# ID: svediakorp-per2533
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,388
# sentences: 855
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ROSTRATT FOR KVINNOR Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska r0stratt, MOTTO: Vi kunna aldriggöra s &amp; mycket f ö r en stor sak som en stor sak kan göra f ö r oss.
' r - -.
I ARG.
FÖR KVINNOR ______ ~ Redaktör: ELISABETH KEEY.
Träffas onsdag och lördag kl. ' ia 3-1i2 4.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan I Expeditionen öppen vardagar kl. 1 - 4.
Rikstel.
Norr 600.
Allm.
tel. Brunkeb.
9 4.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Distribuenng i Stockholm: Rikstel.
Norr 585.
AUm.
tel. 20968.
9 f. m.-7 e. m.
Prenumeration genom posten Pris for 1912 75 Öre.
Lösnummer 5 Öre.
) &gt; B 4de kvartalet 25 öre.
För Utlandet 1 krona 75 Öre i postanvisning till tidningens expedition.
4:de kvartalet 55 öre.
- ~ Annonspns: 20 öre per millimeterhöjd, större annonser och årsannonser rabatt.
framlagd till påseende åtminstone 8 da- Rikstel.
456.
Aiim.
tel. 604. gar före valet.
Y f. m.-7 e. m.
________ -- ~!!! ?E!
!____ I december i å r skola val förrättas av halva antalet stadsfullmäktigkårer i Svekges städer utom Stockholm.
Röst- berättigade till dessa val äro alla myn- diga och välfrejdade svenska medbor- gare, män och kvinnor, vilka påförts allmän bevillning för en inkomst av minst 500 kr.
Gifta män och kvinnor jtnjuta härvid den lättnad, att ej var- deras utan endast bUdas sammanräk- nade inkomst behöver uppgå till minst 500 kr., samt att siilunda en utav dem eller båda kan erhålla kommunal röst- rätt på en inkomst, som väsentligen understiger 500 kr., ja, som till och med kan nedgå så långt som till endast 1C kr.
Den inkomst, på vilken komniunal rösträtt kan vinnas, måste dock alltid stå under vederbörandes egen förvalt- ning; och här inträder den skillnad, att medan en myndig mans inkomst alltid utan vidare står under hans egen för- valtning, så ä r detta bara undantags- vis fallet med en gift kvinnas, nämli- gen endast då inkomsten utgöres av antingen hennes personliga arbetsför- tjänst eller av ränta på i hennes namn insatta sparbanksmedel, eller då den härflyter av egendom, som på grund av äktenskapsförord, testamente eller bo- skillnad uttryckligen ställts under hen- nes egen förvaltning.
Varje kvinna, som erhållit sin egen debetsedel och som ej häftar för tidiga- re utskylder, kan vara säker på att ha kommunal rösträtt; men var och en som självdeklarerat i februari, men ej fått någon kronodebetsedel nu i höst, eller som eljest e j är säker på sin röst- rätt, gör bäst i att gå upp och se efter i röstlängden, vilken alltid skall vara Alla F. K.
P.
R. runt om i de svenska stadssamhällena böra nu under novem- t e r månad göra sitt bästa f ö r att få kvinnorna att så talrikt som möjligt deltaga i dessa val.
Det ä r cå mycket härvidlag, som är ägnat att göra det svårt för kvinnorna; antalet röstberät- tigade kvinnor ä r överallt obetydligt i jiimförelse med antalet män; de ha även genomgående låga röstetal; ofta sakna de lämpliga kandidater att samla sig om, ofta komma de sig icke för, när det gäller att göra sin talan hörd inom de parti- eller yrkes- korporationer, som ex officio ta hand om valrörelsen, även då de inom dessa korporationer bli vänligt och hyggligt bemötta, vilket icke alltid är fallet.
Det är därför alldeles nödvändigt, att varje valår ånyo driva den mest energiska propaganda f ö r kvinnornas deltagande i valen.
Varken modlöshet eller blyg bet eller dåligt exempel få avhålla kvinnorna från att härvidlag göra sin skyldighet; gent emot rösträtten gäller i särskilt hög grad, att endast medan vi kämpa för den, är den en r ä t f, sedan vi väl fått den, blir dess utövande en plikt.
Så sant vi kvinnor äro medvet- na om att vara i mångt och mycket dika männen, att vara böjda för att lägga huvudvikten inom det kommii- nala arbetet på andra områden än de som mest intressera männen, så sant få vi aldrig försumma att söka göra dessa våra synpunkter gällande till den yttersta graden av vår förmåga, även O M vi veta att denna förmåga är täm- ligen inskränkt, både i numerisk väg och med avseende på vana och insik- ter.
Ja, i detta sista avseende bör själ- va vår bristande förmåga vara oss en ytterligare sporre till energiskt arbete; ingen vet bättre än vi själva, att när det gäller direkt medborgerlig verk- samhet, äro vi tillsvidare i stort sett både oövade och oerfarna, och ju dju- pare vi härvidlag känna våra brister, dess allvarsammare böra vi sträva ati avlägsna dem genom ihärdigt delta- gande i sådan verksamhet överallt där vi ha möjlighet därtill.
Dessutom kan det icke ofta nog upprepas, att det kom- munala arbetet, alltid är en god för- skola för det politiska, och att den som ä r trogen i det lilla, därigenom bäst vi- sar sig värdig att anförtros även det större.
Slutligen ha vi ett alldeles särskilt skäl att just detta å r uppfordra kvin- riorna att mera än någonsin anstränga sig f ö r de kommunala valen.
Detta gäller i första hand och huvudsakligen de städer, som icke deltaga i landsting.
och där stadsfullmäktigevalet därföI jämväl har en direkt politisk betydelse men det gäller även, fast i mindre grad de övriga.
Dessa val erbjuda nämli- gen de kvinnor, vilka äro missnöjda med sitt partis hållning i frågan om politisk rösträtt för kvinnor, alltså hö- gerkvinnorna, ett alldeles enastående tillfälle att demonstrera emot denna partiets hållning på ett sådant sätt, at1 det ej skadar partiet med hänsyn till dess övriga progranipiinkter.
Dessa kvinnor ha nämligen här en möjlighet som det vid landstingsvalen, där dc visserligen äro röstberättigade, mer 3 j valbara, ä r ytterligt svårt för dem att begagna sig av, - de kunna skilja sig från partiet och g å fram med egen lista, upptagande endast röst- rättsviinliga högerkvinnonamn.
Den andra utviigen att inför sitt parti iemonstrera sin rösträttsvänlighet, som jii alltid står högerkvinnorna till buds, att helt och hållet nedlägga sina röster, har dels det emot sig, att den drabbar partiet hårdare än de fle- sta önska och därigenom indirekt gyn- iiar de andra partierna, dels även det att den ä r svår att exakt beräkna till sina verkningar.
Genom att kvinnor- na gå fram med egen lista, bör däremot partiets samlade röstetal i stadsfull- mäktige icke lida någon minskning, och å andra sidan vinnes även en mä- Grand Pensionat C O N STANCE M A LM STRt) M S tadsfullmäktigevalen i december.
Taktiken.
A. DEHN Jtockkolm.
Jtraaduägea 7 R Telegramadress Dehnpeaafoast Rikstel.
31 ö9, ' 2508 Allm.
Tel. 547, 8i3 f. d. KAM- I A.
E. SChuldhölä - Flrman A ~ Intet e r skönt uden det, s o m udfolder sig uden Tvang.
intet e r skänt uden det, s o m e r sandt og retfrerdigt.
Det kuede, det forkröblede, det kunstigt i Vaeksten hremmede er altid uskönt, og lige saa uskönt e r det, s o m kvreler, s o m h e m m e r och s o m kuer.
Vi behandler vore Kvinders Aand som Kineserne deres Kvinders Födder, og s o m Kineserne udförer vi denne ODeration i S k ö n h e t e n s og Kvindelighetens Navn.
Georg Brandes.
utkommer den 1 och 15 i var månad - N:r 17.
STOCKHOLM, 1 NOVEMBER 1912.
_ _ _ _ _ _ ~ ~ - RÖSTRÄTT ____________.
arundid 1784 EDRST F i F R l sant nkhaliigi lager af Toiieiiariiklai 23 Ragerlngsgatan 23 73 C Drottningpatan 73 C AIlm.
Tel. 11242 Allm.
Tel. 105öB e iare pB, hur pass stark den kvinnliga fraktionen inom partiet i verkligheten är, vilket i framtiden kan vara mycket nyttigt att veta.
I de stora städer, vars stadsfullmäk- tige själva välja sina Första-kammar- ledamöter, har det uttryckliga invalet av dessa rösträttsvänliga högerkvinnor en direkt och handgriplig verkan, i det de vid ett stundande Första-kammarval äro i tillfälle att öva ganska stark press pit sitt parti genom att helt en- kelt nedlägga sina röster, ifall partiet icke vill ändra sin ställning till röst- rättsfrågan.
Men även i de mindre stä- derna kan denna demunstration vara ganska nyttig.
Samtidigt som den icke ändrar partiställningen inom stadsfull- mäktige, g e r den dock enliten fingervis- ning om vad som kan hända, ifall röst- rättsfrågan också 1914 skulle falla p i högerns motstånd, då högerkvinnorna tilläventyrs kunde bli böjda för att tillgripa det starkare medlet, nedläg- gandet av sina röster vid landstings- valen.
Skall denna demonstration emeller- tid ha den rätta verkningen, rnBste den tillgripas under öppet och klart utta- lande a v att motivet är att söka i hö- gerpartiets hållning till den kvinnliga rösträttsfrågan.
Även i de städer, där alla kvinnor gå fram med en gemen- sam krinnolista, blandad eller utan starkare partifärg, kunna högerkvin- riorna uttryckligen säga ifrbn, att för dem samma motiv Btminstone är en medverkande orsak till beslutet om en särskild kvinnolista.
Förslaget om att demonstrera p i detta på en gång moderata och hovsam- ina men dcck tydliga sätt, framkasta- des på Skånemötet den 17 juni i &amp; r oeh \ ' ann då mycket bifall.
Med stöd här- av uppmana vi därför högerkvinnorna, förfit och främst i de städer, vilka icke deltaga i landsting, att där de icke re- dan nu vilja tillgripa röstnedläggan- dets ännu skarpare vapen, gå fram med egen lista under tydligt uttalande av att detta sker på grund av högerparti- ets motstånd mot politisk rösträtt för lwinnor.
Men även liberala och socialdemokra- tiska kvinnor uppmanas att s8väl ge- nom energiskt valarbete som genom talrikt deltagande i valen ådagalägga både sin erkänsla gent emot sina egna partier och sitt intresse för medborger- liga värv ävensom sin strävan att efter hand söka vinna den övning och erfa- renhet, vilka utgöra den bästa förut- sättningen för ett framghgsrikt ar- bete i det allmännas tjänst.
- Friska blommor 0th vatkra begraf ningskransar LAGERSONS F9LA ROSE " Blomsterhandel SXZOMA (r-ASbIN 30 Sturepatan, Stockholm.
Jakobsgatan 18 - Fredsgatan 8
O N:R 17 RÖSTRÄTT FOR KUIHRTOB 2 Kvinnorna och kriget.
Men ’ s International Alliance for Woman SufPrage.
