# ID: svediakorp-per2523
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,545
# sentences: 801
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ROSTRATT FOR KVINNOR Tidning utgiven av Landsforeningen för kvinnans p %olitiska rösträtt, MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket f ö r en stor sak som en stor sak kan göra för I ARG.
STOCKHOLM, 1 5 MAJ 1912.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR utkommer den 1 och 15 i var månad KREY.
Redaktör: ELISABETH Träffas onsdag och lördag kl. ‘, la 4-1 / 2 5.
Redaktion och Expedition: 6 Lastmakaregatan 1 Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
Norr WO.
Allm.
tel. Brunkeb.
944.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Distribuering i Stockholm: Rikstel.
Norr 585.
Allm.
tel. 20968.
9 f. m.-7 e. m.
Prenumeration genom posten Pris för 1912 i5 öre.
Lösnummer 5 öre.
För Utlandet 1 krona 75 Öre i postanvisning till tidningens expedition.
Annonspris: 20 öre per millimeterhöjd, större annonser och ånannonser rabatt.
Rikstel.
456.
Allm.
tel. 604.
9 f. m.-7 e. m.
En maktfaktor.
I 1 I oss.
Vi ha alltid ansett det som en styrka för vår fråga, att den aldrig kunde bli någon partifråga i egentlig mening, d. v. s. en fråga som utom sin egen salr- liga innebörd såsom biprodukt alstra- de en ökad maktställning för ett a v de politiska partierna på de övrigas be- kostnad.
Med den segslitna manliga rösträttsfrågan var naturnödviindigt förhållandet det motsatta; där stod en utesluten klass mot övriga klasser; medgivandet av politiskt inflytande åt denna klass måste följaktligen stärka det partis eller de partiers ställning, soni stodo denna klass närmast.
Det ä r möjligt, a t t denna omständighet skaffade iniiiinens röstrattssträvande mera nitiska förkampar inom de redan röstberättigades leder, men säkerligen var det också denna omständighet, soni gjorde motståiidet så hårdnackat, som åstadkoiii iippskov och förhalning, så länge detta Gverhuvud var möjligt, och som slutligen medförde frågans lösning i trötthetens, kompromissens och ga- rantiernas tecken.
Slutligen t a r inan väl nappeligen miste, om inan antar att det är den omständigheten att ut- vidgningar av den politiska rösträtten som regel alltid medföra politiska maldförskjutiiingar, vilken ligger till grund för den teori angående ” den verkliga rösträttsgrunden ”, som prof Reuterskiöld velat göra gällande i sin utredning av den kvinnliga riisträtts- frågan.
Denna grund ür, siiger han såväl praktiskt soin principiellt ” der sociala verksamhet utom hemmet ock familjen, varigenom individerna p6 grund av r e d intressegemenskap mei flera eller färre andra blivit en själv ständig maktfaktor i samhället ”.
Vi skola icke här uppehålla oss vic den i v å r a ögon mycket besynnerligs uppfattning, som båda råra ” utredare ’ tyckas hysa.
Överdirektör Widell u t Det folk, v a r s lagstiftning r e d a n för m e r ä n sex- h u n d r a å r s e d a n visste e r k ä n n a k v i n n a n s betydelse i h u s e t och i h e m m e t, t o r d e icke b e h ö v a f r u k t a för att f ö r h a s t a sig, om det n u ger h e n n e d e n politiska rösträtt, h o n i kraft a v sitt m e d b o r g a r s k a p h a r full rätt att f o r d r a f ö r uppfyllandet av sin plikt, s i n a uppgifter f ö r ä v e n s t a t s ä n d a m å l e t.
Sigfpid Wieselgren rycker den bara krassare att sam- iiillelig verksamhet i egentlig mening: ridast kan drivas utom lienimen och ’ ainiljen; oin hela samhället vilar på iemnien och familjen, d å iir väl hem- nens och familjens skyddande och be- mrande, hemmens förvaltning och själ-; a grunderna för dess organisation ett; amhällsintresse a v mycket hög valör, ch medför för dem, i vars hand heni- nens och familjens förvaltning i främ-: ta rummet ligger, hustrurna och möd- ’ arna, en intressegernenskap, minst lika ’ real ” som industriidkarnas för en god iäringslagstiftning eller lantbefolknin-: ens för en god arrendelag.
Det som i ä r huvudsakligen intresserar oss är x o f.
Reuterskiölds fordran, a t t innan: tt rösträttskrav bör vinna beaktande a v samhället, skall det befolkningsla-; er, som står bakom kravet, redan bli- cit en maktfaktor.
Det ä r nämligen så svårt a t t i-ets på vilket sätt en befolkningsgrupp skall kunna visa eller bevisa, att den verk- ligen blivit en maktfaktor inom sam- hället, ” som har anspråk på legal del- dctighet i den politiska rnaktutövnin- gen inom den konstitutionella staten ” Det finns ingen anledning a t t tro, at1 prof. Reuterslriöld menar, att man föi detta ändamål skulle behöva tillgripa de illegala vägarna, d. v. s. gå u t pB gatan och göra revolution, eller ock del andra maktmedel, som kallas politisk storstrejk; men vad finns det för andra sätt för politisk maktutövning inom den konstitutionella staten - utom dei ” legala ”, d. v. s. rösträtten?
Det sit ter niånga a v prof. Reuterskiölds nie ningsfränder i riksdagen, vilka nu on några dagar f å tillfälle att uttala sig i frågan; det vore intressant, o m någor a v dessa, innan han går att lägga sir nejsedel i urnan, ville upplysa oss on det bästa sättet för denna niaktutöv ning.
Vi skulle då kunna pröva, om v möjligen kunde gå iland med uppgif ten.
Emellertid ha rerlrligeii statsmakter ia givit oss en möjlighet till vanlig, le- gal malitutövning, nämligen genom den; niula politisk rösträtt, soin dock redan nedgivits de skattebetalande kvinnor- ia medelst rösträtten till landstingen.
Det har till L. Ii.
P.
R. i dessa dagar Erån flera håll ingått underrättelser, att iögerkvinnor runt om på landsbygden ledlagt sin rösträtt vid landstingsva- en, emedan de icke kunde förmå sig 3 t t rösta på motståndare till den fråga.
joni de f. n. anse som en a v de viktiga-, te på den politiska dagordningen.
Det förestår nu landstingsval i städerna] ch äl-eii här sitta många kvinnor, SOM i r o beslutna att göra på samma sätt x h kanske 5nnu många flera, för vilka Jet innebär en svår samvetspina att hesluta, h u r de i ett fall som detta skola handla.
Många högerkvinnor inom rö.
relsen ha arbetat på att söka förmå partiet att ändra sitt program med; tv.
seende på den kvinnliga rösträtten men på en stor del orter har detta visal Jig stöta på rent praktiska svårigheter beroende på valmansföreningarnas o r ganisation och arbetssätt, soni det hit tills icke lyckats att övervinna.
Undei sådana omständigheter återstår för der enskilda väljaren, den manliga likavä som den kvinnliga, ingen annan utväg att skaffa sig inflytande på partiet!
prograinbeslut ä n att neka partiet si1 röst, ifall programmet på en viktig punkt fastställes på ett sätt, som välja ren finner v a r a oriktigt.
Männen hi tagit denna utväg som en självklar sak kvinnorna f å nog vandra samma väg Men det länder våra kvinnor till heder att det ä r nied sinärta de g å denna väg de ville så gärna tro gott om sitt parti och intet kan göra dem mera ont ä1 att den tacksamhetskänsla, soni derai rättfärdighetssinne bjuder dem att hysi för de två andra partierna, vilka gör; vad de kunna för v å r fråga, icke ocksi skall kunna utsträckas till det parti soni eljest företräder deras egen politi ska ståndpunkt.
C O N S T A N C E MAEMSTRÖM Fiiska hlommor 0th vaikra hegrafnioiskransar N:o 6.
Dedgifta kvinnorna och rösträtten, Erfarenheter fr %n Finland.
I aprilnumret a v den ansedda finska kvin- iotidskriften A ’ utid är det svenska rege- mingsförslaget om rösträtt f ö r kvinnor före- nå1 för e t t längre sympatiskt omnämnande t v fröken Helena Westermarck.
” Det är med största glädje vi, Finlands cvinnor, hälsa den stora händelsen att Sve- - iges regering kräver politiska rattigheter ‘ ör de svenska kvinnorna på samma villkor; om för landets män ”, säger fröken Wester- iiarck, och ” man läser oclrså med största in-, resse justitieministerns vidsynta och fri- rinnade motivering. ” Mot förslaget om röstning med fullmakt Cör ä k t a makar p å derh grund att hustrurna icke skulle kunna avlägsna sig f r å n hem- met, gör förf.
likval en invändning.
Då qennes synpunkter grunda sig på person- lig erfarenhet och torde v a r a upplysande tör frågans bedömande aven hos oss, åter- r i v a vi dem h ä r in extenso: ” Vi a g a j u hos oss någon erfarenhet i saken.
E h u r u vår representationsform icke ar gammal, h a vi dock genom de t ä t a lant- 3agsupplösningarna haft nyval så gott som vart år.
Det h a r icke försports, att de gifta kvinnorna i allmänhet blivit borta f r å n va- icn p å grund a v att de icke kunnat avlagsna sig f r å n hemmet under den tid, som be- hövts för a t t nedlägga valsedeln i urnan.
Statistiken h a r också h a f t ganska gynn- samma siffror för kvinnornas deltagande i valen.
Då valförrattningen hos oss försiggår hela dagen under t v å dagars tid, behöva mannen och hustrun således icke nödvändigt samti- digt avliigsna sig f r h hemmet.
Själva ned- läggandet a v valsedeln kräver heller icke mycket lång tid, om vallokalerna äro tal- rika.
Men på landsbygden med de trögare kom- munikationerna gestaltar sig saken annor- lunda, k a n man invända.
- Om vallokaler- na äro tillräckligt många, bortfalla säkert också de flesta svårigheterna.
Vid de sista valen den 2 och 3 j a n u a r i 1911 Var jag ute på.
landet och röstade med vallängdsutdrag inom den kommun, d ä r j a g bor om somniaren.
Den blida vintern i fjol gjordc i skärgiirden tiden för raltillfället till den olämpligaste m a n över huvud taget lian tänka sig.
Hela den milsvida fjärden låg öppen, men vid stränderna fanns is.
Det oaktat syntes, så s n a r t det blev ljust den 2 januari p å morgonen, båtar med skär- gårdens folk.
Hela den dagen och den föl- jande s å g j a g vandrare gå förbi min boning från stranden upp till vallokalen.
Män och kvinnor tillsammans, såsom de kommit i sina båtlag.
Det v a r något vackert s j ä l r - medvetet hos dem, d ä r de gingo med sin rösträtt.
S t t de oclrså uppfattat avgivan- det a v valsedeln såsom något högtidligt, syntes på driditen.
Många a v kvinnorna hade tagit den s v a r t a silkesschaletten - ‘ kyrkduken ’ - p i huvudet.
A t t se dem sålunda gav ett starkt intryck utav betydelsen av det strängt personliga i rösträtten.
Den k a n icke ÖT-erlåtas, den k a n icke utövas a v någon a n n a n än individen själv, detta ger den e t t värde, som icke k a n överskattas.
- - - ” ~~ Jönköpings-Xagasixaet Etabl.
1873.
Regeringsgatan 45.
A.
T.
5541 parfym- och Ramaffar.
f. d.
A.
E. Schuldheis - Firman erundad 1784 KAM- &amp; BURSTAFti !R samt rikhaltigt lager af Toilettartiklar 23 Regeringsgatan 23 Allm.
