# ID: svediakorp-per2528
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,557
# sentences: 683
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ROSTRATT FOR KVINNOR Tidning uegiven av Landsforeningen for kvinnans politiska rbträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket f ö r en stor sak som en stor sak kan göra f ö r I ARG.
STOCKHOLM, 15 AUGUSTI 1912.
- RÖSTRÄTT I FÖR KVINNOR utkommer den 1 och 15 i var månad Redaktör: ELISABETH KBEY.
Träffas onsdag och lördag kl 1: 4-1 ' 5.
Redaktion och Expedition: 6 Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
Norr KO.
Aiim.
tel. Brunkeb.
944.
Telegramadress: %trätt, Stockholm.
Distribuering i Stockholm: Rikstel.
Norr 585.
Allm.
tel. 209 65.
9 f. m.-7 e. m.
Prenumeration eenom uosten f i k för i 9 i 2 75 öre: Lbsnummer 5 öre.
För Utlandet 1 krona 75 Öre i postanvisning till tidningens expedition.
Annonsuris: 30 öre mr millimeterhöjd, större annonser och b &amp; o n s e r rabatt.
Rikstel.
456.
Aiim.
tel. 604.
9 f. m.-7 e. m. fk;; abrzgatanI 1 1 tiorsh höger och - siensh.
Vår riksdagshögers känslor och åsik- ter r i s a vis kvinnorösträtten är efter riksdagen 1912 en uppenbarad hemlig- het.
Att detta i sin t u r återverkat på en mängd kvinnors tankar och åsikter om partiet ä r tämligen klart.
Så myc- ket nier som exempel från andra län- der visa a t t konservatism och under- kännande a v kvinnovärde och kvinno- rätt ej behöva gå hand i hand.
Se blott på vårt grannland i väster!
Som ljuv musik klinga budskap därifrån i våra öron, i vilka ännu genljudet a v h r r Thyrens, Lindmans och Nyströms väl- talighet i rösträttsdebatten dröjer kvar.
' ' Korges kvinnor ämna genom stor- tingsvalen i oktober skaffa sig allmän rösträtt ", lydde det första budet.
Det var e j egnat att överraska.
Vi veta väl a t t de aldrig nöjt sig med en begräns- ning, som utesluter 2 / 5, de minst bemed- lade av Norges kvinnor.
" Alla partier, även högern, har uppsatt allmän röst- rätt för kvinnor p å sina valprogram ", var nästa bud.
Som i blixtljus sågo vi då v å r a egna högerherrar passera revy.
Och jämförelserna gjorde sig själva.
Men faktum låter e j förneka sig.
I ett land, där kvinnorösträtt redan prak- tiserats, d ä r v a r och en kunnat över- tyga sig om verkningarna, d ä r h a alla partier enat sig om en utsträckning a v rösträtten.
Hur skall vår professors- dialektik kunna reda sig mot detta fak- tum?
Förklaringsgrunden ligger j u visserligen delvis däri att i Norge stå cirka 300,000 kvinnor beredda att med valsedeln i hand värja sin rätt.
Men den väsentligaste orsaken ligger nog i den himmelsvida skillnad, som råder mellan den norska högern och vår nu- varande riksdagshöger.
För att be- styrka detta påstående lämna vi ordet åt en a v de ledande inom det norska hö- 1873.
Regerlogsgatan 45.
A.
3 % Englands finansminister.
gerpartiet justitieministern i den nu- varande ministären Fredrik Stang.
" Jag ser ", skriver Stang, " i kvinnans rösträtt ett stort civilisatoriskt och politiskt framsteg.
- Det är icke en reform, som med ett slag skall ändra vårt politiska och kul- turella liv - och väl är det.
Det är en re- form, som först långsamt och efterhand skall utöva sitt inflytande.
- Kvinnorna ha väntat.
Då de 1907 fingo politisk rösträtt, skedde det med kraftig hjälp av högern.
Men högern sade samtidigt: De få icke allmän rösträtt med ens, det får gå grad- vis.
Det gjorde vi, emedan vi ansågo, att det är ett konservativt partis uppgift att passa på att reformerna komma, då sam- hället kan taga emot dem.
Och då högerns program uppsattes för tre år sedan, kom icke allmän rösträtt för kvinnor med.
Vi hava således dröjt.
Och nu ar tiden kommen att g å vidare.
Den nya massan av valman vi fingo genom kvinnorösträt- ten gled omärkligt och jämnt in i de gamla leden, och vållade intet störande.
Nära 500,000 kvinnor hade rösträtt vid de senaste kommunala valen (vid dessa ha kvinnorna allmän rösträtt liksom männen), men allt gick dock som förr, och det är svårt att visa i vilken riktning deras inflytande gick.
Vid de senaste stortingsvalen hade nära 300,000 kvinnor rösträtt.
Skulle det nu till nästa val komma en ny massa kvinnor - cirka 200,000 - skall det säkert icke vålla större rubbningar än den första.
Det kommer icke att riva upp något.
Här är praktiskt icke fråga om huruvida kvinnor skola hava samma rösträtt som män, ty det få de otvivelaktigt.
Frågan är bara, om högern skall strida emot.
Ochden frågan vill jag bedja alla högermän noga bet änka. "
Dessa behjärtade ord riktades till hö- gern för att förmå partiet att upptaga allmän kvinnorösträtt på sitt program.
Resultatet uteblev ej.
Med glädje del- taga vi i de norska kvinnornas ljusa förhoppningar, men i glädjen blandar sig dock ett stänk a v bitterhet och för- ödmjukelse å v å r nations vägnar.
Den nationernas fredliga tävlingskamp, som vi nyss bevittnat h a r stegrat v å r nationella självkänsla.
Vår stolthet över svenskarnas höga kroppskultur smälter till intet inför den sorgliga vissheten, att ett stort betydelsefullt parti på en annan vädjobana, d ä r osjäl- visk och opartisk rättrådighet samt vidsynt statsklokhet fälla utslaget,.
- M A LM STR 0 1M wrm w m t m ~f ~Oüattpitiu~ @.
.
.
73CDrotBJngp.tui7SC T. d,-A.
K. Sohuldhels T.
5541..
' # bueh- w h Ramaifh.
.
N:r 12.
__ B å d e d å d e t gäller arbete, som fordrar ett omsorgs- fullt utförande o c h praktisk duglighet, o c h arbete, s o m fordrar intelligens, stå kvinnorna lika högt s o m män- n e n, m e n d e t g ö r m i g o n t att b e h ö v a tillstå att deras - o c h detta ä r i s a n n i n - g ett a v d e lön o f t a ä r lägre - starkaste argumenten för kvinnans politiska rösträtt.
- Olikheten i lönevillkor skulle vara omöjlig att upp- rätthålla, o m kvinnorna h a d e s a m m a rätt s o m m ä n - n e n att ställa statsmakterna till ansvar.
L i o p d Geopge CO N STAN C E JÖaköpiaags-Xw&amp;et %bl.
I %!
=.
FlWnfn OTundkd 1TW Allni.
Tel. i q 8 ä. '
" Martina Bergman-hrbergs Första terniinens verksamhet.
Den 29 jan.
anträdde undertecknad sin färd u t på den småländska lands- bygden såsom ledare a v de Bergman- Österbergslra samhiillskurserna.
Det var med en smula skeptisk undran, huru- vida detta upplysningsarbete skullevin- iia någon förståelse bland dem det av- såg, som början gjordes.
Ty nian vå- gade j u knappast hoppas, a t t föreläs- ningar om våra samhällsförhållanden skulle i hög grad kunna intressera de kvinnor, som måhända hittills stått all- deles utanför sådant.
I planen för kur- serna ingick, a t t så vitt möjligt söka nå olika grupper a v landsortens kvinnor, såväl dem som tillhöra de tätt bebygg- da samhällena utmed järnvägslinjerna, som dem som bo i de avlägsna bygderna.
