# ID: svediakorp-per2521
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,416
# sentences: 887
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


r - ’ ROSTRATT FÖR KVINNOR Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra sc2 mycket f ö r en stor sak som en stor sak kan göra f ö r oss.
___ .~ STOCKHOLM, 15 A P R I L 1912.
I ARG.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR utkommer den 1 och - 15 i var månad Redaktör: ELISABETH KBEY.
Träffas onsdag och lördag kl. 4-1 / 2 5.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan I Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
Norr WO.
Allm.
tel. Brunkeb.
944.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Distribuering i Stockholm: Rikstel.
Norr 585.
Allm.
kl. 20968.
9 f. ma-?
e. m.
Prenumeration genom posten Pris för 1912 75 öre.
Lösnummer 5 öre.
För Utlandet 1 krona 75 öre i postanvisning till tidningens expedition.
Annonspris: 20 öre per millimeterhöjd, större annonser och årsannonser rabatt.
Rikstel.
456.
Ailm.
tel. 604.
9 f m.-7 e. m. Regeringsfiirslaget.
Ett avgörande steg mot vårt måls förverkligande h a r tagits.
Den 2 april 1912 framlade för första gången en svensk regering inför riksförsamlin- gen ett förslag om politisk rösträtt åt landets kvinnor.
Att redan nu höja jublande segerrop är för tidigt, men det hindrar e j att vi uttrycka v å r tack- samhet mot den liberala regeringen och vår tillfredsställelse i stort med det framlagda förslaget, vars innebörd i korthet är: politisk rösträtt och valbar- het för kvinnor p å samma villkor som !ör män.
Att de ” streck ”, som alltjämt begrän- sa männens allmänna rösträtt, också skulle föreslås gälla kvinnorna är lätt att förstå, om det dock måste beklagas, att enligt de bestämmelser, som härav blivit en följd, den gifta h i n n a n s val- rätt, för såvitt hon e j vunnit boskill- nad, tills vidare måste göras direkt be- roende även a v mannens utskyldsbetal- ning och ekonomiska självständighet.
Mot det i utsikt ställda komplette- ringsförslaget, att äkta makar skulle genom fullmakt få rösta för varandra, synes oss inga befogade anmärkningar kunna göras, varemot är lätt att inse att påtagliga fördelar skulle vinnas.
Svårigheter kunna otvivelaktigt i vissa fall uppstå för äkta makar att samti- digt utöva sin rösträtt.
Och genom förslaget borde udden kunna brytas a v talet om omöjligheten för landsbyg- dens kvinnor att kunna använda sin rösträtt i samma utsträckning som stä- dernas.
Justitieministerns utförliga motive- r i n g till regeringsförslaget i dess hel- het ådagalägger klart, varför reformen, uppburen a v en bestämd folkmening, ej längre bör undanskjutas.
Starkt stödja tids- och samhällsförhållandena, sådana de utvecklat sig, det kvinnliga rösträttskravet, redan i och för sig grundat i själva rättvisan.
Det mo- N:o 4. sta orsaken till rösternas nedgång söka l e engelska tidningarna hos det irländ-, ka iiationalictpartiet, vars samtliga iiedleniiiiar antingen liöllo sig borta: Iler röstade inot förslaget (de 3 natio- nalister, som röstade för, vor0 s. ii.
, beroende nationalister), trots a t t förra iret 31 nationalister röstat för och blott 1 mot.
Deras nuvarande hållning be- rodde på deras fruktan att förliknings- billen, om den gick igenom i andra läs- ningen, skulle uppta parlamentets ar- Jetstid så länge, att ingen tid blev Över för behandlingen a v deras homerule- Vad som är ideellt riktigt, det blir också med nödvändighet förr elIer senare riktigt i pra&amp;tiken, och av den grunden är jag för min del bestämd anhängare av kvinnans politiska rösträtt.
Jag kan omöjligt förstå, att den skulle kunna med.
föra någon våda eller att den överhuvud skulle orsaka ndgon märkbar förändring.
Det är en naturlig följd i den lagstiftning, som ekonomis @ - jag menar i fråga om arvsrätt - lilptällde kvinnan med mannen utan hänsyn till hennes oförmåga att göra krigstjänst o. s.
Y. qefor= mens största betydelse tycks mig vara av prins cipiell natur.
PERNEq VON HEIDENSTAP.
derna samhället behöver kvinnans medverkan vid de allmänna ärendena.
Hennes insikter och mognad härför äro i princip erkända genom hennes delak- tighet i den konimunala rösträtten och därav följande rätt till inverkan p å va- len i Första kammaren.
Och delaktig- het i den politiska makten ä r den enda verkliga garantien för kvinnans rätt, hennes rätt som individ, hustru och moder.
Justitieministern reducerar till deras rätta värde de varandra motsägande invändningarna mot kvinnorösträtten, att det specifikt kvinnliga skall gå un- der, men att vi skola få en förkvinnli- gad politik.
H a n påvisar vidare, huru- som den officiella utredningen vitsor- dar, att partiernas jämviktsläge blir i det väsentliga orubbat a v de kvin- liga väljarnas tillkomst.
Men den- na utredning h a r icke bestyrkt de uttalade farhågorna för kvinnorösträt- ten och dess förmenta skadliga sociala verkningar eller rubbat skälen för dess principiella berättigande.
Det är väl- grundad anledning antaga, a t t de svenska kvinnorna även i sin politiska verksamhet skola söka främja hela folkets fortbestånd och utveckling.
Kraftigt argumenterat har v å r t rätt- färdighetskrav burits fram a v regerin- gen.
En viktig roll spelar därvid kvin- nornas eget visade rösträttsintresse.
Och i det stycket g ä l e r det nu fram- för allt för oss, som fylkat oss under rösträttsstandaret, att vidga v å r a leder, så att ett allt större och större antal kvinnor kunna sluta sig till oss.
Det gäller för kvinnorna att genom en allt- jämt ökad anslutning till den organise- rade rösträttsrörelsen visa att bakom regeringens förslag står en stark och målmedveten kvinnoopinion.
England efter slaget, N h t a steg.
Den senaste stora händelsen i de eii- gelska kvinnornas rösträttskamp ä r förlikningsbillens fall den 28 mars.
En- ligt denna bill (the Conciliation Bill), som korn till stånd 1910 genom en kom- ini t te, sauimansa t t a v rös trättsviinner u r olika partier (the Conciliation Com- mittee), skulle omkring 1 mill.
självför- sörjande kvinnor erhålla politisk röst- rätt, vilken genom denna bill skulle utsträckas även till ” wonien occupiers ”, d. v. s. de kvinnor, som ägde egen bo- stad, för vilken de betalade korniniinal- skatt.
Inneboende skulle däremot ej erhålla rösträtt och e j heller gifta kvin- nor i samma valkrets som deras män.
Denna bill, som förra året gick ige- nom i andra läsningen med en majori- tet a v 167 röster, rönte i år en helt olika behandling .... Slutsiffrorna för omröst- ningen visa 222 röster mot och 208 för.
Av regeringens medlemmar röstade 21 för, däribland John Burns, sir Edward Grey och Lloyd George, medan man bland de 11, som röstade mot, finner Asquith, Hobhouse och Winston Churdhill.
- Av dessa 11 ha emellertid 3 vid föregående tillfällen uppgivit sig v a r a vänner till kvinnans rösträtt.
På de olika partierna fördela sig röstsiffrorna sålunda: för mot 71 liberaler.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
117 unionister.
.
.
.
.
.
.
.
63 116 * nationalister.
.
.
.
.
.
3 35 arbetarepartiet.
.
- 25 - __ 208 222 1911 vor0 motsvarande siffror: för liberaler.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
145 unionister.
.
.
.
.
.
.
.
53 nationalister.
.
.
.
.
.
31 arbetarepartiet.
.
- 26 iiiot 36 43 9 - - 88 första ögonkastet kan man ej att förvånas över denna förän- i röstetal, och man frågar sig den väl kan bero.
Den förnäm- 255 Vid undgå dring varpå C O N S T A N C E M A L M S T R Ö M ASTRID AHLSTROM &amp; Cm f. d.
A.
E. Schuldhels - F l n a n grundad 1784 MODEA FFRR IUW- 1 BORSTWAR samt rikbaltigt lagar af Toisitartiklar Etabl.
1873.
Regeringsgatan 45.
A.
T.
5541.
13 C Drottninggatan 73 C 1H NorririsLimstorg 18 (åt Smålandsgatan 23 Rogeringrgatan 23 Allm.
TQlefFn 158 80.
Padym- m h Ramaffär.
AIlm.
Tel. 11242 A h.
Tel. 106S8 Jöaköpings-Magasinet €råga.
Vidare vor0 till följd av kolstrejken 13 medlemmar a v arbetarepartiet, som: ljest skulle röstat för billen, tvungna att v a r a i sina valkretsar den dag för- slaget behandlades.
Och slutligen må- ste en god del av utgången tillskrivas 3e 6 medlemmar, som förmådde sina kolleger att bryta sina löften till de ronstitutionella rösträttskvinnorna för a t t därigenoni visa sitt ogillande av len stridande taktiken.
Dessa 6 påstå 5ig h a oinvänt 35 röstande, och faktum Lir att 15 liberaler och 10 unionister, 3Gm lovat stödja förslaget, vid detta tillfälle röstade mot detsamma.
F r å n själva debatten kunna ett p a r saker franihållas.
Den konservative lord Robert Cecil påpeliade huru just de frågor, som parlamentet hade att be- handla denna session: frågan oni mini- niilöner, on1 lioiiierule, 0111 vården av sinnessvaga, 0111 nykterhetsarbetet i Skotland, bostads- och skolfrågor, vor0 sådana som angingo kvinnorna.
Dessa behövde dessutom rösträtten för att skaffa sig en bättre ställning på ar- betsmarknaden.
Utrikesministern, sir Edward Grey, ansåg att antagandet a v denna bill ej skulle v a r a ett hinder för utan ett steg närmare ett kommande parlanientsbeslut.
F ö r förslaget talade vidare m r Philip Snowden, som fram- höll rösträttens betydelse för industri- arbeterskorna.
Bland dem, som röstade för, märkas de konservativas forna och nuvarande ledare, Balfour och Bonar Law.
Mot förslaget uppträdde bl.
a. nir Asquitli sjiilv ined ett helt kort an- forande ” på intet sätt i egenskap a v chef för eller medlem av regeringen; ännu mindre med anspråk på att tala å det liberala partiets ute i landet väg- nar ”.
Han trodde, a t t ” erfarenheten ” skulle visa att skillnaden mellan könen borde behållas, och vidare att majorite- ten a v såväl män som kvinnor var mot Lvinilans politiska rösträtt.
En a v hu- vudtalarna mot förslaget var m r a r - nold Ward, son till antirösträttskvin- nan mrs Humphrey Ward, vilken rar angelägen att bevara ” våra unga kvin- nors ofläckade blygsamhet och självbe- härskning ”.
Förändringen i parlamen- tets uppfattning tillskrev han medde- landet om regeringens väntade reform- förslag och föreföll att vara ense med suffragetterna om omöjligheten att driva igenom någon icke partipolitisk åtgärd.
