# ID: svediakorp-per2527
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,089
# sentences: 470
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ROSTRATT FOR KVINNOR Tidning utgiven av Landsforeningen för kvinnans politiska rösträtt, MOTTO: Vi kunna aldriggöm sil mycket för m stor sak som en stor sak kan göra för oss.
I ARG.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR utkommer den, 1 och 15 i var månad Redaktör: ELISABEIX KBEY.
4 j ', O. Träffas onsdag och lördag kl.
Redaktion och Expedition: 6 Lbtmakaregatan I Expeditionen öppen vardagitr kl. 1-4.
Rikstel.
Norr 600.
Allm.
tel. Brunkeb.
944.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Distribuering i Stockholm: Rikstel.
NOR 585.
Allm.
tel. m68.
9 f. m.-7 e. m.
Prenumeration genom posten Prim för 1912 73 öre.
Lösnummer 5 Öre.
För Utlandet 1 krona 75 Öre i postanvisning tal tidningens expedition.
Annonspris: 20 öre per millimeterhöjd, större annonser och årsannonser rabatt.
Rikstel.
456.
Allm.
tel. 604.
9 f. m.-7 e. m.
Jag vill av hela min själ att kvinnorna skola f å politisk rösträtt.
Jag vill det därför att vi k o m m a ingen vart med d e största svårigheter, samhället har a t t kämpa mot, utan kvinnans icke underordnade hjälpande utan ledande andel däri - uppfostran, fattigvård och all d e n verksamhet, där den mjuka handen, ' den blida rösten, d e n vackra blicken f å s m 8 tillgångar att räcka till, under det att männen m e d stora s u m m o r ej uträtta något varaktigt.
S.
A.
Hedin.
Kvinnorörelsens utveckling och rnotsthn- darnas efterblivenhet.
Nigra synpunkter ur ett anförande vid Stockholmsföreningens 10-Arsfest.
Det ä r inte hopplöshet, som griper iakttagaren a v den nutida kvinnorörei- sen - det är snarare häpnad över a t l framstegen gatt så raskt.
F ö r det för- sta observerar nian lätt, a t t vi redan tillryggalagt det tidigare skedet: men- löshetens period, om man så vill.
Det v a r perioden 1848 till omkring sekelslu- tet, den tid, då kvinnofrågan företrä- desvis v a r en platsanskaffningsfråga för medelklassens ogifta döttrar i stor- städerna.
I efterblivna länder, t. ex. i ' fiskland och Österrike, står den ännu delvis kvar på denna ståndpunkt.
Men tiden efter 1848 ä r medelklassliberalis- inens gyllne tid, och liksom det den tiden var med den spirande arbetar- rörelsen, så fraingår också kvinnorö- relsen hell och hållet i liberalismcns teciiea, ledd av de liberalas inanliga ledare.
Revolutionens filosofer, Condor- cet och Hippel, hade lagt grunden till dess teorier, som helt och hållet stam- made från Rousseaus lära om alla män- niskors absoluta likhet och de poiiti- ska rättigheterna som allmäntmänskli- ga.
Stuart Mill, utilitarismens fiiosof, fortsatte deras verk.
Det gällde att i enlighet med liberalismens paroll, " den fria konkurrensen ", skaffa utrymme och utvecklingsmöjligheter även för kvin- nan, och det var ej svårt att få miin, som vor0 villiga till detta arbete.
Det var j u en lämplig agitationsfråga för fäderna av medelklassen att skaffa sys- selsättning å t sina egna oförsörjda döttrar, som genom storindustrien bli- vit berövade sitt existensberättigande inom hemmen och som ändå icke, likt arbetsklassens döttrar, kunde följa ined det dem frånstulna hemarbetet u t till fabrikerna.
Så komma slag i slag på varandra och i nästan alla länder under 1850-, 60- och 70-talen detta tillträde till yrken och tjänster och till den därför nödiga utbildningen, som vi observera i Sveri- ge och som vi kanske ofta uppfatta som e n mera direkt följd a v Fredrika Bre- mers verksamhet än det egentligen var.
Hon formulerade hos oss teorierna,men själva reformen var en så självklar konsekvens a v den ekonomiska libera- lismen, att den skulle ha genomdrivits även utan alla teorier.
Någon organi- serad kvinnorörelse existerade j u icke heller hos oss förrän på 70-talet (För- eningen för gift kvinnas äganderätt), och männen ha alltså full rätt a t t stolt- sera över, att det är de, som genomfört våra tidigare kvinnosaksreformer.
Det är bara inte därför så sagt, a t t de allt framgent skola komma att genomföra våra önskningar, v8r bön förutan.
Det är nämligen så, att menlöshetens lider nu äro förbi; man begär inte längre endast arbete och utbildning för ogifta medelklasskvinnor, man begär likställighet inom äktenskapet och makt inom staten, och det är saker, som, åtminstone skenbart, icke ligga inom männens intresse.
Ett gammalt engelskt ordspråk säger ju, att den som vill hjälpa ogifta kvinnor, får alla fä- der på sin sida, men den som vill hjäl- pa de gifta, får alla äkta män emot sig.
Om det inte precis är så illa, så kan man i alla händelser icke begära, att ÖI erklassmännen skola vara benägna att i någon större utsträckning ställa sig i breschen för en sak, som numera förnämligast gäller upphävande av målsmanskapet och införande av po- litisk rösträtt, och detta inte för några få, utan för kvinnor u r alla samhälls- klasser.
Därför är det också inemot sekelskiftet, som själva kvinnorörelsen, såsom en kvinnornas egen rörelse, tar den starkaste farten.
1888 hade den bli- vit internationell genom stiftandet a v Internationella kvinnorådet, men iiär detta icke visade sig kunna tillfreds- ställa de radikalaste kraven, bildades 1904 den Internationella rösträttsallian- sen, och båda dessa förbund stå helt och hållet under ledning a v kvinnor, och vad mera är, till stor del a v giPta kvinnor.
F ö r ett par år sedan observerade jag, att jämt hälften av den svenska L.
K.
P.
R:s centralstyrelsemedlemmar be- stod a v gifta, och j a g antar att deras antal ökas.
Det är också ett tidens tec- ken, mycket obehagligt för dem, som alltjämt icke vilja se utvecklingen i an- siktet, utan fortfarande envisas att be- ~ A N C E M A LM S T R O M J Ö r ~ k Ö p ~ s - P a a g a e i ~ a e C t O N ?.
S d.
T A.
E. Sehuldhels - Flrman grundad 1704 Etabl.
1873.
Regeringsgatan 45.
A.
T.
5541.
KAN- I UIIRSTWli samt nlrhtliigt Iigsr af Tniiatiiriikiar Parfyni- och Ramaffär- N:r 11.
STOCKHOLM, 1 AUGUSTI 1912.
23 Regeringsgatan 23 73 C Drottninggatan 73 C Alim.
Tel. 11241 Allm.
Tel. 106sS tlakta kvinnofrågan u r platsanskaff- ningssynpunkt.
J a g läste e n gång en tysk broschyr - naturligtvis a v en lä- hare - d ä r man som " botemedel " mot kvinnorörelsen rekommenderade en ra- tionell export av ogifta kvinnor till * 4merikas västra stater, d ä r männen iinnu till antalet äro tredubbelt över- lägsna.
När kvinnorna väl fått sig en man, sluta de naturligtvis att skrika på rättigheter.
