# ID: svediakorp-per2524
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 21,488
# sentences: 1,099
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


RÖSTRATT FÖR KVINNOR Tidning utgiven av Lands foreningen for kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra sd mycket f ö r en stor sak som en stor sak kan göra för _~_____________ I ARG.
STOCKHOLM, 1 J U N I 1912.
RÖSTRÄTT FOR KVINNOR utkommer den 1 och 15 i var månad KREY.
Redaktör: ELISABETH 4-1 /, 3.
Träff= onsdag och lördag kl.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan I Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
Norr 600.
Alm.
tel. Brunkeb.
944.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Distribuering i Stockholm: Rikstel.
Norr 585.
Allm.
tel. 20968.
9 f. m.-7 e. m.
Prenumeration genom posten Pris for 1912 75 öre.
Lösnummer 5 öre.
För Utlandet 1 krona 75 Öre i postanvisningtal tidningens expedition.
Annonspris: 20 öre per millimeterhöjd, större annonser och årsannonser rabatt.
Rikstel.
436.
AUm.
tel. 604.
9 f. m.-7 e. m. i 91 2-1 9 1 4.
Ridån har gått ned för en a k t i dra- mat Kvinnornas rösträttsstrid, där, eget nog, aktörerna x-arit män och åskådarna eller rättare åhörarna kvin- nor.
Med andlös spänning ha vi lyss- nat till replikerna, som växlats på sce- nen.
Xollfördelningen r a r ingen över- raskning.
Vår saks försvarare funnos på regeringsbänken och bland vänster- * partierna.
Och med förkrossande sak- lighet och vältalighet smulade de sön- der motståndarnas gamla välkända ar- gument.
Högerns premiäraktör prof. Thyren hade även sin sucrespublik: d:r Tretow från Göteborg demonstrerade f r å n läktaren livligt sitt gillande.
Hr Lindmans uppgift hörde e j till de lät- tare, och man kan knappast lyckönska honom till hans sätt a t t sköta den.
Ut- gången a v det hela var emellertid på förhand given, och ingen ansträng- n i n g a v de upptriidande kunde ha änd- rat något däri.
Xu är emellertid den akten slut, och nästa utspelas väl ej förrän år 1914.
Skall det bli slutakten?
Det beror till mycket stor del p å krin- norna själva och på deras arbete under den kommande tiden.
Visst ä r det naturligt att en känsla a v missmod griper oss vid tanken på att de krafter vi så gärna ville ägna åt ett lugnt utövande a v våra medborger- liga rättigheter och ett gagnande sam- hällsarbete nu på nytt och kraftigare än någonsin måste sättas i n p å röst- rättsagitation, på a t t rederlägga mot- ståndare, vars argument äro till leda uttröskade, på att om och om igen upp- repa skäl, som äro för förståndet lika enkla och fattbara som att 2x2 är 4 och f ö r rättskänslan lika klara som att rättvisa bör befrämjas och orättvisa hindras.
Men missmodet avlöses snart av stegrad energi.
Sedan blicken och eftertanken riktats tillbaka så lång tid Kap1 Staaff.
som behöves för a t t inskärpa de lär- domar, som 1911 års valrörelse och 1912 års riksdagshistoria ha att skänka oss, rikta vi den åter förtröstansfullt fram- åt.
Och problemet: hur skola vi bäst kunna främja vår frågas lösning vid 1914 års riksdag?
förenklas betydligt, om det inför v a r och en a v våra 12,000 medlemmar får följande formulering: Vad kan jag göra för att befrämja den?
Ty visserligen äro vi tacksamma för den kraftiga hjälp vi ha a t t vänta utanför vår organisation och komma helt visst att ta den i anspråk, men först och främst bygga vi p å egna krafter, på v å r starka livskraftiga L.
K.
P.
R.
Hrr Clasons och Lindmans ringaktning inför de 12,000 bekymrar oss ej.
V i h a sett den skaran växa fram, så som floden vidgas och sväller genom tillflöden f r å n bäckar och käll- språng.
Vi h a sett den skaran utan det stöd den nu äger i två mäktiga partier och deras press kämpa ensam, utsatt för hån och motstånd f r å n press och allmänhet och utan ekonomiska re- surser.
Vi ha ridit u t många stormar, men aldrig har den skaran sviktat, när det gällt.
N ä r det i riksdagen hette: ” Kvinnorna önska icke rösträtt ” kom svaret: 142,000 namn på petitionslistor- na.
När rösträttskvinnor f r å n all värl- den väntades hit som gäster och det frågades: V a r taga medel till att vär- digt ta emot dem?
kom svaret: pengar strömmade in från alla håll och kan- ter, och v å r kongress blev den mest storslagna.
Och när sammanhållnin- gens trådar på något håll vor0 i fara a t t brista, då trädde nya sksror i n i stället för dem som sveko, och skaran stod d ä r samlad, färdig att kämpa för sitt mål som förut.
Den skaran, h r r professorer, mätes e j med ranljga aritmetiska mått.
Det är en ekvation med flera för e r tydligen obekanta faktorer.
Nu säger nian oss åter att något be- vis på a t t kvinnorna allmänt önska rösträtt icke givits, men, a t t då ett till- 9 N:o 7.
Kvinnorna h a funnit vägen t i l l fabriker, kontor, skol or, t i I I läk ar befattningar, överal It i s a m häl Isar betet deltaga de.
Kan det d å vara rättvist att säga, att d e icke få deltaga i avgörandet av fosterlandets ange- lägenheter?
Kan det vara möjligt, att d e skola vara dugliga och skickliga i sitt yrke, men att e n oöverstiglig mur skiljer d e m från fosterlandets angelägenheter?
Sveriges fiiista röst- rättsforening 10 år.
Den 4:e juni 1902 samlades ett aiztal a v närmare 300 lcvinnor i Nationals stora sal i Stockholm och bildade rösträttsförening.
Det v a r det niärk- ligaste resultatet a v en rörelse bland kvinnorna i Stockholm, som tagit sig uttryck i möten och resolutioner och en petition till riksdagen till stöd för Lindhagens motion.
Denna rörelse sade följande: Nu var tidpunkten inne då kvinnorna ej längre kunde tigande åse a t t en a v deras livsfrågor sköts un- dan.
Anledningen till denna situationstill- spetselse v a r dels den intensiva och all- männa fordran uti landet p å allmän rösträtt - man stod således snart inför en rösträttsutvidgning.
Det allra för- hatligaste strecket - inkomststrecket - måste nu äntligen komma bort, men skulle nian då icke också komma ihåg att hälften af alla medborgare vor0 fullständigt rösträttslösa?
Dels var anledningen att bland motioner om männens rösträtt även vid årets riks- d a g väckts en motion om kvinnans rösträtt.
E n samling kvinnor tillhörande olika arbetsomrdden: affärsvärlden, skrift- ställeriet, läkaryrket, arbeterskor, gifta kvinnor undertecknade e n inbjudan till offentligt möte i Folkets hus ’ A-sal den 17 april.
Deras namn voro: Selma Bill- ström, Anna Branting, Ebba Bölilin, Elin Engström, Sofia Gumaelius, Anna ruckligt stort antal kvinnor verkligen träda fram och begära sin rätt, den icke längre kan förvägras dem.
Vi veta således varpå vi skola inrikta vårt arbete under de niirniaste åren och vi veta a t t Ti icke skola bli våra mot- ståndare svaret skyldiga.
Vi ha att lita på vår rösträttsorganisation och på v a r enskild medlem al- densamma.
De ha icke svikit oss förut, och de skola icke svika oss heller nu.
Och svaret kan inte heller nu bli mer ä n ett: Sveriges kvinnor önska röstriitt.
~~ ~~~ ._ Hanimardahl, Anna Kjerrman, Ellen Key, Erika Lindqvist, Selma Nilsson, Lilly Paykull, Stina Quint, Anna Clara Eomanus, Hilda Sachs,, 41ma Sund- quist.
Inledare v a r Anna Lindhagen.
Samtidigt ordnade Fredrika Bremer- förbundet ett mer enskilt, men även detta talrikt besökt möte å K. F. U.
M. och utlyste tiden för detta mötes hål- lande två dagar före A-salsmötet den 15 April.
Två olika kommittkr blevo resultatet av detta och det senare hållna A-salsmötet, ur vilka sedan skapades en gemensam kommitte med uppdrag att bilda rösträttsförening.
Medlemmarna i denna voro: Lotten Dahlgren, Sofia Gumzlius, Anna Lindhagen, Ellen San- delin, Alma Sundquist, Lydia Wahl- ström, vilka med sig adjungerade Emi- lia Broome som ordförande samt Lilly Engström och Anna Sterky.
A v denna kommittes arbete framgick sedan soni resultat inbjudan till den 4 juni.
Föreningen blev naturligtvis bildad.
Det var en ganska spännande votering, huruvida män skulle få v a r a med i för- eningen eller ej.
De segrade, som an- sågo, a t t kvinnorna hade liksom ett be- hov utav a t t ensamma få organisera sin rörelse.
Föreningens första ordfö- rande blev Emilia Broome, vice ordf. Ann Nargret Holingren, sekr.
Anna Liridhagen och Alexandra Skoglund, kassaförvaltare Sofia G u m d i u s.
Övri- ga styrelseledamöter blevo: Gertrud * 4delborg, Hanna Andersson, Lilly Eng- ström, Elsa Eschelson, (antog aldrig invalet, emedan bosatt i Cppsala), Eri- ka Lindqvist, Augusta Lithner, Alma Sundquist, Lydia Wahlström, Anna Whitlock, Anna Wilhelmsson.
En a v föreningens första åtgöranden v a r framlämnandet a v e n petition till regeringen, v a r i frainställdes kravet ona att e n utredning angående lcvin- nans rösträtt skulle verkstullas i sam- band med den utredning angående mäntaens rösträtt som a v riksdagen be- giirts.
Icke trodde vi då, att 10 år skulle behöva förgå och först 27 olika motioner utom Borgs behöva väckas innan en sådan utredning verkligen skulle föreligga, och först sedan man uppskjutit så länge därmed a t t den blev färdig post festum.
Under första arbetsåret utsände för- eningen tillsammans med den på hö- sten 1902 nybildade Göteborgsförenin- gen ett upprop ” Till Sveriges kvinnor ” a t t landet runt bilda rösträttsförenin- gar.
Detta v a r den första impulsen till den n u så berömda L. Ii.
P.
R.
G i f t livinnas rättsliga ställning blev iiven omedelbart föremål för förenin- gens agitation, i det att bland annat ett frågecirkulär utsändes till ett stör- re antal a v landets jurister.
Då man kom så Iångt fram som mot de kommunala valen 1903, så tog före- ningen genast itu med att arbeta f ö r dessa, så väl genom att uppmana kvin- riorna att använda sin rösträtt som ge- nom ett möte i bostadsfrågan.
Ett stort möte i kommunala frågor anord- nades åter 1904.
Dessutom anordnades ~~~ Jönköpings-Xagatiiinet Etabl.
1873. oss.
_.__ ~~ Regeringsgatan 45.
A.
T.
5541.
Parfym- och Ramaffär.
CONSTANCE MALMSTRdM f. d.
A.
E. Schuldheis - Firman orundad 1784 KRM- 1 LIflRSi FFlR samt rikhaltigt lager af Toilettariiklar Friska hlommor och vatkra beurafninuskransar 23 Regeringsgatan 23 1 3 C Drottninggatan i 3 C ” LA ROSE ” Blomsterhandel Ailm.
Tel. il242 Allm.
Tel. 10535 30 Sturegatan, Stockholm.
LAGERSONS S1KOMAGASIN Jakobsgafan 1 8 - Fredcgafan 8
2 BÖSTSÄTT samma år direkt f ö r vår rösträtt eti offentligt möte med anledning av Lind.
hagens motion med 30 instämmander; däri.
Det denna fråga närliggandc spörsmålet om kvinnliga stadsfullmäk.
tige arbetades för genom att tillsända samtliga riksdagsmän en petition j denna fråga.
1905 upplevde föreningen att position måste tagas i ett konfliktläge.
Av den nybildade liberala ministären väntade man naturligtvis att den skulk framlägga proposition om allmän rösträtt, men hänvändelser från kvin- norna att även medtaga dem i propo- sitionen hade avvisats.
Och d å blev frågan denna: Skulle vi under tyst- nad, liksom giva ett medgivande om att vi gillade regeringens taktik, vil- ken taktik även stöddes av socialdemo- kratiska partiets ledning, att låta kvinnorna vänta, eller skulle vi genom opposition visa, att vi ans&amp;go denna taktik mot vår sak oriktig.
Den se- nare åsikten segrade inom Stockholms- föreningens styrelse, dock icke utan meningsbrytningar.
En skrivelse till riksdagsmän inlämnades i jan.
1906 dock icke undertecknad av hela vår styrelse, vari sades bl.
a.: " Då sålunda kvinnans utestängande från lagstiftningen innebär både en förlust för staten och en orättvisa mot henne själv.
och då förhållandena nu erbjuda ett ena- stående tillfälle att genomföra en röst- rättsreform, som skulle tillföra samhällsar- betet alla de krafter, vilka längta att i dessa ansvarsfyllda tider få ställa sig i fos- terlandets tjänst, vågar Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm härmed vördsamt anhålla det ni, Herr Biks- dagsman, under nästinstundande riksdag ville väcka eller understödja motion om politisk rösträtt för kvinna på samma villkor som för man. "
.
Flera föreningsmedlemmar deltogo synnerligen aktivt för att påverka sty- relsen att taga denna position.
Ett opinionsmöte tillställdes av en särskild agitationskommitte, i vilken två styrel- semedlemmar även ingått.
Frågan om att en masspetition skulle igångsättas hade vid ett par tillfällen väckts inom Stockholmsföreningens styrelse.
Med stor glädje hälsade där- för Stockholmsföreningen centralstg- relsens beslut i jan.
1906, att vi skulle få arbeta för en sådan petition.
Un- der 1906 vor0 vi ju här i Stockholm, som inom alla andra rösträttsföfenin- Bar, rätt mycket upptagna av att spri- da kännedomen i vidaste kretsar om att kvinnorna kunde få vara med om att skriva sitt Iiamn under begäran om medborgarrätt.
Hösten 1906 samlades i Stockholm centralstyrelsen till ett ex- tra möte.
Detta var första gången se- dan Landsföreningens bildande 1903, som centralstyrelsen sammankommit i Stockholm; detta har sedan upprepats 1911, 1912.
Betydande förändringar i Stock- holmsföreningens styrelse hade skett 1906, i det att ordföranden och ännu några medlemmar utgått u r styrelsen.
I stället inkommo bland n y a krafter i stgrelsen: Signe Bergman, Anna Kle- man och Anna Ljungberg.
Ett par an- dra nya kommo också in liksom följan- de år, men deras verksamhet blev dock kortvarig inom styrelsen.
Ordf. blev nu Lydia Wahlström, v. ordf. Gertrud Adelborg, sekr. såsom förut Anna Lindhagen samt Anna Ljungberg.
Sti- na Quint, som ännu ä r föreningens kassaförvaltare, hade 1903 tilldelats denna post.
Redan samma år kunde Stockholmsföreningen få välja Signe Bergman som representant i V. U.
1907 i juni, då vår förening således haft bestånd i 5 år, enades vi om en LIFF~RS&amp;RINGSBOI,AG~ BAUD - ÖNSESXDIGT - Hufvudkontor: STUREGATAN 8, STOCKHOLM, F Ö B KUINNOB energisk aktion för att kvinnorna skulle kunna f å medborgarrätt till va- len 1911.
Samma paroll gick sedan u1 över hela landet - men förgäves.
E t t 30-tal äro de offentliga möten, som uv Stockholmsf öreningen anordnats nuder dessa 10 gångna år.
De första årens verksamhet utmärka sig för syn- nerligen beaktansvärda möten i kom- munala frågor.
Utom ovan nämnda 1903 och 1904 hölls i mars 1906 först ett kommunalt möte om " bättre och billi- gare levnadsvillkor ".
Därefter hölls även i mars i Musikaliska akademierz, nicd Ann Margrct Holmgren som talare ett möte för vår rösträtt.