Vad som tilldrog sig den 28 mars h a r emellertid på intet sätt nedslagit de engelska rösträttslivinnornas mod utan tvärtoiii bidragit att ägga deni LAGERSONS SKOMAGASIN Jakobsgatan 1 8 - Fredsgatan 8
2 BÖSTBÄTT binnornas dag.
Den kungl.
propositionen framkallar oponionsmöten över hela landet.
För att stödja den kungl.
pro- positionen ha kvinnorna anordnat of- fentliga möten över * hela landet.
De ha velat uttrycka sin glädje och sin tacksamhet över att deras sak tagit detta stora steg framåt genom att ge dessa möten prägeln a v fest i så stor iitsträckning som det stått i deras inakt.
Utom den allvarliga delen a v mötet med anförande a v någon riks- dagsman eller någon talarinna u r 11.
K.
P.
R:s egna led har progranimet upptagit sång, deklamation, tablåer, dramatiska tillfälligheter m. m.
- allt saker som vi på grund a v utrymines- skäl måste avstå från att här återgiva.
Vid mötena iir följande resolution antagen: Tisdagen den 2:dra april 1912 blev en wtärkesdag i den svenska kvinnoröst- rättsrörelsens historia.
DG framlades nämligen f ö r f ö r s t a gåizgen i n f ö r Sve- riges riksdag en kungl.
proposition on?
r6strätt oclh vnlbarlwt för s v e m k kvin- nu p å samma villkor som f ö r szwnslz man.
V i, m ä n och livinnor, till ett antal a v.
.
.
.
.
.
, samlade till opinionsnzöte i.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
, uttala den bestämda f ö r - hoppningen, att Rilcsdagens bdda kam- rar mdtte i å r såsom vilaqide antaga detta regeringsförslag och därmed g i v a verklighet iit trontalets ord, att hänsyn såväl till rättvisa som till statens väl- förstdddn n y t t a kräver en rättelse av det missförliållandet, a t t kvinnan i det väsentliga saknar den förnämsta av alla medborgerliga rättigheter.
Vi anföra i största korthet namnen på en del a v de orter, där mötena hål- lits och deras talare.
Vi sakna ännu underrättelser från en del håll.
Alwesta 9 april.
Talare: frblien Elin På1- man.
till nya ansträngningar nied ni- energi och nya förhoppningar.
Yad de när- mast 2mna sätta i n sitt arbete på ä r vad den engelska landsföreningen (Na- tional Union of Women ’ s Suffrage So- cieties) betriiffar att på allt sätt stödja ett tilläggsförslag on1 kvinnans röst- rätt till den av regeringen utlovade re- formbillen 0111 allmän rösträtt.
De an- se att ansvaret för att ett sådant till- ligg skall g å igenom ligger hos dem, som motsatte sig förlikningsbillen, eme- dan de önskade ett mera omfattande förslag.
Suffrageiterna (Wonien ’ s Social and Politican Union) däremot, vilka från början stödde förlikningsbillen, men sedermera tagit avstånd fran densam- ma, vilja e j alls mera veta a v några enskilda parlamentsledamöters förslag eller tillägg, utan anse den enda möj- ligheten för kvinnorna att erhålla röst- rätt ligga i a t t regeringen själv fram- l i g g e r förslag i frågan.
De anse att ett tilläggsförslag måste falla a v sam- ma orsaker som förlikningsbillen; sär- skilt framhålla de, att nationalisterna förklarat sig ämna rösta mot alla en- skilda medlemmars rösträttsförslag.
Tilläggsförslaget betrakta de som helt och hållet tillkommet för att avleda uppmärksamheten och ge regeringen fria händer a t t sysselsätta sig med an- d r a saker, till dess sessionen ä r över.
Det enda, som kan göra slut på allt köpslaende orn villkor och tillügg, Br, säga de, a t t regeringen framlägger och genoindriver ett förslag, grundat på den enkla och logiska principen att vad som ger en man rätt a t t pösta också skall ge en kvinna samma rätt.
N:R 4 F Ö B KVINNOR Arvidsjaur 6 april.
Talare: seminariead- junkten Anna Grönfeldt.
Mötet var besökt av 350 personer.
Arwika 9 april.
Talare: redaktör Hellberg.
Mötet var besökt a v 100 personer.
Engelholm 15 april.
Talare: frii Anna Bugge-Wicksell.
.
Enköping 11 april.
Talare: friherrinnan Ebba Palmstierna.
Eskilstuna Ii april.
Talare: redaktör K. hi.
Lindh.
Mijtet var besökt av 200 perso- ner.
Falkenberg 13 april.
Talare: friilien Ca- rola Karls3on.
Falu:~ 13 april.
Talare: fröken Cecilia Francke, t. f. borgmästare Ernst Lyberg, frii Ellen Hagen.
Flen 10 april.
Talare: fru Elisabeth Wmm- Bugge.
Färgelanda 9 april.
Talare: fröken Sofia Svensson, fröken Ruth Bergius.
Mötet var besökt av 110 personer.
Gäfle 16 april.
Talare: doktor Lydia Wahlström, redaktör Karl M. Lindh.
Göteborg 10 april.
Talare: fru Frigga Carlberg, fröken Elin Almblad, fröken Anna Tengström, fru Klara Andersson, fröken Anna Larsson, fröken Carola Karls- son.
Mötet var besökt av 1,000 personer.
Hernösand 8 april.
Talare: riksdagsmän- nen R. Sundström och A.
J. Hagström, fru- arna E. Setterlind, H. Kallstenius och G. Asard.
Mötet v a r besökt av omkring 300 personer.
Hjo 8 april.
Talare: fru Frigga Carlberg.
hlötet var besökt av 125 personer.
Hvetlanda 8 april.
Talare: fil.
kand. J.
Fager.
Mötet räknade omkring 100 delta- gare.
Hälsingborg 11 april.
Talare: fru Anna Hugge-Wicksell och författaren K.
G. Os- sian-Nilsson.
Mötet var besökt a v 300 per- soner.
Järpen 9 april.
Talare: friiken A. Hiilt- qvist, fröken K. Forsgren.
Mötet var be- sökt av 100 personer.
Jönköping 8 april.
Talare: f r u Elisabeth Wrern-Bugge.
Karlskrona 1 2 april.
Talare: doktor Gulli Petrini.
Karlskoga 1 4 april.
Talare: ledamoten av riksdagens Andra kammare pastor €1.
Hal- len, frii Ebba Danielsson.
Köping 10 april.
Talare: redaktör Seger- borg, fröken Elin Wahlquist.
Mötet var besökt av 500 personer.
Landskrona 8 april.
Talare: fröken Sigrid Kruse.
Omkring 200 personer besökte mötet.
Luleå 12 april.
Talare: seminarieadjunk- ten E. Liittkens.
Lund 11 april.
Talare: prof. S. Herner, doc.
Hilma Borelius och fru Anna Bugge- Wicksell.
Mötet var besökt av 300 personer.
Malmö 9 april.
Talare: doktor Gulli Pe- trini, ledamoten av riksdagens Första kam- mare N. Bruce.
Marstrand 8 april.
Talare: fröken Sofia Svensson.
Mötet var besökt av 175 personer.
Nyköping 14 april.
Talare: fru Elisabeth Wmm-Bugge.
Oskarshamn 8 april.
Talare: fröken I.
L. Westeson, fru Frida Steenhoff.
Mötet, var besökt av 500 personer.
Ronneby 12 april.
Talare: f r u Augusta Tonning, pastor R. Thommm, fru Anna Bugge- Wicksell.
Skara 15 april.
Talare: apotekare A. Hall- din, fru Jenny Velander.
Slcee 7 april.
Talare: fröken Signe Woll- ter.
Mötet var besökt av omkring 100 per- soner.
Skön 13 april.
Talare: ledamoten av Sundsvalls stadsfullmäktige fröken Elin Nilsson.
Stenstorp 14 april.
Talare: apotekare Halldin och Stenstorps F. K.
P.
R:s ordf. Söderhamn 9 april.
Talare: frölren Elsa Bengtsson.
Söderköping 15 april.
Talare: fru Frigga Csrlberg, fru Malla Grönlund.
Södertalje 3 april.
Talare: ledamoten av riksdagens Andra kammare, borgrniiistare J. Pettersson, fru Carola Sahl-von Koch.
I mötet deltogo omkring 150 personer.
Sölvesborg 11 april.
Tidaholnz 9 april.
Talare: frii Gurli Hertz- man-Ericsson.
På fiir~läsningsturni i Norrland 10-ZS mars.
EJ1 Resebrev Röstvtitt för Kvinitor av Elim.
Pklrnan,.
Man har bett mig om några rader f ö r Rösträttstidningens räkning efter min Norr- landsturne Vad är det då man vill j a g skall skriva om?
Är det de synliga resiiltateii av tiirnen nian vill veta?
Nåväl, de äro tills dato: fyra nya lokal- föreningar a v L.
K.
P.
R.
- i Sveden, Landa, Hybo och Kilafors (den sistnämnda kallad Hanebo F. K.
P.
E.)
- två till hälf- ten bildade: i Alfta och Järvsö, vilka jag hoppas snart kunna inrangeras bland de färdiga, samt dessutom en hel del nya med- lemmar både i lokalföreningar och som di- rekt anslutna till Landsföreningen.
Därtill vågar j a g också rälina som verkliga, om också inte synliga resultat.
en på flera håll betydligt uppluckrad jordmån till nästa rösträttsföredrag pÜ.
orten.
I Jädenås t.
en., där aldrig förut offentligt talats ett ord om kvinnans rösträtt, finnas redan nu åtta namngivna kvinnor, som önska rösträtts- förening på platsen (skicka dit ett nytt föredrag efter lämplig tid, V. U., och ni har förening förstås!
), i Hofors bör likaså cn rösträttsförening bli den givna frukten ef- ter nästa föredrag, blott man lyckas över- tala någon av de 7 kvinnor, som nu ingingo direkt i Landsföreningen, a t t åtaga sig ord- förandeskapet i Vallsta torde likaså små- ningom en förening kunna tänkas.
Emellertid är det kanske inte bara ett sådant här uppräknande a v fakta, man be- gär v mig, då j a g nu skall lämna en redo- görelse för min resa utan även några per- sonliga intryck.
O m jag därför skulle för- söka inskränka mig till a t t bara tala om den vänlighet som rört mig allra mest av all den hjärtliga välvilja och det entusia- stiska intresse, som strömmat mig till mö- tes under min 16 dagars färd, så blir j a g ändå i valet och kvalet.
J a g tror, att allra främst måste nämnas min skjutskarl från Zärila till Ljusdal.
Det var på en söndag - hans ordinarie vilodag alltså - och han ekjutsade mig den halvannan mil långa vä- gen - för övrigt med en häst, som gratis ställts till förfogande av en bland de man- liga åhörarna.
När jag efter slutad färd räckte honom 1 krona (en mycket blygsam drickspenning alltså), sköt han stolt till- baka min hand: ” Nej tack, fröken, inga drickspengar!
J a g var på ert föredrag och det är därför och inte f ö r drickspengar jag skjutsat fröken! ” Eller - jag minnes särskilt en man bland mina åhörare i Hybo - en Iång, äldre man nied klokt ansikte under silvervitt hår och ett par eftertänlisamma ögon, vilkas blick jag oavvänt känt under mitt föredrag.