Arbetet skulle samtidigt bedrivas vid tvänne närliggande platser, med före- drag varannan afton, och borde varje kurs omfatta minst 4 aftnar, varunder redogörelse borde lämnas för det vik- tigaste a v kommunalförvaltningen, den allmänna hälsovården, fattigvårdens omfattning och organisation, äkten- skapslagstiftningen, statsförfattning- gen, riksdagen m. m.
Därjämte skulle billig litteratur i nämnda ämnen till- handahållas efter varje föredrag.
Den första kursen anordnades i Nor- rahammar, ett vackert beläget bruks- samhälle söder om Jönköping, d ä r ar- betarna äro kända som politiskt syn- nerligen vakna och målmedvetna.
I Norrahammar finnes för övrigt en livs- kraftig F. K.
P.
R., vars ordförande anskaffat fri lokal i det s. k. förenings- huset.
Kursen bevistades a v omkring kommer så långt efter sina norska par- tivänner.
Och bland " jumbos " i sista ledet finna vi den akademiska ungdo- mens lärare och ledare, en Kjell&amp;, Clason, Thsr6n och Lundström.
Med gamle löjtnant Z i d h känna vi oss fre- siade att utropa: " Nu hava de gått som paddor nu blevo de efter igen. "
Elin Wahlquist.
.mmmmm.mm @ nmm~mmmm oss.
~ _ _ _ _ _ _ _ _ åhörare, huvudsakligen kvinnor, ehuru ä r e n en del iiiiin hade infunnit sig.
Bland röstrlittslwinnor får inan risserligeri den uppfattningen, att de Sinnen som behandlades r o r o förut väl bekanta, men av uttalanden som gjor- des, tycktes även rösträttskviiinorna nied stort intresse följa kursen.
Samti- digt hölls en kurs i Ekerud, vilket är en liten station några mil från Norraham- niar.
Där fanns ingen offentlig lokal, utan upplätos tvänne privata rum för Rndarnålet.
Från stationen sett före- faller trakten föga bebyggd, men än- dock och trots den då rådande starka kölden samlades varje afton vid Eke- ryd 40-50 personer, a v vilka somliga haft 6 km.
väg a t t tillryggalägga.
Och det v a r ett sant nöje att få tala inför dessa kloka, intelligenta inlinniskor och att träffa samman ined kvinnor, vilka troligen dagen lång haft ett drygt arbete i hemmet, men icke dess mindre klart fattade, att kvinnorna väl behöva ha allmänna intressen.
Sedan en tids avbrott i kursarbetet Iiiåst göras på grund av familjeange- lägenheter, upptogs verksamheten ånyo i början al- mars månad i Vagge- rgd och Skillingaryd.
Vaggeryd är ett järnvägs- och municipalsainhälle med c:a 1,000 invånare.
Kursen hölls i där- i-arande godtemplarsal och var väl be- sökt, 100-200 åhörare.
Som det sades mig, hade inånga af deltagarna aldrig reflekterat över att lagstiftningen över huvud taget kunde beröra kvinnorna, men nu började man inse, att så var fallet.
I Skillingaryd, som har unge- f ä r samma invånareantal, ar publiken däremot fåtalig, c:a 40 personer, må- hända beroende på de utpräglat reli- giösa intressen, som d ä r råda.
Det bä- sta intrycket från Skillingaryd v a r be- kantskapen med en f r u L., som i säll- skap med sin man bevistade kursen; hon hade skaffat sig kommunal röst- rätt för att kunna deltaga i det förestå- ende landstingsmannavalet, och både hon och hennes man vor0 synnerligen socialt och politiskt intresserade samt vidsynta människor.
Nästkommande tvänne kurser förla- d e s till Gnosjö och Hillerstorp.
Gno- sjö är ett litet samhälle vid Borås-Ai- vesta-banan, har 300 invånare och är bekant för sin uråldriga hemindustri och slöjd, Där fanns varken godtemp- larsal eller annan större lokal, varför man helt gemytligt samlades i fröken Petterssons pensionat, d ä r ett rum och en förstuga upplåtits.
Att döma a v den tillslutning kursen fick - närmare i00 åhörare - måtte Gnosjöborna, icke minst de kvinnliga, v a r a särdeles vak- na.
Efter varje föredrag vidtog livlig diskussion i de frågor, som behandlats, och den medhavda litteraturen rönte god åtgång.
Grannsamhället Hillers- torp är en mycket gammal landsby, 1 km.
från stationen med samma namn.
Man hade berett mig p å att icke d ä r vänta någon som helst jordmån för " nymodiga ideer ", alltså fick man vara beredd tala för tomma väggar.
Stor v a r därför överraskningen, att första kvällen finna den lilla godtemplarsalen ' i0 Ivar biaggströms Boktr.
Am B. LAGERBONB 26 Uamla Kyngshoimsbrogatan SIXOMA43ASIN Aftt shgs bokfwck.
.
JakQbsgataa i8 - Predsgatan 8
2 - fylld till sista plats; den rymde risser- ligen icke iner Sn 60 persoiier, nien d ä r vor0 alla åldrar representerade från skolbarnen till deras nioniiödrar.
Och en följande afton, när en berömd predi- kant höll möte i Missionshuset, kunde fattigv8rdsföredraget ändock sanila ett 40-tal iiiän, kvinnor och barn, vilket in- te ä r dåligt, oiii iilan hetiinker konkur- rensen.
Ä1; teiiskapslagstiftiiingeii tycli- tes \ - ara a~ aktuellt intresse för Hil- lerstorp att dönia a v de många niänni- skor, soni den aftonen infunno sig, långt fler ä n l o l d e i i kunde ryninia.
Si- sta aftoiien avslutades iiied ett rösi- rättsanförande ocli iiied utdelning av L.
K.
P. l3:s flygblad, vilka rönte en strykaiide atgång.
Därefter bar färdeii söderut till Lun- der&amp;, som ligger icke lårigt från Hal- landsgränsen.
Saiiitidigt anordnades knrser i Refteled och Gisluued.
I Lan- deryd tycktes det sociala intresset hos kvinnorna iiiinu slumra, ty de första föredragen besöktes endast av 20 per- soner, inen ökades antalet till oiiikr.
50 de båda sista.
Det sades, a t t föreläs- ningar där voro i allniiinliet föga be- sökta, och att de försök, sorii gjorts att bilda en f örelii sni iigsf örening hitintills strandat på grund av invånarnas lik- giltighet för salieii.
I Refteled i t e r, d ä r inan kunde räntat ringa tillslutning, blev det 35-50 åhörare, trots tiden nu Tar niindre lämplig - mitten a r april manad - då vårarbetet r a r i full gåiig, och de ljiisa aftnarna icke lockade till i ' öredrag inonilius.
I Gislarcd räslade åhörarskaran mellan 80-150 personel-.
Ehuru alliiiiinna nieiiiiigen i Gislaved icke lär gilla, a t t kvinnorna srssla iiiod andra intressen ä n heniniets - E '.
K.
P.
E. har nog en ganska trögarhetad jord- nian därstiides - så tycktes d i r icke förty kunna fiiinas kvinnor, soni väl förenade heni- iiied saiiiliäi !siiitressen.
Den gästfrihet och vänlighet, soni visa- des mig i Gislaved, höra för övrigt till de angenäinaste ininnena Irån denna reseturnk nied dess ibland förekoin- niande besvärliqheter och strapatser.
Slutligen styrdes kosan återigen norrut och rakt in i det vackra Mo hä- rad till socknarna Angerdshiistra och Nzilseryd.
F r å n Smålands Taberg tog det ungefär 2 tinimar a t t resa efter häst till Angerdshästra, nien då var man också ute p å riktiga landet och i den härligaste natur, som nu stod i sin första ljusa grönska.
I Bngerdshästra och Mulsersd hade skolråden välvilligt ställt skolhusen till förfogande, d ä r hade gjorts reklam för saken på bästa sätt genom a t t kungöra kursen efter gudstjänsten i Nissionshuset.
