# ID: svediakorp-per2525
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,324
# sentences: 584
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


RÖSTRATT FOR KVINNOR Tidning utgiven av Landsföreningen for kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra f ö r oss.
I I, ARG.
STOCKHOLM, 15 J U N I 1912.
N:o 8.
I -- RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR utkommer den 1 och 15 i var månad KREY.
Redaktör: ELISABETH Träffas onsdag och lördag kl. 5.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan I Expeditionen öppen vardagar kl. 1 4.
Rikstel.
Norr ö00.
Allm.
tel. Brunkeb.
944.
Telegramadress: Rösträtt, Gtockholm.
Distribuering i Stockholm: Rikstel.
NOR 585.
Alim.
tel. 20968.
9 f. m.-7 e. m.
Prenumeration genom posten Pris för 1912 73 öre.
Lösnummer 5 bre.
För Utlandet 1 krona 75 Öre i postanvisning till tidningens expedition.
Annonspris: 20 öre per millimeterhöjd, större annonser och årsannonser rabatt.
Rikstel.
456.
Alim.
tel. 604.
9 f m.-7 e. m.
Först när kvinnorna stå s o m jämnbördiga medbor- gare vid m ä n n e n s sida, kunna d e rätt fylla sitt värv s o m uppfostrare a v de framtida medborgarna.
Del- aktighet för kvinnorna i politisk makt o c h politiskt ansvar är ur denna synpunkt sett e n fosterländsk fråga a v största betydelse.
Det folk, som ger s i n a kvinnor fullt medborgarskap, ‘ har o c k s å att vänta e t t vidgande o c h fördjupande av medborgarsinnet hos kom mande g e n erat ioner.
Anna Whitiock.
Anna Whitlock C30 ar.
När j a g i min ungdom läste Thomas Carlyle ’ s ” Lectures on Heroes ”, gräm- de det mig mycket, att ingen enda ” he- roine ” fanns ibland dessa sex typer för olika slags storhet.
Där skildrades hjälten som gud, som profet, poet.
präst, författare och kung.
H a r det då icke funnits även kvinnor, som förtjäna a t t nämnas inom dessa verksamhetsområden?
Jo, naturligtvis, men de räknades på den tiden icke med som människor.
Det finns en sorts kvinnor, författaren i förbigående talar om, nämligen makan och älskarinnan, som haft lyckan leva i hjältens skugga, såsom ” den snälla Kadijah ”, ” favorit- hustrun ” Ayeslia, Beatrice och Fran- ccsca.
Och det var ‘ genom sitt förhål- lande till en ” han ” de haft betydelse och icke genom egen personlighet.
Carlyle skrev sina lectures 1840 och däri kan j u ligga en förklaring.
Sedan dess ha kvinnorna hunnit lära världen, a t t de äro människor och alldeles icke någon quantite negligeable i det offent- liga livet.
Och om ett liknande arbete kommer a t t skrivas år 1940, blir det helt säkert allmänt mänskligt och icke en- sidigt manligt.
Då kanske vi få Anna Whitlocks namn med i en sådan bok.
För att se om ungdomsintrycket v a r detsamma efter en halv människoålders förlopp, tog j a g fram ur bokhyllan mitt gamla slitna exemplar a v Carlyle ’ s He- ro-worship,och det första min blick föll på v a r ett obs.!
i marginalen vid föl- jande sats: ” Hjälten kan vara poet, profet, kung, präst eller vad ni vill, det beror på den tid och de förhållan- den han födes till världen i.
F ö r min del kan jag inte tänka mig en stor man, som inte kunde ha varit vilket SOM helst.
Poeten kan inte bara gå och sätta sig på en stol och svarva ihop krigssånger, om han inte själv är, eller kunde vara, en krigshjälte.
H a n bär inom sig politikern, tänkaren, lagstif- taren och filosofen.
Det fundamentala i storheten ligger i det varma hjärtela- get och den vidsynta uppfattningen a v tillvarons öppna hemlighet - öppen en- dast för de utvalda. ” Passar icke allt detta i n på Anna Whitlock?
E n människas ord och gärningar äro fönstren, genom vilka vi få e n inblick i hennes personlighet.
Anna Whitlocks ovanligt omfattande verksamhet erbju- der många klara och lockande kristall- rutor att blicka in igenom och beskriva vad man ser.
Men då j a g nu särskilt dröjer vid ” rösträttsrutan ”, så ligger icke däri något underskattande a v de andra synpunkterna, utan det enkla skäl att j a g i tio år haft tillfälle att stå och titta i n genom densamma och låta min själ fröjdas a v synen.
Sju kvinnor, representanter för de sex första ftireningarna i Sverige för kvinnans politiska rösträtt, möttes en dag i Stockholm för att öfverlägga om en sammanslutning a v föreningarna.
Landsföreningens bildande beslöts då, och att Anna Whitlock med sin erkända organisationsförmåga, sitt levande in- tresse för saken och sina politiska in- sikter skulle bli rörelsens ledare säger sig självt.
En ovanligt rik och omfattande upp- lysningsverksamhet även på det politi- ska området låg bakom denna nya upp- gift.
Arten röjes hos de unga - re- dan vid fjorton års ålder visade Anna Whitlock prov på sin för en flickunge på 1860-talet mycket ovanliga art, d å hon valde som kriaämne: ” Biskoparnas ställning om representationsförändrin- gen g å r igenom. ” Och ett tiotal år se- nare skrev hon f r å n P a r i s politiska ar- tiklar till Aftonbladet, vilka väckte stor och välförtjänt uppmärksamhet samt anbud från tidningen om plats som pa- riserkorrespondent.
Till lycka för vårt svenska kulturliv emottogs icke anbu- det, det v a r ett Iångt större arbetsfält, som väntade henne inom det egna fos- terlandet.
Efter hemkomsten f r å n ut- landet arbetade hon på Nordisk Famjl- jeboks redaktion och som föreläsare på Stockholms arbetareinstitut, d ä r hon var den första kvinnliga föreläsaren.
Hon uppehöll sin verksamhet därstädes under en tidrymd a v sjutton år.
Men att de politiska intressena icke låg0 nere, därom vittna de giirna lästa ar- tiklarna i en norsk huvudstadstidning.
Dessa sociala och politiska intressen jämte de pedagogiska - Anna Whit- locks namn ä r j u ett a v de främsta in- om skolväsendet, välkänt vida utörer Sveriges gränser - ha så småningom smält samman i ett enda stort upplys- ningsarbete.
Världens elände h a r six rot i okunnighet - det tir roten, SOIX skall ryckas upp.
Sociala missförhål.
landen skola avhjälpas genom social upplysning.
Den felande hörnstenen j statsbyggnaden - rättfärdighet - kar inte inpassas p å sin plats utan politisk kunskap.
Denna uppfattning hos den ledande kraften inom den svenska röst- rättsrörelsen har varit a v myckei stor betydelse och kommer helt säkeri att bli det ännu mer den dag kvinnorna fått full medborgarrätt.
Tack vare An- na Whitlock är det inga oskolade och ansvarslösa ” väljaremassor ” - som hö- gern älskar att uttrycka sig -, som då göra sitt inflytande gällande till sam- hälle ts bästa.
Den, som stått Anna Whitlock när- mast i arbetet, är vice ordföranden i L.
K.
P.
R., fröken Signe Bergman, och må det tillåtas mig att återge några ord ur en artikel i Dagny 1909,sorn fröken Berg- man skrev med anledning a v ett till- fälligt chefsombyte i L.
K.
P.
R.: ” Huru nära förbundet Anna Whitlocks namn varit med allt det som rört rösträttsar- betet, veta de bäst, som själva deltagit däri.