Tel. 11242 73 C Drottnlnggatan 73 Allrn.
Tel. lQ68ö I LAGERSONS ’ ’ LA RO§€ ” Blomsterhande S Z Z O M A G A S X N 30 Sturogatnn.
Stockholm.
Jakobsgatan 1 8 - Fredsgatan 8
r- 2 S d S T B Ä T T FOB KVINNOR och kvinnans rösträtt, Kvinnofribgor inför Stockholmsföreningens Ungdomen Diskussionsmöte i Flen.
andra möte.
Söndagen den 5 m a j hade Flens fri- Riksdagen.
innade ungdomsförening med vaken I Viktoriasalen den 29 april.
KvinnHga skrivbiträden i postspar- baaken.
I en på torsdagen den 11 april avläm- nad proposition föreslår riksdagen att p å postsparbankens avlöningsstat upp- €öras 18 kvinnliga skrivbiträden med 700 kr.
lön och 550 kr.
i tjänstgörings- pengar.
Gift kvinna skall till biträdes- tjänst befordras endast efter för varje särskilt fall a v k. in:t lämnat medgi- vande.
Om däremot kvinnligt biträde ingår äktenskap, skall hon icke vara skyldig att avgå från tjänsten, såvida detta icke a v vederbörande myndighet befinnes nödvändigt.
Kvinnliga statstjänstemäns äkten- skapsrätt.
Inteypellation av hr Lindhagen.
Tydligen med anledning a v en nyli- gen inom järnvägsförvaltningen inträf- Sad händelse anhöll h r Lindhagen vid Andra kammarens sammanträde freda- gen den 26 april att få interpellera ci- vilministern angående kvinnliga tjän- steinnehavares rätt a t t kvarstå i tjän- sten efter ingånget äktenskap.
Talaren erinrade om att riksdagen genom beslut i år fastställt vissa vill- kor för kvinnors anställande i statens tjänst, varigenom bl.
a. kvinnlig tjän- steinnehavare, som ingår äktenskap icke skall vara skyldig att a v sådan a n ledning avgå från tjänsten, därest ej överordnad myndighet med hänsyn till tjänstens upprätthållande finner det nö.
digt.
Inom kommunikationsverken gäl.
la emellertid fortfarande andra bestäm melser, i det kvinna, som ingår äkten.
skap, därmed anses ha frånträtt sir tjänst, såvida e j verkets styrelse finne] anledning att göra undantag.
Desss föreskrifter tillämpas emellertid myc ket godtyckligt, varpå talaren lämnadr exempel.
B1.
a. meddelade talaren, at?
inom telegrafverket sedan gammalt lä.
rer ha följts den praxis, att för kvinn lig befattningshavare, kvarstående tjänst vid giftermål, bör den äkta man nen vara telegraftjänsteman.
F ö r r 1äi detta ha motiverats med risken i annai fall för telegrafhemlighetens bevaran de, ehuruväl samma risk synes kunnz föreligga, när manlig tjänsteman gifte] sig utom verket. (!)
Det synes v a r a uppenbart, fortsattt talaren, att en dylik ordning eller rät tare sagt oordning i fråga om de kvinn liga befattningshavarnas i kommuni hationsverken rätt att kvarstå i tjän sten vid giftermål bör upphöra.
Ocl d å under det nuvarande tillstånde mången kvinnas r ä t t och bästa äventy ras för varje år som går, vågar jag hemställa om kammarens tillstånd at till h r civilministern få framställa föl jande spörsmål: Kan det emotses att nu gällande före skrift om skyldighet f ö r kvinnlig be fattningshavare vid järnvägarna, pos och telegraf a t t i händelse a v giftermå frånträda sin befattning ävensom del godtyckliga tillämpningen a v densam ma skall inom den närmaste tiden u t bytas mot ett tidsenligare stadgandi samt mot garantier för en enhetlig ocl rättvis praxis i den mån en viss pröv ningsrätt fortfarande medgives veder börande styrelse?
Interpellationen bordlades.
Kvinnors nattarbete.
Då lagen om kvinnors nattarbete an togs a v i909 års riksdag, framhöll mal från en del håll att den skulle skadr I Till mötet i Fenixpalatset den 1 4 rpril hade flera hundra personer icke yckats f å biljetter.
Därför beslöt 3tockholms F. K.
P.
R. att anordna än- iü ett möte.
Detta ägde rum den 29 ipril i Viktoriasalen, som var propp- ’ ull a v en förväntansfull publik.
Ge- ioni lång övning f å r man j u en viss; ana a t t uppskatta publikens stäm- iing, man 1ä.r sig också de ansikten, som vanligtvis rada upp sig på bän- rarna, men h ä r funnos många nya, nånga oomvända, vilket alltid är en: lädjande syn.
F r u Frigga Carlberg, som skulle va- r i t aftonens första talare, hade tyvärr IV sjukdom blivit hindrad att komma.
Hennes plats intogs av f r u Elisabeth Wern-Bugge, som i ett vältaligt och varmt anförande utlade kvinnornas jnskan a l t f å vara med i kampen för mdras tillvaro, att få göra sitt infly- tande gällande, då det gäller att lindra och trösta.
Bland alla de tänkvärda Drd, som f r u Wzrn-Bugge yttrade, vil- ja vi särskilt framhålla ett.
De kvin- nor, som underkänna sig själva som medborgarinnor, sade talarinnan, un- derkänna hemmens förnämsta plikt: att fostra medborgare.
F r u Warn-Bugges tal hade hållit åhö- rarna fängslade, man såg, h u r de häng- de vid hennes läppar och h u r många ilv de synpunkter hon framhöll motto- gos med glädje, som en ny upptäckt.
Efter henne kom f r u Hilda Sachs och göt olja p å den eld den föregående ta- larinnan tänt.
F r u Sachs talade över ämnet ” Män- nens lagar och kvinnornas solidaritet ” och hade många skarpa ord att säga om den lagstiftning, som vill skapa en siirställning för kvinnan på arbets- marknaden.
Hon påpekade orimlig heten av att kvinnorna icke Gngo vara med vid stiftandet a v äktenskapslagen.
i vilken de ha de allra största intressen a t t bevaka.
De tillkallade kvinnliga sakkunniga, som endast få yttra sig och ingenting ha med avgörandet att skaffa, borde demonstrera, ansåg tala rinnan, för den kvinnliga rösträtten genom att vägra ge sin medverkan För de många kvinnor, som säga sig icke begripa politik, hade talarinnan den förmaningen att ge, att tänka efter vad som egentligen menades med poli- tik, a t t det är frågor, som angå OSE alla och som ingripa i vårt dagliga lit och v å r a sysselsättningar och som vj alla ha skaffat oss en mening om.
F r u Sachs ’ tändande förmåga som ta.
larinna hade icke varit förgäves.
Ef.
ter mötet inskrev0 sig flera deltagare i F, K.
P.
R., och de som vakten hadc vid dörren fingo besvara många frågoi om, n ä r Stockholmsföreningen hade si na möten och om det skulle bli flera as samma slag som detta.
Efter föredragen gladde f r u Grets Holmgren publiken med sång och upp, läsning.
kvinnorna i deras konkurrens mec männen.
Enligt vad h r Lindhagen UPP lyste i ett föredrag i Folkets hus tisda gen den 7 m a j om nattarbetslagstift ningen, har den inom kommerskollegi um pågående utredningen givit vic handen att a v de 1,092 kvinnor,som be rörts a v lagen under januari-oktobei 1911 ha 495, eller närmare hälften, blivi.
nödsakade att lämna sina platser.
N:R 6 ralet för kvinnan - i fest- salen och i riksdagen.
I Danmark föranstaltades år 1888 en dress till riksdagen, undertecknad av 20,000 lick för den kvinnliga rösträttsfrå- iersoner, med begäran om kommunal röst- ‘ ans betydelse och aktualitet anordnat ätt och valbarhet för kvinnor.
Frågan de- n offentlig diskussion i ämnet.
Den iatterades livligt överallt i landet.
I pres- tacksamma uppgiften som opponent en cirkulerade vid detta tillfälle tvänne not K.
P.
R. hade ordföranden i Ung- %randen av den bekante danske skalden venska förbundet, löjtnant J. Folcker, tch politikern Ploug, vilka karaktärisera de en stor del män intaga gent .tagit sig.
Otacksarn kallar j a g den, ynpunkter mot kvinnan.
Vid en större middag lit- y j a g trotsar den största uppfinnings- bragte Ploug en skål för kvinnan i följan- örmåga a t t finna några nya och vä- le ordalag: ” Mina damer och herrar!
Jag; ande skäl mot.
Nu blev det h r Lind- tr en gammal poet och berömmer mig a v nari och i synnerhet professorskan Sö- Itt ständigt ha hållit själens öga öppet för lerblom, som talade genom löjtnant let ädlaste och skönaste, det renaste och polckers mun för uppskov med refor- nllkomligaste i skapelsen.
I gissen, mina nen.
De uttryckte farhågan för nya, lerrar, vad jag menar, - kvinnan.
Kvin- hon är solen här i världen, den sköna, irana väljareskaror så omedelbart ef- ian, i k a, givmilda solen, som skänker ljus och er de förra, verkningarna a v den se- - ärme.
Kvinnan utmärker sig lika mycket iaste rösträttsutvidgningen hade ännu renom känslans djup som genom förstån- b j visat sig, där fanns möjligheten för lets klarhet.
Det finnes diktare i våra da-, taten att tillgodogöra sig kvinnokraf-: ar, som gjort till sin uppgift att baktala en och för kvinnorna att få sina ön- rvinnan, de frånkänna henne förmåga att, kemål tillfredsställda såsom medlein- änka klart och logiskt, de beskylla henne nar i kommitteer och som tillkallade ’ ör att söka råna makten från männen.
Hu- låga äro ej sådana beskyllningar!
Hiirii iaklrunniga.
Och så varnade profes- - u, värdiga gent emot kvinnan, vår blida mor,; orskan och löjtnanten kvinnorna för rår älskliga hustru, vår oskuldsrena dotter!
ttt överskatta rösträttens betydelse och 3ch huru osanna därjämte!
Ä r det ej hos inderskatta inflytandet i hemniet.
Men ivinnan, som T-i hämta råd under de svåra lär fanns verkligen ett splitternytt ar- lagarna, är det ej hennes milda röst, som Cument, nämligen att fördröjandet av ?ringar frid och försoning i männens trät- nännens allmänna rösträtt visat sig så ystna lag?
J a g vågar till och med påstå, iyttigt att samma taktik borde använ- P t t för allt stort, härligt, skönt och upphöjt, som människoanden skapat sedan tidernas las gent emot kvinnorna!
- Den vida norgon, vi i djupaste mening äro kvinnan acksamniare uppgiften att försvara ’ ack skyldiga.
Kvinnan håller sig blyg- rvinnorösträtten sköttes huvudsakli- samt, alltför blygsamt, tillbaka och giver Ten av f r u Warn-Bugge och fröken dran åt mannen, - men kraften, modet, Klin Wahlquist med den framgång att töretagsamlieten, den inspirerande tan- mbliken efter den tre timmar långa ken, den döljes i kvinnans hjärta.
När jag liskussionen antog Landsföreningens därför i dag har den äran att bringa kvin- resolution med dess däri uttalade för- nan vårt tack, vill jag till detta mitt tack €oga den önskan, att kvinnan alltid måtte Toppning om a t t riksdagen i år måtte vara med i männens råd och dåd, ty, mina mtaga som vilande den kungl.
propo.
damer, utan edert kloka och kärleksfulla, sitionen om kvinnans rösträtt och val- 3dert likaså värdefulla som uppmuntrande, E. W-t.
barhet.