Då man känner till de långa avstånden i en fö- ga bebyggd landskommun och vet, hur upptagna husmödrarna äro denna tid a v året, verkar det nästan rörande a t t finna ett 30-tal åhörare vid föredrag.
som j u ingalunda knnna locka pi grund a v äinnesvalet.
Och den spänd2 uppmärksamhet varmed föredrager åhördes sade mer ä n ord, att det blanc allmogelvinnorna, finnes icke blot, kunskapsbegär och lusten att lära, utar också något a v denna vaknande sam hällskänsla, som om den främjas ocl vårdas förvisso skall komma utveck lingen tillgodo.
I Angerdshästra och Mulseryd höllo!
kurserna kl. 4 e. ni.
S &amp; S G ~ varande der tid då husmödrarna lämpligast kundt lämna hemsysslorna.
I Mulseryd blel det endast omkring 20 åhörare, undaii tagandes vid söndagsföredraget, db de samlades ett 100-tgl; det v a r j u helt na turligt att denna tid a v äret med de.
myckna arbetet i jorden, som kriivdi allas krafter, man e j kunde påräkna er större publik, och därför fick nu kurs arbetet för denna termin avsiiitas.
Samtliga dessa kurser h a hbllits a v BOSTRATT FOR giftsfritt for deltagarna.
Vid flertalet platser har godtemplarsalen förhyrts, 3å det i regel tagit för lång tid träffa uppgörelse med respektive skolråd an- gående skolsalens upplåtande; i de större samhällena torde dessiitoiii skol- lokalen i regel vara för liten.
Det har visat sig, att den största till- slutningen vid föredragen varit under februari-mars niinader, varför arbetet under denna tid ävensom januari torde lämna bästa behållningen.
Lördags- och söndagsföredrag ha i regel varit niest besökta; för övrigt växlar åhöra- teantalet i bög giad beroende p å oför- utsedda fahtorer, såsoin god eller dålig väderlek, anordnaridet av andra före- drag eller möten på platsen o. s. v. En jak a v vikt ä r naturligtvis lokalpres- &gt;ens ställning; önskligt vore a t t tidnin- garna mer iin hittills ägnade saken nå- gon iippinlirlrsamhet, redogjorde för kursernas syfte och äiidaniål samt upp- iiianade kvinnorna att begagna sig a v tillfället a t t inhämta kunskaper.
Orii det sålunda i stort sett varit en- dast goda erfarenheter f r å n dessa för- iölcsvis anordnade kurser i fråga om det intresse, varnied kvinnorna om- fattat deni, kan delta nied fullt skäl iiven siigas om iniinneii.
H u r iipprnun- trad blir nian t. ex. icke av a t t träffa janiiiian med högersinnade lantmän, soni säga: det lir alldeles nödvändigt att våra kvinnor nu börja röra på sig och sätta sig in i tidens frågor, och orn [len kvinnliga rösträtten snart nog går igenoni, vilket vi tro den gör, så g å r det inte an a t t våra kvinnor komma för långt efter städernas.
Och många ha de iiiäri varit, som uttalat sin önskan att få kvinnorna kommunalt och po- litiskt intresserade.
Vid min fråga, om de inte trodde kvinnorna d å skulle för- iuiiiiria hemiilen, ha de svarat: Ja, nien Iiarlarna ha j u fullt a v allniiinna upp- drag och klara ändå skötseln a v sina gårdar, och det ä r väl ändå orätt, att kvinnorna inte skola ha någon talan.
F ö r en rösträttskvinna äro sådana uttalanden i hög grad glädjande, icke minst i tider, då särskilt amiraler och professorer i riksdagen och vid politi- ska möten röja en så förvånande kän- nedoni om bondhustrurnas förhållan- den, speciellt i fråga oni omöjligheten f ö r deni att under någon stund a v da- gen lämna " kök, visthus och ladugård ", om det skulle gälla ett politiskt val.
Måhända komma landsbygdens kvin- nor a t t själva säga sitt ord i denna sak.
Gerda Planting-Gullenbåaa.
Norges första kvinnliga höisteretsadyokat kommer en a v de närmaste dagarna att få sin fullmakt, sedan hon nu bestått de nödiga proven inför höisteret.
Det är frö- ken Elise Sem, som avlade juridisk äm- betsexamen redan 1901, men vilken erhöll fullmakt som sakförare först år 1904, i det a t t den gamla sakförarlagen förbjöd kvin- n a n a t t föra processer.
Bredvid juridiken h a r fröken Sem livligt deltagit i kvinnorö- relsen.
Redaktörsskifte i .Hvindevalgrets.
Med augustinumret övertages redaktör- skapet av det danska Landsforbundets for Kvinders Valgret medlemsblad Kvindevalg- ret a v f r u Clinny Dreyer, medlem a v för- bundets Hovedbestgrelse.
Redaktörskapet h a r alltifrån tidningens startande för fem år sedan innehafts a v den kända yrkesin- spektören f r u J u l i e Arenholt, som nu på grund a v sin maktpåliggande statstjänst ser s i g nödsakad att lämna det redaktions- arbete, hon skött med sådan sällspord skick- lighet och framgång.
Kvindevalgret, som i flera avseenden stått som mönster föl Bösträtt för Kvinnor, utkommer nu i en upplaga a v 7,000 ex., e n siffra, som måste betecknas som synnerligen god f ö r e n för- ening med omkring 11,000 medlemmar.
Lika mycken framgång i fortsättningen är den önskan vi vid vaktombytet sända v å r dan- ska kollega.
~ - ÖBASESIDIGT RUINNOR Bär rös trät tsmärke t!
Som rösträttskvinnorna bäst själva veta, är iet endast ett litet f å t a l av dem, som hava ' ör ständig vana a t t bära rösträttsmärket.
3et synes mig dock, som borde detta v a r a: n självskriven prydnad för den självför-, örjandes enkla dräkt; i varje fall saknar n a n den utan vidare reflektioner endast IOS de många, som under vintern uppskjuta iitt aktiva rösträttsintresse till sommar- Liånadernas relativa lugn, för a t t åter under lessas vila ytterligare framskjuta samma ntresse till vinterniånadernas mera dåd- iraftiga tid!
Vi skiilie säkerligen med relativt mycket.
itet besvär kunna göra e n Iiel d e l n y t t a ned märket.
Och en mera hövlig och dis- iret form för agitation kan väl knappast änkas!
Se blott på vitabandisterna, dem; ä1 aldrig någon t ä n k t på a t t anklaga för iamhällsomstörtaude ideer, de bära i helg) ch söcken sin hvita emaljrosett och bi- lraga endast genom detta till a t t inför iiånga giva saken e n påtagligare aktuali- .et ä n vad som sker exempelvis genom tid- iingsspalterna.
Vårt mål är mera genom-; ripande ä n deras och t a r v a r sålunda uinst lika genomförda och s t a r k a medel.
Maii gör alltid n y t t a genom a t t bära * östrättsmärket.
Men mest nj-tta, gör man) in man bär det under resor.
Många, som iret r u n t i sin hemort arbet.a för saken, s t å eke ut a t t ytterligare giva den omtanke inder den korta semestern och avtaga där- ' ör märket, n ä r kofferten packas.
Beror let på överansträngning ocli medvetandet im välförtjänt vila, k a n man j u ingenting ia a t t invända, utan f å r tacksamt notera m a k e n.
Men den är den enda fullt gil- .iga.
Ty ingenstädes h a r nian sådan hjälp iv sitt märke som i järnvägskup6n och på ingbåten.
Den som skriver detta s t å r själv i tack- jemhetsskuld till många okända livinnor: ör mycket vackra och mycket behagliga im &amp; reseepisoder, dem mitt märke förskaf- ' at mig.
Särskilt minns j a g en färd till: n sjuk, börjad i t u n g ängslan och bävan.