Det v a r hon, som skrev det för- sta uppropet till Sveriges kvinnor om samling kring rösträttskravet, som in- fördes i pressen.
Det är hon som gjort upp stadgeförslagen såväl till Stock- holmsföreningen som Landsföreningen och de flesta lokalföreningarna.
Nästan alla officiella skrivelser till regering och riksdag, som under dessa år sett dagen, äro a v Anna Whitlocks hand.
- - Då en stor manlig politisk före- ning - Frisinnade landsföreningen - för första gången inbjöd en medlem a v kvinnornas politiska organisation att ta,la å ett offentligt möte, v a r det arma Whitlock som besteg talarstolen.
Men det h a r icke blott varit i det ar- bete som synts och som varit riktat ut- åt, som hon varit verksam.
Det största och mesta arbetet h a r nog varit utfört i det tysta, d. v. s. inom och för själva föreningen.
F r ä m s t bland det som här uträttats, måste utan tvivel det social- politiska upplysningsarbetet nämnas, vilket helt kan sägas v a r a Anna Whit- locks verk. ” Detta har även i andra länder vunnit erkännande och efterföljd och befästat Jönköpiags-Xagasinet CONSTANCE M A L M S T R 6 M Friska blommor 0th vatkra begrafningskransar Etabl.
1873.
Regeringsgatan 45.
A.
T.
5541. parfym- och Ramaffäp.
t. d.
A.
E. Schuldhsis MM- EL - Firman urundad 1784 IIORSTIFFAR samt rikhaltigt lager af Toilettartiklar 13 Regeringsgatan 23 13 C Drottninggatan 13 C Allm.
Tel. 11242 AIlm.
Tel. 10633 ’ %A ROSE9 ’ Blomsterhandel 30 Stursgatan, Stockholm.
Till v h a prenumeranter.
På grund a v det rika material, som under riksdagen stått tidningen till buds, har Rösträtt f ö r Kvinnor sett sig nödsakad att under de tre första månaderna utgiva icke mindre än två dttasidiga och f y r a sexsidiga nummer.
Av denna anledning - formatet var f r å n början endast beräknat till f y r a sidor - utkommer tidningen endast en gång i juli eller omkring den 8.
Den i augusti utkommer tidningen åter i van- l i g ordning.
Redaktionen.
den svenska rösträttsrörelsens anseen- de.
Ett enastående politiskt konststycke, som inte mången statsman gör efter, är Anna Whitlocks förmåga a t t leda en politisk neutral rörelse för ett politiskt mål och hålla den samman i ett tiotal år, med personligt orubbat förtroende från såväl höger- som vänsterhåll.
Och detta ntan att låta sin egen starka par- tifärg blekna en enda nyans.
Det var först när högern tvingade därtill, som L.
K.
P.
R. vid valen 1911 tog politisk partiståndpunkt.
Det ger oss, kämpande i ledet, mod och styrka att veta Anna Whitlock i spetsen för v å r arme.
Ett p a r dagar efter rösträttsdebatten i riksdagen den 18 m a j vor0 några a v oss rösträttskvinnor samlade hos Anna Whitlock i hennes vackra, blomster- fyllda hem p å Djursholm.
Stämningen var odelat glad och förhoppningsfull, genomträngd a v detta d r a g i Anna Whitlocks naturell, som är a v så oänd- ligt stor betydelse i såväl politik som vardagsliv - humorn.
Det finns hos henne en fond gailbard som är oskatt- bar; intet kan som den slå bro mellan d i k a meningar, då allt annat virke skulle komma till korta.
Det är dock ett intryck f r å n denna sfton, som jag gömmer djupast inne som det vackraste och käraste.
Vid värdinnans sida satt hennes fosterdot- ter, och j a g såg huru vid ett p a r till- fällen den senares hand förstulet gav ’ mor ” en smekning och den vackra blic- ken, som därvid mötte ” mors ”, sade iust det som är för rikt och för starkt €ör språkets fattiga ord, men som varje ivinna med moderskänsla förstår.
Det är till Anna Whitlock - sam- iällsmodern - som Sveriges rösträtts- tvinnor på hennes 60-årsdag sända iälsning och tack.
Frigga Carlberg.
L.
K.
P.
R. hyllar sin ordförande.
Landsföreningen för kvinnans poli-, iska rösträtt överlämnade genom sitt ferkställande Utskott till Anna Whit- ock p å 60-årsdagen den 13 juni Carl Glles ’ monumentala skulpturverk ‘ Lekande elefanter ”.
Gåvan, till vil- ien bidrag lämnats a v lokalförenin- rarna landet runt, åtföljdes a v en a v ’ röken Eivor Hedvall konstnärligt tex- ad adress a v följande innehåll: Gåvan, minne f r å n stolta dagar, Redan kär dig j u vorden, Bringar f r å n tusende kvinnor i Norden Hälsning och tack p å din sextiårsdag.
Ledare, hell!
M å d u segra en dag!
LAGERSONS SXXOMAGASIN Jakobsgatan 1 8 - Fredsgatan 8
N:R 8 SOSTBÄTT FOR KPINTWOB 2 Varför böra kvinnorna ha rösträtt?
Strindberg, kvinnan och Bvinno fr ågan.
D ä r f ö r att reformen är rättfärdig borgares rätt i ett land med allmän) ch det rättfärdiga också ä r det för itaten nyttiga.
rösträtt.
Kvinnorna äro medborgare.
D ä r f ö r att riksdagen, så länge D ä r f ö r att kvinnornas starka rätt- kvinnorna uteslutas, e j representerar ' ärdighetskänsla behöves inom stats- ens halva nationen.
ivet.
D ä r f ö r att det villkor som lagen D ä r f ö r att det innebär en missakt- uppställer för rösträtt, fullgjord skatt- iing att jämnstäila kvinnorna med de skyldighet, även åligger kvinnor.
nän, som äro medborgarrätten förlus- D ä r f ö r att kvinnornas krav böra, iga - en missaktning som återverkat tillgodoses genom lagstiftningen.
Ingen, å hennes ställning som maka, mor, klass, ingen grupp inom samhället kan Uälvförsörjande hvinna och som är en i riksdagen fullgiltigt representeras a v rulturstat ovärdig.
en annans grupp eller klass.
Mäns D ä r f ö r att den anslutning till röst- lagstiftning för kvinnor bekräftar - ättsrörelsen, som skett av kvinnor i detta.
D ä r f ö r att staten ej h a r råd att illa samhällsklasser, visar a t t alla undvara kvinnornas insats i samhälls- rvinnor behöva rösträtt.
D ä r f ö r a t t riksdagen genom att arbe te t.
D ä r f ö r att det oansvariga infly- nedge kvinnorna rösträtt till Första tande inom politiken, som kvinnorna iammaren redan sanktionerat kvin- kunna skaffa sig, innebär en samhälls- iors politiska rösträtt.
D ä r f ö r a t t reformen i de länder, fara.
D ä r f ö r att samma utbildningsmöj- iär den genomförts, visat idel nyttiga ligheter måste beredas såväl kvinnlig följder men inga skadliga.
som manlig ungdom, vilken den ekono- På vad sätt kunna kvinnorna visa miska utvecklingen bragt i samma läge i t t de önska rösträtt?
p å arbetsmarknaden.
Detta sker lättast genom anslutning D ä r f ö r att värdesättningen av, il1 närmaste rösträttsförening.
mäns och kvinnors arbete bör ske efter Lokalavdelningar av Landsförenin- samma grunder.
