# ID: svediakorp-per2530
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,200
# sentences: 527
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ROSTRÄTT FOR KVINNOR Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska abträtt.
MOTTO: Vi kunna aldriggöra sd mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för _ RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR utkommer den 1 och 15 i vax månad KBEY.
Redaktör: ELISABET~ Träffas onsdag och lördag ki.
1 / 2 3-J / 2 4.
Redaktion och Expedition: 6 Liistmakaregatan I Expeditionen öppen vardagar kl. 1 - 4.
Rikstel.
Norr 600.
Alim.
tel. Brnnkeb.
944.
Telegramadrem: Rösträtt, Stockholm.
Distribuering i Stockholm: Rikstel.
Norr 585.
Allm.
tel. 20968.
9 f. m.-7 e. m.
Prenumeration genom posten Pris f6r 1912 75 Öre.
Lösnummer 5 öre.
n o 4de kvartalet 25 öre.
För Utlandet 1 krona 75 Öre i postanvisning till tidningens expedition.
Annonspns: 20 Öre per millimeterhöjd, större annonser och åreaunonser rabatt.
Rikstel.
456.
Allm.
tel. 604.
9 f m.-7 e. m.
_ _ ~ Likgiltighet inför andras lidanden o c h nöd behö- ver icke alltid vara liktydigt med hjärtlöshet.
Långt därifrån.
Om d e kvinnor, som så frankt förklara att d e icke behöva några rättigheter, finge bevittna d e lidanden, s o m e n mor, s o m blir berövad sina barn eller e n hustru, som misshandlas a v e n man, s o m förskingrar hennes egendom, f å utstå, skulle deras medkänsla röras.
Men d e tänka icke på sådana saker och sätta ofta ingen tilltro t i l l dem.
Miliicent Garrett R a w c e t t.
___- Prenumerera bli Röstr~tt för KDnor!
25 Öre för 4 d e kvartalet!
För att ytterligare underlätta sprid- ningen av RÖSTRÄTT F Ö R K VIN- NOR och till nästa år göra tidnin- gen känd i Eångt vidsträcktare kret- sar inbjuda vi till provprenuineration under sista kvartalet 1912 för det ytterst billiga priset av 25 öre.
För 25 öre f &amp; inan 6 nummer av tidningen (lösnummer kosta 5 öre) fritt hemburen genom posten och kan alltså frcln den I oktober 2 gånger i månaden få förstahands- ztnderrättelser o m allt vad sona sker och en stor del av vad som planeras inom den svenska kviiznorösträtts- rörelsen, snabba, tillförlitliga under- rättelser om de viktigaste händelserna inom den internationella kuinnoröst- rättsvärlden, sakkunniga utredningar, novellistiska skildringar och värde- fulla uttalanden av de yppersta pennor, som i vårt land och i ut- landet signera rösträttsartiklar, och sist men icke minst få del av den arbetsglädje och det brinnande nit, sona hålla hela rösträttsrörelsen till- satizman, och åt vilka det är redak- tionens livliga önskan att tidningen skall giva ett levande uttryck.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR Eäm- par xig synnerligen väl som agitations- material, varför det är i hög grad önsk- värt att tidwingen vinner terräng även utanför de organiserade rösträttskvin- nornas led.
Den billiga kvartakprenu- merationen erbjuder ett utmärkt tillfälle för dem, som vilja sprida tidningen - och därmed verka för rösträttssaken - bland viinner oeh bekanta.
All prenumeration sker genom posten och bör häkt uerkställas förel oktober (Se Tillägg n:r 13 till Inländska tid- ningstaxan) för alt underlätta beräk- ningen av upplagans storkk.
Red.
Grand Pensionat A. DEHN Stockholm.
Strandritisen 7 R Telegramadress: Dehnpensionat Rikstel.
31.69, 2.508 N:r 14.
STOCKHOLM, 15 SEPTEMBER 1912.
I ÅRG.
__ oss.
Allm.
Tel. 547, 873 Ohhllbarheten i " antisSy argument.
Av Docenten Hilma Borelius.
I.
Under förliden rår ha vi här i Sveri- ge försport de första ansatserna till en antirösträttsrörelse.
Hur olika anspråk man har på antalet anhängare, så väl boni på den geografiska utbredningen a v un " rörelse ", allteftersom den egna &amp; siktsvinden blåser, har framträtt p å det mest iögonenfallande sätt i den kärleksfulla uppmärksamhet och de vittgående förhoppningar, med vilka nian på vederbörligt håll mött dessa ansatser.
I våras cirkulerade genom en stor del a v dagspressen en notis, enligt vil- ken en förening mot kvinnans rösträtt bildats a v ansedda och inflytelserika kvinnor i Malmö.
Notisen återgavs även av rösträttsvänliga tidningar.
Egendomligt nog är det, att notisen fick och behöll formen a v ett meddelan- de om en faktiskt bildad förening, ty sedermera befanns det a v dem, som gjorde efterfrågningar om den nybil- dade föreningen p å ort och ställe, a t t de, som sade sig h a fått en anmodan eller påstötning i riktning att bilda en dylik förening (alla personer som iakt- tagit en avvaktande eller avvisande hållning gent emot rösträttsrörelsen) gett ett bestämt avböjande svar åt de anmodande.
Vilka dessa senare voro, förtego de anmodade a v korrekt och berömvärd grannlagenhet och själva framträdde de ej.
Ett för rösträttsvän- nerna fullt tillfredsställande faktum fick man veta: den omförmälda före- ningen fanns icke och var ej under bildning.
Mera varken frågade man eller önskade man veta.
Långt mera uppmärksammat och diskuterat ä n den felaktiga notisen om en i verkligheten obefintlig " anti " - för- ening i Malmö blev det offentliga " an- ti " - mötet i Uppsala, vid vilket aktade kvinnor i framskjuten ställning med öppet visir uppträdde mot den enligt deras mening skadliga rösträttsrörel- sen.
Angående mötets stämning och riktningen a v mötesdeltagarnas sym- patier gingo meningarna efteråt natur- ligtvis isär - som bekant uppträdde vid mötet, för rösträtt, d:r Lydia Wahl- ström, lika livligt applåderad som " an- tis ".
Även verkningarna a v mötet äro nog dubbeltydiga.
Medan likasinnade tidningar hänfört tilljublade anti-da- merna sitt bifall, steg Uppsala F. K.
P.
R:s medlemsantal nied omkring i00 un- der veckorna närmast efter ' mötet.
Om någon i Uppsala bildad " anti " - förening har man e j hiirt talas, och de för en längre tid tillbaka uppdykande dunkla ryktena om en planerad sådan förening i huvudstaden ha e j hörts av vidare.
E n organiserad anti-riisträtts- rörelse existerar tills dato e j hos oss.
Men " antis " finnas, män och kvinnor.
politiska talare och tidningsredaktörer.
Så många, som de själva ge sig min av a t t vara, äro de möjligen inte, men vis- serligen tillräckligt niånga för a t t man skall kunna tala om " antis " på ett all- mänt sätt och utan att utpeka någon.
Politiska opportunitetsskäl avhålla en stor mängd kvinnor från a t t för närvarande sluta sig till rösträttsrörel- sen, likasom - enligt vad man har all anledning antaga - avsevärt många män ställa sig avvisande mot kvinnlig rösträtt endast av den anledningen, att en kvinnlig rösträtt analog med den för männen numera gällande, d. v. s. allmän, inom den närmaste tiden skulle innebära en maktförskjutning av våd- liga konsekvenser.