F r u Holmgren stod då på höjdpunkten av sin verksamhet, och flera av regerin- gens medlemmar hade kommit till mö- tet för att höra den ryktbara rösträtts- talarinnan.
1907 hade av Lindhagen väckts motion om kvinnors kommu- nalu valbarhet, och hölls ett sympati- möte för detsamma å Ruuan med Emi- lia Broom6 och Emelie Rathou som inledare.
1907 gingo båda våra stora cirkus- möten av stapeln - för att påverka riksdagen 1908, som var den sista i en valperiod, att då göra allt vad göras kunde för vår fråga.
Det första cir- kusmötet den 5 maj 1907, till vilket re- gering och riksdag inbjudits, formli- gen stormades av den tillströmmande publiken.
Talare vor0 då Adelswärd, Branting, Lindhagen, Ruth Gustafson, Ellen Hagen, Lydia Wahlström och Anna Whitlock.
" Medborgarsång " sjöngs av Anna Petterson-Norrie.
Det andra cirkusmötet, till vilket varenda biljett var utsåld, ägde rum den 17 nov.
1907.
Talare vor0 då Beckman, Kjellberg, Fries, Weidenhaijn, Ann Margret Holmgren, Agda Montelius och Agda Östlund.
Efter detta intensiva arbete direkt i rösträttsagitationens tjänst upptog för- eningen &amp; ter e n gren av arbetet på ut- bildning f ö r dess naedlemmar, nämli- gen genom att 1909 anordna samhälls- kurser.
Fru Broome, fröknarna Eng- ström, Stael von Holstein och Thor- stenson, samt friherrinnan Palmstier- na vor0 anordnare.
Med anledning av att Anna Whitlock avgick som F. K.
P.
R:s ordf., anord- nade enskilda medlemmar ur Stock- holmsföreningen f e s t 6 Höganloft för henne i januari 1909.
Alla vor0 ense därom, att den pjäs, som då spelades, " En enquete i Hades " - författad av rösträttskvinnor och spelad av röst- rättskvinnor - var synnerligen lyckad.
Lydia Wahlström avgick som före- ningens ordf. 1909; sedan vor0 Lizinka Dyrssen till 1910, Karolina Widerström till 1911 och Anna Kleman till 1912 ordf. samt nu 1912 undertecknad.
1909 var föreningen anordnare av det stora somrnarmötet i juni.
Säkerligen skola alla deltagare alltid minnas de intressanta överläggningarna i en av Idrottsparkens lokaler, och den roliga utfärden till Saltsjöbaden.
Den första svenska rösträttstidningen såg också dagen till detta möte, och det var för- sta gången rösträttskvinnorna agitera- de för sin sak genom att bjuda ut sin agitationsskrift på gatorna.
Under- tecknad minns naturligtvis denna tid- ning alldeles särskilt, då det var jag som hade mesta arbetet med dess redi- gering.
De sista årens historia komma ju alla häst ihåg.
J a g vill därför bara på- minna om mötet i mars 1910, med an- Ledning av stadsfullmäktigevalen, då kvinnor f ö r första gången vor0 val- bara, om det storartade mötet å Sven- ska teatern i augusti samma år under Nordiska skolmötet (talare: Ann Mar- pret Holmgren, Ellen Hagen, Anna " Nutidens söndertrasade kvinna ".
Ellen Key har i sista numret av tidnin- gen Idun såsom motsats till all den vårfäg- ring, som omger henne vid hennes egen- dom Strand, med den opalskiftande Vät- tern och vårens alla blommor, framdragit T. ad hon kallar " nutidens söndertrasade kvinna ".
Sedan hon framhållit hur mycket mer be- rättigat det vore för en nutidens man att såsom Kasans äkta män knäfalla på husens flata tak och prisa Den Ende, ropande: " Jag tackar Gud att jag ej blivit kvinna ", vi- sar hon, att det för våra mormödrar %-ar helt enkelt en sinekur att vara kvinna i jämförelse med nutidens.
Men i fortsätt- ningen ger hon det rådet till kvinnorna, att de icke f å begå den enda synd, som icke kan förlåtas, nämligen synden mot den he- liga ande, det är uttytt: " Människosläktets och var människosjäls högsta tillvarelse- form. "
Ingen med make och barn begåvad kvinna kan verka med i den stora och star- ka tid som är vår, utan att hennes egen he- liga ande kränkes, utan att hon mister sina egna andaktsstunder.
Kvinnorna måste lära sig urskilja det väsentliga och icke låta sig söndertrasas av ett jäktande mellan möten, sammanträden Eckstein och Ellen Key), vilket endast kunde överglänsas av någonting så- dant som rösträttskongressen året där- på, om mötet under centr.-styr.-mötet jan.
1911.
Vidare om allt vårt arbete med förberedelserna till kongressen, som ju måste utföras av Stockholmsförenin- gens medlemmar, genom att vara med- lemmar i de olika kommitteerna.
Vi- dare vår förenings speciella arbete för att samla in pengar till en för Stock- holmsföreningen värdig fest under kon- gressen.
Vi hade också all heder av utfärden till Saltsjöbaden den 17 juni 1911.
Under valdagarna i Stockholm hös- ten 1911 hade föreningen tillsammans med det nybildade Männens förbund för kvinnans politiska rösträtt ett op- positionsmöte mot kvinnornas röst- rättslöshet.
Talare: Borgmästarna Pet- tersson och Lindhagen samt Annie Fu- ruhjelm och Ebba Palmstierna.
V i d sidan o m alla dessa möten under de senare åren har föreningen därför icke lagt å sido upplysningsverksam- het.
Den samma har allt fortfarande bedrivits till de kommunala valen samt 1911 och 1912 även omfattat arbete för att de gifta kvinnorna skulle självde- klarera.
Även gift kvinnas rättsliga ställning har allt fortfarande varit fö- remål för föreningens verksamhet.
Så deltog föreningen i mars 1911 i ett mö- te i denna fråga tillsammans med Fre- drika-Bremer-f örbundet.
Det sista vi gjort innan föreningen hann uppnå 10 verksamhetsår, det var att på Hilda Sachs ' initiativ och efter ett föredrag av henne inbjuda andra kvinnoföreningar att tillsammans med oss söka åstadkomma e n staty åt Fred- rika Bremer, rest av kvinnor.
Vidare ha vi haft glädjen att f å ordna opini- onsmötet i huvudstaden den 14 april for regeringspropositionen för rösträtt och valbarhet å t svensk kvinna.
Stats- ministern samt flera av regeringens medlemmar hedrade mötet med sin Lärvaro.
Men vi ha också fått vara med om riksdagsplenum den 18 maj, då vår fråga åter föll på Första kammarens motstånd.
Vi behöva således med nya krafter lämna vårt 10:de arbetsår.
Anna Lindhagen.
N:R T och föredrag.
De måste förstå a t t säga nej och åter nej till förfrågningar om deras medverkan, när de veta att väsentligare värden annars sättas på spel, de få icke låta det ögonblick förspillas, då den älska- des själ står med en gåva till deras, en gå- va, som aldrig kom att bli framburen, där- för att ett sammanträde just hindrade det rätta ögonblicket, eller försiimma ett barns handledning den stund som var den enda rätta.
Kvinnorna f % icke taga skada till sin själ.
Vad vore då verkligen att beg % den enda oförlåtliga synden nu?
Ellen Key har mån- ga gånger förr visat kvinnorna, att de icke få svika när det gälIer att göra en insats för ett rättfärdigt mål i samhället, icke svika då det gäller att vrida rätt det som nu är skevt.
Våra mormödrars upp- gift i hemmet att väva lärftet oeh sy man- nens skjortor, stöpa ljusen, laga maten, fö- da tolv barn och vara mannen underdånig, var lätt säger hon i jämförelse med den lott som är nutidskvinnans - hon som fö- der ett barn allenast och i stället för man- nens skjortor synar mannens motioner i sömmarna.
Månne icke den kvinna, som nu syssiax med mannens motioner, motsvarar den, vars tjänare i forna tider vävde lärftet och sömmade; motsvarar den, som var en mång- kunnig kvinna, en vidsynt administrator av ett helt litet kungarike av underlydande.
- Den kvinna däremot, som i forna tider själv ensam utförde alla dessa hemmets många- handa olika sysslor, motsvarar den, som n1a har en enda detalj året runt att sköta, som i stället för att bland annat stöpa ljusen för sitt hem, sy skjortorna för sin man och väva lärftet, nu dag efter dag, år efter Ar, tiotals år efter tiotals år sköter vekklipp- ningsmaskinen i en stearinljusfabrik eller spinner Över tråd till elektriska belysnings- ledningar, syr knapphål i manschetter åt tusen män över en knapphålsmaskin dag ut och dag in eller i en textilfabrik lagar trå- darna och matar spindlarna å t ett aktiebo- lag.
Huru många fler söndertrasade kvinnor hava vi ej i dessa fabriker, slitna mellan arbete, hem och barn, huru många fler sön- dertrasade av fester, teatrar och bjudnin- gar efter Stockholmssäsongen än det fåtal, som genom att de fått ögonen öppna för det otillfredsställande i kvinnans ställning i mannens nutidssamhälle arbeta p å möten, sammanträden och föredrag f ö r att skaffa kvinnorna inflytande på samhället, därhän, att icke framtidens man skall hava anled- ning att instämma med den gosse Ellen Key citerar och som " var så glad, att han icke råkat till att bliva en flicka ".
Det Zyefaller nästan oansvarigt att i hem- mens tidning Idun utsända en sådan vädjan, som Ellen Key gör och som i många fall kommer att upptagas av de själviska och indolenta till ett de obotfärdigas förhinder för att slippa ställa sig sida vid sida med sina medsystrar i striden.
Ellen Key hän- visar särskilt dem som hava stora person- Uga lyckomöjligheter att tillvarataga, att icke taga skada till sin själ i det nppsli- tande jäktet - men vem har större ansvar att icke svika de olyckliga än den, som li- vet beskärt mycken lycka?
Vem har större ansvar att ingripa i utvecklingen än den, som själv genom sina barn kommer att fortleva - i kommande generationer?
Måtte Sveriges kvinnor taga Ellen Keys pingstmaning att icke begå synden mot de= helige ande genom att i ännu högre grad känna ansvaret e j blott mot sig själva, de 3ina och deras lyckomöjligheter utan ock mot andra och mot samhället, och " där vara med i ledningen av striden för en högre rättfärdighet i lagar, i samhällsord- ning, i mellanfolkliga förhållanden och känna att den heliga ande lever i den nu- tidens samkänsla, som gör det otänkbart för den enskilde att helt avgränsa sig inom dtt egna lilla område ".
Amå.
Alla Balderr fonder - omkring 10 &amp; joner Balder: har låga premier och årliga vinstutdei- Balder kan bevilja försäkring Sven atan läkare- tillhöra de försäkrade, som äro de enda ningar, hvilka pågått alitsedan 1892 och un- undersokning.
Hafvandeskap utgör ej hindep delägarne i bolaget och ensamma förfogaöfver der de senare åren öfverstigit iO0,OOO kronor för försäkring i bolaget, Äfven iivinniigaom- vinsten.
pr k. bud antagas.
(K.
R.
402) -
RÖSTBÄTT N:R 7 FOR KYIIPIPOB 3 J Kuinnorösträttsdebatten i Riksdagen.
Votering efter partilinjer.
Ej en högerman, ej en högerröst for kvinnoröstriitten.
Lördagen den 18 maj behandlade riksdagen samtliga förslag om ändring i nu gällande rösträttsbestämmelser.
Huvudintresset kom härvid naturligen a t t knyta sig vid den kungl.
propositio- nen om rösträtt för kvinnor.
Konsti- tutionsutskottets majoritet, bestående a v utskottets samtliga vänsterrepresen- t a n t e r hade hemställt om bifall till det kungl.
förslaget med följande motive- ring: Utskottet delar den av föredragande de- partementschefen till det åberopade stats- rådsprotokollet uttalade mening om lämp- ligheten därav, att politisk valrätt och val- öarhet för kvinnor införes; och då utskot- tet därjämte vid granskning av det fram- lagda förslaget till grundlagsändring icke funnit anledning att däremot framställa någon anmärkning, f å r utskottet hemställa a m bifall till densamma.
Mot denna hemställan hade högerns representanter reserverat sig - blankt!
Socialdemokraterna i utskottet hade reserverat sig till förmån för den soci- aldemokratiska riksdagsgruppens mo- tion om allmän och lika rösträtt för kvinnor som för män eller alternativt till sådan ändring i utskottets förslag, a t t gift kvinna med egen debetsedel, som erlagt sina utskylder skulle vara röstberättigad, även om hennes man icke erlagt sina utskylder.
I Första kammaren började debatten kl. 11 och fortgick till omkring ' 1 2 4 med det resultat att kammaren med 86 röster mot 58 avslog regeringsför- slaget.
Andra kammaren, som först behandlat övriga rösträttsförslag, hade vid 3-tiden på eftermiddagen hunnit f r a m till kvinnorösträtten, som här debatterades med avbrott för middagen till kl. 10 på kvällen.
I denna kammare &amp; fölls regeringsförslaget med 140 röster mot 66.
Första Kammaren.
Debatten inleddes av hr Thgrdn, som myc- ket väl kunde förstå att regeringen ansett vissa skäl föranleda framläggandet av ett förslag om den politiska rösträttens ut- sträckning till kvinnokönet, då han själv tidigare varit av samma mening åtminstone vad kvinnornas valrätt angår.
Nu hade ' han emellertid ändrat sig och sökte för- klara att omslaget inte bottnade i ombyt- lighet, utan i bättre insikt.
Skälen för åtgärden att ge kvinnorna rösträtt och valbarhet kunde uppdelas i iämplighetsskäl och rättfärdighetsskäl.
Det förhållande, vari de stå till varandra, är emellertid oklart f ö r många.
För vad som är samhällsnyttigt behövas inga rätt- färdighetsskäl.
F ö r vad som är samhälls- skadligt hjälpa åter inga rättfärdighets- skäl.
Endast om varken skada eller nytta nppstår kan det bli tal om att låta rätt- färdighetsskälen bli avgörande.
Hur är det nu med lämplighetsskälen för kvinnorösträtten, det vill säga nyttan contra skadan?
J a g håller det - för att nu börja med kvinnorösträttens möjliga inverkan på nykterhetsfrågan - för tro- ligt att den skulle i Andra kammaren öka antalet anhängare av totalförbudet.
Men det vore dålig alkoholpolitik att använda denna antagliga inverkan som argument för kvinnornas rösträtt.
Ett alkoholförbud, genomdrivet av ' IS av männen jämte ' 1 3 .av kvinnorna eller till och med samtliga landets kvinnor emot de 2 / 3 av männen är varken önskvärt eller lyckligt.
Det allra minsta för att man skall våga sig på alko- holförbudet, det är att en riksdag, vald på nuvarande grunder, ger majoritet för det.
En sådan, a v män vald representation är .en god manometer, där den verkliga styr- kan av motståndet ute i landet kan avläsas.
Tal.
var mycket pessimistisk hur femi- nisterna skulle ställa sig till t. ex. frågan a m att få bort de gifta kvinnorna och de unga flickorna ur industriarbetet.
Men än värre blevo de konstitutionella konse- kvenserna.
Kvinnor skulle genom boskill- nad kunna få rösträtt, även om deras män stupa för utskyldsstrecket.
Huru länge skulle under sådana förhållanden utskylds- strecket kunna hålla sig?
Och sedan kvin- nan fått valrätt till Andra kammaren, skulle hon naturligtvis begära inflytande i Första kammaren och rikta attacken mot den " skändliga 40-gradiga ".
Här flnnas sålun- da överallt fruktansvärda ferment till po- litiska strider.
Ensamt dessa skäl äro till- räckligt väl grundade för att avstyrka det nu föreliggande förslaget.
Kvinnorösträt- tens indirekta verkningar skulle emellertid sträcka sig vida omkring.
Den nya kvinn- liga valmanskåren skulle inbjuda allehanda politiska företagare till agitation och job- beri.
Först när kvinnorna ha samma poli- tiska kompentens som männen, då och e j förr kunna rättfärdighetsskälen f å tala.
