# ID: svediakorp-per2534
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,340
# sentences: 563
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ROSTRATT FOR KVINNOR Tidning utgiven av Landsforeningen för kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket f ö r en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
I ARG.
STOCKHOLM, 15 NOVEMBER 1912.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOK Kvinderne har her til Lands uden större forudgaaet Kamp erholdt kommunal Valgret, og alle kommunalt interesserede Mennesker erkender, at det har vaeret af Betydning for d e kommunale Raad, at Kvinder har faaet Saede i disse.
N a a r man nu skrider til e n Fhfatningsforandring, e r det kun e t simpelt Retfaer- dighedskrav, der sker Fyldest, naar man benytter d e n givne Lejlighed til at give Kvinden s a m m e politiske Myndighed som Manden.
O g jeg gaar ud fra, at naar e n ny Grundlov e r vedtaget, d a e r Kvindens Valgret her i Landet e n fuidbyrdet Kendsgerning.
Kiaus Berntsen utkommer den 1 och 15 i var månad Redaktör: ELISABEFE KBEY.
Träffas onsdag och lördag kl. 1 / a3-l / e4.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan Expeditionen öppen vardagar kl. 1 4.
Rikstel.
Norr 600.
Aiim.
tel. Brunkeb.
944 Telegramadress: Rosträtt, Stockholm.
Distribuering i Stockholm: Rikstel.
Norr 585.
Aiim.
tel. 20963.
9 f. m.-7 e. m.
Prenumeration genom posten Pris for 1912 75 Öre.
Lösnummer 5 Öre.
3 a 4:de kvartalet 25 öre.
F " r Utlandet 1 krona 75 Ö r e i postanvisningtd tidningens expedition.
4de kvartalet 53 öre Annonspns: 20 öre per miilimeterhöjd, störn annonser och &amp; reannonser rabatt.
Rikstel.
456.
Allm.
tel. 604.
Y f. m.-7 e. m. flrotri Sve~ ' i !s kvinnor komma sist?
Ute rasa stormar, och höstdimmorna tiitna runtom.
Men vi tända värmande hrasor, och skenet från v å r a arbets.
lampor håller mörkrets andar på av.
stånd.
Dock iir det e j ensamhet och isolering ri söka.
Bullret från den sto- ra larmande världen tränger obehin.
drat till vårt öra.
Dess stormar kunna Ti e j stänga ute.
Vi förnimma döendes mch sårades jämmer, barns och kvin- Kors klagan, nlldets och väldets predi- kan att makt är rätt.
Den texten iir ess väl bekant, men yi lyssna an- strängt för att i det larmande oväsen- det uppfånga andra ord och toner, som bättre klinga samman med vårt eget inre och våra strävanden.
Vi lyssna e j förgäves.
De ljuda helt nära och på besläktat tungomål.
Från Danmark höra vi om viktiga reformer: förslag till vidgad representationsrält för folket, och till folket höra - märk väl - även kvinnorna.
Det budskapet låter så nyktert vid sidan a v krigsbul- letinerna.
Men vi veta att det kom- mer kvinnohjärtan a t t klappa i glad förväntan på andra sidan Sundet, och vi hoppas och glädjas med dem.
Och ännu mer glädjas vi, n ä r v i höra om det välvilliga mottagande som regerin- gens förslag om rösträtt och valbarhet för kvinnor i folketinget f å t t vid be- handlingen i denna kammare.
Icke en- dast vänsterpartierna utan även hö- gern h a r anslutit sig till denna del a v förslaget utan fruktan för dess " samhällsvådlighet ", utan fruktan för att " ådra sig andra länders löje ", utan fruktan för " dess skadliga inverkan på nativiteten " etc. Rösträttsförslaget i sin helhet är nu hänskjutet till ett utskott och kommer åter före vid jultiden.
Om - som vi Grand Pensionat A. DEHN Stockholm, Jtrandoägen 7 R Telegrunadress Dehapensionat Rikstel.
31 SS, 2508 Allm.
Tel. 547, I373 Danmarks konseüpresident.
h a stora skäl att hoppas - ntgångei blir lycklig f ö r de danska kvinnorna ~ j l k e n grundval h a de d å icke fåt till förtroendefullt samarbete me (männen.
Alla partier hava utan tve kan räckt dem handen.
Intet parti har som v å r höger, med hala ord och upp skov i det oändliga sökt svälta ut de ras förväntningar och slå ihjäl dera: hänförelse.
Ingen h a r år efter år sök visa tillbaka till kök och barnkammm den kvinnokraft och den kvinnoduglig het, som söker sig luft under vinger 3ch vidgat verksamhetsfält.
Bitterhe ten h a r aldrig haft tillfäl !e a t t slå six giftiga klo i deras sinne.
Och när de som vi hoppas, om kort tid träda fran: till valurnorna vid männens sida, görs l e det lika självfallet och enkelt, SOIT l e röra sig i familjekretsen vid mäns ich bröders sida.
Och vi - hur långt h a vi då kommit?
sist i raden bland de nordiska länder.
ias kvinnor.
Vem drabbar skammen iärfört Ä r det oss kvinnor eller del fåtal män i Första kammaren, som stäl- e r sig hindrande i v å r väg4 Spör- iande rikta vi blicken mot dessa höger- nän, som hårdnackat vägra att i prak- i k e n ge oss den rätt, som de e j längre teorien kunna frånkänna oss.
Och Ii fordra a v dem ett ärligt svar på; rågan: Bro de svenska kvinnorna, i er, anke, så mycket sämre än de norska.
Inska och danska eller är det den svenska högern, som är mer maktly- rten, mer egoistisk och mer orättvis in högerpartiet i v å r a grannländer1 3ch till vårt lands kvinnor rikta vi: n maning att genom ökad energi.
ikad offervillighet, ökat arbete för att ' ylka våra led visa all världen att det ä r Sveriges kvinnor skammen bör irabba över att vi måhända sist bland Pordens kvinnor nå fram till med- lorgarrätten.
b j ZONSTANCE MALMSTRÖM t. d.
A.
E. Schuldhels - Firman grundad 1791 KAI- 1 BORSTIFFAR samt rihbaitigi Isgci af Toilettartiklar 3 Regeringsgatan 23 A h.
Tel. 11242 73 C Drottninggatan 73 C Alim.
Tel. 108a3 Anna Bugge Wicksell50 år, Den 17 nov.
inträffar åter en " röst, rättsfödelsedag ", i det en a v den sven.
ska rösträttsrörelsens mest nitiska för.
kämpar, jur. kand.
Anna Bugge Wiek.
sell, d å fyller 50 år.
Lunds lokalförening för kvinnans politiska rösträtt kommer att rakna tic år iiiistkonimande januari, landsorga.
nisationen kommer först längre frarr på våren att göra detsamma.
I så väl lokalföreningens som L.
K.
P.
R:E snart tioåriga historia h a r Anna \ Vick, sell spelat en så betydande roll, at1 man e j kan tänka sig denna historia utan henne.
Hennes namn och i än högre grad hennes verksamhet möter i snart sagt alla faser och på alla sta- dier a v rösträttsorganisationen.
I re- presentationen utåt: vid samtliga i n ternationella rösträttskongresser allt- ifrån den svenska L.
K.
P.
R:s bildan- de (i Berlin 1904, Köpenhamn 1906, Am- sterdam 1908, London 1909, Stockholm 1911) h a r fru Wicksell varit ombud.
Sekreterare i sin lokalförening, ordfö- rande i Skåneförbundet, centrdstsrel- gesuppleant, kommitt6medlem både här och d ä r - i många olika ställningar har hon verkat.
Vad hon i respektive Fall officiellt kallats h a r föga betytt.
Vilken plats i organisationskedjan hon 5n i varje särskilt fall fyller, blir de?
zlltid en betydande - och arbetskrä- vande - plats.
