# ID: svediakorp-per252
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1903
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,998
# sentences: 646
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Kvinliga yrkesinspektörer.
.
Ännu nhgrri synpunkter.
De synpunkter vi denna ghng skola söka utveckla i yrkes- inspektörsfragan aro de, som fråm kvinnornas sida göra sig gällande.
Dessa synpiinkter ha, som vi i var föregående artikel framhöllo, icke officiellt blifvit beaktade.
Inom kvinnornas eget läger har emeller- tid Ar från år en allt starkare opinion framtradt för eu yrkeslags- reform i den af hr Hedins motion papekade riktningen.
Ja, denna fråga kan f, n. sägas vara en af de mest aktuella på kvinnorörelsens program, .den ar gemensam för alla länder, såväl för dem dar den kvinliga yrkesinspektionen redan ar ett faktum, som för dem, hvilka i likhet med vart eget, iinnu vants p&amp; att den skall blifva det.
Tanken är siiledes långt ifrån ny, tvärtom den sysselsätter på det lifligaste alla socialt intresserade nutidsrniinniskor, och de vunna erfarenheterna, slväl som de d l t skarpare accentuerade missför- hållandena vid det nu ridande systemet, ha kognat och skärpt kvinnornas egen uppfattning af ämnet.
Att tillsättandet af kvinliga yrkesinspektörer är en af behofvet pfikikallad åtgärd,, därom torde således bland kvinnorna själfva icke rådn mer ä n en tanke.
Alla, sakkunniga#, s å väl bland de med yrkeskvinnans förhållanden förtrogna, som inom arbeterskornas egen sfär, hvilkas mening vi varit i till£&amp;lle.
att höra, hafva besvarat friigan om den hviriliga yrkesinspektionens behöflighet med ett ja *.
Denna är önskvärd, s&amp; lyder bland andra ett af dessa uttalanden, förtrademis darföre, att i de yrken och handteringar, i hvilka kvin- nor och barn anviindas i nagon större utsträckning, många missför- hållanden måste undga den manliga inspektören, medan de genast skulle falla en kvinna i ögonen.
En kvinna uppskattar bättre och korrektare an en man andra kvinnors behof och arbetsförmåga och har blicken mera skärpt sa viil fbr de anspråk, som den arbetande kvinnan har ratt att stalla pA arbetsgifvaren som de förpliktelser '
denne har ratt att stalla på henne.
Siirskildt rHrd att Leakta %r den omständigheten, att den kvinliga inspektören bör kiinna y eir iikna större förtroende och meddelsamhet frihi den kviiiligrt arbetsperso- naleus sida, isynnerhet 11vad som rör de hygieniska förlidllsndena, %n hvad som Br handelsen med en inadig inspelrtiir.
- Det sistlliiiiida skiilet synes ocksi af de manliga sakkiinniga ansetts sardeles btthjiirtans- sviirdt; s&amp; intygas i en af yrkesinpektör David Iieiupc frfin Hsrnii- sand aflåten skrifvelse, att enligt till hononi inkouinri, liikarorappoi~iai.
» flickorna spmngo sin vag d&amp; Lesiktiiingsliilcaren uilliinde) &gt;.
I summa sh.ifvelse heter det afven betriiffande föreliggande fall, att ~ c l e t kan förutsiittas att blygsainhetskiinslan hos tinga flickor mellnii 16- - 1 S &amp; r s h a s nf att iinderkastas fiillstiindig Iiikarebesiktning lit af manlig liikare, clil ingen sjulcdom f iireliggerc Tilliiggas bör, att of~anstaendc!
; d hr Kempe gjorda reflektion ar fraiiikonimon sorii motivering af hans Gsilrt, att en eventuell yrkesinpektris biir hnfvn nfi ngt medicine licentiatexamen.
- Alltså huv summariskt Nn skiilen för den lirinliga yrkesinpek- tionen hiir afEattats, torde de vara tillracldiga för att bevisa hirr önskvärd reformen i den arbetande kvinnans intresso iir.
Elör iifrigt ligger det ju i sc&amp;ens natur, att fabriksarbeterskan, isolerad soin hon i regeln stdr - åtminstone %r detta fallet hos oss, diir fark- furening~organisationen bland krinnnorna ar så föga utvecklad - icke har makt att sjalf drifvti sina fordringar igenom Iios ~7irb~t.s- gifvaren och därför i hög grad s r i behof af en föresprAkure, som för hennes talan.
Och att en kvinna ar biist ägnad att vara denna sina medsystrss föresprålcerska är obestridligt.
Så framställer sig fragan: hvilken bör r a m en kvinlig yrkes- inspektörs uppgift?
Af en kompetent kvinlig auktoritet har detta spörsmtl besvarats med nagra f&amp; ord, h i l k a synes det oss, just triifh frågans karilpunkt.
Yrkesinspektrisen bör i vidstricktaste mening vara, en industriell » själasörjare » för arbeterskan.
Och att det %r på det moraliska ock etiska omradet i främsta riimmet - ehiuii vid sidan af det fysiska och praktiska - som hennes iipymärlrsaiu- het slcall riktas, frarngfix oförtydbart af denna definition p5 begreppet yrkesinspektris.
En niirmare utläggning torde namnet ej beliöfv: ~ Hvad som återstar ar likväl att s e till, i hvilken utsträckning yrkesinspektrisen har att ntöfva sitt kall.
Enstiimmigt synes dii meningen vara, att de rent tekniska förhfillandenn icka egentligen lrorriina att ligga inom hennes gebiet; dessa kiinna ju i hvarje full lilrclviil tillgodoses af en manlig inspektiir och skiille ~nciast fika.
hindra ritt hon siitter in sin hlla kraft på sin \ ofvan betonade hii£viid iigpgift.
Det ligger nii nära tillhands, att i detta samrrianhang anföra hur reformen ter sig i. ett land, där man nyligen, som det vill synas på.
att tillfredställnnde satt genomfört densamma, namligen Finland.
Under de sista månadeina af &amp; r 1902 marscherade Finland upp i raden af de länder, hvilka kallat lrvinnan till medarbetarskap i yrkesinspektionen.
I april f örlidet &amp; r beviljades niimligen anslag för anstallandet vid indristristyrelsen under en tid .af tre år af en biträdande kvinlig yrkesinspektör.
» Den uppgift,,.
siiger tidskriften B Nutid », B som enligt förslaget till instruktion skulle tillkomma den kvinliga inspektören, synes vara fattad ined stora vyer.
B » Såsom natiirligt ur tilldolas henne icke ett begrsnsadt område, utan tillkommer henne i allmänhet att hafva omsorg om de vid industriella inrättningar i landet ansttillda kvin- liga och mindeiqariga arbetarnas intressen. » » Den kvinliga chef-in- spektörens - i England åsikt B - vi citera alltjämt Nutid - &gt;att ' den kvinliga inspektörens första och betydelsefullaste uppgift %r en o b u d e n pröfning af kvinnoarbetet i alla delar af industrin ' ar till- lämpad hiirigenom samt genom, den Bt den nya inspektören gifna uppgiften, att ' genom tata besök i industriella inriittningar, dar lcvin- nor eller minclerariga finnas anstallda, söka göra sig viil förtrogen med dessa arbetares yrlresverksamhet och öfriga förhållanden '.
Spe- ciellt äger hon öfvervaka nyssnamda arbetares sedliga och sanitära förhdllmden, verka för bestlr af folk- ooh yrkesskolor, för en för- bättring i de lcvinliga arbetarnas bostads- och kosthållsforh&amp;llandea, iifvensom söka Astadkomma inrättandet af halso- och sjukvårdsan- stdter samt folkkök, afsedda för industriarbetare.
Genom allt detta ar den kvinliga yrkesinspektören gifvet ett storartadt socialt verhingsfalt D.
Hvad den egentliga inspektionsverlcsamheten i trängre mening betriiffar, inskränkes densamma till endast riEdg~va~zde, i det den Irvin- liga inspektören, då hon finner missförh %llanden, därom bör hos distriktets manliga inspektör anmäla i afseende A vidtagande af den p&amp; honom ankommande åtgärd.
I detta afseende är sålunda hennes uppgift ratt likstiilld med den kvinliga yrkesinspektionens i flera af Tysklands smSstateï.
Henne ar dock gifven en ratt stor uppgift af wdersökande art. Vid besök i fnbrikerna bör hon nämligen under- söka i hvad mån omyndiga arbetare beredts tillfälle till skolunder- visning och p i hvad satt de begagna sig häraf, arten af det arbete, hvariried ungdomliga - arbetare sysselsiittas, och om bon hsrvid finne * 8.
att barn eller unga personer af arbetet lida men, anmäla härom.