Dessa personer, kvinnor eller miin, äro givetvis icke att påräkna för en anti-rörelse a v så att säga " ren " art. I den praktiska poli- tiken, i tidningsartiklar, valtal och riksdagsanföranden, figurera de visser- ligen vid lägliga tillfällen såsom vor0 de rena motståndare, och intet tillfälle försummas att genom avskräckande bilder a v en i hast genomförd allmän kvinnlig rösträtts verkningar neutrali- sera deras principiella sympatier för kvinnans medborgarskap och tillför- säkra sig deras anslutning till gemen- sam aktion mot införande av kvinnans rösträtt.
Det verkar för tillfället, men i längden kommer det icke att bära sig.
Den grupp, varom h ä r ä r fråga, kan genom sin hållning framkalla fiktio- nen a v en anti-rörelse och bidraga att ge en verkligen startad sådan vind i seglen.
Men den hör e j dit.
Endast för en önskvärd klarhets skull h a r den h ä r omnämnts.
En vädjan till de kvinnor, som äro att räkna till denna grupp, att hålla sin kurs klar och varken a v ogillande gent emot ett och annat i den CONSTANCE - M A L M S T R ~ M Friska blommor ich vatkra hl jrafnin jokrantar UH- &amp; BOBsTIt ' FiII samt iübsltipt Isger ToiMiiklar 1. d.
A.
E. SchuldhelS Firman grunded 1704 if 23 Reperinprpatan 2ä 73 C Drotnilnppatan 73 C Allm.
Tel. 11249 AIlm.
Tel. 1Oö88 Ny %rg %ng av Jus Suffragii börjar 15 september.
Prenumerations- avgiften 3 kr.
insändes i postanvisning till redaktören fröken Martina G. Kramers, 92 Kruiskade, Rotterdam, Holland.
förefintliga kvinnliga rösträttsrörelsen eller a v farhågor för en viss form a v rösträtt tillåta, a t t man tager dem till intäkt för mofstdndet mot kvinnans rösträtt i och f ö r sig - en sådan väd- j a n vore för visso behövlig, men h ä r ä r ej platsen för den.
Vi skulle endast säga några grd om de övertygade " antis ", särskilt de kvinnliga, och deras resonemang, som a k t i d uppträda mot den kvinnliga rösträtten.
" Kvinnan tillhör heniniet och faiiiil- jen ", så buder den i alla tonarter och tonlägen, från grövsta bas till gällaste diskant, upprepade trollformel, ined vilken nian söker besvärja det onda spöket, kvinnans rikträtt.
E n mängd patos förspilles iinder strid inot väder- kvarnar.
Den kvinnliga rösträttsrörel- sen iii.
icke fientligt stämd mot " hem- met " i den betydelse, det fått i väster- ländsk kristen kultur.
Ingenstiides har något sådant blivit påiTisat, och klokt nog har nian icke ens försökt påvisa det.
Man deklamerar blott hit och dit om industrialismens skuggsidor (vilka a v rösträttsrörelsen icke bestridas, ehu- r u den även har blick för de fördelar den på ett visst stadiuni medför) och on1 heniiiiets lycka (fortfarande nied motståndarnas, alias rösträttskvinnor- nas, iiistiiinniaiide på kvalificerade Till- s. så vitt det rör det värdiga kor, d. hemniet), och utgår i ena son1 anc !ra fallet från att kvinnosak och rösträtts- rörelse undergräva och förstöra heni- met, likgiltigt vilka ideer och drivkraf- ter, som besjäla deras bärariniior.
Med en hos det nianliga auditoriet a v lik- stämda ofelbart anklang väckande och applådknipande ton a v ringaktning tala de kvinnliga " antis " oin rösträtts- kvinnorna, såsoni de d ä r icke veta vad de göra, knappast vad de vilja.
De hemprisande kvinnliga motståii- darna till kvinnans rösträtt tänka med belåtenhet på sig själva och sin ställ- ning, " rösträttskvinnorna " tänka mera på dem, som icke h a eller kunna f å så- dana hem de behövde, motståndarna sätta all sin tilltro till männens vishet, rättvisa, dygd, för botandet a v samhäl- lets revor och industrialismens vådliga följder, medan " rösträttskvinnorna " tro, att endast kvinnornas erkända och direkta inflytande skall låta det p å så många sätt kringskurna hemmet åter - och på ett högre plan än f ö r r - kom- ma till sin rätt i samhället.
Detta är vad " hemmet " angår skilje- linjen mellan rösträttsvänner och " an- tis ".
Uppskattningen av hemmet ä r icke ringare hos de förra, men de låta sig kanske mindre fascineras av nam- net, de h a större anspråk p å hemmets kvalitet och framför allt se de med för- färande tydlighet den lögnaktiga dnb- belmoral, som råder i samhället.
Den sig yvande, högröstade hemidealismen ä r medaljens ena sida blott.
11.
LAGSERSONS FFLA ROSEp9 Blomsterhandel S K O M A Q A S I N dakobsgafan 1 8 Predsgatan 8 30 StU ?egit8a, Stockholm.
-
2 -- RÖSTBÄTT t Ohio nästa gång!
" Ohio next " har varit sommarens lösen för de amerikanska rösträttskvinnorna, och deras arbete h a r koncentrerats på staten Ohio, d ä r folkomröstning rörande kvinnans rösträtt ägde rum den 3 september.
Resul- tatet av denna Lir ännu e j känt, men k r i n - norna äro fulla a v mod och motse med tillförsikt dess utgång.
Det iir e j heller endast Ohio saken gäller denna gång; en seger i denna stat Iioniiner a t t betyda se- ger även i Kansas, Michigan, Oregon och Wisconsin, d ä r folkomröstning äger r u m i november.
Vad sommarens agitationsarbete beträf- f a r har det utmärkt sig för en oerhörd in- tensitet och stor självuppoffring f r å n kvin- nornas sida.
och en sakkunnig på området, mrs.
Harriet Taylor Upton, förklarar a t t i rösträttsrörelsens historia ingen agitation üppväckt så allmänt intresse i de östra sta- terna som denna.
Hundratals ki-innor h a arbetat för saken under soinmaren: ä n hör man beruttas om en gift Iivinna, som själv sköter sitt hushåll, a t t hon i alla fall finner tid a t t x-ara ordförande i en röst.rättsförc- ning och a t t sälja jordgubbar för a t t skaffa pengar till arbetet; iiii är det en ung flicka, som ger all sin tid ocli alla sina nålpen- g a r; en annan gang lämnar en arbetande kvinna sin aristiilluing för a t t under två ni8nader kunna helt ägna sig at saken.
Andra kT-innor, som med sina familjer vi- stats pa landet, ha regelbundet sänt alla medel de kunnat undvara.
Och den t r e k - srinima som frågar: " Vad kan väl j a g gö- ra? "
svarar man: " Du lian skriva till r ä n - ner och belaiita i Ohio a t t do stödja sa- ken.
- Du kari tala on1 agitationsarbetet nied varje nian eller kvinna f r å n Ohio, soin du träffar i S e w \ - ork, pct en badort eller annorstädes.
- Du k a n skicka oss talare och litteratur.
nff ischer, flaggor, märlien ~ ocli allt som k a n vara nyttigt.