älskvärda bistånd, äro vi män intet.
En skål för skapelsens finaste blomma, en skål för kvinnan! ” Kort därefter tager den gamle skalden, som också är politiker, till ordet i Lands- tinget: De amerikanska rösträttskvinnornz ” _ - - Vad beträffar det omtalade för- hålla varje år en vårparad, då ett jätte.
slaget att giva självständiga, skattdragande tåg rösträttsdemonstranter d r a r genoril kvinnor kommunal valrätt, maste det sägas New Yorks gator.
I år skedde dettz vara i högsta grad förfelat.
Likasom om den 4 maj,, och demonstrationen fick kvinnan ägnade sig till någonting, vartill denna gång en omfattning och en im erfordras logiskt tänkande eller ens en- lugnt övervägande!
Kvinnan, - gud- ponerande värdighet bom aldrig förr dast bevars, - hon har sina goda egenskaper, - Man uppskattar antalet deltagare til men ett hoppas jag vi alla äro eniga om, 20,000.
Det väldiga tåget utgick frår hon är grälsjuk, oresonlig, envis, partisk Washington Square och passeradc och lättsinnig.
Hon saknar ett sunt om- Femte Avenyen, Kew Yorks fashio döme, och man kan ej tala förnuft med nabla gata, till Carnegie Hall under dc henne.
De, som ej äro pjåskiga och till- sinattrande tonerna från tjugu musik gjorda, äro fanatiska utan måtta.
Tänken kårer.
I spetsen redo 200 ljusklädde er, inina herrar, att vi, när vi sitta här och avgöra landets viktigaste angelägenheter, rösträttskvinnor med enkla, svarta hat skulle plågas a v fruntimmersprat!
Finge tar med vita kokarder.
” Inga dyrbar2 någon av oss lov att ens knysta, om våra hattar ” var parollen.
hustrur vore tillstädes?
Kvinnorna kunna Efter rösträttskavalleriet följde Neq helt visst ändå äga tillräckligt inflytande.
Yorks alla kvinnoföreningar, men stör Komme de nu också med i de offentliga an- sta intresset uppväckte de utländsk: gelägenheterna, så vore det bättre för oss deltagarinnorna och bland dem er att stanna hemma och stoppa strumpor.
grupp kinesiskor.
E n avdelning fin Ty, mina herrar, vem skulle eljest stoppa strumpor?
Kvinnan är icke allenast i av- skor med sitt lands flagga tilldrog sig saknad a v förmåga att tänka förnuftigt, också uppmärksamheten.
Flera ban61 utan, vad som gör olyckan dubbelt större, med inskrifter, som uppmanade till a t hon är både fåfäng och härsklysten.
Hon ge kvinnorna rösträtt, gåvo åskådarn: vill kommendera!
Låt det i varje fall vara något att tänka på.
Studentskor me (nog, att hon kommenderar i hemmen!
J a g sina collegefärger, kvinnliga advoka upprepar, mina herrar, tänk om våra hust- ter, läkare och sjuksköterskor i sini r u r i detta ögonblick stode här i salen! ” Jättedemonstration av New Yorks rösträttskvinnor.
kårdräkter gåvo en särskild prägel å tåget.
Mitt i hopen kommo några flagg prydda vagnar, d ä r kvinnorösträtteni pionjärer f r å n de segerrika staterni Wyorriing, Colorado, Utah, Idaho,Wash ington och Kalifornien.
Bakom den gingo mödrarna med sina små på a r men.
Sist kom en liten klunga män.
Då det blev mörkt tändes lyktor öve hela tåget, som nu förvandlades till ei festlig procession, som illuminerade ga torna.
Allt f0rsiggick i bästa ordning - Konstitutionsutskottet har med 11 röster (liberaler och social- demokrater) mot 9 (höger) tillstyrkt k. m:ts proposition om rösrätt och valbar- het för kvinnor p å samma villkor som för män.
Frågan väntas komma att be- handlas a v riksdagen lördagen den 18 maj.
O S C A R F. O L S S O N S H A N D E L S = A X K ’ F X E B O &amp; A e STRANDVÄGEN 7 C, STOCKHOLM css KONSERVER B DELIKATESSER ss R.
T.
1343 &amp; 10108.
A.
T.
4676 &amp; 304 i
3 R ~ S T R Ä T T FÖR KUTNIUTOR N:R 6 Kvinnorösträttens verkningar, L.
K.
P. Rts Ett händelserikt år.
Ett officiellt bemötande av hr Widell.
Landsföreningen för kvinnans poli.
tiska rösträtt, soin haft anledning dra- ga i tvivelsmål riktigheten a v åtskilli- ga a v de antaganden, som förekoinina i överdirektör Widells statistiska ut- redning särskilt rörande Nya Zeeland d ä r kvinnorna redan under en följd a v å r utövat sin rösträtt, har vänt sig till Nya Zeelands speciella representant j London the High Coinriiissioner Sir Wiliiani Hall-Jones, K.
C. hf.
G. för att erhålla officiella och fullt pålitliga upplysningar.
Sir William har beredvilligt efter att ha tagit del av h r Widells utredning i vad som rör Kya Zeeland lämnat föl- jande rättelser och förklaringar: H r Widell säger (sid, 11): " År 1903 (tryckfel för 1893) vor0 endast 78,48 proc.
a v de myndiga kvinnorna regi- strerade såsom röstberättigade: det uppgives också, a t t iiiånga av de soci- alt något högre ställda kvinnorna i början vägrade att begagna sin röst- rätt. "
Förklaringen Över att ett mindre an- tal kvinnor röstade vid det första valet 1893 låg i att det parlarrientsbeslut, vari- genom kvinnorna fingo rösträtt, blev lag först den 19 septeniber 1893, och då valet ägde ruin i november sainina år.
var tiden alltför knapp för kvinnorna att hinna uppföras i vallängderna.
De soni uppfördes roro emellertid ytterst intresserade, vilket förklarar det högre procenttalet a v röstande.
På samma sida säger h r Widell vi- dare, att han finner det otänkbart att hela antalet a v deni som antingen vor0 diskvalificerade eller som underlåtit att låta uppföra sig i röstlängderna, skulle utgjort endast 1,373 män och 574 kvinnor.
€Ian förklarar detta geiioiii det obe- styrkta antagandet, att " ett ej ringa antal män och kvinnor bedrägligt låtit anteckna sig såsoni röstberättigade i iner än en valkrets ".
Och härur drar han den slutsatsen, " att den politiska nioralen inåste delvis stå betänkligt lågt på Nya Zeeland ".
Förklaringen är i själva verket en helt annan.
På senare år h a inga ansträngningar sparats för a t t varje röstberättigad person, oberoende a v partiställning, verkligen uppföres i röstlängden, och allt har gjorts för a t t underlätta detta arbete.
Jämte en hel stab av statstjän- stemän tillsättas i varje distrikt sär- skilda tjänstemän med uppgift att ge- ' nom personliga undersökningar taga reda på de röstberättigade, som icke blivit registrerade.
Detta förklarar varför så få saknas i röstlängderna.
Stränga åtgärder vidtagas för a t t hin- d r a a t t något namn upptages i mer ä n en röstlängd, och detta sker genom ett särskilt valdepartement.
Dessutom äga alla val rum p å samina dag.
Kvinnorösträttens motståndare bruka säga att kvinnorna icke i tillräckligt antal begagna sin rösträtt för att det skulle tjäna någonting till a t t ge dem den.
Härpå bruka kvinnorösträttens vänner svara med att visa p å h u r kvin- norna på Nya Zeeland rösta i större proportion a n männen.
Detta medger h r Widell i fråga om %ren 1893 och 1896 (sidd.
11 och 12), men han lyckas visa att vid de följande valen kvinnor- nas relativa deltagande varit obetyd- ligt (från 5 proc.
till 2,4 proc.)
mindre ä n männens.
H a n d r a r härav den slut- satsen (sid. 12) " att kvinnornas inflytan- de på valutgången måste hava varit betydligt mindre än männens.
Också synes det allmänna omdömet vara, att kvinnornas deltagande i valen icke på minsta vis inverkat på partistäiinin- gen ".
Frågan gäller icke så niycket kvin- nornas inflytande på partiställningen, som huruvida de i allmänhet påverka politiken i riktning a v det allmänns bästa.
De som iakttagit Xi-a Zeeland5 kraftiga utveckling, niåste medgiva att de sista fyra årens lagstiftning i SS hög grad länt till folkets bästa att vic senaste valet oppositionspartiet icke u t tryckt något missnöje med lagstift ningsåtgärder utan inriktat sin kritil på frågor röraiide förvaltningen.
Ny: Zeelands lagar äro bättre ägnade ati tillgodose folkets bästa och trevnad är något annat lands, som j a g kikiner.
Go da löner betalas till arbetare inom allr områden, och det beredes dem tillfäller att förbättra sin ställning.
Staten ägei järnvägar, telegraf och telefon, kolgru vorna m. m., lämnar lån till jordbru kare, så att de kunna förbättra sin jord åt arbetare för att sätta dem i ståric a t t uppföra egna hem, uppför utrnärktc sjukhus för vården av de sjuka, utbe talar pension till alla ålderstigna per soner i behov av understöd, lämnar Lin derstöd å t änkor med minderåriga barr i små omständigheter, har ett skolsy.
stem, som ä r avgiftsfritt, obligatorisk1 och soin står under statskontroll, med talrika stipendier soin sätta både gos sar och flickor i stånd a t t tillgodogöra sig den högre utbildningen, har liv- brand- ocli olycksfallsförsäkringsdepar tement, varigenom arbetet för framti den underlättas, och h a r slutligen der; lägsta dödlighetsprocent i hela viirlden Nya Zeeland exporterar mera pr in- vånare ä n något annat land, vilkei fraingår a v följande siffror: Folkmängden 1911 och exportvärde1 under hela året 1910: Land.
Folkmängd.
Export.
värde.
Export.
värde pr inv.
Nya Zeeland 1,008,468 Australien 4,449,493 Storbritannien 45,365,599 Syd -- Afrika 5,958,499 Canada 7,081,869 Tyskland 64,903,423 Förenta staterna 91,272,266 Indien 315,132,537 ?z ?z 22,180,209 74,491,150 534,145,817 55,429,241 61,090,364 373,355,400 342,016,798 144,228,000 21,99?
16,741 11,774 9,305 8,626 5,752 3,747 0,457 och befinner sig nu, som det gjort un- der många år, i ett högst blonistrande tillstånd.
Det ä r icke lätt a t t säga vil- lien betydelse kvinnorösträtten haft vid åstadkommandet a v detta tillfredsstäl- lande resultat.
Ehuru h r Widell onisorgsfullt avhål- ler sig från a t t säga att " något förhål- lande av orsak och verkan skulle före- finnas mellan kvinnornas politiska rösträtt och minskningen a v den äk- tenskapliga fruktsamheten ", anställer han i alla fall mycket allvarliga be- traktelser över Australiens (d. v. s. Australasiens) sjunkande nativitet.
Nedgången i antalet födelser p r 1,000 invånare.
är emellertid icke något för Australasien egendomligt, vilket frarn- går a v följande jämförelser: Land.
Sverige Norge Ungern Österrike Belgien Ar 1900.
27,O 29,9 39,3 37,3 28,9 År 1908 25,7 26,2 i 24,9;:; Jag har icke tillgång till siffrorna för Nya Zeeland för 1900, men 1901 vor0 de Jorn verksamhet under 1911. följer: Land.
