# ID: svediakorp-per2536
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 21,262
# sentences: 1,157
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


r ~ I e d detta nummw föJa Sifaga ntr 20 B sam?
pren~neratlonsbfaatattap.
ROSTRATT FÖ KVINNOR Tidning utgiven av Landsföredngen for kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket f ö r en stor sak som en stor sak kan göra för I ARG.
_ _ utkommer den 1 och 15 i var månad Redaktör: ELISABETE KBEY.
3-J / * 4.
Träffas onsdag och lördag kl.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan I Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
Norr 600.
Ailm.
tel. Brunkeb.
944.
Telegramadrese: Rösträtt, Stockholm.
Distribuering i Stockholm: Rikstel.
Norr 585.
Alim.
tel. 2096 % 9 f. m.-7 O. m.
Prenumeration genom posten Pris för 1912 75 öre.
Lösnummer 5 öre.
B B 4 d e kvartalet 25 öre.
För Utlandet 1 krona 73 öre i postanvisning till tidningens expedition.
4:de kvartalet 56 Öre.
Annonspris: 20 öre per millimeterhöjd, eüjrre annonser och årsannonser rabatt.
Rikstel.
456.
AUm.
tel. 604.
Y f m.-7 e. m.
Rösträtt för Kvinnor kan nu se tillbaka p å sin första årgång och inbjuda till prenumeration för ett nytt &amp;.
Med stora förhoppningar motsågo Sveriges rösträttskrävande kvinnor det första itumret av rösträttsrörel- sens egen tidning, som utkom den 1 mars detia dr. Med ett enastciende och ständigt växande intresse har tidningen alltifrån starten omfattats icke blott av L.
K.
P.
R:s medlem- mar utan äveza av allmänheten, bland wilken d e n förvärvat många nya an- hängare till kvinnorösträtten, och av pressen, som genom att i anmärk- ningsvärt stor utsträckning citera Rösträtt för Kvinnor, gjort tidningen och det rnål, för vilket d e n strävar, kända i allt vidare kretsar.
För den vackra framgång, som tid- %ingen sålunda redan rönt, har den d a n tvivel i första rummet att tacka alla de framstående pennor - inom och d o i n rösträttsrörelsen - sona beredvilligt ställt sig till tidningens förfogande.
Rösträtt för Kvinnors spalter ha lysts upp av namnen på många stora män och kvinnor.
Bland dessa vilja vi här endast nämna Selma Lagedby, Ellen Key och Verner von Heidenstam, vilka alla lämnat origiraalzkttalanden.
Skönlitte- rära eller mera kåserande artiklar hava influtit av bland andra Gertrud Almqvist, C.
3.
Engström, GzcrZi Hertaman-Ericson, Kerstin Hård uj Segerstad, Else Kleen (Gwen), Elisabeth Krey, Marika Stjern- stedt, Hin Wägner.
3ane Ger- nandt-Claine öppnade vårt första _ Regeringsgatan 45.
A.
T.
5541.
Partym- och Ramaffär.
____ -- __- ~- Alla som bo i ett land böra hu intresse För detta lund, älska detta land, och rösträtten ger denna känsla ull ' intresse, föder denna kärlek.
W. E. GbADSTONE.
nummer med en stämningsfull dikt.
Kvinnorna och hus- Bland författarna p å d e n politiska avdelningen återfinna vi de flesta hållningsslillskapen.
av dem, som i närvarande stund bära upp de svenska kvinnornccs rösträtts- Metoden att kämpa med svärdet i ena och mursleven i den andra ha rörelse: Signe Bergman, EaaZine banden kvinnorna följt under alla de många Boheman, Hilma Borelius, Ester Brisman, Fmgga Carlberg, Anna Grönfeldt, Ellen Hagen, Ann- Margret Holmgren, Sigrid Kmse, Klara Lindh, Anna Lindhagen, Ebba Palmstierna, Gulli Petrini, Gerda Pdanting- Gyllenbåga, Elin Wahlqlcist, Lydia Wahlström, renny Velander, Anna U.7iit- lock, Anna Wicksell, Signe Woll- ter, Anna Abergsson och rnånga många flera.
För nyheterna från atrbetsfältet ute i landet hava E: K.
P.
R. i allmänhet själva sörjt och dh-igenom kraftigt bidragit att p å en gång göra Rösträtt för Kvinnor till den länk föreningarna emellan, som d e n är avsedd att vara, och till en av- spegling utåt av den arbetsintensitet och den arbetsglädje, som besjäla vår rörelse.
Genom värdefulla bidrag från ett flertal utländska korrespon- denter har Rösträtt för Kvinnor alltid kunnat bjuda sina läsare färska och tillförlitliga nyheter från arbetsfältet ute i världen.
Rikta vi så blicken framåt, så möter oss ett år av mycket arbete.
1913 kommer att ställa stora krav pd L.
K.
P.
R:s medlemmar, större säkert än något föregående cir.
Under sådana förhållanden ligger betydel- sen av att rösträttsrörelsen har en egen tidning i öppen dag.
För alla rösträttskvinnor liksom för alla dem som över huvud intressera sig för kvinnans - ställning i samhället, bör det nu mer ä n någonsin kännas som en bjudande plikt att stödja den tidning, som satt som sitt mål: medborgarrätt å t Sveriges kvin- nor, detta och ingenting annat.
Tid- ningen å sin sida kommer att göra allt för att dess utveckling skall hålla jämna steg med de större anspråk, som ett alltjämt ökat prenumerantantal Jönköpings-Xagasiset Grand Pensionat Etabl.
1873.
N:r 20 A.
STOCKHOLM, 15 DECEMBER 1912.
~ RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR * oss.
A. DEHN 8tockholm.
Strandoägcn 7 A Telegramadress Dehnpensionat Rikntd.
3169, 2508 Allm.
Tel. 547, 873 år statsmakterna dragit u t kampen för deras medborgarrätt.
På samma gång de alltså oförtrutet möta öppna och hemliga fiender med blanka vapen, sö- ka de lika oförtrutet a t t få göra sin insats i varje fosterländskt uppbyg- gande arbete, som lagen icke utestän- ger dem ifrån.
Dit hör numera all kommunal verk- samhet, men kvinnornas intresse för densamma har i allmänhet inriktat sig på primärkommunerna.
Detta förkla- r a r nog, att många kvinnor knappt ob- servera oegentligheten a v a t t de ute- stängts ur länskommunens representa- tion, landstinget, samt att de ännu äro ganska främmande för hushållnings- sällskapen och deras verksamhet.
Kvinnorna skulle dock ha stort gagn av och göra mycket gagn genom att deltaga i denna.
Hushållningssällskapen äro länsföre- ningar med officiell prägel.
Deras stad- g a r skola fastställas a v k. m:t, och se- dan 1889 höra de närmast under lant- bruksstyrelsen.
Deras uppgift är att förmedla förbindelserna mellan stats- makterna och resp. läns näringsliv.
Be- hovet a v sådana förmedlare framträd- de redan i mitten av 1700-talet, men först i slutet a v nämnda århundrade bildas det första hushållningssällska- pet.
Flera a v dem ha under de sista åren tecknat sitt första sekels historia, och icke färre än 13 bereda sig a t t 1914 fira sin hundraårsdag.
Sedan 1908 ha deras ombud årligen sammanträtt i och e n ständigt växande läsekrets ställer på densamma.
Rösträtt för Kvinnor utkowtmer fortfarande den 1 och 15 i var må- nad eller med 24 nummer under 1913.
Prenunaerationspriset, postar- vodet inberäknat, har satts så lågt som till 1 kr.
All prenumeration sker genowa posten.
Lösnummer 5 öre.
Det är av vikt att prenimera- tionen verkställes så tidigt som +nöj- ligt, på det att intet avbrott i tid- ningens distribuering vid drsskiftet uppstår.
Bedaktionen.
C O N STAN C E M A LM S T R Ö M t. d.
A.
E. Schuidtds - Flrman grundad 1794 KIM- i BORSTIFFRA samt rikhaltigt lager af Tailettartiklar 13 Regeringsgatan 23 13 C Drottninggatan 13 C Allm.
Tel. 11242 Allra.
Tel. 1 0 6 s Stockholm - den s. k. lantbruksrikp- lagen - och detta jämte mycket annat har åstadkommit en stark strävan ef- ter modernisering och expansion.
Med- lemsantalet är i stigande.
1906 var det i5,000, 1910 års berättelse upptar 66,960, fördelade på 26 sällskap med 337 un- jeravdelningar.
Arliga inkomsterna y å till c:a 3 mill.
kr., och behållningen iver skulderna c:a 7 mill.
kr.
Genom sällskapen förmedlas så gott som alla anslag till lanthushållningens främ- jande.
Hushållningssällskapens viktigaste tippgifter äro ledningen a v det mindre jordbruket, småbruket, husdjursaveln, mejerihanteringen, fisket, hemslöjden m. m., a v undervisningen i allt dettri, ~ å d g i v n i n g genom kurser, konsulenter, kemiska stationer, frökontrollanstalter o. d. samt förmedling a v egnahemslan.
J u mer å ena sidan sällskapen kom- ma att effektivt ingripa i näringslivets utveckling, och ju mer å andra sidan kvinnan blir en myndig ekonomisk samhällsfaktor, dess mer angeläget blir det, a t t hon träder i förbindelse med dessa institutioner.
Männen ha .edan rätt länge inkallat henne.
Ar landets 26 sällskap är det endast 7, vil- kas stadgar lägga hinder i vägen för kvinnas inval.
I åtminstone ett län, nämligen Skaraborgs, har frågan re- dan 1907 varit före i Förvaltningsut- skottet.
Den föll, men från gammül- konservativt håll, av kapten Flach p l Prinshaga, inlämnades en sS lydande reservation: " Med tanke på det inflytande husmoderns och döttrarnas insikter i arbeten på lan- det hafva på den husliga ekonomien (se Premieringsnämndens för mindre jordbruk berättelse), särskildt i afseende på mjölk- riing, svinens, hönsens och trädgårdens skötsel, matlagning etc. och med vetsksp om att många qvinnor inom länet själfra sköta sina jordbruk, föreslog jag i den för- utnämnda tremannakomiten, att man p i detta ekonomiska - ej politiska - område borde låta qvinnan och hennes erfarenhet homma det hela till godo, genom att till- låta hennes inväljande i Hushållnings- Sällskapet.
Detta blef ock komitens för- slag, men det oaktadt, och ehuru Hushiil- riings-Sällskapet anordnat och sysslar med både mjölkningsskola och matlagningsskola och medelst anslag understödjer qvinnano deltagande i småbrukskurser, uppmuntrat s. k.
' konstflit ' m. m., blef komitens för- slag med stor majoritet af Förvaltningo- iitskottet afslaget.
Bäremot reserverade sig dock en af Förvaltningsutskottets er- farnaste och mest ansedda ledamöter jäm- te förslagsställaren.
Vårt Hushållnings- Sällskap kvarstår nu bland de ' 7 af lan- lets 26 Hushållnings-Sällskap, som ännu genom sina stadgar förbjuder qvinnan in- träde - Skaraborgarna hafva förr gått i apetsen, när det gällt att gå framåt, Iåtom OSS Atminstone i fråga om Westgötaqvin- jaans förmåga och lämplighet till samar- bete med oss å Hushållningsomrddet, icke vänta med stadgeförändring härutinnan, till dess vi inom Sveriges rike komma - sist!
P &amp; var nya obeskrifligt vackra sekelme- dalj h a h a vi förvisso icke utan mening LAGERSONS S lir: 0 MA, G A S I rJ Jakobsgatan 1 8 - Predsgatan 8
2 ROSTRATT FOR KYIN1POB 81aBsfallmäktigvalens resultat, Kvinnliga stadsfullm5ktige.
Dagligen ingå meddelanden om d pagående stadsfullmäktigvalen.
Ei ligt de resultat, som föreligga, då dett skrives, har landets kvinnliga stadi fullmäktigkår ökats med s j u medlen mar.
På två av de ställen, där kviI norna gått fram med egen lista, h a d lyckats a t t placera en kandidat.
ÖT riga fem kvinnliga stadsfullmäktig hava varit uppställda på de frisim2 des lista.
Närmare detaljer om vale saknas ännu, men av allt att döm tyckes kvinnornas deltagande i al mänhet varit mycket livligt.
I Karls krona avgåvos 1,090 a v kvinnorna i,W röster.
I Umeå gick den kvinn liga kandidaten, tack vare kvinnorna energiska deltagande i n som n:r i fastän hon tilldelats åttonde platse: på den officiella listan.
Partiet i n satte endast sju kandidater.
De valda äro: Fröken Anna Holmquist, Falun (d frisinnade), Lärarinnan Sigrid Kruse, Karls krona, ordf. i F. K.
P.
R.
(de frisin nade), Handelsidkerskan Elna Persson Lund (kvinnornas lista), Handelsidkerskan Kristina Frank Malmö (de frisinnade), Lärarinnan Anna Montelius, Trelle borg, ordf. i 9.
K.
P.
R.
(de frisinnade) Telegrafisten Ingeborg Öquist, Umeå ordf. i F. K.
P.
R.
(de frisinnade), F r u Nina Andersson, Västerås, ordf i F. K.
P.
R. och Vita Bandet (kvin nornas lista).
Vi hoppas i nästa nummer få inre gistrera ännu många flera kvinnonami bland de valda.
Centralstyrelsens i L.
E.
P.
R.
1O:de hrsmöte b äger rum i Stockholm den 9 och 1 (januari 1913.
Lokal f ö r mötet blii Strandhotellets stora sal, 9 Norra Bla.
sieholmshamnen.
Ny landvinning.
Ny F. K.
P.
R. har bildats å Alnön in- vid Sundsvall efter föredrag av stadsfull- mäktigen i Sundsvall fröken Elin Nilsson.
Ett 20-tal medlemmar ingingo i föreningen, stadgar antogos, och till styrelse valdes fröknarna Therese Almqvist, Zaide Carl- svärd, Sigrid Carleson och Hanna Persson samt fru Jonsson från Johannesnäs.
både q a n och qvinna, med underskrift ’ kunskap och arbete ’ - skall det behöf- vas ännu ett sekel, innan vi skaraborgare Silja erkänna gvinnan värdig a t t inom vårt Hushållnings-Sällskap samarbeta med oss? ” Ännu ett exempel på mäns intresse att f å med kvinnorna.
Statskonsulen- ten A. Östergren säger i sin berättelse för 1910: ” De flesta (kurser) vor0 tal- rikt besökta Livligast var dock in- tresset, d ä r man vidtagit anordningar att även f å kvinnorna mera allmänt med, en sak som således borde bli före- mål för vederbörandes uppmärksam- het över all t. ” Speciella kvinnofrågor, Bom hushåll- ningssällskapen äro r ä t t forum för, äro frågorna om hemkonsulenter, fo- sterbarnsvård samt kontroll och di- stribution av livsmedel.
Frågan om kvinnorna och hushåll- ningssällskapen är en för landsbyg- dens kvinnor synnerligen viktig fråga som säkert skulle vinna på att bli före- mål för L.
K.
P.
R:s uppmärksamhet.
... N:R 20 A Icke efterfölj nnsvärda Några intryck från sam Till redaktör för Röst- stridsmetoder.
rätt för Kvinnor hällskursen i Blekinge.
Säkert har det upprop, som Moder: ta kvinnoförbundets styrelse geno högerpressen utsänt till de kommuna röstberättigade kvinnorna, väckt ytte lig häpnad bland F. K.
