck, och redan från början rådde den bästa stämning.
Överallt såg man kända rösträttsansikten, och vid honnörsbor- det presiderade fröken Whitlock, med statsrådinnan Petren p å ena sidan och f r u Aiin Margret Holmgren på den andra.
Talens rad inleddes a v d:r Karolina Widerström, som hälsade de närvaran- de välkomna och betonade av h u r stor betydelse det är att rösträttskvinnorna lära känna och värdera varandra un- der asbetet för sitt gemensamma mål.
Kvinnorna behöva varandras plikt- trogna arbete p å olika fält, och de ha skyldighet a t t hjälpa och uppskatta varandra.
Männen äro stundom blinda €ör kvinnligt arbete, och det händer att deras blindhet smittar även kvinnor.
Den gamla principen " söndra och här- ska! "
har icke alldeles utan framgång tillämpats gentemot kvinnorna.
Tala- rinnan slutade med a t t utbringa ett leve för det goda samarbetet mellan inän och kvinnor och för solidariteten kvinnorna emellan.
Nästa talarinna var doktor Gulli Pe- trini, vars anförande delvis formade s i g till en skarp vidräkning med ålder- lomsförsäkringsförslaget.
Kvinnorna hade icke kunnat a n a att le skulle få ett så slående bevis som detta p å sammanhanget mellan rösträttsfrågan och de sociala frå- Torna.
I fråga on1 moderskapsförsäk- 5ngsförslaget fick man visserligen be- ris för männens oförmåga att p å egen land lösa de sociala reformerna, men lär v a r avsikten åtminstone god.
I ilderdomspensioneringsförslaget fattas mättfärdighetskänslan.
Det säges att rvinnorna skola få mindre därför ttt de tidigare bli invalider och eva längre än männen.
Men är det Terkligen sant att de bli invalider tidi- rare, så bevisar det j u bara att de f å slita mycket ont i livet, och sedan skola ie till på köpet få svälta!
Och att de eva längre beror kanske p å att de leva iyktrare och anständigare ä n männen.
Qtt de gamla kvinnorna äro snällare) ch trevligare än gubbarna, så att folk iellre vill ha dem boende hos sig, skall) ckså vara ett skäl för att de skola få ägre pension.
Om kvinnor suttit i .iksdagen, hade detta förslag aldrig kommit fram, och om vi lyckas få till stånd en ändring, så ä r det uteslutande därför att vi hålla ' på a t t bli en makt- faktor.
Om intet annat kunnat mana kvinnorna till solidaritet, så borde det- ta förslag och den oerhörda enighet med vilken det framställts h a kunnat göra det.
Talarinnan kom så i n på högerpartiets ställning till rösträttsfrå- gan.
Det iir iiiänsliligt att ändra åsikt i eii fråga, men det är en stor skill- nad n ä r åsikten haft karaktären av ett löfte och ännu mindre hedersamt ä r det att säga: J a, det menade j a g inte ens då j a g sade det!
Trots det a t t rösträttsfrågan genom högerpartiets hållning blivit en politisk fråga, h a r solidariteten mellan kvinnorna på det stora hela taget varit god och de höger- kvinnor son1 verkligen uträttat något för röstriitten ha varit trogna.
Inför det nya arbete som nu väntar komma vi säkert att iinnn enigare ä n förr fylka oss kring rösträttsbaneret.
E t t fyrfaldigt leve för den kvinnliga soli- dariteten!
Sedan bifallet efter d:r Petrinis an- förande tystnat, talade f r u Ezaline Bo- heman för presskommitteii och mötets sekreterare, f r u Frigga Carlberg fram- förde mötets tack till V. U. för dess aldrig svikande arbete, och f r u Ellen Hagen gjorde sig till tolk för gästernas tacksamhet mot friherrinnan Ebba Palmstierna, som under mötet varit outtröttligt verksam för allas trevnad och som i sig förenade både Marias och Martas bästa egenskaper.
Efter supen serverades kaffe i vånin- gen inunder, och efter en stunds livligt samspråk samlades nian åter i stora salen, d ä r långborden under tiden dir- kats av och flyttats bort.
Fru Eva Hultman föredrog under livligt bifall sånger a v Sjögren och Peterson-Berger m. fl.
Därefter lämnade f r u Louise Woods-Beckman en intressant och må- lande redogörelse för männens första internationella kongress i London i ok- tober 1912, som mottogs med stor väl- vilja och sympati a v både allmänheten och pressen.
Hon fick härvid även till- fälle a t t gå in något på de engelska kvinnornas rösträttsarbete och fram- höll särskilt den engelska Landsför- eningens taktik att vid alla val stödja arbetarepartiet, vilket är det enda par- ti, som uttalat sig för kvinnans röst- rätt.
Så trädde fröken Anna Whitlock fram och höll i anslutning till en serie vackra skioptikonbilder från Ungern ett intressant föredrag om detta land, som i juni blir mötesplatsen för den internationella rösträttskongressen.