” I So5a rhder en fruh %anevärd briot pb livsmedel och den största nöd härskar bland stadens civila befolkning.
Kött kan man icke f &amp; köpa för pengar och bröd får över- huvud icke försäljas till civila personer, emedan alla tillgängliga förråd rekvireras av regeringen för armens behov.
Framför varje bagarebutik stå vaktposter dag och iiatt med laddade gevär för att hindra brödförsäljning till civila. ” SA lyder en notis, som härom dagen bland andra krigsnotiser stod a t t liisa i en tidning.
Och när man läser den, ser man i ett enda t a g framför sig, hur Bal- kans kvinnor just nu ha det.
Männen draga bort, somliga till anfall, andra till försvar.
Många av dem gå sä- kerligen ett ohyggligt öde till mötes och vända aldrig åter till hemmet.
Hemma stanna kvinnorna med barnen.
Krigets följder låta icke Iänge vänta på sig, oordnade förhållanden inträda och så taga livsmedlen slut.
Allt vad som finns måste framförallt de stridande männen ha.
Mot de civila, d. v. s. mot kvinnor och barn, försvaras brödet av vakter med skarpladdade gevär.
Svält och nöd är nog bittert för alla, men a t t själva svälta, vad betyder det väl för mödrarna i jämförelse med lidandet a t t veta sina barn hungra och icke äga någon möjlighet att kunna stilla deras hunger?
Så fortgår kriget.
Kvinnorna i gräns- trakterna måste när som helst vara be- redda på a t t fiender intränga i landet.
Vad händer då?
Har någonsin, trots vack- ra ord, skonsamhet eller hänsyn visats kvinnor och barn i belägrade och intagna städer allt ifrån de tider, d å kvinnor och barn ansågos såsom det förnämsta krigs- bytet tills ’ nu anno 1912, då under det sista kriget där nere i Nord-Afrika icke ens barnen skonats?
Alltjämt äro människorna barbarer i krig, och kvinnorna på Balkan hava säkerligen ingen misskund a t t vänta, Vår fantasi räcker nog inte till för a t t vi skola kunna föreställa oss fasorna på ett slagfiilt.
Döden där är helt visst fruktans- värd, men ibland är den dock kan hända sh a t t säga förmildrad grnom det eggande i själva kampen och genom det natio- nalhat, som ofta ligger bakom den.
Men h u r ställer det sig för de hemmavarande kvinnorna, när fienden kommer.
Mord och brand och plundring gå Över dem och de- ras hem, men att själva bli skändade och g.8 döden till mötes.
det är dem väl ett lindrigt öde jämfört med det a t t se sina barn pinas och plågas, kanhända mördas inför sina ögon.
Det är just genom a t t lida tusenfalt för sina barn, som kvinnor- na bittrast och hårdast i alla tider och hos alla folk fått bära krigens tunga och börda.
Balkans kvinnor äro lika litet som fler- talet andra kvinnor medborgare var i sitt land.
De ha varken direkt eller indirekt fått vara med om fattandet a v de beslut, vars konsekvenser de så h å r t och tungt få bära.
Men tveka de ändå a t t helt fylla en medborgares plikter, när det gäller de- ras lands väl och ve?
Kej, de göra helt enkelt som kvinnor i alla tider ha gjort före dem, när ofred rått i landet, de ut- föra så gott de kunna de bortavarande männens arbete, de hjälpa dem, när så be- höves, i deras kamp, och när fienden står för dörren, söka de SA gott sig göra låter att försvara sitt hem.
Telegrammen för- tälja, hur de albanesiska kvinnorna delta- ga i strider, hur de montenegrinska kvin- norna tjänstgöra som bärare i armen och hur de bulgariska kvinnorna erbjuda sig a t t göra tjänst som banvakter in.
m.
Modigt tyckas alltså kvinnorna bära följ- derna av krigsbesluten, trots allt vad det innebär för dem, men ändå lär nog or- det medborgare, åtminstone när det gäller rättigheterna, alltjämt förbli ” maskulinum ” där nere på Balkan.
K.
F.-H.
Den första kongressen i London 23-29 oktober 1912.
DA tidningen g&amp;r i press, pågår den av oss förut omnämnda internationella kvinno- rösträttskongress, som ” har till ändamål att visa det ständigt växande Irravet på röst- rätt för kvinnor bland män av alla natio- ner ”, och till vilken inbjudan utfärdats av den engelska Men ’ s League for Women ’ s Suffrage jämte ordföranden i Men ’ s I.
A. W. S., Sir John Cockburn, K.
C. hu.
G., E. d. premiärminister i Syd-Australien.
Inbju- dan att deltaga i kongressen h a r antagits av samtliga till alliansen anslutna Iiinder.
Den svenska Männens F. K.
P.
R. represen- t u a s av dess ordförande, hr Ernst Beck- man, vars namn även aterfinnes på pro- grammet bland kongressens talare.
Holland representeras a v överste Mansfeldt, som också är sekreterare i alliansen, Frankrike a v M. du Breuil de St. Germain, greve de Seguier samt flera medlemmar a v depute- radekammaren, Ungern av professor Dirner m. fl.
Australien och Nya Zeeland sända of- ficiella representanter.
Bland de ärenden, som föreligga till be- handling, är antagandet av stadgar för al- - liansen, representation vid Budapestkon- gressen nästa år samt frågor rörande den internationella propagandan.
Bland oflentliga möten och fester märkas: välkomstmiddag på Hotel Cecil, där Sir John Cockburn presiderar, möte i Portman Roorns under ordförandeskap av Earl Rus- sel och med parlamentsledamöterna Sir Al- fred Mond och Mr.
Philip Snowden m. fl.
som talare, möte i Hyde Park, mottagning hos Lady Brassey, mottagningar anordnade av kvinnornas olika rösträttsföreningar, a r lokalavdelningen av Men ’ s League vid uni- versitetet i Oxford, av rösträttsgruppen in- om underhuset samt slutligen avskedsmid- dag i hternationella livinriorösträttsklub- bcn under ordföranden i Men ’ s League, Earl of Lytton ’ s presidium.
slöt stödja arbetarepartiet, emedan det ä r det enda parti, vilket som sådant uttalat sig för kvinnans rösträtt, h a r under sommaren och hösten med god framgång satt sitt beslut i verket.
Vid de fyllnadsval, som då ägt ruin, h a dess medlemmar med outtröttlig energi arbetat för detta partis kandidater och ivrigt uppträtt mot regeringen, va- rigenom de kraftigt bidragit till att den liberale kandidaten fallit igenom.
Och fast de e j lyckats få sin specielle kandidat vald, anse de sig dock ha vunnit sin avsikt, då de visat regerin- gen, att den behöver kvinnornas hjälp ftir att kunna behålla sin ställning i parlamentet och att nästa allmänna val hoinma a t t niedföra stora förluster för den, om den ej dessförinnan givit kvin- iiorna rösträtt.
Officiellt h a r emeller- tid nu tillkännagivits a t t röstriittsför- slaget icke kommer a t t behandlas av iinderhuset som konimitte före jul.
Det Mir alltså på stödjandet av nir Philip Snowdens tilläggsförslag till den ir- ländska homerule-billen (lagen om självstyrelse för Irland) om rösträtt för kvinnor till irländska parlamentet, som rösträttskviiinornas arbete när- mast kommer att inriktas.
E n annan ståndpunkt intas av suffra- getterna, medlemmarna i de båda stri- dande rösträttsföreningarna.
I början vjsade även de sig v a r a anhängare till srbetarepartiet, men på senare tiden ha de förklarat, a t t de e j tro p å dess upp- riktighet.
Detta beror huvudsakligen på partiets ställning till det irländska nationalistpartiet, som behöver dess rö- ster för a t t homerule-billen skall gå igenom.
I gengäld, säga suffragetter- na, vore det arbetarepartiets skyldighet att fordra, att irländarna rösta för för- slag om rösträtt för kvinnor; då de e j gjort detta, ha de visat hur mycket de inena med att uttala sig för saken och böra alltså bekämpas lika väl som re- geringen.
Partiet ar dessutom så nära förbundet med regeringen, vilken för sin existens är beroende a v dess röster, att då det e j vill göra opposition mot densamma dag efter dag, tills den givit kvinnorna rösträtt, måste det finna sig i att utsättas för samma taktik som re- geringen.
föreningarna, Women ’ s Social and Po- litical Union.
Denna är den radikala- ste a v dem; den grundades 1905 av mrs Pankhurst och hennes dotter Christa- bel och fick inom kort ett kraftigt stöd i mr och mrs Pethick Lawrence, vilka uppsatte dess tidning, Votes for Women, och frikostigt understödde föreningen nied sin förmögenhet.
Föreningen äger ingen a v densamma vald styrelse; mrs och miss Pankhurst samt inr och mrs Pethick Lawrence ha själva konstitue- r a t sig som dess ” ledare ” och styrt den fullkomligt enväldigt.
Och så länge de alla vistades i England i stiiindig lron- takt med varandra, gick allt bra.
Efter fängelsetiden i våras for0 de emeller- lid åt olika håll för att vila sig: mr och mrs Pethick Lawrence gjorde en resa till Canada, mrs Parilrhurst for till Schweiz, och Christabels flykt till Paris ä r j u välbekant.
D a n a skils- mässa gjorde, a t t då de i höst åter träf- i ‘ ades, hade de kommit till olika upp- fattning av den taktik, som inåste an- vändas.
Och då ingen enighet stod a t t vinna, blev följden den, som i sista numrei a v Votes for Wonien anges i ett ” allvarligt meddelande från ledarna ”, undertecknat ax- alla fj-ra, d ä r det he- Samtliga presidentkandidater i Amerika hava nu uttalat sig f ö r kvinnans politiska rösträtt med undantag endast av mr WOOU- row Wilson, det demokratiska partiets Baii- didat.
I Los Angeles i Californien, där kviiinor- na erhöll0 politisk rösträtt 1911, h a r a 98,151 kvinnor låtit uppföra sina namn på val- längderna till presidentvalet mot 127,586 män.
E n insamling är igångsatt i Frankrikc f ö r resande a v ett monument övcr John Stuart Mill i Avignon, där den framstående filosofen och kvinnorösträttsvannen tillbrin- gade de sista åren av sitt lir.
Mr J. Malcolm Miteliell, sekreterare i den engelska Men ’ s League for Women ’ s Suff ra- Den svenska L. Ii.
P.
R. har genom sin ge, h a r under de sista åren talat på över 1,000 kvinnorösträttsmöten.
Medlemmar av sam- ordförande sänt kongressen en telegraflsk ina förening hava i medeltal hållit över hälsning.
100 anföranden i månaden om rösträtt för Vi hoppas i ett följande nummer kunna kvinnor under de sista tre månaderna.
meddela det väsentligaste fran kongressens Då mr Winston Churchill, en av de en- inöten och förhandlingar.
gelska ministrarna, nyligen besökte slottet Balmoral såsom gäst hos kung Georg, fann man p b dörren till hans gästrum en affisch med orden Votes f o r Women.
Vid företagen undersökning för a t t finna brottslingen vi- sade det sig, a t t det var prinsarna Albert Vad som för ögonblicket inest fängs- och Henrik, som tillåtit sig detta lilla Den engelska Landsföreningen (Na- tional Union of Women ’ s Suffrage SO- l a r intresset ä r en så a t t säga minister- skämt.