Den stackars professorn visste tydligen inte, att i inga stater hade kvinnorörelsen gått så fram8t som just i dessa, där %arje kvinna kan bli gift, inte en utan t r e gånger, om hon vill!
Men kvinnorörelsen är fortfarande som under förra århundradet ett barn a v tidsströmningarna, och då tiden kring sekelslutet är övervägande kon- scrvativ, h a r den moderna kvinnosa- ken helt naturligt i sig upptagit drag a v imperalismens tidevarv.
Likhetsteo- rien har fått vika för argumentet om kvinnans olikhet med mannen såsom bästa garantier för a t t hon har någon.
ting nytt och värdefullt att ge samhäl- let, och statens krav sättes alltmera som det förnämsta eller åtminstone vid sidan a v rättfärdighetskravet.
Kvinno.
rörelsen h a r alltså lärt a v sina mot- ståndare och är just därför betydligi obehagligare för dem a t t handskae med.
Om bara v å r a motståndare verkliger kille lära sig någonting!
J a g hade s &amp; stark anledning att reflektera på det sättet vid det berömda s. k.
" Uppsala möte " i april detta år.
Man frappera- des d ä r inte bara a v den tragiska stäin- ningen, som dock mot slutet nästan gick över i en farsartad; man kände sig helt enkelt slagen av, att medan kvinnorörelsens syften, argument och rekrytering totalt h a omvandlats, så sitta dock motståndarna ohjälpligt fast i sin gamla tankegång, och Första- kammar-kvickheten f r å n 1902 - och för resten från Arilds tider - om mannen, som vaggar barnen, är fortfarande de- ras huvudargument.
Det, som vid mö- tet gjorde det tragiskt, var egentligen, att det d ä r var kvinnor, som tjänstgjor- de som eftersägare åt efterblivna män.
Lika naivt som hos dem kom talet om mannen som den absoluta nödvändig heten för kvinnan, äktenskapet som siillar allt skrik på rättigheter och till- fredsställer alla lyckokrav.
Och det .... ..... @ ......
Allt Ivar iiaggströms Boktr.
A.
B.
26 Gamla Kungiholmsbrogatan .. I s k g s boktryck.
slog mig hur i konsekvenserna den upp- €attning, som d ä r gjorde sig gällande, i grunden är släkt med kravet på €ri kärlek.
Den ena åskådningen krä- rer visserligen betalning för lyckan i 3en stora uppoffringen, de många bar- nen, och j a g förstår och respekterar det kravet som en naturlig protest mot den slapphet, som vill ha lyckan utan offer och som på sista tiden gjort sig alltför bred i våra landamären.
Men i grun- den blir dock även detta detsamma som att lägga lyckan i något yttre, i en särskild slags kallelse, och detta är heci- niskt.
H u r träffande säger inte Hiluia Borelius, att de gamla ortodoxa prä- sterna förunderligt överensstäinina med de radikala feministerna, n ä r det gäller predikan över texttal: " Hon var- der likväl salig genom barnsbörden! "
E n sista reflexion!
Det ofta - och även på " Uppsala möte " - omtuggade argumentet, att man inte skall ge oss rösträtten, innan alla kvinnor begart den, tar sig niärkeligen ohistoriskt u t i ett land, d ä r det, som nu kallas politi- ska rättigheter, en gång varit tunga skyldigheter, till vilka folket så gott som måste tvingas fram a v kungarna.
Varje skolbarn vet eller borde veta, att det är Vasakungarna, som lärt den svenska riksdagen att gå, därför att de behövde folket som medansvariga vid regeringsbesluten.
Oupphörligt måste de också be sina gode män om ursäkt för a t t de " betungade " dem med möten.
Prof. Hjärne har också påpekat, a t t 1600-talets Sverige med politisk frihet menade: " frihet att slippa ha något med staten a t t göra ".
Jag kan t. o. m. draga fram ett direkt exempel på en hel korporation, som offentligen bett att f å slippa en rättighet, nämligen bönderna vid 1668 års riksdag, som bådo att slip- pa få " ha något med banco att beskaf- €a ", d. v. s. att slippa deltaga i riksban- kens styrelse.
Det dröjde emellertid inte längre ä n till riksdagen 1723, förr- ä n bönderna a v alla krafter anhöllo att få vara med om saken, fast de tack vare den en gång gjorda dumheten fin- go vänta ända till 1800, innan det bevil- jades.
Och jag är viss om, att de kvin- nor, som nu tigga om att slippa röst- rätt, snart med stor belåtenhet skola veta begagna den rösträtt de en gång fB - genom vårt arbete!
E n a v våra motståndare i Uppsala ytt- iade lite kärvt, att det inte fanns ex- empel på att en klass begärt en skpl- dighet; rättigheter och intet annat ü r det man begär, men skyldigheter vill man slippa.
Som vi sett är detta sant, när det gäller äldre tiders Sverige, men slår icke fullt in i v å r a dagar.
Skulle det verkligen vara så, att våra dagars svenska kvinnorörelse ger det första exemplet på en kår, som medvetet lw- gär ett ökat ansvar, en ny skyldighet?
Samhällskurserna, som vi varit ensam- ma om bland alla länders rösträttsor- ganisationer, äro j u bland annat ett be- vis därför.
I så fall blir det j u bara desto orättvisare att undanhålla oss det vi kämpa för.
Lydia Wahlström.
LAGERSONS SIKO1IM.AG-ASIN Jakobsgatan 1 8 - Predsgatan 8
0 ROSTRATT F Ö B KPINIUOR 2 Kommer Ruinnoirösträttsu att främja nykterhetssaken?
Bland de skäl, som under den senaste tiden framförts mot kvinnorösträtten, är det väl intet, som förekommer alla dem, som äro något inne i saken, mera förbluffande än d å man förklarar, att kvinnornas rösträtt e j skulle gagna nykterhetssaken, eller rent a v antyder att den skulle kunna skada den.
Professor Thyren, som en gång, ge- nom att på ett så utmärkt sätt fram- lägga de gamla och tungt vägande skä- len för rusdrycksförbud inför regering och riksdag, ansågs som en a v nykter- hetsfolkets främsta kämpar, har genom sitt uppträdande i kvinnorösträttsde- batten den 18 m a j med all tydlighet visat, att han härvidlag ä r lika litet att lita på som i andra avseenden, såsom t. ex. i avseende på kvinnorösträtten, vilken han, som bekant, livligt föror- dade 1908.
F ö r vanliga mindre lärda personer förefaller det som dunkelt tal, varför ett rusdrycksförbud genom- fört a v e n tredjedel a v Sveriges män och alla Sveriges kvinnor skulle vara sämre ä n ett som vore genomfört av män mot män.
Då man jämför detta yttrande med hans förbudstal, d ä r han lade den stora synpunkten a v folkhälsa på den.
na sak, frågar man sig ovillkorligen.
om hälsan icke är lika dyrbar, om man återvunnit den genom en kvinnlig som genom en manlig läkares hjälp.
Efter detta lära nog e j nykterhets vännerna kunna lita på hans bist-ind Hans övertygelse a v år 1910 om rus.
drycksförbudets nödvändighet vara] kanske e j längre än hans åsikt 011: kvinnorösträtten, som han år 1908 an.
såg krävas a v " logik och rättfärdig bet ".
Inte tror j a g heller att professor Thy rens auktoritet är mycket värd nu mera.
