# ID: svediakorp-per2537
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 19,819
# sentences: 1,284
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ROSTRATT * FÖ INNOR * Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi ' kunna aZdr&amp;göra II ARG.
sd mycket fär en stor sak som en stor sak kan göra f ö r oss.
STOCKHOLM, 1 J A N U A R I 1913.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR utkommer den 1 och 15 i var månad BRISMAN.
Redaktör: ESTER Träffi onsdag och lördag kl. 1 / z3-l / g4.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan I Expeditionen öppen vardagar kl. 1 4.
Rikstel.
Norr 600.
Allm.
tel. Brunkeb.
944.
Telegramadress: Röeträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten Pris för 1913 1 krona.
Lösnummer 5 öre För utlandet sker prenumeration antingen genom posten eller genom insändande av 1 krona 75 Öre i postanvisning till tidningens expedition.
Annonspris: 20 öre per miiiimeterhöjd, större annonser och årsannonser rabatt.
Rikstel.
456.
A h.
tel. 604.
9 f. ni.-7 e. m.
Vad vhr strid 1 % det gäller att förhålla Sverige den rangplats bland de framåtgående kul- iurstaterna, soni med rätta tillkommer ietf " Vi våga säga, a t t liksom det för Iivinnorna själva för närvarande ej fin- nes någon större och viktigare angelä-: enhet ä n deras medborgarrätt, så kunna de nu e j göra sitt land en större tjänst, en större heder, ä n a t t aktivt x h solidariskt deltaga i eller åtniin- jtone uppenbart stödja den kamp, soni 3 v " späda krafter spända a v en eldig Iiåg " förts och föres mot fördomar och) kunnighet.
Genoni " Utredningen " veta vi att or- jaken till a t t vi blivit glömda och för- bisedda är den, att vi ej tillräckligt rraftigt stått på vår rätt.
När vi fram- hållit denna, har vädjats till vårt iidel- Iiiod att ej gå i vägen för något in ikoviirdet endast - som diirvidlag €ör tillfället ansetts inycket viktigc re Jore det argöraiide.
Kvinnorna lyss- in vår fråga.
På sistone börjar äm:u Tade till de orden, togo deni på allvar 311 annan ton anslås.
Kvinnorna an- ich konima nu inte att glömma dem.
klagas för en trångsint egoism, som Vi I i l j a se clcrii helt förverkligade, se 3ndast " för personliga förmåners och leiii gälla iiven oss.
Och v j aiise, att rättigheters vinnande " vill störa lan-, Ler sarrihällets utveckliilg ensidigt, iets lugn och välfärd.
ieredes åt folkets ena hälft ökad makt Det finns väl i historien knappast nå-) ch starkare inflytande, större frihet zon världsrörelse, som kan uppvisa så ich upplysning, utan a t t den andra nycket tåligt, självuppoffrande, obelö- iiilften av folket föres upp på saninia nat arbete.
De allra flesta a v dem, som iögre plan, komnier icke iiLtgon djup strävat och arbetat för rösträttens er-) ch li&amp;kraftig kultur till stånd.
iående, skola själva ej beröras a v den Gladstones ord oin konserratisnie~i i den mening, att de själva skulle vinna; åsom misstro och liberalismen såsom iågot genom den.
De glädjas åt det illtro till folket bli särskilt träffande ?rkännande, som ligger i den, men ej &amp; - $-vis den del a v folket som kallas i a n den bli ett plus i deras välbefin- iilirinor.
Våra iiiotståndare inå föine- tiande eller existensmöjligheter.
De ha &lt; a detta faktum, inen förhållandet iir 3 j arbetat egoistiskt, de ha arbetat för lock, a t t man icke längre dishuterar andra och för de stora skaror, som 5ttvisan a v vårt krav, utan endast ioninia efter och soin få leva i genoiii iiir liingc man sliall liunna uppskjuta l y a lagar förbättrade förhållanden.
De let sliitliga avgörandet.
Finns det iiå- ia arbetat a v fosterlandskärlek, en fo- roii berättigad anledning till cicniia, tcrlaiidskärlek väl så stark som deras, misstro niot Sverigcs kviniioi?
Och soni jämt föra ordet på läpparna.
fiiiiis det någon annan vishet än eiivis- I-Criniiornas rösträtt vill bliva en för- het i denna iippskov~p~litili?
Ära Iroin- svarsfråga för kulturella och andliga nia visserligen icke dess biirare att värden, ett försvar, ett skydd för den skörda i eftervärldens dom.
sociala rättfärdighetskänsla, som bör- Finlands och Norges kvinnor ha viin- j a r växa fram, men som ännu är späd nit sin rätt och Danmarks stå nära niå- och svag och som ofta hotas a t t tram- let.
Skall vår fråga lösas 1914 - den pas ned.
sista riksdagen i denna 3-årsperiod - Frihet ä r grundvillkoret för utveck- eller skola vi ödsla ined iinrin mera tid.
lingen.
Någon har sagt: " Ett folk ä r iiriiiia niera pengar, ännu niera krafter?
stort i den niån det sätter värde på fri- Är det ytterst kvinnorna själva, soin heten. "
Detta gäller i lika hög grad om genoin sin fulltaliga anslutning till riist- individet ?.
Vi kvinnor begära inte iättsrörelseri, avgöra detta, - fast det blott, a t t niänneii cfkäniza vår r ä t t och borde ej behöva vara så, då det berätti- g e oss den.
Vi vänta oss att männen gade i kravet erkiints a v alla partiers skola ha så mycket större aktning för niålsmän -, så måste varje kvinna på oss därför att vi begärt denna rätt, och allvar fråga sig, " skall min tystnad och det arbete och det ansvar, som med den likgiltighet få tagas till före \ - ändning.
följer.
Det ar haptid och stormtid i manniskops vapld, och det susar i l u f t e n a v tankap och svärd, medan andarna drabba tillhopa; och skulle d a r vapnen och Ödena slå och de slagna och segrande ropa, beständigt blott genljud och följder oss nå?
Nej, I skurar, som Ösen p å människops ätt, och i söndpande mupar och pösen: vi flocka vår skara, dar kampen s t å r t ä t t, o m våp m edborgapra t t, och vår medborgamatt ar vår lösen!
K.
G. OSSIAN-NILSSON.
galler.
Liksoiii det under upplysningstide- rarvet arbetades f ö r folket men icke nied folket, så stredo kvinnornas för- sta förkämpar för dem, men icke ined dem.
Kvinnofrågan - ena sidan av historien oni de svagares exploateran- de - har funnits långt innan det av naturliga skäl genoiii individernas iso- lering kunde finnas någon kviniiorö- relse.
Kvinnorna vor0 förblindade a v okunnighet, emedan samhället vägra- de dem uppfostran, de vor0 ofria lika nib-cket a v andligt som ekonomiskt be- roende, de vor0 tvingade till tystnad, emedan samhället och seden förbjöd0 dem a t t tala.
" Det ä r icke utan högtidlighet ", sä- ger Lerertin i sin biografi över fru Nordenflycht, " s01:i inaii lyssnar till den första rösten bland så många stumma och av dess tonfall söker vet- skap oni de fjättrade tankarna i tallösa tigandes bröst ".
Men dc första ensain- nia.
protesterna mot förbiseende och Eörtryck kunde e j fånga uppmärksam- lieten hos dein, som lagen och rätten skrevo.
Det var först efter Fredrika Bremers livsgärning soni kvinnorna i Sverige började samla sig till resning iiiot det ofullständiga, missaktade och osäkra i sin tillvaro.
Denna kvinnorörelse, soni genom sitt målmedvetna upp- trädande, sitt sakliga och gedigna ar- bete alltid varit en heder för vårt land, har förberett och medverkat till en i många avseenden ny tingens ordning.
Men ännu återstå mångn ouppfyllda berättigade lirar, niånga missförhål- landen att ordna på arbetsområden och inoni lagstiftningen.
Och då en ofta bitter erfarenhet lärt, att direkt infly- tande på lagstiftningen iir en säkrare N:r 1 och genare väg till de niål man vill nå, iin allt underdånigt petitionerande, ha kvinnorna det seiiaste årtiondet koii- centrerat sitt arbete p % erhållandet a v den politiska rösträtten.
, Det sägs, att kvinnorna i politiken representeras av munnen.
De, som så säga, borde även kunna upplysa om, i vilken paragraf a v vår riksdagsord- ning det representantskapet omiiäm- nes.
När skedde valet?
Var avgåvos rösterna?
Eller är det ett självtaget representantskap?
Ingen kan säga, att kvinnorna någonsin varit tillfrågade oni på vad siitt de ville bli represente- rade.
Det sägs iiveii.
att livinnoriias iii- tressen skulle fullt tillgodoses, om vid den förberedande behandlingen a v frå- gor, som anses även eller i särskild grad beröra kvinnorna, kvinnliga s. k. sakkunniga tillkallas.
För det första ges ingen siikerhet, att så alltid sker.
(Invaliditets- och ålderdoinsförsiik- ringsl \ - ommitt~n Br ett exempel härpå!
Likaså nioderskapsförsäkringskoinmit- ten).
F ö r det andra: vid frågans avgöran- de behandling i riksdagen skola de kvinnliga s. k. sakkunniga sakna iiiöj- ligliet att försvara sina synpunkter.
För det tredje: kvinnornas intressen kunna dock e j alltid anses begränsa- de till några f å bestiimda " frågor ".
Då vi leva med som arbetande innebyg- gare i ett rike, beröra alla " statens affärer " oss i lika hög grad som iiilin- nen.
Under den långa kampen för iiiän- nem rösträtt fälldes så många stora, varma ord oiii, a t t det inte vore bör- den, inte penningen, inte arten a v ar- bete och levnadsställning - utan niän- ~~~ ~ JÖaköpi~s=Xagasbaet Grand Peneioriaii Etabl.
1873.
Regeringsgatan 45.
A.
T.
5541.
PaMym- oeh Ramalf4Fa A. DEHN Jtockholrn, J t r a n d o ä ~ e n?
A T t i e g r a m r d ~ s s Dehnpenslonat Riksiel.
31 69, 2508 Allni.
Tel. 547, 873 C O N STAN CE M A LM S T R 8 M f. d.
A.
E. Sahuldbd8 - Flrman grundid 1781 RAM- d BORSiAFFIIR samt rikhaltigt lager af Toiidtariiklai I Regerlngsgatan 23 13 C Drottninggatan 73 C Aiim.
Tel. 11141 Ailm.
Tel. 108 % LAGERSONS SIKOMA~ASIN dakobsgatan 1 8 - Predsgatan 8
r 2 N:R 1 R8STB&amp;TT F 6 E EYIBBOB ~~ De som spärra vägen, E n liten grupp högerkvinnor, med- lemmar a v Stockholms F. K.
P.
R., h a r p å sista tiden gjort vad den kunnat för a t t i den stora allmänhetens upp- fattning misskreditera Landsförenin- gens ledning och för att åstadkomma splittring inom de rösträttskrävande kvinnornas sammanslutning.
Det är a t t hoppas, att den e j väckt hela denna onödiga strid, som endast kunnat kom- ma till stånd med hjälp a v missupp- fattade eller förvrängda privatmedde- landen, i avsikt att utså oenighet, men den kan ej gärna vara så oskuldsfullt omedveten, att den e j förstått, a t t dess tillvägagångssätt är ägnat a t t även- tyra vår enighet inåt och vårt anseen- de utåt.
I dagens nummer av denna tidning har f r u Ebba von Eckermann för egen och för andra högerkvinnors i Stock- holm del dragit i härnad mot den pas- s u s i ecklesiastikministerns stora poli- tiska tal den 11 dec., i vilken han läg- ger skuld på högerkvinnorna, att sven- skorna ha alla utsikter att i fråga om politiska rättigheter komma sist i ra- den bland de skandinaviska folken.
Hon t a r för givet, a t t statsrådet Berg med sina ord velat förebrå högerkvin- norna, " att de ej på sitt eget partis be- kostnad velat understödja vänsterpar- tierna ".
Och på grund a v denna sin förmodan tror hon sig hos statsrådet Berg finna en betänklig brist på akt- ning för övertygelse och finner anled- ning a t t varna högerkvinnorna landet runt a t t lyssna till V. U:s machiavelli- stiska råd.
Det finnes ingen som helst anledning till fru.
von Eckermanns särdeles spe- ciella tolkiiing a v statsrådet Bergs me- ning, som är tydlig nog för den som vill förstå.
Varför äga icke de svenska kvinnor- na redan fulla politiska rättigheter?
Andra kaniniaren h a r trenne ganger hcl-iljat dem, och frågan har fallit på F - &gt;ca kamniarhögerns motstånd.
Det ä r således högerpartiets män, soni spärra vägen.
Som skäl för sitt mot- stånd uppgiva de ofta, a t t de aldrig fuunit, det kvinnorna i allmänhet bry sig om att äga politisk rösträtt.
&amp; Ten då man f å r antaga, a t t de huvudsak- ligen umgås ined högerkvinnor, ä r det väl dessa, soni visat mindre intresse för politiskt medborgarskap ä n övriga kvinnor.
Ett annat vittnesbörd, soni pekar i samina riktning, ä r a t t höger- kvinnornas nya sammanslutning, Mo- derata kvinnoförbundet, vars ordföran- de ä r fru r o n Eckermann, icke upp- tagit krinnoröstriitten p å sitt program.
På fru r o n Eclrermanns fråga: " vad ä r det som sarskilt vi, högerns kvin- nor, borde ha gjort för genomförandet av den kvinnliga rösträtten? "
är första svaret således: ni borde ha hsst och visat ett varmare intresse för kvinnor- nas medansvar och medarbete till fo- sterlandets bästa.
Detta svar gäller högerkvinnorna i allmänhet.
På dem åter, som genom sin anslutning till F. K.
P.
R. ådaga- lagt sitt intresse för kvinnornas poli- tiska rösträtt, kan ställas ä n större fordringar och läggas ett än tyngre an- svar.
Det är uppenbart, a t t högerkvin- norna inom F. K.
P.
R. ha bättre ut- sikt till framgång ä n vänsterkvinnor- na, då.
det güller att övertyga inännen inom högerpartiet.
Och det ä r denna uppgift, som de politiska förhållande- n a särskilt anvisat dem.
Ha de i detta fall ådagalagt kraftig sammanhåll- ning, rarnit nit och seg energi?
Ha de rådplägat om, på vilket sätt de bkulle kunna bryta högerns motstånd och själva undslippa den pinsamma dualism, som en övertygad rösträtts- kvinna och uppriktig högerkvinna nöd- vändigtvis måste känna?
Eller har icke denna inre motsats hos många marare alstrat en viss likgiltighet för ~~ Rösträtt för Kvinnor 1913.
Rösträtt för Kvinnor kan nu se tillbaka p å, sin första årgång och inbjuda till prenwrneration för ett nytt d r.
Med stora förhoppningar motsågo Sveriges rösträttskriivande kvinnor det första numret av rösträttsrörel- sens egen tidning, som utkom den 1 mars 1912.
Med ett enastclende och ständigt växande intresse hur tidningeie alEtifrcLn starten omfattuts icke blott av 1,.
K.
P.