Därhemnia höll märket på a t t komma ned lådan: kanske blir det frågor och dagen i a n bli tröttande nog ändå.
Emellertid jegrade den mera hederliga delen a v sam- i-etet, och märket fick följa med.
Det hela ir just ingenting att berätta, endast att resan blev ljuvlig och god och att det lilla: ula märket kom att bli symboliskt för e n trinari kvinna, som reste den vägen fram, ich för vilken resan tydligen v a r e n färd i l l b a k a till livet f r å n döden.
Vi t v å trötta: .ch medtagna kröpo in i samma kup6, och nennes bleka kinder skulle säkert täppt: il1 agitationen p å en mycket dugligare rösträttskvinna än jag.
Men hon kände igen märket och blev rörd som över e n sak n a n för länge sedan gjort upp räkningen z e d och glömt, och när jag steg u t vid n i n lilla ensliga lantstation, visste j a g, att n i t t märke givit en återvändande den för-; ta impulsen utifrån om framtiden och li.
vet, till vilket hon skulle i n igen.
Jag ve1 icke vem hon var, .och vi talade icke myc.
ket, men j a g vet, a t t hon alltid kommer at1 r a r a en rösträttskvinna och a t t hon alltid kommer a t t säga s i g v a r a det!
Sedan dess lägger j a g aldrig ned märket när j a g skall ut bland främmande.
Det göi mera n y t t a ä n man k a n beräkna och sum.
mera, och det är också en geste, som aldrig k a n bli missklädsam.
Och icke nog med a t t vi genom det kom.
m a i kontakt med v å r t eget kön.
Vi undgå också den unge välputsade herre, som soi.
g n e r a r sig i fönsterrutornas speglar och son: finns p å alla tåg.
Märket ger konversa.
tionsanledning u t a n a t t h a n behöver söla sina fina handskar med att i onödan drr upp och ned i fönstret, men med den för klarande parollen " Jus Suffragii " återvin.
ner man den nyss hotade friden!
Lägg aldrig bort rösträttsmärket på resoi eller hemma!
Gwen.
Från Älvsborgsförbnndet, Överdirektör Widell gav oss e t t bra hand- .ag, då h a n utredde, a t t kvinnorösträtten rommer a t t skada nykterhetslagstiftningen.
Denna utredning, kompletterad med prof. rhyrens farhågor a t t kvinnorna skola ' ge- iomdriva rusdrycksförbudet, är den ypper- igaste sommartext man kan önska sig.
Ty iessa försök till svartkonster tycks h a vaclit: n del organiserat nykterhetsfolk, som föriit iovit for den betydelse för nykterhetslaq- hiftningen krinnornas medbestäminande- %tt skall ha.
I vårt lün h a vi visserligen fem års tid talat om krinnornas rostratt offentliga nykterhetsmöten, men i bör- ian gick det så till, a t t m a n själv fick be-: ära f å en plats för rösträtten p å prograrn- uet, och det kunde till ocli med förekomma.
i t t möteskomniitterade diskuterade lämp- igheten a v a t t det talades rösträtt p å nyk- erhetsmöten.
Nu erkänner man oförbehåll- samt, att kvinnans rusträtt betyder ett stort steg f r a m mot rusdrycksförbudet, och i joniniar h a r det talats rösträtt på en niassa mgdonismöten och hembygdsfester i vårt i n.
Särskilt på Dalsland har intresset vi-, at sig vara livligt.
Vår första Dalslands F. K.
P.
X., Färgelanda, h a r arbetat under nycket ogynnsamma förhållanden, men det Ser ut, som om de senare bildade sknlle f A ättare.
Vårt sista glädjeämne är Torrskogs E '.
K.
P.
R., och vi h a gott hopp om a t t få &gt; n förening i Beugtsfors r ä t t snart.
I den, rakteii tycktes man vara intresserad, vil-; et j a g hade tillfälle a t t konstatera, d å j a g len 4 augusti på hembygdsfest i Skipafors alade om " Kvinnorna orli nykterhetslag- jtiftiiingen ".
Men den bygden h a r också förmånen a-; i t t h a flera präster, som vill rättfärdighet oå jorden och alltså också rättvisa å t kvin- riorna, och man behöver e j i kyrkorna be- [ara a t t få kvinnornas frihetskamp stämp- ad som synd, ett förliållande, som natnr- igtvis bor underlätta kvinnornas arbete.
3ch r i äro inte bortskämda hos oss, vi k r o; acksamina för varje ärligt handslag.
s. w. __ _ _ Trollhättans F. K.
P.
R.
[orbereder en basar t i l l förmån for agita- ionskassau.
Stenstorps F. K.
P.
R. Brade den 28 juli medelst eii friluftsfcst sia Gåriga tillvaro.
Festplatsen, en vacker löv- hage, m r prydd med blågula och vitgula flaggor jämte a n d r a tilltalande dekoratio- ner.
Såug utfördes såväl unisont som av ?n damkör; talarinna var fröken Anna 3rönfeldt.
Det härligaste väder rådde och leltagarna, över 400 till antalet, fortsatte i god stämning ännu n å g r a timmar festen med folklekar.
Den gula och vita bilen.
På initiativ a r f r u Carolina Beuedicks- Bruce h a r d:r Gulli Petrini hållit en serie rösträttsföredrag på Gottland I Visby ta- lade d:r Petrini i D.
B.
V:s paviljong i Bad- husparken för en tacksam publik, mest be- StBende a v badgäster.
Ute på landsbygden gick färden i en giil- x h vitdekorerad bil, som naturligtvis gjor- l e god propaganda d ä r den susade fram.
L Slite bildade f r u Benedicks-Bruce en filial till Visby F K.
P.
R. efter d:r Petrinis före- lrag, som av den intresserade församlingen mottogs med det livligaste bifall.
Till styrelse för den nya filialen valdr- fröken Alma Myrsten, f r u Elin Holmqvist och f r u Hilda Linder.
Föredragsturnen i S k a r a b o r g s län.
började med friluftsmöte vid Björkelund utanför S k a r a med fröken Anna Grönfeldt som hurudtalarinna.
Mötet leddes al- läns- förbundets sekreterare, f r u J e n n y Yelan- der, som är fröken Grönfeldt följaktig på hennes turiik.
E n talrik och intresserad publik gav med livliga applåder s i t t bifail till känna.
Möten hava dessutom ä g t r u m i Axvall, Falköping, Lerdala, Lundsbrunri, Kvänum, Stenstorp och Fyrunga.
Det iri- tresse och den förståelse, som mötte de båda talarinnorna, borgar för att även i väst- götabygder kvinnorna vakna upp för nöd- vändigheten a v att förvärva kunskap om samhället, dess liv och utveckling, historia och framtidsmöjligheter s a m t önskvärdhe- ten a v a t t kvinnornas intressen, som ju i eminent grad äro hemmens, bli framburna i statens ledande institutioner och bevakas a v kvinnor i folkrepresentationen och i dew väljareskara.
- EdirdLoitor: STURMATAN 8, STOCKEOi,lK hten.
pr %.
bad an-.
(R R roa)
BOSTRATT FOB KYIHLPOB N:R 12 Kuinnorösträttons ri ksdagshistoria.
Av GuIIi Petpini.
V. 1906 Ars riksdagsskrivelse.
Knappt hade riksdagen hunnit åt- skiljas år 1905, förrän den stora över- raskningen koni.
S o r g e uppsade unio- nen.
Så följde urtima riksdagen, koali.
tionsministären, underhandlingarna i Karlstad och deii slutliga avvecklingen a v iinionen.
Saintidigt med förhand- lingarna i Karlstad pågingo valen till Andra kaininareii.
Det var frågan on: c k proportionella valen, som denna g å n g utgjorde det särskiljande niellan partierna, och valen gåvo utslag till fijrniån för vänsterns ståndpunkt d. v. s. för majoritetsval.
