# ID: svediakorp-per2532
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 19,228
# sentences: 884
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


I RQSTRATT FOR KVINNOR Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldriggöra sd mycket f ö r en stor sak som en stor sak kan göra f ö r oss.
STOCKHOLM, 15 O K T O B E R 1912.
I ÅRG.
b Det N:r 16. dagaa prolog vid nordiskt kvinnorostrattsmote i 5kodsborg sommaren 1912, * i I. äxer en längtan sig mäktig i världen, ingen kan dämpa dess vingade sus.
Växer i stillhet den fram invid härden eller i stormarnas dånande brus, en gång den skall över världene klinga, må den ock vänta i tusende år, en gång den skall alla Sinder betvinga, en gång Sin fullbordans glädje den når.
mäktig går dansen mot havet, det vida.
Varje fördämning nu vika fbr.
Väldig ä r floden, OCIJ stränderna bida fruktbara skördar för kommande år.
Floden ger stolt sina hbvor men strävar vidare, vidare havet att nå, sänder en stråle av livskraft, som bävar genom de böljande massornas blå.
Jngen förkväver en längtan, som lågat, brunnit likt milan i furuskog.
En dag dock mbttet är målat och ragat, en dag ha längtan och väntan fått nog.
Kvinnan föddes till mannens like, avsattes, dömdes från rattens bord, fick sitt kringbyggda, egna rike, dömdes att lyssna till Salva ord.
Ravet når fram till all jordenes stränder, flodvattnets kraft genom havet far.
Jublande trosviss sin hälsning den sänder, åter och åter ge stränderna sva ' r.
Dallringen går över världene vida, ingen kan hämma dess farande ström, ingen kan hämma de krafter, som smida s a n n i n g och d å d utav det, som var dröm.
III.
8ekler IJa fjärran som skuggor Sänglidit.
8läkte föddes OCS släkte dog.
Sekler ha slumrat och längtat och lidit, utan att gryningens timma slog.
Sekler ha tegat.
Blott ensliga röster klagade dova som höstregnets brus.
nu strålar morgonens stjärna ur öster, löftesrikt siande dagens ljus.
Crosvissa kvinnor, vars hjärtan ha brunnit, starka kvinnor med varsam hand sökt uti tysthet och fränder ha funnit, fränder bland kvinnor i alla land.
Runtomkring jorden en kedja de knyta.
8tarkare blir den var dag, som gbr.
Ödsliga trakter de bana och bryta, anande hoppfullt en gryende vår.
morgonens stjärna, som solguden bådar, ban, som bär rättvisans gyllne baner, han, som långt in uti framtiden skadar, jämnar ut vägen ocb trosvisshet ger, guden, som bor uti mänskornas hjärtan, domarn, omutlig och stor i sin makt, delande jublet och delande smärtan, r ä t t e n s okuvliga, eviga vakt!
Jntet kan skingra de hängivna leden.
Cron uppå mblet ä r fast som granit.
libng var väl vägen pb brunbrända heden, segern dock värd är all möda, allt nit.
Fänder ha mötts över land, över vatten, ögon ha tindrat som stjärnornas Iju6.
Dagen bar kommit - ändad är natten!
Gnart tonar segerfanfarernas brus.
II.
Fel1 Eder alla, som kämpat och lidit smälek och smärta för fredlig bedrift!
Fel1 Cder, som för oss alla ha stridit tblmodigt stilla i handling och skrift!
Er skola senfödda släkten beprisa, signande Er, som för rätten stred, sökande värda Er möda sig visa, släkte pb släkte och led efter led!
Våren har kommit, och vindarna sjunga friska och muntra sin erövrarshng.
Gnart genom molnen, som hopat sig tunga, bryter väl sol efter väntan Ibng.
Då giva bergen väldiga vatten, dci bilda källor en brusande flod, trotsande kölden ocs trotsande natten, - flöden av längtan och tblamod.
Elsa Collln, Grand Pensionat A. DEHN Jtockl&lt;olrn.
Jtranduägen 7 A Telegramadress: Dehopensionat Rikstel.
31 69, 2508 Allm.
Tel. 547, 873 Friska blommor 0th vackra begrafningskransar - = O N f. S d.
T A.
A E.
N Schuldhels C E MALPzSTRÖM Firman grundad 1794 RAM- i BORSTIFFbi sant rikhaltigt lager al Toilettariiklar 23 Regeringsgatan 23 73 C Drottnlnggatan 73 C AIlm.
Tel. 11242 Allm.
Teli 106öä I FYLA R~SEYY B / omsfe,,hande / 30 Sturegataa, Stockholm.
LAGERSONS SXKOMA (; SASIN dakobsgatan 1 8 - Predsgatan 8
.
N:R 16 R ~ S T R X T T F ~ KPTNNOR B Ansvar och golidaritet, Kvinnorösträtten i Finland.
Teori och praktik, Sedan urminnes tider h a kvinnorna visat ansvarskänsla, n ä r det gällt vår- den av barnen och hemmen, det arbets- område som legat dem närmast, både på grund av deras kön och levnadsför- hållanden.
Allteftersom gränsen för deras ar- betsfält utanför hemmets dörr vidgats, har ansvarskänslan troget följt dem.
Vi höra ingen klagan över bristande ansvarskänsla i kvinnornas.
arbete in- om den stora lärarinnekåren, inom den annu större industriarbeterskekåren, handelskåren m. fl.
Banker och affärer anförtro dem sina kassor, och de åtnju- ta fullt lika stor tillit som männen.
På alla de stora arbetsområdena för kvinnor följer dem icke blott ansvars- känslan utan även en stark solidaritets- känsla.
De inse nyttan och nödvändig- heten av att hålla ihop för att uppe- hålla sitt anseende och för att förbättra sin ställning och sina levnadsvillkor.
Detta ger dem styrka och förskaffar dem förmåner.
Resultatet av denna solidaritetskäns- la är påtaglig och visar sig genast.
Var och en känner den personliga fördelen därav.
Så långt är allt gott och väl.
Ansvar och solidaritet g å h ä r vackert hand i hand.
Men h u r annorlunda ser det e j ut, om man vänder sig till det stora ar- betsfältet för kvinnans rösträtt bch hoppas att d ä r få möta alla dessa kvin- nor med samma goda egenskaper.
De ha d å smält ihop till en relativt ringa mängd, och deras arbete i den gemensamma obrukade jorden präglas i regeln icke a v samma berömvärda nit for allas bästa, som vi förut sett.
Tvärtom se vi korslagda händer, trö- ga steg och lättjefull väntan på att skörda frukterna av det lilla fåtalet ni- tiga vingårdsarbeterskors möda.
Dessa arbeta natt och dag, unna sig varken vila eller glädje för att så snart som möjligt skaffa alla kvinnor den förbätt- rade ställning i samhället och de ökade förmåner som rösträtten, och endast rösträtten, kan tillskynda dem.
Dessa få är det som rödja och plöja, 8om så och plantera, som ränsa och vattna, som plocka upp och bära bort alla de stenar, som kastas i n på mar- ken a v hånfulla åskådare.
Dessa få är det också som hålla modet uppe, när skörden slår fel, just som den tyckes stå färdig att bärgas.
Och alla de andra, de som dock tro på nyttan a v detta arbete och nyttan a v att vinna rösträttens dyrbara frukt - vad göra de?
De se lugnt på, som äg- de de varken ansvars- eller solidari- tetskänsla i sin sjäi.
Hur kan detta vara möjligt, frågar man sig.
Ja, det måtte bero på, a t t kvinnorna ännu äro nybörjare i med- borgareyrket, därifrån de varit ute- stängda jämt lika länge som begreppet medborgare funnits till.
Men vore inte nu tiden att vakna upp till ansvarskänsla, även n ä r det gäller det stora och allmänna bästa?
Jag talar inte om dem som ännu in- t e förstå, att rösträtten h a r något vär- Ett uttalande av en kiind finsk politiker och lantdagsman.
Kvinnorösträtten infördes i Finland samtidigt med en större förändring - den allmänna och lika rösträtten.
Bå- das verkningar äro därför så samman- vävda, att det knappast är görligt att bestämt särskilja dem från varandra.
Den mest iögonfallande erfarenheten angående kvinnorösträtten hos oss är väl den, att knappast någon större re- form gått så lätt och naturligt för sig som denna.
Man måste nästan ansträn- ga sig f ö r att komma ihåg, att man i själva verket har att göra med en ny- het.
Man nästan förvånar sig över så mycket tveksamt famlande mellan mängden av teoretiska skäl och mot- skäl i en så enkel sak: Kolumbi ägg!
Männen h a på intet sätt blivit miss- handlade eller förtryckta av den kvinn- liga majoriteten inom valmanskåren, vilken skickat blott 12 till 7 kvinnor på 100 män till lantdagen.
Påståendet, att det stora antalet socialdemokrater bland lantdagsmännen skulle bero på kvinnorösträtten, motsäges a v statisti- ken; det beror nog på den allmänna rösträtten eller riktigare på sociala för- hållanden och måhända på folkpsyko- logiska egendomligheter.
- Kvinnorna tyckas h a förblivit alldeles desamma som förut, kanske litet nöjdare med tillvaron - om vi bara icke hade Ryss- land, som förstör tillvaron för oss alli- hop, både män och kvinnor.
I fråga Sann historia.
Herr X. är ingen kvinnohatare, visst inte.
Han sätter kvinnan mycket högt, - n ä r hon håller sig på sin rätta plats och inte går i vägen för männen eller försöker blan- da, sig i deras affärer, som hon inte för- står.
Ah, denna kvinnoemancipation, h u r sticker den inte fram på alla håll!
Bara ordet äktenskapsförord, ” paktum ”, kan för- satta herr X. i en verklig upphetsning av ädel indignation.
’ Tänk vilket misstroende till maken, hur sårande för hans heders- känsla ett sådant ” paktum ” måste vara!
Och framförallt, vilket dumt och onödigt tilltrasslande av egendomsförhållandena etc. etc. En dag i somras kom - som ett åskslag på ett eljest klart och fridfullt firmament - från en bank en anmodan till herr X. a t t ordna ett litet papper.
Det gällde en halvt förgäten penningaffär med en studie- kamrat.
Och den måste ordnas genast.
Icke mycket pengar funnos disponibla och - inga vänner i staden.
Den närmast pb landet boende, herr Y., ringdes upp: - Käre bror, det är så och så, kan d u hjälpa mig?
Det brådskar.
- Skulle gärna vilja, men det är omöj- ligt.
Det går ingen båt in till sta ’ n förrän i eftermiddag och i dag, lördag, stängs jm bankerna klockan 2.
- Så fatalt!
Hur ska ’ jag kunna klara den här förargliga historien.
Aldrig mer ska ’ jag då - Vänta, infaller Y., jag kom att tänka på något.
Min hustru är inne i sta ’ n i dag.
Om du ringer upp om en stund, skall jag ha talat med henne.
Kanske hon kan hjäl- pa dig.
Hon har litet pengar på banken.
om den politiska kompetensens fördel- ning torde man våga påståendet, att medelnivån bland kvinnorna icke är lägre, sannolikt en smula högre än bland den stora mängden nytillkomna manliga valmän.
Ty de mest kompe- tenta männen ha i flertalet fall redan €örut haft rösträtt, medan även de mest kompetenta kvinnorna först nu blivit röstberättigade, och bland de Lreda lagren bygger kompetensen vä- sentligen på en för båda könen lika folkskolebildning och livserfarenhet.
Inom lantdagen åter h a r kompetensens medelnivå synts mig vara tämligen nära, densamma bland männen som bland kvinnorna.
Och om även de mest kompetenta a v folkrepresentan- terna väl måste erkännas åtminstone hittills h a funnits bland männen, så h a r detta främst berott därpå, att så många bland dem haft en långvarigare övning, och att männen varit talrika- re representerade på de levnadsbanor, som erbjuda den bästa beredningen för lagstiftarens kall.
- Alltså: Inga katastrofer, icke ens några smärre samhällsolyckor, en ökad solidaritet, fastare samling kring sam- hällets uppgifter och till dess försvar under hotfulla tider.
En fördubbling ---- a v de aktiva medborgarnas antal.
- Hallå!
Jaha!
Jo, hon ville göra det, Helsingfors den 21 september 1912. och om du nu - Arvid Neovius.
- Men, min snälle bror, du sa ’ j u nyss sjülv, att det inte gick någon båt.
H u r ska ’ din fru då hinna få en bevittnad fulI- de.
J a g talar om de hundra tusental giftsbok och gå ut och samla i n kvin- makt och allt det där, som behöva för heo- av kvinnor, som väl inse detta, men nor, unga och gamla ur alla samhälls- ne f ö r att ta ut några pengar.
Då äro vi ju lika när igen.
ändock ingenting göra för att påskyn- klasser?
Min hustru har paktum, s &amp; hon klarar Trögheten återhåller massor a v kvin- d a ernåendet a v detta värde.
saken själv.
Varför anmäla de sig inte åtmin- nor.
De komma sig ej för att ta initia- - Har hon?
Nå då sa, - gu ’ ske lov!
stone till inträde i någon F. K.
P.
R. tivet till en anmälan, men kan saken E.
H.
- och bidraga med den lilla årsavgiften, som i allmänhet icke överstiger 1 kr.?
Ar detta offer för stort för ett mål, som betyder höjande av alla kvinnors allmänna anseende, möjliggörande av kvinnors deltagande i lagstiftningen och bevakande a v kvinnors speciella intressen?
Ar det verkligen för mycket begärt, att varje kvinna, som icke lider nöd, och som gillar och önskar rösträtt för kvinnan, att hon går i n i någon av de 187 F. K.
P.
R. som finnas i alla delar av vårt land?
Och är det för mycket begärt a v dem, som redan äro inne, men a v en eller annan orsak icke varit verksamma, att de nu kände så pass ansvar 8ch solida- ritet, att de grepe verket a n med att skaffa nya medlemmar, ett jämförelse- vis lätt arbete, om man h a r aldrig så litet tid och är i beröring med männi- skor?