Därjämte bör hon öfvervaka, huruvida arbetsgifvare fullgiir den skyl- dighet, som &amp; ligger honom angående ansvarighet för kroppskada, som kan drabba kvinnor och minderariga o. s. v. - När man nu söker sammanställa hiifviidpunkterna i de har an- förda olika uttalandena i yrkesinspektiocsfrilgan, skall man finna, att de hvar för sig representera skilda uppfattningar.
~ i k s d a ~ e ~ t skrifvelse s till ko) ~gZ.
nmaj: t, hvilken begagnar motio- närens motivering, framhaller, att &gt;en kvinlig inspektör borde bättre an en man första de kvinliga arbetarnes behofs, !,att en lätt begriplig kvinlig tillbakadragenhet skulle kunna afhålla maoga arbeterskor från att för manliga arbetsinspektörer frambära klagomai öfver vissa slag af missförhallandenz, samt, att en för sitt kall intresserad in- spektris skulle kunna utöfva ett ofta behöfligt sedligt inflytande p&amp; arbeterskorna,.
Herrar yrkesimpektörer orda vidt och bredt om den kvinliga inspektrisens betydelse i socialt och moraliskt hänseende och komma efter denna motivering till den slutsatsen, att den blifvande inspek- trisens befattning borde vara at.t - insamla statistiskt material.
Sigmtuuwz M. Rbg, hvars inlägg i Dagny ' s föregaende häfte vittnar om en varmhjärtad och socialt intresserad kvinnas nära in- blick i den f attiga arbeterskans förhg11 anden, tanker sig iiispektriseus uppgift vara den » af en moderlig van för de unga fabriksarbe- terskorna 3.
I finlnnd hai man gifvit fabriksinspektriselis verkningsftilt en mycket betydande utstrikckning, hufvudsakligen af social art. - Ni- lunda se vi, att alla äro ense om att något maste göras; det ar rörande sättet hur detta skall ske, som meningarna diverguera.
För var del ställa vi oss helt och obetiligadt ya rnotiouiirens sida.
Hvad som under för handen varande förhållanden oiindgang- ligen kräfves ä r: en kvinlig yrkesinspektör.
utöfvande sitt ämbete med samma makt och myndighet som den manliga.
Saväl de meningar, som uttalas i yrkesinspektörernas utlåtande som i signaturen M. Rbg ' s artikel, vittna om att frågan tages ur en alltför begränsad synpunkt.
Yrkesinspektörerna vilja inskränka in- spektrisens verksamhet till att biträde vid statistiskt materials in- samlande, ett arbete hvartill en särskild kongl.
förordning med af- '
seende A kvinlig arbetskrafts användande näppeligen torde erfordras, då äfven darförutan sadant arbete blifvit af kvinnor på yppersta sätt utfördt.
Äfven om insamlandet af statistiskt material skulle anses innebära, att, såsom det heter i yrkesinspektörernas utlåtande, ~ g i f v a r i d och upplysningar åt de kvinliga arbetarna#, så skulle dock keinnan på detta sätt endast komma att blifva en biträdande kraft utan någon slags beslutandoratt, en person hvars förslag och anmarkningar icke behöfde upptagas, utan kunde fullständigt igno- reras.
~ f v e n M. Bbg synes oss se ärendet med för mycken be- gränsning, p % samma g %ng hon gifver inspektrisen en allt för vid- sträckt uppgift i sysslandet med den enskilda arbeterskans förhållan- den.
Bilan kan nämligen taga för gifvet, att i fråga om tillsät- tande af inspektriser, man här i Sverige komme att följa samma regime som i England, d. v. s.
.gatt börja i mycket liten skala och så sm8ningom utvcckla institutioiien », och det är svårt att tanka sig att en, eller i basta fall ett fatal kvinliga yrkesinspek- törer skulle kunna syssla med hvar och en enskildt af dessa till nara ett 50,000-tal uppgående individer, som vår kvidiga fabriksarbeter- skek %r f. n. äger.
, Den moderliga viin », hvarom $1.
Rbg talar, är val snarare ett uttryck för en annan befattning, nämligen den kvinliga arbetsförmunuens,; n post som i livarje fabrik, där arbeterskor an- viindas, borde vara besatt af en hederlig, pålitlig och med förhallandena f örtrogen kvinna.
Funnes kvinliga a~betsf öriniin vid de f sbriker, dar kvinnor nuviindas, och s&amp; därtill kvinligs yrkesinsinspektörer, så skulle; hop pas vi, ordningen blund de kvinliga fabriksarbetarne snart blifva bättre än hvad den nu ar.
afven mot det finska förslaget skulle vi vilja göra den invänd- ningen, att kvinnans roll inom yrkesinspektionen väl mycket in- till en under den manliga distrikts- skränkes till d m r.~dg~un~zci !es, inspektören sorterande underordnad myndighet, beroende af de åt- gärder denne finner för godt att vidtaga.
Vi vilja emellertid, upprepande hvad vi ofvan sagt, uttryckligen betona, att det är i den kvinliga inspektörens fullkomliga jämnställd- het med den manliga och i hennes rätt att under ämbetsmanna-ansvar föra kvinnans talan, vi se den enda utsikten att få frågan på ett till- £redsstiillande sätt löst.
Ja, ehuru det kanske för mången kommer att synas som en paradox, vilja vi p&amp;&amp;, att en kvinlig yrkesinspek- tion ar i högre grad af behofvet påkallad än en manlig.
Låt oss endast skärskåda de respektive arbetskategorierna,.
de manligas och de kvinligas, litet niirmare; De manliga arbetarnas
narinaste förman iir verkmastar&amp; eller eii person med motsvarande befogenhet, ofta eii till förmanskal) befordrad f. d. arbetare, ~ f v e r denne sta ingeniörer, mbetschefer, c1isl) oueiiter och till sist styrelsoli, alla miin, siledes utrustade med alla föriitsiittningar att först&amp; mans kraf, förhlillanden, arbetsförinign o. s. v. Arbetarens intressen till- varatages dessutom af srbetsorganisationerna, hvilkas inflytande på arbetarefrigorna ar från 8r blifra allt större; hartill kommer.
att ett stort antal arbetare htifva SA hBg nfliiniiig, att ile kiinna iitöfva politisk röstratt, allts8 förrni göra sitt iniiytande giillaiide vid valet af de förtroendemiin.
som kunna föra fram deras fordringar inför riksdagen.
Hur ter sig, jamförd harmed, arlxterskans stiilliiing?
I de flesta ifall arbetar hon med en man sisom riiiriiiaste förman och med inan som öfverordnade.
Hvad innebiir detta: ' Jo, hon iiger ingen af sitt eget kön öfrer sig med förinaga att första en kvinnas krrit och känslor och arten af de svårigheter, som arbetsbiirdan paliigger henne som kvinna, sdledes ingen som med full insikt i fiirhillandeiia kan framföra.
hennes klagomål.
Hartill kommer den arbetande Iiviil- nans isolerade stallning, bristen p; organisation, saknaden af politisk röstratt och möjligheteu att inverka p i ralet af de folkrepresentantor, som lriinna £öra hennes talan.
Det synes oss således ligga i iippen dag, att de som bast behöfva koinma i itnjutmde af eu rationell yrkesinspektions välsignelser gro kvirinorna.
Har invandes måhända, att insl) elztionen icke skall omfatta ur- betarens enskilda intressen, utan de förhallanden som riira yrkcsfura.
telinislra anordningar o. s. v. Dylika inviindningiir äro endast ord- rytteri.
Hela yrkesinspektionen ar ju ordnad med hiinsp till arbe- tarens intressen, och för öfrigt frampdr tydligt sa val af motioneii soin af riksdagens skrifvelsc, att maii med kvinlig yrkesinspektion tänkt sig ett arbetsomrade af aniian art an den manligiis.
Ned några ord vilja vi i ett följande hafte sökas aiuiniini ' atta hiir vi tiinlrt oss fabriksinsy~ektriscns iippgif t.
- Från mitt vandringsår.
III På d kro ii prins Willielino till Amerilta.
- Första intrycken af Nya världen.
Det kändes svårt att skiljas frfis alla nyförvarfvade viinner i London.
J a g stod så länge jag kunde p % däcket af » Kronprins Wil- helm)), som skulle föra mig öfver till Amerika, och sAg sista skymten af England, dar jag tillbringat en sådan harlig tid af rika och djupa intryck, försvinna för blicken.
Vädret var ' ljufligt.
Luften kändes så frisk och ren efter Londons myckna rök och sot.
Flera eminenta passagerare väckte nyfikenhet.
Hans Excellens kajsarens af Japan utomordentliga siinde- bud Katsunofke Inouyb med fru gemal.
Så ha vi Eleonora Duse, kammarherre Grip, madame Sembrich m.
fl., m. fl.
Torsdags morgon vaknade vi vid en munter jiigarlåt, briljant blast p&amp; valdthorn.
Frukost intogs kl. 9.
Först » grapfruit&gt;, ett slags mycket saftig melon med citronsmak, och sedan en hel del val lagade ratter, kaffe och te efter behag.