R:s medlein- mar utan även av alknänheten, bland wilken den förvärvat naånga nya an- hängare till kvinnorösträtten, och av pressen, som genorn utt i aniniirk- ningsvärt stor utsträckning citera Rösträtt för Kvinnor, gjort tidningen och det inål, för uilket den strävar, kdnda i allt vidare kretsar.
För den vackra franzgang, sona tid- ningen sålunda redan rönt, har den utan tvivel i första rummet att tacka alla de franastående pennor - inom och utom rösträttsrörelsen - som beredvilligt ställt sig till tidningens förfogande.
Rösträtt för Kvinnors spalter ha lysts u ~ av p namnen p å många stora män och kvirznor.
Bland dessa vilja vi här endast Nämna Selma Lagerl6y, Ellen Key och Verner von Heidenstam, viika alta Eäaanat originaluttalanden.
Skönlitte- rära eller mera kåserande artiklar hava influtit av bland andra Gertrud Almqvist, C.
3.
Engström, GurZi Hertsman- Ericson, Kerstin Hård af Segerstad, Else Kdeen (Gmevz), Elisabeth Krey, Marika Stjern- stedt, EZh Wägner.
3ane Ger- nandt-Claine öppnade cårf första nummer med en stänaningsfull dikt.
Blaizd författarna pti den politiska avdelningen återfinna vi de flesta av dem, som i närcaratade stund bära upp de scenska kvinnornas rösträtts- rörelse: Signe Bergman, Esaline Boheman, Hilma Borelius, Ester Bfisnzan, Friggu CarZberg, Anna GröhfeZdt, E l e n Hagen, Ann- Margret HoZnzgren, Sigrid Kruse, Klara Lindh, Anna Lindhagen, rösträttsfrågan?
ä r det e j uteslutan- de a v ivriga högerkvinnor, som man kan få höra det för en medlem av F. K.
P.
E. något underliga yttrandet: " det gör ingenting, om vi få vänta. "
Det andra svaret på fru vor1 Ecker- inanns fråga blir således: ni borde i flock ha övertygat högerns män som parti om ert allvarliga ogillande av deras motstånd mot den kvinnliga röst- rätten efter någon metod, som ni själva gillade.
Villigt må medgivas att för ett så- dant handlingssätt fordras en ganska hög grad a v politisk självständighet, klokhet och mognad.
Det skulle också framkallat respekt a v alla partiers män och tacksamhet hos rösträttsrö- rekens alla kvinnor.
Högern skulle ha- stigt ha kommit till insikt om, att det bästa den kunde göra för sitt parti vore att tillförsäkra detta så duktiga kvinnors stöd. '
Men då bland högerkvinnorna i all- mänhet finnas de flesta motståndarna till vår rörelse, då de till F. K.
P.
R. anslutna icke synas mera allmänt för- stå, att de just nu ha en särskild plikt t Ebba Palmstierna, Gulli Petrini, Lotten von Kraemer.
Gerda Plan ring- Gy Zdenb&amp;ga,Elin Wahlquist, Lydia Wahlström, Den 23 december avled i sitt hem i Stock- författarinnan Lotten von K m m e r i yenny Velander, Anna mit- holm den höga åldern a v 84 år.
lock, Anna Wicksell, Signe Woll- Lotten VOR Krtzmcrs namn h a r nästan ter, Anna Åbergsson och många v a r i t glömt, så obemärkt och ensam har många flera.
För nyheterna frdn arbetsfältet ute i landet hava P.
K.
P.
R. i allmänhet själva sörjt och därigenom kraftigt bidragit att p å en gåny göra Rösträtt för Kvinnor till den läiak föreningarna emellan, som den är avsedd att vara, och till en av- spegling utåt av den arbetsintensitet och den arbetsglädje, sona besjäla vår rörelse.
Genom värdefulla bidrag från ett flertal utländska kormspon- denter har Rösträtt för Kvinnor alltid kunnat bjuda sina läsare färska och tillförlitliga nyheter från arbetsfältet ute i världen.
Rikta vi så blicken frand, så möter oss ett år av mycket arbete.
1913 kommer att ställa stora krav p &amp; L.
K.
P.
R:s medlemmar, större säkert iin ntigot föregående år.
Under sådana förhållanden ligger betydek sen av att rösträttsrörelsen har en egen tidning i öppen dag.
För aEla rösträttskvinnor liksom för alla dem som över huvwd intressera sig ' för kvinnans ställning i samhället, bör det mu mer än någonsin kännas som en bjudande plikt att stödja dsw tidning, som satt som sitt mål; medborgarrätt åt Sveriges ksin- nor, detta och ingenting annat.
Tid- ningen å sin sida komnaer att göra allt för att dess utveckling skall hålla jämna steg med de större anspråk, som ett alltjämt ökat prenzcmerarttantal och en ständigt växande läsekrets ställer på densamma.
Rösträtt för Kvinnor utkommer fortfarande den I och 15 i var md- nad eller med 24 nuwnaer under 1913.
Prenunaerationspriset, postar- vodet inberäknat, har satts så ldgt som till 1 kr.
All prenunaeration sker genmn posten.
Lösnummer 5 öre.
Red aktionen.
att fylla, då en liten huvudstadsgrupp bland dem tyckes anse som sin upp- gift inom F. K.
P.
R. att utöva den a r t a v kritik, som gör sandkorn till berg och som framkallar misstro och miss- stämning, ha högerkvinnorna själva åtagit sig att samla bevismaterialet för riktigheten a v statsrådet Bergs utta- landen.
Sarah Monod, hon framlevat sina sista år.
Och dock v a r hon en gång e n lysande stjärna i lands- hövdingehemmet p å Uppsala slott och i det glada sällskapsliv, som fördes i ungdomens stad.
Hon v a r en god amatörskådespeler- ska, som bl.
a. kunde spela " Antigone " och " Den stumma ", så a t t hon l ä r h a rört pu- bliken till tårar, något som väl sällan hän- der en dilettant.
Och hon ägnade s i g åt diktkonsten med iver.
Många diktsamlingar h a r hon givit ut, varibland en blev belönad med Svenska akademiens andra pris 1872.
Riktigt i harmoni med sig själv och med tidens smak kom hon, a v många skäl, dock aldrig i sin diktning.
Redan ganska långt tillbaka i hennes liv märker man e n bestämd tendens att uppta kampen för kvinnans frigörelse.
Men den- na tendens stod p å den tiden icke högt i kurs.
Den utvecklades emellertid hos henne mer och mer med åren och hade e j ens av- stannat, n ä r hon Överskridit åttioårsgrän- sen.
Tvärtom g a v hon vid fyllda åttiotv &amp; å r ett starkare uttryck för sin känsla för kvinnornas frihetssak än hon någonsin förr gjort.
Det v a r vid den stora rösträttskongressen i Stockholm 1911, d å hon skänkte e t t dyr- b a r t standar till den internationella röst- rättsalliansen, och försåg det med följande inskrift, som icke vittnar om tillbakagåen- de i tanke och strävan: " Så i molnhöljd d a g som klar, F r a m å t bjuder v å r t standar, F r a m å t genom moln och dimma Mot den n y a dagens strimma. "
Och icke nog med denna storartade gåva, som skall skänka heder åt Sverige vid alli- ansens alla kommande rösträttskongresser i skilda länder och världsdelar - hon beko- stade även kongressens gäster en å k t u r om- kring staden och Djurgården i ett åttiotal vagnar.
Kortegen tog vägen förbi hennes bostad vid Villagatan, för a t t man skulle f å vifta sitt tack till den gamla.
Hon stod leende och lycklig i ett Öppet fönster och besva- rade hälsningarna outtröttligt.
Detta tåg a v hela världens mest fram- stående kvinnosakskämpar gjorde ett så djupt intryck på henne, a t t det beredde henne den lyckligaste d a g hon upplevat, sade hon.
I det hela taget v a r hennes receptivitet i n i höga ålderdomen förvånande.
Hon läste t. ex. Strindbergs senaste böcker med stort intresse.
Även följde hon tidens hän- delser i pressen och kunde skriva brev till sina vänner härom, när hennes dövhet hin- drade meningsutbyte.
Rösträttsartiklar läste hon med förkär- lek och v a r själv en a v de första i vbrt land, som offentligen g a v uttryck A t sin mening om kvinnans rösträtt.
Sista g h g e n hon i pressen uttalat sig i frågan v a r san- nolikt den 9 febr.
1890 i N.
D.
A., d å hon avslutar sin skildring a v " En idealkvin- na " sblunda: " Med e t t sinne, s t a r k t och verksamt, välver mången plan hon i s i t t huvud, fri, men - ett fattas henne, läppen skälver lätt a v harm, a v löje, ironi: ' J a g h a r ingen röst och ingen talan - gudbevars för varje m g n d i g fru - men min dotter hon är f r i som svalan, hon är myndig fröken, hon - ännu. "
Franska kvinnornas nationalförbunds ord- förande, h a r avlidit i Paris i en ålder a v 77 Ar.
Sarah Monod började sin offentliga verksamhet som sjuksköterska och deltog i denna egenskap i 1870 Ars krig.
Efter kri- gets slut blev hon föreståndarinna för en diakonissanstalt, vilken befattning hon in- nehade i över 30 år.
Under hela denna tid Ett annat varaktigare minne a v sin kvin- tog hon livlig del i arbetet för kvinnans nosakskärlek h a r hon även lämnat i det höjande och d å de franska kvinnornas na- stipendium för kvinnliga studerande vid tionalförbund stiftades 1901, blev hon dess första ordförande.
Under m:lle Monods för- Uppsala universitet, som hon stiftade 1872.
Lotten von Krtemer v a r e n ärlig kvinno- tjänstfulla ledning utvecklade nationalför- bundet e n för de franska kvinnorna bety- sakskvinna, som aldrig kunde svika.
Där- delsefull verksamhet och i n t a r nu e n fram- för h a r hon förtjänat att vi minnas henne, stående plats inom det internationella kvin- därför har hon förtjänat v a r t varma tack.
noförbundet.
A.
M.
E, -
N:R 1 3 R o S T B # T T FOR KYINNOR Grevinnan Sandor Teleki.
B-nafoit.
&amp; - o JSXeakielin Ungerns ‘ förnämsta romaiiförfattarinna.
om kvinnoröstriitten i Finland.
Kongresskonamittens ordförande.
En engelsk kvinnorösträttstidning h a r viint s i g till senator Mechelin för besva- rande a v en del frågor rörande verknin- g a r n a a v kvinnorösträtten i Finland.
Se- nator Mechelin h a r godhetsfullt ställt sina värdefulla uttalanden även till Rösträtt för Kvinnors förfogande.
På f r å g a n om rösträtten medfört upphä- vandet a v några a v de lagar, som verka orättvist mot kvinnorna, h a r senatorn sva- rat: Flera till dessa kategorier hörande reformfrågor hava på initiativ av kvinnliga deputerade kommit på lant- dagens dagordning.
Bland dem må föl- jande särskilt nämnas: äkta makars egendomsförhållanden, - höjande av den ålder, vid vilken kvinna f å r inträ- da i äktenskap från 15 till 17 år, - för- bättrande av oäkta barns rättsliga ställning, - försäkringsanstalt för un- derhåll å t medellösa kvinnor då de sko- l a föda barn, - grundandet a v hem för värnlösa barn, - tillsättande a v kvinn- lig hälsovårdsinspektör, - anslag för befrämjande a v sedligheten, - utvid- gad rätt för kvinnor att bekläda stats- tjänster.
I sammanhang med dessa uppgifter böra följande omständigheter tagas i betraktande: De kvinnliga deputerade bilda icke något särskilt kvinnoparti, de ha j lantdagen, liksom dessförinnan vid va- len, anslutit sig till de existerande po- litiska partierna.
Detta var utan tvi- vel ett riktigt handlingssätt.
Sedan lagen givit kvinnorna samma politiska valrätt och valbarhet som å t männen böra dessa båda beståndsdelar a v na- tionen arbeta p å gemensamma grun.
der.
De manliga deputerade ha i allniän- het icke ställt sig avböjande mot för- slag, framställda a v de kvinnliga de.
puterade och särskilt berörande kvin.
nans rättigheter.
De flesta av dessa förslag ha dock hittills icke lett till åsyftat resultat.
Men orsaken härtill ligger nästan uteslutande i de abnor.
ma förhållanden under vilka lantda.
gen de senaste %ren arbetat.
Lantda.
gen, som år 1907 sammanträdde första gången efter representationsreformen har sedan dess blivit icke mindre än fyra gånger upplöst: en gång år 1908 två gånger år i909 och en gång1910.
Åt.
skilliga väckta frågor ha till följd ax dessa upprepade avbrott e j kunnat a \ lantdagen slutbehandlas.
Och de flests a v de lagar, som blivit av lantdager slutligt granskade och godkända, hs icke ännu erhållit monarkens sanktion Hela lagstiftningsarbetet i landet.
ickc Stadsfnllmäktigvalens resultat, II Kvinnliga stadsfullmäktige.
Kvinnornas deltagande i de nu av slutade stadsfullmäktigvalen synes h: varit synnerligen livligt, och resultatej vittnar om att ett gott arbete från de ras sida föregått valen.
Rekordet slå: av Lund, son] insatt e j mindre ä n trt kvinnor i stadsfullmäktige, därav tvi nyvalda på kvinnornas lista och en om vald på socialdemokraternas.
Inalles h a 18 kvinnor n u valts, däraT 3 p å kvinnornas lista, 11 p å de frisin nades, 2 på de moderatas, 1 på social demokraternas, 1 p å socialdemokrater nas och de frisinnades gemensamma De nu valda äro (utom de i förr: numret nämnda): f. d. telegrafisten Ottilia Marin, Filip stad, ordf. i F. K.
P.
R., (de frisinnade folkskollärarinnan Anna L. Lesse1 Göteborg, (de frisinnade) folkskollärarinnan Anna Holm, H ä r nösand, (de frisinnade) fil.
kand. fru Gerda Hellberg, Karl stad, ordf. i F. K.
P.
R., (de frisinnade jur. kand. f r u Anna Bugge Wicksell Lund, (kvinnornas lista) dott den del därav, som särskilt berör rvinnorna, har blivit utsatt för en be- änklig stagnation.
Detta är en följd i v den ryska regeringens rattsvidriga nblandning i Finlands angelägenhe- er.
De initiativ, som tagits a v de kvinn- iga deputerade och varpå några esem-) el ovan anförts, ha likväl redan haft len betydelsen att leda opinionen på; %dana reformer, vilkas behövlighet gjort sig mera kännbar för kvinnorna in för männen.
F ’ ör övrigt h a de tvinnliga deputerade ådagalagt klar nsikt därom att de icke blivit valda ?ndast för a t t plädera för kvinnornas speciella intressen, utan att deras re- jresentantkall är identiskt med man- iens och således bör utövas till gagn för hela landet.
Har rösträtten medfört ett allmarit väc- cande a v det sociala samvetet?
Enligt min uppfattning kan denna ’ råga besvaras jakande.
H a r rösträtten i allmänhet befordrat en- Iräkten och ökat kamratskapet mellan män ich kvinnor i hemmet, eller h a r den haft notsatt verkan?
Det ligger i sakens natur, a t t likstäl- lighet i rättigheter medför ett bättre ’ comradeship ” ä n det som kan vara rådande mellan människogrupper, av vilka den ena ä r utesluten från vikti- ga rättigheter soni tillhöra den andra.
inom lantdagen ha de personliga rela- tionerna mellan manliga och kvinn- liga deputerade haft prägeln av öm- sesidig aktning och välvilja.