P.
R:s medlen mar, icke minst bland dem, so1 tillhöra centralstyrelsen.
De måsi fråga sig, vilken på en gång hemli x h kraftig agitation, som rösträttsri rekens ledning vii!
kan h a tillgrip €ör a t t hindra högerkvinnorna inoi F. K.
P.
R. att avgiva sina röster vi stadsfullmäktigevalen, en agitatioi 3om Moderata kvinnoförbundets stJ relse i sista ögonblicket lyckats up1: &amp; eka, och vars farliga följder de gt [: om sitt upprop sökt hindra.
V e d ställande utskottet h a r svarat, att dt 111s ingenting gjort i den vägen.
Orc: öranden har vid sommarens enskild nöte i Lund, en förtrolig rådplägning fars protokoll icke ens kringsänts ti1: entralstyrelsens medlemmar, uttryck len meningen, att om högern finge et) tvetydigt bevis på att dess meningt ’ ränder bland kvinnorna allvarlig) gillade partiets motstånd mot kvinnc %strätten och tillkännagåve detta g e lom en offentlig förklaring, att de e; unde stödja sitt parti, så länge dett, ridhölle detta motstånd, skulle det sä: ert påskynda rösträttsfrågans lös iing.
Denna mening, som delas av V. I?
ivriga medlemmar, blev föremål fö n a v högermedlemmar framkallat .ort debatt vid Stockholmsföreningen oöte den 25 nov., en debatt, som hadc n helt och hållet teoretisk karalit51) et är a t t märka, att Stockholmsföre iingens ordförande redan vid före iingsmötets början meddelade, att ingi ndra pressreferat finge göras, än de tyrelsen utsände.
Med stöd a v dess: vå enskilda mötesdebatter, om vilk: loderata kvinnoförbundets styrelsi: ke hade rätt att officiellt veta något tsände den ett upprop, som måstt ramkalla en till säkerhet gränsandc Drmodan, att V. U. agiterat för att för iå högerkvinnorna att nedlägga sinc Ester vid årets stadsfullmäktigeval Ltt man begagnar sig a v sin ställning l m medlem i en förening, vars för.
andlingar förklaras icke-offentliga ir a t t senare genom en annan före- ings styrelse offentligt protestera mot n teoretisk mening, som där debatte- ats, och i ordalag, som måste fram- alla missuppfattning, hör icke till de iterföljansvärda stridsmetoderna.
- Kvinnan och arbetet.
På nyåret in- yter i Rösträtt f ö r Kvinnor en längre rtikel a v Elin Wägner om ” Kvinnan: h arbetet ”.
Mrs Chapman Catf iar i dagarna återkommit till New York Prån sin 18 månaders färd runt jorden.
Hon: ar under sin resa bildat rösträttsförenin-: ar i alla delar av världen och kom hem nitt under segerglädjen Över fyra nyvunna Itater.
För att Bra hennes återkomst an- trdnade New Yorks rösträttskvinnor en; torartad bankett i Carnegie Hall, d ä r tal iöllos av bl.
a. representanter för de olika ander mrs Catt besökt under sin långa * esa.
I det nätverk a v andliga kraftlinje som våra dagars folkbildningsverl samhet lägger över hela vårt land, ii tager den Bergman-Österbergska don: tionen till L.
K.
P.
R. en alldeles säl skild plats.
Ensamt den omständigheten att per ningar äro skänkta till samhällskurse för kvinnor ger de senare en viss - mycket välbehövlig - ryggrad.
Det ä som om den väckte ansvarskänslan ir €ör besittningsrätten.
Mitt intryck härav styrktes ytter1 gare genom ett samtal med en äldr kvinna, vilken j a g efter ett föredra hade sällskap med på tåget.
- ” Det ii liksom så tryggt att veta att det ä våra egna föredrag och att det som t a las där är ment för oss fruntimmer ’ yttrade hon.
Ja, det är just detta - att det ä våra föredrag.
Och därifrån går vä gen snörrät till upptäckten: ” Kommu oens angelägenheter äro även våra oc1 vi äro ansvariga f ö r om de skötas vä eller illa; fattigvård och barnavård a n gå mest oss och vi ha inte rätt att dra g a oss undan arbetet och ansvarei Äktenskapslagstiftningen kuvt ändras!
Den upptäckten ä r säkert för ett stor lertal som en öppnad fängelsedörr u il1 ljus och frihet.
Det v a r dessa ämnen som behandla les under Bergman-Österbergska sam - 5llskursen på Blekinge landsbygd.
I n resset h a r verkligen varit överraskan je stort, då det kunnat förmå männi; kor att i ur och skur och niörker let;, ig fram till föreläsningslokalen.
P;: tt par platser hade skolsalen ställts til Jårt förfogande, men på andra håll ha insökan därom mött energiskt mot, tånd, ehuru, tycker man, de ämner; om talades om borde ligga folkupp ‘ ostran mycket nära.
Nykterhetsloka erna stodo j u alltid till vår disposi ion, och F. K.
P.
R. i Lyckeby kundi ned stolthet konstatera upplåtelsen a 7, jälva tingshuset.
Det v a r ju en gan ka stor skillnad på förhållandena pi dika platser, mellan t. ex. ett livlig?
tationssamhälle och ett avlägset lite1 iskläge.
- Försök att föreställa ei tt sådant en regnig och stormig no emberafton; här och d ä r blinkar eti tpplyst fönster likt ett sömnigt öga ch kusken undrar vilket a v dem han kall styra kurs på, enär trakten ä1 onom obekant.
E n barmhärtig ung am - som i rösträttsfrågan befann ig i väckelsestadiet - hade gjort mig ällskap och förde oss på rätta vägar il1 sist.
Och där kom verkligen folk, män och vinnor, de förra i avgjord majoritet - mor har j u alltid svårare att kom- ia ifrån hemsysslorna och småbarnen.
- Stilla och sävligt slå de sig ned i en dåligt upplysta lokalen, som sak- ade eldstad, i strängt skilda läger, iännen på den högra sidan och kvin- orna på den vänstra.
När föredra- et ä r slut efter en fullgod timme sit- ?r publiken lika tyst och förväntans- u l l och rör varken hand eller fot till ppbrott.
E n häftig regnskur smatt- k r i detsamma mot fönsterrutorna, ch så frågar j a g de väntande männi- torna, om de vilja höra litet om kvin- ans politiska rösträtt - det kan j u lltid vara att föredraga framför en 3gnskur.
Jo, det ville de.
Några nglingar nere vid dörren upptäckte Y nbarligen något muntrande i mitt aförande, men att kvinnorna togo det jupt allvarligt v a r lätt att se.
Mitt ämne v a r ” fattigvård och barna- ård ” och j a g kunde vanligen efter fö- ?dragets slut med lätthet bedöma hur ittigvården v a r ordnad i församlin- 3n.
På flera ställen hade jag, sades: t, ” hela kommunalnämnden ” till åhö- tre, och n ä r ordföranden kom frani x h hälsade och talade om några frågor har L.
K.
P.
R:s verkställande utskott från den 1 januari 1913 antagit u1.
kand. f r u Ester Brisman.
Redaktörs- skiftet beror på att fröken Elisabeth Kreys övriga journalistiska verksamhet tager hennes tid så starkt i anspråk att hon sett sig nödsakad avsäga sig redaktörskapet a v v å r tidning.
F r u Ester Brisman, suppleant i V. U., h a r redan under senare delen av det snart gångna året ställt sina goda krafter och sin tid till tidningens förfogande.
Vi äro övertygade om att den lyckliga start, som Rösträtt för Kvinnor gjorde under fröken Kreys intresserade led- ning, skall i fortsättningen följas av en lika lycklig och snabb utveckling.
Vi tacka fröken Krey och önska f r u Brisman lycka till!
- v. u. JÖnkÖpings lsnsförbund.
Jönköpings F. K.
P.
R. hade inbjudit de olika föreningarna inom Jönköpings län att f ö r bildande av ett länsförbund samlas till konstituerande sammanträde söndagen den 1 dec.
och avhölls detsamma i Jönkö- ping under livlig tillslutning.
Fröken E. Aulin hälsade de närvarande välkomna B Jönköpings F. K.
P.
R. vägnar och uttalade sin förhoppning, a t t vad som skulle företa- gas, bleve till nytta för kvinnornas sak.
Om-, ud hade infunnit sig från Eksjö, Gränna, Huskvarna, Norrahammar, Hvetlanda, Näs- ijö och Tranås, och sedan samtliga de när- rarande uttalat sig för bildandet a v ett änsförbund, diskuterades frågan om grun- lerna för detsamma.
Härunder framkommo &gt;lika förslag, dels att arbeta efter viss gi- ren arbetsordning, a t t faststfilla stadgar, lels a t t f ö r kortare tid arbeta efter vissa iestämmelser.
Mötet uttalade sig till slut ’ ör att antaga stadgar, vilka upplästes och: odkändes.
Därefter skreds till val av ’ unktionärer till blivande arbetsutskott, iuppleanter och revisorer.
Till ordförande raldes fröken Planting-Gyllenbåga, till kac- iaförvaltare och sekreterare fröken E.
4ulin samt till tredje ledamot fru A. Lith- nan.
Suppleanter blevo fru Andersson, qorrahammar, och fröken Klara Ahrenberg, iönköping.
Revisorer blevo fru S. Karnell, lönköping, och fröken M.
Sten, Huskvarna, amt revisorssuppleant f r u Bruselius.
Vi- lare beslöts att första årsmötet skall hå !- as i Huskvarna i februari månad 1913.
Iärmed vor0 förhandlingarna avslutade ich dagen i övrigt tillbragtes under ange- iäm sammanvaro hos tvänne av förenin-: ens ledamöter.
, om berörts, så visste jag att han hade tent samvete.
T. ex. i Jämshög, d ä r ag hade nöjet besöka den nybyggda, dealiskt skötta fattiggården, v a r fat- igvården grundad på mänskliga prin- iper.
I styrelsen satt även en kvinna, raturligtvis rösträttskvinna.
Detta v a r ven föreståndarinnan för fattiggår- en och föreståndarinnan f ö r epidemi- jukhuset.
Jämshög är säkert moget ör en F. K.
P.
It.
- där fanns så myc- et förståndigt folk.
På andra ställen försvann ” kommu- lalen ” hastigt och lustigt efter föredra- .ets slut, men den gamla gumman som itigt bekräftat mitt påpekande a v nu ådande missförhållanden i fattig- årdssystemet med sitt ” det är så sant å sant! ” - hon satt kvar till sista lan och kom fram och neg och sa ’ ett rohjärtat ” tack frun ”.
Ett tecken på intresset är att åhöra- reantalet ökades för varje gång, så a t t om det första föredraget åhördes kv 30 A 40 personer, så åhördes det fjär- je a v ett 100-tal och därutöver.
På ett möte - det v a r i Tving - Bck jag i ‘ uppdrag att framföra en, acksam hälsning till donatorn, hos vil- &lt;en den svenska landsbygdens kvin- ior stå i så stor skuld.
Jag är glad iver att få tillfälle göra det i Rösträtt !ör Kvinnor.
Frigga Cailberg.
o
3 BÖSTBATT F Ö B KYIATATOR d i tråkig.
Hon talar fritt utan några; om helst anteckningar, vilket ger nå- rot så omedelbart övertygande åt hen- ies ord.
Ett diskussionsinlägg i en ’ örsamling på tusental synes e j be- iomma henne mer än ett samtal på, u man hand.
Det är lätt att idealisera, nen svårligen kan man finna ett vär- ligare ideal f ö r kvinnan i talarstolen in den stora ungdomsrepublikens fria i o tter.
Bland de många talen v a r det sär-: kilt två, som slog0 an.
Det första var sv en arbeterska, medlem i kvinnornas iackförening.
Hon gav i enkla ord ut-, ryck för den glädje hon kände över len n y a segern.
Glädjen över att kom- na ett steg framåt mot den dag, då 4merikas sex millioner självförsörjan- ie kvinnor ha rätt att stifta lagar till skydd för sig själva, sina hem och sina) am.
Hon berättade om hur hon en lag, d å hon under middagsrasten tala- fe till sina kamrater på fabriken, från rn man möttes av den utnötta satsen, att kvinnans plats v a r i hemmet, men 3å hon undersökte saken, fann hon ut, itt den mannens hustru måste arbeta] te för att hjälpa till med familjens un- lerhåll - och hon hade åtta barn.
Ta- arinnan tillade: ” Nog var den kvin- lans plats i hemmet, men v a r f i var ion icke där?
De flesta a v oss arbets- h k o r h a hem, men hemmet är våra Föräldrars eller syskons.
Varför h a vi icke vårt eget hem?
Emedan vi e j iunna gifta oss med män, som endast i a en inkomst av 15-18 dollars i vec- Can. ’ ’ Det v a r livets obevekliga allvar, som; d a d e genom denna flicka, och orden: rep0 mig mera och gåvo mera tankar, lärför att j a g under flera månader ar- betat sida vid sida med dessa samhäl- lets styvbarn vid fabrikernas maskiner x h gasugnar, och därvid fått kasta en inblick i så månget hopplöst livsöde.
Hur gick j a g inte i veckor i stigande bngest, väntande på den dag, då den unga kvinnan mitt emot mig, så nära Btt bli mor, skulle utebli eller, då hon 4ndå kom varje morgon, bliva sjuk.
Och hur växte inte föraktet inom mig mot de narrar, som predika ” det kvinn- ligas ” frasrika lära, då j a g hörde att hvinnan näst intill mig, hon, som syr så förtvivlat, syr som själva det röda, rinnande livet, att hon h a r två små där hemma, den minsta endast fem må- nader.
Jag frågade: ” Men vad gör då man? ” Svaret endast en ryckning axlarna, en rörelse med handen, som kan betyda vad som helst.
- - Vid sådana tankar glömmer man att jet är fest och man frågar sig: hur är let möjligt att kvinnorna inte överallt ta rösträtt!
Här tåga fram millioner, BV nöden drivna, och deras händer mö- ta deras, som rättfärdighetslängtan jrev.
Alla veta de, vad de vilja, och vad de vilja är till hemmets, till sam- hällets gagn och ändå stå männen tve- kande.
Det är inte utan att tålamodet vill brista och man tycker att de engel- ska suffragetternas knytnävsargument äro bättre vapen än ord till hjärnor, som icke tyckas vara mottagliga f ö r logik.
Men i nästa ögonblick tigger man sig själv om tillgift för sina överilade tan- kar, ty i talarstolen står, mottagen a v väldiga applåder, J a n e Addams, Ame- rikas populäraste och mest älskade kvinna, och liksom hela hennes liv är 2n övertygande bevisföring om kvin- nans förmåga och lämplighet i sam- hällsarbetet, (en framstående talare har kallat henne ” den mest ledande personen i Chicago ”), så manar hon också nu med sin behagliga, lugna röst till fortsatt kamp på övertygelsens väg.
Med sin klara, goda blick ser hon förbi handlingen till de psykologiska grun- Uerna för densamma.
Dömer, gör icke hon, ty hon tror liksom varje so- cialreformator på det goda grundäm- net i människonaturen, och hon vet att v i alla äro stora barn, mer eller min- dre bundna a v traditionella och natio- nella fördomar och åskådningar.
Med några ord ger hon en id6 om, varför icke Wisconsin gav sina kvin- n o r rösträtt.
Vid sidan om motståndet från spritintressenterna står ett starkt motstånd från de invandrade tyskar, som i denna stat äro synnerligen tal- rika.