Gång på gång höra v i a v våra makt- havande motståndare, att så länge våra rösträttsföreningar e j visa större med- lemssiffra, kan man e j bevilja oss röst- rätt.
Borde e j sådana ord tvinga varje kvinna, som h a r en smula stolthet att i närmaste F. K.
P.
R. hämta en årsav- ordnas utan ringaste besvär f ö r dem, iiro de villiga och t. o. m. tacksamma.
Var och en som tänker över h u r vik- tigt det är a t t genast bemöta mot- ståndares argument, fattar, att kunde vi vid detta års slut uppvisa en väsent- ligen ökad medlemssiffra, så gjorde det dubbelt gagn nu mot senare.
När man uppmanar kvinnor till detta ringa arbete, händer det att man får till svar: ” J a g känner ingen, som jag kan fråga. ” ’ Detta är ett stort miss- tag.
Man bör tvärtom fråga alla man känner.
Ibland får man ja, ibland nej.
Alltid f å r man inom kort någon eller några, fler än man vågat hoppas.
Det behövs blott god vilja och ett fast beslut att göra vad man kan utan att förtröttas.
Utan energi vinnes intet stort mål.
Men först och främst böra vi göra klart för oss vad ansvar och solidaritet kräva av oss till inbördes hjälp och till vinnande a v nya riktlinjer i det offentliga livet, d ä r vi dagligen och stundligen se så många ödesdigra misstag, som tydligen härröra f r å n en- sidigt manliga synpunkter i styrelsen.
Vi ’ måste genombävas a v den viss- heten, att så länge kvinnans moderlig- het och hängivenhet saknas i politiken och lagstiftningen, så länge saknas nå- got av det väsentligaste och mest hu- maniserande, som kunde skapa högre lycka för mänskligheten.
Inför en sådan visshet bli våra hjär- tan varma och v å r håg brinnande.
VB- ra steg till stängda dörrar bli lätta, och våra ord få det manande och vinnande tonfall, som besegrar.
Det finns ett amerikanskt ordspråk, som varje barn lär sig, ” Try and trg, and i f you don ’ t succeed, try again. ” Om ni alla som äro medlemmar i F. K.
P.
R., ville för en tid göra dessa ord till e r t valspråk, skulle ni få upp- leva en oanad tillslutning till vår rö- relse.
Och ni skulle f å känna h u r ansvaret och solidariteten växte inom er och skänkte e r krafter och tillfredsställelse.
Försök och försök - lyckas du inte, så försök igen - och du lyckas.
Anla blargret Holmaren, f. Tersmeden,
N:R 16 BOSTBÄTT FOB KYIXHOR 3 R a f t a x?
makf, Av Sigrid Kruse.
Under de märkliga debatter, som den 18 maj 1912 fördes i riksdagens båda kamrar angående kvinnans politiska rösträtt, framgick med all önskvärd tydlighet, att vi kvinnor åtminstone hade den teoretiska rättvisan på våI sida - en nog så mäktig bundsförvant om också våra motståndare i det l ä n g sta vilja förvägra oss praktisk rätt- visa.
Men dessa herrar politici a v första och andra ordningen ha med detta er- kännande godkänt v å r a krav och dömt sig själva till en fruktlös kamp.
Ty huru cyniskt man än må förklara att m a k t är rätt, så veta vi dock att rätt också ä r en makt, och att den, som h a r rätten på sin sida, i längden är den starkaste.
Då vi svenska kvinnor nu begära att £å vara med i samhällsarbetet som full- myndiga och ansvariga medborgarin- nor, så är det p å samma grunder, på vilka de svenska männen fått sin röst- rätt.
V å r kamp är fortsättningen på den strid, som för männens räkning slutade med 1907-1909 års rösträttsut- vidgning.
Professor Kjellen kallade 1911 hånfullt den kvinnliga rösträtten för den sista frukten p å gammallibe- ralismens träd - och d ä r i hade han e j så orätt.
Ty liberalernas närmaste mål var just att giva medborgarrätt åt hela Sveriges folk, så a t t de, som vor0 iin- derkastade lagarna, skulle utöva infly- tande p å deras stiftande, så a t t de, som skulle bidraga till statens utgifter, även skulle f å rätt a t t bestämma om dessa.
Den ville samla hela folket med med- borgarrätt till medborgaransvar.
Denna liberalernas ställning till röst- rätten uttalade hr Ernst Beckman i ett valtal i Stockholm år 1893 p å följande sätt: " Det liberala partiet skall g å framåt och skall bevara samhället p å den grund - a v vad j a g sade om den all- männa rösträtten - att det har förmå- ga att knyta så många berättigade krav vid sig, förmåga att bära fram dessa krav och förmåga a t t hålla ögo- nen öppna för a t t rättvisan inom poli- tiken varar längst. "
Hr Beckman har hållit sina ögon öppna för den saken - och nu snart tjugo år efter det a t t dessa ord yttrades, är han ordförande i " Männens förbund för kvinhans poli- tiska rösträtt ".
Rättvisan i att alla myndiga och oförvitliga medborgare .oavsett samhällsställning eller förmö- genhet skulle vara med a t t avgöra sina egna angelägenheter - det v a r kungs- tanken, det var den enande och bärande tanke, som oemotståndligt förde rörel- sen framåt och till seger för männens del.
- Och det är denna tanke - sam- m a förhånade rättvisa, som även skall föra kvinnorösträtten framåt och till seger.
Den första frukten är in- höstad - den andra skall väl också bli det.
Arbetet för allmän rösträtt är ett grundläggningsarbete inom staten.
De som arbeta därför vilja åstadkomma verklig solidaritet - de anse att stats- agttan bäst tillgodoses på det sättet.
Nu tycks det som om statsnyttan ta- gits p å entreprenad a v några få med- lemmar inom riksdagen, vilka ensam- ma anse sig kompetenta att utröna vad som tjänar den - detta är onekligen inte litet anspråksfullt, isynnerhet d å man vågar påstå, att man ej behöver taga hänsyn till rättvisan.
Och så behagar man resonera om s t a t och samhälle, som om det bestode endast a v män och tillhörde dem alle- na.
Männen ha så länge styrt och ställt d ä r som förmyndare, a t t de rent glömt a v att samhället ej tillhör dem allena - de nöja sig icke ens med brorslotten.
Människan är visserligen ett sent begrepp i historien, men sedan hon kommit dit, l ä r man e j komma ifrån, att människan ä r man och kvin- na, och då man erkänner den allmänna rösträttens ide, kommer man e j heller ifrån halva mänskligheten.
Motstån- darna komma också med underliga skäl och vederlägga varandra.
Nog är det litet hårt, då h r Hildebrand i år förklarar att endast de, som utföra ett nyttigt statsarbete böra tillerkännas politiskt inflytande, och att kvinnorna därför e j böra få rösträtt, då h r Kjell &amp; i fjol förklarade, a t t den största delen a v Sveriges kvinnor uppehöll0 riket från grunden (det är väl ett nyttigt statsarbete) och vor0 allt för nyttiga för a t t få rösträtt.
Det är väl e j att undra på, om vi ej kunna förstå de lärda herrarna -- de- ras logik ä r oss för manlig.
En annan sak, som vi ofta få höra, är a t t nu ha männen fått rösträtt - man har ge- nomfört en så stor rösträttsreform, så att nu vill man ha lugn för dylika frå- gor.
Det är alldeles som då man säger till systern, " nu har din bror fått så mycket, n u är han nöjd - därför be- höver du ingenting " - det är väl också manlig logik.
Varför ha männen fått sin rösträtt?
Jo, därför att de rösträttslusas intres- sen aldrig komma riktigt till sin rätt, därför att var och en själv bäst vet var skon klämmer och därför att varje samhällslager bäst representeras a v si- na egna.
Detta erkänner man nu, d å det gäller männen; men på samma gång, som man så starkt som möjligt betonar väsensolikheten mellan män och kvinnor, söker man inbilla oss, a t t män äro de lämpligaste a t t represen- tera kvinnor och att lagstifta för dem.
" Vi lagstifta j u så utmärkt för kvin- norna ", säger man.
" Kvinnornas in- tressen ha vunnit all berättigad upp- märksamhet ", förklarade h r Nyström i Andra kammaren i år.
J a g tror visst, att de maktägande alltid tyckt, att de lagstiftat utmärkt för dem, som intet inflytande ägt - alltid ansett, att de rösträttlösas intressen " vunnit all be- rättigad uppmärksamhet ".
I regel är det väl ej de, som stiftat lagarna, som äro missnöjda med dem, Men det är ej så säkert att de äro lika nöjda, vilka ej haft tillfälle att f å vara med att göra sina synpunkter gällande.
Jag undrar, om männen skulle vara belåtna om endast kvinnor - kloka, välmenande kvinnor, kärleksfulla möd- rar, systrar och döttrar, som själva tyckte, att de togo hänsyn till alla männens berättigade intressen, skulle lagstifta för dem?
Månne de e j skulle tycka det vore en del saker, som de ej förstode!
Och när n u männen, låt va- ra kloka och välmenande män, kärlelis- fulla fäder, bröder och söner, äro en- samma om att bestämma v å r a viktiga- ste intressen, - så tycka vi detsamma.
Det finns naturligtvis en hel mängd kvinnor, som inte satt sig i n i vad det betyder för dem att f å politisk rösträtt och valbarhet, som e j direkt känt per- sonligt behov a v rösträtt, liksom väl de flesta män, som år 1909 fingo rösträtt, ej känt ett dylikt personligt behov.
Nen detta heror bara p å a t t man ej haft tillfälle att sätta sig in i vad det gällde.
Männen l ä r a nog efter förra årets valstrid lärt sig vad rösträtten är värd, och kvinnorna l ä r a nog också snart att inse det.
Ty vad är det Som gör rösträtt så ef- tersträvansvärd?
Varför h a männen i vårt land arbetat därför i över trettio %r ' % Varför är det verkligen den vikti- gaste medborgarrätt i ett fritt sam- hälle?
Varför sträva nu kvinnor, som kunde ha det lugnt och fridfullt i sina goda hem för denna sin rätt?
Vad är det som gör a t t kvinnor, som h a et1 träget arbete på kontor, i skolor och j fabriker, använda sina lediga stundel till ansträngande och oavlönat arbete för denna sak?
Vad är det som gör.
att även äldre kvinnor trotsa köld och oväder och alla en resas besvärligheter €ör att få tillfälle att väcka andra kvin- nor i långt avlägsna bygder till insikt om nödvändigheten, att även kvinnor- na få r ä t t att deltaga i samhällsarbe- tet?
Riksdagsmän få vi nog vårt delta- gande förutan, det är e j ens säkert att vi i allmänhet skulle få andra, vi skulle kanske rösta p å alldeles desamma.
Men vi kvinnor ha viktiga intressen a t t bevaka för oss och för andra.
När sådana lagar stiftas som äktenskaps- lagar, lagar angående nykterhet och sedlighet, angående barnavård och iingdomens utbildning, angående ar- betsskydd, fattigvård, kvinnors anställ- ningar, löner och pensionsförhållanden m. m., då måste kvinnorna v a r a med, om lagarna skola bli tillfredsställande ej endast för männen utan också för kvinnorna.
Och bli bara kvinnorna väljare, så t a r man nog hänsyn till deras intres- sen, då sätter man sig i n i deras frå- gor p å ett helt annat sätt än förut - och bli de valbara, så kan kvinnornas talan föras a v dem, som äro sakkunni- ga i dessa ämnen.
Det är ej nog att kvinnor äro med i förberedande kom- mitteer, de skola vara med om att di- skutera lagförslagen - v a r a med om a t t antaga eller förkasta dem.
Visste j a g e j förut vad politisk röst- r ä t t var nyttig till, så hade j a g lärt mig det under förra sommarens val- rörelse, d å Sveriges män första gången gingo till val enligt de nya bestämmel- serna.
Det v a r rent a v märkvärdigt att se, huru alla partier valmat till den mest levande insikt om lantmännens, sär- skilt småbrukarnas intressen.
I de olika partiprogrammen intogo småbrukarefrågorna ett framstående rum.
Socialdemokraterna tummade p å si tt jordprogram till småbrukarnas favör.
Stora godsägare läto villigt degradera sig till r ä t t och slätt " lant- brukare " och t. o. m.
" småbrukare ", direktörer med villa och trädgård upp- trädde som " lantmän ", och i valtalen, åtminstone på landet, vinnlade talarna sig om att tala i lantliga liknelser.
Al- drig förr hade småbrukarna under nå- gon valstrid varit föremål för så liv- ligt intresse, men genom den nya röst- rättsreformen hade den politiska tyngdpunkten kommit att ligga hos lmtmännen, och i och med detsamma hade man fått ögonen upp för deras angelägenheter och besjälades a v det varmaste intresse att ordna dem p å ett tillfredsställande sätt.
Ja, så är det d å man är väljare!
V å r generations kvinna, som redan från barndomen vet, att hon måste " bli något " för att försörja sig själv och i stället för en börda bli e n hjälp för sina anhöriga, som redan som u n g flicka kommer u t i världen och får ar- beta sig fram för a t t skaffa sig sin ut- komst, hon gör många hårda erfaren- heter, h9n l ä r mycket och hon ser myc- ket, som en föregående generations kvinnor e j hade en aning om.
Hon konimer i omedelbar beröring med samhällsinstitutionerna, och hon kom- mer naturligtvis att reflektera över dem såväl som männen.
Hon kan e j med sin uppfostran, sin utbildning och sina erfarenheter v a r a likadan som de kvinnor, som omsorgs- fullt skyddade, ej lämnade sina föräl- drars hem, förrän de inträdde som hns- mor i ett eget hem.