E t t a v de mest dramatiska ögonblic- Iken vid v å r a centralstyrelsemöten var utan tvivel det, då fru Wicksell i Jön- köping 1910 första gången redogjorde €ör sin upptäckt angående gifta kvin- nors kommunala rösträtt.
E n mängd andra betydelsefulla uppslag, prakti- ska stadgeförslag etc. härröra från henne.
Stiindigt anlitad och dock ständigt beredd a t t åtaga sig ännu mer arbete mr f r u Wicksell på senare tider bl.
a. varit med i kommitten f ö r anordnande sv de Bergman-Österbergska samhälls- kurserna och är för närvarande ute) ch reser som föreläsare vid dessa.
Flera a v hennes inom F. K.
P.
R. iållna föredrag äro publicerade som jroschyrer.
N:r 18.
Att Anna Wicksell är bland dem, som stå i förgrunden a v v å r kvinn- liga rösträttsrörelse, iir otvivelaktigt och lika otvivelaktigt är, att denna för- grundsplats icke beror av någon hen- nes lust a t t hålla sig själv framme.
Den beror a v föreningen hos henne a v tre egenskaper, som tyvärr icke alltid följas A t: verklig förmåga, brinnande intresse och sällsynt stor offervillig- het.
De föra henne fram nied eller mot hennes önskningar och avsikter.
Intet kan vara mindre effektsökande ä n hennes stillsamma sätt a t t komme upp i talarestolen och börja ett anfö- rande.
Vederhäftighet, ett fast grepp på ämnet konstaterar snart den i dessa avseenden mest fordrande åhörare.
Småningom kommer d ä r till detta in- tryck a v skolad tankegång och säker sakkännedom också något mer: ett in- tryck a v bunden värme, som stegras och n å r sin höjdpunkt i föredragets slut.
Man får, om man eljest är för- mögen därtill, se i n i det personliga patos, som ligger bakom, både ett li- dandets och ett entusiasmens patos, och man tändes därav.
Det griper v a r och en, som h a r besläktade strängar, men mest den, som därtill förut i tala- rinnan lärt känna arbetskamraten.
Oförtrutet arbete utan fläng och be- skäftighet, en energi, som aldrig suc- kar under den oundkomliga mängden av mekaniska detaljer, och som håller s i g levande utan varje skymt a v vik- tighet och stora fasoner.
Detta ä r vad man sett till vardags.
Så träder i en mera betydelsefull stund, under något föredrag, den dol- la rörelsekraften fram med desto dju- pare verkan.
Väl m å L.
K.
P.
R. bringa Anna Bugge Wicksell sitt tack och sin lyck- jnskan på hennes femtioårsdag!
Hilma Borelius.
* t t Anna Bugge WickselI är född den 17 no- sember 1862 i Egersund i Norge, där fa- leIn var telegrafdirektör.
En starkt ut- recklad håg för studier ledde henne tidigt n på denna bana.
Efter att ha förberett i g för lärarinneverksamhet, som hon ock- iå under någon tid utövade, tog hon 1885 i Fristiania " artium " motsvarande vår stu- lentexamen och därpå " anden examen ", notsvarande våra filar, i sex ämnen.
Ef- er ett års juridiska studier ingick hon 889 äktenskap med kandidat Knut Wick- ell, sedermera professor i Lund.
Vid sidan iv sina husmoderliga plikter, vilka vor0 iog så krävande med söner att uppfostra c h undervisa, fann Anna Bugge Wicksell itom för sica stora sovinla intressen tid rven för fortsatta juridiska studier, och i ebruari 1911 tog hon med glans juris kan- iidatexamen vid Lunds universitet, samma Lag som hennes äldsta son avlade sin filoso- ie kandidatexamen.
Utom f r u Wicksells tora insats i rösträttsarbetet må h ä r även iämnas det betydelsefulla arbete hon ned- agt i fredssakens tjänst, särskilt vid bil- landet av den nya fredsorganisationen henska Fredsförbundet, vars uitiska sekre- erare hon är.
Friska blommor 0th vaikra beurafnioflskraorar LAG-ERmONS " LA ROSE " Blomsterhandel SKOMAQASIN 30 Sturepatin, Stockholm.
Jakobsgatan 1 8 - Fredsgafan 8 6
2 BOSTRATT FOB KYIHHOR uftsmöte i Hyde Park, anordnat av fen ’ s League, d ä r flera a v de delege- ade uppträdde och rönte ett mycket änligt mottagande fr&amp;n allmänhetens Från en London1 orrespondent.
ida.
Bland andra visade Rosika Ichwimmer h u r behändigt hon förstod ” Denna kongress fäster uppmärksamhe- Den första kongress a v Men ’ s Inter- national Alliance for Woman Suffra- en på de allvarliga faror, som hota släktet tt bemöta åhörarnas inkast.
Möten i et fria och i gathörnen tyckas v a r a en den vita slavhandeln och genom ge, som hölls i London den 03-29 okto- ‘ enom vinnornas förtryckta ställning i samhäl- å speciellt engelsk företeelse, att över- ber, torde vara av särskilt intresse för 2 t.
Den anser att kvinnornas rösträtt är d e svenska rösträttskvinnorila, efter- tt oeftergivligt villkor för a t t en klok och te Mansfeldt vid en middag förklara- som det var vid den internationella ättvis lagstiftning och rättskipning i des- e att om han skulle försöka sig p å rösträttskongressen i Stockholm, som a frågor skall kunna genomföras.
Den ågot dylikt i Holland, skulle han bli tskrattad a v sina vänner och förmod- denna männens allians bildades, vil- ramhåller a t t i a !la de länder, d ä r kvinn- ken som första frukt a v sin verksam- ig röstriitt införts, t a r skyddsåldern för igen snart bli internerad.
Måndag gavs en mottagning a v Wo- het såg det svenska Männens förbund lickor avsevärt höjts och den vita slavhan- len ’ s T a s Keaistance League, d ä r t a l elns omfattning betydligt ininslrats. ” för kvinnans rösträtt.
Det v a r en lyc- ” Kongressen beklagar att i vissq kretsar öllos a v mrs Cobden Sanderson och k a för Sverige a t t vid detta tillfälle re- en uppfattningen härskar att kvinnornas presenteras a v ordföranden i detta iolitiska och allmänna frigörelse är för- ars Louis Fagan.
På kvällen gav Wo- förbund, h r Ernst Beckmaii, som när- lunden med faror för moderskapet och &amp; en ’ s Freedom League en angenäm helst han talade, erhöll det hjärtliga- läktets bestånd.
Som bevis på motsatsen est i Caxton Hall, nied miss Nina ste mottagande och som gjorde ett ramhåller den det faktum a t t i Australien, {oyle som ordförande och d ä r m r Lau- djupt intryck genom enkelheten, allva- lär kvinnorna längst haft rösträtt, dödlig- eiice Homman höll ett utomordent- ret och uppriktigheten i sina nobla och ieten såväl bland barnen som de vuxna igt präktigt tal.
Underhållningen bjöd idare på en daldans, utförd a- engel- ilivit den lägsta i världen, och vill fram- värdiga uttalanden.
iålla som sin övertygelse att rasförädlin- ka unga flickor i Rgttviksdräkt.
Helt naturligt hölls den första offi-: ens intresse bäst tillgodoses genom att Kongressens viktigaste tilldragelse ciella kongressen i London, huvud-: vinnorna erhålla de rikaste tillfällen att a r utan tvivel tisdagens mottag- hvarteret för den äldsta Men ’ s League itveckla sina anlag. ” !ing hos den förenade parlaments- ” Kongressen uttrycker sitt kraftiga av- for Wonien ’ s Suffrage (grundad 1907).
ommitten för kvinnorösträtten i un- tåndstagande från den ofta hörda upp- Il ’ vå a v dess medlemmar togo en fram-, erhuset.