Värre är det med en försåtlig anty dan, som överdirektör Widell tiliåtei sig i sin officiella utredning angåendt kvinnorösträttens verkningar i de sta ter, d ä r kvinnorna ha rösträtt, och son går ut på, att kvinnorösträtten rent aT skadat nykterhetssaken.
Nu har som bekant högern aldrig för u t visat sig behjärta de fosterländskt och i vidaste mening folkliga krav, son nykterhetsfolket företräder, men denn2 antydan har plötsligt väckt dess nyk terhetsnit och h a r med förtjumin4 upptagits a v såväl högertidningar son högertalare.
Särskilt h a r amiral LiQd man uppehållit sig härvid i tydlig a v sikt a t t misstänkliggöra den kvinnlig; rösträtten hos nykterhetsvännerna.
Det är kanske därför e j ur vägen at något närmare granska h r Widell: uppgifter.
Det är i vissa stater i Amerika och Australien, som kvinnorna erhållit po litisk rösträtt, och överdirektör Wide1 förklarar " att en viss ledning f ö r be dömande a v nykterhetens ståndpunk i stater med kvinnans rösträtt kal man erhålla genom folkräkningen uppgifter om antalet bartenders (krö gare) ".
Han-jämför siffran för kvinna rösträttsstaterna med medelsiffran €ö hela Unionen och finner därvid " at krögarnas antal i alla de stater, son infört rösträtt för kvinnor, utom Utak är betydligt större i förhållande til den vuxna manliga befolkningen äi vad fallet ä r i Unionen över huvud.
I avseende på förhållandena i Ame rika har redaktör G.
H. v. Koch gran skat h r Widells statistik och han fäs ter därvid först uppmärksamheten pl att den statistik som använts är f r å år 1900 och vid denna tid hade endas h r a a v de stater, som författaren räh I ic nat med, givit kvinnorna rösträtt och a v dessa fyra hade endast en stat nå- gon lägre tid tillämpat densamma.
" Det måste, " fortsätter han, " sålunda edan på grund härav vara oberättigat tt draga några slutsatser a v statis- iken i fråga. "
Dessutom påpekar han, att man ej imfört " rösträttsstaterna " med dessas rannstater, som leva under närmast iknande förhållanden, utan tagit en iedelsiffra från hela Unionen oavsett tt i somliga stater finnes rusdrycks- örbud och sålunda officiellt inga krö-: are, och att andra h a mycket höga för- äljningsrättsavgifter o. s. v. varför en ämförelse a v detta slag ej kan till- nätas något värde.
Hr v. Koch anför slutligen några iffror f r å n 1910 och medtager därvid ndast de stater, som hänföras till Western Division ' ' och varest liknan- le förhållanden råda, och gör en jäm- örelse angående antalet minuthand- are a v rusdrycker på 10,OOO a v befolk- iingen.
i) Rösträttsstater, som år 1860 ägde: vinnlig rösträtt: Idaho Wyoming Colorado Utah 31 40 34 29 _______ Medeltal 33,5 2) Ngblivna rösträttsstater, som efter .910 erhållit kvinnlig rösträtt, eller där ' örslag föreligger om rösträttens ge-: omförande: Wafihington Oregon California 34 33 73 Medeltal 46,7 3) Stater, som ej infört kvinnlig röst- +tt och d ä r förslag e j framkommit j Frågan: Montana N. Mexico Arizona Nevada 67 31 45 190 Medeltal 83,2 Samma fördelaktiga resultat i nsk.
terhetsavseende för kvinnorösträtts.
staterna erhåller man genom att beräk.
na huru stor del a v befolkningen, son: ä r boende inom områden d ä r " lokali Eörbud " är rådande.
% av befolkningen i) Rösträttsstater: Colorado Wyoming Idaho Utah som lever inom förbudsområden.
54,5 32,9 76,3 33,5 - Medeltal 49,s ' 2) Nyblivna tösträttsstater: California Oregon Washington 30,9 42,3 38,9 Medeltal 30,7 3) Stater, som ej infört liuinnlig röst rätt: Montana N. Mexico Arizona Nevada 3,9 7,6 22,o 997 Medeltal 10,s Dessa siffror giva en helt annan syl på kvinnorösträttens verkningar i nyk terhetshänseende och f å r väl anses till förlitligare i det fallet än de från å 1900, som h r Widell funnit lämplig att anföra.
I avseende på Australien h a r nykter hetssällskapets upplysningsbyrå gjor ågra undersökningar, vilka tydligt isa att nykterhetsvännerna verkligen a rätt, då de anse, att intet så kan rämja deras sak son1 rösträtt för vinnorna.
Härav vill j a g anföra föl- ande: " I Nya Zeeland erhöll0 kvinnorna e n politiska rösträtten å r 1893.
Sam- aa år utövades för första gången det okala vetot med det resultat, att ett listrikt blev torrlagt.
Under de år, som örflutet sedan dess, hava 12 distrikt ned en befolkningssiffra a v Gver 14,300, blivit torrlagda.
Sedan år 1893 h a 141 rättigheter in- Iragits och det är förbjudet att för- älja alkohol till personer under 22 är.
Ukoholen ä r bannlyst från samtliga ägerplatser, och i de torrlagda distrik- en tillåtes ej någon spritservering var-: en i klubbar, vid kapplöpningsbanor bller i idrottsparker.
Fylleriet h a r reducerats med från 70 il1 90 proc.
och alla svårare brott hava dldeles upphört.
Nedanstående tabell f r å n staden och listriktet Mastuton, d ä r alkoholen ut- nönstrades år 1908, talar ett kraftigt; pråk.
1909 1910 1911 sista året före torr- laggningen forsta hret efter torr- laggningen andra iret efter tori- Ihggningen 41 2 36 1 2 8 5 6 O O 1 I 2 O 3 ' ylleri 287 &amp; driveri 25 Janständigt 21 språk Giöld 44 janständigt 3 uppträdande Ilasinnad åver- kan å annans 5 egendom Motstånd mot polis 12 N:R 1 1 e mor ä r nog oron d å hennes söner kola u t i världen lika stor.
T. o. ni.
den socialt okunnigaste kvin- ia vet väl i allmanhet, a t t de flesta For- elade liv äro förorsakade av spritniiss- bruk, och den, vars son ä r absolutist, Länner sig betydligt tryggare och säk- ' are än den, vars son icke ä r det.
Desto sorgligare ä r det under sådana örhållanden a t t en och annan kvinna iedlåter sig a t t uppträda mot nykter- setsvännernas strävanden för bättre so- aiala förhållanden, såsom professors- can Anna Söderblom gjorde i Uppala inder det mycket omtalade antiröst- sättsmötet den 23 april detta år.
H ä r liiter det, som om fru Söderblom mit a v tyckte det vara synd om män- jeii, d å hemmet blir " trångt " genom de nånga barnen - deras egna barn -) rh hustrun därigenom överansträngd) ch " sur ", som f r u Söderblom uttrycker sig.
Det förefaller som om hon tyckte jet vara synd att mannen ej skulle iunna få " tillfredsställa sitt behov a v njutning och vila från gnagande be- kymmer " genoin a t t ta sig några su- par.
Det framgiir e j a v hennes tal, om hon iive:, anser, a t t hustrun på samma satt i m d e tillfredsställa sitt behov a v " njut- bing och uila från gnagande bekym- mer ", vilket jag antar e j ä r ett uteslu- tande manligt behov.