” Unity ” i hemmet kan e j lida diirav att hustrun i likhet med mannen får ut- D v a valrätt och därför i likhet med honom bör bilda sig en egen åsikt om de politiska frågorna.
Livet i hemmet kan härigenom erhålla ett djupare in- nehåll.
Skulle olikhet i åsikter röran- de den ena eller andra reformfrågan uppstå, bör den ömsesidiga sympatien e j härav taga skada; meningsolikhet förekommer j u även i privata angelii- genheter.
Till det ovan anförda bifogar senator Me-: helin följande ord: Jag vore glad om mina uttalanden kunde vara till någon nytta för den sak Ni representerar.
F ö r inin del är jag övertygad att tilldelandet af po- litisk rösträtt å t kvinnorna icke i nå- got land skulle medföra någon skada, även om parlamentens förmåga att fullgöra sina uppgifter e j därigenom omedelbart.
skulle stärkas.
I det socia- la livet skulle reformen i varje fall snart visa sig vara av mångsidig nytta.
bokbindaren Hanna Petersson, Lund, (socialdemokraterna) fröken Anna Herslow, Malmö, (de moderata) fru Hilda Wennerström; Söderhamn, (de moderata) folkskollärarinnan Ebba Hultquist, Sölvesborg, ordf. i F. K.
P.
R., (de fri- sinnade) bostadsinspektören Hildur Ottelin.
Uppsala, (de frisinnade och socialde- mokraterna) folkskollärarinnan Edith Karlsson.
Vaxholm (de frisinnade).
Den danska röstrettsreformen.
Regeringens förslag till grundlags- ändring, soni även omfattar rösträtl för kvinnor, h a r antagits a v folketin.
get med 95 röster mot 12.
Förslagel kommer nu att behandlas i landstinget d ä r utsikterna hittills även synts myc- ket goda.
Den splittring, som på sista tiden ägt rum inom regeringspartiet i landstinget gör det emellertid vansk.
ligt att förutsäga utgången.
Det v a r å e n basar till förmån för den nternationella kvinnorösträttskongressen i 3udapest 1913, i det eleganta hotell Bristol, iom jag första gången hade tillfälle att.
: öra bekantskap ined denna i Ungarn så Feundrade och uppburna författarinna.
: revinnan höll d ä r ett kort men mycket in- ichållsrikt föredrag om kvinnorösträttsrö- - elsen i de olika länderna, och det eleganta tuditoriet, som bestod a v spetsarna a v Un- rams kvinnliga aristokrati, lyssnade med ippmärksamhet till detta föredrag, som ’ ramfördes ledigt och enkelt och utan ett; pår till effektsökeri.
Grevinnan Teleki, som är gift med den Ingerske politikern, greve A41exandcr Te- .elri, h a r gjort sig känd som franistående romanförfattariiina på ungerska sprüket.
Kon skriver under pseudonymen ” Gnistan ” - S z i k r a - och alla hennes roniaiicr utiiiärim rig för en radikal livsåskådning, som är nycket sällsynt i den samhällslircts, i vil- ren hon vuxit u p p och för s i t t liv.
I sin Cörsta och mest uppmärksanimade roman skildrar hon en del typer, som förekomma Iveii i Sverige, men äro synnerligen tal- rika i Ungarn, nämligen sådana individer ur den högre aristokratin, vilka moraliskt 3eh ekonomiskt redan g å t t under men än- lock hållas uppe far sin omgivnings aii- seendes skull.
Denna roman heter p A UII- Terska ” F e l f e l e zullök ” och betyder orda- grant: ” Tiggare i höjden ”.
På svenska skulle nian kunna översätta denna romans titel: ” De, som g a t t till botten inen ändå Iiålla sig uppe! ” Hennes a n d r a roman he- ter: ” znvandrare ” och behandlar ingalunda varken emigrationen eller immigrationen i Ungarn, såsom man skulle kunna t r o av titeln, u t a n lågadelns, eller den i Ungarn c. k.
gentry ’ s strävanden a t t Itomina in i inagnaterrias kretsar och deras mer eller mindre lyckade försök a t t kunna finna sig: till r ä t t a i denna sin omgivning.
Man skulle ock kunna översätta titeln med ” Uppkoin- lingar ” på svenska, men varken på franska eller ungerska passar ordet ” Parvenus ”.
soni j n på svenska också är synonymt nicd uppkomlingar, t y parvenyer beteckna ju denna slags klass a v människor, vilka ge- nom egen arbetsamhet och driftighet koui- mit sig upp i e n a n n a n och högre samhälls- klass, inen dessa ” gentry ’ s ” i Ungarn kunna ej alls räknas till några uppkomlingar i detta hänseende.
De äro en alldeles sär- skild typ, soin förekomrner blott i de län- der, vilka ä n n u ha k v a r den feodala sam- hällsordningen i så hög grad orubbad soin Österrike-Ungarn.
Den för icke ungerska läsare mest fiirsticliga roman a v Szikrri ä r hennes bok ” &amp;?
g e n ” eller på srenska: ” F ö r länge sedan. ” Det är en synnerligen vacker och rörande skildring av ett un- gerskt hern i ” den gamla goda tiden ” och lär v a r a byggd på författarinnans harn- donismiiinen.
Utom dessa romaner ha1 grevinnan Teleki skrivit en stor bok o111 berömda kvinnor.
Det val, hon därvid gjort, är dock tämligen egendomligt.
Boken inleddes med en biografi över en märklig kinesisk kejsarinna; så följa biografier över de katolska helgonen ” Den heliga Elisabet ” och Jeanne d ’ Arc och boken avslutas med e11 uppsats om - Madame de Maintenon!
Del är särskilt anmärkiiirigsvärt, a t t grevinnan Teleki h a r e n viss förkärlek för allt som rör Kina.
I sitt föredrag å hotell Bristol d ä r j a g första gången åhörde henne, pri.
sade hon detta land, d ä r niännen självs b ä r a hårflätor och n u infört allmän röst.
r ä t t även för kvinnor, t y den kända kine.
siska muren hade dock e j kunnat iitestiing2 f r å n detta land västerlandets modernastc ideer, vilket däremot vore fallet med der osynliga, men dock så mycket farligare mur, dumheten!
vilken oingåve hela Ungarr och e j t.illäte några nya, värdefulla idi-ci eller kulturströmningar at,t inkomma i dett: land.
Satir är, som nian h ä r a r ser, för fattarinnans kraftigaste och mest använd; vapen i hennes skriftställarskap.
och hor h a r ock härigenom förskaffat sig mångr fiender bland sina politiska motståndare men också.
många flere vänner och be I.
A.
D. undrare.
FILMS.
+.+ I I Arixotta avgåros dryga 96 % a v arbe- a.riias röster till förmån för kvinnorösträt- .en, och i vartenda distrikt i hela staten joro dennas anhängare i majoritet.
Mrs dunds, ordförande i Arizonas rösträttsför-: ning, skriver: ” Vi äro så glada Över vår ieger a t t vi önska a t t vi liunde bereda alla,, åra systerstater samma glädje.
Vi äro nycket stolta över Arizonas framsynta män ich försäkra att de äro utmärkta fäder, sö- ler, bröder och ä k t a män. ” Mrs Catt hälsades vid sin återkomst till Yea York a v underrättelsen a t t alla de feiii politiska partierna i denna stat nu ipptagit kvinnans rösträt.t på sitt prograni.
Hon h a r även tillfredsställelsen a t t veta, att iet speciella kvinnorösträttsparti, som hon Eått till stånd, nu håller på att samla sina lirafter, 60,000 man, i det fasta beslutet a t t yenomföra s i t t fältrop: Kampanj 1915!
Röst- rätt för Kew Yorks kvinnor 1916!
Glaiid de transparanger, som drogo upp- märksamheten till sig vid kvinnornas fac- keltåg i New York till firande a r den stora rösträttssegern, märkas följande: ” 1,5oo,ooo livinnor ha i år röstat p ü prc- sident. ” ” 600,000 califorriiska kvinnor använda sina röstsedlar klokt och rätt.
Varför icke k r i n - norna i New Tork? ” ” I Ohio röstade för kvinnans rösträtt 100,000 flere män i år ä n någonsin förut.
Vi skola segra nästa gång! ” Den äldste deltagaren i det fackeltåg, rarined New Yorks rösträttskvinnor firadc den stora rösträttssegern, v a r William Irving, 85 lir gammal, som även deltagit i i e stora politiska demonst,rationstågen för Lincolns val.
” Jag är stolt a t t v a r a med i tåget för kvinnornas sak ”, yttrade han, ” villcpii är en lika stor sak som den för rilken Iiiiicoln kämpade ”.
Den internationella kvinnoi.östrättsalliaii- sen h a r f r å n: De kinesiska kvinnornas fö- rening för ömsesidig hjälp ” f å t t einottaga e t t standar med följande iiiotto, vackert broderat i kinesiska bokstäver i vitt på scliarlakansrött siden: ” Hjälpande varaii- tira, alla a v e t t sinne. ” Standaret kommer a t t överlämnas på kongresseii i Budapest, dit några kinesiska kvinnor väntas koinina för a t t berätta om sin frigörelse.
Till den internationella rösträttskongres- sen i Budapest i juni 1913 väntas liven en delegerad från Indien.
Denna kommer at3 skildra kvinnorörelsen i det stora landet i Östern, vilken är en av de intressantaste sidorna i det tjugonde århundradets strä- van efter lika rättigheter för män och kvin- nor.
För iiagon tid sedan bildades i England på initiativ a v en del parlamentsledamö- ter en Woineii ’ ü Siiffrage Campaign Joint Committee.
Denna bestAr a v en stor mängd medlemmar a v parlamentet, jämte ombiid för de oiika kvinnliga rösträttsföreningarna och h a r till mål att e n a alla dem som ar- beta för kvinnorösträtten, i en sådan for- mulering a r kravet på rösträtt att det h a r de största utsikterna a t t g å igenom.
Kommitten för resande av en staty at Fredrika Bremer förbereder cn serie föredrag om pioniärer- na för kvinnorbrelsen i de nordiska län- derna.
Det första föredraget, som kominer a t t hållas omedelbart efter L.
K.
P.
R:s cen- tralstyrelsemötr, äger r u m i Vetenskaps- akademiens hörsal 96 Drottninggatan Iör- dagen den 1 7 j a n u a r i kl. ‘ 12 8 e. m. Före- dragshållare blir d:r Lydia Wahlström, som t a l a r om Fredrika Bremer som per- sonlighet.
Progranimet upptar även bånger till luta av C.
J.
L. Slmqvist föredragna ax- Sren och Lisa Scholander.
Biljetter a lrr.
1:50 till salen och kr.
1:- till läk- taren, saljas f r å n och med onsdagen den 8 januari i Allm.
tidningskontoret vid Gu- s t a r Adolfs torg och Sandbergs bokhandel, 8 Sturegatan.
Uverblivna biljetter vid in- gangen.
Örriga föredragshållare i serien bliva frii Elna Miiiich, Danmark, som talar om Ma- thilde Fibiger; f r u Karen Grude-Koht, Norge, om Camilla Collett och fröken Annie Fiiruhjelm.
Finland, om Adelaide Ehrn- rooth.
I I I o N:R 1 BOSTRATT FOR KVINNOR 4 Arbetet ute i landet Arboga F. K.
P.
R. har omvalt styrelsen i sin helhet.
Till centralstyrelsemedlem om- valdes fröken Karolina Falk med fru Maria Blidberg som suppleant.
Bollnäs F. K.
P.
R. hade sitt ordinarie höstsammanträde den 5 dec., varvid till ord- förande valdes fru Vilhelmina Hallenberg, till v. ordf. fru Sigrid von Schultz, sekr. fröken Estrid Eriksson, v. sekr. fröken Fri- da Lundvall och kassaförvaltare fru Nancy Hamnstedt.
Till föreningens representant i centralstyrelsen valdes fru Hallenberg med fru Hamnstedt som ersättare.
Borlänge-stora Tuna F. K.
P.
R. hade den 6 december sammanträde.
Först företogs val av styrelse, varvid frii Maria Vidigsson valdes till ordförande efter fröken Frida Johansson, som undanbett sig återval och i stället ingick som vice ordförande.
Ovri- ga styrelsemedlemmar återvaldes, nämligen: f r u Elsa Holmgren, fröken Lisa Flodman, fröken Thyra Liljekvist och fru Hanna Lyrberg med doktorinnan Freja Fredriks- son och fröken Ida Larsson som supplean- ter.
Till centralstyrelsemedlem valdes frö- ken Signe Fridholm med fru Maria Vidigs- son till suppleant.
Till revisorer valdes fröken Nanny Lejdström och fröken Agncs Hallberg.
Efter mötesförhandlingarnas slut hölls ett intressant anförande av fröken Frida Johansson.
Sedan vidtog samkväm med uppläsning och sång.
EskiEstuna F. K.
P.
R. har till medlem av centralstyrelsen valt fröken Greta Lybeck med fröken Hilma Nordlund och fru Gurli Westlund som suppleanter.
Eslöws F. K.
P.
R. höll den 9 dec.
allmänt föreningsmöte med föredrag av fru Augu- sta Tonning från Ronneby.
Det intressanta och livfullt framförda föredraget berörde nå- gra för kvinnorna viktiga frågor, som reg- lementeringens fortbestånd, ålderdomspen- sioneringen, samt även andra, allt i avsikt att därmed få visa, att kvinnorna vid dessa frågors avgörande ej hade ett ord med i laget.
Därefter vidtogo mötesförhandlin- garna, varvid till centralstyrelsemedlem valdes fru Elsa Alkman och till suppleant fru Ester Sandberg.
Filipstads F. K.
P.
R:s månadssamman- träde den 14 dec.
fick med anledning av fröken Ottilia Marins inval i stadsfullmäk- tige en prägel av högtidlig glädjefest, var- vid fröken Marin uppvaktades med blom- mor och gratulationer.
Fru Nanna Gull- ström höll tal för Filipstads första kvinn- liga stadsfullmäktige och lyckönskade hen- ne och föreningen till valets utgång.
Frö- ken Marin framhöll i sitt svarstal, att hen- nes inval varit henne oväntat, samt hoppa- des, att hon icke skulle komma kvinnorna på skam.
Haparanda F. K.
P.
R. valde på samman- träde den 11 dec.
till styrelse: ordförande fröken M. Grape, v. ordf. fru T. Hollström, sekreterare fru H. Wigart, kassaförvaltare fröken A. Stenudd (omvald), varjämte in- valdes fru M.
Green, vilken även utsågs till ledamot i centralstyrelsen.
Revisorer blevo fruarna K. Willen och L. Lindbäck.
Karlskoga F. K.
P.
R. hade den 15 dec.
an- ordnat en talrikt besökt Luciafest.
Tings- hussalen var dagen .till ära smyckad i röst- rättens färger, gult och vitt, och i fonden avtecknade sig mörka granar.
Sedan ett par musiknummer utförts, höll den inom rösträttskretsar mycket uppburna talarin- nan fröken Signe Wollter från Trollhättan ett synnerligen sympatiskt och medryckan- de rösträttstal och vädjade varmt och över- tygande till de närvarande icke medlem- marna att snarast möjligt ansluta sig till föreningen.