- D L kan skicka oss bidrag - ä r e n ett frimärke k a n användas.
- DU k a n h a oss i tanliariia morgon, niiddag och kväll, och tanka SEGER för Ohio med stora bokstäver! "
Hundratals föredrag h a hållits under loppet a v sommaren.
K r i n n o r h a talat in- om- och utomhus, r i d fabriksportar- och i gathörn, och g å t t omkring på å k r a r och ä n g a r och talat med lantmännen.
De ha g a t t u r hus och i hus och delat ut bro- schyrer och flygblad och klistrat upp affi- scher och plakat på plank och telegraf- stolpar.
Välvilja och förståelse h a mött dem så gott som överallt; en hel del sam- manslutningar a r olika art h a offentligt uttalat sig för kvinnans rösträtt, och bland ledande politiker och tidningsmän är den uppfattningen förhärskande, a t t den är nå- got som oundvikligen måste komma.
" Var- för försölia a t t hindra den? "
säga de.
" Den kommer alldeles säkert, och vi kunna lika g ä r n a rösta för den denna gången, så h a vi det gjort. "
Motståndarna äro av t r å slag: 1) " antis ", vilka emellertid äro av mycket liten be- tydelse, och 2) de mäktiga bryggareintres- sena i Ohio, organiserade i Personal Li- berty League och German American Alli- ance.
Dessa h a utsänt e t t cirkulär, vari de v a r n a för ki-innans politiska rösträtt, emedan den endast är en förklädnad för förbudsrörelsen.
Kvinnorna h a emellertid, som nämnts, spänt sina krafter till det yt- tersta och hysa goda förhoppningar om en lycklig utgång.
Från Portugal kommer underrättelsen a t t vid senatens behandling a v författning för den nya republiken, vilken i sin ur- sprungliga form icke innehöll ett ord om kvinnorösträtt, flera senatorer uppträdde till förmån f ö r denna fgåga.
Genom motståndar- nas opposition lyckades man emellertid en- dast f å till stånd ett kompromissförslag, enligt vilket rösträtt tillkommer kvinnor, som fyllt 25 år och som äga viss skolbild- ning.
Förslaget gick igenom i senaten, men det är underhuset, som h a r utslagsröst och h ä r tycks dess öde ä n n u icke v a r a avgjort.
N:R 14 F Ö B KUIlUiWOR E t t sorgebudskap, som väckt förstämning i vida kretsar, är meddelandet om att f r u E 1 i n P å 1 m a n-G ö t h m a n den 31 sistlid- ne augusti avlidit å Flens lasarett endast 29 å r gammal.
Dödsorsaken v a r e t t gammalt njurlidande, som dock e j gjort sig känn- b a r t förr ä n i vintras, men nu nödgade till e t t operativt ingrepp, varvid bukhinnein- flammation tillstötte och omöjliggjorde e t t tilfrisknande.
Ofattbart och gripande är det, a t t den unga kraftiga Elin Pålman, vid villLeris person så många berättigade förhoppningar knutits, inte skall v a r a mer.
Sorgen och saknaden g å r i detta fall långt i; tom den t r ä n g r e familjekretsen.
Hår- dast drabbas hennes make, bankkassören Olle Göthman i Katrineholm, med vilken hon i,yligen ingått äktenskap.
J ä m t 14 d a g a r efter bröllopet insjuknade den unga makan häftigt i den sjukdom, som efter svåra li- danden skulle ända hennes liv och skövla det n y a hem, sam i flera å r v a r i t hennes langtans mål och vid vilket hon fäst så många ljusa förhoppningar.
Som närmast sörjande stå också föräldrar, häradsskri- i a r e och fru R. Pålman i Örebro samt sy- slioii.
Elin Pålmans livskall var lärarinnans och efter slutad skolgång började hon redan vid 17 års ålder utörandet av detsamma.
Som lurarinna var hon, enligt deras utsago som i detta hanseende stodo henne nära, ovan- lig.
Alltid lugn och behärskad och sällan eller aldrig trött vid arbetet, trots a t t hon, som fallet rar vid Gnesta privata skola, ensam skbttc undervisningen i många år för 4 och 5 klasser på en gång.
Också v a r skolbarnens saknad stor, n ä r hon lämnade Gnesta för a t t i Alvrsta tillsammans med en väninna s t a r t a en ny skola, å t vilken hon ägnade sina krafter det sista a r e t före sitt giftermål.
Jämsides med sitt krävande arbete som lärarinna ägnade hon sig också i ganska stor utsträckning åt skriftställeri.
Dagens S y h e t e r och Stocliholms-Tidningen hade of- t a artiklar av hennes flitiga penna, och sär- skilt i H v a r 8 Dag skrev hon berattelser och skisser under pseudonymen Allan Wi- de.
I Iduns litterära pristävlingar eröv- rade hon tvänne gånger pris och inedar- betade också i tyska tidningar.
Livligt socialt intresserad gav hon sig med mycken hängivenhet åt det kvinnliga rösträttsarbetet.
Sedan 7 år tillbaka till- hörde hon L.
K.
P.
R:s centralstyrelse, var ordförande först i Gnesta F. K.
P.
R. och under det sista året i Alvesta samt tjänst- gjorde som sekreterare i Södermanlands lgnsförbund allt f r å n dess startande till sin avflyttning f r å n Gnesta.
Såsom talare och Dikt och verklighet.
journalist har Elin Pålman verkat gag- nande m e r ä n de flesta för den kvinnliga rösträttsrörelsen i v å r t land.
Senast före- tog hon i våras e n 16 dagars turne genom Gävleborgs län och bildade härunder inte mindre ä n 6 nya rösträttsföreningar och gjorde dessutom en sådd, som i framtiden torde komma att b ä r a rika frukter.
Som talare hade hon stor förmåga a t t fängsla och rycka sitt auditorium med sig genom sitt klara framställningssätt och sin bin- dande logik.
Många äro de väckande och manande rösträttsartiklar som utgått a v hennes band.
Den sista torde vara den som, in- gående i L.
K.
P.
R:s artikelserie, nu i augusti influtit i e t t trettiotal landsorts- tidningar.
I denna artikel gick hon skarpt tillrätta med de politiskt ointresserade kvinnorna.
I sitt arbete för rösträtten kunde hon glädja sig åt a t t h a sin make helt på sin sida.
Inom det samhälle, d ä r hon i många år hade sin verksamhet förlagd, blevo också hennes krafter t a g n a i anspråk för det all- männa bästa.
Så v a r hon Friistuna försam- lings första kvinnliga skolrådsledamot och anordnade såsom sådan med rösträttsföre- ningens hjälp barnbespisning i Gnesta folk- skola.
De iattiga inom samhället r ä n d e sig ocksa ofta till henne i sitt betryck med begäran om hjälp.
Hon r a r mångårig le- damot av föreläsningsföreningens styrelse och r a r i egenskap a v F. K.
P.
R:s ord- förande ivrigt verksam för förstama jbloni- mans spridande.
Elin Pålman hade genom sin gedigna lia- ralitär, s i t t hurtiga och sällsynt vinnande väsen skapat s i g en stor vänkrets, som gri- pits a v sorg och förstämning vid hennes hastiga bortgång.
Stor är den förlust Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt gjort genom hennes frånfälle och e j liitt fylles den plats i arbetet hon med så mycken entusiasm och begåvning fyllt.