De delegerade mottogos a v iittningen a t t kvinnans rösträtt skulle stående del i bildandet av den in- uedföra en fara för nationens säkerhet och n r Arthur Henderson m. fl.
medlem- ternationella alliansen, och en a v dess örcvar.
Då den tror att kvinnornas infly- nar a v parlamentet.
Tal, som gjorde vicepresidenter, sir John Cockburn, ande i politiken kommer att gå i riktning ietydligt intryck på de närvarande, K.
C.
M.
G., f. d. premiärminister i Syd- L V ett fredligt nppgörande av internatio- iöllos a v h r Ernst Beckman, &amp; I. Ferdi- Australien, utsågs till dess ordförande, iella tvister, framhåller den a t t Australiens iand Buisson, d:r Muncli Petersen till vilken post han nii omvalts.
Och enat och representantförsamling officiellt Köpenhamn), d:r Megyery de Megy- som flera a v de delegerade påpekade, brkänt kvinnornas duglighet då det gäl- re (medlem a v ungerska parlamentet) är det dessutoni mot Storbritannien e r frågor som röra försvaret och hela det n. fl.
På aftonen hade den internatio- Irittiska väldet, och a t t Nya Zeeland och som de större nationerna i världen nu Lustralien iella kvinnorösträttsklubben sin årliga varit de första att förverkliga rikta sina blickar.
Det ä r i detta land, ivinnornas fordringar på ett effektivt för- niddag på Criterionrestauranten och som lir Beckman med rätta anmärkte,, var till lands och sjöss som ett medel för jegagnade tillfället att säga de delege- som striden stått hårdast.
Där ha iationens upprätthållande. ” - ade farväl.
Ordförande v a r earl of ” Kongressen sänder de hjärtligaste häls- &amp; ton.
Irvinnornas hängivenhet ocli obetriiig- Av största verkan var otvivel- iingar till dem som arbeta för den kvinn- liga mod mötts a v det mest tyranniska ilrtigt h r Beckmans tal.
Denne yttra- motstånd, vilket i sin ordning frainkal- iga rösträttssaken i alla länder och uttryc.
le, med syftning på den välkända en- ier sin allvarliga förhoppning a t t deras an- l a t männens djupaste harm Over slö- skola krönas av snar fram.
celska skålen för ” absent friends ”.
seriet med kvinnornas goda egenskaper, trängningar itt de icke vid detta glada tillfalle: ång. ” och de grymheter, för vilka de blivit) orde glömma dem som gått före Utom de enskilda kongressförhand.
utsatta.
Men om de iitländska dele-) ch vilkas arbete de nu övertogo, eller gerade hade mycket a t t lära i England lingarna hade en mängd offentliga mö le tusenden a v nitiska arbetare för len och mottagningsfester anordnats kunde de också bringa kraftig hjälp len stora saken, som finnas i alla län- Det var uppmuntrande för engelska till nytta och nöje för gästerna och ler, okända för ryktet, men v a r och en r.östrättsviinner att träffa så många en del fall iiyen för deras vürdar.
Ove1 f er kan de i sitt hjärtas trofasthet.
200 personer deltogo i mottagningsfe kamrater i arbctet från så inånga skil- Det ä r ännu alltför tidigt a t t säga d a länder, och vida kretsar måste ha sten och middagen på Rotel Cecil, dki iågot om verkningarna a v kongressen gästernas sl&amp;l föreslogs a v m r Israc rönt intryck a r niirvaron av så e r f a r iTad rösträttstidningarna beträffar, ärc iia ocli ansvarsfulla politiker soin 1ii Zangmill och besvarades av h r r E r n s 3e stridande a v dem helt naturligt böj.
Beckman, Zsombor Szasz, H.
L. Brrek Becknian och M. Ferdinand Buisson la för a t t betrakta den med något lik.
stad och Yoshio Markino.
Ett offent deputt!
de la Seine och ordförande j nande förakt; medan The Coinmor den fraiiska föreningen för proportio ligt möte i Portnian Rooms v a r tyväri Cause lika naturligt anser den ” f ö r.
fåtaligt besökt, men medgivas niåstc iiella val samt i Ligne d ’ klecteurs poiii visst avseende den viktigaste tilIdra le siiffrage des femmes.
Kongresser att förhandlingarna vor0 utan aktuali pelsen i hela striden för kvinnans röst tet, till dess m r Philip Snomden restc hade itveii förmånen a t t bland sina del rätt ”.
Intet a v dessa båda betraktelse tagare riikna så bemärkta kvinnor son sig, då han utsattes för häftiga före sätt förefaller att slå huvudet på spi bråelser från de stridande rösträtts d:r Tekln.
Hultin, Martins Kramers kvinnorna med anledning a v arbetare ken.
Verkningarna a v en sådan kon (Ich Rosika Schmimmer.
partiets hållning.
De avbrytande blevc gress kunna sträcka sig långt, men dt Pressen s l d l e utan tvivel kunnat gö ej utkastade eller ens hejdade a v ord Bro sällan ögonblicliliga, och för n ä r ix mera, ineii den stora allmänheter föranden, earl Russell, och om ocksi varande kommer säkert dess iiiverkm lämnades i alla händelser icke utar många a v de närvarande högeligei på den engelska politiken a t t v a r a likc vnderrättelser, och flera a v de antagnz ogillade deras uppträdande, fingo gä med noll.
Men 5 ena sidan h a de de resolutionerna kommo i mer eller min sterna åtminstone göra en första hand legerade själva fått se mycket a v f ö r tlre sammanträngd form i n - i de dag bekantskap med h u r de stridande röst atsiittningarna för rösträttsarbetet liga tidningarna.
rättskvinnorna avbryta talare vid of England, T-ilket troligen kommer at Kongressens mötesförhandlingar hö1 fentliga möten.
Och dessutom tvungo ge dem en helt n y syii på saken.
Dc los i den internationella rösträttsklub de att fästa uppmärksamheten vid v a h a gjort personlig bekantskap med re!
: ens lokal vid Grafton Street.
Eftei som i själva verket f. n. är situatio presentanter för rösträttsrörelsens al cn del hälsningstal och sedan inbjuda1 nens kärna i engelska parlamentel la grenar och h a fått höra sannin till den internationella kvinnoröst nämligen: skola arbetarepartiets med Een om mycket som aldrig kommer rättskongressen i Budapest 1913 anta leminar öva något verksamt tryck pJ tidningarna.
De intryck de mottagi gits, fattades följande resolutioner: regeringen, vilket indirekt skulle kun skola, som h r Beckman yttrade, pi nytt tända i deras hjärtan en lågandc ” Men ‘ s I.
A. W. S:s första kongress vi1 na avlägsna irländarnas fientliga håll gora män ur alla nationer uppmärksamm: ning mot kvinnorösträtten?
Sedan ma1 hänförelse för denna sak och föra den på de allvarliga ekonomisks verkninga på fredagen åsett ” Fannys första styc hem f ö r att arbeta ivrigare än någon ifråga om löner och trygghet i arbetet, son ke ”, följde en charmant mottagnings sin förr.
21 andra sidan tycktes de de fiilja a v det ökade användandet av oorga fest hos lady Brassey å den engelsk, legerade vilja framhålla enighetens be iiiserade och orepresenterade kvinnor, vilki Landsföreningens vägnar.
Tal höllo lydelse för sina kamrater i England med nödvändighet finna sig i lägre lön f ö Deras vädjan kommer att förklingi d ä r a v lady Brassey, mrs Fawcett, h lika arbete.
Den framhåller att införande ohörd, och det bästa vi kunna säga ä a v kvinnans rösträtt i 12 länder och state Beekman, Af.
d u Breuil de St. Ge1 a t t meningsskiljaktigheterna inom del main och Rosika Schmimmer.
i Europa, Förenta Staterna och Australiei Lördagens utflykt till Oxford visad engelska rösträttsrörelsen ä r o ett tec i nästan varje fall medfört ett steg på vä ken till intensiv livskraft.