D ä r f ö r a t t hemmets kvinnor skola: en för kvinnans politiska rösträtt bli i stånd att värna hemmet och möd- h m a s numera i nästan alla Sveriges städer samt i ett flertal samhällen p å rarna mödrars och barns rätt.
D ä r f ö r a t t ingenting skulle kraf- andsbygden.
Årsavgiften överstiger tigare befrämja nykterhetsarbetet i sldrig 1 kr.
Det är e j nog med tysta sympatier v å r t land.
D ä r f ö r att ingenting kunde bättre x h ett lamt gillande a v rösträttsrörel- väcka och egga den medborgerliga an- jens mål.
H ä r måste alla vakna, sam- svarskänslan hos kvinnor a v alla klas- hällsintresserade kvinnor vara med.
Den organiserade rösträttsrörelsen ser.
D ä r f ö r att många välsituerade räknar nu omkring 12,000 medlemmar.
kvinnor, vilkas tid nu övervägande Denna siffra måste under de närmaste upptages a v tomt sällskapsliv eller plan- åren betydligt ökas.
Till detta kunna lös välgörenhet, skulle f å impulser till alla kvinnor medverka.
Sammanslut- ning ger styrka, styrka ger seger!
nyttigt sanihällsarbete.
Av C.
J.
Engström.
D ä r f ö r a t t rösträtt är varje med- På sommaiifest hos Öxnereds F. R.
P. if, Det är roligt f ö r en förbundsordförande att bli inbjuden till föreningarna i förbun- det till fester eller möten; att slippa stöta på och säga, att det kan vara tid på att föreningen ger ett livstecken ifrån sig.
Det var också med stor glädje jag mottog: inbjudan att komma och tala på den som- marfest, som Öxnereds F. K.
P.
R. anord- nade på Brinkebergs kulle 2 juni.
Vädrcl var det härligaste, och kullen är en av traktens vackraste platser.
En lövklädd båt hämtade sångkör m. fl.
från Trollhättan På festplatsen var mycket folk församlat 300 festmärken vor0 sålda, och man roadr sig med varjehanda, som kan förekomma på en dylik trädgårdsfest.
Festplatsen var nämligen ordf:s, fröker Hilma Jacobsons vackra välvårdade träd.
gård, och skolhusets lokaler vor0 festlig1 dekorerade och inredda till matsal ocl kafe.
Allt hade man tänkt på, och de prak.
tiska anordningarna Iäto oss ana, att fester ekonomiskt skulle ge Öxnereds F. K.
P.
R ett tillskott till agitationskassan.
Heder åt de F. K.
P.
R. som skaffa pengai i stället för att beklaga sig över fattigdom En friluftsfest nu i sommar med tombok och spågumma, blomsterflickor och frukt försäljerskor ev. försäljning av föremål som skänkts till föreningen, servering m. m tror jag flera F. K.
P.
R. i förbundet mec god vilja skulle kunna åstadkomma.
Jag har alltid tyckt, att det är nedsättande föl F. K.
P.
R. det ständiga talet om bristande agitationsmedel.
Det är en mörk punkt som vi borde enas om att skaffa bort.
V måste rosta oss för mycken agitation, d. v s. vi måste skaffa pengar.
Låt oss göra nå got i sommar för att stärka våra förenings kassor; jag vädjar till de unga flickorna våra föreningar, ni, som ännu inte är (trötta, ni, som ännu inte lärt e r att räkni stegen, det är en uppgift för er.
För en agitator är sommaren en härlig tid; då har man lokal överallt.
Det kände!
befriande att få tala ut en del av allt det som grott inom en efter riksdagsdebattei och få känna att folkstämningen, h r Lind man till trots, är f ö r rösträttskvinnorna.
Härligt klingade sången före och efte föredraget, och då festens allvarliga del va: Stockholms F. K.
P.
R:s 10-Ar sf est.
Trots det kalla regniga värdet samlades ?tt sextiotal av stockholmsföreningens trog- naste medlemmar den 4 juni till ett synner- ligen angenämt samkväm å Lidingöbro värdshus för att fira minnet av föreningens bildande för 10 år sedan.
På den med blom- mor och rösträttsflaggor dekorerade glasve- randan var en liten utställning anordnad som i ord och bild åskådliggjorde förenin- gens verksamhet, under det gångna decen- niet.
Föreningens ordf. fröken Anna Lind- hagen hälsade i några vackra, varma ord de närvarande välkomna, varefter fröken Anna Ljungberg i korthet redogjorde för det agi- tations- och upplysningsarbete föreningen bedrivit.
Aftonens huvudanförande hölls av d:r Lydia Wahlström.
Sedan applåderna ef- ter detta tystnat, bidrog fröken Gerda Fri- sel1 med några sånger att ytterligare höja stämningen.
D:rAlmaSundquist gav en åter- blick över de första mötena och kommitte- erna och föreningens bildande.
Till sist föredrog fru Greta Holmgren under stort jubel en för tillfället skriven rösträttsvisa på melodin Tre trallande jgntor.
Efter su- pen, under vilken fru Maria Bolin talade för styrelsen och fröken Anna Ljungberg för mannen, fortsatte det glada samkvämet ännu en god stund med sång till luta a v fru Holmgren.
Flera telegram anlände un- der aftonen bl.
a. från F. R.
P.
R. i Göte- borg, Ernst Beckman, Ann Margret Holm- gren; även från Finland ingingo telegra- ilska lyckönskningar.
Genom vänligt tillmötesgående från d:i Lydia Wahlström hoppas vi kunna med.
dela det väsentliga av hennes anförande i nästa nummer av Rösträtt för Kvinnor.
slut, vidtog dans och lekar, livligt sente- rade av traktens ungdom.
Även då vi sen1 på kvällen gjorde uppbrott, hördes frår lekplatsen: Flickan går i dansen med röda gullband.
Signe Wollter.
II.
Kvinnan som den oändligt rika och Ijupa känslans representant i jämfö- relse med mannen, h u r många Strind- Sergar skall det behövas .för att få bort den dogmen?
Det underliga är, att vardera parten omhuldar den både i och mot sitt eget intresse.
J a, säger professor Thyren eller andra, kvinnan ar ett rov för sin allt översvallande känsla.
Den utgör hennes heder och styrka, men ock hennes svaghet och 3en gör henne oskickad till statsbestyr, ty de äro e j någon känslosak.
De äro en förståndssak och böra be- handlas av förståndiga, besinningsfulla män, vilka stå som starka ekar mot nervstormar och deras efterdyningar eller vad sir Almroth Wright kallar " reverberationer ", för vilka kvinnan skulle vara särskilt farligt utsatt.
Vi se runt omkring i de moderna parla- menten h u r ekarna stå, när upphets- ningens heta blåst stryker fram över dem, vi se huruvida nerverna vägra att vara mottagningsapparater för de tråd- lösa vågorna.
Nästan varje dag vitt- nar om annat.
Skandaler, larinscener, nedklubbningar, utvisningar höra till kamrarnas dagordningar på mer ä n ett håll.
Det parlamentariska bläckhornet kastar sin slagskugga framför sig, sto- lar och örfilar äro icke alldeles okända vapen i kampen för ideerna.
Skulle diskussionen verkligen bli i så bokstar- lig mening saklig, röra sig i så bråda och livsfarliga kast from sounds to things, om kvinnor vore med?
Skarpt praktiskt sinne, det ä r just det som kvinnan har, f r å n förmågan att behändigt skjuta in en motsträvig byrålåda och schasa in en skock höns, såsom de amerikanska humoristerna visa, till förmågan att styra land och rike, som historien visat.
Förfinade nerver, djup, omätlig, allt bärande, allt nedbrytande känsla, det ä r just det hon icke företrädesvis h a r i jämförelse med mannen.