Vi kunna e j bättre avsluta dessa minnesord ä n genom a t t på henne själv tillämpa slut- orden i den sista artikeln av hennes hand: " Vet du inte, a t t v å r t land behöver sina döttrar lika väl som sina söner - känner du inte, a t t i vår tid kräver fosterlandet alla goda krafter, som med sitt arbete kun- n a gagna det - det har sannerligen inte rdd att mista en enda! "
K l a r a Lindh.
Elin Påliuan-Götlimans begravning ägde r u m den 5 september i Örebro.
L.
K.
P.
R. sände till båren en krans i gult och vitt med gula och v i t a band och med inskrip- tionen " Tack för gott arbete. "
Kvinnorna i stadsfnllmäktige, olika frågor, som förekomma, det vore mig absolut motbjudande ..
Detta ä r orsaken Fröken Thyra Kullgren, som v a r i t med- varför en v a r m kvinnosaksvän och dito lem a v Göteborgs stadsfullmäktige sedan rösträttsvän nödgas att, fastän nied svi- 1910, h a r i dagarna avsagt sig detta npp- dande hjärta, avsäga sig det särskilt för dTag.
Själv skriver hon härom: " Tro ej, kvinnor så hedrande uppdraget a t t deltaga a t t jag ledsnat på det mycket intressanta i stadens styrelse. "
Under sin stadsfullinälitigetid h a r fröken och hedrande uppdraget att v a r a stadsfull- mäktig i Göteborg!
Tvärtom.
J u mer syn- Kullgren framlagt föl jande motioner, vilka kretsen vidgades genom detta lärorika ar- alla g å t t igenom: Inrättande a v husmoders- bete och nya frågor visade sig i bakgrun- skolor för fabriksflickor och arbetarhustrur, den, dess större blev m i t t intresse, dess mer anslag till Göteborgs Praktiska Ungdoms- luntor läste jag, dess mer uppgifter skaffa- klubb och till Mjölkdroppen samt tillsam- de j a g f r å n skilda h å l l.
.
Min vidgade skol- nians med a n d r a nykterhetsvänner om hy- verksamhet måste emellertid ta i anspråk resbidrag till nykterhetsföreningar, och a l l min tid och alla mina krafter, om j a g dessutom h a r hon talat varmt för anslag skall kunna sköta den såsom den bör skötas, till Kvinnliga Yrkesskolan, vilket anslag och d å j a g i den ser m i n livsuppgift, måste även beviljades.
j a g p % den koncentrera m i n a k r a f t e r med arstående f r å u deltagande i det kommuna- 0.
S.
A:s utbildningskurs för prak- la livet, h u r mycket detta än intresserar tiskt socialt arbete.
mig och h u r smärtsamt påkostande denna Till elever vid C.
S.
A:s utbildningskurs, avsägelse an är för mig.
Men j a g varken som börjar nästkommande 1 okt., äro föl- k a n eller vill sitta kvar och e j ha tid eller jande personer antagna: Fröken Dagmar krafter att verkligen s ä t t a mig i n i de Ekelund, Aby; Fru iWen Faeht, Orebro;.
.
F ö r en tid sedan gick genom pressen en notis - det kanske rent a v var e t t press- telegram - om h u r den engelske finans- ministern Lloyd George, som för tillfället vistades vid Marienbad, d ä r blivit ofredad av engelska suffragetter.
De engelska tid- ningarna omtalade, a t t vidlyftiga säkerhets- Atgärder till ministerns skydd blivit vid- tagna med anledning a v det inträffade, och a t t e n s t y r k a detektiver, direkt tillkallad i r å n England, numera eskorterar ministern, så s n a r t h a n lämnar sitt hotell.
Som e t t beris på vad den internationella pressen förmår, d å det gäller att utnyttja suffragetternas göranden och låtanden i scnsationssyfte, k a n det ha sitt intresse at,t höra, vad en av de agerande själva h a r a t t berätta om den numera världsbekanta hBn- delsen.
Två suffragetter komino pZi e n ferieresa p5 kontinenten a t t tillbringa e t t par d a g a r i Marienbad, d ä r de togo i n p å samma ho- t.el1, d ä r Mr.
Lloyd George och S i r Rufus Isaacs med f r u bodde.
Redan första dagen eibjöd sig ett gynnsamt tillfälle för de bå- da suffragetterna a t t komma t.ill tals med sina landsmän, db dc inöttes på en proine- nad ute i staden.
Efter en kort presentation framställdes den numera så vanliga frågan: n ä r f å h i n - norna rösträtt?
Svaret blev, som man j u kunde vänta, a t t det i alla händelser vore omöjligt a t t pü ort och ställe göra något i t sa.keii, och så utspann sig en livlig konver- sation, i rilken även Sir Rufus Isaacs del- tog.
På aftonen samma dag inottog lir.
Lloyd George ett litet väl inlagt paket, som då det öppnades, befanns innehålla en vit ask, på vilken lästes de bekaiita orden TT o t e s f o r W o m e n (Rösträtt för k r i n - nor).
Då.
lian öppnade asken, fann h a n ett r a c k e r t dricksglas i r i t t och gredelint, med vitt handtag och ombundet med gröna si- denband - suffragettfärgerna - och e t t grönt glasrör med gredelin rosett, allt r ä l inlindat i r i t t, grönt och gredelint silkes- papper.
Följande dag möttes. %ter de båda par- terna på promenaden.
Herrarna lyfte på hatten och sågo roade ut.
Sir Rufus stan- nade.
" Det v a r e n förtjusande present, Ki skickade Mr.
George, det r a r alldeles iit- märkt ", sade han.
" Ja, v a r det inte?
Och bed honom nn- r ä n d a den.
Nottot ska11 göra honom gott ", blev svaret.
I n n a n avresan aftonen d ä r p å skickades cn avskedshälsning till Sir Rufus, en blom- mande vit och gredelin gloxinia i grön korg med de magiska orden V o t e s f o r W o m e n.
Vid grepen var e t t kort fästat, på vilket det stod: " Giv rösträtt å t kvinnor- na och blommorna å t Lady Isaacs. "
Och så lämnade de båda suffragetterna Marienbad, glada i medvetandet a t t icke h a låtit ett gott tillfälle till propaganda g å förlorat, och Mr.
Lloyd George kvitterade deras lilla skämt med att dagligen \ - id brunnskuren använda dricksglaset och glas- röret i suffragettfärgerna.
Men i världspressen talades om örerfa 11, flykt i droska och extra polisbevakning.
Rens.
Fröken Cissi A. Hahn, Örebro; Fröken Sig- ne Kantzow, Strängnäs; Fru Vendela Käll- ström, Sundsvall; Fröken Ella von Matern.
Hälsingborg; Fröken Annie Mellander, Oskarshamn; Fröken Anna Nylinder, Göte- borg; Fröken Alfhild Råhlen, Stockholm och Fröken Arny Svensson, Bofors.
Kursen meddelar sådana kunskaper, som behövas inom bostadsinspektionen, barna- vårdsarbete, fosterbarnsinspektionen saiiit vicevärdskap i h u s för mindre bemedlade och socialt arbete vid fabriker.
Till kursen, som räcker f r å n 1 okt.
till 1 j u l i 1913, fin- nas ä n n u n å g r a platser lediga.
Underris- ningen, som meddelas a v inom sina fack framstående personer, är såväl praktisk 3om teoretisk.