Då jag efter föredragets slut föreslog bildan- det av en rösträttsförening och bad alla krinnor, som ville vara med om att bilda en sådan förening, dröja kvar i salen, såg jag den gaaile mannen skynda ut i förstu- gan efter den stora hopeii av kvinnor som gingo och hörde honom förtrytsamt säga: ” Att ni iiitr blygas för a t t gå i stället för att stanna efter ett föredrag som detta.
Det är ju era egna intressen det gäller. ” Och då niånga ändå fortsatte a t t gå, kom han tillbaka in i salen och fram till mig och sade: ” Vet fröken, jag skäms å deras vägnar.
Att de kunna vilja gå, när fröken ber dem stanna.
Om föreningen här vill t a emot manliga inedlemniar, blir jag den för- ste a t t gå in. ” I Landa, d ä r föreningen f b r övrigt från början startades också med manliga med- Icmmar på dessa sonares egen begäran, Bom en gammal nian efter föredraget fram till mig och sade stilla: ” Vet fröken var- f ö r j a g tycker, att fröken har så rätt?
Jo, därför a t t j a g själv har en så god och präktig hustru.
Hade hon inte varit den hon är, hade j a g e j heller varit den j a g nu ür. ” J a, många, många sådana belysande små- drag skulle j a g ytterligare kunna framdra- ga - om blott utrymmet medgåve.
Söder- hamnsföreningen 111. n., m. n., få förlåta - och förstå - a t t j a g inte i denna kortfat- tade skildring särskilt nämner dem.
Det behöver därför visst inte förnekas, att det ar mycket roligt för en föreläsare att ha en publik som t. ex. i Söderhamn.
En full- satt sal så gott som - med stadens myn- dighetspersoner också representerade - och där man väl känner och märker åhö- rarnas sympatier och intresse - och sedan få som avslutning efteråt en alltigenom lyckad fest med personlig angenäm be- kantskap med en stor del af de kvinnliga åhörarna.
Likaså är det mig en veder- kvickelse att sätta värde på för en före- läsare ute i ärenden som dessa a t t då och då få en om också kort paus i en gästfri familj.
Men - det förblir dock mer rö- rande, då sympatien och förståelsen för sa- ken t a r sig spontana uttryck hos t. ex. en lantbefolkning, som lever tämligen på sidan om de stora dagsfrågorna eller från en ar- betare, som kanske icke så mycket hört ta- las om kvinnans rösträtt.
J a g h a r nu talat endast om de angenäma erfarenheterna under turnen.
Till sist vill jag också - för rättvisans skull - presen- tera den enda oangenäma erfarenheten a v mina 21 norrlandsföredrag.
Och denna er- farenhet var en stationsmästare i Vallsta, vilket jag nämner särskilt med tanke på nästa eventuella föredragshållerska i Vall- sta, s % a t t hon vet, vad hon har a t t rätta sig efter.
För det visste inte jag, utan j a g tog a t t börja med mannen på allvar, dA han uppträdde med vad han själv kallade ” diskussionsinlägg ”.
Publiken kände emel- lertid mannen bättre ä n jag, t y den mot- tog hans yttranden med visslingar och hyssningar, d å han upprepade gånger be- gärde ordet för a t t tala om kvinnans ” bri- stande mogenhet ”.
Ooh efteråt försäkrade Tierp 9 april.
Talare: frih.
Ebba Palm- man mig, a t t ingenting bättre kunde verka för saken i Vallsta ä n stationsmästarens stierna.
Trollhättan 8 amil.
Talare: ledamoten av inlägg mot den.
Och det tror jag.
Som en sammanfattning av mina er- riksdagens Andra kammare G.
A. Ström- berg, fröken Signe Wollter, pastor N. Hehr- farenheter under min norrlandsturne vill ne.
Mötet var besökt av 300 personer.
j a g säga, att man blir glad av att hålla Ulricehamn 9 april.
Talare: fröken Signe rösträttsföredrag i Korrland.
Vilket in- Wollter.
Umeå 8 april.
Talare: rektor Lindgren, le- tresse Överallt och vilka uppmärksamma damoten av riksdagens Första kammare E. Rhörare!
Också på platsen, där detta före- Rosen, fru Vifäll, seminarieadjunkterna drag faktiskt var det första i saken, var Middelsten och Grönfeldt.
Mötet r a r be- nian genast färdig med sitt intresse.
sökt av 400 personer.
Om blott L.
K.
P.
R. hade tillräckligt Uppsala 9 april.
Talare: iru Elisabeth Sö- med pengar till sitt förfogande för alla om- derman, fru Ella Billing, ledamoten a v riks- kostnader och föreläsare att tillgå, så att dagens Andra kammare prof. Kils Ed&amp;.
liela landsbygden kunde ” matas ” med före- Omkring 500 personer närvoro.
Visbg 9 april.
Talare: Iiapten Axel drag om vår fråga (så a t t varje svensk man och kvinna kunde få höra en rätt, Bolin.
Vänersborg 8 april.
Talare: ledamoten av men icke crängd framställning om vad de riksdagens Andra kammare G.
A. Ströni- 6. k. rösträttskvinnorna vilja och varför de berg, fröken Signe Wollter.
Mötet var be- vilja detta) så skulle medlemsantalet i i,.
sökt av 150 personer.
K.
P.
R. mycket raskt mångdubblas.
V ä x j ö 10 april.
Talare: d:r Giilli Pctrini.
Det är min tro.
öxnered 8 april.
Talare: landstingsnian- non Albert Johansson.
I O S C A R P- O L S S O N S H A N D E L S = A E K T X E B O L A G STRANDVÄGEN 7 C, STOCKHOLM ss RONSERVER &amp; DELIELATESSER GS R.
T.
1548 &amp; 10108.
A.
T.
4676 dk 3 0 4.
I I N:R 4 ‘ ROSTRATT F Ö B KYINNOB 3 yolitisk rösträtt och valbarhet för kvinnor.
Kungl.
proposition framlagd den 2 april.
Den väntade regeringspropositionen om politisk rösträtt och valbarhet för kvinnor överlämnades till riksdagen t.isdagen den 2 april.
Enligt förslaget skulle kvinnor erhålla valrätt p å sam- ma villkor som män.
F r å n valrätt ute- slutas dock gifta kvinnor, som e j vun- nit boskillnad och vilkas män falla för något av de olika strecken, det vill säga äro i konkurstillstånd, häfta för fattig- vårdsunderstöd eller inte erlagt de tre sistförflutna årens stats- och kommu- nalutskylder.
För de kvinnor, som väl- jas till ledamöter a v riksdagen, gäller till skillnad från deras manliga kamra- ter den bestämmelsen, a t t de n ä r som helst h a rätt att avsäga sig sitt man- dat.
För att råda bot på den olägenheten, at3 särskilt på landet röstberättigade makar h a svårt att utöva sin rösträtt samtidigt, ställer justitieministern i ut- sikt regeringsförslag om rätt för ma- kar att, d ä r båda äro röstberättiga- de, utöva rösträtt för varandra genom fullmakt.
Under åberopande a v statsrådsproto- kollet för den 29 mars, förelägger k. m:t till riksdagens prövning följande förslag till ändrad lydelse a v paragra- ferna 9,16,19 och 21 riksdagsordningen.
Par.
9.
Till ledamöter i Första kammaren kunna endast väljas män och kvinnor, som upp- nått - - - - - - sin befattning.
Par.
16.
Valrätt tillkommer envar välfrejdad svensk medborgare, såval man som kvinna från och med kalenderåret näst efter det varunder han uppnått tjugofyra års ålder, dock ej a) den som står under förmynderskap eller är i konkurstillstånd; b) gift kvinna, som ej vunnit hoskillnad och vilkens man är i konkurstillstånd; e) den som häftar för understod, vilket under löpande eller sistförflutna ltalender- året av fattigvårdssamhälle tilldelats den häftande själv eller dennes hnstru eller minderåriga barn; d) gift kvinna, vilkens man häftar för \ in- derstöd, som under löpande eller sistför- flutna kalenderåret av fattigvårdssamhälle tilldelats henne eller makarnas minderåriga barn; e) den som icke erlagt de honom påförda utskylder till stat och kommun, vilka för- fallit till betalning under de tre sistförflut- na kalenderåren; f) gift kvinna, som ej vunnit boskillnad och vilkens man icke erlagt de honom på- förda utskylder till stat och kommun, vilka förfallit till betalning under de tre sistför- flutna kalenderåren; g) värnpliktig, som icke fullgjort de ho- nom till och med utgången av sistförflutna kalenderåret åliggande värnpliktsövningar.
Till efterrättelse vid val skall finnas röst- längd, och skall, på sätt i vallagen finnes närmare bestämt, valrätten grundas på för- hållandena vid tiden för röstlängdens till- komst, ändå att förändring före valet in- träffar.
Par.
19.
Till ledamöter i Andra kammaren kunna endast utses män och kvinnor, som äga val- rätt inom valkretsen eller, där fråga är om stad, bestående av flera valkretsar, inom nå- gon av dessa.
Par.
21.
Riksdagsman - - - - - - - - - - tre lagtima riksdagar.
Kvinna är berättigad att avsäga sig riks- dagsmannauppdrag, även om icke nägot av nu nämnda skäl är för handen.
Avsägelse - - - - konungens befall- ningshavande.
Justitieministerns motivering, Xvinnorna och rösträttskravet, Sin utförliga motivering för det frainlagda förslaget inleder jnstitiemi- nistern nied en erinran oni 1906 års riksdagsskrivelse med begäran om ut- redning a v kvinnornas rösträttsfråga.
I denna skrivelse gav riksdagen sitt principiella godkännande å t kvinnor- nas krav på direkt politiskt inflytande.
Det uttalades, att en motsatt stånd- punkt skulle vara oförenlig nied den stora utsträckningen av valriitten för män och framhölls att kvinnorna skulle vara ägnade a t t öva ett gagne- ligt inflytande, i synnerhet på den so- ciala lagstiftningen.
Efter en redogörelse för de kviniio- organisationer som h a rösträttsfrågan på sitt program och f ö r vad som f i å n kvinnohåll direkt åtgjorts för röst- rättsfrågans framfiirande fortsätter ju- stitieministern: ” Vid sidan härav hava kvinnor, inom eller utoni ovannämnda eller andra or- ganisationer, alltmera börjat taga ini- tiativ till eller eljest deltaga i ett om- fattande socialt arbete; i fredsarbetet eller för försvarsväsendet; i nylrter- helsarbetet; i den kooperativa rörelsen etc. - kort sagt, under den livliga verksanihet, son1 för närvarande ut- vecklas i skilda riktningar inom sani- Iiällslivet, har kvinnan övertagit en be- tydande del a v arbetsbördan.
Och det Ban därför med goda skäl göras gällan- de, a t t det samhälleliga intresse, som kviniiorna på frivillighetens vüg åda- galagt, bör tillgodogöras a v statsmak- terna genom att giva dem deras del iiven i den offentliga samhällsverksam- het en. ” Härelter påvisas sambandet mellan strävandena €ör allmän rösträtt för män och det ökade intresset hos kvin- norna för deras egen rösträttsfråga.