Men ha de då inte denna kompetens?
Nej, t y den kommer inte an på skolutbildningen, utan den beror på huruvida kvinnorna, hustrurna, äro ställda i den intressestrid hvarur all lagstiftning framgår.
Mannen står mitt uppe i denna strid, hustrun åter erfar bara dess reflex.
Lagstiftaren måste söka tillbakatränga den samhällssjukdom som heter kvinnoemancipation och därmed söka reparera den blunder han begick då han lät kvinnan ge sig in i industriarbetet.
Vilken kraftutveckling kräves då av kvin- nan, för att hon skall kanna komma till po- litisk rösträtt?
Det finns en säker och dys- ter väg: kvinnan skall i lika stor utsträck- ning som mannen bli självförsörjande och familjen tillhöra historien.
Tal.
ville emel- lertid hoppas, att kvinnan icke skall gå längre på denna väg än dit hon redan kom- mit.
Hennes krafter skola ägnas att upp- fostra sina barn och sköta sitt hem, och har hon krafter till övers, då kan hon uppfostra sina barn ännu bättre och sköta sitt hem ännu bättre.
Tal.
uttryckte till sist den förhoppningen, att den kvinnliga politiska rösträtten aldrig skulle bli en verklighet, d. v. s. att förhållandena aldrig skulle bli sådana, att den behöver gå i verkställighet, cch yrkade avslag på utskottets hemställan.
Hr Hellberg framhöll, att den kvinnliga rösträtten nu befinner sig i sitt tredje sta- dium: regeringsinitiativets, och gjorde gäl- lande, att de skäl, som vid föregående till- iällen anförts mot reformen, nu vor0 fall- na, Den står nu på en punkt, varifrån den icke kan avföras, förr än den är löst.
Tala- ren gick därpå igenom motståndarnas van- ligaste argument och stannade vid skälet att kvinnorna själva icke visat tillräckligt intresse för saken.
140,000 namn på peti- tionslistorna vore ingenting.
- Det är dock märkvärdigt hur olika man taxerar siffror!
J a g är övertygad om att denna kammaref majoritet anser pansarbåtsinsamlingens 100,000 givare representera en mäktig follr- opinion.
Här avgöres saken tydligen a v sympatier och antipatier.
Och hur många tro herrarna nu skulle vara med om en opinion för kvinnorösträtten efter de sena.
ste årens frammarsch!
Tal.
betecknade del som en stor inkonsekvens, att högern unnar kvinnan all kommunal verksamhet, men samtidigt nekar henne den politiska.
I VA.
ra dagar flyta dock kommunen och staten allt mera in i varandra.
Ett faktum är, atl den politiska rösträtten endast är det sista steget i kvinnorörelsens utveckling.
Mot.
ståndarna skulle ha passat på att stämma i bäcken; nu har bäcken blivit en bred och mäktig flod, och den går icke längre att hejda.
Tal.
vände sig nu mot h r Thyr6n och framställde frågan: Varför skall han nu slå ett stort slag igen?
Som bekant, yttrar sig hr Thyren inte i småfrågor, som vi an- dra, utan slår alltid stora slag.
Men inte kunde han väl lyfta Herkulesklubban för att övertyga majoriteten här i kammaren, som väl förut varit ganska väl beredd.
Med tanke på att han inte är alldeles främman- de för en viss ärelystnad, kom jag till den slutsatsen att han måste ha föresatt sig att knäcka hela rösträttsrörelsen.
J a, vad vet jag?
Jag måste därvid erinra mig vad en annan klok professor fick höra om sitt upp- trädande här i kammaren förra gången frå- gan var före.
En av den kvinnliga röst- rättsrörelsens främsta representanter svara- i e på hans utredningar med att kalla ho- nom " en fluga på utvecklingens hjul ".
Jag tror f ö r min del att det hjulet rullar nog, aven om nu två flugor satt sig på det.
(Skratt.)
Det är j u möjligt att h r T h y r h talat av 3vertygelse.
I så fall är ändå hans över- tygelse av ganska nytt datum.
En talare i Andra kammaren yttrade om h r T h y r h s vältalighet att han vid varje stort tal hade en känsla av att ett andra anförande häng- de i luften.
Det andra anförandet hänger inte längre i luften.
Det är just det som vi hört här i dag.
Det första hölls i Lund år 1908.
- Talaren uppläste därefter under livligt deltagande från såväl kammaren som läktaren åtskilliga punkter ur h r Thy- rens stora rösträttstal, som alla stodo i klar motsats till dagens anförande.
Därefter fcrtsatte han: Detta var nu hr Thyrens första tal!
Ett ganska gott inlägg för den sak han i dag med så mycken värme be- kämpat!
- J a g vill nu övergå till att göra några randanmärkningar till h r Thyrhs sista anförande.
När han säger att rätt- färdighetsskäl icke få gälla inför en sam- hällsfarlig princip, så återstår det honom att bevisa att det här verkligen föreligger en samhällsfara.
Men här brister han i be- visföringen och kommer med vad jag vå- gar kalla idel hugskott.
Kvinnans iarlig- het för nykterhetssaken är ett lysande ex- empel på det slag av konstruktion som han haft så god användning för.
Männens ställ- ning till den stora förbudspetitionen är till- räcklig for att bemöta den farhågan.
- De principiella motståndarna äro emel- lertid snart ur leken och kunna avföras från dagordningen.
J a g kommer nu till uppskovsmotståndarna.
Om kvinnorna kun- de förmås att uppge sin rösträttsrörelse så kunde ett uppskov ändå ha något skäl för sig.
Men motståndet kommer att ägga dem ytterligare och de komma naturligtvis att vända sig mot det parti som höjt detta motstånd.
Förra året höllos 211 politiska föredrag av kvinnor inför 90,000 åhörare här i landet.
Till nästa val kommer antalet säkert att fördubblas, och högerns kvinnor äro bundna, då de varken vilja tala för vänstern eller för det parti som sätter sig emot deras speciella krav.
- Majoriteten tror nu, att kvinnorna speciellt skulle under- stödja det socialdemokratiska partiet, och jag har en hemlig misstanke att detta just är drivfjädern i motståndet.
Men misstan- ken är troligen alls icke berättigad, oavsett det oriktiga i a t t lägga en dylik partisyn- punkt på ett rättskrav.
Efter allt att döma komma kvinnorna icke att förskjuta den politiska situationen märkbart.
Tal.
erin- rade till sist om justitieministerns ord, att de mindre länderna framför andra äro i be- hov av alla nationella krafters samverkan och att vi icke ha råd att undvara kvin- nan i samhällsarbetet, och slutade med att yrka bifall till utskottets hemställan.
(Bra- vorop.)
Hr Steffen: Förhållandet mellan hemmet och staten har i vår tid i grund och botten ändrats, särskilt vad de mindre bemedlade klasserna beträffar.
En mängd frågor av social, moralisk, hygienisk synpunkt, som förr avgjordes inom hemmet, ha nu flyttats ut och ställts under statsmaktens infly- tande.
Därför måste kvinnan också ha sina särskilda uppgifter inom det offentliga li- vet.
Där kommer hon att ta upp sina gam- la uppgifter som hon icke finner inom hem- met, men inom det offentliga livet.
Genom denna förändring kan det sociala livet en- dast vinna i rikedom.
Då min uppfattning i det väsentliga ansluter sig till h r BTan- tings reservation, får jag yrka bifall till denna.
Hr Kjelldn karaktäriserade vad han ville mena med manlighet i politiken och ansåg, att vi böra hålla därpå.
Kvinnorösträtten måste ses ur statens synpunkt.
Man kan ej låta den bli en affär mellan kvinna och man, med borteliminerande af staten, som d å endast skulle ha att hjälpa kvinnan på med kappan, då hon förklarar sig ha lust att träda ut i det offentliga livet.
Tal.
ut- vecklade hur redan i utlandet en ström- kantring gör sig gällande i uppfattningen av kvinnans politiska krav.
Denna mot- ström mot den kvinnliga rösträtten håller på att växa sig stark.
Det är sålunda icke eiktigt, att påstå, att utvecklingen går i len kvinnliga rösträttens tecken.
Den före-: ående tal.
gjorde min ringhet äran av att: itera ett uttalande av en ledande rösträtte- kvinna, att jag i detta hänseende blott vore ?n fluga på utvecklingens hjul.
Hr Kjellen; löt med en replik, att han hellre ville vara ?n fluga på utvecklingens hjul än vagns- imörjan.
Justitieministern: Mot de eleganta svart- målningar, som framförts av hrr Thyrhn och Kjellen, vill jag endast ställa riksdagsskri- velsen av 1906, där både rättfärdighets- och nyttighetsskäl anförts av riksdagens majo- ritet.
Utredningen har inte framfört något fak- tum, som kunnat bestyrka de förfärliga spå- Jomar, som de båda herrarna här gett oss.
Tal.
delgav därefter en resolution som en- hälligt fattats av den australiska senaten Dch däri denna konservativa församling de- 3avuerar alla olycksprofeter, som höjt sin röst mot den kvihnliga rösträtten.
Olycks- profeterna i Australien hade nog samma skäl, om också icke så vältaligt eller fanta- sirikt framförda som dem vi hört här i dag.
Troligen kommer det också icke att dröja så länge, förrän kammaren står på samma punkt som Australiens senat.
Tal.
hänvi- sade därefter till riksdagsskrivelsen, vars begäran nu i allo efterkommits, och som alltså nu borde borga för att kammaren fat- tade beslut i enlighet med sin förut nttala- de mening.
Hr Beckman framhöll, att alla de for- mella skäl, som förut åberopats mot refor- men, vore bortsopade.
Ä r det icke oklokt, att då kvinnan aldrig kommer att ge upp sin strid, utan kämpa den ut till seger, tveka att helt enkelt redan nu erkänna hennes rätt?
Hr Clason såg ett skäl f ö r avslag i det svaga intresse f ö r rösträttsrörelsen, som han trott sig förmärka bland de sven- ska kvinnorna under fjolåret, som dock bort vara deras klang- och jubelår.
Som stöd f ö r sitt påstående framdrog han siffror ur L.
E;.
P.
R:s årsberättelse.
Vi ha fått den erfarenheten av rösträttsutvidgningen för män att 40 procent av männen inte brytt sig om rösträtten.
Hur skulle månne pro- centtalen bli om nu tillika miljon kvin- nor skulle få rösträtt7 Tal.
gick så över till England, talade om att kvinnorösträtten där befinner sig i stark motvind, och sökte visa att riksdagens skrivelse a v 1906 är mycket hypotetisk och a t t riksdagen där- för inte alls behöver känna sig bunden av den.
Hr Olsson i Göteborg konstaterade, att var gång h r Shyren uppträtt, så har någonting stått på spel, antingen våra egendomar eller våra huvuden eller som i dag - hela samhällsbyggnaden.
Hr Olsson hyste emel- lertid ingen fruktan i någotdera hänseen- det och ville därför söka bemöta h r Thy- ren.
Denne hade funnit det så klokt och nödvändigt att jordbrukare representeras i riksdagen av jordbrukare, näringsidkare av näringsidkare o. 8. v. Men om det ä r klokt att var sak representeras av sina bärare och inte av sina eftersägare, då är det väl ock- så klokt att han släppes in i riksdagen.
Det centrala i spörsmålet berörde hr Thyren, då han yttrade att tiden f ö r kvinnans politiska =akt ä r kommen, då hon står mitt uppe i intressestriderna.
F å utredningar h a gått 4 % på sidan om saken som utredningarna i tvinnorösträttsfrågan.
Det är inte inver- kan på äktenskapsfrekvens, på nykterhet o. 3. v., som behövt utredas.
Det är kvinno- zrbetet i det moderna samhället som bort utredas.
Det talas vackra saker om kvin- nans uppgift vid " husaltaret ".
Restauran- ger växa upp som svampar ur jorden bara lärför att männen fly från husaltaret, men let finns ett tillfälle då de ofelbart erinra sig att husaltaret flnns, och det är då kvin- norösträtten kommer på tal.
Även kvin- uorna ha mer och mer övergivit " husalta- ret ", men det beror därpå att själva den ekonomiska utvecklingen drivit dem där- ifrån.
Kvinnorna bli mer och mer materi- ellt självständiga och i och med detsamma även mer och mer intellektuellt självstän- diga - med andra ord mer och mer sådana hr ThyrBn vill ha dem för att de skola få rösträtt.
I ROSTRATT F Ö B 4 ~~ L ~ ~~ ~~ Statsministern ville närmare granska det spörsmål, som en och annan talare tange- rat, nämligen om det är sannolikt att den här diskuterade frågan skall kunna av- skrivas från dagordningen eller om den, som det sagts, kommer tillbaka åter och åter till dess den funnit sin lösning.
H r Thyrhn tycktes i sitt anförande ansluta sig tili den förra upp€attningen, men det måste ju erkännas att hans yttrande af 1912 vä- sentligt försvagats genom det yttrande af 1908, som h r Hellberg uppläste.
Många vik- tiga krav kunna vara av övergående be- skaffenhet, men orsaken att de sjunkit un- dan har varit den, att under dem ligga djupare krav, som kunnat lösas på annat sätt.
Men tror väl någon, att förhållandet är detsamma med kvinnorösträtten?
Sedan aen en gång gripit omkring sig, kan den endast tillfredsställas genom sin egen upp- fyllelse.
Den är endast ett nytt utslag på ett nytt område av den största politiska kraft, som verkat sedan ett sekel tillbaka, nämligen franska revolutionens krav på jämlikhet.
Denna fordran har utövat sam- ma inflytande på samhällets egen omform- ning, som de materiella krafter, vilka un- gefär samtidigt väcktes till liv och som ut- övat en så oerhörd omgestaltning.
Kvin- norösträtten är en fortsättning på samma känsla, som de ofrälse på sin tid kände in- för adelns privilegier och som kom dessa privilegier att falla.
Den är en fortsätt- ning på den fattiges fråga: är det rättvist att därför att jag är fattig och icke har utsikt att bli annat än fattig, jag icke skall äga något inflytande i fosterlandets angelä- genheter?
Därmed uppstod striden mot censusstrecken.
Nu fråga kvinnorna: vad ligger det för rättvisa i, att vi icke skola anses som fullmyndiga medborgare endast därför att vi tillhöra ett annat kön?
Och deras fordran nu står i noggrann överens- stämmelse med kvinnans större och större utflyttning i samhällsarbetet.
Kvinnorna ha funnit vägen till fabriker, kontor, sko- lor, till läkarbefattningar, Överallt i sam- hällsarbetet deltaga de.
Kan det då vara rättvist att säga, att de icke f å deltaga i avgörandet av fosterlandets angelägenhe- ter?
Kan det vara möjligt, att de skola vara dugliga och skickliga i sitt yrke, men att en oöverstiglig mur skiljer dem från fosterlandets angelägenheter?
Ingen i kammaren tror säkerligen, att ut- vecklingen kan drivas tillbaka.
Kvinnans deltagande i samhällsarbetet skall alltmera Ökas, och då så är förhållandet, komma icke heller verkningarna att minskas och rösträttskravet att falla tillbaka.
Tal.
ut- vecklade, att enligt hans uppfattning även den gifta kvinnan bör kallas självförsör- jande (bifallssorl), men det är naturligt.
att rösträttskravet blivit särskilt viktigt för de ogifta självförsörjande kvinnorna.
Hos mig är den uppfattningen rotfäst, att detta inte är någon fråga, som utgör ett politiskt mod för dagen, utan en fråga som gripit så djupt, att det är otänkbart att den skall kunna avföras utan att den blir löst.
När högern för n&amp;gra månader sedan höll ett möte i Stockholm, där en kvinna talade, uttalades allmänt den meningen, att denna högerkvinna förmått ge det bästa och mest samlande uttrycket för församlingens stäm- ning.
Om högern sålunda sätter stort värde på de politiska högerkvinnorna utanför riksdagen, förefaller det iöga konsekvent att den vill vägra dem tillträde till riksda- gen.
Ar 1907 gav den dåvarande justitie- ministern i den då framlagda rösträttspro- positionen ett förträffligt uttryck å t över- tygelsen om rättvisan i kvinnornas krav och förvissningen att det snart skulle gå i uppfyllelse.