Prospekt erhålles f r å n C.
S.
A:s b y r å 6 Lästmakaregatan, d ä r anniäl- ningar mottagas, helst så snart som niöj- Iiat.
~ LIFFÖRSÄKRINGSBOLAlX " B A U D - ÖMSESIDIGT - iiafvidkontor: STUREGATAN 8, STOCKHOLM, Alla Balderr fonder - omkring 10 miljoner - tillhörs de försäkrade, som äro de enda delägarne i bolaget och ensamma forfoga öfver vinsten.
pr år.
bad antagas.
(K.
R.
402)
I N:R 14 3 RÖSTRffTT FOR KYIHHOB Kvhnorösträ,ttens riksdagshistoria.
Av Gnlli Petrim ’.
VII.
1907 års riksdag.
Den frisinnade regeringen avgick ef- ter riksdagen 1906, och efterträddes a v deii Lindmanska, som tog till sin upp- gift att driva igenom ett rösträitsför- slag, grundat på proportionella val till båda kamrarna.
Kvinnorna gjorde fortfarande energiska försök a t t f å sin rösträttsfråga löst på sainina gång.
Redan vid årsmötet 1906 hade L.
K.
P.
R. beslutat anordna en niasspetition oni kvinnans rösträtt.
Denna, som var undertecknad av 142,128 svenska kvin- nor, frambars till riksdagen den 6 febr.
1907.
Den nya regeringen ville emellertid lika litet soin den avgångna uppta frå- g a n on1 kvinnans rösträtt saintidigt med männens.
I rösträttspropositionen hänvisade den också till h r Staaffs motivering i denna punkt samt till att utredningen e j r a r fiirdig.
Doeli läses dlir följande: ” För m i g u r det t g d l i g t, a t t den 9121 pugciende rörelsen f ö r ritt k v i n n a n, d e n g i f t a sciviil som o g i f t a, mci k u n n a själv bevaka sina egna intressen och iiga att l i k a med m a m e n deltaga i det o f f e n t l i - g a livet är en y t t r i n g av själva tids- andarh och eta omedelbar f ö l j d a v den större självständighet, k v i n n a n allt m e - r a i sin verksa » lhet k o m m i t a t t intu- ga.
Det berättigade i d e m a rörelse är j a g ocksd villig a t t erkätzna.
Och j a g är f ö r m i ~ del övertygad, a t t det mål, politisk röstrütt f ö r Sveriges k r i m o r, som 1111 iiyer sci mcinga v u r m - hjärtadp jörespral:are, i en nära lig- gande f r a m t i d lionzmer att Olivtr eerk- lighet. ” Detta ä r j u ett ganska märkligt akt- stycke för a t t vara författat av dåva- rande justitieminister Albert Peters- son och framlagt utan minsta reser- vation på denna punkt från någon a r regeringens niedleiiiinar.
Visserligen h a r h r Lindman sedermera vid riks- dagen 1912 kommit med följande för graden a v hans regerings vederhäf- tighet betecknande förklaring angåen- de den uppfattning, som här uttalas: ” Det kan j u hända, a t t den uttalades i något starkare ordalag iin r a d man verkligen menade. ” Men det är j u i alla fall betydelsefullt, att h r Lind- man den gången fann det opportunt a t t uttala den så starkt.
Att den liv- liga agitation kvinnorna just vid den tiden bedrivit inverkat på stämningen ser man inte bara härav utan ock av att det - trots att intresset blivit allt- nier koncentrerat kring männens röst- rättsfråga - dock vid denna riksdag väcktes icke mindre ä n sex olika mo- tioner om kvinnans rösträtt.
E n in- lämnades i Första kammaren a v h r Alb.
Bergström med instämmande a v h r G. Olsen, de fem övriga i den An- dra.
Dessa vor0 en av det socialdemo- h a t i s k a partiet, en a v h r Lindhagen (med åtta underskrifter), en a v hr Hörnsten nied ivänne instämmanden, en a v lir Warburg och en av frih.
ildelsvärd.
Av dessa upptogo h r r Bergströms och Olsens endast frå- gan om kvinnorösträtten, h r Hörn- sten yrkade äfven på valbarhet.
Hr Warburgs motion anslöt sig till det li- berala samlingspartiets motioii on1 majoritetsval i enmansvalkretsar men upptog iitoiii kvinnorösträtteii även bostadsbandets upphävande.
Hr Adel- svärds åter gick u t p å proportionella \ al, men efter andra grunder ä n rege- ringens, och därtill kriiinans rösträtt.
Den socialdemokratiska och den Lind- hagenska motionen upptogo utom kvin- rians rösträtt och valbarhet Kiven aii- dra vittgiiende ändringar i författnin- gen.
Vid denna riksdag hade inan så- ledes kommit så långt, att icke blott rösträtt utan även valbarhet för kviii- nor föreslogs.
Vad motiveringen beträffar påpeka- de flera a v motionärerna a t t rösträtts- frågan ej skulle bli löst, förrän nian tog med kvinnans rösträtt, liksom att lionsekrensen av den s. k. allni “ anna rösträtten nied det erkännande den gav å t peisonliglietspriiicipen måste leda till kvinnans rösträtt.
Hr Berg- ström anförde soiii exempel på a t t kvinnorna e j bli rättvist behandlade, så länge de ej ha röstriitt, det beslut som riksdagen året förut fattat, ” att en lärarinna i folkskolan, oaktat sin erkänt och i det enskilda liret tillgodo- gjorda större liiniplighet och naturliga begåvning för barnuppfostran, dock e j lämnades samma ersättning för sådant arbete i statens tjänst som mannen, och detta blott a v det enda skälet, att hon var kvinna, d å ju ingen annan kvalifikation fordras a v inannen för den högre lönen, ä n att han är man ”.
Vidare betonade han, att riksdagen i allmänhet visade mer omtänksamhet för att skydda männen under arbetet än kvinnorna.
Till sådana områden som städernas sömmerskor utsträck- tes t. ex. icke industriens skyddslag- stiftning.
Särskilt uppehöll han sig vid det dryga arbete som utfördes a v en torpare- eller dagkarlshustru, ja, en mindre heminansägare- eller en egna- lienis-hustru.
Efter en skildring a v allt det arbete, soni faller på hennes lott, säger han: ” Vem räknar hennes arbetstimmar och trötta fjät, vem tänker på hennes behov av vila, var skall hon ens kunna få e n söndag ifrån utan möda och arbete?
F ö r henne fin- nas inga utmärkelser och äreställen, och tiden tillåter henne e j att söka nö- jen och förströelser.
Hennes plikter finnes knappast någon möjlighet att fslla så, att hon ens vinner erkänsla och tacksamhet från sin omgivning.
N ä r det likväl icke torde kunna förne- kas, att det är huvudsakligen på henne konimande generationers hälsa till själ och kropp vilar, då låge det åtminsto- ne närmare till hands och vore ange- lägnare a t t tillse, vad soni kan göras för henne ined de många arbetstim- niarna, ä n för niännen med de få och med regelbunden vila, och när ingen- ting göres härför, när från inanlig si- da i sammanhang nied den massa soci- ala arbeten, som offras så mycket tid och medel på, e j ens en tanke finnes däråt, då synes sannerligen tiden vara inne för kvinnan a t t taga sin egen sak o m hand, och faran a v att neka henne få sin röst hörd i allmänna angelägen- heter, att förhindra henne ifrän a t t f å sina intressen framförda och bevakade, den faran ä r både mångsidig och stor.