Sedan koalitions- riiinistären avgått, bildades därför en fiisinnad niinistär ined lir Karl Staaff som statsminister.
Kvinnorna började bli förhoppnings- fulla.
Kvinnorösträtten var i själva verket en enkel konsekvens a v de fri- sinnades allmänna ståndpunkt.
Alla de argument de anfört till förmån för männens allinänna rösträtt passade lika bra in på kvinnornas.
Unionskri- sen hade också satt sinnena i en viss dallring.
Man kände instinktivt att det gällde a t t samla svenskarna till ett enigt folk och att låta alla goda krafter inom nationen koiiiina till sin rätt.
Kanske hoppades många också, att den omedgörlighet, som varit Första kam- marens särmärke skulle ha fått en knuff, så att det kunde gå upp även för Första kammaren, att det inte alltid är en så säker position, som det kan tyc- kas, att säga: ” Vi hålla på status quo, ~i tiro belåtna därmed, och utan vcir medrerkan kan iiigeu üiidring ske. ” Den Ban tvlirtoni framkalla krafter och händelser, soiii varken beräknats eiler åsyftats.
Men det blev ingen kvinnorösträtt och föga a v nationell karnling.
Vis- serligen r o r o kvinnorna nog så ener- giska.
De anordnade n ö t e n med reso- lutioner, däri det begärdes a t t kvin- nans rösträtt skulle medtagas i rege- ringens rösträttsproposition, och de re- spektive rösträttsföreningarna samt en del andra kvinnoförenirigar insände petitioner i saniina syfte till regerin- gen.
Slutligen uppvaktades excellen- sen Staaff av en deputation från flera kvinnosammanslutningar med samma begäran, nien svaret blev bestämt a r - böjande på den gruiid, a t t om röst- rättsreformen sBnlle utvidgas till att även omfatta kvinnorna, skulle följden bli, att hela rePormeii koinnie att be- tydligt försvåras och fördriijas.
De frisinnade hade liiiiiipat så tröst- löst länge för att få frarii en rösträtts- Gtvidgning åt männen; de hade funnit s å niånga stenar på sin väg, så många försök från Första lianiinaren att med ” garantier ” a \ ena eller andra slaget t a tillbaka iiied ena handen, vad man g a v med deii andra, att de inte i-ille nu, när en liten ljusning kommit, och de sågo en möjlighet a t t lyckas, vedervå- g a denna genoni att försvåra frågan iiied upptagande a v kvinnorösträtten.
I den kungl.
proposition om allmän rösträtt för niän (och majoritetsval), som sedan avläts till riksdagen motive- ras krinnornas uteslutande på samma siitt.
Efter en redogörelse för de peti- tioner i frågan, soni till regeringen in- kommit, heter det: ” Väl torde den kvinnliga rösträtten i sinom tid konima a t t uppföras på dag- ordningen även hos obs.
; Men det ä r niin bestämda övertygelse, a t t det skulle vara i hög grad oklokt a t t nu upptaga detta spörsmål och förbinda det med frågan om utsträckning av rösträtt för män.
Den sistnämnda frå- gan har visat sig så svårlöst, att en in- blandning i densamma a v den i sig själv svåra och i varje fall till omedel- bar lösning ej mogna frågan oni röst- rätt å t kvinnor förvisso skulle undan- skjuta hela reformens lösning på obe- stämbar tid. ” Men kvinnorna ville inte godvilligt finna sig i att uteslutas; de fortsatte ined sin agitation, men sände nu sina petitioner direkt till riksdagsmännen i stället.
Inte mindre ä n fyra olika motioner om kvinnans rösträtt väcktes också vid 1906 å r s riksdag.
H r Sjöcrona förnya- de i Första kammaren sin motion om politisk rösträtt för kommunalt röstbe- rättigad nian och kvinna.
Hr Lithan- der, ävenledes i Första lranimaren, föreslog en skrivelse nied anhållan, ” att K.
M:t ville låta utarbeta ett röst- rättsförslag, upptagande politisk röst- rätt även för gifta och ogifta kvinnor, a t t föreläggas riksdagen så tidigt, att dess beslut kan fattas före valperio- dens slut ”.
I hans motion ingick dock iiveii ett förslag om Bndring av den ge- rnensamnia roteringen i skattefrågor.
Hr Lindhageii ville ha bort alla s. k. streck och motionerade i Andra kam- maren, jämte sju andra dess ledamö- ter, om a t t valrättsvillkoren slmlle f å fö1.j ande lydelse: ” Valrätt tillkoniiner envar välf rejdad sl ensk medborgare, såväl man som k \ inna, soni före det kalenderår, var- iiilder val äger rum, uppnått tjuguett års ålder: docli e j den, som står under förniyndersliap eller fattigvårdsstyrel- ses målsinansrätt. ” Hr Hörnsten jämte feni medmotionä- rer ville att villkoren för rösträtt skulle bli desaninia soni i den kungl.
propositionen utorii däri, a t t 15 riks- dagsordningen skulle erhålla följande lydelse: ” Valrätt tillkommer envar välfräjdad svensk medborgare, såväl man som lrvinnu, som före det kalenderår, r a r - under val äger rum, uppnått tjugufyra års ålder, dock ej ” etc.
Eventuellt ville de fiireslå detsamma, men med sådana tillägg, att en gift kvinna, vars man stupade på konkurs, fattigvårds- eller skattestrecken, och som e j hade boskillnad, också skulla mista sin rösträtt.
F ~ R D E ~ A R N FÖR A KVINNAN VID KOP AV EN S I N G E R SYMASKIN ÄRO K Ä N D A ÖVER HELA V Ä R ~ D E N - - Motiveringen till lir Lithanders mo- tion är ganska belysande för den då- iida uppfattningen.
Först påpekade han, a t t den allmänna rösträttens prin- cip, soni nian nu ville acceptera, med nödvändighet ledde till kvinnans röst- ratt; eljes vore uttrycket allmän röst- rätt en ” grov osanning ” och han ansåg därför de petitioner, soni kvinnorna tillställt regeringen och riksdagen, fullt befogade, och anförde uttalanden ur deni.
Men alldeles särskilt betonade han, a t t det kvinnliga inflytandet tro- ligen skulle verka modererande p å våldsamheten i den socialistiska poli- tiken, och yttrade vidare därom: ” Till detta - a t t kvinnan bliver ett skydd för familjen och det husliga livet gent eiiiot partityranniskt våld - kan j a g med skäl foga den erinringen, a t t kvin- nan i mån ar förinåga utgör ett natur- ligt stöd för nykterhetssträvanden och över huvud för ett religiöst och sedligt liv, en roll, soni i vår tid är blott allt- för nödvändig. ” Slutligen förebrådde han regeringen dess avvisande håll- ning i denna punkt och förklarade, att någon lång utredning a v frågan inte behövde förelromnia, varför den gott kunde hinnas nied under dåvarande riksdagsperiod, ” då det torde falla a v sig själv, att en eventuell rösträtt för ~ EAU MON0 (Professor MONO) Oöverträffat medel for erhållande av klar och fräsch hr.
Pris Kr.
3.-, 5 50, och lo.-.
FRANSKA PARFYMMAGASINE i Hovleveran t ö r 2 7 Drotfnlnggrtrn 2i.
Stockholm.
Riks Tel. 3309.
A h.
Tel. 311.
(KR 476) ~~ En fransk bok om svenska förfa tfarinnor.
Nägra anmiirkningar och synpunkter.
Av Xerstin Hård afdegerstad.
För kort tid sedan utkom i Paris en bok med titel: Femmes Pcrivains d ’ au- jourd ’ hui: Sugde av N:me Louise Cruppi, en mig hittills obekant författarinna.
Boken i sitt vita omslag såg jag någon tid dagli- gen på en bokhandlares etalage vid Place du Theatre Francais.
Den väckte min ny- fikenhet.
J a g har nu last den.
