# ID: svediakorp-per2531
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,163
# sentences: 615
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ROSTRATT FOR KVINNOR Tidning utgiven av Landsfåreningen får kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig gtJra så mycket / tJr en stor sak som en stor sak kan gtJra / tJr oss.
I ÅRG.
STOCKHOLM, 1 OKTOBER 1912.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR Den husfrid, som ej är byggd på bättre grund- valar än att den ramlar för en skiljaktig politisk upp- fattning, den är ej värd - att stöttas.
Må den ramla!
Kanske kan på dess ruiner byggas en solidare gemen- skap mellan man och hustru, där rätten för den senare att ha sin självständiga mening helt och fullt respek- teras och där mannen med aktning kan lyssna till sin hustrus omdöme över allmänna angelägenheter.
Lika litet som kvinnans värde såsom mor behöver förlora på ett deltagande i det politiska livet, lika litet behöver hennes värde såsom hustru göra det.
utko=er den 1 och 15 i var manad Redaktör: ELISABETH KREY.
Träffas onsdag och lördag kl. 1f2 3 -- 1 / 2 4.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan I Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
Norr 600.
Allm.
tel. Brunkeb.
944.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Distribuering i Stockholm: Rikstel.
Norr 585.
Allm.
tel 209 68.
9 f. 00.-7 e. m.
Prenumeration genom posten Pris for 1912 75 öre.
Lösnummer 5 öre.
» » 4:de kvartalet 25 öre.
För Utlandet 1 krona 75 öre i postanvisning till tidningens expedition.
Annonspris: 20 öre per millimeterhöjd, större annonser och ärsannonser rabatt.
Rikate !.
456.
Allm.
tel. 604.
9 f. 00.-7 e. m. Natanael Beskow.
=== Kvinnorna och landstingen.
I dessa veckor, då landstingen just varit samlade över hela landet och re- sultatet av årets överläggningar och val föreligger, är en påminnelse om inkonsekvensen i kvinnornas utestän- gande från denna del av det kommu- nala området i hög grad påkallad.
Genom de nya kommunallagarna av den 26 maj 1909 har kvinnornas kom- munala inflytande avsevärt ökats.
Kvinnor kunna numera insättas såväl i stadsfullmäktige som i kommunalsty- relse m. m.
Ett viktigt undantag gjor- des dock.
Kvinnorna frånkändes rät- ten att sitta i landsting.
På vad grund ~ Denna fråga är icke besvarad.
Skulle månne de ärenden, som behandlas av landstingen, vara särskilt främmande för kvinnorna ~ Enligt kommunalförordningen till- kommer landsting att behandla " för länet gemensamma angelägenheter, vilka avse den allmänna hushållnin- gen, jordbrukets och andra näringars utveckling, anstalter för kommunika- tionsväsendets befordrande, hälsovård, undervisning, allmän ordning och sä- kerhet " m. m.
Dessa ärenden äro ju som synes av alldeles samma art som de, som förekommå till behandling av stadsfullmäktige.
Av de 34 frågor, som i år behandla- des av ett enda läns landsting, voro ej mindre än 12 direkt sjukvårdsfrågor, och 8 gällde uppfostran och utbildning, däribland särskilt skolköksundervis- ningen inom länet.
En blick på lands- tingens stat kan även vara av intresse.
I ifrågavarande landsting slutade ut- giftssumman på 338,751: 61 kr., och av dessa upptogs under rubriken sjuk- vård 169,447: 44 kr.
samt under under- visning och uppfostran 57,543: 09 kr.
Då till förvaltningen räknades 8,800 kr.
och till ränta och avbetalningar 74,911: 09 kr., återstår således till alla andra utgifter den jämförelsevis blyg- samma summan av 28,050 kr.
Man kan således med fullt fog säga, att det är huvudsakligen sjukvårds- och uppfostringsfrågor, som behandlas av landstingen, och det är ju på dessa områden, som t. o. m. våra mest av- gjorda motståndare försäkra, att de önska att kvinnorna skola ha inflytan- de.
Då hr Lindman talade mot kvin- nans politiska rösträtt i Andra kam- maren i år, yttrade han bl.
a.: " Min uppfattning är, att kvinnan icke kan fylla funktionerna på det politiska området lika väl som männen, men att hon däremot kan göra det på det kom- munala området, där hon har många viktiga uppgifter att fylla - det har många gånger förut framhållits - så- som i fråga om fattigvård, sjukvård m. m., vilket jag nu icke behöver upp- repa. "
Det finns således ingenting i lands- tingens verksamhet, som kan förklara den inkonsekvens, att kvinnorna äro valbara till andra kommunala förtro- endeposter, men ej till medlem av landsting.
Förklaringen måste därför ligga på annat håll och finnes väl däri, att lands- tingen utom ovannämnda uppgifter även välja riksdagsmän till Första kammaren - och det var väl denna rätt man ej ville giva kvinnorna.
Men då kvinnorna kunna bli och även verkligen blivit insatta som stads- fullmäktige i de städer, som välja För- sta-kammarledamöter, har man ju re- dan brutit mot denna princip.
I vårt land finnas kvinnor, som faktiskt ha direkt rösträtt till Första kammaren och som även utövat densamma, och alla kommunalt röstberättigade kvin- nor ha ju indirekt rösträtt till Första kammaren.
Grand Pensionat CONSTANCE MALMSTRÖM En inkonsekvens som måste rättas.
1. d.
A.
E. Schuldhels - A.DEHN Stockholm, Strandviigen 7 .II Telegramadress: Dehopeosiooat Rikstel.
3169, 2508 Allm.
Tel. 547, 8 j3 za Firman grundad 1794 KAM- I BORSTAfflR samt rikballigt lager al Toileltarliklar Regeringsgalan Z3 Allm.
Tel. 11242 73 C Drottninggatan 73 C Allm.
Tel. 1058S Det inkonsekventa i dessa förhållan- den har också blivit beaktat av kvin- norna själva.
Vid centralstyrelsemö- tet i Jönköping 1910 antogs följande re-!
: iolution: " Centralstyrelsen anser, att då kvinnor ändå äro valbara till stads- fullmäktige, och det jämväl i städer, som icke deltaga i landsting, konse- kvensen fordrar, att de även göras val- bara till landstingen. "
Frågan om kvinnans valbarhet till landsting har även varit uppe i riks- dagen både 1911 och 1912, vid sistnämn- da riksdag i sammanhang med andra ändringar i avseende på den kommu- nala rösträtten.
Det är påfallande vad motståndarna till kvinnans valbarhet äro fåordiga vid behandlingen av den- na sak i Första kammaren.
Men här finns ju intet skäl, som ej lika väl skulle kunna gälla valbarheten till stadsfullmäktige, och dessa äro ju ut- debatterade och vederlagda.
Högern har ju själv föreslagit och sanktione- Tat kvinnornas fulla kommunala myn- dighet.
Men kammaren säger nej, me- dan Andra kammaren efter ett kort avslagsyrkande utan motivering av hr Nyström bifaller förslaget.
Att frågan om kvinnans valbarhet till landsting är av den allra största betydelse, faller av sig själv.