Det är j u en smaksak, om man vill rikta blicken tillbaka och svärma för dessa en gången tids " Anne-Marior " och " Beate-Sofior ", men det ä r en orim- lighet att begära, att nutidens kvinnor skola v a r a likadana.
Och dock äro alla tiders kvinnor var- andra lika - det centralt kvinnliga, det moderliga sinnet, sinnet att hjälpa och taga v a r a p å det som lever, sär- skilt dem, som ha det svårt, de små och de svaga, det är sig likt genom ti- derna.
Men vår tids kvinnor se längre än en föregående tids, ty de ha kommit u t i världen p å gott och ont.
De höra rö- ster, som aldrig nådde forna tiders kvinnor, och de ha börjat lyssna till dessa röster från de små, de fattiga, de sjuka, de hjälpbehövande i samhället.
Deras moderskänsla h a r vuxit och de ha känt kvinnans ansvar vidare.
H ä r är mycket a t t taga v a r a på; h ä r äro många som lida.
Men huru skola kvinnorna komma åt a t t hjälpa?
Skola de nöja sig med den plats man givit kvinnan på slagfältet - a t t pas- sivt se på och sedan skadan är skedd, söka hjälpa en eller annan, eller skola de försöka att få \ - ara med om att inrätta samhället så, att så mycket nöd och elände som möjligt förekommes?
" Att kvinnan har större humanitets- och kulturintressen, ä r rena sannin- gen ", vittnar t. o. m. professor Thyren.
Bland de kvinnor, som nu arbeta för kvinnans politiska rösträtt, som offra tid, krafter och penningar för a t t nå detta niål, finnas begåvade kvinnor, som i skola och vid universitet med framgång tävlat med manliga kamra- ter, men sedan se vägen vidare stängd för sig, se underlägsna män f å de plat- ser, vartill de varit mera berättigade, se sig undanskjutna, u r stånd att göra sina kunskaper fruktbringande, därför att de äro kvinnor.
Där finnas kvin- nor, som ha samma utbildning, samma arbete, samma ansvar som männen, inen som måste nöja sig med mindre lön, därför att de äro kvinnor.
.
Där finnas de, som lida under vår oefterrättliga äktenskapslagstiftning, som ger mannen oinskränkt makt över barnen och tillåter honom att utan hustruns vetskap förstöra den gemen- samma egendomen m. m.
Och d ä r fin- nas många andra som lida under en orättvis lagstiftning och vars anlag blivit hämmade och utsikter stängda, därför att de äro kvinnor.
Man framför allt finns d ä r kvinnor, som i socialt arbete sett huru det mo- derliga inflytandet saknas i samhället cch som vilja h a rätt a t t som fullmyn- diga medborgarinnor få tillfälle att göra sin plikt just mot de små och de svaga.
Vi kvinnor ha l ä r t oss a t t vilja n8- got i lagstiftningsväg, vi h a intressen att bevaka, vi h a ideer att föra fram, vi ha politiska ideal att arbeta för.
Men våra händer äro bundna.
Huru länge skola de förbliva det?
Huru län: ge skall Första kammaren h a makt att hindra oss i vår erkända rätt att f8 vara med i statsarbetet?
H u r u länge skall en kortsynt politik hindra staten alt taga emot det tillflöde a v kraft, som dess kvinnor kunna giva den?
Vi kvinnor, vi sparas sannerligen in- te eljest.
Vi få lida, vi få arbeta, vi fb kämpa fram v å r t liv, vi som männen.
Vi göra det sida vid sida med dem.
Och huru ofta är det ej den fysiskt svagare kvinnan, som fått de tyngsta bördorna att bära!
Men d å det är fråga om att helt och fullt erkännas som människa och myn- dig samhällsmedlem, d a det är fråga,
BÖSTBÄTT Den personliga agitationen, F Ö B KYIIPHOB En rösträttskatekes.
I sista numret a v Morgonbris säger Vederläggning av några av högerargumenten mot kvinno- fru Agda Östlund några ord, som varjc rösträtten under senaste riksdagen.
rösträttskvinna borde lägga p å hjärta1 och göra till sina: Ä r det sant att kvinnorna vilja vinna ’ Det ä r den personliga agitationen K u n n a männen representera k % ?annor- sin rösträtt genom pockande, dci an.
som vi behöva i vårt arbete allra bäst n a i riksdagen?
Nej, ingen klass kan förstå att till- dra medborgaregrupper vunnit deii TTi kunna och vi böra begagna de till- genonz arbete?
varataga dec andras intressen och fallen som givas, att klargöra för de Nej, ty hittills har ingen niedbor- icke det ena könet det andras, det likgiltiga vad vi arbeta för och vad vi garegrupp vunnit sin rösträtt ge- visar den mot kvinnorna i många vilja vinna, men framför allt ä r del nom eget arbete och egen organisa- avseenden orättvisa lagstiftning, den tro vi själva hysa för v å r a ideer tion, utan ledare f r å n de redan röst- som finnes i m r j e land, d ä r kvin- som vi måste meddela åt andra - del rättsägande hava arbetat för röst.
norna ej äga direkt representation.
är det intresserade och oegennyttiga rättens utvidgning ofta t. o. m. utan arbetet dag u t och dag in - kanske Ur bistånd f r å n de rösträttslösa.
De u t och år i n - vi nedlägga inom våra S t å lcvinnorna icke såsom männen mitt uppe i den intressestrid, uarur all Eag- som stått i spetsen för arbetet för organisationer, som kanske mest över- stiftning framgår?
sista utvidgningen, för män, som ej tygar de utanför stående a t t det ä r ett J o, nu för tiden, då kvinnoarbetet i ägde 800 kr.
inkomst, de vor0 alla allvarligt samhällsspörsmål, varåt vi det moderna samhället genom stor- över strecket själva, men de kvin- ägna vårt intresse och arbete.
industrien blivit ett helt annat än nor som n u arbeta för, icke pocka - - - Må v a r och en medlem taga förr.
Samhället har i grund och bot- på rösträtt, de tillhöra just själva sin del a v arbetsbördan och ansvaret.
ten ändrats, särskilt vad de mindre den utestängda meclborgaregrup- och vi skola säkert med de största för- bemedlade klasserna beträffar.
pen, och genom arbete och upply- hoppningar kunna möta vintern - ar- E n mängd frågor, som förr av- sande samhällskurser över hela betstiden.
gjordes i hemmet, står nu under landet vinna de nya medarbetare statsmaktens inflytande.
Kvinnor- Böra k v i m o r n a utestängas därför att na äro i lika hög grad som män- de äro flera ä n männen?
nen beroende a v den ekono- om a t t vi själva skola f å vara med och Nej, lika litet som detta skäl får miska äktenskapslagstiftningen, bevaka egna och andras intressen, dU användas för att utesluta ett poli- tull- och skattefrågor, fabriks- och talar man om a t t spara oss.
tiskt parti, som har majoritet.
Den skyddslagstiftning, olycksfalls- Då ser man ej huru valkiga kvinnans proportionella valmetoden bör ju sjuk- och åiderdomsförsäkring, händer blivit a v h å r t arbete, d å ser garantera en rättvis representation.
barnavårds- och uppfostringsfrå- man e j de fåror, som livets hårda erfa- gor, lönestaterna, koinmunikations- V i l j a de, som vägra kvinnorna medbor- renheter ristat i hennes ansikte, då ser garrätt, ocksci befria kvinnorna f r å n frågor och frågor rörande statens man e j a t t blicken blivit klar och ge- skatteslcgldighet och friin skyldighet i vattenfall, skog, malm och andel nomträngande av att se mycket och se att lyda lagarna?
övriga naturtillgångar samt lag- mycket orätt i världen.
Nej, då det gäller att betala skatt, stiftningen rörande alkoholmiss- Då ä r det som såge man endast en anses kvinnorna för medborgare, bruket, prostitutionen, fattigvården ung, väl skyddad, rik, lycklig och ä1- ävenså d å det gäller att rättsligt och nya förvärvsoinråden för kvin- skad kvinna, vars personliga lycka ansvara för brott mot lagen.
nor.
stängt hennes blickar för världen runt omkring och som e j ens förstår a t t vil- Ar det troligt att kvinnorna genom Ä r det troligt att v å r t land skulle åsam- k a sig andra länders missaktning ge- ja sin rätt.
Och denna sällsynta va- rösträttens utövning skulle dragas nom att skänka sina kvinnor medan- relse tycker man det v a r a synd att stö- f r d n sina plikter i hemmet?
svar i staten?
ra med livets allvar och livets ansvar.
Nej, lika litet som männen genom Nej, den kvinnliga rösträtten ä r i Men runt om stå vi livets arbeterskor rösträttens utövning dragas från alla civiliserade länder en a v frå- fr %n åker och äng, f r å n kök och ladu- plikterna i sitt arbete.
Det t a r e j gorna för dagen.
I flera a v Ameri- gård, från fabriker, kontor, skolor och mera tid att läsa tidningens ledare kas Förenta stater, i England, Dan- ämbetsrum, och vi fordra v a r r ä t t - än dess följetong, e j mera tid a t t mark, Holland, Ungern, ä r lösnin- fordra den för oss själva och fordra besöka ett politiskt möte ä n ett bö- gen nära förestående.
Kvinnoröst- den för v å r t land.
nemöte.
Genom ökat allmänintres- rätten ä r dessutom redan införd i Adolf Hedin sade en gång dessa ord se komma kvinnorna tvärtom att v å r a grannländer Finland och Nor- om rösträttsfrågans innebörd - ord, mera målmedvetet sköta sina hem.
ge, i sex a v Amerikas Förenta sta- som borde begrundas av v å r a motstån- ter samt i Australien.
De bästa ele- dare inom riksdagen: ” Den främsta Stå kvinnorna f ö r högt f ö r att indra- g a s i det politiska livets ” orena luft? ” menten inom hela den civiliserade skyldighet kan vara a t t offra a v egen Nej, kvinnorna äro inga änglar världen skulle tvärtom skänka och klassens makt, på det a t t samhället utan människor med människors Sverige sin aktning och beundran.
måtte i de nya leden a v politiskt full- fel och förtjänster, och de själsligt myndiga få nya arbetare å fältet för Aava kvinnorna ej visat att de själva högtstående bland kvinnorna kun- dess dagliga verksamhet och ny för- önska rösträtt?
n a icke förstöras a v det offentliga Jo, genom a t t organisera Landsför- svarskraft.
J u mindre samhället är, j u livet lika litet som de själsligt högt- mera behöver det allas samverkan så- eningen för kvinnans politiska röst- stående bland männen.
rätt med 187 lokalföreningar Över väl i det fredliga kulturarbetet som för Äro kvinnorna f ö r småsinta och okun- sitt försvar. ” hela landet med över 12,000 medlem- niga f ö r att k u n n a gagneligt använ- Adolf Hedin var en man, som i poli- mar; genom att till riksdagen år d a sin rösträtt?
1907 insända en petition, undertecli- tiska ting såg längre, såg klarare och J a, många, liksom många män.
nad av 142,000 kvinnor; genom hun- djupare än flertalet, och han har med Först genom rösträtten skola kvin- dratals stora möten, d ä r resolutio- dessa ord givit den stora och r ä t t fo- norna lyckas att skaffa sig bättre ner för kvinnans politiska rösträtt sterländska synpunkten även p å kvin- utbildningsanstalter.
Så länge kvin- fattats.
nans medborgarrätt och medborgar- * norna e j hava politisk rösträtt, plikt.
att för- kommer deras utbildning Den moderna staten h a r slagit under summas.
Den rösträttslösa okiinni- Y u r k a n d e n enskilda kvinnan stöda sig några a v kvinnornas allra, viktiga- ga modern med sitt stora inflytan- arbetet f ö r rösträtten?
ste sociala uppgifter, vilka just behöva de över nästa generation är en kvinnornas speciella anlag och intres- Genom a t t ingå som medlem i större fara för samhället än den sen f ö r att lösas - ä r det underligt att närmaste rösträttsförening samt rösträttsägande okunniga kvinna, t. o. m. våra motståndare erkänna, att förmå även andra kvinnor a t t göra som genom sin rösträtt och sitt in- vi ha den teoretiska rättvisan på vår det.
Rösträttsföreningar finnas nu- flytande på statsmedlens använd- mera i de flesta städer och större sida, och är det underligt att vi vilja ning dock skall förstå att skaffa sig h a praktisk rättvisa?
samhällen.
Årsavgiften överstiger och sina systrar sådan utbildning, Vi vilja samla Sveriges kvinnor och sällan 1 kr.
som kommer a t t göra dem alla till Genom a t t p å närmaste postkon- väcka dem till insikt om deras samhäl- gagnande medlemmar a v samhäl- leliga ansvar.
Och j u mera medvetet tor prenumerera p å Landsförenin- let.
män och kvinnor fatta sina samhälle- gens för kvinnans politiska röst- Endast folkskoleundervisningen i liga uppgifter, desto rikare blir vårt r ä t t egen tidning, Rösträtt f ö r Sverige ä r lika för flickor och gos- Kvinnor, som kostar 75 öre för fosterland - desto lyckligare blir det.
sar.
Och det yttersta målet för vårt ar- 1912 och endast 25 öre för 4:de kvar- bete ä r dock Sveriges väl.
talet.
Kvinnorna hava icke missbrukat Amå.
sina kommunala rättigheter.
I.
N:R 16 ” Varför slår ni upp ert para- ply, när det regnar? ” Av Frigga Carlberg.
” Jag har inte satt mig in i frågan. ” Vil- ken av oss rösträttskvinnor h a r icke måst lyssna till denna självbekännelse, ibland avgiven i en halvt ursäktande ton, men oftast med en avvisande överlägsenhet, som ger åhöraren intryck av den outtalade fort- soitningen: ” Och j a g tänker inte göra det heller. ” Sista gången jag hörde någon göra sig skyldig till denna sant kvinnliga självhäv- delse var, egendomligt nog, vid folkbild- ningsmötet i Göteborg i sommar.