Prinsarna måste bedja mr Chiii- cieties), som på extra möte i maj be- kris inom den ena a v de båda stridande chill om ursäkt.
ter: ” Vid ledarnas första möte efter de- las nödtvungna ledighet föreslogo mrs och miss Pankhurst en ny stridande taktik, vilken inr och mrs Pethick Law- rence omöjligt aiisågo sig kunna gilla.
Mrs och miss Pankhurst förklarade, att de icke vor0 beredda a t t modifiera sina planer och föreslogo att mr och mrs Pethick Lawrence skulle Cttertaga led- riiiigen a v tidningen Votes f o r Women och lämna Women ’ s Social and Politi- cal Union.
Och hellre än att väcka splittring inom föreningens led, sam- tyckte m r och mrs Pethick Lawrence till detta steg. ” Om arten a v den nya taktik som före.
slagits, vet maii ännu ingenting.
Vilda rykteii äro i omlopp om anfall på mi- nistrarnas liv, om svavelsyra kastad i ansiktet på dein o. s. v. H3rom skriver emellertid Christabel Pankiiurst i sin nya tidning, The Suffragette, vars för- sta nummer utkom samma dag ovan- stående meddelande lästes i Votes for Stadsfullmäktige i Bergen Iia beslutat medgiva kvinnor rätt att vara rektorer vid folkskolan med samma lön som män.
Magi- straten hade föreslagit lägre lön för kvinna, men tack vare fru Parrs inlägg i fr8gan till iörmån för lika lön f ö r lika arbete, segrade hennes uppfattning med herväldigande majoritet.
Guikvaren av l a r o d a (indisk rasallfur- ste under engelskt herradöme) är vän av kvinnans rösträtt.
Hans myndighet till- låter honom e j att ändra den politiska för- fattningen, men han har givit alla kvinnor inom sitt område kommunal rösträtt.
Selma Lagel-Zöfs Hem och stat liar iiii ut- kommit i ny upplaga och kan rekvireras från Rösträttsbyrån, Lästmakaregatan 6, Stockholm, till ett pris av 5 öre st. Women och som hädanefter skall vara * AT.
S.
P.
TJ:s officiella organ: ” Den stri- dande taktik, som IV.
S.
P.
U. använ- der, består i a t t trotsa lagbud och an- falla egendom.
Den enda gräns för- eningen sätter för sin kamp är, a t t inänniskoliv Inåste respekteras.
I vil- ken annan revolution har väl en dylik gräns dragits ?.
.
.
Varje stridande röst- rättskvinna ”, slutar hon, ” skall nu sätta; gång den stridsform, som hennes eget samvete gillar. ” Mr och nirs Pethick Lawrence för- klara nu, a t t de hädanefter ämna ägna alla sina krafter åt sin tidning för att i den göra propaganda för iiödvändig- lieten a v den stridande taktiken.
Vad bildandet a v någon ny organisation teträffar, h a r mrs Pethiok Lawrence p å förfrågan e j velat uttala sig därom, då något sådant ännu stode i vida fiiltet.
Rörande skilsmässan från W. S.
P.
U. yttrade hon, att den naturligtvis varit niycket smärtsam för dem båda, som i så många år yarit dess ledare, men i striden för en stor sak måste man j u bortse f r å n alla personliga Iiänsyii.
Personliga offer gjorde blott saken än- nu mera dyrbar, och, tillade hon, man kände j u aldrig det fulla värdet a v en sak, innan man betalat det fulla priset för den.
Ester Brisman.
” Röstratt för K v i n n o r ’ ’ 4:de kvartalet 25 öre.
A l l prenumeration sker genom posten.
N:R 17 c BOSTRATT FÖR KYINHOR Stortingsvalgene i Norge, Genom andras arbete?
Valgresultaterne foreligger ikke end- da.
Men at der heller ikke denne gang kommer til a t sitte en eneste livinde i Norges storting, er desverre sikkert.
Ikke engang som varamaend har kvinder rukket frem iaar.
Norges nationalforsamling blir en samling a v inznd, som det altid h a r vaxet, undta- gen i den korte tid Anna Rogstad gav gjesterolle der.
I alt har 7 kvinder denne gang vaxet nomineret som varamaxd (supplean- ter).
Av disse var 4 stillet a v venstre og 3 av socialdemokraterne.
4 a v dem iTar stillet i Kristiania.
Her e r höire i sterk majoritet, saa der v a r ingen utsigt til at faa noen kvinde frem.
Og i den enkelte kreds, h v o r socialdemokraterne raar, hadde man ilrke nomineret noen kvindelig varamand.
Som bekjendt skilte höire og frisin- dede venstre i Kristiania lag, d a man i a a r ikke kunde enes om kandidaterne.
Og av de resultater som foreligger, sees a t de frisindede i de forslijellige kredse har stemt " vildt " p å sine egne kandidater, hvoriblandt ogsaa paa Anna Rogstad og professor Kristine Bonnevie.
Höires kvinder, som er i majoritet, hadde uten tvi1 kunnet forlangt a v sit parti, a t det nominerte ialfald kn lrvinde, men de h a r i sin beskedenhet ikke villet gjöre det, og jeg antar par- tiets m z n d h a r takket til.
Retten til a t stemme vi1 nok m a x - clene gi kvinderiie, men a t faa dem ralgt til stortingsmzend bryr de sig - forelöbig i det mindste - ikke om.
Og lrvinderne?
J a, desvcerre tror jeg nok vi kunde gjöre mere end vi har gjort for a t f a a kvinder stillet og valgt.
Iinidlertid - der e r to ting som jeg anser for de vwseiitlige aarsaker til a t vanskeligheten er saa stor, og det e r a t norske h i n d e r endda iklce har almin- delig politisk stemnzeret, og at vi har enmands kredsvalg.
Den förste van- skeligliet ser det u t til at vi skal faa ryddet avreieii i den kommende stor- tingsperiode, i det alle politiske par- tier har sat almindelig stemmeret f o r kvinder paa sine programmer.
Men hrad enmandskredsene angaar, saa vi1 det ve1 ikke l a sig gjöre for det förste at faa noen forandring her.
Et mindre politisk parti, arbeiderdemo- Iiraterne, soni ikke e r socialister, men i almindelighet stenimer med venstre, har stillet en post p a a sit politiske pro- gram, soiii lyder saa: Indförelse a v flermendskredse nied forholdsvalg.
Saa man e r begyndt a t röre ved byl- den!
Hvad kvindernes h i n m ö t e ved valg- urnerne angaar, saa har jeg indtryk av - i det mindste for Kristianias ved- kommende - at det har vreret meget godt.
p. t, Kjöbenhavn 25:de okt.
1912.
Fr. Mörck.
Ungdomens ställning till röstriitten.
Då kvinnorösträttens motståndare och vardagens enahanda h a r Iranske förgäves anropat förnuftets gudinna skymt blicken för sammanhanget mel- om några nya hållbara skäl, några nya lan den lilla personliga sfären och det vapen, d å de gamla slagits dem ur hän- stora hela gemensamma och tanken på, derna, så har någon profet trott sig a t t kanske snart vara färdig med livet avlyssna tidens röster en utsago om att har kvävt känslan för kontinuiteten " ungdomen ä r emot saken ".
Och så h a r generationerna emellan.
Och dock - detta för en skara blivit till lösensord den handräckning, som kunde givas, och ett tecken, i silket man tror sig bleve lika mycket ett frö till skörd för skola segra.
efterkommande som en avbetalning på Men h u r är det?
Är det verkligen skuld till förutgångna.
Ty vi nu le- så, att ungdomen är oförsthende och vande kvinnor d r a jii fördel a v vad fö- ointresserad för kvinnornas strävan regångskvinnor i en svunnen tid " sått efter medborgarrätt?
Vi h a sett, h u r på en förhoppning ".
De arbetade för frisinnad ungdom och nykterhetsfol- att de stäiadigt " nya idkerna ", idkerna kets ungdom ph sina stora möten un- om rättvisa, rättfärdighet och indivi- der sommarens lopp, p å landskapsting dens människovärde, skulle utsträckas och på hembygdsfester anvisat plats å t till att gälla båda könen, ej endast det denna fråga, och d ä r h a r icke varit nå- starkare.
De ledo hån och förföljelse, got tvivel om intresset för och förstå- om vars intensitet vi nu ej kunna göra elsen a v dess betydelse för land och oss en föreställning.
Och hur ensam- folk.
ma, hur isolerade kämpade de ej!
H u r Alltför litet uppmärksamhet har, tyc- ofta har månne en tacksamhetens tanke kes det mig, ägnats det vittnesbörd den gått till dessa pioniärer f r å n dem, som stora internationella sjuksköterskekon- nu tack vare deras strävan ha vidgade gressen i Köln i somras avlade i sin möjligheter till undervisning, till ut- enhälligt antagna resolution till för- veckling a v anlag, till arbete och rö- inån för kvinnorösträtten.
Det fram- relsefrihet.
hölls därvid, a t t alla de, som vårda Kommer däremot svaret: " vad har jag sjuka, mer och mer komma till insikt för nytta ", från någon iingdom, blir om det nära sambandet mellan lrvin- det r ä t t svårt att fatta sådan brist på nornas rösträtt och folkhiilsan.
eftertanke.
H u r prövande långsamt Hur mycket ungdom finns det ej i det ä n g å r med förverkligandet av sjuksköterskornas led!
Där finnas mån- medborgerlig likställighet åt kvinnor- ga, som grånat i den hårda tjänsten, na i Sverige, så blir dock ungdomens men ständigt rekryteras den a v friska kommande arbetsdag - i enskild eller krafter och varje dag som g å r ser unga offentlig tjänst - förvisso präglad a v viljor och hoppfull entusiasm ställa den nya belysning, den omvärdering av gamla värden, som sådan likställig- sig i barmhärtighetens tjänst.
Angående intresset bland den stude- het för med sig.
Nyckeln, som öppnar rande ungdomen vid v å r t största uni- de många låsen, h a r rösträtten beteck- versitet vittnar väl för dess förefint- nande nog blivit kallad.
Männens 40- lighet bl.
a. det möte, som under sist- åriga strävan att komma i besittning förflutna termin hölls a v frisinnad a v den, visar väl bl.
a. vad den är värd.
N ä r rösträtten en g å n g ä r vunnen ungdom nied ett utmärkt, varmt sym- patiserande föredrag i frågan av stu- även a v kvinnorna, kommer det inte dentkårens nuvarande v. ordförande.
måhända att kännas på annat sätt för E n utredning o m studentskornas i dem, som ha niedretande oni att ha gjort Uppsala ställning till rösträttsrörelsen något för att f å den, ä n för dem, som gjordes under vårterminen a v en Irvinn- t a den till skänks huviidsakligen ge- lig studerande.
Av vid universitetet nom andras arbete?
Använd blir den inskrivna 174 studentskor vor0 154 när- nog a v båda parterna, därför borgar varande; a v dessa vor0 72 medlemmar all erfarenhet.
Ellen Hagen.
a v F. E.
P.