De hålla envist fast vid de ideal och åskådningar, som vor0 allmänna i deras egen hembygd, då de för en 25- 30 å r sedan lämnade den, ty de tro att där hemma är allt sig likt och veta inte av att d ä r kämpas samma kamp för frihet som i den nya världen.
För att övervinna detta motstånd fordras ett djupgående upplysnings- arbete, och förslag h a väckts om att utsända agitatorer, som tala till fol- ket på deras eget språk.
Talarinnan slutar med att försäkra inännen: ” Att vi kvinnor icke äro så goda a t t ni ej kunna arbeta tillsam- mans med oss. ” Bland de mera bemärkta talarinnor- ila vor0 mrs Mc Culloch, domare i Han.
Du vet väl, att detta bara ä r ett kommunalt val, och jag har aldrig sagt att kvinnor inte borde få rösta kommunalt.
Hon.
Ahjo, nog har jag hört ett och an- H a n.
Hör du Elise, det var sant, jag måste j u ha din fullmakt till stadsfullmäk- nat om det också, t. ex. att kvinnor inte tigevalet; vill du vara snäll och fylla i den begripa stadens angelägenheter, så att det bara var dumheter att låta dem bli val- här blanketten.
bara till stadsfullmäktige m. m., fast jag (Fru Elise har egendom under egen för- medger, att du talat mindre om den sa- valtning.
E n faster som hade litet be- ken nu, sedan de i alla fall blivit det.
Men synnerliga ideer, sådana som ogifta frun- välja inte stadsfullmäktige i våra fem timmer ha ibland, hade nämligen testamen- största städer också ledamöter till Första terat henne sin förmögenhet på villkor att kammaren, och då är detta ju i alla fall ett hon skulle råda över den själv.
Den be- politiskt val här åtminstone, och det kan stämmelsen hade alltid retat hennes man du väl aldrig gilla att jag skall vara med en smula förut - alldeles som inte han om?
förstod sig på att förvalta pengar bättre Han.
På så sätt och vis är det j u poli- än Elise - men nu vid valet var det ju bra, t y han hade sina 40 röster i alla fall, tiskt, om man så vill, men det är ju i m h Elises röstetal blev således ett extra alla fall inte alls detsamma som valen till tillskott, välbehövligt i dessa radikalismens Andra kammaren.
Hon.
Menar du då, att Första kamma.
och socialismens tider).
ren betyder så litet i jämförelse med den Hon.
Vill du att jag skall rösta, du som Andra, att den knappt kan sägas vara po- alltid sagt mig, att du skulle skiljas ifrån litisk?
mig, om jag bleve rösträttskvinna?
Han.
Hur kan du komma med sådana H a n.
Ja, därför vill jag ju också bara dumheter, det vet du väl, att Första kam.
ha din fullmakt.
maren för det närvarande är fosterlands.
Ron.
Ja, men då röstar j a g väl i alla vännernas enda pålitliga stöd.
Han.
Och ändå anser du valet av der ?all, och det är j u detta du ogillar; inte kan det vara det väsentliga, om man g8r korporation, som väljer Första kammarer opolitiskt.
Jag tycker det ä r du som pra.
upp p i vallokalen själv eller ej.
tar dumheter.
Du anser att det skulle vara upplösande för hem och familj om kvin- norna skulle börja syssla med politik, och ändå vill du att jag skall deltaga i ett politiskt val!
H a n.
Men jag har jn sagt, att detta i alla fall i första hand är ett kommunalt vall Hon.
I första hand ja, och i andra hand ett politiskt, d. v. 6. att var och en som röstar bör vara hemmastadd bdde i det kommunala och politiska livet för att kun- na rösta.
När jag helt beskedligt sa dig en gång, att jag ändå inte tyckte, att det skulle äventyra familjelivet, om en hustru röstade på riksdagsman till Andra kam- maren vart tredje år, fick jag till svar, att detta just bevisade, att jag ingenting begrep av politik, och att kvinnor bara ville ha rättigheter, men ingen ansvarskänsla hade inför dem.
En samvetsgrann person kunde inte rösta, om hon inte följde med politi- ken alla de tre åren igenom, och detta skulle medföra en utåtriktning av hela kvinnokönet, som skulle bli ödesdiger för hemmet och samlivet.
J a, du sa ock&amp;, att professor Thyren hade rätt, att kvin.
norna borde få rösträtt, då alla kvinnor bli självförsörjande, och familjen i egentlig mening tillhör historien.
Nå, inte vill jag avskaffa familjen inte och försumma mins barn, och då kan jag j u inte rösta heller, 2r på ” I dag ä r segerns och jub- lets dag; i morgon gå vi att erövra en ny stat. ” Så yttrade en av de många tala- rinnorna vid det stora möte av ” thanks- giving ” och jubel, som Chicago röst- rättskvinnor anordnat med anledning a v rösträttens genomförande i fyra nya stater.
Jubel och tack över att få vara med var också den känsla, som med oemot- ståndlig makt strömmade in på en, d å man inträdde i den stora salen i ” Hull House ”, till sista plats fylld av en en- tusiastisk, aktiv publik.
Där framme på estraden satt i en halvcirkel elitkåren ur Chicagos - kvinnovärld, var och en - en kraft att räkna med, v a r och en - en reforma- tor på sitt område med en livsgärning bakom sig, som måste väcka respekt hos varje man och stolthet hos varje kvinna.
Nu stråla allas ansikten av den gläd- je, framgången ger, men också av den okuvliga energi, som ständigt pekar framåt mot nya mål.
Det vita silkes- standaret i bakgrunden med det bevin- gade fältropet: ” Votes f o r women ” på- minner också om, att de tio vimplarna under detsamma representera endast tio a v republikens 48 stater.
” Hull House ’ s ” gossorkester stämmer upp en jublande segerfanfar och så öppnar ordföranden talens långa rad.
Endast tre minuter äro anslagna till varje talare.
Tre minuter!
Det syntes mig nästan som om applåderna, som mottogo varje ny talarinna, togo så 18ng tid.
Och dock, vad hunno de ej med på dessa tre minuter!
Emellertid visade sig möteslokalen allt för trång, och ett ” overflowing- meeting ” måste anordnas i teatern i samma hus.
På några minuter fylldes även denna sal och trots saknad av blommor och standar steg stämningen snart till samma höjd som i den stora salen.
Programmet v a r detsamma.
Så snart en talarinna slutat sitt anförande i den ena salen, kom hon över till den andra.
Från första stund j a g hörde ameri- kanskan tala, hade hon min hela beun- dran.
Under detta möte steg dock be- undran till hänförelse.
Hon är i talar- stolen densamma, som hon alltid är, enkel, orädd, älskvärd, humoristisk, al- drig nervös, aldrig överdriven; varm, utan att bli sentimental, sakrik utan att Valdialog i hemmet.
Kvinnans rösträtt som valprogram.
Mr George Lansbury, kvinnoröaträttene trogne förkämpe i engelska underhuset, avsade sig för någon tid sedan sitt man- d a t för a t t ge sina valmän tillfälle att g i till val endast på frågan om politisk röst- rätt för kvinnor första gången detta skett över huvud taget.
Mr Lansbury till- hör arbetarepartiet, men har förklarat att det var hans avsikt att rösta mot rege- ringen i varenda fråga, till dess kvinnor- na fått rösträtt.
E t t omfattande valar- bete har försiggått i hans valkrets, Bow and Bromley, och det är att betrakta som ett mycket gott resultat a t t hans kandi- datur lyckades samla 3,291 röster mot den unionistiska kandidatens 4,042.
Detta inne- här emellertid att en stor del liberala val- män föredragit en konservativ motstån- dare till kvinnorösträtten framför en röst- rättsvänlig arbetarekandidat.
- Evanston, en förstad till Chicago (‘ ‘ Männen anse henne duga till domare, men ge henne icke rösträtt ”), och Vir- ginia Brooks, en ny Jeanne d ’ Arc, som på kort tid ” torrlagt ” och reformerat sin födelsestad West Hammond, Indi- ana.
Sista talarinnan gav en framställ- ning a v den stora jubeldemonstratio- nen i New York.
” Man hade beräknat att 20,000 kvinnor skulle deltaga och 40,000 kvinnor och män tågade upp.
All ungdom från högskolor och univer- sitet togo del.
Varje deltagare bar en fackla.
Det v a r en mäktig anblick.
Ett oändligt tåg av glindrande ljus.
I alla fönster, på balkonger, tak och gator, d ä r tåget drog fram, stodo människo- massor packade och från gata till gata steg jubelropet och bars vidare a v ekot: ” Four, four, four states more; four, four, four states more. ” På talarinnans uppmaning reste sig alla mötesdeltagarna och uppstämde samma jubelrop: ” Four, four, four sta- tes more. ” En milsten, en landvinning mera i detta underliga, världsfamnande krig - och när den sista milstenen är hun- nen, den sista landvinningen vunnen skall det ständigt finnas nya sannings- riken att strida för mot nedärvd bar- barism.
Chicago den 17 nov.
1912.
Anna Lindgren.
det vore brist på ansvarskänsla, det har dn själv sagt.
Han.
Du kan väl ha förtroende till mig i detta som i så många andra fall.
Hon.
Du har dina röster och för dem röstar du, men för mina röster är jag en- sam ansvarig, och då vore det samvets- löst att rösta utan att först ha följt med politiken i flera år, dat har du själv sagt; men slår jag mig på politik, så fördärvar j a g familjen och mina barn - det har du cckså sagt!
H a n.
Nå så farligt vore det väl inte, om du följde med litet grand, så du hade någon reda på, vad det är frågan om.
Och ser du, detta gäller ju fosterlandets sak.
J a g tycker visst, att det varit det bästa, oin kvinnorna aldrig fått några rättigheter alls, varken politiska eller kommunala, men nu ha de några, och då blir det ju en plikt att använda dem.
Ty vänsterkvin- ncrna, de använda nog sina minsann!
Hon.
Ja, det är en annan sak det!
De- ras män ha inte predikat för sina hustrur, att de skulle skiljas från dem, om de ble- V O rösträttskvinnor.
Deras män ha kan- ske t. o. m. uppmuntrat dem att intressera sig för politik, talat med dem som likar i politiska frågor och hjälpt dem a t t sätta sig in i förhållandena, så att de nu ha reda på saken och med gott samvete kunna rösta.
I 4 BÖSTSÄTT t Kvinnliga stadsfullm %k- tigkandidater.
k F Ö B KUIZONOB Högerkvinnorna och stadsfullmäktigvalen.
Ett genmäle.
kringsändes till F. K.
P.
R., än mindre delgavs pressen.
Den ovanrelaterade diskussionen utgjorde endast ett kort led i förhandlingarna.
Då det redan i Lund var tydligt, att högerkvinnorna icke kände sig hågade att i större utsträckning demonstrera på det först föreslagna sättet, har frå- gan icke ens upptagits till diskussion inom centralstyrelsen.
Det enda utta- lande, som gjorts, återfinnes i Rösträtt för Kvinnor f ö r den 1 november, d ä r den ledande artikeln avhandlar stads- fullmäktigvalen.
Denna artikel inne- håller främst en ivrig uppmaning till medlemmar av F. K.
P.
R.
” att göra sitt bästa a t t få kvinnorna så talrikt som möjligt att deltaga i stadsfullmäktig- x-alen ”.
Vidare tillrådas kvinnorna i de städer, d ä r stadsfullmäktigvalen ha en politisk betydelse, att gå fram med egen lista, varigenom ” de kvinnor, vilka äro missnöjda med sitt partis hållning i fråga om politisk rösträtt f ö r kvin- rior, alltså högerkvinnorna, erbjudas ett alldeles enastående tillfälle att de- monstrera mot denna partiets hållning på ett sådant sätt, a t t det e j skadar par- tiet med hänsyn till dess övriga pro- grampunkter.
- Den andra utvägen att inför sitt parti demonstrera sin röst- rättsvänlighet, som j u alltid står hö- gerkvinnorna till buds, att helt och hållet nedlägga sina röster, har dela det emot sig, att den drabbar partiet hårdare ä n de flesta önska, och därige- r:om indirekt gynnar de andra partier- na, dels även det, att den är så svår att exakt beräkna till sina verkningar ”.
På Stockholmsföreningens möte den 25 november uttalade högerkvinnor - utan sammanhang med de övriga di- skussionsämnena - en protest mot tan- ken att demonstrera genom röstnedläg- gelse.
Landsföreningens ordförande för- svarade verkställande utskottets upp- fattning av det önskvärda i att högerns rösträttsvänliga kvinnor ville övertyga sitt parti på röstnedläggandets otvety- diga sätt om sitt missnöje med dess hållning i kvinnornas rösträttsfråga, men upprepade att i fråga om nedläg- se.
E n annan talare föreslog, att kvin- gande av sin röst vid kommunala val måste varje högermedlem av F. K.
P. Göteborgs P.
K.
P.
R. och Bernard Shaw norna vid stadsfullmäktigval i höst €i.
pröva sig själv och handla efter bä- skulle gå fram med egna listor för att PB framställning till Bernard Shaw hal sta samvete.
Göteborgs F. K.
P.
R. fått tillåtelse ati därigenom markera sin ställning.
Detta Stockholm den 4 december 1912. hi- senare förslag mottogs med allmänt översätta och uppföra hans rösträttspjäE Press Cuttings (Tidningsurklipp).
Det sed fall.
Mötet i Lund hade karaktär av Verkställande utskottet i Lands- vanliga honoraret för uppförande av Shaw ’ E rådplägning och ägde ingen befogenhet föreningen f ö r kvinnans stycken har till föreningen överlämnats och att fatta beslut.
Det hade en så konfi- politiska rösträtt.
dentiell prägel, a t t protokollet e j ens bokföres som gäva av Bernard Shaw.
Med anledning av ett av Moderata kvin- Till de uppgifter vi förut lämnat, kunna noförbundets styrelse utsänt upprop, vari nu läggas ytterligare nigra.
det antydes att högerkvinnorna inom F. I Norrköping gA kvinnorna fram med K.
P.
R. skulle ha uppmanats att vid dc nu ogen lista, upptagande namnen fröken pågående stadsfullmäktigvalen nedlägga Aurore Pihl, d:r Anna-Clara Romanus.
sina röster för att därigenom stödja kravet på politisk rösträtt, har V. U. utsänt föl- Alivbu och fröken Ellen Moberg.
I Göteborg ha socialdemokraterna i för.
jande genmäle: Då det upprop, som Moderata kvin- ita kretsen uppsatt fru Josefina Rosvald på noförbundets styrelse utfärdat till de min lista.
I Gävle har, dA detta skrives, ” De kristna kommunalt röstberättigade kvinnorna, nykterhetsvännerna ” uppsatt folkskollära.
lätt kan giva anledning till missför- rinnau fröken Elsa Bengtsson som försts stånd och faktiskt redan gjort det, an- namn i andra valkretsen.
Fröken B., som håller verkställande utskottet i Lands- ä r en utpräglad nykterhetskämpe, sekrete.
föreningen för kvinnans politiska röst- rare i Vita badbet, och ivrig rösträttsvän rätt förbindligt, att följande berikti- kan tack vare denna placering vara säkei gande måtte intagas i de pressorgan, em inval.
Av de politiska partierna är del som lämnat plats för bemälda upprop.
Verkställande utskottet h a r icke, va- endast det frisinnade som upptagit ett kvin.
aonamn på sin lista i första valkretsen re sig i form av paroll i cirkulär eller men kan det pä grund av sin placering genom enskild övertalning i privat- fjärde plats, endast anses som suppleant.