J a g ha- de vid ett par tillfällen råkat att få min plats bredvid en medelålders dam, som med synbar uppmärksamhet följde förhandlin- garna om föreläsningsverksamheten.
I käns- lan av att vi hade gemensamma intressen, Lrskade jag göra hennes bekantskap och in- ledde den med a t t säga mitt namn, varpå h o n sade sitt (som jag icke uppfattade) och omtalade, att hennes metier var föreläs- ningsrerksamhet.
Då jag intresserad av upplysningen vå- gade en blygsam antydan, att hon möjligen även hade kvinnans politiska rösträtt pä sin repertoar, erhöll j a g det avkylande sva- ret: ” J a g har inte satt mig in i frågan. ” ” Hur i all världen har ni kunnat undgå det, om ni h e r tidningar och är intresse- rad av dagens politiska och sociala frå- gor? ” ” Politik intresserar mig icke det minsta. ” ” Naja, de sociala intressena bruka förslå.
Har ni aldrig i ert liv träffat på orättfär- dighet och missförhållanden i samhällsli- vet, som hos er väckt tanken: ’ I denna sak borde kvinnor ha mera att säga, t y detta är sådant, som de känna bäst till ‘. ” ” Jo, sådana fall har jag nog sett, men j a g förstår inte deras sammanhang med poli- tisk rösträtt. ” ’ ’ Jaså, inte det - förstår ni sammanhan- get mellan en regnskur och ett paraply? ” ” Ja.
.
.?
! ” ” Ni slår upp ert paraply för a t t skydda e r hälsa och era kläder, inte sant? ” ” J o.
.
.?
! ” ” Och ni anser e r inte först behöva sätta er in i frågan genom att studera meteorolo- giens och paraplytillverkningens inbördes förhållande till iTarandra8 ” ”?
! ” ” Föreställ er a t t det vore förbjudet f ö r krinnor a t t använda paraply - tillgången kunde ju r a r a knapp -, vad skulle ni tycka om det? ” ” Det skulle jag inte alls tycka om! ” (Nye- ket energiskt.)
” Förstjr ni icke, a t t vi vilja ha politisk rösträtt för att skydda vår person (=släk- tets fysiska och moraliska hälsa) och vår egendom mot orättfärdighetens slagregn, mot det kompakta örervåldets åskbyar, mot missaktningens isande silregn? ” Här avbröts samtalet av en föreläsare, som besteg katedern och började tala om upplysningsarbetet på våra lägerplatser.
Men jag kunde med svårighet följa anfö- randet, t y hela min själ Var fylld av be- kymmer för kvinnosjälen bredvid mig.
Ha- de hon då ingen aning om en sak, som f ö r henne och hennes medsystrar i världen var en verklig livssak?
Ingen aning om det dyra pris, som i åratal gäldats med arbete och självuppoffring av tusentals svenska kvinnor?
E t t mot rösträttsagitationen hjälpsamt 3de ville, a t t just som vi kommo ut f r % n möteslokalen, öppnades himlens alla fönster på vid gavel.
J a g spände genast upp mitt paraply, inen min nya bekantskap - hade inget.
Oaktat mitt medlidande för hennes slaknade plymer och drypande kjolar, kun- l e j a g inte neka mig nöjet, då j a g skyn- lade förbi henne, a t t fråga ” hur det kän- les ” och än en gång lägga henne på min- net uppmaningen, a t t ” sätta sig in i ’ ’ den kvinnliga rösträttsfrågan.
” Rösträtt för K v i n n o r ” 4:de kvartalet 25 öre.
N:R 16 EÖSTRÄTT F Ö R KVINNOR Kuinnorösträttens ri ksdaashistoria.
Av Guiii Petrini.
U VIII.
1908 Ars motioner.
Debatten i Första kammaren.
Sedan riksdagen 1907 lyckats få ett forslag om allmän rösträtt för inän med proportionella val till riksdagens båda kamrar antaget soni vilande, be- slöt Frisinnade landsföreiiingen att fin- n a sig i denna situation och ej arbeta på att bringa förslaget på fall under nästa period.
Efter detta beslut var således förslagets slutliga antagande betryg- gat, och det förnämsta skälet mot det omede1bal.a genomförandet av kvin- nans politiska rösträtt - att denna icke finge försvåra männens röstrztts- fråga - förfallet.
I överensstiiinnielse härmed uttalade sig Frisinnade lands- föreningen för ett omedelbart uppta- gande av denna fråga, och det liberala samlingspartiet inlämnade redan till 1908 års riksdag en motion, underteclr- nad av dess förtroenderåd, om ralrätt och valbarhet fur kvinnor till riksda- gens båda kamrar på samma villkor som dem, vilka förra riksdagen anta- gits för nian.
Socialdeinokraterna och " gruppen Lindhagen " inlämnade också motioner oni rösträtt och valbarhet för Iivinnor, men dessa motioner avsågo också att ändra den föregående riksdagem be- slut med al-seende på övriga bestäm- melser i rösträttsvillkoren m. ni.
Slutligen koni h r Sjöcrona med en motion, soni gick ut på rösträtt för kvinnor till riksdagens andra kam- mare, men e j valbarhet.
Liberala samlingspartiet inledde sin motion med en historik över frågans föregående behandling i riksdagen och påvisade a t t de viktigaste skäl, som anförts mot clen kvinnliga röst- rätten voro, dels att ki-innorna själva icke intresserat sig tillräcliligt för den- samma, och dels att den ej finge för- svåra männens rösträttsfråga.
Men då männens rösträttsfråga nu v a r preli- minärt löst, kunde man ej längre hysa några farhågor i sistnämnda avseen- de, och mot det förra skälet, som kunde ha varit riktigt för tio å r sedan, hiin- \ - isade motioniirerna till den livliga agitation kvinnorna sista tiden utveck- lat, såsom L.
K.
P.
R:s hastiga fram- åtskridande med dess många lolralav- delningar, masspetitionen m. m.
Vad utredningen beträffade, så kunde näp- peligen dess siffror bliva sådana, a t t man på dem kunde grunda rösträtt för kvinnor under andra villkor än dem som 1907 å r s riksdag fastställt i fråga om niännens rösträtt.
Någon vidlyf- tigare juridisk utredning ansågs e j heller vara a v nöden, då något extra " streck " till följd av inanneris iiiåls- manskap över hustrun ej torde ifråga- komma.
" Redan ini " heter det, " har praxis alltmer utvecklat sig i clen rikt- ningen, att mannens målsmanskap an- ses innefatta huvudsakligen endast rätt att förvalta hustriins egendoni jämte de befogenheter som +ärav kunna hiir- ledas.
Det sknllc st &amp; i fnll övereiis- stiiminelse med denna utveckling att i griindlagen uttrj-clrligeii fastslås, att gift kvinna i politiskt avseende är att betrakt a såsoiii fullt självständig ".
Så- väl reformens anhängare som dess niotståndare hade €ranihållit, a t t for- dran på politisk ralbarhet för kvinna utgör en konsekvens av medgivande a r kvinnans valrlitt och: " Det måste ock medgivas, a t t sltall man till fullo kunna uppnå det uppställda syftet med ifrågavarande reform: beredande av möjlighet för kvinnorna att bevaka sina särskilda intressen inorii riksför- seinlingen samt till gemensamt gagn d ä r göra sina säregna egenskaper gäl- lande, då måste kvinnorna tillerkän- nas e j blott valrätt utan även lyalbar- het. "
Såväl socialdemokraterna som grup- pen Lindhagen angrep0 i sina motio- ner 1907 års lösning av rösträttsfrågan och återkomnio med sina föregående krav på mera djupgående ändringar i författningen, men det framgår dock tydligt av motiveringarna, att det en- da de med sina motioner ansågo sig ha någon möjlighet att vinna, var kvinnans rösträtt, varför de också sik- skilt betonade denna fråga.
H r Sjöcrona hade helst nu som förut stannat vid a t t föreslå rösträtt åt kom- munalt röstberättigade kvinnor, men d å 1907 års beslut fastställt allmän rösträtt för inän utan några census- bestämmelser, ansåg han inte a t t dylik begränsning kunde ifrågasättas för kvinnor.
Som h r Sjöcrona emellertid, åtminstone ä n så länge, var motstån- dare mot kvinnans valbarhet, ville han framkomma med denna motion för att valrätten ensam också måtte komma under prövning.
Konstitutionsutskottet behandlade dessa motioner ganska lättvindigt.
Det åtnöjde sig med att, vad kvinnoröst- rätten beträffade, anföra vad det sär- skilda utskott, som föregående år haft rösträttsfrågan om hand i denna punkt hemställt och fortsatte dlirefter: " Då de skäl, som av nämnda utskott anför- des mot ett bifall till de då väckta för- slagen, fortfarande synas äga full gil- Otaliga äro de tvärsäkra - - det nu för dumheter!
Flickorna ska \ Tara hemma, tills de gifter sig, det är en stor olycka a t t de f å t t smak på att ge sig u t och förtjäna!
Men d å märkte j a g ett oroligt d r a g i f r u S:s hederliga ansikte, och hon sliulle just samla sig till en invändning, när h r Y. tog till orda: - Tja, sade han, dct låter nog så riktigt - teoretiskt, men man f a r j u ä n d å medge, att en del flickor inte kan f å tillräcklig sys- selsättning i förildrahemmet.
Men l å t dem b l i tjänarinnor.
J a, det är verkligen mitt üllvar, att det ä r ctt förträffligt verksam- hetsfält för bildade flickor, som vill h a ett arbete.
De ska inte v a r a så d ä r mitt emel- Lan, det ä r gammalmodigt, u t a n riktiga ra- iionella tjänarinnor.
Då kommer de inte ut i en mängd arbeten, som inte passar dem 3ch d ä r de hindrar männen.
- J a, och så kanske m a n för e n gång dmlle kunna f å ordentligt tjänstefolk, sade hans fru.
Men nu måste f r u X:s modershjärta pro- testera.
Hon hade själv halvvuxna flickor, som s n a r t skulle u t i världen, och glömsk av att hon nyss förklarat att kvinnan hade Av Eliit W u g n e r.
Resan var ldng, böckerna slut och vid målet väntade ett landsortshotell.
Sällska- pet i kupen utgjordes a v e t t kotteri, tydli- gen pä hemväg f r a n någon gemensam fa- miljefest, en femtioårsdag, e t t silverbröl- lop.
Det v a r t v å medelålders ä k t a p a r och en yngre, ensam herre.
J a g skall förmodli- gen aldrig få vcta h u r det kom sig att den senare i mig anade e n rösträttskvinna, men a t t h a n gjorde det, s å g j a g på hans min, då h a n plötsligt namnde ordet rösträtt.
- Tro mig, sade h a n och talade till de andra, men såg på mig, kvinnorna f å r al- drig rösträtt, nej, inte i v å r t gamla krigar- land.
- J a, jag är så gammalmodig, sade då fru X., så j a g är lika nöjd u t a n rösträtt.
J a g tycker a t t r i kvinnor h a r tillräcklig sysselsättning i hemmet.
Den unge herrn tittade på mig, som om h a n ville säga: si hemmets kvinna!
- Den d ä r kvinnorörelsen, sade han, vad är tighet, har utskottet funnit sig böra avstyrka sanitliga de yrkanden om po- litisk rösträtt och därmed förbunden valbarhet för kvinnor, som blivit i de nu föreliggande motionerna frainställ- da. "
Kio utskottsledamöter reserverade sig till förmån för h r Staaffs ni.
fl.
motion.
I Första Itaniinaren öppnades debat- ten a v en av reservanterna, h r Säve, vilken ansåg att det i rösträttsfrågans imvarande liige var a v den största vilit, att de av laiiiinarens ledamöter, soin hyste sympatier för deii kvinnliga röstriittsfrågan iiven uttalade sig, på det a t t den kvinnliga rösträttsrörel- wiis ledare niåtte se, a t t de hade ett stöd för sig även i denna kammare.
Han var nämligen av den åsikten, att den kvinnliga röstriittsrörelsen, soni " Ilörjat antaga karaktären av en la- vin " icke kunde hejdas, men att om högern stäiidigt uppställde hiiider för densamma, komme den a t t g å oaulåt- ligt fram mot viinster och ge ökad stsrlra å t de element i Yårt land, inom v i l l a högern raknade sina principiella motståndare.
Det v a r dessutom hans fasta övertygelse a t t kvinnorösträtten skulle bli till landets bästa särskilt för de sociala frågornas slrull.
Sliit- ligeii vände h a n sig mot ett yttrande, soiii h r J. F. Nyström fiillt ett föregå- ende å r vid en dylik debatt, a t t " allt stort som utförts här i världen utförts genoni mün, och att ingen stor nian y a r i t kvinna ", och förklarade a t t kvin- norna kunna inom sina led uppvisa niånga stora och framstående person- ligheter.
F r å n " liiivdernas vittnes- börd " anförde han som exempel De- Gora, Cornelia, Orleanska jungfrun, Elisabet och Maria Teresia och tillfo- gade: " Våra karoliners glänsande hjiiltesaga skulle ännu i denna stund vara osliriven, om icke deras mödrar ti- digt l ä r t dem plikten, att när så kräv- des villigt giva sitt liv för konung och fosterland. "
Hr Trygger förundrade sig icke öl-er, a t t utskottet inte ansett sig kunna tillstyrka någon a v motio- nerna, då det vore ett alltför vådligt experiment att nu med ens ge alla kvinnor rösträtt.
Det kunde medföra faror för r å r ställning till andra sta- ter.
Men kammaren borde dock ge ett otvetydigt bevis på, att den värderade kvinnans insats i samhällslivet, även det politiska.
Han föreslog därför rösträtt å t kvinna, som ä r i kommu- nens allmänna angelägenheter röstbe- rättigad.
Hr Sjöcrona förklarade, att full sysselsättning i hemmet och därför in- te behövde rösträtt, måste hon säga u t sin mening.