Först och främst skulle hon som medlem av landstingen få tillfälle att direkt inver- ka på valen till Första kammaren, vil- ka för henne äro så betydelsefulla och dessutom skulle för henne öppnas ett vidsträckt verksamhetsfält inom ett område, som både vänner och motstån- dare till hennes politiska rösträtt för- klara vara särdeles lämpligt för henne.
Arbetet för den politiska rösträtten får icke skymma bort de hinder, som ännu finnas på det kommunala områ- det, och vilka i själva verket utgöra ett av hindren även för den politiska röst- rättens genomförande.
friska blommor o [b mkra begrafningskransar " LA ROSE " Blomsterhandel 30 Sturegatan, Stoc:kholm.
N:r 15.
Ett memento för de gifta kvinnorna.
De gifta kvinnorna ha, som vi veta, framför männen och de ogifta kvin- norna ett särskilt privilegium, såtill- vida som de kunna erhålla egen debet- sedel och därigenom kommunal röst- rätt och valbarhet för ett mycket ringa inkomst belopp, då hustruns inkomst alltid sammanräknas med mannens.
På de närmare beräkningarna härför behöva vi ej nu ingå; vi måste blott hålla i minnet att den minsta inkomst, för vilken en gift kvinna kan erhålla egen debetsedel, är 10 kr., i vilket fall makarnas sammanlagda inkomst må- ste uppgå till 1,800 kr.
eller däröver.
Skulle den sammanlagda inkomsten vara mindre än detta belopp, så måste hustruns andel därav vara större; och det torde väl även vara det vanligaste att ju mindre denna inkomst är, dess större är hustruns andel.
N u gäller det emellertid för de gifta kvinnorna att tänka på att de redan i år skaffa sig en inkomst, som kan ge dem egen debetsedel och därmed kom- munal rösträtt och valbarhet.
Som be- kant skall självdeklaration avlämnas i februari, och den skall då upptaga in- komsten under närmast föregående året.
Härvid är att märka att hustruns arbete i hemmet aldrig ' .·äknas som skattepliktig inkomstart.
Har hustrun ingen livränta eller sparbanksbok, som ger henne beskattningsbar inkomst, så får hon försöka skaffa sig något arbete för främmande.
En kanske kan få nå- got skrivarbete, en annan kanske syr förkläden och koltar till ett barnhem, eller vet man kanske någon bland sina.
bekanta, som behöver handdukar fålla- de och märkta eller hjälp med ett och annat i hushållet.
Huvudsaken är att någon inkomst verkligen erhålles.
Ty: Inkomst av arbete ger egen debetsedel; egen debetsedel ger kommunal rösträtt och valbarhet; kommunal rösträtt och valbarhet ger levinnorna medbestäm- manderätt i kommunens angelägenhe- ter.
Ett » l ' ykte » och en dementi.
En medarbetare i en stockhOlmstidning har genom högerpressen givit spridning åt en dementi av ett " rykte ", vilket, innan det på detta sätt vann publicitet, befanns för de närmast intresserade vara okänt.
Frågan gällde ett nytt regeringsförslag- om rösträtt för kvinnor redan till nästa.
riksdag, denna gång med kommunalstreck på grund av " de vinster [säger och skriver en!]
åt högerhåll, som Första kammaren gjort vid årets val ", och om vilket statsmi- nistern förklarade sig icke hava någon vet- skap.
Vi kunna försäkra, att ' icke heller på le- dande rösträttshåll har något sådant varit på tal.
Om planerna för den kvinnliga rösträttsfrågans genomförande har hela ti- den fullständig enighet varit rådande mel- lan den nuvarande regeringen och röst- rättsledningen.
Någon inblandning av tred- je part är här fullkomligt opåkallad, vilket ju också med all önskvärd tydlighet fram- gick av statsministerns svar.
LAGERSONS S K O ~A G A S I N dakobsgatan 18 - Fredsgafan 8
2 N:R 15 nÖSTRÄTT FÖR KVINNOR Första kanlmarvalens facit.
Första kammarvalen hava i huvud- sak gått i den riktning, som förutsagts i denna tidning.
Dock hava på ett par håll oförutsedda personalförändringar ägt rum.
Så har t. ex. Hallands läns lalldstingshöger funnit med sin fördel förenligt att från sin lista stryka ett så sympatiskt namn som landshövding Askers.
Hans och hr SLendahls platser tilldelades lantbrukaren B.
.JÖnsson i Böinge och godsägaren frih.
R. Herme- lin.
l V~isternorrlands hin har högern ersatt en principiell motståndare till kvinnans röstrtitt, revisionssekretera- ren Håkanson med en annan dito, pro- fessor Hjärne.
Vänstern har utbytt rektor HagBtröm i Hijrnösand mot rek- tor Sandler i Hola.
I Örebro hin blev utgången den viintade.
Hr Berger Hck vika för en ren högerman, hr Svellsson i Skyllborg, och på v~il1stersidan fick greve Mörner ge plats åt seminariead- junkten Olsson, ett byte, som kvinno- röstriittens vänner s~ikerligen icke ha- va anlellning beklaga.
I Söclerman- lands Hin skodde omval, och i Kalmar hin slutligen insatte högern, tack vare det proportionella valsättets nyckfull- het, kontraktsprosten Meurling i Krist- dala på dell efter hl ' Ödström erhållna platser!
..
Härigenom blev kanske den förlust, som kvinnorna befarade, något reducerad, i det prosten Mellrling åt- minstone tidigare förklarat sig vara principiell anhängare av kvinnaus röst- rätt.
Till ledare av lUartinll Derglllllu- Österbergs samhällskurser för arbetsåret 1912-1913 har L.
K.
P.
R. lyclcats förvärva jur. kand. Eva An- den.
Fröken Anden, som under sin studenttid gjort sig k~ind såsom intres- serad och verksam medlem av Uppsala F. K.
P.
R:s styrelse, till.hörde den in- ternationella röstr~ittskongressens med l ' iiita så populära marskalksstab.
Utsikt finnes dessutom att fröken Plallting-Gyllenbåga framdeles skall kunna återtaga något av sin för till- fället avbrutna föredragsverksamhet, yarj~imte ~innu ett par goda anbud på ledarekrafter föreligga.
Höstens första kurs kommer att för- li.iggas till Dalarna.
•• En van till] rvinnorna.
Några ord om M. Emile Faguet och hans .ställning till kvinuofrågan.
Av Kerstin Hård af Segerstad.
Icke alla besitta de egenskaper, som göra en ' människa ägnad för vänskap, mon visst är, att M. Emile Faguet i s~i1l­ synt hög grad ~ir i besittning av dem.
Jag vet ej, om nödvändigheten bjuder mig att presentera M. Emile Faguet.
För många år sedan hörde och såg jag honom för första gången på en av hans föreläsningar i Sorbonne.
Det bety- dande auditoriet visade bättre än min försäkran kan göra det makten av hans ord och undervisning.
M. Faguet är nu en gammal man, en av akademiens fyratio, med en litterär produktion bakom sig, som gör honom all heder.
Och detta i ordets dubbla be- märkelse.
Ty det är ej blott så, att de litterä.ra eller politiska porträtt han tecknat utmärka sig för stor skarp- synthet, utan han visar sig i sina es- sayer som en hederlig, uppriktig och fin- kiinslig människa.
Vad vore lättare, siiger han om Victor Hugo, än att göra en idealiserad bild av honom.