R., 34 förklarade sig v a r a " gynnsamt stämda ", 15 vor0 obestämda (därav 11 recentiorer), 6 togo medelvä- gen genom att sätta sig " inte emot " och 17 vor0 " definitivt emot ".
7 an- träffades icke.
Som orsak a t t inte nu genast ingå Regeringens g r it ndlagsreuision.
i F. K.
P.
R. ha de " gynnsamt stämda " Såsom bebådats genom trontalet vid vanligen uppgivit: att de först vilja bli självförsörjande och bofasta; att de den danska riksdagens öppnande fram- r i l j a sätta sig in i saken grundligare lade konseljpresidenten Klaus Bernt- för a t t sedan som medlemmar kunna sen den 23 oktober i folketinget rege- hålla stånd mot angrepp; att de för ringsförslag till författningsiindring sina studier inte ha tid a t t vara aktiva.
enligt följande grunder: Kvinnorna f å rösträtt och valbarhet Idel skäl som man kan förstå och re- till folketinget; spektera.
åldersstrecket sänkes till 25 å r från Nutidens ungdom ser nog ganska ___-__ nyktert på tillvaron, den vill h a fakta, förut 30; antalet medlemmar i folketinget hö- och den räknar med realiteter.
Det har under årens lopp hänt gång efter jes från 114 till 132; valperioden för folketinget föreslås annan, att studentskor, som under Äro kvinnorna medborgare?
studietiden stått ganska främmande till fyra år i stället för som nu tre år.
J a, då det gäller att betala skatt.
Beträffande landstinget föreslås, a t t för rösträttsrörelsen ett eller ett p a r år Nej, d å det gäller att välja represen- efter sin examen mött upp p å Lands- den privilegierade rösträtten avskaffas, tanter till riksdagen.
föreningens centralstyrelsemöten så- likaså konungens rätt att utse tolv Antalet medlemmar i Ä r riksdagens sammansättning ett som ombud eller ordförande för sin medlemmar.
uttrgclc f ö r folkviljan?
stads eller orts rösträttsförening.
De landstinget blir fortfarande 66.
Av få åren som självförsörja.nde h a kom- dessa skola 54 väljas av de kommunala Ja, om folket är män.
mit begreppen att klarna och ha deci- representationerna, och de sålunda val- Nej, om folket ä r kvinnor.
da utse genom proportionellt valsätt de derat ståndpunkten.
Angå lagarna kvinnorna?
återstående tolv medlemmarna a v J a, ty de måste lyda lagarna.
li landstinget.
Nej, ty de äga ej medbestämmande- - rätt vid lagarnas stiftande.
På inbjudan a v Kvinnliga kontorist- och Det har hänt någon gång, att, när Alla kvinnor, som äro övertygade om expeditionsföreningen höll fru Kleen där man frågat en kvinna, om hon vill sluta a t t detta varken är rättvist mot kvin- norna eller till gagn för samhället, bö- sig till och hjälpa den kvinnliga med- den 23 okt.
ett föredrag " Om och för kon- ra ingå som medlemmar i Föreningen borgarrörelsen, svaret har blivit: " vad torister ", även nu mottaget med livligt bi- för kvinnans politiska rösträtt och för- har j a g då för nytta av det ".
Är det fall.
Efter föredraget anmälde 70 nya med- en äldre person, kan man j u först %, lemmar sitt inträde i Stockholms F. Ii.
P.
R. må sina vänner att även göra det.
hur s r a r e t kan bli sådant.
Arens tyngd En röstr ättskat ekes.
Kvinnoriisträt ten i Danmark, 3 ".
" Mobilisering Stockholms F. K.
P.
K. bade den 17 okt.
sitt första - offentliga - sammanträde för hösten.
Det annonserade föredragets ak- tuella titel, " Mobilisering ", föredragshålla- rens namn, f r u Else Kleen, och väl även utsikten till en stunds angenämt samkväm i rösträttskvinnornas krets - allt detta ha- de gjort sitt till att biljetterna redan långt i förväg slutsålts.
Det var en glad och förväntansfull stämning hos den publik, som till sista plats fyllde Strandhotellets festsal och som med spänt intresse lyssnade till fru Kleens livliga och roande framställ- cing.
Tal.
utgick från det faktum att Första kammaren vid kvinnorösträttsdebatten i vå- ras ansåg sig kunna fastsIå att intresset för kvinnorösträtten var mycket litet, eme- dan medlemsantalet i L.
K.
P.
R. varit det- samma, ungefär 12,000, nu under två år.
Frågan gäller därför h u r vi skola öka föreningens medlemsantal.
Tal.
skildra- de den metod hon själv använt för a t t skaffa nya medlemmar - om hon också e j varit den första att använda den, hade hon dock varit den första, som satt den i sy- slem.
Hon hade under ungefär en månads tid gått ur bod i bod och talat rösträtt med de kvinnliga aff ärsinnehavarna och biträ- dena och delat u t broschyrer.
Och någon dag därefter hade hon kommit igen och frågat om de inte ville bli medlemmar i rösträttsföreningen.
Resultatet hade varit storartat - 133 nya medlemmar hade vun- nits på denna korta tid.
Som vi se, h a r denna metod visat sig synnerligen tacksam och givande, och den bör ju med fördel kunna användas av oss litet var.
Natur- ligtvis var det många, som inte kunde eller ville g å in i föreningen, och en av orsaker- na därtill var svårigheten att på en gång betala avgiften.
Det är därför a v stor vikt a t t saken ordnas så, a t t den ekonomiska frågan e j behöver utestänga någon.
En an- nan fråga av vikt är, huru man skall kom- ma i kontakt med så många kvinnor som möjligt, kunna resonera med dem, f å veta vad r a r och en tycker o. s. v. Det vore därför nästan nödvändigt att få till stånd en rösträttsklubb, där man skulle kunna lära känna varandra och få fram nya uppslag.
Tal.
slutade med a t t varmt Iägga de närvarande pi % hjärtat a t t ta itu med denna nya agitationsform, som på ett å r borde kunna fördubbla Stockholmsförenin- gens medlemsantal.
Efter föredraget följde en livlig diskus- sion, varunder det visade sig a t t intresset för den föreslagna rösträttsklubben var mycket starkt.
Efter diskussionen framför- de friherrinnan Palmstierna en hälsning från de tyska rösträttskvinnorna, vilkas kongress i Niinchen hon nyligen deltagit i.
Slutligen vidtog ett par timmars ange- namt samkväm, varunder sång av fru Eva Hultman utfördes.
Många nya medlemmar anmälde sig under aftonens lopp.
Rösträtt för Kvinnor vann en mängd nya prenume- ranter, och lösniimmer och broschyrer hade god åtgång.
På grund av den livliga tillslutningen upprepades föredraget den 19 okt., och även äenna gång vor0 biljetterna långt i förväg slutsålda.
Samma goda stämning rådde nu sGm förra gången, och nya medlemmar och prenumeranter kommo i stor mängd.
Till nytillträdande prenumeranter!
Dd prenumerantuntalet glädjande nog ökats i oväntat hög grad, har 1 oktober- numret utgått, varför exp.
ser sig nöd- sakad att i dess ställe lämna nytillträ- dande prenu,meranter n:r i av t i d d n - Gen.
Expeditionen.
.
b N:R 17 BOSTBÄTT FOB KVINNOR S~ Sköldpaddan och haren.
Mrr Ohapman Oatt beröttar.
Sista numret av J u s Suffragii innehåller bl.
a. en intressant artikel om kvinnorna i Kina av mrs Carrie Chapman Catt, som på sin resa runt jorden nu hunnit till detta land.
Hon skildrar där först hur olyck- lig kvinnornas ställning under långa ti- der varit och hur man finner en symbol därför i deras förkrympta fötter, som hin- dra all normal rörelse, som äro till den största plåga och hinder för de arbetande kvinnorna och som genom att kroppen stiin- digt måste hållas tillbakalutad göra mo- derskapet ytterst svårt och farligt.
De ki- nesiska kvinnorna ha hittills endast känt livets hårda sidor.
Nu ha de emellertid bör- jat vakna, och av deras underbara uppvak- nande ger mrs Catt följande skildring: " Då förberedelserna till revolutionen sattes i gång av ett hemligt sällskap vid namn Tung Ming Hui, inbjödos kvinnorna att deltaga.
Det v a r första gången på århundraden som kvinnor- n a erkänts som tänkande mänskliga varelser, vilkas åsikter och arbete vor0 av något värde.
Kvinnorpa, särskilt de studerande, slöto sig i stort antal till föreningen, stolta och glada över friheten och tillfället att få göra nA- got för att h j d p a världen framåt.
De arbetade som slcqvar och utförde sam- ma arbete som ålades de manliga med- lemmarna.
Många blevo misstänkta och arresterade för a t t sedan avrät- tas.
Många utvecklade en storartad talareförmåga och räknades bland de mest framstående agitatorerna.
Då ti- den nalkades för revolutionens organi- sering, bildade kvinnorna " Våga att dö " - klubbar och smugglade vapen och ammunition till Kina.
Varenda en a v dem satte sitt liv på spel, men ingen svek sin plikt ...
N ä r kriget var till ända, förvandla de de sina " Våga a t t dö " - klubbar till rösträttsföreningar och fordrade med- bestämmanderätt i den nya republiken De resonerade helt förståndigt, at1 alla lagar, som angingo kvinnorna vor0 orättvisa och a t t kvinnorna myc- ket bättre än männen förstodo vad som var bäst för dem.
De ha icke lämnai något tillfälle att yrka på rösträtt o b e gagnat.
De h a framställt sina önske mål för den konstituerande församlin gen, representantförsamlingarna och nationalrådet, och de h a uppvaktat p r e sidenten och ministrarna.
Deras poli.
tiska insikt och praktiska förstånd fyl.
ler mig med förundran.
De h a ickc fått sin lärdom u r v å r a västerländsks tidningar, ty få a v dem läsa någol annat språk än kinesiska ...
De ämna nu göra framställning om a t t upptagaE i den internationella rösträttsalliansen och om möjligt skola de sända dele gerade till Budapest.
I alla händelse1 skola de sända dit en redogörelse in nehållande alla de fakta i deras ny aste historia, som nu gå förlorade i dei dunkel som omger allt som hör til Kina.
I Kanton sutto vi på representantför samlingens läktare och sågo d ä r ett a7 den nya tidens underverk - en kine sisk lagstiftande församling med ni (kvinnliga medlemmar.
I Shanghai Nanking och Peking gåvo rösträtts kvinnorna mottagningsfester för O S S Dessa anordnades som möten och be söktes av stora åhörareslraror.
Vi t a lade, och huvudinnehållet av v å r a orc återgavs på kinesiska.
Vi hörde mån ga kvinnor tala, och de skötte sig un derbart väl.
Kvinnorna i provinsen Kanton rö stade på medlemmar till dess lagstif I I @ Arbetet ute i landet Bords F. K.
P.
R. hade den 10 okt.
an- wdnat en Karlfeldtsafton.
Därvid före- drogos omväxlande deklamation och sång iv skaldens dikter, allt&amp;mmans preste- rat av föreningens medlemmar.
Aftonen var talrikt besökt och mycket angenäm, och allmänt uttalades den önskan att flera så- dana litteraturaftnar måtte anordnas.
Färgelanda k.
P.
P.