” I Danmark ”, sade talarinnan, ” äro nu alla partierna eniga om att kvin- norna skola ha rösträtt, i Norge h a de den redan.
Sverige tycks komma sist av de skandinaviska länderna.
Låt oss kvinnor enigt samlas inom vår rösträttsförening, så att dess medlemsantal mångdubblas och vi i handling visa, att vi vilja ha full med- borgarrä tt. ” Därefter sjöng fröken Ekman från Björk- bom några sånger, som med rätta belöna- des med livliga applåder.
Till sist kom Delsbostintan, monumental och humoristisk, och att hon tog publiken med storm behö- ver väl knappast omtalas.
Luleå F. K.
P.
R. har till styrelse åter- valt fröknarna Märta Bucht, Anna Svens- son, Anna Högström, Anna Gustafsson, Emma Isakson samt nyvalt fröken Viola Bod &amp; och fru Julia Fernlund.
Till supp- leanter återvaldes fruarna Elina Larsson oeh Alfhild Norrby samt nyvaldes fröken Alma Ehinger och fru Mia Helhtröm.
Till I I centralstyrelseombud valdes fröken Märta Bucht med fröken Viola Boden som ersät- tare.
Markargds F. K.
P.
R. har till ordf. åter- valt folkskollärarinnan fröken Hildegard Herthelius i Vekaboda, till v. ordf. fru Rina Frick, Markaryd, till sekreterare i st. f. f r u Anna Holmgren, Timsfors, som av- sagt sig, fru Ingrid Andersson, Ulfveryd, till v. sekr. fru Ida Andersson, Markaryd, samt till kassör fru arma Pu ’ elzen, M a r h - ryd.
Korrköpings F. K.
P.
R. återvalde vid sitt ordinarie höstsammanträde deg föregående styrelsen.
Till centralstyrelsemedlem om- valdes d:r Anna-Clara Romanns-Alfven med fru Anna Elg som suppleant (nyvald).
S e f l e F. K.
P.
R. hade den 11 dec.
ordi- narie möte, varvid företogs val av styrelse för nästa år.
Härvid iitsågos: till ordföran- de fru Hanna Hesselbom, vice d:o fru O k a Åberg, sekreterare fröken Alma Hallby, vice d:o fru Karin Jansson, kassör fröken Tyra Olsson.
Till centralstyrelsemedlem ut- sågs fru Hesselbom och till suppleant fru Karin Jansson.
Revisorer blevo fröken Ester Noren och postexpeditör .Jansson.
Storuiks F. K.
P.
R. har utsett Iärarin- nan Stina Norbäck till ordförande och fru Eva Forsmark till vice ordförande.
Övriga funktionärer i styrelsen omvaldes.
Ett kom- pletteringsval äger rum vid ett kommande sammanträde.
I samband med senaste sam- manträdet var samkväm anordnat.
Fröken Norbäck frambar föreningens tack till fru Forsmark för den tid av 5 år hon stått som föreningens ordförande.
Till fru Forsmark överlämnades från medlemmarna en min- nesgåva.
Ulricehamns F. K.
P.
R. har till styrelse omvalt fröknarna Hedvig Siedberg, Ellen Västfelt och Ellen Envall och fruarna An- na Thavenins, Anna Stenman och Maria Sundstedt samt efter fruarna Ellen Malm- gren, Hilda Berthelius och Emma Eng- ström, vilka ej önskade återval, fru Sigrid Hall samt fröknarna Ida Lindqvist och O k a Svensson.
Till ordförande och ceutralsty- relsemedlem valdes fröken Hedvig Sied- berg, till sekreterare fru Maria Sundstedt, till v. sekr. fröken Ellen Wästfelt och till kassaförvaltare fröken Ida Lindqvist.
Umeå F. K.
P.
R. hade den 25 nov.
sitt ordinarie årsmöte, varvid jämte övriga fö- reningsangelägenheter förekom styrelseval.
Den avgående styrelsen omvaldes med un- dantag av fru Rosa Bäcklund, som av- sagt sig uppdraget.
I hennes ställe nyval- des fröken Fanny Holmberg.
Till central- styrelsemedlem omvaldes fröken Öqnist och till suppleant fröken Grönfeldt.
För röst- rättsrörelsens utveckling i främmande län- der redogjorde fröken Grönfeldt, särskilt framhållande de goda uppslag, som fram- kommit vid den nyligen i London hållna första internationella kongressen av Män- nens förening för kvinnans politiska röst- rätt.
Därpå omnämndes, huru genom folk- omröstning för några veckor sedan poli- tisk rösträtt tillerkänts kvinnan i ytterli- gare 4 stater i Amerika, Michigan, Kansas, Arizona och Oregon.
Vidare framhölls de kinesiska kvinnornas insats i arbetet för sitt lands frihet och framåtskridande, och huru i samband härmed rösträttskravet uppstått hos dem.
Fröken Öquist påvisade de kvinnliga kandidaternas ställning å de båda partiernas lista till det stundande stadsfullmäktigevalet och nödvändigheten av ett livligt deltagande i valet från kvin- nans sida för att trygga deras inval.
Till sist framhöll fröken Grönfeldt betydelsen av kvinnornas utvidgade befogenhet inom stadskommunerna.
Uppsala F. K.
P.
R. hade den 3 dec.
ett talrikt besökt möte.
Till centralstyrelse- medlem omvaldes fru E.
Hagen och till suppleant fru E. Söderman.
Föreningen räknar f. n. omkring 300 medlemmar.
Vänersborgs F. K.
P.
R. har till central- styrelsemedlem valt fröken Ingrid Bergius och till hennes ’ suppleant fru Julia Bäcke- man.
Växjö F. K.
P.
R. hade den 30 nov.
sam- manträde nnder ordförandeskap av doktor Gulli Petrini.
Val av styrelse förrättades och utföll detta sålunda: ordförande dok- tor cfulli Petrini, v. ordförande fröken Sti- na Akersten,.
kassör fröken Sigrid Hjelm- qvist, sekreterare fröken Elsa Hoffmann samt styrelsemedlem fru Elise Zetterkvist.
Till centralstyrelseledamot valdes doktor Gnlli Petrini med fröken Stina Akersten som suppleant.
Revisorer blevo fröknarna L.
E.
P.
R:s 10:de central- styrelsemöte Nytt från Uppsala.
äger, som förut meddelats, rum i Stock- holm torsdagen den 9 och fredagen den 10 januari.
Lokal för mötet blir Strandhotel- let, 9 Norra Blasieholmshamnen, där även tilfälle 5r berett f ö r mötesdeltagarna att under mötesrlogarna intaga gemensomiiia måltider till moderat pris.
De enskilda mötena, till vilka endast cen- tralstyrelsemedlemmar och dcras supplean- ter äga tillträde, taga sin början kl. 10 f. m. Pd torsdagen kl. ‘ i e. sn.
är ett s. k. halvenskilt möte anordnat i samma lokal.
Programmet f ö r detta möte, i vilket alla som äro medlemmar av F. K.
P.
R. äga rätt att deltags, har följande utseende: 1.
Kvinnorösträttsfrågans läge i de nor- diska länderna just nu.
Friherrinnan Ebba Palmstierna, Stockholm.
2.
Kvinnorris och hushållningsssllsk~pen.
Fru Jenny Velander, Skara.
3.
Vad som är svårt och vad som är lätt för kvinnorna, då de skola börja att ar- beta med i det offentliga livet.
Fröken Ellen Wester, Ängelholm.
4.
På föreliisningsturiie i Dalarna.
Jur. kand. Eva Anden, Uppsala.
Centralstyrelsemötet avslutas med sam- kväm och sup6 på Högloftet på Skansen fredagen den 1O:de kl. ‘ / 2 8 e. m.
Vid supen komma en del tal att hållas.
Efter supen kommer fröken Anna Whitlock at1 hålla föredrag om Ungern, illustrerat av ett hundratal skioptikonbilder, som sänts till L.
K.
P.
R. med anledning av årets in- ternationella kvinnorösträttskongress i Bu.
dapest.
Fru Lonise Woods-Beckman fram.
för en hälsning från Männens första inter- nationella kvinnorösträttskongress i Lon.
don sistlidna oktober.
Programmet utfyl.
les med sång m. m.
Personer, även icke medlemmar av F. K P.
R., vilka vilja deltaga i samkvämet å Skansen, kunna lösa biljetter a 2 kr.
å L K.
P.
R: s expedition, 6 Lästmakaregatan Stockholm, från och med tisdagen den 7 ja.
nuari.
Expeditionen hålles öppen kl. 1-4 e. m. Uppsala F. K.
P.
R. iir en livaktig och framgångsrik förening.
Initiativfylld och ung är dess ordförande, fru Hagen.
Hennes många föredrag tyckas födda under en lycklig stjärna, och medlemmarnas antal växer med glädjande fart.
I höst har en stor krets av föreningens medlemmar träffats en afton i veckan och sytt kläder till utdelning vid julen åt be- hövande.
Nu senast har den haft en julbod, som varade i dagarna tre, i en charmant och välbelägen lokal, målad i gult och vitt, och erbjuden föreningen gratis!
Flitiga hän- der hade bakat pepparkakor och allehanda pepparkaksdjur, kokat karameller och knäck, och prytt borden med girlander och vackra affischer m. m. Köplusten var stor.
och allt försvann som snö för vårsol från den ljusa boden.
Vid andra dagens slut var hela lagret också slut.
Vad var då att göra?
Ja, det kan vara lärorikt att erfara, vad en liten trupp kvinnor, som arbeta inten- sivt med studier, med stora hushåll, i ban- ker, i affärer o. s. F. - vad de kunna göra, när de ha seg ambition och varm rösträttsiver.
” Nattens timmar kan man alltid ge ”, svarade en gladlynt kassörska, som sällan kommer från sin pulpet före kl. 9 e. m.
- Och det gjorde dessa kvinnor.
De fingo låna ett stort kök, bakade nya hus, nya gubbar och gummor, karameller och knäck och kakor igen, och vor0 välför- sedda, när solen rann upp och affären åter öppnades.
Men var vor0 de många lediga kvinnor- na, de som disponera sin tid och de rika kvinnorna, som disponera sina pengar?
De synas med lysande undantag sällan i kam- pen för rösträtten, sällan i de offervilligas här.
På kvällen var emellertid allting ånyo slutsålt.
Nettobehållningen till f ö r m h för Uppsala F. K.
P.
R:s verksamhet var cirka trehundra kronor, i sanning en vacker siffra.
Vi kunna ej undanhålla R. f. K:s läsare några av de roliga karamellsdeviserna: Maria v. Friesen och Beda Andersson.
Frö- ken Karin Stiberg höll ett sakrikt föredrag om ” Kvinnoarbetet hemma och ute ” och klargjorde huru talet om, att kvinnan bör bliva kvar vid hemmet, numera är tomt prat, då det ej finnes arbete inom hemmet för alla kvinnor.
Talarinnan ansåg, att det funnes arbetsfält där kvinnorna, då de få full politisk medborgarrätt, ha myc.
ket att uträtta.
Slutligdn uppmanade ordföranden de när- varande att vid stundande stadsfullmäkti- geval själva rösta samt kraftigt agitera för, att så många kvinnor som möjligt göra detsamma.
Ystads F. K.
P.
R. hade den 11 dec.
sam.
manträde.
Därvid utsågs till ordförande föl nästa år fru Maja Strandberg, till sekrete.
rare friherrinnan Stael von Holstein sam1 till kassaförvaltare fröken B. Grönwall.
Öv.
riga styrelsemedlemmar kro doktorinnar Winther och fröken Malmström, med fri: Nanna Brandt och fröken Elin Strandberg som suppleanter.
Till revisorer utsågok fröknarna 0.
Fredriksson och Ida Malm.
borg, suppleanter fröknarna Signe Rön.
ström och Ellen Nilsson.
Efter samman.
trädet höll fru Augusta Tonning från Ron.
neby föredrag om kvinnans medborgarrätt Östersunds F. K.
P.
R. hade den 25 nov.
ritt andra möte för hösten, därvid till cen-; ralstyrelsesuppleant i stället för fröken bgnes Erikson valdes fru Vilanova Berg- ler.
Öxnereds F. K.
P.
R. har till styrelse för sästa kalenderår valt: ordf. fröken Hilma Jacobsson, v. ordf. fröken Ida Larsson, sekr. fröken Selma Vennermark, v. sekr. Fru Klingberg, kassaförvaltare fru Amalia Bergström samt fruarne Hedlund och Frida Andersson.
Till förbnndskommitterade vid nästa förbundsmöte i Ulricehamn valdes fru Elisabeth Ehrnström och fröknarna Ida Larsson, OHilma Jacobsson och Selma Ven- oermark.
Föreningen har beslutat ändra sina stadgar därhän, att män även ha rätt irtt ansluta sig till den samt att avgiften till Alvsborgsförbundet skulle höjas till 20 3re pr år och medlem.
- Julbutik och rösträttsdeviser.
Nog lia vi röst, och nog ha vi rätt, Men f å ihop dem till rösträtt är inte så lätt!
Givs dig debetsedel i din hand, - d &amp; m &amp; man klandra Om du ej får röstesedel i den andra.
För lotteriaffärer få vi gärna stå i kö; Men i en val-kö - skulle kvinnligheten döi Här är en riktig gentleman Som för vår rösträtt tala kan.
Om svenska kvinnan rösträtt får, Går världen under vart tredje år.
Första kammarns professorer Äro landets ” maktfaktorer ”.
Om Lindman gett oss rösträtt snällt Hade högern aldrig gnällt.
Under vilken konungs spira F å vi väl vår seger flra?
För varje man bör bli en ära Att rösträttskvinnans färger bära.
Vill du bli medborgarinna Bliv då först en rösträttskvinna.
Utan rösträtt kommer man e j Iångt Om rättas skall vad som är vrångt.
Kringresande.
Nya landvinningar.
Ny F. K.
P.
R. har bildats i Väskinde, Gottland, efter föredrag av fru Carolina Benedieks-Bruce.
Filial till Södertälje F. K.
P.
R. har bil- lats i Järna efter föredrag av fru Augusta Widebeck.
Till ombud utsågs fru S.
Le Moine.
Efter föredrag av fru Malla Grönlund från Söderköping har en fllial till Söderkö- pings F. K.
P.
R. bildats i Valdemarsvik.
Rösträttsklubbens i Stockholm nästa sammanträde äger rum måndagen den 13 januari kl. 8,30 e. m. å Kvinnliga kontorist- och expeditföreningens lokal, Jakobsgatan 20.
Inträdesavgiften är 15 öre.
Nya medlemmar äro mycket välkomna.
RÖSTBATT F Ö R KYIIPBTOR N:R 1 Partierna och Ruinnorösträtten.
Uttalande av statsrådet Fridtjuv Berg.
När högerns kvinnor ha så muntra åsikter, då äro högerns män ursäktade, att de ha sådana åsikter om sina kvin- riors rösträtt, som de ha.
Nå, förslaget kommer igen och skall en gång gå igenom.
Och det enda vårt lands högerkvinnor då vunnit är, att Fredrika Bremers Sverige genom de- ras försorg på detta rättsområde kom- mit sist i raden bland de skandinaviska folken.