Lrev, utsänt någon uppmaning till de namn.
Högerns kvinnor, som förra gånger högersinnade kvinnorna inom röst- uträttade ett duktigt arbete för sin kvinn, rättsföreningarna att nedlägga sina rö- liga kandidat, ha i Ar ej eus ansett det lön1 ster vid stundande stadsfullmäktigval.
att nämna ett kvinnligt namn inom par.
Därom kunde Moderata kvinnoförbun- tiet pA grund av trängseln bland de avgå.
dets styrelse lätt ha övertygat sig, om ende fullmäktige, och bland socialdemokra.
den så velat.
Vad som tilldragit sig är följande: terna torde det främst vara bristen pl lämpligt namn, som gjort att ingen kvinna Vid ett enskilt möte i Lund den 17 juni i år, i vilket medlemmar från olika F. denna gång kommit med.
I Karlstad har vänstern uppsatt fru Ger.
K.
P.
R. deltogo, dryftades konfldenti- da Hellberg ä fjärde platsen ovanför strec.
ellt vilka mått och steg, som kunde fö- Pet i södra kretsen och fröken Regina Pet.
ra frågan om politiska rättigheter för tersson A en suppleantplats i den norra Sveriges kvinnor till en snar lösning, Eögern har uppsatt fröken Alma Anders På tal om högerkvinnornas insats ytt- son ä nionde platsen i norra kretsen.
F. K rade ordföranden, att det vore ett ön- P.
R. har till stadens alla röstberättigadc skemål, att de rösträttskrävande blacd kvinnor utsänt cirkulär med uppmaning at1 dessa ostentativt förklarade, att de vo- ro förhindrade att med sina röster un- deltaga i valet.
I Sundsvall ha alla tre partierna uppsatl derstödja sitt parti, sb länge detta vid- kvinnor pA kandidatlistorna.
” De frisinna.
hölle sitt motstånd mot kvinnorösträt- de ” i östra kretsen ha på femte plats u p p ten.
E n sådan paroll kunde dock icke satt fru A. Martell, ” de moderate ” i samma utfärdas, utan det måste bli en fullt krets pA tionde plats fröken Elin Rydberg frivillig sak, d å det ytterst vore en in- ” radikala vänstern ” (socialisterna) på an.
dividuell samvetsfråga, om den enskil- d r a plats fröken Jenny Andren.
Alla trt d a kvinnan ansåge kvinnorösträtteri platserna äro emellertid ganska osäkra eller understödet a v det övriga parti- I Örebro står fröken Mathilda Tengval programmet viktigast och mest sam- pA ” Frisinnade sparsamhets- och nykter, hällsgagnande.
Ville ett antal höger- hetsvännernas ” lista samt fröken Amaliz kvinnor genom röstnedläggelse demon- Lundgren som nionde namn pä den bor.
strera endast vid val av politisk karak- tär, skulle detta säkert h a betydel- gerliga listan.
- - N:R 20 A Där kvinnorna äga med= hborgarr8tt.
- Det norska BlderdomsförsEkrings- förslaget.
Den norska ålderdomsf ’ örsäkringskommit- this ordförande, professor Jsger, har inför regering och storting lämnat en redogö- relse för det förslag till invaliditets- och tllderdomsförsäkring, som inom kort kom- mer att framläggas i Norge.
” Det kända förhållandet att för kvinnan i regel erfor- dras mindre för uppehället iln för mannen ”, har icke varit så känt för den norska för- säkringskommitten, att pensionerna satts lägre för kvinnan än för mannen f ö r sam- ma erlagda avgifter.
Icke heller hennes tidigare arbetsoförmåga eller längre livs- längd har lagts till grund för någon olik- het i pensionsbelnppen i denna på solida- riteten byggda, alla omfattande försäkring.
Av äkta makars inkomster och förmögen- het, där de leva i egendomsgemenskap, räk- nas visserligen icke hälften, men S / 4, alter- ~ grund för den makens av- nativt l / såsom gift, som ä r ” lignet ” f ö r inkomsten, medan ‘ 14, alternativt ‘ 1 3 räknas s h o m grund för den andra makens eller makans avgift.
Även i detta avseende ä r det norska försla- get bättre än det svenska, som i sådana fall räknar mannens avgift s b o m grundad på hela årsinkomsten och betraktar hustrun såsom helt egendomslös, d &amp; hon endast ar- betar inom hemmet och icke äger förmö- genhet under egen förvaltning.
Professor J s g e r har personligen förklarat, att vid beräkningarna för pensionsbeloppen använ- des en gemensam invaliditets- och dödlig- tetstabell f ö r män och kvinnor.
Så ä r det i ett land där kvinnorna äga medborgar- rätt.
I Sverige däremot Iiäger v&amp;r kommittes försäkringsexpert, direktör Sven Palme: ” Det kan icke vara på annat sätt; kvinnor- na få finna sig däri, att kvinnor få 23 proc., män 30 proc.
å sina erlagda avgifter. ” Sverige skulle i SA fall, om ändring icke sker härutinnan, bli det första land i värl- den som gör sådan Atskillnad.
Männens internationella allians för kvin- nans rösträtt valde vid sin nyligen i Lon- don hållna kongress följande styrelse: sir John Cockburn, ordförande, Y. Ferdinand Euisson, deputerad för Seine-arrondisse- mentet, v. ordf., hr Ernst Beckman, ledamot av riksdagens Första kammare, v. ordf., mr T.
T. W. Kehrer, kassaförvaltare, och överstelöjtnant W. A.
E. Mansfeldt, sekre- terare.
__ Men när jag den sista tiden hört dig tala Han.
Tror du inte många av dem bars familjen, och nu vill du, att din egen springa med männen utan att tänka själva hustru skall lämna sin familj i sticket.
Nej, om, hur du skulle samla upp dina kvinn- liga bekantas fullmakter, därför att detta jag förstår dig sannerligen inte!
da?
val var så viktigt just för Första kam- Han.
Nej, därför att kvinnor äro så ore- Hon.
Det är ju möjligt, men de ha då skull, och hört dig övertala deni Htminstone fått bjuda till att tänka själva.
sonliga.
Hör du inte, att du måste rösta, narvalets .il1 att lämna dig fullmakt genom att re- Att det bland dem liksom bland männen därför att vänsterkvinnorna rösta!
Hon.
Gagnar man sitt fosterland med i m m a politik med dem - då stod hum- kan flnnas n l g r a som av naturen äro mgen klar för mig.
Ni prata sju stugor osjälvstiindiga och inte tänka SA värst att rösta blint?
Är det inte ansvarslöst?
tulla, om att kvinnornas intresse för po- Han.
Men du röstar inte alldeles blint.
mycket, det kan naturligtvis inte hjälpas, itik skulle bli förstörande för hemmet, sam- men de veta itminstone att de ha bjudit Du vet hur det var med F-båten.
Vill du idigt som N i vilja rent av tvinga kvin- till SA gott de kunnat, och därför kunna ödelägga vårt försvar och offra vårt foster- ior att rösta, vilka inte bry sig det bit- de rösta med gott samvete.
De ha fått vara land?
Hon.
Nej, nu kan det sannerligen vara, ersta om politik, gamla beskedliga änkor politiskt intresserade, utan att bli hlnade därför.
och utan att deras män beskyllt nog!
I tio Ar har jag fått höra att jag, ex. som aldrig begärt annat än att få dem för att försumma sina närmaste plik- inte förstod politik och borde sköta min ctressera sig endast för hemmet.
Alla familj.
Jag har fått fyra barn, som jag iommunalt röstberättigade kvinnor ha ju ter.
De kunna rösta, men inte jag!
haft att vårda, och de ha tagit min tid iaktiskt en politisk rösträtt redan, röst- Han.
Men Elise, inser du då inte, att så helt i anspråk, att jag därför nästan - ätt till Första kammaren, det må nu vara om alla vänsterkvinnor skulle rösta, msn har varit böjd att anse att du hade rätt.
: enom landsting eller stadsfullmäktige, och alla högerkvinnor l i t a bli, så gAr ju hö- Fast ibland när jag hört, hur kusin Elin, V i söka med allt gevalt få dem att an- gern under?
Därför blir det din ovillkor- som har lika många barn som jag och bända den, medan N i själva säga, att kvin- liga plikt att rösta!
mindre råd att få hj31p än jag, jämt re- ian inte passar för politik.
Endera av Eon.
Det förstsr jag absolut inte, att sonerar politik med sin man, och hur han lessa ståndpunkter få Ni väl i all ärlighets du kan säga, om du verkligen anser att rådgör med henne i alla sina angelägen- iamn vara så goda att uppgiva.
I går var Elin här och frågade, om jag kvinnornas sysslande med politik under- heter, då har jag blivit en smula tvek- gräver familjen.
Låt då dessa förvilla- sam.
Elin sköter sina barn och sitt hus- nte ville ge henne min fullmakt, då hon de vänsterkvinnor störta sina familjer i håll minst lika bra som jag.
Nå, hon är &amp; og att jag inte ville rösta med ett parti, elände, men iåt Atminstone familjen ha kanske dugligare och mer begåvad än jag,; om smädade mig och förolämpade mig nägon fristad hos de samhällsbevarande men så har hennes man också alltid be- iom maka och moder, just därför att j a g rö- koinnorna - det mAtte väl vara deras handlat henne som en tänkande människa, itade.
Han.
Och det gjorde du!
!
enklaste skyldighet.
Hur många ganger och inte bara velat ha henne som en docka Hon.
Nej, jag gjorde det inte denna har du inte sagt, att samhället vilar på eller en hushållerska.
gång.
J a g kände mig verkligen inte vär- dig att rösta, jag som försummat att följa =ed både politiska och kommunala frågor.
F A att jag sannerligen inte hade någon egen åsikt.
Detta kände jag så mycket mer, när jag hade Elin framför mig, som visste allt möjligt och som arbetat så myc- ket för kvinnans rösträtt.
Men i stället prenumererade jag pA ” Rösträtt för Kvin- nor ” och pA en frisinnad tidning, så att jag kan få veta något frHn olika läger.
I A r riietar jag inte, det lönar sig inte, att du ber mig därom.
Nästa ging skall j a g rö- sta, men hur, det är en annan fråga.
Det beror på hur du och ditt parti handla.
Jag skall göra mitt bästa, att sSr gott j a g förstår följa med och bedöma de olika po- litiska och kommunala frågorna, och se- dan rösta därefter.
Men vill du att jag skall rösta, då får du allt finna dig i att jag går in i rösträttsföreningen.
Att ta frukterna av andras arbete, medan man själv stretar emot i det längsta, det ä r inte vackert, eller vad tycker du9 Han (otåligt).
Du vill shledes inte ge mig din fullmakt?
Hon.
Nej!
Han.
Ja, vad skulle faster också ge dig de där pengarna för, det ä r bara till för- agelse jämt och samt!
Gulli Petrini.
~
BÖSTRÄTT F O R KVINNOR Arboga F. K.
P.
R. hade den 25 nov.
års- rammanträde.
varvid styrelsen i sin helhct omvaldes.
Tili centralstyrelsemedlem ut- iågs f. d. skolföreståndarinnan fröken Ca- rolina Falk, med lärarinnan f r u Maria Blidberg som suppleant.
Den 18 nov.
höll d:r Gulli Petrini på kal- lelse a v F. K.
P.
R. föredrag om ” Den kvinnliga rösträtten och de sociala frå- gorna ”.
I Borlänge och Stora T u n a F. K.
P.
R. har jur. kand. Eva Anden föreläst om Fattig- d r d e n, dess omfattning och organisation (Stora Tuna den 5 nov.
), Kommunallagarna och Äktenskapslagstiftningen (Borlänge den 7 och 8 nov.).
Samtliga föreläsningar åhör- des med största intresse och mottogos med livligt bifall.
I Eskilstuna F. K.
P.
R. höll f r u Augusta Nidebeck den 3 dec.
ett föredrag, som Phördes a v SA m h g a godtemplarsalongen kunde rymma och som mottogs med intres- re och bifall.
Efter föredraget anmälde dera nya medlemmar sitt inträde i förenin- gen, som nu räknar ett 100-tal medlemmar.
Pärgelanda F. K.
P.
R. hade den 1 dec.
an- erdnat ett föredrag p å Stigens herregård av fröken Signe Wollter f r å n Trollhättan.
Ta- larinnan avslutade sitt utmärkta föredrag med a t t på det varmaste uppmana de när- varande kvinnorna att ansluta sig till Fär- gelanda rösträttsförening.
Att talet var bäde vinnande och övertygande kan bevi- aas därmed, a t t 10 a v de närvarande 40 åhö- rarna Iäto i n s k i v a sig i rösträttsförenin- gen.
Färila F. K.
P.
R. höll sitt årsmöte den 18 nov.
Mötet öppnades med avsjungandet av ” Du gamla, du fria ”, varefter styrelseval företogs.
Till ordförande valdes barnmor- Ekan E.
Kring, v. ordf. fröken Anna Assars- ron, kassaförvaltare fröken Alma Mickels- aon, sekreterare fröken Anna Wannberg, vice sekreterare f r u Alida Persson.
Till re- visorer valdes f r u Maria Collman samt frö- ken Anna Vallin.
Till centralstyrelsemed- lem omvaldes ordf. med v. ordf. till supp- leant.
Sedan hölls ett anförande om nöd- vändigheten a v att så många kvinnor som möjligt skaffa sig kommunal rösträtt, och i samband härmed upplästes redaktör Lindhs artikel: ” Kvinnans medborgarskap i antsgande ”, varefter utdelades Landsför- aningens flygblad i frågan.
Talarestolen bestegs därefter a v fröken Alma Mickelsson, som höll ett varmt medryckande minnestal över f r u Elin Pålman-Göthman.
Sedan nå- gra andra f r i g o r diskuterats, avslöts mötet med avsjungande a v en rösträttssång.
Gävle F. K.
P.
R. hade den 19 nov.
sitt or- dinarie höstsammanträde, varvid förrätta- des val a v funktionärer för 1913.
Styrel- sen omvaldes i sin helhet och utgöres a v fru Klara Lindh, ordf., fröken Anna Sund- bom, sekr., fröken Ester Forssell, kassaförv., fruarna Brita Lundeberg och Sigrid Hofr6n samt fröken Ester Kling med majorskan Anna Svensson.
f r u Natalia Ericsson och fröken Hanna Westling som suppleanter.
Revisorerna, fröken Anna Lindborg och Aina Egelin med fröknarna Cratz och Lind- man som ersättare, omvaldes likaledes.
Till eentralstyrelsemedlem och suppleant för nä- eta Ar utsågos fru Klara Lindh och fröken Anna Sundbom.
Det stundande stadsfull- mäktigevalet dryftades och beslöts bl.
a. att medelst kort uppmana varje röstberättigad kvinna a t t deltaga i valet.
En 8. k.
” littera- turkommitte ” tillsattes för att sprida bro- schyrer m. m. och upptaga prenumeration H tidningarna Rösträtt för Kvinnor och Dagny.
Föreningen biföll ett uppgjort prov- förslag till resefördelning de olika lokal- föreningarna emellan, för att på så sätt underlätta f ö r de mindre föreningarna att sända ombud till centralstyrelsemötet i Stockholm instundande 9 och 10 januari.
Göteborgs F. K.
P.