Härmed v a r den officiella delen a v programmet slut, men nu fingo de när- varande a v f r u Boheman höra att ett i denna krets mycket oväntat besök in- träffat, i det a t t " Madame Anti " infun- n i t sig och bett att f å rikta några ord till rösträttskvinnorna.
" Madame Anti " - alias fröken Hildur Öijer, sekrete- raren i Göteborgs F. K.
P.
R.
- rik- tade därpå de mest enträgna uppma- ningar till de närvarande a t t inte ofira sina krafter på rösträttsarbetet och ut- vecklade p å ett ytterst dramatiskt och 3ffektfullt sätt alla de argument mot kvinnorösträtten, som högerpress och riksdag försett oss med.
Monologen väckte stormande munterhet och mot- togs nied kraftigt bifall.
Och den inte minst påtagliga verkan a v den var att kullorna på Skansen, som vor0 intres- jerade åhörare till den, anmälde sitt in- iräde i F. K.
P.
R.
Först en god stund efter midnatt var len angenäma och lyckade festen slut.
Fotografi Över centralsty- relsemötet.
De, som önska en fotografi över Central-; tyrelsemötets medlemmar samlade A Strand- iotellet, kunna rekvirera den från fotograf Umquist och Preinitz, Regeringsgatan 31, Stockholm, till ett pris av 1 kr.
pr styck.
S Ö S T R Ä T T F6B KYIIPl !UOR N:R 2 Kvinnorna och ålderdoms- pensioner.ingsförslaget.
Fredrika Bremer-statykom- mittens förelasningar.
Fredrika Hreiner soin ?&gt;än.
Debatten i Stockhol ' ms stadsfzillaiäktige.
Debatten i Stockholms stadsfullmäktigf den 7 januari om ålderdomspensioneringe förslaget kom till stor del a t t röra sig om et1 f r å n de kvinnliga ledamöternas sida fram.
ställt yrkande.
De hade alla enat sig om ati till svaret på remissen begära e t t tilljigg " at1 vid ärendets fortsatta behandling särskill den f r å g a n bör vinna beaktande huruvida icke vid den blivande pensionsförsäkringer såväl avgiftspensioner som tilläggspensio.
ner borde - med lika inbetalningsskyldig het för båda könen - utgå med lika be.
lopp €ör kvinnor och män ".
Debatten inleddes a v d:r Karolina R i d e r ström, vars anförande vi hoppas komma j tillfälle a t t återge i nästa nummer.
HOII uppehöll sig särskilt vid de lägre peusio- ner, som föreslagits för kvinnorna och an.
s å g a t t h ä r förelåg en principfråga a v djur betydelse.
F r å g a n upptogs vidare a v frö- ken Hedin, som även påpekade förslaget: orättvisa mot kvinnorna - inför åiderdo- men och nöden h a alla lika behov och lika rätt.
Fröken Lindhagen kritiserade för- slaget i detalj och förklarade bland annal a t t kvinnorna visst inte onskade sänka män- nens pensioner, utan accepterat en dylik ändring i förslaget endast som en nödfalls- utväg.
F r u Broom6 vände sig mot h r Palmes ytt- rande om a t t kvinnorna vilja beröva män- nen 20 kr.
om året och erinrade om at1 avsikten med tilläggspensionen är a t t den- na skall förhjälpa de pensionerade över existensminimum, vilket för ogifta personer p å landsbygden beräknats till 165 kr.
för man och 150 kr.
f ö r kvinna.
Enligt försla- get uppnå männen en pension a v 180 kr .. eller 15 kr.
över existensminimum, medan kvinnorna kunna f å högst 118 kr., villiet är 2 lir.
under existensminimum.
Om olika be- lopp skola sättas, varför just d r a gränser mellan könen?
Varför inte t. ex. s ä t t a min- dre pension för lönearbetare ä n för jordar- betarna, då de förra betydligt mera tynga försäkringen.
E n sådan tanke faller ingen i n och den vore dock niinst lika rimlig som de för den lägre kvinnliga pensionen anförda skälen.
I utlandet, d ä r folkförsäk- ring finns, h a r ingen sådan skillnad införts; varför skulle den införas hos oss?
I kvinnornas yrkande, vilket på griirid a v a t t hela förslaget återremitterades till be- redningsutskottet, icke kom under omröst- ning, instämde 28 stadsfullmäktige, utom alla de kvinnliga även 21 manliga ledamö- ter, tillhörande alla de t r e politiska par- tierna.
Den föreläsningsserie om kvinnosaken: pionjärer i de nordiska länderna, som a n ordnats a v Fredrika Bremer-statykommit ten, inleddes den 11 j a n u a r i med en soar6 Vetenskapsakademiens festsal.
Publiken bland vilken märktes kronprinsessan, fyll de till sista plats den med levande växte] och flaggor vackert dekorerade salen.