F ’ rån de niest auktoritativa håll har medgetts a t t rösträtt för kvinnan bör fiilja soni en oavvislig konsekvens a v allmän rösträtt f ö r män.
Det var Louis De Geers mening 1886, och det har iiven uttalats a v 1899, 1902 och 1906 års kon- stitutionsutskott.
Genom petitioner och andra meningsyttringar h a de svenska kvinnorna understött de i riksdagen väckta förslagen om rösträtt för kvin- nor.
IS98 å r s petition undertecknades a v 62,000 kvinnor och 1907 å r s af 142,128 kvinnor.
Man har anmiirkt, att antalet med- lemmar i de speciella kvinnorösträtts- föreningarna vore för ringa för att manifestera ett mera allmänt intresse för rösträtten bland kvinnorna själva.
Denna anmlirkning synes vara obefo- gad särskilt efter den jämförelse med anslutningen a v rösträttslösa män till de föreningar, som på sin tid verkade för den utbildning av rösträtten, vars berättigande numera ingen torde vilja öppet ifrågasätta.
Kvinnans politiska mognad, Beträffande frågan, huruvida kvin- norna kunna anses äga erforderlig kunskap och mognad för att tillerkän- nas politisk rösträtt, finner justitiemi- nistern det av de faktiska förhållande- na bevisat, att kvinnan numera på de flesta arbetsoriiråden ansetts äga lioin- petens för utförande a v viktiga furik- tioner i såväl det allmännas som en- skild tjänst.
Hennes skolunderbyggnad W r i allmänhet densamma som kommit rced henve socialt j: ’ amställda män till del.
Det finnes därför knappast något skäl f ö r antagandet, att kvinnorna i allmänhet skulle vara på grund a v bri- stande kunskaper mindre skickade ä n mön att utöva politisk valriitt och er- hålla valbarhet till riksdagen.
Att kvinnorna också i den allmänna åskåd- ningen förutsättas tiga jämte nödiga insikter tillräcklig niognad för bedö- mandet av ärenden, som angå det all- männa, synes vara i princip erkänt ge- nom deras delaktighet i den konimu- nala rösträtten och därav följande rätt till inverkan på valen till Första kain- niaren.
Folkmeningen, Iiravet på lika valrätt och \ - albarhet för män och kvinnor uppbäres enligt statsrådsprotokollet av en bestämd och klart uttalad folkmening.
Det har vun- nit stark anslutning inom de skilda po- litiska partierna, h a r lünge stått på så- väl det frisinnade soxn det socialderiio- kratiska partiets program och har av båda dessa partiers representanter in- om riksdagen framförts och vunnit An- d r a kammarens bifall.
Att förslag om politisk rösträtt för kvinnorna icke upptogs i de k. propositioner till riks- dagen angående förändrade rösträtts- bestämmelser, vilka åren 1906 och 1907 firelades riksdagen, ägde, liksom riks- dagens år 1906 intagna ståndpunkt i frågan, sin förklaring i en önskan att icke härmed äventyra ett fördröjande a v rösträttsfrågans lösning i dess hel- het, varjämte föredragande departe- mentschefen vid motiveringen till 1907 års proposition kunde hänvisa till den av riksdagen nyligen begärda, d å icke medhunna utredningen.
Men i sist- nämnda proposition gavs tillika ett oförbehållsamt erkännande a v det be- rättigade i den pågående rörelsen för a t t kvinnan, den gifta såväl som den ogifta, måtte kunna sjülv bevaka sina egna intressen och äga a t t lika med mannen deltaga i det offentliga livet, samt uttalades den övertygelsen, att politisk rösträtt för Sveriges kvinnor i en nära liggande framtid komme att bliva verklighet.
Invändningarna.
Efter att hava redogjort för kvinno- röstriitten i en del andra länder, över- g å r justitieministern till att bemöta en del invändningar mot kvinnorösträt- ten.
Varandra motsägande äro sådana meningar som de, a t t kvinnornas infö- rande i den aktiva politiken skulle A ena sidan utöva en ödeläggande inver- kan p å de speciellt kvinnliga egenslra- perna och p å lieinmen, men å andra si- dan medföra en försvagad nationell politik, vars nuvarande ” manliga ” drag borde bevaras och stärkas.
Vad angår rösträttens menliga inverkan på h i n n o r n a och familjelivet h a r profes- s o r Reuterskiöld i sin utredning kon- staterat, a t t denna invändning icke av- hörts någonstädes, d ä r kvinnorösträt- ten en tid tiIlämpats.
Beträffande åter farhågan att en nationell framstegspo- litik skulle genom kvinnornas direkta inflytande hindras eller försvagas, tor- de detta argument näppeligen med framgång upprätthtillas inför dem, som äga någon kännedom om de sven- ska kvinnornas allmänna Askådning och hållning i nationella frågor.
Me- ningar som de nyss berörda hava det gemensamt, a t t de hänvisa till kvin- nans större känslighet och subjektivi- let såsom å ena sidan något värdefullt, som bör skyddas för rösträtt och å an- dra sidan något farligt, för vilket sam- hället bör skyddas, men synas själva härleda sig f r å n känslostämningar, från vilka icke heller männen alltid äro främmande.
Partistallningen, Likaså bemötes inviindningen, att det vore betänkligt att så kort tid efter en betydande rösträttsutvidgning upp- taga ett stort okänt element a v väljare.
Enligt vad som framgår a v professor Reuterskiölds och överdirektör Widells utredningar är emellertid den allmänna erfarenheten f r å n kvinnorösträttens länder den, a t t partiernas jämviktsläge förbliver ungefär detsamma som förut, innan kvinnorna erhöll0 rösträtt.
Det torde icke v a r a oberättigat att antaga, att verkningarna i detta hänseende skulle bliva ungefär liknande, om röst- rätt för kvinnor infördes i Sverige.
Men med erinran härom bör det, en- ligt statsrådets mening, samtidigt be- tonas, att den omständigheten, a t t ut- övningen a v kvinnornas rösträtt icke influerar på partiernas inbördes ställ- ning, ingalunda gör kvinnornas delta- gande i politiken överflödigt eller overksamt, enär de ju tillföra sina re- spektive partier värdet av sitt arbete och a v sina speciella egenskaper och intressen.
Pa samma villkor som männen, I motiveringen för förslagets speci- albestämmelser gör justitieministern güllande, a t t det riktigaste är att ta steget fullt ut, medge valrätt på samma villkor som för männen och valbarhet till båda kamrarna.
S t t inskränka re- formen endast till de koiumunalt röst- berättigade kvinnorna ä r så mycket mera olämpligt som därigenom flerta- let gifta kvinnor skulle bli utan röst- rätt, men just de gifta kvinnorna må- ste anses utgöra ett värdefullt stöd för det lugna framåtskridandet.
Böstning meä fullmakt, F ö r att minska den särskilt p å lands- bygden framträdande olägenheten av att röstberättigade makar ofta äro för- hindrade att samtidigt utöva sin röst- rätt, framkastar justitieministern den ovan omtalade tanken på r ä t t för ma- kar att rösta för varandra genom full- makt.
Något missbruk behöver man inte befara vid en så strängt begränsad rätt till användning a v fullmakt.
Där- emot skulle genoiii en dylik anordning till en viss gräns sjömän och andra som äro förhindrade a t t personligen infinna sig vid valtillfället beredas en möjlig- het a t t utöva sin rätt, Iåt vara att i sistnämnda syfte även mera vittgående bestämmelser äro behövliga.
Justitie- ministern ställer i utsikt förslag i frå- gan inom sådan tid att de kunna slut- ligt avgöras a v riksdagen samtidigt med förslaget till rösträtt för kvinnor.
Ungerns kvinnor lpckönska Sveriges.
L.
K.
P.
E. har med anledning a v den kungl.
propositionen mottagit följande telegram f r å n den ungerska rösträtts- föreningen: H u r r a för Sverige!
Vän- ta med glädje segerrika svenskor till rösträttskongressen i Budapest.
4 Rösträttspropositionen i pressen.
1 Intet kan för den initierade vara ro- ligare än att läsa alla de artiklar och klipp, med vilka pressen firat propo- sitionens överlämnande till riksdagen.
Som vanligt har den högra handen alls icke vetat vad den vänstra gjort, och samma dag som Göteborgs Afton- blad konstaterar, att Att han icke själv är positivt ivrig för saken eller entusiast för densamma märkes genast av motiveringen, inenar St. D., samt tillägger att det fordras icke synnerligen stor skarpblick för att se, att hos ofantligt många liberaler det egentligen finnes ren likgiltighet f ö r sa- ken eller en personlig, men tyst antipati.
Det är på alldeles samma sätt i den liberala redan hava flera personer än statsnyttan pressen.
Flera tidningar, som nu uttala sig kräver politisk rösträtt, för kvinnorösträtten, skulle knappast kasta skriva Aftonbladet och Arbetarbladet sig fram som de göra, för så vitt de icke ordagrant samstämmigt om proposi- innerst hoppades att Första kammaren skall tionens yrkande om rätt till fullmakt avslå saken, 6 % att det hela mera är en frisinnad demonstration än något som har för äkta makar: Den anordningen kommer också utan en allvarlig risk med sig.
Vi tro att tvivel att i e j ringa grad öka deltagandet ledande rösträttskvinnor genomskådat allt i valen, vilket ju för alla bör vara till- detta, och att de icke ställa sina förhopp- ningar för högt i fråga om de frisinna- fredsställande.
verkliga intresse för deras strävanden.
Härav m å dock ingen sluta, att Af- des Men de bygga naturligtvis på valprogram- tonbladet alltid skall hysa en mot hö- met och på partisammanhållningen på libe- gersynpunkterna konträr åsikt, dess le- ralt håll.
dare slutar med den förmodan, att I dana förhållanden kan mena med sitt påstående: ännu lär det väl dröja, innan frågan här i landet blir verliligt aktuell och mogen för sin lösning, förstår man icke riktigt.
Vi rösträtts- kvinnor få se att sörja för att till och med Svenska Morgonbladet får klart för sig att frågan verkligen är aktuell.
Ännu mera oförstående står man in- för Lunds Dagblads heliga indignation över att k. proposition framlägges, utan att rege- ringen avvaktat en pågående utredning av denna rösträttsfråga, ett förhållande som gör det sannolikt, att vi här stå inför en partitaktisk åtgärd snarare än inför en all- varligt menad grundlagsreform.
- _ -- Den moderata regeringen föranstaltade om en lika grundlig utredning av denna re- formfråga, som ägnades den manliga röst- rätten, och det säger sig självt, att innan denna utredning ligger på bordet, och in- nan således riksdagen fått material i sin hand att bedöma den nya reformen, innan dess kan denna aldrig bliva beslutad.
Det naturliga hade sålunda varit, att regeringen avvaktat detta ögonblick, och om det nu är så angeläget, att frågan löses genast, på- skyndat utredningsarbetet.
Men i stället har regeringen valt en annan, mycket litet tilltalande väg, nämligen att kasta in frå- gan i riksdagen i sitt hittillsvarande full- komligt outredda skick.
IN MEMORIAM.