R. hade den 18 okt.
sammanträde med föredrag av fru Elisa- beth Waxn-Bugge.
Trots mörker och då- ligt väglag hade ett 50-tal personer infun- oit sig.
Det iitmärkta föredraget mottogs med en kraftig applåd, i vilken glädjande att se även en del antis deltogo.
Heder och tack å t de kvinnor, som åtaga sig vår sak, resa långa vägar i mörker och rusk, uppoffra sina lediga stunder och sina kraf- ter för att hjälpa landsbygdens kvinnor i kampen mot fördomar och orättvisor!
Göteborgs och Bohus länsförbund hade den 9 okt.
sitt första sammanträde i Udde- valla, vilket bevistades av ombud från Gö- teborg, Uddevalla, Lysekil, Strömstad och Grebbestad.
Förhandlingarna leddes av förbundets ordförande, fru Frigga Carlberg från Göteborg.
Rörande agitationen be- slöts, att styrelserna för de olika F. K.
P.
R. skulle vädja till sina medlemmars he- derskänsla, att var och en av dem måtte skaffa åtminstone en ny röstrüttsmedlem.
Under hösten skulle i samtliga föreningar anordnas ett särskilt agitationsfsredrag i rösträttsfrågan.
Vidare beslöts att ingå till kommitten för Bergman-Österbergska fonden med anhållan om anslag till upplys- ningsarbete i Bohuslän, varjämte uttala- des den önskan, att föreningarna måtte verka för ytterligare spridning av tidnin- gen " Rösträtt för kvinnor ".
Till sist be- stämdes a t t länsförbundet nästa sommar å lämplig plats skulle anordna ett frilufts- möte.
Efter länsförbundsmötets slut hade Udde- valla F. K.
P.
R. anordnat samkväm, vid vilket fru Frigga Carlberg höll ett intres- sant föredrag om " Rösträtt i ord och bild ", varefter fröken Hildur Oijer från Göteborg uppträdde som antirösträttskvinna och höll ett t a l mot den kvinnliga rösträtten, vilket väckte stor munterhet.
I I EJ Ir ' arkkrona F. K.
P.
R. hade den 22 okt.
ammanträde, varvid till centralstyrelse- nedlem omvaldes fröken Sigrid Kruse med ' ru Valborg Falck till suppleant.
Fröken (ruse höll föredrag om sommarens röst- - ättsmöte i Nackarps dal, och därefter dis- Luterades kvinnornas utsikter vid höstens 8tadsfullmäktigeval.
Linköpings F. K.
P.
R. höll den 18 okt.
iitt första höstmöte i förening med afton- inderhållning.
Fröken Wallerstedt hälsa- le de närvarande välkomna och redogjorde en " Sommarkrönika " för sommarens till- lragelser inom rösträttsvärlden.
Diirpå föij- le deklamation av fröken Asklund, upplüs- iing av fru Hanzbn och några musiknum- ner, föredragna al7 fru Mehr.
Lule &amp; F. K.
P.
R. hade den 7 okt.
sitt ' örsta höstsammanträde.
Därvid förekom iland annat rapport från den kommitte,; om på föreningens majsammanträde till- attes med uppdrag att verka för utsändan- ie under sommaren av några fattiga barn .il1 landet.
Av redogörelsen framgick att rommittens med1emma.r presterat ett myc- ret energiskt arbete.
Pengar hade insam- ats på listor och gåvor in natura hade; känkts.
35 barn hade i 6 veckors tid fått iistas ute i skärgården.
Vid hemkomsten lade de varit friska och blomstrande och iärdeles förtjusta över sin lantvistelse.
Föreningen beslöt, att höstens arbete skulle nriktas på att öka medlemsantalct.
Sala E '.
K.
P.
R. hade den 22 okt.
s a m nanträde, varvid några hyllningens och, acksamheteris ord ägnades å t minnet av: öreningens avlidna vjce ordförande fröken Jenny Själander.
Stockholms länsförbund OCIA F ' uxhoEäis F. K.
P.
R. hade den 20 okt.
i Vaxholms iotells stora sal anordnat ett offentligt mö-, e i anslutning till länsförbundets årsmöte.
Nötet var talrikt besökt.
Föredrag höllos 2v fru A. Widebeck från Strängnäs och fru E. Kleen, Stockholm.
Vid länsförbundets årsmöte genomgiugos Ers- och revisionsberättelserna.
Ansvarsfri- iet beviljades åt arbetsnämnden.
För det kommande året valdes till ordförande fru 8.
Lenström, Vaxholm, efter fröken A. Lindhagen, som avsagt sig uppdraget, till vice ordförande fru M. Dehn, Södertelje,: il1 sekreterare och kassaförvaltare fru M. Bohlin, Rönninge, samt till övriga leda- möter i arbetsnämnden överstinnan A. Vir-: in.
Vaxholm, fröknarna A. Ljungberg, Stockholm, och S. cJacobsson, Octhammar.
I ' ill revisorer nämndes fröknarna A.
Lind- hagen och N. Kohnberger, Stockholm Göteborgs F. K.
P.
R. anordnar under ti- den 28 okt.-25 nov.
en serie föredrag över ämnet " Kvinnan inPör lagen i olika län- der ".
Föreläsare bliva fru Frigga Carlberg (om Frankrike), fröken Ingrid Bergius (Amerika och Australien), fröken Signe Wollter (England) och jur. kand. fru Anna Wicksell (Sverige, äktenskapslagstiftningen, Uppsala F. K.
P.
R. hade den 18 okt.
ett 2 föredrag).
sngenämt samkväm, det första för hösten.
Efter förcnin~san~elägenheternas behand- Huskvarna F. K.
P.
R. hade den 7 okt.
ling redogjorde v. ordf. för ett besök pä anordnat ett offentligt mote med föredrag binnornas stora utställning i Berlin i vå- av fru E. Wmn-Bugge över ämnet " Huru ras.
En uppmaning till värvning av nya 1912 års riksdag behandlade kvinnornas medlemmar och prenumeranter på vår tid- rösträttskrav och vad vi böra lära därav ".
oing väckte livlig anklang.
Hälsingborgs F. K.
P.
R. hade den 21 okt.
V ä x j ö F. Ii.
P.
R. höll den 11 okt.
sam- sitt första samkväm för hösten, talrikt be- manträde å stadshussalongen.
Mötet led- sökt och med bästa stämning rådande.
des av föreningens ordförande, fru doktor Största intresset knöt sig vid ett föredrag, Oulli Petrini, som i anslutning till riks- som en föreningsmedlem höll över Käthe dagsprotokollen redogjorde för riksdagsde- Schirmachers bekanta bok " Gåtan kvinnan " batten den 18 maj innevarande år, varefter och vilket mottogs med stort bifall.
Efter hon kortfattat redogjorde för vad som se- teet uppträdde postexpeditören Svante Fa- dan av den kvinnliga rösträttens förkäm- gerström med några livligt applåderade par gjorts för saken och frågans nuvarande sång- och recitationsnummer.
läge.
tande församling, men inga andra kvinnor h a ägt rösträtt, och även dessa skola troligen icke få rösta en gång till.
Jag tror inte a t t utsikterna för kvinnans rösträtt äro mycket ljusa i den nya republiken, men när all kom- mer omkring, är det dock stortartat att tusen kvinnor i Peking önska rösträtt och a t t det finns flera rösträttsförenin- gar med två hundra medlemmar.
Och liksom i fabeln kan det ännu gå så a t t den kinesiska sköldpaddan kom- mer före den västerländska haren i den kapplöpningen, där målet är rätt.
visa å t kvinnorna. "
Singers utsttillning.
I Singers symaskinsaffär vid Hamngata1 i Stockholm visas f. n. en utställning a7 maskinsydda arbeten, huvudsakligen spet sar och hålsömsbroderier p &amp; vitt linne Maskinbroderiet är ytterst skickligt utför och lämnar en god ersättning f ö r det läng sammare och dyrbarare handarbetet.
Ut btällningen är arrangerad f ö r att visa va (som nu f ö r tiden kan åstadkommas i fråg: om maskinbrodyr.
I november anordnar fir man Singer en kostnadsfri kurs för val och en som köpt en av firmans maskiner vare sig i höst cller för trettio år sedan.
" R&amp;stm&amp;tt för, X w i n n o r ' ' is12 Höstsådd.
- " Lit var glädje som du njöt iyga genom syskonringen liksom en elek- trisk stöt ", - leii skaldens maning kom fiir mig, d å jag iåg igenom resultatet av arbetet under nä- Bra vackra höstveckor.
Motion är ju bara iyttigt!
Vår tidning måste bli spridd, - 3en verkar mer än broschyrer - men man CSr ej vänta att folk skall komma sig för itt prenumerera av sig själva.
J a g är emel- lertid viss om, att dit den en gling kommit, l ä r får den också stanna.
En mängd af- Iärsinnehavarinnor och biträden har jag talat vid, idel älskvärt bemötande har Lönts, icke en enda av de tillfrågade h a r va- rit ovillig eller nekat.
Snart har jag 100 nya prenumeranter för detta sista kvartal.
De tycka sig f å rik valuta för 25-öringeu, - en av dessa " nya " önskade att alla Sve- riges kvinnor kunde få tillfälle läsa det se- riaste numret, " för så utmärkt är det ".
Straxt därefter erbjöd sig en annan att bekosta 100 ex. samt porton, om jag ville ha besväret sända av dem.
Hur gärna!
Goda erfarenheter sporra liksom dåliga, men vilket intresse, vilken uppmuntran skänker ej varje individ, som skiljer sig ur " den stora hopen av likgiltiga ".
Den glädje jag fått, må den här gå vidare - nej flyga ut till de 12,000 och bli till - en elek- trisk stöt.
E.
H.
- _____ Stallningen i Belgien.
Rösträttsfrågans läge i Belgien kan icke jiimföras med dess läge i andra länder.
Den s. k. allmänna rösträtten är redan ge- nomförd där, i det alla män över 25 år äro röstberättigade.
Vad en blivande röst- rättsreform kommer att röra sig om, är av- skaffande av flerröstsystemet, - d. v. s. det förhållandet, att tilläggsröst tillkommer 1) gifta män över 35 år, som betala 5 francs i skatt, 2) de som äga en förmögenhet på mer än 2,000 francs, 3) de som äga under- visningsdiplom - och det förefaller som det dessutom vore alldeles avgjort att även kvinnorna skola komma med i denna re- form.
Den allmanna opinionen i landet h a r länge varit emot införandet av kvinnans rösträtt, men på senare tiden har en ny uppfattning alltmera börjat göra sig gäl- lande, och då kamrarna i höst sammanträ- da, väntas en het strid i denna fråga.
Det katolska partiet, som icke intar nå- gon enhetlig ståndpunkt i frågan om fler- röstsystemet, förklarar dock att avskaffan- det av detta system måste medföra rösträtt åt kvinnorna, då rösträtten därigenom an- ges vara ej en funktion, utan en natur- lig rättighet.
I själva verket beror väl katolikernas välvilja mot kvinnorna på a tt dessa i Belgien i hög grad stå under prä- sternas inflytande, varför partiet genom rösträttens utsträckande även till kvinnor- na skulle vinna en avsevärd förstärkning.