Se, dan statykomniittens ordf., d:r Kerstir Hård af Segerstad, med n å g r a stämnings.
fulla ord öppnat mötet,, höll d:r Lydit Wahlströiii ett synnerligen intressant ock på nya synpunkter r i k t föredrag o n " Fredrika Bremer som vän " eller, som h o l hellre ville formulera ämnet, " Fredrika Bre.
mer i vänskap och erotik. "
Med belysandc utdrag u r Fredrikas egna brev framhöl hon hennes hängivenhet i vänskap, henner behov a v a t t med andra diskutera livspro, blemen och slutligen hennes ställning til.
frågan om erot,ik och älrtenslmp.
D - r Wahl.
ström påvisade det ogrundade i doc. Mor tensens påstbende at,t Fredrika Bremer skal.
le varit en \ esta.lnatiir och framhöll hui det i stället av uttalanden i brev och dag.
böcker framgår a t t hon hörde till de mes1 normala a v erotiska naturer: dc som dS de en gång givit bort sitt hjärta, sedar inte ha något xner a t t ge bort.
Sedan applåderna efter d:r Wahlström$ föredrag tystnat, vidtog en musikalisk av.
delning, varunder Lisa och Sven Scholan.
der utförde några a v C.
J.
L. Almqvist$ egendomligt fängslande " soiiges ", mottagna med varmt bifall.
5 Arbetet ute i landet, K V I N N A N I HEM- M E T ocn 1 YRKET Porshaga F. K.
P.
R. hade den 15 dec anordnat en barnfest, vartill inbjudits 2f barn, vilka föreningen skaffat fullständig beklädnad till julen.
Den 18 dec.
hol1 fröken Nancy Envall frår Karlstad ett livligt uppskattat föredrag " Om kvinnans praktiska fostran ".
Malmö F. K.
P.
R.
hade den 13 decembei anordnat ett möte, huvudsakligast avseti såsom avskedsfest för dess mångåriga ord förande, fröken Stina Hellgren.
Efter at1 h a varit föreningens ledare i n ä r a tio åi a v g å r hon nu, d å hon anser tid och lxaftei e j liirigre räcka till.
Hon kvarstar docb såsom föreningens vice ordförande.
Fröker Naemi Uddenberg h a r i hennes ställe ut setts till ordförande.
I varxna ord tolkadc fröken Uddenberg föreningens tacksainhel till fröken Hellgren för hennes nitiska a r bete och aldrig svikande intresse for derac gemensamma sak.
Så frambar hon Brer styrelsens tack för gott samarbete iindei fröken Hellgrens ordförandeskap sami framför allt för hennes ljusa tro och del välgörande lugn, hon förstått dela med sig under de icke alltför fb mörka stunderna Till fröken Hellgren överlämnades röst.
rättsmarket i guld jämte en textad adress i föreningens färger.
Därefter följde ett livligt och angenämt samkväm, omväxlande med tal, uppläsning och musik.
Till fröken Hellgren anlände under aftonens lopp telegram och blommor &amp; Markargds F. K.
P.
R. hade den 29 dec anordnat e n fest med fliredrag a v riksdags- mannen R. Eliasson om kvinnosaken och kvinnans ställning i samhället.
Flera nya medlemmar anmälde sitt inträde i före- ningen.
Inom Skåneförbundet a v L.
K.
P.
R.
har under förra hälften a v december f r u Au- glista Tonning f r å n Ronneby hållit fyra föreläsnirigar: i Ousby, Eslöv, Hörby och " Kvinnan tige i församlingen. "
Ystad.
Mellan j u l och trettonhelgen höll Kyrkostämman med svenska församlin- fru Tomiing tio föredrag å olika orter i gen i P a r i s h a r hos regeringen hemställt Ystadstrakten, på samtliga platser omfat- om ändring i dess kyrkoordning därhän tade med stort intresse.
att församlingens kvinnliga medlemmar Stockholms F. K.
P.
R. hade den 12 ja- måtte på samma villkor som de nianliga nuari inbjudit de i staden kvarvarande erhålla rättighet a t t deltaga i kyrkostäm- centralstyrelsemedlemmarna till e t t möte i mans överläggningar och beslut.
ilderdomspensioneringsfrågan.
Inlednings- Till suppleant i kyrkorådet h a r i Sunds- föredraget hölls a v fröken Anna Abergsson, och i den följande diskussionen yttrade vall valts fil.
kand. Signe Uddenberg.
3ig d:r Karolina Widerström, fröken Ger- trud af Klintberg, f r u K a r i n Fjällbäck- Holmgren, f r u Törnell och f r u Hilda Sachs.
Enssaförvaltare för Stock- Säffle F. I&lt;.
P.
R. h a r även denna jul kunnat utdela fullständig bekladnad å t 12 holms F. K.
P.
R. fattiga barn.
Föreningen har nyligen a v ä r från och ined 1 januari fil.
kand. fru I d a Johanssons sterbhus som gåva fått mottaga 100 kr.
a t t användas till agitation.
Anna Åkerberg.
Medlemsavgifter och Fru Johansson rar den, på vars initiativ redovisning för årskortsböcker lämnas föreningen i Säffle bildades, och hon var från 1 jan.
endast till expeditionen lknge en a v dess främsta krafter, varför Lästmakaregatan 6, kl. 12-5 samt rnåii- hennes anhöriga nu på detta sätt velat iästa hennes minne vid föreningen.
dag och torsdag kl. 7-8 e. in.