F. d. ledamoten av Första kammaren C.
H. Björck.
Med f. d. provinsialläkaren Carl Hen- rik Björck, som avled i Stockholm nat- ten till måndagen den 1 april, bortgick en av kvinnorösträttens vänner.
H a n var härutinnan ett a v de lysande un- dantagen bland högern och som sådan väl värd ett tack från kvinnornas sida.
Från hans riksdagsmannatid - han var ledamot a v Andra kammaren 1897 - 1902, av Första kammaren 1905-1911 - är särskilt att anteckna hurusom han den minnesdigra 24 april 1909, då Första kammaren utan debatt och utan votering avslog den Staaffska motionen om kvinnors valrätt och valbarhet, vil- ken enhälligt antagits i Andra kamma- ren, dock hyste tillräckligt intresse för kvinnornas sak för att framkomma med medlingsförslag om politisk rösträtt för kvinnor, något som han fann ” både rättvist och för det allmänna gagne- ligt ”.
- Heder åt hans minne!
Dessa fromma önskningar få genom den frisinnade pressens hållning sin rätta belysning.
Göteborgs Handels- Detta visar, något diskretare ut- tidning hänvisar till högerns ställning 7 tryckt, samma syn på de svenska män- till frågan 1907 och fortsätter: Det som då var berättigat, det som då i nens uppförande i äktenskapet som en nära liggande framtid skulle genomfö- mera oförblommerat uttryckts av Nya ras, det avfärdas nu från högersidan nära Dagligt Allehanda.
nog med hån.
Men vänstern och dess rege- Tidningen skriver a t t h r Branting på- ring, som var försiktigare med att lova, har Rösträtt f ö r Kvinnor.
pekat att K.
P.
R. ingalunda är bety- visat sig starkare i att hålla.
Dess propo- Soni sekreterare i den Internationella delselös ur radikal synpunkt, ett utta- sition om lika rösträtt för gifta och ogifta rösträttsalliansen och som redaktör av lande som det dessvärre icke lyckats oss kvinnor som för män ligger ni1 ljå kamrar- - - - - nas bord och blir nog icke minst för röst- en politisk reform av denna innebörd kan Jus Suffragii ä r det mitt privilegium att återfinna i Socialdemokratens spal- rättsvännerna av högern en spännande eller får icke beslutas, förrän den är mo- att önska Rösträtt för Kvinnor dubbelt ter.
Därefter fortsätter N.
D.
A.: påsklektyr.
gen, och detta kan icke sägas vara fallet, Och han kunde tillägga, att den med Det är ett synnerligen gott arbete som förrän frågan är ordentligt utredd.
Och välkommen: a t t lyckönska L.
K.
P.
R. större säkerhet fördubblar rösterna åt ar- ligger bakom justitieministerns sakliga och till att ha fått ett eget organ och att betarna än åt andra klasser.
Ty arbetarna logiskt bindande motivering f ö r denna pro- således finnes det fullt f o g för de modera- på samma gång välkomna en ny syster tes avvisande hållning för ögonblicket.
gifta sig tidigare och utöva på denna och position, vilken alltigenom utmärker sig för Det tir att hoppas att den höger, som bland rösträttstidningarna.
andra grunder mera verkningsfull bestäm- vederhäftighet och tillika genomströmmas Jag är övertygad om att ingen propa- att avslå förslaget, gör det på kommer manderätt över sina kvinnors röstning än av en verkligt liberal uppfattning, ägnad ganda ä r så mäktig som den pressen andra klasser.
än de som anvisats av bättre grunder att göra intryck även på de liberaler, som Här ser man åtminstone ett klasspolitiskt icke varit ivrare för kvinnorösträtt.
Lunds Dagblad, vilkets intresse för de bedriver, särskilt i ett stort land med motiv för kvinnorösträtten.
Om detta spe- Det är emellertid icke dylika opportuni- omprisade utredningarna som synes spridd befolkning, och där denna är så ciella motivs värde skola vi ej här niirmare stiska synpnnkter, som bestämma de frisin- icke är större ä n att tidningen svävar ivrig att läsa och visar ett så alltjämt uttala oss.
nades hållning i denna del.
Har en med- i okunnighet om att dessa sedan längre växande intresse för socialt reform- Man frågar sig med oro, vad tidnin- borgargrupp rättmätiga krav på delaktig- tid i tryck och kunna för ett arbete och politik som fallet är i gen egentligen menar med ” den verk- het i den politiska makten, och lian det.
pris föreligga av respektive 3 och 1 kr.
erhållas i Sverige.
En- icke uppvisas, att några samhälleliga in- närmaste bokhandel.
ningsfulla bestämmanderätten ”.
Rösträtt för Kvinnor kommer att för tro p å sam- bart glädjande ä r det däremot att se tressen därav allvarligen skadas, d &amp; är det tidans sanningskärlek Vår alla svenska rösträttsvänner utgöra en styrkes icke av samtida a v blygsamhet avhålla sig medborgarplikt att verka för det kravets slutorden i dess artikel till högerns för- gemensam mötesplats, om icke för dem f r å n a t t tala om klasspolitiska motiv genomförande så snart ske kan.
Fiärtill härligande: personligen (som på årsmötena), så åt- att alla de tre partien här vid lag i samband med K.
P.
R.
Så blyga a v kommer, Det u r allenast detta parti, som har det minstone för deras tankar och åsikter.
givit löften, vilka vänstern åtminstone icke sig äro minsann icke alla högertidnin- givit utan känsla av skyldigheten att också rätta reformsinnet och den ratta reforrnför- J a g tror a t t intet kan verka bättre för gar.
Stockholms Dagblad befarar dels infria dem.
Det blir intressant att se, huru mågan.
ömsesidig förståelse och bättre främja att ett stort antal kvinnor kommer att högern nu inför avgörandet kommer att Till slut har Sv.
Dagbl.
haft ett långt gemensamt arbete och gemensamma ryckas med å t det håll, från vilka de ställa sig till den förbindelsen.
principanförande mot rösträtten, i vil- ansträngningar än a t t v a r 14:de d a g fetaste fraserna komma (detta kan na- Göteborgsposten skriver: ket det till en början konstateras, att läsa om regeringens och de olika poli- turligtvis icke vara från hrr Lindmans Vad denna motivering beträffar, så sam- det torde ej finpas många för vilka kvin- tiska partiernas hållning gent emot och Peterssons parti, när det gäller stämmer den i sin principiella del synner- nans deltagande i valen och riksdagsarbetet kvinnorösträtten, om rörelsens utveck- ligen nära med det uttalande, som gjordes framstår såsom något samhällsstörtande ling i alla delar a v landet och de upp- kvinnorna!)
samt att kvinnorösträtten skulle i tillämpningen av den avgångna högerregeringens justitie- eller som en riksolycka.
muntrande ord, med vilka framstående med nödvändighet bidraga till en stark ra- minister 1907 och vilket ä r av så stort in- och utspinnande sig på kända vägar: dikalisering av stora delar av vår politik.
tresse att det bör bringas i åtanke, när nu oro för kvinnans egentliga uppgift (vil- vänner till saken hemma och utoin- Samma synpunkt framkommer mer en vänsterregering i fråga om den kvinn- ken denna gång f ö r ovanlighetens skull lands glädja rösträttsarbetarna.
J a g är säker på att utgivandet av eller mindre tydligt i hela högerpres- liga rösträtten i Sverige gått från ord till anses vara utjämningsarbete emellan Rösträtt för Kvinnor är ett stort och sea.
Hr Lindman underströk den j u handling.
Efter att ha citerat h r Peterssons all- partierna, och icke det genom rösträt- gott företag, väl värt att lyckas.
också synnerligen oförblommerat i sitt bekanta uttalande fortsätter tidningen: len nödvändiggjorda partitagandet!)
; Martina G.
Kramers, Kalmartal.
I detta uttalande instämde samtliga den konstaterandet a v a t t allt är bra som redaktör a v Jus Suffragii.
Dagens Nyheter polemiserar i en Lindmanska regeringens dåvarande leda- det ä r för kvinnorna samt till slut den längre ledare mot högerns invändnin- möter, inklusive regeringschefen.
Man bör sedvanliga förmodan om att intresset gar mot förslaget och konstaterar, att då ha rätt att antaga att från högerns sida bland kvinnorna själva icke är så stort.
för högern återstår till slut endast att inga principiella betänkligheter mot den Icke ens de 142,128 underskrifterna 1907 Kvinnlig rösträtt - nykterhet.
Under falla tillbaka på anmärkningen att Iivin- kvinnliga rösträtten äro tillfinnandes, eliu- (petitionissorna kallar N.
D.
A., ” den denna rubrik skriver nykterhetskommittens norna inte själva visat tillräckligt livligt ruväl högern på den allra senaste tiden ordförande riksdagsman S.
H. Kvarnzelius intresse för sin valrätt.
Anmärkningen be- tycks ha blivit gripen av en viss försliräc- goda tonens väktare ”, dem för!)
synes mötes på ett avgörande sätt av justitiemini- kelse vid tanken på att allvarets tid i denna imponera på Sv.
D. lika litet som våra i L.
K.
P.
R:s artikelserie: Bland de många stern, men alldeles frånsett detta bemötande fråga nu står för dörren.
Är det så, att det 180 lokalföreningar.
” De flesta a v dem olika slag av föreningsverksamhet vår tid lära väl kvinnorna ha möjligheter att in- nu framlagda förslaget visar sig vara tek- tc.rde ha bildats genom en enda per- har att uppvisa, är det ingen som kvinnor- nan regeringspropositionen kommer under niskt hlllbart, borde det alltså kunna röna sons, fru Ann-Margret Holmgrens na omfattat med s % stort intresse som just kamrarnas avgörande behandling förmå ett gynnsamt mottagande från alla partier energiska agitationsarbete. ” nykterhetsrörelsen.
En blick i våra större alla som inte äro blinda eller hypnotiserade - förutsatt att det från högerns sida låg en Det är för märkvärdigt med våra mot- nykterhetsorganisationers medlemsstatistik att inse att regeringen här tillmötesgått ett uppriktig mening i de många högermännens är tillräcklig för att bestyrka riktigheten krav, som på det varmaste omfattas av det medverkan till 1906 Ars riksdagsskrivelse ståndares intresse för och uppgifter om av detta påstående.
Så t. ex. utgjorde kvin- vår sak.
Nog borde det ha varit en alldeles övervägande flertalet svenska kvin- och högerregeringens nyss citerade princip- relativt lätt sak för författaren a v de nornas antal, enligt senast tillgängliga sta- nor.
förklaring 1907. fyra spalterna i Sv.
D. att taga reda på tistik, inom Goodtemplarorden 68,625 eller Justitieministerns motivering till Gävle Dagblad skriver: att endast en knapp tredjedel a v våra 15 proc., inom Templarorden 22,519 eller 46 förslaget h a r fått en mycket god libe- Den k. propositionen skall nu prövas av ral press, under det att högertidnin- riksdagen, och med den inom Första kam- lokalföreningar bildats av fru Holm- proc.
och inom Verdandiorden 6,359 eller 36 garna icke finna något som helst över- maren rådande partiställningen är det väl gren, detta enligt hennes egen uppgift.
proc.
av samtliga medlemmar.