Vi f å icke med avseende härpå, som nied avseende på så många andra stora frågor, komnia f ö r sent! ” Hr Warburg påpekade särskilt de förän- drade arbetsområdena för kvinnan samt det gagn staten skulle ha av att tillgodogöra sig det intresse, den enei- gi och den oegennytta, varined kvin- norna ägna sig åt allmänna värv ävensoni kvinnornas praktiska duglig- het.
Hr Adelsvärd framhöll att både denna och den förra regeringen uttalat sina sympatier för och sitt erkännande av det rättvisa i frågan om kvinnans rbsträtt och ansåg, att ” alla, till vilket parti de än höra, äro i sak för den lrviiinliga rösträtten, men de flesta vil- ja likväl icke nu bringa frågan på tal, äro ense om fördelarna vid begagnandet av en Singer Sy maskin: köp därför även Ni en sådan.
emedan, såsom de säga, den icke skulle vara ” opportun ” eller ” aktuell ”.
Och likväl kräves det, för att den skall bli- va både ” opportun ” och ” aktuell ” en- dast a t t alla, som i sak intet hava a t t invända, också verkligen arbeta för densamma ”.
H r r Hörnsten och Lind- hagen samt den socialdemokratiska motionen uppvisade att kvinnornas rösträtt som konsekvens måste medfö- ra kvinnornas valbarhet.
Särskilda utskottet fann visserligen strävandena a t t bereda kvinnan lik- ställighet nied mannen i socialt och po- litiskt avseende vara värda allt beak- tande.
Men utskottet avstyrkte icke dess mindre motionerna om kvinnans rösträtt på sainma grunder som rege- ringen anfört emot frågans upptagan- de denna gång.
Hrr Kvarnzelius och Larsson i Lund reserverade sig i denna punkt.
Emellertid hade regeringen saniiiian- bundit sitt rösträttsförslag med frågan om en reformering a v den kommunala röstskalan, och med införande av pro- portionell valmetod r i d en del kom- munala val.
Det frisinnade partiet framlade också ett förslag till kommu- nalreform, men detta upptog i motsats till regeringens, kvinnans kommiiiiala valbarhet.
Detta gjorde även det so- cialdemokratiska partiet och gruppen Lindhagen.
Utskottet tillstyrkte Bvin- nans kommunala valbarhet med föl- jande motivering.
” Redan nu kan kvinna inväljas i fat- tigvårdsstyrelse och skolråd (sedan år EAU =ON0 (Professor MONO) Oöverträffat medel för erhållande av klar och fräsch hy.
Pris Kr.
3.-, 5 5 0, och lo.-.
FRANSKA PARFYMMAOASINET Hovleverantör 21 Drottnlnaaatan 21.
Stockholm.
Riks Tel. 33 09.
Allm.
Tel. 311.
(KR 476) ” Släpp icke denna stav ur dina händer, hon.
” Deras spår visa vägen till flodens ” Det är ’ Frihetens land ’ ”, svarade man- t y den stund du gör det, är d u förlorad.
brädd. ” - - - Och hon tillade: nen.
Leta din v ä g med dess hjälp; sätt aldrig d i n ” När vi så byggt en bro a v v å r a kroppar Hon frågade: (Fritt efter Olive Sclireiner.)
- vem skall gå över dem? ” fot, d ä r denna stav icke bottnar. ” ” Hur skall j a g nå det? ” ” Det finns endast en väg genom ’ Arbetets Han sade: ” Hela ?näni~iskosläktet. ” Och hon sade: Av Frigga Carlberg.
” Jag är färdig - låt mig gå. ” mödosamma klyfta ’ och genom ’ Lidandets Och j a g s å g kvinnan g r i p a sin s t a v och När hon stod ute vid flodbranten hejdade följa den mörka stigen ned till floden.
strida vatten ’.
Det finns ingen annan. ” (Forts. fr. föreg.
n:rJ * ” Finns d ä r ingen bro? ” - ” Nej. ” - ” Ar hon sig: Jag vaknade till halften och medan jag vattnet djupt? ” - ” Djupt. ” - ” Har någon Varför gAr j a g till detta f j ä r r a n land, J a g vaknade och fann min häst lugnt be- tänkte över min dröm nyss, slumrade j a g förnt g å t t vägen? ” - ” Några h a försökt. ” d i t ingen ä n n u nått?
A, jag är så ensam tande det torra gräset, öknen lyste i afto- å t e r in och hade e n annan dröm: - ” Finns det något märke v a r övergången - så fruktansvärt ensam!
iiens gnla ljus, luften hade blivit svalare Jag såg e n öken och en kvinna komma är lättast? ’ ’ - ” Nej, detta ställe måste fiii- Och mannen sade till henne: och j a g reste mig till hälften u p p för att vandrande ut u r den.
Och hon kom till rias. ” ” Tyst - vad hör du? ” fortsätta m i n färd.
Men j a g greps a v trött- brädden a v en mörk flod, rars strand var Hoa skuggad?
sina ögon med handen, och Hon lyssnade intensivt och så sade hon: het.
Mitt huvud föll ned p å sadeln, och j a g b r a n t och hög.
så sade hon: ” J a g hör e t t ljud som av trampande föt- somnade p å nytt.
Emot henne kom en man, och på sträng- ” J a g skall gå. ” ter, tusen gånger tiotiisen, och alla komma Åter hade j a g en dröm.
heten i hans muns linjer och p å det oänd- de denna väg. ” Och han sadc: J a g drömde a t t jag s å g e t t land.
liga vemodet i hans blick kände j a g igen ” Du måste t a g a a v dig de kläder du bar H a n sade: Och p å kullarna vandrade modiga män d e n främmande, soni kallat sig ” Tidens i öknen - deras tyngd skulle d r a g a dig ned ” Det är skarorna som skola följa dig.
och kvinnor hand i hand.
Och de blickade samvete ”.
i djupet. ” Framåt!
Bana väg!
D ä r d u s t å r nu, skall utan fruktan in i varandras ögon.
Och j a g Och kvinnan sade till honom: Och hon kastade villigt a v sig manteln, vägen jiimnas a v trampet f r å n tiotusen s å g även kvinnorna hålla varandras hän- ” Jag är kvinnan och j a g letar efter ’ Fri- vävd a v fördomar och gamla fäderneärvda gånger tiotusen fötter. ” der.
hetens land ’. ’ ’ meningar f r å n ’ Okunnighetens tidevarv ’.
Och h a n sade: Åter stod den irämmande vid min sida H a n sade: Och då hon löste den så länge omhuldade ” Har d u sett en gräshoppssvärm gb öfver och jag sporde honom:, ” Det är framför dig. ” gördeln, omsveptes hon a v ett moln a v mott e t t vattendrag.
Först kommer en ned till ” Vad är detta för ett land? ” ” J a g ser intet annat ä n en mörk, brusan- och mal.
vattenkanten och sopas bort, så kommer Han svarar: de flod och e n hög och brant strand, ar- Den gamle sade: ännu e n och ännu en, tills slutligen deras ” Det är himlen du ser. ” bruten av hålor fyllda med tung sand ”, sva- ” Tag osjälvständighetens skor a v dina samlade kroppar bilda en brygga och de ’ ’ VarT ” sporde jag.
r a d e hon.
iötter. ” återstående kunna g å över. ” H a n svarade: ” Och d ä r bakom? ” sporde han.