För att bidraga till denna för- hoppnings infriande har regeringen nu framlagt sin proposition och med åbero- pande av justitieminister Peterssons ord, förstärkta av hr Thyrens ord af år 1908, om att blde logik och rättvisa kräva att kvin- norna f å rösträtt, ber jag kammaren bifalla den k. propositionen.
(Bravorop.)
I anledning av ett yttrande av hr Thy- ren tillkännagav statsministern senare, att varken Första kammarens nuvarande gestaltning eller den 40-gradiga skalan är något som hör evigheten till.
Detta utta- lande uppkallade h r Gezelius till ett be- kymrat anförande, vari han med mycket eftertryck tillkännagav, att han på inga villkor kunde vara med om kvinnorösträt- ten, vilken enligt hans mening icke skulle förbättra kvinnornas ställning utan tvärt- om försämra den.
Hr Berger tillkännagav att han skulle rösts for avslag.
Han var inte övertygad om att det fanns nägon folkstamning för kvinnans rösträtt, eller att kvinnorna BjalVa livligare önskade den.
KVINNOR ~ Andra Ertmmaren.
Hr Nyström inledde debatten.
Han framhöll, att då kvinnorösträtten är oppförd på båda de partiers program, som här tillsammans utgöra majoritet, så är Irågan redan avgjord vad beträffar denna kammare, och det kunde synas onödigt att, äga något.
Men å andra sidan är frågan EIV s &amp; stor vikt, att den ej bör med tystnad förbigås.
Tal.
vände sig mot den k. pro- positionen och ville göra gällande, att för- slaget icke överensstämde med rikets sanna nytta.
Innan man vet, hur 1909 års reform kommer att verka, ?rommer man med en ny ich ännu mer omfattande reform.
Tal.
gick så in på att söka visa, att för- iållandena här och där kviunorösträtten redan är införd ej äro lika och e j kunna iämföras, pekande bl.
a. på, att i vårt land kvinnorna äro i avgjord majoritet.
Kvin- norna skulle hos oss, om ej det proportio- nella valsättet räddade männen, kunna be- gätta hela Andra kammaren.
Intet euro- peiskt land av någon betydelse har ännu velat befatta sig med kvinnorösträtten.
Englands par !ament har nyligen avslagit len och Italiens deputeradekammare av- iiog den härom dagen med förkrossande majoritet.
Valrätten är ingen naturlig rätt, endast: tt uppdrag, som staten lämnar dem som Jefinnas skickade härför.
Om nu bland nännen många rösta utan att förstå vad i e göra, så är detta intet skäl att utsträcka rösträtten till ännu flera, som ej förstå vad de göra.
Tal.
sjöng så på melodin om kvin- nans verksamhetsområde i hemmet och tyckte sedan, att männens skyldighet att i nödfall försvara landet bör ge dem enföre- crädesrätt till rösträtten.
Man har ej kun- l a t peka på, att kvinnornas ställning här dr sämre än i andra länder, e j på att vi män här sörjt sämre för kvinnorna än i sndra länder.
Så säger man: staten be- növer kvinnans hjälp.
J a, staten behöver naturligtvis kvinnor, men intet är det där- för sagt, att den behöver dem i riksdagen.
Tal, ville också påpeka, att med den k. propositionens antagande städerhas infiy- tande i kammaren skulle växa oerhört, då kvinnorna på landsbygden ej äro i tillfälle att utöva rösträtten lika talrikt som kvin- norna i städerna.
Tal.
menade så, att en BV huvudorsakerna till att förslaget kom- mit fram vore, att regeringen räknat ut, att reformen skulle stärka de liberalas in- Bytande.
Men skulle kvinnorösträtten öka reformdillet, så vore detta ännu ett skäl för tal.
att motsätta sig den.
Om man i andra länder får höra, att Sveriges män ställa sig under kvinnornas färla, så skall ej akt- ningen för vårt land och folk stiga.
Yrkade efter ett citat av Tacitus avslag.
(Mun- terhet.
Några bravorop från högern.)
H r Larsson i Västerås framhöll att i ju större omfattning man ger medborgarna medbestämmanderätt inom samhället, desto säkrare är man att de olika samhällsklas- sernas intressen bli tillgodosedda samt mo- tiverade utförligt kravet på en sådan än- dring i propositionen a t t kvinna med egen debetsedel, som erlagt de henne paförda ut- skylderna, skall äga rösträtt, även om man- nen icke erlagt sina utskylder.
Bifall till hr Brantings reservation.
Hr Persson i Tällberg hade, sä länge han sysslat med politik, ansett det vara en en- kel gärd av rättvisa, att kvinnorna få röst- rätt.
Tal.
undrade om hr Nyström menat allvar med allt vad han sade.
Hr Nyströms ord var en genklang från den tid, då Luther skrev sin katekes och satte kvinnan som det förnämsta stycket i mannens lös- egendom.
Det var emellertid för h r Ny- ströms yttrande, att städernas inflytande skulle stärkas, att alltså reformen skulle rikta sig emot oss enfaldige lantmän, som tal.
begärt ordet.
Tal.
var e j rädd för att stärka varken städernas eller landsbygdens inflytande, utan Önskade, att alla goda krafter komme med.
Yrkade bifall till ut- skottets hemställan.
(Bra.)
H r Lundrrtröm i Göteborg fann det ej lönt att orda om de teoretiska skälen för och emot kvinnorösträtten, då det ej var möjligt att komma med något nytt.
I stäl- let var det några praktiska synpunkter, som borde göras gällande.
Det k. förslaget är trots sin stora ordrikedom mycket ma- gert.
Där finns intet svar på frågan, vad man vill vinna med kvinnorösträtten.
Det är icke meninge ‘ n, att den nya valmans- majoriteten skall åstadkomma några sär- skilda nya reformer eller några nya par- tier, e j heller att den skall stärka något av de förut befintliga partierna.
Ä r det me- ningen att överhuvud bevaka några kvinn- liga intressen?
Erfarenheten utvisar emel- lertid, att näppeligen något större antal N:R 7 ” _ _ ~ kvinnor komme att väljas.
Vad är menin- gen?
Jo, svarar man, de kvinnliga syn- punkterna, de kvinnliga veka linjerna böra tränga igenom även hos de manliga väl- jarna.
Det är alltså meningen, att Andra kammaren ännu icke h a r tillräckligt många, låt oss säga kvinnligt veka män, utan att det behövs flera.
Tal.
hade ej kunnat finna, att kvinnan i Finlands lantdag kunnat åstadkomma något väsentligt.
Bland alla deras motio- ner finnes ingen, som berör näringslivet, den högre kulturen eller den högre stats- förvaltningen.
Med den kvinnliga rösträt- ten skulle vi få fullmaktsröstning med på köpet.
Sålunda två stora politiska nyheter på en gång.
Justitieministern höll i huvudsak sam- ma anförande som förut i Första kamma- ren.
Han polemiserade därjämte mot hr Nyström och framhöll, att vad han yttrat var ett slag på munnen på den föregående regeringen och även på Första kammaren.
Hr Nyström hade också yttrat, att männen lika bra utan kvinnornas hjälp, kunna lösa de frågor som röra kvinnornas intressen.
Men ha vi då verkligen någon rätt att brösta oss över hur vi ha gjort detta?
Hur är det med rusdryckernas förbannelse, af vilken kvinnorna drabbas än mer än män- nen: ha vi lyckats hjälpa kvinnan på detta område?
Hur ha vi lyckats med de sociala reformerna, vilkas lösning är särskilt af vikt för kvinnorna, h u r ha vi tänkt på de ogifta mödrarna, vilka nu hos oss h a en ställning som kan betraktas som skandalös och enastående i Europa?
God vilja har e j saknats, men insikten saknas; vi förstå e j var skon klämmer och kunna e j förstå det.
En klass kan ej representera en annan klass ’ ifitressen.
Det var ej så länge sedan hr Nyström och många med honom ansågo att de förmögna kunde representera arbe- tarnas intressen - den tiden är nu förbi och torde ej komma tillbaka.
Och av samma skäl kunna e j män representera kvinno- intressen.
Hr Liljedahl: Tal:s djupaste skäl för kvinnorösträtten var, att kristendomen ställt man och kvinna lika.
Kristus upp- täckte barnet, arbetaren, kvinnan, och från kristendomen utgå nutidens stora rörelser, arbetet för barnens rätt, för kroppsarbetar- nas rättigheter, för kvinnans frigörelse.
De skäl man nu söker skrämma med ha au- förts var gång kvinnan beträdde nya ar- betsområden.
Yrkade bifall till utskottets hemställan.
H r Lindhagen: Hr Nyström säger, att kvinnorna ha det lika bra här som i andra land.
Det är en oriktig frågeställning: de ha det lika dåligt som i andra länder.
Tal.
trodde inte som h r Nyström, att den Övriga världen skulle blicka ned på oss med öm- kan, om vi först genomförde kvinnoröst- rätten, säkert är, att eftervärlden skulle skänka oss sitt erkännande.
Men det är nog så, att det är makten man är rädd för, man räknar ut, att nu är det så och så för vårt parti och nu är jag så och så säker p &amp; ställningen i min valkrets och på man- datet, men komma kvinnorna med, så vet man ej hur det kommer att bli.
Tal.
yrkade den ändring i den socialdemokratiska re- servationen, att gift kvinna skulle ha röst- rätt fullständigt oberoende av mannens skattebetalning.
H r Lindman betonade gentemot justitie- ministern att Första kammaren icke uttalat sig för den kvinnliga rösträtten, därför att den år 1906 gick med på en skrivelse till regeringen huruvida kvinnlig rösträtt borde införas.
Att kvinnans ställning be- höver förbättras i familjerättsligt avseende är nog så visst, men därav följer icke att henne bör beviljas politisk rösträtt.
Kvin- nans tjänster i samhället äro lika viktiga som männens, men det är och förblir en skillnad mellan dem och det lönar sig ej att kämpa emot naturen.
Här gäller e j det ena könets överlägsenhet över det andra, utan det är fråga om hur de på bästa sät- tet skola tjäna samhället.
Genom införande af politisk rösträtt för kvinnor i den nu föreslagna omfattningen måste man betänka att kvinnora äro flera än männen här i lan- det Ha herrarna beräknat konsekvenserna af detta, om alla kvinnor som erhålla röst- rätt också använda den?
Vidare talar man om folkstämningen i landet, som skulle fordra kvinnlig röst- rätt, och man anför några rader u r den rösträttsproposition som framlades av den regering, vars chef jag var, i vilken det säges att kvinnorösträtten inom snar fram- tid borde införas.
Ja, så står där j u Verk- ligen, men det kan hända att uttrycken ära starkare än meningen egentligen var.
(Iro.
niska bravorop och munterhet.)
För att visa att de icke ” alltid varit vänner av den kvinn.
liga rösträtten ” citerade talaren några ut- talanden av statsrådet P e t r h, flnans- och ju- stitieministrarna.
Detta föranledde justitie- ministern att avbryta honom med orden: ” Var god läs anförandet in extenso, om jag Eår be! ” Varpå h r Lindman svarade: ” Jag ber att få läsa upp vad som passar mig! ” Den folkstämning, fortsatte han, varom det talas, har man intet sett mycket av.
Den stora petitionen, som visserligen sam- lat 142,000 namn, har dock, i likhet med.
alla dylika opinionsyttringar, mindre bety- delse.
Där man skulle finna en verklig mä- tare p å folkstämningen vore väl de kvinn- liga rösträttsföreningarna - de h a emeller- tid blott samlat 1 procent av landets kvin- nor.
Talaren ansåg att det var oförsvarligt att kamlägga förslag om kvinnorösträtt då: Eolket icke gått till val på denna fråga, &amp; ven om den hade en, Iåt vara, framskjuten plats på det liberala programmet.
H r Pettersson i Södertälje förstod den 3uck u r ett beklämt hjärta som h r Nyström tippsänt: högern har nu något av gammal- mansförskräckelse då den ser hur tidens ut- veckling går förbi den.
Dock borde högern i detta fall göra klart för sig att förslaget Itt ge kvinnorna rösträtt ej är så revolu- tionärt: det har gamla anor allt från Louis De Geers tid.
Högern har själv sporadiskt ådagalagt sitt intresse för kvinnorösträt- ten, bl.
a.
1907, då den Lindmandska mini- gtärens justitieminister i entusiastiska orda- lag uttalade sig för den och hoppades att den snart skulle bli en verklighet.
Aven högern skall en gång reagera mot det ab- surda däri att kvinnorna skola ha valrätt till Första kammaren men ej till andra.
Hr Sandler vände sig mot h r Lindmans uttalande, att kravet på rösträtt åt kvinnor e j gäller en rättsfråga utan frågan hnru- vida det är nyttigt för staten att genom- föra en dylik reform.
Tal.
ville med an- ledning av detta uttalande fråga h r Lind- man och hans partivänner, om de anse att majoriteten i kammaren bör ha rätt att fråntaga dem deras rösträtt, blott därför att majoriteten anser a t t det sätt varpå de utöva sin rösträtt icke är till nytta för sta- ten?
(Munterhet.)
I fråga om kvinnoröst- rätten sammanfalla rätts- och nyttighets- skäl: kvinnornas rösträtt skulle bli til€ gagn för samhället för kvinnorna själva och för männen.
Och beträffande rättsskä- len kan väl intet sådant skäl anföras för männens rösträtt som inte likasåväl kan an- föras för kvinnans Yrkade bifall till reser- vationen med den av h r Lindhagen före- slagna ändringen.
Statsrådet Petren hade uppkallats av a t t hr Lindman citerat ett hans yttrande.
Han uppläste det in extenso, varav framgick a t t hr Lindman endast citerat ett brottstycke, som, taget för sig själv, gav en skev fram- ställning av vad tal.
menat.
Hr Branting konstaterade att h r Lind- mans falska citat fått kammarens enhälliga och snabba dom.
Den tveksamhet som för några år sedan verkligen uttalats från någ- ra håll mot kvinnorösträtten var för öv- rigt något helt annat än den cyniska re- trätt från en tidigare ståndpunkt som gjorts, då h r Lindman om sin justitieministers kända yttrande helt frankt förklarat att man då yttrade sig ” i något starkare orda- lag än vad man verkligen menade ”.
Tal.
hade baxnat, då han hörde detta uttalande, från en f. d. statsminister.
Varför uttalade man sig i starkare ordalag än vad man me- Fade?
Ville man kanske söka kvinnornas stöd för den stora kompromissen, det stora fiskafänget 1907t Det är j u möjligt att det var så, men man hade ej väntat sig att nu f å höra en öppen bekännelse därav.
Detta manar till försiktighet gent emot de mest auktoriativa uttalanden från det hållet ..
(Bravo.)
Regeringen har då den fört fram kvin- corösträtten ställt sig på de nu bestående streckens grund.
Men ett underligt undan- tag har gjorts: den bestämmelse varigenom den kvinna som har och betalar egen de- betsedel blir rösträttslös, om hennes man ej betalar sin.
Det ligger en logisk motsa- gelse i detta, sade tal., instämmande med vad h r Viktor Larsson yttrat i saken.
Däremot kunde tal.
ej följa h r Lindhagen.
I hans yrkande på att även de gifta kvin- nor som e j ha egen debetsedel skulle under alla förhållanden få behålla sin rösträtt, även om mannen stupar på utskyldsstrecket.
Detta skulle bli en egendomlig partiskhet i lagstiftningen; så länge strecken finnas,.
vore det egendomligt om man från dem un- dantoge de gifta kvinnorna.
Finansministern hade uppkallats av h r Lindmans sätt att citera ett yttrande av honom vid en tidigare riksdag.
Tal.
hade alltid varit anhängare av kvinnans rösträtt
N:R 7 och betecknade h r Lindmans citat som " minst taget ofullständigt ".
Hr Hildebrand: Högern delar icke den uppfattning, som oupphörligt spökar i de batten, att politisk rösträtt i kraft av någon naturrätt skulle tilldelas kvinnorna.