Aven socialisterna äro principiellt för den kvinnliga rösträtten, medan det libe- lala partiet är bestämd motståndare och förklarar den vara ett språng ut i det okända.
Vad kvinnorna själva beträffar, vänta de det bästa resultat av den kraftiga röst- rättspropaganda de ämna satta i gäng un- der vintern.
" Kvinnans plats är i hemmet, " Enligt en officiell statistik finnas i Frank- like 8 millioner kvinnliga yrkesarbetare mot 13 millioner män.
Ett mycket stort an- tal av dessa äro anställda i statens tjänst.
Sålunda sortera över 15,000 kvinnor under finansdepartementet, 4,000 under krigsde- partementet, 70,000 under undsrvisningsde- partementet, 20,000 kvinnor äro anställda i post och telegraf, 6,000 vid järnvägen o 6. v. 7 5 öre.
All prenumeration asker genom posten.
I) N:R 17 BOSTRATT F Ö R KVINNOR Kuinnoröstrattens ri ksdagshistoria.
Av G n l l i Petrini.
IX.
Debatten i Andra kammaren 1908.
I Andra kammaren uppträdde såväl därmed - då kan nian icke frånkänna de frisinnade som socialdemokraterna ined mycken energi till försvar för den kvinnliga rösträtten.
Debatten in- leddes a v h r af Callerholm soin särskilt betonade a t t det var för ett ruttfurdig- hetskrau motionärerna kiinipade samt i r k a d e bifall till h r Staaffs m. fl.
ino- tion.
H r Branting och h r Lindhagen yrkade bifall till sina respektive nio- tioner, men uppehöll0 sig därvid sär- skilt vid den kvinnliga rösträtten, ine- dan h r Jansson i Djursätra yrkade bi- fall till utskottets hemställan.
Han an- såg a t t man borde invänta utredningen, i all synnerhet som flera motionärer nu gått så långt, att de även föreslagit valbarhet, vilket talaren ansåg vara a v mycket genomgripande betydelse synnerligast för familjen och hemmet, då j u en kvinna, som vore maka och moder och valdes till riksdagsledamot nödgades lämna hemmet fyra fem rnånader om året.
Mot detta svarade hr Lindhagen: " Jag tror icke, att hem- livet för de fem miljoner invånare, som Sverige har, skulle bliva äventy- lat av de mandat, som kvinnorna möj- ligtvis komme a t t få, och kvinnorna !ära icke heller komma a t t taga emot några mandat i de fall, att de icke kunna sköta dem.
Detta förstår nog också h r Jansson i Djursätra. "
A r Pet- tersson i Södertälje betonade särskilt nödvändigheten a v kvinnans deltagan- de i den sociala lagstiftningen, i all synnerhet när den rörde henne själv, såsom t. ex. frågan om förbud mot kvinnors användande nattetid i indu- striella företag.
H a n påminde om, att riksdagen beslutat en skrivelse till K.
M:t om revision av lagen angående fo- sterbarnsvården, som utkommit för 6 å r sedan och visat sig nästan oduglig f ö r sitt ändamål.
" Tro herrarna verk- ligen ", frågade han, " att denna lag skulle blivit så ohjälpligt misslyckad, om kvinnor, förfarna på ifrågavaran- de område, hade fått hava sitt ord med, då lagen utarbetades och antogs? "
Vi- dare hänvisade han till den kvinnliga rösträttsrörelsen i Sverige, som han karaktäriserade sålunda: " När man nu betänker, att det är kvinnor, ej en- dast a v skilda samhällsklasser, utan också a v olika politiska åsikter och a v t i t t skilda religiösa åskådningar, som här enigt arbeta för ett gemensamt mål, när man betänker, att detta arbete kräver ganska stora penningeoffer, som till största delen bekostas a v personer med minimala inkomster; när man slutligen ger akt på, a t t det mest kän- netecknande för rörelsen ä r deltagar- nas önskan att göra nytta, att gagna det gemensamma fäderneslandet, och en känsla a v det ansvar, som följer denna rörelse en mogenhet och en ve- derhäftighet, som vittna om a t t det iir allvar bakoni. "
Hr Lindh i Gävle nn- derströk att talarna nu ansågo denna fråga stor och allvarlig och e j längre försökte kasta löjets skiiniiier över den- sainnia, vilket han ansåg v a r a hedraii- de för riksdagen.
Hen trodde, a t t det 1 a r kvinnornas eget arbete, soin krävt en dylik behandling från riksdageils sida och påpekade särskilt röstättsför- eningarnas arbete för att bibringa kvinnorna ökade sociala insikter samt slutade så: " Man säger rin, att kvinnan icke ä r mogen, och än, att tiden icke ä r niogen för denna frågas lösning.
J a g tror för min del, att löses den icke snart, skall det visa sig, att den som icke ä r mogen, det ä r mannen. "
Hr Kjell &amp; angav att det inte bara var opportunitetsskäl, som gjorde honom tiJ1 motståndare inot kvinnans rösträtt, utan också principiella skäl.
Kvinnor- Lia hade ingen rätt till rösträtt, emedan de inte gjorde värnplikt.
Vidare upp- lyste han om, att " tyska statsl " arare bruka tillerkänna staten ett manligt väsen ", och frågade om det verkligen Yore inera uv kvinnliga egenskaper, som v a r svenska stat har visat sig De- höva?
Själv besvarade han denna frå- ga så: " Jag tror, att vad den svenska staten för sina behov kräver, ä r icke niera kvinnor, utan niera rnun! "
Einel- lcrtid ansåg även lir Kjellen, a t t den svenska rösträttsrörelsen borde ha nå- gon belöning för sin beundransvärda energi och sitt i allo värdiga sätt, och kom därför med det alldeles nya upp- slaget, att man borde tillvarataga den- na energi genom att göra kvinnan be- rättigad till säte i kyrkans representa- tion, kyrkomötet.
(Måhända tillerkän- na de tyska statslärarna kyrkan ett kzinnligt väsen?)
Tyvärr formdera- de han inte denna sin nya id6 till ett positivt yrkande, utan åtnöjde sig nied a t t yrka bifall till utskottets avstyr- k m d e hemställan.
H r Beckman be- mötte dels h r Kjell&amp;, och dels betonade han bestämt, att varje farhåga för att ett antagande av förslaget om kvinnans rösträtt skulle medföra några formella svårigheter med avseende p å det vi- lande rösträttsförslaget vore oberätti- gad.
H r Eriksson i Grängesberg påvi- sade nüdvändigheten av att frågorna ses både från männens och kvinnornas synpunkt, och sade sig som kroppsar- betare väl känna till, huru nian för in- dustriens behov exploaterade både kvinnan och hemlivet, varför han an- såg talet om a t t kvinnan behövdes för hemlivet vara ett svepskäl, bakom vil- ket nian dolde sig, d å man inte ville giva henne rösträtt.
H r Warburg vän- de sig iiiot argumentet, att kvinnorna iiite üro mogna och berättade härvid föl jande belysande episod från Ameri- k a kort efter negerslaveriets arsksf- fnnde.
" Den varmaste ivrarinnan för denna sak var mrs Harriet Beecher- Stowe, och sedan slaveriet upphävts, arbetade hon ivrigt p å den Iiviniiliga röstriitten.
Därunder kom hon en gång och sade till en negerslav, sin egen ne- gerslav, som hon varit med o m att be- fria, att han åtminstone skulle giva sin iöst för kvinnans rösträttskrav.
' Nej ', sade han, ' mrs Beecher-Stowe, kvin- i1orna iiro icke mogna '. ' '
Frih.
Sdel- ' ircl ville ge kvinnorna rösträtt, iiien iiitc valbarhet.
H r Hildebrand sökte i en längre utredning bevisa, att om man såg frågan från samhällets synpunkt, borde kvinnorna inte ha röstriitt, och uppehöll sig också vid värnplikten.
Eftersoni det v a r männen, som hade att försvara samhället, så vore det inte riktigt att ge kvinnorna medbestäm- manderätt i politiska frågor, helst: de i Sverige äro flera än männen.
H r Staaff betonade, a t t han alltid varit a v den åsikten, a t t kvinnans rösträtt e j skulle få komplicera frågan om m " annens rösträtt, men att detta n u inte längre kunde bli fallet.
H a n ansåg e j röst- rätten sammanhänga ined värnplikten, då även de män, soin ej kunde fullgöra någon värnplikt hade rösträtt, och an- såg att det var en konsekvens a v den manliga rösträtten, a t t nu ge kvinnor- iia både rösträtt och valbarhet.
Hr Lindblad i Kiirlunda ville ytterligare göra troligt, a t t detta förslag skulle Lomma hela rösträttsfrågan a t t stran- da, och trots a t t motsatsen ännu en gång försäkrades a v frih.
Bonde, torde nog fruktan härför ha något inverkat på beslutet.
TY vid voteringen segrade utskottets hemställan med 110 röster mot 93, som avgåvos f ö r den a v h r Staaff m. fl.
räckta motionen.
Hr Sjöcronas hade förut utan debatt och votering av- slagits.
Men även vid denna riksdag vunno kvinnorna trots allt en liten framgång.
Riksdagen antog nämligen en ändring i bevillningsförordningen, så att 0 7 niom.
2 fick följande lydelse: " Skattskyldig taxeras för den in- komst han åtnjutit under det nastföre- gående året.
Gift nian taxeras för all makarnas inkomst, i den mån inkomsten icke va- rit a v beskaffenhet att hustrun enligt lag ägt a t t ensam däröver råda.
För inkomst a v dylik beskaffenhet taxeras hustrun. "
Bevillningsutskottet hade försökt sig på en ändring, som gick u t på, a t t hustrun skulle få egen debetsedel en- dast om hon själv gjorde framställ- ning därom.
Men efter ett energiskt försvar f r å n finansminister Swartz för regeringens förslag, antogs detta oför- ändrat a v riksdagens båda kamrar.
Genom detta beslut tillerkändes således 5 bär Eder brodera.
Som tidsfördriv underhållande.
Som inkomst lönande.
.
.
- or närvarande pågår en specialutställning i v hålsömsbroderier och den 4 Nov.
börjar en avgiftsfri broderikurs i vår lokal Hamngatan 16, Stockholm.
SIIGER Go.
SYMISBIHS IHTIEBOGRG.
Enhel, anspråhslös jungfru, Mlt biinnig i matlagning och husliga sysslor, fiir plats på landet i 2 personers lushåll att på egen hand sköta hemmet.
Röstrattsintresserad äger fijreträde.
Svar: il1 » Viin av Kvinnans Politiska Rösträtt, sändes till denna tidnings expedition, Lästmakaregatan 6, Stockholm.
g i f t kvinnd som har egendom under ?gen förvaltning, uttryckligen rätt till ?gen debetsedel och därmed kommunal rösträtt.
Då det likaledes slndgades a t t mannens och hustruns egendom även i letta fall skulle sammanräknas vid be- räkning a v skatten och det bevillnings- [ria avdraget, så blev den gifta kviii- oan genom dessa bestämmelser försatt i den lyckliga belägenheten, att hon kan få kommunal rösträtt och valbar- het för en synnerligen liten inkomst, Ini hennes man har så stor inkomst att ' lan är kommunalt röstberättigad.