Det v a r j u upprörande att en herre skulle s i t t a med händerna i byxfic- korna och förklara att alla bildade flickor skulle bli tjänarinnor.
- De måste r ä l få välja, vad de har an- lag för, sade hon förtrytsamt.
Jag skall inte relatera den dispyt, som följde, ehuru j a g åhörde den med djupaste intresse, endast konstatera, h u r tydligt det fra.mgick a v samtalet, att var och e n av de talande hade precis den u p p f a t t n i n g, som betingades a v hans eller hennes egna pri- vatförhållanden.
Den unge herrn, som bille förmena kvinnorna allt arbete, hade, framgick det, b a r a e n enda liten dotter och var tillräckligt förmögen att bereda henne en sorgfri tillvaro som hemmadotter och gifta bort henne, när tiden blev.
Han, som ville göra alla flickor till köksor och hus- jungfrur, hade b a r a pojkar, men däremot cn fru, som hade svårt att f å tjänarinnor, och genast skulle alla bildade flickor för- samlas till e n tjänarinnekår, för att hans iru skulle f å utvälja någon hygglig och Mig och outtröttlig u n g flicka, som skulle 5 han egentligen mest sympatiserade med h r Tryggers förslag och därför inte hade något emot om kammaren aritoge detta, inen yrkade dock bifall till sin motion för att liamniaren skulle f å välja mellan båda.
Efter detta kom dock diskussionen huvudsakligen att röra sig om h r Tryggers förslag, och sedan man fått veta a t t h r Sjöcronas förslag fallit i Andra kammaren, för- enade sig alla rösträttsvänner i lir Tryggers yrkande.
H r i Bergström, v. blöller och Gripenstedt talade för för- slaget.
Den sistnämnde påpekade fa- r a n a v att först säga Itej till allt för att sedan bli tvungen alt säga j a till allt.
Det vore biittre att iakttaga mått- fullhet och begagna rätta ögonblicket.
Hr Blomberg ansåg, a t t 1- Laiiiniaren a v aktning för sitt eget beslut och för K.
M:t niåste invänta utredningens re- sultat, innan den fattade beslut i den- na fråga.
Det principiella niotstån- dets talan fördes denna gång i främsta rurnniet av lir Clason på följande ori- ginella sätt: " Den kvinnliga rösträt- tens förkämpar pläga möta oss med ropet på medborgarrätt och säga oss, a t t vi utestänga halva nationen från iiiedborgarrätteii.
Jag f å r säga, att jag förstår icke riktigt det d ä r talet.
' Medborgare ' ä r för mig genus masku- linurii och om kvinnorna klaga över att de icke äro ' inedborgare ' i den beniär- kelse det här gäller, så kunde de en- ligt min uppfattning nied ungefär lika niycket skäl klaga över att de icke bli- r a män eller fäder.
Men det ä r icke vårt, icke lagstiftningens fel.
Och det ä r icke blott min uppfattning, att ' med- borgare ' i denna bemiirkelse ä r genus iimskulinum, utan det ä r nog den upp- fattning, som i regel stått sig genom historien sedan äldsta tider; och även om j a g går tillbaka till de tider och länder, d ä r inedborgarkronan lyste klarast eller medborgarnamnet skatta- des högst, till det gamla Grekland, till Rom, vars medborgare skapade en statsmakt utan like, till den franska re- volutionens Frankrike, d &amp; inedborgar- namnet uttalades med en dittills oanad klang, eller till våra dagars kraftigaste och mest utvecltliiigsivriga stater, så- dana soni England och Tyskland, niö- ter oss överallt medborgarskapet i just samma bemärkelse. "
(Man förvånas, när nian läser detta, över att h r Cla- son, som väl i likhet med de flesta andra bistorici håller hårt p % den humanis- tiskt-latinska bildningen inte vet att det latinska ordet civis, som betyder inedborgare, plägar anföras just som exempel på ord som äro genus com- mziize, d.
v. s. bclde maskulinum och fe- minimum, och att ingen a v alla Första kaminarens latinvänner kunde ge ho- nom den vanliga upplysningen).
Hr Clason utlade vidare texten, varför ta det som s i t t livs uppgift a t t utföra de &amp; rovsysslor i det P: s k a hemmet, vilka i S ä l v a verket tillkommit f r u n själv.
Och mamman med de halvvuxna döttrarna v a r uog angelägen om frihet för dem att - rälja \ a d banor de ville, men hon hade icke kom- mit till insikt om, a t t de skulle mötas ute i världen av åtskilliga orättvisor, vilka rösträtt skulle kunna avhjälpa, hade al- i r i g drömt om att rösträtt kunde betyda bättre befordringsmöjligheter och bättre betalning.
Därför satte hon stopp framför rösträtten.
Jag tänker nog att hennes dött- rar komma att lära henne bättre och d å kommer hon att s ä t t a gränsen på a n d r a s ' dan, j u s t d ä r hennes egna intressen upp- köra.
Samtalet gled sedan osökt i n p å person- ligheter och j a g tappade tråden.
Kvinno- rösträttsfrågan.
j a, hela kvinnofrågan v a r utredd och avfärdad mellan t v å stationer,; A enkelt rar det.
De tvärsäkra, tänkte jag, besitta jorden.
Men de veta ingenting om h u r t u n g t det han v a r a att bruka den.
N:R 16 BÖSTBATT FOR KUIHHOB a.
, I det vore a v vikt för statslivet, a t t man- nen ensamma innehade det politiska medborgarskapet, sålunda: ” Ty stats- livets yttersta grund är helt enkelt rättsordningens upprätthållande inåt och utåt, mot yttre och inre fiender.
Men rättsordningens upprätthållande både i det ena och det andra avseendet vilar ytterst icke på papperstraktater och paragrafer, utan vilar på mannens kraft.
Där är det mannens plikt att inskrida.
Det är han, som har att emot våld ski-dda hustru och barn, icke tvärtom; men därför är det också, som den offentliga rättsordningens upprätthållande och statslivets ange- lägenheter företrädesvis äro hans sak. ” (Det förefaller ju också underbart, a t t h r Clasons uppfattning, att kropps- styrkan, sådan inan gärna vill se den hos patrullerande poliskonstaplar ” till rättsordningens upprätthållande ” bor- de v a r a den viktigaste egenskapen även för den lagstiftande och röstande medborgaren, icke mötte någon gen- saga i denna församling, då det väl knappast är troligt, a t t Första kamma- rens dåvarande ledamöter, vilka samt- liga hunnit en respektabel medelålder kunde ta några pris i dragkamp.
Li- kaså hade hans påtagliga förakt för ingingna avtal och antagna lagar - “ papperstraktater eller paragrafer ” - såsom grundval för ett ordnat sam- halle bort föranleda åtminstone en li- ten reprimand från det håll, d ä r man eljes dömer avtalsbrott mycket strängt, men mot detta gjordes heller ingen invändning).
Naturligtvis förklarade h r Clason, a t t hans åsikter ändå inte inneburo någon ringaktning för kvin- itan.
” Och om j a g nu skulle djärvas påstå, a t t kvinnan i allmänhet icke passar lika väl som mannen t. ex. till att tvista på valmöten eller skriva lagar eller a t t uppriitthålla den yttre rättsordningen och dylikt, som hör till det politiska livet, så förstår j a g icke, varför det skulle vara mera förödmju- kande för henne,: in om det säges om mig, a t t j a g icke Ban koka eller sy eller baka eller sköta hushåll eller föda barn eller Atskilligt annat. ” E n mera direkt anmärkning mot h r Tryggers förslag, som h a n gjorde, var den, att om endast den kommunalt röstberätti- gade kvinnan finge politisk rösträtt, skulle den gifta kvinnan i allmänhet Eli iitdsluten, så att en självfürsörjan- de kvinna skulle för1oi; a sin rösträtt, Gär hon gifte sig.
Hr Trygger hade med sitt förslag åsyftat att g i r a de bästa kvinnorna rösträtt först, men h r Clason ansåg, att när nian uteslöt de gifta, bleve detta icke fallet.
Härtill ma- rade h r Trygger, att först och främst förlorade inte alla kvinnor sin röst- r ä t t genom att gifta sig, och vidare var det redan förut så, a t t en kvinna genom att gifta sig förlorade rättig- heter som hon förut haft; det fanns t. ex. vissa platser som en kvinna måste lämna vid giftermål, men därför hade man e j förvägrat den ogifta kvinnan rättigheten att inneha dem.
Resulta- tet a v debatten blev emellertid att h r Tryggers yrkande avslogs med 79 röster mot 49. övriga motioner föllo utan votering.
Brevkort fra Norge.
Venstre i Drammen har nomineret som varamand til stortinget fröken Karen Ret- vedt, medlem av Landskvindestemmerets- foreningens styre.
Dette er altsaa den 4:de kvinde som er opnrevnt som varamand, Endda ingen som stortingskandidat - des- vaxre!
I Hammersbergs Breds er f r u Martha T y - n e s nomineret som vararmand av social- demokraterne her.
Hun har i alle aar, si- den vi fik kommunal stemmeret, gjort tjeneste i kommunestyret o g er en stor ka- pacitet.
Har ogsaa sittet i formandskapet.
Kristiania 29 sept.
1912.
Fr. Mörck.
N y t fra Danmark.
” Friheden duer til alt godt, Trreldommen iuer til intet godt “ Det var vor gamle Kirkefyrste, Nikolaj Frederik Seveiin Grundtvigs Ord til den grundlovgivende Rigsdag, hvis Arbejde re-, ulterede i vor förste ” frie Forfatning ” af ien 5.
Juni 1849.
- I den Forsamling, der len Gang forhandlede og vedtog ” Dan- narks Riges Grundlov ”, var de bedste og iygtigste Krrefter fra alle Retninger og - kun samfundslag representerede, - ivinden fattedes en direkte Representa- ion, hun ’ cad bagved Ruden med nedslagne Blikke, &gt;g Verden derude, den kendte hun ikke ” Siden har den danske Kvinde, som Kvin- ler overalt, gjort Bekendtskab med Ver- ien!
- Det begyndte med, a t et Par Styk-; er af dem en skönne Dag knallede Ruden iled en Knytnreve og - - segnede, döde- ig saaret, medens et tusindtunget Raab af idvarende Röster rejste sig rundt om dem, g flittige Hznder satte nye Glas ind.
Hist, g her listede dog i Aarenes Löb flere og ltre Rudcn paa Klem og hoppede ud, naar ejliglicden var gunstig, - - indtil de Aar rom, hvor Manden med sine Maskiner og .t overlegent ’ besser machen ” slyngede Cvinderne ud i Tusindtal.
- - - - Mödet ned ” Verden ” rar for de frerreste en Behage- ighed, men Ei faringerne klarede lidt efter idt deres Blik og hrerdede deres Vilje, og len nuvrerende danske Kvindegeneration ordrer - gennem Landets reldste Kvinde- ‘ orening - Dansk Kvindesamfund - uden, aa meget som a t blinke akkurat det sam- ne, som man böd Mrendene i 1848, ” en irundlovgivende Rigsdag ”.
For at forstaa, hvad dette i Öjeblikket vi1 Zge, maa Lteserne mindes vor Forfatnings qistorie i store Trrek.
- Vor Grundlov af 1849 afskaffede Enevel- len og gav lige og almindelig Valgret til iolketing og Landsting til alle ” uberygte- le ” 30aarige Illtend.
Valgbar til Folketin-: et blev enhver 25aarig Mand, til Landstin-; et enhver 4Oaarig Mand, der svarede en di- - ekte Skat paa 400 Kr.
eller havde en aarlig hdtaegt af 2400 Kr.
- En Forfatning, der &gt;fter Datidens Krav gjorde dens Givere a l Ere.
I de vigtigste Punkter var der ikke aget Hensyn til Rang, Stand eller Formue saavidt som til at slette Könsskellet rakte: rundlovgivernes Udsyn af forstaaelige +runde ikke).
” Intelligensen ” og ” Penge- le ” saa skrevt til denne Frihed, havde man ölt allerede inden Vedtagelsen, og fra 3eaktionens Side lurede man da ogsaa sta- iig paa en Lejlighed til at afskaffe den al- nindelige Valgret.
- Den kom - altfor &amp; art.
Efter Vedtagelse af endnzc en Foriatning i 1863, nemlig en ” Frellesforfatning ”, der bandt Slesvig til Danmark med Baand, som ikke omfattede Holsten, mistede vi i 1861 Flesvig, Holsten og Lauenborg.
- Reaktio- iien foreslog da - idet man fornuftigvie ikke kunde have t o Forfatninger for el Rige - a t ophsve begge Forfatninger og irdföre en ny.
- Det skulde synes saa lige til, at man havde hrevet, den der var ” frelles ”, da der ikke mere var noget at vrere felles om og havde beholdt den, der galdt Kongeriget alene, men det lykkedee at forplumre Forholdene, og efter en al Fiisindet i to Aar ve1 fört Kamp stadfmte- dedes i Juli 1866 ” Danmarks Riges gennem- bete Grundlov ”.
- Gennemset betöd bl.
a. Afskaffelse af den lige o g almindelige Mandsvalgret til Landstinget og Indfö- relse af en priviligeret Valgret, der for- langte en Indtzgt hos Vrelgerne paa 200E til 4000 Kr.
aarlig.
Under denne reviderede Grundlov er Dan- mark styret siden - til större og större Utilfredshed hos det brede Folkelag.
Kra- bet om ” Junilandstingets ” Genopstaaen er da ogsaa blevet et Folkekrav, der tillige i sig har et Forlangende om Indförelse al lige og almindelig Valgret (og Valgbarhed) til Kvinder, Valgretsalderens Nedsrettelse til 25 Bar samt en retferdigere Valgkreds- ordning (dette Spörgsmaal ordnes ogsaa ved vor Grundlov).
Da vort Venstreparti, der lrenge havde anerkendt disse Kravs Berettigelse, kom til.