Efter frukosten samlades inan p&amp; dlick, pratade eller promenerade, och när man tröttnat på det, slog inan sig ner i sin numrerade hvilstol och en steward kom och bäddade val ned en i filtar och kuddar.
Efter en ganska ansträng- ande och arbetsam Londonsejour följde nu en härlig ro.
Mina Londonvänner hade visserligen försett mig med en mängd lektyr, men böckerna fingo hvila, jag var alltför upptagen af mhnnisko- strömmen framför mig för att kunna lrisa, Sm % lifliga fransman, eldiga spanjorer, tjocka, illa kladda tyskor, smavuxna, intelligenta japaner, energiska norrman och först och sist judar och amerikanare.
De amerikanska kvinnorna iiro ståtliga, med de vackraste figurer jag någonsin sett, valkliidda, fria, kacka, dominerande sina man, hvilka tyckas intaga en mera underordnad stallning än den vi tillåtas skiinka dem hemma i Europa.
Snallare man och mera rörande pappor &amp; n de amerikanska har jag aldrig skådat.
De 15-16-åriga flickorna äro förtjusande och bhrnen ovanligt utvecklade, vakna och pigga, kanske litet för mycket för den all- männa trefpaden, ty de iiro ofta påflugna och näsvisa.
Nina reflektioner afbrytas af god orkestermusik, som utföres af en del officerare p i » Kronprins IYilhelm2.
Dar ligger jag och latar mig och njuter af Tannhäuser och solsken och tycker att allt- sammans ar en dröm.
Ur drömmen ryckes jag af en steward, som bjuder mig kycklingbuljong och cakes.
SA somnar jag riktigt och vaknar ej förrän Iiinch, d&amp; trumpeten skallar och samlar de hvilande fåren.
I7i troppa a f ned i salen och trakteras med ostron, vild anka, vindrufvor och en del amerikanska frukter.
Efter lunchen kryper jag åter ned i mina filtar.
Hafvet söker och jag sofver anda tgls vi purras att klädas till middagen.
Den ar st %tlig med musik, blommor, frukter och eleganta toiletter.
Ett judepar sitter midt emot mig och bredvid mig en gammal tysk öfverste med sin amerikanska hustru och tvil döttrar.
De äro från Filadelfia och reserverade gent emot det öfriga stillskapet.
I Fila- delfia vill man veta med hvem man iiuig&amp;s.
Judeparet ar meddel- samt och snart ar herr Hirsch och jag i full konversation om europeisk konst och litteratur.
Eleonora Duse låter ej se sig.
Hon, japanske ministern, de amerikanska millionai.erna och några andra celebriteter dinera i en privatsalong.
Efter middagen uppsölta vi våra stolar och iutaga v5rt kaffe.
Luften ar ljum och mild, doft af cigaretter sveper omkring oss och ljudet af glammande rnänaiskoïöster blandar sig med miisikeiis toner.
Hela däcket upplyses af elektrieka lampor, minen kastar glittrande silfver öfver Atlantens langa, liga vigor och stjiirnorna tindra och brinna diirofvan.
Då och d i ofaller » en stjarna och slocknar i natten.
8 5 sitta vi till kl. öfver I I, di4 man med en suck drager sig in i sin hytt och gör närmare bekantskap med sitt res- sällskap.
Mitt befinnes vara Niss Phelps, författarinnan till, A singular life », p&amp; svenska » En svärmare!).
Hon ar omkring 30 år, kanske äldre, en frisk, glad lippenbarelse, men ända så härligt allvarlig.
Hon passar s&amp; val in i stiiimningen från hafvet d5iriit.e.
Prodagen g 3 som torsdagen.
Jag iakttager, hvilar, sofver, äter och mår som, parla i guld ».
Då iiiiisik utföres på dack eniellari II - 12 spelas afven en del nationalsiinger och bland andra:) Björue- borgarnas marsch ».
Plötsligt höres stark agng från emigranternas däck.
En skara finnar ha trängt sig frani SA l h g t de kunna och klamma nu till med all kraft.
De starka rösterna brytas och skalfva vid den kärra gamla sången och vid orden &gt;än finns en flik af Fin- lands gamla farger kvar,.
En underlig stamning af vemod griper
.
oss alla och i dampacle röster talas oin Finlauds sorgliga öde.
Lyck- liga lilla folk, som inidt i olyckan vet med sig, att det äger en hel världs aktning, beundran och kärlek!
I det nys landet kommer det helt visst att bygga åt sig ett nytt Finland, st,arkare, friare, oantast- ligare än det, som nu förtrampas.
i Europa.
Mot aftonen stigs mörka moln upp vid horisonten.
omkring tiotiden skära bländande blixtar molnen under det a v en del af himlen i-ir stjamklar och månen skymtar fram emellan förbiilande skyar.
Det ar en g r a m syn!
, Kronprins MTilhelm~ börjar emellertid betiinkligt röra på sig och man kryper långsamt till kojs.
Kl. 3 på natten bryter det löst.
VAgorna fräsa öfver bord.
Det låter som om en jätteborr vore i verksamhet, nar fören dyker ned i vågorna.
Fredagsnatteri, hela lördagen och natteu till söndagen fortfar hög sjö.
Mari får bokstafligen h&amp;lla sig till sängs, ty det vore ej tankbart att stå p&amp; benen.
Gudskelof, jag har ej ondt af sjösjnkri., ej haller min hytt- kamrat.
Jiimmern omkring ar dock pinsani och ljudet af kofferterna, som åka.
omkring darute i vestibulen, bryter igenom surrningen på ett skrämmande satt.
Natten till söndagen lugnar det af och man får hvila och ro: ~ 1 8.
söndags morgon vaknar jag vid ljudet af en psalm.
Högtidligt tonar ned till oss: s v å r Gud är oss en valdig borgr.
Jag kan ej skildra hur det kändes efter nattens brusatide dHn och oro.
Jag reste mig upp i bädden, knäppte mina hander och läste deu mäktiga psalmen högt.
Ack!
- liur djupt kanner inan ej att religionen och faclerneslandet iiro de dyrbaraste kleuoder man äger, nar man ar fj2irran från hemmet.
Det blef en trist dag, grå och kall.
De flesta hö110 sig i sina ' hytter och först till iniddageiz kröpo de fram, mer ellor mindre glå- miga och förintade.
P % aftonen gjordes salong.
Ett par tyska llkare sjöogo vackert och musikaliskt, dels solo, dels duetter.
DB de drogo sig iillbaka framträdde en statlig man med militärisk hAllniug och erbjöcl sig att sjunga ett par svenska sanger.
Han slog sig ner vid flygeln och sjöng w Sixomis såugs, samt, Spinn, spinn, dotter ininw.
Rösten var stark och vacker, men ej vidare skolad.
Intensiva applåder belönade honom, inen ity att damerna voro i inajoritet, misstänker jag att bifallet mera gallde singaren iin sangen. '
.
I följd af sjöghgen vor0 vi försenade ' 31 timmar.
Tisdagen den 14 okt.
Bngade vi * upp i Hiidsonfloden.
Kiudt.
omkring oss kilade en mängd underliga tingestar: kolibribitar, lilstjakter, rodd- båtar, passagerarefartyg, bland llingsammare flytande sköldpadds- liknande farkoster, färjor, pråmar, iitg&amp;onde ångare, bogserbgtar m. m., m. m.
Emellan grönskande strände; niirmade vi oss Sew- Y ork.
Kyrkor, spiror, kupoler lysa med sin frinvaro; i stiiilet höja sig de imderliga sskyskraporna~ i höjden, sannskyldiga f3abels torn.
Ett långt föremål stracker sig öfver floden: Brooklyn-bron.
&amp; her denna ila genom luften ej mindre an sexton jiirnvägatåg.
S&amp; drager man Isngsamt förbi Bartholdys jättestaty, frihetsgiidinnan, som hiijer sig tir hafvet, sviingande den viildiga facklan mot skyn.
Intrycket ar oförgatligt.
En oöfverskAdlig människomassa möter oss vid kajen.
Den larmar, väsnar, viftar, skränar.
Tull~iiktnGist~re, jarnviigsageutcr, reporters, kolportörer, skoputsare, alla äro ifriga att som rofdjur falla öfvk de resande, niir de sätta foten i land.
Till sist ha vi hunnit ned fran ångbåten och st % i en stor hall indelad i väldiga bokstafverade bAs.
J a g g %r in i ett miirkt med ett kolossalt M .. och dar sitter jag med dinglande fötter p % en af mintt koffertar och inväntar den svenske ingeniör och viin, som lofvat vara mig till mötes.
J a g ser ej till honom.
men oroar mig icke, scenen framför mig ar allt för medryckande liflig.
En massa reseffektoï ligga spridda på golfvet och manniskor springa omkring som yra höns med fla.xsnde åthafvor och stirrande ögon, som om det minst gällde lifvets vara eller icke vara.