" Men fÖl ' lllOdl igen är det sanningen man ön- skar veta. "
Och om Michelet yttrar han: " Han ägde icke denna mycket förf made si unens försiktighet, detta slags inre, ytterst subtila väderkorn som ger till- hinna n~irmandet, ja, blotta grannska- Bpev fJ,:~a N opge.
De förste kvillder nomineret.
Rundt om i landet foretar nu om dagen de forskjellige politiske partier nomina- tioner paa stortingskalldidater og vara- mmnd (suppleanter).
Forgjmves har mall hittil ledt eHer kvin- denavne, Det saa ut til at man helt hadde gJemt at de er valgbare, de ogsaa.
- Imid- lertid holdt vemstre i Gamle Akers kreds sit naminationsmöte deu 9 september, og opnmvnte som sin stortingskandidat pastor Eugen Hansen, og som hans varamand: h ' öken Othilie Tonninrl, inajor i Frelses- arme en og leder av slumsöstrenes station i Kristiania.
Frk.
Tonning hal ' i to perioder va ' ret medlem av kommunestyret, förste gang valgt av totalisterne, der den gang hadde smrskilt pariiliste, og anden gang av Kristiania venstre.
Gamle Aker er den In ' eds, hvorfl ' a höire og fl ' isindede i forrige periade nomlllerte Anna Rogstad, saa det er en god Ju ' eds foI ' kvindelige reprtJcsentanter.
Det kommer bare an paa om vellstrc hal ' lykkell med sig, for Kristiania er enten h6ire eller so- ciaJdemoln ' atisk i sit hjerte, og der er liten plads for mellempal ' tierne.
I Uranienborg lu ' eds har Illan ogsaa iaar stillet en kvindelig varamand.
Denne gang ' er det soeialdemokraterne, som i möte den 13:de ds.
nominerte fru Gunhild Ziener, for- mand i Arbeiderpartiets kvindeforbund.
Ogsaa i denne kr ' eds var der i 1909 op- stHlet en kvinde, og det dengang Eom 8tor- tingskandidat med mandlig varamand.
Det var venstl ' e som da opstillet fröken Gina [{rog.
Kredsen er ovol ' yeiende höire, saa der er likesaa liten utfligt for soeialdemokraterne iaar at faa sin kvindelige varamand valgt, som det for 3 aar siden var for venstre at drive frk.
Krogs val g igjennem.
Men vi faar se!
Den 21:de oktober skal slaget staa.
Som varamand for Fredriksstad har ven- sire nomineret fru Thora Hansen, Fru Hansen har yU ' ret med i en mmngde offentlige hverv like fra 1901.
Har sittet i kommunestyret först som suppleant, senm ' e som reprmsentant.
Vmret i syl,ehuskom- missionen, medlem av iilsynskomiteen ved tuberlmJoscstationer o. m.
10 januar iaar blev Thora Hansen valgt - baade höire og venstre stemte paa hende - til forlikelseskommissmrsuppJeant, og ' er den förste kvinde i Norge som indhar den stilling.
pet aven ofinhet ... " En sådan männi- ska är skapad till v~in, hälst då han, som här iiI ' förhållandet, är fallen för att giva och verkligen kan giva goda råd.
Hur många goda råd ger han icke i sina senaste böcker: " L ' art de lire ", t. ex. eller dessa små volymer kallade " De tio budorden ", av vilka en bär ti- teln: " Om vänskap. "
Han är också ägnad att bli en vän till kvinnorna, när han nu icke föraktar att bli det, ehuru han stundom lmn vara ganska amper mot dem.
Men jllst dcnna omild- het bär prägeln av vänskaplig upprik- tighet.
I en av sina senaste böcker " Le Fe- minisme " visar han tydliga prov på sin vänskap för kvinnorna.
Denna bok behandlar i en m~iIlgd små essayer åt- skilliga frågor som röra kvinnorna och kvinnosaken.
Några tiro av mindre in- tresse för oss, såsom den däri han skil- drar en manlig, fullt osj~llvisk vlin till kvinnorna från 1700-talet, såsom mot- sats till vilken han sätter Sainte-Beuve, yilken alltid hade en baktanke, eller några andra, d~ir han talar om den franska unga flickans sysslolöshet, franska äktenskapslagar och deras konsekvensee eller behovet aven klu bbiokai för kvinnor, i salmna väg som den köpenhamnska " K vindelig Lmseforening ", vilken han emeller- tid icke känner till.
Andra och sär- skilt den första essayen äro d~iremot av det största intresse.
Det är ur den inledande uppsatsen jag här vill häm- ~~:I~~~~:~~ ", i kV~ " ~ !~~~; tt I helt plötsligt blivit en aktuell politisk frå- ga i Ungern.
Redan i juni meddelaeles i en reg·eringen ntirstående tidning, att rege- ringen hade för avsikt att upptaga en be- gränsad kvinnorösträtt på det reformpro- gram, som den kommer att framJLigga för parlamentet tidigt på hösten.
Det märk- liga iiI ', att alla tidningar tyekas ta detta som den mest naturliga sak i världen, oeh ingen enda har hittills framhållit några teoretiska vådor av att kvinnorna få röst- rätt, trots att tidningarna äro fulla av ar- tildar i ämnet.
I slutet av juli inlämnade Männens för- bund föl ' kvinnans röstriitt oeh den kvinn- liga rösträttsföreningen petitioner i J ' l ' 11gan till premiärministern, som även förestår in- rikesdepartementet, vilket har röstriittsför- slagen om hand.
Ett gott tecken är att pre- miärministern, d:r Ladislaus Lukaes, alltid, sil fort det varit tal om utvidgad rösträtt, talat om de peTsone1 ', ej om de män, som borde ha rösträtt.
Hans företrädare där- emot ha alltid nämnt endast män.
Aven från de ungerska kvinnornas nationalför- bund har en liknande skrivelse ingått.
Uppvaktad aven deputation från dessa tre föreningar höll premiärministern ett längre anförande, vari han förklarade sig villig att framlägga förslag om begränsad rösträtt för kvinnor, såvida hans politiska vänner vore eniga med honom däri.
Något bestämt löfte ville han visserlil1; cn icke ge, men då hans anhöngare icko kunna tänka på opposition, om han verkligen vill upp- taga kvinnorösträtten på regeringens re- formprogram, kunna utsikterna därför an- ses mycket goda.
Och vad oppositionen be- träffar, är den ej stark nog att hindra ett förslag, som har regeringsmajoriteten för sig.
Dc ungerska l ' östrättskvinnorua samla nu sina ansträngningar på att förmå alla par- tier att uttala sig till förmån för kvinnans l ' östriitt.
På det hela taget förefaller ställningen ait för närvarande vara ovanligt gynnsam.
Nya och inflytelserika vänner komma dag- ligen, och intresset synes överallt vara mycket livligt.
I 4 aar var fru Hansen formand i " Fri- sindet K vindesaksforening " iFredriksstad.
Hun er fremdeles medlem av samme styre.
Kristiania den 18 september 1912.
Fr, Mörck.
ta några citat.
Faguet behandlar dåri kvinnans röstditt och hennes tillträde till ämbeten.
