# ID: svediakorp-per2520
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 23,154
# sentences: 1,063
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


L BROSTRATT FOR KVINNO Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket f ö r en stor sak som en stor sak kan göra f ö r oss.
STOCKHOLM, 1 A P R I L 1912.
I ARG.
_ _ ~- ~ RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR utkonnner den 1 och 13 i var niinad Redaktör.
ELISABETH EBEY.
Träffas onsdag och lördag kl. 1 4-1 i,.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan I Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
Norr 600.
- 411m.
tel. Brunkeb.
944.
Telegamadress: Rästrätt, Stockholm.
Distribuering i Stockholm.
Rikstel.
Norr 885.
A-illm.
te1 200 GS.
9 f ni.- ' i e. m.
Prenumeration genom posten Pris for 1912 7.5 öre.
LOsnummer 5 öre.
För Utlandet 1 krona 75 öre postanvisning till tidnin gens expedition.
Annonspris: 20 öre per millinieterhöjd, större annonser ocli Hrsannonser rabatt.
Rikstel.
3 %.
S l l p.
tel. G O 4 9 f ni.-7 e. m.
Kvinnornas dag.
Men a l l t j ä m t gäller, att k v i n n a n i d e t väsentliga s a k n a r d e n f ö r n ä m s t a a v m e d b o r g e r l i g a rättigheter.
H ä n s y n s å v ä l t i l l rättvisa s o m t i l l s t a t e n s v ä l f ö r s t å d d a n y t t a k r ä v e r, att detta m i s s f ö r h å l l a n d e ä n d r a s.
D e t ä r d ä r f ö r min avsikt att vid i n n e v a r a n d e r i k s d a g f ö r e l ä g g a E d e r förslag t i l l ä n d r i n g a r i riksdagsord- ningen i syfte, att k v i n n a m å e r h å l l a v a l r ä t t o c h val- b a r h e t t i l l r i k s d a g e n på s a m m a villkor s o m m a n.
Gustav Y vid Riksdagens högtidiba öppnande i Stockholm d. i6 jan.
1912.
JSvin no fr åeo r inför ri ksd agen.
Det finnes väl e j en livinna, som icke någon gång i sitt liv Iiar känt viigen framåt stiingd fiii.
sig genoiii bristen på likställighet iiied iiiaiineii.
Den, soni erfarit denna arspärrnin- g e m käiisla, h a r cäkert av hela sin siii1 önskat, a t t det varit henne iiiöjligt a t t öppna för sig.
Kanske liar hon förstått, a t t nyckeln till befrielse lir denna ställning lieter rbstratt och från den stundeii sällat sig till de riisträttssträvan&lt;les skaror.
Eller Iranliiintla h a r hon d å ännu e j insett vilken oiniitlig hjälp riistriitten kunde vara för hennes framåtstr " avan- de.
Hon liar iiiåst vakna till insikt om den statsborgerliga riitteris och plili- tens djupgående verkningar både för henne själv och för Tarje lirinna, innan hon funnit det inödan värt a t t deltaga i arbetet fiir att r i n n a den.
Redan år 1907 uttalade etthundrafyr- tiotvåtusen svenska kvinnor i en peti- tion till riksdagen sin begäran a t t fA politisk rösträtt.
Sedan dess har rö- relsen varit i oavbruten tillväxt.
Och nu stå vi iiiirriiare målet iin nå- gonsin förr genorii den kungliga pro- positionen till riksdagen on1 politisk röstriitt och valbarhet för kvinnor på sarniiia villkor som för män.
Nu är ögonblicket inne för Sveriges kvinnor a t t samlas för att så vackert och så storslaget de förmå giva iit- tryck f ö r sin önskan och sin fordran att icke längre vara jiiiiistiillda med förståndslösa, förbrytare eller ininder- åriga.
Låt oss därför göra kvinnornas dag värdig den stora sak vi kämpa för!
Låt oss göra den till en högtidsdag, som ingen kan glömma!
Låt oss göra den till * ett väckande minne, soni lyser och värmer och kas- tar sitt flammande sken över landet!
A.
M.
H. Deii första av de krinriofrBgor av s t ö r r i intresse, soni innevarande ars riksdag be- handlat, r a r frågaii om fasta skrirhiträden i ämhetsverkeii (den 14 febr.).
Dessa plat- ser innehavas som bekant iiteslutaiide a v kvinnor och kiiniia anses lin r a r i t ganska illa avlönade.
Statsiitskottet hade tillstyrlit I&lt;.
M:ts fiir- slag heträffande biträdens iiI) pfliraiide 3 stat, nien arstyrkt iir Lindhageris iiiotion oiii tilläggande av ett tredje ålderstillägg 5 2110 kr.
samt oni iitrediiing angaende iiifiirande HT en tredje avlöningstyp nied en lön a v 2,000-2,400 I x.
Vidare hade iitsliottet a r - styrkt h r Lindhagens motion oiii iitesliitando av vissa föreslagna villkor, innefattande bc- gränsningar i gift kvinnas riitt a t t sölta och innehava biträdesbefattiiiiig.
Reservation hade i sistnäiiiiida avseende anförts a v h r r Billing, greve Klingspor och Persson i Stal- lerliiilt,, vilka yrkat en skärpning i dessa villkor.
I Första Iiaminaren, soni sedan länge soiii bekant speciellt ömmar för kvinnornas stiillning, inleddes debatten a v greve Kling- spor, som ansåg, a t t kvinnans ställning i hemmet var oförenlig med hennes iippehål- lande av ordinarie tjänst.
H a n trodde liel- ler icke " att det skulle gagna lcrinnan, a t t hon ställdes i denna frestelse a t t kanslic t j ä n a kvar i sin ordinarie anställning läng- re, än hon annars Iiurde göra ".
Yrkade hi- fall till reservationen.
H r Holinqvist re- plikerade; .för sin del hade han intet emot att gifta kvinnor av denna klass fingo be- hålla sitt vanligen ganska knappt tillmätta levebröd, h a n föreslog däremot en annan ändring i utskottets motivering, rijrande huruvida vid sidan oni kvinnan iiven nian- nen skall h a r a r ä t t a t t söka dessa befatt- ningar.
Soin skäl anförde h r Holmqvist, at,t det i en del iimbetsverk k a n förekonima göromål, till vilka män kunde v a r a bättre kvalificerade.
Exempelris liopierandet a&gt;- ritningar vid Chalmers, kartkopiering i lantmäteristyrelsen, läsandet ar gammal- svenska inom kungl.
biblioteket, o. s. v.
(!)
Debatten, som blev mycket lång, rörde sig på de av de t v å första talarna iitsta- kade linjerna, kvinnornas försvar (hade re- ferenten sa n ä r skrivit!)
fijrdes a r h r Hell- berg.
Kvinnornas " specielle " än, h r .Johan Östberg, yrkade anslutning till Jir Holm- qvists yrkande: " Riltstlageii bör icke vara iii (yi oin a t t pi dessa belattningnr skapa nionopol för Itvinnorna ".
iiitiiiiandena iiietl grcio eke nclta v i r a liisarin- n o r fiiljaiide ordagranna protokollsiitdrag iir hr Rergendahls; i i i f i i i a i i d t:: " Det ringer på t,ill esciiiiwlris &lt; ' II geiicral- direktiii e n morgon.
En riist i telefon frü- D a r: " Ar det gciieral~lirelttöreri? "
- " Jaha. "
" Jo, det iir frii Jönsson.
som begiir ledig- het under ringra dagar.
Det liar fiir oss iri- triiffat den malören, a t t r å r jiiugfrii g å t t i natt iitaii lo \ -, ocli i i i i iiiåstcx j a g htanila licninia fiir att sköta lieni och barn ".
- G e - iieraldirektören, soni r e t a t t det ligaer inüi&gt;- ga iirenrlcii villta viiiita i d a t t cxpedieras, finner det svårt att avstå från e n arbeta- kraft och iittalar sig något i den riktningen.
H ä r p å svarar frii Jönssoii t .. ex.: " .Jag vet ju, a t t det ä r iiiycket som sli&gt;ill giiras.
nien elii herr generaldirektören t.illåter, skall j a g be a t t få konima iipp i verket iiagra tiriiniar på dagen, under förutsättning a t t jag f a r taga iiied mig j-ngsta barnet.
Det iir så snällt och stilla, så jag tror icke, a t t det i verket skall besviira pil något sätt. "
Ar det någon giPt löntagare som r a r i t iiied om något liknande?
Vi t r o det icke.
Utskottets förslag bifölls iitan 1-oteriiig.
Beträffande motiveringen heslöt kammaren ii-xtd 85 röster mot 3 i a t t ansluta s i g till det av hr Holmqvist under debatten gjorda i:tt,alandet.
1 a n d r a kammaren behandlades först lörie- frågan, och därefter gift kvinnas fasta an- ställning.
Bägge debatterna inleddes a v h r Lindhagen.
Deii f6rst.a rörde sig j u om hans motion, vilken gick iit p å a t t lönen för Iivinnliga slirivbitriideu på dyra orter skulle ntgå n i d Jiögst 1,800 kronor (tredje ålderstillägget).
Emellertid avgåvos i vo- t.cringen endast 48 röster för lir Lindhagens yrkande, iinder det a t t iitskottets hemställan bifölls ined 144 röster.
Den långa debatten om gift kvinnas r ä t t a t t beliliida hiträdesbefattningar karakteri- serades till rissa delar a v hr Lindhagen " som en återklang a&gt;- r a d som eii gång i kammaren kallarles den maskiilina renässan- sen ", i vilket referenten ber a t t få instäm- ma.
Voteringen bifiill utskottets förslag med 125 röster mot 57 för h r Lindhagens Jöakö piags-Xagasinet C O NSTANCE MALMSTRÖM " LA F L E V R I S T E " Etabl.
1873.
Regeringsgatan 45.
A.
T.
5541.
Papfym- och Ramaffib.
f.
d.
A.
E. Schuldhcls - Flrman grundad 1704 KAM- 6 BDRSTlFFAR ssiat riikdtigt lagsi af Toilafartiklar L3 Rageringrgatan 23 73 C Drotinlnggatan 73 C Alim.
Tel. 11242 AIlrn.
Tel. 1OBsa Kungl.
Hot-Blomsterhandel 6 XALXTOR-GS3G-ATA.Z-J 6 Riks Tel. 25 50.
Allm.
Tel. 6296. förslag.
I.; ndast ~ I I talare.
lir Cederborg, iiade jiiiiite niotioiiiiren iipptrii ?t ined bifalls- yrltaiide för det, sistnäiiinda.
Onsdagen deii 21 febr.
beliantiladc liaiurar- iia lir Carlsoiis i Hcrrljiiiiga av lagiitskott,et awti.rBta inotion ~ m i iindring i aifterinåls- lialkcii i syfte a t t förhindra iilita nian a t t Piiisiiisa 1i i i st rii ns fasta egendoni.
Reser \ - a- tioii hade a r g i r i t s a v Iirr 1,iiidhage:i och S ~ e i i Persson, ~ i l l i a förcslagit e n iiiidriiig i gj tterniå 1siba1 Iicn i mot I oiieiis I Första l~aiiiiiiareii franih (! \ ist, a t t iiiolioiieii vore vii1 bcfogad.
i det rieii iieriirde en: tv de I-iktigastP lagfragor, w i i i f. i i.
stå pii dagordningen.
I ~ g c t i f t n i n - gen i Iiitiiiiraiide äinn&amp;i liar varit priiglad ax- ett beklagligt racklande.
D e delegerade, soix ilr 1909 vor0 sainlade i Stocltholin f a r a t t iippgiira e n plan för ifisgasatt sam- arbete på faniiljerättens oiiiråtle iiiellan i, ock- Sverige, Xorgc ocli D a i i ~ ~ a r l iittaladc sii.
a t t lagst,ii ' tningcii förerarande om- r8dc i alla trc länderna s p i t e s \ - ara i he- hov a \ - ytterligare nt~-eeltliiig.
Det vore Öi !slxiirt.
a t t d å fijrslag framlioiiiiiia till inKsnrbetes fortsiittaiide, nian a detta dc drlegeradix iitta- Härpd hifiills ntskottets lienistiillan.
1 Andra kaniiiiareii talade h i r Carlson i Ii (?irljiinaa.
TAiiidtiagen, Öberg och Persson i Tälllierg f i i i rc ?scri-ationeii, deii sistnämnde nied deii iiiotix-er$.g att.
: T i leliiiiäri i kam- niarcn höra Btiiiiristone soni c n opiriioiisytt- ring - t y Ftirsta ltaniiiiaieii liar natiirligt- \ - is m r i t nog jiiridiskt bildad a t t a ~ s l 2 mo- tioiicii - bifalla reservationeii.
(Bifallsrop!)
A \ - slagsyrliaiiden Jiatle nämligen fraui- ställts a r ett p a r talare soin fiamhAllit de iriglietcr r i d intecltninps- och lagfartsärendeii, soin skiille iippslå oin man vore sli; r-ltlig skaffa iiven hiistriiiis namn iiiitlcr papperen (!).
Hr Pettersons i Siider- t: ' 1.
&lt;i je arslagsyrkantle inot,iverades iiied den för oss kvinnor synnerligeii gliidjande un- derriittelscn ritt lngberedniugen lio ?riwier att föresld f u l l s f ä n d i g t n v s k a f f c n d e nu wmn-) z m s ?uriZs~nnnskap, r i k e t sliiille Iioinma att örerflödiggöra de dtgiirder reservanterna anvisat.
Emellertid bifölls rescrvationcii ined 100 riister mot 60, r i k a tilliiillo iitsliottets Iiem- stullan.
P3 grund a r Första kammarens Liesliit h a r frdgan likväl fallit.
Den 16 mars behandlade kamrarna lirr Larssons i Iilagstorp m. fl.
iiiotiori angåen- de statsbidrag till inom lioniniun anställd examinerad barnniorskas avlöning vilken motion ar iitsliottet avstyrkts.
Reservation hade anfiirts a r tir Hellberg i Lycksele.
I Första kammaren talade lir Hellberg f ö r motionen.
Han framhöll a t t iitskottet behandlat mot,ioneri en siniila snävt.
De exempel p2 koinmuiial sparsanihet, soin vi- sats i motionen, h a r a r i t a~ ganska be- tänklig natur.
Barniuorskornas sociala stallning st,år ganska illa tillsanimaris med deras stora ansvar.
Det vore nog annor- liinda.
om kvinnorna hade någouting att säga i denna fråga.
Genoni motionen hade man arsett a t t råda bot på missförhålian- dena och så att, säga ställa bariimorsliornn mera iinder statens hägn.
Intet yrkande.
Efter en kort debatt bifölls iitskot.tets Iiemställan.
I a n d r a kaniinareii iippträdde hr Hellberg i Lycksele, vilken förklarade, a t t hans re- servation avsåg iitskottets motivering, som bort vara mera tillmöesgående mot motio- nen.
Tal.
framhöll, a t t barnmorskorna ofta måste underkasta sig synnerligeii ansträn- LAGERSONS S1KOMAGASIN dakobsgatan 18 - Fredsgatan 8
i i RÖSTRÄTT F Ö B KVINNOR N:R 3 ~~ England just nu.
Tre nordiska jubileer.
Danniarks, Sorges ocli Finlaiids kririiior Hvis " Rösträtt för Kvinnors " opgave ha i å r firat stora nii:ineri, 40-firsdagen av er endt, imar steniiiieret for kviiirler " Dansk Kvindesai1:fiinds " bildariile, " SI; - paa sainnie vilkaar soin for nicciici e r kncles " tjiisrrifcmte iirgAiig och ' Tniorieris ".
- en kjendsgjerning i Sverige - saa kan tjuguårsdag.
jeg ikke iinslte bladet et langt, nieii et Då man näniner " Dansk K r iiic !esamfiiricl " återkallas i tankarna niåriga iidla pcrsoiilig- bort liv, og et lilresaa begivenhetsrikt heter: Matilde Fihigcr.
Paiilirie IYonii!
Fre- og straalende liv soin det er kort.
drik ocli Matilde Bajer - de bägge som Men hvis dets Eorniaal ogsaa e r a t förmådde Pauline Worni a t t bilda sarnfiiii- lijrelpe landets kvinder til a t benytte det - Kristine Fretlriksciii.
J u t t a Möller siiie vriiidiie rettigheter paa hedbte och ä n n u fler.
Du " SyI:~.nde " iiTiniiies.
lrii- der Gina Krog ensam fram, lioii soni ska- niaate, saa vet jeg det iiiaa bli et langt pade tidskriften, uppehöll deii gcnorii de l i i.
- Det vi1 ikke iindic mig om \ i h å r d a Lrcii o c h soin alltjünit iir dess re- faar se at l&lt; \ iiiclerne i Sverige staar r foi.
silie nys opga \ - er end daktör.