Tiillvaktmastnrnc stå p$ huf- vudet i öppna koffertar, och de äro minsann grlindliga nar det galler de amerikanska damernas tillhörigheter.
Mina behandlas vänligt och hänsynsfullt, de äro allt för anspråkslösa för att väcka misstankar om smuggling i stor skala.
Tullsnoken lyfter litet i hörnen, slir igen locken och så sitter jag där igen.
~Hallq!
There you are and welcome!
:) En tiing hand lagges på min skuldra och dar står min svenske viiil.
Hau öfverliimnar en hibrlig violbukett såsom välkomsthälsning, packar in mig och mina tillhörigheter i en vagn och s i bar det af till: !Hotel Nethcr- lands,, dar jag är min landsmans gäst under de första på olik-, artade intryck så öfverfyllda dagarna af min Amerikasejoiir.
Men efter dessas förlopp och en del recognoscerande har jag Iunuit ett sboardinghouse~ intill Fifth Avenue.
Mitt rum iir stort, trefligt ock.
49 belwiimt och maten god.
Alla, både manliga och krinliga tjänsteandar iiro svarta.
J a g tituleras D honey » af hushållerskan, &gt;) me ' in » af den öfriga personalen och g5r uncier namnet * Miss My-loven af inackorde - ringarna.
Flere, ja, de flesta iiro m.-betsmaskiner, stenografer, bok- h&amp;llare, ingeniörer, affiirsbitraden.
E n och annan intresserar mig.
En lagkarl frdn Syd-Carolinn, min närmaste.
granne vi,!
bordet, har tagit mitt hjiirta, emedan han vet s i mycket om Sverige och talar vackert om vHrt land.
E n kvinlig stenograf frin Arizona ser ut- sliten lit och beliöfver solsken, iniinniskosolsken, och hvadhjag kan besta dataf, skall jag gifvn henne.
En ingeniör från Californien ar en munter herre och hRller målr&amp; vid makt, och en telegrafist från Canada Br l i t t e &amp; % anlagd.
Alla ha jagande brådtom och kasta uti sig inaten, ja, slnka den.
J a g har redan en förnimmelse af att ar- betet hiii &amp; r en föi~hnnnelse.
Man trampar hvarandra p&amp; fötterna, lrniiffar livarandra, hotar Iivarandra.
Fram, fram, fram, om man också skall öfver hvarandra!
Lifvet ar en hetsjakt!
J a g går har i den besynnerligaste sinnesstiimning.
Allting tyckes nytt och ofilrdigt, groteskt och oskönt.
Omsevis repelleras och attraheras jag.
Finn amerikanare iiro inyclcet bildade, iilskvarda och eleganta, men medelklassarnerikanaren en gåpiare, som staiidigt för ordet, nfrihets p i lapparna tinder det han trampar andras frihet innder fötterna.
I dag har j a g besökt .ett stort, varuetablissernent, * Cooper (Oc Sieglor » i G: te AV., ' dar man kan få köpa allting från en knapp- niil till en lustjakt, ett spann eller en » skyskrapa ».
Hvilket pande- moniiim!
Sidana finnas, tack vare konkurrensen, i livartannat gathörn.
Med » rent helvetisk fart » gick det!
Med rntschbana upp i tolfte våningen och ned i kallaren.
Med hiss upp och hiss ned, S4 af livar sort.
En trängsel, en viirme, en hetta och så detta frdn tusen hå11 koinmande: » klick, ltlick, klick, klicks, niir mynten falla ned i kassakistorna.
De, som arbeta bakom diskarna se vilda ut, med iitstående ki-ikben, strama muskler, stirrande ögon.
Man har ej tid att blinka, att le.
DliGnniskan har, afven hon, blifvit en piistnude, flisnnde, fingandc maskin.
Det kr hemskt, heinskt! '
.
Nar den första hapenheten hunnit liigga sig och man gnuggat intrycken af skyskraporna, de galopperande arbetstrllarna och de sjiilfviska n8Hrsiniinnen nr i ' gonen, får man syn p&amp; en.
hel del nya,
friska företeelser, så olika de europeisks, att hjiirtat vidgas och sjalen känner sig ung och glad.
Den fantasirika djarfheten, den kacka oförskräcktheten, den för intet skyggande tilltagsenheten, den ung- domliga kraften, allt vittnar om att starka viljor äro i fard med att.
bygga ett stort folks framtid.
NZr qGn kommer i personlig beröring med amerikanaren iir han naturlig och rättfram, måhända en smula naivt egenkiir men alltid vaken och intresserad.
På gatan vadar han i arbete, p8 sitt kontor har han ej tid att vara höflig, men i sitt hem är han en fulländad gentleman och detta ej endast i yttre mening, utan han ger sig helt och y&amp; ett så älskvardt satt, som kanske siillan en eiiropk.
Genom några svenskar blef jag presenterad för presidenten Svanström i Brooklyn, född i Amerika af svenska föriildrar.
Han inbjöd p&amp; sitt ämbetsrum en mängd damer för att genom dem siitta mig i förbindelse med åtskilliga föreningar och klubbar.
De togo strax p&amp; det allra iilslcvärdaste satt hand om mig.
Ti besökte kristliga föreningen för unga kvinnor2 i Brooklyn, som p&amp; mig gjorde ett Iiögst tilltalande intryck med sina praktiska undervisnings- metoder, sina Ijiisn liirosczlar, sin liushiillsskola och sin lekstuga, inen framför allt för den glada, friska ton som rådde, fri fran allt pie- tistiskt tvgng.
Darpli hegnf jag mig tillsammans med frii B., en af ofvanniimdu iilskviirda damer, till livars hem jag ntigra ' dagar diirefter mottog inbjudning, till S3: dje gatan 5: te Arenyen, hvarest vi hissades upp och ned i en skyskrapa, innehiillande ej mindre Hn 45 olika associa- tioner och inrattcingar.
Dagen afslutades i en räl gör enhets kom it^ för hittebarn.
Den var sammansatt af lika miinga dame?
som herrar och damerna togo ledningen.
Dessa föra sig med otrolig vana och bestiimdhet, yttra sig kort och klart och man förvånar sig ej öfver den ställning kvionornia förviirfvat sig i landets sociala lif, ty de veta hvad de vilja och vilja ocksa det klokt och ratt Gr. I ögoneii fallande iir ocksi den respekt och aktning minnen skiinkn dem.
I frii B: s sällskap göres ett besök i muséet.
Deii som studerat Europas musber finner har knappast nigot nytt, utom kanske det, att anordningarna äro såsom öfverallt synnerligen praktiska.
Man får en mycket liittbegriplig öfversikt af konstens utveckling och de olika skolornas historiska.
sammanhang ined modern konst,.
Rubens, van Dyck, Rembrandt, Frans Hals iiro vii1 representerade och af moderna malare Meissonier, Bonnat, Rosa Bonheur m. fl.
En massa
antikviteter finnns naturligtvis och en s a ~ d i n g babyloniska gemmer, livilken näst samlingen i British Miiseum i London anses vara den dyrbaraste i världen.
Amerikanarne hafva utpriigladt sinne för arkitekturen.
De älska den klassiska byggnadskonsten, och man sparar öfverallt dess inflytande i offentliga byggnader.
I inuséet finnas oclrsii modeller af Parthenon, s å stora att man kan gå igenom dem.
Man känner instinktivt, att detta folk måste nå det största på alla omräden.
Anierikanarne äro ej ett osjalfständigt efterapande folk, ehuru de hysa stor beundran för Europas konst och litteratur.
De %g3 en stark själfkiinsla, en orubblig tro pk sin duglighet och sin beg&amp;fning, en seg energi, en uthållighet, soni aldrig sliipper taget, en ungdomfrisk lust att kampa mot svhigheter, och sällan l&amp;ta de sig öfvervinnas.
De uppfostras i en nästan spartansk anda.
~ S l i i f t for gourself » - » try yonrself)) - » make your own way in the world ».
Se dal * de faders och moders ord, som följa son eller dotter, da de sliippas ut i viirlden efter att linfva rlistats till lifvets strid med de nndens vapen som siiilfbehiirskning, flit, spnrsnmhet och goda lriinskaper skiinkfi.
MBnn,e ej svenska fiider och mödrar i detta stycke borde taga de amerilranslza till mönster?
Bi siitta oss i F r u B: 8: tutoinobi1 och ila i viig till, The .Kings Hospital » i Bi: ooklyn, ett sjukliiis för fattiga.
Det verkar kalt och k d l t och skiinker ej samma intry c k af deltagande mlinniskokiirlek som t: ex. St. Thomas hospital i London.
Allting.
Hr visserligen praktiskt ordnadt, men de smk svartlurfviga ungarna få ligga, ofta tre i en badd, och gnstn och skrika till de kikna, ty hvarje sink- sköterska liar tio barn att tillse och hennes famn, om ii.n aldrig så stor och varm, kan ej räcka till för s i in&amp;n,an.