R. hade den 29 nov.
sammanträde, varvid till styrelse för 1913 valdes f r u Frigga Carlberg, förste postex- peditören Hildur Oijer, handlanden Olivia Olsson, d:r Thora Wigardh, folkskollärarin- nan Sofia Svensson, f r u Anna Holm, fröken Anna Trägårdh, f r u Stina Fagerskog och 111. kand. Charlotte Hamberg.
Till central- styrelsemedlem utsågs f r u Frigga Carlberg och till suppleant förste postexpeditören Hildur Öijer.
Sedan ordf. uppmanat till fortsatt agitation för ökande a v medlems- antalet, för prenumeration å Rösträtt för Kvinnor samt förevisat prov A e t t till julen utkommande flygblad, påpekades vikten av deltagande i stadsfullmäktigevalen samt a t t vänsterns kvinnliga kandidater samtliga tillhöra F. K.
P.
R. Halmstads F. K.
P.
R. hade sammanträde den 30 nov.
under fröken Anna Ljungbergs ordförandeskap, därvid en del frågor enligt stadgarna behandlades.
Ordföranden läm- nade en intressant skildring a v det andra I I Arbetet u t e i landet allmänna kvinnorösträttsmötet, som hölls dels i Nackarpsdalen och dels i Lund sist- lidne juni, och i samband härmed antogs förslag till en kvinnornas opinionsyttring Cör politisk rösträtt och valbarhct.
Till rentralstyrelseledamot för 1913 återvaldes fröken Anna Ljungberg med f r u Bie Smitt som suppleant.
Sedan de egentliga röbt- rättsärendens behandlats, demonstrerade fröken Karin Lundberg ett påtänkt bygg- nadsföretag, ” Hemtrevnad ”, avsett för per- soner utan familj, men som önskade en li- ten lägenhet på ett, t v å eller möjligen tre rum jämte kök och alla nutida bckviim- ligheter.
Kalmar F. K.
P.
R. hade d.
29 nov.
ordina- rie sammanträde, som inleddes med föredrag av d:r Gulli Petrini om ” Kvinnorösträtten och de sociala frågorna ”.
Efter föredra- get, som livligt applåderades, vidtogo för- eningsangelägenheter.
Val förrättades och styrelse med suppleanter och revisorer samt centralstyrelsemedlem och suppleant blevo samtliga omvalda.
Vidare avhandlades bi- lagan till cirkulär 90, och föreningen iitta- lade sitt gillande a v V. U:s förslag.
Beslut fattades, a t t sammanträden i form a v enkla samkväm skulle hållas en gång i månaden.
Sammanträdet, som hölls å stadshotellet, var talrikt besökt och avslutades med sam- kväm.
5 I i l f r u Math.
Östlund, v. ordf., fröken Anns Rosen, sekr., fröken Amelie S a l h, kassaför valtare, fröken Ester Rosen, v. sekr., fröker Gerda Stenberg och fröken Maria Strandell Revisorer blevo fröknarna Amalia Holn och Anna Dandernell.
Till medlem a v cen.
tralstyrelsen utsågs f r u Emelie Johanssor med fröken Amelie Salen som suppleant.
Landskrona F. K.
P.
R. hade den 26 nov sitt ordinarie höstsammanträde.
Till leda möter a v styrelsen valdes doktorinnan Ag lies Sjöberg, f r u Bertha Francke-Akesson fröken Augusta Lindqvist, fruarna Ida Tu resson, Signe Svensson, Anna Ewerlöf orF Hilda Frisk samt till deras suppleanter frö.
ken Hilma Andersson och fröken Eller Sandin.
Revisorer blevo fröken Malmgrer och fröken Augusta Lauffer med fröker Jenny Söderström som suppleant.
Till om bud i centralstyrelsen utsågs f r u Berths Francke-Akesson.
Ordföranden meddeladt a t t det för närvarande finnas 865 röstberät.
tigade kvinnor i Landskrona och a t t dessr- förfoga över sammanlagt 5,150 röster.
Över.
läraren N. Sjögren höll vid mötet ett in.
tressant föredrag om ” Folkskolan som bot tenskola ”.
varjämte förekom sång a v fri Holmqvist samt musik.
Lindesbergs F. K.
P.
R. hade den 30 nov sammanträde B rådhussalen, varvid bl.
ei till medlem i centralstyrelsen utsaps fri.
1 KOSTRATT FOR KVINNOR I 1 krona fdr 1913.
Presentkort till julen.
ör att tillmötesgA dem av vara läsare, som önska ge Röstratt F för Hvinnor presentkort för nasta år i julklapp till sina vanner, till- kostnadsfritt A tidningens expe- handahållas vackra dition, 6 Lästmakaregatan, Stockholm.
Prenumerationen verkställes av givaren p5 vanligt sätt genom posten.
För å annan ort bosatta personer sker prenumerationen genom insandande av i kr.
i postanvisning till postkontoret å denna ort med tydligt angivande A blanketten av emottagarens namn och adress samt namnet på tidningen och tiden som prenumerationen avser.
Genoni presentkortet underrättas emottagaren att prenumeratio- n- ’ blivit=verkst&amp;lld.
Karlshamns F, K.
P.
R. hade den 3 dec., jitt ordinarie höstsammanträde.
Sedan jrdföranden, fröken O. Tengström, hälsat ie närvarande välkomna och tillkännagivit itt medlemsantalet under hösten mer än ’ ördubblats - föreningen äger f. n.
92 med- emmar - företogs val a v styrelse samt: entralstyrelsemedlem med suppleant.
Till mdförande efter fröken Tengström, som un- ianbett sig återval, samt till centralsty- - elsemedlem utsågs f r u Velander.
Vidare jeslöts att i anledning a v det förestående itadsfullmäktigevalet rikta en uppmaning il1 alla röstberättigade kvinnor a t t deltaga lersoniigen eller genom fullmakt.
Klippans F. K.
P.
R. hade ordinarie sam- nanträde torsdagen den 28 november, var- rid val a v styrelse för 1913 förrättades.
Till: entralstyrelsemedlem valdes ordf., tele- Crafkommissarien Hilma Ramberg, och till, uppleant v. ordf., bankkassören Augusta 2harlier.
Krokstrands F. K.
P.
R. hade den 28 nov.
iitt höstsammanträde.
Till ordförande och ~entralstyrelsemedlem omvaldes folkskol- ärarinnan fröken Serafia Svensson, till V. xdf.
fröken Ida Olsson, kassaförvaltare och: entralstyrelsesuppleant f r u Elin Wallin, rarjämte till sekreterare nyvaldes f r u Anna ?ilsson och till v. sekreterare fröken Mar-: it Kristianson.
Revisorer blevo fruarna h m a Andersson och Elin Alexandersson ned fröken Maria Hjerten till ersättare.
Il nya medlemmar inskrevos vid mötet.
Jnder året h a r en medlem dött och 14 flyt- a t till annan ort.
Efter mötet hölls en ingerad municipalstämma.
Köpings F. K.
P.
R. höll fredagen den 29 LOV.
sitt ordinarie höstmöte.
Till styrelse för 1913 valdes fru Emelie Johansson, ordf.
Anna Österlund med fröken Beda Lindell som suppleant.
Lysekils F. K.
P.
R. h a r till styrelse för 1913 valt f r u Ebba Lagerwall, doktorinnan Blume, fröken Amanda Mattsson, fröken Alma Halldin, f r u Engla Gustafsson, fru Hilma Hyllengren och f r u Clara Ljung- gren.
Revisorer: fröknarna Greta Kjell- gren och Ragnhild Karlsson.
Nässjö F. K.
P.
R. hade den 29 nov.
sam- manträde &amp; Vita bandets lokal.
Till sam- manträdet hade inbjndits en del utomståen- de.
Efter avsjungandet a v en s h g, hälsade ordf., f r u I d a Thidell, de tillstädeskomna välkomna.
Sedermera förekom deklamation, uppläsning och gemensam sup &amp; varefter styrelseval förrättades, varvid föl jande val- des: f r u Thidell, ordf., f r u Lindholm, v. ordf., fröken Hammarskiöld, sekr., fröken Maja Vikstedt, v. sekr., fru Hanna Rylan- der, kassör, samt f r u G. Carlström och dok- torinnan A. Öberg.
Suppleanter blevo fru A. Östberg och fröken Hilda Kilsson.
Revi- sorer blevo f r u Alfrida Liljekvist och fru Alma Rylander med f r u A. Forsberg som suppleant.
Flera nya medlemmar vunno in- träde.
Sala F. K.
P.
R. hade den 23 nov.
råd- huset sammanträde i och för val a v styrel- semedlemmar för Ar 1913.
Efter f r u Lund- quister och fröken Själander nyvaldes frö- ken Mogren och f r u Dahlgren samt omval- des doktorinnan Hedlund.
Till ordförande utsågs fröken Mogren och omvaldes t,ill v. ordf. doktorinnan Arpi.
Till suppleanter omvaldes fruarna Ekbom och Persson.
Till medlem af centralstyrelsen utsågs fröken Mogren och till suppleant doktorinnan Ar- pi.
Till revisorer omvaldes fröknarna Kvarnström och Wall med f r u Bergen- strahle och fröken Philipsson d s o m supp- leanter.
Sandvikens F. K.
P.
R. hade den 25 nov.
sitt höstmöte, varvid styrelseval förrätta- des.
Till ordförande valdes fröken Ellen Karlsson, vice ordf. fröken Mia Ljiingkvist, fröken Lilly Nilsson, sekr., och f r u Maria Pihl, v. sekr. F r u Ninni Svensson kom- mer fortfarande a t t fungera som kassör.
Den nya styrelsens suppleanter blevo f r u Mina Andersson och Aivhild Krook.
Re- visorer blevo fröken Augusta Karlsson och fru Alma Tempelman.
Föreningen beslöt a t t en gång i månaden anordna ett föreläs- nings- och diskussionsmöte.
Skara F. K.
P.
R. höll den 27 nov.
ett möte å Centralhotellet.
Till centralstyrel- semedlem valdei fru J e n n y Velander och till hennes ersättare fröken Maria Cavallin.
Därefter följde ett enkelt samkväm, var- vid upplästes och delvis refererades scener ur Strindbergs ” Den siste riddaren ”, som åhördes med största uppmärksamhet och lönades med livligt bifall.
Strömstads F. K.
P.
R. hade den 28 nov.
årssammanträde under ordförandeskap a v f r u Trina Hansson.
Till ledamot i ccntral- styrelsen valdes fröken Ingrid Nilsson med fru Trina Hansson som suppleant.
Styrel- sevalet för 1913 utföll så att den nuvarande styrelsen omvaldes, nämligen: fru Trina Hansson, ordf., fröken F r i d s Kläth, v. ordf .. fröken Tyra Johansson, sekreterare, fröken Gurli Jacobsson, v. sekr., fru Amanda Hau- ge, kassör, samt suppleanter f r u Blända Hålkedal och fröken Maria Karlsson.
Till revisorer a v föreningens räkenskaper om- valdes fröknarna Ingrid Grönvall och Ruth Berg samt till pressombud fröken Hilma Normann.
Föreningen beslutade a t t prenumerera för 1913 å ” Rösträtt för Kvinnor ” och skän- k a den till Strömstads läsestuga.
Vid Sundsvalls F. K.
P.
R:s årssamman- träde höll fröken Elin Wahlquist ett längre anförande om kvinnoröstrattsfr&amp;- gan, därvid hon särskilt uppehöll sig vid nämnda frAgas behandling vid årets riks- dag.
I slutet a v sitt anförande riktade tal.
en kraftig vädjan till kvinnorna a t t med all kraft deltaga i valarbetet dels för de förestAende stadsfnllmäktigevalen och dels - när den tiden kommer - för riksdags- mannavabn år 1914.
F r u Gerdin talade härefter i ett längre anförande Över reglementeringen och refe- rerade i samband härmed fru Sachs ’ strids- skrift i detta ämne: ” Den svarta domen ”.
Till medlem i centralstyrelsen utsågs frö- ken Wahlquist med fru Gerdin som supp- leant.
Surte F. K.
P.
E. hade den 25 nov.
besök av f r u Gunnarsson från Malmö.
I ett offentligt föredrag berörde hon på ett varmhjärtat och värkande sätt flera ak- tuella rösträttssynpunkter.
Nämnas ma även a t t intresserade rösträtts- och nykter- hetskvinnor fejat och rengjort salen, ja, t. o. m. hängt upp n y a gardiner samt prytt talarstolen med blommor och rösträttsfär- gerna.
Utom föredraget förekom uppläs- ning, sång och musik a v medlemmar i Surte F. K.
P.
R.
Samma kväll höll före- ningen sitt höstsammanträde, varvid om- valdes till ordf. och centralstyrelsemedlem fröken Anna Wenncr, f r u Anna Kauffeldt blev v. ordf. och till centralstyrclsesupp- leant och sekreterare omvaldes fröken An- n a Boberg.
Övriga i styrelsen: fröknarna Jenny Ambjörnsson och Hildur Selander.
Revisorer: fröknarna Elsa Kihl och Elvira Andersson samt suppleanter fröken Signe Peterson och f r u Gunhild Gustavsson.
Söderköpings F. K.
P.
R. höll sitt ordi- narie höstsammanträde den 12 nov.
Till styrelse för år 1913 återvaldes fröken A. Nyström, ordf., doktorinnan M. Hellström, fru Agnes Karlsson och fröken Virginia Qviberg samt nyvaldes fru Malla Grön- lund.
Till suppleanter valdes fröken Anna Ringström och fröken Bea Valgren.
Cen- tralstyrelsemedlem blev f r u Malla Grönlund x h centralstyrelsesuppleant f r u Märta Hell- ström.
TroZEhättans F. K.
P.
R. omvalde vid se- iaste sammanträdet den förutvarande sty- relsen med undantag a v fru Augusta Holm- 3erg, som avsagt sig.
I hennes ställe in- valdes fröken Anna Agren.
Föreningens iulfest den 5 dec.
blev mycket lyckad och * önte stor tillslutning.
Fröken Wollter re- ilogjorde för det förslag, som framlagts iv Alderdomsförsäkringskommitt6n.
Vida- ‘ e förekom sång, deklamation, kaffeserve- * ing och dans kring granen.
Insamlingen iv medel för på höstens arbetsaftnar för- ’ ärdigade arbeten gav 75 kr., vilka tillföllo ’ öreningens kassa.
(Forts. i nästa n:r.)
r- 6 Blick på pressen.
Insänt.
Moderata kvinnoförbundets upprop har, aom j u v a r a t t vänta, mottagits med för- tjusning a v den krinnorösträttsfientliga högerpressen.
Stockholms Dagblad g å r här, som alltid d å det gäller motstånd mot kvin- norösträtten, i spetsen och beledsagar upp- ropet med en ledare, i vilken det bland an- n a t talas om rösträttsledningens " ansvars- lösa metoder ".
Eskilstuna-Kuriren, v a r s redaktör är den liberala ledamoten a v riksdagens Första kammare C.
G. Ekman, h a r i e n ledande ar- tikel upptagit högerkollegans synpunkter till behandling.
Efter a t t h a framhållit den intressekonflikt, i vilken rösträttskra- vande högerkvinnor självfallet måste stå, fortsätter tidningen: " Vad är det nämligen som uppropets un- dertecknare begära?
Varken mer eller min- dre än a t t kvinnorna ifråga skola förneka sin egen kompetens, sin egen rätt till del- aktighet i samhälleligt arbete.
Fordran på att kvinnor, som anse kravet på medbor- gerlig likställighet för båda könen v a r a riktigt, skola understödja motståndet mot detta krav, är verkligen så renodlat parti- egoistisk, så oblyg, a t t man h a r svårt a t t förstå h u r huvudorganet för ' det mode- rata ' partiet kan framställa den såsom naturlig och befogad.