&amp; led " Guionen ", den finska k v iiino- n ~ e forberedt föreningen, tänker mau sig liu \ - udsaldigen vi her i Korge.
Men allilievel \ - il iiiaii Lucinn Hagnian och Annie Furulljehx.
iioli der som her gjöre den erfilring a t Jubileet för " Dansk Krindesamiiincl " E r steniineretten, det er stort set Degyjzdsl- också prägeln a r ett dc mbngas jubileum.
se)?, a t först naar \ i liar faat den, kan På, jiibiicunisfestcii, den 24 febr., var också vi f o r alrar gjöre os skildret til at höjdpunkten invigningen al- ett standar.
Hiiru lycklig \ - ar för övrigt ickc ideeii till briike deii.
Det gjtelder da at faa den snarest, og detta!
Man ser diir hur deii danska bond- flickan firtiier guldliornet i Danmarks jord.
paa saniine vilkaar soni for iiicend.
O g - " Syl~iide " - jiibileet, deii 15 febr., bler tlerfor: lyiilic til, naar det n u skal gaa ct.
: Gina Krog-jiibileuiii.
Hon var ensam ii7ed kraft o g mot o g - utaalniodighet!
festens Pöremii.
Xcunc gavos hyliniilga- Xen riaar den seir er vundet, önsker talen och en överräldigündc blomslerskörd.
je, bladet, hvis det r i l fortsstte sit - " Unionens " tjuguarsfest åter, den 10 febr., fick cn särprägel geiiom Selma La- arbeide, kraft o g mot og - stor taal- gerlöfs närvaro och, genoni a t t hou, efter modigliet, saa det ikke g a a r trcet paa talens rad, d ä r iuiin siirslrilt iniirkte de ry- veien mot nye iiiaal.
I licert fald: Oni kort eller laiigt - s k a kviiinornas, up~) liiiste siri gripande " Namsell Fredrika ".
et Iskkeligt, et daadrikt liv!
Allt vad " Dansk I i ~ - i ~ i d c s a i iiiitl ".
nf " ST- Leve Ziöstrütt för Kviiinor!
Lamde " och " Unionen " verkat därom liar Kristiania deii 25 mars 1912. man i dessa d a g a r genom referat, aT- fest- Gina K r o g.
talen och geuoiri siirskilda publikationer f å t t en klar föreställning.
Särskilt ä r detta förli5llandet med " Dansk Det har glzdet mig nieget, at Redak- Krindesanifund ".
Författarinnan f r u GY- ritlic Lemelies gedigna och entiisiastiska tionen har givet mig Lejlighed til a t festpiiblikation " Dansk Kvindesamfunds 1 %- Lidtale mine bedste Lykönskiiinger i storie gennem 40 Aar " f ö r oss helt.
i n i f ü r - Anledning af, a t " Landsföreningen för Iiållandena vid samfuilclets stiftande och kvinnans polilislm rösträtt " er begyndt dess senare utveckling.
Man ser hur sam- a t udgire sit eget Blad.
J e g anser det fundet utom dansk hänförelse ä r e n har na- f o r a t v z r e af uviirderlig Betydnirig got a v svensk, t y Bajer hade omvänts fran likgiltig till entusiastisk av Sophie Adler- for Landsföreningen at f a a en saxskilt sparres ädla straranden o 11 bler " Tidskrift Rösträttstidning.
Saa snart vi her i för Hemmets " ombud i A n m a r k.
Det r a r Danmark havde stiftet " Landsforbnn- i denna egenskap lian inottog uppmaning det for Iiviiiders Valgret ", var det vor f r å n Gcrieve a t t i Danmark bilda en dotter- förste Tanke at skaffe den et sajrligt Or- förening till dcn därvarande " Association gan, der kunde danne et Bindeled mel- internationale des femmes ".
Man följer se- lem de forsliellige Kvindevalgretsfore- d a n samfundet genom åren, ser dess stora iiinger, hvoraf Landsforbundet bestaar.
intresse ocli insats för liviunans utbildning O g vort Blad " Kvindevalgret ", der nu i skilda verksamhetsgrenar och h a n t m r k, dess arbete f ö r kvinnans kommunala röst- er paa 5:te Aargang, h a r varet os en r5tt och nu på senare åren dess upptagande stor Hjzlp.
At dömine efter det förste Nummer iiå programmet även av kvinnans politiska rösträtt.
- " PI ' ylaxdes " sista nummer, ett af " Rösträtt för kvinnor " synes Bladet festnummer, ger en intressant sammanfat- ville faa et udmzrket Indhold.
tande översikt a v tidskriftens historia och J e g tror, det e r uhyre klost af Lands- strävanden.
Och särskilt genom referatet föreningen, at den har besluttet a t ud- av Gina Krogs stora t a l p &amp; festen f å r man en föreställning om enhetligheten och hög- give dette Blad, selv om mange maaske heten i denna tidskrifts strävanden för vi1 synes, a t det paa dette Tidspunkt er full likställighet mellan m a n och kvinna.
overflödigt at s z t t e saa stor en Virk- I ' Tutids " februarihäfte slutligen ägnas somhed i Scene, netop nu da de svenske en v a r m artikel å t Lucina Hagman.
Och Kvinder r e l hele Verden over anses for genom denna s b ä l som genom tal-referaten at v a r e de nsste, der vi1 faa Valgret- visas det kända stora arbete de finska k r i n - ten.
Men man skal nu en Gang ilike norna riedlagt på f ö r r ä r r a n d e t av mänsk- ctelge Huden, för man h a r s l a d t Björ- liga och medborgerliga rättigheter.
~~.
gande resor, och de hade alltför många överordnade.
Till Söijd därav motsvarade deras sociala ställning e j deras sociala ut- gifter.
Ctskottet borde därför ha uttalat sig för en utredning, huruvida deras ställ- ning kunde förbättras genom statsbidrag.
Intet yrkande.
Hr V. Bäckström instämde.
Hr Larsson i Klagstorp redogjorde för iöregiiende motioner i denna fråga samt bemötte utförligt utskottets framställning.
F r å g a n \ - om a v s &amp; stor vikt, att det måste förvåna a t t statsutskottet e j bestått åtmin- stone en välvilligare piot irering.
Yrkade bifall till motionen.
Hr Ekman i Mo g i r d ansag, a t t f r i g a n v a r a v r i n g a betydelse.
Yrkade avslag.
För motionen talade vidare hrr Olausson, Eyström, Raoul Hamiltou och Helger, medan h r Sjö talade för utskottets förslag.
F r å g a n argjordes genom votering, som utföll med bifall till motionen med 103 rö- ster mot 91, som argåvos f ö r utskottets för- slag.
Som emellertid Första kammaren u t a n votering antagit utskottets hemställan, har f r å g a n förfallit.
Gwen.
LIFFÖRSÄKBIN~; ~B~LAG~T BALDER - ÖXSESIDIGS I - Hafvadkontor: STUREGATAN 8, STOCKHOLM.
nen, och för Kvinderne har sort paa hvidt for, at de e r Mtendenes Ligestille- de, för kan og bör de ikke iiedltegge Vaabnene.
Elna Munch, Viceprzsident for Landsforbundet for Kvinders Valgre t. Köbenharn 2 Marts 1912.
De bedstie Önsker for den ny " Tid- ning ", der optager kampen for " Lös- ningen a v rösträttsfrågan "!
Naar jeg mindes den Underström af Energi og Kampiver, som vi fremmede Deltagere i Koindevalgretskongressen i Stockholm i F j o r mcerkede hos Eder, jzvnsides Eders storslaaede Elskvar- dighed, der bragte os til a t föle os som hjeuime i Eders smulike Hovedstad, - naar jeg mindes Selma Lagerlöfs s j z l - fulde Tale og Sven Scholanders sl- iz1ll- tende Viseforedrag under Kongressen, sa siger jeg: I har alt, hoad der kraeves sthllnirigeri i England slyriver en med- lem av The Xational Union of \ Vomen ' s Siiffrage Societies till Rösträtt for Kvinnor: 0111 Sedan sistlidna november ha handel- serna i Storbritannien så snabbt avlöst varaiidra, att premiärministerns till- kännagix-ande a t t regeringen hade € ör avsilit a l t framlägga ett förslag om allniiiii rösträtt för niiiii nu tycks till- höra historien.
Och liliräl iir ställnin- gen Ined avseende A kvinnornas röst- rätt i det närmaste oför: ' mdrad.
Då preitiiririiiiiii stern deii l ' i iiovemher mottog en deputation fråii rösträtts- föreniiigama, frariistiillde iiirs Fawcett 5 sin fiirenings vlignar fyra frågor till premiäriiiiiiisterii, - \ Tarp8 argavs föl- jande srar: i) Ar det regeringeps avsikt att rege- ringsforslaget oin alliniin röstrlitt sliall slutbehandlas 1912?
Ja, det iir vår avsilit.
TTi hoppas ge- iioniföra det under det året.
2) Koiiiiner förslaget a t t avfaltas så, a t t det inedgiver tillägg o m rösträtt för kvinnor p i andra villkor lin f ö r män?
Ja.
3) J~örbirider sig regcringen att icke inotslitta sig sådana tillsigg?
Ja.
4) ICo:iiiiier regeiingeu a t t betrakta varje tillägg om rösträtt för kvinnor, sedan underhuset antagit detsamma, soni eii del av själra förslaget och stöd- ja det i alla iiistaiiser?
Ja.
Några dagar senare säride iiir Lloyd George ett meddelande till N.
U. W. S.
S. genom dess pressorgan " The Coin- inon Came ", i vilket lian sade: " Jag ä r villig att göra allt soin står i inin iiiakt för att hjtilpa deni, som ar- beta för en lycklig utgång under den liorninande parlamentssessionen. "
Den 8 december höll Landsföreningen extra centralstyreiseinöte för att över- lägga om ställningen.
Verkställande utskottets åtgärder godkändes tacksamt a v lokalföreniu- garna, ocli inan beslöt a t t N.
U. W. S.
S. skulle arbeta s å r ä l för regerin- gens rösträttsförslag som för forlik- ningsförslaget (the Conciliation Bill).
villieii senare redan trå gånger gått igenom i andra läsningen i underhu- set.
Den 14 februari sammanträdde parla- mentet och den 23 februari anordnade N.
C. IV.
S.
S. ett massmöte i Albert til, at före J e r Sag frem til Sejr!
Naar I selv vil.
O g det \ - il I jo!
Derom vidner dette nye Kvindeblad.
Og skulde det lykkes Eder, svenske Söstre, at naa fuld Medborgerret inden Eders danske Söstre, da vi1 der dog alligevel f r a os lsde et Gltedesraab til Eder og en Tak for Eders uböjelige Kamp.
Om der end hos os d a maa vtere en Sorg over at vore Msnd, vor Rigs- dag har villet lade Danmark blive det sidste af de skandinaviske Lande, hvor Kvinder opnaar Valgret.
Om det staaende Spörgsmaal: " Kvin- der % politiske Valgret og Valgbarhed " e r Rigsdagen i Realiteten enig med os.
Der skal kun findes en Udvej til at overvinde de formelle Hindringer.
Maatte denne Udvej snarest blive fun- den!
Men man ved, at formelle Hin- dringer ofte er langt ranskeligere at overvinde end de reelle.
Gid Sliaiidinaviens 4 Lande snarest maatte blive et lysende Eksempel for de store Lande, der eiidnu ikke hai.
gi- vet Kvinderne fuld Medborgerret!
Louise Nörlund.
Aila Balders fonder - omkring 10 miljoner Balder liar liga premier och årliga vinstutdel- ningar, hvilka p2g %ttt dlltsedan iS ' J2 och un- - tillliön de försilinde, som iiro de enda der de senare ilren öfverstigit 100,OOO kronor delägarne i b h g e t och ensamma f o r f o g öfver pr ar.
vinsten ~~ Rösträttspr oposifioiiens franiläggande i riksdagen är nu defi- nitivt bestäiiit till tisdagen deii 2 april.
~~ ~~ .. ~ ~ K v i ?i n o m a s k o m 117 u 11 U la rös trätt 50 dr. Aret 1912 iir ett inärkesar för de sreiislra kvinnorna.
\ ' $ra koimnunal- lagar, soin gåvo kvinnorna lioinniunal rösträtt, infördes iiiiiiiligen för 50 år sedan.
Det viirdigLsle sättet a t t stadfästa iniiiiiet av denna reforiii \ - om att 1912 t,illcrkiiiiiia kvinnorna politisk rösträtt.
~~ .~.
~~ Nya landvinningar.
Ett iöstriittsmöte hölls deri 11 niars i Tär- iiamo, r i d vilket frii Siigiista Toniiing ta- lade över iimnet: " Kriiiuans niedborgar- rätt ".
Föredraget, som åhördes a r ett 64- tal personer, mest dainen var sakligt och uttömmande samt framhars ined 1-iirdighet och d j u ~ liäiisla för lc \ - iiinornas riittvisa sal;.
Efter fijredraget bildades en avdelning a v L. Ii.
P.
It., i villieii antecknade sig ett 10-tal medlemmar.
Sedan det sista numret ax- tidningen ut- kom lin r i a t t ailte~liiia bildandet af fem nya F. K.
P.
R., niiniligen i Landa.
Hybo och Kilafors ePter föredrag av fröken Elin Pklman.
i Asrall efter föredrag a r f r u Jcniiy Telander och i Rünniim eltcr före- d r a g a r fröken Signe TVollter.
Hall i London, under ordförandens, lurs Eawcett ' s presidium och med fi- iiansniinistern Lloyd George som liii- riidtalare.
Trots ütGraiide uppträdan- den UT en del iiiedleiuinar a r den stri- dande (militant) föreningen var rnötet alldeles utomordentligt lyckat och en siiiiiina av örer 5,000 pund (90,000 lir.)
insamlades.
Vid parlaineritssessioiiens början be- slöts att andra läsningen a r förlik- ningsförslaget skulle äga ruin den 22 mars.
Detta förslag gick igenoin i an- dra läsningen förra året med en niajo- ritet av 167 röster, men regeringen väg- rade fortsatt behandling a v förslaget till i år.
Den 1 inar5 ägde de allinänt kända oroligheterna rum, soni tillstiilldes av the Women ' s Social and Political Union, en av de stridande föreningar- na, då skada till flera tusen pund till- fogades butiksägare i Londons West- end.
The N.
U. IV.
S.
S., som alltid tagit bestämt avstånd f r å n alla vålds- handlingar, klargjorde sin ställning i brev som tillställdes alla parlaments- ledamöter och offentliggjordes i pres- sen.
Brevet slutade med en vädjan tili parlamentsledamöterna att icke låta den stora inassan a v laglydiga röst- rättskvinnor lida för fel, soni begås a v ett lagöverträdande fåtal.
Det är antagligt a t t iiiarsorolighe- terna icke skola undgå att u t ö r a infly- tande på behandlingen ar förliknings- förslaget vid andra läsnitigen.
De 167 rösternas majoritet är dock tillräckligt stor för att kunna bära även en ganska avsevärd minskning.
Den 19 mars förklarade premiärmini- stern under djupt beklagande att till följd av den genom kolstrejken föror- sakade kritiska situationen regeringen sett sig nödsakad att taga den dag som iitlovats till förlikningsförslaget i an- språk.
Andra läsningen ä r nu beslutad till den 28 mars.
Vid den tid d å dessa rader föreligga i tryck, torde resultatet ax- omröstnin- gen redan vara känt.
Under tiden avvakta vi utgången med hopp och tillförsikt a t t n ä r a 50 års arbete skall bära frukt och att rösträtt för kvinnor i någon f o r i n skall beviljas a r parlamentet under denna session.
Regeringens rösträttsförslag kommer iiied all sannolikhet icke att föreläggas parlamentet förr än på hösten.
~ - .. ~ ~~ Balder kan bevilja försäkring äfven utan liikare- undersökning.
Hafvandeskap utgör ej hinder för forsiikriing i bolaget.
; ifren kvinnliga om- bud anta,~.
(K R 4E)
N:R 3 RÖSTRWTT FOR KVINNOR 3 Politisk rösträtt för kvinnor.
Il.
Statistisk utredning au Luduig Widell, överdirektör och chef förstatistiska centralbyrån.
För Rösträtt för Kvittnor av ' - Det hiinde en gang i mars 1910 att borgmästare Lindhagen interpellerade excellensen Lindman on1 utredningen angående kvinnans politiska rösträtt, och därvid klart och tydligt frågade honom, om det verkligen var hans av- sikt a t t söka utreda huruvida den kvinnliga riktriitten inverkat på gli- tenskapsfrelivensen och nativiteten i de stater, d ä r den blivit införd.