Inga taflor eller bloinmor afbrytn sjliksalens enformiga grllhvita fiirgton, intet af allt det, som gö.r den sjukes dag mindre I&amp;ng ocli sköterskans arbete mindre nervtröttaiide och tungt.
En liten blond sjuksköterska kom fram och tilltalade oss p&amp; svenska.
De bl&amp; ögonen stodo fulla af tirar, då vi talade om det gamla D contrit » Hon llingtade hem till sitt fagra Söderinanland.
J a g blir sh hjärteglad, då jag hör den tonen 0811 ser den Qlicken.
I allmänhet » värker ganila Sverige bort ur hjiirtat~ p&amp; de svenskar, som stanna har ute, och det smiirtar djupt, när man ser, hur fär- diga de äro att stenkasta sitt fiidernesland.
Fr, ?,gar man svenskar om deras landsmln, varna de vanligen för dem, och i allmiinhet klagas öfver brist p&amp; sammanhållning och samhörighetskiinsla.
.
E j.
,
si % bland danskar och norrmän.
Fragar man diirernot amerikanarm, uttala de sig alltid mycket lofordande om svenskarna.
De berömma dem varmt för deras flit, duglighet, plikttrohet, nykterhet ochastora redbarhet.
Hvadan denna ogynnsamma.
kritik inbördes?
Ar det den gimln » svenska afundsjukan », som iifven har iir efterhiingsen?
De svenskar emellertih, som kunna och vilja arbeta, förtjiina här ofta stora förmögenheter.
De.
andra, som livarken vilja eller kunna, de sjunka till botten.
De forfallna existenserna rekryteras dock.
sällan ur var arbetsklass.
Cecilia Jlilow.
Litteratur.
-- Nya dikter af Ellen L~~iclOerg, f. Xyb10n1~.
Lyriken, den omedelbaraste af alla diktarter, ar också den som starkast kräfver ett personligt lifsinnehåll, om den ej skall förflyk- tigas till blott rimlek.
Först då klinga rytmerna fulltoniga, niir de äro själens riitta och enda språk.
Fru Ellen Lundberg &amp; r en akta lyriker.
Hon iir det i lika hög grad som fru Helena Ngblom, men mor och dotter hafvn olika strängar på sina instrument.
Ar fru Xyblom i sinn basta dikter framför allt inspirerad af det soliga lifsmodet, det unga och vårliga i natur och manniskolif, s&amp; har fru Lundberg åter toner för sominar- nattens mystik, för saknadens drömmar, för lifvets striinga allvar och förgängelsens skugga.
Den eld, som hon i det nya haftets vackra inledningsdikt besjunger, ar ej blott den lekande, lifvande, vfinligt skimrande, gladjegifrande » iitaii framför allt &gt;den offerkrafvande, väldigt kiimpande, up ytlt striifvnnde!
o di all hennes entusiasm för de stora krafterna i lifret Iiesjiilnr d i i t - orden i dikten;: j Eld i vårt hjärta och eld pal viir tunga!
Eld i det mogna och eld i det unga!
- Gif nairing At billet!
Lkt flammorna SI % vida omkring i den valdjusa, natten och himlen n&amp;!
Fru Ellen Lundbergs diktning visar ingen tendens till ronian- tisk flykt f r h den hårda verkligheten.
Den röjer triirtom icke blott.
drömmarens tro på lifrets rika möjligheter utan pb samnia gBng den ärliga iakttagarens respekt för grlinser och lagar.
Diktarinnan
vet att dikren maste öppnas iifven för sorgens och nödens objudna gaster; » det hjälper dig ej att slå reglen för ».
Nen sanning älskar Iion, &gt;fast sanningens ord iiro tunga ».
Kärlek kan slockna, vanner kiiniia skiljns &amp; t: Den stig som ej trampas, gror snnrt igen af ogriis, at vilda snar!
Och ledde den ock till den basta viin, den vaxer igen!
Den vaxer igen den vag, som ej vanan &amp; r!
Rytinen i dikter som denna och » Elden ».
och » Nidsommnr » och flera andra iir spänstigt böjlig som omslagsteclrningens kaprifoliegren, fylld af stiimniiigens lif.
Strofer ur dem dröja kvar i minnet som nu sik, böljande iniisik, med fulltoniga rim.
Deras vackra, vemo- diga allvar eller jubel glöinmer man ej, $de h.a lifskraft som virens h ö B. S-B.
: k. Allegorien är en svårhandterlig form.
Det kan ej nekas att den lätt får en bismak af något rébusartadt, som betänkligt stör det konstnärliga intrycket.
Den af fantasien skapade bilden verkar ej fritt och omedelbart, därtill vädjar den alltför direkt till förståndet, till den analyserande reflektionen.
Men trots de svårigheter den erbjuder, kan dock allegorien hafva sitt stora poetiska varde om bilden organiskt framväxt kring tanken och framkallar en ögonbljck- lig och mäktig idéassociation.
Den unga konstnihinna, som skapat, En psykesaga » visar af- gjord förkärlek för allegoriskt bildsprak.
F ö r några år sedan illustre- rade hon en samling djupsinniga tankedikter a£ den kända engelska författarinnan Olive Schreiner, och Viktor ' Rydbergs Grottesång liar inspirerat n&amp;gra af hennes basta teckningar.
Afven denna gång ar det en allegori, som hon framstallt i bild, men en allegori, som hon sjalf diktat, texten ar här det underordnade momentet, t,illkom- rnet för att förtydliga de ofta storslagna bildfantasierna.
Blott från.
den synpunkten bör arbetet bedömas.
Det kan dock ej nekas att texten gör nästan mycket viisen af sig och någon gång stör, där den blott borde nckompaguera.
Den iir ofta formlös med alltför abrupta öfvergångar och når ytterst sällan upp till teckningarnas stränga och stora stil.
Den hade vunnit på, ett mera afgjordt beroende af dem, på mera rytmiska och fasta linier.
Bast geno-mförd och doininerande hela sagan ar bilden af sfinxen ined sina hirda knutna händer och sitt stenansiktes outgrundliga leende.
DA Psyke nyss slitit de trådar, som fasta henne vid Kaos ' inaïk och med lyftad lampa blickar in i de gåtfulla, spotska och lugna dragen, ryggar hon tillbaka i förfgran.
Men hennes flykt blir flifiing.
Intet som möter henne på jorden kan tillfredsstiilla hennes
' - längtan.
Tonerna f r b Yans pipa jaga henne snart p8 flykten, liif- ten i filosofens håla blir henne för tung, Kristi kors kan hon like litet bära som Eros ' gyllene boja.
Och hvart hon kommer stirrar sfinxens stenansikte henne till mötes, i urskogens vildast igenvuxna, hemligaste djup och längst bort i historiens katakomber, p i botten af förintelsens krater och ute i oceanen, dar skalden söker lycksalig- hetens ö.
I stället för att sprida välsignelse med den giidarnes eld, som hennes fader röfvtit åt henne, lockar Prometheus ' dotter skaror i fördarfvet och blir slutligen sjalf liksom sin moder sfinxen, fiir- vandlad till sten.
Men nar hon väl blifvit en kanslolös stenbild, d5 erkänna henne människorna, som nyss förbannat hennes storhet, resa henne e n ärestod och fira henne med s h g e r, tills ju pit er^ blixt s t ö r t a r henne tillbaka; ned i Kaos, hvarifrån hon litgåte och krossar henne mot sfinxen.
Som man ser, har denna moderna psykesaga ganska litet gemen- samt med den antika.
Tragiken ar h l r af helt annan art, men stor- slagen äfven den, ni&amp; den ej som i bilden af Psyke strypande Kros förfelar måttet och slår öfver till nigot som liknar effektsökeri.
Hvad tecknarinnan mästerligt lyckats &amp; tergi£va och hvad som kvar- stix som det starkaste intrycket af sagan, iir motsatsen mellan den latta fjarilsvingade psykegestaltens mjuka rörelser och fladdrande lampliga och sfinxens, urmodern-materiens, kalla, obevekliga lugn.
Med alla sina ojämnheter och all sin ungdoinligt svarta pessimism, har denna allegori en starkt personlig yriigel och en djiirf fautnsi.
flykt, som d i s t e rycka betraktaren med.
S -- (l. Föreningsmeddelaimden, Fredrika-f rem er-&amp;örbundets stlpeaidicr.
Fiir 5.r 1893 finnas till ansökan lediga följande stipendier: 600 kr.
för ordnad kurs i samhällsliygien (fritt stip.)
; 400 för kiirs i triidgårdsskötsel (Stockholms stads stip.
); 3 ' 25 för utbildning till Iiirariniia i väfnad (Norrbottens stip.
); 328 för sjukvtdskurs (Norrbottens stip.
); ' 260 för sjukvårdskurs (Vlisterbottens stip.