.
.
-.
.
.
- - FILMS.
Magten i 1901, ventede man sig naturlig- \ - is store Ting af det.
Der har da ogsaa af de forskellige Venstreregeringer, der si- len har siddet ved Styret, v z r e t stillet - ng i Folketinget vedtaget - flere Forslag til Grundlovsrendringer i de her angivne I det ” forenede Venstre ”, der Retninger.
i Öjeblikket danner Regering, ansaa man iet for klogest a t foretage Forfatningsfor- sndringen i to Afdelinger.
Den förste skul- i e da omfatte Valgrettens Udvidelse til Evinder og 25aarige Mrend samt Valgkred- jenes Omlregning.
Efter nye Valg skulde Forfatningsforandring No.
2 - med det nye [- elgerkorps til Hjrelp - först og fremmest rettes paa ” et revideret Landsting ”, herun- - fer ogsaa Overvejelse af Spörgsmaalet om Lnstitutionen ” de kongevalgte ”, der er Med- lemmer af Landstinget.
Hvert hidtil stillet Forslag er blevet hen- lagt i Landstinget, hvor Konservatismen er L Flertal.
Man synes i Landstinget at fore- trreklre a t behandle en samlet Forfatnings- revision straks paa een Gang og stiller som Betingelse for at imödekomme Venstre a t Forholdstalsvalg til Folketinget indföres, - - n Betingelse, som nreppe bliver antaget.
- Hvorledes man nu end vi1 ” handle ” sig lil Rette, to Ting kan med Sikkerhed forud- &amp; es: i) A t Danmark ingen Forfatningscendring vi1 f a a, uden at Kvinderne samtidigt f a a r Zen politiske Borgerret, som de i stedse rtörre Tal gennem saavel Dansk Kvinde-; amfund som gennem LandsfoFbundet for Kvindens politiske Valgret, Kristne Kvin- lers Valgretsforening og flere mindre Valg- .etsforeninger med saa stor Styrke krre- ier.
- 2) At en samlet endelig Grundlovsfor- jndring - ogsaa omfattende Landstinget - af et stort Antal af Kvinder ve1 vi1 blive nodtaget med Glzde, fordi den vi1 göre Rvinderne til politiske Borgere, men tillige ned Beklagelse og Fortrydelse, fordi mange i g vigtige Punkter derigennem for en Aar- Sakke vi1 blive afgjort, uden at Kvinder- l e som Vrelgere og Valgbare har gjort de- res Indflydelse greldende.
Det Dansk Kvindesamfund altsaa forlan-: er ved den Resolution, som blev vedtaget Jaa dets Aarsmöde, som nylig er indgivet, il vor Förste - og Indenrigsminister, som rtöttes af ” Kristne Kvinders Valgretsfor- ming ”, og som ogsaa har vreret omtalt i svenske Blade, er - som fremlirevet i Be-: nndclsen af denne Artikel - en grund- ‘ ougivende Rigsdag, hvortil Kvinderne har iieret Vcelgere o g Vabgbare.
Dansk Kvin- iesamfunds Medlemmer vi1 - af Hensyn .il det Regnskab de skal afltegge til Frem- iidens danske Kvinde-Velgcre - ikke uder dette advarende Ord tage imod en Forfat ning, i hvis Tilblivelse Kvinderne inger Andel har, men under livilken de dog ska ltve som ansvarlige Borgere.
Konsejlsprzsidenten og Indenrigsministe ren udtalte til Deputationen, at de ikkt mente, der var nogen Udsigt til, a t Kvin derne fik Indflydelse paa den forestaaend+ samlede Grundlovsforandring, idet Vejer hertil havde vist sig ufarbar.
- Nuvel, mar rcaa da haabe, a t det maa lykkes de Her rer Lovgivere at skrive en Grundlov, so11 uver Halvdelen af Eefolkningen maa blivc where tilfreds med en med de fleste af dc I.ove, der hidtil er forfattet for denne Halv del uden dens Medvirken.
- - a Jeg kommer lige fra Rigsdagens Aab ning.
Det er den förste Rigsdag, der eftei Tronskiftet trreder sammen, og vor unge ststelige, meget afholdte Konge erklreredt den i begge Kamres Overvrerelse for aab iiet, medens vor unge Dronning og de t&lt; smaa Prinser saaes i Kongelogen og ” Corp: diplomatique ” og mange interesserede Til hörere (deriblandt en Del Kvindevalgrets hvinder) i de övrige reserverede Loger.
” Danske Mcend, Folkets Reprcesentanter ” Saaledes löd Kongens Hilsen.
- - - - Jeg uudredes paa, hvornaar den Rigsdag mor Lliver aabnet, hvor Kongen vi1 sige ” Dan ske Mrend og Kvinder ” og hvor ” Folket: Reprresentanter ” ikke laengere betydei Meendenes Reprresentanter.
- a: * Statsminister Staaffs etora tal i Första kammaren den 18 m a j i år finnes infört in extenso i dansk översättning i senaste num- ret av Kvinden og Samfundet.
Mr George Lansbiiry, medlem av arbeta- repartiet i engelska underhuset, har till- ställt sitt parti ett brev, i vilket han upp- fordrar partiet att ställa sig i opposition nch rösta mot regeringen i alla frågor, till dess regeringen tvingas att avgå eller be- v i l j a kvinnorna rösträtt.
Mr Philip Snowdens tilläggsförslag om rösträtt för kvinnor till regeringsförslaget nm självstyrelse för Irland väntas komma till behandling i engelska underhuset i slii- tet av denna mhnad.
Women ’ s Freedom League anordnar ett demonstrationståg från Edinburg till Lon- don, i vilket även medlemmar av andra rösträttsföreningar inbjudits att deltaga.
” Kvinnornas marsch ” startar den 15 okto- ber och beräknas tillryggalägga den 400 sng.
mil långa vägen på fem veckor med uppehåll för möten med tal av framstående rösträttskvinnor i alla större städer och mera betydande byar under vägen.
E n vagn med rösträttslitteratur kommer att medfölja tåget.
I ett mycket uppmärksammat uttalande i Daily Express mot den engelska regerin- qens behandling av suffragetterna i fän- eelserna och särskilt mot tvångsmatningen säger den berömde författaren Bernard Shaw: ” - ansvaret att ha tillåtit sakerna z t t komma till en sådan ytterlighet vilar d i g t min mening tyngre på regeringen i n på suffragetterna.
Ty vad utgångs- punkten angår, har regeringen orätt och kvinnorna rätt.
Om suffragetterna i Mountjoy-fängelset tillåtas att begå själv- mord, då kommer den avsky, som en sådan händelse skulle framkalla, att - all logik bill trots - riktas mot regeringen och icke mot offren.
Och detta är ytterst det svaga i regeringens ställning.
- ” 2,958 kvinnor äro för närvarande inskriv- ua vid de tyska universiteten.
Av dessa qtiidera 1,635 historia och litteraturhistoria, 539 naturvetenskap och matematik, 625 me- dicin, 74 nationalekonomi, 39 juridik, 11 teo- logi, 28 studera till tandläkare och 7 till spotekare.
Då för ett kvarts sekel sedan en depu- tation från Vita Bandet i Amerika, repre- senterande 50,000 kvinnor, uppvaktade ord- Iöranden i kommitten för offentlig moral till förmån för unga flickors skydd, fick den till svar: ” Ni betyda inte mer än 50,000 möss!
Över h u r många röster förfoga h ’ i? ” Lord Curzon, f. d. vicekung i Indien och en stark motståndare till kvinnorösträtten.
yttrade vid ett tillfälle: ” Om man ger Eng- lands kvinnor rösträtt, vore det liktydigt med att mista Indien.
Indiern hyser ett SA- dant förakt för kvinnan, att om han hör att det finns kvinnor i den engelska stats- styrelsen, skulle han resa sig och avkasta det engelska herradömet. ” Eget nog lycka- des det lord Curzon i alla fall att styra Indien, fastän en representant för det för- aktade könet, drottning Viktoria, stod i spetsen för statens styrelse.
Även Arizona hör n u till de amerikanska stater, där folkomröstning rörande infö- rande av kvinnans rösträtt kommer att äga rum i november.
Programmet för de tyska kvinnornas Na- tionalförbunds årsmöte i Gotha innevaran- de månad upptager ämnet: ” Varför kvin- norna böra intressera sig för politik ” med Nationalförbundets ordförande d:r Gertrud Bäumer som inledare.
Efter sex års tillvaro inflyttar W o - men ’ s Social and Political Union i oktober i eget hus i London, sedan det gamla hög- kvarteret med sina 27 rum befunnits vara frir litet,.
Kongen bebudede, at Regeringens For- slag til en Forfatningszndring vi1 blire fcrelagt i den nrermeste Fremtid.
Dem Rigsdagssamling, vi gaar ind til, bliver bptendende.
Köbenhavn, den 7 Oktober 1912.
Thora Daugoard.
I 7 SOSTRATT FOR K U I N ~ O B N:R 16 P % rösträttskongress i München.
Den 24-25 september 1912.
Helt nyligen blev jag på resa mellan Lin- dau och Munchen en ofrivillig lyssnare till ett samtal mellan tvenne unga herrar, som sutto mitt emot min man och mig i kupen.
Den ene av dem, mörk med vackra, tänkau- de ögon, åhörde med stort intresse vad hans gode vän, med söderns livlighet i ut- tryck och gester, berättade honom.
Denne, en man med ett mycket intelligent utseen- de och ett karaktäristiskt, skarpt markerat ansikte, hade just läst i en tysk tidning, att rösträttskvinnorna i München i dagarna anordnat en kongress och huru där samlats deltagare från hela Tyska riket.
Vidare förtäljde han om denna märkliga rörelse och dess framgång i olika länder, och så började han tala om rösträttskongressen i Stockholm förra året och huru underbart det måtte ha varit att ha hört Selma La- gerlöf tala.
Allt detta hade han funnit i sin tidning, och de båda utbytte nu sins- emellan sina tankar om saken och funno den " gam wunderbar ".
Då kunde jag na- turligtvis såsom svensk rösträttskvinna icke längre hålla mig tyst, utan frågade dem om de vor0 intresserade av kvinnornas rösträttskamp och fick ett: " Oh ja, sehr, meine Frau ", till svar.
Kär så tystnaden från min sida var bruten, utspann sig ett livligt och intressant samtal, och då vi vid framkomsten till München skildes åt, kom- mo vi överens om att följande dag råkas på rösträttskongressen.
Tyvärr var kongressens första dag redan förliden vid vår ankomst till München, men av tidningarna kunde jag se vad som förekommit, tillika med en förklaring var- för kongressen just då anordnats.
Orsaken var nämligen, att en stor utställning på- gick de dagarna i München, till vilken mycket folk från olika delar av Tyskland väntades, och därför funno Münchens röst- rättskvinnor tiden vara inne a t t slå ett stort slag för saken.
Eongressen öppnades måndagen den 24 sept.
i den festligt klädda Weinsaal des Hauptrestaurants im Ausstellungspark och deltagarna hälsades välkomna av dr. Anita Augspurg, ordförande i Munchens röst- rättsförening.
Hon berörde i sitt häls- ningstal särskilt de glädjande underrättel- 6er, som ingått från skilda delar av världen och övergick sedan a t t tala över ämnet " Allen Frauen das Stimm- recht ".
Efter föredraget framlades för kon- gressen trenne resolutioner, varav den för- sta berörde kvinnornas rösträttsfråga och i vilken kongressen fordrade aktiv och pas- siv valrätt för kvinnor till riksdag, lant- dag och kommun.
Vidare begärdes f ö r den i statens tjänst anställda kvinnan lika lön som för mannen för likvärdigt arbete.
De båda andra resolutionerna berörde några särskilda lokala frågor.
P å kvällen den för- sta kongressdagen hölls ett stort offentligt möte i Prinzensäle des Cafe Luitpold.
Det var en stor vacker sal klädd med tallrisguir- lander, och runt om på väggarna vor0 upp- satta små grön-vit-violetta flaggor, på vil- ka stodo tryckta namnen på de olika städer och stater, som vor0 representerade vid kongressen.
Emellan dem vor0 uppsatta dels propagandatillrop om rösträtten, dels den blivande Bndapestkongressens affisch.
Denna föreställde en man bärande hela jordklotet på sina axlar, dignande un- der tyngden, och bredvid honom stående en hög, vacker kvinnogestalt, som tycktes bed- ja honom att fil dela bördan.
Och så i sto- ra bokstiiver tryckt: " Frauenstimmrecht- kongress in Budapest 1913. "
Denna affisch skall sändas ut Över hela världen och upp- sättas på järnvägsstationer och i hotell.
Det offentliga mötet börjades med av- sjungandet av de tyska kvinnornas natio- naihymn med ord av dr. A. Augspurg och pil samma melodi som " Deutschland, Deutschland uber alles ".
Därpå hölls först ett längre föredrag om " Lebensmitteltene- rung und Franenstimmrecht " av fru Y. Voss Ziets, ett föredrag om en i. n. i Tysk- land ytterst brännande fraga.
Talarinnan framhöll bL a hurusom det hittills här- ikande " man-regementet " hade kommit fullkomligt till korta och gjort ett full- ständigt fiasko genom sin oförmåga att icke värna om det bästa goda, det ädlaste i samhället, familjen.
Den skulle nu ge- nom den rådande ohyggliga dyrtiden få li- Ja för en vansinnig och av egoistiska skäl förd politik.
Hon påvisade, att alla medel, som hittills föreslagits för avvändande av dyrtiden, visat sig fullkomligt gagnlösa och ctillräckliga, och slutade med en varm väd- jan och uppmaning till de styrande, att låta kvinnorna få komma med i det offentliga livet och att understödja kvinnorna.
i deras kamp för rätt och rättfärdighet.