Vi tro, a t t om e j rusdryckernas fre- stelser möta den ordentlige arbetaren, så skola först och främst hemmen i all- mänhet e j behöva bli så trånga och över- hefolkade, att hustrurna skola ha lätta- re att bibehålla sina krafter och sitt goda lynne, och a t t i den stigande folk- upplysningen och det levande intresse för kunskap, som faktiskt förefinnes hos vår arbetarebefolkning, finns en källa d ä r vära arbetare på ett bättre sätt kunna tillfredsställa sina behov av njutning och vila från bekymmer, som dessutom ofta e j äro så gnagande för den nyktre som för den onyktre arbe- taren.
H u r u inan än vill vända och vrida det, ar det nog så, a t t kvinnorna, som av erfarenhet veta, a t t spritdryckerna varken äro nyttiga eller nödvändiga men som så ofta få bära de svåraste följderna a v deras missbruk, iiro nsk- terhetsvännernas naturliga bundsfor- vanter - och a t t de, då de bliva full- myndiga medborgare, komma att främ- ja nykterhetsfolkets arbete för ett sunt och lyckligt släkte i vårt land.
Sigrid Rruse.
Med sådana fakta för ögonen kar man icke gärna påstå, att kvinnans rcsträtt haft ett menligt inflytande pi nykterheten i Nya Zeeland.
Med avseende på inflytandet a v kvin nans rösträtt på speciellt nykterhets lagstiftningen h a r Sir John Cockburn E. d. premiärminister i Syd-Australien sigt, a t t Australien hade genomför den största a v alla nykterhetsreformer d å det givit rösträtt åt kvinnorna, ocl om något annat land menade allvai med sina nykterhetssträvanden, skullc det handla på samma sätt.
H ä r tycks man sålunda verklige] iakttagit verkningar a v kvinnorösträt ten i avseende på nykterhetssaken - men dessa ha alldeles undgått h r Uri dell.
Japanskorna och politiken.
Att vi h ä r i Sverige h a all anledning I det japanska parlamentet har nyligen a t t anse, att nykterhetssaken skulle f; kvinnornas stöd, visar resultatet a 7 framlagts ett förslag till ändring av polis- den förbudsomröstning, som för ett pa förordningen, enligt vilken det nu är för- å r sedan igångsattes a v nykterhetsfol bjudet för kvinnor och minderåriga att ltet, och dåamajoriteten a v dem son deltaga i politiska möten.
Förslaget i frå- röstade för rusdrycksförbud utgjorde, ga gick ut på att upphäva denna bestäm- a v kvinnor.
Detta faktum bör i var melse.
På framställning av regeringen land gälla mera än alla amerikansk; blev förslaget remitterat till en kommitt6, cch australiska siffror - huru ggnn som kraftigt och enhälligt tillstyrkte för- samma dessa än må ställa sig - ty de slagets förkastande.
Denna mening blev iir dock vårt land det gäller och de slutligen ock parlamentets, sedan först för- ä r fråga om nykterhetsintresset ho slagsställaren fått säga sitt hjärtas upprik- tiga åsikt.
Kommittens ordförande häv- vårt lands kvinnor.
dade gent emot detta, att kvinnorna skulle Då i allmänhet det är kvinnan ocl försumma sina husliga plikter, om man gav familjen, som hårdast drabbas a v man iiens spritmissbrul:, är det j u helt na dem tillfälle att få deltaga i det politiska Och dessutom kunde ju det förfä- turligt, att kvinnorna skola vara mes livet.
inträffa, att hustrurna hade en an- intresserade a v a t t få bort orsaken til rande detta - spriten.
Och i detta fall hålli nan uppfattning om en politisk fråga iin Dog kvinnorna i de högre och lägr deras män.
Detta skulle då bara leda till och tvistigheter.
klasserna tillsamman.
Visserligen ha bråk Hino, lagförslagets upphovsman, prote- e j spritmissbruket i det burgnare hem sterade energiskt mot dessa uttalanden och met, som h a r en säkrare ekonomisj sade bland annat, att Japans kvinnor pB grundval, så påtagliga följder a v full intet sätt liknade " de oförskämda slamsorna ständig ruin, nöd och allsköns eländ i Europa och Amerika " - en förklaring, som i arbetarehemmet, men varje kvin na, som är bunden vid en drinkart som mottogs med långvarigt och livligt bi- känner det nog lika djupt, och för vai fall.
Gynna " Fösträtt för Kvinnors " Annonsörer!
B
ROSTRATT F O B KYIrPBOB N:R I I RUsträttsbr&amp;p från Skodsborg.
Huskvarna F. K.
P.
R. tsnker bygga.
Skodsborg den 19 juli 1912.
Rösträttsföreningen i Huskvarna h a r all- H ä r på Skodsborgs sanatorium fin- id varit synnerligen livskraftig, bero- nas åtskilliga nationer representerade: gnde dels p å en god ledning och dels på kurgästerna äro danskar - naturligt- i e t stora sociala intresset i den lilla staden vis - svenskar, säkert i majoritet, jch trakten däromkring.
Ku tänker den slå norrmän, finnar, tyskar, ibland ryssar in på en i v å r a rösträttsannaler alldelns n y v ä g och skaffa s i g e n egen lokal.
o. s.. '
1 I nov.
förra året tillsatte föreningen en Det tycks som om anstalten sista ti- den blivit på modet i vår rösträtts- kommitte a t t förbereda frågan om byggan- rörelse.
H ä r h a nu d:r Wahlström, i e t a v e t t samlingshus för föreningens mö- fröken Signe Bergman, d:r Hård a v ten, m. m. Kommitterade gingo i författ- Segerstad, fröken Jenny Wallerstedt, ning om inköp a v en torat för ett pris a v f r u Gerda Hellberg, f r u Else Kleen, 3,400 kr.
och infordrade kostnadsförslag och förslag antogs det fröken Stina Hellgren m. fl.
efter var- ritningar.
Av tvenne andra och delvis samtidigt sökt re- ena, som slutade på en summa a v 15,000 kr.
kreation och alla ha de vunnit person- Kostnaden f ö r det hela beräknas uppgå till 20,000 kr.
liga sympatier på sanatoriet.
Huset kommer att innehålla t v å butiks- Då och d å hållas i gymnastiksalen Lagenheter med kontor och magasin samt föredrag eller musikaftnar, med tack- m och kök i samhet mottagna av alla, som h ä r ar- en bostadslägenhet om e t t r u sal rymmande första våningen, en större beta på sin hälsa och icke gärna upp- 300 personer, kapprum och kök m. m. i off ra behandlingstider och krafter på en tripp in till " Byen " alltför ofta.
Så andra våningen samt i tredje våningen en koni ett förslag, framställt a v fröken lägenhet om r u m och kök.
F ö r ändamålet h a r en byggnadsförening Signe Bergman, a t t anordna ett röst- 10 kr.
bildats med andelar lydande rättsföredrag i form a v aftonunder- Vid föreningens extra möte anslogos 500 hållning.
Det resonerades en smula för och emot.
Kanske skulle kurgäs- kr.
a v den vinst, som uppstått vid senaste tcrna - i synnerhet herrarna - bli trädgårdsfesten.
Styrelsen fick i uppdrag upprörda över denna efterhängsenhet a t t, så s n a r t tillräckligt kapital hopbrin- a t t vilja predika rösträtt t. o. m. inne gats, låta påbörja byggnadsarbetet.
på detta fridlysta område.
Men saken sattes i gång.