Stockholms frisinnade valmansförening hade anordnat ett politiskt möte den 11 de- cember i Salcmkapellet å Söder, där eckle- siastikministern i ett större anförande läm- nade en redogörelse för det frisinnade pro- grammet och hur mycket regeringen under det år som gått hunnit uträtta f ö r förverk- ligandet av detta program.
Statsrådet Berg, som beredvilligt ställt Talaren kom härvid även in på frågan sitt yttrande på mötet den 11 december till om kvinnorösträtten och yttrade: Enligt d r t partis program skall den Rösträtt för Kvinnors förfogande, har till detsamma fogat ytterligare följande utta- politiska rösträtten och valbarheten lande: snarast möjligt utsträckas till kvin- norna.
Regeringen framlade ock en proposition härom för årets riksdag.
Den understöddes a v de frisinnade och socialdemokraterna, men rönte mot- stånd från högern och avslogs a v För- sta kammaren.
De skäl, som högern förebragte, vor0 de gamla vanliga.
Men ett av dem spelade måhända denna gång en viktigare roll ün någonsin för- ut, det nämligen a t t kvinnorna själva icke vore så synnerligen angelägna om sin rösträtt.
Och så till vida kunde högern häri ha rätt, som dess egna kvinnor numera tyckas h a slagit alla rösträttstankar ur hågen.
När 1906 3rs vänsterregering framlade sitt förslag om allmän rösträtt för, män, uppställ- de högerns kvinnor med stor skärpa den fordran, att även kv-innorna skulle omedelbart tagas med, och de blevo härvid kraftigt uppmuntrade av hö- gerns män.
Närmast efter vänsterre- geringens avgång och ersättande med en högerregering gav denna senare ile vackraste förespeglingar, att nu skiillo kvinnorna snart få sina rättvisa önsk- ningar uppfyllda.
Men knappt hade högerregeringen fått sitt eget förslag på det torra, förr ä n pipan fick ett an- nat ljud.
Högermännen hade nu allde- les klart för sig, att kvinnorösträtten inte v a r någonting att bry sig om.
Och när högermännen tyckte det, så vor0 högerkvinnorna strax så snälla, så de tyckte detsamnia.
Det synes h a gått med dem alla i gemen, som det gått en kvinnlig samhällspelare i en landsorts- stad, som j a g för någon tid sedan be- sökte.
” Jag ä r en mycket ivrig anhän- gare a v den kvinnliga rösträtten ”, sade hon, “ men j a g vill ha den a v Arvid Lindman, a v Karl Staaff vill j a g inte ha den alls. ” Kvinnan och arbetet, En studie över Olive Schreiners be- römda bok.
A v Eiin Wägn er.
Det är nog ingen enda av oss, som icke fler- faldiga gånger gett akt på vilken snäv och egoistisk syn på krinnofrågan, som den stora mängden människor består sig med.
J a, även troende rösträttskvinnor sakna stun- dom den vida överblicken och den klara horisonten.
Har man länge lidit av detta, då uppskattar man först till dess fulla vär- de en bok sådan som Olive Schreiners Kvin- nan och arbetet.
Det är inte bara det att hon inbjuder till en tankens fest, skänker den rena intellektuella njutningens lycka, men hon ser så välsignat långt.
U t över tidevarr, som kommit och gått och skola komma, ut över alla former av mänskligt liv, som levat och vissnat, och de som nu spira i de gamlas mull.
Vi som leva just nu, behöva sådana böcker, som denna.
Ty ä r det inte så med lite var a v oss, vi kom- ma aldrig förbi detta problem, det släpper oss icke, förrän vi personligen tagit ställ- ning till detsamma.
Och det är inte så lätt, som, det ser ut, ty det bär oss j u emot att bekänna oss till en tro innan den bli- vit en inre, upplevad sanning för oss.
Vi känna alla ett behov av en fast åskådning att vila på, vi måste veta vad mm sker Med anledning av statsrådet Bergs tal har plats begärts i Rösträtt för Kvinnor för nedanstående insändare, vilken förut varit synlig i högerpressen.
Vi hänvisa för övrigt till vår ledande artikel De som spärra vägen på annat ställe i dagens niim- mer.
Vad menar ecklesiastikministern?
t Enligt tidningarnas referat a v ecklesia- stikministerns stora politiska tal i Stock- holm den 11 d:s yttrade han rörande den kvinnliga rösträtten, dels, ” att högerns kvinnor numera tycks ha slagit alla röst- rättstankar ur hågen ”, dels, a t t då €örslaget om rösträtt f ö r kvinnor en gång gått ige- nom, ” det enda vårt lands högerkvinnor då vunnit är, a t t Fredrika Bremers Sverige genom deras försorg kommer sist i raden bland de skandinaviska folken ”.
Inför dessa påståenden, som hos oss hö- gcrkvinnor väckt största förvåning, må man väl undra: Vad menar rcklesiastik- ministern?
Då centralstyrelspri för L.
K.
P.
R. den 20 juni 1911 fattade sitt bekanta beslut att stödja endast de två politiska partier, som ha K.
P.
R. på sitt program, och utsände denna paroll till de resp. föreningarna lan- det runt, så var det några högerkvinnor som häremot så starkt reagerade, att de genast trädde ut n r den kvinnliga röstruttsorgsni- sationen.
Men enligt vad som från lednin- gen af L.
K.
P.
R. städse starkt betonats, var de utträdandes antal högst obetydligt.
Då således de allra flesta högerkvinnor, vilka en gång anslutit sig till den organi- sation som arbetar för kvinnans politiska rösträtt, där ännu kvarstå, vad är det då som visar, a t t vi skulle ha slagit alla röst- rättstankar ur hågen, och kommer h r Berg att på oss vältra skulden till a t t hela saken blir fördröjd?
Vad är det som särskilt vi, högerns kvinnor, borde ha gjort för genom- förandet av den kvinnliga rösträtten?
Sammanställer mau parollen av 20 juni med de ” råd ”, som senare från högsta led- ningen a v L.
K.
P.
R. givits oss, nämligen a t t vid landstingsmanna- och stadsfullmäk- tigevalen lägga ned våra röster och såme- delst direkt eller indirekt medverka till att de båda vänsterpartierna komma i majori- tet, så förstår man lätt innebörden av hr Bergs märkliga ord.
Att vi e j på vårt eget partis bekostnad velat understödja vänster- partierna, detta ä r i själva verket vad som lägges O S S till last.
Men när vi härför lastas av en, som vi antaga, i fråga om sin egen partiståndpunkt övertygad politiker, incdleiii av sittande regering, då må man väl stå undrande och spörjande för a t t e j süga slagen med häpnad.
V i kunna näm- ligen e j anlaga annat än a t t lir Berg med benämningen “ högerns kvinnor ” menar kvinnor, som ha samma politiska åskåd- ning och övertygelse som högerpartiets och varför, och ha någon föreställning om konsekvenserna, innan vi kunna känna oss inspirerade a t t ta vår del a v arbetet.
Men vi ha j u icke alltid tid eller förmåga till den tankemöda och de studier, som skulle krä- vas för att reda ut saken på ett tillfreds- ställande sätt på egen hand, och vi få vara tacksamma, att få hjälp.
Ellen Keys Kvin- norörelsen var på sitt sätt en sådan utre- dare, och den österrikiska författarinnan Hosa Mayreder förde O S S i Kvinnlighet, manlighet och mänsklighet genom sina ve- tenskapliga och filosofiska undersökningar av den fysiska och psykiska könsdifferen- tieringen fram till sin sats a t t kvinnan icke genom sitt kön är begränsad till någon be- stämd andlig sfär, och att en högre manlig- het och kvinnlighet förenas i den mänsk- lighet, vars ädlaste yttringar äro för bägge könen gemensamma.
Olive Schreiner kom- pletterar denna treenighet, då hon talar om kvinnan och arbetet.
Historien om denna bok har blivit berät- tad förut, men jag skall likväl be att få återge den på nytt i korta drag.
Förfat- tarinnan har i många år varit bosatt i Sydafrika och har ägnat nästan hela sitt liv åt a t t skriva sin bok om kvinnan.
Ar 1S99, då boerkriget bröt ut, var boken änt- ligen färdig.
Författarinnan hade enieller- tid just då lämnat sitt hem och sin bok i Johannesburg, och när kriget bröt ut, fick hon icke återvända dit.
Hon höll?
un- der bevakning flera månader i en liten kaf- ferby, och det var där hon erfor a t t en \ än, som besökt hennes hem, funnit hennes skrivbord uppbrutet och några förkolnade rester av boken, herines livs arbete, liggan- de på golvet.
Hon vissie a t t hon r a r för klen a t t någonsin tänka på a t t ånyo full- borda arbetet, men för a t t fördriva tiden försökte hon a t t åter uppteckna åtminsto- ne ctt kapitel och det blev denna bok.
När man saknar vissa viktiga moinent av kvin- norörelsens problem i denna bok, måste man därför ha i minne att den i själva verket endast är ett fragment av ett stort helt, som till oersättlig skada gatt förlorat.
Vi veta alla, a t t i avgörandet av frågan om arbetet ligger kvinnorörelsens framtid, på det teoretiska tänkandets och den prak- tiska erfarenhetens väg komma vi till sam- ma resultat.
Olive Schreiner griper därför raskt in mot själva hjiirtpunkten, d å hon börjar boken med ropet: ” Giv oss arbete och utbildning f ö r arbete!
Vi begära detta, icke blott f ö r oss själva, men f ö r släktet. ” På denna punkt, menar hon, är kvinnorö- relsen icke en strävan a t t vinna något nytt, oerhört, som kvinnorna genom tusende år rett sig förutan, men en strävan att åter- I i m a något förlorat.
Och detta förlorade är platsen som jämbördig arbeterska vid mannens sida för släktets fortbestånd och utveckling.
Det är en stor poetisk kraft - t r v ä r r förvanskad i en schablonmässig Översättning -, i de sidor, där föriattarin- rian låter kvinnan, seklernas arbeterska, träda fram och själv tala om vad hon i gångna tider gjort för rasen, alIt från den tid, då hon var den nakna barbarkvinnan, som följde mannen på hans vandringar ge- nom urskogarna.
När folken sedan blevo bofasta, var det J a g har med anledning av de gjorda anmärkningarna genomläst mitt ytt- rande och därvid icke funnit &amp; got att ändra.
Kedogörelsen för förloppet är riktigt, och mina oindömen vor0 snara- re f ö r milda än för skarpa.
Som var och en förstår, vor0 mina ord ej riktade till högerkvinnorna, och det har aldrig ett ögonblick fallit mig in att påverka dem.
Den position, i vilken de kvinnliga rösträttsvännerna a v högern befinna sig, är principiellt så ologisk och ohållbar, att den icke, utan att alldeles sprängas i luften, med- giver ett resonemang.
För sin fordran på kvinnlig rösträtt äro de nödgade att åberopa sig p å personlighetsprincipen, men för sitt fasthållande vid högerpo- litiken och sitt motstånd mot de fri- sinnades strävanden tvingas de att i allt övrigt förneka denna princip och bestrida dess mest uppenbara konse- kvenser.
De ha haft att välja mellan två alternativ: det ena att låta kravet på rättvisa .fiir egen del modifiera de sociala och politiska klassintressen, soin binda dem vid högerpolitiken; det andra a t t gå helt upp i denna senare och följaktligen ödmjukt böja sig för den- sanima t. o. m. när den begagnar sig av en sadan cynismens taktik, som den funnit tillåtlig i fråga om den kvinn- liga rösträtten.
Att deras val stannat vid det sistnämiida alternativet må va- ra deras ensak.
Men att de sedan fort- fara att kalla sig vänner av kvinnans rösträtt är meningslöst - så vida man nämligen e j får antaga, att det är kvinnlig rösträtt med penningstreck, som de egentligen önska!
Det skulle möjligen passa i stycke, men knappast något annat.
5 män, d. v. s. a t t vi äro övertygade om a t t de principer, efter vilka vårt lands utveck- ling inåt och utåt bör ledas, bäst äro före- trädda i högerpartiet.
Denna övertygelse skulle vi svika genom a t t medverka till att de partier, som företräda en riktning den vi innerst känna såsom för vårt land i många avseenden icke gagnelig, bleve de härskande - i sanning mycken aktning för en övertygelse tyckes statsrådet Berg e j hysa.
Från ledningen a v L.
K.
P.
R. h a r gång på gång och med troskyldiga tonfall till oss riktats den nog så oskyldigt klingande uppmaningen: ” Låt oss nu, det gäller bara nii, hålla samman och enas om vårt stora gemensamma mål, a t t vinna rösträtt, sedan, när vi fått den, d å skiljas våra vägar, då g å vi var och en till det parti, dit överty- gelsen manar 038 att gå. ” J a, det låter ju så enkelt det hela: det är ju bara det, att ri högerns kvinnor för en tid suspendera vår övertygelse och vårt samvete och så i enig samverkan med vänsterns kvinnor ar- beta på att deras partier f å majoritet i riksdagens båda kamrar, se då är målet vunnet: alla kvinnor f å rösträtt, och vi högerkvinnor kunna återgå till vårt parti.
Men vilken bleve konsekvensen av en så- dan sakernas gång?
Jo, vi högerkvinnor hade själva hulpit till att, måhända för all framtid, förvandla oss och vdrt parti till ett wtinoritetsparti utan betydeisefullare in- flytande p å landets framtida gestaltning vare sig inåt eller utdt.
Vi hoppas, a t t alla högerkvinnor landet runt skola först &amp; innebörden av denna konsekvens och handla därefter.
Vårt eget partis män äro tyvärr ännu motståndare till kravet på politisk rösträtt för kvinnor.
Vi hoppas dock att på vägar och efter metoder, försvarbara inför sam- vete och fosterland, kunna övertyga höger- männen om, att det är förenligt med klok, klarsynt, perspektivisk högerpolitik, a t t giva även oss kvinnor plats i den politiska rösträttens leder a t t där kämpa ” med man- nen för fosterlandet. ” A flera högerkvinnors tillhörande F. K.
P.
R. vägnar Ebba von Eckermamn.
Q RYNKTINKTUR Hajorskan Eämann borttager rynkor och pormaskar.
Har e n nnderbar förm8ga att föryngra och försköna, ty hyn blir skär och genomskinlig.
Anser3 vara det yppersta medel i s i t t slag.
I parti och minut i FRANSKA PARFYMMAGASINET Hovleverantör PI Oroffnln@#afan PI.
Sfockholm pC samt i förnämata Parfymaffärer.
74 hon, som byggde hyddorna, bröt upp jor- den med sin hacka och fann frön a t t så däri, hon som skördade, som malde säden, tillredde mat och dryck å t de sina.
Och så länge kvinnan hade fullt arbete inom hemmet, var hon nöjd med sin lott.
Men en dag kom något nytt i världen, och det var den moderna civilisationen.
Maskinerna trädde i handkraftens ställe, kvinnornas spinnhjul brötos sönder, deras vävstolar, baktråg och bryggkar blevo över- flödiga, hushållsprodukter och kläder gjor- des i fabrikerna och e j längre i hemmen, emedan fabrikerna kunde leverera dem bil- ljgare ä n den ensamma handen.
Mannen miste också gamla verksamhetsfält.
men han fann osökt nya och aldrig h a r det manliga släktet arbetat så hårt och på så m h g a h a n d a områden som nu.