Och hon stod där, endast klädd i e n vit, Hon sade: ” På jorden. ” Hon sade: fotsid klädnad, som smög sig efter hennes ” Och af dessa som komma först sopas ” När skall detta bliva så?
” Där bakom ser j a g intet, men när j a g lemmar.
n å g r a bort och höras icke a v mera - deras ” I framtiden ”, svarade han.
s k u g g a r mina ögon med handen, tycker j a g ” Den må du behålla ”, sade lian.
” Sådan kroppar bilda icke ens en bro. ” Och j a g vaknade.
Solen sjönk sakta ned mig skymta den motsatta stranden och ser dräkt bär man i ’ Frihetens land ’. ’ ’ Och han ” Sopas bort och höras icke a v mera - vad vid ökenhorisonten, men jag visste, att nästa träd och kullar och solen som skiner p å räckte henne e n stav, p å vilken lästes ordet betyder väl det? ” sade han.
dag skalle hon å t e r lysa över världen.
dem. ” “ Klokhet “, och h a n sade: ” Vad betyder väl det ” - - - upprepade I I Öknens drömmar.
t 4 BÖSTBATT N:R 14 FOB KYINROB ” Den av mannen skapade v&amp;rlden. ” The Man-made W o r l d av Charlotte Perkins Gilman.
Charlotte Perkins Gilmans nya bok är ett, erkligt tidens tecken.
På senare åren h a v a .isserligen en hel del böcker skrivits, som Nehandla kvinnans ställning i det nutida amhället, men denna bok är den första, om har till ändamål att framställa och: ritisera mannen såsom sådan p å samma ätt, som många vetenskapliga och även, ndra arbeten skrivits om kvinnan i hen- les egenskap a v kvinna och icke i hennes genskap a v människa.
Författarinnan visar p å ett konsekvent Ich nyktert sätt hur mannens maktägande tällning ger honom ledningen p å alla om- Aden och h u r detta icke alltid sker till iet allmänna bästa.
Förf.
g r u n d a r sin bok 1 % den framför a l l t anglosachsiska .sociolo-: iska teorien, att kvinnan är ” the Face gpe ” och mannen ” the sex tgpe ”, och hen- tes arbete är således byggt p å Lester F. Nards bok ” Pure Sociology ”.
Charlotte Perkins Gilman g å r noggrant genom alla områden i den mänskliga till-: aron ända från familjelivet, ” The man- nade family ” och till livet utåt, politiken) ch kriget, litteraturen, konsten, religionen, ippfostran, moderna och sällskapslivet icke itt förglömma, och överallt bevisar hon clart och tydligt mannens rådande vilja bch kvinnans medvetna eller undermedvet- ia underdånighet inför den, som h a r mak- en.
Hon gör särskilt träffande anmärkningar not mannens regemente i kapitlen ” Mascu- ine literature ” och ” Games a n d sports ”, inmärkningar och iakttagelser j u s t rörande) mråden, d ä r mannen t r o r sig v a r a den bomstridde härskaren.
Hennes bevisföring: er tydligt vid handen, a t t kvinnan alltid) ehandlas som kön och klass, icke såsom nannens jämlike blott med a n d r a egenar- e r än mannen.
Mrs Perkins Gilman äger den fasta Över- .ygelsen, a t t samhället, genom a t t er- ränna kvinnan såsom likvärdig med man- ien, kommer a t t omdana hela världen till: tt verkligt hem för hela mänskligheten;) ch för att använda hennes egna ord: ” för ttt det mänskliga livet skall k u n n a utvecli- a s till sina högsta möjligheter bör kvin.
ian ä g a samma medborgerliga rättigheter; om mannen. ” Lika träffande är slutet a v: örordet, som visar hennes sanna känsla a v * ättvisa: ” när v i l ä r a oss att särskilja nänsklighet och manlighet, komma vi a t t ira den, som ä r a n tillkommer. ” Förf.
t a l a r icke med vrede om mannen.
Det är icke så mycket omstörtningar, som: n maktförskjutning, hon kräver.
Återkalla v i i v å r t minne de många för-; jänstfulla, feministiska arbeten, som de; enaste åren frambragt, så anse vi oss v a r a: ättvisa i att ge Olive Schreiners ” Woman 2nd Labour ” och Charlotte Perkins Gil- mans ” Women and Economics ” den första platsen, men ” The Man-made World ” utgör ?tt värdigt led i den stora kedjan a v strids- jkrifter, som målmedvetna och högt be- zåvade kvinnor skänkt sin samtid i kampen för sitt köns frigörelse och för det all- nänna bästa.
N.
K.
Skandinaviskt kvinnomöte i Viktariasalen.
I anslutning till den i f ö r r a veckan av- tiållna skaindinaviska arbetarekongressen hade de socialdemokratiska kvinnorna i Stockholm den 3 sept.
anordnat ett kvin- riomöte i Viktoriasalen.
Mötet hade sam- lat fullt hus, och v i konstaterade att i väntan p å talarna såväl Rösträtt för Kvin- nor som Morgonbris ivrigt studerades.
Så utförde Kvinnolrlubbens sångkör några sångnummer, och f r u Agda Ustlund höll ctt kort hälsningstal, v a r p å hon i t u r och ordning lämnade ordet till f r u A. Rasmus- sen, Danmark, fröken Henriette Crone, Danmark, f r u Martha TynrPs, Norge, fru Camilla Nielsen, Danmark och f r u Ruth Gustafson, Sverige.
A v samtliga talarinnor betonades fram- förallt organisationens och samarbetets b e tydelse för kvinnorna, särskilt i kampen mot iattigdomen och f ö r uppnående a v bätt.
r e villkor.
Bland de anförda exemplen ma framhållas, att fabriksarbeterskorna i Kö.
yenhamn genom sin organisation lyckat$ få sin lön tredubblsd och en arbetslöshets.
kassa inrättad, som lämnar ända till 7 k r i veckan i understöd.
ROHTLIEB s (COMP.
innehavare: 6verdittarinnan EMILIE KULLMAN Kontor: Ngbrogatan 26, Stockholm.
Prlma Anthraclt i olika krossningar.
Hushäilskol, Ookes, M a r l e - B r l k e t f e r till biliigaate priser.
Riks Tel. 4062.
AUm.
Tel. 7839.
(K.
R.
403) Stochholm lipa Resandehem STUREPLAN - Birgerjarlsgatan 19 - (Kungsgatan i3 Rikstel.
77 BO.
A h.
Tel. 242 21.
Hytt - Fbprtkfasslgt - Komfortabelt.
RA.
Collijns Extra Prima o. Prima Bomullslärft.
Marknadens bästa ku ‘ alitier, BILLIGA BÖCKER!
Antikvariatet, Malmskillnadsgatan 25 Svensk och utländsk litteratur, planschverk, musi- kaller m. m.
Böcker uppköpas1 Allm.
Tel. 127 51.
Hom ihåg adressen!
Rum från 2 kr.
till högre pris.
Veckorabatt gives.
HögaktfiifigsficElt E. LINDORM.
Stockholms Ritkontor rekommenderar sina i alla prislägen smakfulla och vackra handarbeten.
Ritningar till broderier i %r kliidningar utföras i extra vackra mönster.
Drottninggatan 30.