M:me Cruppi påpekar i inledningen den senare tidens starka tillväxt av författa- rinnor och frågar sig vilket deras tillskott till litteraturen varit.
” En fråga av stor räckvidd, som ”, säger hon, ” mången velat lösa deEnitivt på grund av ett fåtal exem- pel i hans närmaste omgivning. ” - I själva verket torde det vara för tidigt att bestäm- ma kvinnans område inom litteraturen, då hon just nu rycker in där i tätare skaror, .och detta vare sig man för detta ändamål hämtar exempel från litteraturhistorien el- ler den nu levande litteraturen.
Man gör s i g emellertid oupphörligt skyldig till dy- likt och detta på ett irriterande och över- tygat sätt, som måste väcka opposition.
Jag tänker på bl.
a. Vicomte de Brocs ” Les femmes auteurs ”, där han alnar upp grän- serna för kvinnans litterära kompetens, eller PB Faguets i många hänseenden yp- perliga bok ” Le Feminisme ”, till vilken jag Aterkommer längre ned och ännu en gång Snker Hbrkomma i denna tidning.
Faguet s k ä r där, utan baktanke, i all vänlighet och med faderlig hand för H t kvinnorna en be- atiimd del av den litterära steken: den 1ö- pande och medelgoda produktionen: små älskvärda dikter och rörande romaner.
” Nå detta ”, önskar han, ” bli kvinnligt och så godt som kvinnligt privilegium. ” Det är omöjligt att tycka om sådant, äfven då det kommer från en så uppriktig vän som E ’ aguet.
- Med ännu sämre exempel för Ögonen skriver säkerligen N:me Cruppi nyss citerade ord.
Nen hur är det, vill hon icke själv söka visa - ej i avseende på form men innehåll - var kvinnornas väg genom litteraturen gårt Säkert är, att hon för de svenska förfat- krinnornas vidkommande velat bestämma ’ c issa generella drag.
Och dessa generella drag ha nära nog samlat sig i en enda syn- punkt, som oavbrutet, ja, tröttande ofta återkommer i boken: de svenska kvinnorna, författarinnorna, hysa ej tillbörligt intresse för det erotiska, de äro av religiös-asketisk läggning.
Boken blir i detta hänseende ej blott ” konstaterande ”; den blir rent av po- lemisk.
Författarinnan hyser givetvis mindre sympatier för de ” valkyrior ” hon skildrar i inledningen - vilken i parentes sagt som historiskt dokument är föga tillförlitlig - än för den plötsligt i denna inledning ej långt från valkyriorna introducerade Ellen Key, som här med sitt tal om de isolerade, vilka sorgliga omständigheter undanhållit hem och moderskap, på ett egendomligt sätt bryter sammanhanget.
Vad den stackars Fredrika Bremer beträf- far, så äro både författarinnans bristande sympati för henne och Mortensens bok om Fredrika Bremer orsaken till, att hon blivit behandlad som hon blivit.
Man känner ju Mortensens uppfattning och den lilla med- lidsamheten hos honom, då han t. ex. i denna fråga säger: ” Hon talar som den blinde om fiirgerna. ” Mortensena uppfatt- ning blir hos M:me Cruppi ytterligare ac- centuerad.
Det är något av missräkning i hennes ton, då hon yttrar om Fredrika: ” Ce n ’ est pas le droit a l ’ amour qu ’ elle reven- dique. ” ’ J a g ger annu ett exempel.
M:me Cruppi talar om Jane Gernandt-Claine och den hen- nes diktsamling som tillägnats Afrodite.
Den smärtans kalk, som Jane Gernandt- Claine där offrar å t Afrodite, ” den ”, säger N:me Cruppi, ” skulle Afrodite vägrat mot- taga, ty det är den Korsfästes ”.
- Och så vidare.
Ett ständigt afstående tycker sig M:me Cruppi skåda överallt, och det irriterar hen- ne.
Ingen vill tömma bägaren, var och en lämnar den åt en annan.
- Till en viss grad inå häri ligga någon sanning.
Det finns an- dra saker, som somliga tycka vara både in- tressantare och värdefullare, och vårt land har en del folk, som sätta sina ideal högt.
Men det ligger en starkt förskjutande över- drift i att se allting ur denna synvinkel.
Vad det religiösa draget beträffar, som även det är mer individuellt än M:me Crup- pi tror, så skulle enligt M:me Cruppis upp- fattning det ligga något särdeles egendom- ligt för Sverige i föreningen kvinnosak och kristendom.
Så torde icke vara fallet.
In- genting är naturligare än kombinationen av dessa bägge faktorer.
Det finns t. o. m. fransmän, som anse den fullt logisk.
J a g citerar Fagnet: ” feminismen är kristen- dom ”.
Samt: ” Sålunda äro kvinnorna på väg att skapa ’ la femme forte de 1 ’ Evan- gile. ” ” Denna starka, allvarliga, upplysta och rättframma kvinna .. Och nu till författarporträtten.
- Dock,. ” Anmärkas kan.
att en felaktig appgift om tvA amerikanska resor, som Fredrika Bremer skaHe gjort, troligen beror pA miss- uppfattning av dsn Mortensenska texten.
innan dess, ehuru jag icke länge vill dröja vid bokens felaktiga detaljer, känner jag mig nödsakad visa på några oriktigheter.
J a g undviker naturligtvis dem, som förut påpekats av andra.
- Det är ingalunda rik- tigt att sparsamhet är ett svenskt national- drag, att ” la fliinerie ” och ” la nonchalance ” äro oförenliga med folkkaraktären, att flera flickor födas årligen än gossar, att männen ” de bonne grace ” accepterat konkurrens med kvinnor inom sina yrken m. m. m. m. av litterär, social och psykologisk art. J a g opponerar mig mot uppgiften, att den ro- manska kvinnan under gammal tid endast skulle haft indirekt inflytande, tvärtom dömde hon som länsherre Över sitt län, som ” prend ’ femme ” hade hon makt inom sitt skrå.
- Vad nu porträtten beträffar, äro icke alla goda.
Bristande sympati och förutfattad mening ha gjort att Fredrika Bremer miss- lyckats, och jämte henne ha t. ex. Jane Ger- riandt-Claine, ja, även Selma Lagerlöf. ’ icke tått sin tillbörliga relief.
För Ellen Key Bnnes ju den varma sym- patien.
Men det har icke helt hjälpt.
Ty en konflikt har vid denna skildring upp- stått mellan M:me Crnppis beundran och hennes franska logik.
Dock, trots den svå- * * Anmärkningsvis vill jag säga, att det synes mig som en ohövlighet, att den svenska översättarinnan af ” Nils Holger- son ”.
Thekla Hammar, icke nämnts på tal om övers.
af denna bok, men väl författaren till företalet i denna översättning.
Däremot har M:nie Cruppi framfört sitt tack till M. Bellessort, som översatt ” Gösta Berling ” och ’ Jerusalem ”.
- Det har mlhända undgått M:me C., att M. Bellessort i företalet till sin övers.
af ” Gösta IPerling ” tackar fröken Hammar för gott samarbete.
” Denna över- iättning ”, säger han.
” är mer beMM än nia ”
I 4 RÖSTRÄTT h i n n o r får samma utsträckning och samma former som den för män före- slagna ".
Hr Lithander betraktade således kvinnorösträtten i viss mån som en konservativ garanti, åtminstone så till vida som han ansåg, att kvinnan i egenskap a v närmaste representant för hemmet skulle vara emot ytterligheter, en åskådning, som ofta förekommit hos den kvinnliga rösträttens vänner i denna kammare.
Hr Lindhagen omta- lade likaledes i sin motivering, att en del vänstermän vore rädda för den kvinnliga rösträtten, därför att de allt- för mycket oroade sig för a t t kvinno- rösträtten skulle bli en s. k. konserva- tiv garanti, medan högermännen ofta fruktade motsatsen.