Interpel- lationen, sade lian, avsåg att om niöj- ligt förhindra " en så herostratisk iit- redning ".
Men lir Lindman svarade, att det kan hända a t t utredningen vi sar sig behövlig, fast h r Lindhagen tye- ker att den är löjlig, ocli a t t äkten- skapsfrekvensen ocli nativiteten ä r i sådant sjunkande hos oss, a t t allt soni $an inverka p å dessa frågor iir v ä r t att ägna en allvarlig uppmärksamhet.
Debatten väckte ett visst uppseende.
Kvinnorna protesterade mot denna tydliga förhalningspolitik, niänneri funno i allmänhet saken löjlig ocli skämttidningarna vor0 glada åt ett så bra fynd för sin verksamhet.
Men lir Lindman, som visste hur bra det är att ha en utredning att skylla på, när man inte vill uppfylla en gång givna liiften, lät saken ha sin gång, och nu först föreligger resultatet ax- denna " utredning " i den bok, vars titel här ovan anförts.
Man kan j u känna ett visst deltagan- de för en person som hr Widell, vilken får ett dylikt uppdrag, som han väl antagligen i egenskap av chef för Sta- tistiska Centralbyrån knappast kunde neka a t t åtminstone försöka sig på a t t utföra.
H a n erkiinner också i inled- Gingen a t t " några niininvärda rerknin- g a r av krinnorösträtten i sorialt av- seende liara i aliniiinhet icke kunnat pbvisas redan av det skiilet, att kvinno- rösträtten i de allra flesta staterna till- lämpats sH kort tid, att deii ännn knap- past hiniiat påverka de statistiska siff- rorna.
Oni den ö r e r hxvud taget nå- gonsin lioiniiier att giira detta, iir en fråga, soin måste lämnas i stort sett obesvarad ".
Detta lir j u helt enkclt ett instiiinniande, låt vara i mycket städad forni, i lir Lindhagens iipphttuing o m det herostratiska i själva uppgiften.
Den första dclen a v boken handlar emellertid inte hiironi, utan utgör en utredning om kvinnornas deltagande i valen soni " utmJ-nnar i en undersölc- ning om vilka förändringar i avseende p å partiställningen kvinnornas delta- gande i valen till Andra kanniaren i Sverige år 1911 sannolikt skulle ha medfört ".
Och här vill hr Widell rent a v låta påskina, att hans beräkningar skulle kunna utvisa ett hållbart resul- tat.
Detta är nu visserligen synnerli- gen magert, eftersom det går u t på att ändringen i partiställningen skulle ha blivit så obetydlig, att " medan i verk- ligheten vid valen år 1911 av de för de tre huvudpartierna avgivna rösterna 31,3 proc.
vor0 moderata, 40,2 proc.
libe- rala och 28,5 proc.
socialdemokratiska skulle, i fall kvinnorna ägt rösträtt dessa tal ändrats till resp. 31,4, 39,3 ocli 29,3 proc., d.
Y. s. en högst obetydlig överflyttning a v röster från de frisin- nade till socialdemoliraterna.
Men hI Widell tröstar sig med att detta resul- tat måste betraktas som ett " mini- mum "; " i verkligheten kunna verknin- g a r n a bliva större men sannolikt ej mindre, ä n de ifrågavarande beräknin- garna utvisa ".
Det hade varit myclrei uppriktigare att i stället säga, att san.
nolikheten i resultatet är minimal, t y saken kan helt enkelt inte med de u p p gifter som stå till buds Beräknas, iitan hela beräkningen iir grundad på en inängd lösa a n t a g a d e n.
Hr Widell anlügger visserligen frå- gan så djupgåeride som möjligt, så a t t dct hela skc ?ll få ett sltcn av rederhäE- lighet över sig.
H a n börjar nied en statistik över kvinnornas antal i för- l !ållandc till Iiilinneii och deras delta- gande i valen i de länder, d ä r rösträtten i r införd.
Men statistiken häröver Lycks vara myclret bristfiillig på sina Ställen, ocli ibland tycks h r Widell inte riktigt veta, vad det är för sorts siif- ror han fåit t a g i.
R a n anför t. ex. uppgifter om antalet i röstliingden upp- tagna män och kvinnor på Nya Zee- land, och finner att deras antal är obe- tydligt mindre ä n hela antalet inyndi- ga män och kvinnor.
E a n tycker ait detta är besynnerligt, eftersom man på Nya Zeeland själv måste anmäla sig för a t t bli upptagen i röstlängden, och han iclre giirna vill tro, a t t det politi- &amp; a intresset skulle vara så stort där, som dessa siffror utvisa - han vill n u över huvud ogärna tro, att någonting är bra i de länder d ä r kvinnorösträtt införts.
För att komma ifrån denna svårighet antar han att uppgifterna nog inte üro tillförlitliga och tillägger: " Förklaringen inåste sålunda sökas i fel uti röstlängderna och närmast däri, att ett ej ringa antal niän och kvinnor bedrägligt låtit anteckna sig såsom röstberättigade i mer iin en valkrets.
A r detta antagande riktigt - och det torde vara svårt att finna en annan för- klaring till det anmiirkta förhållandet - niåste emellertid den politiska mora- len delvis stå betänkligt lågt på Nya Zeeland. "
Hr Widell anför inte någon aunan grond f ü r denna grova besliyll- ning mot folket i cn främmande stat, im a t t lian inte eljes fiirstår s i f h r n a, dü.
han inte vill tro, a t t det politiska intresset där ä r rnyclret starkt.
Detta exempel iir synnerligen karaktäristiskt f ü r graden uv den sanivetsgraniihet, \.
wined hr Widell behandlar de utom- europeiska länderna, diirifrån lian j u inte kan bli så liitt kontrollerad i sina uppgifter.
Statibtilan från dessa llin- d e r i denna fråga ä r utan intresse €ör hr Widells berakningar, och inte ens han 1; an iir de siffror han koinniit över utdestillera något antagande, a t t kvin- noröstriitten i niigori iiiån inverkat på partiställningen.
Inte heller lir statistiken i r å n Fin- land tilltror han sig att d r a några slut- satser i den vägen.
I Norge h a j u kvinnorna en begränsad röstriitt, me- dan männens är allmän, och kvinnorna ha inte deltagit i mer ä n ett val, varför man tycker att erfarenheterna härifrån inte borde v a r a alltför mycket a t t byg- ga på, ens vad deltagandet i valen be- träffar, ä n mindre då angående kvinno- rösträttens inverkan på partiställnin- gen.
Det inser också h r Widell, men då han j u måste använda alla sina siff- r o r på något sätt, roar han sig med små tankeexperiment även i den vägen.
Va- len ske i Norge med slutna sedlar - således kan man inte veta h u r kviii- norna röstat, nien man kan j u jämföra hur valen 1906 och 1909 ställde sig, åt- minstone med avseende p å de borger- liga partierna å ena sidan och socialde- mokraterna å den andra.
Om propor- tionen i männens röster partierna emellan de båda åren vore densamma, skulle j u ökningen a v de socialdemo- kratiska rösterna bero uteslutande p å kvinnorna, som hade rösträtt 1909 och inte 1906.
Med dessa förträffliga pre- pi.
dr. Gudli Petrinlti.
misser koininer hr Widell till den slut- satsen, a t t av kvinnornas riister 33,2 proc.
avgivits för socialdemoliraterna, inedan a v männens endast 10,8 proc, skulle konimit dein till godo.
Hr Wi- dell vidgår a t t detta inte ä r ridare tro- värdigt, utan a t t det snarare i i i troligt, a t t social (ienio1iiaternas r k t e t a l bland inlinnen sliiille ha öhats i Norge likaviil som i Sverige och annorstiides under de sista åren.
Efter att ha resonerat upp och ner några sidor om olika anta- ganden, så komnier han äntligen till den lyclrljga slutsatsen, att det g r oniöj- ligt a t t avgöra saken.
Så har h r Widell några reflexioner om kvinnorna och valbarheten.
Vid det första och hittills enda politiska val i Korge, d ä r kvinnorna varit röst- berättigade och valbara, blev ingen kvinna vald till ledamot a v stortinget, men en, som blev vald till suppleant, liar sedan lionimit in.
Kommunal röst- riitt och valbarhet ha kvinnorna där- emot haft sedan 1901, dock ända till 1910 mer inskränkt ä n männens, och till kommunala representanter lia k l Tinnor-.
na också valts i allt större antal för varje omval.
År 1910 utgjorde de 210 representanter (166 i städer och 44 på landsbygden) a v samtliga 13,116 och 280 suppleanter (201 i städer och 179 på landsbygden) a v samtliga 12,096, och det tycker h r Widell är ett dåligt re- sultat.
Särskilt svagt tycker han det är, a t t det iinnu finns städer utan kvinnliga representanter, t. o. m. så- dana, där kvinnorna varit i majoritet vid sista valet.
" Det förefaller ", säger han, " soni om de kvinnliga väljarna i Norge icke slculle hysa allt för stort förtroende för sina medsystrars för- inåga att tillfredsställande sköta offent- liga uppdrag. "
Man kan undra x-ad lir Widell slmlle ha sagl, oni kvinnorna använt sin majoritet till att störta dc niän som kanske sedan årtionden skött stadens angelsgenheter och ersatt dein alla eller åtminstone större delen av dem med kvinnor, som till att börja ined måste vara ovana vid salren.
Då hade inan antagligen fått höra lameii- tationer över kvinnornas förtryck och kortsynthet.
Sedan skall nii h r Widell försöka an- viinda erfarenheterna utifrån fiir att gbra sin beräkning av, h u r det skulle g 8 t t 1911 i Sverige, om kvinnor haft rösträtt på samma villkor soin män Bet ä r nu en kinkig uppgift.
Först får han anta, att antalet kvinnor som i så fall varit upptagna i röstlängden skulle sammanfalla med antalet kvin- nor som den 31 dee.
1910 fyllt 24 år.
varom upplysning vinnes genom folk.
f &lt;ilningen.
l7 Det visar sig soiii viintai har att kvinnorna i de flesta länen äro flera ä n männen.
Vida svårare iii emellertid beräkningen a v h i x u många av dessa som sedan slrulle varit effek.
tivt röstberättigade, och hur många som skulle fallit p å något streck.
Här måste en massa antaganden göras, som inte kunna bevisas, för a t t h r Widell skall kunna få fram några tal, som skola föreställa antalet kvinnor, som slrulle varit effektivt röstberättigadc 1911.
Hr Widell kommer till att diskva.
Iilikationerna skulle verka starkare pB kvinnorna än på männen p å landsbyg den - huvudsakligen beroende på dei stora antalet kvinnliga understödsta.
gare d ä r - men mindre starkt i stä.
derna, mest därför att kvinnorna ärc ordentligare skattebetalare än männen Enligt dessa beräkningar skulle anta let kvinnor på 1,000 män utgöra: pC andsbygden bland personer i rösthe- * ättigad ålder 1,063 och bland effektivt * iistberättigade 1,042; i stiiderna resp., 328 och 1,375 samt i hela riket 1,127 &gt;ch 1,107.
I de flesta län och i alla stä- ter skulle jäniviil de effektivt röstbe- 5ttigade kvinnorna vara i majoritet.
På ändå mycket osäkrare mark står ir Widell, d å det gäller att beräkna, iuru många av de effektivt röstberätti-: ade kvinnorna s o ~ skulle i ha använt; in rösträtt.
Härför går herr Widell il1 de utländska erfarenheterna.
I all- nänliet h a r dgt visat sig a t t kvinnorna - östat något mindre ä n niännen.
Nedel- alet för Australien blir från de sista &lt;ända valen att, om männens deltagan- le sättes till 100, kvinnornas blir 84,8.
Finland utgöra motsvarande tal för andsbygden 85,1, för städerna 90,6 och ' ör hela landet 86, O samt i Norge vid stortingsvalet (första valet): p å lands- iygden 55,5, i städerna 98,4 och i hela miket 7 2 3 samt vid sista kommunalva- en (där både kvinnor och män hade tllmän rösträtt) på landsbygden 47,5, i städerna 84,O och i hela riket 61,9.
Av lessa något skiftande tal d r a r nu hr Widell gladeligen den slutsatsen att nan kan antaga a t t de motsvarande a l e n i Sverige skulle vara för lands- bygden 60 och för städerna 90.
Med användande av så hopkomna siffror räknar han u t en tabell över h u r Iiånga kvinnor som skulle deltagit i ralen och kommer därvid till den slut- saltsen att männen i medeltal för hela landet skulle ha varit i majoritet.
På landsbygden skulle man inte ha fått mer iin 625 kvinnor på 1,000 män, me- l a n det i stiiderna skulle blivit 1,239 Irvinnliga på 1,000 inanliga väljare.
Slutligen skall h r Widell fundera ut, h u r dessa kvinnor skulle röstat.
Då, ör han det antagandet, a t t de i stort jett skulle följt sina manliga anhöriga 3eh beräknar så valet i varje län (med krskild beriilrning for städerna) under len förutsättningen a t t fördelningen tiiellan partierna sker i samma propor- tion för de i valen deltagande männen d i kvinnorna tillsammantagna, som det i verkligheten varit bland männen.
Kvinnorna liro nu först och främst €aktislit nier övertaliga i städerna ä n p &amp; landsbygden, och h r Widell har dess- iitoiii gjort skillnaden betydligt större i n den verkligen är genom att reducera deltagandet i valet till 60 proc.
av män- nens på landet nien till 90 proc.
i stä- derna, och han kommer därför natur- ligtvis till den slutsatsen, att kvinnor- nas rösträtt skall inverka mer i städer- ua ä n på landet.
Då de frisinnade ha sin största styrka p å landsbygden, medan högern och socialdemokraterna liro starkast i städerna, lyckas han här- igenom få fram en liten förskjutning till förmån för socialdemokraterna på de frisinnades bekostnad.
Det ä r ett mycket vanligt resonne- mang även i politiska föredrag, att eftersom arbetarkvinnorna äro de fle- sta, skulle det bli socialdemokraterna scm huvudsakligen skulle förtjäna på kvinnans rösträtt.
Hr Widell gör sig naturligtvis inte skyldig till ett så grovt felslut.
Nog begriper han, att om det finns kvinnor i samma proportion till männen i alla samhällsklasser, och de skulle följa männen vid röstningen, så bli visserligen röstetalen större, men proportionen partierna emellan densamma i alla fall.
Men det är tyd- ligt att han ändå så innerligen gärna vill komma till den slutsatsen, att det blir socialdemokraterna, som förtjäna
4 _I i I t mest, och det är för det ändamålet hal krånglar med siffrorna på detta sätl Den faktiskt befintliga större ijvertalig heten hos kvinnorna i städerna kan ji verkligen ge städerna något litet extr: övertag över landsbygden i de fall, d: städer och landsbygd höra till en val krets, men just då det gäller de över taliga kvinnorna, blir man litet tvek sam om, vad antagandet a t t de skol: rösta med sina manliga anhöriga inne bär.
Några äkta män att följa h a di " övertaliga " inte, och deras övriga man liga anhöriga kanske finnas på lands bs-gden.
Övertaligheten i städerna be r o r int8 på, att det d ä r särskilt föd!
flera kvinnor ä n män, utan p å en in vandring från landsbygden till städer na.
Men till vilka kategorier dess2 övertaliga kvinnor höra, det har h r Wi del1 inte utrett.
Jag vill bara anmärka att de alldeles inte som somliga tyckar tro, blott utgöras a v fabriksarbeter skor.
Vi h a stora skaror a v andra yr ken representerade, t. ex. lärarinnor, d6 som äro anställda i post, telegraf, tele fon, banker, p å kontor, i butiker sami alla tjänsteflickorna.
H u r alla dessi kvinnor komma a t t rösta, vet inte Iii Widell och ingen annan heller.
Någor säkerhet för att de skola fördela s i g som männen i städerna finns inte.
Vidare kan naturligtvis den h ö j l i g heten inte förnekas, att landsbygdens kvinnor t. ex. vid första valet skull (sluta upp något mindre talrikt ä n kvin norna i städerna.
Intresset för en n j fråga kommer väl i regel litet senar (till landsbygden.
Men det må dock an märkas, att när kvinnorna en gång fB rösträtt, så är den frågan verkligeo inte ny.
Den h a r redan nått lands.
bygden, och vi ämna ärligt fortsätt8 a t t göra den vidare känd dar.
Med der livliga agitation, som nu pågår blanc alla partier även på landsbygden, är det dessutom troligt att männen skola vara nog så angelägna att få sina hust- rur med till valurnan, när de veta att det gagnar deras parti.
Ingen har märkt, att de mest svurna fiender till kvinnorösträtten bland männen försmå kvinnornas röster vid de kommunala valen.