Det väsentliga i kvinnosaken, säger han i detta kapitel, är detta: " Skall kvinnan vara jämställd med mannen i skolan, l familjen, i det civila, i det sociala liveU " - - - " Den civila jämställdheten består häri: Kvinnorna skola ~iga tillträde till alla de civila ~imbeten, som äro öppna för männen.
Det är härom striden står ...
Jag anser att kvinnor böra få till- träde till alla civila ~imbeten.
Man genlll~iler: kvinnorna ~iro icke tillräck- ligt intelligenta för att utöva manliga yrken.
- Svaret blir: Men om de icke liro tillräckligt intelligenta, vad har ni att frukta av dem ~.
..
Man säger: In- ga kvinnor ha visat sig iiga geni.
De hava icke skrivit IIiaden, icke målat Sixtinska kapellet, icke upptäckt tyngdlagen.
- Argumentet är puerilt ... Är det verkligen fråga om geni ~ Det är fråga om att föra talan inför rätta, Yårcla lnngsotspatienter, döma, skriva artiklar och romaner, föreläsa i litte- ratur och fysik, tillreda liikemeclel.
Kvinnor ha förmåga hiirtill, lika såväl som män.
" Geni " - frågan reducerar sig tiU detta: Några män, tjl1go på tjugo sekel, iiro överlägsna alla kvinnor.
Må vara!
Och detta hinde till miinllens li.ra.
Men det hindrar inte att alla kvinnor - ty en försvinnande liten bråkdel bevisar ingenting för det hela - iiro alla miln lika i intelligens ...
FILMS.
- - - - - - - - - 9:9 Mrs.
Chapman Catt har riktat en vädjan till rösträttskvinnor i andra länder att ge- nom elwllomisl,t understöd göra det möjligt för indiska kvinnor att deltaga i Budapest- kongressen.
Det första bidraget, 5 eng, pund, har influtit och kommer från Frank- rike.
Den ungerska) ' östrättsföreningens k011- gressfond uppgår nu till nära 40,000 kr.
På anmodan av Sir John Cockburn, ord- förande i Männens internationella kvinno- rösträttsallians, har den engelska Men ' s League for Women ' s Suffrage inbjudit män- nens F. K.
P.
H. i andra länder till lwn- gress i London 24-30 oktober för antagan- de av stadgar för alliansen samt diskussion av andra viktiga frågor.
Nationalförbundet för undervisning i Amerika, som rälmar omkring 30,000 med- lemmar, har på sitt årsmöte i Chicago ut- talat sig för rösträtt föl ' l,vinnor.
Vid den stora kongressen för moralisk uppfostran, som nyligen ägt rum i Haag ', höll l ' östriittsföreningens ordförande ett med stort intresse mottaget anförande om sam- bandet mellan moralisk uppfostran och kvinnans rösträtt.
Women ' s F1 ' eedom League i London för- bereder en stor internationell rösträttsba- sar i november, i vilken även den svens], a L.
K.
P.
R. anmodats deltaga.
I sammanhang mod firandet av hundra- årsminnet av Hollands självständighet kom- mer nnder maj-november 1913 att anord- nas en stor utställning i Amsterdam, " Kvin- nan 1813-1913 ", varvid en särskild avdel- ning kommer att npplåtas åt de holländska kvinnoröstl ' ättsföreningal ' na.
Miss Christabel Panldmrst, som ända se- dan början av mars varit försvunnen från London, har nu avslöjat sin vistelseort.
Hon har hela tiden vistats i Frankrike, mest i Paris, vDrifrån hon varje vecka för- sett Votes for Women med dess politiska ledare.
Det var kvinnorösträttens motståndare llled Mr.
Banbury, ordförande i anti-röst- rätts föreningen, i spetsen, som i engelska underhuset röstade mot förslaget om vita slavhandelns upphtivande.
Det finns dumma, det finns intelligen- ta, det finns talangfulla och sådana som nlirma sig geniet.
Och på alla områden.
.. Förbjud - det går jag gärna in på - kvinnorna de ämbeten som kräva geni.
Och leta sedan reda på de ~imbeten, utövade av män, som kräva geni.
Det skulle roa mig att se, om ni kunde uppvisa ett enda.
Är det apotekare eller hirure?
Är det justitie- minister eller republikens president~ Vet ni vad de göra sig skyldiga till, de som konlIlla med en sådan inv~ind­ nil1g~ Till parallellism.
Parallellis- men ar miinsklighetens plågoris.
Man gör en j~ill1förelse mellan Cesar och Pompejus.
Genast från början måste hela Cesars begåvning vara förnekad Pompejus.
Man gör en parallell mel- lan COl ' l1eille och Racine.
Naturligt- vis, så fort man har fattat pennan eller.
tagit ordet, måste alla goda egenska- per, som man tror sig upptäcka hos Racine, vara förnekade Corneille, och Yice versa ... På samma s~itt iivlas man att draga cn parallell mellau mannen och kvinnan.
De manliga goda egeu- skapm ' na liro icke kvinnliga goda egen- skaper; de kvinnliga talangerna ~il ' O icke manliga talanger.
Det finns ingenting så barnsligt, som att resonera på detta vis.
- - - Nej, jag sätter icke den kvinnliga intelli- gcnsen mycket högt; men det är icke att siitta den mycket högt det att anse den lika med den manliga intelligen- sen.
- - - En liten lanclsortsadvokat,
N:R 15 3 RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR Ohållbarheten i " antis " argument.
II.
F ' örhållandet mellan hem och sam- h~ille, hemliv och samhällsliv envisas " antis " att se och behandla utan hän- syn vare sig till rådande ekonomiska förhållanden eller småningom utveck- lade etiska krav.
Vad alla de mer och mindre bnrgna fruarna med valkhår och sidenunderkjolar och anspråk på antika möbler, elektriskt ljus, badrum och övriga tidsenliga agremanger skulle siiga, och vad deras män, i mån- ga fall l ' edan överhopade av arbete och familjebekymmer, skulle s1oiga, om svä- gerskan-systern eller en hel rad sådana, gjorde anspråk på att dela deras hem, endast likviderande llled hushålhlsyss- 101 ' och barnskötsel - däröver fundera icke de fullt ortodoxa " antis ", som ön- sl,a " reformera " kvinnalls sbllning till överellsstiimmelse med förhållandena för ett eller halvtannat århundrmle se- dan.
" Hem, hem ", ringer uet för deras öron - om nådehjon eller förkrympt hustru till en brutal man, vad mer1 Det kommer icke " anti s " vid.
Endast de fåkunniga rösträttskvinnorna tän- lm, som den sympatiska, ungdomsstrå- lande Mrs CorbeU Ashby uttryckte det på Stockholmskongressens till trängsel uesökta K. F. U. K.-möte, att det 10ir ett hån att slullga kvinnorna i· ansiktet lö- sen: " Håll dig till ditt hem ", niir verk- liga förhållandet iiI ', att skaror och åter skaror av kvinnor intet hem ha att gå till.
Mrs Chapman Catts storstilade och djupgående motivering av röst- rättsrörelsells " otålighet " i hennes an- förande vid kongressens högtidliga öppnande rörde sig också just kring dessa kvinnor, de obemedlade, som utan yrkesskicklighet finna sig hand- löst utkastade på arbetsmarknaden.