Den allmänna rösträtten för män kom som en följd av den nya härordningen, därför att man utgick ifrån att politiskt inflytande endast bör tillerkännas dem som utföra ett nyttigt statsarbete.
Om man lägger denna synpunkt på kvinnorösträttsfrågan, måste man erkänna att kvinnornas likgiltighet för statslivet gör att de icke förtjäna poli- tisk rösträtt.
Tro aerkligen kvinnorna att de skola vinna rösträtt endast genom poc- kunde, d å andra medborgargrupper mast vinna den genom arbete?
Då det dessutom Gnns mycket starkare krafter i landet mot den kvinnliga rösträtten, än dess föresprå- kare här i kammaren vilja medge, yrkar jag avslag.
H r Olsson i Broberg talade i samma rikt- ning.
Hrr Lundström i Göteborg, Lindhagen GCh Lindman hade ordet f ö r repliker.
Justitieministern bemötte invändningarna mot det k. förslagets bestämmelser om gift kvinnas rösträtt.
Då makarna leva i egen- domsgemenskap äro de gemensamt ansva- riga för de pålagda utskylderna och måste därför gemensamt bära följderna om ut- skylderna e j utgöras.
Så länge man håller på utskyldsstrecket, torde regeringens för- slag vara det riktigaste.
Därefter vände sig tal.
mot h r Lindman.
J a g har, sade han, under min praktik i rättegångar lärt att skilja mellan motpart som företer handlingarna och motpart som endast företer transumt.
Hr Lindman till- hör det senare slaget.
(Munterhet.)
Det kan vara mycket farligt, det visade sig med citatet av h r Petrens yttrande.
Hr Lindman bestrider folkstämningen för kvinnlig rösträtt, bestrider all betydelse hos den stora petitionen och kvinnorösträttsför- eningarnas meningsyttringar - hur kan han föranledas att på detta sätt underkän- na kvinnornas politiska intresse?
Jo, han citerar hustrun till en socialdemokrat, som sagt att kvinnornas politiska intresse icke motsvarar hennes krav på politisk livak- tighet.
Det skälet synes mig tämligen svagt.
(Munterhet.)
Att den kommunala rösträtten skulle passa kvinnan så oerhört mycket bättre än den politiska är icke riktigt, ty även de kommunala valen äro numera lagda efter politiska linjer.
Vilja kvinnorna deltaga i kommunala val, så måste de sätta sig in i politiska ting och ansluta sig till politiska partier.
Icke har kvinnorösträttsfrågan gått tillbaka därför att högern numera ställt sig avvisande.
Detta är naturligtvis en sten vid vägen, men det vore kanske skäl för högern att betänka sig, innan den binder sitt öde vid motståndet mot kvinno- rösträtten.
(Bra.)
H r Petersson i Lindingön återgick till sitt omdebatterade yttrande till statsrådsproto- kollet 1907.
Han gjorde gällande att detta yttrande endast inneburit att förra rege- ringen då ställt sig avbidande och förbe- hållit sig att ha fria händer.
De faktorer man då ej kunde räkna med föreligga nu.
Statsministern upprepade vissa delar av det anförande han tidigare på dagen hållit i Första kammaren.
Hr Andersson i Skifarp undrade hur hem- men skulle komma att se ut om kvinnorna äro ute på politiska föredrag eller sitta här i Stockholm.
(Skratt.)
H r Branting riktade repliker till h r r Hil- debrand, Lindman och Lundström.
Vad särskilt h r Lindmans mycket omtalade ci- tat beträffade, så var tal.
av den övertygel- sen, att det hade skett på god tro, och att hr Lindman även nu, liksom det inträffat förut, blivit vilseledd av den enklare hand- bok för högertalare, som tal.
ville rekom- mendera åt högerns valledningar att söka omarbeta, så att den ej spelade ännu flera spratt.
(Stor munterhet.)
Kvinnors valbarhet till lands ting.
Den socialdemokratiska riksdags- gruppen hade motionerat om allmän och lika kommunal rösträtt.
Konsti- tutionsutskottet tillstyrkte kvinnors valbarhet till landsting, vilket förslag a v Första kammaren förkastades utan votering.
I Andra kammaren bifölls utskottets hemställan utan debatt med 128 röster mot 31.
RÖSTBÄTT F Ö B KYINRI ' OB Rösträttsdebattens avspegling i pressen.
Vänster.
A f tonblad&amp;: Högerns huvudargument är f. n., att kvin- norna själva hittills icke visat tillräckligt intresse för att erhålla denna rättighet.
Det är ett argument, som det ligger i kvinnor- nas egen makt att vrida u r Första kamma- rens händer.
Det spörjs, om de nu skola begagna sina möjligheter härvidlag.
Dagens Nyheter: Denne prototyp [hi Thyrenl för den poli- tiska högermanligheten delar med medlem- marna av den förra regeringen förmånen av e t t förflutet, då han sådde sin vildhavre i det kvinnliga rösträttskravets åker.
Men han uppger förståndigtvis varje försök att förlika sina uttalanden förr och nu, efter- som hans politiska specialitet är den kom- binerat manliga och vetenskapliga logikens konsekvens i framställningen.
I de tre fjär- dedelarna av hans anförande på Iordagen Bck också logiken sitt utan inskränkning.
Och där lyckades det honom med glans att prestera en fullt bindande bevisning för att åtminstone de 6. k. självförsörjande kvinnorna ha obestridliga anspråk på poli- tisk rösträtt.
Hur härav blev ett rent avslagsyrkande är hans egen manliga hemlighet.
Men vad man börjar lägga märke till hos denne poli- tiker på andra sidan om ont och gott är mindre logiken än den smartness, varmed han inrättar sina argument efter de presu- merade fördomarna hos de åhörare till vil- kas röster han friar.
I Andra kammaren blev han predikanten för nykterhetsivrare och frireligiösa med enfald i andan.
I För- sta kammaren har han redan tidigare ut- vecklat sig till socialistätaren och revolu- tionsskräckens profet.
Och han karaktäri- serade nu senast drastiskt sin egen metod, då han lät sitt anförande mot den kvinn- liga rösträtten mynna ut i en vädjan till Första kammarens farhågor för ett attentat mot dess nuvarande majoritet vid en av- skrivning av utskyldsstrecket, iramkallad av nödvändigheten att hindra de boskillna- der i tusendevis, som eljest skola bli en följd av kvinnornas heslutsamhet att &amp; tout prix skaffa sig politisk rösträtt.
Det är dock lyckligtvis icke så att åsikts- omkastningar, citatförvrängningar och ar- gumentation till fördomarna och maktbe- gäret äro synonymer med manlighet i poli- tiken och oumbärliga i statsnyttans tjänst.
Gävle Dagblad: Då högerns talare, såsom i lördagsdebat- terna upprepade gånger skedde, orda om att kvinnorösträttsrörelsen nu till och med skulle vara på retur, måste det bero på en likställighet i deras Ögon mellan rörelsens tillbakagång och deras egen numera till skarpt motstånd utvecklade ställning.
Men om högern också fått den forne anhängareri av kvinnorösträtten professor Thyrbn med sig i detta motstånd, så överskattar den tvivelsutan dess betydelse, om den tror att kvinnorösträtten annat än tillfälligt och för kort tid kan motas.
Och det fälldes av ju- stitieministern ett ord helt visst värt be- aktande, att det för högern själv kan bli värst, om den binder sitt öde vid kvinno- rösträttens förkastande.
Detta bindande torde, såsom ovan påpekats, för övrigt re- dan skett s % pass avgörande, att det måste vara uppenbart, på vilken enda väg frågan politiskt sett nu måste föras till sin Iös- ning.
- - - Kvinnorösträtten har fallit i år.
Valåret 1914 ställes den helt visst åter iriför riksdagen.
Och nu gäller det för dess kvinnliga och manliga anhängare att " ta nya tag ".
Göteborgs Posten: Det väckte i lördags en viss uppmärksam- het, gtt ingen av Första kammarens ledande män tog till orda.
Oppositionen fick skötas riv outsiders som hrr Thyren och Kjellen eller sekundamän som h r r Clason och Geze- lins.
Ingen af dessa fyra hör till dem som till sist bestämma kammarens hållning.
Och vad hrr Lindman och Petersson i Li- dingön beträffar, undveko de sorgfälligt att y t t r a sig om den ställning de i framtiden ämnade intaga.
I fråga om denna viktiga sak bibehölls från alla verkligt inflytelse- rika högerhåll obrottsligt den blankotyst- oad, som man känner från högerns ut- skottsreservation.
Det är icke omöjligt att man i själva verket inom riksdagshögern betraktar kvinnorösträtten som en opportu- oitetsfråga, rörande vilken man ämnar år från år sätta upp fingret i luften för att 5 Sollefteå Bladet: Är det nämligen så, att kvinnornas krav på rösträtt är ett krav, som är grundat på rättvisa, få inga opportunitetsskäl stäl- över känslan för vad som är rätt och känna varifrån vinden blåser.
Om så är.
las Men så länge icke kvinnorna är det j n kvinnornas sak att låta högern rättvist.
själva med styrka hävda detta kraf genom märka vinden.
en enig sammanslutning kring en sak, som för dem borde vara av en så vital betydelse, Hallands Posten: kunna de knappast vänta sig att bliva be- Frågan har sålunda fallit för denna gång, handlade med rättvisa i ett samhälle, som men trots det kompakta högermotståndet j u är byggt på maktspråk och alltjämt har den fallit ett gott stycke framåt.
Vo- skall förbliva det, så länge det personliga teringssiffrorna tala ett språk, som borde självhävdandet är den väsentliga motorn lära herrar moderatister, att det dock ä1 för samhällsutvecklingen.
fåfängt att i längden spjärna mot udden.
Det hade endats behövts, att 14 - sägex Södermanlands Nyheter: fjorton - man i Första kammaren svikit Kvinnorna kunna dock glädja sig å t att den skräckslagne h r Thyren och sällat sig deras rösträttsfråga fallit framåt.
I fjol till vänstern, och ställningarna f ö r och avgavs mot förslaget 197 röster tillsammans emot kvinnorösträtten skulle varit lika i båda kamrarna och 143 för, men i år ha starka.
- - - siffrorna kastats om till 198 för och 152 Att det är klent med sakskälen på höger- mot.
Denna utgång bör för kvinnorna vara sidan framgick av de krystade synpunkter.
glädjande på samma gång den bör sporra som professor Thyr6n anlade i debatten j till förnyad kamp för medborgerlig rätt- lördags.
Det var han, som fått i uppdrag visa.
Motståndet till kvinnornas rättfär- att svinga den stora klubban mot den frå- dighetskrav är nu uteslutande att söka hos ga, för vars samhällsnyttighet han endast högern, enkannerligen Första kammaren.
f ö r ett par år sedan med nöje skulle satt Och på denna kammares sammansättning sin själs salighet i pant, men hur den store kunna kvinnorna öva ett mycket stort in- politiske jonglören än manövrerade det fiytande, tack vare den viktiga omständig- tunga vapnet, så slog han till sist sig själv heten att många kvinnor äga kommunal rätt illa på tårna.
Han visade, att hans rösträtt och sålunda kunna göra sitt in- politiska samvete är tänjbart som en kaut- flytande gällande \ Tid val av landstingsmän, schuksnodd - - - som i sin tur utse ledamöter till Första kammaren.
Det beror nu mycket på kvin- norna själva, huru länge de skola f å vänta Karlstads Tidningen: Högerns nej till kvinnorna på deras krav på sina rättigheter.
att även politiskt bli erkända som fullmyn- diga medborgare avgavs, som bebådat var, Höger.
i lördags, och det kom med en enhällighet Göteborgs Aftonblad: som visar att partipiskan skötts lika ener- Men även om rörelsen icke skulle lägga giskt som framgångsrikt.
Medan kvinno- sig av sig själv, i följd av inre mottryck, rösträtten förut alltid haft en och annan så saknar icke statskonsten medel att leda varm förespråkare även på den sidan, fanns och avleda den f ö r sina ändamål.
Utan det nu varken i Första eller i Andra kam- tvivel ligger det sanning i vad särskilt maren en enda högerman Bom inte lydde prof. Steffen under debatten framhöll, näm- den nya partiparollen: front mot kvinnor- ligen att den moderna statsverksamheten na!
- - - trädt i intimare beröring med kvinnan än Från debatterna, som i båda kamrarna förr, i samma mån som kvinnan trätt ut i blevo både långa och livliga, är först och större skala på arbetsmarknaden.
Härur främst att konstatera, att den stora Lind- härflyta vissa krav, som verkligen äro be- manska utredningen i vad den rör utländ- rättigade och sålunda påfordra statens ska erfarenheter var alldeles ur räkningen uppmärksamhet.
Men de kunna tillgodoses som fyndort för avslagsskäl.
Så vitt man utan att man låter det kvinnliga elementet kan se av huvudstadstidningarnas referat, översvämma hela staten.
vågade sig inte ens de mera obskyra talar- na på motståndaresidan fram med sådana Göteborgs Morgonpost: I politiken råder för övrigt makten Över saker, som t. ex. att kvinnorna skulle kunna tänkas vilja öka krogarnas antal, ett skäl principerna.
Och vi upprepa att om och som h r Lindman inte ansåg sig för god att, när Sveriges kvinnor verkligen vilja poli- om också med en viss reservation, åberopa tisk jämbördighet med Sveriges män, så i sitt Kalmartal och som högerpressen se- är det otänkbart att de icke också skulle dan - särskilt den spritintresserade!
- vinna den.
Men den tiden är icke inne.
gjort ett ansenligt nummer utav.
Den narraktigheten liksom också kvinnoröst- Nya Kristinehamns Posten: Man kan säga, att i stort sett de långa rättens tendens att öka skilsmässornas an- tal och minska nativiteten synes sålunda få debatterna om kvinnans politiska rösträtt betraktas som avförd från den allvarliga erbjöd0 ett återupprepande av de skäl för och emot denna reform, som i åratal l j u -.
diskussionen, och det är ju alltid en vinst.
dit i riksdagen och i den politiska agita- tionen i press och på folkmöten.
Något Skånska Dagbladet: annat hade naturligtvis e j heller varit att Men vad de mena med samhällsnyttan änt ta, så mycket och så grundligt som den- har sällan klargjorts så cyniskt som i pro- na fråga dryftats.
- - - fessor Thyr6ns anförande i Första kamma- Det uppvisades också till full evidens, ren mot kvinnans rösträtt.
Tal., vilken så att högern även med hänsyn till 1907 års skickligt förstår konsten att bevisa och skrivelse under alla förhållanden måste motbevisa vad som helst, som råkar passa anses ha full handlingsfrihet, allra helst till hans tillfälliga partiståndpunkt, och som man ännu icke, kan helt överblicka vilken förut mycket vältaligt förordat verkningarna av 1909 års stora reform.
kvinnans rösträtt, framhöll nu ivrigt, att Något bevis på att kvinnorna allmänt ön- " när det gäller samhällsnyttan, duger det ska politisk rösträtt hade icke givits; rö- icke att tala om rättfärdigheten, ty för relsen emot kvinnornas propaganda hade samhället är samhällsnyttan det enda be- under senare år vuxit i styrka både här stämmande ".
och i andra länder, och om vårt folk till- Arten av h r ThyrBns tillfälliga logik be- frågades om sin mening rörande denna sak lyses även av hans utflykt på strejkområ- skulle man säkerligen få bevittna ett mäk- det.
tigt motstånd.
Han förnekade absolut, att en arbetare- hustru kan begripa något om en strejks or- Stockholms Dagblad: saker, berättigande och lämplighet.
Vis- H r Daniel Persson nämnde i debatten, att serligen medgav han välvilligt i förbigå- om han ginge från dörr till dörr inom sin ende, att " hon har nog också känning av hemtrakt och frågade om invånarna önska- strejken ", men hela hans uppfattning var de kvinnorösträtt, så skulle de svara ne- oförtydbart, att denna lilla " känning " kande, men om han då vände frågan så, att vore något så obetydligt och underordnat, den skulle gälla, om han icke borde rösta att det vore högst olyckligt, om hon finge för vad som är rätt och rättvist, så skulle något att säga i själva strejkfrågan.
Att de svara jakande.