Snarare vore a t t vänta att de " övertaliga " stannade hemma.
I Norge ha de gifta kvinnorna deltagit livligare i valen ä n de ogifta.
Det berättigade i h r Widells antagande om det ringa deltagandet av kvinnorna p å landsbyg- den är därför minst sagt tvivelaktigt Men det var endast nied detta starka våldförande på de ursprungliga siffror- na och en mängd andra mer eller min- dre plausibla antaganden, som h r Wi- dell kunnat komma till något resultat alls om kvinnorösträttens inverkan på partierna, och det blev j u ändå inte inera, ä n att högern skulle få sitta i orubbat bo, ja t. o. m. bli förstärkt nied ' / l o proc., niedan en liten överflyttning, som icke ens går upp till 1 proc., skulle ske från de frisinnade till socialdemo- kraterna.
Det stora sifferberget födde en ömklig liten råtta.
Lika litet resultat får nian ay den andra avdelningen i utredningen " Kvinnorösträtten u r social synpunkt ".
B ä r har j u soin sagt h r Widell reser- verat sig p å forhand mot, att några slutsatser kunna dragas med avseende p å kvinnorösträttens verkningar, men efter att i inledningen ha gjort detta medgivande å t sanningen, bemödar har sig i avhandlingen om att få folk att tro, att kvinnorösträtten, eller åtmin- stone den kvinnoemancipation varav den är ett uttryck, ändå kan ha högst misstänkta verkningar i socialt avseen- de.
Hr Widell börjar med Förenta sta- terna.
I Wyoming, Colorado, Utah, Idaho, Washington och Kalifornien är kvinnorösträtten införd, men h r Widell räknar dit även Oregon, emedan infö- randet d ä r står inför avgörandet.
Av dessa h a Washington och Iialifornien nyss fått kvinnorösträtt; i Wyoming hade kvinnorna redan rösträtt, d å lan- det v a r territorium, och den blev sank- HÖSTRÄTT FÖR EUINNOR tionerad, d å det blev stat år 1890, Colorado infördes den först 1893 sam i Utah och Idaho 1896.
Några verknin gar av kvinnorösträtten kan därför intc fås f r å n dessa stater, allraminst i be folkningsfrågor, helst h r Widells upp gifter vanligen sluta vid år 1900.
Samt liga dessa stater äro dessutom i inei eller mindre grad nybyggarsamhäller med stark invandring, vilket gör at.
alla befolkningsfrågor och även andr: sociala spörsmål äro helt olika våri.
förhållanden.
Kvinnorna äro här i mot sats till i gamla världen mycket under taliga.
Härav följer också att derar konkurrens med männen i olika yrker är jämförelsevis liten.
Detta föranle der h r Widell till följande reflexion " I en stat d ä r så gott som varenda kvin na kan bliva gift, oni hon så önskar synes en kvinnofråga i europeisk me ning knappast kunna existera ".
Tan ken är förmodligen lånad från någor nyårsrevy, d ä r den hör bättre hemma ä n i ett allvarligt utlåtande.
Ty nog ä r det sannt, att de många orättvisor sQm begåtts och allt fortfarande begås mot de kvinnor, som äro sysselsatta j olika slags yttre arbete, gjort många till anhängare a v kvinnans rösträtt men a t t en kvinnofråga inte skulle exi- stera för de gifta, är väl ändå ett be- synnerligt påstående.
Är det inte jusi de gifta, som lida under e n orättfärdig äktenskapslagstiftning, och ligger i n k all lagstiftning rörande barnens skydd och uppfostran, som spelar en så stor roll i vårt sociala liv, dem när- Hr Widell borde ha låtit mast?
varna sig f r å n att komma fram ined ett dylikt påstående inför det faktum.
att kvinnofrågan i dessa stater, " där alla kvinnor kunna bli gifta ", kommit så långt, att den framtvungit kvinno- rösträtten.
Likaså har hr Widell ju själv upptäckt a t t i Norge de gifta kvinnorna deltagit e j obetydligt livli- gare i valen än de ensamma, " i mot- sats till vad man a priori lrunda haft anledning antaga ", säger h r Widell.
Felet är just, att h r Widell antar en hop saker A priori i en fråga, soin han tyd- ligtvis inte förstår.
Hr Widell har ta- beller över äktenskapsfrekvensen, som visserligen visar, att den i dessa stater varit högre under åren 1898-1902 ä n tinder 1888-1892, men någon betydelse €ör kvinnorösträtten kan detta just inte ha.
Hr Widell påpekar, att det an- tagligen beror på att missproportionen mellan kvinnor och niän blivit mindre med åren, vilket ökar äktenskapsmöj- ligheterna.
Någon statistik över nati- vitet förefinnes inte i Förenta Staterna, men h r Widell söker få fram en genom stt t a vara på hur många barn under 5 år, som upptas vid folkräkningarna, 3ch skriver några tabeller över det.
Därvid söker han visa, att Prulrtsam- heten bland infödda kvinnor iir utom- xdentligt ringa i Kalifornien och Co- orado, låg i Washington, niedelhög i Wyoniing samt mycket stor i Idaho x h Utah.
Siffrorna äro osiikra och lessutom f r å n åren 1890 och 1900, men 3 1 Widell anser sig i alla fall höra på-, eka a t t den sjunkande nativiteten är ' ett spnptoni a v en kvinnoemancipa- .ion som råkat betänkligt på avvägar ".
Sedan kommer h r Widell till en stati- jtik, som han tydligen anser mera gi- rande, och det är skilsrnässostatistil~en.
Denna skulle ge vid handen att skils- iiässorna i Förenta staterna iiro tal- - ikare i kvinnorösträttens laiider an i le andra med undantag för Ctah, som illtid tycks vara mer moraliskt och Gttre än de andra, oin nian f å r döma tv statistiken.
Visserligen finns det an- ira stater, d ä r skilsmässorna också äro alrika, men då skyller h r Widell på iegrerna.
Emellertid går statistiken iven här inte längre än till 1902.
Dess- Itom måste h r Widell vidgå, att stati-, tiken gäller inte hur många skilsmäs-; or faktiskt förekommit i en stat, utan iuru många äktenskap som blifvit lag- igen upplösta vid denna stats domsto- ar.
Då skilsmässolagstiftningen är olika i olika stater, f a r a folk som viljr skiljas till den stat d ä r det g å r lättasi vilket gör att statistiken ä r ganska li tet belysande.
F ö r övrigt må anmär kas, att ett mycket stort antal skils inässor visserligen inte talar tiil för mån för det allvar, varmed folket be traktar de äktenskapliga förpliktelser na, men något säkert mått på des, större eller mindre moral är skils inässostatistiken i alla fall inte.
De är inte nier moraliskt om äkta maka bedra varandra, än om de ärligen skil jas, och det är antalet obrottsligt håll na äktenskap i förhållande till de falr tiskt brutna, som skulle ge det verklig: måttet på üktenskapets helgd, men där över finiis ingen statistik Skilsrnäs sorna bli vanligare i alla länder, riiei inte kan man därför påstå, att folke är sämre i moraliskt hänseende nu, är t. ex. under 1700-talet, d å nästan ing; skilsmässor förekommo.
Ibland kar det emellertid nog hända, a t t " lrvinno emancipationen " kan öka skilsrnässor na, nämligen om den på ena eller a n d r a sättet underlättar möjligheten fö.
en hustru att skiljas f r å n en ovärdie nian, men detta ü r knappast något fel Men så har h r Widell något som vä skulle föreställa nylrterhetsstatistilr nämligen h u r många " bartenders " (krö gare), som finnas pti 10,000 av den man liga befolkningen av 15 års ålder ock därutöver.
Siffrorna äro från 1900 men h r Widell anför dem i alla fall föl alla de stater, som nu ha kvinnoröst rätt, varefter han t a r medeltalet för a n talet för hela Förenta staterna, och fin ner a t t detta är lägre.
Ni1 bör försi anmärkas, att i en del a v dessa state] rådde redan 1900 absolut rusdrycksför bud, och d ä r finnas vül antagligen ingE krögare - åtminstone inga som äro i n tagna i den officiella statistiken -, vi1 iret naturligtvis sänker medelsiffrar För hela landet.
Jämförelsen hade va r i t mer belysande, om de stater, d ä r för.
budet inte existerar, uppförts särskilt irten då hade tabellen väl inte blivit si lämplig för sitt ändamål.
Därtill koin.
mer att h r Widell själv måste erkiinna att statistiken inte ä r riktig, därför at1 - n del innehavare a v utskänkningslo- kaler kallas " saloonkeepers ", och de ha inte tagits med - eller ined andra ord: iela tabellen är ren bluff.
Likartad är utredningen från Austra- ien.
Först komiiier statistiken över iefolkningsförhållandena, kvinnorriat inställande i yrken, äktenskapsfre- ivens, nativitet och dödlighet, och hür littar man p å sid. 115 den första re- lexionen i hela boken, s o n ~ tyder på.
ttt h r Widell anser möjligt, att kviii- iorösträtten Iran ha hait någon god nverkan.
Det g5ller äktenskapcfre- ivensen på Nya Zeeland, vilken visar &gt;ii stark stigning sedan år 1890, eller Irigefiir samtidigt med a t t kvinnorna ingo rösträtt (1893).
I-Ir Widell säger: ' Möjligt är åtminstone, a t t det djärva wh genomgripande reformarbete som; edan 1890-talet pågått i Australien och; ärskilt på Nya Zeeland, hiir utövat in- Iytande.
- - Därest Iiviniiornas röst- nätt bidragit till a t t giva det sociala .eformarbetet fart - om så i verklig- ieten varit förhållandet, kan åtminsto- le ej statistiskt påvisas - skulle den tava medfört den överraskande och yynnsamma verkan, att den bidragit il1 äktenskapsfrekvensens höjande. "
i a r f ö r öcewaskande?
H ä r h a vi åter in bekännelse av h r Widell, att han: ått till verket med den förutfattade iieningen, att kvinnorösträtten nöd- rändigt skulle inverka menligt.
Likaså misstänker h r Widell verkli- yen, a t t en hastig nedgång i barnadöd- igheten f r å n och med år 1904 i Com- iionwealth (Australiens förenta sta- er) skulle kunna bero p å någon social agstiftning, därvid kvinnornas röst- att kunnat v a r a en medverkande fak- or.
H ä r går statistiken ända till 1909. den hr Widell har inte varit i tillfälle ltt ta reda p å den saken.
Härtill kan ag blott upplysa, att i professor Reu- terskitilds jäiuf örande tablå över nyare social lagstiftning för de länder där kvinnor ha rösträtt och en del andra, står €ör Australien upptaget en lag: " Infant life protection " samt en om " Skyldighet för oäkta barns fader att betala vissa kostnader och lämna visst bidrag till modern ", vilka j u båda kun- n a tänkas ha bidragit till den minskade barnadödligheten.
Slutligen påpekar h r Widell att rus- drycksförbrukningen uträknad i liter pr invånare ökats i Sustralien sedan kvinnorösträtten införts, särskilt på Nya Zeeland.
Den tabell han anför till stöd härför upptar emellertid endast tre år: 1893, 1903 och 1908, så a t t man inte får någon översikt över saken.
Varför just dessa år tagits, står inte, så man vet inte, om de Bro godtyckligt valda eller till äventyrs tagna därför att de passade bäst för ändamålet.
Tabellen visar i alla fall i det stora hela ingen ökning för bränn- vin och spirituosa för Australien taget som helhet, men däremot någon för Nya Zeeland.
Talen äro h ä r i alla händelser mycket små i förhållande till Europa, ungefär hälften a v Sveri- ges.
Däremot ä r ölkonsumtionen större än Sveriges, och det är egentligen den- na som har ökats.
Men så vitt j a g vet, är det en vanlig företeelse att förbruk- ningen a v öl ökats under de senare Sren.
Vidare söker h r Widell bestyrka sin uppfattning om rusdrycksförbruk- ningens ökande genom att anföra en tabell över lagligen beivrade fylleri- förseelser pr 1,000 invånare, vilka ock- så ökats under senare åren.
Härvid inedger dock h r Widell, att detta är ett mycket osäkert mått, d å en ökning na- turligtvis lika väl kan bero p å strän- gare beivrande som p å ökat fylleri.
Men i detta sammanhang har han en reflexion, som inte bör €örbigås.
F r å n Nya Zeeland finns en statistik i detta avseende, från 1900 till 1909, där det skiljes på könen, och diirav framgår, att siffrorna, som naturligtvis genom- gående ä r o mycket högre för män ä n för kvinnor, dessutom stiga för män- nen, medan de falla för kvinnorna.
H P Widell skriver: " Då det synes föga san- nolikt, att nykterheten skulle hava sam- tidigt minskats inom det ena könet och Bkats inom det andra, torde detta för- hållande sannolikt bero på en ökad mildhet vid lagens tillämpning gent emot kvinnorna.
Huruvida detta kan i iiågon mån stå i samband med a t t kvinnorna numera vunnit politiskt in- flytande, kan e j avgöras. "
Vad säges D m en dylik insinuation?
Om öknin- gen för männen beror på större sträng- het eller innebär en verklig ökning, m å vara oaTgjort, intetdera hindrar, att vi t i d - ha en verklig minskning för kvin- Iiorim, och att den kan vara beroende just på kvinnornas ökade inflytande.
Detta kan t. ex. ha medfört ökat skydd €iii- unga flickor, S A a t t de inte så l ä t t råka in i lastens nästen.
Fylleriförse-; Iser för kvinnor höra så ofta samman ined prostitution och dylikt elände, och lärför synes det ganska naturligt att rvinnorna skola ha lyckats minska det ma så väl soni det andra.
Då h r Widell kallat den andra av- lelningen: " Kvinnorösträtten u r social synpunkt ", och icke uteslutande in-, kränkt sig till befolkningsfrågor -: €tersom han t. ex. tagit med nykter- ieten, sådant han nu behandlat den - skulle man väntat, att han också ägnat iågon uppmärksamhet åt de många indra sociala frågor, som uppkommit samtidigt med kvinnornas rösträtt, så-; om gift kvinnas äganderätt, för- lättrad fattigvård, skyddslagstiftning ' ör barn, uppfostringsfrågor m. m. kim dürav finns så godt som intet, och iildå kunde väl detta också höra till len " sociala miljön " i dessa länder.
Reservationen i inledningen, att man 5gentligen inte kan tala om några rerkningar a v kvinnorösträtten, kan a t e försvara saken.
Besynnerligt ä r wkså h r Widells svar p å den kritik,
BOSTRATT F Ö B KVINNOR N:R 3 Herr Widells utredning och herr Lindmans Halmartal.
Vad pressen s&amp;ger.
Det är i sl / nnerhet två tilldragelse?
som under de senaste fjorton dagarn tagit den rösträttsintresserade allmär hetens uppmärksamhet i ansprdk.
De 14 mars överlämnade överdirektör W I del1 sin statistiska utredning till regt ringen och den 17 mars tog förre stats ministern Lindman d sitt partis vägna i sitt stora tal i Kalmar bestämt a t stånd från kvinnornas rösträtt.
För at belusa mottagandet av dessa båda till dragelser i pressen lämna v i här nedai n6gra pressutdrag.
c Herr Widells utredning.
dftonbladet: I överdirektör L. Widells utredning on politisk rösträtt för kvinnor fanns ock, son v å r a läsare erinra sig, ett uttalande röran de frågan om förhållandet mellan kvinnan rösträtt och nykterhetstillståndet, enlig vilket den förra syntes åtminstone iekl hava någon särskilt gynnsam inverkan p; det senare.
- - - - - - - - - - Den verkan politisk rösträtt för kvinno k a n h a p å nykterhetstillståndet k a n beräk nas endast genom e t t klargörande av hiiri de kvinnor det gäller ställa sig i frågan Och för Sveriges vidkommande är det e t axiom, a t t landets kvinnor stå i vida stijrrc ntsträekning ä n männen f r i a f r h alkoho lismen och beslutna till dess bekämpande som kommit hans arbete till del, ati " det inte ingick i hans uppgift a t t egentlig mening påvisa några SOLT helst verkningar a v kvinnans röst rätt ".
Hr Widell tycks glömma, a t t hl Lindman sagt i riksdagen, att det vai just den uppgiften h r Widell fått, ock det t. o. m. när det gällde äktenskaps frekvens och nativitet, samt att hans arbete naturligtvis då också måste uppfattas så a v den stora allmänheten Då ordalydelsen a v det uppdrag han fått inte är anförd, ä r det omöjligt att veta, vilken a v de båda herrarna som avlägsnat sig f r å n sanningen, men h a - ken är litet egendomlig.
Var den iipp- gift h r Widell fått omöjlig att utföra, borde han väl för längesedan h a om- talat det för regeringen.