Och om intet " hem " på vad villkor som helst står öppet~ " Hem " - det ordet har nog lika lockande klang för röst- riittskvinnorna som för deras vedersa- kare, men de moment, som för dem bil- da detta begrepp, äro å ena sidan flera och mångsidigare, å andra sidan mera utvalda, och de vilja ej finna sig i att " hemmet " blott är ett lyckligt få- tals paradis.
De fullt ortodoxa " antis " utmärka sig för stor frikostighet i beskyllningar.
Då vi här egentligen ha de kvinnliga " antis " för ögonen, slippa vi undan ett närmare skärskådande av de värsta,lika fula som oresonliga beskyllningarna, huru v~il de 10in karaktärisera sina npp- hovslllioin: de antimH.n, hos vilka något helt annat i:in teoretiska skäl bestiim- mer deras ställning till kvinnans röst- r~itt.
Visst finnes det kvinnor, som skulle utgöra den applåderande ela- Cjue ' n till dessa - sie sprechen aber nicht mit och kunna förbigås.
De kvillnor, som taga till orda, äro fullt sedesamma i uttrycken, men lllan kan näppeligen behandla deras beskYll- ningar ntan att råka in i futtigheter.
Jämte sin huvudprincip: " Kvinnan för hemmet och heJlllllet för kvinnan " inrymma " antis " diverse medgivanden i mer eller mindre uppenbar strid mot deras övriga tollming av sin egen hu- vudprincip.
Dessa medgivanden röra dels förvärvsmöjligheter för kvinnan - relativt få av antiröstr~ittskvinnorna önska på fullt allvar tillbaka den halva arvsrätten och de strull1pstickande, för- gTi:imcla gamla mamsellerna - dels vis- sa arter av filantropisk och social verk- samhet, dels slutligen, vad de mest fri- sinnade beträffar, t. o. m. kommunalt med borgarskap.
Det förstnämnda av " antis " medgi- vanden iir helt enkelt en eftergift åt nödvändigheten, och i sin temlens att så vitt möjligt hålla tillbaka, skjuta undan och sätta ned kvinnornas arbets- prestationer utanför det " av naturen an- visade " området för deras verksamhet besitta de en oklanderlig följdriktighet.
Sämre är det Rtällt med följdriktighe- ten i det andra och tredje medgivan- det.
Här erldinna " anti s " gemenligen icke, att deras ståndpunkt är starkt på- verkad av tidsandan och det aktuella läget, utan vilja med otroliga slinger- bultar söka ådagalägga, att den har en principiell begrundning.
Ater och åter upprepa " antis " för sina röstr~ittslystna medsystrar sin re- kommendation av verksamheten inom fattigvård, sjukvård, fångvård etc., glatt ostörda av vore det ock ett helt arkiv av belägg för att " denna excen- triska oroliga verksamhetsåtrå ", som yttrade sig i " fattigvård, sjukvård, fångvård " etc., för ett halvt sekel sedan var upprörande okvinnlig, symptom av en " emancipation " av den mest oroviic- kande art.
Vad som nu anses falla in- om kvinnans " riitta " verksamhet, var då helt enkelt " missbruk av kvinnans yerksamhet ".
Dylika av kvinnoröst- rättens förkämpar gjorda återblickar ha väl ännu aldrig bragt en sannskyl· dig " anti " ur fattningen eller gjort ho- nom eller henne förEigen.
Varken riks- dagsmän eller tidningsredaktörer eller familjedamer av den rätta, ' d. v. s. mot kvinnans röstrii tt och kvinnosaken i allmänhet fientliga åskådningen finna sig därav föranledda till någon revi- sion av sina dogmer.
Mest orimlig och mest uppenbart orimlig är emellertid den ståndpunkt, som gillar och förordar kvinnornas kommunala medborgarskap, medan den vidhåller, att kvinnans politiska röst- rätt är principiellt oriktig och natur- stridig.
Såsom genomgångsstadium är kommunal rösträtt och valbarhet utan politisk fullt rimlig och ej mera sjölv- motsiigande än många andra, i prakti- ska livet ofta oumbiirliga halvmesyrer, även om stadiet utmärkes av sådana små lustigheter som att hos oss de kommunalt röstberättigade kvinnorna genom rätten att välja stadsfullmäkti- ' ge och landstingsmiin ha li.ka stor röst- rätt till Första kammaren som flertalet män och de kvinnliga stadsfullmäktige större (d. v. s. omedelbar) rösträtt till Första kammaren än flertalet män.
Diiremot tillhör det de rena orimlig- heternas område att, såsom " antis " bå- de i och utom Sverige, nota bene där kommunal rösträtt för kvinnor redan ör införd, söka konstruera upp en prin- cipiell åtskillnad mellan kommunal och politisk rösträtt, enligt vilken den förra i motsats mot den senare bör eller åt- minstone utan alltför stor samhällsfara kan upplåtas åt kvinnorna.
Endast ett praktiskt trångmål frampressar detta underliga " principiella " särskiljande.
Teoretiseranuet angående förhållan- det mellan kommunal och politisk röst- r~itt utfaller hos den kvinnliga röst- rättsrörelsens lärda manliga motstån- dare olika, allteftersom detta teoretise- rande är eller icke är påverkat av uen kommunala rösträttens redan skedda utsträckning till kvinnorna.
I Frankrike sakna kvinnorna kom- munal rösträtt.
Villey är oförhindrad som magnifild blåser upp sig inför sin hustru, vilken, enligt hans åsikt, är ur stånd att ens hava den avW.gsnaste ide OIll sin mans utomordentlighet, är ett av de mest roande skådespel, som uni- versum dagligen erbjuder.
- Den tredje frågan är könens likställd- het i det sociala livet.
Böra kvinnorna ha saUllua politiska rättigheter som mannen, valrätt och valbal ' het~ ...
Jag anser, att man bör giva åt kvin- nan fullkomligt sanlIna rättigheter som åt mannen i uet sociala livet ...
Principen är att mannen, den miinsk- liga varelsen, icke bör lyda någon an- nan lag, än den han själv har skapat.
Leva kvinnorlla under lagen; iiro de underkastade dess fördelar och nack- delar~ Ja.
Således böra de vara med att stifta den.
Det är tyranni om jag tillhör en sammanslutning, vars vill- kor jag icke accepterat och vilka jag ieke kan modifiera.
- Men OIll kvinnan är omyndig som ett barn~ Ingen t~inker på att giva barn valriitt och valbarhet.
- Jag har redan svarat h~irpå, i det jag visat att kvin- norna endast ~il ' O barn i det fall, att man anser att iiven männen äro barn.
Det är vanskligt att vägra erklillna kvinnans politiska intelligens, då man erkänner hennes intelligens i allmän- het.
Kvinnorna ha oekså bevisat ge- nom två Elisabeth, två Catharina, en M:me de Stael att de veta om, hur en stat skafl styras.
Men kvinnorna lämpa sig icke för politik, ty de ha inga stora vyer ...
Då och då måste man skratta.
Denna inv10indning ger ett hElsosamt nöje.
År det genom stora vyer som männen rö- sta ~ - - - Kvinnorna ha precis lika stora vyer som vi, d. v. s. passioner mer eller minureelegant omklädda till ideer.
Kvinnorna kunna t. o. m. göra anspråk på att vara mycket liimpliga- re tin män till v~iljare ... Kvinnorna i:iro över hllvud taget icke alkoho- lister.