Sanatoriets bestyrelse befanns vänligt intresserad och överlä- karens fru beredd att åtaga sig värdin- neomsorgerna, varigenom det hela blev lätt att genomföra och det i en skala, som vi aldrig vågat tänka oss.
Loka- len uppläts, sanatoriets blandade kör a v sjuksköterskor och skötare åtog sig sången.
Det telefonerades till Köpen- hamn efter en dansk talarinna; fru Johanne Ottosen åtog sig, såsom född norsk-amerikanska, att tala å Norges \ - ägnar.
Små privata sammankomster med intresserade förberedde saken.
De finska gästerna utvalde bland sig en lämplig representant, och slutligen inbjöds f r u Anna ' Iliicksel1 a t t föra de svenska kvinnornas talan.
Allt artade sig till det bästa.
E n ung svenska er- bjöd sig att läsa UPP någon lämplig dikt - det fanns ingen - nåja, då kunde hon j u skriva en!
Och det gjor- de hon också, gömd i sin vilstol i den skuggiga trädgården.
Kvinnliga mar- skalkar, resp. danska och svenska, ut- sagos, rösträttslitteratur och i n t e r n a tionella marskalksskärp medfördes f r å n Lund.
Tre dagar efter det att förberedelserna satts i gång, stod mö- tet annonserat på " svarta tavlan ": Nor- diskt Kvinnomöte; alla välkomna, män såväl som kvinnor.
Vid den utsatta tiden började salen fyllas.
Icke ens den lilla regnskur vi bett himlen om som inmotare uteblev: den kom t. o. m. i form a v ett hällande ösregn med blixt och åska, så att även herrarna i brist på bättre tvungos söka tak över huvu- det i gymnastiksalen.
Väntetiden för- kortades med utdelade fiygskrifter och de sista numren a v " Rösträtt för kvin- nor ", som hade en strykande åtgång och mottogos också a v de manliga åhö- rarna med ett visst humoristiskt över- seende.
Till slut vor0 samlade mellan två och t r e hundra personer.
Sångkören utförde först respektivn länders nationalsånger, och sedan öpp- nades mötet a v fröken Signe Bergman, som varit den ledande vid anordnan- det, och som i sin egenskap a v inter- nationell sekreterare g a v en viss offi- ciell prägel åt det hela.
Därefter fram- sade skådespelerskan fil.
kand. Elsa Collin, hälsad av livligt bifall, sin hög- stämda dikt.
Det var med e n viss spänning nian sedan siig i talarstolen den danska ta- larinnan, fröken Paludan-Muller, vars varmhjärtade och entusiastiska anfö- rande, dramatiskt framfört, verkligen " tog " publiken och framtvang kraftiga applåder.
De synpunkter, som icke sär- Föredragsturne i Skaraborgs län.
E t t p a r veckor omkring den 1 aug.
kom- mer fröken Anna Grönfeldt f r å n Umeå, filosofie kandidat, seminarieadjunkt och frisinnad stadsfullmäktig, att inom Skara- borgs län hålla politiska föredrag.
De män och kvinnor, som äro intresserade a v att ett politiskt möte anordnas i deras hemort, kunna vända sig till f r u J e n n y Velander.
Skara, sekr. i Skaraborgs länsförbund för kvinnans politiska rösträtt.
Fröken Grön- feldts ämnen äro: Kvinnorösträttens senas- te iitvecklingsskeden; Kvinnorösträttens inverkan på maktfördelningen i staten; Kvinnorösträtten - e t t led i shmhällsut- vecklingen; Kvinnornas insats i nykter- hetsarbetet; Nykterhetsarbetets mål ocb medel; Nykterhetsrörelsens senaste ut- vecklingsskeden.
skilt betonats a v henne, upptogos och utvecklades a v f r u Anna Wicksell, så att dessa två på ett lyckligt sätt kom.
pletterade varandra.
De humoristiska poängerna roade och uppehöllo intres- set.
Särdeles lämpligt var att sedan kvinnornas berättigade krav sålunda framförts, a v de två följande talarin.
norna få bekräftat, att rösträttens in- förande i deras hemland icke åstad.
kommit de förmenta skadliga verk- ningarna.
Den ståtliga finskans, f r u Verna Borgs, trygga ord och f r u Otto- sens sympatiska vittnesmål gjorde också effekt.
Tacksamhetens ord till sanatoriets bestyrelse, särskilt fru Ottosen, till t a larinnorna och övriga medverkande uttalades a v fröken Bergman.
Och så avtroppade publiken.
En möjligen väntad motdemonstration uteblev all- deles.
Där diskuterades sedan man och man - eller man och kvinna - emel- lan ganska mycket, mängden, son1 el- jest icke skulle ha ägnat någon tid eller tanke åt saken, hade bringats at1 tänka; d ä r upptäcktes också i hast en mängd intresserade, som sålunda sam- manfördes.
Detta improviserade möte, så i alla lyckligt, ä r ett uppslag att taga vara på.
Varför skulle inte något liknande kunna anordnas på v å r a svenska bad- orter?
Formen kan j u växla, såsom lämpar sig för tillfället.
På många ställen är j u en aftonunderhållning under sommarslöheten tacksamt mot- tagen a v de sysslosösa badgästerna, och då, när intresset icke ä r splittrat av mångahanda olika ting, är jordmå- nen nog ganska fruktbar.
Gack och gör sammaledes!
Elsa Asklund.
Sommarting i Torrskog.
(Dalsland.)
På en långsträckt sluttning ned iuot Lelångens strand under vitstaminiga, höga björkar är sonimartinget i Torr- skog sammankallat.
Det ä r logen " Skogsblominan ", som låtit budkaveln g å Lelången runt, och bygdens folk h a r hörsammat kallelsen och rnangrannt mött upp på tingsplatsen.
Man kan e j tänka sig en vackrare plats för ett folkets niöte ä n denna.
Stilla, knappt omärkligt krusat ligger Lelångens blåa vatten, sommarhimlen välver sig hög och värmemättad där- över.
Kyrkan, Torrskogs kyrka, lig- ger glimmande vit på stranden och dess smäckra tornspira är märket för alla dessa båtar, som komma från olika håll, fyllda av glada, förväntningsfulla mötesdeltagare.
Stilla och fridfull lig- ger bygden i söndagens ro, runt om stå skogsåsarna mörka och resliga och ge en värdig ram åt den vackra tavlan.
På tingsplatsen råder ett rörligt liv.
De blågula flaggorna på ömse sidor om ingången till tinget veckla lång- samt u t sig för den stilla sommarvin- den och in mellan dem strömma delta- gare i hundratal för att runt en löv- prydd talarstol lägra sig i det gröna gräset.
Så öppnas tinget av församlingens unge pastor, soni ined några varmhjär- tade ord bjuder deni alla välkonina och sen stämma klara röster upp " DU gani- la, du fria ", som klingar så vackert u t över nejden.
Det var undertecknad förunnat att iaed ett föredrag oni kvinnornas röst- rättsrörelse börja tinget, och att tala rösträtt på en så vacker plats och för en så uppmärksamt lyssnande skara var e n riktig högtid.
Ännu mer gläd- jzinde r a r det, a t t en rösträttsförening blev bildad och 26 medlemmar anteck- nade sig genast.
" Ja, se de ' va ' så rolitt te ' höre, så jag nästan begynte te ' fryse ", sade gamla mor Persson, och nog skulle hon g &amp; in med i föreningen, det var d å sii- kert!