Detta förhållande, som få i riksdagen torde ha fattat och ingen påpekat - lir Lindblad i Närlunda gjorde dock en intydaii i rätt riktning under rösträtts- lebatten - uppvisades först sedermera av f r u Anna Wiclrsell på centralsty- relsemötet i Jönköping 1910.
Rösträttskantateit.
Den f r å n Stockholms- Longressen välbekanta iösträttskantatc:~~ ippfördes nyligen vid en folkkonsert i Gö- eborgs konserthus under ledning a v kolii- lositören, fröken Elfrida Andree, som hyl- ades med e n lagerkrans f r å n Arbetarein- ititutet och blommor i mängd, däribland i i t a och gula krysantemum f r å n F. Ii.
P.
R. med orden Rösträtt för kvinnor i guld- ryck p å breda vita band.
Kantaten ut- ' ördes h ä r a v omkring 100 personer (dam- &lt;Ör, soli och orkester) och kom därigenoni ' ullt till sin rätt.
Salen v a r fullsatt och) iljetterna slutsålda Iångt i förväg, och lagen efter kom en mängd nya anmälnin-: ar om inträde i F. K.
P.
I:.
RYNKTINKTUR Biajorakan Edmann Borttager rynkor och pormaskar.
Har en underbnr öraihga ntt föryngra och försköna, ty hyn blir skär och: enoroskinlig.
Anses vara det yppersta medel i s i t t slug.
I parti och minut i FRANSKA PARFYMMAGASINET Hovleverantör PI Drottnln##atan PI.
Stockholm ilc samt i förnämsta ParFgmaffärer.
- pC!
~ ~ Och nu skulle hon komma hem i efter- middag, och h a n måste sätta sig in i a t t de skulle leva sitt liv tillsammans som för- Av Beatrice Harraden.
ut, fast h a n i djupet av sitt h j ä r t a alltid skulle minnas den vanära hon dragit över (övers.
från engelskan.)
honom.
Och dock älskade h a n henne p å s i t t egei Det v a r vid tedags e n vintereftermiddag Professor North gick nervöst f r a m och till.
lugna s ä t t och skulle helst velat förlåte baka i sitt arbetsrum, något högst ovan.
henne a v allt sitt h j ä r t a och utan förbe.
ligt f ö r e n man, som brukade sitta son: håll.
Hon hade varit mycket god mot ho fastvuxen vid s i t t skrivbord, glömsk al nom och myckct tålig.
Eii sadan beun.
världen och försänkt i djupsinniga filoso.
dransvärd bcgürning hon hade för tyska fiska spekulationer, vilka senare skulle f &amp; Så glatt och behändigt hon läste igenoIi- fast form i tredje delen a v hans verk om oändliga sidor med oändliga meningar föl själens utveckling.
a t t ge honom deras innehåll i e t t kort ock H a n v a r emellertid helt och hållet bragl klart sammandrag, vilket sparade honoir ur sitt vanliga lugn.
Under alla dessa vec.
mycket onödigt arbete.
H a n tyckte sig sc lian kämpat med s i g själv, ens hennes muntra lwnde och höra henne sä kor ha.
stunden besluten a t t förlåta sin hustru och ga: " Se sa, Albcrt, nu har j a g dragit mu låta allt v a r a glömt, för att i nästa ögon.
sten ur den h ä r avhandlingen f ö r dig, ock blick v a r a fullt medveten om att h a n aldrig nu g å r j a g ut och f å r litet frisk luft cftei skulle kunna förlåta henne att hon dragil den proceduren. "
ner hans namn och gjort honom till före.
Han kastade en längtande blick mot dör.
mål för sina kamraters åtlöje.
ren.
Mången gång, d å hon g å t t hade har: Hemkomsten.
gjort e t t uppehåll i arbetet och hoppats a t t hon s n a r t skulle komma igen och slå sig ned i sin mörka vrå.
Sin mörka vrå, som hon brukade säga.
Ja, den var mörk - alldeles för mörk.
Hade hon inte e n g å n g sagt något om att vilken gammal v r å som helst v a r god nog å t e n kvinna?
H a n mindes a t t lian ansett yttrandet onödigt och orimligt.
Det faktum kvarstod emellertid a t t den enda plats h a n kunnat bereda henne v a r just det mörka hörnet, d ä r h a n inte kunde ar- beta själv med någon trevnad.
Det maste han medge.
Men varför hade h a n inte flyttat bort hyllan med alla lexikonen och gjort plats för hennes skrivbord d ä r?
Kå, det v a r inte för sent än.
H a n kunde göra det nu.
Och n ä r hon kom tillbaka, skiille hon se a t t lian tänkt pü henne, fast Iian inte velat besöka henne under denna tid, inte skriva till henne och inte ens sänt henne e n hälsning, att han, trots allt, förlå- tit henne.
Så grep h a n verket an och började lyfta ied de tunga banden.
H a n ville göra dct &gt;jälv, och ingen skulle f å hjälpa honom.
Ja, h a n skulle förlåta henne.
När hon koni,; kulle h a n gå henne till mötes och säga: ' Aline, j a g h a r förlåtit dig! "
Och hori skulle aldrig f å r e t a vilken självöverviii- nelse det kostat honom a t t risa bort sina fördomar, sin konventionella uppfattning, sin sarade stolthet.
Tre band nere.
Fura band nere.
Så tun- Så ofta hon slagit i dem för hans rakning.
H a n tyckte sig höra henue siiga: " Sitt stilla, Albert.
J a g skall gt ' dig den barbariska luntan. "
Han log vid minnet därav.
Hon hade alldeles rätt - de voro verkligen barbariska.
Sex band nere.
Så h a n saknat henne uii- der dessa f y r a månader.
Först nu märkte h a n riktigt h u r tomt det varit u t a n henne.
Sju, åtta band nere.
ITU till nästa hylla.
Varför hade h a n förhärdat sitt h j ä r t a och sitt sinne alla de månader, som föregingo den kväll, d å hon lämnade s i t t hem ocli ga de voro!
6 ROSTBÄTT F Ö B KVINNOR RA.
Collijns Nyare rös trätt slit t era tar: Extra Prima o. Prima innehavare: Oversättarinnan EMILIE KULLMAN Kontor: Anna Bugge-Wickseli: Gifta kvinnors kommunala rösträtt.
Utgivet av L.
K.
P.
R. Hybrogatan 26, Stockholm.
Frigga Oarlberg: Varför fru Håkansson gick in i rösträtts öreningen.
Utgivet av Prima Anfhracit i olika krossningar.
Hushållskol, Cokea, Marie-Brlketfer till billi- %te priser.
25 öre pr 100 ex.
Marknadens bästa k \ ralitier, i Kvinnornas petitioner och motioner till finska lantdagen, GöteborgR F. K.
P..
5 öre.
Klara Lindh: Den svenska kvinnorösträtts- Riks Tel. 40 62. rörelsens historia i korta drag.
Utgivet av L.
K.
P.
R.
5 öre.
, Winneslista.
(7:de uppl.)
5 öre.
__ - - Rekvisitioner ställas till L.
E.
P.
R:s Expedition - w d a n tillsammans med a n d r a kvinnor blev dömd till lyra månaders fängelse?
Han m i s t e medge att hon gjort s i t t bästa fiir att f å honom att förstå a t t kvinnorörel- sen v a r något verkligt o &amp; IeTande, som var- ken statsiiiän eller filosofer eller affärsmän längre kunde v a r a okunniga om.
H a n må- ste medge a t t h a n alltid visat a v henne, och så hade hon gått sin egen väg under en tystnad, som skapats a v han4 envishet, och h a n hade ingen aning om vad som sjöd i hennes sinne.
H a n hade också varit all- deles oförberedd p å den v a n ä r a hon dragit över honom.
Nu såg han f ö r första gån- gen att h a n också v a r att klandra, d å h a n icke givit henne råd och hjälp.
Så mycket mera skäl för a t t u t a n n å g r a villkor ge henne sin förlåtelse.
Annu en h y l l a tom.
Aline skulle le åt hans verksanihetslust.
H a n hade själv ro- ligt å t den.
Så dammiga böckerna voro.
Det var för a t t hon inte varit d ä r och sett till rlrm.
Hon tog vård om dem som om de varit ömtåliga, känsliga blommor.
H a n kundc höra hrnne sjunga, medan hon dam- madc av dern med en mjuk duk i vitt, grönt och lila.
S å glad hon var - och så mild!
Vad hade h a n tänkt på som inte hälsat p å henne nnder denna långa tid?
Och varför hade hans stolthet inte tillåtit honom a t t själv hämta henne, u t a n f ö r m l t t honom a t t sända sin syster Isabel i sitt atälle?
Förhållandet v a r.
.
Plötsligt stannade en bil utanför huset.
Boken föll ur professorns hand, och en un- derlig förvandling skedde.
H a n s anlets- drag, som för ett ögonblick sedan upplysts a v ett leende, fullt a v ömhet, fingo ett ut.
tryck a v avvisande stränghet.
Mot sin vil- ja, nästan utan a t t veta a v det, fångade: h a n ä n n u en g l n g i det n ä t a v fördomai och traditionella tanker, som m ä n h a sd msckct s v s r a r e än kvinnor att frigöra Rig.
MAZETTIS OGON-CACAO Allm.
Tel. 7839. ur.
H a n gjorde en ärlig ansträngning att komma ' loss, som många andra ädla och go- d a män gjort, men misslyckades, som de misslyckats.
Han stod orörlig, lutad mot sitt skrivbord.
Samma inflytande, som hindrat honom a t t hämta henne hem, avhöll honom nu f r a n a t t skynda henne till mötes i hallon.
H a n väntade, med a r m a r n a orörligt korslagda och blickarna riktade mot dörren.
Den öppnades.
Till hans ytterliga förvåning kom hans syster Isabel ensam i n i rum- met.
Hon föreföll nervös och såg upp- rörd ut.
- Var är Aline?
frågade h a n ivrigt.
- Albert, svarade hon med en röst, som darrade lätt, Aline h a r inte kommit.
- Vad menar du?
frågade h a n häftigt.
Var det d å inte sant att hennes tid v a r ute?
Ville de inte l å t a henne komma u t?
- Jo, jo, svarade Isabel, som började f a t t a mod.
De läto henne komma ut.
Hen- nes tid v a r ute.
Jag var hos henne.
Ah, Albert, det är en glans i hennes ögon och ctt uttryck i hennes ansikte, som l ä r t mig mer ä n åratals föredrag och hela volymer med förklaringar.
Jag önskar d u kundc se henne.
Men hon sade, a t t hon inte kun- de komma hem, f ö r r ä n.
.
- Förrän jag hade förlåtit henne, för- modar jag, inföll han.
Isabel skakade på huvudet.
- h-ej, så v a r inte Alines hälsning, sade hon lugnt men bestämt.
Hennes hälsning v a r att hon inte kunde komma hem, f ö r r ä n.
Rikstel.
7 7 60.
Äiim.
Tel. 242 21.
- Förstklassigt - Komfortabelt.
Rum från 2 kr.
till högre pris.
Veckorabatt gives.
MAZETTIS ISPIS= CHOKOLADER Antikvariatet, Malmskillnadsgatan 25 Svensk och utländsk litteratur, planschverk, musi- kalier m. m.
Böcker uppköpas!
Allm.