Ä R BÄST BETJÄNAD MED EN " SINGER ".
Meddelanden fran V. U.
På centralstyrelsemötet beslöts, a t t i årsberättelsen för 1912 skulle införas statistiska tabeller över stadsfullmäk- tigvalen 1912.
Vidare beslöts a t t un- derrättelse härom skulle införas i nästa nummer a v Rösträtt för Kvinnor, p å det a t t föreningsordförande i de städer, där stadsfullmäktigval ägt rum, skulle kunna i tid förskaffa sig följande upp- gifter: i) Antal kommunalt röstberättigade niän; 2) Antal kommunalt röstberättigade kvinnor; 3) Antal män, som begagnat sin röst- rätt; 4) Antal kvinnor, som begagnat sin rösträtt; 5) Antalet röster, soin avgivits a v män; 6) Antalet röster, som avgivits a v kvinnor; 7) Antalet valda kvinnliga stadsfull- mäktige och vilket parti, som valt dem.
Se vidare L.
K.
P.
R:s årsberättelse för 1910.
Formulär, att ifyllas och in- sändas till L.
K.
P.
R:s sekreterare, komma att medfölja nästa cirkulär.
Med detta följer även, enligt å central- styrelsemötet fattat beslut, formulär till lokalföreningarnas årsberättelser.
iKdorekan Eämann borttager rynkar och pormaskar.
Har en underbar Iörmhga att iörgngra och försköna, ty hyn blir skär och genomakinlig.
Anses vara det yppersta medel i sitt olag.
I parti och minut 1 FRANSKA PARFYMMAGASINE T Hovleverantor 2 l Drotfnln##atrn 2l.
Stockholm samt i förnämsta Pariymsfförer.
~~ Kvinnan och arbetet, En studie Över Olive Schreiners be- römda bok.
A v Elin Wagner.
(Forts.) Fordom var ett ständigt barnafödande nödvändigt, om folkstocken skulle kunna hållas uppe och ökas.
Men krig, pest, våld och vanvård skörda icke längre oräkneliga liv, dödssiffran h a r sjunkit i det moderna samhället med dess tryggare och hälsosam- mare förhållanden.
I detta samhälle äro dessutom barn icke en förmögenhet som i barbarstaterna, varje barn i cn familj ko- s t a r stora summor, innan det koxnmer så långt, a t t det k a n sörja €ör sig själv.
N u heter det icke längre: kvinnan skall föda barn oavlåtligt, sak samma om hon blir ut- mattad eller dör a v det, hon är till för a t t göra det.
Nu säger man: föd icke flera barn än du förmår uppföda och uppfostra.
Af dessa premisser d r a r författarinnan den slutsatsen, a t t tre fjurdedelar a v kvinnans arbete svunnit bort, och den fjärde hotar a t t minskas.
Här må inskjutas den parentesen, att för- fattarinnan g å r u t f r å n e t t industrialiserat land, sådant som England, och att förhål- landena icke te sig fullt på samma sätt i v å r t land, som h a r en så stor lantbrukande befolkning.
Men hennes bevisföring h a r sin giltighet inom stora lager af v å r t folk.
Och därför, säger författarinnan, måste brinnan begära att få sin del a v arbets- uppgiPterna i det nya samhället.
Gör hon icke det, så s t å r en a v de allvarligaste Caror för dörren, som någonsin hotat mänskligheten, nkmligen kvinnans förvand- ling till en parasit, som lever uteslutande p å utövandet a v sina sexuella frinktioner.
Denna tanke ger författarinnan anled- ning a t t gA tillbaka till de epoker, d å kvinn- liga parasiter förekommo, såsom i senan- tikens Grekland och kejsardömets Rom.
Nar den härskande klassen blev nog r i k att befria sina kvinnor från arbete, d å in- .radde kvinnans förnedring, och a v denna Pöddes folkens förfall och undergång.
Det var den monogame germanen med sin fria, modiga, kraftiga kvinna, som besegrade makarna och sönerna till Roms förvek- ligade och frivola kvinnor.
I våra dagar är f a r a n så mycket fruk- ansvärdare, säger författarinnan, som den 3otar att breda ut s i g till mycket större ager a v kvinnor.
Om vi komma dit, a t t iijinnen €örbörja v a r sin eller sina kvinnor,) ch maskinerna göra deras forna arbete, i5 komma kvinnorna att nedsjunka till sex- iella parasiter.
Och därmed är rasens öde leseglat.
Ty kvinnan trycker sin stämpel det släkte hon föder och fostrar, och nannen h a r icke hittills kunnat och k a n icke komma framåt, om kvinnan står stilla eller går tillbaka.
Deras öden äro oupplös- ligt förenade.
H ä r märker man ånyo, att författarinnan haft för ögonen ett land med a n d r a förhål- landen än vårt: England, som med biträde av kolonierna, underhåller en stor förmö- gen medelklass, vars kvinnor äro parasiter likaväl som den högsta klassens.