H a n ansåg också, a t t någon vidlyftig utredning icke be- hövdes.
Verkningarna a v rösträtten vore det, tämligen lönlöst a t t söka ut- grunda.
" Den allmänna rösträttens arincip är att samla alla medborgare till ett arbete för deras eget och det allmännas bästa.
Då kvinnorna även äro medborgare och hava intressen att bevaka, måste de vara med. "
I konstitutionsutskottet märktes det ock detta år, a t t någonting inträffat, så att även utskottet fått känning a v tan- ken p å nationell samling.
Visserligen ville utskottet lika litet som regeringen sammanblanda denna fråga med män- nens rösträttsreform, men utskottet be- slöt dock hemställa om en skrivelse till K.
M:t i frågan med en utmärkt moti- vering.
Riksdagens skrivelse v a r a v följan- de lydelse: N:R 12 FOR KVINNOR skulle vara inne att taga under allvar- ligt övervägande, huruvida och i vil- ken omfattning politisk rösträtt kan beredas jämväl kvinna, gift likaväl som ogift.
Att från direkt politiskt in- flytande utestänga henne kan näppe- ligen sägas v a r a väl förenligt med in- förande av en så vidsträckt valrätt för män, som n u ifrågasättes.
Hon har nämligen lika stora intressen att till- varataga i samhället som mannen och bör väl därför även sättas i tillfälle att genoni deltagande i de politiska valen göra dem tillbörligen beaktade.
Här- till kommer, a t t kvinnan på grund a v de henne särskilt utmärkande egenska- per ä r agnad att utöva ett gagneligt inflytande i synnerhet på den sociala lagstiftningens område, såsom i fråga om fattigvård, sjukvård, undervisning och uppfostran.
Då emellertid beslut om en så vittgående reform, som bere- dande a v politisk rösträtt för k \ i nnor skulle innebära, icke bör fattas utan en föregåer ?de allsidig utredning rö- rande alla de spörsmål, som härmed stå i sammanhang, och då denna frå- ga dessutom är a v den omfattning och betydelse, att densamma bör finna sin lösning oberoende av den nu förestå- ende rösträttsreformen, h a r Riksdagen ansett sig endast böra hemställa om avlåtande a v en skrivelse i ämnet till RA.
Collijns Extra Prima o. Prima Bomullslärft.
Internationella röst rätt smärket utfört av den danska konstnärinnan FRU JOHANNE PEDERSEN-DAN Brons.
.
.
.
.
.
.
.
Förgylt.
.
.
.
.
.
.
D med emaljbard Silver.
.
.
.
.
.
.
.
Guld 8 carat.
.
.
.
.
P 14 LI.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
i L.
K.
P.
R:s Expedition Fru Johanne Pedersen-Dan 39 Griffenfeldtsgade, Köpenhamn.
Stockholms Nya Resandehem i: L ' E..
,, _I.
.... .................................................... ....
Obs.!
Billiea priser och mima materialier.
(A ii mni.
Vegetarfska Matsalarna &amp; Pensionatet ~~ ~ 6 Lästmakaregatan, Stockholm.
Drottninggatan 94, 1 tr. rekommenderas.
Middag Större rekvisitioner, varvid rabatt lämnas, ställas serveras från kl. halv 4-5.
Tiden Kan dock än- dras efter överenskommelse.
direkt till A.
T.
26055.
Augzcsta Rydell.
(A.
F.
757.)
Ny ar e r Öst r ä t t slit t er a t nr: vis en av våra motståndare, Fredrik Böök, anser att den är.
Men eftersom vi kommit in på detta kapitel, vill jag säga, att jag önskar befria M:me Cruppi från det själv- tagna sörjandet över att rösträttens anhän- gare, som hon anser - eller andra anse -, hysa alltför vittgående förhoppningar.
Den jämförelse med Norge M:me Cruppi gör i sin lilla recension, är för M:me Cruppis än- damål otjänlig och visar blott ytterligare att rösträtten är vägen.
Hur svårt det är att bedöma typer, hän- delser och situationer, då man saknar sym- pati eller objektivitet, visar M:me Cruppis arbete.
Men det visar även vad hennes le- diga penna kan åstadkomma, då dessa för- utsättningar finnas.
Så är förhållandet i synnerhet med hennes studie av Ernst Ahl- gren, men även i någon mån av Eilma An- gered-Strandberg.
Det rent praktiska i läggningen hos dessa bägge kvinnor har, som naturligt är, funnit genklang hos den franska författarinnan, liksom deras klar- ögda iakttagelseförmåga, som är något i släkt med den franska.
Härtill kommer f ö r Ernst Ahlgrens ' del att hennes gripande lev- nadshistoria måste fängsla, liksom hennes helgjutet ädla och originella personlighet.
A y henpe har M:me CrURpi givit en levan-.
' i.
, _ de bild.
~~.
.
.
O50:: i:.
.
.
1: -.
.
.
1:75 skorna lagas?
.
.
.
1: l O s Behöver å vänd Eder till Svenska Skosulningsfabriken,.
.
.
7:- Norrlandsgatan 21.
Skorna hämtas och hemsändes.
.
.
l i: - efter tillsägelse på allm.
34840 eller riks 6277.
På grund a v vad sålunda anförts, STUREPLRN - Birgerjarlsgatan i9 - (Kungsgatan i.)
får Riksdagen anhålla, det Eders K. Rikstel.
77 60.
Allm.
Tel. 242 21.
M:t behagade föranstalta om en allsi- &amp; tt - Förstklassiigt - Komfortabelt.
dig utredning a v frågan, om och i vil- Rum från 2 kr.
till högre pris.
Veckorabatt gives.
ken utsträckning rösträtt vid val till Högaktningsfullt E.
LIND ORM.
Riksdagens Andra kammare bör bere- das jämväl å t kvinnor, samt därefter f ö r Riksdagen framlagga resultatet a v Till Konungen.
Inom Riksdagen hava i särskilda mo- denna utredning jrtmte det förslag var- F. Ä. Bather, M.
A., D.
Sc., F. R.
S.: TilZ tioner framställningar gjorts angå- till densamrria kan giva anledning.
de svenska männen.
Utgivet av Uppsala Stockholm den 17 m a j 1906. ende rösträtt för kvinnor vid val till F. E.
P.
R.
G öre; 4: 50 pr i00 ex. Xed undersåtlig vördnad.
Andra kammaren.
Ezaline B o h e m a n: Riksdagsmannavalen Uppenbart är, att det för samhället i911 och kvinnornas rösträttsfråga.
Ut- givet av L.
K.
P.
R.
3 öre.
ä r a v största vikt, att alla de medbor- Ny kvinnlig stadsfullmäktig.
Anna Bugge-WickseiJ: Gifta kvinnors gare, vilka kunna förutsättas äga den A de frisinnades lista i Uddevalla kommunala rösträtt.
Utgivet av L.
K.
P.
R. mognad och självständighet samt där- har valts fotografen fröken Maria 25 öre pr 100 ex. med följande intresse för allmänna Lundgren.
Frigga Oarlberg: Varför fru Håkansson ärenden, som göra dem skickade att gick in i rösträtts oreningen.
Utgivet av inverka p å statens angelägenheter, 5 öre.
Oöteborm F. K.
P.
Internationella landvinningar.
jämväl bliva satta i tillfälle härtill ge- Varför fiu €€&amp;kanssons dotter gick i n i Mrs Chapman Catt h a r på sin världsom- nom erhållande a v politisk rösträtt.
segling i sällskap med den holländska rösträtts oreningen.
Utgivet av Göteborgs F. E.
P.
5 öre.
En sund och ostörd samhällsutveck- Landsföreningens för kvinnans politiska ling betryggas säkrast genom att samt- rösträtt ordförande d:r Aletta Jacobs kom- Uarrie Chapman U a t t: Går kvinnoröst- rättsrörelsen framåt?