År 1901.
År 1908.
Nya Zeeland 26,34 27,45 I fråga om minskningen a v barna- Iödligheten på Nya Zeeland har ett storartat arbete utförts för att åstad- komma detta, och det skall glädja mig, när England och andra äldre stater kunna uppvisa ett lika gott resultat.
Arsberättelserna för Landsföreningen ock relser för arbctareinstitut, 3 i styrelser för lokalföreningarna för lrvinnans politiske barnhem och ett 30-tal i diverse andra sty- rösträtt h a nu utkominit.
Det digra häf- relser.
55 äro fattigvårdare.
Dessutom sitta tet - 120 sidor - ä r större äh det varil rnedlcniinar a c F. K.
P.
E. i folkundervis- under något föregående år, nieii så liar ock.
iiiiib ' skoinniitt~eer, lircniedelsl~oniinitteer, ar- IroniiiiiinslfulliiiälitigB, så 1911 i inånga arseenden v a r i t ett mär- betsförmedlingar, kesår f ö r kviriiioriiüs röstriittsrörelsc, ocli taxcringsiiäinnd, niunieipalnämnd och val- mycket liar funnits a t t tala 0111 - den stora nänirid.
Bland a n d r a förtroendeposter inå iriternatiorieila kviiinorösträttsl~oiigressen nämnas: iiispel; t,or för elementarläroverk med alla dess förberedelser, tvüiine central- för Bickor, dircktör i fattigvårdsdistrikt, styrelsemöten, rösträtt.sfråganü behandling bostads- ocli fattigvårdsinspektiir, kyrko- i riksdagen, deltagandet i valrörelsen och gfirdsförest&amp;ndare, stadsrevisor och krono- uppbördskassör.
niycket annat.
I de politiska partiernas lokalstyrelser Det gångna året h a r i politiskt avseende utinärltt sig för stor oro och spänning, och sitta 65 kvinnor, fördelade 58 på de frisin- detta h a r ocliså, helt naturligt, återverkat ilades, 5 på de moderatas och 2 på socialde- på kvinnornas rösträttsorganisation, sär- niakraternas styrelser.
skilt till följd a v a t t högerpartiet och dess F ö r a t t sprida intresset för samhällsnyt- press tagit ett allt bestämdare avstånd f r k n tiga frågor ha inom många föreningar an- frågan.
Meii oaktat som en följd härav en ordnats stiidieaftnar, läsecirklar, diskus- del liögerkviiinor ansett sig icke lmnna sionsaftnar och cirkulation av vandrings- kvarstå inoni rösträttsförcningarna, liar bibliotek.
Kurser i kornmunalkunskap ha medlemsantalet, inom L.
K.
P.
R. i det stora även anordnats p5 flera håll.
Den niest hela icke niinskats, utan i stället ökats nied omfattande av dessa r a r den liiirs, soni ctt par hundra, och lokalföreningarna ar- planladrs ocli igångsattes a v Jönköpings F. beta i det hela nied oförminskad kraft och K.
P.
R. tillsamiiians nied Moderata val- energi, ett nog så starkt prov på organisa- niansföreningen, Frisinnade landsförenin- tionens styrka, då rösträttsarbetet på mån- Dens lokalavdelning och Jönköpings arbe- ga hå11 inåste bedrivas under s t a r k t mot- tareltommun och soin omfattade 9 föreläs- stånd f r å n myndigheter och ledande perso- ningar och 1 diskussionsafton nied 302 del- ner inom samhället.
Landsföreningen räk- tagare.
iiar i närvarande stund 184 lokalföreningar, Aven inom a n d r a områden h a rösträtts- riärav 16 filialer.
Länsförbiinderis antal Sr föreningarna r i s a t sig verksamma genom a t t s t a r t a husmodersskolor, inatlagningsslro- 13.
Vad som tagit mest intrrsse och arbete lor, sltolkölcskurser, lieiii för ogifta mödrar i anspråk under 1911 liar v a r i t dels förbe- in.
m. redelser för och insamlandet 31- medel till Dessa uppgifter göra icke ansprik på a t t kongressen, dels åtgärder nied anledning r a r a fullständiga, t y dels saknas uppgifter av de politiska och de kommunala valen.
I f r å n en del föreningar och de !s h a a n d r a fråga om de senare ha rösträttsföreningar- uppgivit endast iiiigefärliga antal.
Men na vanligen varit de, som satt sig i spetsen ieke desto mindre kunna de utgöra en väg- för agitationen bland kvinnorna, och i flera ledning vid bedömandet a v rösträttsförenin- städer h a kvinnliga stadsfullmäktige blivit garnas stora betydelse ä r e n för a n d r a frå- gor ä n den, för vilken de närmast äro till.
valda på Itvinnornas egna listor.
Xycket niera kunde också v a r a a t t fram- Från våra iriotståndares sida liör man ofta påstås, a t t rösträttslrviniioriia endast hålla, men tidningens ' strängt anlitade lit- intressera sig för sin rösträttsfråga - all ryniine tillåter det ej.
Av det sagda fram- annan stats- o c ~ i Lonimunaipoiitik, ja, iiiven går emellertid, a t t det är ett aktningsbju- 3e nära liggande sociala frågorna äro dem dande arbete som utförts, e j minst a v de Likgiltiga.
Som ett bemötande a v detta på- små.
föreningarna, som arbeta med sinå re- stående, torde det ha sitt intresse a t t göra surser och ofta under motstånd f r å n både Heder åt detta ar- 3n liten statistik u r lokalföreningarnas års- press ocli allmänhet.
berättelser för 1911.
Av denna framgår a t t bete, som dock säkert är sin egen allra bä- 362 kvinnor - alltså mer än var 30:de röst- sta belöning!
rättskvinna - inneha kommunala förtro-.
Eialine Boheman.
Jndeuppdrag.
Av dessa kvinnor äro 45 stadsfullmäktige, 81 sitta i skolstyrelser, 77 L fattigvårdsstyrelser, 42 i barnavårdsnäinn- ier, 3 i hälsovårdsnämnder, 2 i kyrkoråd, I L.
K.
P.
R:s i dagarna utkomna års- 11 i F. V. O .., 7 i biblioteksstyrelser, 2 i stg- berättelse för 1911 finnes infört ett be- Nykterhet och kvinnorösträtt, Jag delar icke den uppfattning, som Införes sid. 123, att den förnämsta or- jaken till att kvinnorna finge rösträtt m r att man hoppades på deras hjälp i canipen mot rusdryckerna.
Det råder lock intet tvivel om a t t flertalet kvinn- iga väljare stödja nykterhetspartiet.
IJya Zeeland delas i 68 utskänknings- listrikt, i vilka oniröstning huruvida itskänkningsrättigheterna skola fort- sättas eller e j äger rum vart tredje år.
Det fordras a i / ' majoritet både för att ipphäva en utskänkningsrättighet och; ör att, oin den en gårig upphävts, ånyo jevilja den.
I 1 2 a v de 68 distrikten äro +ittigheterna upphüvda, och vid det se- iaste valet företogs även en allmän Imröstning angående totalt rusdrycks- ' örbud.
Ungefärligen 56 proc.
röstade ' ör totalförbud, men d å detta antal ej 3 / 5 majoritet, föll itgjorde ... orslaget.
erforderlig Ökningen av spritkonsum- ioneii torde bero på de ovanligt goda, ider, boin råda på Nya Zeeland, och det ider dessutom intet tvivel on1 att eii Irucken person nu betraktas på ett helt mnat sätt iin för, låt oss säga, 30 år; edan, och detta inåste man taga hän- w n till, då man granskar anklagelser- ia för fylleri.
Wm.
Hall-Jones.
mötande av de slutsatser, vartill över- direktör Widell koninier i sin statisti- ska utredning beträffande nykterhets- saken i Amerikas kviniiorösträttssta- ter.
Uppsatsen h a r till författare en så franistående auktoritet på området.
; om redaktör G.
H. von Koch.
Vi sko- la i ett följande iiuiiimer återkomma till frågan.
F ö r tillfället få vi nöja oss ined att på det livligaste rekomniende- ra alla nyliterhets- och kvinnorösträtts- vänner redaktör von Kochs uppsats i irsberättelseii, soni på ett så utmärkt sätt kompletterar S i r Williain Hall- Jones ' uttalanden rörande Nya Zeeland L dagens nummer a v tidningen.
Landstingsvalen i halva an- talet av Sveriges stiider äga rum i slutet av maj.
Hommu- nalt röstberättigade kvinnor, fi6ruumm,z icke att deltaga i dessa val!
Kom i hilg att lands- tingsvalen i sjiilva verket äro indirekta val till Första kam- maren!
RÖSTRÄTT Kvinnornas dag.
En efterskörd.
Vi avsluta här redogörelsen för opinions- mötena.
Som föriit nämnts, h a r tillslutnin- gen till dem varit storartad, i det, inalles 91 F. I&lt;.
P.
R. anordnat dylika möten, som varit besökta a v saiiiiiiaiilagt omkring 23,030 personer.
A v e s t a - K r y l b o F. K.
P.
R. hade tillnam- mans med Vita Bandet anordnat opinions- möte den 28 april.
Föredrag hölls a v f r u Ella Billing f r å n Stockholm, som i väl r a l - da ordalag klargjorde den kvinnliga röst- rättsfrågans nuvarande liigc.
Vid mötet f6reliom därjiimte cieltlaination a v fröken Borr6 samt iitfördes musik a v frii Elisabet Eolmgren.
Mötet v a r besökt a \.
150 perso- ner.
Elmhzilts F. K.
P.
R. hade anordnat en diskussionsafton med ett synnerligen sak- r i k t föredrag a v frölien Elin Pålinan f r å n Alvesta om den kvinnliga riistriittsfrdgans niivarande politiska läge, vari särskilt be- tonades den tacksamhetsskuld Sreriges kvinnor h a till den n u sittande regeringen, t y det vore.
sade talarinnan, dennas fiir- tjänst och ä r a a t t hal-a framfört den första kungl.
propositionen i denna för en så stor del al- vårt folk vitala fråga.
Eftcr före- draget följde en ganska livlig dislinssion, varefter resoliitioiien enhälligt antogs.
X ö - tet v a r besökt a v 50 personer.
Gräbbestnds F. I&lt;.
P.
R. hade den 16 april anordnat opinionsmöte med föredrag a r frii Gurli IIertzinan-Ericson.
Mötet v a r besökt a v i 5 personer.
Kzcnilo F. I \.
P.
R. hade lördagen den 4 m a j anordnat opiiiioiisniiitc i ordeiishii- set Satanael.
Talarr - v o r 0 frii Billing f r å n Stockholin och filosofie kandidat Algot Törnlcrist f r å n Cppsaln.
Fru Eilling hade till iimiie: ' Om kvinnan och mcdborgarrät- ten ", kand. Törnlivist talade ö r e r ämnet: " I stridens teclrcn. "
Båda föredragen, som framfördes på ett sympatiskt och medryc- kande siitt, mottogos med livligaste bifall.
125 personer åhörde föredragen.
Norbergs F. K.
P.
It.
hade den 28 april ariorduat opinionsnilite med föredrag a v fröken Elin Wahlquist frllri Sundsvall.
E f t e r a t t h a berört kviririomas emaiicipa- tionssträvnndcn i breda drag, gick talarin- n a n i n på det egentliga iimnct: den k r i n n - liga rösträttsfrågan och dess nuvarande läge.
Mötet var besökt.
a v 50 personer.
Sundsvalls F. K.
P.