Det förefaller tvärt- om såsom ' hållningslös ' och ' ovärdig ' tak- tik a v högern a t t proponera rösthjälp a v personer, om vilka partiet samtidigt €ram- håller, a t t de icke äro skickade a t t utöva inflytande på samhälleliga valbandlingar.
Nedsätter deltagandet i valarbetet på e t t samhällsomiåde kvinnorna och hemmen och äventyrar släktets väl, så måste det vara obarmhärtigt att uppfordra till all- mänt kvinnligt deltagande på ett annat, ur vissa synpunkter lika och u r a n d r a mera krävande område.
Någon imponerande syn är det icke heller, n ä r den politiskt så ka- v a t a högern kommunalt står nästan gråt- färdig, därför att en och a n n a n kvinna vill låta konsekvenserna a v högerns egna teo- r i e r g å u t över vederbörande själva.
I _-_ --- ___- * Den verkan, det ovan omtalade uppropet med instämmanden kan komma a t t fram- kalla, torde också bli individuellt olika.
F ö r sådana kvinnor, vilkas politiska fram- tidsdrömmar innebära, a t t de också d ä r skola v a r a ' sina man underdåniga ', e t t hi- h a n g blott, torde nog denna appell v a r a ett naturligt kallelserop.
F ö r a n d r a åter som känna s i g h a en självständig plats a t t fylla, ett eget värv a t t utföra, måste det däremot efter denna anmaning f r å n hö- gern till kvinnorna a t t observera sin plikt att betyga egen mindervärdighet bli än mera motbjudande a t t tjänstgöra såsom sina medborgerliga förhoppningars egna banemän. "
Stockholms-Tidningen upptar uppropet till behandling och finner det " kuriöst ", att det skulle v a r a ovärdigt att begagna s i a a v redan " skänkta " rättigheter för ernåen- de a v ä n större rättigheter och säger: " Att det skulle v a r a ' ovärdigt ' a v kvin- norna a t t begagna sina ' nyförvärvade ' rät- tigheter på det kommunala rösträttsområ- det för att på ett lagligt och korrekt sätt En * Aga.
Undertecknad ber att genom Rösträtt för: vinnor f å framställa en f r å g a till dem det ederbör.
K a n det v a r a möjligt för en ch samma person att v a r a medlem både v F. K.
P.
R. och Moderata kvinnoför- undet samt även styrelsemedlem i ende- a sammanslutningen?
F. K.
P.
R. är en ammanslutning a v kvinnor, som v e r k a för tt Sveriges kvinnor skola erhålla politisk östrätt och valbarhet och ingenting an- at.
I Svenska Morgonbladet för dcn 6 ec.
upplyser Moderata Kvinnoförbundets ekreterare att " Moderata kvinnoförbundet nser situationen v ~ r a sådan, att förbun- e t e j k a n finna lämpligt att t a g a aktiv del det direkta arbetet f ö r kvinnans rösträtt. "
- H u r k u n n a t v å så vitt skilda ståndpunk- jr förenas?
Skola icke medlemmar, som illhöra båda föreningarna, antingen på na hållet verka återhållande och i vissa all hämmande, eller å det andra stå i stän- i g opposition med åsikterna rörande kvin- ans rösträtt?
A t t det finns kvinnor, som å detta sätt icke l å t a den högra handen e t a vad den vänsira gör, framgår tyd- igt a v vissa företeelser, som kommit i da- e n i samband med Stockholms F. K.
P.
R:s snaste föreningsmöte.
Kvinnosakskvinna.
tödja sina politiska k r a v är ett betraktelse- ätt, som förefaller mer ä n egendomligt.
: Iler lyda kvinnorna i detta hänseende un- e r a n d r a morallagar än männen? "
Skånska Aftonbladet omtalar under ru- riken " Kvinnologik " att " Föreningen för kvinnans politiska röst- ä t t h a r utsänt ett upprop, som manar hö- erns kvinnor att vid de nu stundande tadsfullmäktigevalen nedlägga sina röster.
- - - - - - - - - - Högerns kvinnor skola v a r a med om att vskaffa religionsundervisningen i skolor- a, avväpna armen och flottan, så a t t lan- et ligger värnlöst, angripa den privata ganderätten, det hoppas och väntar m a n i tockholm a v högerns kvinnor. "
Dagens Nyheter anmärker med anledning v Skånska Aftonbladets sätt a t t framställa alrerna, a t t L.
K.
P.
R. aldrig utsänt nå- ot upprop och fortsätter: " När Skånska Aftonbladet t r e gånger i in korta artikel kallar L.
K.
P.
R: s styrelse suffragettledningen i Stockholm ', gör det ig så löjligt inför alla som något veta, ch d i t höra j u även de rösträttskrävande vinnorna a v högern i Skåne, a t t det är lldeles onödigt a t t karaktärisera det vär- a bladet ur den ' oförsynthetssynpunkt ' e t självt anlägger.
Det är uppenbarligen ör milt att kalla Skånska Aftonbladets lo- .iii i detta angrepp för ' kvinnologik ', fast: ud skall veta, att logiken är dålig.
Här .r tydligen fråga om ren och oskrymtad ögnaktighet, g ä r n a manlig om så skall ' ara. "
Inför de exempel, som h ä r anförts, bety- ler det bra litet om Moderata kvinnoför- Bundets sekreterare, frökcn Edit Kind- .all, i Svenska Morgonbladet förklarar a t t ' Moderata kvinnoförbundet aldrig kunde Lomma a t t bli en stödjepunkt f ö r någon: vinnornas antirösträttsrörelse. "
- K ä r a barn, bad den n y a styvmodern,) ehöver vi börja dagen med alla de gamla amiljetvisterna?
Av Evelyn Sharp.
Hennes man såg triumferande ut.
(översättning från engelskan.)
- Det blev som j a g förutspådde, anmärk- e han.
Din plan att uppfostra R å t t a n - - En sådan utmärkt ide, sade majoren Sleonora menar j a g - tillsammans med och lade ifrån s i g morgontidningen, ur vil-, ina bröder, har, som j a g p å förhand sa ken h a n just läst upp en bit vid frukost- esulterat i en förbryllande könsrivalitet.
bordet.
Den k a n utvecklas vidare i det som j a g alltid h a r sagt, gossar är gossar.
oändliga, t. o. m. inom själva hemmet) ch flickor - A, h u r då?
frågade Pelle ivrigt.
Det - Det vill vi hoppas, sade familjen ivrigt.
finns ju inga flickor i familjen - det vill - Och därför att Eleonora nu h a r lättare säga, b a r a Råttan, och hon k a n inte räknas - itt l ä r a än sina bröder - därför s k a hen- - Xej, naturligtvis, sade Råttan lugnt.
ies mildare, kvinnligare egenskaper - J a g v a r inte så angeliigen att hjälpa dig - Jag förstår!
sade hans hustru hjälp.
med algebran.
Det avgör saken.
- Förklara det för oss, pappa, fortfor; amt.
Sättet att lära e n flicka att blj Pelle.
Hur skulle Råttan kunna v a r a en iTinnlig är att hindra henne att koinma klass a v skolflickor som skulle l ä r a sig allt inder fund med att hon k a n göra e n del som hör till - vad heter det nu igen - iaker bättre än sina bröder?
- Er mor skämtar, förklarade majorer!
moderskallet menar jag.
Och - - Vad är moderskallet egentligen för iverseende för frukostbordet.
Sedan vände nagonting?
avbröt Putte.
Om det är någo lian s i g å t e r till Råttan.
Allvarsamt tala1 som h a r med kvinnlighet eller ett fint s ä t Eleonora, skulle jag g ä r n a se att du flcl att göra, 68 är det d å ingenting för Råttan någon undervisning i - i barnkammarhy - Nej, det förstås, sade Råttan igen.
Nä gien och - och - spädbarnsvård och dy sta g å n g du kör fast med dina latinsk: likt.
Kanske - vände h a n sig till hustrun e n sådan kurs skulle kunna ordnas h ä verser - " Utbildning för moderskallet, " - - N:R 20 A BOSTRATT FÖR KUTlUNOR Vart partifanatismen leder.
Vid val i Stockholms stadsfullmäktige l e n 2 dec.
a v ledamöter i överstyrelsen för Stockholms folkskolor inträffade det, att en IV.
överstyrelsens mest verksamma ledamö- .er, seminarieadjunkten fröken Hedvig Sid- ler, som stod under omval, fick lämna sin 3lats.
Stadsfullmäktige hade nu, sedan Brännkyrka kommun införlivats med 3tockholm, rätt a t t välja e n medlem utöver l e t antal, som stod under omval.
Högern ingick d å e n valkoalition med 10 medlem- nar u r den socialdemokratiska gruppen k r u p p e n som helhet stod emellertid främ- n a n d e för denna koalition och hade upp- fört alla de avgående p å sin lista), och tack vare denna nyvaldes en högerman och e n; ocialdemokrat, medan en a v de under om- cTal stående måste vika.
Detta blev fröken Sidner, tillhörande det liberala partiet.
Lotten avgjorde, d å rösterna vägde lika mellan henne och högerns kandidat, över- stelöjtnanten greve R. von Rosen.
Dagens Nyheter, som ägnat frågan en le- lande artikel, y t t r a r bl.
a.: " Granskar man litet närmare fröken Sidners arbete inom werstyrelsen, så finner man, att det icke 31ott är en stor pedagogisk sakkunskap som; ått förlorad, u t a n att det är flera oavslu- ade förtroendeuppdrag som nu plötsligt Ich meningslöst bräckas a v på mitten.
Fröken Sidner v a r nämligen den enda kvinnliga ledamoten a v överstyrelsens bar- navårdsnämnd.
Hon v a r inspektris för de tre barnhem, som s t å under barnavårds- nämndens inspektion, a v vilka t v å äro hem för flickor, - - - och står dessutom mitt uppe i arbete i tre a n d r a a v översty- relsen tillsatta kommitteer. "
Artikeln av- slutas med följande väl befogade ord: " Man torde med r a t t a kunna påstå, a t t de par- tier, vilkas manövrer resulterat i fröken 3idners uteslutande, tänkt mindre på över- styrelsens intressen än på sina privata a t t bli representerade med så höga siffror som möjligt.
Det torde hämna sig i längden om stadens styrelser och nämnder skola be- sättas enligt så partifanatiska grundsatser, II rtic Juien.
II t L.
K.
P.
R:s Rgitationsmärke rrsett att åsattas brev och andra postförsändelser har utkommit.
1 krona äljes i perforerade kartor om 50 st. plus porto.
Rösfrät tsflaggor.
le efterfrågade rösträttsflaggoms i gult och vitt 5 öre pr st. äro ni1 komna.
iiteborgs F. R.
P.
A:s flygblad n:r 10.
Läskpapper i gult och vitt 5 öre pr st.
Rös trät tsspele t.
) et till kongressen 1911 utgivna Rösträttsspelet ied porträtt av inom rösträttsrörelsen kända per- mer, vilket kostat l kr., siiljes till jalen for 50 öre.
L.
K.
P.
R:c Expedition, 6 Lästmakaregatan, Stockholm.
Glöm ej att prenumerera på Röst- ätt för Kvinnor samtidigt med fa- miljens övriga tidningar för nästa år!
iilinnorna och ålderdomspensioneringen.
Göteborgs F. K.
P.
R. h a r utsänt sitt flyg.
blad n:r 10.
Detta utgöres a v ett läskpap- per, vars ena sida, i rösträttsfärgerna gult och vitt, prydes a v rösträttsflaggor och rösträttsmärke samt e t t p a r julklockor i gult.
E n bunt dylika läskpapper, omknuten med ett vitt sidenband, bör bli e n välkom- men julklapp för skrivbordet, v a r e sig detta tillhör en rösträttskvinna eller ej.
Flygbladet rekvireras a 5 öre pr st. f r å r sekreteraren i Göteborgs F. K.
P.
R., frökel; Hildur öijer, Göteborg I, eller f r å n Röst.
rättsbyrån, Lästmakaregatan 6.
Stockholm Från Uppsala skrives: Intresset för och l å t oss säga indignatio- en över kvinnornas orättvisa ställning i lderdomsförsäkringskommitt~ns förslag är ynnerligen livlig inom Uppsala F. K.
P.
R. Lmnet h a r varit föremål för diskussion nder tvänne mötesaftnar.
Vid den för- t a redogjorde f r u Ellen Hagen, medlem v folkpensioneringskongressens kommitte, Ör förslagets grunder och vid ett senare iöte, den 3 dec., höll fröken Anna Abergs- on e t t sakrikt och synnerligen väl utfört öredrag, därvid särskilt uppehållande sig id kvinnornas plats i förslaget.
Mötet Neslöt göra följande uttalande: " Föreningen för kvinnans politiska röst- ätt i Uppsala uttalar som sin bestämda nskan, att vid en allmän invaliditets- och .Iderdomsförsäkring hela folket måtte be- raktas såsom e n enhet a v icke blott till .vgiftsplikt utan även till pensionsrätt lik- tällda individer och att icke lägre pen- ion för kvinnor än för män beräknas å amma erlagda avgifter. "
Samma dag hade Uppsala Nya Tidning ir " Rösträtt för Kvinnor " avtryckt fröken Lbergssons artikel om " Hur kvinnornas ntressen tillvaratagas ".
hemma e n g å n g i veckan, för att skaffa Eleonora erforderligt material och - och dylikt.
- Om d u med " erforderligt material " me.
n a r a n d r a människors småbarn, så vill jag verkligen inte ha mässling insläppt i huset svarade hans hustrii.
- Jaså!
utbrast majoren.
Jaså, verkli.
gep!
Kvinnor h a r då den mest amatörmäs.
siga uppfattning - - Naturligtvis h a r vi det, min vän, små log h a n s hustru.
Det är därför att vi intc är avlönade yrkesmässigt.
H u r k a n d u be gära, a t t vi s k a uppfatta att det är e t t yrkc att vara hustrur och mödrar, n ä r vi intc €år någon lön för det - - Det må j a g säga!
sade majoren.
Ati t a l a så om den största t j ä n s t kvinnorn: göra staten - - Männen skulle också h a e n amatörmäs s i g uppfattning, fortfor hans hustru utar att låta sig bekomma, om man väntade at de skulle visa staten sin största tjänst j a g menar bo i baracker och v ä n t a på de fientliga anfall, som aldrig kommer - u t a att f å någon lön för det.
Majoren log å t e r överseende och fori satte: - Det är inte f r å g a om n i g o n lek.
&amp; &amp; ta1 örklarade h a n med stort tålamod.
Min) lan är att du, medan du ä n n u är ung, # kall bereda dig för det rikare liv, som, äntar dig, n ä r du lämnar mitt hem för ett rnnat.
- H a n tystnade för a t t ge ökad iffekt åt detta yttrande, vars vältalighet il1 och med förvånade honom själv; sedan ' ortfor h a n med e t t mera vardagligt ton- ' all: - Jag är övertygad om, att d u skall ycka om att f å lära dig allt, som h a r med; måbarn a t t göra - och - och dylikt.
Eller lur?
R å t t a n såg fundersam ut.
- Det är nog b r a med småbarn, medgav lon.
N e n j a g skulle g ä r n a vilja veta vad lu menar med " och dylikt ".
Majoren gick sin väg, e n smula osäker im h a n f å t t sin vilja f r a m eller ej.