Det v a r stämning att höra den gamle bygdespelmannen stämma upp sina låtar, som ljödo ä n sprittande gla- da, än veka och vemodiga.
Det var stämning att se huru den stora skaran, uppgående till över ett tusen personer.
ivrigt följde med de övriga talarnas ord, begärligt mottagande allt vad som sades.
Det var stämning att se bygdens ungdom under sång och gliidje leka den ena gamla sångleken efter den andra, och det som icke var minst stämning, var att se, huru i den stilla, ljusa som- marnatten den ena båten efter den an- d r a gled u t från stranden och höra sångerna avlösa varandra, och huru hortfarande och kvarvarande utbytte glada hälsningar.
" Leve viirmlännin- garna ", " leve Dalsland ", ja, " leve ung- domarna från Gustavsfors, Lennart- näs " och allt vad de hette ställena där- uppe!
Det varslar gott för framtiden att se svenska män och kvinnor samlade så där, och a t t själv få v a r a med på ett sådant sommarting fyller ens själ med tacksamhet för allt vad vi äga i detta vårt präktiga, svenska folk och för all den skönhet, son1 möter oss i gamla Sveriges bygder!
Ebba Palmstierna.
3 ETT IDEAL FÖR VARdE KVINNA AR EN " SINGER " Den internationella rösträttsalliansens VII kongress.
skall äga r u m i Budapest 15-20 j u n i 1913, och förberedelserna till densamma äro re- d a n i full gång.
Liksom fallet v a r här i Sverige, h a r man tillsatt en centralkom- mitte med flera subkommitteer för a t t vid- t a g a alla förberedelser till kongressen.
Ord- förande i centralkommitten är grevinnan Isaka Teleki, och en a v de verksammaste medlemmarna är den f r å n kongressen förra sommaren så välbekanta och omtyckta Ro- sika Schwimmer.
Finanskommitten h a r satt som sitt mål en mycket hög summa, som den anser sig behöva för bestridande a v kostnaderna för kongressen, en summa, som vida överstiger utgifterna för kongressen i Stockholm.
Men så tänka visst också ungerskorna, a t t kon- gressen skall bli ofantligt talrikt besökt.
E n af centralkommittens medlemmar, som i ?ppehöll sig i Stockholm under Olympiska spelen, berättade, a t t en stor mängd anmäl- ningar om deltagande redan ingått, och att intresset för kongressen v a r mycket livligt inom vida kretsar, e j blott i Budapest utan i hela Ungern.
Staden Budapest h a r bidragit till kon- gressens mottagande med 5,000 kr.
(österri- kiska) och kommer a t t utgiva e t t illustre- r a t album, som skall ge kongressdeltagar- n a en föreställning om Ungerns land och folk.
Troligen kommer också staden a t t in- bjuda kongressens gäster till en välkomst- middag.
För att bereda så många som möjligt till- fälle att deltaga i kongressen, h a r man på såväl stats- som privata banor och ångbå- tar i Ungern lyckats utverka, att biljett till a n d r a klass berättigar till resa å första klass och biljett till tredje klass berättigar till resa å andra.
En del fribiljetter komma a t t utdelas till journalister.
Även med de utländska järnvägarna h a r kommitten satt s i g i förbindelse för a t t erhålla reducerade priser för kongressdeltagare.
En mängd inbjudningar till utflykter och festligheter föreligga redan, och enskild gästfrihet torde komma a t t utövas i stor skala.
E n nyhet för denna kongress blir, att med all sannolikhet delegerade f r å n Egypten och J a v a komma a t t deltaga i densamma.
Männens förening för kvinnans politiska rösträtt i Ungern h a r beslutat inbjuda Männens internationella förening för kvin- nans politiska rösträtt att hålla s i t t första allmänna möte i Budapest samtidigt med kongressen.
Före kongressen anordnar den österriki- ska rösträttsföreningen e t t stort internatio- nellt möte i Wien.
Kongressens telegramadress är: Suffra- gium, Budapest, och dess postadress: Con- gressbureau, V I I Iatvatt ut 67, Budapest.
Rösträttsforedrag vid Lnndsbmnn.
Av f r u J e n n y Velander, Skara, hölls sön- dagen den 7 juli i skogsparken å Lunds- brunn e t t intressant föredrag om kvinnana politiska rösträtt.
Det härligaste sommar- väder rådde.
Föredraget åhördes med stör- sta uppmärksamhet a v omkring trehundra R ö m i n g e F. K.
P.
R. fortsatte den 19 j u l i sitt ajournerande möte.
Föreningen konsti- personer.
Fredagen den 5 juli talade i godtemplar- tuerades och det förslag till stadgar, som salen, Lundsbrunn, fröken Lovisa Thor &amp; Landsföreningens verkställande utskott ut- f r å n Flen om kvinnans intressen och för- arbetat, antogs nästan oförändrat.
Dess- delar a v politisk rösträtt.
utom beslöts att den interimistiska styrel- sen skulle kvarstå till ordinarie samman- trädet i november, vilket skulle förläggas till Tumba.
(Professor MONO) EAU = O N 0 Hur marken brytes.
A e t t större ungdomsmöte i Remmene vid Oöverträffat medel f i r erhållande av Har och frhch hy.
Pris Kr.
3-, 550, och lo.-.
Herrljunga, söndagen den 21 juli, höll f r u FRANSKA PARFYMMABAS1UEl Frigga Carlberg på anmodan föredrag om Hovleveran t ö r " Politisk rösträtt å t kvinnor ".
Föredraget 41 Oroffnln#mmfmn 41.
Stoekhoin.
mottogs med livligt bifall.
Riks Tel. 330 % Mim.
Tel. 311.
(KR 476)
i ROSTRATT FOB KUINIPOB - 4 N:R 1 1 RA.
Collijns Romen ’ s position in the lam of th6 nations.
(Kvinnornas ställning inför lagen i de olika länderna) är titeln p å e n sammanställning a v la- gar f r å n skilda länder rörande kvin- nans ställning.
Arbetet är utgivet På UPP- drag a v Internationella Kvinnoförbundet genom dess lagkommitt &amp; Såsom resultat av e t t beslut, f a t t a t å kongressen i To- ronto år 1909.
Boken h a r till ändamål att styrka förbundets krav på kvinnoröst- r ä t t och kommer att utdelas e j blott bland förbundets många medlemmar, u t a n även att i förbundets namn tillsändas alla län- ders riksförsamlingar i Europa, Amerika och Australien.
f ö r att giva regeringarna och parlamenten ett bevis p å nödvändig- heten a v rösträtt och valbarhet f ö r kvinnor till avhjälpande a v den allmänt rådande orättvisan i lagstiftningen.
Arbetet inledes a v ett företal a v Lady Ishbel Aberdeen och ett brev f r å n lagkom- mitt&amp;m ordförande, Madame d ’ Abbadie # Arrest och i bägge dessa skrivelser fram- hålles a t t denna sammanställning a v la- g a r n a kommer a t t bli ett kraftigt verktyg i arbetet f ö r den kvinnliga rösträttens för- verkligande.
Det behöves knappast mer ä n en genom- läsning a v en del a v de utmärkta, klart och lättfattligt skrivna rapporterna för a t t för- stå den hela världen omfattande orättvisa, om genom lagen drabbar kvinnan.