); 200 för sjukvhrdskurs (Viisternorr- lands stip.)
; 200 för kurs vid folkskolelärarinnesemiiiariiiin (Jiimtlandn stip.
); 200 för kurs vid Ciymn.
centralinstitutet (Vlirmlands stip.1: 8.25 fiir sjukv&amp;rdskurs (Viistmanlands stip.
); 200 för liiirs i trlidgirdsskötsel i (%tt.- borgs och Bohus stip.
); 260 för kurs vid liögre liirarinneseuiiiiari1~111 [Skara- borgs stip.
); 200 för sjukvårdskurs (&amp; tergötlands stip.1; 300 fiir sjulivird- kurs (Södermanlands stip.)
: 225 för trlidgiirdaskötsel I (: otlanita stip.
i: S00 för kurs vid G-ymn.
centralinstitutet (Iiristiancitads stip.1: 200 för kiirs r i d Takn.
skolan högre afdeln.
i Stockholm Malmöhus stip.
): ?fil) tör kura vi11 fackskola i huslig ekonomi (Kopparbergs stip.
); 225 fiir kurs vid foIkakolr.
Iarariii~~eseminariiim (Blekinge stiy.1: 200 kr.
fiir kurs vid fac: kskola i 1iu+ lig ekonomi (Uppsala stip.
).
Dessutom utdelas tviiime stipendier ErQu särskild donationsfond till kviunor, soni studera rriediciii, med 500 och 400 kr.
St-ipendieailsökiiingar skola innan deii 15 febr.
190 ' 3 insändas till Fredrika-Bremer-Förbuildets stipendien#innd, Stockholni.
För rätt att söka läiisstjpe~idinm fordras intyg, att sökauden iis och under inirisk hv&amp; Qr varit maritalsskrilven inoni det laii, h i a r i f r h stipeir- die t sökes.
+ I Ett julsaiiikviiin.
I Liljeliolmeiis skolhus hade Förbulidek deii 17 januari ordnat en enkel lest med föredrag, s&amp;ag och servering af kaffe, hvartill bide gamla och unga voro inbjudna.
Samkvämet, för hvilket en afgift af 25 öre person anslagits, var talrikt besökt, och syntes de delta- gande sardeles uppbyggda s&amp; väl af den vackra s h g e n: utförd ti.f fröken Miltopaus, som af fröken Lilly Engströms uppläsning af en af Selma Lagerlöfs stainningsfull+ berättelser, hvilken föregicks af en kortare karak- täristik öf ver förf attariiinan och hennes diktning.
Samkvarnet afslö ts med en ciiskussion öfver iindaniålet ined föredragen och daraf framgick, att de till fullo uppskattats och att man lifligt önskade föreläsningarnas fortsöt- tande.
Denna önskan koiiimer ocksh att vil.lfaras, och vkherminens före- dragsserie.
tar sin början torsdagen den 2 !J jan.
med ett föredrag öfver ämiiet » Arbetet och dess betydelse * af fröken C. Wahlström .. s Ett porträtt af Fredrika Hreiiier har genom hrr Bokförläggare Norstedt &amp; Söner som g&amp;fva tillställts Förbiindet.
Porträttet &amp; r ett stål- stick efter en stor oïayoii, iitförd af en ung artist, en mr Furness, under Fredrika Rremep vistelse i binerilra 1850 och liar tillhört en af författarinnar~s niirmare vannar, inr Johp S.
Hart i Fi1adelfi.a.
Denne mr I-Iarts son, mr James Morgan Hart, har skänkt förläggarna till.Fredrika Bremers hio- grafi ekii par reprodiiktioner af ofvenniimda portratt, och det är en af dessa, soim a u förkrats Pöi.bundet soin en vardefull tillökning i dess lilla Bre- mer-galleri.
.
.
Till Fredri ka-Bremer-FGrbu~idet har iiig8tt social utbildiiiii en skrihelse frAn en kornit; &amp;, bildad pA ett af F. V. 0. anordnadt möte, hvilken uppmanar Förbundet att medverka vid bildandet af en slags orga- nisation med s y f e att åstadliomma en större lifaktighet p % det sociala omridet i VAS hirCvudetad.
Slirifvelsen utvecklar först planen för en blif- vande saminanslutning af föreningar med socialt syfte, hvilka gemensamt skidle verka för m8lets vinnande.
Därvid tiinlite man sig att en kort, grnndla.gg: aiicle undervisning sknlle meddelas i nhgra f&amp; Bmnen: s&amp;soii-i komrniinal- och fattigvårdslagstiftiijng, hygien m. fl.
Sedan skulle hvar och eii af ' de intresserade föreningarna Ataga sig undervisning i sitt sär- skilda fack.
- Förbundets styrelse, som aiisåg förslaget väl värdt beak- tande, har som sin representarit i den förberedande a k o m i t h för social utbildninp atsedt fru Anna Höjer.
Från skilda håll.
Hrita.
Bandet.
Under hösten hafva ' i uya afdelningar bildats at ' Hvita Bandet: i Stockholm, Örebro, Vasterås, Hudiksvall, Nyland, IIelsing- borg och Gefle.
Inalle3 h n a s nu i Sverige 17 lokalafdelningar inom Hvita Bandet.
Det nFÖrsta Nordiska Hvita Bandsmöteto, som hölls i Florakyrkaii sistlidne sommar, har icke varit utan frukter, intresset för saken &amp; r i stigande både inom och utom Sveriges grlinser.
I juni m h a d detta hr komnier Hvita Baudets v&amp;rldslionferens att 1i8llas i Genhve, dar redan storartade htgärder &amp; ro vidtagna: För att värdigt kunna mottaga de Ihgviiga mötesdeltagarna.
Victoriasalen i Geneve, rym- niande 1,880 personer, ä r förhyrd för andain&amp;let och kommer troligeii att fyllas till sista plats af delegerade fran världens alla delar.
Till bostad för ombuden har världsföreningen hyrt hela det store, härligt belkgila nhotell Bellevuen.
Då.
a u &amp; vita Bandet tycks hafva fatt fn3t fot afven i Sverige, ar det hopp om, att det denna gHng skall blifva representeradt vid varldsmötet.
Centralstyrelsen för Sverige hm den 2 jan.
i Hr öppnat egen ex- pedition vid Bib1iotehgnta) r 11, 2 tr upp, som hllles öppen för allirilinlieten hvarje dag kl. 1-3 e. IIL P å förlaget har nyss utkommit oh ' cirirriius rnakf och ci~tsrw i jirllir~t.~ sedliga Z *, predikan, hillen vid oFörsta Sordiska Hvita band si nötet^ 190.2 af Pastor Karl Gasslander, b 10 öre: samt ~Hcitct Hantlefs syftens af M.
S .. A 5 öre.
3 Kviiinaiis politiska röstratt.
Professorskan biin Xargret Holiii- gren höll på kallelse af Göteborgs ~E ' öreniiig för kvinnans politiska röst- rittto, i slutet af november förra hret ett offentligt föredrag om kviiinitils politiska röstriitt i K. F. U X: s stora sal, besökt af 8-300 &amp; hörare.
PQ begaran upprepades föredraget senare p&amp; Högskolan för oinkring feintio, herrar och damer.
I Bor&amp;s hölls samma föredrag inför e t t sextiotal herrar och damer och i Karlstad för 70 persouer, hvaribland ett fatal herrar.
.
Fru Holmgren amnar hålla samma föredrag i ett flertal laiidsoïts- stader, då det visat sig att intresset för deii viktiga fragan a r ganska latt väckt hos bhde kvinnor och man.
Ett genmäle Trots det att nedanstående genmiile ledsamt iiog val mycket.
inkraktar y&amp; tidskriftens utrymme, ha vi ej velat neka förf.
dess införande, d&amp; hon anser ett)) beriktigande.&gt; vara nödviindigt för iieu
riitta ~ippfnttniuge~ af Iieliiiea i Dagny p&amp; ett vanstalliide satt ut- tydda Broschyr.
A vår sida äro vi däremot; ifvertygade, att vi ej blott göra v %ra läsare utan själfva saken den största tjänsten genom att ej vidare utspinna diskussionen, hvarföre vi, afstående f r h hvarje försök till utläggning af genmälets tolkning af L. D-n ' s u,ppsats, Red.
harmed lämna frii Linder -.
sista ordet.
DB iitgra yttranden i L. D-12 ' s i Dagnys haft.
19 för Ar 1 !102 iri f örda ar tikel D Tåra barns nöjesläsning s mig veterligt redan gifvit ariledning till åtskillig missuppfattning anhåller imdertecknad om plats för följande beriktigande.
I en not å första sidan påpekas, att i en artikel i Dagny Ar 1890 af Lilly Engström åteyfinnas en del af de i fru Linders bro- schyr framhållna synpunkterna.