Uttalandet är j u en hon kan genom en strejk råka i bittraste bmula egendomligt, men huvudsaken ligger nöd och se sina små barn svälta, det kunde ju närmast på att f å den stora befolknin- naturligtvis icke på ringaste sätt berättiga gen och särskilt valmännen att uppfatta henne till aktivt intresse i orsaken härtill!
kvinnorösträtten såsom något abstrakt rätt- vist.
Vi tro att detta icke skulle bli möj- ligt, och att sålunda hr Daniel Persson un- Social Demokraten: I Första kammaren avslogs kvinnoröst- der en valstrid på kvinnorösträtten skulle rätten med 86 röster mot 58.
Den omflytt- få nöja sig med det första svaret, att val- ning på 15 röster som behövs böra kvin- männen icke gärna vilja veta av densam- norna med energi och klok taktik kunna ma.
För närvarande finnes j u ingen an- ha gjort redan till 1914, då frågan ju själv- ledning att tänka sig en upplösning av An- dra kammaren, och man torde därför få nya skrivet kommer igen före de nya valen.
6 BÖSTBÄTT F Ö B KYINHOB Fr$n läktaren.
För rösträttskvinnorna, som otaliga gan.
ger hört och bemött allt vad som kan sägas mot K.
P.
R., och vilka själva med djupa- ste övertygelse omfatta alla skäl för saken, för dessa kan en enda behandling av frå- gan i kamrarna knappast erbjuda mycket nytt utöver personalfördelning och vote- ringssiffror.
För oss är det väl knappast enskildheter- na som längre intressera, utan den allmän- na stämningen och tonen, det totalintryck, som för den initierade utgör en säker och värdefnll barometer.
Vad debatten i kamrarna den 18 maj an- går, synes det mig att vi kunna tillåta oss att vara mycket belåtna.
Icke så att förstå, att sakens motståndare blivit mindre hät- ska eller använde sig av mera tilltalande eller honetta medel.
Tvärtom; aldrig förut har högern mera samlad och under mera klingande spel och fladdrande dukar dra- git i härnad mot landets kvinnor, och al- drig förut har den med sådant tidsödande allvar fyllt värvet.
Detta är att glädjas åt.
Man möter en- dast en ofarlig fiende med ovässade vapen.
Och när professor Thyren som talsman för högern från Första kammarens talarestol utsinngade parollen: ” Lagstiftaren måste söka tillbakatränga den samhällssjukdom som heter kvinno- emancipation, och därmed söka reparera den blunder han begick, då han lat kvinnan bege sig in i industriarbetet ”, gör han allde- les säkert vår sak en god tjänst.
Ord som dessa borde driva och driva också i n hun- d r a och tusentals kvinnor under rösträtts- ban6ret.
Emellertid gav debatten nogsamt vid han- den, att kvinnorösträttsfrågan icke längre avfärdas med några korta och felaktiga statistiska siffror och några ömsinta upp- maningar till kvinnorna a t t återgå till de- ras egentliga uppgift: ” Att vara omedelbar lyckoproducererska i hemmen ” (prof. Kjel- Iens definition!).
Den stora pondus, var- med statsministern inför en fulltalig rege- ringsbänk talade för vår sak, ådagalade därtill med all önskvärd tydlighet att vi förstått icke endast att välja våra vänner, men också a t t inför dessa dokumentera det oeftergivliga i våra krav.
I det högtidliga Qgonblick, då statsministern slutade sitt stora tal i Första kammaren, var det sä- kert ingen av de närvarande rösträttskvin- norna, som icke kände, a t t nu hade vår fråga kommit i n i sitt sista - avgörandets - skede.
Gwen.
Kvinnornas tack till regeringen och främst till statsmi- nistern för det storartade sätt, varpå han fört fram kvinnornas rösträtts- krav, uttalades i varma och vältaliga ordalag och under starkt bifall f r å n de talrikt närvarande kvinnorna a v L.
K.
P.
R:s ordförande fröken Anna Whit- lock vid Frisinnade landsföreningens 10-årsfest p å Högloftet p å Skansen da- gen efter rösträttsdebatten i riksdagen.
Vid samma tillfälle uttalade statsmini- stern i sitt stora tal en förhoppning om, att då nästa tioårsperiod tillryggalagts, ” vi d å redan lange haft kvinnorna som aktiva arbetskamrater i politiken och detta skall så h a införlivats med v å r uppfattning, att vi skola gräva upp protokollen från i g å r som en kuriosi- tet ”.
Detta uttalande mottogs med star- k a bravorop.
Ett högstämt tal till kvinnorna hölls dessutom a v riksdags- mannen rektor Sehlin och besvarades a v d:r Gulli Petrini.
val först år 1914.
Det är ju möjligt att kvinnorösträtten d å kommer a t t spela en stor roll.
Vi skulle vilja säga, a t t vi varmt hoppas att så blir fallet.
Slutsumman blir a t t frågan är fallen för denna treårsperiod, vare sig nya förslag komma under riksdagens omprövning 1913 och 1914 eller ej.
Vidare synes det oss vara alldeles klart att frågans läge i landet är sämre än för ett par år sedan.
Och slut- ligen: en bättre plattform för högern i en valstrid än kvinnorösträttsfrågan som hii- vudpunkt kan icke gärna tänkas.
I I I I I Arbetet ute i landet Avesta-Krylbo F. K.
P.
R. hade den S maj sammanträde, varvid föredrogos styrelse- och revisionsberättelserna för det gångna året och ansvarsfrihet beviljades.
Av sty- relseberättelsen framgick a t t föreningen går stadigt framåt.
Flera nya medlemmar ha vunnits under dret och livaktigheten synes vara stor.
En inom föreningen arbe- tande studiecirkel h a r möten var fjortonde dag.
Gränna F. K.
P.
R. hade den 20 maj sitt ena ordinarie årsmöte, varvid årsberättel- sen samt skattmästarens rapport och revi- sionsberättelsen upplästes, varefter ansvars- frihet beviljades styrelsen.
Medlemmarna uppmanades att prenumerera å tidningen Rösträtt för Kvinnor.
Föreningen beslöt även bidraga till insamlingen för resandet i Stockholm av en staty av Fredrika Bre- mer.
Till sist beklagades djupt riksdagens beslut angående kvinnans politiska röst- rätt.
Jönköpinys F. K.
P.
R. anordnade den 14 maj ett samkväm, som var besökt av både föreningsmedlemmar och intresserade utom- stående.
Fröken Gerda Planting-Gyllenbå- ga från Huskvarna höll ett synnerligen in- tresseväckande föredrag om nyttan och nöd- vändigheten av ett praktiskt utbildningsår för kvinnor.
Efter några anslående sång- nummer a v en liten musikalisk flicka höll fröken E. Aulin ett anförande om lands- tingen och valen till desamma samt om de möjligheter och skyldigheter, som kommu- nalt röstberättigade kvinnor hava vid dessa val och uppläste V. U:s uppmaning i cir- kulär 83 till föreningens medlemmar att vara lojala mot föreningens och sitt eget mål, och med sina röster understödja de partier, som ha kvinnans politiska rösträtt på sitt program.
Slutligen ställdes en upp- maning till Jönköpings alla kommunalt röstberättigade kvinnor att använda denna sin rösträtt på så sätt, a t t de få även den politiska.
Luleå F. K.
P.
R. hade den 3 maj samman- träde, varvid styrelseberättelsen för 1911 fö- redrogs.
Fröken Tyra Björkman lämnade därefter en intressant redogörelse för fat- tigvårdskursen i Kiruna och sång bidrog i sin mån att göra sammanträdet angenämt.
Föreningen tillsatte en kommitte med upp- drag a t t verka för utsändande av barn från staden till en sommarkoloni.
Sala F. K.
P.
R. hade den 7 maj sitt sista sammanträde för våren.
Därvid beslöts, att a v behållningen 5 teateraftnarna i förra veckan, 252 kr., skulle hälften eller 126 kr.
överlämnas till fru Ekbom för en blivande barnkrubba i Sala.
Sundsvalls F. K.
P.
R. hade den 13 maj sammanträde å Stadsfullmäktigesalen.
V. ordf. påminde om de förestående landstings- mannavalen samt uppmanade de närvaran- de att begagna sin rösträtt och därigenom ådagalägga sitt politiska intresse.
Före- ningen beslöt införandet av ett upprop i lokalpressen med uppmaning till stadens röstberättigade kvinnor a t t deltaga i valet.
Sölvesborgs F. K.
P.
R. hade på årsdagen av föreningens bildande, den 4 maj, anord- nat föreningsmöte.
I sitt hälsningstal till de närvarande erinrade ordföranden, fröken Ebba Hultqvist, om föreningens bildande för ett år sedan a v 43 personer och huru medlemssiffran nu vuxit till omkring 100 samt uttalade en önskan, a t t det nya året måtte bli lika lyckligt som det föregående.
P å styrelsens tillstyrkan beslöts godkänna ett förslag utgånget från föreningen i Karlshamn, om bildande av ett länsförbund rör Blekinge, och tre ombud valdes till ett eventuellt möte för denna sak, vilket hölls i Ronneby under pingsten.
Föreningen iit- talade ett tack till talarna vid årets opini- onsmöten.
Ordf. uppmanade de röstägande kvinnorna att deltaga i det förestående landstingsmannavalet i staden.
Därpå följde diskussion över ämnet: ” Hur åstadkomma starkare samhörighetskänsla bland F. K.
P.
R:s medlemmar? ’ ’ Mötet av- slöts med samkväm.
Därefter lämnade fröken Elly Westin ett ut- märkt referat av Olive Schreiners bok: ” Kvinnan och arbetet. ” Trellebo / gs F. K.
P.
R. hade den 4 maj årsmöte, varvid förhandlingarna leddes av v. ordf. fröken Anna Montelius.
Vid före- taget styrelseval blev fröken Anna Monte- lius vald till ordf. Från den förutvarande ordf., f r u Lida Lundgren, hade inkommit avsägelse av ordförandeskapet.
Övriga sty- relseledamöter blevo fröknarna Ada Hell- ström, Karna Sjunneson, Linnea Ericsson och Ida Andersson med fröknarna Lisa N:R 7 - I I EI I Politiska möten.
F r u Ellen Hagen talade den U maj i Kristinehamn på kallelse av Frisinnade val- mansföreningen därstädes.
Mötet var an- Carlström och Maria U ’ adstein som supple- ordnat med anledning a v det förestående anter.
Revisorer blevo fröknarna Fredrika landstingsvalet.
Förste talare var riksdags- Tellander och Olga Aberg med fru Anna mannen fängelsedirektör U. Leander.
Tånell och fröken Hanna Olsson som supp- Riksdagsmannen kyrkoherde S. Stadener leanter.
Trelleborgs kvinnliga rösträttsför- talade på frisinnat valmöte i Kristianstad ening h a r nu ägt bestånd i sex år och sex- strax före landstingsvalet i denna stad över årsminnet firades även med en festlighet ämnet: Vänsterns vägar och mål.
Talaren efter förhandlingarnas slut.
Därvid avsän- uppehöll sig särskilt vid vänsterns ställ- des till föreningens förutvarande ordf. fru ning till kvinnorösträtten och kritiserade Lida Lundgren ett hälsningstelegram med skarpt högerns svängning i frågan.
tack för hennes arbete i föreningens tjänst.
Göteborgs liberala valmansförening hade Umeå F. K.
P.
R. avhöll onsdagen 15 maj dagen före kvinnorösträttsfrågans behand- sitt ordinarie årsmöte.
Sedan års- och revi- ling i riksdagen anordnat offentligt möte sionsberättelsen föredragits och ansvarsfri- med redaktör Edv.
Alkman och f r u Frigga het beviljats styrelsen, behandlades ett par Carlberg som talare.
Mötet antog en reso- smärre stadgeändringsförslag, varpå ordfö- lution, vari uttalades att lösningen av randen riktade en uppmaning till de när- kvinnans rösträttsfråga icke utan skada varande a t t personligen deltaga i det före- längre kunde uppskjutas.
stående landstingsmannavalet.
Därpå föij- de ett synnerligen utredande föredrag a v Amiral Lindman har på senaste tiden ta- ordföranden, fröken I. Öquist, över moder- lat på politiska möten i Sundsvall och Örc- skapsförsäkringsfrågan och den ingående bro.
Från det senare mötet lägga vi märke kritik kommittens förslag från olika kvin- till amiralens ord: ” Vi motståndare till den nohåll rönt.
Ävenledes påmindes om lagen politiska kvinnorösträtten ” och konstatera om nattarbetsförbund för kvinnor, som ge- ett återupprepande vid båda dessa tillfällen nomdrevs, trots ivriga protester, icke minst a v de från Kalmarmötet kända argumen- från de kvinnors sida, förbudet skulle kom- ten.
ma att beröva ett relativt väl avlönat ar- bete.
Tal.
slutade med a t t säga, att a v alla dessa frågor framgår, huru behövlig den fulla medborgarrätten är, för att alla kvin- nofrågor skola lösas på för kvinnorna och för landet bästa sätt.
Vid Andra kammarens sammanträde Uppsala F. K.
P.
R. hade årsmöte den 8 den 29 m a j besvarade civilministern hr m a j under fru E.
Hagens ordförandeskap.
Styrelsens och revisorernas berättelser före- Lindhagens interpellation rörande de drogos och ansvarsfrihet beviljades för det gifta kvinnornas ställning i järnvägs-, förflutna förvaltningsrådet.
Till styrelse om- post- och telegrafstyrelsen.
Efter a t t ha uppläst redogörelser av valdes fruarna E.
Hagen, M.
Eden, E. Söder- man och fröknarna v. Post och E.
Anden cheferna för ifrågavarande verk angå- med fröken M. Ysander och fru S. Svanfeldt ende nu rådande förhållanden, upp- som suppleanter.
Revisorer blevo docent E. v. lyste civilministern att han v a r a v den Bahr, som återvaldes och fröken Graffman, meningen, att åtskilliga skäl tala för, som nyvaldes efter fröken Högstedt, som undanbett sig återval.
Revisorssupplean- att kvinna, som gifter sig, bör beredas ter blevo fru M. Hagelin och fröken E. ökade tillfällen att kvarstå i dittills in- Berggren.
Ordföranden redogjorde för nehavd tjänst.
Och d å han ansåg sa- landstingsmannavalens betydelse och fram- ken så behjärtansvärd, att en utred- höll betydelsen av a t t kvinnorna genom ning skulle vara fullt befogad, ämnade deltagande i dem arbeta för sin politiska han för sin del gå i författning om åvä- rösträtt.
gabringande a v en sådan.
Västerås F. K.
P.
R. höll den 29 april or- Hr Lindhagen tackade för svaret.
dinarie möte, därvid styrelse- och revisions- berättelserna från föregående år godkändes.
Under året ha ett 40-tal nya medlemmar ingått.
Växjö F. K.
P.
R. hade den 7 maj anord- nat ett såväl a v föreningsmedlemmar som Före rösträttsfrågans behandling i riks- utomstående ganska talrikt besökt möte.
Revisionsberättelsen upplästes och bevilja- dagen tillställdes varje riksdagsman den på des på revisorernas tillstyrkan ansvarsfri- F. K.
P.
R:s opinionsmöten landet runt het.
Fröken Elin Pålman från Alvesta fattade resolutionen, varjämte följande höll ett såväl till innehåll som utförande rösträttslitteratur utdelades i riksdagen: L. utmärkt föredrag om kvinnans betydelse i K.
P.
R:s årsberättelse för 1911, Minnes- samhället och påpekade områden där spe- listan, Mrs Chapman Catt ‘ s stora kongress- ciellt kvinnorna borde kunna göra ett vär- tal samt ” Det sociala och politiska samar- defullt arbete, t. ex. för skola, fattigvård betet mellan män och kvinnor i Finland ” och sjukvård.
Vidare påpekade talarinnan a v Vera Hjelt.
Rösträtt för Kvinnor har den orättvisa, som låge i a t t ensamt män- under riksdagen utsänts till alla riksdags- nen stifta lagar för både kvinnor och män, männen.
i synnerhet då det gäller frågor som t. ex. äktenskapslagstiftningen.
där kvinnan inta- ger en säregen ställning.