Här hem- ma, d ä r knappare förhållanden och kanske också e n inneboende livskraft tvingat ska- ror a v kvinnor i n p å förvärvsarbete, och lär vi h a den stora klassen av jordbruks- Irbetande kvinnor, vilkas arbetsfält är till stor del detsamma som förr och åtmin- stone rikligt nog, märka vi icke f a r a n så väl.
Men det flnns också h ä r e n ganska stor klass parasiter.
Det är den kategori i1v välbärgade och mindre välbärgade över- klasskvinnor, gifta och ogifta, som icke vet vad e t t ordentligt dagsverke vill säga, varken i hemmet, på förvärvsarbetets eller jet sociala arbetets område.
Det är också det slag a v arbetarehustru, som köper ström- ningen eller köttbullarna färdiglagade i nagasinet med 700 procents förhöjning och vanvårdar h u s och barn.
Icke heller hon vet vad ett ordnat ihållande arbete vill säga.
Besynnerligt nog är det så hos oss, att len ogifte mannen vanligen även i de mest ijärtslitande fall skolkar f r å n den försörj- ningsplikt, som drabbat honom som följd a v en erotisk förbindelse, men den gifte, synnerligen inom medelklassen, anser för- sörjningen a v sin kvinna som en ofrån- komlig hederssak, även när ingenting hin- d r a t kvinnan själv att försörja sig.
Detta uttryck, " försörja sig ", måste tas i en vi- dare bemärkelse, än den man vanligen an- ränder, försörjer sig, gör nämligen den kvinna, som utför e t t fullgott dagsarbete i sitt hem.
Men till detta dagsverke skall i Sverige e n anständig k a r l skaffa sin hu- stru en eller flera tjänarinnor!
Men antag, att det är bevisat, att kvin- rian mist sitt gamla arbetsfält och måste för att icke nedsjunka till parasit förskaffa sig n y t t arbete, bör m a n inte i alla fall d r a iipp en viss gränslinje, förordna om någon arbetsfördelning, liksom det fordom alltid funnits en sådan, ehuru visserligen grän- serna varit olika uppdragna under olika tidsåldrar Vi veta, att på denna f r å g a s v a r a r den ortodoxa feminismen ett bestämt nej, u t a n ritt d a r r a p å rösten.
Detsamma g ö r Olive 3chreiner.
Könet inverkar icke, säger hon, på dugligheten för det e n a eller a n d r a ar- betet, en kvinnlig h j ä r n a löser e n matema- tisk uppgift p å samma sätt som en m a n O. 6. v. Författarinnan ingår emellertid icke på någon redogörelse f ö r h u r denna princip skulle ta sig u t tillämpad a v det enskilda kvinnoödet.
- _ - 1 (Forte,) 1 &lt;,.
.
I
r ROSTBÄTT FOR KYIIPlUOB.
Kongress fiir ber edel ser Michigan.
Segerbudskapet f r å n Michigan om iiifö- randet av kvinnorösträtten h a r nii avlösts 3 v ett annat, vari det heter a t t sedan röst- siffrorna från alla statens valkretsar nu blivit Bänt, h a r resultatet blivit a t t röst- rättsförslagct fallit igenom Ined 594 rösters uiajoritet.
Allinänt rader emellertid den iippfattnin- qeii a t t detta resultat e j vunnits p5 fullt irligt siitt - särskilt därför a t t siffrorna för en del antikretsar offentliggjordes så, erit ocli först sedan övriga kretsar visat s i g v a r a i niajoritet för rösträtten.
E t t yt- terligare stöd för denna cppfattning finner ti~an dfiri a t t de scnaste antisiffrorna vida överstego de första icke-officiella meddelan- lena.
Detta förhållande anses bero därpli i t t de inälitiga spritiniressena - kvirino- rösträttens ständiga motståndare här som Grerallt - åstadkommit a t t Mlkännagivan-; iet a \ - siffrorna f r å n vissa distrikt upp- sköts, till dess nia11 fick reda på precis liiir riiür !gü röster soni behövdes f ö r a t t bringa förslaget p2 fall, och a t t när inan fatt reta detta, det erforderliga antalet röster p9 ett eller a n n a t sätt anskaffades.
Ge anierikanslra tidningarna tala rent nt 0111 iiriderstiickria och förfalskade röster, nch rubriken ” Rösträttssliandal ” niötcr iippi ‘ epade gånger.
T. o. ni.
en hel del stiirkniiig fick kasEaii genoni en den 1-3 a n t k ha, tagil avstånd fråii deii nu anrändn december anordnad syniierligen I::ckad jul- taktiken.
och i en tidning skriver en med- basar.