De, som be gen mot lika lön för män och kvinnor inon sig trots ett ihållande regn mycket an segla sina åsikter med sitt liv, ändri många yrken och sysselsättningar.
Och dei genäm, tack vare det vänliga motta &amp; mer a t t kvinnornas frigörelse i andra län gande som bereddes a v Oxfordavdel icke dessa åsikter inför kritiken, var der är ett nödvändigt villkor för att uppn ningen a v Men ’ s League, professorern sig den kommer f r å n vän eller oväc ekonomisk likhet och sålunda hindra at Margoliouth och Gilbert Murray, d: De ändra sin hållning endast i över män ersättas av kvinnor, rilket onndvik ecsstämmelse med händelsernas följd J. Estlin Carpenter m. fl.
ligen kommer att fortfara, om de senar riktiga utveckling.
På söndagen fingo främlingarna gi icke få medborgerligt ansvar och infly ra praktisk bekantskap med ett fr iande. ” Männens först a in t ernat ionel la kvinnor östr ät t skongr ess, N:R 18 lnna Bugge Wicksell hyllas.
Då fru Wicksell tillfälligt vistades i itockholm, samlades den 4 nov.
ett 50-tal cedlemmar a v rösträtts- och fredsförenin- rarna till en fest på Hotel Royal för a t t per- onligen få bringa henne tack och Ipck- nskan.
A den svenska rösträttsrörelsens ägnar talade doktor Karolina U ’ iderström, om tackade för hennes uppoffrande och ragneliga arbete i rösträttssakens tjünst, ich som bevis på rösträttskvinnornas tack- amhet Överlämnade hon ett hängsmycke .v guld med det internationclla rösträtts- närket.
F r u Fanny Pettersson talade där- fter om f r u Wicksells stora upplysnings- rrbete för fredssaken, och till sist tackade r u Wicksell med ett litet improviserat tal, rari hon bad de närvarande a t t inte skäni- na bort henne och framhöll att rösträtts- mbetet medförde sin egen rikliga belöning.
H Ö s t ens s amhälls kur s er ro, såsom förut meddelats.
förlagda till) alarna och Blekinge.
Den nyvalda ordi- iarie kursledarinnan jur. kand. Eva An- [en började sin verksamhet den 2 noreni- ter med föredrag i Sundborns socken.
Från lundborn gick färden till Borlänge och \ - i- iare till Säter, Leksnnd, Grychbo, Viliar-) yn, Mora, Orsa, Älvdaleii.
J ä r n a och Xåc.
Jarje kurs omfattar följande ämnen: i) Kommunalförraltningen och i sam- iand därmed den allmänna hälsovården.
2) Fattigvården, dess omfattning och or- ranisation; i samband därmed ogifta möd- ‘ ars ställning och 1) arna.cHrdslagstiftnin-: en.
3) Aktenskaps- och försäkringslagstift- iingen.
4) Statsförvaltningen och statsskicket.
De samtidigt påggende kurserna i Blr- ringe togo också sin början den 2 dennes ned fru Frigga Carlberg som föreläsare.
Iämte fru Carlberg komma även f r u Anna kvicksel1 och fröken Sigrid Kruse att leda iessa kurser, vilka äro avsedda a t t omfatta ?tB tiotal ulatser.
iommittin för Fredrika Br emer-s t aty n kons ti taerad.
Föreningen för kvinnans politislia röst- rätt i Stockholm, som upptagit iden a t t verka f ö r resandet av en staty å t Fredrika Bremer, beslöt att f ö r detta ändamål siika Jilda en kommitte, bestccndc av represen- znter f ö r en del andra ltvinnofcreiiingar råväl som för den egna föreningen.
U r * östrättsföreningen valdes d:r Kerstin Hård !if Sraerstad, friiarna Ann Margret Iiolm- Dren och Hilda Sachs samt fröknarna Stina Quint och Anna Frisell.
Fredrika Rremer- förbundet valde fru Agda Montelius, fröken Sigrid Leijonhufvud och d:r Lydia TTahl- ström; Vita bandet utsåg fröken Emilie Rathou och fru Tora Fries, och S p Idun fröken Bertha Hiibner och f r u Sigrirl Elm- blad.
Vid det konstituerandc saminantrudet har denna kommitte nu r a l t till ordföl-ande d:r Hård af Segerstad, till vice ordfijraiide frö- ken Leijonhufvud, till förste sekrctprnre frii Sachs, till andre sekreterare frii Fries ocli till skattmästare fröken Frisell.
Till rew- corer utsågos fröknarna Kerstin Wall och Eliii Rosen och till revisorssiippleaiiter fröknarna Mathilda Silow och S d k k Phi- l i p s o n.
Kvinnorna och homernle-billen.
Den 5 nov.
behandlades i engclska under- hiiset m r Philip Snowdens tilläggsförslag till homerule-billen om rösträtt för kvin- nor till irländska parlamentet.
Förslaget föll med 314 röster mot 141. arbetarepar- tiet, med undantag blott av 5, röstade för förslaget.
A regeringens vägnar talade ministern för Irland, mr Birrell, mot för- slaget, särskilt ur den synpunkten att det vore lämpligare att låta det irlüudslia par- lamentet, då ett sådant kommit till stånd.
själv avgöra saken.
Av liberalerna rösta- de endast 24 för, medan flertalet anslöt sig till regeringens ståndpunkt.
Många före- drogo att e j rösta alls.
De irländska na- tionalisterna röstade mot, då de ansågo a t t förslaget, om det ginge igenom, skulle stjälpa homerule-billen i dess helhet.
A andra sidan röstade de flesta unionisterna (konservativa) för, bland dem partiets leda- re, mr Bonar Law, samt m r Balfour och lorderna Robert och Hugh Cecil.
BÖSTBATT F Ö R KYIHNOB N:R 18 Kuinnorösträttens ri ksdagshistoria.
Av Gnlli Petrini.
I X.
1909.
Andra kammaren antar hr Staaffs motion.
Vid valen till a n d r a kammaren år att riksdagen redan beslutit tillerkän- na kvinnorna kommunal valbarhet samt genom att fastslå principen om kvinnans tillträde till högre ämbeten ytterligare bekräftat grundsatsen om pisogram, inneburo således redan själ- svensk kvinnas medborgarrätt.
” En va valen ett utslag till förmån för oemotsäglig konsekvens av denna k \ .innorösträtten.
Dessutom medförde grundsats är givetvis tillerkännande dr den särskilda fördelen för kvinnor- av politisk valrätt och valbarhet åt na, a t t de flesta a v dem som år 1908 kvinnor.
Om kvinnor i v å r t land kun- uppträdde emot kvinnans rösträtt, så- na anses ’ mogna ’ att bliva stadsfull- soiii h r r Hildebrand, Kjellen och Lind- mäktige, professorer, provinsialläkare blad i Närlunda, denna gång fingo o. s. v., l ä r det ej längre kunna rimligt- stanna hemma.
Visserligen återkom- vis påstås, a t t de äro omogna för del- 1110 de sedermera så småningom vid tagande i val a v riksdagsmän eller ens iillfälle antingen till a n d r a eller För- eventuellt för att själva mottaga så- sta kaniiiiaren, men år 1909 funnos de dant val. ” i alla fall icke i Andra kammaren.
Utskottet tillstyrkte hr Staaffs mo- Då det vilande grundlagsförslaget tion med följande motivering: mn utvidgad rösträtt för män upptogs ” Såsom hr Staaff och medmotionä- I il1 slutligt avgörande i Andra kam- r e r erinrat, har det egentliga huvud- nia ren, förklarade de socialdemokrati- skälet mot de förut framkomna försla- ska representanterna, a t t de icke kun- gen att tilldela kvinnorna politisk röst- de giva det sina röster, då det e j syn- r ä t t och valbarhet varit, a t t denna frå- tes dem tillräckligt demokratiskt, och gas upptagande till omedelbart avgö- rippehöllo sig därvid särskilt vid a t t rande skulle fördröja männens då än- hvinnorna vor0 uteslutna, samt påpe- n u svävande rösträttsfråga.