R.
hade den 22 april anordnat e n enkel r å r r e s t för a t t fira den kungl.
propositionens om kvinnoröstriitteii €1 amläinnande till riksdagen.
Teologie kan- didaten C. Dymling taladc om " Berömda svenska liviniior ".
frölren Elin Nilson läm- nade en liortfattad redogörelse för livinno- rösträttens nuvarande liige, och ett par för- eninrrsmedlemmar bidrog0 nied sång - och de- klankit ion.
V n x h g l m s F. K.
P.
R. hade den 7 m a j an- o r d m t opinionsmöte med föredrag a r f r u Elisabeth IVm-n-Bugge.
Östhnniinnrs F. K.
P.
R. hade den 29 april anordnat opinionsmöte med föredrag av frii Ella Biliing.
Nstct var bcsökt a v 90 per- boner.
Dessiitoni ha opinionsmiitcn hållits i De- g e r f o r s, G n m f o, Grcingesberg, IfeZlerud, S i g - tztnn och S f o r ~ i l i.
Meddelanden, från V. U.
1.
L.
K.. '
I R:s årsberättelse är iiii iit- kommen och rekvireras hos Kassaförvalta- ren, ndr.
Stockholm 3.
Priset icr 10 öre janite porto.
2.
F. K.
P.
R:s styrelser uppmanas a t t sammantriida snarast möjliet för a t t av- göra fr5gan om decharge för centralsty- relsen.
Protokollsutdrag härom insändes omedelbart till 1,.
I&lt;.
P.
R:s sekreterare.
3.
Angriende landstingsvalen i städerna, vilka itga r u m i slutet a v maj, hänvisas till cirkulkr n: r 83 samt till n:r 2 a v Rösträtt för Kvinnor.
4. inneh5llet i cirkulär n:r 86 anbefalles alldelm nilrsliilt åt föreningarna.
Bnnu återstå m h g a föreriingar, som icke gjort rekvisitioner.
Det är synnerligen vihtigt a t t detta sker, innan medlemmarna b !,ingras för sommaren.
Ny landvinning.
I V ' ästra Strö socken h a r efter ett a v Eslövs F. K.
P.
R. anordnat möte bildats en filial med anslutning till Eslövsfcrenin- gen.
N:R 6 F ~ KVINNOR B Arbetet ute i landet Bollnäs E '.
Ii.
P.
R. hade den 6 m a j sitt K r i s t i a n s t a d s F. K.
P.
R. firade den 23 ordinarie årssammanträde.
Eftcr avsjiin- april under livlig tillslutning en Fredrika gandet a v ett par sånger hälsade ord- Bremer-fest med fbredrag a v föreningens föranden de nya medlrmmariia ~ ~ ä l k o m i i a ordförande, fröken A. Möller, om " Nanisell till föreningen.
Det liado f r å n början va- Rremers liv och insats i kvinnorörelsen ".
r i t svårt a t t h ä r på platsen väcka förstå- Festen inleddes med en prolog, skriven och else och intresse, m i n glädjaiide nog hade uppläst a v en föreningsmedlem, och efter inedlemsantalet ökats betydligt, vilket vi- en del sång och pianomiisik uppfördes " En sade, a t t fiireningen nu vunnit mera gehör, enquete i Hades ", som mottogs med livligt och hoppades hon, a t t intresset skrille väc- bifall.
Landskrona F. K.
P.
R., som under de se- lias ä.iinu mycket inera.
Därefter upplästes årsberättelsen jämte kassarapporten för år nare åren synts ligga n ä r a nog i dvala, h a r 1911.
Styrelsen beviljades €:i11 ansvarsfri- nu vaknat iipp till arbete och verksainhet.
het.
Föreningen beslöt att bekosta och gra- " Det stora beslutet " i somras h a r gjort, a t t tis utsända brsschyrer och flygblad till de " de moderata " kvinnorna i e j ringa a n t a l iit- olika byarna inom Bollnäs och Arbrå Sock- t r ä t t ur föreningen, en del under det gamla nar f ö r a t t därigenom kunna sprida iipp- påståendet, att kvinnan e j är mogen för lysning, intresse och förståelse för kviniior- rösträtt.
De kvarstående synas h a f å t t nas röstriittsfråga.
Medlemmarna uppma- dubbelt stort intresse och energi och göra nades a t t pren:imerera Då tidningen Röst- allt för a t t föra föreningen framåt.
S. k. r ä t t f ö r Kvinnor för att därigenom vinna arbetsmöten h a under vintern anordnats mera upplysning och sålunda lrcmma i till- ganska ofta och varit flitigt besölita.
A iiille a t t följa med de för O S S kvinnor så dessa samlwäm förekommer sång, uppläs- r i k t i g a frågorna.
Aven beslöts, att, om nå- ning, högläsning lir någon lärorik bok, g r a av männen rille stödja vårt arbete, för- m. m.
Vid varje möte i n g å nya medlem- eningen skulle intaga även manliga med- mar.
Föreningen ä m n a r e j släppa taget och lemmar.
Till sist förekom uppläsning, bl.
vila p å sina l a g r a r under sommaren, utan a. ett iitdrag ur pastor Anna Shaws predi- h a r beslutat fortsätta sina möten i f r i a na- kan i Gustav Vasakyrkan under förra som- tiiren - ute i den vackra skogsparlien Carlsliind, omedelbart utanför staden.
niarens kongress.
Lunds F. K.
P.
R. liar tillsammans med Borås F. K.
P.
R. hade den 19 april möt,e iiiider ordförandeskap a v f r u Leonore Oden- Y. B.-kretsen i Lund nied omnejd anordnat crants.
Års- och reoisionsberättelserna före- kurs i samhällslära.
Kursen v a r anordnad drogos, varefter ansvarsfrihet beviljades sty- med särskild hänsyn till de kommunala för- relsen för det gångna årets förvaltning.
Vid hållandena i Lund och omfattade sex före- sammanträdet redogjorde f r u Odcncrants läsningar under tiden den 14 februari t. o. f ö r den B. propositionc,n om röstriitt för m. den 24 april.
Intresset för Iiursen r a r kl-innor.
Frölien Signe Dahlin, som förli- ganska livligt.
Omkring 200 deltagare vor0 den sommar ristades i England, gav en in- anmälda till densamma.
Sala F. K.
P.
R:s sällskapsspektaliel den tressant skildring a v de engelska rösträtts- 26 april, då F r i g g a Carlbergs dramatiska kvinnornas verksainhet.
E d ö v s F. K.
P.
R:s styrelse beslöt pB sam- bagatell i t v å scener " När begreppen klar- manträde den 30 april a t t i lilihet nicd före- na " samt " Hos portvakten ", skämt med gående år deltaga i förberedelserna till sång i en a k t uppfördes, hade, såsom man landstingsvalen genom att till samhällets j u kunnat vänta, samlat en särdeles talrik i östberättigade kvinnor utsända cirliulär publik, som tycktes h a mycket roligt å t de med uppmaning a t t så talrikt som möjligt båda pjäserna.
De agerande skötte sig iit- infinna sig vid valen, " Kortfattad ledning m ä r k t på det för dem ovana området.
Af- för kvinnornas deltagande i de kommunala tonunderhållningen inleddes med e n a v dok- ralen ".
uppgilt å r a r s och ens röstetal samt torinnan Arpi framsagd, för tillfiillet läm- pad prolog.
fnllmaktshlanlretter.
Inom Skåneförbundet h a r d:r Giilli Pc- Söndagen den 5 d:s föreläste auditören N. a f Ekenstam i Eslöv på anmodan a v F. I&lt;.
trini under april hållit t r e föredrag.
Lör- dugen den 27 i Ousby, söndagen den 28 i P.
R. därstädes om " Intresse- och rättskoii- Markaryd och måndagen den 29 i Skurup.
fliliter i svensk politik ".
Tal.
framhöll huru- Åmnct för samtliga föredragen v a r " Alitii- som slöhet och motvilja mot allt vad politik ella kvinnofrågor ".
Mötena, synnerligast i heter ofta härrör sig a v bristen p å stora Ousby och Skurup, vor0 talrikt besökta.
Söderhamns F. K.
P.
R. hade den 29 a p r i l grundlinjer och bärande ideer i människor- nas eget politiska medvetande.
Gamla tiders årssammanträde, varvid revisions- och sty- intressepolitik hade avlösts a v rättspoliti- relseberättelserna lästes och godkändes.
lien.
S a k t s bröt sig f r a m behovet a v social Ordföranden föredrog fil.
kand.
Anna Grön- feldts artikel om ' Kvinnorösträttens verk- frigörelse frün erövrings- och feodalpoliti- ningar tir partipolitisk synpiinlrt ".
F r u El- Ben.
Xnnu spåra v i dock ofta yttringar av len Hofverberg sjöng vid förträfflig röst- densamma i vissa högergärningar.
De fri- disposition " En vårdag " a v Lindblad samt sinnade samarbeta i vissa fall med socialde- " Till liten sångare i skog " a v I. Dannström, mokraterna, i andra fall icke - de förra utmärkt ackompanjerad a v f r u Ella Elielöf.
Söderköpings F. K.
P.
R. hö11 den 25 april hiivda t. ex. starkare individens r ä t t till fri- het och litveckling.
Tal.
nämnde en del ordinarie sammanträde.
Mötet öppnades a v föreningens vice ordf., doktorinnan M. Hcll- gaiiila privilegier, grundade på intressepo- ström.
soni med några varmhjärtade ord er- litilien, 1-ilka småningom in8st vika.
Dc inrade om F. K.
P.
R:s mål och de krav, riya koinmunallagarna vore ett bevis p B som ställas på dess medlemmar.
Flera nya rätt,fardiglietstanliens insteg.
De frisinna- medlemmar ingingo i föreningen.
V i s b y F. K.
P.
R. hade den 22 april sitt de böra icke misströsta om framtiden, dc hava utreclilingen hakoin sig.
Vid senaste ordinarie halvårssammantriide å Hiicliålls- riksdagsral avgåvos 015,000 riister av den skolan.
Därvid förekommo först de scd- sa.mlade vänstern niot 188,000 a v högern.
vanliga förhandlingarna, föredragning a v års och revisionsberättelserna In.
m.
I års- Föreläsaren berörde därofter en del alitii- berättelsen iramhölls särskilt kongressdel- eila politiska spörsmål och uppdrog grund- tagarnas besök h ä r i staden i somras.
Där- linjerna till svensk, frisinnad politik i v å r a efter iippläste fröken C. Broander en tid- dagar, särskilt dess ställning till nylit,er- ningsartikel u r ett just anlioinmet nummer hetsfrågan, försvaret och näringslivet.
a v Le Journal om de svenska kvinnornas Slutligen framhölls den engelska parlamen- rösträttsrörelse, författad a v L. ni.
Coinpain.
tarismen som ett både rättvist och naturligt Efteråt utfördes deklamation a v frölien i. representat~ioiissysteni, Det briljanta före- Melin och sång av frölren J. Möller.
draget hälsades med livliga applåder.
Huskvarna F. K.
P.
R:s byggnadsfråga.
De moderata kvinnorna och landstingsvalen.
Tanken på a t t uppföra en i g e n byggnad för föreningens möt,en och sanimankonister h a r E t t 60-tal röstberättigade moderat sinnade som bekant icke varit främmande för Hus- kvinnor hade i skrivelse till moderata för- kvarna F. K.
P.
R:s medlemmar.
F r å g a n eningen i Umeå anhållit, a t t föreningen p å h a r nu avancerat så långt att n å g r a in- sin kandidatlista för landstingsvalet e j tresserade försäkrat sig om en tomt å gär- måtte uppföra avgjorda motståndare till det utmed Norra esplanaden, i händelse a t t kvinnans rösträtt.