Sedan kvinnornas Marseillaise, även den med ord av dr. A. Augspurg, avsjungits, bestegs talarstolen under stormande jubel av ledamoten i bömiska lantdagen fru Vi- kova-Kuneticka, som med sitt föredrag: " Die Frau im bömisehen Landtage " tycktes väcka ett stort intresse.
Med särskild skär- pa skildrade hon, hurusom österrikiska rc- geringen vägrat henne fullmakt på hennes val som ledamot av lantdagen.
Kongressens andra dag, den 25 sept., före- togs en demonstrationsfärd genom Mün- chens gator.
I18 med höstblommor och ek- lövsguirlander klädda landåer åkte ett 40- tal av kongressens deltagare genom stadens gator och mottogos av Münchenerpubliken enligt en tidning: " mit gewohntem Humor und manchmal etwas boshaftem Witz. "
Det behöver knappt sägas att varje vagn var försedd med en grön-vit-violatt flagga med inskription: " Frauenstimmrecht. "
Må- let var Englischer Garten, där gemensam frukost intogs.
K1.
3 e. m. upptogos förhandlingarna ånyo i Prinzensaal, där jag så råkade mina res- kamrater från föregående dag, intresserade och glada att få vara med.
Efter att först ha antagit en resolution, flck kongressen höra ett varmhjärtat och sakrikt föredrag av fru Adele Schreiber- Krieger om " Kinderelend und Frauen- stimmrecht ".
Hon liknade staten vid en btor byggnad, skröplig och förfallen, och nödvändig att ombygga.
Med särskild be- toning framhölls hurusom vid byggnadcns förestående renovering den kvinnliga bygg- mästaren icke finge saknas.
Så skildrade hon i bjärta ordalag besök i denna gamla byggnads olika hem, från lyxvåningen till armodets boning och framhöll huru det of- tast är barnen, som f å lida värst och mest av både trångboddhet och fattigdom.
Med beklagande påvisade hon, att det än- iiti är männen, som utan hänsynstagande till kvinnorna bedriva både befolkningspo- litik och rashygien, icke inseende huru nä- ra och intimt dessa frågor beröra kvinnor och barn.
Hon uttalade sin övertygelse att det är just till förmån för barn och ung- dom, som kvinnorna sträva efter att vin- ns sina politiska rättigheter.
Evinnornas rösträttsrörelse är, slutade hon, " eine müt- terliche Bewegung ".
Efter hennes med varmt bifall mottagna föredrag följde en kort paus och sedan vidtog en livlig diskus- sion.
Innan den började, framförde under- tecknad pil dr. Augspurgs begäran en häls- ning från Sverige och redogjorde med nå- gra korta ord f ö r rösträttsfrågans läge hos oss.
Dr. Augspurg bad mig att till alla srenska rösträttskvinnor framföra hela kongressens varma hälsning och uttryckte vilken glädje och uppmuntran det var för dem att följa med rösträttsrörelsens snabba framgång i Sverige och uttalade så en för- hoppning, att de svenska kvinnorna snart skulle stå som segrare.
På kvällen gavs till förmån för kongres- sen i Budapest en festföreställning å Kunst- lertheater och så var kongressen i München ett minne blott, men ett minne, hoppas jag, som skall sporra många av deltagarna att arbeta på nedrivandet av fördomarnas hö- ga mur, vars fall skall giva åt kvinnorna deras hela och fulla likställighet med män- nen inom samhället.
Ebba Palmstierna.
Två rösträttsbntiker i London.
" Giv kvinnan vad För och emot.
Adam Street är en tvärgata till Strand; en rännil från den väldiga trafikfloden, som vissa tider på dagen knappt rymmes inom Strands bräddar, rinner ned genom den me- ra stillsamma sidogatan.
Adam Street är icke något föraktligt läge för en ny affär, som ännu befinner sig i sitt första stadium av trevande och experimenterande.
The International Suffrage S h o p är en av Lon- dons feministiska boklådor.
Den startades i april 1911 av miss Sime Seruya, som för- ut innehaft en kommissionsaffär f ö r böcker i Bedford Street.
Denna bokhandel är ett utslag av den praktiska idealism, som man ofta finner i England.
Miss Seruya har haft det modet att börja ett alldeles nytt slags företag med orubblig tro på att det skall lyckas.
I hennes affär kan man köpa alla slags so- ciala, ekonomiska och politiska arbeten, som beröra kvinnan.
Böcker i uppfostran, skådespel med socialt syfte - och en hel del moderna engelska teaterstycken komma under den rubriken - broschyrer för dagen finner man utlagda på disken.
Svenskarna äro representerade av Strindberg, Ellen Key och Selma Lagerlöf på engelska, Strindberg står i ledet bland dramaturger- na med ett band dramer i professor Erik Ejörkmans översättning, Ellen Keys Livs- linjer förekomma i urval, och Selma Lager- Iöfs Hem och stat ligger på bordet, där de intressantaste och nyaste broschyrerna ha radats upp.
Miss Seruya gör en ursäkt för att dessa icke sc tillräckligt fräscha ut, men det bevisar j u bara allmänhetens intresse.
En bokhandel, där folk trivs och följaktli- gen köper böcker, skall ha tjuvlästa och illa medfarna böcker här och var i lokalen.
Mitt emot ingången äro världens alla röst- rättstidningar utställda.
Rösträtt för Evin- nors gröna papper är lätt skönjbart bland de andra bladen från olika länder och \ ärldsdelar.
Miss Seruya är angelägen om, att hennes rösträttsbutik skall bli en mötes- plats f ö r kvinnor från alla länder på besök i London.
Hon har därför givit den en in- ternationell karaktär och sökt att hålla den ctanför partistriderna.
Men i våras efter suffragetternas härnadståg mot Londons bn- tiksfönster, flck hon fönstren inslagna av en folkhop, som polisen höll sin skyddande hand över.
- Det var en kväll efter en fotbollstäv- ling, berättar miss S., och folkhopen hade fått blodet i svallning.
En skara samlades på gatan utanför, och snart började stenar- na regna mot de väldiga fönsterrutorna.
Polisen stod på trottoaren mitt emot och åsåg uppträdet utan att röra ett finger.
J a g kom gatan fram, just när de börjat, kom i n en bakväg i den stängda butiken och skyn- dade att telefonera till Bow Street efter ri- dande polis.
Alla ljus släcktes i butiken, Och jag och mina biträden, som ännu vor0 kvar, höllo till längst inne i rummet utom räckhåll för stenarna.
Den ridande polisen rensade gatan, men inga häktningar före- togos.
Förut hade polisen inskränkt sitt in- gripande till att sända alla vagnarna i droskstationen utanför fönsterna till en an- nan gata.
En hel del av lagret blev ska- dat, gaskupor och rör slogos sönder, och den ena av de stora rutorna, som kosta 20 pund stycket, krossades totalt.
Varken miss Seruya eller hennes butik ha något med suffragetterna att skaffa, men det har nu aldrig varit en upprörd folkmassas sed att fråga efter nyanserna i uppfattningen hos förhatliga trosbekän- nare.
Innan jag lämnar den internationella rösträttsbokhandeln, måste jag beundra de utställda vykorten med porträtt av fram- stående anhängare.
Ellen Terry, Englands Sarah Bernhardt, har låtit taga ett särskilt porträtt för miss Seruya och har försett vykorten med sin egenhändiga namnteck- ning.
E n annan framstående skådespeler- ska figurerar också i raden, det är miss Cicely Hamilton, som hinner med att vara författarinna och varm rösträttsvän vid sidan av sitt yrke.
Miss Hamilton författa- de och iscensatte för någon tid sedan ett kvinnan t i 11 hör! "
Därtill hör även en förstklassig symaskin; välj därför " SIN GER " ~ ~~~ skådespel, där Englands framstående kvin- uor från olika tider figurerade.
Det var ett dramatiskt och sceniskt verkningsfullt styc- ke, och det gavs över hela England.
Bland vykorten ser man mrs Despards intelligen- ta, fårade ansikte.
Porträtt av viilvilligt stämda parlamentsmedlemmar med sympa- tiska drag kan man tillhandla sig, om man så önskar, men största intresset i samlingen erbjuda Ellen Terry och Cicely Hamilton.
De engelska skådespelerskorna ha som be- kant en särskild rösträttsförening.
Från butiken leder en trappa ned till en föreläsningslokal med plats för ett hiindra- tal åhörare, där föredrag hållas varje sön- dag under vintern i sociala och ekonomiska frågor, som beröra kvinnan.
Den användes även till valmöten.
F ö r ögonblicket stiger u r underjorden som en kör av osaliga an- dar.
Miss Seruya ber leende om ursäkt för oljudet, den heliga möteslokalen är " barke- riserad ", som man f. n. säger i London om Shakespeare.
Förklaring: Granville Barker håller en av slutrepetitionerna till Shakes- peares E n vintersaga, som uppföres i ny instudering på Savoy Theatre.
" God save the King ", spelad klockan elva på slaget varje kväll av militärmusiken i Earl ' s Courtutställningen av Shakespeares England, hade en längre tid varit en påminnelse om, att det var tid a t t gå till sängs.
Till sist kunde jag inte motstå " God save the King " liingre, utan steg en vacker dag in i Shakespeares Eng- land för att se hur där såg ut.
Bland en massa kram och ovärdigt skräp, som man sökte lura på en godtrogen allmänhet, fanns en del intressanta saker, men aldrig hade jag drömt om att här finna antis etablerade i nära grannskap till spågum- man och Spratt ' s hundkäx.
Vid huviidga- tan i Shakespearestaden hängde en liten gammaldags skylt och vickade i blåsten med en varnande inskrift om att kvinno- regemente är liktydigt med prygelregemen- te.
Vem kunde ana, att antis dölja sådana barbariska sinnen under sina kultiverade och eleganta ytor.
En vitklädd, medelål- ders dam med band i antisuffragistfärgcrna, svart, skärt och vitt, stod i dörren och ro- pade: " Kom in och skriv ert namn på li- stan mot kvinnorösträtten! "
Medan hon vi- lade sig en stund, studerade jag vykorten och broschyrerna i de breda, smårutiga fönstren.
Rudyard Kipling, ja visst, efter suffragettdåden kom ju hans berömda poem om att det kvinnliga elementet i rasen all- tid är farligare och mera fördärvbringande, då det blir retat än det manliga.
Honan bland de giftiga ormarna är dubbelt så gif- tig som hanen o. s. v. Några komiska brev- kort av megäror eller kretiner, som skria efter rösträtt, saknar jag tyvärr sinne f ö r a t t uppfatta, och mrs Humphry Wards vänligt leende gummansikte i deras ome- delbara grannskap förhöjer knappast effek- ten.
Hela den lilla butiken är proppfull av broschyrer, uttalanden av män mot kvinno- rösträtten, antirösträttstidningar i packor och bilder av dekolleterade damer ur socie- teten, vilka inte vilja ha rösträtt.
P å ett bord ligger den blivande petitionen till par- lamentet, som jag ivrigt uppmanas att sätta RYNKTINKTUR _ _ ~ ~ _ _ ~ - Hajorskan Edmann borttager rynkor och pormaskar.
Har e n underbar LoruiPga att forgngra och forskona, ty byn blir skär och genomskinlig.
Anses vara det yppersta uiedel i sitt slag.
1 Darti och miuut i FRANSKA PARFYMMAGASINET Hovleverantör 21 Drotfnlnggatan Zi.
Stockholm samt i forntimsta Parfymaffärer.
1Q
8 RÖSTRXTT RÖSTRÄTT FOR KVINNOR utkommer den 1 och 15 i var månad Redaktör: ELISABETH EREY.
Träffas onsdag och lördag kl. ' 12 3-112 4.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaxegatan I Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
Norr öoo.
Allm.
te].
Brunkeb.
944.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Distribuering i Stockholm: Rikstel.
NOR 585.
Allm.
tel. 2096s.
9 f. m.-7 e, m.
Prenumeration genom posten Pris för i912 75 öre.
Lösnummer 5 öre.))
P 4:de kvartalet 25 öre.
För Utlandet 1 krona 75 Ö r e i postanvisning till tidningens expedition.
4:de kvartalet 55 öre.
Annonspris: 20 öre per millimeterhöjd, större annonser och årsannonser rabatt.
Rikstel.
456.
Allm.
tel. 604.
9 f. m.-7 e. m. Mziinens F. K.
P, R.
Anmälan om medlemskap i Männens förbund €ör kvinnans politiska röst- rätt, som ä r en avdelning av Men ' s In- ternational Alliance for Wornan Suff- rage, sker till sekreteraren, löjtnant Klas Hedström, adr.
: Saltsjö-Duvnäs.
Obs.!
Den ändrade adressen.
" Mobilisering " är titeln på det föredrag, som a v f r u Else Kleen kommer a t t liållas vid en samman- kcmst, anordnad a v Föreningen för Kvin- iians Politiska Rösträtt i Stockholm tors- dagen den 17 okt.
kl. 7.30 e. m. i Strand- hotellets festvåning, 9 Korra Blasieholms- hamnen.
Sång utföres av f r u Eva Hult- man.
Förfriskningar kunna mot särskild avgift erhållas r i d anordnad buffet.
Även icke medlemmar ä g a tillträde.
Biljetter till e t t pris a v 25 öre tillhandahallas f r å n och med måndagen den 14 okt.
i Allm.
Tid- ningskontoret samt r i d ingången.
Till medlemmarna av Stock- holms F. K.
P.
R.
De a v medlemmarna i Föreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt i Stockholm, bom efter den 1 oktober ha ändrat adress, uppmanas a t t med det snaraste insända sina nya adresser till kassaförvaltaren frö- ken Stina Quint, Artillerigatan 4. mitt namn på.
Vi ha omkring 30,000 namn, blir svaret på min fråga.
Sedan j a g nekat tredje resan a t t skriva på.
röjer .jag min identitet och väcker en smula sensation.
- Det finns många skäl mot kvinnans rösträtt, säger den vitklädda damen milt.