Lidande och lidelse, utom kanske dryckenskapen, bär hon ojäm- förligt bättre ä n han.
Hennes större uthållighet i smärtor betyder antingen och sannolikt att hon känner dem min- dre eller behärskar sig mera.
I bägge fallen talar det för rösträtt i den mån det talar om mindre beroende a v affek- ten.
Vem ä r det som ej kan betvinga den suggestion tanken p å alkoholberus- ningen inger?
Vem ä r det som lever mest i ruset, bedövningens, upphets- ningens, handlingens, hasardens rus - som mest går upp i drömmens, lyri- kens, musikens r u s - han eller hon?
Det kan e j råda ett ögonblicks tvivel om svaret.
Men rusets botten är käns- lan och dess yttersta form vansinnet.
Och det finns också en långt störi ' e pro- cent vansinniga män än kvinnor.
Man behöver endast tänka p å ordet " drömmare ", det passar in p å ofantligt många fler män än kvinnor relativt och absolut taget.
Mannen ä r ojämförligt mycket mera avgjort vänd åt dröm- och känslosidan i livet, hon åt den yttre iakttagelsen och reflexionen.
Hon är vaken och kvick i ögonen för vad som företer sig.
Engelska experiment ha visat, att få män och nästan alla kvin- nor kunde säga färgen på tapeterna i ett rum d ä r de varit inne.
Inom dik- ten är hon nästan jämslälld med man- nen som romanskribent; den svenska romanen i egentlig bemärkelse bäres helt och hållet upp a v kvinnor.
Den svenska satiriska genremålningen på vers har sin klassiska representant i f r u Lenngren.
H ä r d ä r det gäller fyn- dig kombination och slutledning, skarp blick och logik, förmåga att återgiva verklighets- eller sagostoff, med ett ord, att skildra och berätta, h a kvinnor nått något stort.
F ö r sång i högsta mening har instrumentet e j varit tillräckligt fint stämt.
Kvinnorna h a endast ett verkligt namn inom lyriken, men icke: ns ett halvnamn inom musiken, en const, som man anser ligga deras vä- $en.
l.
armast .. närmast - den ligger det tydligen a v alla.
I Kalmar omnämnde amiral Lindman le enligt hans mening förträffliga an- ' örandena på det stora Guild-hall-mötet not kvinnorösträtten.
Det bästa a v lessa tal hölls a v en kvinna och i vart- ?rida ett av de övriga upprepades som iet starkaste argumentet påståendet) m att kvinnan icke lämpade sig €ör 3olitiken.
Varenda talare och även ta- arinnan glömde att England haft mån- g a kungar, därav endast en som kun- riat kallas stor, en som kanske förtjä- iiade att kallas stor (Erövraren), några Cramstående, de flesta ordinära eller indermåliga.
England har haft ett li- et antal drottningar i spetsen för sta- ben, 4 eller 5, kanske någon mer under medeltiden, bland detta ytterst ringa €åtal finns den som blivit kallad lan- Sets största regent af kungligt blod, en nationalhjältinna (Boadicea) och en blivit uppskattad för sin politiska insikt och klokhet.
Tre h a givit namn å t tidevarv, endast två ha varit på mi- uussidan.
I Österrike h a r en enda kviri- n a varit regent och varit den största landet haft, Ryssland har styrts a v inånga tsarer och tre kejsarinnor, bland de förra många enkelt begåvade inän och endast ett snille, bland de tre kvinnorna landets näst största regent.
Det väldiga Kina har väl icke p å år- hundraden haft någon innehavare av högsta makten jämförlig med den gam- la iinkekejsarinnan.
Cnder den oerhör- d a omvälvning som timat eller håller p å a t t fullbordas i Mittens rike, h a r den nuvarande änkekejsarinnan beteck- nats som den ende mannen inom mand- schurhovet.
I underhandlingarna med revolutionsmännen har hon varit den ledande själen och därvid prisats för sin klokhet och seghet.
Ear någon bo- skapsvallande tjuguårig bondpojke omedelbart övertagit ledningen a v en härsmakt och inlett sitt lands natio- nella befrielse som,Jeanne d ' Arc?
Har någon a v de många danska kungarna efter Valdemarerna övergått eller upp- nått den enda kvinna som regerat laii- det, Margareta?
Inga samtida skandi- naviska namn kunna mäta sig med hennes och Birgittas.
Den ena utförde en religiös och kulturell, den andra en politisk organisation, som berörde hela Skandinavien.
V å r andliga odlings första betydande namn ä r Birgitta, Nästan den enda kulturrörelse som gått från Sverige till Danmark och Norge, h a r henne till upphov.
Hon v a r en praktisk och organisatorisk förmåga i stor stil och något a v en kyrkopoliti- ker.
Så förhåller det sig med kvinnans oduglighet eller olämplighet för all- männa och politiska värv.
Hon har i alla tider haft ohindrat tillfälle och alla anledningar att utbilda sig i tonkon- sten, med resultat att det icke finns en enda kvinnlig tondikt a v betydelse.
Hon har haft några ytterst få spora- diska tillfällen a t t leda staters öden och därvid visat en fullständigt ab- riorm proportion a v politisk begåvning i jämförelse med mannen.
Hon över- väldigas a v sin oemotståndliga, omät- ligt djupa, omätligt rika, omätligt vida känsla på det viset, att till och med i de elementäraste historieböcker anmär- kes, med hvilken kallblodig hårdhet Elisabeth och Katarina höllo isär hjär- tats och huvudets angelägenheter, poli- tiken och kärleken, andra exempel att förtiga.
När män regerat, ha kvinnor stundom styrt, sällan tvärtom.
V a r icke drottning Victoria känd för att alltid, när det gällde politik, vara drott- ning gent emot den rent a v dyrkade ge- målen?
Så ä r det med kvinnans käns- lotänkande och eftergivenhet för man- nen i statliga och samhälleliga ting.
N:R 8 RÖSTBÄTT FÖIB KVINNOR Kuinnorösträttens ri ksdagshistoria.
Av Guili Petrini.
III.
i904 Ars motioner: herr Sjöeronas i l:a kammaren, herr Lindhagens i 2:a kammaren.
Den år 1902 begärda kungl.
propo- sitionen om allmän rösträtt med garan- tier kom till 1904 å r s riksdag.
Soni för- nämsta garanti föreslogs det propor- tionella valsättet, och därmed började den heta striden för eller eniot propor- tionella val, som så helt upptog det po- litiska livet flera år framåt.
Såsom var a t t förmoda hade Kungl.
Maj: t icke niedtagit kvinnans politi- ska rösträtt, ens som garanti, men i motiveringen ägnas den dock några rader, varvid omtalas att F. K.
P.
R. i Stockholiii den 15 juli 1902 inkommit med en underdånig anhållan " att Eders Kungl.
Maj:t vid fattandet a f be- slut rörande den utredning av frågan om utsträckt valrätt till Andra kam- maren som Riksdagen i sin skrivelse den 20 m a j 1902 begärt, täcktes förord- na, att denna utredning skulle omfatta även frågan oni rösträtt för kvinnan. "
" Ehuru otvivelaktigt ", säger departe- mentschefen, " en viss likgiltighet inåste tillerkännas en stor del a v de skäl, som anförts för en dylik utsträckning av den politiska rösträtten, anser j a g dock utan a t t nu ingå p å närmare gransli- ning a v dessa skäl att, då från deras sida frågan gäller, något allmännare krav på en dylik utsträckning ej för- sports, och d å i allt fall den uppgift, bom närinast tränger till sin lösning ä r tillräckligt svår i och för sig, med den- na nu icke bör sammanföras frågan om kvinnans deltagande i det politiska li- vet. "
Vi se således att F. K.