Humlegiidsgatan if.
St Paulsgatan i, Upplandsgatan 34.
Huvudaffär: Filialer: Lektioner i linnesömnad DAMFRIS+RIMGEM 24 Mästersamuelsgatan 24 utför alla slags kamninar.
hårarbeten och cham- ponering.
Föktkiassigt &amp; e t e till moderata priser.
Aiim.
Tel. 19018.
MODEAFFÄ~E N OsXaroteaterns h u s rekommenderas.
Rikt och välsorteradt lager.
Billiga priser.
IDA NORDGREN.
Alim.
Tel. 24401 (aven blusar, barnkläder m.
m.)
Praktisk metod, ELIN MADENS Märkningsatelier utan tråckling.
Varje eleo disponerar en symaskin.
LILLA VATIIIGATAH i 2 (hamef I v bokrbergsiarg).
SiOCRHO11 KARIN EGNER, Stockholm.
Utför all slags märkning för maskin.
: &amp; ven hålsöm- Sibyllegatan 36.
R.
T.
35 30, A.
T.
210 04. nad och stoppning av duktyger samt fållning emotta- EVA EGNER, Malmö.
ges.
Förstklassigt arbete.
Billiga priser.
A. t.
119 05.
Tel. 44 90, ev. 40 83.
Fersens väg 2.
........................................................ .... .... Gustafson .... III!
AFFARSREGISTER:::: .................................................... _ _ _ ~ (Bz Barchaeus Modemagasin 9 Jakobsgatan 9.
(OBS.!
Mitt emot Nordiska KompnnieiL Behöver sKorna lagas?
så vänd Eder till Svenska Skosulningsfabriken, Norrlandsgatan 21.
Skorna hämtas och hemsändes efter tillsägelse på allm.
248 40 eller riks 62 77.
Obs.!
Billiga priser och prima materialier.
(A. F. 776).
Standigt lager av Sorgartiklar.
Förstklassigt arbete.
Moderata priser.
Ailm.
Tel. 22856.
JAMSSON &amp; L 6 F V i N G MODEMAGASIN Skepparegatan 29 Ivar Öhrnbergs Bokbinderi 4 Observatoriegatan, Stockholm.
R.
T.
8203, A.
T.
10452.
Utfor allt vad till yrket hörer.
Uppfodring och ferniss- ning av kartor och plsinscher.
Specialit&amp;: Forgyllning for hand och press.
Klädsel av skriv- och spelbord.
Omsoreafullt arbete och moderata Driser.
(A. F.
796.)
Agnes Hallbergs Modeanär Uppiandsgatan 26 rekommenderas.
Smakfulla hattar, moderata priser.
Sorghattar på lager.
(A. F. i 9 7.)
Allm.
Tel. 11602.
Agda Svenssons Modemagasin Mästersamuelsgatan 63.
Rilm.
Telefon 159 0 7 Rekommenderar sitt stora valsorterade lager av alla nyheter i Modebranschen.
Sorgsaker stm- digt i lager.
Pariser-Modeller.
Obs!
Billiga priser.
Rikstel.
Ö.
11 23 Allm.
Tel. 24895 Föreningens för Svensk Hemslöjd Permanenta utställning Blblloteksgatan 12.
Stockholm.
Enda försäljare av äkta allmogearbeten såsom Vävnader, Spetsar, Folkdräkter, Möbler, Järn- och Träarbeten, Lergods m. m.
6B§.i Önskar ni stilfulla och välgjorda möbler?
Gör d å ett besök i MÖBELAFFÄREN Gamla Kungsholmsbrogatan 26, Malmskillnadsgatan i9 A.
P. Anderson.
........................................................ .... ....: II: Hotell, Matsalar o. d.
.... ........................................................: BI .... iii.
~ A t e l j e Central.
Om Ni vill ha väl utförda porträtt och billigapri- ger, gå till Mästersamuelsgatan 71, andra huset Vegetarfska Matsalarna &amp; Penslonatet kån Vasagatan.
Hiss.
Visit 3 kr., kab.
5 kr.
pr dnss.
Drottninggatan 94, 1 tr. rekommenderas.
Middag Atelje5 C e n t r a l.
serveras från kl. halv 4-5.
Tiden kan dock än- dras efter överenskommelse.
Välj ett vackert sommararbete hos A.
T.
26055.
Axgusta Rydell.
(A. F. i i i.)
EBTHER RLYBORG Tapisseriaffäir Malmskillnadsgatan 48 A Götgatan 15, 1 tr. Allm.
Tel. 48 % Alim.
Tel. m o 6 8 1 Vesterlinggatan 52, Allm.
Tel. 21847 F~RENINGEN MULLERS k HANDARBETETS VÄNNER H o t e l l 5 Birgerjarlsgatan, Stockholm Riks 9102.
911m.
116 74.
CAP^ 16 Norrlandsgatan rekommenderas.
Särskilda matsalar for damer.
Stora hyg ’ eniska Matsalar 1 tr., känt for sin goda, vällagade mat.
nedre botten servering efter tyskt och svenskt mönster.
0bs.l Stor rabatt vid köp av ku- ponger.
Obs l Ett omtyckt kaffe serveras hela dagen.
6priet till kl. en kvart före 12.
~ Hagglund Innehavare: H. Brolin nära bnirairtsiii 36 Vasagatan, Stockholm Vid centnl-po~nret Rekommenderar sina heatretliga och tysts rum till Rlkstel.
3702.
Allm.
tel. 11673 moderata priser.
Av särskilt intresse för röstrattskcinnor rar f r u T y n a d föredrag om kvinnorna och Norrländska Privathemmet det politiska arbetet.
I Norge hade det vi- (Anna Öhrlund) sat sig omöjligt att få till stånd ett sär- Stora Vaitugatan 5, Stockholm.
Allm.
Telefon 209 61. skilt kvinnoparti, och arbetarekrinnorna För resande ljusa o. komfortabla rum, försedda med elektr.
ilade f r å n början ställt Eig avvisande till ljus m. m.
Obs.!
Hiss.
Endast 2 min.
frgn Centralstation.
samarbetet med de borgerliga kvinnorna, då de ansågo, att de i vida högre grad ägde gemensaninia intressen med männen u r de- 5 tr. Hiss.
ras egen klass.
Såväl de borgerliga som ar- Trevliga rum, godt bord med trevlig betarekvinnorna arbeta nu inom männens utsikt frin takplatin Rlks I2458 partier, och lägga B. II.
mest a n p å a t t f å Vasagatan 5 alla kvinuor politiskt organiserade.
De vi- sa stor politisk vakenhet och livaktighet, Emma Grönbergs Pe.nsionat i5 A Norrlandsgatan 15 A och detta h a r lett till a t t även högern upp- (z mln.
vag.
trän Normalmstorg och KunasträdO&amp;rden) tagit allmiin rösträtt för kvinnor pA sitt Tysta.
komfortabelt,möblerade rum från.2 Ly. HBS.
elektr.
ljus.
Värmeledning.
W. C. Ringledning I alla rum.
program.
Tal.
slöt med den önskan att även Sveriges kvinnor snart måtte få med- English apoken.
Deutsch sprechen.
A.T.
U41i.
R.T.
Norr 505. bestämmanderätt i s i t t land.
Stockholm, Ivar Hzeggstr6ms Boktrycken A.-B., 1912.
PENSIONAT HoJDlEIV