- Älskade styvmamma, sade Råttan, se- i a n h a n gått, när pappa sa till dig, att: ifta dig med honom - j a g menar, frågade l i g om d u ville - sa h a n då, att d e t skulle tara e t t rikare liv, som väntade dig, när du lämnade din f a r s hem för hans?
Och är det verkligen rikare?
Det bästa med styvmodern var, att hon aldrig skämtade p å orätt ställe som e n del fullvuxna.
N ä r m a n bad henne om en u p p lysning, flck m a n den alltid.
- '
I N:R 20 A BOSTRÄTT FOR KVTNNOR Kvinnorösträttens riksdags historia.
A v G n l l i Pekini.
Eftersom riksdagen 1911 v a r der sista i perioden, vor0 kvinnorna ange lägna att få veta, om regeringen ämna de till den göra färdig utredningen ock framlägga en kungl.
proposition i frå gm.
På hösten förut l ä t det o c k 4 tämligen förhoppningsfullt, men nä1 centralstyrelsen vid sitt möte i Stock holm i jan.
1911 uppvaktade statsmini ster Lindman med en förfrågan härom fingo de till svar att regeringen gjorl allt för att se till a t t utredningen skul le snarast möjligt bli färdig, men at1 han oavsett utredningen icke ansåg " denna fråga böra framföras, förrär, man fått erfarenhet om verkningarna a v den stora rösträttsreformen.
Ge.
nom den allmänna rösträttens införan de för män har valmännens antal bli vit mer ä n fördubblat.
J a g anser del icke vara förenligt med ansvarsmed.
veten politik att innan man ens en en.
da gång fått erfara resultatet a v denna ökning av valmanskåren skrida till en ytterligare ökning a v densamma ".
Med anledning av detta uttalande som naturligtvis publicerades i pres- sen, berördes frågan i riksdagen redan I vid remissdebatten.
Hr Hellberg gick i Första kammaren tillrätta med h~ I Lindmans olika ståndpunkter i denna fråga och påminde om regeringens gamla löften som väckt förhoppningar vilka n u definitivt gäckats.
Detsam- ma påpekades av frih.
Bonde i Andra kammaren, som även undrade på vad sätt verkningarna av rösträttsrefor- men skulle kunna inverka p å regerin- gen, eller om den möjligen misstänkte att verkningarna skulle bli sådana, att den e j alls nästa å r skulle vara i till- fölle a t t framlägga något förslag.
ä v e n h r Nilsson i Malmö upptog frå- gan i sitt anförande och yttrade bland annat: " Hur mycket högerpartiet än säger sig ha till sin egen uppbyggelse annekterat från det liberala program- met, så kunde det nog ha skäl a t t ut- sträcka annekteringen även till den kvinnliga rösträtten, så mycket mer som Andra kammaren redan utan de- batt och utan votering accepterat den- samma. "
Liberala samlingspartiet återkom se- t dermera även vid denna riksdag med I sin motion i kvinnornas rösträttsfrå- ga, framburen a v h r Staaff m. fl.
i Andra kammaren och a v h r Beckman m. fl.
i den Första, liksom socialdemo- kraterna med sin om författningsre- vision och kvinnorösträtt.
Likaså väckte h r Albert Bergström med in- stämmande a v h r Olsen i Första kam- maren motion om att riksdagen täck- tes besluta " att svensk gift moder och kommunalt röstberättigad kvinna er- håller samma politiska rösträtt och på samma villkor som man ".
Samlingspartiet upptog detta år i sin motion utom historiken även några antydningar om professor Reuter- skiölds utredning, som n u blivit till riksdagen Överlämnad, varvid särskilt anmärktes att något siöd från denna inte kunde fås för haiis excellens stats- ministerns under fjolårets interpella- tionsdebatt uttalade antagande a v nå- got slags orsakssammanhang mellan hvinnorösträtt å ena sidan sanit minsk- ning i äktenskapsfrekvens och nativi- tet å den andra.
Hr Bergström ville i sin motion som särskilt motiv påpeka " den förlust samhället gör, så länge det icke till- godogör sig för sin utveckling den sär- skilda ansvarskänsla och den erfaren- het, som endast kvinnan kan förvärva och utan vilkas tillgodogörande även i det politiska livet en fullt sund ut- veckling icke kan vara möjlig.
Då helt visst kvinnans ansvarskänsla som moder och erfarenhet som självförsör- jande är a v största betydelsen och så- lunda i första hand bör tillgodogöras ", så hade motionären gjort ovannämnda hemställan.
Konstitutionsutskottet avstyrkte emel- lertid samtliga motionerna.
Först och främst var utredningen ännu inte fär- dig, det fattades ännu en del erfa- renheter f r å n utlandet, och då var det inte tillrådligt a t t föregripa resultatet.
" Utskottet tillåter sig vidare framhål- la ", heter det, " att det icke heller kan vara välbetänkt att så omedelbart ef- ter genomförandet a v 1909 års genom- gripande rösträttsreform, och innan någon erfarenhet a v dess verkningar hunnit vinnas, vidtaga ytterligare en så vittomfattande omläggning a v de politiska rösträttsbestämmelserna, att antalet valberättigade åter på en gång skulle mer ä n fördubblas.
Enligt ut- skottets uppfattning har för övrigt iden om kvinnans politiska rösträtt e j ens ibland kvinnorna själva vunnit den anslutning, att en reform i över- ensstämmelse med motionärernas för- slag kan anses vara a v behovet påkal- lad.
Under sådana förhållanden sak- nar utskottet för närvarande anled- ning att ingå på de principiella in- vändning som kunna göras gällande mot den nu ifrågasatta reformen ".
Re- servationer avgåvos av några herrar mot motiveringen samt av h r r af Cal- lerholm, Bonde, Ericsson, Berg i Göte.
borg, von Schbele och Eden till för.
niån för h r Staaffs m. fl.
reservation Debatten i Första kammaren inleddeE a v h r Berger, som ansåg a t t utskot.
tets skäl, att utredningen inte vore fär.
dig och att riksdagen därför inte bordc föregripa resultatet a v nämnda ut.
redning, vor0 tillräckliga för ett av.
slagsyrkande.
Några andra skäl hndc utskottet inte bort komma med.
" Jag hör, angående min ställning i sakfrå.
gan ", sade h r Berger, " tillägga, a t t jag för min del alls icke kan gilla utskot.
tets avvisande hållning mot kravet på politisk rösträtt för kvinnor ".
På grund härav yrkade han att del stycket a v utskottets motivering som började med " Utskottet tillåter sig - och slutar med orden " nu ifrågasatta reformen " (d. v. s. just det ovan ci- terade) skulle utgå.
Detta yttrande förtjänar att i h å g kommas såsom ett litet specimen på höger- eller halvhögerherrars politiska 3tåndaktighet emot partipåtrycknin- gar, emedan h r Berger året därpå, då utredningen x-ar fürdig och en kungl proposition i frågan förelåg, d å det så- ledes verkligen gällde själva sakfrågan yrkade avslag på densamma.
Därefter uppträdde h r Hellberg och karaktäriserade utskottets avstyrkan- de utlåtande med ett yttrande soni en student en gång haft om en förste te.
rior i Uppsala: " han hade ingen syn- nerligen stark röst, inen han sjöng falskt ".
Vidare undrade han vad ut- skottet menade med, att det saknade anledning " ingå på " de principiella invändningarna; menades det att " an- föra " dem eller " vederlägga " dem - det var litet otydligt, men det borde väl vara för att " vederlägga " efter de välvilliga yttranden soni utskottet 1906 hade om kvinnans rösträtt.
Riksdagen begärde också 1902 " en från alla syn- punkter fullständig utredning " om männens allmänna rösträtt, men sedan blev det bara en utredning om pro- portionella val - det v a r allt.
Var- för behövde d å kvinnornas rösträtts- Fråga så mycken utredning.
Darefter påvisade talaren det lönlösa i a t t a v er- farenheterna från rösträttsutvidgnin- gen för män söka få någon ledning för bedömandet a v kvinnornas rösträttsfrå- ga, och gent emot utskottets tal om bri- stande intresse å kvinnornas egen sida uppvisade han a t t kvinnorna med de små resurser, som stått dem till buds, bstadkommit och uppehållit sin röst- rättsrörelse på ett sätt som gott tålde jämförelse med männens agitation för allmän rösträtt, som ju dock arbetade under så mycket gynnsammare förhål- ianden.
Trots denna upplysande ut- redning käxade h r Clason som vanligt - Nej, kära Råtta, det gjorde han inte, svarade hon.
J a g t r o r han frågade mig, om jag skulle vilja göra det, och sedan sa han, att han skulle vilja, om jag ville, och sedan berättade han mig om er alla, och då sa jag, att jag trodde j a g ville.
Den nya styvmodern hade emellertid ock- så gift sig med majoren av en annan orsak - emedan hon älskade honom.
Hon hade inte lämnat sin fars hem för hans - hon hade lämnat sitt eget hem, sin egen förtju- sande lilla studievrå, som hon byggt sig under tio år av strävsamt arbete - hon var lärarinna i historia och höll fortfarande föreläsningar - så att hennes kärlek måste ha varit mycket stor.
Vilket den också var.
Hon var den enda människa i världen, som visste, att majoren inte hade den ringaste likhet med den man han trodde att han \ ille vara.
Hon hade för länge sedan upp- täckt, att han inte trodde på en enda av sina löjliga teorier om kvinnor och män och deras nytta för staten.
Han hade fått dem alla inplantade i sitt huvud av män- niskor, som han levat ibland, och då han var av ett vänligt och artigt sinnelag, hade han aldrig tyckt om att säga emot dem.
Om han på allvar trott på sina teorier, skulle han naturligtvis inte velat gifta sig med henne - eller hon med honom.
Faktum kvarstod emellertid, att han inbillade sig, att han trodde på dem, och ibland undrade hon, om det någonsin skulle lyckas henne att klargöra för honom, att han inte gjorde det.
Några dagar senare - det var den första lovdagen efter samtalet vid frukostbordet -.
fick majoren på sin väg genom hallen höra några besynnerliga ljud från skolrum- met.
En häpnadsväckande, för att icke sä- ga förbluffande syn mötte honom, då han oppnade dörren.
På matten framför brasan stod en badbalja.
Bredvid den sprattlade en liten fullkomligt ogenerad skär och vit barnunge, jollrande så glatt, Rom bara en skär och vit barnunge kan jollra, när den ä r helt och hållet befriad irån civilisatio- nens skrud.
Bredvid barnet kröpo majorens båda söner, svängande med sina klockor och på alla sätt sörjande för dess intellek- tuella behov, till dess jollrandet övergick i ett tjut av hysterisk munterhet.
Och un- der tiden satt Eleonora vid skrivbordet och slet med andragradsekvationer.
- Store gud, utbrast majoren.
Råttan såg sig om och log lugnande.
- Det är som det skall vara, pappa, för- klarade hon, pojkarna lär sig faderskallet, medan jag löser deras ekvationer för dem.
Då hennes förklaring inte tycktes göra jnskad verkan på hans förvirring och häp- nad, gick hon fram till honom och stack sin arm under hans.
Råttan var den enda i v de tre barnen, som misstänkte tillvaron av den verklige mannen hos majoren.
- J a g har aldrig sagt, att jag ville att iågon av mina söner skulle förspilla sin i d med sådant kvinnogöra, sade majoren iäftigt.
- Ser du, pappa, fortfor hon, vi tyckte iet kunde vara roligt att försöka oss på lin nya id6 om utbildning för moderskallet,) ch så lånade vi mrs Williams ' unge - hon ir här i dag och syr åt mamma - och poj- rarna ville förstås vara med - och j a g .yckte, att de gärna kunde f å det, för det ir j u lika möjligt, att de bli fäder en dag,, om a t t jag blir mamma, och så gjorde ?elle i ordning badet, och Putte och jag Jadade ungen, och sen tyckte den så myc- ret bättre om pojkarna ä n mig, att jag .yckte det var bäst, att jag hjälpte dem med tlgebran, medan de passade på lillen, och iet går ju utmärkt, eller hur?
Den nya styvmodern skakade av skratt, iär majoren bönföll henne a t t gå till skol- wmmet och göra ett slut på vad barnen iade för sig.
XII.
Motioner och debatter vid riksdagen 1911.
I [7 - - - - -.
- e Förena nytta med nöje och köp itiii julen SINGER om kvinnornas bristande intresse, ta- lade om a t t en eller annan lokalför- ening dött eller uppgått i andra för- eningar och påstod t. o. m. att opinio- nen mot kvinnans rösträtt nu vuxit sig starkare i landet bland kvinnorna själva.
Hr Fahlbeck hade bekymmer för försvarsfrågan om kvinnorna skul- le få rösträtt, eftersom de äro främ- inande för sådana ting och inte hava värnpliktens börda.
Hr Steffen sade sig inte förstå detta argument, d å det j u inte är något nöje a t t fullgöra värn- plikt, varför det vore troligare a t t de som slippa den skulle bli mer släpp- hänta mot militära krav, ä n de som personligen fingo bära värnpliktens börda.
Hr K j e l l h talade om för kam- inaren a t t man med suggestionens makt sökt övertyga den om att det bara v a r en tidsfråga, när den kvinn- liga rösträtten skulle gå igenom, så att man lika gärna kunde slå till med detsamma, men han ville nu bryta den- na suggestion genom a t t omtala, att den kvinnliga rösträttsrörelsen år 1906, då riksdagen skrev sin skrivelse be- fann sig i sitt " perihelium ".
" Den v a r d å närmare sitt mål ä n den förut va- rit och hädanefter kommer a t t bliva. "
Efter 1905 vor0 nämligen sinnena öpp- na för tillmötesgående och medgivan- den, och eftertänksamheten sov.
Men eftersom det sedan ändå trots männens allmänna rösträtt inte blev någon na- tionell samling, så hade eftertanken vaknat, " och därmed har kvinnans chance a t t få till statens, till mannens och till sin egen skada offra sig på po- litikens altare gått förbi ".
Hr Kjell &amp; tyckte a t t utskottets skäl vor0 litet för temporära och svaga, varför han för egen del kom med följande mer kraf- RYMKTINKTUR Majorskan Edmann borttager rynkor och pormaskar.
Har en underbar Cörniiga att föryngra och försköna, t y hyn blir skär och genomskinlig.
Anses vara det yppersta medel i sits slag.
I parti och minut i FRANSKA PARFYMMAGASINET Hovleverantör 2 i Drottninaaatan 21.
Stockholm samt i f6rnämsta Pariymaffärer.
- Du raring!
sade hon, vilket, fast det visade en tydlig brist på vördnad, dock av- väpnade honom.
Varför tycker du inte om a t t de gör vad du sa, att du ville de skulle göra?
- Käre vän, invände hans hustru, i tids- rummen mellan de fientliga anfallen kan det väl inte anses för kvinnogöra, att en man är far i sitt eget hem?
Och om Pelle och Putte en gång - - E n gång?
stormade majoren.
E n gång?
Vad har det att göra med vad de företa sig i dag?
J a g h a r aldrig hört sådana dum- heter förr.
J a g är inte så säker på, att det inte också är en smula - en smula opassan- dc.
Pojkar vid deras ålder bör spela kric- ket - läsa latin och grekiska.
Han tystnade, t y hans blick mötte ett par gråa ögon, som strålade av munterhet, och han kände att han förrått sig, hopplöst och oåterkalleligt.
- Nå, nå, sade den verklige mannen, som atyvmodern för längesedan upptäckt hos majoren, kanske har du rätt ändå, och nng- dom är ungdom, vare sig det är gosse eller Qicka.