Föreningen beslöt att vid kandidatnomi- penningfrågan p å ett nöjaktigt sätt kan ordnas.
neringen t a g a hänsyn till den gjorda fram- Karlskoga F. K.
P.
R.
h a r under våren ställningen.
Daremot avslogs a v formella skäl en hem- anordnat två disliussionsaftnar med ämne- na: " Kvinnan och heminet i v å r a dagar " ställan, a t t föreningen måtte vidtaga åt- och " Våra barns sedliga uppfostran ".
In- gärder för att i Allmänna valmansförbun- ledningsföredragen höllos a v resp. fröken dets program f å intaget ett uttalande för Edith Sandberg och f r u Ragnhild Sohlman.
kvinnans rösträtt.
Emilie Rathou 50 Ar.
E n a v kvinnorösträttens pionjärer i Sverige, fröken Emilie Rathou, fyllde den 8 maj 50 år.
Fröken Rathou är, så r i t t bekant, den första kvinna som offentligt verkat för kvinnornas rösträtt i Sverige.
Vid för- sta internationella Bvinnosakskongrec- sen i I&lt;öpenhamii 1888 representerade lioii Sverige och vid folkriksdagen 1893 deltog hon soiii ensam kvinna.
Å r 1900 bildade hon Östermalnisavdelningen a v Vita Bandet för att få kvinnorna mera aktivt intresserade i nykterhetsrörel- sen, och året därpl " t organiserade hon denna förenings centralstyrelse, där hoii är sekreterare sedaii 1903.
Soin ett erkännande för det fruktbärande arbe- te hon nedlagt i nSliterhetssträvande- nas tjlinst blev hon förra året, eiisaiii kvinna, inkallad i den kungl.
nykter- lietslionmiitt6n.
Fröken Rathoii hyllades på sin födel- sedag ax- deputationer från Vita Ean- det, godtemplarloger ni.
fl.
och av en stor vänkrets.
På kvällen x-ar en fest anordnad f ü r henne på Skansens Hög- loft.
Bismarck - feminist.
Bland de argument, soni på det s. k. antirösträttsiiiötet i Uppsala användes mot den Bviniiliga röstriitten, var även påståendet a t t kvinnorna icke skulle liga större intresse f ö r humanitära frå- gor ä n iiiiiiiiien.
Soiii bevis härför an- förde fru Lina Ribbing, att i Tyskland genoiii fördes arbetare f öraiikringen a v Bisiiiarck, " som rit1 e j aT någon rälinas som feiniiiist ".
I bjärt kontrast niot detta påstående s t å de ord, soni Bismarck i m a j 1894 riktade till eii deputation a v schlesiska kvinnor: " Jag beklagar a t t det icke tillstädjes lxiniiorna mera inflytande i det politi- ska livet.
Oin ett större kvinnligt in- flytande Gnge göra sig gällande vid va- leii, än soin hittills r a r i t fallet, skulle dessa enligt mitt förmenande utfalla l h g t büttre och v a r a till långt större gagn för landet.
J a g r ä d j a r till våra kvinnor å riksdagens vägnar.
Då kvin- norna gripa sig an med politiken, så anser j a g landets politik tryggad.
Jag bygger hela niin tro på framtiden på vad Goethe kallade det evigt kvinnliga i livet - d. v. s. det vardande, det öni- hjärtade, det soni i den kärleksfulla saiiiiiianhålliiitigen iiioiii familjen ock- så koimner mannen till godo. "
In Memorfam.
- W. T. Stead död.
Ekot frhi den stora Titanickatastro- fen ljuder ännu hemskt i v å r a öron, fast dageiis alla växlaiide händelser ined sitt larm iner och iiier vilja över- rösta det.
Xeii innan x-i skjuta tanken på Titanics undergång tillbaka - vi soiii icke lia någon iiära anhörig att sörja - låt oss ägna några stunder å t ininnet av en av de förolycliade, W. T. Stead.
Hans namn hör till deiii, soni aldrig niiinnts iiied lugn opartiskhet.
Soin kvinnornas viin och riddare niå haii hiir n5innas.
På 1880-talet slog han ett stort slag nied sina artiklar i Pall Xall Gazette mot den 1-ita slavhandeln.
H a n själv kom i fängelse, inen hans artiklar hade åstadkoiiiinit en lag, som höjde skyddsåldern för unga flickor, och han hade förmått niliniiiskor till a t t uträtta något för moralens höjande.
Mr Stead v a r en variii vän a r kvin- nornas röstrlitt, och i sin världsberöm- da tidskrift Review of Reviews har han brutit mången lans för kvinnosaken.
På senare å r har nir Stead ägnat sitt liv å t fredssaken.
Det påstås, att det \ - ar Stead, som tillsade musiken på Titanic a t t spela " Nearer my God to thee ".
On1 detta ä r sant eller icke, f å r världen aldrig veta, nieii det kunde ha varit sant, ty det var ett uttryck för Steads person- lighet att bringa hjälp och tröst åt an- dra och hålla modet uppe i det sista.
5 B Ö S T R a T T F Ö B KVINNOR N:R 6 Kuinnorösträttens ri ksclagshistoria.
Av Gulli Petrini.
~- II.
Hrp Hedins och Vahlins Tesemationer.
- WP Lindhagens föpsta motion.
Å r 1886, då det åter v a r fråga om en rösträttsutvidgning för män, yttrade h r S.
A. Hedin i en reservation till konsti- tutionsutskottets utlåtande: ” Med all benägenhet att medverka till den politiska rösträttens utsträckning bland den del a v svenska undersåtar, som motionärens förslag avser, finner j a g det likväl vara ett ännu högre rätt- visans krav, a t t rösträtt varder förlä- nad dem, som nu blott på grund a v sitt kön icke kunna förvärva den.
Jag hål- ler före, att den av rättvisa och billig- het i främsta rummet fordrade röst- rättsreformen består i beviljandet a v rösträtt å t de kvinnor - ogifta, änkor eller frånskilda - som uppfylla de i grundlagen för män stadgade valrätts- kvalifikationer, sådana dessa äro eller kunna bliva. ” Men redan året efter inträdde den kritiska period, d å tullstriden började på allvar, och då det gamla lantmanna- partiet till sist för tullarnas grynväl- ling sålde sin förstfödslorätt som fri- sinnat parti.
Under denna tid bli alla försök att vinna gehör för rättvisa mot de utanförstående så gott som fåfänga.
Av en riksdag, som besluter a t t förbju- da margarintillverkning, därför att det förargade bönderna att arbetarna vå- gade äta det billigare margarinet hell- re ä n deras smör, kan man väl inte vänta att finna något intresse för en rättfärdighetssak som kvinnans politi- ska rösträtt.
Hr Borg överflyttades för övrigt redan 1884 till Första kammaren, men tröttnade tämligen snart p å säll- skapet och avsade sig år 1892 mandatet, emedan han inte ansåg sig med det rå- dande ekonomiska och politiska syste- met kunna gagna sitt fädernesland så- som ledamot a v Första kammaren.
Hr S.
A. Hedin fick väl med ytterligt korta mellanrum behålla sin plats i Andra kammaren, men uteslöts u r konstitu- tionsutskottet, då de maktägande inte tyckte om hans kritik.
Motioner om ut- vidgad rösträtt för män förekommo vis- serligen allt fortfarande, men med rin- ga eller ingen framgång, och någon motion om kvinnans rösträtt avhördes inte mer under det århundradet.
Dock finner man år 1895 återigen en reserva- tion till ett konstitutionsutskottsutlå- tande a v h r Vahlin, däri han med yr- kande om bifall till en motion om iit- vidgad rösträtt för män, som a v kon- stitutionsutskottet avstyrkts, dessutom uttalar den önskan att uttrycket ” röst- berättigad man ” skulle utbytas mot ” röstberättigad person ”.
Eljes använ- des tanken p å kvinnorösträtten endast för a t t avvisa personlighetsprincipen såsom grundval för rösträtten.
F ö r det ändamålet citerar konstitutionsutskot- tet 1899 t. o. m. Louis de Geer, som mot en petition om utsträckt valrätt och valbarhet för män år 1879 anfört: ” Den a v sökanderne begärda tillämp- ning a v personlighetsprincipen låter icke förena sig med kvinnans utestän- gande från politiska rättigheter, och så länge man icke tillerkänner sådana åt henne, ställer man sig p å en annan grund ä n personlighetsprincipen, men intilldess en allmän grund, som följd- riktigt kan tillämpas, är funnen, torde rättast vara a t t företrädesvis taga till ledning den praktiska hänsynen till samhällets bästa. ” - - - Således, d å det gällde att förhindra männens allmänna rösträtt, erkände man, a t t personlighetsprincipens till- lämpning mot männen konsekvent skulle leda också till kvinnans rösträtt - det ä r först sedan man drivits till att acceptera en ganska vidsträckt tillämp- ning a v personlighetsprincipen f ö r män, som man ryggar tillbaka för dess förut erkända konsekvenser.
Men utan- för riksdagen bedrevs under denna tid ett energiskt arbete för utvidgad röst- rätt.
Man ställde till folkriksdagar, en masspetition in.
m., och i allt detta ar- bete deltogo även kvinnorna.
Diirvid fick tanken på att en rösträttsutvidg- ning också borde gälla dem ökad fart.
Slutligen måste högern vika f r å n sin absolut avvisande ståndpunkt, och re- geringen kom allt emellanåt f r a m åt- minstone med ett förslag till en sken- reform.
År 1902 hade vi sålunda en k. proposition, som gick u t på rösträtt åt kommunalt röstberättigad man, men med tillägg a t t den som v a r gift eller uppnått 40 års ålder skulle ha två rö- ster.
Departementschefen stödde detta villkor därpå, att högre ålder och egen- skap att vara familjefader skulle med- föra större erfarenhet, omdörnesförniå- g a och självständighet, samt dessutom a t t familjefadern kan sägas represen- tera även familjen och särskilt hust- run.
Denna motivering, liksom det fak- tum att det ej för övrigt iiämnes ett ord om kvinnans rösträtt, uppkallade lir Lindhagen, soin i en särskild motion föreslog: ” att riksdagen ville i skrivelse till k. ni:t anhålla, det täcktes k. m:t efter verkställd utredning för riksdagen framlägga förslag till en särskild röst- rüttsreforni i ändamål att bereda kvin- ila rösträtt vid val till riksdagens An- d r a kammare, därest hon i övrigt uti tillämpliga delar uppfyller de för dylik rösträtt stadgade villkor. ” H a n börjar motiveringen a v sin mo- tion med att anföra en skrivelse f r å n Fredrika Bremer-förbundet, som in- lämnats till k. m:t år 1899, diiri förbun- det begür a t t k. ni:t ville taga i över- viigande angdügenheten att bereda kvinna rösträtt vid val till riksdagens Andra kammare, därest hon i övrigt uppfyller de för dylik rösträtt stadga- de villkor.
Likaså påpekar h r Lindha- gen, att metoden a t t låta den gifta man- nen få två röster för att han också skall represeniera stirskilt hustrun, iii- nebär en utvidgning a v mannens måls- manskap och ett märkligt avsteg fråii en erkänd rättsutveckling.
” Och i sina verkningar ”, yttrade han vidare, ” leder förslaget därtill, att möjligheten a v po- litisk rösträtt för gift kvinna ej ens Bibehålles såsom en framtidstanke, var- igenom saken vidare ställes ogynnsam även för de ogifta kvinnorna, d å en be- stämd åtskillnad i personligt värde och i personliga rättigheter mellan gifta och ogifta kvinnor e j förnuftigtvis kan upprätthållas. ” (Fredrika Bremer-för- bundets petition åsyftade nämligen en- dast de ogifta kvinnorna.)