örebro F. K.
P.
R. hade den 13 maj an- ordnat opinionsmöte.
Publiken uppgick till ApplGden p9.
riksdagsläkfaren.
ett 100-tal.
Efter ett par sångnummer av en större manskör öppnades mötet med några Anhålles att genom Rösträtt för Kvinnor välkomstord av fru Hjelmqvist till aftonens f å avgiva följande förklaring: talarinnor docenten Hilma Borelius från Efter det anförande, varmed h r Thyrkn i Lund och fru Ella Billing från Stockholm.
Första kammaren öppnade debatten om Docenten Borelius formade sitt €öredrag till kvinnans politiska rösträtt, hördes f r h en ett kritiskt skärskådande och bemötande av a v åhörareläktarna en enstaka kraftig ap- kvinnorösträttsmotståndarnas skäl mot plåd och ett bravorop.
I flertalet a v huvud- kvinnans rösträtt.
F r u Ella Billing behand- stadens och även i en del landsortstidningar lade den kvinnliga rösträttsfrågan huvud- tillskrives denna på riksdagsläktarna för- sakligen ur rättfärdighetssynpunkt, poäng- bjudna opinionsyttring någon a v de när- terande att ett uppfyllande av kvinnornas varande kvinnorna.
Vid debatten närva- fordringar är ett rättfärdighetskrav.
Ef- rande kvinnor kunna intyga att denna teråt antogs en resoliition, vari uttalades en olämpliga opinionsyttring utgick från en bestämd förhoppning att riksdagen måtte man, nämligen d:r Erik Tretow från Gö- antaga som hvilande regeringens kvinno- teborg.
rösträttsförslag.
Mötet avslöts med avsjun- ögonvittnen.
gande a v ” Du gamla, du fria ”.
Kvinnofrågor inför Riksdagen, Meddelande från V. U.
Från läsekretsen.
Fredrika Bremers staiykommittt?
har haft ett förberedande samman- träde i Stockholm.
Närvarande voro representanter för F. K.
P.
R., Svenska kvinnornas nationalf örbund, Fredrika Bremerförbundet, Vita Bandet och Nya Idun.
Kommitten kommer a t t konsti- tuera sig först till hösten.
Rösträtt för Kttrnnor sker ymom poster,
N:R 7 BÖSTRÄTT S t r ind ber I, II 1 ’ I.
F Ö H KYINWOR och kvinnofrågan, Av C.
J.
Engström.
I. mes kanske allra klarast i tone Strindbergs segrar över kvinnan är Strindbergs språk i de betydelsefull; inte lätta, de äro snarare ödesdigr: ste verken ä r smädarens.
Troligen h säger Elin Wägner i sin artikel i Idui de brutala orden och sammanställnii Hon anför några versrader som åskåc g a m a skänkt honom den intensi3 liggöra hans kvinnotillbedjan, de bt njutning, som utlösningen av det ob römda orden om hur kvinnan är s a n skuret uttrycksfulla givetvis medfö mansatt av allt det utvaldaste i skz men knappast den rena, avklarac pelsen.
De ha sin motsvarighet någor glädje som kvinnokönets mera skept ska begabbare h a av sina valda elal städes i blå böckerna, där han med hö poesi beskriver h u r allting hos en vis heter.
En fritt ståeude hädare ger kvinna var behag, hennes vila och ri emot Eva blev han aldrig.
Hon är e relse, gång och tal, ända till de vardag underordnat väsen, men, tyvärr, icli ligaste åtbörder.
En dyrkan a v de underlägset soni fiende, bacillen är dc andra könet, så uppfylld a v själful icke heller, han dör ej av ironi.
Ann förfinad sinnlighet, men ock a v de mindre dör han a v klubbslag elk mest förandligade längtan efter tröe bordslampor.
Saken är minsann ini och r o invid själva kvinnlighetens ege lätt.
Det oaktat utgör, som sagt, toner: innersta väsen är kanske blott att fir na hos denne litteraturens senaste sta respektlöshet ett påfallande drag.
Dt r e kvinnohatare.
Vinner han segrai ä r en helt a m a n atmosfär omkrin så äro de i sanning dyrköpta.
Stride.
Strindbergs kvinnor än kring det noi föres ständigt med raseri, aldrig mei ska dramats.
Eller rättare sagt, dc kallt hån, alltid med glödande hat, hel ä r två atmosfärer, två andliga klima sighet och skymford eller med förtviv bägge himmelsvitt skilda från vara1 lans skri u r hjärtat.
Det är just ingei dra och från det som omger kvinnc fäktkonst som kan anses förutbestämi gestalterna hos Ibsen och Björns01 till seger.
Ofta sargar han djupast sil Kring dem dallrar idealiteten SOI själv vid de häftigaste utfallen.
I E1 majluft i SOI, knappt synlig, hej dåres bikt undfår ingen så blodiga så jordiskt, som en hägrande förklarin Ho som August Strindberg.
Men själv; a v färglös genomskinlighet.
lidelsens våldsamhet väcker deltagan Strindberg äro de ettdera upplyfta de i trots a v logikens gensägelser.
Hal himmelsk mystik med en skymt a bekämpar kvinnan icke som en under helgongloria kring huvudet, eller hår liigsen makt, den han föraktar eller en betonade, i jordens skarpaste grådaga avskyr, utan som en farlig, jämnstarl insatta väsen utan någon förmedland eller överlägsen, den han fruktar ocl smekande skiftning mellan konturern avgudar.
H a n vill framvisa vad hal och omgivningen.
Grundförhållande anser vara hennes oresonlighet och gö mellan könen är hos norrmännen de ra slut på mannens överskattning elle att mannen syndar och sviker, kvinna stundom även uppskattning av henne offrar och upprättar.
Hos den svensk Ty det ä r egentligen genom den hoi diktaren i hans betydelsefullaste hithi får sitt mest fruktansvärda välde, hol rande verk ter det sig så, att hon brin har sina kraftigaste maktmedel inon gar fördärv över mer eller mindre - mannen själv.
Sådan är uppfattnin vanligtvis i hög grad mindre - sym gen under Strindbergs hätskaste ocl patiska män.
Om hon är brottslinger starkaste period.
Tidigare och senarc 3å blir han stackaren, med vilken v h a r den en annan mildare färg.
Son, j förmå hysa den medkänsla son naturligt är, växlar den med inre stäm Strindberg synes förutsätta.
Grundsy ningar, personliga och litterära in nen på kvinnan bestämmes hos norr tryck, för vilka han v a r sjukligt mot männen av helgd och vördnad såson taglig, samt olika levnadsåldrar.
Vic inför något högre och framför allt r e en oreflekterad jämförelse ter den sig iare.
Hos dem är hon återlöserskan som den skarpast tänkbara motsägelse IOS honom upplöserskan.
Han kar till Ibsens och Björnsons.
Och dock är iyrka, men icke vörda i vanlig mänsk.
det i själva verket inte så lätt att säga ig mening.
H a n ser på Eva med alla vari skillnaden består.
Närmare be- gon, tillbedjans, begärets, hatets, blot1 sett, bli likheterna större än man först eke den ideellt jordiska vördnadens.
märker.
Demonen i kvinnohamn upp- Men den norska uppfattningen stel.
träder hos de två norrmännen, och iade till en besvärlig och falsk d o g den räddande ängeln finns hos Strind- oatism.
Kvinnodemonen fick visserli.
berg.
Bestraffandet saknas e j hos de: en småningom en rymlig plats även förra, hos Björnson h a r det en nästan lå det hållet.
Men som motvikt fanns maniakalisk benägenhet att bli fysisk .Iltid den räddande ängeln i kvinno- knytnäve och piska, som det blir fly- iamn, vare sig räddningen lyckades gande lampa hos Strindberg.
Och för- ller icke, eller blev demonen själv gudandet kan å andra sidan vara lutligen omvänd och renad.
Mot den- minst lika starkt hos honom som hos lit dogmatiska framställning utgör dem.
Men gisslet i förra fallet träffar k i n d b e r g s uppträdande en lika oer- ej kvinnan, utan kvinnor.
Och för ört våldsam som trots alla över- Strindberg är icke den vanliga, var- rifter nödvändig reaktion, en frigö- dagliga, borgerliga kvinnan som hos else till ett mänskligare, mera med dem ett högre och framför allt renare erkligheten stämmande betraktelse- ~ ä s e n.
Vad han dyrkar ä r dels den ätt i fråga om förhållandet mellan kö- iörandligade drömgestalten, dels den en i och utanför äktenskapet.
Kvin- föYkroppsligade skönhetsmakten.
Olik- a n är icke mera räddande ängel ä n beten är grundväsentlig och oförson- iannen, överhuvudtaget icke mera än- lig, en andlig fiendskap.
Det förnim- el än han.
Hon h a r som han skarpt ordiska intressen, ekonomisk lägg- ing, maktbegär, härsklystnad.
Och Rosträttsseger i den fjärran Östern.
Den ärskilt ä r hon kallt förståndsmässig provisoriska regeringen i Kwantung i Kina ch beräknande i väl så hög grad som har utfärdat en konstitution för en lantdag, an.
Det är vad Strindberg vill säga, bestående av folkvalda ombud, såväl kvin- nor sona män.
Denna lanklag skall bl.
a. ven när han beskyller henne för brist välja guvernör över provinsen samt ordfö- å logik.
rande i dess högsta domstol.
Ehuru denna Och här komma vi till något som provisoriska författning endast gäller till vinnan kan ta fasta på ock göra sig dess den nya republiken erhållit en slutgil- 111 godo i den pågående striden för po- tig konstitution, innebär den dock en stor- tiskt medbestämmande, den djupaste artad seger för de kinesiska rösträttskvin- unkten i hela frågan och den som norna, och det är knappast troligt att de ehandlas ytligast, mest konventio- skola låta sig berövas denna rättighet, då den slutligen gällande författningen skall ellt, tanklösast och insiktlösast.
införas.
7 Ställningen i England.
Den nya taktiken.
Vad som f. n. är mest aktuellt inoi den engelska rösträttsrörelseii är de taktik de olika föreningarna slagit i på efter förlikningsbillens fall den mars.
Den engelska landsföreningen (N; tional Union of Women ’ s Suffrage S (cieties) hade den i4 och 15 maj anorc nat ett extra centralstyrelsemöte fi: att överlägga om föreningens takti med anledning av den ändrade situ; tionen.
Detta möte var ovanligt ta rikt besökt från alla delar av lande Dess viktigaste ärende var ett försla från verkställande utskottet att d å a!
betarepartiet nu tagit upp kvinnan politiska rösträtt på sitt program, fört ningen hädanefter skulle stödja dett partis kandidater.
Ordföranden, m r Fawcett, förordade varmt detta försla och ansåg att det stod i full överen!
stämmelse med föreningens politisk neutrala principer.
Dessa principe hade hittills endast tillämpats i fråg om individer; nu skulle de även kon ma att gälla för ett parti, det end parti, vilket som sådant uttalat sig f ö kvinnans rösträtt.
Man skulle ick stödja partiet på grund a v dess part politik, utan på grund av dess vänlig ställning till kvinnorösträttsfrågar Vilket som helst annat parti som ei bjudit samma villkor skulle stötts p samma sätt.
- Som vi se, är situatic nen h ä r alldeles densamma, som ho oss förra året, och liksom den hos os ledde till 20-junibeslutet, antogos äve nu i England resolutioner, i vilka bc slöts a t t föreningen vid valen skull stödja arbetarepartiet.
Detta parti h a Från början varit vän av kvinnan rösträtt; med undantag av blott 2 rös ter röstade det enhälligt för förlik ningsbillen 1910 och stödde 1912 offi iiellt denna bill.
Arbetarepartiet h a r visserligen all män rösträtt på sitt program, men ha lock förklarat sig villigt att rösta fö m d r a former a v kvinnlig rösträtl iven om de skulle innebära mindre äi letta.
Mrs Fawcett yttrar i den engel ska landsföreningens organ, ” The Com non Cause ”, angående den nu inslagn: .ägen: ” Jag anser därför att om v i kola vara verkligt neutrala, liggei rår väg klar framför oss.
Vi h a aldrig vhållit oss från att stödja enskilda aedlemmar a v arbetarepartiet, emedan i varit rädda för att betecknas med eras partinamn; och vi få nu inte ara rädda för att stödja partiets kan- idater på den grund, a t t vi kunde fal- keligen anklagas för att gilla dess all- iänna politiska hållning.
Vi h a inte, jort detta; vi äro fullt beredda att ge amma stöd åt medlemmar a v andra artier, närhelst de ge oss samma för- iåner, Den praktiska konsekvensen v den fattade resolutionen blir att mdsföreningen för framtiden kom- mer att stödja enskilda kandidater till- hörande arbetarepartiet, särskilt i de valkretsar, som representeras a v libe- raler, som e j äro pålitliga i fråga om kvinnans rösträtt.
Landsföreningen skall nu som förr e j opponera sig mot säkra vänner av kvinnans rösträtt, vil- ket parti de än m å tillhöra .. Några a v OSS äro socialister, andra äro konserva- tiva, andra åter liberala, men vi under- ordna våra enskilda politiska åsikter för den stora sak: kvinnornas frigö- relse, vilken v i ägna v å r a krafter. ” Landsföreningen h a r vidare beslutat, att dess närmaste ansträngningar sko- la gå u t på att få kvinnorna upptagna i ett tillägg till den reformbill angåen- de rösträtten, som m r Asquith i sitt svar på en a v m r Snoivden framställd interpellation förklarat att regeringen fortfarande har för avsikt att fram- lägga under denna session.
Detta tillägg till reformbillen kom- uier även att bli föremål för de båda.
.
.
” Giv kvinnan vad kvinnan till hör! ” Därtill hör även en förstklassig symaskin; välj därför “ SINGER “ Hinn u p p K i n a!
S å löd inskriptionen på den flagga, som bars av Rev.
Anna Shaw i den stora röst- rättsprocessionen i New York den 4 maj.
” Är det inte en förträfflig sak att hålla för ögonen psi.
de framåtsträvande amerikanar- na? ” sade hon skrattande.
Michigan hör nu till de amerikanska sta- ter, där folkomröstning angående införan- det av kvinnlig rösträtt kommer att äga rum i år - de övriga äro Ohio, med om- röstning i juli eller augusti, samt Oregon, Kansas och Wisconsin, vilka jämte Michi- gan rösta i norember.
I Michigan föregicks beslutet om omröstning av ivrig agitation Irån kvinnornas sida med hjälp av Män- nens förbund.
Beslutet fattades med 23 röster mot 5 i överhuset och 75 mot 19 i underhuset.
stridande föreningarnas närmaste agi- tation.
Dessa anse båda att det ä r omöjligt f ö r varje rösträttsförslag, som e j kommer från regeringen, att gå ige- nom.
Women ’ s Freedom League har nu beslutat att driva ivrig propaganda mot regeringen, såvida e j reformbillen inom kort framlägges och antages med 3 t t tillägg om kvinnans rösträtt.
Den kar förklarat sig vilja visa regeringen a t t endast ett regeringsförslag kan hin- Ira kvinnornas opposition mot rege- * ingen och den vill ha rösträtt för kvin- nor på samma villkor som f ö r män.
Women ’ s Social and Political Union, som även driver denna taktik, har dock förklarat sig ämna stödja ett a v lord Robert Cecil, mr Philip Snowden m. fl.
iramlagt förslag om ett tillägg till iomerule-billen, enligt vilket den kom- riunala rösträtten skulle läggas till: rund f ö r valen till irländska parla- nentet.
Därigenom skulle de irländ- ska kvinnorna erhålla politisk rösträtt 3å samma villkor som män.
Detta för- lag möter emellertid oerhörda svårig- eter dels hos regeringen, som genom tt e j uppta det i billen visat sin ovilja äremot, och dels hos nationalistparti- ts ledare, som äro kända för sin iv- iga önskan att bevara all den politi- ka makten på Irland i männens hän- er.
Den senaste händelsen a v intresse in- m den engelska rösträttsrörelsen är ir Lansburys framläggande a v ” The ex Disqualification Removal Bili ” Förslag om könsstreckets borttagande).