Hur pass " allsidig och opartisk " utredningen för övrigt är, tror j a g mig ha uppvisat.
Men så torde väl heller ingen annan lin hr Lindman komina att ta den p å all- var.
De frisinnade äro nog inte s &amp; värst oroliga för den minskning lir Wi- dell hotar dem med, och nskterhetsfol- ket tror märkvärdigt nog inte, a t t kvin- nornas rösträtt skall öka rusdrycks- förbrukningen.
Utredningen har gjort det fiasko som i riksdagen förntspåd- des.
Endast h r Lindman måste först &amp; göra litet affär av den utredning han låtit verkställa, men han erl- " \ c m ne r iniirkvärdigt nog nu (i sitt tal i Kal- mar) att det ä r alldeles för tidigt att tala om verktaingar a v krinnoröstr5t- ten i de länder, d ä r den införts, Ja, vad var det h r Lindhagen sade 1910 om våren!
Hr Lindman h a r förmodligen glömt den d ä r lilla interpellationsde- batten, han har ju i allmanhet icke så gott minne, när det gäller frågan om kvinnans rösträtt.
Som slutanmärkning om h r Widells otredning ' vill j a g blott säga, att det ä r en lycka att vi fått en regering, som sade i f r å n redan vid nyåret, att den tänkte komma med sin proposition om kvinnans rösträtt i år, så att h r Widell blev tvungen att avsluta sitt arbete.
Annars hade naturligtvis ingenting hindrat honom från att hålla p å i ännu några år med att utarbeta ytterligare några hundra sidor tabeller, som lika litet som de nu utgivna haft något med kvinnorösträttens verkningar att göra.
1 d r b e i et: ringschef a l t lijiipa livinnornas röstriiltr Kvinnorösträtten skulle ha ökat spritkoii- fi %ga i hamn.
sumtionen, ökat sl~ilsmässofrekvensen, min- skat kvinnans inkomstbringande verksam- Skdnska Aftonbladet (höger): het!
Vi veta j u allt för väl, a t t statistik E n sak är a t t anta, att kvinnorna fördel bör tagas med största försiktighet och miss- sig p å samma partigrupper som deras ar tänksamhet, e j minst därför att den ofta höriga m ä n tillhöra, och d i r i k a n j u ligg användes för " utredande " a v uppgifter som en viss reson.
men en lielt a n n a n är at i sig själva äro omöjliga a t t uppställa.
1 anta, a t t kvinnorna inom alla partier följ dylika fall blir statistiken ett löjligt holiiis männen i samma utsträckning, som betin pokus filiokus, som vander upp och ned på gas av den ökade rösträttsfrekvensen blan allt förnuft.
Något allmänt omdöme 01 männen.
den W-idellska utredningen är det för tidig Orimligheten a v e t t sådant antagand att ännu fälla, e n ä r v i e j rarit i tillfäll f r a m g å r j n enbart därav a t t eftersom d att läsa utredningen sjalv, men vad vi ova moderata i regel äro motståndare till kvin avtryckt inger s v a r t a misstankar om, al norösträtten, enligt h r Widell själv, de ma statistiken h ä r använts på e t t sätt SOT derata kvinnorna böra v a r a mindre intres stkller allt sunt förnuft på huviidet.
serade a v livinnorösträtten som princip ocl följaktligen även vida mindre hågade at tillämpa denna princip.
Detta f r a m g å r Lit Barometern (höger): niinstone lir praktiskt förnuft, men kan Högern h a r sålunda ingen anledning me hända e j u r statistisk vetenskaplighet.
ra än den liberala vänstern att motarbet Följderna a v det nu omnämnda statisti den politiska kvinnorösträtten af det skä let, att den skulle få sin riksdagsrepresen ska resultatet ä r o cmellertid a t t kvinnoröst rätten fullständigt o !&gt;eriittigat f å t t e t t hand tation förminskad, och det är e j heller den na synpunkt, som v a r i t den innersta beve tag.
kelsegrunden till högerns betänkligheter.
Templaren: Slutligen tillåta vi obs iitiala den meniii Blekinge Folkblad: gen, a t t ingen som helst sliitsnts av Bvinno Som bekant ansåg s i g den kvinnliga i n rösträttens verkliga eller förmenta ringa i n: ernationella rösträttskongressen böra VO flytande på alkoholförbrukningen i Pörent: sentligt korrigera utredningens första del Staterna eller Australien fÜr dragas betrlif utarbetad av prof. Reuterskiöld.
Hr Widell rlutsatser i denna senare del synas ocks: fandc de svenska kvinnornas ställning til alkoholfrågan.
Den a v lir Widell påvisadc m v a en noggrann granskning f r å n röst lägre fylleriprocenten bland Sveriges kvin .ättskvinnornas sida.
nor än bland Australiens - oavsett den e r Carenhet man h a r frHn den organiserade Dagens Ngheter: nykterhetsrörelsen - t a l a r för att Sverige?
Det är ingen anmärkning mot utredare: nykterhetsvänner kiinna a v kvinnorna van i t a n ett beröm dri man konstaterar att hii: a god hjalp, när d t ~ i sinom tid f å t t full.
mdbehållningen a v hans arbete är ett oför; +äntliga medhorgerliga rättigheter.
iehållsamt erkännande a t t med statistil commer nian i denna fråga ingen vart Herr Lindmans tal.
iigenting bestämt kan sägas om en evrn uell reforms verliriingar i Sverige, och in: enting bestämt om erfarenheterna från d (dftonbladct: Hr Lindman citerade överdirektör Widell€ änder d a r den redan genomförts.
itredning, vilken dock torde böra i sina I själva verket var det allt vad livinno Jutledningar granslias betydligt närmare i ' östrättens förespråkare kunde vänta.
Där, öiiiniariia, samt åberopade " den engelska ned äro dock fötterna slagna undan der iberalismens främste man ", u t a n att dock notagitation som sökt utmåla kvinnorna: iämna att aridra framstiiende medlemmar ditiva medborgarskap som ett halsbrytandc iv den engelska regeringen k r o ivriga an- ventyr.
Prof. Clason och hans menings.
iängare av kvinnorösträtten.
Man torde ränder h a genom överdircktör Widells ut.
lock icke i längden kunna skriimnia med edning förlorat möjligheten a t t skrämma winriorösträtten, dB den känslan, a t t rätt- ned den enkla hänvisningen till kvinnor.
ias övertalighet i samfnndet.
Den försvin- ärdighcten fordrar rösträtt äveli f ö r kvin- iorna sannolilit kommer att vaxa sig star- ier vid rösturnorna.
Lare i samma maii kvinnorna allt talrikare; öteborgs Handels- och S j ö f a r t s Tidning.
' eltaga i sainhillsarbetet på a n d r a omra- len och därigenom giira sig allt mera gäl- Man väntade på förhand icke inycliet av en Statistiska utredning " angående Iwin- ande.
ornas deltagande i valen samt de allmän- Prbetarbladet: a förhållandena och särskilt befolknings- Rr Liridnians argiiment mot kvinnoröst- örhållandena i de främmande stater, som iitten vor0 anmärkriingsvart bVaga och gå- iedgirit kvinnorna röstratt, ävensom verk- o ett bestämt intryck av huru ohållbar ingarna a v denna rösträtt i den mån de iiigcrns position i denna frHga i r så snart unna statistiskt påvisas " - vars inviiri- et gäller a l t väga skal emot skäl.
Lika inde v a r t den valkomna anledningen a t t itet hr L., som någon annan a v kvinno- id senaste riksdag uppskjuta €rågans av- örande.
- - - - - - - __ - - östrättens motståndare, liar förmått preste- a något principiellt v i g a n d e argument.
Eget nog har överdirektör Widell intet &amp; väl den abstrakta rättssynpunktm, som rd om den förbudslagstiftning, som genoiii- ünvisnirigeii till det tydliga samhüllsin- rivits i den a v män och kvinnor valda fin- ressc, vilket kräver a t t Jamväl kvinnornas i a lantdagen, om den ä n icke synes komma genart får göra sig gällande i det samhäl- ingre an till lantdagsbesliitet.
Det], an jii, liga arbetet, s t å r pralitislit taget oemot- nses som ett nog s k talande x-ittnesbörd i agd, och den Lindmanska visdomen kon- iotsatt riktning.
entrerar sig på försöken att uppvisa hurii kadligt kvinnorösträtten direkt och indi- ' ellersta Skåne: ckt skulle verka vis h vis hnnr eget parti.
Nu bruk-ar man j u vara cnse om det fak- [r Lindriian förmenar a t t politislr rösträtt im, att man genom statistik Ban bevisa t lirinnorna skulle öka socialdcmoliratiris iistan vad som helst, och därrör är det väl iiilit - +rqo är kvinnorösträttcn ar ondo!
ite v ä r t att t a h r Widells funderingar, ilka han for övrigt själv t a r avstånd ifrån, bagens Nyheter: Iltför kontant.
Dessutom är det väl ä n d a Lantiiianna- och borgarpartiets parolliit- i att om det är r ä t t att kvinnorna skola elare i Kalmar föll oclrså i sin polemik i lägga sina röster i valiirnorna lika val iot den kvinnliga rösträtten tillbalia på lm männen, SA är det oclrså r ä t t oberoende e n omsorg om livinnligheten i världen soni 1 vilket parti som blir vinnande därpå.
r de obotfärdigas oåterkalleligen sista för- F ö r övrigt h a r undertecknad, inom pa- inder.
Erfarenheten ställer emellertid bntes sagt, f r å n initierat håll erfarit a t t etta argument i en dager som blir för v a r, geringen för att särskilt ge småbrukarna 8g nier komisk, allteftersom n y a kvinno-: h deras hustrur möjlighet att i valen del- merationer växa upp som j u s t genom sin ga, t a g i t i allvarligt övervägande huruvi- ' röring med samhällsfrågorna, sin utvecli- t det icke skulle låta s i g göra att tillåta n g till helgjutnare mänsklighet och sin f t m a n a t t taga sin hustrus fullmakt med 6gre kompetens i statsnyttans tjänst lugnt g eller hustrun att jämte egen röst av- 3h stilla komma att l å t a den feministiska gga mannens röst genom fullmakt.
rp h r Lindman talar om framstå som en F ö r h r Lindman är emellertid den Widell- iomali, något övervunnet och olidligt omo-: a utredningen e t t välkommet tillfälle att ?rnt även f ö r en manlig smak.
Oron f ö r ippa ifrån s i t t halva löfte såsom rege- 5 iii:gladoflen på kvinnovingarna skall helt visst p %za många långt efter det att re- rsinieri genomförts.
Men en praktisk k a r l: w:n h r Lindman bör förstå att därmed hej- dar niüri icke en rörelse som är oemotstånd- lig.
Oeitio !.ståndlig därför att den är en an- iian s i d a av den sociala ntvecklingslag som Iriiigar kvinnorna u t i arbetsmarknaden o c l i gör ilet till en nödvändighet för det i ~!
i i i I!
S l e som vill bestå i konkurrensen att orlcså t a Fara på detta stora tillflöde a v nyttig nrbct,skraft.
J u n i f!
m d s Tidning: Amiral Lindman höll i söndags politiskt förcilrag i Kalmar.
Vad som särskilt dra- ger iippmiirksamhet på detta t a l är den skiiwa, varmed h r Lindman uppträdde m o t kvinnornas rösträtt.
Han betecknade det nämligen såsom " fiillkomligt oförsvar- ligt a t t nii söka driva f r a m kvinnorösträt- ten till ' någon, l å t vara förberedande lös- ning ".
Dürmed torde högerns främste m a n h n givit parollen för högerns ställning till den ni1 aktiiella BTTinnorösträttsfrågan.
Upp- skov, uppskov och å t e r nppskov är högerns h e n liksom d å männen kämpade sin h å r d a strid f ö r full medborgarrätt.
Ett a v huvudskälen till h r Lindmans ståndpunkt synes v a r a hans fruktan att.
krinnorösträtten slinlle " ensidigt stärka det socialdemokrat,iska partiets inflytande ".
Således rena partiskäl och ingenting annat.
Rättvisans krav, att kvinnorna skola tiller- kännas fiill medborgarrätt i s i t t fost.erland, betyder ingenting för denne partiledare.
Kans part,i, högern, Iran förlora på refor- men, och därför måste den avslås.
En kras- 3are partisyn på en stor samhällelig f r å g a Cår m a n söka efter.
Karlstads Tidningen: Allra inlroiisekventast blir det när man, roni h r Lindman.
alltjämt stödd p å den en-: elska " anti " - kvinnan.
f r å n den naturliga jki1jolinSeståiidpunkten a n x r sig oförhin- irad att prisa det som helt förträffligt och tlldeles i sin ordning at,t kommunala upp- cifter stå.
kvinnorna öppna " i den allra itörsta utsträckning ".
Var och en vet dock inr de kommimala och statliga angelägen- ieterna gå över i varandra.
Men kvinnorna: kola v a r a insliränlita till de förra, de se- iare skola vara iabu för dem!
En kvinna, om t. ex. Bger årslång.
ingående erfaren- iet och dgrp; grundad insikt i iattig- eller barnavårdsfrågorna skall vara förhindrad ttt göra denna erfarenhet och denna insikt rnktbärande f ö r statens lagstifiningsrerk- amhet?
Nej, det ä r så sant, hon kan få: öra den gällande i kungligt konimittear- iete - h r Lindman insatte j u den första: vinnan i en regeringskoniinitt6 -, men Lon skall inte ha r ä t t a t t vid e t t valmöte a l a för denna fråga, inte r ä t t a t t vid ett, al rösta p3 den hon finner bäst kunna rämja den, inte själv väljas för att föra ess t.alan i riksförsamlingen?
- Cristianstads Bladet: F ö r vår del t r o vi bestamt, a t t lir Lind- lan och högcrn missräknat sig on?
effek- en a v den nya parollen: Front mot lcvinno- östrätten!
Den torde vara föga mera värd n den gamla " fronten mot socialismen ".
Ltt h r Lindman iitdelat parollen bör med änsyn till denne mans föreg-sende uttalan- en om kvinnoröstriitten antecknas som e t t iärkligt uttryck f6r den på det hållet 6- ande fördomsfriheten.
tockholms-Tidningeia: E n stor del al- s i t t anförande iignade h r indman åt frågan om kvinnans politiska rösträtt.
Den forna regeringen h a r som be- t a n t här markerat en omsvängning: från välvilligt avvaktande till direkt avvisande.
Denna omsvängning mot.svaras a v en lik- lande rörelse inom pöperpartict i dess hel- iet.
Nu anser sig h r Lindriian kunna kon- statera, att högern s t å r eniz om den m e.
iingen " att vi alldeles icke v ä o t a oss någon ycka f ö r land eller folk, om den politiska ivinnorösträtten skulle nu genomföras ".
l a n s dokumentering fcr denna ståndpunkt: år emellertid huyndsaliligen u t på att söka ronstatera - delvis-i strid mot den offi-: iclla statistiska utredning, som nyligen len manliga, bör doek icke i främsta rum- net v a r a e t t spörsniål om vilket p a r t i som ' ramlagts - vilket parti, som skulle kunna lraga största nyttan av reformen i fråga.
iösträttsfrågan.
den kvinnliga såväl som !ventnellt för tillfället h a r det största in- resset att bevaka, utan den är framför allt in rättfärdighetsfråga och e n f r å g a om sta- ens intresse av a t t tillgodogöra sig medbor-: erlig duglighet och medborgerlig verksam- iet. '
ROSTRATT FOR 6 Pilipstads F.
K.
P.
R. hade årsmöte den 20 mars.
Den avgående styrelsen återval- des enhälligt och utgöres a v fröknarna Ot- tilia Marin, ordf., Alma Rundberg, v. ordf., Gerda Bergstrand, sekr., Olivia Lundberg, kassaförvalt., och f r u Alma Broströni, med f r u a r n a Maria Andersson och Elin Fredga som suppleanter.
Sedan övriga föreliggande frågor belinnd- lots och redogörelse lämnats f ö r senaste Centralstyrelsemöte, vidt.og ett synnerligen angenämt samkväm.
Göteborgs F. K.
P.
R. sammanträdde den 18 mars, varvid d:r Lydia Wahlström höll föredrag om " Birgitta enligt den nyaste tolkningen ".
Efter föredraget vidtogo mötesiörhandliri- gama under f r u Frigga Carlbergs o r d 5 randeskap.
Styrelse- och revisionsberättel- serna för det gångna äret iipplästes och godkändes.
Föreningen ägde vid årets slut 699 medlemmar mot 600 året förut.
Till sist framliöll aftonens ordförande, a t t den Widellska röst,rättsutredriingen väckt stor förstämning bland landets kvinnor.