Tel. 127 51.
Kom ihåg adressen!
DAMFRISERINGEN Högaktningsfullt E. LINDORM.
Stockholms Ritkontor rekommenderar sina i alla pris !Qen smakfulla och vackra handarbeten.
Ritningar till broderier for klädningar utföras i extra vackra mönster.
Iiuvudaffir: - per hektopaket 45 öre Lämnar ingen bottensats!
BILLIGA BÖCKER!
~~ Filialer: - kraftig - hälsosam särdeles fina och välsmakande.
STURE P 1 A 1 - Birgerjarlsgatan 19 - (Koogsgatan 1.)
Nytt delikat Högsta näringsvärde!
~ Stochholms Nya Resandehem 6 Lästmakaregatan, Stockholm.
- 4v de över 20 petitioner och motioner hvinnorna under s i t t 5-åriga lantdagsarbe- Telefon??
: Riks Norr 6 00; Allm.
Brunkeb.
9 44.
Oppet alla vardagar kl. 3-4 e. m. to inlämnat, beröra förklarligt nog ganska många kvinnans och barnens rättigheter, men sociala reformer i allmänhet saknas e j heller.
Ungefär en tredjedel a v förslagen åstadkommande av lagstiftning om allmänt kvarligger ännu i utskotten, alla de övriga barnaskydd.
F ö r stävjande a v sedlighets- vila p å obestämd tid i senaten eller minister- brott mot minderåriga flickor h a r Alli Nis- rådet, d ä r de f å avvakta en tid, d å en nor- sinen m. fl.
y r k a t skärpt straff för dylika mal utveckling i framåtskridandets tecken förbrytelser.
Andra petitioner handla om ordnandet a v oäkta barns arvsrättigheter, Btcr k a n börja.
Främst bland de petitioner, som avse om inrättande a v hem för värnlösa b a r n hävdandet a v kvinnans rättigheter, s t å r en och ogifta mödrar, om inrättande a v skol- a v Alexandra Gripenberg, Lucina Hagman kök och anskaffande a v beklädnadshjälp å t in.
fl.
inlämnad petition om upphävandet medellösa elever, om anslag till folkbarn- a v mannens målsmanskap samt reformc- trädgårdar, om anslag för understödjandet r i n g a v makarnas gälds- och förmögenhets- a v sedliglietsarbetet i huvudstaden och öv- riga större städer, om inrättande a v anstal- förhållanden.
Vidare h a vi t v å petitioner, som avse ter för arbetsförmedling, om upphävande h t i n n a n s jamställande med mannen på för- a v legohjonsförordningen, om skyddslag värvsbanan; den e n a angående r ä t t för för kontors- och handelsbiträden samt om kvinna att bekläda alla slags ämbeten, den lindrade straffbestämmelser för barnamord.
Slutligen hava v i också e n motion om a n d r a angående rätt för henne att upp- skärpta straff för djurplågeri samt e n pe- triida som rättegångsbiträde.
Slutligen ha Lucina Hagman m. fl.
in- tition om förbud f ö r kringresande menage- lämnat e n petition om höjande a v kvinnans rier.
Kvinnornas lnntdagsarbete h a r dock äktenskapsålder f r å n 15 till 18 år, och Hilja ingalunda inskränkt sig till inlämnandet a v Plrssinen m. fl.
en om införande av moder- petitioner och motioner, u t a n de h a v a även flitigt deltagit i utskottsarbetet.
De borger- skapsförsäkring.
Sasom i sakens n a t u r ligger, h a r barnet liga partiernas samtliga kvinnliga repre- a v de kvinnliga lagstiftarna omfattats med sentanter hava suttit som medlemmar i ett stort intressr, och flera petitioner h a inläm- eller annat utskott, och kvinnliga sociali- nats för att åstadkomma bättre barnaskydd.
stcr hava icke heller saknats i desamma.
De:] mest onifattande a v dem ä r underskri- Till och med grundlagsutskottet har i d:r ven a v J e n n y af Forselles m. fl.
och rör Thekla Hultin haft en kvinnlig medlem.
- ROHTLEB &amp; COMP.
F. A. Bather, M.
A., D.
Sc., F. R.
8.: TiEZ de w n s k a männen.
Utgivet av Uppsala F. K.
P.
R.
6 öre; 4: 50 pr 100 ex. Bomullslärft.
N:R 17 Drottninggatan 30.
Humlegirdsgatan 11, St Paulsgatan 1, Opplandsgatan 34.
........................................................ .... .... .... AFFARSREGISTER iiii ....:::: .................................................... 24 Mastersamuelsgatan 24 utfor alla slags kamningar, hårarbeten och cham- ponering.
Förstklassigt arbete till modemta priser.
Allm.
Tel. 19018.
MODEAFFÄ~EN O s l z a t s t e a t e r n s hus rekommenderas.
Rikt och välsorteradt lager.
Billiga priser.
Allm.
Tel. 24401 IDA NORDGREN.
ELIN MADENS Märkningsatelier ULM VATTUGATAl 12 (hörnd ar Smnk&amp;r#rto~).
.. STOLRHOM Behöver saorna lagas?
Utför all slaga märkning för maskin.
Aven hålsöm- så vänd Eder till Svenska Skosulningsfabriken, nad och stoppning av duktyger samt fållning emotta- Norrlandsgatan 21.
Skorna hämtas och hemsändes ges.
Förstklassigt arbete.
Billiga priser.
A. t.
11905. efter tillsägelse p % allm.
' 248 40 eller riks 62 77.
0bs.l Billiga priser och prima materialier.
(A. F. 756).
Gustafson (gz Barcheus Modemagasin 9 Jakobsgatan 9.
(OBS.!
Mitt emot Nordiska Kompanid).
Ivar dhpnbergs Bokbinderi 4 Observatoriogalan, Stockholm.
R.
T.
8203, A.
T.
10132.
Utfor allt rad till yrket hörer.
Uppfodring och ferniss- ning av kartor och planscher.
Specialit6: Förgyllning for hand och press.
Rliidael av skriv- och spelbord.
(A. r '.
796.)
Omsorgsfnllt arbete och moderats priser.
Ständigt lager av Sorgartiklar.
Förstklacsigt arbete Moderata priser.
Allm.
Tel. 22856 Agnes Hallbergs Modeaflär MODEMAGASIN Skepparegatan 29 Uppiandsgatan 25 rekommenderas, Smakfulla hattar, moderata priser.
Sorghattar på lager.
Allm.
Tel. 11602.
(A. F.
797.)
Agda Svenssons Modemagasin Mästersamuelsgatan 65.
A l l m.
T e l e f o n i59 0 7 Rekommenderar sitt stora välsorterade lager av alla nyheter i Modebranschen.
Sorgsaker stän- digt i lager.
Pariser-Modeller.
Obs!
Billiga priser.
J A N S S O N &amp; LÖFVING Rikstel.
Ö.
11 23 Allm.
Tel. 24895 Föreningens för Svensk Hemslöjd Permanenta utställning Blblloteksgafan 12, Stockholm.
Enda försäljare av äkta allmogearbeten såsom Viivnader, Spetsar, Folkdräkter, Iriöbler, Järn- och Träarbeten, Lergods m. m. OBS=!
h k a r ni stilfulla och välgjorda möbler?
Gör då ett besök A t e l j e Central.
Om Ki vill ha väl utförda porträtt och billiga pri- ser, gå till Mistersamuelsgatan 71, andra huset från Vasagatan.
Hiss.
Visit Y kr., kab.
5 kr.
pr duss.
Atelje Central.
MÖBELAFFÄREN Gamla Ruagsholmsbrogatan 26, Malmrkillnadsgatan 19 P, ........................................................ .... .... E::: Hotell, Matsalar o. d.: 5 .... .... ........................................................ A. Anderson.
.. a. VäJj ett vackert arbete hos ESTHER R ' LYBORG Tam - i s s e r i a f f iii- G6tgatan 15, 1 tr. Malmskillnadsgatan 48 A Allm.
Tel. 30687 Allin.
TeL 48 % Vesterlånmatan 52.
A l l m Tel. 21847 F~RENINGEN HANDARBETETS VÄNNER 5 Birgerjarlsgatan, Stockholm Riks 9102.
Allm.
11674.
Vegetariska klafsalarna &amp; Penrlonatef Drottninggatan 94, 1 tr. rekommenderas.
Middag Tiden Han dock än- serveras från kl. halv 4-5. dras efter Överenskommelse.
A.
T.
26055.
Aatgzcsta Rydell.
(A. F.
757.)
M ~ ~ L L E R CAFE: CS 16 Norrlandsgatan rekommenderas.
Särskilda matsalar for damer.
Stora hygieniska Matsalar 1 tr., känt for sin goda, vällagade mat.
A nedre botten servering efter tyskt och svenskt mönster.
0hs.l &amp; or rabatt vid köp av hu ponger.
0ba.l Ett omtyckt kaffe serveras hela dagen bppet till kl. en kvart före 12.
Röstrått f ' ör Kvinnors Hotell H a g g l u n d sjuttonde nummer innehåller bl.
a.: Nära Centmlrtatioa 36 Vasagatan, Stockholm Vid hira !-pafbosei Rekommenderar sina hemtrefliga och tysta rum till moderata priser.
Rikstel.
37 02.
Allm.
tel. 116 7 StadsfnllmHktigevalen i december.
Kvinnoröstratten i Danmark.
Ytortingsvalgene i Norge.
A V F r.
Mörck.
Genom andras a r b e t e?
Av Ellen Hagen.
En rösträttskatekes.
DMobi1isering.ü Kvinnorna och kriget.
Av K.
E ' .-H.
Men ' s International Alliance f o r Wonilin Suffrage.
Senaste n y t t f r å n England.
Av Ester Bris.
man.
h o n hade f ö r l å t i t dig.
Professorn stirrade på henne i stum för- Films.
våning, men hon skyndade u r rummet, som Sköldpaddan och hiiren.
om det nu r o r e för sent a t t tala om sa- Arbetet u t e i landet.
ken.
Kvinnoröstrattens riksdagohistoria 1X.
- Förrän h o n hade förliitit mig.
iippre- Gulli Petrini.
pade h a n som i en dröm.
Hemkomsten.
Av Beatriee Harraden.
m. m.,, Jnnehavare: H. Brolin Norrländska privathemmet (Anna Öhrlund) Stora Vathigatan 5, Stockholm.
Allm.
Telefon 209 61.
För resande ljusa o. komfortabla rum, försedda med elektr.
ljus m. m.
Obs.!
Hiss.
Endast 2 min.
från Centralstation.
PENSIONAT HOJDEN 5 tr. Hiss.
Trevliga rum, godt bord med trevlig utsikt frdn takplatdn Vasagafan 5 Rlks 12493 Emma Grönbergs Pensionat 15 A Norrlandsgatan 15 AV A (2 min.
VPg.
Iran Norrmalmatorg ooh Kungstrndg&amp;rden) Tysta, komfortabelt,mbblerade r u p från.2 k.
Hiss, elektr.
ljus.
Varmeledning, W. C. Ringledning i alla rum.
English spohen.
Dentsch sprcchen.
A T.
ii447.
R.T.
Norr 505 Stockholm, Ivar Hseggstr6ms Boktqekeri A.-B., 1912.