P.
R. nu börjat låta höra a v sig, men att den redan från första stund mötes med sva- ret, att männens rösträttsfråga borde lösas först.
H e r r Lindhagen, som även vid denna riksdag motionerade i frågan, fann det också förklarligt, " om mången ej kan under några förhållanden anse sig be- redd a t t på en gång lösa rösträttsfrå- gan både för kvinnor och niän " och ansåg obestridligt " ait den senare an- gelägenheten ej f å r på något sätt för- dröja en god lösning a v den nu före- liggande uppgiften a t t genomföra all- niän rösträtt för män.
Men däremot bör saken, åtminstone för den, som tror på befogenheten och nyttan av kvin- nans rösträtt ställa sig så, att avgöran- det a v männens rösträttsfråga inne- fattar en särskild förpliktelse till att omedelbart skrida till en utredning och ett övervägande a v frågan om politisk rösträtt för kvinnor. "
€Ian hemställde därför: att Riksdagen, i sammanhang ined avgörandet a v den nu föreliggande fr &amp; gan om införandet a v allmän rösträtt för niän, måtte besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj: t anhålla, det Kungl.
R1aj:t täcktes låta utreda frågan on1 beredandet av rösträtt jämväl för kvin- nor vid val till Riksdagens Andra kam- mare samt därefter för Riksdagen framlägga förslag i ämnet.
I detta yrkande instämde trettio Andra kammarledamöter.
Det iir in- tressant a t t herr Lindhagen i övrigt i sin motivering visserligen börjar med de ideella synpunkterna, rättfärdig- hetskravet och behovet för samhället och kvinnan själv av hennes rösträtt, men också inlåter sig på frågan, om hon bör inedtagas som " garanti " vid rösträttsutvidgningen, och han anser, att vill man nu nödvändigt ha någon garanti mot den allmänna rösträtten, så vore det värdigare att söka den i kvinnornas rösträtt, " ty då har man i alla fall givit full rättvisa " och " Fram- stegspartierna behöva ej heller från sin synpunkt se någon f a r a i kvinnans po- litiska rösträtt.
Ty skipandet a v rätt- visa leder i längden alltid till goda re- sultat för samhället. "
Det är således alldeles tydligt att man den tiden var mest benägen att tro, att kvinnans riisträtt skulle komina huvudsakligen högern till godo, och möjligen kan detta ha bidragit till de sympatier frågan den tiden hade p å somliga håll i Första kammaren.
Samma år hade v j nämligen också en motion i Första kamniaren av herr Sjöcrona, soni gick u t på valrätt, men e.; valbarhet för kvinnor.
H e r r Sjö- crona vände sig mot den kungl.
propo- sitionen i sin helhet och ville g å till- baka till konstitutionsutskottets stånd- punkt år 1902, d. v. s. bibehålla ett cen- susstreck ungefär vid det kommunala, men ändå införa vissa extra garantier.
H a n ansåg, att då det endast gälde val- rätt, - ej valbarhet - å t kommunalt röstberättigad kvinna borde någon s i r - skild utredning icke vara erforderlig.
Konstitutionsutskottet gick denna gAng så långt i tillmötesgående, att det kostade på sig en historisk ntredning bver de gånger frågan om kvinnans rösträtt varit uppe.
Men därefter he- ter det: " Utskottet underskattar för sin del ingalunda den sålunda väckta frågans betydelse.
Det låter sig enligt utskot- tets uppfattning icke förneka, att spörs- målet om beredande av rösträtt åt kvinna ä r av den art, a t t det förtjänar att allvarligt nppniärlrsammas, och ut- skottet är med herr Lindhagen ense därom, att en utredning a v de förhål- landen, som kunna anses äga infiytan- de på frågans bedömmande, bör föregå avgörandet a v densamma.
Utskottet anser emellertid icke lämpligt att med den n u ifrågasatta rösträttsreformen sammanbinda förslag, vilka äro a v den omtvistade och svårlösta beskaffenhet som frågan om kvinnans politiska röst- rätt, då lösningen a v föreliggade val- rättsreform genom en dylik kombina- tion otvivelaktigt skulle försvåras. "
K ' ithe Schirmacher: Schirmacher ense: det är mannen, som bär den tyngsta skulden för kvinnans urart- ning.
Kvinnan är j u enligt Weininger ett icke-väsen, en negation a v manlighet, d.
Y.
8. mänsklighet, hon är mannens svaghet objek- tirerad, hon är inte ' la soeur de tous les mysthes ", men hon är alla lasters moder, skapad av mannen.
Det är knappt förvå- nande, och det ä r på samma gång karaktä- ristiskt för den manliga bristen på logik, a t t Weininger applåderats a v män, som a v hans allvar bara förstått den ytliga, para- doxala sidan.
Det är ett exempel på att kvinnans logik är djupare, om också enligt Käthe Schirmacher en annan ä n mannens, a t t det är kvinnor, som djupast förstått Weininger, som vågat dra de konsekvenser han sjäIv bara antyder om en förlöst mänsklighet, om en kvinna icke " skapad av mannen ", utan pånyttfödd genom det nya födelsens bad, som bjudes i kunskapen, inte längre den tvetydiga och frestande om gott och ont, utan en operativt smärtsam kun- skap om sanningen.
Det är sanningen om kvinnan och man- nen, som Weininger och Käthe Schirmacher tillhandahålla, han med hela den fllosoflska och vetenskapliga utredningens skrymman- de apparat, hon i utropssatser med den förorättades skälvande vrede och blödande hån.
Kvinnan som sådan är värdelös, blir slutresultatet i hans utredning.
Hon måste dö för att människan må leva.
" Kvinnan ", säger hon, " är värdelös, därför a t t hon dolt sitt verkliga värde.
Hon h a r tvingats av mannen att ljuga och krypa, stjäla och be- draga.
Han har piskat stoltheten och män- niskovärdigheten ur kroppen på henne, men i hennes själs gömmor ligger allt detta goda fördolt.
Mannen h a r inte lyckats pis- ka livet ur kvinnans själ, t y han h a r aldrig nått den.
Han har inte brytt sig om a t t förstå den.
Han har funnit det bekvämt a t t kalla henne " gåtan kvinnan ".
Allt an- nat i världen h a r han ägnat mera intresse än hennes själ. "
" Kvinnan som kvinna har ingen själ ", sä- ger Weininger.
" Det best) - rker alla mäns samlade erfarenhet, kvinnan ha vi icke frå- gat, och därför a t t hon icke äger en själ, måste hon dö. "
" Ack, ni stackars dårar ", säger Käthe Schirmacher, " ni känner inte e j själva, hur skulle ni känna oss.
Med edra ord och edra handlingar ha ni fråndömt er själva rätten a t t regera världen och oss, över er själva ha ni aldrig härskat, fastän ni fått förmågan, edra lustar ha behärskat er, och dem ha ni skrymtaktigt klätt i kvinnoskepnad, och er sinnlighet i kvinnogestalt har blivit synda- bocken, som burit släktets skam och förned- ring genom tiderna.
- Kvinnan skall inte dö som kvinna.
Hon har större rätt att leva än mannen, t y hon har, trots allt, be- uarat sin själ.
Hennes förnedring hör till i det förflutna, och om hon vill det, är fram- tiden hennes, nej mänsklighetens.
Hon, deii enda, som känner sin egen gåta, h a r att lösa den, icke i ord, men i handling.
Hon har att inta platsen vid mannens sida, inte vid hans fötter.