Jämte en kort bio- liga de krafter inom staten vilka där- mit så Iångt som till Manilla på Filippi- @ över Mrs.
Catt av Ezaline Boheman.
för ä g a nödiga betingelser, kallas att nerna, varifrån färden går vidare till Eina Utgivet av L.
K.
P.
R.
15 öre.
i sin mån medverka och göra sin in- och Japan.
I sista numret av " Jus Suff- E.
E. Haliber: Kvinnan i hemmet och sats i det offentliga livet.
A t t dylika ragii " omtalar mrs Catt, att d:r Jacobs hål- samhället.
&amp; givet av L.
K.
P.
R.
5 öre.
förutsättningar kunna förefinnas hos lit fyra rösträttsföredrag på Sumatra och Sigrid Kruse: NykterhetsfrGan och kvin- skulle tala på åtta rösträttsmöten på Java.
många a v vårt lands kvinnor, torde Ahörarna, som äro holländare, mottaga fö- nornas rösträtt.
Utgivet av L.
E.
P.
R.
90 icke med fog kunna bestridas.
Då man redragen med förståelse och sympati, och öre pr 100 ex. numera verkligen vill hos oss ansluta överallt värvas medlemmar och bildas röst- S e l m a L a erlöf: Hem och stat.
Utgivet av Faiu F. P.
R.
5 öre.
sig till den allmänna rösträttens prin- rättsföreningar, filialer till den holländska cip, synes det Riksdagen, som om tiden landsföreningen.
Klara Lindh: Den svenska kvinnorösträtts- righet hon själv känner att klarlägga Ellen Keys åsikter, förvånar hon sig över, att denna i sitt hemland har så f å anhängare.
I sin iver att reda upp, ger hon, utan att själv märka det, till en viss grad orsaken.
" Det är förargligt ", utbrister hon, " att Ellen Key, så stor konstnär som hon är, icke gjort sig mödan att sammanfatta sina teorier i en liten verkligt klar bok. "
M:me Cruppi känner till Faguets " Le Feminisme ", och hon kunde där fått saken ytterligare för- klarad.
" Aldrig ", säger Faguet om en av Ellen Keys böcker, " har en bok med ten- dens, som vill vara en tendensskrift och som överallt har tendensskriftens ton, mindre varit en tendensskrift .. J a g förvånar mig icke över att M:me Key i sitt hemland an- ses vara feminist av några, antifeminist av andra.
Hon skulle lika väl kunna gälla som konservativ och radikal, reaktionär och revolutionär. "
- Emellertid, och här fram- träder M:me Cruppis personliga tänkesätt, hon kan visserligen för Sveriges vidkom- mande g$ i p på vad Ellen Key förordap, då hon i e b .tror oss kapabla till några exces- ser, men hon gillar icke Ellen Keys upp- höjande av kärleken.
mellan människor till religion, lika litet gom hon är &amp; ed på - vid bedömande av Elin Wägner - attdröst- rätten blir religion; någOT som ' ju exempel-.
~ erhålles till följande piis: 7 K.
M:t.
Marknadens bästa kvalit ier ........................................................ .... AFFARSREGISTER iii; iiii .... MeLLERiS CAP.
16 Norrlandsgatan rekommenderas.
Särskilda matsalar för damer.
Stora hygieniska 3iatsalar 1 tr., känt för sin goda, vällagade mab.
Å nedre botten servering efcer tyskt och svenskt mönster.
Obj.1 Stor rabatt vid köp av kn- ponger.
Obs!
Ett omtyckt kaffe serveras hela dagen.
dppet t i l l kl. en kvart före 12.
Ivar Öhrnbergs Bokbinderi 4 Ohservatoriegatan.
Stockholm.
R.
T.
6103, A.
T.
10432.
Utfor allt rad till yrket hörer.
Uppfodring och ferniss- niug av kartor och planscher.
Specialitb: Förgyllning för hand och press.
Klädsel av skriv- och sp ' elbord.
Onisorgsfnllt arbete och moderata priser.
(A.
F. ?Y &amp;) Agnes Hallbergs Modearrär Upplandsgatan 2.5 rekommenderas, Smakfulla hattar, moderata priser.
Sorghattar på lager.
Allm.
Tel. 11602.
(A.
F.
i 9 7.)
Den Svenska Hattnålen " Mode de la Suede " fyller alla anspråk, enkel konstruktion, ytterst praktisk, högst elegant.
Enda lösningen, begär omgående prospekt och prover frgn Rattnålsdaren Mode de In Siihde, Hornsgatan 26, Stockholm.
Badläkare Clara Smitt-Dryselius Ljusinstitutet RBsunda StrHket Grevturegatan 24 B A.
T.
4225.
R.
T. Rhunda 84.
A.
T. Råsunda 184.
Stockholms Ritkontor rekommenderar sina i alla prislägen smakfulla och vackra handarbeten.
Ritningar till broderier för kkdningar utföras i extra vackra mönster.
Huvudaffär: Filialer: Drottninggatan 30.
Uumleglrdsgatan 11, St Paulsgataa 1, Upplandsgatan 34.
Agda Svenssons Modemagasin Af&amp;rteroamueligatan 65.
R l l m.
Telefon i5907 Rekommenderar sitt stora välsorterade lager av rörelsens historia i korta drag.
Utgivet alla nyheter i Modebranschen.
Sorgsaker stän- av L.
K.
P.
R.
5 öre.
digt i lager.
Pariser-Modeller.
Obs!
Billiga priser.
Soff Lindstedt: Varför böra reQi6st öuer- Atelje Central.
tHgade kviwnor anslzcta sig tiU rösträits- rörelselz?
Utgivet av Stockholms F. K.
P.
R.
Om Ni vill ha väl utförda porträtt och billiga pri- 5 öre.
ser, gå tiU Mästersamuelsgatan 71, andra huset frh Vasagatan.
Hiss.
Visit 3 kr., h b.
5 kr.
pr duss.
Rekvisitioner ställas till L.
K.
P.
R:s Expedition Atelje Central.
6 Lästmakaregatan, Stockholm.
Telefonq: Riks Norr 600; Allm.
Brunkeb.
944.
Oppet alla vardagar kl. 3 4 e. m. GUSTAF NILSSON Brevlåda.
I.
A., Hälsingborg, uppmanas att till Re- daktionen uppgiva namn och adress för er- hållande av svar på brev av den 1 d:s. DamsRräddsri l 9 Riddaregatan 19 Rllm.
Tel. 268 9 % Riks Tel. 6.
1152.
RESTAURANT FREJA 19 Tunnelgatan 19 Rösträtt för Kvinnors Matsalar och kaf6 1 tr. upp tolfte nummer innehaller bl.
a.: Frukost, smörgåsbord, varmrätt 75 öre.
Middag,.
smörgåsbord, 2 rätter mat, 1: 25.
Tesup &amp; 75 öre.
Lloyd George om kvinnorösträtten.
h ' orsk höger och - svensk.
Av Elin Wahl- Mottager inackorderingar p i månad eller kortare tid, Nyreparerade matsalar och kaf6.
pi&amp;.
Martina Bergnian-österbergs samhfillskur- ser.
Av Gerda Hanting- Ggllenbåga.
H o t e l l Hägglund Bär rösträttsmärket!
Av Gwm.
Innehavare: H. Brolin Kvinnorösträttens riksdagshistoda.
Y.
Av Gulli Petrilzi.
me Eptrilrhtiai 36 ' iis~@~, StocUali lid wrd-kud En fransk bok om sten8Ps författarinnor.
Bekommenderar sina hemsretliga och tysta rnm till Av Kerstin HM.d av Segerstad.
Rjkstel.
S ?p % Allm.
tel. 116 73- modsrat.
Driser.
Från 111vsborgsillrbqndet.
Av S: W. ' Sotiser.
.. -.
.
Stockholm, IV= H ~ ~ Z BoWCkOri.A.-B., I U iMP.
.