Såsom särskilt förtjänstfulla m å nämnas f r u Caniiila Jellineks rapport rörande Tyskland, vilken rapport genom sin plan- mässiga klarhet, trots det svårlösta i UPP- giften, ä r utomordentlig lyckad, och rappor- ten rörande franska lagstiftningen a v Monsieur Andre Verne, vilken, om än något för ingående, ger en synnerligen god bild av förhållandena i hans hemland.
Det skulle föra för långt a t t ens uppräk- na de länder, som under v a r sitt kvinno- r e d s ledning avgivet de olika rapporterna, men d r Alexandra Skoglunds artikel om Sverige bör dock nämnas såsom varande bland de mest förtjänstfulla.
Rapporterna äro affattade på de tre stora kulturspråken, tyska, franska, och engelska.
Vi förena oss med glädje i den a v det Internationella Kvinnoförbundet uttryckta förhoppningen a t t denna, om sakkuskay och gott omdöme vittnande bok med dess rikedom a v fakta, ska !l bättre ä n många argument övertyga viira motståndare om det rättmätiga i v å r t krav.
(” Women ’ s Position i n the Laws of the Nations ” kan erhållas genom förbundets korresponderande sekreterare, Dr Alice Salomon, Keue Ansbacherstrasse 7.
Berlin N.
K.
W. 50, till ett pris af Mark 2,40).
- Ny röstriititstidning.
- ” Männens förening f ö r kvinnans rättighe- ter ” utsände den 1 juni det första förträff- liga numret a v sin nybildade veckotidning The Eye-Opener.
Artiklar iitlovas varje vec- k a a v män och kvinnor, ” som ä g n a s i t t liv åt att göra världen renare och sundare - män och kvinnor, som i ordets bästa bemärkelse äro folkets representanter. ” The Eye-Opener h a r karaktären a v agita- tionsblad f r å n första sidan till den sista Tag e t t a v dess första nummer.
Den le.
dande artikeln handlar om grymheterna mot politiska f å n g a r i Ryssland och varnar England för att invagga sig i den tron, att Ryssland är e t t konstitutionellt land, som e n f r i nation ostraffat k a n i n g å för- bund med.
Andra artiklar behandla åtgär- der mot vita slavhandeln och texten till lagförslaget för dess bekämpande publi- ceras in extenso.
I agitationssyfte införas korta notiser f r å n domstolsförhandlingarna i olika delar a v England, och dessa tala ett språk, som ingen kan missförstå, om h u r mycket ringare straff den man f h r som förgriper s i g p å kvinnor och barn ä n den som förgriper sig på annans egendom.
E n man, som misshandlade sin hustru nästan till döds fick t r e månaders straffarbete, men den som lyckades krångla sig till omkring kr.
1,50 u r en automat fick t r e års straffar- bete.
Det ä r tydligen det nya organets mening att öppna ögonen på allmänheten med ytterst kraftiga medel.
.
Ny fransk .daglig kvinnotidning.
I oktober kommer e n daglig fransk kvin- notidning a t t börja utgivas i Paris med ti- tein Le Journal de la Femme.
Sedan La Pronde upphörde ha de franska kvinnorna icke haft något organ, som ntkonimit dag- ligen.
A t t döma a v förteckningen på de blivande medarbetarna tyckes den nya tid- ningen ämna hålla kurs betydligt till höger om sin föregdngare.
- ___ i-i_ 1 I &amp; htm !arbate for rÖsfrOtfan: an är gammun.
i %il1 6.
B. y.
N:s mebientmar riktas &amp; ktneb en au- uarliq itppmaning att uitber sommaren söka uäma så 1 f tio utt t] åtta 1 i Sip~ri upplySting!
I I i t I I I f -.
- Xnmäi bessa tiii be jgglraa ttqa meblem~ar!
respektiue förmin- garnas orbförattbe o t l ~ itpptag årsaugiften.
55 amla b e n prennineranter på Nösträtt för Buinnor.
$lreitumerera på närmaste po&amp;uts; talt.
pris 75 öre för inneu.
år.
.t -- t-+ -- C. -- t Idin hämtad från ett a v Goteborgs I;.
K P.
R. dtsänt, ovanligi trevligt kort.
i 1 I Extra Prima 3.
Prima Bomullslärft.
I I Marknadens bästa ku ‘ alitier.
i i i I t 1 t i I I f Stockholms Nia Resandehem STUREP1111 - Birgarja&amp;atan 19 - (iiungsgatan 1.)
Rikrtel.
77 50.
Allm.
Tel. 242 21.
’ t MHt - FSrstkIasslat - Komfortabelt.
Rum från 2 kr.
till högre pris.
Veckorabatt gives.
Högaktningsfullt E.
LIND ORM.
........................................................ .... AFFARSREGISTER f;:!
.... .... ........................................................ .... Behöver skorna lagas?
En viidjan till de engelsks suffragetterna.
Englands kvinnor och lagen om allmän rösträtt.
Vänner a v den engelska rösträttsrörelsen ha, säger en engelsk tidning, i dessa d a g a r utsänt e n v a r m vädjan till suRragetterna att upphöra med sina revolutionära demon- strationer.
En känd engelsk konstnär, Mr Henry Holiday, h a r skrivit ett brev till hfrs Pank- hurst, i vilket det bl.
a. heter: ” Rösträttsrörelsens varmaste vänner kän- na, a t t en rättvis sak icke k a n gagnas gd- nom orättvisa handlingar.
Det gäller icke så mycket f r å g a n om våldsamma medel, utan fastmer den blinda våldsamheten som riktas mot dem, som intet ont gjort.
De nyligen timade anfallen p å personer upp- väcka underhusets sympatier för motstån- d a r n a mot kvinnans rösträtt och komma även de välvilligt stämda a t t ställa sig tve- kande. ” F r å n The National Union of Women ’ s Suff- rage har ett brev ställts till The Social and Political Union (suffragetternas förening) och det gamla ordet: ” den som griper till svärd skall med svärd förgås ” går som grundton genom hela skrivelsen.
” Det ä r e t t allmänt k ä n t faktum ”, fram- håller N.
U. W. S., ” att användandet av våld leder till brott, som ingen anade d å m a n började striden.
Då en eld en gång blivit tänd, är det icke lätt a t t hejda bran- den.
Vi vädja därför till e r med allt dei allvar och den styrka, som den farliga situa- tionen kräver, att s ä t t a i n all e r kraft på att hejda möjliga våldshandlingar, som ha e n så olycksbringande verkan för den sak vi tjäna. ” Suffragetternas förening vägrade att låta representera s i g vid det möte, som utlysts för a t t överlägga om bästa sättet att få med kvinnans rösträtt i regeringsförslagel om allmän rösträtt.
Då sände Verkstä].
lande utskottet i The Women ’ s Liberal Fe- deration en skrivelse till dem, i vilken bl.
a. framhålles följande: ” Vi medge, att en rättvis sak icke beröres a v våldsdåd och förhastade ord, men bägge dessa saker skada dock dess intressen.
Framgång k a n endast vinnas genom parla- mentets bifall till v å r a krav, och det är ore- sonligt att tro, att lagbrott och upprepade småaktiga personliga överfall kunna vinna detta bifall.
som är oss nödvändigt. ” I n n a n det lagförslag ä n n u gick igenom, som g a v varje manlig individ i England rösträtt vid fyllda 21 år, bildades i parla- mentet e n liten g r u p p a v rösträttsvänliga medlemmar u r olika partier, som önskade åstadkomma ett tillägg till lagen till för- mån för kvinnorna.