Hr Krarnzelius slutar sin artikel med Den enda del av propositionen, oni tygande i den, och till och med insi- sannolikt, att frågan där faller i år.
Men den kommer i så fall förvisso mycket snart vilken pressen synes vara enig i sitt följande ord: För en god och tillfredsstäl- nuera a t t statsrådet icke gått med nå- &amp; ter, och Nya Dagl.
Allehandas förmodan beröm, är förslaget om äkta makars lande lösning av nykterhetsfrågan, så långt gon större övertygelse till värvet.
om justitieministerns ljumma intresse för den på lagstiftningens väg kan lösas, måste N.
D.
A. finner det saken blir nog i sinom tid vederlagd.
Kän- rätt att rösta med fullmakt f ö r varan- det bliva mycket säkrare utsikter, därest att detta kom- dra; särskilt framhålles synbart - i trots av alla välvilliga ord na vi honom rätt, är han ej den man, som för propositionens syfte - att justitiemini- 3kall i någon mån underlåta att vad på iner att draga landsbygdens befolkning kvinnorna i vårt land erhålla lika politisk rösträtt som rnhnen.
fram till valurnorna.
stern gått till sitt arbete med skäligen honom ankommer göra vad möjligt är.
ljumt intresse.
- - - Vad Syepska Morgonbladet under så- Guten.
vad gifta män beträffar, lär väl i det långt övervägande antalet fall reformens verkan i realiteten bli, att de få två röster.
I N:R 4 BÖSTBATT F Ö B KVINNOR Vad våra vänner säga.
BÖSTRATT F Ö B KVINNOR N:R 4 Il 5 1 HEM- Kuinnorösträtten - nationens räddning.
KVINNAN MET ocn I YRKET Inlälgg i rösträttsfr %gan av f. ledamoten i Riksdagens första kainmare Alb.
Bergström.
F r å n de rösträttskrävande kvinnoi- nas trofaste vän och mångårige för- kämpe inom riksdagen brukspatron .ab.
Bergström har redakt.
mottagit nedanstående inlägg.
Den rashygieni- ska synpunkten vid bedömandet a v rösträttens utsträckning till kvinnorna torde vara det mest djupgående argu- inentet för kvinnorösträtten sedd från hela folkets synpunkt och i själva ver- ket alltför sällan påpekat.
Vad för- slaget a t t tills vidare giva rösträtt en- dast åt gifta inödrar och kommunalt röstberättigade kvinnor beträffar, är det uppenbart, att det icke kan finna stöd hos L.
K.
P.
R., som ända från bör- jan satt som sitt mål: rösträtt för kvin- nor på samma villkor som för män.
Det finnes väl knappast några förhållan- den i tillvaron, som e j kunna ses f r å n olika synpunkter och därigenom uppfattas olika.
Saken i sig själv är densamma, men den t e r s i g på helt olika sätt, beroende p å den ståndpunkt f r å n vilken den ses - och de möjligheter som finnas i förmåga att upp- fatta.
De yttre tingens form kunna e j upp- fattas a v en blind, tonerna e j beröra en döv.
J a, t. o. m. om vi h a sinnen normalt dvecklade, vilseledas vi a v dem.
Icke är det väsande gräset grönt.
Det reflekterar endast ljusstrålar a v e n viss väglängd, som på v å r a synorgan frambringar intrycket a v denna färg.
Man f å r d å e j låta s i g uppröras utav, j a man k a n knappt förvåna sig över, om det i e n så mångsidig fråga, som den om kvin- nans rösträtt, finnes olika uppfattningar och man h a r knappast rätt till annat, och för att bedöma graden av vars och ens be- fogenhet, vilket j u är det viktigaste, ä n a t t söka grunderna p å vilka de olika meningar- na uppbyggts.
Men h u r skall man, med utsikt a t t komma till rätta, kunna verkställa e n dylik analys, om m a n icke ens fullt k a n l i t a på sina egna sinnen - för att nu icke i n g å på det förhållandet, a t t vi, efter allt att döma, sakna sinnen för uppfattning a v kanske t. o. m. de flesta företeelserna i våi; omgiv- ning?
Detta möter svårigheter, men vid när- mare eftertanke torde nog i allmänhet till- fredsställande ledning finnas för bgdöman- det.
Det är visserligen s a n t a t t mången e j k a n säga om t. ex. en g r a n är ri5d eller grön, men granen h a r ä n d å en massa egen- skaper, som för alla skiljer den fr8n t. ex. en björk och gör en förblandning otänkbar.
Bland dessa egenskaper vill j a g slirskilt h ä r framhålla en, nämligen a t t granen sät- ter frö a v vilka endast g r a n a r h i n n a npp- komma, liksom att björken sätter frö, av vilka aldrig g r a n Iran erhållas.
Detta är ett förhållande som e j slår fel enligt någons uppfattning.
Frö a v ena eller a n d r a slaget k a n komma p å en plats, d ä r det e j gror, det k a n i s i g själv ' rara mindre kraftigt, och om det kommer i grobar jordmån, kan denna v a r a mer eller mindre lämplig, där- igenom beredande olika möjligheter för plantan att utveckla sig, men granfröet kan ndå aldrig ge annat än en g r a n som r r - ultat.
Men det är e j blott granen soni ger gran- rö och björken björkfrö, utan hos allt om lever och fortplantar sig ä r v a efterföl- ande generationer så i huvudsak föregåen- les yttre former och inneboende egenska- ler, a t t beskaffenheten av allt levande som innes, måste ses som en given följd a v lenna naturens stora och allmänna lag.
Tillämpat p å ett folks tillvaro ställer letta som ett oavvisligt k r a v på föregående renerationer att deras såväl kroppsliga genskaper som andliga begåvning, tränas ich utvecklas i alla riktningar, vilka ha be- ydelse för folkets framtida sundhet och ycka.
Och det är e j nog med vad man i let avseendet gör för männen.
Det är fullt ika viktigt, att allt göres även för kvin- ians daning, emedan hennes egcnslraper Ich begåvning nedärvas likaväl som man- iens.
Vi se h u r u e n historieskrivare fram- iiller, att t. ex. bröderna Ericsson icke Lrvde sin andliga begåvning efter fadern, itan efter sin mor, som medfört den i a r v nom sin släkt.
Med det fullständiga beroende som vi stå till det lands lagar, institutioner och bruk, vilket v i fostrats och verka, ligger det i akens n a t u r att utformandet a v dessa är stt synnerligen gynnsamt fält för den and- i g a begåvningens utveckling.
Varje åt-: ärd f r å n det allmänna medför verkningar ör enskilda i det dagliga praktiska livet, bch om man själv h a r inflytande p å de åt-: ärder, som vidtagas a v samhället i sin ielhet, så tvingar det ansvar, som naturligt igger häri, att överväga dessa åtgärders ierkningar.
Saknar man inflytande, d å är len drivande kraften för arbetet, och i och Iärmed även daningen bortryckt.
Man sår,: enom a t t underhålla detta inflytande, lik- iöjdhet, skördar okunnighet, och har sla- 7en som resultat.
Till och med gamla ti- lers kulturfolk, som hade så r i n g a insikter) ch erfarenhet om villkoren för rasers så- räl förädling som degenerering, hade klar ippfattning härom och förklarade, att in- e t verksammare medel fanns att hålla ett ' olk i slaveri, ä n att hålla det i okiinnig- iet.
Sett sålunda f r å n synpunkten a v denna; tora, allmänna, allt levande gällande na- .urlag, a t t efterkommande ä r v a föregående: enerationers egenskaper och begåvning,, ör kvinnan e j undandragas inflytande p å illmänna angelägenheter, och hon bör läm- las rösträtt, det enda lagliga sätt, som nu innes för a t t utöva detta inflytande.
Men det gives flera skäl för kvinnans - östrätt, om dessa också icke äro a v S A illmän och genomgripande natur.
Som nedlem i samhället och beroende a v dess a g a r och institutioner h a r hon rätt a t t p å lessa öva inflytande.
Samma mänskliga Gittigheter h a r också kvinnan som mannen.
Allt t a l om allmän rösträtt är s t t bedrägeri, $5 länge kvinnan, halva nationen, saknar len.
Det inflytande till förbättring och ut- veckling a v samhället, som endast kvinnan Tenom sin särskilda erfarenhet och delvis livsbestämmelse är i tillfälle att utöva går) ckså samhället miste om genom a t t för- nena kvinnan rösträtt.
Dessa med flera skäl t a l a så avgörande ' ör kvinnans rösträtt, att den som gjort sig iågorlunda förtrogen med dem har l ä t t att ränna sig upprörd a v den brist på för- # tåelse, vilken m a n ser hos dem som förneka lenna rätt.
Se vi emellertid lugnt på de ikäl, som ligga till grund för detta förne- iande, så äro även dessa a v sådan beskaf- ' enhet, att de e j tillåta förbiseende.
Redan angående männens inflytande på iolitiken y t t r a r e n a v Englands störste hi-, torieskrivare, Lecky: " Nu finner man att iela massor obildade valmän, tidningsskri- rare, demagoger och intrigmakare oupphör- igt lägga sin näsa i varje f r å g a som kom- Iter p å tapeten, och i mer eller mindre x-ad söka utöva e t t tryek på representan- ernas åsikter.
De svåraste frågor angåen- le den utländska politiken, medförande ' öljder av den mest olikartade, invecklad9) ch fjärrgående natur, behandlas p å stora ' olkmöten a v folkmassor, som e j äga nå- ron verklig känsla a v personligt ansvar och !j den minsta detaljkännedom om de frå- ror, i vilka de med så mycken tvärsäker- iet y t t r a sig.
Om den inre och ä n n u mer ien yttre politiken skall bero a v dessa god- yekliga, våldsamma vindkast fr3n en) kunnig, oansvarig och ointressrrad agita- ion, är fördärvet snart för handen. "
Yttrandet, som helt natiirligt i högre grad iör ha tillämpning på kvinnan, i-ilken hit- .ilis mindre ä n mannen t r ä n a t s i allmänna ' rågor, k a n synas h å r t, men den, som a v iistorien lärt s i g dess sanning och följder- la, som e t t dylikt sakernas tillstånd med- ' ört, den k a n och f å r e j se salien så.
Även om därför ingen a n n a n betänklig- i e t än denna funnes, är det sålunda uppen- lart, att den utvidgade rösträtten måste så ivalificeras, att den icke leder till en viller- bralla, som k a n orsaka statens undergång.
3m man sökte d a n a kvinnans andliga be-: Avning p å bekostnad a v nationens säker- iet, och denna ginge under, d å vore j u a l l laning gagnlös, t y vartill skulle den högre ntelligensen och de utvidgade rättigheter- la gagna, om man hade förlorat friheten 3ch möjligheten att göra dem tillgodo?
Därom k a n heller icke r å d a minsta tvivel, P t t kvinnan nu, även u t a n rösträtt, h a r en långt lyckligare ställning, ä n om hon till- hörde e t t underkiivat folk.
Vägas dessa i a l l korthet anförda skäl för 3ch emot kvinnans rösträtt mot varandra.