Sedan kade att någon avslutning av rösträtts- emellertid detta skäl genom innevaran- striden kunde man icke vinna genom de års riksdags beslut i sistnämnda frå- antagandet a r detta förslag.
Likaså ga bortfallit, förefinnes e d i g t utskot- förklarade hr Staaff å liberala sam- tets uppfattning icke längre någon lingspartiets vägnar, a t t han visserli- grundad anledning a t t vidare npp- gen såsom partiet beslutat ville rösta skjuta spörsmålet om beredande a v po- f ö r förslaget, men att partiet allt fram- litisk valrätt åt kvinnor.
Vid sådant gent skulle vaka över, att de begräns- förhållande och då samma principiella ningar som förbundits med röstrstten, skäl, som talat för en utsträckning a v skulle ändras i den inån de utgjorde männens politiska rösträtt, tala för a t t e t t hinder för folkviljans förverkligan- kvinnorna i sanima omfattning erhålla de.
” Sin ställning i fråga om kvin- sådan rätt, samt politisk valbarhet m å - nans politiska rösträtt ”, sade han, ” ha- ste anses utgöra en given konsekvens va de frisinnade redan vid mera ä n ett a v valrätten, h a r utskottet, som jämväl tillftille angivit, och de ä r n a nu med i övrigt delar de a v h r Staaff och med- a11 kraft verka för att denna reform motionärer andragna skäl för en dylik ntan dröjsmål genomföres. ” reform, funnit sig böra tillstyrka bi- I överenssttimmelse härmed inliim- fall till det a v dem nu framlagda för- nade han en tid därefter en motion, un- slag. ” dertecknad av liberala samlingsparti- Mot detta reserverade sig h r Björck, cts förtroenderåd, om politisk rösträtt som bland annat anförde: och valharhet för kvinnor på samma ” Då j a g i likhet med motionärer vid villkor som för män till riksdagens bå- föregående riksdagar finner det både da kamrar, d. v. s. efter samma grun- rättvist och för det allmänna gagne- der soin i den motion partiet föregåen- ligt, att kvinnan erhåller politisk röst- d e år inlämnat.
Socialdemokraterna rätt, och ej lian finna, att hon därige- jierkomino likaledes med en motion om nom skulle ’ dragas in i en politisk författnirigsrevision, v a r i även upp- verksamhet, som skulle kunna göra togs frågaii om kvinnans rösträtt.
I henne främmande för hennes förnäm- Första Banimaren motionerade h r N b.
sta plikter såsom hemmets vtirdarinna Dergströni med instämmande a v h r och framförallt såsom maka och mo- Gottfr.
O l s h om ” att svensk kvinna der ’, så fruktar jag däremot, att detta erhölle saninia politiska rösträtt som skulle bliva fallet, om hon även tiller- man ”.
kändes valbarhet.
I så fall skulle det Hr Staaff erinrade i sin motion om kunna bliva en verklighet, att den gifta 1908 ökades de båda vänsterpartierna i styrka, så att de tillsammans utgjorde eii stark majoritet i kammaren.
Då bå- da uppsatt kvinnans rösträtt på sina En stridsskrift.
HILDA SACHS: Den svarta domen.
M ä n - nens skuld och kvinnornas straff.
Wahlström 6; Widstrands förlag.
Stock- holm.
Pris 1: 50.
Det h a r r a r i t ganska tyst en tid omkring prostitutionsfrågan.
Alan h a r h a f t sig be- k a n t a t t Läkaresällskapet ä g n a t många och l h g a dislmssioner i t saken, men sedan dessa nu upphört, liar ingeii miinnisha gjort något för a t t bland en sti; rre allmänhet väcka uppmärksamhet på frågan och even- tuellt skap2 en opinion, i-ilken de som makten halra (det ä r som belrant icke vi kvinnor!)
behöra t a hänsyn till, n ä r de in- cm den narmaste framtiden gå att bestäm- ma om denna så granslöst allvarsamma, och väl också srårlösta fråga.
Läkaresäll- skapets dishussioner ha, srivitt iinderteck- nad vet, icke heller lasts a v e n större all- mänhet, vilket säkerligen ä r skada.
De finnas dock publicerade i Hygiea och äro sålunda tillgängliga för alla och en v a r Bom ha intresse f ö r saken.
Fru Hilda Sachs ’ bok kommer alltså som ett välkommet bevis p å a t t man f r å n kvin- noliå11 icke alldeles likgiltigt Aser hur frå- gan kommer a t t utveckla sig, och det måste genast sägas ifrån, a t t f r u Sachs givit s i t t inlägg både den indignation, den pondus och den relativa liovsamliet, som erfordras för a t t vi med glsdje skola kunna anse skriften som en god exponent pn vad m a n f r å n kvinnohilll h a r att andraga i saken.
Den s v a r t a domen är icke något utredan- de arbete med tabeller och siffror, den är och Bsyftar endast a t t v a r a e n stridsskrift.
Redan kapitelrnbrilrerna och indelningen av den 125 sidor starka boken visa detta.
Här en axplockning: De iörsvarslüsa, Do- maren, Skulden, Män och minderåriga, De Lya vägarna, Grymheter, Framtiden.
E t t par av kapitlen äro ägnade åt prof. Jo- hanssons bekanta reservation i det förlidet år utgivna kommittubetänliandet, a v vilken långa delar avtryckts.
Författarinnans egen ståndpunkt sam- nianfaller i det allra närmaste med reser- Tanternas i sagda kommitte.
Det är j u sol- klart, att en bok som hennes väsentligen kommer a t t bedömas a v läsaren efter den ställning h a n eller hon själv intager i frå- gcn.
I e n så ytterligt ömtålig och vansk- lig fråga som prostitutionsfrågan reagerar den enskilde, som icke haft tillfälle att stu- kvinnan (och när man talar om kvin- nan, bör man i första rummet tänka på den gifta) rycktes f r å n hemmet, från make och barn för att flera måna- der om året vistas vid riksdagen.
Ett sådant förhållande skulle j a g finna bå- de bakvänt och för det allmänna lik- som för familjen i hög grad skadligt, och därtill vill jag ej medverka. ” Likaledes reserverade sig h r r Upp- ström, Blomberg, Östberg, Sjöholm, Eerger och von Geijer, som avstyrkte motionen huvudsakligen pil grund a v att den begiirda utrEdningen borde av- vaktas, samt h r Clason, som hänvisade till a t t enligt hans beräkningar den hit- tillsvarande valmanskåren redan genom den n u genomförda rösträttsreformen komme att bliva mindre ä n hälvten a v den nya valmanskåren.
” Skulle även kvinnlig rösträtt n u genomföras, skulle proportionen ännu mera förändras: den nya valmanskåren skulle uppgå till 2,610,000 mot vid senaste val förekom rnande omkring 620,000.
För en lugn utveckling utan alltför starka kastnin- g a r kan en så genomgripande förskjut- ning inom en så begränsad tidrymd icke vara tillrådlig.
Redan denna grund, liksom ock den omständigheten, att hos Sveriges myndiga kvinnor - enligt 1906 års siffror 1,598,751 - trots den ivrigaste agitation icke någon me- ra allmän begäran om politisk röstriitt kunnat uppdrivas, synes mig, oberoen- de a v principiella grunder, innebära tillräckliga skiil för att det framlagda förslaget ej Ban anses ’ högst nödigt eller nyttigt ’.
I Första kammaren blev diskussio- iien ganska livlig och långvarig.