Då af flere personer denna not rippfattats som en antydan att de af mig uttalade åsikterna skulle vara ett lån af fröken Engström, får jag härmed förklara, att inne- h&amp;llet i nämnda artikel var, nar jag skref min bok, och ännu allt- jämt ar mig obekant.
J a g har bedömt bokkomitens verksainhet uteslutande efter de resultat af densamma som framlagts för allmiin- heten och som förutsätta genomgående artdra principer än de af mig frarnhilllna.
Och jag har därför haft så mycket mindre skal att an- tla.ga att en koinitens medlem yttrat sig på satt som har angifvits.
L. yttrar: » förf.
skattar åt den radikala tidsandan, som drif- ver satsen om ' det basta &amp; t barnen ' dgrhan, att dessa skola f &amp; med afven af d e t.
bästa afsedt för stort folk, ut&amp; Ittilzsyn till O M sjdlaspisetb d r alltfö- kraftig för deras snz8 magars.
Sid. 63-64 talar jag om den ~zdividualiserig som ar ett hufvudvillkor för att ung- domen skall läsa med glädje, eftertanke och behållning och yttrar bl.
a. hiir det bör s i långt soin möjligt tillses att lzvarje bana erhhllcr der1 dess uppfatt1zi~zgsfö~) ~2Rga och utveckli~zgsstnclitt~~z mest passaqzde las- ~zingew.
Och jag tillagger, att denna individualisering i lika hög grad kräfver att lz ' tterurt &amp; ztressermie b w n ej tvingas att htinga öfcer böckerju.
Det förefaller mig obegripligt hur man ur dessa synpunk- ter kan draga den slutsats L. D-n gör.
Blen väl haller jag före, att ett barn, särskildi inom den poe- tiska litteraturen kan intuitivt uppfatta ett diktverk, fastan det ej fått skolförklaradt hvarje uttryck, och ha oändligt mycket större behållning af denna själaspis än af den där » vattenskottsr - artade speciellt anrattade barnlitteraturen.
I;.
D-n påstår vidare, att jag konstaterat, .att de s. k. snömos- Oöckerizn, till följd af den stränga censur (bokkomiths?)
de varit underkastade minslrats i antal.
J a g har tyviirr icke kunnat kou- statera något sådant, ty det ar ingalunda med verlrliga förhållan- det öfverensst~iimmande.
Jag her dsrernot sagt, att språkbehand- n-72,.
lingen i öfversattning~lit~teratiiren Idifvit oiiisorgsfii11; ~irc tiarut att de gainla frbii engelsknu öfversutta siindagsslioleböckerna och de hiir- resande in.diaiiskildri~igarna niinskat i aiit al.
Sriöiuoslitterutureu dar- emot h u under de senare åren rikligeu frodats.
.
J a g har påst.Att, att den alliiiiinna meningen ar den, att koiiii- téus åldersbestämnielser iiro otillförlitliga.
J a g har kmii icke hört en enda - och jag har hört m#nga yttra sig diirom -- som försvarat dessa.
Ja, knappast L.
1) - rh eller koiuitCn sjalf, ty de svara blott.
:, Det står ju hvar och en fritt att mak2 pli aldersgriinserna !~ Jag anser, att det till deiu det vederbör borde ~talltts en direkt iilyma- ning till att för all deledå gurn detta, efteisoiu nii det gaiiila syste- met tycks skola alltjämt oföriinclrndt ti1liiin~) ai;.
T,.
1) -- II ' S pAstAenc1e att koinitkn för sin verksamhet .iifrer Iiiifviid taget riint c ?rkiiinande f r h hiill, som kuma auses representera tleu alliriiiiiun ineningen hc- visar ju absolut ingenting om denna meuing angående filrlersbestam- melserna.
11.
13-11 söker bevisa k o i i i i t h y l ~!
l i ~ (t d verksau~liet c bl.
a. dar- nied att hrr bokförläggare med stor beredvillighet hvarje jul ställa den utkominande barn- och iingdomslitteratiireii till koinit14ris Im- dömande.
Enligt min och iningas iiicil mig mening bevisar tleiiiia födnggarnas stora beredvillighet nagot helt annat.
Det vore en liitt sak att med ledning af koiliithis grnnd- laggande lista till fullo hevisa felaktigheten i det påståendet att korniten elidast åtagit sig att gmzskn och 7) edöinn (len fiir Gret %t kotn~tmdc barn- och zc~zgdo~ri~litteratt~~ * e~~.
J a g inskriiiikcr mig till att nämna, att denna lista upptager bl.
a. Ernst Ahlgrens folklifshe- rättelser, Atslrillign af Eheïs ', Coopers, nickens ', Rcokts och (; eorge Eliots romaner, flere diktsnmlingar sasoiii Teq&amp;rs.
I: nrie~ergl;, iUalinströins, Ledngrans, Rydbergs, Sn~ilskys, FranzCus, ljjiirks, Ostser- grens och Wirsbns.
Det iii.
just det,ta ~akförhållan~le, att en (k l upptagits, som föranledt min uppräkning af alla de namn, som i denna och senare listor saknas.
Svaret att ustanclard works sHval af in- ländska som iitliindska författare)) ej medtagits, tiarför att man an- sett dem » alltför val kända för att beliöfva en sarskild rekommenda- t i o n ~ ar således lika litet korrekt som att komitén &gt;) först på senare gr frångltt sin iirspriingliga plan och riktat sin ' urvalslistct ' med arbeten afsedda afven för vuxen ii ng dom^ - ett riktande som för öfrigt halst bör förbigås med tystnad.
Till sist måste jag fritags mig fran ileu $sikt som L.
PI -- rl genoiii citat lägger i min mim.
Det heter:).
.
iifven om man nied frii Lin- der är öfvertygad o&amp; ' att komitbn sitter iune med den stora littera tnrkannedom som erfordras för att kiinna framliigga ett material, samlndt nr vår egen som andra kiilturliinders vitterhet f r h skildri t.iderl ...
Citatet lyder i sin helhet:: .Det ar möjligt, att komit6n etx ... Ilen den sätter i så fall sitt ljus under eu akappn. !.
L.
&amp; - u slutar med att saga att alla kiiiiiin onas om att: &gt;liis- iiingens höjande och Föridlande inflytande skall göra sig @ illaiide på det nuga sinnet&gt;.
Yisserligeu.
lien skillnaden i uppfattniiigoli.
5 9 af hur detta skall s k e mellan mig o c h ' förbimdets bolrlcoinit6 iir större och mera djnpgiende an att som I;.
D - 91, ‘ sliger g5illa endast sestetiska srnalrfrågoi: », den ligger i de griiodliiggande principerna.
Grcdi Lirder, Biicker insända till Fredrika-Brenierm Förbundet.
Aktiebolaget Folkskolr~iis vans fijrlag: Siiiilivit 1902.
-- H m - 11iet.s k: ~leiider 1.902.
Aktiebolaget Hiertas bokfijrlag: ' I.
' ong~, C ' 11,rtl-Zotte, M .., AiLhnrs liiistrii.
.- Stanle? /, Henry M., Kn ' l rilri.
Aktiebolaget Saiidbei-gs bokliaiidel: .Ru.PPJI., I~Vill~~hn~ NLLX och i \ .loritosl .. F. C. Askerberg: htariaii Mestizflicknii.
Hei-jers bokförlags aktiebolag: ~iii; ilierrsk,zpet; s kokbok.
- Hryen.~, Herbert.
Eii försviiiiiieii nation.
- Pollad, .EIiza, Doktorus iiiece.
Wilhelm Bille: Pate~.son.
A ~ t l ~ w l ' riirieiis, SOII.
- Ilfrty, Kr17.1: Old S1i: ~tterlircnd och do tdyskra iitvenclrnriie.
Albert Bonnier: Bwzti~zg, Anna, Kiil trir och koliol.
-- Midli~y, bhtl~ilda, Dnggryiiiug.
- Sandelin, Ellen: Oin iiugdo~i.ieiis sedlipn iip]) fostraii.
- Simkimui~z, H., Frhn S e r o s dagar.
- Deu lille riddaren.
- l ' opdacs, Z., Liisiliiig för b: wn.
Illiistïerrilcl af fi iiska och s v e n s l a koustiiiireii.
Förrrt deleii.
- Noveller, band III, I V.
-- H e ~ ~ c k e l Gisela,, ldidrr ri~iikn; J ' le gyllene böokcriin, 111.
IV.
- G-jans-Selmer, h o t, Di inor v u liten.
- Jdncé, Jeon; E u hröcltuggas lii- storia, - Ahiqvist, C.
J.
I;., Folklifsberiittelseï.
- Clwistmas, Wnltev, Peder W1 os t.
2 L q e d ö f, Selriza, Jeriisnl ern, I I.
- Ut.c~terlink, J l a ~ w i c e, Bi kil p: i i i.
-- Fddsterlt; A~ranliu, Mor sngns skyiiiiiingaprat.