Lord Lytton blev ord- förande; bland övriga medlemmar m å niim- iias Lord Robert Cecil, S i r Alfred Mond, Mr Brailsford; dessa båda sistnämnda tillhöra förlikningskommitten.
Dessutom vor0 libe- ralerna representerade.
Denna sammanslutning bildades, som nämnt, före lagens definitiva antagande och h a r nu t r ä t t i verksamhet genom att föreslå den viktiga ändringen i lagen, att ur orden: ” varje manlig person äger röst- r ä t t till parlamentet ”, ordet ” manlig ” bort- tages.
Bland undertecknarna befinner sig den kände rösträttsvännen Mr Philip Snow- den; alla partier äro för övrigt represente.
rade.
Flera a n d r a förslag till ändring av lagen föreligga, bl.
a. a t t ge kvinnorna rösträtt p å vissa villkor, som närma sig dem vilka franikommo i Förlikningsbilien Storartad tillslutning på de social- demokratisks k v i n n o r n a s röstr8tts- dag den 12 maj.
I Tyskland, Osterrike och Holland hava möten hållits å följande platser.
I Tysk- land: 46 i Berlin, 27 i Magdeburg, 19 i Halle, 38 i Breslau, 9 i Stettin, 7 i Kiel-Rends- burg, 20 i Hamburg Altona, 7 i Oldenburg, 16 i Brannschweig, 2 i Leipzig, 4 i Chem- nitz, 3 i Dresden, 8 i Miinchen.
Dessutom i Köln, Solingen, Elberfeld-Barmen, Voh- winkel, Essen, .Crefeld och Düsseldorf.
I Österrike: Wien ett storartat möte med över 8,000 deltagare.
Stora möten i Oraz, Lim, Klangenfurt, Briinn, Reichenberg och Tep- litz.
I HoEEand: möte i Amsterdam med över 1,000 deltagare samt ett tjugotal andra möten p3 olika platser inom Holland.
., (Morgodbris.)
Vhldens första kvinnliga byråchef.
Presidenten T a f t h a r nyligen utsett Misi J u l i a C. Lathrop till chef för barnavårds byrån vid handels- och arbetsdepartemen tet i Washington.
Utnämningen är nyliger stadfäst a v Förenta Staternas senat.
P l a t sen är avlönad med 18,000 kronor.
I Ame r i k a väcker utnämningen ett visst upp seende a v e t t skäl, som man i Europa k n a p past skulle tagit någon hänsyn till.
Det Bi en populär uppfattning där att p å inbrin gande och goda platser bör man sätta ungt folk, och miss Lathrop är en medelålders dam.
Hon h a r redan h a f t ansvarsfulla platser i Illinois och Chicago.
De skyldigheter, som hennes n y a befatt- ning skola medföra, äro ä n n u icke fullt klargjorda, d å platsen är skapad i dagarna, men att de bli omfattande och maktpålig- gande är tydligt nog.
Miss Lathrop h a r re- d a n förklarat, a t t hon ä m n a r lägga arbetet vid s i t t departement så, att det blir till n y t t a för förbundsregeringen.
Allt som rör barnens vård måste noggrant studeras och utarbetas i n i minsta detalj.
Hon kommcr att göra omfattande undersökningar om barnadödlighet, nativitet, fosterbarnsvård, barndomstolar, övergivna barn, yrkesfaror, olyckshändelser och barnsjukdomar samt lagstiftning för b a r n i de olika staterna.
Allt detta hänföres till hennes byrå och hon är skyldig att avlägga rapport om saken till regeringen.
Som man hör iir den nya be- fattningen ingen sinekur, men miss Lathrop är van att arbeta och har genom mycken erfarenhet i barnavård blivit en auktoritet på området.
Hon h a r ä g n a t hela sitt liv å t socialt arbete, h a r rest mycket, bl.
a. h a r hon besökt Kina, icke som turist, iitan f ö r a t t studera landets sociala föriiållanden.
I förbigående m å nämnas, a t t hon d ä r för- värvade en mycket optimistisk tro på Ki- nas framtid.
- så vänd Eder till Svenaka Skosulningsfabriken, Norrlandsgatan 21.
Skorna hämtas och hemsändes efter tillsägelse på allm.
248 40 eller riks 62 77.
Obs.!
Billiga priser och prima materiaiier.
(A. F. 776).
Ve#etarlrkt Matwalrrna &amp; Pendonatet Drottninggatan 94, 1 tr. rekommenderas.
Middag wrveras f&amp;n kl. halv 4-5.
Tiden kan dockin- dras efter överenskommelse.
A.
T.
26055.
Augusta Rydell.
(A. F. ii7) M e L L E R S CAP * 16 Norrlandsgatan rekommenderas.
Sarskilda mutsainr for damer.
Stora hygieniska Matsalar 1 tr., känt fdr s i n goda, vällagade mat.
A nedre botten serrering efter t y s k t och svenakr mönster.
0bs.l Stor rabatt vid köp uv kn- ponger.
Obs!
E t t omtyckt kaffe nerveran hela dagen.
Oppet till kl. en k v a r t före 12.
Ivar bhrnbergs Bokbindepi - _-_ - 4 Obsewatoriegstan.
Stockholm.
R.
T.
8203, A.
T.
10132.
Utlör allt vad till yrket hörer.
Uppfodring och f e r n i w ~ niog av kartor ooh planscher.
Specialitb: Förgyllning ldr hand och press.
Klädsel av skriv- och spelbord.
Omsorgafniit arbete och moderata priser.
(A. F. 196) Agnes Hallbergs Modeaff8r Upplandsgatan 25 rekommendem.
Smakfulla hattar, moderata priser.
Sorghattar på lager.
Alim.
Tel. 11602.
(A. F. i s 7) Den Svenska Hattnhien ” Mode de la Suede ” fyller alla ansp&amp;k, enkel konstruktion, ytterst praktisk, högst elegant.
Enda lösningen, begär omgiende prospekt och prover från Hattnåldiren Mode de l a SoBde, Hornsgatan 96, Stockholm.
Badläkare Clara Smitt-Dryselius Ljusinstitutet - A. i.
421 % Gravturagatan 24 B R1munds Strhk-t R. i. Rirunda 84.
A. i. R&amp;unda 104.
Stockholms Ritkontor rekommenderar sina i alla prislägen smakfulla och vackra handarbeten.
Ritningar till broderier för klidningar utföras i extra vackra mönster.
Auvudaflar: Drottninggatan 30.
Filialer: BiirnlagM~~alaa 11, St Panlsgatrn 1, iipphds@im 34.
Rösträtt f6r Kvinnors elfte nummer innehiiller bl.
a.: Y.
A. Hedin om kvinnorösträtten.
Kvinnorörelsens ntveokling och motstindnr- nas efterblifvenhet.
Av Lydia Wahlström .. Kommer kvinnorösträtten att främja nyk- terhetssakenl Av Sigrid Kr74se.
Rösträttsbrev frän Skodsborg.
Av Elsa Ask- luad.
Yommarting i Torrskog.
Av Ebba Palm- stierna.
Den internationella rösträttsalliansens VII kongress.
Women ’ s position in the Irws of nations.
Av hr.
K.
Vädjan till de engelsha suffragetterna.
Englands kvinnor ocli lagen om allmHn röstriit t. Sotiser.
__-.
Stockholm, IvaF Rzggströtua Boktryckeri A.
B., 1912.