Vid denna riksdag förekom en mängd motioner i anledning a v den k. propositionen a v ganska skiftande art.
Konstitutionsutskottet avstyrkte dem samtliga och därtill den k. propositio- nen och kom ined ett eget fiirslag i ärendet.
Med avseende på h r Lindha- g e m motion yttrar dock utskottet föl- jande: Vid Val av symaskin, välj en “ SINGER “ Cörebilden för all spma- skinsf abrikat jon.
” Utskottet vill för sin del gärna med- giva, a t t den tanke, soni ligger till grund för strävaiidena att bereda kvin- nan likställighet ined mannen i poli- tiskt likasom i socialt och ekonomiskt avseende, må vara u r teoretisk syn- punkt tilltalande.
Men då det väckta förslaget avser a t t i vår offentliga rätt införa en alldeles ny princip, som ej heller i andra länder, vilkas samfunds- förhållanden äro med v å r a narmast likartade, ännu vunnit tillämpning, har utskottet saknat anledning att tillstyr- ka någon åtgärd för åstadkommande a v en sådan, p å många förhållanden inverkande omdaning a v vårt politiska valsystem. ’ ’ N ä r konstitutionsutskottets utlåtan- de kom på kamrarnas bord, arrangera- de arbetarna, som bekant, ett p a r da- gars storstrejk soin påtryckningsmedel, yilket åstadkom stor förfäran och vil- lervalla i kamrarna.
Resultatet blev till sist att samtliga förslagen föllo, men riksdagen begärde i en skrivelse till k. m:t en utredning och ett förslag 0111 allmän rösträtt med garantier.
Bland dessa ” garantier ” föreslog emellertid h r Wieselgren ” kvinnans rösträtt ”, och han motiverade detta med a t t hon vore lika läskunnig, lika sedligt och intellektuellt utrustad, lika vaken, lika intresserad som mannen.
Vidare talade han om hennes betydelse för hemmet och hennes större laglydighet.
Av 74,788 personer, soiii år 1899 sakfällts €ör förbrytelser av olika slag, vor0 4,207 kvinnor och 70,581 män.
H a n påpekade också att samhället behövde kvinnans deltagande och yttrade: ” Vi behöva henne, n ä r det gäller att utsträcka röst- EAU =ON0 (Professor MONO) Oöverträffat medel för erhållande av klar och fräsch hy.
Pris Kr.
3.-, 5 50, och lo.-.
FRANSKA PARFYMMAGASINET Hovleverantör 21 Drottninggatan 2l.
Stockholm.
Riks Tel. 33 09.
Allm.
Tel. 311.
(KR 476) ~~ rationer arbetade utan ro eller rast.
E n person tillbringar sitt liv i trevnad och komfort, därför att hans f a r och mor ar- betade i s i t t anletes svett u t a n att unna Av Frigga Carlberg.
sig en dags vila eller en kronas lyx.
Ve- tenskapsmannen, som med tillfredsställelse Motto: V e t d u den sorg, som bå- ser sig omkring på de fyllda bokhyllorna i dat dina nöjen?
s i t t arbetsrum, kastar nog icke en tanke på V e t d u den tår, som gräts f a r och f a r f a r som - kanske lika vetgiriga f ö r dina löjen?
som han - fingo stilla sin andliga hunger V e t d u de o f f e r, som f ö r med söndagens studium a v postillan och al- dig ha blött? ” manackan.
Deras försakelse bidrog till hans rikedom.
Varje sak i världen h a r s i t t pris - intet Skulder glömmas så lätt.
gives för intet.
- ” Vad vi f å till skänks är De flesta av oss följa med strömmen.
De ofta det dyrast köpta ”, säger Emerson.
unga kvinnorna ta sina examina vid skolor Den som lever på allmosor betalar med och universitet, uppbära lön i bank, vid sin själ, t y allting i världen är betalt, fast post och telegraf, vid skolor och på kontor, icke alltid a v den som det köpta kommer de t a g a sin oberoende ekonomiska ställning, tillgodo.
Allt det i livet som ger oss njnt- sin större personliga frihet lika reflexions- ning och glädje, trygghet och lycka är be- löst, som otaliga deras medsystrar fordom- talt med pengar, med omtanke och arbete, dags sömmade sina smäktande herdar och med uppoff ring och lidande, kanske även herdinnor i schattersöm eller svalde sitt med kval och blodsvett a v en eller annan.
hårda nådebröd hos släkt och vänner - i Av en eller annan.
värsta fall hos främmande.
Den unga flickan, som så stolt och käckt Det vill säga icke alltid av den, som åt- njuter förmånen - ” en är den som sår, en bär sin vackra studentmössa, hyllad a v sina annan den som skördar ”, säger aposteln.
De manliga kamrater, ser kanske en smula fördelar, som v i nu finna lika naturliga som ringaktande på de stacliars tanterna, som dagens ljus och sommarens värme, dem h a ingenting f å t t lära.
Deras röster h a tyst- andra förvärvat A t oss.
Vi leva i maklig- nat, därför vet hon så litet om föregångs- het och glädje, därför att fiirenående gene- kvinnornas långa kamp och många neder- Skulder, som sällan galdas, ‘ lag, innan den första lilla strimman av löf- tets land sliimrade för deras tröttgråtna ögon.
Det är dessa många, som tiggt och smugit sig till en smula vetande, vilka be- rett vägen för kommande släktens rikare bildningstillfällen.
Hustrun, som tack vare äktenskapsföror- det ser sin egendom skyddad för missbruk, och den gifta kvinnan, som sätter i n sin arbetsförtjänst på banken för att h a en sparpenning i nödens stund eller hjälp till barnens uppfostran, de t ä n k a nog icke p å h u r d y r t dessa förmåner blivit köpta.
De leva i lycklig okunnighet om all den ovilja och allt det hån, som mötte förkämparna f ö r dessa rättigheter.
Och motståndet mot ogift kvinnas myndighet, med den för oss nu levande så tragikomiska motiveringen, hur inånga, som nu prisa sin oberoende ställning, t ä n k a väl därpå.
Fredrika Bre- iners hjärtklappning, d å hon gick upp för hovtrapporria för a t t på högsta ort fälla en förbön om myndighet åt Sveriges kvin- nor, vet e n stor del a v dem som nu h a för- del a v lagrcforinen icke mycket om.
Varenda reform, varenda liten del a v vår civilisation är köpt med niånga generatio- ners lidande; det är vi som njuta a v fruk- terna - och glömma v å r a fordringsägare.
F r å n New Hanipshire berättas en legend, så lydande: På y t a n a v ett a v bergen, som omgiva dalen, k a n m a n skönja en stor mänsklig profil, liksom uthuggen i stenen, och den kallades ” Det stora stenanletet ”.
Bland fol- ket gick en sägen, a t t en g å n g skulle till dalen komma en man, som skulle vara ädel och vis och införa e n guldålder.
Alla läng- tade efter denna tid, men ingen så mycket som en u n g gosse i dalens fattigaste hydda, och iian tröttnade aldrig a t t betrakta det höga, rena anletet.
Så växte h a n upp till en man, blev lärare och präst, blev dalens goda genius, under vars inflytande flit, väl- stånd och goda seder blomstrade.
Men fol- ket g a v e j a k t på honom, det väntade, blott på sin store man, tills i den sista stunden, en stilla afton inför de eviga ljusen, lära- rens ansikte stelnar i dödens klarhet, och folket med bävan ser likheten mellan ” Det stora anletet ” och honom, som de så ofta g å t t likgiltigt förbi.
Sålunda händer det ock stundom, säger Alesandra Gripenberg i sin bok ” Reform- arbetet till förbättrande a v kvinnans stäli- ning ”, a t t vi g å oförstående förbi e n stor ide, soni utvecklas mitt ibland oss, tills da- gen och stunden kommer och vi förstå.
E n dag skola säkert alla kvinnor fullt igen- känna det nu ofta ringaktade kvinnosaks- arbetet som den stora kungstanken ” att samla allt folket och väcka det, så att det känner sig v a r a ett ”.
I BÖSTBÄTT FÖR K Y I N N O B,!
I.
I 1 rätten och att få den använd på ett för samhällets lugna utveckling betryg- gande sätt.
J u s t därför att kvinnorna veta, a t t samhällets missförhållanden svårast komina att trycka dem, så skall deras flock i både över- och underklass sidirast vara på sin vakt, när det gäller a t t förekomma överilningar och av- steg.
Och diirför att snrnhällets sokida- ritet verkligen är en den viktigaste grundsats, ett det nödvändigaste mål för vår fortgående utveckling, så tror jag, a t t det också måste bedömas såsom blott ett halvt steg, om man rycker fram till allniän rösträtt utan att clär- vid beakta kvinnans rätt till delaktig- het däruti. ” Hr Carl Nyströin talade också från sanima synpunkt; likaså h r Sjöcrona, som yrkade bifall till utskot- tets förslag, men mot detsamma an- m ä r k t ~, a t t det ” inte erkänner valrätt åt de i koniniunens angelägenheter röstberättigade kvinnor, som i övrigt uppfylla de a v utskottet uppställda vill- kor ’ ’.
Att emellertid dessa yttranden till förmän för kvinnornas rösträtt mera uppfattades som en from önskan utan aktuellt intresse hos några få le-.
damöter, ä n som ett verkligt yrkande, framgår därav a t t de inte ens upptogos till bemötande.
Endast h r Nisser ytt- rade i fiirbigående: ” Vad för övrigt kvinnans rösträtt beträffar, nödgas j a g dock inedgira, att den sats, soni redan i romarnas tid nttalades: ’ mulier taceat in ecclesia ’ iiiiiiii har sitt herättigancle.
Ty det sknlle icke vara rättmätigt, om kvinnan skulle ’ föra ordet ’ även utan- för hemniet. ” När kammaren efter en lång diskussion antog h r Billings skri- velseförslag om allmän rösträtt med vissa garantier, så nienade därför kani- niaren därmed säkerligen endast all- män rösträtt för män.
I L4ndra kammaren kom frågan un- der en iner allvarlig överläggning.
Statsministern h r von Otter förklarade här a t t nian ännu ej hade tillräcklig utredning för att beträda den allmän- n a rösträttens vWg och förklarade: ” När frågan oni allniän rösträtt fram- träder på fullaste allvar, som den må- hända gör inom den allra snaraste framtiden, så måste därvid tydligen Boinnia att uppstå den frågan, huruvi- ’ da e j å t kriiinan bör beredas rösträtt.
F ö r min enskilda del hyser j a g den uppfattning, att det vore en orättvisa a t t tilldela varje man, som uppnått en viss ålder och e j vore diskvalificerad, rösträtt, under det att man ville för- neka denna åt kvinnan, som hade sam- ma ålder och icke vore diskvalifice- rad. ” Häremot stiillde sig frih.
Barne- kow ” något betänksani ”.
Haii var niiniligen riidd för, ” att medan hustrun siltie här på riksdagen eller ginge på politiska Iilöten, finge mannen sitta heinnia och vagga barn. ” Miirkviirdigt nog tycks emellertid frih.
Barnekom härvid r a r a mest ängslig för att det uppväxande släktet, som skulle bli upp- fostrat a v iiiiiniien, skulle bli lidande härpå, men någon farhåga för att kvin- norna inte skulle kunna skiita politi- ken yttrar lian inte, fast han tycker det är synd att indraga heciie i striderna.