Dess uppgifter a t t kvinnorösträtten i de länder, d ä r den införts, haft en försämran- de inverkan pB de sociala förhüllandena måste betecknas såsom i högsta g a r d miss- visande.
Det r o r e att vänta a t t rösträtts- och nykterhetsvänliga kvinnor skola prote- stera mot och bemöta den Widellska ut- redningen.
iialisbergs F. K.
P.
R. inbjöd för en tid sedan till e t t enkelt samkväm dels en hel mängd inom samhället boende kvinnor, dels representanter f r å n Örebro F. K.
P.
R.
12 n y a medlemmar ingingo i föreningen.
Ex- emplet är efterföljansvärt för a n d r a F. K.
P.
R .. J ö n k ö p i n g s F. K.
P.
R. avhöll den 18 inars sitt ordinarie årsmöte i samband med sam- kväm.
Sedan styrelse- och revisionsberät- telserna föredragits, företogs val av sty- relseledamöter samt revisorer och ersät- tare.
Omvalda blevo till styrelseledamöter fru Hulda Lundberg, f r u H. Pettersson och fröken Elin Olsson, varjämte f r u Agnes Lithman nyvaldes.
Till suppleanter om- valdes fröken K l a r a Ahrenberg och nyval- des fröken Gärda Hultman.
Till revisorer omvaldes f r u Tekla Ericsson och f r u Edla Engdahl med fröken Elin Wet- tergren som suppleant.
Efter en utredning av frågan om moder- skapsförsäkring uppstod cn stiiiids diskus- sion om h u r u man borde ställa sig till sa- ken i det läge vari den framkommit.
Man enade sig om a t t protestera mot det sätt v a r p å de sakkunniga uttalat sig, och skulle man ingå till landsföreningen med begäran at.t, om flera dylilia protester inginge, lauds- föreningen ville begära frågans aterför- visande för bchandling av såväl män so111 kvinnor.
I i a l i n w F.
Ii.
P.
R. hade (len 28 iebriiari ordinarie möte r i d vilket f r u Anna Kreti- ger redogjorde för centrali; tyre !scmötct och de beslut som d ä r fattades.
Pri 32 '.
K.
P.
K: s begäran intogo lolialtidniiigarna i fcbriiari sAsom artikel Anna Eiigge Wicksclls " Gifta kvinnors kommiinala rösträtt ".
Karlskrona F.
K.
P.
R.
hade den 22 febr.
årsmöte, riiket var talrikt besökt.
3Iötct började med avsjungandct av Oesian Nils- sons rösträttsång.
Sedan skreds till val ni.
m.
Styrelsen omvaldes, som supplcant i stället för f r u A. itisberg, soin avsade sig valdes lärarinnan fr. J. Kjellberg.
Efter förhandlingarna höll fröken Sigrid Kruse föredrag om centralstyrelsemiitct i Stock- holm.
Den 15 mars hade föreningcn anordnat en Fredrika Bremer-afton för a t t intressera medlemmarna för den id6 som utgått frun Stockholms F. K.
P.
R. a t t resa en s t a t y av Fredrika Bremer.
Sedan fröken Sigrid Kruse hälsat de när- varande välkomna, höll fröken Maja Liind- qnist ett intressant föredrag om Fredrika Bremer, varefter delar a v Sigrid Leijonhnf- vuds kantat deklamerades och ett par musiknummer föredrogos.
Därpå vidtog ett samkväm, som v a r mycket angenämt och talrikt besökt.
6 numrerade listor ut- delades till olika medlemmar vilka lovade a t t samla bidrag till den tillämnade statyn.
Karlstads F. R.
P.
R. höll den 13 mars s i t t årsmöte under f r u G. Hellbergs ordfö- randeskap.
Tillslutningen av föreningsmed- lemmar v a r mycket stor och stämningen liv- lig och beslutsam.
Med acklamation omval- des den avgående styrelsen, f r u Gerda Hell- berg, f r u Greta Gullström, fröken Ragnhild Dyblen.
fröken Anna Widmark och fru Hel- frid Severin samt suppleanterna fröken Anna Ljungkvist och f r u Kristina Bande- I 1 Arbetat ute i landat in.
Till revisorer valdes fröknarna IIilda 4llert och Maria Larsson, till re.
; isorssupp- eanter f r u a r n a Esther Lefren och A n m. * elleberg.
Medlemsantalet för 1911 v a r 192.
E t t 20-tal nya medlemmar inslirevo; ig vid mötet i föreningen.
Största delen a v de närvarande kvarstan- lade efter sammanträdets slut till sup6 och iamkväm.
Soni avslutning sjöngs " Du: amla, du fria ".
K l i p p a n s F. Ii.
P.
R.
hade deu 14 inars; ammanträde under Ordförandeskap av frö- ken II.
Ram.berg.
Efter förhandlingarna lppliistes Selma Lagerlöfs " Hem och stat ".
Diskussion ägde r u m över det, ämnc, som inder Sbåneiörbundets möte i Kristianstad &gt; !ev föredraget av frölien Nanny Paimkvist: ' ä r bchoisprincipen en rättvis löiieprin- 5p9 " De närvarande uttalade sig mot be- lovsprincipen ocii vor0 eniga om a t t för i k a arbete bör vara lika lön.
Nya med- enimar inskrevos i föreningen.
IiumEa P.
K.
P.
R. beslöt på s i t t årsmöte i ' ebr.
att under å r e t fortsätta med arbcts- nöten till förmån för föreningskassan.
Den 27 mars skall anordnas en försälj- i i n g a v de under föregående året förfärdi-: ade arbetena.
På samma g å n g kommcr ett föredrag a t t ibllas a v f r u Rystedt, föreståndarinna för h b r o husmoderskola, om fruktlronserre- ring.
Föredraget demonstreras.
N:R 3 KUTNNOR I I Skaraborgs l ä n s f ö r b u n d hade den 25 mars irsmiitc i Falköping.
Den gamla styrelsen omvaldes och fick följande sammansättning: Erimrna Andriette Floren och J e n n y Lind- berger, Mariestad, J c n n y Velander, Skara, Julia Rydström, Stenstorp, Lisa Appelgrcn, Skara.
Revisorerna fröken Lotten Ahl- ström, Falköping och fröken Evy Möller, Stenstorp omx-aldes och fröken Agnes Tel- larider, Sköfde blcv revisorssuppleant.
Nästa Arsmöte Itorniiier a t t hållas i Skara.
F.
K.
P.
R. i S k e l l e f t c f i h a r till styrelse för innevarande år valt: F r u Anna Stensson, ordf., fru Charlotte Saxlen, v. ordf., frlrn Narina Liindell, kassör, frkn Anna Siderimark, sekr., f r u J a n e Jo- hansson, v. sekr., samt f r k n Anna Noring och f r u Selma Andersson.
Till &lt;.rntralstyrelsemedleini~ar &gt; aldcs f r u Anna Stensson och frliii - 4riria Noriiig med tri1 Charlotte Saden som supplcant.
Revisorer blevo f r u Töriisten och frkn Lundell med irölinarna L. Eugnian oeli A.
A. Nordström som suppleanter.
Sundsvalls F. K.
P.
R. höll den 6 mars sitt årsmöte i stadsfullmalrtiges sessionssal.
Vid därvid förrbttat styrelseval iitsågs till ord- forande fröken Elin Walilqiiist, till sekr. fruken Maria Himmelstrand, till hassaför- valtare fröken Agnes Stjernström.
I stäl- let fiir f r u Martha Sundberg, som avsagt sig på grund a v brist på tid, och f r u Gerda Moden, som flyttat f r å n staden, valdes till L j u n g s b r o filial a r Linköpings F. K.
P.
R. v. ordf. f r u Maja Gerdin och till v. sekr. höll dcn 17 mars s i t t årsmöte.
Därvid före- fröken Anna Stadin.
Till revisorer valdes i s t e s årsberättelse över föreningens verk- fröknarna Agda Fjellström och J e n n y Lah- samhet, varjämte fröken J e n n y Wallerstcdt lin med f r u Sanna Gustafsson och fröken skildrade de senaste tilldragelserna inom Maria Sundberg som suppleanter.
Beslut ien internationella rösträttsvärlden.
Där- fattades att anordna e t t större möte med 3fter upplästes fröken Leijonhufvuds kantat anledning av den kungl.
propositionen om jch f r u E v a Hanzen hö11 e t t kortare före- kvinnorösträtt.
Söderrnanlands länsförbund a v F. K.
P.
R. irag om Fredrika Bremer.
Föreningen h a r under aret ökats med 8 hade den 25 mars (Marie beb.-dag) s i t t års- möte å Stadshotellet i Eskilstuna.
Av dcn nya mcdlernmar.
avgående styrelsen omvaldes enhälligt ordf. Nora F. K.
P.
R. hade j slutet av februari f r u A. Videbeck.
F r u Anna Johansson val- k samskolans stora sal uppvisning av kon- des till vice ordf., fröken Molin till skatt- qessbildcrna.
I anslutning till bilderna mästare.
Revisorerna f r u L. Ekman och mcddelade fröken A. Cnattingius och E. tandläl&lt;arc K. Melen omvaldes.
Stadgeandring företogs.
Kortfattad rcdo- Jfeurling sina minnen och intryck f r å n g6relse för de olika lokalavdelningarnas kongressen.
Fröken Ellen Fröströiu hö11 ctt längre arbete under det g å n g n a året lümnadcs av Pöredrag om Rev.
Anna Shaw, och citerade deras resp. ombud.
Därcfter inledde fru cn del av hennes uttalanden, som belyste L. Ekman frågan: " Vilka atgärder Iian ltenncs r i k a pcrsonligliet.
Friiken Fröströiu länsförbundet och dess lolcalardclningar [Jresenterade också de vid lrongrcssen när- vidtaga för bildande a v föreningar på m r a n d e inedlcinmarna a v " Men ' s Lcague " landsbygden? "
E n livlig diskussion följdc och citeradc deras olika yttranden.
N o r a och följande resolution fattades: " Sty-relsen iiianskör biträdde med sang.
Aftonen blcv skall meddela sig nied V. U. för a t t geiioci itRmningsful1 iastän allmänheten iclta in- dc ~crkinan-Ö:,terbergska donationerna f &amp; hommiinallrurscr till stånd på platser som funnit sig så talriktt soni önskligt varit.
styrelseii ibreslcr. "
~ Y o r r c h n i n m a r s F.
Ii.
P. Ii '.
höll den Y2 Frågan: " Hur bör en god husmoder g 8 till inars årsniiite.
Vid styrelseval omvaldes vaga för a t t r ä t t l ä r a och lrda sina tjanar- i ' xii Alma Andersson till ordf .. Styrelses innor " inlcddes a v fru A. Johansson.
Dis- Lck i övrigt följande saminansätt.ning: frii kussion följde, a v villten framgick önsk- Jcnny Krist, fru Anna Swahn, fröken A !- värdheten a v yrltesskolor.
bertiria Karlsson samt frii Augusta Mar- Efter mötet intogs gancnsain middag.
krisson, suppleanter blero f r u Augusta Eng- Telegram avsändes till förbiindcts ordföran- dahl och fröken Anna Forsström, revisorer de, f r u A. Videlieck, som gciiom sjukdom fröken K l a r a Xiultqvist och fröken Rut v a r i t förhindrad närvara.
Lönnblad samt fröken Astrid Gustafsson Ddrcfter hölls föredrag a v fröken Maria revisorssuppleant.
Därefter upplästes och Jansson över ämnet " Kvinnornas sltaldcr behandlades en del från V. U. ankomna cir- och skaldernas kvinnor ".
Efter det poeti- kulär.
Sedan beslöts a t t föreningen även ska och intressanta föredraget vidtog ett i år skall bekosta första majblommans iit- samkväm, som präglades ax- den bästa gifter, så a t t vinsten oafkortad skall till- stämning.
falla Norrahammars tuberkulosfond.
Till S ö E?
~ s b o r g s F. K.
P.
R. hade den 15 mars sist uppmanade ordföranden dem soni ha anordnat en offentlig diskussion om krinno- deklarerat a t t e j giva sina röster a t sådane arlwtet 1öi.r och nu.
Mötet var talrikt be- lüridstingsmän, som äro niotst.åndare till vår sökt och börjades med e t t tinisllngt, synner- röstriittsfråga.
ligen intressant inledningsföredrag a v frö- Xorrtälje F. K.
P.
R. hade den 17 Inars cn ken Ebba Hultqvist, under vilkens ledning talrikt besökt föreläsning i samskolans hör- sedan en r ä t t livlig diskussion fördes resiil- sal om politisk rösträtt för kvinnor a v frii terande i följande i följande antagna reso- Ellen Hagen f r å n Uppsala.
De bildade tion: " Eftersom erfarenlieteii visat a t t det är kvinnorna uppmanades a t t deltaga i röst- rättsrörelsen eller åtminstone ej motarbctd till nytta för hemmet och samhället a t t reformen.
14 nya medlemmar antecknade kvinnan deltager i det offentliga och sociala arbetet, så anser mötet, att tiden bör vara sig.
inne f ö r kvinnans deltagande även i det R o n n e b y F.
K.
P.
R. sammanträdde den poli tislra ".
F ö r att anordna nya dylika möten till- 13 mars.
Medlemsantalet uppgår till 160.
Mötet beslöt, enligt förslag f r å n Central- sattes en kommitt6 på t r e personer.
styrelsen, anordna en större fest i media Trollhättans F. K.
P.
R. h a r börjat att 2 a v april med anledning av den kungl.
pro- gånger i månaden anordna " arbetsaftnar ".
positionens framläggande f ö r riksdagen.
Syftet är tvåfaldigt.
Först fördelen att Meningen är a t t över liela Sverige i alls träffas litet oftare än förut varit fallet och rösträttsföreningar d å göra e t t sympatiut- f å tillfälle att diskutera en eller annan talande med anledning a v propositionen.
aktuell social f r å g a och vidare att genom Fru Augusta Tonning redogjorde f ö r del de förfärdigade arbetena f å en välbehövlig i j a n u a r i i Stockholm hållna Centralsty- förstärkning till föreningens agitations- relsemötet.
kassa.
Tre dylika " aftnar " h a redan före- sommit.
Första gången redogjorde förenin-: ens ordf. f ö r Centralstyrelsemötet, andra Tången förelästes ur " Krinnan och arbetet ", ch tredje gången diskuterades det förelig-: ande förslaget till modersliapsförsäliring.
F. K.
P.
R. i Uddevalla valde den 29 febr.
il1 styrelse frbken hiimmi Jacobsson, ordf., h a r Hilma Kullgren, v. ordf., Tj-ra Bergh- lian, sekr., Sigrid Koch, kassaförvaltare.
[ngeborg Lychoii och fröken Hulda Hofven- iahl.
Till revisorer valdes fröknar Hanna Lundqvist och Hanna Andersson.
V a r b e r g s F. K.
P.
R. höll sitt årsmöte fre- lagen den 15 mars.
Vid styrelseT-alet om- valdes f r u Elin Linder, fröknarna Olivid ' Andersson, Bertha Silsson, J u l i a Palm, Hc- lena Lindom samt nyvaldes fröken Vilhel- mina Malmström och f r u Emilia Carlsson L stället f ö l fröknarna Ingeborg Hamberg 3ch Astrid Nyberg som unclaubett sig åter- val.
Ledaren i Rösträtt för Kvinnors för- sta nummer " Vi och r å r fråga " upplästes, sch uppmanades formingens medlemmar xtt prcnümercra p; i tidningen, yillien upp- maning ock a r flera av de närvarande följ- les.
Beslut fattndcs a t t så festligt och hög- lidligt som möjligt fira Kvinnornas dag.
Efter iörliandlingarna vidtog ett angenämt % %uiliviim.
Sjii nya medlemmar inskrevoG rid tillfället.
I Väse (Värmland) hade logen " Sann Fri- het " till en eftermiddagsfest söndagen den LO mars inbjudit f r u G. Hellberg a t t tala rörst om kvinnornas rösträttsfråga i allmän- het samt sedan efter ett uppehåll om Röst- tättskongressen 1911, med ljusbilder.
Lo-: ens ordförande betonade i sitt hälsninsg- tal, a t t nykterhetsfolket i Sverige hoppas på säker hjälp a v kvinnornas rösträtt.
Man hör också vid samtal vid nykterhetsfolk.
ott den Widellslta utredningen ingalunds förmörkat clctta deras hopm Meddelande från V. U.
Den förut omnämnda affischen till Röat- rattsdagen är nu tryckt och k a n rekvireras från Rösträttsbyrån, Lästmakaregatan 6.
Stockholm, till ett pris a v 10 öre pr styck jämte porto.
_ _ _ _ ~ Stockkolms F. K.