Alkoholismen är icke kvinnlig.
E: vinnor.
i allmänhet äro icke brotts- liga.
..
Brottet iir icke kvinnligt.
Också har man i länder d~ir kvin- norna börjat rösta, (Australien, några av Amerikas Förenta stater) med för- undran märkt att kvinnorna rälmade med kandidaternas moraliska vitrde, något varmed den manliga allmänna röstriitten aldrig sysselsätter sig.
- Det är just detta faktum som gör att politici aldrig skola giva kvinnorna politiska rättigheter ... För min del i:ir jag alldeles övertygad om att den kvinnliga röstri:itten skulle åstad~ {Qm­ ma en moralisk förbättring, ett renan- de av rösträtten.
- - - Nu finns det emellertid en invHnd- ning av allmän natur: ' Arbetets diffe- rentiering är en nödviindig följd av mänsklighetens utveckling ' ...
Det tror jag visst.
Arbetsfördelningen ~ir en nödvändig följd av mänsklighetens ut- veckling.
Men vem har sagt att denna ~rbetsfördelning skulle ske efter kön.
Utvecklingens lag ... är delning av ar- bete efter begåvning; och könet har alls ingenting att göra med detta.
Med vndantag för kriget för mannen och moderskapet för kvinnan finns det in- gen naturlig specialisering för ett kön i en syssels~ittning och för ett annat i en annan.
Det iir oförklarligt att man icke får ögonen öppna för vad som sker i familjerna.
Följes hi:ir l~öneU Alls icke.
I vissa faIlliljer är det mannen som är kokerska och hu- stl ' lll1 författare.
- Anomalier, siiger man.
- J a, lUell mycket ofta förekom- mande.
Och vidare har jag aldrig sagt annat än att likheten mellan könen skall frambringa anomalier.
Den skall reglera de naturliga anomalierna, som i sig sjiilva äro goda, respektabla, dyr- bara t. o. m. för det allmiinna biista ... " Nu är det visserligen så, att Faguet och för denna uppriktighet bör man hålla hOllOlll rälming - icke i prak- tiken säger sig tro att flertalet kvin- nor lämpa sig för manliga befattnin- gar.
Men han säger dock: " Då män- ilen säga: ' Ingen kvinna iir skapad för manliga sysselsiittningar ', hava de orätt.
Och då de tillägga: ' således skall ingen kvinna ha ri:itt att utöva ett manligt yrke ', hava de oriitt ända till det absurda ".
Faguet gör härpå en digression, be- klagligtvis alltför lång för att anföras, om de nackdelar och fördelar likstäl- ligheten enligt hans åsikt kommer att medföra rent mänskligt taget.
Han visar sig här sådan han i slutet av sin Av Docenten Hilrna Borelius.
Behöver Ni hjälp bör Ni anskaffa en god och pålitlig sådan.
Den bästa hjäl pen vid lag- ning och stoppning av linne och yllesaker är en " S I N G E R " - 5 Y m 1 \ s K IN.
Är 1ärför oumbärlig i hemmet.
att i sin lilla handbok Legislation elec- torale comparee des principaux pays d ' Emope (1901) göra den logiskt rikti- ga anmärkningen, att man ej kan upp- sHilla någon principiell åtskillnad mel- lan administrativa och politiska val.
I Sverige är kvinnornas komlllunala rösträtt ett fullbordat faktum.
Följ- aktligen finner en politisk skribent, som i:ir hätsk motståndare till den kvinnliga rösträttsrörelsen, att rösträtt och valbarhet till riksdagen till skill- nad från den lcornrnunala rösträtten och valbarheten innebära ett " i egentlig mening offentligt liv ", som iiI ' " onatur- ligt för kvinnan ", och med andra likar- tadeoJllsvep och tricks reda sig lika- sinnade tidningar.
När " anti s " konul1it till en stånd- punkt som den sistnämnda, befinna de sig onekligen på vacklande grund och på.
ett sluttande plan.
Sakernas eget sammanhang driver dem till mått och steg, som indirekt och såsom ett förbe- redande stadium tjäna den sak, de äro avsedda att skada.
Antirösträttskvinnorna få de ampla- ste lovord för vad de tala på möten och skriva i tidningar och broschyrer.
T. o. m. en verklig eller med orätt förmo- dad akademisk examen får hos en anti- rösträttskvinna en sympatisk och re- spektgivande prägel, åtminstone i sam- band med hennes rösträttsfientlighet.
Mundus vnIt decipi.
EAU 1YIONO (Professor MONO) Oöverträffnt medel för erhållande av klar och fräsch hy.
Pris Kr.
3.-, 5 50, och 10.-.
FRANSKA PARFYMMAGASINET Hovleverantör 21 O .. ottnlnggatan 21, Stockholm.
Riks Tel. 33 09.
Allm.
Tel. 311.
(KR 476) artikel säger sig vara, som en illu- sionslös feminist, som stundom och of- ta av rent personliga skäl - vilken svensk man skulle erkänna något så- dant~ - får en dragning åt antifemi- ni sm.
Men han återvänder härefter i denna sin i samtalston förda essay till sin förra utgångspunkt och hävdar, att likställigheten mellan könen bör anta- gas av lagen och sedvänjan och att den skall åstadkomma yrkenas fördelning enligt förmåga, " hos vilket kön denna iin uppenbarar sig och utan att något kön a priori eliminerats. "
J ag slutar med ett samtal, som Faguet tänker sig föra med några personer, som skola välja levnadsbana.
" Ni tror er född att bliva läkare~} \ lIan eller kvinna, likgiltigt vilket.
För- suk att bliva läkare.
Ni tror er vara född att bli frisör~ Det är snarast ett kvinnligt yrke och ni ~ir man.
- Ja, men i själva verket tir jag kvinna.
Jag iiI ' svag, kokett och pratsam.
Ni är kvinna och tror er hava sna- rast manliga egenskaper.
Tag en man- lig sysselsättning, trots det att ni är kvinlla.
Ni är man och har tämligen hlygsamma intellektuella resurser.
Tag ett kvinnligt yrke, fastän ni är man.
Med ett ord: yrkena hava intet kön.
De fordra icke den och den yttre skap- naden utan det eller det anlaget. "
4 N:R 15 RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR Stöd ert länslörbund!
Ju mer arbetet inom L.
K.
P.
R. vid- gas, desto kännbarare blir också beho- vet av starka länsförbund.
En massa nybildade föreningar på landsbygden behöva hjälp för att under ogynnsam- ma förhållanden kunna hålla sig uppe och växa sig starka.
Många platser vänta på den tändande gnistan för att få en F. K.
P.
R. till stånd, och alla känna vi behov av varandras hjälp och stöd.
Det är länsförbunden, där såda- na finnas, som skulle förmedla den öm- sesidiga hjälpen.
Men för att detta skall kunna ske, kräves av de särskilda föreningarna i länet, att de intressera sig för sitt förbund.
Arbetsutskottet kan ju ej göra myc- ket utan föreningarnas stöd.
Detta stöd kan ges på olika sätt.
Först och främst genom att alltid sända sina kommitterade till förbundsmötet.
De gemensamma angelägenheter, som då diskuteras, behöva belysas från de oli- ka synpunkter, som kunna göra sig gällande i de respektive föreningarna.