Att förstüelsen för betydelsen a v en d e l a r ~: ” 3 ~ r c.
n oin rösträtten e j g å r igerioiii, dylik kongress triiiigt in hlatid alla follila- f h r deii o n ~; o d reklam härigenom och koiri- ger, visas t.
ex. a v a t t en liten förening a v iiicr a t t vinna flera ariliingare ä n någonsin, bondkvinnor - de flesta ytterligt fattiga - ty sveket iir så påtagiigt a t t niassor a v for- bland sina niedleininar insanilat 63 kronor [iii iiiotståridarc nu äro irier eller iuiiidrc (österrikiska), soni insänts till korigressfon- inhängare.
eller Atininstotie s; vnipatislrt ilen.
stgnida. ” För de iitliindska deltagarna i koiigressen Det förefaller soin om indignationen i lie- liar det sitt intresse a t t erfara, a t t en siir- In staten s k u l l e vara stark nog a t t fraiii- skild språkkominitte under ledning a \ - f r u kaila ett iipptiiirunde av beslutet, och en Irma von Sziritiay redan under iiier iiii ett petition nicd yrkande på n5- rösträkning i år anordnat liiirser i tyska, fraiiska och cn- 2tskillign kretsar har blivit beviljacl.
Sliul- gelska, s5 a t t språkliiiiiiiiga ledsagare skola IC förslaget lilwäl förklaras fallet, Iioiriilicr stLt till de delegerades förfogande iiveii utoiii det att Aterupptagas i april, då kontroll i kongressen.
Och frn Eiigenie Neiier-&amp;fisko- niöjligaste mån kommer a t t i i t ö v a s vid röst- lezy, soni är ordförande i “ seviirdhetstoin- riikningeii.
Och det ü r intet trivel om a t t mitten ”, bereder dess niedleiiiiriar för sin icke k~-iiiiioriia cia skola segra i rättens och uiwgift genoiii srsteinatiska och foclii:iiis- sanningens naiiin.
sina besök i Budapests iiinseer, sociala in- rättningar och övriga sevärdheter.
I dessa Miss J e s e i e Ackcrmann.
besök liksoiii i språkknrserna deltaga även I slutet av denna inlnad koinriier Stock- de unga flickor, som under kongressen skola göra tjänst soni marskalkar.
Dessa tia dess- iiolii~s F. Ii.
P.
R. a t t få nöjet höra ett före- iitom iignat ett särskilt studiiim å t krinno.
drag om kvinnorösträtten i Aiistralien a v cr ined saken r ä l förtrogen förelikare, niis!
rörelsens historia i de olika länderna.
Fest- och utflSkts1; ommittCeriia planera ei .Tessic Ac~keriiianri.
Miss Acliermanii Iiai niängd festligheter samt utflykter till 11ågrt nuligen blivit iitsedd till organisator ocl av ‘ LTngerns vackraste trakter, såsom Tatra föreiiisare för Woinen ‘ s Sational Iieague bergen, Plattensjöii, den rnångbesjiirigri~ deiiria världsdel, vilkeii förening har til pnsztan (låglandet), den fiir sina s t o r s l a g n ~ iipvgift att undervisa de röstheriittigadt källor och sitt hänförande läge berömd2 kriiinorria om do förpliktelser och de möj liglicter inedborgarriitten medför.
Säker badorten Trencsen-Teplitz etc. Till sist må nämnas a t t bland de rcdai ä r miss Ackerinanii en a v de niest lierest: anmälda kongressdeltagarna finner mai personer, som existera, i det hon rest jor namnen på de främsta av de niän och livin den r u n t 6 gånger, variinder hon tillrygga rior, som arbeta i sociala och kiiltiirella frå- lagt sainmanlagt 331,000 eng. mil F. II.
be gor.
Dessutom blir denna kongress den för finncr hon sig iite på föreläsningsresa ocl sta, i vilken de österländska kvinnorii: stannar i Stockholm på väg från Danmarl komnia a t t deltaga.
Frii Ma Hla O u n g och t,ill Finland.
Hon h a r gjort till si1 livsuppgift a t t stiidrra alla länders sociala ledaren för de biiddhistislia kviriiiornn Birma, sjiilv medlem av sin stads styrelse politiska och religiösa l i r, och hennes före hennes fosterdotter Mah Nec Xec, kiiiesisli: drag kommer säkert a t t bjiida ptt inång: parlamentsledaiiiöter och troligen iiven miir iiitressarita erfarenheter och synpnriltter och kvinnor från andra Österns länder vän tas komma.
” Madame Anti. ” Göteborgs livaktiga F. K.
P.
R., SOIJI lii julen iitgav sitt flygblad n:r 10 - Iäskpap Vad pressen säger.
peret i giilt ocii vitt - är redan färdig inec I en artikel under rubriken Röstriitt fiii ett nytt sadaut.
” Madame Antis ” för all: Kriniior fyller ar, y t t r a r Dageils K&gt;-Iietei dr ’ ltagarna i L.
K. I ’.
R:s fest på Sltanser deii 10 jaii.
hekarita monolog finns riärnligei 111. a.: ” Den lilla pigga tirlniiigcn Rösträtt föi i.cd:iii a t t tillgå i tryck unclcr titeln: ” Någr: Kvinnor ingiir nied sitt i gär utkomna nuiii.
skäl varför Itrinnorria icke skola ha poli iner i sin a n d r a argång.