) etta är samma lag, som först fram- ides 1870 och d å blev antagen i andra isningen och även lyckades bli be- andlad a v underhuset som kommitte.
) etta är ” den ideella och fullkomliga vinnorösträttsmotionen, emedan den r grundad på den principen att vad 3m ger en man r ä t t a t t rösta, även kall ge en kvinna samma rätt ”.
Med ndra ord: denna lag vill åstadkom- la, att i allt som rör rätten att rösta, lla ord som beteckna män även skola inefatta kvinnor.
Den framlades den 1 maj, men blev aldrig upptagen till ehandling, då den av talmannen an- igs innehålla detsamma som den re- an avslagna förlikningsbillen.
Ester Brisman.
EAU =ON0 (Professor MONO) iverträffat medel för erhållande av klar och fräsch hy.
Pris Kr.
3.-, 5 50, och lo.-.
RANSKA PARFYMMAGASJNE 7 Hovleverantör 2 i D~ottnlnggatan 2i, Stockholm.
Kiks Tel. 33 09.
Allm.
Tel. 311.
(KR 476 *
N:R 7 R Ö S T B Ä T T FÖR KL ' INNOR 8 Inbjudan till de svenska kvinnornas andra allm %nna r östrä,ttsmöfe.
De svenska kvinnornas andra allm.
röst- rättsmöte skall ä g a r u m i år den 16 j u n i i Nackarps dal i Skåne.
Det är på en vik- t i g tidpunkt för hela vår rörelse, som detta möte kommer a t t hållas.
Första kammaren har med 28 rösters majoritet avslagit den kungl.
propositionen om politisk rösträtt för svensk kvinna på samma villkor som för svensk man, och det blir nödvändigt a t t L.
K.
P.
R. under de närmaste åren ned- lägger ett ännu mera intensivt arbete än förut på att för vår f r å g a vinna den föi- stäelse ute bland folket, som ensam k a n bringa den till seger.
Som e t t led i detta arbete måste somma- rens möte betraktas.
Kackarps dal är ett ställe d ä r den skånska befolkningen är v a n att samlas f ö r att lyssna till manande ord f r ä n deras politiska ledare; h ä r vilja vi nu g i v a denna befolkning i så stora skaror som möjligt tillfälle a t t höra vår sak framlagd och tolkad a r talare ur våra egna led.
Men det är e j nog a t t de beramade talar- n a infinna sig; lika r i k t i g t är att om dem sluter sig en stor skara a v L.
K.
P.
R:s egna medlemmar; allmänheten bör f å se, a t t bak- om talarna står en stor och allvarlig kvin- noopinion, som är beredd att arbeta och offra tills v å r t k r a v blivit genomfört.
Skåneförbundet all F. K.
P.
R. r i k t a r här- med en enträgen inbjndan såväl till sina egna medlemmar som till de övriga lokal- föreningarnas medlemmar u t över hela landet a t t för sakens skull så talrikt s o n möjligt infinna sig i Nackarps dal den 16 j u n i och även förmå vänner och bekanta a t t följa med.
Mötets program återfinnes h ä r nedan, avensom anvisningar m. a. p. inkvar- tering i Lund och a n n a t som för mötesdel- t a g a r e k a n v a r a a v intresse a t t veta.
Det Tore e n stor glädje f ö r Skåneförbun- det, om alla som kunna det, ville komma till detta m6te.
Det blir början till, som vi hoppas, den sista stora ansträngningen, och mycket hänger på a t t början blir god.
Lund, Pingstdagen 1912.
F ö r Skåneförbundet Anna Wicksell, ordf. Louise a f Ekenstam, Ellen Wester, sekr.
Upplysningar om mötet.
Tdgförbindelser och inkvarterifty.
Tågförbindelserna med Nackarps dal, Röstånga station, Eslöv-Klippans jtirn- väg, äro så beskaffade, att skånska del- tagare i friluftsmötet den 16 juni kun- na komma dit direkt från sina resp. hemorter söndag f. m. och tillbaka sön- dag kväll.
Icke-skhingar däremot gö- r a klokast i a t t fara till Lund lördag kväll.
Genom anmälan till fil.
mag. Clara Lundh, Sölvesgatan 3, Lund, in- nan den 10 juni, kan rum beställas an- tingen i privata pensionat, pris inbe- räknat frukost högst 2 kr.
pr dag, eller i hotellen, pris p r r u m på Grand Hotell från kr.
2: 50, på Järnvägshotellet från 2 kr.
pr dag.
Ifall två önska dela rum, bedes detta uppgivas.
Ankomsten till Nackarp sker söndag f. m. mellan kl. 11 och 12, och mötet ta- ger sin början kl. 12 med musik a v Skånska Trängens musikkår.
Program: - marsch a v Ekberg.
2) Välkomsthälsning a v Skåneförbun- dets ordförande.
3) L.
K.
P.
R:s ordförande fröken Anna Whitlock: Personlighet och röst- i) Vivat!
rätt.
4) Svenska melodier.
5) Fru Caroline Benedicks-Bruce, Vis- by: Debora, en biblisk kvinnosaks- kvinna.
6) Landkjending - a v Grieg.
7) D:r Gulli Petrini, Växjö: Motstån- darnas argument.
8) Finska melodier.
9) Fröken Sigrid Kruse, Karlskrona: Anförande.
10) Festmarsch - av Teika.
K1.
3.30 intages middag &amp; Röstånga gästgiraregård.
bledlemmar a v F. K.
P.
R. utanför Skåne ävensom samtliga talare äro härvid Skåneförbundets gä- ster.
Alla skånska deltagare betala kr.
1: 50.
Hemfärden sker för dem som skola till Lund eller östra och södra Skåne kl. 7.21.
De som skola norrut Stockliolmsfiireningens 10-årsfest.
eller västerut kunna fara antingen kl. Sin tioårsfest koinmer Föreningen 5.25 eller 8.52. för Krinnans Politiska Rösträtt i Måndagen den 17 juni kl. 10 f. III.
5 Stockholm a t t fira tisdagen den 4 juni kl. halv 8 e. in.
å Lidingöbro värdshus.
Grand Hotel i Lund Vid festen, till vilken inträdesavgiften haluenskilt möte, blir 60 öre, förekoinnier tal, sång m. m., till vilket alla medlemmar av F. K.
P. varjämte förfriskningar serveras.
F ö r dein soni så önska ä r tillfälle be- R. äga tillträde.
rett a t t kl. 10 intaga gemensam supk.
Diskussionsämnen: Till supen, \ - ars pris blir 2 kr., kan 1, Vad kan göras för att visa att Sve- teckning ske å Röstriitisbyrån, Läst- riges kvinnor önska rösträtt?
Opi- Allm.
makaregatan 6, mellan kl. 3-4. nionsyttring till 1914 års riksdag.
tel. Br.
9 44.
Se ridare annons i de dag- 2.
Vad kan göras för att ännu mera 5n liga tidningarna.
hittills utbreda intresset för kvin- - - _ - norösträtten bland landsbygdens Selma Lagerlöfs kvinnor?
stora t a l på Operan under förra årets kon- gress föreligger nu i eu av miss M.
C. Git- tens verkställd engelsk översättning med titeln " Home and State ".
Kvinnoröstrutten i Italien.
Vid behandlingen av det nya röst- rättsförslaget i italienska parlamentet avslogs Signor Mirabelius motion om rösträtt för h i n n o r med 209 röster mot 48..
______ Amerika och Irland.
Guvernörerna för de 3 amerikanska kvin- norösträttsstaterna Colorado, Idaho och Wyoming hava med airledning av den en- gelska regeringens förslag om självstyrelse för Irland tillställt m r A4squitli följande te- legram: " Vi uppmana Eder a t t s ä t t a för- ticende tiII Irlands kvinnor, liksom vi satt förtroende till våra. "
Efter diskussionsmötet blir frukost- middag å Grand Hotel.
Eftermidda- gen blir upptagen a v diverse kom- niitt6sainmanträden.
K1.
7.15 ställes färden av så många deltagare, soin kunna stanna över måndag kväll, till Bjerred, d ä r avskedssamkväm med su- p @ hålles på restaurangen.
Även skåningar, som vilja stanna annel över natten i Lund och ej bo hos I- " och bekanta, kunna anmäla sig till irlkvarteringskommitteen; men utifrån kommande äga företräde.
Alla Skåne- Sörbundets medlemmar iiro värdar vid detta tillfalle och ställa överallt siii bättre lokalkännedom och övriga tjiin- sier till våra utifrån kommande gäs- ters fcrfogande.
Lund, Pingstdagen 1912.
Slcåneförbundets stgrelse.
I: illa, högt belagen, med härlig utsikt Över iön Asunden, uthyres möblerade rum fr. O. m.
1 maj.
N m e meddelar PETERIN~R A. LINDQVIST Åsanda, Ulrioehamn.
RA.
Ollijns Extra Prima 3.
Prima ile danska Ruinnorna och Frederik 9111.
Bomul Isliirft.
Marknadens F r u Johanne Munter har till Rösträtt för Kvinnor sänt några minnesord bästa över Danmarks bortgångne kung.
Vi kvalit 6er.
lämna ordet åt f r u Miinter: Danmark h r a lidt et sinerteligt Tab ved Frederik d. V1II:s pludselige og uforudsete Död i Hamburg d.
14:de Maj.
De stemmeretsintresserede Kvinder niaa iser v z r e ham taknemmelige, thi han gav dem i 1908 kominunal Valgret under lige Vilkaar med Mznd, samti- digt med at disse fik udviket kommunal Valgret.
Vi erindrer hvorledes vi Kvinder vid Festen p a a Raadhuset i Anledning af den nye Lov tog os den Frihed at drikke Hs Majestats og Dronningens Skaal og telegrafisk sendte ham vor dybe Tak for den Underskrift, der stad- fzstede Loven.
Hen paa Aftonen kom et Svar genem Cabinetssecretairen: " H.
M.
Kongen sender den Kreds af Kvinder og MLend, som Valgretsloven h a r samlet til Fest, sin hjzrteligste Genhilsen og Tak, og knytter hertil Önsket om, at denne sto- re och betydningsfulde Reform maa virke til Held och Lykke for Faedrelan- det! "
Vi har a l Grund til at tro, a t han vilde have viist Kvinderne den samme Tillid med Hensyn til deres po- litiske Valgret.
Des v; Erre lukkede hans &amp; e sig forinden.
Men de danske Rviiider vi1 altid med dyb Taknemme- lighed mindes, hvis Haand det var, der gav dem den förste store Gave, der i kommunal Henseende gjorde dem lige- stillede med Mznd.
Mindet om ham skal leve i vore Hjer- ter, ligesom vi nu med Sorg höre Kir- keklolikerne ringe vid hans Bisaettelse.
- - - _-_ __ Presidenten Tafts vädjan till Kaliforniens röstberättigade kvinnor.
Mr Taft h a r ofta offentligt uttalat hur högt han skattar sin hustrus råd.
Roosevelt h a r alltid framhållit föi.
lwiniiorna deras plikter som mödrar, ingen familj bör ha mindre än fyra barn h u r ä n dess förmögenhetsrilllror ställa sig, detta ä r det evangelium Roosevelt predikar.
Taft vänder sig också alltid till kvinnorna, men har hittills icke haft någon speciell förkun- nelse till dem.
NLI h a r han Trädjat till Kaliforniens röstberättigade kvinnor a t t skänka honom sitt stöd vid presi- dentvalet.
Tafts uppmaning till kvinnorna in- cehålles i ett brev till överste Ham- rnond i Kalifornien.
Taft stöder sina anspråk på kvinnornas röster genoin att peka på vad han under sin presi- denttid gjort för barnen.
H a n har upp- rättat en barnavårdsbyrå, som ener- giskt arbetar för fattiga barns väl.
Soiii ledare av denna institution har lian satt miss J u l i a Lathrop, som han sjiilv beskriver soni en ovanligt dugan- de kraft.
Miss Lathrop h a r en årslön på 18,000 kr.
Detta ä r mr Tafts stora trumf i Kalifornien och över huviid taget i alla amerikanska stater, d ä r kvinnorna rösta.
Oldenburgs lantdag har nyligen med 22 röster mat 13 antag-it följande resoliition: " Rätt a t t välja medlemmar a v försarnliiigs- rådet skall tillkomma alla kvinnliga n e d - lemmar av församlingen, som fyllt 24 år, som tillhört f6rsanilingen minst 3 år och som antingen iiro gifta eller som genom a t t betala sin skatt bidragit till thekandet av statens utgifter. "
Röstrkttskvinnorna i 01- denbnrg hysa gott hopp om a t t deras stat skall bli den första i Tyskland, som ger kvinnorna rösträtt.
Stockholms Nya Resandehem LTUREP11 \ 11 Birgerjarlsgatan 19 - (Kungsgalan 1.)
- Rikstel.
77 50.
Allm.
Tel. 242 21.
Mytt - Förstklarslgt - Komfortabelt.
Rum från 2 kr.
till högre pris.
Veckorabatt gives.
Högaktningsfullt E.
L I N D ORM.
Behöver sKorrma lagas?
3å ränd Eder till Svenska Skosulningsfabriken, Norrlandsgatan 21.
Skorna hämtas och hemsändes ifter tillsägelse på allm.
24340 eller riks 6277.
Obs.!
Billiga priser och prima materialier.
(A. F. 776).
Veaetarlska Matsalarna &amp; Pensionatef Drottninggatan 94, 1 tr. rekommenderas.
Middag Tiden kan dock än- serveras från kl. halv 4-5. dras efter överenskommelse.
4.
T.
26055.
Augusta Rydell.
(A. F. 7i7.1 MÜLLERS CAFE 16 Norrlandsgatan rekommenderas.
Särskilda matsalar !tör dauter.
Stora hygieniska Matsalar 1 tr., k ä n t f ö r sin goda, vällagade mat.
A nedre botten servering efcer tyskt wh svenskt mönster.
Obs.!
Stor rabatt vid Böp av ku- ponger.
0bs.l E t t omtyckt kaffe serveras hela dagen.
b p p e t till kl. en kvart fiire 12.
Ivar Öhrnbergs Bokbinderi L Obcervatoriegatan, Stockholm.
R.
T.
8203, A.
T.
10433.
Utför a l l t vad till yrket hörer.
Uppfodring och ferniss- ning av kartor och planscher.
Speciaiitb: Förgyllning Iör hand och presi.
Klädsel av skriv- och spelbord.
Omsorgsfullt arbete och moderata priser.
(A. F.
796.)
ModemagasineP Svea 11 Observatoriegatan, Stockholm.
A.
T.
157 50.
Obs.!
Butiken närmast Upplandsgatan.
(A.F.
i95,) Sorgartiklar på lager.
Agnes Hallbergs Modeaffär Upplandsgatan 25 rekommenderas.
Smakfulla hattar, moderata priser.
Sorghattar på lager.
Allm.
Tel. 11602.
(A. F.
i97.)
Den Svenska Hattnålen " Mode de la Suede " fyller alla anspråk, enkel konstruktion, ytterst praktisk, högst elegant.
Enda lösningen, begär omgående prospekt och prover frin Hattnålsaffaren Mode de la SuBde, Hornsgatan 26, Stockholm.
Hdvilinor s sjunde nummer innehåiler bl.
a.: Ur statsministerns anförande i kvin- norösträttsdebatten.
1912-1914.
Sveriges första röstr5ttsförening 10 k.
Av Anfia Lindhagen.
Rösträttsdebatten i riksdagen.
Eösträttsdebattens avspegling i pres- sen.
Från läktaren.
Av Gwelz.
P Niitidens söndertrasade kvinna).
Svar till Ellen Key.
Av Am&amp;.
Strindberg, Kvinnan och kvinnofrå- gan.
I.
Av C.
J. Engström.
Ställningen i England.
Av Ester Bris- man ..
De danska kvinnorna och Frederik T ' ILI.
Av Johanne Munter.
Iubjudan till de svenska kvinnornas andra allmänna rösträttsmöte.
Föreningsmeddelanden.
Notiser från in- och utlandet.
Stockholm, I r a r Iizeggströms Boktryckeri A .. B., 1918.