P.
R. samlades den 20 mars till årsmöte, varvid den avgR- ende styrelsen återvaldes nied undan- tag al- d:r 1.
Laiirell, fröken Synionds Ohlin och d:r Malin Wester-Hallberg, som avsagt sig, och i vilkas ställe frö- hen Anna Älierberg, friherrinnan Ebba Paliustierna och f r u A. Horney utså- gos.
Suppleanter blevo fröken G.
af Klintberg, fru H. Sachs och doktorin- nan Laurent.
De förutvarande reviso- rerna oiuvaldeü och till suppleanter ut- sågos frölieii H. Wahlstri&gt;m och d:r E. Ramstedt.
Under mötet riicktes förslag om att föreningen skulle hos lagberedningen hemställa a l t någon kvinna måtte till- kallas och hiiras d å iireridet om äkten- skapslagstiftningen förekommer.
För slaget godkändes, och nian uppdrog åt styrelsen a t t ombesörja dess utförande.
Fru WZrn-Bugge lämnade en redog6- relse av örerdirektör Widells iilredning om lrrinnans politiska röstratt och un- derkastade densaninia en skarp kritik.
Val förekoin även av fyra inedlem- niar till den för insamling till en Fre- drika Bremer-staty tillsatta konimitte- en.
Valda blevo fru Bilda Sachs, frii Ann-Margret Holmgren, född Tersme- den, fröken Stina Quint och fröken An- na Frisell.
Kvinnliga stadsfullinäktige.
Vid de nu avslutade valen till stads- füllmäktige i Stockholm ha tre kvinnor nyvalts, nämligen sjuksköterskan Ber- tha Wellin i tredje kretsen, doktor Ka- rolina Widerströrn och fröken Stina Quint i femte kretsen.
I fjärde kretseii omvaldes dessutom fröken Gertrud Månsson, en av socialdeniokraternas två kvinnliga epresentanter inom stads- fullmäktige.
Syster Bertha Wellin gick i n p å fjär- de platsen på de moderatas lista, d:r Widerström hade fått första rummet på de frisinnades lista och gick även in som första namn och fröken Sti a Quint valdes som sjette p å de mo c!
e- ratas lista.
N:R 3 Kvinnor öst rattleii i Australien.
I flera landsortstidningar liar nyligen förekommit eii artikel on1 kvinnoröst- rättens verkningar i Australien.
För- fattaren vill: särskilt göra gällande, att man märker mycket litet al- dessa rerk- ningar, liksoni pa det hela taget a v kvinnornas deltagande i det politislia liret.
Kvinnornas förmenta intresselöshet för.
politiken anser förf.
bero diirpå att kvinnorna i Australien ha det så myc- ket bättre än i Europa.
\ ?ad först in- tresselösheten betriiffar - kan någon som rerkligen lriinner till politik på allvar tro att lirinnorna skulle fätt politisk röstriitt utan att de själva vi- sat intresse därför?
Deii liviiinliga rösträttsrörelsen i Siistralien daterar sig ända från 1869, da de första röst- rättsföredragen Iiöllos.
Den första för- eningen för kvinnans röstriitt bildades 1884 och följdes inom kort av flera fiir- eningar i de olika staterna, x-illia 1903 sammanslöto sig till " Woinen ' s Federal Political Association ".
Dessa förenin- gar ha utvecklat en stor livaktighet ocli inlämnat den ena petitionen efter den andra till parlamentet.
De ha efter våra förhållanden räknat riått detta riiål ofantligt fort: i Nya Zeeland fingo j u kvinnorna röstriitt redan 1893, och se- dan ha de övriga staterna koinniit efter i rask följd.
Och sedan kvinnorna erhållit röst- rätt, ha de överallt visat sig ivriga a t t bereda sig för a t t väl använda densam- m a - de ha hållit möten och föredrag och diskussioner och iipplysnirigsliur- ser och utvecklat en sådan politisk liv- BÖSTRÄTT 7 FÖR KYINNOR aktighet att inannen rnåst rycka upp sig för att hålla jiinina steg ined dem Soni mittare på intresset f å r väl ock- sk deltagandet i valen anses.
Det kan j u iiiiinnas a t t 1910 för hela det austra- liska statsförbiindet kvinnornas röstei fiåri 1906 ökats nied 12 proc., niännem blott iiied 8 proc.
Då livinriorna pd Nya Zeeland förata gången iitörade siii rösträtt hade över i8 proc.
a r Boloniiis fullriisiia lix innor anmält sin avsikt a t t rösta, och av dessa hade iner ä n 85 pioc.
faktiskt röstat.
1909 röstade över 78 proc.
a \ - de röstber8ttigacle lirinnor- ria, medan a v de röstheiiittigade mitii- neri 81 proc.
utihade sin rösträtt - alltsa ett mycliet vackert resultat för Itvinnorna i betraktande ax- de mycket större svärigheleriia för deiii a t t infin- ria sig vid mllokaleriia nied landets dåliga riigar ocli långa avstånd och svårigheten att läiniia lieiiimet.
I ral- statistiken fiir de k r i g a staterna finna \ - i ungefär saitii:ia siffror.
Orsaken till den intresselöshet ar- t ikelförfattaren tror sig finna hos kvin- norna anser lian ligga däri a t t livinnor- na lia det så bra.
" Trkena stä henne üppiia ", sliger han.
" I socialt hänseende, i kvirino-, moder- och barnaskydd blir Iiär mera gjort, förbölit och esperimen- terat ä n niaii i Europa ined all dess skolvishet lian dröniina 0111.
Allt soin han göras f&lt;ir krinnan itr gjort utan hennes aktiva medverkan, varför skall lion clå lägga sig i det hon i det hela taget icke begriper? "
Förf.
glöm- mer emellertid a t t dessa sociala refor- iiier genomförts först sedan kvinnorna fätt rösträtt.
SA är t. es.
fiirhållandet nied åIderdoiiispensioUeringen, lilia lön för lika arbetc, iitaxiinalarhetsdag, reg- lering av ekonomisk saiiirerkan iiiellan inan och hustru, förbättrandet av hustruns förmögenhetsställning i rätts- ligt avseeiidc, medling och skiljedom i arbetstvister, butilistängningslagstift- ning, åtgärder mot prostitutionen o. s. v. Soin ett exempel på att det verk- ligen är rösträtten som hjälper kvin- norna a t t driva sina önskemål ige- nom kan det nämnas att i Nya Syd-Wales Woinen ' s Christian and Teniperance Union i 20 år utan frain- vat efter a t t utsträcka skydds- r flickor.
S å fingo kvinnorna d a r rösträtt 1902, och redan innan årets siut var denna ålder höjd från 1 4 till i 6 år, och sedan har den ytterligare höjts till 17 år.
Det är alltså verkligen kvinnornas aktiva Inedrerlian som be- hövs.
" Eva blir densainnia, med och utan röstsedel ", säger förf.
Nej, lion blir icke densaninia - utan röstsedel ä r lion eii ropandes röst, ined röstsedel däremot r a d professor Reuterskiöld kallat " en politisk niaktfaktor ".
Mot fiirf:s påstående att h i n n a n rö- d a r " soin sin fader, broder, man eller käraste, eller på kandidat Pettersson, därför a t t han iir e n sådan lijiirtegod nian, ger hennes barn choklad eller 1å- ter tvätta hos henne ", kan anföras ett yttrande av J.
G. Fiiidlay, generalpro- kurator och kolonialsekretei-are på Nya Zeeland, vilken säger: " Jag tror icke, att erfarenheten på Nya Zeeland under de sista fjorton åren iiiotsagt sir Wil- liaiii Fos ' ord, vilka j a g ä r beredd att upptaga soni niina egna: €Ian sade: Kvinnan är jämngod ined nia1ineii i inflytaiide och förstånd; hon iir mer lin jämngod nied Iionoin i sitt intresse för en sund lagstiftning och i Iiänslan för vad som bäst kan befordra ett laiids sanna väl.
Ron låter sig iiiindre ~ låta dig, f s r jag r ä l ta den risken själv.
l- ' ast det ä r inte alls lätt a t t med hjälp a v en hörlur omvända cri gamnial Erii till den eviga sanningen. "
Till slut blex- j a g emellertid övertalad att Av E v e l g n S h a r p.
företa omvändelsen.
Saras hälsning, då hon (översättning frtln engelskan.)
öppnade för mig på den för andamålet ut- " Då du ä r ute för a t t omvända hednin- s a t t a dagen, r a r därför niigot förbryllande.
gar ", sade j a g till Penelope, " s å beg2 aldrig " Fröken Penelopc sa ' a t t fröken skulle det misstaget a t t försöka omvända dina v a r a snäll och T-änta i salongen, tills hon vänner.
Det finns ingenting som din v ä n h a r slutat omvända frun ", sade S a r a i den har s å svårt a t t förlåta dig, som a t t d u haft litgna tonen hos en som intet budskap, h u r näsvisheten a t t lägga dig i hans åsikter.
underligt det ä n vore, kunde bringa u r fatt- S e r du, vänskapen, som är ett sällsynt och ningen.
J a g undrade om det inte vore bättre a t t svåråtkomligt själstillstånd, h a r ingenting med åsikter a t t göra.
Det är a r vikt vad j a g väntade i tamburen, eftersom dnbbel- e n tillfällig bekantskap tycker om dagens dörrar inte äro ogenomträngliga för ljud.
frågor, därför a t t d u måste tala med ho- S a r a visade emellertid vägen till salongen nom.
' Det betyder däremot inte det minsta u t a n a t t ge detta förslag ett ögonblicks all- vad din vän tycker, därför att vänner be- varlig eftertanke.
" Man k a n höra allting som sägs till f r u n höver inte tala, b a r a Tara tillsammans, vil- ket inte h a r något med åsikter a t t göra.
precis i hela huset - det vill säga, om f r u n Nu talar j a g naturligtvis inte om de eviga k a n höra det ", förklarade hon lugnt.
Samtalet hade u å t t e n kritisk punkt, d å sanningarna, därför att om din vän inte ser p å dem med samma ögon som du, är j a g som ofrivillig lyssnare slog mig ned i iiigen vänskap möjlig.
Nan k a n aldrig salongen.
Detta slöt jag mig till a v den omvända folk till de eviga sanningarna, omständigheten a t t båda talade p5 samma bara till den speciella manifestation a v dem gång.
Plötsligt blev det lugnt, och Pene- som uppenbaras för den tidsålder vi le- lope tycktes reda sig mycket bra.
Frånva- ron a v invändningar föreföll mig emellertid v e r i. "
" På det sättet ", invände Penelope, " skulle underlig, tills den fick s i n förklaring i ett d e t v a r a omöjligt a t t omvända folk till nå- plötsligt utbrott f r å n modern, just som hen- gonting, såvida de inte redan är omvända nes dotter nått höjden a v övertygande väl- talighet.
a t a n att veta a v det. "
" Jag hör inte ett ord a v r a d d u säger, " Just så ", sade jag.
" Därför är det för- spilld tid lilraräl som näsvishet a t t försöka barn.
Skulle du vilja ge mig m i n hörlur ", omvända sina vänner.
Och eftersom din sade Penelopes mamma och avbröt henne .mor är e n av de f å mödrar j a g känner, som omedvetet i en mening.
Tydligen blev hörluren skaffad till rätta, Lockså är sina barns vän, rdder jag dig all- t y nu kommo invändningarna haglande, d å - varligt till a t t inte - " " Det låter mycket bra ", inrände Pene- Penclope tåligt började om igen.
" Sådan sniörja.
harn! "
lydde e t t avbrott lope igen, " men mamma ä r ännu iute om- vänd till den speciella manifestation a r den i början. "
J a g h a r d å aldrig gjort något e v i g a sanningen, som ä r känd under nam- för a t t hindra d i n utveckling som d u kallar Det kvinnans rösträtt; och man kan inte det.
Jag medger a t t j a g satte en gräns för stå u t med a t t bo ihop med n a m n som tyc- jii:-jitsu, men det h a r inte med detta a t t ker att alla rösträttskvinnor är bråkstakar, göra. "
' ' Xej, älsliade mamma, det har det inte ", när man s j ä i r ä r en a v bråksta~iarna. " "
" Teoretiskt sett ", fortfor jag, " skulle du avbröt Penelope, " och jag h a r aldrig sagt a t t dii hindrade min utveckling.
Ti är väl kunna det, - om - " " Men j a g bor inte tillsamiilans med mam- inte rösträttskvinnor därför a t t \ - i h a per- m a teoretiskt sett " ' avbröt Penelope, " och sonliga skäl till klagomål, utan för a t t livin- o m du verkligen tror, a t t du inte k a n om- nornas ställning i allmänhet - " " Du skall aldrig kunna övertyga mig om T ä n d a henne f ö r a t t hon aldrig skulle för-.
.
...
a t t du lian förbättra kvinnornas ställning genom a t t v a r a olrvinnlig - " " Vi är inte okvinnliga - " " J a g är säker p3 a t t jag sett en rösträtts- kvinna avritas i en tidning, Penelope, och hon s i g försliräcklig iit!
J a g koniiner all- deles tydligt ihåg det - en sådan okvinnlig och obildad människa hon såg u t att rara.
Det x-ar en mycket ansedd tidning det stod i, och den skulle aldrig - " " Lilla inamma, du h a r så mlinga gånger berättat för mig h u r alla de ansedda tid- ningarna på den tiden kalladc Florence Rightingale för en förskräckligt okvinnlig rarelse för att hon villc g å u t i kriget u t a n förkläde och sköta fullvuxna män, i stället för att stanna hemma och sköta det barnet hon inte hade ", ropade Penelope i hörluren.
" Ja, det gjorde de visst ", ropade hennes mamma, liksom om hennes sannfärdighet dragits i tvivelsmål.
" Alla möjliga elaka och lögnaktiga saker spreds u t om den präk- tiga kvinnan!
Men n u - " " Xu ", sade den illfundiga Penelope.
" är ingen kvinna i England mera hedrad.
Detta r i s a r, tycker jag, att vi inte ska tro allt vad * tidningarna - " " Penelope ", avbröt hennes mamma tvlirt, " jag har tappat m i n hörlur igen, så d u kan s å gott ringa efter teet. "
Spår efter drabbningen vor0 alltjämt syn- liga, d å Sara släppte i n mig i moderns rum.
Hörluren stack f r a m u r kolboxen, vilket alltid v a r e t t tecken till e t t upprört själstillstånd i Penelopes hem, och både hon och hennes mamma höllo p å att leta efter glasögonen, som f ö r ögonblicket försvunnit.
Då modern fick se mig, bannly-ste hon alla eviga sanningar och deras manifestationer och tog emot mig med samma världsvana, som för femtio år sedan ansågs dölja för gäster och tjiinare a t t husets härskarinna niigousiu hade n å g r a egna känslor eller ndgra alimänna intressen.
" Så vänligt av er a t t titta i n just som Poneiopc och j a g skulle dricka te!
Kom cich sitt bredvid mig ", var den vänliga häls- ning j a g fick.
" Kan d u finna min hörlur? "
vände hon sig till Penelope.
" Jag är säker på a t t j a g hade den för e t t ögonblick sedan. "
Det rar först d å Penelope skickats ut efter ett handarbete som hennes mor lade bort siu vardinnemin f r å n femtio år till- b a k a och blev modern för alla tider.
MIbL,IONER KVINNOR HAVA REDAN AVGIVIT S I N RÖST FÖR " SINGER '.
VÄLJ DENSAMMA OCH ÄVEN N I SKALL BLIVA BELÅTEN - " " " " " " " " " ' " " " " " " " " " " FÖR MED DENNA FÖREBILD ALL SYMASKINSFABRIKATION.
ofta frestas a t t rösta mot sin verkliga övertygelse ...
Oiu en kvinna föresatt sig ett stort mål, går hon rakt på det ..
Jag t r o r att hon i allmänhet skulle koniiiia att rösta på den rätta sidan. "
Det bästa beviset för de goda verk- ningarna a v l i ~ i n n a n s rösträtt ligger emellertid i följande resolution, vilken fattades i det australiska statsförbun- det den 17 iiov.
1910.
Den lyder så: " Senaten ä r a v den åsikt, att krinnans politislia röstriitt för Australien haft de inest viilsignelserika vcrliningar.
.
i det den givit mera framskjuten plats åt lagstiftningen rörande kvinnor och barii, ehuru kvinnorna icke till den grad sysselsatt sig med dessa frågor, att de förbisett andra av vidsträcktare betydelse.
I allt som rör försvaret och riket soni helhet ha de visat sig lika.
EAU (Professor = MONO) ON0 Döverträlfat medel för erhallande av klar och fräsch hy.
Pris Kr.
3.-, 5 50, och lo.-.