Hr Blomberg yrkade avslag p å utskottets förslag, varvid han dock påpekade, a t t han varit med om skrivelsen 1906 med begäran oni utredning i frågan, då han ansett, att då.
den allmiinna rösträtten för män genoiniördes, så nalkades jümväl den tiden, då röstriitt i större eller mindre utsträckning borde bere- das kvinnan, och denna ståndpiinlrt vidblev han allt fortfarande.
Men det funnes ingen anledning till brådska - de stora kulturfollien hade ej iipptagit frågan på allvar - utredningen vore nödvändig, och det vore även bäst för kvinnorna själva, att vi icke skyndade för hastigt.
Hr Siive hknvisade till den ståndpiinkt han alltid iörut intagit i denna fråga och ansåg att den måste återkomma tills den bleve löst.
Ty kvin- norna hade nu allmänt vaknat till med- vetande om, a t t de vor0 samhällsmed- lemmar även de, och de kunde e j vara belåtna med det sätt, varpå deras ange- lägenheter sköttes i riksdagen.
Särskilt ttinkte han den snigelmässiga lång- samhet, med vilken lagstiftningen pti familjerättens område fortskrider, fast- dera de iöreliggande aktstyckena i ämnet, ofta på e t t ganska oresonligt vis för menin- gar som h a n själv icke delar.
Det synes mig emellertid som det lyckats författarin- Fan att åt sina åsikter giva j u s t den form, som predisponerar även en därför obcnä- gen läsare att godtaga hennes skäl och klar- göra för s i g de åsikter som förestava dem.
F r u Sachs skriver j u alltid ett synnerligcn vårdat och elegant språk, och hennes per- sonliga stil kommer väl till sin rätt i den polemiska formen.
Det ligger e n lang erfarenhet och årtion- dens samlade intresse bakom det nu publi- cerade arbetet, därom vittnar nogsamt dess innehåll.
L å t mig citera följande, karak- täristiskt för iörfattarinnans rörliga och knappa stil, och därtill synnerligen lärorikt för oss och alla som icke h a f t tillfälle att bokföra alla de vidrigheter mot vilka man i denna sak haft att kämpa: ” Under e n federationsdebatt i Vetensliaps- akademiens sal i Stockholm i slutet av 1880- talet nämnde en talarinna, att hon för att få en del upplysningar a v föreståndaren gjort e t t besök på prostitutionsbyrån - den hette den tiden sedlighetsbyrån, e t t gott be- vis på institutionens osäkerhet inför sig 3 För varje husmoder är en god symaskin av oskattbar för- del, ty den underlättar i högsta grad förfärdigandet av alla i ett hushåll förekommande syarbeten.
Singer Symashiner äro bäst.
Filialer pti alla större platser.
Bortbytt.
Vid festen för f r u Wickseli U Grand Hotel Royal den 4 november hlrvo ctt p a r n y a ytterkängor märkta med iriitialer i rött och vitt bortbytta.
Ägariuiiaii \ - are tacksam för meddelanden genom Rösträtt för Kvin- nors expedition, telef.
Riks Norr 600, Allm.
Br.
9 44, kl. 1-4 e. ni.
P ä n kvinnan så länge yrlcat på förbätt- ringar, särskilt i hustruns ställning.
Vidare påpekade han, att rösträttsrörel- sen f r å n kvinnornas sida inte bara vo- re en strid för egna rättigheter, utan att de skri€ter röstriittens förkämpar utgiva ” alltjämt framhålla, att de i rösträtten se icke blott en rättighet till skydd för kvinnornas intressen, utan iiven och lika mycket en skyldighet till ansvarsfylld medverkan till fosterlan- dets bästa ”.
Av utredningen ansåg han sig ej kunna vänta mycket som han e j visste förut.
Man visste mycket redan nu, såsom a t t kvinnorna \ - oro mycket sparsammare och ordentligare och mer plikttrogna vid fullgörandet a v sin skatteplikt ä n männen, a t t fylleriförse- elser a v kvinnor begångna (år 1904) vo- ro 1,500 mot 40,000 av männen, a t t brott- målsstatistiken visade, att mot 58,000 manliga svarade 2,300 kvinnliga brotts- lingar, vilket visade, a t t Iivinnan stode framför niannen i sedlighet, redbarhet och laglydnad.
Dessa egenskaper måtte väl vara a t t värdera hos dem, som skola utöva rösträtt.
Då h r Säve inte kunde anse, a t t det kunde innebära nå- gon fara för hemmet, o m ett fåtal kvin- nor l&lt;oninie till riksdagen - samtliga platser i rilisdagen iiro j u e j mer ä n 380 på eii befolkning a r 5 millioner - yrkade han bifall till utskottets hem- ställan.
Hr Björck försvarade sin re- RYNKTINKTUR Majorskam Edmann borttager rynkor och pormaskar.
Har en underbar forrnlga att föryngra och förskona, ty hyn blir sk8r och genomakinlig.
Anses vara det yppersta medel i sitt slag.
I parti och minut i FRANSKA PARFYMMAG ASINE T Hovleverantör 21 Droftnlngnafan 21, Sfockholm mnt i förnämsta Parfymaffärer.
själr.
En följande talare, läkare och ge- neraldirektör, f a n n d ä r p å tillständigt yttra: ’ Ett iruntimmcr här nämnde nyss, att hon v e r i t på b y r å n - j a g vet inte om det v a r som inskriven eller i vad egenskap ’. ” Publicerandet av ett sådant yttrande är i cch för sig e n så god agitation som något annat, även om 20 år förflutit sedan yttran- det fälldes.
På 20 år förändras icke nämn- v ä r t ” this man-made world ”.
Det är a t t a n t a g a att Den svarta domen kommer a t t väcka mycken och berättigad uppmärksamhet, och det skulle säkerligen heller icke skada om den kom a t t väcka diskussion.
Den h a r både genom innehåll och form rätt att vänta sig uppmärksamhet f r å n alla kvinnor, vilka över huvud taget f a t t a t någon ståndpunkt till €rågan, och den är det första litterärt skrivna arbete som bland en vidare allmänhet sökt föra u t åsikter, r i l k a under de sista åren genom prof. Johansson f å t t retenskaplig hallstäm- sel, och därigenom inför samhället en helt annan pondus än förut, när do avvisades som en quantite negligeable, därför att de endast vor0 kvinnors veklagan över kvin- nor.
Gwen.
‘
N:R 18, ROSTRATT FOB KYINIUOB, L servation, ty han ville inte v a r a med em valbarheten, inan väl rösträtten.
För övrigt varnade han Första kam- maren för att genom oförstående driva kvinnorila mer och mer in på det " ra- dikala brädet ".
Hr Sjöcrona instämde i h r Björcks yrkande, likaså h r Wiesel- gren, soin ocksa hänvisade till brott- måls- och fylleristatistiken.
Hr Clason beledsagade denna gång sitt principi- ella avslagsyrkande med några utta- landen av ett par kvinnor som före- kommit i pressen och som gin- go ut på, det ena, att kravet på kvin- Rans rösträtt var uppagiterat, och det andra, a t t det inte var mycket bevänt iried rösträttspetitionen.
Denna sist- nämnda dam ansåg också, att medlems- antalet i rösträttsföreningarna v a r lågt och att detta v a r " ett eklatant bevis på, a t t de svenska kvinnorna i allmänhet icke äro rösträttsintresserade ".
Hr Cla- son fann naturligtvis detta vara ett synnerligen klokt tal och ville ytterli- gare styrka detta genom litet statistik från Landsföreningens sista årsberät- telse, vilken utvisade endast 11,065 med- lemmar, och föga framåtskridande i medlemsantal hos de flesta föreningar.
(Landsföreningen var vid den tiden huvudsakligen sysselsatt med a t t ge- nom sociala kurser, föredrag m. m. be- reda kvinnorna för den nyviinna kom- munala valbarheten och hade därför icke så mycken tid till direkt agitation för nya medlemmar.)