- .Hnrditz, So~hzrs, Krönikor friii gnrii isonsstaileii.
-- Siiöfliiigaii 1902 .- Linder, Qwti, Vfira 1) n.rii.s nöjes- liisiiiiip.
A. V. Carlsoiis boltfiirlagsaktiebolag: Le Fezcvre, Am ?j, Eiisnin.
- T,edstljiiriinu 1902.
- Iioril: it sin5 f3gliii.
1808. '
Folkskolaiis bariitidning: @ &amp; t, Stinil, CTnldslottct.
klfippeii 1902.
4:.
- J ' iil- Fosterlaiidssti ftelseiis fiirlagsespedi tioii: Poc7cZingto1~., T,., Löiiii- k: iiniii: i ren.
-- Hobnber: c /, Olqf; Nio ' ancllign &amp; inger för blniiclttd Irör och.
11i: iiis- kvnrtett.
- Hlom~visC, .7iMl, l) e stora Iiögtideriin, jiil-,]?: ' isk.
och l ~ i u g s t - s: iiigcriin.
-- lóllmal; A., l-: eriittelsei ' f ö r folket, Ii.
11 nf bniid ' i.
- 11ár- ~rzrlc, d., De yrotestniitiska iiiissioiieriins 1iistwi: i.
11.
7, 8, 9.
Friilsareiis I&lt;lappniicie p: i iiiRnniskolijiirl~nt.
- Hanson, H.
P., VArn harii.
- li ' rostswta- Seqe~.sfdle, I1Crwc1, Stng oriins viiii.
Anym.4 C., Niir niiknret göl l.
-.
Rber- 11,ar.d, L., Svng ineu (1oc: k st; .zrk.
- N. o. O., Diii hoclers blod; Trohet i d e t lilln.
- Prentiss, R., Upp3t.
- .7&lt;0111zotli~n, ii., 1-Iiir Kristeucloiiieii förlorn t siii iippfostrniide betydelse?
- Julkiirfveii 1902.
- Vnrde.ljiis 1903.
- Fride- lmrg 19C3.
- P,iblior,cl: fiir d e iiiign.
ii: r, 114 - 1 I i.
- Hariieiis viiii 1902.
- De ungria t id II ing, tredje 5,rgAngeii.
- -
C.
E. Fritzes k. liofbokhandel: Cimtw~ifo, V3rvnrael.
- C~tlitr~~Zl.
S.
Ny: i lieruiiiet.
- JIansergh, Jwsie, Peggy i l ' riistylirdcii.
- Hcskow, E1.w.
Vill dii d l n?
H.
11, 12.
Hugo Geber: Bergsf.röm, P.
T.
A., 1) eii till förlitiige rfidgifvnreii, Ii.
10.
- MPrimee, Prosper, Carmen; Co1oiiil) n.
- No~rlling.
.Tokm#, Vera.
- lfojnouica, Ivo, Xiii t-n.
- Kil~liw.~, Rtidyrir (1, Jiist s: - historier.
- - Tell Ber@, Jim, Yiigste fibltkoriietteu; voii Itorii, O.
I '.
; Eoerfaiiiiljeii vid Klnnrfoii- rein.
- Clr.ante~lew~, Qzq, Rosor ö l r e r riiiiier.
- Röös, I;., l+: iii Dniininrks Kerfstedt, Amanda.
Bliklin t.
- 1711gn1t8, Siri, Viiidariies s: ign.
iiiectel tid.
QtiUIi~ig, Annie, E t t friiiiin~niide uaniii.
- lboninneii oni ' l ' ristnn och Isolde.
C.
6s E. Gernandt: Z1cilpne3ei., f) iklieii, Fyra knsiiier.
C. V. K. Gleeriip: Dillberg, G~tsfcrf, Geiioin cleii försviiona Sydpolen.
~Biiff a10 Bill a.
- C ' ruddock, C ' ltrrrles Flgbwt, Blniid Teiiiiesseen klippdalar.
- nyaon.
Edtccuril, Guldtjiifvarna.
Ivar Haeggström: hTo~dlurirl, K., Eeriittelse oni det sjiiiide alliiilEiiun folkskoleniö~et i Stockholiri den 11, 12 o d i 1: 3 juiii 1!) 01.
P.
A. Huldberg: hIoafo~ttarov, S.
I., och Leo Tolstoi, Efter fyrtio Ur.
-, ~ i t d c i r w i ~ Henlyk, r, Lit.
oss följn houoin.
- I ' r sngniis rirld.
Lars B ökerberg: Alniqrist.
Bwtrzid, @ r en sj Als lif.
- Frostrr-, (.P, gegerstr&amp;e, H m m, Eiemriirld och skollif; Klii frerbladet p5 CTnniiiielgArd.
Adolf Johnson: Beecliw-Storre, Hurrirt, Onkel Toiiis stuga, bearlietntl fGr ii ng do ii^.
- Caine, O. V., Jeiii och Rudolf.
- * Variyaty Pr.
: Stackars Jnc.1;.
- paut.eriä,garen Roinboniiel.
- Wdkey, S., Med rödskiiiii p5 krigsstrit.
- CI.anatlb, IYlheZm, Kloufwwfvet i Sko kloster.
- d.
L. O. E., Hnralda briicl.
- .Etner, nirortluc, Carlo och M \ inrietta.
-- Griesntmn d., Robinson deii yngre, efter Dauiel de Foë och Joh.
Heur.
Carnpe.
- J.
R .. Jaltomteiis irrfiircler.
Ljus förlag: A~ ' o~c~w, Henrietfe, Bariiens ritbok, h.
1, 2 - Larsen, K (ir.7.
f [vi ser du grandet?
P.
A. Norstedt &amp; Söner: areve, AU., Mor och harn.
Klaueness.
Fredrik, Sinuligheteiis r5t.t.a ylats och 1,etyclelse tik persouligheten.
-- l ' lto- rozf, Helga, Itiddarsagor efter Teuuyson, - Rdlelr.
Ft-aali: Ktzskelotteii.
- Jfolestooutlt, Nrs, Carro l s. Kmse, Sigrid, C r medel tidei: ~ s t jiirnenn t t.
- fiyxell, Aiiders, Beriitielser iir svenska historien, iintioiinlnpplagrsii, ii.
90 -- 106.
Lie, Bemt, Petter Napoleon.
- Bode, Ii ' i17relia, G) oe !lie sisoiii mliiuisk: ~.
- BGdtl&amp;-Holmberq, Cecdia, S k ~ g s b o d a g5 rd.
- Irving, TVnskinyton, Sagor och i) er&amp;tklser fr8n Alhornbra.
- Isberg, A&amp;?
: Sagor, shnger oc.11 berilitt ?lst ?r for 1) srii och ungdoiii.
- Hedvig Elisnhetli Chnyloetas daghol:, öfverantti och iitgifren af Carl Caileou Bonde, del I.
- Leijo~thz !f~vid, Sigrid, L-s sveiiskn.
lierr- g; ii.&amp;arl; iv.
- Sveriska iikadeiiiieii~ hniidliiignr 1901-1902.
N.
J. Scliediii, Raiasay, Ebba, I Spniiieii.
Oscar Schepens &amp; C: o Editeurs: i ' rrlu-yea, Yierw, L2 deii telle e t 1n broderie sur tiille.
M '.
Schultz: Siaidéra, J.
N., De roiiicrskn mitikviteternn, h.
3, 4.
JOS.
Seligiiinn: A %to~a.
Tltoaapsolr.
Erne.
?f, V ildn (1 j iir soiu jag I art kiiii lin.
Fr. Skoglund: A1rz~t.z Sydtwy, I var tids lifsfrfigor, S: ï SS \ -.
Svensk Lararetidning: Tuuinieliteii 1902.
.- Jul toiiiteii 191 ' 2.
, Jnltoiiiteiis praktupplaga 1902.
- Bnimbiblioteket S: iga, del.
10, 11.
- Sagas julbok.
- Figel RlA, Toiiitefars sngor 1902.
Wahlström &amp; Widstrand Rooo, Anna X., Fnriseisiii i vira d: ~gnr.
h ' co.1- aiidrtt uppl.
; Aderton: ir.
- Lti~idberg.
Ellerr, Xya dikte-.
- Ebi; ~sl~rrirl, Jnlklnppcii 1002.
- Arsciiizis, Smi, Mniiiieiis kliidr- Erik, Grml; ott: wne.
drakt.
- NiImn, I&gt; (1211.
D R) ' tt arns Mats.
, - i '.
Ktrvnaer, Lofte~r, P ' i.ngiiw.i t; Siist: I g3iig; F: liiin.
-- (1.
L., Leftiadsvishet.
- Rrskow, k.lso, I ' iittea iifveiityr i II&amp; 1) iirsskogei.i: niidrn appl.
- W m t, 7 ' gr ' u, Eu psykesnga.
A.
, - - - - - -