För kvin- norna var det annorlunda.
Inga nya verksamhetsområden erbjöd0 sig a v sig själva för dem i ersättning för de gamla de förlorat.
Tvärtom, även på andra områden än det produktiva husliga, tog man hennes arbete ifrån henne.
Hon kunde icke längre ensam få bli barnens uppfostrarinna och lärarinna.
Barnen må- ste tidigt börja bereda sig för nutidslivets många komplicerade uppgifter, och deras undervisning anförtros åt specialister, of- tast män.
Och ännu mera, kvinnans stora och vi- tala plikt, barnafödandet, kräver icke Iäng- re hennes odelade kraft från ungdomsåren, långt upp i medelåldern.
.
.
(Forts.)
i 6 Vad pressen sager: i.
- N:R 1 R 6 S T B A T T FOR KUIIPNOB Högerkvinnornas senaste offentliga upp- trädande h a r givit anledning till några ut- talanden även i vänsterpressen.
Under rn- brik Högerkvinnorna och kvinnorösträtten skriver Aftonbladet: " Ett antal högerkvinnor ha utskickat en ' protest ' mot ecklesiastikministerns yttran- de i hans t a l p å Söder den 11 d:s, a t t ' hö- gerns kvinnor numera tyckas ha slagit alla rösträttstankar nr hågen '.
De hoppas fort- farande a t t ' på v ä g a r och efter metoder, försvarbara inför samvete ocli fosterland, kunna övertyga höpermännen om a t t det är förenligt med klok, klarsynt, perspek- tivisk högerpolitik a t t giva även kvinnorna plats i den politiska rösträttens led, a t t där kämpa ' med mannen för fosterlandet '. '
Till dess ämna de emellertid i enlighet ined sin övertygelse fortfarande rösta med de högerpartier, soin - icke vilja ge kvinnan rösträtt! "
Karlstuds-Tidningen behandlar frågan i en ledare och säger bl.
a.: " Det råder ett visst gammaldags, patri- arkaliskt förhållande mellan högerpartiet och dess kvinnor.
Det är något pA samma gång strängt och kärleksmilt hnsfaderligt i partiets förklaring: försök inte blanda Er i det politiska, s m å pullor, det begriper Ni platt inte, det sköter vi karlar själva; men i det komniunala få Ni cå g ä r n a t j ä n a oss, d ä r kunna Ni ined Edra röster till och med göra riktig nytta.
- - -- - ~- - - - Och det ä r något scm osökt påminner om ' deii gamla goda tidens ' kvinnor i den glada bcredrilligliet, vnriued de soin höra dessa sina herrars inviidiha ord svara: Si, vi ä r o redo a t t tjäna och lyda och i allo vara Eder till behag; viigra - ii O S S en niedbor- garrätt.
så veta vi a t t Ki i Eder högre visdom hava edra goda skäl därför, och vi vilja till tack visa desto större nit i bruket a v den inedborgarriitt Ni i Eder n&amp;d skänkt oss till fromma för Er.
- - - - -- Allt som allt, det är något verkligen upp- byggligt a t t bevitt,na hur - ja, man kunde nästan säga rent gammaltestamentligt kvinnorna t j ä n a männen och männen låta betjäna sig a r dem inom det moderata par- t,iet.
Det ä r som om man såge en iippeii- harelse från den länge sedan förgångna tid, dB det s a m l a ordet: kvinnan vare niaii- nen iinderdånig, aldrig 1iiiit.t aningsn om ett tvivel i en kvinnolijärna. "
u Mrs Catts hemresa.
M r s Chapman Catt, som nu återkommit till New Tork efter den färd r u n t jorden hon företog efter Stockholmskongressen 1911, h a r för en intervjuare i en amerikansk rösträttstidning skildrat sista delen a v sin hemresa.
Halvvägs f r i n J a p a n nådde henne ett tr8dlöst telegram Prån kvinnorna i Hawaji, som bådo henne komma och tala på ett rösträttsmöte i Honolulu under ångarens korta nppehåll där.
Mrs Catt lovade hjälpa dem och hade de mest glädjande erfaren- heter a t t berätta från sitt besök hos dem.
Vid sin ankomst hade hon bl.
a. träffat en kandidat till scnaten, soni bar ett märke med jnskriptionen Votes for Woinen, så stort som ett tefat, och fick höra a t t varenda kandidat till senaten och representantför- samlingen vid de stundande valen hade ut- talat sig för kvinnans rösträtt och lovat rösta för den.
Mötet, vid vilket mrs Catt talade, hölls om aftonen i operahuset ocli r a r ordnat i stor hast, men väl besökt, och åhörarna vi- sade sig ytterst sympatiska.
Den hawaji- ska rösträttsföreningen består a v infödda kvinnor.
De arbeta för sin rölsträtt med samma intressc och goda förstånd som vil- ket lands kvinnor som helst, och deras stadgar Överensstämde noga med den ame- rikanska rösträttsföreningens.
E n a v mrs Catts intressantaste erfaren- heter under resan var a t t hon fiinnit en kvarleva a v forna tiders matriarkat, nämli- gen på Sumatra, d ä r kvinnorna äga sig själva, barnen, hiisen och &amp; den.
De sköta affärerna på ett u t r ' i r k t sätt, och egendom och namn ärvas på mödernesidan.
Dock ä r det männen, som h a hand om landets politiska angelägenheter, och den holländ- s k a regeringen är mycket mån om att f5 dylika söner a v framstående mödrar till tjänsteman vid sina förvaltningsmyndighe- ter.
N ä r skall den visa sig lika mån om att €5 använda mödrarna s j ä l r a?
Sveriges första kvinnlige yrkesinspektör.
I dagarna h a r till yrkesinspektör ut- iämnts fröken Kerstin Hesselgren.
Fröken €1.
h a r redan e n lång bana a v jocial verksamhet bakom sig.
1897-1905 jänstgjorde hon som skolköksförestånda- + m a, företog 1902-03 en studieresa till Siigland, avlade därunder Sanitarp Iiispec- .ion Examination och studerade dessutoni vid Bedford College hygien samt bostads- ich yrkesinspektion.
&amp; %ren 1906-1909 var ion assistent i Stockholms stads hälsovårds- iämnds bostadsiiispektion och blev sedan kolkölisinspektör föi Stockholms skolkök.
Bland andra a r hennes uppdrag in % n ä n - las, a t t hon för emigrationskoinmittert rerkställt en utredning oui de svenska emi-: raiiterna i Liverpool samt a t t hon under l ä r a sex år varit föreläsare för Folkbild- iings- och Fattigvårdsförbundet, varjämte lon lett C.
S.
A:s sociaia utbildningskurs.
3ch bättre ä n någon a n n a n torde hon v a r a ignad a t t, som det heter i instruktionen, ' verka för ftirbiittring av de kvinnliga nr- Jetarnas förhållanden, för utveckling a v; par-, understöds- och föisäkringsväsendet) ch för de kvinnliga arbetarnas höjande i; edligt och intellektuellt: irseendc ".
Lotten uon Hrremers testamente.
L.
E.
P.
H:s första testanientariska donation.
J u s t SOIU tidiiingeii g3r i press, iiar nw iyheteii om Lottcii von Krmilers testirnieii- e.
Särskilt lägga vi märke till, a t t 12.
K.
?.
R. f a t t sin första testamen:ariska doiia- ion, nämligen 500 lir.
Större delen av d e n letydande förmögenheten, som uppgår till) mkr 1 mil;.
kr., går till Lotten vnii K r z - ners stiftelse, som skall handhavas nr Samfundet de nio, lxståcnde a v f y r a miin) ch f y r a kvinnor jämte alternerandc m a n - ig och kvinnlig ordförande, och mcd ända- muål och iippgift a t t främja dcii sreiislia skönlitteraturen, kvinnosaken och fredssa- ken.
I övrigt h a donationer tilldelats: Lot- ten von K r z m c r s stipendiefond för kvinn- liga medicine studerande vid Uppsala akn- demi 9,000 kr., tidskriiten Ord nch bild 10,000 kr., Fredrika-Bremerförbundct 1,000 kr.
ocli Handarbetets vänner 300 kr.
" En känsla av nytt liv. "
Vid senaste presidentvalet ägde Califor- niens kvinnor för första gången r ä t t att deltaga.
Härom skriver cn a r landets lc- daiide tidningar dagen efter x alet: " Det finns icke en kvinna i Californien i dag, som icke ser på varlden med CII kän- sla a v nytt liv, en känsla a v a t t som aldrig förr v a r a en del av den stora amcrikairska repiiblilien ...
Hon (den californiska kvin- nan) röstade fullt medveten om vad h o n gjorde, nästan ined känslan a v cn heiig plikt.
Under det gångna året h a r hon rti- stat vid kommunala val och \ - id r a l, som endast beröra staten, men i går v a r det, som hennes långa dröm om frihet fick en lysande uppfyllelse ...
Här i Califorriieri, de gyllene framtide- drömmarnas land, stå kvinnorna sida vid sida, hand i hand med sina män, bröder och fäder, och kunna aldrig mera bli lik- giltiga och overksamma.
Medborgarrätt medför många nya ansvar, nien icke en enda kvinna h a r svikit dessa.
Vid alla valurnorna deltogo kvinnor i arbetet.
..
De hade planlagt det hela soni ett parti schack.
Kvinnor, som delade ut littcratur vid valurnorna, krinnor med automobiler, som samlade ihop långsamma eller sjuka valmän, kvinnor, som öppnade sina nära vallokalerna belägna hem till en tillflyktsort för småbarnen, mcdan deras mödrar röstade - alla fyllde sina platser i act på förhand väl uttänkta och väl arran- gerade schemat. "
Prenumerera ofördröjligen ii Rösträtt för Kvinnor.
RA.
Collijns ROHTLIEB 8r COMP.
Innehavare: Översättarinnan EMILIE KULLMAN Hybrogatan 26, StocRholm.
Bom u I Is Iiii rft.
Prfma Anfkracff i olika krossningar.
Hushåilskol, Gokes, Marfe-Brfkeffer till billigaste priser.
Riks Tel. 40 62.
Marknadens bästa kqalitier, Allrn.
Tel. 7839.
(Ii.
R.
403) Ivar Ö h r n b e r g s Bokbinderi Stockholms Rit kontor 4 Otmemstorieuatsn, Stockbola:.
R.
T.
8203, A.
T.
10494.
U t i ö r B l l t r a d tiii y r k e t biirer.
Uppfodring w h ferniaa- n i n g sv kurtor och plnnncber.
Speciaiitc: Fdrgplining t5r hand o r h prees.
ä l ä d s t ~ l nv bkriv- oiii apelhord.
(A.
Y, 7Y6.)
Omsorgefullt arliete o c h moderata prisrr.
" ekommenderar sina i alla prislägen smakfulla och vackra handa: beten.
Ritningar till broderier fiir 1iILdniiigar utföras i extra vackra m8nster.
Iiuvudaffir: 7iIiaIer: m Extra Prima o. Prima Kontor: Drottninggatan 30.
Humlegirilsgatan 11, St Paulsaatan 1, Vpplandsfiafan 34.
A g n e s Hallbergs ModeaPfär Upplandsgatan 26 rekommenderas Smakfulla hattar.
moderata priser, Sorghattar på lager.
hllrn.
Tel. 11602.
(A. F.
797.)
Damfriseringen OlJservatoriegatan 16.
Ctfur idla slags hårarbeten, champoneiingtr, liorst- iiiig&gt;&gt;r samt Iiemkamniiigar.
Brudar klädas och A t e l j e Central, utstyrslar: trrnngci:is.
Allni.
Tel. i09 26.
(A.
F. 1:130).
Uni R ' i vill ha räl utfijda porträtt och billip pri- 3er, gå till hfitemamuelsgatan 71, andra huset f&amp;n \ ' asagatan.
Hiss.
Visit 3 kr., kah.
5 kr.
pr dus.
........................................................ ....; iii AFFARSREGISTER i;;; .... .... ........................................................ Atel je Central, * .I.
Väl / ett vackert arbete bos Tapisseriaff&amp;r W L Y B O R G Behöver s R o r n a lagas?
EISTHER .å vänd Eder till Svenbka Skosiilniri~~tnbriken, Yorrlantl~gnlan " i.
Skorna hiimtas och hemsändes Sötgatan 15, 1 tr. Ailni.
Tel 30687 4ter tillmgelse pB nllni.
248 40 eller riks r&gt;9 ' ii.
Vesterlånggatan %a.!
Billiga priser och prima maleriaiier.
(A F 7i6).
Malmskillnadsgatan 48 A Alim.
Tel. 48 2 ' .5 52, Alini.- Tel. 21847 F~RENINGEN ii AN DARBET ETS VÄNNER Liiarprrdauda hiirräxt borttages n n u e r a siniirtfri1,t Ittnn itt efteriiinina några mnrken orh åtrrkolu!!
cr aldrig n e m 0111 h ' i anrnnder Kromofeckfor soin eHn&lt;i.es hier fiiilt diskret om N i i i i s l n d v r 2 kr.
till Xnrl .Toh:in+, 011 Fietunsuatan 7, Ptcckholio.
(a. F. 1323).
5 Birgerjarlsgatan, Stockholm Allni.
116 7-1.
Riks 91 02, JANSSON &amp; LQFVPNG MODEM A G A S I N Skepparegatan 29 lösträtt för Hjinnor fors 1913 Lämplig @ va till vänner och bekanta samt ZiStOP för upptagande av prenunieration Allni.
Tel. 24393 Rikstel.
O. I l 33 ~~ Permanenta utställning Sibllofeks#atan 12.
Stockholm.
Enda försäljare av äkta aflmogearbefcn d s o m Vävnader, Spetsar, Folkdräkter.
Möbler, Järn- och Triarbeten, Lergods rn.
m., S Rösträtt för Hvinnor för 1913 ~ Föreningens för Svensk HemolBjd OBS.!
iinskar ni stilfulla och välgjorda möbler?
Giir d l ett besök M ÖB E LAFFÄR E N Gamla Hungsholmsbrogstan 26, hialmskillnadsfiafan 19 erli&amp;llas genoin tidningens espeditioii A.
P. Anderson.
6 Lästrnakaregataii, St ockliolm.
Prenumerationsavgift 1 kr.
ii2 Hotell, Matsalar o. d. iiii All prcnumeration sker genom posten.
........................................................ .... .... ........................................................
.
* .I " 0.0 I .., MÜLLERB CAPRE: II; %orrlandapatan rekomnienderas.
Sirskildn tuairalnr liir damer, Stors hyy ' rniskiL Mats %lar 1 tr., kiint rör sin poda, vRi1agade nint.
n e d r r hort8.n serveriug efter ayski och uvenakt mönstcr.
0bs.l S t o r rahart riii kiip a v kii- p o n p r.
Obs I E t t on&gt;tvckt kaffe iervpras bPln dagen.
6 p p e t t i l l ki.
en k r n i t före 17.
1 i svensk översittning nii utkommet.
Rekvireras Iios fru A. Wideheck, Strängnäs.
Pris 50 öre.
postporto oheriilinat.
För köpare i Stockholm tillgängligt a Rösträtts- byrån, Lästmakaregatan 6.