- Du raring!
var allt den nya styvmo- 3ern sade.
c 8 ~ ~~ tiga inlägg: ” Den största av de grup- per, som bildar den svenska kvinnan, är ännu bondhustrurnas.
Reformen borde diirför 6th eller falla med sin in- verkan på dem.
H a r man ens allvar- ligt tänkt sig in i denna verkan?
Om det finnes någon, som uppehåller detta rike från själva grunden, SA är det bondens hustru med sitt tysta arbete i kök, visthus och ladugård från den ti- diga morgonen till sena kvällen.
Nu fin- nes här redan ett distraherande infly- tande, och det ligger p å det frireligiösa området.
M a n talar i mina västgöta hembygder om kvinnor, som Iått ’ rän- narevanan ’, det är sådana, som sprin- ga omkring pA bönemöten, och det or- det anses icke som någon hederstitel för dem.
Men hur skulle det d å bli, om denna vana uppmuntrades och leddes in i det politiska livet?
Man kommer icke ifrån med det svaret, a t t här gäl- ler det bara ett uppbåd vart tredje år.
Man förnedrar rösträtten med ett så- dant svar.
Vill man d r a i n nya ele- ment i politiken, så fAr man också taga den praktiska konsekvensen att dessa element skola uppfostras för denna uppgift, och detta förutsätter bevistan- de a v möten, åhörande av föredrag, re- gelbunden tidningsläsning och dylikt.
Tror man nu, a t t bondhustruns kall lämnar tid övrigt för sådant?
Tror man, att det kan ske utan a t t hemmet, på vilket den föregående talaren, lik- som vi alla satte så mycket värde, f å r lida. ” Vidare ansåg han, a t t det vore ett misstroendevotum mot mannen att införa kvinnlig rösträtt, emedan han då skulle degraderas till minoritet på aitt a v ålder innehavda naturliga om- r8de.
Däremot vore det inte något misstroendevotum eller något föröd- mjukande för kvinnan om hon förme- nades denna rätt, ” ty därmed har man bara sagt, att man icke anser politiken tillhöra hennes naturliga område, och däri ligger sannerligen intet nedsät- tande! ” H r Beckman försvarade kvin- norösträtten bAde från rättvisans och statsnyttans s t h d p u n k t.
H r Bergen- dahl beklagade a t t de gamla högerkiim- parna för kvinnans rösträtt, landshöy- ding Sjöcrona och lektor Säve, icke mer vor0 där, och förklarade sig närmast ansluta sig till h r Bergströms stånd- punkt och vilja ge sin röst å t ett yr- kande i anslutning till h r Bergströms motion, om ett sBdant yrkande fram- etälldes.
Märkvärdigt nog blev detta icke förhållandet.
Varken h r Berg- ström eller h r Olsen hade ett ord att säga till försvar för sin motion, och h r Trygger, som förut i kammaren för- avarat en ståndpunkt, som åtminstone delvis överensstämde med h r Berg- atröms, hade denna gång intet yrkande.
H a n hade visserligen reserverat sig i utskottet, men bara därför att han inte ansåg utredningen v a r a något skäl emot rösträtten.
Därom fällde han un- der debatten följande beaktansvärda yttrande: ” För övrigt vill j a g säga, att den erfarenhet man h a r a v utred- ningar i kvinnofrågan icke äro så syn- nerligen tillfredsställande.
Riksdagen beslöt år 1909 en ändring i 28 $ rege- ringsformen, varigenom kvinnor skulle beredas tillträde till vissa ämbeten.
Men mot vad som första gången a v mig föreslagits, beslöts det, a t t denna rätt för kvinnan skulle närmare be- stämmas av grunder, som a v konung och riksdag godkänts.
Det v a r Br 1909. som riksdagen beslutade denna Till ledamot av drätselkammaren i Växjö har valts fil.
d:r f r u Gulli Pe- trini.
Prennmeriition i utlandet A Röst- ratt för Kvinnor för 1913 sker an- tingen å närmaste postanstalt eller genom insändande i i V kr.
i: 75 i post- anvisning till tidningens esprilition, 6 Lästmakaregatan, Stockholm.
- N:R 20 A R O S T R A T T FOR KYINNO ‘ R: rundlagsändring, och ännu i dag ha- ra vi icke f8tt dessa grunder.
Utred- iingen h a r knappt vållat annat ä n full-, omlig villervalla.
Vad som hittills ramkommit, är av natur att rent a v) mintetgöra riksdagens beslut om än- Iring a v grundlagen.
Med denna er- ‘ arenhet för ögonen är det icke utan I t t man blir ganska skeptisk i fråga) m dylika utredningar. ” Hr Gezelius yckte att utskottet varit för tillmötes- rående, som blott stött sitt avslagsyr-: ande på konjunkturskäl, och ville ha ?n liten ändring för att ingen skulle runna tro a t t utsknttet v a r principiellt rälvilligt.
En del repliker växlades rttermera mellan h r r K j a l l h och Cla-; on m. fl.
och h r Hellberg, varvid denne ick tillfälle att citera ett yttrande a v nrs Chapman Catt från Londonkon- rressen om ” antis ”.
Mrs Catt befann i g själv på riksdagsläktaren, ty de- latten försiggick i maj, således kort ‘ öre kongressen i Stockholm.
Utskottets avstyrkande hemställan intogs emellertil oförändrad med 105 * öster mot 23, som avgåvos för h r af; allerholms reservation.
Något debatt kan man inte säga att iet blev i Andra kammaren detta år ieller, om man nämligen med det or- let menar, att personer a v olika stånd- x n k t utbyta skäl och motskäl, t y hö- Tern hade ingenting att säga till för- ivar för sitt motstånd mot kvinnoröst- * ätten.
Förste talare var h r af Caller- iolm, vilken gent emot professor Reu- erskiölds åsikt att denna fråga vore !n maktfråga, betonade, att han ansåg ien som en rättfärdighetsfråga, och .-rkade bifall till sin reservation.
Det-; amma gjorde h r Larsson i Västerås å, ocialdemokratiska riksdagsgruppens Iägnar.
Hr Jansson i Djursätra ytt- * ade: ” Herr talman!
Då en förläng- iing av diskussionen i denna fråga är 3lldeles onödig, enär den j u icke kan iiverka på den allmänna uppfattnin- ren här i kammaren, skall jag endast) e att för min del få yrka bifall till: onstitutionsutskottets avslagsyrkan- le. ” Detta var allt vad högern hade att ärendet anföra, trots att frih.
Bonds &gt;eklagade, att han inte fick höra mer ‘ alande skäl.
Han bemötte också ut- skottets tal om att kvinnorna inte visat iog intresse och undrade, om man ville ’ ramtvinga samma metoder här som i let brittiska riket.
” Kanhända vänta ninistrarna icke blott på moraliska, xtan även på fysiska käpprapp, för att ie skola tvingas a t t se, att här verk- igen står makt bakom ordet. ” Men 311 ironi v a r förspilld, ministrarna vo- * o lika tystlåtna som högerriksdags- nännen.
Men votera efter partistånd- mnkt, det kunde högb-n åtminstone.
ry hr af Callerholms m. fl.
reservation antogs visserligen, men blott med 120 röster mot 92, vilka senare således av- &amp; vos a v h r Lindmans trogna men ty-, ta drabanter.
Högern hade således definitivt blivit notståndare mot kvinnans rösträtt, wh den uttalade också detta i sitt val- program, vilket kort därefter offentlig- gjordes.
Men valen visade en så stark för-, kjutning åt vänster, att de sopade bort hela högerministären.
Den nya frisinnade regeringens första åtgärd blev att upplösa Första kammaren, så a t t de efter de nya grunderna sam- mansatta landstingen fingo välja den på nytt.
Visserligen är högern ännu i majoritet i Första kammaren, så att denna fortfarande kan motsätta sig rättvisans krav, men en påminnelse om sin dödlighet har den dock fått.
I överensstämmelse med givna löften framlade den nya regeringen till riks- dagen 1912 en proposition om rösträtt och valbarhet för kvinnor p å samma villkor som för män till riksdagens båda kamrar.
För den och dess öde har förut redogjorts i denna tidning ä v e n den föll, som vi veta, på Första kammarens motstånd.
ROHTLIEB &amp; COMP.
innehavare: bersättarinnan EMILIE KULLMAN Kontor: Hybrogatan 26, Stochholm.
Prlma A n t h r a c i t i olika krossningar.
Hushållskol, Cokes, M a r i e - B r i k e t t e r till billigaste priser.
Riks Tel. 4062.
Ailm.
Tel. 7839.
(K.
R.
403) Stockholms Ritkontor rekommenderar sina i alla prislägen smakfulla och vackra handarbeten.
Ritningar till broderier for klädningar utföras i extra vackra mönster.
Huvudaffär: Filialer: RA.
Collijns Extra Prima- 3.
Prima Bomullslärft.
Marknadens bästa kvali t ier, Ivar Öhrnbergs Bokbinderi I Observatoriegatan, Stockholm.
R.
T.
8203, A.
T. lOia8.
UMör allt vad till yrket hiirer.
Uppfodring och ferniss- ning av kartor och planscher.
SpecialitB: Förgyllning [ör band och press.
Klädsel BI akriv- och spelbord.
(A. F.
799.)
3msorgsfullt arbete och moderata priser.
Drottninggatan 30.
Humlegirdsgataa 11, $1 Paulsgatao 1, Upplandsjatan 34.
Lektioner i linnesömnad (även blusar, barnkläder m.
m.)
Praktisk metod, utan tråckling.
Varje eley disponerar en symaskin.
KARIN EGNER, Stockholm.
Sibyliegatan 36.
R.
T; 3530, A.
T.
21004.
EVA EGNER, Malmö.
Fersens väg 2.
Tel. 44 90, ev. 40 83.
____ .... AFPARSREGISTER .... .... ........................................................ iiii Agnes Halibergs Modeaffär Upplandsgatan 25 rekommenderas.
Smakfulia hattar, moderata priser.
Sorghattar på lager.
Allm.
Tel. 11602.
(A. F.
59 ’ 1.)
A t e l j e Central.
Om Ni vill ha väl utförda porträtt och billiga pn- 3er, gå till Kastersamuelsgatan 71, andra huset Irån Vasagatan.
Hiss.
Visit 3 kr., kah.
5 kr.
pr duar.
Atelja Central.
- _-_!!
!i Behöver s R o r n a lagas?
så vänd Eder till Svenska Skosulningsfabriken, Norrlandsgatan 21.
Skorna hämtas och hemsändes efter tillsägelse på a h.
24840 eller riks 6277.
Obs.!
Billiga priser och prima materialien (A. F. 776).
Dames?!
Välj ett vackeri arbete hos ESTHER FLYBORG Tapisseriaffsr Malmskillnadsgatan 8 A GBtgatan 15, 1 tr. A i h.
Tel. 306U Alim.
Tel. 48 % Vesterlbnggatan 52, Allm.
Tel. 21847 F~RENINGEN HANDARBETETS VÄNNER 5 Birgerjarlsgatan, Stockholm Allm.
11674.
Riks 9102.
Missprydande hirväxt borttages numera smärtfritt ntan att efterlämna nhgra miirken orh &amp; terkoinnter aldrig mera om Ni använder Kromotecktor som sändes Eder fullt diskret o m N i ins8nder 2 kr.
tlII Karl Johxns- son Siutunaeatan 7, Stocbbulm.
(A. F. 1323).
JANSSOX &amp; LoFVIMG MODEMAGASIN Skepparegatan 29 Alim.
Tel. 24895 pösfräftsbrevkorf.
Rikstel.
O. 11 23 Förenimgens för Svensk Hemslöjd Permanenta utställnlng BIblioteksgatan 12, Stockholm.
L.
K.
P.
R s nya julkort 10 öre pr st., Enda forsäljare av äkta allmogearbeten såsom VPvnader, Spetsar, Folkdräkter, Möbler, Järn- OCL 1 kr.
pr 12 st. Träarbeten, Lergods m. m.
Brevkort med porträtt och uttalanden av kända örkämpar för kvinnans politiska rösträtt: 3er.
I utgiven av Göteborgs F. K.
P.
R.
5 öre pr st.; 50 öre pr 12 st. B II D III P D.
D Uppsala F. K.
P.
R.
10 öre pr st.; 60 öre pr 12 st. Paul Heckschers förlag.
10 öre pr st.; 1 kr.
pr 12 st., Hand i hands, utgivet av Skara F. K.
P.
R.
5 öre pr st.; 20 proc.
rabatt vid köp a7 minst 50.
Rekvireras från L.
K.
P.
R:s Expedition 6 Lästmakaregatalz, Stockholm.
OBS.!
Önskar ni stilfulla och välgjorda möbler?
Gör då ett besök MÖ B ELAFFÄREN famla liongsholmshrogitan 26, Malmskillnadsgatan 19 A.
P. Anderson.
........................................................ .... ....: 5 ....: Hotell, Matsalar o. d. i ....::: ........................................................ M ~ L L E R S CAPE 16 Norrlandsgatan rekommeudera3.
Särskilda matsalar for damer, Stora hygieniska Matsnlar 1 tr., känt för sim goda, vällagade mat.
A nedre botten servering efcer tyskt och svenskt mönster.
0bs.l Stor rebart vid köp av ku- ponger.
Obs!
Ett omtyckt kaffe serveras hela dagen.
bppet till kl. en kvart före 12.
Hotell Röstriitt €ör Kvinnors tjugonde nummer innehåiler bl.
a.: Hägglund Innehavare: H. Brolin Hara teahlsfatioi 36 Vasagatan, Stockholm Vid Ceatral-Posfhmd Rekommenderar sina hemtrediga och tysta rum till moderats priser.
Rikstel.
3702.
Allm.
tel. 11671 Rösträtt för Kvinnor 1913.
Norrländska Prlvathemmet E viniiorna och hush Blln i ngssällskapen.
(Anna ohrlund) Stora Vatiugatan 5, Stockholm.
Allm.
Telefon 209 61.
Kvinnliga stadsfullmäktige.
För resande ljusa o. komfortabla rum, försedda med elektr.
Icke efterföljansvärda stridsmetoder.
ljus m. m.
Obs.!
Hiss.
Endast 2 min.
från Centralstation.
, \ Agra intryck frhu sninhiiiiskurbei i Ble- kinge.
Av Frigga Carlberg.
5 tr. Hiss Segerjubel.
Av Anma Lindgren.
Trevliga rum, godt bord med trevlig Vuldialng i hemmet.
Av Gulli Petrini.
utsikt f r i n takplatin Högerkvinnorna och stadsfullmäktigeralen.
Vasagatan 5 Rlks 124 5 1 Ilär kvinnorna äga medborgarrätt.
AT Am&amp;.
Grönbergs Pensionat Arbetet ute i landet.
15 A Norrlandsgatan 15 A Bvinnori3strättens riksdagshistoria XII, Av (1 mln.
vag.
tran Norrmalmstorg och Kungstradgbden) PENSIONAT HÖdDEN Emma Tyata.
komfortabelt rndbierade rum frin 2 kr.
Hiss.
elektr.
ljm Vsrmeledning.
W. C. Rinpiedning i alla rum.
Gzclli Petrini.
English 8Doken.
Deutsch sprechen.
AT.
1144i.
R.T.
Norr 5 C 6 nUtbildning för moderskalletp.
AT Bucl~n Stockholm, Ivar Haeggströma Boktqckeri A.-B., 191 % Sharp.