FR A MSKA PARFYMMAG ASINE i 21 Drottninggatan 21.
Stockholm.
Riks Tel. 3309.
L (KR Allm.
Tel. 311.
~ ~- ~ 4i6) - " J a g förmodar ", sade hon med den sanna modcrliga blandningen av vädjan och ogil- lande i sin röst, " att det är ni som omvänt Penelope till alla dessa dumheter.
" Nej ", svarade jag.
" Tiden h a r omvänt henne.
Penelope är ett b a r n a v sin tid. "
" Hon behöver inte vara barn a v någon annan än sin mamma ", v a r det förnärmade svaret.
" När j a g v a r ung, \ - oro döttrarna sina mödrars barn - " Jag avbröt henne med frågan, om hon verkligen trodde, att detta någonsin varit sant.
" När j a g var ung ", sade Penelopes mam- ma ännu e n gång, " var vi så Täluppfost- rade att vi inte lät v å r a mödrar a n a att vi visste mer än de - även om vi gjorde det. "
Då j a g skulle g å, frågade j a g den bedrö- vade Penelope varför hon inte följt m i t t råd och låtit m i g riskera min vänskap med hennes mamma, i stället för a t t sätta sin egen i fara.
" Det v a r idiotiskt a v mig ", erkände Pene- lope, " hon sa ' någont,ing orättvist om ' de där rysliga kvinnorna ', och då måste j a g säga att jag v a r en a v dem, och se ' n måste jag fortsätta, förstås.
Det r a r i alla fall synd att det inte fanns några antirösträtts- kvinnor gömda i huset, medan j a g höll på i hörluren, eller hur? "
" Hör! "
a r b r ö t jag.
S a r a höll på a t t duka av tebordet och genom den öppna dörren hördes sm % bitar av samtalet.
" Det är vår skyldighet a t t se bada sidorna av en sak, Sara. ' '
" Ja, frun. "
" Florence Xightingale, den ädlaste engel- ska Iivinna, som någonsin levat, blev miss- Cörstådd precis p å samma sätt - " ' * Ja, frun. "
" Jag tror, a t t j a g skall sluta med a t t pre- uumerera p2 tidskriften ni h a r i köket och i stället beställa cn rösträttstidning. "
" Ja, frun.
\ - i h a redan fått t v å a v fröken Penelope.
Tack, frun. "
Penelope och j a g flydde nedför trappan för att undvika upptäckt.
" Hon var omvänd hela tiden; j a g sa ' dig, att hon skulle bli de ', anmärkte j a g i dörren.
" Och n u kommer hon aldrig a t t förlåta mig! "
suckade Peuelope.
-
.
a N:R 3 RÖSTBÄTT FÖR KUINNOH 8 klarsynta och kloka som männen.
Då reformen endast medfört goda verk- ningar, trots alla olycksprofetior, anse vi att alla nationer, som ha förmånen att äga konstitutionellt styrelsesätt skulle göra mycket klokt i att bevilja kvinnorna rösträtt. "
Denna resolution kablades omedelbart till inr.
Xsquith.
Till sist kan jag e j neka mig nöjet att anföra några a v förf:s betraktelser, vilka må helt och hållet tala för sig själva: " hon (=den australiska kvin- nan, som fått rösträtt) h a r förblivit kvinnlig.
Politikens liårda ord h a r icke förstört hennes läppars mjuk- het, henes flirt ä r icke uppblan- dad med ledareartiklarnas lidelsefulla sentenser, hon h a r behållit sin smak för g r a n n a kläder, sinycken, sällskaplighet och kärleken efter ett eget liciii, maii och barn. "
E s t er Bris ?n ci n.
Statsrådet P e t i D h talade den 17 inars i Hederiiora.
Efter a t t ha berört en del frågor, som redaii avhandlats vid årets riks- dag, koni tal.
in på frågan om kvinnans politiska rösträtt.
Kvinnan ä r nu på de flesta områden järnställd iiied mannen, och det ä r då en orättfiirdig- het, a t t hon skall ställas under de säm- sta a v männen.
Det ä r ett rättfärdig- hetskrar, a t t hon gives politisk röst- rätt, och sainhiillet liar behov a t t få kvinnorna nied även på lagstiftnings- området.
Kvinnorösträttskravet komme a t t fullt tillgodoses i den snart konimande propositionen till årets riksdag, och det vore a t t hoppas att frågan skulle vinna e n lycklig lösning.
Efter föredraget avläts till statsrådet Petren ett så lydande telegram: " Kvinnor i Hedeiiiora bedja få fraiii- föra till H e r r statsrådet sitt djupt kända tack för det variiihjiirtade fijre- draget ", varpå F. K.
P.
R:s ordförande telegrafiskt erhöll statsrådet Petrens tack.
.
Nhgot att ta fasta pik i herr Lindmans I i a l m n i - f a l.
" Ni äro säkert alla iiied mig ense 0111 det smtda och natrrrlign i santbandet mellan medborgerliga rättigheter och fullgjorda medborgerliga skgldigheter ".
Arbetet ute i världen.
Stullwingeti i Dawnarli.
Den nuva- " ande inoderata danska regeringeri är inhängare av det kvinnliga rösträtts- iravet, vilket även uppbäres a v Folke-, ingets flertal.
Förslag om rösträtt för tvinnor antogs i april förra året av Folketinget, varpå det efter att h a de- Jatterats även i Landstinget hänsköts il1 en koiiiinitte.
I november blev det iterigen upptaget till behandling i Landstinget och återigen överlämnat .il1 en I~omniitte, d ä r det för närvaran- l e vilar.
F ö r ger:omföiande a v röst- rättsförslag fordras emellertid en riks- lagsupplösning, och f ö r r än regeringen, ar initiativ i denna riktning ä r o dess sympatier f ö r f r å g a n icke iiiyclret viir- - la, skrives till oss f r å n Köpenhaiiin.
Fröken Anna Rogstad, förut slipp- eant i det norska stortinget, liar efter regeringsskiftet iiitagit statsminister Bratlies plats i stortinget.
Till SDeriges koinnor!
Innehavare: Översättarinnan EMILIE KULLMAN Kontor: Hybrogatan 26, Stochhoim.
PrZma Anthracit i olika krossningar.
Hushåilskof, Cokes, Marie-Briketter till billigaste priser.
Riks Tel. 40 62.
Allm.
Tel. 7839.
(K.
R.
403) RA.
colli jns Bomul Is lärft.
Marknadens bästa kqalit eer.
Husmoderskolan H E M M ET D:r Elin Beckmans meddelar grulzdlig och praktisk iinderrisning i allt som tillhör ett hems skötande.
ANNA GYLLENSPETS, f. v. Holten.
Drottninggatan 67, Stockliolm.
Rikstel.
133 34.
Beställningar emottagas.
Hos alla bokhandlare: HEMUPPFOSTRAN m Extra Prima o. Prima Hetluftsinstitut Västmannagatan 3, Riks 10552, Stockhnlmstel.
Br.
4552.
Rädfragningstid: Vard.
3-4 Behandling av rheumatism, gikt, efterbehandling a v ledskador, neuralgier, frostskador och vissa fall av bör- jande alderdomsbrand.
OBS.!
Kan även anordnas i patientens hem.
(K.R.
432) Lektioner i linnesömnad (även blusar, barnkläder ni.
ni.)
Praktisk metod, utan tråckling.
Varje elev disponerar en symaskin.
KARIX EGNER, Stockholm.
Sibyllegatan 36.
R.
T.
33 30, A.
T.
21004.
EVA EGNER, hlaimö.
Ferseiis väg 2.
Tel. U 9 0, ev. 4053.
Föredrag af Dagmar WaJdner.
Männens intermtionelln kvinnoröst- Pris 25 öre.
.ättsallians fiirbereder eii internationell rongress i Londun i september eller ok- A. lober för antagande av stadgar och ippgörande a v arbetsplan.
Ordföran- l e för alliansen iir S i r J o h n Cockburn, Statistisk utredning av Liidvi5 Widell ' Prenumeration i utlandet a " RÖSTRÄTT K.
C.
M.
G., f. d. preinierniinister i Syd- överdirektör och chef för Statistiska cen- FÖR KYINMOR sker genom insändande av kustralien, och vice ordföraiide M. Fer- tidbgi.ån, erlitilles genoiii Nordiska Bok - 3inand Buisson, medlem av iranska Kr.
1: 75 i postanvisning till tidningens ex- handeln, Stockholni.
till ett pris av 1 kr.
fepiiteradekanimaren och ordförande pedition, 6 Lästmakaregatan, Stockholm.
Postförskottsvgift 30 öre.
i de franska ralmännens F. K.
P.
R. sekreterare ä r överste W. A.
E. Mans- Feldt, 19 Dillenbiirgstraat, Utrecht, €101- land.
Ivar Raeggströms Bokförlags E., Stotkholm.
Politisk Rösträtt för Kvinnor.
ii, UInBi ?IICIDNING &amp;!
!ESECIJRS Belgislia föreningen f ö r livintanns riit- tigheter anordnar i april med aiiled- ning av sin tjuguåriga tillvaro en in- ternationell kongress.
Bland de äiii- nen, som koiiima a t t upptagas till dis- kussion, iir även frågan om kvi nnaiis politiska rösträtt.
~vi,iiioröstruttsfl.dgan i österrilic.
Den 17 inars hölls den första österrilti- ska kvinnorösträttsliongressen i Wien, varvid en resolution krävande rösträtt rör kvinnor vid riksdagsval antogs.
Den föråldrade österrikiska föreniiigs- iagen h a r hittills utgjort ett hinder för ?n organiserad livinnorösträttsrijrelse i Österrike.
_____-____ ---- " Blir det lag a t t rösträtt erhålles lika väl vare sig inan betalar eller icke be- t a l a r sin skatt, skall detta säkert bi- d r a g a till a t t allt flera undandraga sig skattens betalande.
Denna faller med desto större tyngd p U den ordentlige skattebetalaren, som får svara både för egen del och för den försumlige ".
Alltså 1:mo: Då kvinnorna fullgöra sina medborgerliga skyldigheter (= be- tala skatt), ä r det " sunt " och " natur- ligt ", a t t de h a motsvarande medbor- gerliga rättigheter: de böra sdlunda ha rösträtt!
2:do: Den ordentlige skattebetalaren med rösträtt h a r större börda a t t bära på än den försumlige.
Vilken stor börda faller icke då på de ordentliga röstrnttslösa skattebeta- Phn.
larnas skuldror!
ROHTLIEB &amp; COMP.
Moderskapsförs&amp;kring och i * öst r ät t. för Praktiskt Socialt Arbete, c k o m bostadsiiispektioii, vice värdskap i arbetarebostadshus, fosterbariis- inspektion och andra mera krävande uppgifter, anordnas nnder läszret 1 okt.
1912-1 juli 1013av Centralförbundet för Socialt arbete.
Elevantalet begränsat.
Inträdesålder minst 21 ar.
Teoretisk o. praktisk utbildning.
Arsavgift 250 kr.
Fullständigt prospekt erhHlles genom C.
S. 21:s b$i, Läwiiak:tre:a:abii (i, Stockliolio, där även anmälningar mottagas intill den 15 juni.
lisiiien ", 15 iire, " Statens egiialieiiislån ", en eiiquete, 10 iire, E. Söderberg: Svensk ai-betarrörelse ", 5 iire, G.
Steenhoff: Frhn läsekretsen.
" Anteckningar i socialhygien ", 5 öre, E. Palni st i eriia: " Koiiiiiiiiiialpolitik ", 15 S v a r t il1 I i7i ' igcc prrn / i iuerirti i s a tri lort .. Soin svar å Eder fråga bedja v i f5 iiied- öre, E. Riiiiiian: " Städerna soni arbets- dela: Då prennmeratioiisprisct ä r satt si givare " samt " Arbetsartal och kollek- lågt som 75 öre iir det oiiiöjligt a t t i es- tivavtal ", 10 öre, M. Marcus: " Butik- stQngiiiiigsfPagan ", 15 iire, G. Meyerson: peditionen mottaga.
~ r e n i i i i i e r a t i o n s a r g i r t e ~ - " Kvinnorna i Industrien ", 10 öre.
na och d ä r i f r å n rerkstiilla iitnkickningeii Skrifterna rekvireras Iios Centralför- inom Sverige.
Däreniot k a n den som önskar biiiidet f ö r socialt arbete, Lastmakare- prenumerera för a n d r a lämpligast u p p t a g a gatan 6, Stockholiii.
Frakten betalas n a m n och aclrccser iiinite avgiften saiiit, i i r - a \.
rekvirenten.
Onsdagen den 6 mars hade t r e social-dc- mokratiska kvinnoorganisationer och den nyligen bildade Svenska föreningen för mo- ierskydd och sesualreforni a n o r d n a t ett 3ffentligt möte i Stockholm angående iiio- s ä n d a dessa till postkontoret i det post- lersfiaps for säkringen.
I resoliitiorien, vilken fbljande d a g av eii distrikt, inom vilket pi ' eiiiiinerant,cn hor.
leputatioii iramlämiiades till civilniinistcrri, För personer boende i annan o r t prenume- ich i villren olika önskemål i fråga on1 la- rerar nian genom att till postkontoret ir rens reiormering uttalades, gjorde niiitet p å förslag av en a v mötesdeltagarna f8ljaridc denna o r t insända deras iiaiiin och adrcss j ä m t e preriiiineratjonsavgifteii i postaiiris- tilliigg: " Förslaget om moclerska1) sfBrsäkririg nirig.
Espeditio~eiz.
a r e n fråga, som på det intimaste brrör livinnorna, och från de mest skilda håll i deras läger h a a n m ä r k n i n g a r mot för- slaget - ofta sainstänimande - konimit Sociala skrifter till billigt pris.
Ceii- fram.
Detta bpvisar på det klaraste, att tralförbiindet för socialt arbete, soin det är svårt för niärineii a t t ensaninia &lt;; riskar bereda största möjliga sprid- riktigt och rättvist lagstifta i dylika ning å t den a v förbundet iitgivna sniå- frågor, och mötet u t t a l a r därfor en kraf- skriftsserien, erbjuder föreningar, folk- tig v ä d j a n till riksdagen, att s n a r a s t bibliotek och folkhögskolor a t t till möjligt g e k r i n n o r n a deras inedborgar- Stöd arbetet för kvinnaim rätt " medborgarrciltt genom a tt in- gå S o m medlem i närmaste BIRGITTA-SKOLANS SYKURSER rösträttsforenin,.
Bösträtts- Klädsömnad, Fransk linnesömnad, Konstbroderi.
Spets-; öm och Knyppling.
OBS.
Rysk spetsknyppling i silver foreningar finnas i de flesta ich guld.
Lärarinna: F r u Ebba Salwen.
upplysningar tch prospekt i skolans lokaler, Regeringsgatan 19-21, städer samt i ett flertal 2iks Norr.
504.
Allm.
152 35.
Föreståndarinnor: K.
R.
433).
Elisabeih Glantzberg.
Emmy lylandar.
mindre sarnhäZZen över hela landet.
X e d lemsargiften öuerstiger Friska hlommor 0th vatkra begrafningskransar ' ' LA ROSE " Blomsterhandel aldrtg 1 krona.
30 Sturcgatan, Stockholm.
, i Rösträtt för Kvinnors tredje nummer innehåller bi.
a.: Kvinnornas dag.
Av A.
M.
H. Kvinnofrågor inför riksdagen.
Av Gwen.
Tre nordiska jubileer.
Vad våra vänner säga.
England jiist nu.
Politisk röstrltt för kvinnor.
II.
Av doktor Gulli Petrini.
Herr Widells utredning om herr Lindmans Halmartal.
Hvad pressen iitoniordentligt låga priser 5-15 öre p r styck förskaffa sig dessa utmärkta po- pulära framställningar i aktuella so- ciala frågor.
Fiir riistrilttsföreiiingar, som vilja verka för sociala kunskapers spridande bland iiieclleiniiiariia, gives h ä r ett enastående tillfälle till inköp av social litteratur till biblioteken eller till iörsäljning inom föreningarna.
Skrif- terna äro 16 till antalet och kosta sani- inanlagt kr.
1,30 mot 6,90 förut.
Varje skrift kan dock köpas för sig.
Särskilt niå nämnas R.
Berg: " I arbetsgivare- frågan ", 5 öre, E. Heckscher: " Industria- säger.
Kvinnorösträtten i Australien.
Av Ester Brisman.
NBr Penelopes mamma skulle om- vändas.
Av Evelytt Sharp.
Föiceningsmeddelanden.
Från läsekretsen.
Svar till ivriga pre- numerantsamlare.
Notiser.
~~ ~ Stockholm, Ivar Hzggströms Boktryckeri, 1912.
A.-B