Vidare hänvisa- de h r Clason i fråga om sakens prin- eipiella ståndpunkt till sitt yttrande föregående år, och slutade med några siffror från Förenta Staterna, vari han sökte visa, att den kvinnliga rösträtts- rbrelsen iiveii d ä r vore på retur.
(Här- till vill j a g endast anmärka, att den från en resa i Amerika nyss återvände redaktör G.
H. v. Koch på ett större rösträttsmöte, som hölls i juni i Stock- holm samma år, uppvisade, att dessa hr Clasons siffror vor0 synnerligen opålitliga.)
Hr von Friesen talade för ntskottets hemstiillan och yttrade bl.
a.: " Kvinnorna ha redan blivit en infly- telserik, upplyst och viljekraftig fak- tor i det offentliga li&gt;-et.
Det är en verklig fara uti a t t låta en sådan fak- tor växa sig stark och mäktig utanför den lagliga representationen, det är klokt, det ä r nyttigt a t t införliva en sådan samhällsmakt i representationen, d ä r den, på samma gång som den f å r ökat ansvar och tvingas till nödig be- gränsning, utan tvivel skall på många områden bidraga till en sund, för lan- det lyckobringande utveckling. "
Lika- så talade h r Carl Nyström för iitskot- tets hemställan, medan h r von RIöller Oöredrog h r Björcks reservation, och mot h r Clason yttrade: " Han läste ock iipp anföranden av två damer - jag vet icke vilka de voro, men mindre in- telligenta damer att dönia a v vad de skrivit - men vad tjänar det till att besvära kammaren med att Bhöra upp- läsandet a v dylika utgjutelser. "
Slnt- ligen kom h r Fahlbeck med en liten utredning a v frågan från samhällets och individens sida, varvid han kom ined det åtminstone för kvinnorna för- bluffande påståendet: " att just de frå- gor som mest intressera henne såsom nykterhetslagstiftning, vården om för- summade barn o. s. v., blivit föremål för en behandling i den svenska riks- dagen och ett intresse, som j a g tror icke skulle h a varit större, om kvinnor varit med.
Framför allt tror j a g icke, att behandlingen blivit förståndiga- re. "
H a n fann intet behov a t t nu giva kvinnan rösträtt, och ansåg dessutom, att ingen annan än regeringen borde framlägga ett dylikt förslag.
Därefter var debatten avslutad.
Ut- skottets hemställan avslogs utan vote- ring, medan däremot votering åtmin- stone begärdes för h r Björcks reserva- tion.
Den avslogs med 104 röster mot 25, således med synnerligen stor majo- ritet.
I Andra kammaren fick ärendet där- Arbetet ute i landet.
Eskilstuna F. K.
P.
R. hade den 3 nov.
e t t a v omkring 300 personer besökt offent- ligt möte, varvid f r u Else Kleen höll före- d r a g över amnet " Mobilisering ".
22 nya niedlemmar anmälde efter föredraget sitt inträde i föreningen.
I Falkenbergs F. K.
P.
R. höll f r u Frigga Carlberg den 25 okt.
e t t synnerligen intres- sant föredrag över ämnet " Rösträtt i ord och bild ".
Föreläsningen, som mottogs med livliga applåder, illnstrerades med en mängd skioptikonbilder: porträtt a v Pram- stående röstrüttskvirnor, agitationstecknin- gar m. m. Flens F. K.
P.
R. hade den 4 nov.
besök a v f r u Else Kleen, som d ä r höll föredrag over ämnet " Mobilisering ".
Forshaga F. Ii.
P.
R. hade den 4 nov.
sitt a n d r a ordinarie möte f ö r året, varvid sty- relseval förrättades.
Till ordförande och centralstyrelsemedlem valdes f r u A. Thbre- lius och till vice ordförande s a m t central- styrelsesuppleant fru M. Rudkvist.
Bland övriga ärenden behandlades frEmst frågan om beklädnad av fattiga barn, vartill an- slogs 250 kr., den huvudsakliga inkomsten a v c n a v F. K.
P.
R. nyligen anordnad och mycket vällyckad basar.
Forshaga F. K.
P.
R. räknar nu 30 medlemmar.
Gränna F. K.
P.
R. hade den 31 okt.
sitt ordinarie höstsammanträde, varvid förutva- rande styrelsen med acklamation omvaldes.
I korthet omnämndes att Gränna F. K.
P.
R. nu existerat uti 5 år, samt att medlemsanta- let f r å n a t t h a börjat msd 22, nu uppgår till 45.
Efter sammanträdets slut, som för öv- r i g t öppnats med uppläsandet a v prologen " Det dagas ", a v Elsa Collin, vidtog en an- genäm sällskapsafton, varvid förevisades en tablå, " Drottning Margareta ", varunder upplästes de t v å sista kapitlen av Lnnde- gårds " Drottning Margareta ".
Nyköpings F. K.
P.
R. hade den 2 nov.
an- ordnat e t t talrikt besökt möte med före- d r a g a v f r u Elin Wägner över Olive Schrei- Cers bekanta bok " Kvinnan och arbetet ", Den 5 nov.
höll f r u E. Kleen föredrag i samma förening över ämnet " Mobilisering ".
Oskarshanans F. K.
P.
R. hade den 27 okt.
å. teatern anordnat en soark, som samlat fullt hus.
Den inleddes med e n musikalisk avdelning, och dess senare del upptogs a v " Pennskaftets intervju ", i vilken v å r a hän- sovne vittna om sin ställning till den kvinnliga rösträtten.
Applåderna vor0 mån- ga och starka, och soarkn blev en given frsmgång.
Vid det d ä r p å följande samkvä- met framförde fröken Wretman - fortfa- rande i Fredrika Bremcrs gestalt - före- ningens tack till dess ordf., fröken I.
L. Westeson, som inom kort avflyttar f r å n samhället, varjämte fröken W. som e t t be- vis på föreningens tacksamhet u r Anna Maria Lenngrens hand fick mottaga denna författarinnas samlade skrifter, bundna i ståtligt pergamentsband.
Till sist yttrade f r u F. Steenhoff n å g r a tänkvärda ord om kvinnorna och kriget.
Simrishamns F. K.
P.
R. hade den 26 okt.
uen stora tillfredsställelsen att kunna an- ordna e t t offentligt föredrag av jur. kand. f r u Anna Wicksell över ämnet: " Rösträtt för kvinnor ".
Fru Wicksells förmåga a t t på e t t klart och övertygande sätt vinna s i t t auditorium, slog ej heller denna gång fel.
Föredraget åhördes med största intresse, och efter dess slut anmälde sig flera n y a medlemmar till inträde i föreningen.
Strängnäs F. K.
P.
R. hade den 2 nov.
an- crdnat ett möte, varvid f r u E. Kleen höll föredrag över ämnet " Mobilisering ".
30 nya medlemmar ingingo i föreningen.
Torrskogs F. K.
P.
R. hade söndagen den 20 okt.
offentligt möte med föredrag av pa- stor E j n a r Börjesson i Laxarby och f r u Eli- sabeth Waern-Bugge.
Bägge föredragen mottogos med stort bifall och var det gläd- jande att så många m ä n och kvinnor av olika åsikter hade infunnit sig till denna föreningens första tillställning.
Lokalen uppläts av Torrskogs Södra B.
B. F. och välvilliga händer, både " antis " och andra, hjälpte till att smycka lokalen med vitt och gult.
~~ RA.
Collijns ROHTLIEB &amp; COMP.
Innehavare: Oversättarinnan EMILIE KULLMAN Wgh~o gatan Z6, StOCRhOlM.
Prima Anthraoit i olika krossningar.
Hushäiiskoi, Ookes, Marie-Briketter till billigaste priser.
Rika Tel. 4062.
Alim.
Tel. 7839.
(K.
R 403) Bom u I Is I ä rft.
Marknadens bästa kvalitkr.
Stockholms Hya Resandehem B I L L I G A BÖCKER!