Den frälsning, som Wei- ninger förutsäger genom döden (kvinnlig- hetens självmord) skall kvinnan vinna ge- nom sitt liv.
Men vägen dit heter kamp och försakelse, hån och förakt, t y mannen, skaparen av den urartade kvinnan, vill inte avstå från sin skaparevana.
Det behagar honom att vara Gud, och kvinnofrigörelsens yttersta konsekvens är ingenting mindre än att störta en Gud, må vara en avgud, men en vars makt och allvishet blivit sanktio- nerad a v all känd tradition, av alla höga Das RBtsel Weib.
På samma språk, som Weininger skrev sin stora förkastelsedom över kvinnan i " Geschlecht und Charakter " föreligger nu Käthe Schirmachers anklagelseskrift mot mannen: " Das Rätsel Weib. "
De båda ver- ken ha, med all olikhet för övrigt, s % många beröringspunkter, att de inbjuda till några jämförande anmärkningar.
Först gälla de de båda auktorernas doku- mentering.
Weininger kände allt vetande om kvinnan, men e j kvinnan själv, och Iiiithe Schirmacher förklarar, att erfarenhe- ten a v det verkliga livet h a r varit hennes läromästare.
Det skall inte förnekas, att hon " valt " sina erfarenheter och med klar blick för sitt syfte förkastat allt obrukbart stoff, Därför kan det bestridas, a t t den bild hon framställer ä r jämnt och tillplattat verklig, men inte a t t den äger en fruktans- värd och djup sanning.
Den, som läser bo- ken med frihet att bortse från de av pro- grammet föranledda paradoxerna, skall ofel- bart gripas av mcdvetandet, att denna an- klagelseskrift framgått inte endast u r en enskild människas indignation, utan fram- trungits av ett allmänt oefterrättlighetstill- stånd, som kräver en grundlig reform, åter- igen inte för en enskilds lycka och bekväm- lighet, utan för a t t rädda det hela undan en olycksbringande urartning.
För Weininger framstod också problemet: mannen - kvinnan som en urartningsfråga.
Med sin manliga uppfattning såg han, då han ville tyda " gåtan kvinnan " djupare in i mannens hemlighet än i hennes.
På åt- minstone en punkt äro Weininger och Käthe 3 För att kvinnan med energi skall kunna deltaga i politiken bör hennes arbete i hemmet underlättas, vilket sker bäst genom att köpa en SINGER symaskin.
H e r r Broström reserverade sig emel- lertid i denna punkt på följande sätt: Spörsiiiålet om kvinnans rätt att del- taga i Tal till Riksdagens Andra kam- mare tränger sig allt mer och mer €rain.
Att detta krav ä r berättigat, framgår a v många tidens tecken.
Där- om rittna, bland annat, det uttalande konstitutionsutskottet gjort i sin moti- vering till denna punkt.
Att frågan om kvinnans politiska rösträtt icke kan eller bör lösas - som motionären föreslår - i " sammanhang ined avgörandet a v den föreliggade frå- gan o m införandet av allmän rösträtt för niän ", synes vara klart.
Givet är, att en så genomgripande fråga som denna behöver föregås a v en utred- ning, som endast kan verkställas a v regeringen, varför hemställes, att Riksdagen, i anledning a v herr Lindhagens motion n r 262, ville i skri- velse till Kungl.
Maj:t anhålla, det Kungl.
Maj:t täcktes låta utreda frågan om beredandet av rösträtt i jämväl för kvinnor vid val till Riksdagens Andra kammare samt därefter för Riksdagen framlägga förslag i ämnet.
Vid debatten i riksdagen v a r intres- set så helt upptaget a v frågan om män- nens rösträtt med vad därtill hörde, så- som proportionella val, förhållandet EAU XONO (Professor MONO) Oöverträffat medel för erhlllande av klar och fräsch hy.
Pris Kr.
3 -, 5 50, och lo.-.
FRANSKA PARFYMMAGASINEl Hovleverantör 21 Drottninggatan 2l.
Stockholm.
Riks Tel. 33 09.
Allm.
Tel. 311.
(KR 476) auktoriteter och av en oräknelig kör av un- derkuvade kvinnoslavar från historiens be- gynnelse. "
Kvinnan och mannen - mannen och kvin- nan; Weininger och Käthe Schirmacher ha som representanter för de båda fientliga makterna påvisat deras oförsonbarhet, deras dödsfiendskap, men väl a t t förstå blott som de förhandenvarande empiriska gestaltnin- garna, de förfuskade degenerationsproduk- terna.
Den ursprungsdröm, till vilken Käthe Schirmacher söker tillbaka, och där hon ser valkyrior och amazoner skymta, är det framtidsrike, där Weininger skådar männi- skan.
Där är inte mannen utan kvinnan eller kvinnan utan mannen; båda h a upp- gått i den högre enhet, som bibeln kallar Gud.
Det är mot ingenting mindre än fullkom- ligheten, som en bok lik Käthe Schir- machers syftar.
Därför kan den lämpligast läsas som en religiös betraktelse, inte en av det menlösa och välvilliga slaget, utan en gammaltestamentlig vredespredikan, målan- de det fallna Gudsfolkets förnedring, dess förförares straff, men också upprättelse- möjligheten.
Boken kan inte undgå att väcka och gri- pa, och även som ett tecken, vilket blir mot- sagt, skall den räknas bland de plogbillar, som ristat djupast i den hårda mark, diir framtidens kvinna i dag sår sin tåresådd under modig förväntan på en glädjefull skördetid.
" Das Rätsel Weib " h a r nyligen i en syn- nerligt vårdad svensk översättning med ti- teln " Gåtan kvinnan " utkommit på Hugo Gebers förlag.
Gertrud Almqvist
N:R 8 BÖSTBATT F Ö R KVINNOR 1 *.
mellan land och stad m.
ni., att snart sagt ingen tänkte p å kvinnorna.
Herr Sjöcrona försvarade i Första kamnia- ren sin motion huvudsakligen såsom ett fasthållande a v principen o m skatten som rösträttsgrund och av den gamla valmetoden gent emot den allmänna rösträtten och de proportionella valen, och yttrade ined avseende på lrvin- norna endast: ” Att j a g diirvid också velat tillerkänna kommunalt röstbe- rättigad kvinna rösträtt, kan j a g icke finna vara annat ä n fullt rättvist, och jag skall icke inlåta mig på att för- svara detta, då här icke kunnat frarn- ställas ett enda hållbart skäl mot detta mitt förslag. ” Ingen svarade på den saken.
Kammaren hade annat att tänka på.
Endast lir Wieselgren yttrade: ” Kvinnosalrsfrågan, frågan om kviii- nans rösträtt blir nog också ett agita- tionsämne, och antagligen komma lin- n u fler att uppstå. ” Det ä r diirfür tro- ligt, att det Tar det konservativa i h r Sjöcronas motion långt mer ä n det lilla steget till rättvisa mot kvinnorna, soni gjorde att den dock,sliitligen vid rote- ringen samlade så ifiånga röster som 49 mot 90 för avslag.
När h r Lindhagen i Andra kaniiiia- ren, sedan diskussionen i rösträttsfrå- gan pågått ett långt stycke in på an- d r a dagen, äntligen påkallade kam- marens uppmärksamhet för sin niotioii om kvinnans rösträtt, sade han sig veta, att detta ämne låg helt och hål- let utom området för kammarens in- tresse i dag.
Icke dess mindre upptog han frågan till ganska grundlig be- handling.
H a n påpekade, att utskottets förklaring a t t frågan förtjänar att all- varligt uppmärksammas dock var ett framsteg, omtalade att han fått inte mindre ä n 26 adresser från kvinnliga rösträttsföreningar i olika delar a v landet samt citerade en resolution som F. K.