Vi h a haft flera danier f r å n Australien här, som h a funnit a t t kvinnorösträtten in- t e h a f t de verkningar de väntat och som därför skrivit på, - detta är den sista pilen, som avslungas mot min osårbarhet.
De 30,000 namnen lämna mig ingen ro.
Det är både män och kvinnor, som givit s i n medverkan till petitionen, men 30,000 i s j u miljoner-staden London förefaller som en droppe i havet.
Utställningen h a r varit öppen sedan maj, detta är e n av de allra sista dagarna, och antidamerna h a säkert icke s p a r a t sig.
På utställningens upplys- ningsbyrå f å r j a g veta, a t t det g å t t veckor under säsongen, då man h a f t 50,000 besö- kare p r dag.
Det låter inte vidare hopp- iullt f ö r antis.
Fem månaders styvt arbete och endast 30,000 trogna.
Även om man etablerar sig i Shakespeares England, stå1 nutiden i a l l a fall utanför dörren, och in- gen antis makt k a n stänga den ute.
London i okt.
1912.
Elisabeth Krey.
N:R 16 F O R KVINNOR Arbetet ute i landet, Blekinge länsförbund hade den 23 sept.
ett talrikt besökt möte i Ronneby.
Nötets förhandlingar rörde sig huvudsakligen om de Bergman-Österbergska samhällskurser, som under november skola hållas i Ble- kinge.
Härvid beslöts a t t kurserna skola börja den 2 nov.
och pågå t r e veckor eller till den 24.
Linnena bliva: " Kommunens or- ganisation och social hygien ", föreläsare fröken Sigrid Kruae, Karlskrona; " Fattig- vård och barnavård ", föreläsare f r u F r i g g a Carlberg, Göteborg; " Äktenskapslagstift- ningen ", föreläsare f r u Anna Buggc-Wick- sell, Lund; samt eventuellt " Kvinnan inom de olika yrkena ".
Efter en längre diskussion beslöts a t t för- lägga föreläsiiingskurserna till följande platser: Olofetröm, Mörrum, Hoby, Halla- bro, Tving, Eringsboda, Lyckeby, Kallinge, Kristianopel och Thorhamn.
Då donators brev föreskriver, att dessa upplysningskur- ser endast gälla landsbygdens befolkning, blev0 städerna u t a n dylika, men beslöt mötet a t t anordna kurserna så, a t t tid blev övrig för respektive föreläsarinnor a t t hålla en eller a n n a n föreläsning även i stadssamliäl- lena, soni dessa dock själva f å bekosta.
De första kurserna komma att hållas sani- tidigt i Olofström och Mörrum och de föl- jande t v å samtidigt i Hoby och Hallabro, därefter i Tving och Eringsboda, sedan i Lyckeby ocii Kallinge samt till sist i IZri- stianopel och Thorhamn.
Eringsboda F. K.
P.
R. hade den 25 sept.
anordnat e t t samkväm, varvid fröken Edit Lundgren föredrog en artikel: " Bör den svenska kvinnan erhålla politisk rösträtt?
", f r u Jeiiny Johanson föreläste över ämnet " Landsbygdens kvinnor och emigrationen ", cch sång och deklamation ntfördes.
Mötet avslöts med unisont avsjungande ar " Kviii- nornas sång ".
Göteborgs F. K.
P.
R. firade den 7 okt.
sin tioårsfest på Grand Hotell.
Efter ett par sångnummer talade ordf., f r u F r i g g a Carlberg, om de gångna tio årcn, under vilken tidrymd man f å t t bevittna mycket arbete, stor trosvisshet och en oförneklig framgång inom rörelsen.
Vid sitt bildande räknade föreningen 200 medlemmar och nu incmot 700.
Därpå följde prof. O. E.
Lind- bergs föredrag om " Kvinnorna i Tusen och e n natt ".
Inledningsvis berörde tal.
b i n - noproblemet, vars fulla lösning numera är endast en tidsfråga, och skildrade därefter de olika kvinnokaraktärerna i Tusen och en natt.
Det intressanta föredraget av- slutades med e n varmt uttalad förhoppning a t t nutidens kvinna skönare ä n någonsin skall uppbygga det n y a kvinnosläktets hi- storia.
Efter e t t par sångnummer upp- lästes telegram f r å n Landsföreningen, Stockholms F. K.
P.
R. m. fl.
Vid supen talade fröken Thyra Kullgren för styrelsen nied särskild hänvändelse till f r u Carlberg och föreningens sekreterare, fröken Hildur Öijer, ocii till dem båda övorliimnades blommor i rösträttsfärgerna, gult och vitt.
Som festens slutnummer är a t t anteckna fröken Oijers inträde i en antirösträtts- kvinnans skepelse och hennes t a l m o t kvinnans rösträtt, vilket åhördes under stormande munterhet.
ROHTLIEB s (COMP.
innehavare: Extra Prima 3.
Prima Översättarinnan EMILIE KULLMAN Kontor: Hybrogatan 26, Stockholm.
Prima Anthracit i olika krossningar.
Hushållskol, Cokes, Marie-Briketfer till billigaste priser.
Riks Tel. 4062.
Stockholms STUREPLAN - Allm.
Tel. 7839.
(K.
R.
403) Resandehem Nja Birgerjarlsgatan 19 - (Kungsgatan i,) Rikstel.
7 7 60.
Allm.
Tel. 242 21.
Nytt - Fiirstklasslgt - Komfortabelt.
Högaktningsfullt E.
L I N D ORM.
Stockholms Ritkontor rekommenderar sina i alla prislägen smakfulla och vackra handarbeten.
Ritningar till broderier för khdningar utföras i extra vackra mönster.
Drottninggatan 30. tiumleglrdsgatan 11, St Paulsgatan 1, Opplanilsyatan 34.
Iiuvudaffär: Filialer: ........................................................ .... .... ....:: E AFFARSREGISTER .... .... ........................................................ I;;; B e h ö v e r skorna lagas?
.
" Rösträtt för Kvinnor " 1912 75 öre All prenumeration sker genom posfen.
Marknadens bästa ku " a1itier.
BILLIGA BÖCKER!
Antikvariatet, Alalmskillnadsgatan 23 Pvensk och utländsk litteratur, planschverk, musi- kalier m. m.
Böcker uppköpas1 Allm.
Tel. 127 51.
Kom ihåg adressen!
D A MFRISERING EN 24 Mästersamuelsgatan 24 itfor alla slags kamningar, hårarbeten och cbam- ponering.
Förstklassigt arbete till moderata priser.
Allm.
Tel. 190 18.
MODEAFFÄ~EN Oskarsteaterns hus rekommenderas.
Rikt och välsorteradt lager.
Billiga priser.
411m.
Tel. 24401 IDA NORDGREN.
ELIN MADENS Märkningsatelier LILLA VATTUGATAN 12 (MInd av Bmnkehmgrtorg).
.. STOMAOLM Utfor all slags märkning för maskin.
Sven hålsöm- VA vänd Eder till Svenska Skosulningstabriken, iad och stoppning av duktyger samt fållning emotts- Norrlandsgatan 21.
Skorna hämtas och hemsändes efter tillsägelse på allm.
248 40 eller riks 62 77.
Obs.!
Billiga priser och prima materialier.
(A.
F.
7 %).
Ivar Ohrnbergs Bokbinderi: es.
Förstklassigt arbete.
Billiga priser.
A. t.
11905.
Gustafson (Bz Barchaeus Modemagasin 9 Jakobsgatan 9.
(OBS.!
Mit emot Nordiska Kompaniet).
4 Observatorieaatan, Stockholm.
R.
T.
8203, A.
T.
10432.
Utfir allt vad till vrket hörer i1i~nfodrinP och ferniss- Forgyllning ning av kartor och plan&amp;er.- S {&amp; iaiitb ' tör hand och press.
Klädsel av skriv- och spelbord.
Dmsorgsiulit arbete och moderata priser.
(A. F.
790.)
ständigt lager av Sorgartiklar.
Förstklassigt arbete Hoderata priser.
Allm.
Tel. 22856 Agnes Hallbergs Modeaffär MODEM AGASIN Skepparegatan 29 Upplandsgatan 2.5 rekommenderas.
Smakfulla hattar, moderata priser, Sorghattar på lager.
Allm.
Tel. 11602.
(A. F.
i97.)
Agda Svenssons Modemagasin 63.
Telefon Märtersamuelsgatan Rllm.
15907 Rekommenderar sitt stora välsorterade lager av alla nyheter i Modebranschen.
Sorgsaker stän- digt ilager.
Pariser-Modeller.
Obs!
Billiga priser.
~ ~ ~ ~~~~ JANSSOM &amp; L ö F V I N G Rikstel.
Ö.
1123 411m.
Tel. 24595 Föreningens f ö r §venok Hemslöjd Permanenta utställning Blblloteksgatan 12, Stockholm.
Enda försäljare av äkta allmogearbeten såsom Vävnader, Spetsar, Folkdräkter, Möbler, Järn- och Träarbeten, Lergods m. m.
OBS.!
~~~ Atelje Central, jnskar ni stilfulla och välgjorda möbler?
Gör då ett besök Om Ni vill ha väl utförda porträtt och billiga pri- ser, gå till Mästersamuelsgatan 71, andra huset fråu Vasagatan.
Hiss.
Visit 3 kr., kab.
5 kr.
pr duss.
MÖBELAFFÄREN Gamla Aungsholmsbroyatan 26, Malmskillnadsgatan i9 A.
P. Anderson.
Atelje Central, Välj ett vackert sommararbete hos ESTHER W L Y B O R G Tapisseriaffair Götgatan 15.
1 tr. Allin.
Tel. %6i Malmsklllnadsgatan 48 A Vesterlånggatan Allm.
Tel. 4825 52, Allm.
Tel. 21847 F~RENINGEN HANDARBETETS VÄNNER 5 Birgerjarlsgatan, Stockholm Riks 9102.
S ä f f l e F. K.
P.
R. hade den 26 sept.
sam- manträde, varvid beslöts a t t i likhet med föregående år anordna e n julfest för barn och att till julen anskaffa full beklädnad åt tio barn.
Bomullslärft.
Rum från 2 kr.
till högre pris.
Veckorabatt gives.
Allm.
11674.
Kristianstads F. K.
P.
R. hade den 4 okt.
föreningsmöte, varvid diskuterades kvin- nornas resurser yid höstens stadsfullmäk- tigeval och beslöts a t t anordna ett allmänt kvinnomöte i november för a t t försöka f å i n annu en kvinnlig representant i stsds- fullmäktige.
Frölieii E. Kilssoii refererade sommarens rösträttsmöte i Nackarps dal.
E öreningen beslöt, att höstens arbete skulle inriktas p å a t t öka medlemsantalet.
D % " Mjölkdroppens " klädförråd är i stort be- hov a v ökning, beslöts, att arbetsaftnarna, varvid kläder förfärdigas till " Mjölkdrop- pens " förråd, skola fortsättas även i höat.
RA.
Collijns Rösträtt fii Kvinnors sextonde nummer innehåller bl.
a.: ........................................................ .... .... .... i: Hotell, Matsalar o. d.:: z ........................................................ .... Vegetarloka Matsalarna 6 Penslonatet Drottningqtan 94, 1 tr. rekommenderas.
Middag ierveras f&amp;n kl. halv 4-5.
Tiden kan dock än- dras efter överenskommelse.
A.
T.
26055.
Augasta Rydell.
(A. F. i i 7.)
MIJLLERSI CARE 16 Norrlandsgatan rekommenderas.
Särskildn matsalar Iir dauier.
Stora hyg ' euiska Matsalar 1 tr., känt för sin goda, viillagade ma&amp;.
nedre botten servering efter tyskt Dch svenskt mönster.
0bs.l Stor rabatt vid kö^ av ku ponger.
Obs I Ett omtyckt kaffe serverad hela dagen bppet till kl. en kvart före 12.
8, Hotell H a g g l u n d Innehavare: H. Brolin nä himisiaiiao 36 Vasagatan, Stockholm vid h ~ a i - h t h o s d Rekommenderar sina hemtrefliga och tysta mrn till Det dagas.
Av E l s a Collilt.
Rikstel.
3702.
Allm.
tel. 11673 Ansvar och solidaritet.
Av Aan Margret rnoderatn priser.
Holmgren.
Norrländska Privathemmet (Anna Öhrlund) Ett uttalande av Arvid Neovius.
Stora Vattugatan 5, Stockholm.
Illa Telefon 209 61.
Teori och praktik.
Av E.
H.
För resande ljusa o. komfortabla rum, fiirsedda med elektr.
Rätt är makt.
Av Sigrid K r u s e.
ljus m. m.
Obs.!
Hiss.
Endast 2 min.
från Centralstation.
En rösträttskatekes.
Av Amå.
Varför slår ni upp ert paraply!
Av Frigga Carlberg.
5 tr. Hiss.
Kvinnorösträttens riksdagshistoria VIII.
Av Trevliga rum, godt bord med trevlig Gulli Petrini.
utsikt frdn takplatän Otaliga äro de tvärsäkra.
Av E l i n W u g n e r.
Vasaaafan 5 Riks 12453 Brevkort fra Xorge.
Av Fr. Mörck.
Nyt fra Danmark.
Av Thwa Daztgaard.
Emma Grönbergs Pensionat Films.
15 A Norrlandsgatan 15 A (2 mln.
väg.
från Norrmalmstorg och Kungsträdghden) PB rösträttskongress i, lunchen.
Av Ebba Tysta, komfortabelt mbblcrade rum frHn.2 kf.
Hiss.
elektr.
ljus.
Varmeledning.
V#.
C. Ringledning I alla rum.
Palmstierna.
Engliah spokeo- Deutsch spreeben.
A T.
11447.
R.
T.
Norr 505 Tv &amp; rösträttsbutiker.
Av Elisabeth Krey.
Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A.-B., 1912.
Arbetet ute i landet m. m.
P E N S I O N A T HÖdDEN