Planer, som uppgöras för det komman- de arbetsåret, behöva stödjas av alla föreningarna.
Det ömsesidiga förtro- ende, som ett gemensamt arbete för ett rättfärdigt mål skänker, behövs så väl för att arbetet ej skall bli betungande.
Och sen under det långa arbetsåret är det nödvändigt, att A.
U. får stå i livlig rapport med förbundets förenin- gar.
Varje förening kunde luckra upp jorden i trakten omkring och så bereda platser för nya F. K.
P.
R. samt till- skriva A.
U. om orter, där nya förenin- gar med fördel kunna bildas.
Och så naturligtvis, först och sist, det ekono- miska stödet.
Föreningarna betala ju sina avgifter till förbundet, men dessa avgifter överstiga väl knappast i nå- got fall 10 öre pr medlem, och det för- slår inte långt.
J ag föreställer mig att F. K.
P.
R. på de flesta platser i höst ämna vidtaga åtgärder för att stärka sina agitationskassor.
Hur skulle det vara, om basaren eller soiren lyckades, att ge t. ex. en tiondel av förtjänsten till förbundskassan~ Det kommer ju alltid på ett eller annat sätt tillbaka föreningen till godo.
Och en sådan extra hjälp skulle sä- kert hälsas med tillfredsställelse av kassörerna i länsförbunden.
Signe W ollter, Ordf. i Älvsborgsförbundet.
FOlkomröstningen i Ohio.
Resultatet aV folkomröstningen i Ohio motsvarade ej de ansträngningar, som gjorts från rösträttskvinnornas sida.
Det blev reaktionens krafter med spritintresse- na i spetsen, som hemburo segern denna gång.
Kvinnorna ha dock ej låtit detta nedslå sitt mod, utan hoppas nu på bättre lycka nästa gång.
En staty över Kristina Gyllenstierna.
I juni i år utsände kommitten för resan- det aven staty över Kristina Gyllenstierna ett upprop för insamlandet av medel där- till, undertecknat av bl.
a. Anna Douglas, f. Ehrensvärd, Lizinka Dyrssen, f. af U gg- las; och Selma Lagerlöf.
Detta upprop har ej förklingat ohört.
Redan i juli hade 17- il.
18,000 kr.
influtit, och sedan dess ha kom- mittemedlemmarna alljämt arbetat ivrigt på insamlingen, så att man kan antaga, att det erforderliga beloppet, 25,000 kr., i det närmaste är fulltecknat.
Man har tänkt sig att statyn, som är ämnad att resas på västra sidan om slottet, skulle kunna av- täckas redan i oktober i samband med att Föreningen för Stockholms fasta försvar firar sitt 10-årsjubileum.
Arbetet ute i landet.
Göteborgs F. K.
P.
R., som den 7 okt.
fyller 10 år, högtidlighåller dagen med ett sammanträde på Grand hotell, varvid pro- fessor O. E. Lindberg håller föredrag över ämnet: " Kvinnorna i Tusen och en natt. "
Tal kommer dessutom att hållas av fru Frigga Carlberg, och sång och musik ut- fyller programmet.
ROHTL~p ' ~~COMP.l ?1 \.
(9l1ijns Översättarinnan EMILIE KULLMAN Kontor: lfybrogiltilD Z6, Stockholm.
p,.lma Anth,.aclt i olika krossningar.
HuShållSkOI !1 Ookes !1 Ma,. / e-B,.,kette,.
till billigaste priser.
Extra Prima o. Prima Bomullslärft.
Marknadens bästa k \:: " aH teer.
Jönköpings F. K.
P.
R. hade den 21 sept.
anordnat ett samkväm, varvid L.
K.
P.
R:s Riks Tel. 40 62.
Allm.
Tel. 78 39. sekreterare, fru E. Boheman, höll ett in- (K.
R.
403) tressant och lärorikt anförande om röst- rättsfrågans behandling i riksdagen samt BILLIGA BÖCKER!
om de olika partiernas ställning till den- Antikvariatet, Malmskillnadsgatan 25 samma.
Tal.
berörde även den kvinnliga rösträttsrörelsens historia och påminde de ST u R E P L A H - Birgerjarlsgatan 1 g - (Kungsgatan 1.)
Svensk och utlä.ndsk littera / ur, planschyerk, musi- Rikstel.
77 60.
Allm.
Tel. 242 21. kalier m. m.
Böcker uppköpas I närvarande om, att det i år är 10 år sedan den första svenska rösträttsföreningen bil- Nytt -.
: FörstklassIgt - Komfortabelt.
AlIm.
Tel. 127 51.
Kom ihlig adressen!
dades i Stockholm, och att lokalföreningar- Rum från l:l kr.
till högre pris.
Veckorabatt gives.
nas antal nu uppgår till 186.
DAMFRISERINGEN Högaktningsfullt E. LINDORM.
24 Mästersamuelsgatan 24 Krokstrands F. K.
P.
R. hade den 14 sept.
utför alla slags kamningar, hlirarbeten och cham- anordnat en festlig tillställning med före- ponering.
Förstklassigt arbete till moderata priser.
drag och tablåer i Folkets hus, besökt av rekommenderar sina i alla prislägen smakfulla och vackra Allm.
Tel. 190 18. omkring 250 personer.
Såväl festsalen som handarbeten.
Ritningar till broderier för klädningar scenen voro dekorerade med blommor i utföra.
i extra vackra mönster.
MODEAFFÄ~EN rösträttsfärgerna.
Pastor Karlsson från Huvudaffär: Drottninggatan 30.
Oskarsteaterns hus Strömstad höll föredrag över ämnet " Ar- rekommenderas.
bete och kvinnans insats däri ".
Krok- Filialer: Humlegårdsgatan 11, S:t Paulsgatan 1, Upplandsgatan 34.
Rikt och välsorterad t lager.
Billiga priser.
strands musikkår och sångkör medverkade, IDA NORDGREN.
Allm.
Tel. 24401 och mellan tablåerna slutsåldes kvarliggan- de nummer av Rösträtt för Kvinnor.
Stockholms nya RBsandBhBm Stockholms Ritkontor ........................................................ mi AFFÄRSREGISTER.
mi ... .... ........................................................ Sölvesborgs F. K.
P.
R. hade den 14 sept.
ett talrikt besökt möte.
Sedan ordf., fröken Ebba Hultqvist, hälsat de närvarande väl- komna, överlämnade hon med ett ståtligt anförande till föreningen en rösträttsfana, bestående av två horisontala gula fält och ett vitt mittfält, å vilket står i gult orden " Rösträtt för kvinnor ".
Talarinnan erin- rade om hur man i våra dagar vill samla kvinnorna under olika fanor, men att de främst böra samla sin styrka under egen fana i strid för egna rättigheter.
Sedan därefter stadgarna för Blekinge länsförbund föredragits, valdes till ombud vid årsmötet i Ronneby den 22 sept.
frök- narna M. Lundqvist, K.
Skarp och A. Malm- berg.
Ny landvinning.
Ny F. K.
P.
R. har bildats i Bengtsfors, Dalsland, efter föredrag av fröken Signe W ollter.
15 medlemmar ingingo i förenin- gen, som anslutit sig till Älvsborgsförbun- det av L.
K.
P.
R.
Meddelande från V. U.