P.
R. i Stockholm tillställt ho- nom och som hade följande lydelse: ” Då regeringen såsom motiv för sitt vid innevarande riksdag framlagda rösträttsförslag framhållit såsom rätt- vist, att alla de, som var på sin plats utgöra nyttiga beståndsdelar a v sam- hället, utföra sin del a v dess arbete och bära sin del a v de bördor, samhället måste pålägga, jämväl äga rätt att bli- va delaktiga a v den främsta rättighet, samhället skänker, den att äga inflytan- de p å landets lagstiftning ”, och vidare att ” de n u från politisk rösträtt ute- stängda givetvis, liksom alla andra, hava sina särskilda intressen i sainhäl- let ”, vilka omöjligen kunna av andra effektivt bevakas, och då denna moti- vering med gällande åberopats i andra för riksdagen framlagda förslag till rösträttsreform, vill mötet påpeka, att dessa principuttalanden äga fulllrom- ligt lika stor tillämplighet på svenska kvinnor som på svenska män, och att följaktligen varje rösträttsreform, som gör anspråk på att realisera de ifråga- varande principerna utan att taga hän- syn till kvinnornas rösträttskrav, mås- te anses hava lämnat halvdelen a v sin uppgift olöst. ” H r Lindhagen förkla- rade därefter, a t t han icke kunde finna, att det var möjligt att göra någon in- vändning mot innehållet uti detta reso- lutionsuttalande.
Efter att ha talat om erfarenheterna från Wyoming, d ä r kvinnoröstriitten först infördes, slutade han med att yrka bifall till h r Bro- ströms reservation, och förklarade, att han sedermera skulle begära votering för att man må kunna räkna rösterna, ” ty så vilja kvinnorna hava det ”.
Men kammaren fortsatte efter som före h r Lindhagens yttrande att tala o m de proportionella valen, och endast ett eller annat ord i förbigående gällde kvinnorna.
Så förklarade sig h r Pers- son i Malmö instämma i motionens syfte, medan h r Gustafsson i Mjölby använde frågan om kvinnans rösträtt för a t t illustrera det oriktiga i påstå- endet, att endast den f å r sitt människo- värde erkänt, som äger att som full- V %gröjningsarbetet.
Från läsekretsen.
Fru Siri Forssell f r å n Örebro h a r varit kallad att hålla rösträttsföredrag i e t t pax Vad kunna vi göra i sommar?
gruvsamhällen.
Om sina intryck f r å n den synnerligen lyckade agitationsresaii skrivei frii Forssell f r å n Zinkgruvan: Vid min ankomst mottogs j a g av en hård regn- och hagelskur efter vars slut stora skaror av folk tågade upp till föreläsnings.
lokalen.
Efter föredraget - j a g hade var.
lien uppmanat till bildandet al7 rösträtts.
förening eller föreslagit någon resolutior - uppsteg en gråskäggig gubbe och tackadc mig och frågade, om jag hade något emot a t t det blev diskussioii.
Sedan j a g förkla.
r a t, a t t det säkert skulle v a r a intressanl att även f å höra n å g r a skäl mot den kvinn.
liga rösträtten, började den gamle manner ett halvtimsllngt föredrag f ö r saken.
All1 vad j a g sagt, som fallit honom i smaken underströks och flera synpunkter, som e2 framkommit i mitt föredrag framhöllos Efter ytterligare n8gra korta inlägg a v ett par a n d r a personer föreslog j a g resolutio- iien, som med rungande ” ja ” antogs.
Någon rösträttsförening blev icke denna g å n g bil- dad.
Man Cnskade sütta s i g ä m u mera in i frågan först, och det v a r första gåiigcn en kvicna talade i denna trakt.
Den gamle niannen frågade, ON även män finge inpå i råra föreningar.
På mitt jakande svar för- klarade han, a t t hans namn skulle stå först p å den lista, som utsiindes ” för den stora och rättvisa sakens skull. ” Till redaktionen a v Rösträtt f ö r Kvinnor.
V i vore tacksamma att genom tidningens förmedling f å s v a r p å en fråga, som för ögonblicket synes oss vara av den allro största betydelse för rösträttsarbetet.
Vad k a n göras för a t t begagna den s t a r k a stäm- ning till förmån f ö r kvinnorösträtten, som efter riksdagsdebatten p å e n mängd hå11 tyckes göra s i g gällande?
H u r kunna som- marferier p å landet bäst utnyttjas i röst- rättsagitationens tjänst?
Blekinge länsförbund av F. K.
P.
R. hade konstituerande sammanträde i Ronne- b y annandag pingst.
Till styrelse valdes fru Augusta Tonning, Ronneby, fröken Eb- ha Hultkvist, Sölvesborg och fröken Sigrid Kruse, Karlskrona, och till suppleanter frö- ken I d a Sehmitt, Earlshamn, och f r u; Teiiny Johansson, Eringsboda.
Revisorer blefvo Pröken Tillv Borrr och fröken Olsson.
båda i Ronneby.
Länsförbundets första möte kommer a t t hållas i september å plats, som av styrel- sen framdeles bestämmes.
Rösträttsbgrån, 6 Lästmakaregatan, Stock- Irolna, d ä r även lösnummer av tidningen er- hållas.
Följande flygblad äro särskilt a t t rekommendera: V a r f ö r f r u Håkansson gick i n i rösträttsföreningen a v F r i g g a Carl- berg; Nor Karin a v Ann Margret Holm- gren; Grannarna a %T Sigrid E r u s e; Ngkter- hetsfrdoan och kvinnornas rösträtt a v Sig- rid E r u s e; Den svenska kvinnorösträttsrö- relsens historia i korta drag a v Klara Lindh; Goda kamrater a v Nancy Svanberg.
Ny tysk röeträttstidskrift.
På Ernst Reinhardts förlag i München ut- kommer sedan kort tid tillbaka tidskriften Frauenstimmrecht, utgiven av Deutscher \ - erband f u r Frauenstimmrecht.
Redaktör ir d:r Anita Augspurg.
Priset på tidskrif- .en, som utkommer en gång i månaden, B r 1 mark i kvartalet.
Lösnummer 40 pf.
Ur let första numrets innehållsförteckning an- eckna vi bidrag av Rosika Schwimmer, Käthe Schirmacher, m. fl.
f r å n det interna- ionella rösträttsarbetet kända namn.
myndig medborgare nedlägga sin röst- 3edel vid val till riksdagens Andra kammare.
Denne föregångare till de moderna riddarne a v statsnyttan för- darade nämligen a t t rösträtten inte var in individuell rätt, utan en praktisk, politisk fråga, som borde fastställas u r statens och samhällets synpunkt, var- 2fter han naturligtvis kom till den slut- jatsen, att det inte för närvarande € a n m något skäl att giva kvinnan röst- rätt.
Sedan övriga motioner i rösträtts- Erågan slutbehandlats, yrkade h r Lind- mgen bifall till h r Broströms reserva-: ion, vari åtskilliga kammarledamöter instämde.
Vid voteringen avslogs den lock med 115 röster mot 93.
Som kamrarna stannat vid olika be- slut i rösträttsfrågan i övrigt, i det att Första kammaren ville ha proportio- nella val, vilket Andra kammaren mot- jatte sig, blev även männens röstriitts- [råga denna gång olöst.
E n liten framgång hade kvinnorna lock vid denna riksdag.
Med anled- iing a v en motion a v h r Staaff beslöt Tämligen riksdagen en skrivelse till K.
K:t angående rätt för gift kvinna, som 3ar egendom under egen förvaltning, itt beskattas medels särskild debetsedel för sig.