~~ ~ Inneliarare: H. Brolin närs htmirtatie 36 Vasagatan, Siorkholm Bekoii~iiiendernr Bina nioderntn priser.
första nummer 1913 innehåller hl.
a.: ~ H o t e l l Hägglund vid cenfrai-pmfhorei betntrrtlipa och t y s t a rnrn t i l l Rikste,.
370 ' 2 Allni.
tri.
11473.
Norrländska (Anna Öhrlund) Privathemmet Stora Vaiiugatan 5, Stockholm.
Lllm.
Telefon 209 61.
Vild v i i.
strid gäller.
Für resande ljusa o. komfortabla rum, försedda nied elektr.
De som sylirra vägen.
ljus m. m.
Obs.!
Hiss.
Endast 2 min.
från Centralstafion.
I d t e i i von Kramer A v A. bi.
Z€.
Senator Leo leclieliii om kvinnuröst.rät:eu i Finland.
6 tr. Hiss Sl~dsfiillmäktige~aleus resultat.
Il.
Trevliga rum, godt bord med trevlig Brevinniin Teleki.
Av I.
A.
D.
utsikt frsin takplatdn Arbetet iite i landet.
Vasagatan 5 Riks 12453 L.
K.
P.
R:s 1O:de cendrrilstyrelseiiiöte.
Sytt från Cppsalii.
Emma Grönbergs Pensionat Partierna och livinnoröstriitten.
Uttnlnnde 15 A Norrlandsgatan 15 A (2 mln.
vBg.
fr&amp;n Norrmalmstora och KunE6trädg&amp;rden) av statsriidet Fridtjiiv Berg.
Tyata.
komforttiheit mOhierada ruin fraii.2 kf.
Hira.
eipktr.
litis.
Tsirmeledning.
W. C.
Rinrle&lt;inins I alla ruin.
Kvinnnii och wbetct.
Av Elit &amp; IVcZper.
Eoaiish sooken.
Deutach sorechcn.
A.
T.
114 (i.
11.
T. Noii.
5 6.
Vad pressen siiger.
Stockholm, Ivar Heggstrbms 1:olrtrycksrl A.
t3, W i Y.
Sreriges första Iivinnliga yrkesinsyekiür, +.
P E N S I O N A T HÖtJDEN
ROSTRÄTT FOR KVINNOR - DA 7 R!!!
BESÖK Bevakning av mål i Overrätter och Äm- betsverk, Äktenskaps-, A r v s - och Testa- mentsrätt, Skilsmässor, Skogs- och Jorda- tvister, Beskattningsfrågor ni.
m. billigt.
Juridiska Ombuds- &amp; Advokatbyrån NORDEMSON &amp; LEJDSTBOIS DAMSKRADDERI, Hoiiäniaregat, 11 OBS.!
Säsongens nyheter nu inkomna i Driikter, Kappor och Ulstrar.
Första klass tillskärare nu engagerad, varför vi kunna uppfylla allas anspråk.
OBS.!
Humana priser.
OBS.!
Aven ph avbetalning om så önskas.
Gamla Kungsholmsbrogatan 38, Stockholm.
Heleneborgsg.
15.
Tel Brunkeberg 2941: kommenderas som en erkänd god och nä.
rande måltids- och läskedryck.
' innes på buteljer samt svagdricka på fat.
Namninsamlingen och pressen, I Ända sedan L.
K.
P.
R:s namninsamling på opinionslistorna på vårsidan började ta verklig fart, har kvinnorösträtten varit fö- remål för en livlig uppmärksamhet från pressens d. v. s. från högerpressens sida.
Den organiserade motrörelse mot namnin- samlingen, som fick sitt första offentliga uttryck genom Ungsvenska förbundets be- ryktade möten i Stockholm och Norrköping har i ett besinningsfullare ögonblick an- förtrotts åt den avdelning av Allmänna Valmansförbundet, som har till uppgift att förse högerpressen i landsorten med Iämp- liga ledare och å t - fröken Cecilia Milow!
Den senare ä r nu som bäst i farten med att också i landsorten samla kvinnonamn un- der en petition till förmån f ö r försvaret och mot kvinnorösträtten.
Vad stort sker, sker tyst heter det.
Annars kunde man fråga, varför den resolution, som fattas på dessa av fröken Milow anordnade möten, icke offentliggöres - ens i Svenska Folk- viljan?
Ä r det kanske därför också att nå- got bevis för de båda frågornas - för- svarets och kvinnorösträttens - motsats- förhållande icke kunnat eller kan förebrin- gas?
Hur man på ansvarsmedvetet vänster- håll betraktar dessa frågor, framgår av att par ledande artiklar i Göteborgs Han- dels- och Sjöfartstidning f ö r den 21 och 23 oktober.
Här säges: " Nästa riksdag blir e j blott, efter vad man får hoppas, en för- svarsriksdag, utan också den, som skall avgöra om den stora och maktpåliggande kvinnliga rösträttsfrågans öde. "
Efter att i korthet ha öerört rösträtts- frågans politiska läge, upptar tidningen kvinnornas ställning till deras egen stora fråga och säger i detta sammanhang: " Det är nog sällan som en stor politisk reformfråga hugnas med så samstämmiga sympatiska uttalanden av målsmännen för båda regeringspartien, som bestodos kvin- nornas rösträttsfråga år 1907 från högerhåll och 1912 fran vänsterhåll.
Förstnämnda år var det väl ingen än så konservativ kvin- na med någon mening i denna sak, som ic- ke höll före, att den politiska rösträttens utsträckning till kvinnorna vore någonting tillbörligt.
Ett bättre exempel på fogsam disciplin får man väl leta efter än den kvinnliga motrörelse mot kvinnlig rösträtt, som sedermera i följd med högerns front- förändring låtit sig märka.
Men denna frontförändring är tydligtvis icke vår hö- gers sista ord.
Den följes i sinom tid - kanske " i en nära liggande framtid " för a t t tala med statsrådsprotokollet av 1907 - av en ny, som återknyter vid uttalandet a v 1907.
Skola våra rösträttsmotståndarin- nor då också följa med, eller ämna de fram- härda?
Oss synes, a t t en sådan rundgång skulle vara både onödig och förarglig och att deras bästa råd vore att helt enkelt stå fast vid vad deras manliga menings- vänner sade 1907. "
Hur frågan uppfattas på verkligt an- svarsmedvetet högerkvinnohåll framgår av en av H.
B.
(Hilma Borelius) nnderteck- nad artikel i det konservativa Lunds D a g finnes en praktisk anordning till tamburdörren, som uppfunnits av W. R. Edling.
Pris 3 kronor.
Sirskilt invecklade skriv- och rältnemaskiner repareras omsorgsfullt.
A.
T.
251 85 RÖRSTRANDSGATAN 34 Stockholm HBLGA WISBECK PFaktlsePande läkare.
$ris 4.50.
Du kämpat för oss, slutna kring vår fana.
Små barnen bära fram vår tacksamhet.
Att blicka framåt, uppåt de oss mana, För deras blick är undret verklighet.
Nästan samtidigt infann sig ännu en de- putation, som från släkt- och vänk,retsen överlämnade en gåva i penningar " att an- vändas till det du finner vara dig person- ligen till största glädje ".
Denna gåva åt- följdes av en vacker adress i ett av hov- bokbindaren Hedberg komponerat band.
P å middagen uppvaktades fru Boheman av sina arbetskamrater på Turistförenin- gen, och under hela dagen strömmade en flod av lyckönskningar in från föreningar och enskilda vänner.
På aftonen slutligen samlades i Rosen- bads festvåning ett 60-tal av fru Bohemans släktingar och vänner innefattande repre- sentanter för de tre företag hon ägnar sitt iivsarbete: Rösträttsföreningen, Turistför- eningen och Svenska hem.
Tal höllos, all- varliga och skämtsamma, av professor Me- din, fröken Whitlock, professor Gunnar An- dersson och redaktör Hellberg, varpå fru Boheman till slut i varma och väl formu- lerade ord tackade alla och envar för da- gens hyllning.
Senare på aftonen upplä- stes ett stort antal telegram, vittnande om fru Bohemans popularitet över hela lan- det.
Bland telegrammen märktes särskilt ett från statsminister Staaff, så lydande: " Biista lyckönskningar till högtidsdagen och till fortfarande hälsa och krafter i hängivna arbetet f ö r den stora rättfärdig- hetssaken. "
blad, som slutar med följande beaktansvär- da ord: " Av ofantligt stor betydelse vore det, om de moderata kvinnorna i allmänhet gjorde klart för sig vilket sällsynt tillfälle namn.
insamlingen erbjuder dem att ådagalägga sitt rösträttsintresse.
På grund av der ställning, högerpartiet på senare tider in.
tagit, är det ont om dylika tillfällen föI högerkvinnorna.
Men här erbjudes dem verkligen möjligheten att säga sin mening 6 BIBYLLEGATAN 6 utan att på minsta sätt träda något av hö.
(Hörnet av Storgatan) gerpartiets intressen på andra områden föi Alim.
Tel. 21520 Riks Tel. 4668 nära.
Men ingen kommer att veta, om en så eller så stor del högerkvinnor äro med Rekommenderar sitt erkänt välsorterade lager av bland undertecknarna?
Nej, icke genom Väggbonader (med svenska motiv och text) sammanräkning, opinionsyttringens list01 samt övriga ha givetvis inga politiska rubriker.
Men Handarbeten i moderna smskfulia mönstex det kommer säkert att indirekt visa sig Vitbroderier i stort urvai efteråt: antingen i en friskhet och u p p Mia slag av D.
M. C.-garner i lager.
ryckning, som bådar gott för högerkvin- Möneterritning, Pikering och Märkning utföres vH1 norna och högern, eller i motsatsen.
Och, och iiii biiiiga priser.
vad verkan lojhet hos högerkvinnorna än mä ha, icke gagnar den högern. "
TAPWSEBI-DfATEBLALEB av prima kvalite.
il.
CiIRGSOHS Tapisseriaffär -.
- En ny roman av ra allt för att kunna komma.
Följer j annars föga med föreningens strävande men detta är ju något så helt annat, - E ramhällsfråga belyst från så aktat oc kompetent håll.
En så intressant förel # rare är j u en stor händelse i vårt lil: hörn av världen och så därtill en fråg rå viktig f ö r oss mödrar och barn ".
Oc ?tt nådigt gillande låg i den avskedshäl ning lilla fröken P. fick.
Några dar senare möttes damerna åte " Var det inte en bra lärorik och givanc Ifton ", ropade fröken P. glatt, - " jag så E r visserligen inte, fru S, men naturlig vis var N i där. "
" Nää, jag var där inte.
Fick tyvärr fö hinder.
Min man gick och han ville h m i g med, men jag låter intet dra mig f r å mina plikter som moder - - - " " A, så ledsamt - något av barnen sju1 kanhända? "
" Nej, inte det, men en av gossarna skul resa bort ett tag och jag måste fålla hi nom ett dussin nya näsdukar. "
" Men " - fröken P. lät nästan förvirra 2ch undfallande - " det kunde ju ta e kort stund bara - på symaskinen - OE med mycket fin tråd blir det en riktij tacker fåll ".
F r u rektorskan stelnade plötsligt til olev hög och allvarlig.
" Det ska jag säg Er, fröken P., att sex pojkar har jag me !innu har ingen a v dem, gu ' ske lov, b höft snuta sig i en maskinfållad näsduk Vände och gick.
E.
H.
iiänvändelse till regeringen i regh menteringsfrågan.
En deputation, bestående av representai ter från olika kvinnoföreningar, uppvakt, de den 22 oktober stats-, civil- och justiti ministrarna, varvid de överlämnade c skrivelse från kvinnornas abolitionistkoi mitt6 jämte den vid kvinnomötet i K.
U.
K:s hörsal i våras fattade resolution i reglementeringsfrågan, undertecknad 19 olika föreningar.
Då statsministern av opasslighet var fi- hindrad att närvara, mottogs deputation, av civil- och justitieministrarna.
Civilminister Schotte förklarade att sc ännu ej alla utlåtanden i frågan inkomir till medicinalstyrelsen, det e j är troligt 6 frågan kan komma upp tll behandling v 1914 års riksdag.
Han lovade dock att I geringen skulle göra vad den kunde hä för, men han ansåg att det vore antagli att den först vid 1915 b s riksdag knni komma till behandling.
I ALBERT BONNIERS FÖRLAG .. I.
Kvinnornas namninsamling, Från och med denna månad knnna med- mmar i Stockholm F. K.
P.
R. arbeta för imninsamlingen med ' ' fria listor ", d. v. 8. ieroende av roteindelningen insamla n a m n L arbetsplatser och bland bekanta.
Listor mte tryck till utdelning erhålias a l Namn- samlingsbyrån, Lästmakaregatan 6, a tr. llm.
tel. 101 33.
ETT TACK, t varmt och djupt känt tack till L.
K.
, R:s lokalföreningar, som på min mtioårsdag hedrade mig med en sä Icker gåva och så många personliga ?vis p å minnesgodhet och välvilja.
Ezaline Boheman.
" Arbetet ute i landet " och " Kvinnor- i pensionsnämnderna i landsorten " åste till följd av utrymmesskäl Över- å till nästa nummer.
I Rösträtt för Kvinnors, ugufömta nummer 1913 innehåller bi.
a.: vinnorna och emigrationen.
kgberedningens forslag till lag om äktenskaps inghende och upplösning.
Av jur. kand.
Anna WakkseU.
kristna kvinnorna och rösträtten.
Av Anna Roos.
emmets kvlnnor och rösträtten.
Av Karin Fjal-?
öaek-Holmgren.
: självförsörjande kvinnorna och rösträtten.
AV Elin Wägner.
ariiga röster.
Av Frida Landsort.
arför männen?
Av Karl H. Lindh.
vinnorösträtten och nykterhetsrörelsen.
AV L. Q. Brome.
redrika Bremers afferthax.
.4v Eiisabeth K r q.
odersplikter eller hemmet och livet.
Av E.
H. hgra intryck M n en agitationsresa i Bohuslän.
Av Tinni Sterner.
rev frfm Tyskland.
Av Regine Deuiaeh.
enasthende hudcrhme.
# ...
.
DU.
.
.
.
.
.
domligt skar o. fraiche.
IAREM CIWISI I P R i FYWHMS E i I i Hofieverantor 21 DBOTTNiNGKiATAN I l.
ROSTRATT FOR KYINHOB 8 RA.
colli jns ROSTRRTTSESBRÅN Lästmakaregatan 6 I, Stockholm Allm.
tel. 14729.
Rikstel.
Norr 600. öppen vardagar kl. 12-5 e. m.
Måndagar och torsdagar även kl. 7-8 e. m, ~ B t r a Prima L, K, P. Rs CENTRALBYRK FOR NAMNINSANLINGEN Lästmakaregatan 6 1, Stockholm öppen vardagar €il.
ii f. m.
4 e. m. Allm.
tel. 14729.
Rikstel.
Norr 600.
NAMNINSAMLINGEN I STOCKHOLM Lästmakaregatan 6 111, Stockholm bästa kvaliteer.
I).