; kall m a n säkert finna, att den meningen har lika inskränkt synpiinkt vid bedöman- det a v fråqan, vilken helt vill avstänga kvinnan f r å n rösträtt, som den vilken vill Föra denna rösträtt allmän.
Båda dessa ytterligheter kunna medföra f a r a för sta- ten, och f a r a a v så ödcsdigcr n a t u r a t t den icke ens får frammanas i e n partistrid, vad denna än i övrigt m å gälla.
Svårigheten ligger uti a t t avpassa röst- rättens utsträckning - sett u r synpunkten av nationens väl - och a t t man e j klargör gränsen genom att uppställa statistiska be- folkningstabeller, det borde resnltatet, som framgick ur rösträttens utsträckning för männen, till iullo visa, om man nämligen ~~~~ Genom ett finster.
För Rosträtt för Kvinnor av Brrrika Stjernstedt.
i E n g å n g längesedan, i en mörk och av- lägsen småstad, gick j a g e n afton p å en öde bakgata förbi ett lågt envåningshus.
Et1 snålt snöfall pinade sig fram, jag stretadr i blåsten, och när det vänliga ljuset f r å n eti fönster föll framför mig, stannade j a g ovill.
Iiorligt och såg upp.
Framför mig l å g e t t rum, i vilket j a g kunde se r a t t in.
Det visade en småborger lig, hederlig, icke f a t t i g miljö.
Intill fön stret blommade månadsrosor, sällsamt vinternatten.
Mitt i rummet r a r ett bord och vid detta samtalade trå män, en yngrc och en äldre.
De vor0 ivriga, allvarliga På bordet lågo papper, handlingar, de sågc ph dem, lade dem tillbaka.
Också bläch och penna hade de till hands, och tydliger förhandlade de viktiga ting.
E n familjr öde, tänkte j a g ...
Men bakom dem, pl soffan r i d rummets långviigg satt en kvin na och grät.
Kvinnan kunde rara den äldres dottei x h den yngres hustru, eller kanske den ildres hustru, den yngres syster.
Hon hade ett ansikte u t a n ålder, e j vackert, e j tult, endast behagligt, j a, gott.
I vilket fall; om helst, ingen a v männen ägnade henne den minsta uppmärksamhet.
De talade, ett par gånger såg hon vädjande upp, men de märkte det ej, gledo förbi det, och hon återtog sin gråt.
Varför denna gråt?
Ingen a v de t r e v a r sorgklädd.
Dörren öppnades, och e t t rödkindat b a r n hoppade in.
Allt verkade vardag, ostört lugn, utom männens intensiva, avgörande samtal.
Den ene a v dem ledde godlynt u t barnet, och därvid såg kvinnan åter upp, men ingrep ej, och männen fortsatte som förut.
Kvin- nan v a r utom, hon v a r som om hon icke funnits i rummet - inte mer ä n jag.
Varför, tänkte jag, varför?
Ozh j a g blyg- des för att stå och betrakta detta stumma, bittra skådespel, i vilket j a g fylldes a v en liiclös önskan a t t ingripa.
I samma ögonblick öppnades emellertid dörren på nytt, och nu v a r det e n äldre kvinna, som stod där.
E n bred heders- gumma, mor, svärmor, h u r man vill.
Med skarpa ögon bakom brillorna betraktade hon scenen, ställde en kort fråga (: hur dags skall maten i n?
tänkte j a g därute!)
fick svar och gick igen.
Ack, den gamla f r u n hon visste sin roll, hon, hon stängde dör- ren så lngnt bakom sig och höll sig ute satte sig i sitt kök, vaktande korngröten och betänkande, att dramat därinne, del v a r männens sak.
Hon b a r a måste förvåna sig över den andra, som gitter s i t t a däi och gråta, hellre än att inte alls f å vara med!
Den gamla, förståndiga frun!
Men j a g måste gå vidare, och n ä r j a g en halv timme senare å t e r passerade platsen oemotståndligt dragen denna väg, hade en ridå med schweizerlandskap och vattenfall g å t t ned för den lilla sorgespelsscenen.
Slut.
akten fick j a g inte bevittna.
Vad hade det v a r i t för historia?
Overflödigt att fråga, d ä r det ges tuser s v a r och v a r och e n k a n komma med sitt tragiskt eller komiskt - om m a n hai h j ä r t a till det!
I m i t t minne präglades der lilla bilden in: det hemvarma, hyggligs rummet, f r h vilket endast en glasrute skilt mig, den allvarliga förhandlingen, föi vilken barnet fördes bort och gamlafrur drog s i g tillbaka, och så den lilla männi skan, som ingen g a v en blick och som intc ÄR BÄST BETJÄNAD MED EN " S I N G E R ".
_ _ _ _ ~ vill d r a g a lärdom a v erfarenheten.
Man kan möjligen f å statistik på hiiru många män som sköta sitt arbete så att det blir in- komstbringande och till och med i vad Trad detta är händelsen, men att få stati- stik på huru många som sköta sina inkom- ster, så a t t dessa skydda dem och famiij o !ot nöd, j a bete sig som människor mot de: ina, d ä r p å v å g a r väl knappast någon sta- tistiker inlåta sig, och dock torde detta hos kvinnorna v a r a mera bestämmande för po- litiska meningar, än alla de grunder som iippstdlts för befolkningsstatistiken.
Rösträttens utsträckning, med hänsyn till mmhällets bästa, torde knappast sålunda låta utreda sig p å de v ä g a r m a n hittills be- trätt, och någon a n n a n l ä r r ä l icke med tillförsikt kunna beträdas, ä n a t t med min- da risk söka vinna erfarenhet.
Ansvars- känslan är den som i första hand framma- Liar omtänksamhet och försiktighet och denna känsla är i regel icke mera framträ- dande än hos en moder, d å det gäller hen- ues barn.
Till och med hos djuren finner man nästan u t a n undantag rörande bevis härpå.
Det ligger d å nära till hands a t t tänka s i g att rösträtten i första hand bör tilldelas gifta mödrar.
Nativitetens faktiska förhållanden ge också e n allvarlig maning härtill.
Men i och med männens utsträckta rösträtt finnes j u e j något skäl emot att även giva kommunalt röstberättigade kvin- nor denna r ä t t, en rätt som e j k a n medföra någon f a r a p å grund a v deras samhälls- ställning.
Men del finnes nog icke mycken utsikt till a t t kvinnorösträtten skall komma att infö- ras p å e t t så naturligt och försiktigt sätt, sedan den indragits i partistriderna.
Det kommer nog redan p å grund därav att gälla allt eller intet.
Icke k a n m a n för övrigt tänka s i g möjligheten utav, i frågans nuva- rande skede, a t t i all framtid inskränka rät- ten till ovannämnda kategorier, och inte heller är detta önskvärt, om det visar sig a t t kvinnan k a n danas för det politiska och diirigenom bli till g a g n för samhället.
Det kan därför sättas i fråga, om det icke rcdan nu vore skäl a t t söka åstadkomma e n lösning a v hela rösträttsfrågan - den man- liga anses j u icke heller slutgiltigt löst - i samband med den p å dagordningen sthende f r å g a n om den kvinnliga rösträtten, en lös- EAU IRIIOXO (Professor MONO) Oöverträffat medel för erhållande a v klar och friisch hy.
Pris Kr.
3 -, 550, och lo.-.
FRANSKA PARFYMMAGASINET Hovleverantör 21 Drottnänggstan 21.
Stockholm.
Riks Tel. 3309.
Allm.
Tel. 311.
(KR 476) _______ funnit sig någon a n n a n utväg än bittra l å r a r i ett soffhörn.
Framförallt henne kunde j a g inte komma ifrån, den lilla en- samma och hjälplösa kvinnan, en bland tnsen, och a v henne fick j a g det första fiöet till en d y r b a r lärdom: aldrig ville jag, a t t det skulle g å mig som henne.
K ä r a lilla fru, det stod e n främmande ute p å g a t a n och s å g er, och medan ni inte fick dela de båda herrarnas bekymmer, de- lade hon e r sorgsenhet.
Kanske, om ni r e t a t det, skulle ni f a t t a t en smula mod och lyft upp huvudet igen, icke minst av käns- lan, r ä t t och slätt, att ögon vor0 riktade på er.
Ingen ser mig, tänkte ni jp, j a g finns j u inte ens till.
Men så är det inte.
Ni finns tvärtom, och m a n ser er.
Ni är inte ensam, tnsentals främlingar omkring e r äro edra vänner.
Vad än tvisten därinne gällde, m i n känsla gav er rätt, b a r a därför att ni visste s &amp; litet om detta och v a r så svag.
Det är ga- let, tänkte jag, galet!
E t t helt litet världs- problem visade sig för m i g som i ett nöt- skal, och vem skall inte först&amp;, att m i t t h j ä r t a tog p a r t i som det gjorde?
I i N:R 4 S 6 S T B Ä T T FÖR KYINNOR 6 I ‘, I Kvinnornas opinionsmöte i Stockholm.
Arbetet ute i landet.
Föreningsmeddelanden och referat Föreningen för Kvinnans Politiska från opinionsmötena måste på grund Rösträtt i Stockholm anordnar med an- a v utrymmesskäl stå över till nästa ledning a v den kungl.
propositionen om nummer.
rösträtt och valbarhet för svensk kvin- na offentligt möte söndagen den 14 Nga landvinningar.
F. K.
P.
R. h a april kl. 1,30 e. ni.
i Fenixpalatsets stora bildats i Järvsö och Alfta, Hälsingland, sal, Adolf Fredriks Kyrkog.
10 enligt efter föredrag a v fröken Elin Pålman.
följande program: # # ii ” Sverige. ” Mötet öppnas a v föreningens ordföran- I Eringsboda, som förut varit filial de, fröken Anna Lindhagen.
Tal a v Landsföreningens ordförande, till Ronneby 3 ’.
K.
P.
R., h a r nu själv- ständig förening bildats.
fröken Anna Whitlock.
Tal a v f r u Agda Montelius.
“ Vårt land. ” E t t länsförbund för Jämtland och ” Medborgarsång. ” Härjedalen a v Föreningen för kvin- Tal av f r u Agda Östlund.
nans politiska rösträtt har bildats i Tal a v fil.
d:r Gulli Petrini.
Östersund.
Första förbundsmötet koni- ” Kvinnornas lösen. ” mer att hållas i augusti.
Resolution.
Vidare La länsförbund bildats för ” Du gamla, du fria. ” Göteborgs och Bohus län med f r u Eegeringen och riksdagen iiro in- Frigga Carlberg som ordförande samt bjudna till mötet.
för Blekinge län med fru Augusta Ton- ning som ordförande.
ROHTLIEB 8r COMP.
Innehavare: hersättarinnan EMILIE KULLMAN Kontor: Hpbirogatan 26, Stockholm.
Prima Anthracit i olika krossningar.
Hushåilskol, Cokes, Marie-Briketter till billigaste priser.
Allm.
Tel. 7839.
Riks Tel. 4002.
(K.
R.
403) Ny ar e r iistr ä t t slit t er a tur: F. A. Bather, M.
A., D.
Sc., F. R.
S.: Till de suenska männen.
Utgivet av Uppsala F. K.
P.
R. ti öre; 4 50 pr 100 ex.
RA.
colli jns Extra Prima o. Prima Bomullslärft.