Er Lindhagen försvarade naturligtvis sin motion.
Kan var tacksam för stats- ministerns synipati för frågan, ehuru han inte ville, a t t kvinnorna skulle tas med såsom någon slags ” garanti ” för den allmänna rösträtten, utan på grund av rättfärdighetskraret.
Vidare avhå- nade han frih.
Barnekows ” uaggteori “ och hänvisade till den livliga rörelse för saken bland kvinnorna cjrtlva, som vid denna tid börjat uppstå i Stock- holm och Göteborg.
Stt han inte var nöjd med a t t utskottet endast fann frå- g a n ” teoretiskt tilltalande ”, säger sig självt, och han påpekade också svag- heten i dess motskäl.
Med h r Lindha- gen förenade sig h r r Pantzarhielm, K.
G. Karlsson i Göteborg och Höjer.
Än- nu ett p a r talare bemötte frih.
Barne- kow, niedan åter h r Göransson e j fun- nit någon önskan hos kvinnorna att få Sommarmötet.
N:R 6 Soxnmarg&amp;ster.
I villa, högt belägen, med härlig utsikt över Åsunden, uthyres möblerade rum fr. o. m.
Det andra stora allmänna rösträtts- sjön 1 maj.
Närmare meddelar mötet för Sveriges kvinnor kommer att VETEBIWÄR A. LINDQVIST äga rum söndagen den 16 juni i Nack- Åsunda, Ulricehamn.
arps dal i Skåne.
E n formlig inbjudan från Skåneförbundet a v F. Ii.
P.
R. kommer att inflyta i nästa nummer a v Rösträtt för Kvinnor, tillika med ut- innehlllande 2 rum, kök, tambur och veranda på f0rligt program såväl för friluftsmötet nedra botten samt 1 rum, kök och hall ovanpå, på söndagen som för det halvenskilda högt och sundt belägen vid barrskog i Flens Mu- möte, som Landsföreningen anordnar nicipalsamhälle, uthyres for sommaren eller even- för alla medlemmar a v F. K.
P.
R. i tuellt längre tid.
Svar tili Lärarinnan Lovisa Thor&amp;, Flen.
Lund måndagen den 17 juni.
Nackarps dal, d ä r friluftsniötet skall hållas, anses_ vara en f ü r sådana niötcn nästan idealisk plats; den är lätt åt- komlig från alla håll, ett a v de vack- raste partier som överhuvud finnas in- F. A. Bather, M.
A., D.
Sc., F. R. ü.: Till de svenska männen.
Utgivet av Uppsala om det vackra Skåne och alldeles F. K.
P.
R.
6 öre; 4: BO pr 100 ex. oöverträfflig i akustiskt hänseende.
Flera tusen människor kunna utan svå- Ezaline Boheman: Riksdagsmannavalen righet höra vart ord som yttras.
Plat- 1911 och kvilznornas rösträttsfråga.
Ut- givet av L.
K.
P.
R.
3 öre.
sen kommer nu för mötet att bli vac- kert dekorerad med svenska flaggor Anna Bugge-Wicksell: Gifta kvinnors kommunala rösträtt.
Utgivet av L.
K.
P.
R. och rösträttsflaggor; god musik I~oni- 23 öre pr 100 ex. nier att utföras av ett blåskapell.
Mid- dag kan man äta på någon av de flera Frigga Carl berg: Varför f r u Håkansson gick in i rösträttsföreningen.
Utgivet av diir befintliga gästgivargårdarna, och Göteborgs F. K.
P.
R.
5 öre.
Skåneförbundet komnier a t t sörja för, Varför fru Håkanssons dotter gick in i a t t en ibland dem ä r beredd att taga rösträttsföreningen.
Utgivet av Göteborgs emot de resande; ortsbefolkningen brn- F. K.
P.
R.
5 öre.
kar ta matsäck med sig.
Carrie Chapman Gatt: Går kvinnoröst- Talare vid friluftsmötet bli först oc.h rättsrörelsen framåt?
Jämte en kort bio- iräiiist Landsföreningens ordförande, g d över Mrs.
Catt av Ezaline Boheman.
fröken Anna Wliitlock, cliiinäst d:r Utgivet av L.
K.
P.
R. i5 öre.
Gulli Petrini samt fröken Sigrid Kriisc.
E.
E. Hakkberg: Kvinnan i hemmet och D:r Lydia Wahlström, som Skåneför- samhället.
Utgivet av L.
K.
P.
R.
3 öre.
bundet särskilt gärna ville ha till talare just vid detta tillfiillc, hade tyvärr re- Sigrid Kruse: Nykterhetsfrågan och kvin- nornas rösträtt.
Utgivet av L.
K.
P.
R.
90 dan för länge sedan lovat sig bort till öre pr 100 ex. annat håll just på denna tid och lian Lagerlöf: Hem och stat.
Utgivet av därför icke komina.
Vein soin Ironiiner Selma Falu F. K.
P.
R.
5 öre.
att tala i hennes ställe är ännu ej Klara Lindh: Den svenska kvinnorösträtts- klart.
rörelsens historia i korta drag.
Utgivet Närvarande inedlenimar a v F. K.
P. av L.
K.
P.
R.
5 öre.
R., vilka kunna kvarstanna över niån- dagen, fara på kvällen tillhaka till Sofi Lindstedt: Varför böra religiöst över- tygade kvinnor ansluta sig till röstrütts- Lund, d ä r billig inkvartering såvitt rörelsen?
Utgivet av Stockholms F. K.
P.
R. möjligt kommer att skaffas deni.
Mån- 5 öre.
dagen koninier att upptagas dels av det Rekvisitioner stallas till halvenskilda mötet, dels a v diverse L.
K.
P.
R:s Expedition koinmitt6samruantraden, och samvaron 6 Lihtnaakaregatan, Stockholm.
kommer att avslutas med en liten fest Telefonq: Riks Norr 6 00; Allm.
Rrunkeb.
9 44. vid Bjerred eller på annat ställe.
Nybyggd Villa, RA.
Collijns Extra Prima o. Prima Bomullslärft.
Marknadens bästa kqalitier.
Stoi; kholms l y a Wesandehem Nyare rdstrattslit t eratar: STUREPLAII Birgerjarlsgatan 19 (Kungsgatan i.)
Oppet alla vardagar kl. 3-4 - - Rikstel.
77 50.
A h.
Tel. 242 21.
N y t t - F5rrtkiassigt - Komfortabelt.
Rum från 2 kr.
till högre pris.
Veckorabatt gives.
Högaktningsfullt E.
LIND ORM.
J ?östrätis brevkort.
Brevkort med porträtt och uttalanden av kända förkämpar for kvinnans politiska rösträtt: Ser.
I utgiven av Göteborgs F. K.
P.
R.
5 öre pr st.; 50 öre pr 12 st. B II D &gt; Uppsala F. K.
P.
R.
10 öre pr st.; 1 kr.
pr 12 st. B III D D Paul Heckschers förlag.
10 öre pr st.; 1 kr.
pr 12 st. sHand i hand i hem och siat », utgivet av Skara F. K.
P.
R.
5 öre pr s t, 20 procents rabatt for minst 50 st. L.
K.
P.
R:s Expedition, 6 Lästmakaregatan, Stockholm.
Hos alla bokhandlare: HEMUPPFOSTRAN Föredrag af Dagmar Waldner.
Pris 25 Öre.
Ivar Itiegoströms Bokfilrlags ii.
B., Stoikholm.
e. m.
Kvinnliga sakkunniga för äk- De frisinnade och kvinnans Prenumerera på Rösträtt för Kvinnor!
tenskapslagens revision.
röst r at t.
All prenumeration sker på posten.
F r u a r n a Emilia Broom6, Elin Eng- På ett av Nedansjö frisinnade fürcning ström, Agda Monteliiis och Anna Sö- derblon: äro kallade so111 salrkuniiigü anordiiat iu5te med fiiredrag a r friilien Eiiri för revisionen ax: älrtenskapslagstift- Kilson frCn Hiiridsvall antogs euliälligt fal- jande resolution: ningen.
” Män och krinnor, samlade till möte i Ne- Kvinden og Samfundef den kända danska krinnol.idiiiiigen, hälsar Rösträtt för Kvinnor med fiiljandc r ä n l i g a ord: Rösträtt €ör K r i n n o r heter ett n y t t 14 da- g a r s blad, som Landsföreningen för livin- Iiaiis politiska rösträtt biirjat utgiva, och vars första niiminer so introssanta och lo- vande ut.
Dess motto är: ” Vi B i i n i i a aldrig g5ra så mycket för en stor sak, som en stor sak kan göra för oss. ” Dä kvinnoröstr !itt,s- f r Agan för närvarande iir mycket aktiiell i Sverige och d3i bladet förfogar över niBnga duktiga kvinnliga pennor, blir d e t siilcert ett värdefullt stöd för arbetet.
Vi lyckön- s k a de svenska kvinnorna till deita nya företag.
- dansjö till ett a n t a l av 100 Ixrsoner, iittala.
sig för den Ii.
propositionen om politisk röstriitt och r a l b a r h e t för kvinnor, samt ut- tala den förhoppningen a t t riksdagens båda kamrar mil bifalla densamma. ’ ’ sjätte nummer innehåller bl.
a.: Sigfrid Wieselgren om kvinnoröst- rätten.
En maktfaktor.
D e n frisinnade iingdonien och De gifta kvinnorna och rösträtten.
k vi ii n ans P ö (J t r 5ie t.
Frisiniiadc nngdoriisibrbundet stkller i sin tidiiin) en iippmanirig till lokalfbreiiingai -- n a a t t stedja regmingeris förilag om rJ+ ratt for Icviiirior neli att f a t t a en resolntioii i hiiviickah overcn4stiiiii1tiande med den soni antagits på F. K.
P.
R:s opinionsmöteii.
D e socialdemokratiska kvin- nornas rösfr %ftsdemorn- politisk rösträtt, åtminstone ej på landsbygden, d ä r de e j ens brukade an- strafion.
vända den kommunala.
Hr h ’ yströin däremot hade ett varmt försvar för frå- gan nied citat u r Dagny angående cr- farenheterna från Australien.
Sedan h r I v a r Månssons i Trää skri- velseförslag - i huvudsak överens- stänimande med h r Billings i Första kaminaren - antagits, kom även h r Lindhagens motion under votering.
Den föll med 111 röster mot 64.
Rösträtt T6r Kvinnors Sbridaqrn den 12 inaj var av det iiiterna- tionclla socialistiska krinncsekrctariatet hectamd a t t bliva cn internationell demon- &gt;trationsdag för liviniians inedborgarratt.
Demonstrationsmöte anordnades i Stocli- tiolm i Folkets hus ’ A-sal nie1 t a l av borg- iiiiistare Carl Lindhageii, sUng och nppl; is- ning av fru Greta Holmgren s a m t sång a \ Stockholms allm.
I&lt;vinnoliliibbs sångkcir, och i Norrköping, Göteborg, Eskilstuna m. fl.
ställen.
Erfarenheter från Finland.
Kvinnofrågor inför Riksdagen.
Talet för kvinnan - i festsalen och i riksdagen.
Kvinnoröstriittens verkningar.
Ett officiellt bemötande av hr Widell.
Av the High Comnzissioner William Hall-Jones.
Kvinnorösträttens riksdagshistoria.
Av doktor Gulli Petrini.
Skulder, som siillan gäldas.
Av Frigga Carlberg.
Föreningsmeddelanden.
Notiser.
Stockholm, Ivar Hieggströms Boktryckeri A.-B., 1912.