Antikvariatet, Malmskillnadsgatan 23 STUREPLBI - Birnerjarisgatan 19 - (Hinigsgatan i.)
Svensk och utländsk litteratur, planschverk, musi- Rikstel.
77 50.
A h.
Tel. 242 21.
Mytt - Försfklassiat - Komfortabelt.
kalier M. m.
Böcker uppköpasf Allm.
Tel. 127 51.
Kom ihLg adressen!
Rum f i h 2 kr.
till högre pris.
Veckordbatt gives.
Högaktfiingsfullt E. LINDORM.
Stockholms Ritkontor rekommenderar sina i alla prisliigen smakfulla och vackra handarbeten.
Ritningar till broderier för kliidningar utföras i extra vackra mönster.
Drottninggatan 30.
Humiegirdsgatan ii, SI Paulsgatan i, Upplandyatas 34.
D A MFRISkRIMGEAI 24 Mästersamuelsgatan 24 utför alla slam kamninear.
hårarbeten ocli cham- panering.
Fö; stklassigt ' ubete till moderata priser.
Allm.
Tel. 190 18.
MODEAFFÄ~EN Huvudaffär: Filialer: Lektioner i linnesömnad Oskarsteaterns hus rekommenderas, Rikt och välsortemit lager.
Billiga priser.
Allm.
Tel. 24401 IDA NORDGREN.
(även blusar, barnkläder m.
m.)
Praktisk metod, ELIN MADENS Märkningsateiier utan triickling.
Varje elev disponerar en symaskin.
U U VAilUGATAW 12 (h d av Brnakhpiorg).
.. SiOCHiiOWi KARIN EGNER, Stockholm.
Sibyilegatan - - 36.
R.
T.
3530.
A.
T.
31004.
Utför all slags markning for maskin.
Aven hålsöm- nad och stoppning av duktyger samt allning emott, EVA EGNER, Malmö.
ges.
Förstklassigt arbete.
Billiga priser.
A. t.
11905.
Fersens väg 2.
Tel. 4490, ev. 4053.
Det t6, som drickes vid Engelska och Spansks hoven är Melrose 8 [: os utmärkta te.
Detta t6 säljes i originalförpackningar i &amp; kg.
burkar till kr.
440, 5:30,6:30 &amp; 5:30 pr kg.av Gustafson Ständigt lager av Sorgartiklar.
Förstklassigt arbete Moderata priser.
Allm.
Tel. 22856 JANSSON di LÖFViN6P ELLEN LITHMAN 38 Östermalmsgatan.
MODEMAGASIN Skepparegatan 29 Tel. Österm.
' 764.
........................................................ .... .... i ....::!
AFPARSREGISTER .... ........................................................ iiib Allm.
Tel. 24895 _ _ ~ Rikstel.
Ö.
11 23 Föreningens för Svensk Memslöfd Permanenta utställning Blbiloteksaatan 12.
Stockholm.
Enda försäljare-av äkta allmogearbeten såsom så vänd Eder till Svenska Skosulningst ' dbriken, Vävnader, Spetsar, Folkdräkter.
Möbler, Järn- och Träarbeten, Lergods m. m. Norrlandsgatan 21.
Skorna hämtas och hemsändes efter tillsägelse på allm.
248 40 eller riks 62 77.
OBS.!
Ob8.l Billiga priser och prima materialier.
(A.F.
776).
B e h ö v e r saorna lagas?
Önskar ni stilfulla och välgjorda mijbler?
Gör da ett besök Ivap Öhrnbergs Bokbinderi MÖBELAFFÄREN i Observatotiegatan, Gtockholm.
R.
T.
8203, A.
T.
1048 % Uttör allt vad till yrket hörer.
Uppfodring och ferniss- ning ev kartor ooh planscher.
Specialitb: Förgyllning For hand och press.
Klädsel av skriv- och spelbord.
Omsorgsfullt arbete och moderata priser.
(A. F.
796.)
Gamla I (ungsholmsbrogaten 26, Malmskillnadsgatan 19 Agnes Hallbergs ModeaPfar A.
P. Anderson.
.... .... ....
Matsalar o. d.
.................................................... E$!
:::: iiii Hotell, veaetariska Matsalarna &amp; Penslonatet Upplandsgatan 2,5 rekommenderas, Smakfulla hattar, moderata priser.
Drottninggatan 94, 1 tr. rekommenderas.
Middag Tiden kan dock än- serveras från kl. halv 4-5.
Sorghattar på lager.
dras efter överenskommelse.
Ailm.
Tel. 11602.
(A. F.
i97.)
A.
T.
86005.
Augusta RgdeEl.
(A. F.
777.)
Atelje Central.
Om Ni vill ha väl utförda porträtt och billiga pri- wr, g5 till Mästerearnuelsgatan 71, andra huset Mn Vasagatan.
Hiss.
Visit 3 kr., kab.
5 kr.
pr duss.
Atelje Central.
MÜLLERS och Rfenskt mönster.
0bs.l Stor rabatt vid köp av ku- ponger.
Obs.!
Ett omtyckt kaffe serveras hela dagen.
6ppet till kl. en kvart före 12.
Välj ett vackert arbete hos Hotell EmTHER WLYBORG: &amp; i taiihlrfafion vii htnl-pmitpat ~~ Norrländska Privathemmef HANDARBETETS VÄNNER Rösträtt för Kvinnors 36 Vasagatas, Statkbolm Rekommenderar sina hemtrefliga och tysts rum till Rikstel.
3702.
Allm.
tel. 11675 moderata uriser.
F~RENINGEN 5 Birgerjarlsgatan, Stockholm Riks 9102.
Allm.
11674.
Haggiund Innehavare: H. Brolin Tapiseerlaff&amp;kir Dötgatan i5 i tr. Malmskillnadsgatan 48 A Allm.
Tel &amp; 87 Allm.
TeL 4825 Vesterllnanatan 52.
A h.
Tel. 21847 CARE 16 Norrlandsgatan rekommenderas.
Särskilda matsalar töt damer.
Store hygieniska Matsalar 1 tr., kllut för sin goda, vällagade mat.
A nedre botten servering efrer tyskt (Anna öhrlund) Stora httugatan 5, Stockholm.
Allm.
Telefon 209 6 t För resande ljusa o. komfortabla rum, försedda med elektr.
ljus m. m.
0bs.l Hiss.
Endast 2 min.
frin Centralstation.
PENSIONAT HodDEN 5 tr. Hiss.
Trevliga rum, godt bord med trevlig utsikt fr8n takplatin adertonde nummer innehåller bl.
a.: - Barchaeus Modemagasin 9 Jakobsgatan 9.
(OBS.!
Mitt emot Nmdisko tioapanid].
~ emot en alldeles motsatt utgång.
An- tingen det nu berodde på, att det d ä r var ovanligt fritt f r å n mera talföra rösträttsfiender det året, eller något annat, allt nog det anmälde sig ingen talare i frågan, utan liberala samlings- partiets motion antogs utan debatt och votering.
a Extra Prima o. Prima Kontor: Vasaaatan 5 Rlks 12453 Skola Sveriges kvinnor liomm:i sist?
Anna Bugge Wicksell 50 Ar.
Av Hilma Bo- Emma Grönbergs Pensionat relius.
Männens första internationella kvinnoröst- 15 A Norrlandsgatan IS A (2 min.
vag.
f r h Norrmalmstorg och Kunasträdg&amp;rden) riittskongress.
möblerade rum från 2 kr.
Hiss elektr.
ljus.
Kvinnarösträttens riksdagshistoria X.
Av Tysta.
komfortabelt Vtimneledning, W. O. Ringledning i d a rim.
Gulli Petrimi.
English spoken.
Deuiach sprecheu.
A T. ii4 4i.
R.
T.
Norr 5 05.
En Stridsskrift.
Av Gnien.
Arbetet ute i landet m. m.
Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A.-B., 1912.
~ e