Marknadens bästa kyalitier.
D:r Elin Beckmans Hetluftsinstitut Västmannagatan 3, Riks 10552, Stockholmstel.
Br.
4552.
Rådfrågningstid: Vard.
1 / 2 3-4 Behandling av rheumatism, gikt, efterbehandling av ledskador, neuralgior, frostskador och vis; a fall av bör jande ålderdomsbrand.
0BS.i Kan även anordnas i patientens hem.
(K.R.
432) Ezaline Boheman: R,iksdagsmanfiavaZen 1911 och kvinnornas rösträttsfråga.
Ut- Prenumeration i utlandet RÖSTRÄTT givet av L.
K.
P.
R.
3 öre.
FÖR KYINNOR sker genom insändande av Anna Bugge-Wicksell: Gifta kuinmms kommunala rösträtt.
Utgivet av L.
K.
P.
R.
Kr.
1: 75 i postanvisning iill tidningens ex- 25 öre pr i00 ex. pedition, 6 Lästmakaregatan, Stockholm.
Frigga Uarlberg: Varför fru Håkansson ick in i rösträtts öreningen.
Utgivet av it 8 TUS SUFFRAGII öteborgs F. K.
P..
5 öre.
Vwfär frzc Håkanssons dotter gick in i rösträtts oreningen.
Utgivet av Göteborgs Cl Tidning utgiven av F. K.
P.
5 ore.
Barnmorskorna och den lcvinnliga Oarrie Chapman Uatt: Går kuinnoröst- International Woman Suffrage Alliance Vid Blekinge läns frisinnade val- rättmörelsen framåt?
Jämte en kort bio- kretsförbunds årsmöte i Karlshamn rösträtten.
Vid Kvinnornas diskus- utkommer den 15 i var månad.
De frisinnade och kvinnans röstriitt.
C fattades enhälligt följande resolution: sionsklubbs senaste sammanträde höll Blekinge läns frisinnade valkretsförbnnd fröken Anna Häggbom, f. d. ordföran- samlat till årsmöte i Karlshamn anhåller de i Stockholms barnmorskesällskap, att f å uttala sina sympatier f ö r det förslag ett synnerligen intressant och med liv- till lösning a v kvinnornas rösträttsfråga, ligt bifall mottaget föredrag över som nyligen framlagts för riksdagen, även- ämnet Lagstiftare och barnmorskeäm- som s i t t fulla förtroende för regeringens betet.
politik för övrigt.
Efter en stunds diskussion beslöt mö- Talare på mötet vor0 kapten C.
G. tet göra följande uttalande: När barn- Falck, fröken Sigrid Kruse och riks- morskekårens billiga krav behandlats i dagsmannen direktör U. Leander.
Mö- riksdagen har det visat sig att män- tet v a r talrikt besökt och intresset för nen ägt ringa förståelse för denna för kvinnans rösträtt mycket stort.
sin plikttrohet kända kår, vars yrkes- skicklighet är av så utomordentligt stor betydelse för kvinnorna och vars ning, genom vilken man efter all sannolik- sociala ställning och bildningsgrad är het e j utsatte staten för större risker än den i e d a n kläder och som undanröjde de huvud- beroende a v de löneförmåner och den Därav sakligaste anledningarna till fortsatta stri- yrkesutbildning de erhålla.
der på detta område, till g a g n f ö r ett ostört framgår, att det är svårt för männen ntvecklingsarbete i a n d r a riktningar.
att ensaninia riktigt och rättvist lag- Om man undantager könsstrecket, är nu stifta i yrken, som enbart beröra kvin- åldersstrecket den gräns, som närmast k a u norna.
Mötet uttalar därför en kraf- bli föremål för meningsskiljaktigheter, och tig vädjan till riksdagen att snarast SGIU utestänger största antalet medborgare från rösträtt.
Varför icke med ens borttaga möjligt ge kvinnorna deras medborgar- üven denna gräns och l å t a varje samhälls- rätt.
i medlem få sin röst?
A t t rösträtten, såväl som annan r ä t t, f ö r de härigenom tillkom- mande väljarna, skulle utövas a v föräldrar eller andra målsmän är uppenbart, och man hade endast att taga under övervägande vid vilken tid myndighetsåldern, särskilt för rösträtts utövande, borde fastslås, d å sam- hället h ä r torde böra kräva större mognad, än som erfordras i a n d r a avseenden, d ä r e j ansvaret är så stort och där det e j erfor- dras så stora insikter.
Naturligen borde barnen med både trygghet och tillfredsstäl- lelse också se föräldrarna i det längsta ut- öva denna rätt.
Med e n dylik anordning skulle rösträttens tyngdpunkt på ett naturligt siitt komma att förläggas till den varje samhällsmedlems Alder, under vilken man måste förutsätta att ansvarskänsla och själskrafter äro som mest utvecklade.
Inflytandet ökades samti- digt med att erfarenheten och ansvaret växte och under själslivets starkaste period, samt avtoge med arbetsförmågans sjunkan- de, genom att överflyttas till de d å utveck- lade n y a generationerna.
A t t också a n d r a sidor i rösträttsfrågan, förutom här berörda, såsom t. ex. valmeto- den och kretsindelningen m.
fl., kräva ytter- ligare utredning för frågans definitiva lös- ning, torde erfarenheten redan lärt.
Emel- lertid kunna ej dessa h a samma betydelse och stå icke i så omedelbart sammanhang med f r å g a n för dagen soul det ovan berörda.
Då detta, om också icke alldeles nytt, likviil terde ha mindre övervägts av den stora all- mänheten, s &amp; borde tillfället v a r a lämpligt att sä sker, då kvinnans rösträtt oavvisligt s t å r på dagordningen och då, om den även skulle falla i sin nuvarande form, den dock pil grund a v vad ovan anförts måste fram, om vi e j viija döma nationen till degenera- tion och undergång.
Bosjön i m a r s 1912.
C.
S.
A:s utbildningskurs f ö r prak- tiskt socialt arbete.
Den kurs för ut- grafi över Mrs.
Catt av Ezaline Boheman.
Utgivet av L.
K.
P.
R. i5 öre.
E.
E. Hattber: Kvinnan i hemmet och samhicllet.
&amp; givet av L.
K.
P.
R.
5 öre.
Sigrid Kruse: Nykterhetsfrågan och kvin- nornas rösträtt.
Utgivet av L.
K.
P.
R.
90 öre pr 100 ex. Selma Lagerlöf: Hem och stat.
Utgivet av Faiu F. K.
P.
R.
5 öre.
Klara Lindh: Den svenska kuinfiorösträtts- rörelsens historia i korta drag.
Utgivet av L.
K.
P.
R.
5 öre.
Sofl Lindstedt: Varför böra religiöst över- tygade kvinnor ansluta sig till rösträtts- rörelsen?
Utgivet av Stockholms F. K.
P.
R.
5 öre.
Elin Wahlqvist: Partipolitiken och koin- Nornas rösträttsfråga.
Utgivet av L.
K.
P.
R.
3 öre.
Alice Ziinmern: Kvinnopnas rösträtt i skilda länder.
Med ett förord av Mrs.
Chap- man Caatt.
A.-B.
Ljus förlag.
1 kr.
Hur kunrta gifta kvinnor förvärva kommu- n d a rättigheter?
25 öre pr 100 ex.
Kortfattad b d n i n g för kvinnornas deltagande i de kommunala valen.
60 öre pr iW ex, Minneslista.
(6te uppi.)
5 öre.
Till Szleri ‘ es liainnor!
HEMUPPFOSTRAN? ’ LA ROSEpp Blomsterhandel 30 Stursgatan, Stockholm.
pöst rätfs b rev kort.
Brevkort med porträtt och uttalanden av kända förkämpar för kvinnans politiska rösträtt: Ser.
I ut,given av Göteborgs F. K.
P.
R.
5 öre pr st.; 50 öre pr 12 st. x I1 s B Uppsala F. K.
P.
R.
10 öre pr st.; 1 kr.
pr 12 st. D III x x Paul Heckschers förlag.
10 öre pr st.; 1 kr.
pr 12 st. L.
K.
P.
R:c Expedition, 6 Lästmakaregatan, Stockholm.
Prenumerera på Rösträtt för Kvinnor!
All prenumeration sker på posten.
Rekvisitioner ställas till L.
K.
P.
R:s Expedition bildning till mera krävande poster in- 6 Lästmakaregatan, Stockholm.
om det sociala arbetet, som Central- Telefoner: Riks Norr 600; Allm.
Brunkeb.
944. förbundet för socialt arbete anordnat Oppet alla vardagar kl. 3-4 e. m. under ett par föregående år, kommer att upprepas även under läsåret 1912 Kursen ger en mångsidig so- - 1913. cialhygienisk utbildning, omfattande såväl troretiskt som praktiskt arbete, bestik vid institutioner a v olika slag, Stöd arbetet för kvinnans diskussioner och föredrag i sociala äm- nen m. m.
Den avser a t t utbilda för medborgafrrätt genom a t t in- platser vid bostadsinspektion, foster- gå som medlem i närmaste barnsinspektion, vicevärdskap i arbe- Böstritts- tarbostadshus m. m.
Såväl manliga rösträttsförenin,.
som kvinnliga elever mottagas; inträ- föreningar finnas i de flesta desfordringar äro kunskaper motsva- rande realskoleexamen och en minimi- städer samt i ett flertal ålder a v 21 år.
Företräde lämnas åt mindre samhällen Över hela dem, som äga praktisk utbildning av något slag eller föregående erfarenhet landet.
om social verksamhet.
Kursen börjar &amp; !edle ?nsav,iften överstiger den 1 okt.
och avslutas omkring 1 juli.
Ansökan om deltagande insändes till aldrig I krona.
C.
S.
A:s byrå, Lästmakaregatan 6, Stockholm, d ä r prospekt rekvireras och muntliga upplysningar meddelas kl. 1 Hos alla bokhandlare: - 3 e. in.
Frirka blommor 0th vatkra begrafningskransar Redaktör: Martina G. Kramers, 92 Kmis- kade, Rotterdam, Holland.
Prenumeration sker pr åS genom insändande av 3 kr.
i postanvisning till redaktionen.
Tidningen utgives i en engelsk och en fransk upplaga.
Föredrag af Dagmar Waldner.
Pris 25 öre.
Ivar tiieigströms Bokförlags 8.
B., Stotkbolm.
Rösträtt fdr Kvinnors fjiirde nummer innehåller bl.
a.: Verner v. Heidenstam uttalande om kvinnorösträtten.
Regeringsförslaget.
England efter slaget.
Kvinnornas dag.
På föreläsningsturne i Norrland.
Av Elin PåEman.
Politisk rösträtt och valbarhet för kvinnor.
Kungl.
propositionen.
Röstrlttspropositionen i pressen.
In memoriam.
Vad våra vänner säga.
Martina Kra- mers.
KvinnoröstrRtten - nationens rädd- ning.
Av AEb.
Bergström.
Genom ett fönster.
Av Marika Stjerrt- stedt.
De frisinnade och kvinnans rösträtt.
Notiser.
~~ Stockholm, Ivar Heggströms Boktrycken A.-B., 1912.