S ä r tidningen för.
t islt rösträtt.
Efter amerikansk fiimbild a7 liden mars månad startades, fanns det vii Fi ’ ig,ga Carlberg ” och lian rekvireras för 1i iner lin en - iiren iiioin rösträttslrvindoriia!
eget läger - som ställde sig e n siiiiila skcp.
iirc pr st. hos frölien Hildur Öijcr, Göte tisk till företaget.
En tidning Rgiiad eiidasi borg 1, eller fr3n R ö s t r ä t t s b y r h, Iiistiiia och ntesliitande At rösträtt,ssakcn - skiillt karcgatan 6, Stockholiii.
dcii verkligen k u n n a göras tillriickligt 0111 väslaiide ter att bli njiitbar för en störrt P å f ö r e k o m m e n anleclni+tg fd läsekrets?
Riistr6tt f ö r Kvinnor h a r i&gt; &amp; et- vi ztppmccrta v å m p r e n u m e r c m aliinsande sätt koiiimit farhågorna för cii te?
* a t t vid s l a r v .1 t i d n i n g e n s ex. forniigliet på skani.
Medarbetartistan ha.
uppvisat en rikedom av nainn a v olik: pediering genast unrnlita dettc slag.
- - - ” I Vngerii påghr för närvarande ett i n - tensivt förberedande arbete f ö r detta års kongress.
Redan förra sommaren satte röst- rättskvinnoriia i gåiig ett ytterst energiskt iipplysningsarbete.
E n million prospekt, af- fischer och reklamiiiärken över ” 1913 års sto- ra händelse ” skickades ut till bad- och kur- orter över hela världen och till en niängd stora hotell och pensionat, och varenda sta- tion på de iingerska jiiriiviigarna prydes nu a v cn dylik affisch.
\ ‘ id cle iiiigerska bud- orterna anordnades rösträttsaftriar och gar- denparties ined föredrag av den uppburna engelska lalarinnaii iiiiss Ciccly Corbett saiiit koiigresskoniiriitteris ordföraridc,, yre- r i n n a n Teleki.
Den c j niinst viktiga delen av det förbe- redande arbetet - anskaffaiidet av kon- grcssltassaii - bedrires ined stor energi och betydande bidrag inflyta alltjämt.
Unger- skorna visa stor iippfirinirigsri1; edoiii i a t t saiiila pengar: d c anordna kineiiiatograffö- rcställningar och fotbollsiiiatcher, iiiottag- ningar och five o ’ cloclr teas till förnian fijr koiigresskassaii, de ställa till aiiktioii p5 konstverk, skänkta ar landets förniinista målare och bildhuggarc, och i fl (, ra faniil- je, ha t. o. in.
barnen skaffat sig sparböh- Hor till förniUii för korigrcsseii.
En god iiir-, p å posten.
N:R 2 - ROHTLIEB tt COMP.
innehavare: Oversättarinnan EMILIE KULLMAN RA.
Collijns Extra Prima o. Prima Kontor: Nybrogatan 26, Stochholm.
Prima Anthraclf i olika krossningar.
Hushåilskol, Cokes, Bomullslarft.
Marknadens bästa Allm.
Tel. 7839.
(K.
R.
403) kyaliteer.
M a p l e - B r l k e f f e p till billigaste priser.
Eiks Tel. 40 62.
Stockholms Musik-Institut Brahegatan 7 B. Allni.
Tel. 11596.
Riks Östni.
1185.
Vårterniinen börjar den 13 Januari 1913.
Undervisningsämnen: Piano, sang, vlolin, har- nonillrn och niiisikhistoria.
Lärare i sång: Fru Clary Morales.
Förste Lärare i violin: qerr Jiiliiis Rutliström, i piano: Uiiderteekiiad.
Llirare i harmoni: Direktsr ZOtto Olsson.
dusikhistoriska förellisningar: Herr O l d h Xorales.
Under terminen anmälnings- och mot- agningstid dagl.
kl. 1-3.
Prospekt tillhandah8lles.
Filialer å Söder, Kungsholmen och Lidingö Villastad.
Sigrid Carlheim-GyllenskÖld.
Damfriseringen Observatoriegatan 16.
Jtför alla slags hårarbeten, champoneringrir, borst- iingar samt hemkamningar.
Brudar klgdlis och utstyrslar arrangeras.
(A.
F. 1330).
Ulm.
Tel. 209 26.
Välj e f i vackert arbete hos ESTHER Z7 ’ LYBORG Tapisseriaff &amp; ir jatgatan 15, 1 tr. Malmskillnadsgatan 48 A Allm.
Tel 30667 A h.
Tel. 48 % Vesterlinggatan 52, Allm.
Tel. 21847 ....................................................... .... 2; ... AFPARSREGISTER i;;;::: .................................................... .... F~RENINGEN HANDARBETETS VÄNNER Behöver skorna lagas?
- 3 vänd Eder till Svenska Skosulningsfabriken, Sorrlandsgatan 21.
Skorna hämtas och hemsiindes fter tillsägelse på allm.