BRUNKEBERGS SNICKERI &amp; SLIPERI Utför alla slags Byggnadsreparationer, Affäminredningar, Möbelrenoveringar, Trätrappsfabrikationer även Tapetseri- arbeten m. m. PROYA det utav alla omtyckta i Utför alla slags Eggjärnsslipning, Rak: knivar, Saxar, Köttkvarnsknivar, Skär- maskinsknivar, Skridskor, Velociped- reparationer samt Förtenning m. m. SMUL-TEET 6 2.50 och 2.75 pr kg.
Sändes till landsorten mot posfförsk.
eller efterkrav endast frdn STOCKHOLMS Annonsera i Rösträtt för Kvinnor, HAR NI KYLDA HaNDER grov rynkig eller röd hud använd då endast den be- römda och mest välgörand; Hudcdmen Skin Food.
Pris 1: 25 och 2 kr.
pr burk.
Sändes mot postförskott (porto 40 öre) endast från 6USTAF E. LINDSTRUM HoIlCndaregltan 8 B.
Stockholm C.
(A. F. 1384) Allmänna Pensioosförsäktlnisholaiet, Stotkl~olm meddelar till särdeles billigapremier: iifl-, Blandade Liv &amp; Kapital- samt Barnförsäkriligar.
Liberala invaliditets.
bestämmelser.
Bolaget ansvarade den 31 december 191: för en lifförsäkringssumma av 43,034,188 kronor.
Ombud antagas genom Huvudkontoret eller resp. Distriktskontor.
TEIMPORT, STOCKHOLM 2.
NYA HUSAPOTEKET STOCKHOLM System: MIRTILLiNE är ett nytt Husapotek, en vegetabilisk naturprodukt, ofelbart att använda mot Frost, Exem, Skoskav, SAr, Sclweizerbrodyr, Slietsar och Vävnader Broderade kGnninga7 och näsdukar Beställniniar å linneutstyrslar.
Billiga priser.
Prover till landsorten franko.
CELIA LUTTEMAN saitmätaregatan 3 B, Stockholm.
Allm.
T.
5239.
Rikst.
Vasa 140.
Guld, Silver och Nysilver A.-B.
Stockholms Folkbank Byrån öppen: vardagar kl. 3-5 e. m. Klarabergs at.
23 Kommendörsgat.
25 Barnhusgak %emidggat.
59, Lidingö Vilbsfad.
Måndagar och onsdagar även k1.
7 - 8 e. m. Sparkasserakning, kapltalräkning.
Allm.
tel. i0133 och 22708.
Inrdtlningm fr. o. m.
En krona.
c P iAASt \ N:R 21 16 till billiga p r i v r Förlovningsrlngar; n y s t e modell Oinforsilvriiig, i) rnforg) .lliiiii Samt lagningar utforae med noggrannbrt Sllvertv&amp;l, i ' oierpulver, Putsbomall.
ANNA B R B S E OBS!
Ändrad adress Klarabergsgatan 40.
Skriv eller gör ett besök!
P E R HELLSTRÖM Onmrniverkstad, 7 1 Döbelnsgatan, Stookholm, Aiim.
Tel. 24962.
Rekommenderar sina reparationei av Slangar och Däck för Automobiler och Velocipeder Aven försäljning av nya Slangar och Dilck.
Ailt arbete under garanti och p å kortaste tid.
OBS.1 Billiga priser.
Juridiska uppdrag av alla slag utföras till bevisligen billigaste pris genom Affärs- ooh Juridiska Byrån Skåne.
Stora Nygatan 13.
Ailm.
Tel. 24027.
Innehavare: Advokat ADOLF OLSSON.
Privatdetektivs uppdrag.
Tandläkare CHB, MATTSSON Hornsgatan 68, 1 tr. (Tid Adolf Fredriks torg).
Mottagning vardagar 10-2.
Övriga tider efter överenskommelse.
R.
T.
Söder 40.
A.
T.
Söder 6752.
CENTRALF~RMEDL INGEN (Inneh.
Martha Larsson).
44 STORA NYGATAN 44 FOBMEDLAR tjänare i alla branscher, kontorsbiträ- den, lärare och lärarinnor.
ANSKAFFAR våningar och rum (möbl.
och omöbl.
), inackorderingar m. m.
Adresser fritt.
Kontorstid 10-5, Lörd.
10-4.
A.
T.
2313.
R.
T.
12834.
(A. F. 16391 AUm.
tel. 16219.
Stockholms Blusbasar 81 A DROTTNiNGGATbN Ständigt lager av: Damblusar i alla prislägen.
Största sortiment av strandkoftor.
(Beställningar även efter mått.)
Klädningar och driikter p å beställning.
Tyger p å lager.
Allm.
Tel. 1.18 ' 13.
Återförsäljare och förbrukare, Leclonches v&amp;telement, passande för ringledningar telefonapparater etc., erhållas till billiga priser.
OBS.
I Egen tillverkning.
C.
A. ERIKSSON Saltmätaregatan 12 B.
A. Tel. Vasa 7237.
Damer?
Promenad-, rid-, sportdräkter samt finare pälskappor utföras förstklassigt av Josef GlLrtler, Stockholm Ar- senalagatan 3, 1 tr.
OBS.!
Nångårig praktik som ' till- skiirare i såväl in- som u t l a n d a förnämsta anärer.
A.
T.
24835.
Herm, Schagers Tårtbaieri - - A.
T.
131 64 Volmaryxkullsgatan 15 A, rekommenderar siria tillverBningar av tärtor.
Specialit6: KaffetArtor.
Namnsdags- och födelsedagstartor på beställning, som hemsändas till alla stadsdelar vid påringning.
GARDINTVÄTT KONSTTVÄTT.
utföres snabbt, väl och billigt till nedanstående billiga priser: Manglade kr.
1.- till 1.
6 0 luft ~ ~ ~ Stärkia och strukna s 1.60 8.60 n rn Obs.!
Simhallen öppen för damer tisdagar efter kl. 2 e.m. Prospekt och intyg från botade personer sändas mot 10 öre tili svarsporto Provburkar a 1,30 och 2 kr.
mot postförskott.
Agenter antagas överallt.
Skriv genast till Undertecknad har tagit kännedom om de bästa metoder för rengöring på luktiri väg av alla sorters Gardiner, kulörta broderier, äk2a apetsar.
klädningar, siden.
ylle och c h i f f n, promenaddräkter, damkappor m. m .. m. m. Ailt till billigaste priser.
Allm.
Telefon Sö.
861.
ANNA BOY.
Hornsgatan 42, Stockholm.
B E R N H A R D HELLQVIST CARL A.
O L A I S O N 34 &amp; 38 Krukmakaregatan 34 &amp; 36, Stockholm.
Nya Husa oteket 8.
M. Dekorationsmhlare Prima torr BJörk-, Al- och Barrved, Antracit, Hus- h a - orh Wikol samt Koks, såväi krossad som okros- Vår Nirtilline bor ej saknas i något hem.
REKOMMENDERAS A.
T.
Ö:m 1096 STORGATAN 20 insätter konstgjorda tänder, som omöjligt kunna skil ias från naturli a Plombering.
Gamla lösplåtar l a Xotta ning lil.
10-3 och 5-7, gas ovanligt !ok.
Sönd.
10-2 36-Arig pra ' imk.
Billigaste priser.
Allm.
Tel. 11032.
HEMMETS Vedsågeri &amp; Kolaffär Blodförgiftning, Finnar, Pormaskar, Röd näsrot, Reformar, Hudlöshet, Myggbett, Insektsstygn, S v k a magplsgor, Blindtarmsaffektioner, Hals- gkommor etc. Klilda och plilgor upphöra genast.
Stocl %olm 6. sad, till för dagen gällande priser.
OBS.!
Hemmets verksamhet bedrives för upprättande av fallna.
Ailm.
Telefon 3099.
Rikstelefon i 0 84.
" 8n svensG symasGin bedgångsreumatism 6ör finnas i &amp; a @ och Nervvärk behandlas.
Genom Iångva- rie Draktik unvnått goda resultat.
Ruth Sonsson: S ' ukskgerska, Massös.
svensGf Jern. "
Utomordentligt lätt gång, myc- ket stor hastighet, korta nålar, största hållbarhet mot slitning samt stor spole äro d e för- nämsta egenskaperna hos skapligt förklaradt såsom oskadligt; endast en behand- ling nödvändig ' tvättilkta; ger håret ett absolut natur- ligt utseende.
' Överraskande resultat i alla nyanser.
Pris ' / t 8 kr., ' / I 5 kr.
Förs.
pr efterkr.,,Kemlsk Tek- niska Fabriken Kronan, Storkbolm O.
Dj.
med stor kvinnlig bekantskapskrets i Stockholm er- h m e r förmånlig agenhr.
Svar till - Påpasslig., Röst- rätisbyrån, Lästmakaregatan 6 2 p 0 TAT 1 S 5 m aek in er, som på grund häraf alltid ar- beta till sin ägares belå&amp;enhet.
Priser som tala!
Finestvål 60 Öre, Mandeltvål 74 öre, Aseptin- och Dpoponaxtvål 94 öre, Mosaiktvål 96 öre, allt pr,,kg.
E ' loridatvål 60 öre, Fin pilerad toilettvål 88 öre, Agg- tvål 89 Öre, Lanolintvål 80 öre, allt pr duss.
Rakappa- rat, nysilver 1.50, nickel 1.-.
Heliosflaskan, håller varmt och kallt flera dagar, 2.75.
Skriv i dag till Axel Sundströms Efterkravsear, Avd. 27, Sthlm.
Stockholms Ritkontor i alla modeller och stor- lekar för sömmerskor och hemsömnad ständigt på lager.
SKYLTSTÄLLS Aktiebolag HJALMAR ANDERSSON 63 Drottninggatan 63 IULS 4368i p ir Aiim.
26484 rekommendernr sinn i alla VrisltlKrn ~rnakfiillaoch vackra handarbeten, Ritriiiigiir t i l l Lrgderier fbr kliidriingar utföras i extra vackra muiister.
Humidaf&amp;: Filialer: Drottninggatan 30.
Sj PaUlSUaha 1, Upplandsgatan 34. öwlegiidsgatai 11, (A.
(Innehavare 50 Linnegatan 60 - Sthlmstel.
269 69.
Tillverkar och uppsätter all slags belysning i automo- biler och motorbätar.
Uppsätter automatapparater, ring- Ledningar, glödljus etc.
Reparerar båtmotorer och elek- triska apparater av alla slag.
NOTARIE P.
G. CARLSON A.
T. Br.
4600 Btortorget 1 6 R&amp;ttegångar Inkasseringar - Ilekkarationer 51 Regeringsgatan 61, Stockholm Sin - eliltar köpas billigast i fabriksbod V k Oxtorgsgafan i B Stockholm.
flrviba Ullsainneri SÖDRA MODEMAGASINET 26 Bellmansgatan 26 Rekommenderas moderna och stiifuila Hattar i billigaste priser.
Allm.
Tel. 13777.
Bledlemmar af F. K. '
i R. erhhlla hög rabatt Använd Renol!
ilarneri Stockholmstel.
78 76 Hårvatten utan fett.
Gör det fetaste hår torrt och smidigt.
Bästamedelmot håravfall.
Fäster iåret efter nbgra behandlingar.
Pris per flaska lir.
2: 50.
Frisör Th. de Woul, Styrmansgatan 2, Stockholm.
Allm.
21034.
RAGNAR NILSSON Fru Andersons Damfrisering BAGERI OCH KONDITORI 49 Hornsgatan 49.
OBS.!
Endast 1:sta klass ingredienser.
- Alla slags efterrätter.
- Kakor och tårtor pä bestallning.
Allm.
tel. 13845.
LINNESÖMNADSAFFÄREN Beställningar å Linneutstyrslar, Bebeutstyrslar, Herr- skjortor, Blusliv, Xorgonrockar m. m.
Egna tyger emot- tagas.
1:sta klass arbete!
Vid större beställningar 5 % rabatt.
18 Götgatan, 1 tr. a. PYahIgr,en 7 Södermalmstorg 7.
Grundad 1878.
Ur- och O p t i s k Affär OBS.!
Ingen fllial.
år i hemmen verkställes punktligt.
F. 1101) Uppdragningar pr Allm Tel. Coder 168.
Elektromek, Verkstaden STAR O. Brokvist) fStookholm finfin växt åsandjord Lök och hotfukter till iägsta priser, allt i lager hos Svenska Potatisaffären 8 Wallingatan.
OBS.
I FOrniDniiga afbetnLningsviUkor.
Allm.
Tel. 28042 %iftig kvinna verkställer sulning och klackning på cirka 40 minuter.
Skodon hämtas och hemsändas.
Stockholmstel.
141 17.
Prislista: Herrskodon, Sulning och Klackning Kr.
3.50 Dam- * 2.50 Låt laga Edra skodon i Skoreparationsfabriken ~Olympia .. Caitra1 Bobbin M. Nilssons Bokbinderi Appelbergsgafan 48, Stockholm &amp; erenser.
Engelbrektsgatan 12, n. b. SRoreaarationsfahriRen.
6 Jakobsbergsgatan " Olvmuia " 6 - miaaqrnrit n ar nutidens modernaste hkfiirgningsmedel, veten- utfor allt cad till yrket hörer.
Order till Eands- orten emottagas.
Pörstklassigt arbete 1 Mode- rata priser1 (a. F. 15833 A.
T.
Ost.
4649.
MÄLARBADET Bad-, Tvätt- och Strykinrättning.
Effektiv behandling mot mjäli och dålig hårväxt.
Vestmannagatan 70.
A.
T. V. 8013.
Kamning i 5 öre.
Champonering från 1 krona.
Effektiv behandling mot håraffall.
Härarbeten utföras.
Försäljning af äkta Parfym (i lös vikt), fina Toilett-tvålar, Puder.
Smink.
Skönhetseremer.
Kålar.
Kammar, Hårniit, Lafrenx Modemauasin 100 DROTTNINQGATAN~OO senaste nvheter i Dam-Hattar.
Ständiet laeer af sow- artikla;.
Billigaste priser.
Allm.
T s e f o i 123 9 9.
Medlemmar av F K.
P.
R. erbPI11a rabatt.
~ E.
A, SCHLYTER Psylr.
lalxare Själslivets sjiikdomar såsom viljesvaghet, oro, dhligt iumör, nervlidande m., m.
Omsorgsfull vård.
Triiffas ?fter överensk.
pr tel. Ring 6-7 e. m. Allm.
K.
60168.
Kungsholrus Strand 121, Stockholm.
Förfrågningar fr. andsorten besvaras då porto bifogas.
D AM ER!
Innan N i koper Vinterhatt besok Billighetsbasnren 66 66 Damfriseringen Vestmannag,lO - Damer!
Ericssons Modeaffär - hörnet Vasterlånggatan A l l m.
%el.
V. S O 1 3.
Ett battre modevariilager, besthende av såval enklare som finare mot !ellbattnr, stommar 3 50 st Plymer, fan- tasier, sammet o siden, bortslumpas enastående billigt 83 Drottninggatan 83 ing vid fruktaffären Jtörsta sortering.
Billigaste priser.
Birger Jarlsgatan 90, av Odengatan STOCKHOLM .ekommenderas.
Nyinkommet lager.
Välgjort arbete.
3orghattar p &amp; lager.
Billiga priser.
Allm.
Tel. 24724. tör ett besök.
Nedlemmar av F. K.P.R.
erhåilarabatt.
Stockholm.
Ivar Hzggströms Boktryckeri A.-B., 1913.