Motionen v a r föranledd a v F. K.
P.
R. i Stockholni, som föranstaltat lm en utredning i frågan och funnit ttt myndigheterna hade olika åsikter lm h u r härvid borde förfaras, varför Jet v a r nödvändigt att den gifta kvin- nans rätt till egen debetsedel och där- ned till kommunal rösträtt blev tydligt Fastställd.
Extra Prima o. Prima Bomullslärft.
Marknadens bästa ku “ alit6er.
Medlemmar a v F. K.
P.
R. V. U., som f å t t del a v ovanstående, ber att få uttala sin glädje över det intresse och den arbetshåg, som tagit s i g uttryck i den insända frågan.
Ingen tid på året lämpar sig bättre än sommaren för upplysnings- och vägröjningsarbetet p å landsbygden, ett arbete, som v a r j e rösträttsintresserad kvin- n a k a n t a del i.
Genom personliga samtal med lantbefolkningen - män så väl som kvinnor - kan intresset för kvinnornas medborgarrätt l ä t t väckas.
Detta h a r erfa- renheten lärt.
E n liten packe broschyrer och flygblad ocli naturligtvis sista numret a v Rösträtt för Kvinnor bör aldrig saknas på någon resa eller vandring.
De, som vilja bidraga till spridning a v rösträttslitteratur på landsbygden i som- niar, kunna rekvirera gratislitteratwr f r å n I RA.
colli jns Folkmöten och folkfester erbjuda synnerli- gen lämpliga tillfällen till massiitdelning a v flygblad ävensom till upptagande a v pre- numeration å Rösträtt för Kvinnor, som j u endast kostar 75 öre för hela året.
v. u.
Nyare rösträtt slit t eratur: F. A. Bather, M.
A., D.
Sc., F. R.
8.: Till de svenska wzännen.
Utgivet av Uppsala F. K.
P.
R.
G öre; 4: 50 pr i00 ex. Ezaline Boheman: Riksdagsmannavalen 2912 och kvinnornas rösträttsfråga ..
Ut- givet av L.
K.
P.
R.
3 öre.
Anna Bugge-Wicksell: Gifta kwianors kommwnala röstratt.
Utgivet av L.
K.
P.
R.
25 öre pr i00 ex. Frigga Carlberg: Varför fru Håkansson gick in i rösträttsföreningen.
Utgivet av Göteborgs F. K.
P.
R.
5 öre.
Varför fru Håkanssons dotter gick in i rösträtts öreningen.
Utgivet av Göteborgs F. K.
P..
3 öre.
Carrie Chapman Gatt: Går kvinnoröst- rättsrörelsen framåt?
Jämte en kort bio- fl Stockholms Nya Resandehem STUREPLAII - Birgerjarlsgatan i9 - (Kungsgatan 1.)
Rikstel.
77 60.
Allm.
Tel. 242 21.
Mrtt - FGrstkSasslgt - Komfortabelt.
Rum från 2 kr.
till högre pris.
Veckorabatt gives.
Högaktningsfullt E.
L I N D O R M.
........................................................ .... AFFARSREGISTER .... .... .... ........................................................ Behöver skorna lagas?
så vänd Eder till Svenska Gkosulningsfabriken, Norrlandsgatan 21.
Skorna hämtas och hemsändes efter tillsigelse på allm.
248 40 eller riks 62 77.
Obs.!
Billiga priser och prima materialier.
(A F. 776).
Vegefadska Matsalarna &amp; Penslonatet Drottningpatan 94, 1 tr. rekommendem.
Middag Tiden kan dockän- serveras från kl. halv 4-3. dras efter överenskonimelse.
A.
T.
26055.
Augusta Rydell.
(A.
F.
7 i 7.)
MÜLLERS C A ~ E 16 Yorrlandsrratan rekommenderas.
Sirskildn matsalar tör d a w e r.
S m r a hypienisko Matsalar 1 tr., k ä n t för s i n Koda, vällagade mat.
Å nedre hotten servering e f t e r t y s k t Dch svrnskc mönster.
0ha.l Stor rabart vid köp a r ku- ponger.
Obs!
E t t o m t y c k t kaffe serveras hcala dagen.
d p p e t t i l l kl. e n kvart förr 12.
Ivar Öhrnbergs Bokbinderi 4 Ol&gt;servatoriepatirn, Stockholii,.
R.
T.
8203, A.
T.
10182.
Utför a l l t r a d t i l l yrket hörer.
Uppfcdring ocli ferniss- ning a v kartor och planscher.
Speciaiitb: Förgyllning tör hand och press.
Klädsel av ukriv- och spelhord.
Omsorgsfullt arbete o c h uioderatn prisrr.
(A.
F.
796.)
~~ Agnes Hallbergs Modearrar Upplandsgatan 25 rekoinmenderas.
Sniakfnlla hattar, moderata priser.
Sorghattar på lager.
Allm.
Tel. 11602 (A F. i 9 7.)
Den Svenska Hattnålen ” Mode de la S u ed e ” Fyller alla anspråk, enkel konstruktion, ytterst praktisk, högst elegant.
Enda lösningen, begär smgående prospekt och prover från Hattnålsaffaren Mode de la Suhde, Hornsgatan ?6, Stockholm.
Hos alla bokhandlare: HEMUPPFOSTRAN ‘ Föredrag af Dagmar Waldner.
Pris 25 öre.
Ivar iiaeugströms lokförlaus A.
E., Stoikholm.
@ över Mrs.
Catt av Ezaline Boheman.
Utgivet av L.
K.
P.
R.
15 öre.
H. E. Ha€€berg: KvinnaM i hemmet och samhället.
Utgivet av L.
K.
P.
R.
5 öre.
Sigrid Kruse: Nykterhetsfrågan och kvin- nornas rösträtt.
Utgivet av L.
K.
P.
R.
90 öre pr 100 ex. Selma Lagerlöf: Hem och stat.
Utgivet av Falu F. K.
P.
R.
5 öre.
K l a r a Lindh: Den svenska kvinnorösträtts- rörelsens historia i korta drag.
Utgivet av L.
K.
P.
R.
5 öre.
Soff Lindstedt: Varför böra religiöst över- tygade kvinnor ansluta sig till rösträtts- rörelsen?
Utgivet av Stockholms F. K.
P.
R.
3 ore.
Rekvisitioner stallas till L.
5.
P.
R:s Expedition 6 Lästmakaregatan, Stockholm.
Felefon$?
: Riks Norr 600; Alim.
Brunkeb.
944.
Oppet alla vardagar kl. 3-4 e. m.
Prenumeration i utlandet a “ RÖSTRÄTT FÖR KYINNOR sker genom insändande av Ur.
7: 75 i postanvisning till tidningens ex- oedition, 6 Lästmakareyatun, Stockholm.
Rösträtt f6r Kvinnors åttonde nummer innehåller bl.
a.: Anna Whitlock 60 år.
Av Frigga Carlberg.
Varför börs kvinnorna ha rösträtt?
På sommarfest hos Öxnereds F. E.
P.
R.
Av Sigfie Wollter.
Stockholms F. K.
P.
R s 10-årsfest.
gtrindberg, kvinnan och kvinnofrå- gan.
II.
Av C.
J. Engström.
Evinnorösträttens riksdagsbistoria.
III.
Av Gzclli Petritai.
Käthe Schirmacher: Das Rätsel Weib.
Av Gertrzld Almqvist.
Vägröjningsnrbetet.
Av Siri Iiorssell.
Från läsekretsen.
Vad kunna vi göra i sommar?
Notiser.
Stockholm, Ivar HEggströms Boktryckeri A .. B., 1912.