2218 40 eller riks 62 77.
&gt;bs.!
Billiga priser och prima materklier.
(A. F. 776).
Damep!
dissprydaiide hårväxt borttages numera smsrtfritt utan tt efterlämna nkgra miirken och Hterkoniiimer aldrig nera om Ni använder Kromoteckfor som smndes Cder fullt diskret om Ni insänder 2 kr.
till Karl Johnns- (A.
F. 1329).
on S i ~ t u n a z a t e n 7.
Stockholm.
5 Birgerjarlsgatan, Stockholm Allm.
11674.
Riks 9101.
JANSSON &amp; L6FVlRlG MODEM AGASIN Skepparegatan 29 Rikstel.
O. 11 23 illm.
Tel. 24895 - ~ ~~~ Föreningens tör Svensk Hemslöjd Permanenta utställning Blblfofeksgafan 12, Stockholm.
h d a fursäljare av äkta allmogearbeten såsom v ‘ ävnader, Spetsar, Folkdrtikter, Nöbler, Järn- och Träarbeten, Lergods m. m.
!RU EDITH JOHIINSSOHS Damskrädderi - ekommenderar sig härmed i ärade kunders benägna håg- komst.
(Obs.
priserna de vanliga).
Tel.
Riks 6 0 9 9.
Allm.
6020.
Bemärk nya adressen BIRGER JARLSGATAN 18, uppe.
D, i tr. (A.
F. 1371) Huderemen SEIIN-FOOD är bäst för hy, hals och händer.
Pris 1.25 och 2 kr.
OBS!
Önskar ni stilfulla och viilgjorda möbler?
Gör d &amp; ett besök MÖBELAFFÄREN Gamla Rongsbolmsbro gatan 26.
Malmslrillnadsflatan 19 A.
P. Anderson.
........................................................ .... .... ii:: Hotell, Matsalar o. d.
.... .................................................. .. a..
.
E:: Ivar Öhrnbergs Bokbinderi i Obserratoiiegatan, Stockholm.
R.
T.
8203, A.
T.
10432.
Uttör allt vad till yrket hörer.
Uppfodring och fernisa.
ning av kartor och planscher.
BpecialitB: Förgyllning tör hand och press.
Klädscl av xkriv- och spelbord.
(A. F. 796.: Omsorgsfullt arbete och moderata priser.
16 Korrlandapatan rekommenderas.
Särskilda matsalar f6r dainer.
Stora hygieniska Matsalar 1 tr., känt för sin goda, väilagade mat.
A nedre hotten servering efter tyskt och svenskt niönster.
0bs.l Stor rahact vid köp av ku- ponger.
Obs l Ett omtyckt kaffe serveras hela dagen.
bppet till kl. en kvart före 12.
Agnes Hallbergs Modeaffar Upplandsgatan 25 rekommenderas.
Smakfulla hattar, moderata priser.
Sorghattar på lager.
AUm.
Tel. 11602.
(A. F. i97.l Atelje Central.
Om Ni vill ha väl utförda porträtt och billiga pri.
ser, gå till Mästereamuelsgatan 71, andra huset från Vasagatan.
Hiss.
Visit 3 kr., kah.
5 kr.
pr dum.
H o t e l l Hägglund Innehavare: H. Brolin nära lentmirtaiii 36 Vasagatan, Storkholm vi m i - ~ n a t Rekommenderar sina bemtrefliga och tysta mrn till moderats, priser.
Rikstel.
3702.
Allm.
tel. 11658.
- Norrländska Privathemmet (Anna hrlund) Atelje Central.
Stora Vaitngatsn 5, Stotkholm.
A h.
Telefon 209 fil.
För resande ljusa o. komfortabla rum, försedda med elektr.
ljus m. m.
Obs.!
Hiss.
Endast 2 min.
från Centralstation.
R6sti5t t f5r Kvinnors andra nummer 1913 innehåller bl.
a.: PENSIONAT HÖdDEN 5 tr. Hiss Trevliga rum, godt bord med trevlig » Ute blåser röstriittsviud., - 4v Lydia Wahl- utsikt friin takplatiin ström.
Riks t24 53 Våra nyn kvinulign stadsfiillmäktige.
Sågra Vasagatan 5 data.
En staty Kt Fredrika Breuier.
Emma Grönbergs Pensionat L.
K.
P.
R:s IOde centrnlstyrelseiiiüte.
i5 A Norrlandsgatan 15 A Kvinnorna ocli ilderdomspensiuneriugsför.
(1 mln.
vaa.
f r l n Norrmalmstorg och KUngstrWgarden) slaget.
Tysta.
komfortabelt m0hlernde ru,m fr %n 2 kr.
Hisa, elektr.
bus.
V %rmeledning.
W. C. Rinpleduinp i alla rum.
Arbetet iite i landet.
Kvinnan och arbetet (forts.).
A v Elin W&amp;per, Eiiglish spoken.
Deutsch spreelien.
AT.
1144i.
R.
T.
Norr 5Q5.
Kangressförberedelser.
Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A.-B., 1913.
Michigan.
-