Det i cirkulär N:r 88 omnämnda utvid- gade numret av Rösträtt för Kvinnor ut- kommer den 15 oktober.
F. K.
P.
R. upp- manas att i god ·tid insända rekvisitioner å lösnummer till tidningens expedition.
För pris se cirkulär N:r 85.
Obs.!
25 öres prenumerationen för 4:de kvartalet.
Hela årgången 1912 75 öre.
All prenumeration sker ge- t nom pos en.
~~~~~~~~~~~~~~~~~= Sjunde upplagan af L.
K.
P.
R:s Minneslista har nu utkommit.
Minneslistan innehåller en förteckning på de stater, där kvinnans rösträtt är genomförd samt en översikt över frågans utveckling i Sverige från F. T. Borgs motion 1884 till regeringspropositio- nen 1912.
Rekvireras från L.
K.
P.
R:s ex- pedition, 6 Lästmakaregatan, Stockholm.
Pris 5 öre.
Brevlåda.
På förfrågan från utlandet få vi med- dela att provprenumeration å Rösträtt för Kvinnor till utlandet för 4:de kvartalet 19] 2 kan ske genom insändande av 55 öre i postanvisning till tidningens expedition, 6 Lästmakaregatan, Stockholm.
Expeditionen.
Behöver skorna lagas?
sli vänd Eder till Svenska Skosulningstabriken, Norrlandsgatan 21.
Skorna hämtas och hemsändes efter tillsägelse pli allm.
248 40 eller riks 62 77.
Obs.!
Billiga priser och prima materialier.
(A. F. 776).
ELlN MADENS Märkningsatelier LILLA VATIUGATAn 12 (hömrl av BnmkelHlrgslorg).
STOCKHOLM Utför all slags märkning för maskin.
Även Mlsöm- nad och stoppning av duktyger samt fÄllning emotta- ges.
Förstklassigt arbete.
Billiga priser.
A. t.
11905.
Gustafson 4 Observatorlegatan, Stockholm.
R.
T.
8203, A.
T.
10432.
U.tlör allt vad till yrket hörer.
Uppfodring och ferniss.
n~ng av kartor och planscher.
Specialite: Förgyllning fbr hand och press.
Klädsel av skriv- och spelbord.
Omsorgsfullt arbete och moderata priser.
(A .. F.
796.)
Agnes Hallbergs Modeaffär Upplandsgatan 21i rekommenderas.
Smakfulla hattar, moderata priser.
Sorghattar på lager.
Allm.
Tel. ·11602.
(A. F.
797.)
(il, Barcheeus ModeDlagasin 9 Jakobsgatan 9.
(OBS.I MiH emot Nordiska Kompanirl).
Ivar Öbrnbergs Bokbinderi Ständigt lager av Sorgartiklar.
Förstklassigt arbete.
Moderata priser.
Allm.
Tel. 22856.
JAIISSOII &amp; LÖFVIIIG MODEMAGASIN Skepparegatan 29 Rikstel.
Ö.
1123 Allm.
Tel. 248 95 Agda Svenssons Modemagasin Föreningens för Svensk Hemslöjd Mastersamuebgatan tJIS.
JlUm.
TelefonllS907 BIblIoteksgatan 12.
Stockholm.
Permanenta utställning Rekommenderar siU stora välsorterade lager av Enda försäljare av äkta allmogearbeten slisom alla nyheter i Modebranschen.
Sorgsaker stän- Vävnader, Spetsar, Folkdräkter, Möbler, Järn- och digtilager.
Pariser.Modeller.
Obs!
Billigapriser.
Träarbeten, Lergods m. m. Ate1je Ce:n .. tra.1.
OBS.!
Om Ni vill ha väl utfOrda porträtt och billiga.
pri- Önskar ni stilfulla och välgjorda möbler?
Gör då ett besök ser, gli till Mästersamuelsgatan 71, andra huset MÖBELAFFÄREN fi-: ' tn Vasagatan.
Hiss.
Visit 3 kr., kab.
5 kr.
prduBs.
Ate1je Ce:n .. tra.1.
Välj ett vackert sommararbete hos ESTHER FLYBORG Ta.pisseria.i ' i ' är Götgatan 15, 1 tro MalmskIllnadsgatan 48 A A1lm.
Tel. 30687 Allm.
Tel. 4825 Vesterlånggat " n 52, Allm.
Tel. 21847 FÖRENINGEN HANDARBETETS VÄNNER 5 Birgerjarlsgatan, Stockholm Riks 9102.
Allm.
11674.
Rösträtt rör Kvinnors femtonde nnmmer innehåller· bl.
a.: Ilvinnorna och landstingen.
Ett memento för de gifta kvinnorna.
Ett » rykte » och en dementi.
Första kammarvalens facit.
Brev fl ' a Norge.
Av Fr. Mörck.
Ställningen i Ungern.
Films.
En vän till kvinnorna.
Av Kerstin Hård af Segerstad.
Ohållbarheten i » antis » argument.
II.
6amla Kungsholmsbrogatan 26, Malmskillnadsgatan 19 ........................................................ 5m H O t e, II M a t sa I ar o. d.
.
m::::: i5:!
.... ...
.
....................................................... A.
P. Anderson.
, " egetarIska Matsalarna &amp; PensIonatet Drottninggatan 94, 1 tro rekommenderas.
Middag serveras frlin kl. halv 4-5.
Tiden kan dock än- dras efter överenskommelse.
A.
T.
260M.
Augusta Rydell.
(A. F.
777.)
JM:ULLERSCAFE 16 Norrlandsgatan rekommenderas.
Särskild .. matsalar rör damer.
Stora hygleniska Matsalar 1 tr., känt för sin goda, vällagade mat.
A nedre botten servering efter tyskt och svenskt mönster.
Obs.1 Stor rabatt vid köp av ku- ponger.
Ohs.1 Ett omtyckt kaffe serveras hela dagen.
Öppet till kl. en kvart töre 12.
Hotell Häggiund Innehavare: H. Brolin Håla CentrulslotWn 36 Yasagatan, Stockholm Vid Central-Posthuset Rekommenderar sina hemtrelliga och tysta rum till moderata priser.
Rikstel.
3702.
AlIm.
tel. 11673 Norrländska Privathemmet (Anna Öhl ' lund) Stora Yattugatan 5, Stockholm.
Allm.
Telefon 209 61.
För resande ljusa o. komfortabla rum, försedda med elektr.
ljus m. m.
Obs.!
Hiss.
Endast 2 min.
från Centralstation.
PENSIONAT HÖ~DEN 5 tro Hiss.
Trevliga rum, godt bord med treYlig utsikt från takplatån Vasagatan 5 Riks 12453 A v Hilma Borelius.
Pensionat Stöd ert länsförbund!
Av Signe Woll- Emma IS Grönbergs A Norrlandsgatan 15 A ter.
Arbetet ute i landet.
Notiser m. m.
(2 min.
väg.
frän Norrmalmstorg och Kungsträdgården) Tysta, komfortabelt möblerade rum från 2 kr.
Hiss, elektr.
ljus.
Värmeledning, ' V.
C. Ringledning i alla.
rum.
English spoken.
Deutsch sprech.n.
A. ' l ' .llHi.
RoT.
Norr 505.
Stockholm, Ivar Hreggströms Boktryckeri A.·B., 1912.
